Datasets:

DevamMondal
/

MultimodalRAGDemo

Dataset card Data Studio Files Files and versions Community

Split (1)

train · 10k rows

language stringclasses 10 values	content stringlengths 48 131k	title stringlengths 1 144	url stringlengths 31 174
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10127 Fröjel \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = 21 mars 1993 \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|uppkallad = \|mp_namn = 10127 Fröjel \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FF26, 1988 VC8, 1991 RU15 \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,49975580 \|perihelium = 1,9185954 AU \|halv_storaxel = 2,20917562 AU \|excentricitet = 0,13153331 \|period = 1199,344 dygn (3,28 år) \|inklination = 4,316524 \|medelhastighet = 0,300581511°/d \|uppst_nod = 341,90173° \|medelanomali = 338,77368° \|peri_arg = 74,75590° \|dimensioner = \| massa= \|densitet= \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 15,3 10127 Fröjel är en i som upptäcktes den 21 mars 1993 i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FF26 och namngavs senare efter socknen på Gotland, som sedan 1971 är en del av . Den tillhör asteroidgruppen . Fröjels senaste periheliepassage skedde den 13 september 2021.Bäst före\|20250131 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10127 Fröjel (1993 FF26) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=9 juni 2015 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Lookup – 10127 Fröjel (1993 FF26) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=5 januari 2022 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=9 juni 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=721 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=9 juni 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10127 Fröjel\|20010127 Navigationsruta asteroider\|förra=10126 Lärbro\|nästa=10128 Bro STANDARDSORTERING:Fröjel	10127 Fröjel	https://sv.wikipedia.org/wiki/10127_Fröjel
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10128 Bro \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|uppkallad = \|mp_namn = 10128 Bro \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FT31, 1953 RL, 1977 TD6, 1994 PG16 \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,79143357 \|perihelium = 1,7454878 AU \|halv_storaxel = 2,26846069 AU \|excentricitet = 0,23054086 \|period = 1247,945 dygn (3,42 år) \|inklination = 5,605432 \|medelhastighet = 0,288474338°/d \|uppst_nod = 148,61131° \|medelanomali = 322,48145° \|peri_arg = 212,55411° \|dimensioner = \| massa= \|densitet= \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 14,1 10128 Bro är en i som upptäcktes den i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FT31 och namngavs senare efter på . Bros senaste periheliepassage skedde den 17 februari 2022. Bäst före\|20250701 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10128 Bro (1993 FT31) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=10 juli 2015 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10128 Bro (1993 FT31) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=14 oktober 2022 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=10 juli 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=721 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=10 juli 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10128 Bro\|20010128 Navigationsruta asteroider\|förra=10127 Fröjel\|nästa=10129 Fole STANDARDSORTERING:Bro	10128 Bro	https://sv.wikipedia.org/wiki/10128_Bro
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10129 Fole \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = 19 mars 1993 \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|uppkallad = \|mp_namn = 10129 Fole \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FO40, 1988 XH5 \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,34158167 \|perihelium = 1,9913750 AU \|halv_storaxel = 2,16647834 AU \|excentricitet = 0,08082394 \|period = 1164,743 dygn (3,19 år) \|inklination = 1,989256 \|medelhastighet = 0,309081170 °/d \|uppst_nod = 60,3912° \|medelanomali = 98,09117° \|peri_arg = 318,8255° \|dimensioner = \| massa= \|densitet= \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 14,8 10129 Fole är en i som upptäcktes den 19 mars 1993 i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FO40 och namngavs senare efter på . Foles senaste periheliepassage skedde den 11 juni 2020.Bäst före\|20230819 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10129 Fole (1993 FO40) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=11 juli 2015 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=11 juli 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=722 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=11 juli 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10129 Fole\|20010129 Navigationsruta asteroider\|förra=10128 Bro\|nästa=10130 Ardre STANDARDSORTERING:Fole	10129 Fole	https://sv.wikipedia.org/wiki/10129_Fole
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1012 Sarema \|bild = 001012-asteroid shape model (1012) Sarema.png \|bildtext = Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|uppkallad = Zarema \|mp_namn = 1012 Sarema \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 PM, 1942 VC1, 1954 XL, 1954 YF, A907 VQ, A907 WA \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 2,816794252304857 \|perihelium = 2,144207098141225 AU \|halv_storaxel = 2,480500675223041 AU \|excentricitet = 0,1355748782658878 \|period = 1426,946 dygn (3,91 år) \|medelhastighet = \|inklination = 4,033088303963915° \|uppst_nod = 73,21122281268369° \|medelanomali = 2,023404245418288° \|peri_arg = 24,9287322557684° \|dimensioner = \|diameter = 21,12 km \|albedo = 0,0430 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 12,41 1012 Sarema är en i som upptäcktes den 12 januari 1924 av den tyske en , som ensam upptäckte nästan 400 asteroider. Dess preliminära beteckning var 1924 PM. Den fick sedan namn efter karaktären Zarema s dikt . Dess rotationstid har beräknats till 10,32 timmar. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1012 Sarema (1924 PM) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=87\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Lennox Raphael Eyvindr (red.)\|titel=1012 Sarema\|utgivare= Plor\|år=2012\|sidor=112\|isbn= 978-6-13-881614-0\|hämtdatum=30 december 2013 == Externa länkar == jplbana\|namn=1012 Sarema Navigationsruta asteroider\|förra=1011 Laodamia\|nästa=1013 Tombecka STANDARDSORTERING:Sarema	1012 Sarema	https://sv.wikipedia.org/wiki/1012_Sarema
sv	Årtal 800-1599 1013 () var ett i den . == Händelser == === Sommaren === * Sommaren – Danskarna invaderar England under ledning av . Den engelske kungen tvingas fly till , varefter Sven Tveskägg kan utropa sig till engelsk kung. === December === * – Sven Tveskägg blir kung av England. Han dör dock bara lite mer än en månad senare ( ). === Okänt datum === * Uppskattning: , huvudstad i , blir världens största stad, och övertar ledningen från i .Webbref \|url= \|titel=Geography at about.com \|hämtdatum=2011-03-27 \|arkivurl= \|arkivdatum=2007-07-14 * Polackerna drar sig tillbaka från (omkring detta år). * na utvisas från et. * utses till . == Födda == * eller – , tysk benediktinmunk, forskare, historiker, astronom, musikteoretiker och matematiker. * – , drottning av Ungern. == Avlidna == * , kalif av Córdoba. == Referenser == === Fotnoter === == Externa länkar == Commonscat\|1013	1013	https://sv.wikipedia.org/wiki/1013
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10130 Ardre \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = 19 mars 1993 \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|uppkallad = \|mp_namn = 10130 Ardre \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FJ50, 1991 TM5 \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,23451268 \|perihelium = 2,0857571 AU \|halv_storaxel = 2,16013489 AU \|excentricitet = 0,03443201 \|period = 1159,631 dygn (3,17 år) \|inklination = 2,060961 \|medelhastighet = 0,310443639°/d \|uppst_nod = 341,7486° \|medelanomali = 340,86200° \|peri_arg = 161,7781° \|dimensioner = \| massa= \|densitet= \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 14,9 10130 Ardre är en i som upptäcktes den 19 mars 1993 i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FJ50 och namngavs senare efter på . Ardres senaste periheliepassage skedde den 14 juni 2021.Bäst före\|20240901 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10130 Ardre (1993 FJ50) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=13 juli 2015 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Lookup – 10130 Ardre (1993 FJ50) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=5 januari 2022 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=13 juli 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=722 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=13 juli 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10130 Ardre\|20010130 Navigationsruta asteroider\|förra=10129 Fole\|nästa=10131 Stånga STANDARDSORTERING:Ardre	10130 Ardre	https://sv.wikipedia.org/wiki/10130_Ardre
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10131 Stånga \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = 21 mars 1993 \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|mp_namn = 10131 Stånga \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FP73, 1987 RS6, 1994 PW30 \|uppkallad = \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,70911832 \|perihelium = 1,8939643 AU \|halv_storaxel = 2,30154132 AU \|excentricitet = 0,17708872 \|period = 1275,342 dygn (3,49 år) \|inklination = 2,781317 \|medelhastighet = 0,282277271°/d \|uppst_nod = 222,4272° \|medelanomali = 277,30684° \|peri_arg = 134,0782° \|dimensioner = \|massa = \|densitet = \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 15,4 10131 Stånga är en i som upptäcktes den 21 mars 1993 i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FP73 och namngavs senare efter , en i i , belägen cirka 50 km söder om en . Den tillhör asteroidgruppen . Stångas senaste periheliepassage skedde den 23 september 2022.Bäst före\|20260315 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10131 Stanga (1993 FP73) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=17 juli 2015 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Lookup – 10131 Stanga (1993 FP73) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=15 oktober 2022 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=17 juli 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=722 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=17 juli 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10131 Stånga\|20010131 Navigationsruta asteroider\|förra=10130 Ardre\|nästa=10132 Lummelunda STANDARDSORTERING:Stånga	10131 Stånga	https://sv.wikipedia.org/wiki/10131_Stånga
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10132 Lummelunda \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = \|bildtext = \|upptäckare = \|upptäckt = 20 mars 1993 \|upptäcktsplats = , Chile \|upptäckts_ref = \|uppkallad = \|mp_namn = 10132 Lummelunda \|mp_kategori = \|alt_namn = 1993 FL84, 1981 WS7, 1994 TP2 \|omloppsbana_ref = \|epok = 9 december 2014 \|aphelium = 2,58171529 \|perihelium = 1,85258236 AU \|halv_storaxel = 2,21714882 AU \|excentricitet = 0,16443031 \|period = 1205,843 dygn (3,33 år) \|inklination = 8,053296 \|medelhastighet = 0,298546377 °/d \|uppst_nod = 182,92277 ° \|medelanomali = 60,13851° \|peri_arg = 164,74626° \|dimensioner = \| massa= \|densitet= \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 13,9 10132 Lummelunda är en i som upptäcktes den 20 mars 1993 i samband med det svenska projektet . Den fick den preliminära beteckningen 1993 FL84 och namngavs senare efter på . Lummelundas senaste periheliepassage skedde den 28 december 2020. Bäst före\|20240401 == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10132 Lummelunda (1993 FL84) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=15 juli 2015 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10132 Lummelunda (1993 FL84) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=2 januari 2021 webbref\|url= \|titel= Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (10001)-(15000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=15 juli 2015 bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=722 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=15 juli 2015 == Externa länkar == jplbana\|namn=10132 Lummelunda\|20010132 Navigationsruta asteroider \|förra=10131 Stånga \|nästa=10133 Gerdahorneck STANDARDSORTERING:Lummelunda	10132 Lummelunda	https://sv.wikipedia.org/wiki/10132_Lummelunda
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10133 Gerdahorneck \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10133) Gerdahorneck \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 GC1, 1987 SH27, 1987 UT7, 1996 CM1 \| uppkallad = Gerda Horneck \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,662 \| perihelium = 1,924 AU \| halv_storaxel = 2,293 AU \| excentricitet = 0,1608882 \| period = 3,47 år \| medelhastighet = 19,67 km/s \| inklination = 5,243° \| uppst_nod = 68,33° \| medelanomali = 354,0° \| peri_arg = 260,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 5,4 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,5 h \| albedo = 0,237 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,75 10133 Gerdahorneck eller 1993 GC1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Gerda Horneck. Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10133 Gerdahorneck \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20220523 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=8 \|språk=engelska \|hämtdatum=20220815 Navigationsruta asteroider \|förra=10132 Lummelunda \|nästa=10134 Joycepenner STANDARDSORTERING:Gerdahorneck	10133 Gerdahorneck	https://sv.wikipedia.org/wiki/10133_Gerdahorneck
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10134 Joycepenner \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10134) Joycepenner \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 HL6, 1967 GF, 1990 KH3, 1991 UL \| uppkallad = Joyce E. Penner \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,514 \| perihelium = 1,879 AU \| halv_storaxel = 2,196 AU \| excentricitet = 0,1445826 \| period = 3,25 år \| medelhastighet = 20,10 km/s \| inklination = 7,524° \| uppst_nod = 215,6° \| medelanomali = 295,6° \| peri_arg = 345,9° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,5 h \| albedo = 0,227 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,98 10134 Joycepenner eller 1993 HL6 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Joyce E. Penner. Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10134 Joycepenner \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20220523 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=8 \|språk=engelska \|hämtdatum=20220815 Navigationsruta asteroider \|förra=10133 Gerdahorneck \|nästa=10135 Wimhermsen STANDARDSORTERING:Joycepenner	10134 Joycepenner	https://sv.wikipedia.org/wiki/10134_Joycepenner
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10135 Wimhermsen \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10135) Wimhermsen \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 LZ1, 1979 WK5, 1992 GF8, 1994 YR2 \| uppkallad = Wim Hermsen \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,685 \| perihelium = 2,079 AU \| halv_storaxel = 2,382 AU \| excentricitet = 0,1271952 \| period = 3,68 år \| medelhastighet = 19,30 km/s \| inklination = 5,754° \| uppst_nod = 275,3° \| medelanomali = 197,2° \| peri_arg = 87,37° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,294 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,9 10135 Wimhermsen eller 1993 LZ1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Wim Hermsen. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10135 Wimhermsen \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10135 Wimhermsen \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20220523 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=9 \|språk=engelska \|hämtdatum=20220815 Navigationsruta asteroider \|förra=10134 Joycepenner \|nästa=10136 Gauguin STANDARDSORTERING:Wimhermsen	10135 Wimhermsen	https://sv.wikipedia.org/wiki/10135_Wimhermsen
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10136 Gauguin \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10136) Gauguin \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 OM3, 1969 EX1, 1986 KS, 1993 OB11, 1994 WM3 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,478 \| perihelium = 1,990 AU \| halv_storaxel = 2,234 AU \| excentricitet = 0,1090681 \| period = 3,34 år \| medelhastighet = 19,93 km/s \| inklination = 6,405° \| uppst_nod = 120,4° \| medelanomali = 264,1° \| peri_arg = 93,18° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 9,1 h \| albedo = 0,301 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,22 10136 Gauguin eller 1993 OM3 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den franske målaren . Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Se även == * == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10136 Gauguin \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10136 Gauguin \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10135 Wimhermsen \|nästa=10137 Thucydides STANDARDSORTERING:Gauguin	10136 Gauguin	https://sv.wikipedia.org/wiki/10136_Gauguin
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10137 Thucydides \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10137) Thucydides \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 PV6, 1991 AA3 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,968 \| perihelium = 1,985 AU \| halv_storaxel = 2,476 AU \| excentricitet = 0,1985584 \| period = 3,9 år \| medelhastighet = 18,93 km/s \| inklination = 3,764° \| uppst_nod = 317,1° \| medelanomali = 83,34° \| peri_arg = 50,91° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,236 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,58 10137 Thucydides eller 1993 PV6 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den grekiske historikern . Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10137 Thucydides \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10137 Thucydides \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10136 Gauguin \|nästa=10138 Ohtanihiroshi STANDARDSORTERING:Thucydides	10137 Thucydides	https://sv.wikipedia.org/wiki/10137_Thucydides
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10138 Ohtanihiroshi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10138) Ohtanihiroshi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 SS1, 1995 DF13 \| uppkallad = Hiroshi Ohtani \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 30 september 2021. \| epok = 5 juli 2021 \| aphelium = 2,961 \| perihelium = 2,198 AU \| halv_storaxel = 2,579 AU \| excentricitet = 0,1477152 \| period = 4,14 år \| medelhastighet =18,54 km/s \| inklination = 4,026° \| uppst_nod =146,8° \| medelanomali =203,8° \| peri_arg =285,2° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 13,2 h \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,97 10138 Ohtanihiroshi eller 1993 SS1 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter Hiroshi Ohtani. Den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10138 Ohtanihiroshi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10138 Ohtanihiroshi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10138 Ohtanihiroshi \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10137 Thucydides \|nästa=10139 Ronsard STANDARDSORTERING:Ohtanihiroshi	10138 Ohtanihiroshi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10138_Ohtanihiroshi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10139 Ronsard \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10139) Ronsard \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 ST4, 1974 HS1, 1986 TZ2, 1992 GA8 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,412 \| perihelium = 2,288 AU \| halv_storaxel = 2,350 AU \| excentricitet = 0,0263455 \| period = 3,6 år \| medelhastighet = 19,43 km/s \| inklination = 0,9999° \| uppst_nod = 57,56° \| medelanomali = 44,21° \| peri_arg = 196,2° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,121 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,55 10139 Ronsard eller 1993 ST4 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den franske poeten . Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10139 Ronsard \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10139 Ronsard \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10138 Ohtanihiroshi \|nästa=10140 Villon STANDARDSORTERING:Ronsard	10139 Ronsard	https://sv.wikipedia.org/wiki/10139_Ronsard
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1013 Tombecka \|bgcolour = #FFFFC0 \|bild = 001013-asteroid shape model (1013) Tombecka.png \|bildtext = Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = 17 januari 1924 \|upptäcktsplats = \|mp_namn = 1013 Tombecka \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 PQ, A924 BL, 1953 TP3, 1962 VK, A905 UG, A907 GW \|uppkallad = D. Tombeck \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 3,243280544618652 \|perihelium = 2,125991292608657 AU \|halv_storaxel = 2,684635918613655 AU \|excentricitet = 0,2080895298061428 \|period = 1606,669 dygn (4,40 år) \|medelhastighet = \|inklination = 11,8978600761353° \|uppst_nod = 27,27432474147999° \|medelanomali = 141,3576476239642° \|peri_arg = 99,93016891385012° \|dimensioner = \|diameter = 35,18 ± 2,24 km \|massa = nowrap\|(0,17 ± 1,43) × 1018 kg \|albedo = 0,1552 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 10,12 1013 Tombecka är en i som upptäcktes den av den fransk-ryske en . Dess preliminära beteckning var 1924 PQ. Den fick sedan namn efter D. Tombeck vid . Den tillhör asteroidgruppen . Tombeckas senaste periheliepassage skedde den 27 november 2020.Bäst före\|20250201 Dess rotationstid har beräknats till 6,053 timmar. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1013 Tombecka (1924 PQ) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018} webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1013 Tombecka (1924 PQ) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=14 december 2020 } tidskriftsref \|författare=B. Carry \|titel=Density of asteroids \|verk=Planetary and Space Science \|volym=73 \|sidor=98-118 \|årtal=2012 \|doi=10.1016/j.pss.2012.03.009 \|bibcode=2012P&SS...73...98C \|arxiv=1203.4336 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=87\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=30 december 2013 == Externa länkar == jplbana\|namn=1013 Tombecka Navigationsruta asteroider\|förra=1012 Sarema\|nästa=1014 Semphyra STANDARDSORTERING:Tombecka	1013 Tombecka	https://sv.wikipedia.org/wiki/1013_Tombecka
sv	Årtal 800-1599 1014 () var ett i den . == Händelser == === Februari === * – Vid s död återvänder till England och återtar den engelska kronan. efterträder Sven som kung av Danmark och Norge och återvänder dit. Makten i Norge innehas dock av kungens ställföreträdare, ladejarlarna och . * – Påven erkänner som .webbref \|url= \|titel=Chronology of World History \|hämtdatum=18 juli 2011 \|arkivurl= \|arkivdatum=12 oktober 2011 === April === * – Den storkonungen s styrkor besegrar åtskilliga allierade astyrkor i . Brian Boru stupar dock själv i slaget och därmed kan (som han avsatte som storkonung ) återkomma som irländsk storkonung. === Juli === * – tillfogar den bulgariska armén ett svidande nederlag i . Hans påföljande brutala behandling av 14 000 krigsfångar sägs ha lett till att den bulgariske tsaren ska ha dött av chock och Basileios II ska ha fått et Voulgaroktonos (Bulgardråparen). === Okänt datum === * anländer till s hov i . * förbjuds i . == Födda == * , geograf och historiker. * , prinsessa av Frankrike. * , regerande markisinna av , , , och från 1034 till 1091. == Avlidna == * – , kung av Danmark sedan eller , av Norge 985 eller 986– och sedan samt av England sedan . * – , storkonung av Irland sedan (stupad i slaget vid Clontarf). * , indisk kung. ==Källor== ===Fotnoter=== == Externa länkar == Commonscat\|1014	1014	https://sv.wikipedia.org/wiki/1014
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10140 Villon \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10140) Villon \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 SX4, 1973 GZ, 1977 KH, 1984 CJ, 1990 WQ15 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,740 \| perihelium = 2,102 AU \| halv_storaxel = 2,421 AU \| excentricitet = 0,1318679 \| period = 3,77 år \| medelhastighet = 19,14 km/s \| inklination = 2,621° \| uppst_nod = 165,4° \| medelanomali = 347,6° \| peri_arg = 20,96° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,8 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,280 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,86 10140 Villon eller 1993 SX4 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den franske poeten . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10140 Villon \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10140 Villon \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10140 Villon \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10139 Ronsard \|nästa=10141 Gotenba STANDARDSORTERING:Villon	10140 Villon	https://sv.wikipedia.org/wiki/10140_Villon
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10141 Gotenba \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = Kiyosato \| mp_namn = (10141) Gotenba \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 VE, 1975 HK, 1976 UZ2, 1996 GB20 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,070 \| perihelium = 2,154 AU \| halv_storaxel = 2,612 AU \| excentricitet = 0,1752722 \| period = 4,22 år \| medelhastighet =18,43 km/s \| inklination = 13,58° \| uppst_nod =38,95° \| medelanomali =317,9° \| peri_arg =273,8° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 9,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 31 h \| albedo = 0,246 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,56 10141 Gotenba eller 1993 VE är en i som upptäcktes den av den en i Kiyosato. Den är uppkallad efter den japanska staden . Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10141 Gotenba \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10141 Gotenba \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10141 Gotenba \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10140 Villon \|nästa=10142 Sakka STANDARDSORTERING:Gotenba	10141 Gotenba	https://sv.wikipedia.org/wiki/10141_Gotenba
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10142 Sakka \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10142) Sakka \| mp_kategori = \| alt_namn = 1993 VG1, 1961 TF1, 1961 TX1, 1975 XC2, 1991 DH2, 1996 KV3 \| uppkallad = Kazuyuki Sakka \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,439 \| perihelium = 2,058 AU \| halv_storaxel = 2,749 AU \| excentricitet = 0,2513134 \| period = 4,56 år \| medelhastighet =17,97 km/s \| inklination = 11,74° \| uppst_nod =71,63° \| medelanomali =82,79° \| peri_arg =316,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 10,1 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 3,4 h \| albedo = 0,250 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,12 10142 Sakka eller 1993 VG1 är en i , som upptäcktes den av den japanske amatören i . Den är uppkallad efter Kazuyuki Sakka. Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer. == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10142 Sakka \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10142 Sakka \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10141 Gotenba \|nästa=10143 Kamogawa STANDARDSORTERING:Sakka	10142 Sakka	https://sv.wikipedia.org/wiki/10142_Sakka
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10143 Kamogawa \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10143) Kamogawa \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 AP1, 1996 PB2 \| uppkallad = Kamogawa \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,631 \| perihelium = 2,341 AU \| halv_storaxel = 2,986 AU \| excentricitet = 0,2161464 \| period = 5,16 år \| medelhastighet =17,24 km/s \| inklination = 19,49° \| uppst_nod =316,7° \| medelanomali =138,1° \| peri_arg =192,1° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 22,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,064 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,47 10143 Kamogawa eller 1994 AP1 är en i , som upptäcktes den av den japanske amatören i . Den är uppkallad efter den japanska floden Kamogawa. Asteroiden har en diameter på ungefär 22 kilometer. == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 10143 Kamogawa \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10143 Kamogawa \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10142 Sakka \|nästa=10144 Bernardbigot STANDARDSORTERING:Kamogawa	10143 Kamogawa	https://sv.wikipedia.org/wiki/10143_Kamogawa
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10144 Bernardbigot \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10144) Bernardbigot \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 AB2, 1977 UQ4, 1991 NV5 \| uppkallad = Bernard Bigot \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,006 \| perihelium = 2,867 AU \| halv_storaxel = 2,936 AU \| excentricitet = 0,0237511 \| period = 5,03 år \| medelhastighet = 17,38 km/s \| inklination = 0,7676° \| uppst_nod = 231,9° \| medelanomali = 222,4° \| peri_arg = 229,6° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 7,1 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 3,8 h \| albedo = 0,268 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,04 10144 Bernardbigot eller 1994 AB2 är en i som upptäcktes den av de erna och vid . Den är uppkallad efter den franske kemisten Bernard Bigot. Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10144 Bernardbigot \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20221003 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=5 \|språk=engelska \|hämtdatum=20221004 Navigationsruta asteroider \|förra=10143 Kamogawa \|nästa=1994 CK1 STANDARDSORTERING:Bernardbigot	10144 Bernardbigot	https://sv.wikipedia.org/wiki/10144_Bernardbigot
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10146 Mukaitadashi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10146) Mukaitadashi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 CV1, 1997 TO18 \| uppkallad = Tadashi Mukai \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,640 \| perihelium = 2,508 AU \| halv_storaxel = 3,074 AU \| excentricitet = 0,1840348 \| period = 5,39 år \| medelhastighet =16,99 km/s \| inklination = 3,898° \| uppst_nod =66,34° \| medelanomali =71,36° \| peri_arg =73,29° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 10,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,063 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,8 10146 Mukaitadashi eller 1994 CV1 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter astronomen Tadashi Mukai. Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10146 Mukaitadashi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10146 Mukaitadashi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=1994 CK1 \|nästa=10147 Mizugatsuka STANDARDSORTERING:Mukaitadashi	10146 Mukaitadashi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10146_Mukaitadashi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10147 Mizugatsuka \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Mizugatsuka \| mp_namn = (10147) Mizugatsuka \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 CK2 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,596 \| perihelium = 2,763 AU \| halv_storaxel = 3,180 AU \| excentricitet = 0,1309077 \| period = 5,67 år \| medelhastighet =16,70 km/s \| inklination = 2,443° \| uppst_nod =57,70° \| medelanomali =334,3° \| peri_arg =79,61° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 12,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,070 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,49 10147 Mizugatsuka eller 1994 CK2 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska parken Mizugatsuka. Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10147 Mizugatsuka \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10147 Mizugatsuka \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10147 Mizugatsuka \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10146 Mukaitadashi \|nästa=10148 Shirase STANDARDSORTERING:Mizugatsuka	10147 Mizugatsuka	https://sv.wikipedia.org/wiki/10147_Mizugatsuka
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10148 Shirase \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = Kiyosato \| mp_namn = (10148) Shirase \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 GR9, 1982 DP5, 1988 FO2, 1988 FQ2 \| uppkallad = Nobu Shirase \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,665 \| perihelium = 2,763 AU \| halv_storaxel = 3,214 AU \| excentricitet = 0,1403654 \| period = 5,76 år \| medelhastighet =16,61 km/s \| inklination = 0,4545° \| uppst_nod =9,105° \| medelanomali =280,2° \| peri_arg =221,0° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 15,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,080 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,78 10148 Shirase eller 1994 GR9 är en i som upptäcktes den av den en i Kiyosato. Den är uppkallad efter den japanske upptäcktsresanden Nobu Shirase. Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10148 Shirase \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10148 Shirase \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10148 Shirase \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10147 Mizugatsuka \|nästa=10149 Cavagna STANDARDSORTERING:Shirase	10148 Shirase	https://sv.wikipedia.org/wiki/10148_Shirase
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10149 Cavagna \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10149) Cavagna \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 PA, 1996 AZ3 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,242 \| perihelium = 2,121 AU \| halv_storaxel = 2,181 AU \| excentricitet = 0,0279104 \| period = 3,22 år \| medelhastighet =20,17 km/s \| inklination = 6,118° \| uppst_nod =249,1° \| medelanomali =26,57° \| peri_arg =237,4° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 2,2 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,6 h \| albedo = 0,356 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,35 10149 Cavagna eller 1994 PA är en i som upptäcktes den av de båda italienska erna och vid . Den är uppkallad efter den italienska . Asteroiden har en diameter på ungefär 2 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10149 Cavagna \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10149 Cavagna \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10148 Shirase \|nästa=1994 PN STANDARDSORTERING:Cavagna	10149 Cavagna	https://sv.wikipedia.org/wiki/10149_Cavagna
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1014 Semphyra \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = 29 januari 1924 \|upptäcktsplats = \|uppkallad = Zemfira \|mp_namn = 1014 Semphyra \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 PW, 1932 WH, 1984 YP6 \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 3,362621533738811 \|perihelium = 2,241725910656785 AU \|halv_storaxel = 2,802173722197798 AU \|excentricitet = 0,2000046632017672 \|period = 1713,330 dygn (4,69 år) \|medelhastighet = \|inklination = 2,268551325403792° \|uppst_nod = 251,7564474235151° \|medelanomali = 38,67975478751919° \|peri_arg = 232,9835678433366° \|dimensioner = \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 11,9 1014 Semphyra är en i som upptäcktes den 29 januari 1924 av den tyske en , som ensam upptäckte nästan 400 asteroider. Dess preliminära beteckning var 1924 PW. Den fick sedan namn efter karaktären Zemfira i s dikt "Zigenarna" (1824). Semphyras senaste periheliepassage skedde den 29 september 2022.Bäst före\|20270601 Dess rotationstid har beräknats till 5,636 timmar. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1014 Semphyra (1924 PW) \|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018} webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Lookup – 1014 Semphyra (1924 PW) \|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=16 februari 2023 } webbref \|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref \|url= \|författare=Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1 \|utgivare=Springer Verlag, Berlin \|år=1992 \|sid=87 \|isbn=3-540-00238-3 \|hämtdatum=30 december 2013 == Externa länkar == jplbana\|namn=1014 Semphyra Navigationsruta asteroider\|förra=1013 Tombecka \|nästa=1015 Christa STANDARDSORTERING:Semphyra	1014 Semphyra	https://sv.wikipedia.org/wiki/1014_Semphyra
sv	Årtal 800-1599 1015 () var ett i den . == Händelser == === Augusti === * – invaderar . === Okänt datum === * gör slut på ladejarlarnas styre över Norge, avsätter den danske kungen från den norska tronen och utropar sig själv till kung av Norge. * ar förbjuds i Norge. * efterträder som furste av . * Abu Qatada Nasir ad-Dawla efterträds av Sharaf ad-Dawla al- i . == Födda == * , bysantinsk kejsare (död ). * , kung av Norge –. == Avlidna == * , furste av . * , storfurstinna av Kiev. == Externa länkar == Commonscat\|1015	1015	https://sv.wikipedia.org/wiki/1015
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10151 Rubens \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10151) Rubens \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 PF22, 1972 BT, 1977 RY1, 1984 WA5, 1989 CE, 1993 HX7 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,700 \| perihelium = 1,817 AU \| halv_storaxel = 2,259 AU \| excentricitet = 0,1955754 \| period = 3,39 år \| medelhastighet = 19,82 km/s \| inklination = 6,312° \| uppst_nod = 337,5° \| medelanomali = 9,745° \| peri_arg = 26,31° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 5,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,180 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,36 10151 Rubens eller 1994 PF22 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter målaren . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10151 Rubens \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10151 Rubens \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=1994 PN \|nästa=10152 Ukichiro STANDARDSORTERING:Rubens	10151 Rubens	https://sv.wikipedia.org/wiki/10151_Rubens
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10152 Ukichiro \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = Kiyosato \| mp_namn = (10152) Ukichiro \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 RJ11, 1987 VN1, 1989 ET9, 1993 HK8 \| uppkallad = Ukichiro Nakaya \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,697 \| perihelium = 2,028 AU \| halv_storaxel = 2,363 AU \| excentricitet = 0,1416352 \| period = 3,63 år \| medelhastighet =19,38 km/s \| inklination = 6,507° \| uppst_nod =345,5° \| medelanomali =195,9° \| peri_arg =358,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,2 h \| albedo = 0,363 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,79 10152 Ukichiro eller 1994 RJ11 är en i som upptäcktes den av den en i Kiyosato. Den är uppkallad efter den japanske fysikern Ukichiro Nakaya. Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10152 Ukichiro \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10152 Ukichiro \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10152 Ukichiro \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10151 Rubens \|nästa=10153 Goldman STANDARDSORTERING:Ukichiro	10152 Ukichiro	https://sv.wikipedia.org/wiki/10152_Ukichiro
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10153 Goldman \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10153) Goldman \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 UB, 1990 HG1 \| uppkallad = Stuart J. Goldman \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,766 \| perihelium = 1,855 AU \| halv_storaxel = 2,311 AU \| excentricitet = 0,1972191 \| period = 3,51 år \| medelhastighet =19,59 km/s \| inklination = 9,283° \| uppst_nod =154,7° \| medelanomali =324,3° \| peri_arg =132,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,7 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,245 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,51 10153 Goldman eller 1994 UB är en i som upptäcktes av den en i . Den är uppkallad efter Stuart J. Goldman. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10153 Goldman \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10153 Goldman \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10152 Ukichiro \|nästa=10154 Tanuki STANDARDSORTERING:Goldman	10153 Goldman	https://sv.wikipedia.org/wiki/10153_Goldman
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10154 Tanuki \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Tanuki \| mp_namn = (10154) Tanuki \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 UH, 1977 XA2 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,512 \| perihelium = 2,022 AU \| halv_storaxel = 2,267 AU \| excentricitet = 0,1081153 \| period = 3,41 år \| medelhastighet =19,78 km/s \| inklination = 2,252° \| uppst_nod =117,7° \| medelanomali =332,2° \| peri_arg =315,4° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,1 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 2,9 h \| albedo = 0,204 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,72 10154 Tanuki eller 1994 UH är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den konstgjorda sjön Tanuki vid berget . Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10154 Tanuki \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10154 Tanuki \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210519 Navigationsruta asteroider \|förra=10153 Goldman \|nästa=10155 Numaguti STANDARDSORTERING:Tanuki	10154 Tanuki	https://sv.wikipedia.org/wiki/10154_Tanuki
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10155 Numaguti \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10155) Numaguti \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 VZ2, 1983 RJ4, 1990 JR \| uppkallad = Atusi Numaguti \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,946 \| perihelium = 1,763 AU \| halv_storaxel = 2,355 AU \| excentricitet = 0,2511356 \| period = 3,61 år \| medelhastighet =19,41 km/s \| inklination = 9,051° \| uppst_nod =33,49° \| medelanomali =211,6° \| peri_arg =341,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,264 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,46 10155 Numaguti eller 1994 VZ2 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter Atusi Numaguti. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10155 Numaguti \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10155 Numaguti \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210518 Navigationsruta asteroider \|förra=10154 Tanuki \|nästa=1994 VQ7 STANDARDSORTERING:Numaguti	10155 Numaguti	https://sv.wikipedia.org/wiki/10155_Numaguti
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10157 Asagiri \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Asagiri \| mp_namn = (10157) Asagiri \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 WE1, 1987 YF5, 1996 HS \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,516 \| perihelium = 2,231 AU \| halv_storaxel = 2,374 AU \| excentricitet = 0,0602163 \| period = 3,66 år \| medelhastighet =19,33 km/s \| inklination = 7,306° \| uppst_nod =64,56° \| medelanomali =82,56° \| peri_arg =81,27° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,390 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,16 10157 Asagiri eller 1994 WE1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Asagiri vid berget . Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10157 Asagiri \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20201115 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10157 Asagiri \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20201115 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10157 Asagiri \|språk=engelska \|hämtdatum=20201115 Navigationsruta asteroider \|förra=1994 VQ7 \|nästa=10158 Taroubou STANDARDSORTERING:Asagiri	10157 Asagiri	https://sv.wikipedia.org/wiki/10157_Asagiri
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10158 Taroubou \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Taroubou \| mp_namn = (10158) Taroubou \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 XK, 1982 TW2, 1986 VR6 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,958 \| perihelium = 1,933 AU \| halv_storaxel = 2,446 AU \| excentricitet = 0,2095269 \| period = 3,83 år \| medelhastighet =19,04 km/s \| inklination = 5,389° \| uppst_nod =56,60° \| medelanomali =105,9° \| peri_arg =296,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 5,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,231 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,87 10158 Taroubou eller 1994 XK är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Taroubou vid berget . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10158 Taroubou \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20201105 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10158 Taroubou \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20201105 Navigationsruta asteroider \|förra=10157 Asagiri \|nästa=10159 Tokara STANDARDSORTERING:Taroubou	10158 Taroubou	https://sv.wikipedia.org/wiki/10158_Taroubou
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10159 Tokara \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = (ögrupp) \| mp_namn = (10159) Tokara \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 XS4, 1996 JQ1 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,735 \| perihelium = 2,094 AU \| halv_storaxel = 2,414 AU \| excentricitet = 0,1327044 \| period = 3,75 år \| medelhastighet =19,17 km/s \| inklination = 7,421° \| uppst_nod =105,6° \| medelanomali =274,7° \| peri_arg =161,8° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,5 h \| albedo = 0,190 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,91 10159 Tokara eller 1994 XS4 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ögruppen . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10159 Tokara \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10159 Tokara \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 Navigationsruta asteroider \|förra=10158 Taroubou \|nästa=10160 Totoro STANDARDSORTERING:Tokara	10159 Tokara	https://sv.wikipedia.org/wiki/10159_Tokara
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1015 Christa \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|mp_namn = 1015 Christa \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 QF, A916 UE \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 3,472933949251177 \|perihelium = 2,940347311095018 AU \|halv_storaxel = 3,206640630173098 AU \|excentricitet = 0,08304432887563867 \|period = 2097,364 dygn (5,74 år) \|medelhastighet = \|inklination = 9,462178743128215° \|uppst_nod = 120,4482720173895° \|medelanomali = 320,19994888107° \|peri_arg = 284,027865487203° \|dimensioner = 99,77 ± 2,46 km \|massa = nowrap\|(4,77 ± 0,68) × 1018 kg \|densitet = 9,17 ± 1,46 g/cm3 \|albedo = 0,0459 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 9,03 1015 Christa är en i som upptäcktes den 31 januari 1924 av den tyske en , som ensam upptäckte nästan 400 asteroider. Dess preliminära beteckning var 1924 QF. Bakgrunden till det namn den sedan fått är okänd. Christas senaste periheliepassage skedde den 5 april 2020.Bäst före\|20251231 Dess rotationstid har beräknats till 11,230 timmar. == Referenser == tidskriftsref \|författare=B. Carry \|titel=Density of asteroids \|verk=Planetary and Space Science \|volym=73 \|sidor=98-118 \|årtal=2012 \|doi=10.1016/j.pss.2012.03.009 \|bibcode=2012P&SS...73...98C \|arxiv=1203.4336 webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1015 Christa (1924 QF) \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018} webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=87\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=30 december 2013 == Externa länkar == jplbana\|namn=1015 Christa Navigationsruta asteroider\|förra=1014 Semphyra\|nästa=1016 Anitra STANDARDSORTERING:Christa	1015 Christa	https://sv.wikipedia.org/wiki/1015_Christa
sv	Årtal 800-1599 1016 () var ett i den . == Händelser == === April === * – Vid död efterträds han som kung av England av sin son . === Oktober === * – Danskarna besegrar engelsmännen i .webbref \|url= \|titel=Chronology of World History \|hämtdatum=18 juli 2011 \|arkivurl= \|arkivdatum=12 oktober 2011 Efter detta delas England upp mellan den danske kungen och den engelske Edmund Järnsida. När Edmund dör tar Knut över hela makten över England. === November === * – Vid Emund Järnsidas död efterträds han som kung av England av den danske kungen Knut den store. === Okänt datum === * , härskare över , tillfångatas av en enad styrka från och vilket effektivt säkrar s existens. * riddare anländer till . * efterträds av på s tron. * utkämpas. * ar förstör delvis . * Den norska staden grundas av . == Födda == * , kung av England 1037–1040 * , kung av Ungern 1060–1063 * , jarl över Norge 1029–1035 under den danske kungen * , Kinas kejsarinna 1034-1063 och regent 1063-1064 == Avlidna == * – , kung av England 978–1013 och sedan 1014. * – , kung av England sedan 23 april samma år. * , jarl över Norge 1000–1015 under den danske kungen . ==Källor== ===Fotnoter=== == Externa länkar == Commonscat\|1016	1016	https://sv.wikipedia.org/wiki/1016
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10160 Totoro \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Totoro \| mp_namn = (10160) Totoro \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 YQ1, 1986 VJ4, 1990 VG16 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,717 \| perihelium = 2,084 AU \| halv_storaxel = 2,401 AU \| excentricitet = 0,1318251 \| period = 3,72 år \| medelhastighet =19,22 km/s \| inklination = 6,872° \| uppst_nod =83,24° \| medelanomali =188,3° \| peri_arg =278,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,1 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,349 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,21 10160 Totoro eller 1994 YQ1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den fiktiva karaktären Totoro. Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10160 Totoro \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10160 Totoro \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10160 Totoro \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 Navigationsruta asteroider \|förra=10159 Tokara \|nästa=10161 Nakanoshima STANDARDSORTERING:Totoro	10160 Totoro	https://sv.wikipedia.org/wiki/10160_Totoro
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10161 Nakanoshima \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = (ö) \| mp_namn = (10161) Nakanoshima \| mp_kategori = \| alt_namn = 1994 YZ1, 1996 LX \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,478 \| perihelium = 2,294 AU \| halv_storaxel = 2,386 AU \| excentricitet = 0,0386536 \| period = 3,69 år \| medelhastighet =19,28 km/s \| inklination = 3,976° \| uppst_nod =56,08° \| medelanomali =156,2° \| peri_arg =14,39° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,39 10161 Nakanoshima eller 1994 YZ1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ön . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10161 Nakanoshima \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10161 Nakanoshima \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20201110 Navigationsruta asteroider \|förra=10160 Totoro \|nästa=10162 Issunboushi STANDARDSORTERING:Nakanoshima	10161 Nakanoshima	https://sv.wikipedia.org/wiki/10161_Nakanoshima
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10162 Issunboushi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10162) Issunboushi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 AL \| uppkallad = Issunboushi \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,696 \| perihelium = 2,231 AU \| halv_storaxel = 2,463 AU \| excentricitet = 0,0944584 \| period = 3,87 år \| medelhastighet =18,98 km/s \| inklination = 7,036° \| uppst_nod =100,7° \| medelanomali =175,7° \| peri_arg =193,9° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,339 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,67 10162 Issunboushi eller 1995 AL är en i som upptäcktes den av de båda erna och i . Den är uppkallad efter den fiktiva karaktären Issunboushi. Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10162 Issunboushi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10162 Issunboushi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=10161 Nakanoshima \|nästa=10163 Onomichi STANDARDSORTERING:Issunboushi	10162 Issunboushi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10162_Issunboushi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10163 Onomichi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10163) Onomichi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 BH1 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,875 \| perihelium = 1,894 AU \| halv_storaxel = 2,384 AU \| excentricitet = 0,2057395 \| period = 3,68 år \| medelhastighet =19,29 km/s \| inklination = 1,517° \| uppst_nod =308,8° \| medelanomali =188,6° \| peri_arg =76,64° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,95 10163 Onomichi eller 1995 BH1 är en i som upptäcktes den av den japanska en vid . Den är uppkallad efter den japanska staden . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10163 Onomichi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10163 Onomichi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=10162 Issunboushi \|nästa=10164 Akusekijima STANDARDSORTERING:Onomichi	10163 Onomichi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10163_Onomichi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10164 Akusekijima \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = \| mp_namn = (10164) Akusekijima \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 BS1, 1989 RQ5, 1989 SR14 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,025 \| perihelium = 2,178 AU \| halv_storaxel = 2,601 AU \| excentricitet = 0,1628797 \| period = 4,2 år \| medelhastighet =18,47 km/s \| inklination = 14,54° \| uppst_nod =134,8° \| medelanomali =232,2° \| peri_arg =266,5° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 7,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,253 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,89 10164 Akusekijima eller 1995 BS1 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ön . Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10164 Akusekijima \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10164 Akusekijima \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10164 Akusekijima \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=10163 Onomichi \|nästa=1995 BL2 STANDARDSORTERING:Akusekijima	10164 Akusekijima	https://sv.wikipedia.org/wiki/10164_Akusekijima
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10166 Takarajima \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = \| mp_namn = (10166) Takarajima \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 BN3, 1996 KH5, 1997 SG35 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,980 \| perihelium = 2,268 AU \| halv_storaxel = 2,624 AU \| excentricitet = 0,1357287 \| period = 4,25 år \| medelhastighet =18,39 km/s \| inklination = 3,721° \| uppst_nod =84,50° \| medelanomali =258,7° \| peri_arg =275,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,9 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 5,4 h \| albedo = 0,181 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,8 10166 Takarajima eller 1995 BN3 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ön . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10166 Takarajima \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10166 Takarajima \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=1995 BL2 \|nästa=10167 Yoshiwatiso STANDARDSORTERING:Takarajima	10166 Takarajima	https://sv.wikipedia.org/wiki/10166_Takarajima
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10167 Yoshiwatiso \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = Yoshikazu Watanabe \| mp_namn = (10167) Yoshiwatiso \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 BQ15, 1980 FD5 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,824 \| perihelium = 2,077 AU \| halv_storaxel = 2,451 AU \| excentricitet = 0,1525212 \| period = 3,84 år \| medelhastighet =19,03 km/s \| inklination = 3,263° \| uppst_nod =25,45° \| medelanomali =258,0° \| peri_arg =241,1° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,2 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 6,3 h \| albedo = 0,477 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,12 10167 Yoshiwatiso eller 1995 BQ15 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter Yoshikazu Watanabe. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10167 Yoshiwatiso \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10167 Yoshiwatiso \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10167 Yoshiwatiso \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=10166 Takarajima \|nästa=10168 Stony Ridge STANDARDSORTERING:Yoshiwatiso	10167 Yoshiwatiso	https://sv.wikipedia.org/wiki/10167_Yoshiwatiso
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10168 Stony Ridge \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10168) Stony Ridge \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 CN \| uppkallad = Stony Ridge-observatoriet \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,992 \| perihelium = 2,530 AU \| halv_storaxel = 2,761 AU \| excentricitet = 0,0837092 \| period = 4,59 år \| medelhastighet =17,93 km/s \| inklination = 7,409° \| uppst_nod =118,7° \| medelanomali =20,85° \| peri_arg =287,6° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,1 10168 Stony Ridge eller 1995 CN är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter Stony Ridge-observatoriet. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10168 Stony Ridge \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10168 Stony Ridge \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10167 Yoshiwatiso \|nästa=10169 Ogasawara STANDARDSORTERING:Stony Ridge	10168 Stony Ridge	https://sv.wikipedia.org/wiki/10168_Stony_Ridge
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10169 Ogasawara \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = \| mp_namn = (10169) Ogasawara \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 DK, 1990 DL2 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,201 \| perihelium = 2,560 AU \| halv_storaxel = 2,880 AU \| excentricitet = 0,1112518 \| period = 4,89 år \| medelhastighet =17,55 km/s \| inklination = 10,01° \| uppst_nod =161,1° \| medelanomali =188,1° \| peri_arg =358,7° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 7,4 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,188 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,5 10169 Ogasawara eller 1995 DK är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ögruppen . Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10169 Ogasawara \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10169 Ogasawara \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210520 Navigationsruta asteroider \|förra=10168 Stony Ridge \|nästa=10170 Petrjakeš STANDARDSORTERING:Ogasawara	10169 Ogasawara	https://sv.wikipedia.org/wiki/10169_Ogasawara
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1016 Anitra \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|uppkallad = Anitra \|mp_namn = 1016 Anitra \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 QG, 1929 TE1 \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 2,502797991026834 \|perihelium = 1,935096572192236 AU \|halv_storaxel = 2,218947281609535 AU \|excentricitet = 0,1279213398938459 \|period = 1207,310 dygn (3,31 år) \|medelhastighet = \|inklination = 6,037886697241404° \|uppst_nod = 8,878890617267434° \|medelanomali = 119,0635590175165° \|peri_arg = 52,99659845030024° \|dimensioner = \|massa = \|densitet = \|albedo = \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 11,9 1016 Anitra är en i som upptäcktes den 31 januari 1924 av den tyske en , som ensam upptäckte nästan 400 asteroider. Dess preliminära beteckning var 1924 QG. Asteroiden namngavs senare som Anitra, efter den arabiska dansösen Anitra i s drama . Anitras senaste periheliepassage skedde den 1 september 2022.Bäst före\|20251115 Dess rotationstid har beräknats till 5,928 timmar. == Referenser == webbref \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1016 Anitra (1924 QG) \|url= \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018} webbref \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1016 Anitra (1924 QG) \|url= \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=10 oktober 2022 } tidskriftsref \|författare=Donald P. Pray, Adrian Galad, Stefan Gajdos, Jozef Vilagi, Walt Cooney, John Gross, Dirk Terrel, David Higgins, Marek Husarik, Peter Kusnirak \|titel=Lightcurve analysis of asteroids 53, 698, 1016, 1523, 1950, 4608, 5080, 6170, 7760, 8213, 11271, 14257, 15350 and 17509 \|url= \|tidskrift=Minor Planet Bulletin \|år=2006 \|volym=33 \|nummer=11 \|sidor=92-95 \|bibcode=2006MPBu...33...92P \|hämtdatum=1 januari 2014 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref \|url= \|författare=Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1 \|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=87-88 \|isbn=3-540-00238-3 \|hämtdatum=30 december 2013 bokref \|url= \|författare=Erik Yama Tienne (red.) \|titel=1016 Anitra \|utgivare=Turbspublishing \|år=2012 \|sidor=108 \|isbn=978-6-13-875722-1 \|hämtdatum=30 december 2013 \|arkivurl= \|arkivdatum=2 januari 2014 Webbref \|url= \|titel=Arkiverade kopian \|hämtdatum=2014-01-01 \|arkivurl= \|arkivdatum=2014-01-02 == Externa länkar == jplbana\|namn=1016 Anitra Navigationsruta asteroider\|förra=1015 Christa\|nästa= 1017 Jacqueline STANDARDSORTERING:Anitra	1016 Anitra	https://sv.wikipedia.org/wiki/1016_Anitra
sv	Årtal 800-1599 1017 () var ett i den . == Händelser == * grundar ett i . På kungens begäran vigs som dess förste av . har nu ett starkt fäste i . * riket erövrar . * utropas som kung av och gifter sig med . * delas upp i grevskapen , , och . * blir och efterträder . * erövrar på Java. == Födda == * – , tysk-romersk kejsare -. == Avlidna == * , -. * , Umayyadkalif. * , hertiginna av Normandie. == Externa länkar == Commonscat\|1017	1017	https://sv.wikipedia.org/wiki/1017
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10170 Petrjakeš \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10170) Petrjakeš \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 DA1 \| uppkallad = Petr Jakeš \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,965 \| perihelium = 2,281 AU \| halv_storaxel = 2,623 AU \| excentricitet = 0,130418 \| period = 4,25 år \| medelhastighet =18,39 km/s \| inklination = 9,052° \| uppst_nod =103,8° \| medelanomali =79,84° \| peri_arg =103,6° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 29,3 h \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,05 10170 Petrjakeš eller 1995 DA1 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter den tjeckiske geologen Petr Jakeš. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10170 Petrjakeš \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10170 Petrjakeš \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10169 Ogasawara \|nästa=10171 Takaotengu STANDARDSORTERING:Petrjakeš	10170 Petrjakeš	https://sv.wikipedia.org/wiki/10170_Petrjakeš
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10171 Takaotengu \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10171) Takaotengu \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 EE8, 1978 EF2, 1980 TF5, 2016 FY5 \| uppkallad = Takaotengu \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,944 \| perihelium = 2,296 AU \| halv_storaxel = 2,620 AU \| excentricitet = 0,1236624 \| period = 4,24 år \| medelhastighet =18,40 km/s \| inklination = 15,10° \| uppst_nod =350,4° \| medelanomali =155,5° \| peri_arg =143,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 14,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 8,2 h \| albedo = 0,057 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,33 10171 Takaotengu eller 1995 EE8 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter den mytologiska varelsen Takaotengu. Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10171 Takaotengu \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10171 Takaotengu \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10170 Petrjakeš \|nästa=10172 Humphreys STANDARDSORTERING:Takaotengu	10171 Takaotengu	https://sv.wikipedia.org/wiki/10171_Takaotengu
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10172 Humphreys \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10172) Humphreys \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 FW19, 1983 RF8, 1997 TF24 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,905 \| perihelium = 2,576 AU \| halv_storaxel = 2,741 AU \| excentricitet = 0,0600547 \| period = 4,54 år \| medelhastighet = 17,99 km/s \| inklination = 5,446° \| uppst_nod = 10,33° \| medelanomali = 196,5° \| peri_arg = 299,0° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 9,8 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,070 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,83 10172 Humphreys eller 1995 FW19 är en i som upptäcktes den av vid . Den är uppkallad efter den amerikanska en . Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10172 Humphreys \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10172 Humphreys \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10172 Humphreys \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 Navigationsruta asteroider \|förra=10171 Takaotengu \|nästa=10173 Hanzelkazikmund STANDARDSORTERING:Humphreys	10172 Humphreys	https://sv.wikipedia.org/wiki/10172_Humphreys
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10173 Hanzelkazikmund \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10173) Hanzelkazikmund \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 HA \| uppkallad = Miroslav Zikmund,Jiří Hanzelka \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,303 \| perihelium = 2,859 AU \| halv_storaxel = 3,081 AU \| excentricitet = 0,0720816 \| period = 5,41 år \| medelhastighet =16,97 km/s \| inklination = 8,814° \| uppst_nod =212,5° \| medelanomali =273,8° \| peri_arg =77,41° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 6,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,078 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,48 10173 Hanzelkazikmund eller 1995 HA är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter de båda tjeckiska äventyrarna Miroslav Zikmund och Jiří Hanzelka. Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10173 Hanzelkazikmund \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10173 Hanzelkazikmund \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10173 Hanzelkazikmund \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10172 Humphreys \|nästa=10174 Emička STANDARDSORTERING:Hanzelkazikmund	10173 Hanzelkazikmund	https://sv.wikipedia.org/wiki/10173_Hanzelkazikmund
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10174 Emička \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10174) Emička \| mp_kategori = \| alt_namn = 1995 JD, 1972 EK \| uppkallad = Ema Moravcová \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,398 \| perihelium = 2,090 AU \| halv_storaxel = 2,744 AU \| excentricitet = 0,2382978 \| period = 4,55 år \| medelhastighet =17,98 km/s \| inklination = 4,433° \| uppst_nod =213,3° \| medelanomali =329,4° \| peri_arg =342,4° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,224 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,27 10174 Emička eller 1995 JD är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter upptäckarens dotter Ema Moravcová. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10174 Emička \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10174 Emička \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10173 Hanzelkazikmund \|nästa=10175 Aenona STANDARDSORTERING:Emička	10174 Emička	https://sv.wikipedia.org/wiki/10174_Emička
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10175 Aenona \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10175) Aenona \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 CR1, 1980 TM3, 1990 SD16 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,562 \| perihelium = 1,978 AU \| halv_storaxel = 2,270 AU \| excentricitet = 0,1287007 \| period = 3,42 år \| medelhastighet =19,77 km/s \| inklination = 5,708° \| uppst_nod =195,9° \| medelanomali =97,95° \| peri_arg =91,65° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 11,2 h \| albedo = 0,209 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,13 10175 Aenona eller 1996 CR1 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter staden . Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10175 Aenona \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210418 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10175 Aenona \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210418 Navigationsruta asteroider \|förra=10174 Emička \|nästa=10176 Gaiavettori STANDARDSORTERING:Aenona	10175 Aenona	https://sv.wikipedia.org/wiki/10175_Aenona
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10176 Gaiavettori \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10176) Gaiavettori \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 CW7, 1977 QW1 \| uppkallad = Gaia Vettori \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,677 \| perihelium = 1,758 AU \| halv_storaxel = 2,218 AU \| excentricitet = 0,207219 \| period = 3,3 år \| medelhastighet =20,00 km/s \| inklination = 5,674° \| uppst_nod =125,2° \| medelanomali =199,5° \| peri_arg =154,4° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 2,9 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,367 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,78 10176 Gaiavettori eller 1996 CW7 är en i som upptäcktes den av de båda italienska erna och vid . Den är uppkallad efter Gaia Vettori. Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10176 Gaiavettori \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10176 Gaiavettori \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210521 Navigationsruta asteroider \|förra=10175 Aenona \|nästa=10177 Ellison STANDARDSORTERING:Gaiavettori	10176 Gaiavettori	https://sv.wikipedia.org/wiki/10176_Gaiavettori
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10177 Ellison \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10177) Ellison \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 CK9, 1962 PF, 1992 CB7, 1997 OD1 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,667 \| perihelium = 1,947 AU \| halv_storaxel = 2,307 AU \| excentricitet = 0,1560868 \| period = 3,5 år \| medelhastighet = 19,61 km/s \| inklination = 6,588° \| uppst_nod = 151,9° \| medelanomali = 342,7° \| peri_arg = 175,0° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,9 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 7,3 h \| albedo = 0,154 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,82 10177 Ellison eller 1996 CK9 är en i som upptäcktes den av vid . Den är uppkallad efter den - och n . Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10177 Ellison \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10177 Ellison \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 Navigationsruta asteroider \|förra=10176 Gaiavettori \|nästa=10178 Iriki STANDARDSORTERING:Ellison	10177 Ellison	https://sv.wikipedia.org/wiki/10177_Ellison
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10178 Iriki \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = \| mp_namn = (10178) Iriki \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 DD, 1991 UH5 \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,194 \| perihelium = 2,183 AU \| halv_storaxel = 2,188 AU \| excentricitet = 0,0025718 \| period = 3,24 år \| medelhastighet =20,13 km/s \| inklination = 2,260° \| uppst_nod =53,46° \| medelanomali =58,03° \| peri_arg =51,74° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 3,2 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,231 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,03 10178 Iriki eller 1996 DD är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den tidigare japanska staden . Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10178 Iriki \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10178 Iriki \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 Navigationsruta asteroider \|förra=10177 Ellison \|nästa=10179 Ishigaki STANDARDSORTERING:Iriki	10178 Iriki	https://sv.wikipedia.org/wiki/10178_Iriki
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10179 Ishigaki \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| uppkallad = \| mp_namn = (10179) Ishigaki \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 DE \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,968 \| perihelium = 2,255 AU \| halv_storaxel = 2,611 AU \| excentricitet = 0,1365243 \| period = 4,22 år \| medelhastighet =18,43 km/s \| inklination = 16,16° \| uppst_nod =145,4° \| medelanomali =244,1° \| peri_arg =188,1° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 6,3 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 3,3 h \| albedo = 0,427 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,09 10179 Ishigaki eller 1996 DE är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den japanska ön . Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10179 Ishigaki \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10179 Ishigaki \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10179 Ishigaki \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 Navigationsruta asteroider \|förra=10178 Iriki \|nästa=1996 EE2 STANDARDSORTERING:Ishigaki	10179 Ishigaki	https://sv.wikipedia.org/wiki/10179_Ishigaki
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1017 Jacqueline \|bild = 001017-asteroid shape model (1017) Jacqueline.png \|bildtext = Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|mp_namn = 1017 Jacqueline \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 QL, 1929 LG, 1953 AC, A924 ED \|uppkallad = Jacqueline Zadoc-Kahn \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 2,809680911192328 \|perihelium = 2,401891668551705 AU \|halv_storaxel = 2,605786289872016 AU \|excentricitet = 0,07824687009552321 \|period = 1536,408 dygn (4,21 år) \|medelhastighet = \|inklination = 7,929295336714818° \|uppst_nod = 119,0026650099387° \|medelanomali = 89,53800439405128° \|peri_arg = 68,91571014663756° \|dimensioner = \|diameter = 37,65 km \|massa = \|densitet = \|albedo = 0,0544 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 11,0 1017 Jacqueline är en i som upptäcktes den 4 februari 1924 av den fransk-ryske en . Dess preliminära beteckning var 1924 QL. Asteroiden namngavs senare efter en av Jekhowskys studenter, Jacqueline Zadoc-Kahn. Jacquelines förra periheliepassage skedde den 13 mars 2021.Bäst före\|20250530 Dess rotationstid har beräknats till 7,87 timmar. == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1017 Jacqueline (1924 QL)\|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018 webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1017 Jacqueline (1924 QL)\|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=21 mars 2021 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=88\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=30 december 2013 bokref\|url= Ferdinand Maria Quincy (red.)\|titel=1017 Jacqueline\|utgivare= Stapress\|år=2012\|sidor=116\|isbn= 978-6-13-909123-2\|hämtdatum=1 januari 2014 == Externa länkar == jplbana\|namn=1017 Jacqueline Navigationsruta asteroider\|förra=1016 Anitra\|nästa= 1018 Arnolda STANDARDSORTERING:Jacqueline	1017 Jacqueline	https://sv.wikipedia.org/wiki/1017_Jacqueline
sv	Årtal 800-1599 1018 () var ett i den . == Händelser == === Okänt datum === * friar till s dotter , men Olof avslår frieriet. * När den danske kungen dör efterträds han som kung av Danmark av sin bror , som är kung av England sedan . * blir en del av efter att na besegrats av den grekiske kejsaren . * sluts mellan och . * av erövrar . * utkämpas, varefter erövrar . * blir en del av . * s oberoende upphör. * utkämpas. Greve :s armé besegrar en armé under ledning av . * grundas. * Staden ges till ärkebiskopen av . * erövras av . == Födda == * , född Gebhard av Dollnstein-Hirschberg, påve – (född omkring detta år). * , kung av Danmark – och av England –1042. * , filosof och historiker. * , var regerande grevinna av Hainaut 1049-76. == Avlidna == * – Markgreve . * – , biskop och krönikeskrivare, känd för att ha beskrivit s förkristna religion (död detta eller ).webbref \|url= \|titel=Chronology of World History \|hämtdatum=18 juli 2011 \|arkivurl= \|arkivdatum=12 oktober 2011 * , kung av Danmark sedan . ==Källor== ===Fotnoter=== == Externa länkar == Commonscat\|1018	1018	https://sv.wikipedia.org/wiki/1018
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10181 Davidacomba \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10181) Davidacomba \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 FP3 \| uppkallad = Davida H. Comba \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,428 \| perihelium = 1,998 AU \| halv_storaxel = 2,213 AU \| excentricitet = 0,097095 \| period = 3,29 år \| medelhastighet =20,02 km/s \| inklination = 5,284° \| uppst_nod =123,0° \| medelanomali =47,70° \| peri_arg =316,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 4,5 h \| albedo = \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 16,34 10181 Davidacomba eller 1996 FP3 är en i som upptäcktes den av den - en vid . Den är uppkallad efter upptäckarens fru Davida H. Comba. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10181 Davidacomba \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10181 Davidacomba \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 Navigationsruta asteroider \|förra=1996 EE2 \|nästa=10182 Junkobiwaki STANDARDSORTERING:Davidacomba	10181 Davidacomba	https://sv.wikipedia.org/wiki/10181_Davidacomba
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10182 Junkobiwaki \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10182) Junkobiwaki \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 FL5, 1978 ET3 \| uppkallad = Junko Biwaki \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,648 \| perihelium = 1,992 AU \| halv_storaxel = 2,320 AU \| excentricitet = 0,1414944 \| period = 3,53 år \| medelhastighet =19,55 km/s \| inklination = 7,311° \| uppst_nod =28,25° \| medelanomali =94,30° \| peri_arg =189,8° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,8 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 4,3 h \| albedo = 0,151 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,7 10182 Junkobiwaki eller 1996 FL5 är en i som upptäcktes den av de båda erna och vid . Den är uppkallad efter Junko Biwaki. Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10182 Junkobiwaki \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10182 Junkobiwaki \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 Navigationsruta asteroider \|förra=10181 Davidacomba \|nästa=10183 Ampère STANDARDSORTERING:Junkobiwaki	10182 Junkobiwaki	https://sv.wikipedia.org/wiki/10182_Junkobiwaki
sv	Olika betydelser\|Ampère Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10183 Ampère \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10183) Ampère \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 GV20, 1982 BT12, 1989 EG2 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,578 \| perihelium = 1,950 AU \| halv_storaxel = 2,264 AU \| excentricitet = 0,1387453 \| period = 3,41 år \| medelhastighet = 19,80 km/s \| inklination = 0,3763° \| uppst_nod = 92,09° \| medelanomali = 230,5° \| peri_arg = 80,64° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,56 10183 Ampère eller 1996 GV20 är en i som upptäcktes den av den belgiske en vid . Den är uppkallad efter den franske n . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10183 Ampère \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10183 Ampère \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 Navigationsruta asteroider \|förra=10182 Junkobiwaki \|nästa=10184 Galvani STANDARDSORTERING:Ampère	10183 Ampère	https://sv.wikipedia.org/wiki/10183_Ampère
sv	Olika betydelser\|Galvani Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10184 Galvani \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10184) Galvani \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 HC19, 1997 SN16 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,653 \| perihelium = 2,145 AU \| halv_storaxel = 2,399 AU \| excentricitet = 0,1059733 \| period = 3,72 år \| medelhastighet = 19,23 km/s \| inklination = 2,349° \| uppst_nod = 199,3° \| medelanomali = 187,4° \| peri_arg = 175,2° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 15,01 10184 Galvani eller 1996 HC19 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter den italienske fysikern . == Se även == * == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10184 Galvani \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10184 Galvani \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 Navigationsruta asteroider \|förra=10183 Ampère \|nästa=10185 Gaudi STANDARDSORTERING:Galvani	10184 Galvani	https://sv.wikipedia.org/wiki/10184_Galvani
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10185 Gaudi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10185) Gaudi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 HD21, 1976 UC12, 1979 HP1, 1980 RW1, 1980 TQ15, 1989 UT6 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,158 \| perihelium = 2,036 AU \| halv_storaxel = 2,597 AU \| excentricitet = 0,2160699 \| period = 4,19 år \| medelhastighet = 18,48 km/s \| inklination = 4,455° \| uppst_nod = 60,62° \| medelanomali = 19,39° \| peri_arg = 215,5° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,39 10185 Gaudi eller 1996 HD21 är en i som upptäcktes den av den en vid . Den är uppkallad efter arkitekten . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10185 Gaudi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10185 Gaudi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 Navigationsruta asteroider \|förra=10184 Galvani \|nästa=10186 Albéniz STANDARDSORTERING:Gaudi	10185 Gaudi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10185_Gaudi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10186 Albéniz \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10186) Albéniz \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 HD24, 1997 QZ4 \| uppkallad = Isaac Albéniz \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,945 \| perihelium = 1,945 AU \| halv_storaxel = 2,445 AU \| excentricitet = 0,2044401 \| period = 3,82 år \| medelhastighet = 19,05 km/s \| inklination = 6,195° \| uppst_nod = 205,4° \| medelanomali = 213,0° \| peri_arg = 91,23° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 4,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,392 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,08 10186 Albéniz eller 1996 HD24 är en i som upptäcktes den av den belgiske en vid . Den är uppkallad efter Isaac Albéniz. Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10186 Albéniz \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10186 Albéniz \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210524 Navigationsruta asteroider \|förra=10185 Gaudi \|nästa=1996 JV STANDARDSORTERING:Albéniz	10186 Albéniz	https://sv.wikipedia.org/wiki/10186_Albéniz
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10188 Yasuoyoneda \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10188) Yasuoyoneda \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 JY, 1989 TO16 \| uppkallad = Yasuo Yoneda \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,999 \| perihelium = 1,823 AU \| halv_storaxel = 2,411 AU \| excentricitet = 0,2439802 \| period = 3,74 år \| medelhastighet =19,18 km/s \| inklination = 10,04° \| uppst_nod =184,9° \| medelanomali =283,8° \| peri_arg =103,8° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 5,4 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 2,7 h \| albedo = 0,219 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,9 10188 Yasuoyoneda eller 1996 JY är en i som upptäcktes den av de båda erna, och den - i . Den är uppkallad efter Yasuo Yoneda. Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10188 Yasuoyoneda \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10188 Yasuoyoneda \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210523 Navigationsruta asteroider \|förra=1996 JV \|nästa=10189 Normanrockwell STANDARDSORTERING:Yasuoyoneda	10188 Yasuoyoneda	https://sv.wikipedia.org/wiki/10188_Yasuoyoneda
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10189 Normanrockwell \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = nowrap\| \| mp_namn = (10189) Normanrockwell \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 JK16, 1982 DW5, 1984 SN7 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 2,911 \| perihelium = 2,434 AU \| halv_storaxel = 2,673 AU \| excentricitet = 0,0892777 \| period = 4,37 år \| medelhastighet =18,22 km/s \| inklination = 8,014° \| uppst_nod =143,1° \| medelanomali =181,9° \| peri_arg =233,3° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 9,7 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,087 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,61 10189 Normanrockwell eller 1996 JK16 är en i som upptäcktes den av vid . Den är uppkallad efter den amerikanske målaren . Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10189 Normanrockwell \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10189 Normanrockwell \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210522 Navigationsruta asteroider \|förra=10188 Yasuoyoneda \|nästa=1996 NC STANDARDSORTERING:Normanrockwell	10189 Normanrockwell	https://sv.wikipedia.org/wiki/10189_Normanrockwell
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1018 Arnolda \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|mp_namn = 1018 Arnolda \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 QM, 1926 VK, 1952 BV1 \|uppkallad = Arnold Berliner \|omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \|epok = 21 januari 2022 \|aphelium = 3,163 \|perihelium = 1,920 AU \|halv_storaxel = 2,542 AU \|excentricitet = 0,2444298 \|period = 4,05 år \|medelhastighet = 18,68 km/s \|inklination = 7,635° \|uppst_nod = 359,6° \|medelanomali = 233,2° \|peri_arg = 343,2° \|dimensioner = \|diameter = 16,42 km \|massa = \|densitet = \|albedo = 0,3701 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 11,14 1018 Arnolda är en i som upptäcktes den 4 februari 1924 av den tyske en . Dess preliminära beteckning var 1924 QM. Asteroiden namngavs senare efter den tyske fysikern Arnold Berliner, som en uppvaktning på dennes 70-årsdag. Arnoldas senaste periheliepassage skedde den 6 juni 2019.Bäst före\|20230625 Dess rotationstid har beräknats till 14,617 timmar. == Referenser == webbref\|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser – 1018 Arnolda (1924 QM)\|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=1 januari 2014 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=88\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=1 januari 2014 bokref\|url= Richie Krishna Fergus (red.)\|titel=1018 Arnolda\|utgivare= Spellpress\|år=2012\|sidor=108\|isbn= 978-6-13-876743-5\|hämtdatum=1 januari 2014 == Externa länkar == jplbana\|namn=1018 Arnolda Navigationsruta asteroider\|förra=1017 Jacqueline\|nästa= 1019 Strackea STANDARDSORTERING:Arnolda	1018 Arnolda	https://sv.wikipedia.org/wiki/1018_Arnolda
sv	Årtal 800-1599 1019 () var ett i den . == Händelser == === Okänt datum === * Ett fredsfördrag sluts i mellan och . Genom tärningskast tillfaller . * gifter sig med s dotter . * gifter sig med s dotter . * blir s medregent. * : pirater invaderar . * Den japanske kejsaren drar sig tillbaka från offentligenheten, efter att ha installerat sin son som regent. Michinaga fortsätter dock att styra statsangelägenheter trots pensioneringen och är s faktiske regent fram till sin död . * blir en del av . * blir furste av , och efterträder . * erövringen avslutar i . == Födda == * , kung av Danmark – (född omkring detta år). * , kinesisk och politiker. == Avlidna == * – , biskop och krönikeskrivare, känd för att ha beskrivit s förkristna religion (eller ). * , furste av . == Externa länkar == Commonscat\|1019	1019	https://sv.wikipedia.org/wiki/1019
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10193 Nishimoto \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10193) Nishimoto \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 PR1, 1980 RH4 \| uppkallad = Daron L. Nishimoto \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,951 \| perihelium = 2,190 AU \| halv_storaxel = 3,070 AU \| excentricitet = 0,2868971 \| period = 5,38 år \| medelhastighet = 17,00 km/s \| inklination = 0,5886° \| uppst_nod = 162,5° \| medelanomali = 284,1° \| peri_arg = 142,6° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 8,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,071 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,09 10193 Nishimoto eller 1996 PR1 är en i som upptäcktes den av -projektet vid . Den är uppkallad efter Daron L. Nishimoto. Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10193 Nishimoto \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210525 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10193 Nishimoto \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210525 Navigationsruta asteroider \|förra=1996 OQ1 \|nästa=10194 Tonygeorge STANDARDSORTERING:Nishimoto	10193 Nishimoto	https://sv.wikipedia.org/wiki/10193_Nishimoto
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10194 Tonygeorge \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10194) Tonygeorge \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 QN1, 1986 RE8, 1991 RK36 \| uppkallad = Tony George \| omloppsbana_ref = \| epok = 31 mars 2024 \| aphelium = 3,2302 \| perihelium = 2,7358 AU \| halv_storaxel = 2,9830 AU \| excentricitet = 0,0828 \| period = 1881,8 d (5,15 år) \| medelhastighet = 17,24 km/s[ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 20 augusti 2021. \| inklination = 9,794° \| uppst_nod = 338,371° \| medelanomali = 153,924° \| peri_arg = 326,691° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 7,57 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,102 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,41 10194 Tonygeorge eller 1996 QN1 är en i som upptäcktes av den en vid . Den är uppkallad efter den amerikanske astronomen Tony George. Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10194 Tonygeorge \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20240430 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10194 Tonygeorge \|språk=engelska \|hämtdatum=20210525 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20240429 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=6 \|språk=engelska \|hämtdatum=20240430 Navigationsruta asteroider \|förra=10193 Nishimoto \|nästa=10195 Nebraska STANDARDSORTERING:Tonygeorge	10194 Tonygeorge	https://sv.wikipedia.org/wiki/10194_Tonygeorge
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 101955 Bennu \|bgcolour = #00FF00 \|bild = Asteroid-Bennu-OSIRIS-RExArrival-GifAnimation-20181203.gif \|bildtext = \|upptäckts_ref = webbref\|url= Circumstances: Numbered Minor Planets (100001)-(105000)\|hämtdatum=28 maj 2009 \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|uppkallad = \|mp_kategori = \|alt_namn = 1999 RQ36 \|omloppsbana_ref = JPL Läst 28 maj 2009 \|epok = 18 juni 2009 \|aphelium = 1,3557544914 202 817 985 \|perihelium = 0,89684030 AU134 165 400 km \|halv_storaxel = 1,1262973957 AU168 491 692 km \|excentricitet = 0,20372692 \|period = 436,59428522 d (1,20 år) \|inklination = 6,034991° \|uppst_nod = 2,061741° \|medelanomali = 358,310719° \|peri_arg = 66,233266° \|dimensioner = 560webbref\|url= Erth Object Program, 101955 1999 RQ36 Earth Impact Risk Summary\|hämtdatum=28 maj 2009\|arkivurl= januari 2017 m280 m200NEODyS PI\|101955 Läst 28 maj 2009 m \|massa = 1,4×1014 \|densitet = 1,500 g/cm³ \|synodiskt_dygn = 4,29 h \|polekliptisk_lat = 102,37° \|polekliptisk_lon = -52,85° \|albedo = 0,05 \|abs_magnitud = 20,812 101955 Bennu ( 1999 RQ36) är en upptäckt den av i , . Den är uppkallad efter fågeln i den egyptiska mytologin. Idag är närmaste avstånd mellan asteroidens och jordens omloppsbanor 500 000 kilometer, vilket kan jämföras med avståndet till månen på 380 000 km. == Risk för kollision med jorden == et al beräknar att förändrar omloppsbanan med 200 meter per år så att den kommer mycket nära jorden flera gånger under andra halvan av . Sannolikheten för en kollision bedöms till 0,07%. Men för denna typ av beräkningar krävs det dock att man har bättre information om asteroidens form, dess rotation och hur den reflekterar värmestrålning.webbref\|url= impact risk for (101955) 1999 RQ36\|författare= Andrea Milani, Steven R. Chesley, Maria Eugenia Sansaturio, Fabrizio Bernardi, Giovanni B. Valsecchi, Oscar Arratia\|år=2009 Enligt beräkningar av ett spanskt forskarlag vid universitetet i i juli 2010 är risken för kollision mellan Bennu och jorden år 2182 en på tusen (0,1 %). Det innebär en högre risk än risken för att asteroiden skulle krocka med jorden 2029, där sannolikheten bedöms till en på 250 000.webbref \|url= \|titel=Jorden kan frontalkrocka år 2182 \|hämtdatum= \|format= \|verk= , den 29 juli 2010. == OSIRIS-REx == Huvudartikel\|OSIRIS-REx Den 3 december 2018 nådde den amerikanska rymdsonden OSIRIS-REx fram till asteroiden och lade sig i omloppsbana.webbref \|url= \|titel=Nu intar vi asteroiden Bennu \|hämtdatum=12 december 2018 \|efternamn=Lindblom \|förnamn=Katja \|datum=10 december 2018 \|utgivare=Populär Astronomi \|sid= \|språk= Den 21 oktober 2020 meddelades det att sonden hade gjort en lyckad landning på asteroiden för att ta ett markprov. == Referenser == == Externa länkar == jplbana Navigationsruta asteroider\|förra=1999 RY33\|nästa=1999 RS36 STANDARDSORTERING:Bennu	101955 Bennu	https://sv.wikipedia.org/wiki/101955_Bennu
sv	Olika betydelser\|Nebraska (olika betydelser) Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10195 Nebraska \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10195) Nebraska \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 RS5, 1986 RB1, 1986 TG9, 1991 RA8 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,425 \| perihelium = 2,349 AU \| halv_storaxel = 2,887 AU \| excentricitet = 0,1862087 \| period = 4,91 år \| medelhastighet = 17,53 km/s \| inklination = 14,51° \| uppst_nod = 14,68° \| medelanomali = 70,48° \| peri_arg = 346,5° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 10,0 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = 23,3 h \| albedo = 0,232 \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 12,4 10195 Nebraska eller 1996 RS5 är en i som upptäcktes den av den vid . Den är uppkallade efter den amerikanska delstaten . Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10195 Nebraska \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210525 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10195 Nebraska \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210525 Navigationsruta asteroider \|förra=10194 Tonygeorge \|nästa=10196 Akiraarai STANDARDSORTERING:Nebraska	10195 Nebraska	https://sv.wikipedia.org/wiki/10195_Nebraska
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10196 Akiraarai \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = nowrap\| \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10196) Akiraarai \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 TJ15, 1990 SM12, 1999 CV153, nowrap\|2033 T-1 \| uppkallad = Akira Arai \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,648 \| perihelium = 2,757 AU \| halv_storaxel = 3,202 AU \| excentricitet = 0,1392012 \| period = 5,73 år \| medelhastighet = 16,64 km/s \| inklination = 2,229° \| uppst_nod = 118,3° \| medelanomali = 187,7° \| peri_arg = 215,2° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,57 10196 Akiraarai eller 1996 TJ15 är en i som upptäcktes den av de båda ska erna och i . Den är uppkallad efter den japanske astronomen Akira Arai. Den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10196 Akiraarai \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10196 Akiraarai \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 Webbref \|url= \|titel=WGSBN Bulletin \|datum=20240520 \|format=PDF \|verk=WGSBN Bulletin \|utgivare=IAU \|sid=7 \|språk=engelska \|hämtdatum=20240521 Navigationsruta asteroider \|förra=10195 Nebraska \|nästa=10197 Senigalliesi STANDARDSORTERING:Akiraarai	10196 Akiraarai	https://sv.wikipedia.org/wiki/10196_Akiraarai
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10197 Senigalliesi \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10197) Senigalliesi \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 UO, 1991 PY15, 1997 YN14 \| uppkallad = Paolo Senigalliesi \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,041 \| perihelium = 2,644 AU \| halv_storaxel = 2,843 AU \| excentricitet = 0,0697464 \| period = 4,79 år \| medelhastighet = 17,67 km/s \| inklination = 1,844° \| uppst_nod = 13,68° \| medelanomali = 134,0° \| peri_arg = 302,9° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 6,6 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,193 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,55 10197 Senigalliesi eller 1996 UO är en i som upptäcktes den av den ska en i . Den är uppkallad efter den italienska en Paolo Senigalliesi. Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10197 Senigalliesi \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10197 Senigalliesi \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10197 Senigalliesi \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 Navigationsruta asteroider \|förra=10196 Akiraarai \|nästa=10198 Pinelli STANDARDSORTERING:Senigalliesi	10197 Senigalliesi	https://sv.wikipedia.org/wiki/10197_Senigalliesi
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10198 Pinelli \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = , \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10198) Pinelli \| mp_kategori = \| alt_namn = 1996 XN26, 1986 WW3, 1991 VU13, 1991 XE4, 1993 CJ2 \| uppkallad = Paolo Pinelli \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,009 \| perihelium = 2,725 AU \| halv_storaxel = 2,867 AU \| excentricitet = 0,0496178 \| period = 4,85 år \| medelhastighet =17,59 km/s \| inklination = 2,947° \| uppst_nod =64,53° \| medelanomali =199,5° \| peri_arg =227,6° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 6,5 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,198 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 13,6 10198 Pinelli eller 1996 XN26 är en i som upptäcktes den av de båda italienska erna och vid . Den är uppkallad efter amatörastronomen Paolo Pinelli. Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen . == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10198 Pinelli \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10198 Pinelli \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=AstDyS 10198 Pinelli \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 Navigationsruta asteroider \|förra=10197 Senigalliesi \|nästa=10199 Chariklo STANDARDSORTERING:Pinelli	10198 Pinelli	https://sv.wikipedia.org/wiki/10198_Pinelli
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 10199 Chariklo \|symbol = \|bgcolour = #DCDCDC \|upptäckare = , \|upptäckt = , \|upptäcktsplats = \|uppkallad = \|mp_namn = 10199 Chariklo \|mp_kategori = \|alt_namn = mp\|1997 CU\|26 \|omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 29 januari 2022. \|aphelium = 18,48 \|perihelium = 13,17 AU \|halv_storaxel = 15,82 AU \|excentricitet = 0,1676636 \|period = 62,94 år \|inklination = 23,36° \|uppst_nod = 300,4° \|peri_arg = 242,9° \|dimensioner =258,6 ± 10,3Webbref\|titel=Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope\|författare=John Stansberry, Will Grundy, Mike Brown, Dale Cruikshank, John Spencer, David Trilling, Jean-Luc Margot\|verk=University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University\|url= km \|massa = \|densitet = \|sideriskt_dygn = \|synodiskt_dygn = 7,0 h \|albedo = 0,05-0,06 \|spektraltyp = B-V=0,84; V-R=0,50 \|skenbar_magnitud = 17,7 (opposition) \|abs_magnitud = 6,58 \|epok= 21 januari 2022 \|medelhastighet= 7,488 km/s \|medelanomali= 103,3° 10199 Chariklo eller mp\|1997 CU\|26 är känd som en (asteroid) då dess ligger mellan och . Det är den största kända centauren. Chariklo upptäcktes av vid -projektet den , . Asteroiden är uppkallad efter i den . Chariklo var en , en s hustru och dotter till webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10199 Chariklo \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20181212. En fotografisk studie kunde inte bestämma någon rotationstid.Webbref\|url= \|titel=Photometric study of Centaurs 10199 Chariklo (1997CU26) and 1999UG5 \|hämtdatum=2006-11-09 \|författare=Peixinho \|författare2=Doressoundiram \|datum=2000-11-09 a observationer indikerar att det finns på ChariklosWebbref\|url= \|titel=Infrared Observations of Centaur 10119 Chariklo with possible surface variation \|hämtdatum=2006-11-09 \|författare=Jewitt \|författare2=Brown \|datum=2001-04-17 \|arkivurl= \|arkivdatum=2004-11-29 yta. Centaurer tros härstamma från och befinner sig i instabila omloppsbanor på grund av påverkan från . De riskerar att kastas ut ur , kollidera med någon planet eller eller bli en kortperiodisk .Tidningsref \|författare = \|författare2 = David C. Jewitt; \|titel = A WIDE-FIELD CCD SURVEY FOR CENTAURS AND KUIPER BELT OBJECTS\|tidning = THE ASTRONOMICAL JOURNAL\|volym = 120\|sidor = 2687–2694\|datum = 2000\|url = = 2008-02-21\|doi = 10.1086/316805 Chariklos omloppsbana anses vara stabilare än , , och . Chariklos nuvarande omloppsbana beräknas ha en 50-procentig överlevnad på 10,3 miljoner år.Tidningsref \|författare = Horner\|förnamn = J.\|författare2 = Evans, N.W.; Bailey, M. E.\|titel = Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics\|datum = 2004\|url = = 2008-09-01 ==Ringsystem== Huvudartikel\|Chariklos ringar År 2014 upptäcktes det att Chariklo har två stycken , och det är det hittills minsta objektet som har ett stablit ringssystem. Den inre ringen är 6 kilometer bred och befinner sig 390 kilometer från Chariklos centrum. Den andra ringen är 7 kilometer bred och befinner sig 405 kilometer från asteroidens centrum.[ (10199) Chariklo and ring system]. Asteroids with Satellites Database--Johnstons Archive. Läst 5 januari 2015. Ringarna upptäcktes när man studerade en av stjärnan . Genom att jämföra mätningar från flera olika platser kunde man bestämma storlek och läge på ringarna. Ringarna tros bestå av rester efter en kollision. Man förväntar sig att i anslutning till ringarna hitta åtminstone en liten , möjligen flera.[ First Ring System Around Asteroid Chariklo found to have two rings]. eso1410 — Science Release. Läst 5 januari 2015. == Referenser == JPL Läst 2 februari 2009 == Externa länkar == * 37th DPS: [ Albedos, Diameters (and a Density) of Kuiper Belt and Centaur Objects] Jplbana\|Chariklo * [ Foto på Chariklo] (February 1999) * Chariklos [ omloppsbana] mellan Saturnus och Uranus. == Källor == enwp\|url= (asteroider) Navigationsruta asteroider 2 STANDARDSORTERING:Chariklo	10199 Chariklo	https://sv.wikipedia.org/wiki/10199_Chariklo
sv	Faktamall himlakropp \|bredd = 21em \|namn = 1019 Strackea \|bgcolour = #FFFFC0 \|upptäckts_ref = \|upptäckare = \|upptäckt = \|upptäcktsplats = \|mp_namn = 1019 Strackea \|mp_kategori = \|alt_namn = 1924 QN, A924 ES \|uppkallad = \|omloppsbana_ref = \|epok = 4 november 2013 \|aphelium = 2,047596955480096 \|perihelium = 1,775792606611533 AU \|halv_storaxel = 1,911694781045814 AU \|excentricitet = 0,07108989143127481 \|period = 965,442 dygn (2,64 år) \|medelhastighet = \|inklination = 26,97917649932823° \|uppst_nod = 144,4261703817262° \|medelanomali = 228,5482005958929° \|peri_arg = 122,0014528740183° \|dimensioner = \|diameter = 8,37 km \|massa = \|densitet = \|albedo = 0,2236 \|skenbar_magnitud = \|abs_magnitud = 12,63 1019 Strackea är en i som upptäcktes den 3 mars 1924 av den tyske en . Dess preliminära beteckning var 1924 QN. Asteroiden namngavs senare efter den tyske astronomen , trots dennes önskan att slippa. Strackea tillhör fotnot\|Familjen har fått namn efter asteroid ., som kännetecknas av att de ligger på ett avstånd från solen av 1,78 – 2,0 AU och har låg . Strackeas senaste periheliepassage skedde den 26 september 2022.Bäst före\|20250515 Dess rotationstid har beräknats till 4,044 timmar. == Se även == * * == Referenser == === Fotnoter === fotnotslista tidskriftsref\| författare=Spratt, Christopher E. \| titel=The Hungaria group of minor planets\| tidskrift=Royal Astronomical Society of Canada, Journal\|issn=0035-872X\|år=1990\| volym=84 \| nummer=2 \| sidor=123–131\| bibcode=1990JRASC..84..123S webbref\|url= Small-Body Database Browser – 1019 Strackea (1924 QN)\|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=24 maj 2018 webbref\|url= Small-Body Database Lookup – 1019 Strackea (1924 QN)\|verk=Solar System Dynamics\|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|hämtdatum=16 februari 2023 webbref\|url= \|titel=Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000) \|verk=MPC Database \|utgivare=IAU Minor Planet Center \|hämtdatum=20140101 bokref\|url= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=88\|isbn=3-540-00238-3\|hämtdatum=1 januari 2014 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 1019 Strackea \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20220325 == Externa länkar == jplbana\|namn=1019 Strackea Navigationsruta asteroider\|förra=1018 Arnolda\|nästa= 1020 Arcadia STANDARDSORTERING:Strackea	1019 Strackea	https://sv.wikipedia.org/wiki/1019_Strackea
sv	Källor\|datum=2024-05 Album infobox \| Namn = 101 \| Typ = live \| Mera text = \| Artist = \| bild = \| bildbredd = \| bildtext = \| Utgivning = 13 mars 1989 \| Regissör = \| Språk = \| Inspelad = 18 juni 1988 på i \| Genre = , , , \| Längd = 95:45 \| Skivbolag = \| Producent = \| Recensioner = \| Förra album = (1987) \| Detta album = 101(1989) \| Nästa album = (1990) \| Singlar = # (13 februari 1989) \| Misc = 101 är ett med , utgivet den . Det spelades in under den 101:a och sista spelningen på -turnén, den 18 juni 1988, på utomhusarenan i i . Förutom livealbumet gav konserten också upphov till en dokumentär med samma namn. Filmen är både en musikfilm och något av en , där man inte bara får en inblick i turnélivet, utan också kan följa ett antal ungdomar som med buss får resa efter och med bandet över kontinenten till och med denna avslutande spelning. == Låtlista == # "Pimpf" (0:58) # "Behind The Wheel" (5:54) # "Strangelove" (:50) # "Sacred" (5:09) # "Something To Do" (3:51) # "Blasphemous Rumours" (5:09) # "Stripped" (6:45) # "Somebody" (:33) # "Things You Said" (:19) # "Black Celebration" (:54) # "Shake The Disease" (5:10) # "Nothing" (:36) # "Pleasure Little Treasure" (:38) # "People Are People" (:59) # "A Question of Time" (:13) # "Never Let Me Down Again" (6:40) # "A Question of Lust" (:07) # "Master And Servant" (:30) # "" (:01) # "Everything Counts" (6:28) Depeche Mode	101 (musikalbum)	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_(musikalbum)
sv	Heltal \|tal = \|faktorisering = \|delare = 1, \|delarsumma = 102 \|bin = 110 0101 \|oct = 145 \|duo = 85 \|hex = 65 \|rom = CI \|övrigt = Omdirigering\|CI\|\|Ci (Audio\|Sv-.ogg\|hundraett eller etthundraett) är det et som följer och som följs av . * : 65 * : 1100101 * : 1 och . * Det 26:e et efter och före * Det enda primtal vars invers har en decimalutveckling med period 4. * Det 20e et * Det är en med ==Inom matematiken== * är ett . * är ett * är ett * är ett * är ett * är det trettonde talet i == Inom vetenskapen == * , * , en * , spiralgalax i Stora björnen, == Övrigt == * brukar användas synonymt med grundkurs eller introduktionskurs i engelsktalande länder. Uttrycket kommer från det amerikanska systemet att numrera kurser inom undervisningen. * Rum är en tortyrkammare i romanen av . == Se även == * och e.Kr. (årtal) * * * * * == Externa länkar == * Commonscat\| (number) ==Källor== Webbref\|url= på VirtueScience\|hämtdatum=2017-05-23\|språk=engelska\|arkivurl=	101 (tal)	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_(tal)
sv	Stjärnfakta \|namn = 101 Aquarii \|bild = Aquarius IAU.svg \|bildtext = \|epok = J2000.0 \|stjärnbild = \|rektascension = RA\|23\|33\|16,62300 \|deklination = DEK\|-20\|54\|52,2155 \|skenbar_magnitud = +4,71 \|spektraltyp = A0 V \|u-b_färgindex = +0,00 \|b-v_färgindex = +0,02 \|upptäckt = \|variabeltyp = \|radial_v = +15 \|egen_ra = -3,41 \|egen_dek = +8,46 \|parallax = 11,11 ± 0,67 \|parallax_fel = \|ljusår = 290 ± 20 \|parsec = 89 ± 5 \|absolut_magnitud = -0,07 \|massa = \|radie = 3,75 \|luminositet = 99,81 \|temperatur = 9 262 ± 49 \|metallicitet = \|vinkelhastighet = 180 km/s \|ålder = \|andra_namn = CCDM J23333-2055AB, BD-21 6437, GSC 06409-01232, HD 221565, HIC 116247, HIP 116247, HR 8939, IRAS 23306-2111, 2MASS J23331663-2054520, PLX 5696, PPM 275084, SAO 191988, TD1 29921, TYC 6409-1232-1, uvby98 100221565, WDS J23333-2055AB 101 Aquarii, som är stjärnans , är en belägen i den södra delen av och har även en b3 Aquarii. Den har en kombinerad på 4,71 och är synlig för blotta ögat där ar ej förekommer. Baserat på mätning inom uppdraget på ca 11,1 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 290 (ca 89 ) från . Den rör sig bort från solen med en på ca 15 km/s. ==Egenskaper== Primärstjärnan 101 Aquarii A är en blå till vit stjärna i av A0 V. Den har en radie som är ca 3,8 och utsänder från dess ca 100 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 9 300 K. 101 Aquarii A har en svagare följeslagaren av magnitud 7,43 med en från primärstjärnan på 0,840 er. ==Referenser== enwp\|url= \|artikel=101 Aquarii\|datum=20 december 2019 ===Noter=== van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N. Houk, Nancy (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H. Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W. Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224. "* 101 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-03. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. Hämtad 2019-12-20. ==Externa länkar== * i Vattumannen STANDARDSORTERING:101 Aquarii	101 Aquarii	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Aquarii
sv	olika betydelser\|Helena Faktamall himlakropp \| bredd = 21em \| namn = 101 Helena \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = MPC 1 Läst 3 juni 2009 \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = 101 Helena \| mp_kategori = \| omloppsbana_ref = Webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser on Helena \|utgivare=, \|språk=engelska \|arkivurl= \|arkivdatum=17 december 2011 \|hämtdatum=17 december 2011 \| epok = 14 mars 2012 \| aphelium = 2,94805038 441 022 059 \| perihelium = 2,2181023 AU331 823 380 km \| halv_storaxel = 2,58307633 AU386 422 720 km \| excentricitet = 0,1412943 \| period = 1 516,36687 d (4,15 år) \| medelhastighet = 18,539 km/s \| inklination = 10,20137° \| uppst_nod = 343,4548° \| medelanomali = 217,29471° \| peri_arg = 347,3693° \| dimensioner = \| diameter = 65,84 km \| massa = 3,0×1017 \| densitet = 2,0 g/cm³ \| sideriskt_dygn = 23,080 h \| albedo = 0,1898 geometriskt \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = ~173 \| spektraltyp = S \| abs_magnitud = 8,33 \| alt_namn = 101 Helena är en upptäckt av den - en i . Asteroiden har fått sitt namn efter inom .bokref\|url= \|författare= Lutz Schmadel \|titel=Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1\|utgivare=Springer Verlag, Berlin\|år=1992\|sid=22 \|isbn=3-540-00238-3 \|språk=engelska \|hämtdatum=29 april 2015 == Referenser == == Externa länkar == jplbana Navigationsruta asteroider\|förra=100 Hekate\|nästa=102 Miriam STANDARDSORTERING:Helena	101 Helena	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Helena
sv	Stjärnfakta \| namn= 101 Herculis \| bild= \| bildtext = \| epok=J2000.0 \|rektascension = RA\|18\|08\|52,86 \|deklination = DEK\|+20\|02\|42,84 \|skenbar_magnitud = 5,099±0,009 (V) \|stjärnbild = \|klass = A8III \|v-i_färgindex = 0,190 \|v-r_färgindex = \|r-i_färgindex = \|u-b_färgindex = \|b-v_färgindex = 0,176±0,003 \|variabeltyp = \| upptäckt = \|radial_v = -16,3±0,9 \|egen_ra = 9,406±0,263 \|egen_dek = -20,855±0,346 \|parallax = 10,8870 \|p_fel = 0,1801 \|lå = 328 \|pk = 100 \|absolut_magnitud = 0,1 \|ålder = \|metall = \|massa = \|radie = 4,70 \|rotation = \|lum = 77,08 \|temp = 7952 \|andra_namn = #invoke:Wikidata2\|formatStatements\|property=P528\|preferqualifier=P972 \| noterbart = 101 Herculis är en vit i . Stjärnan har +5,10 och är synlig för blotta ögat vid någorlunda god . Den befinner sig på ett avstånd av ungefär 330 . == Referenser == webbref\|titel= Basic data: V* 101 Her – Star \|url= \|utgivare=Centre de Données astronomiques de Strasbourg \|språk=engelska \|hämtdatum=4 september 2019 webbref\|url= \|titel=Hipparcos, the New Reduction \|författare=van Leeuwen \|år=2007 \|språk=engelska \|hämtdatum=4 september 2019 webbref\|url= \|titel=101 Herculis \|verk=Universe Guide \|språk=engelska \|hämtdatum=4 september 2019 Stjärnor i Herkules	101 Herculis	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Herculis
sv	geobox\|Lake \| name = 101 Mile Lake \| category = Sjö \| image = \| image_caption = \| country = \| state = \| state_type = Provins \| region = \| region_type = \| district = \| district_type = Regional district \| municipality = \| parent = s avrinningsområde \| parent_note = \| parent_type = \| river = \| lat_d = 51 \| lat_m = 40 \| lat_s = 3 \| lat_NS = N \| long_d = 121 \| long_m = 17 \| long_s = 37 \| long_EW = W \| source = \| source_location = \| source_region = \| source_elevation = \| source_lat_d = \| source_long_d = \| mouth = \| mouth_location = \| mouth_region = \| mouth_elevation = \| mouth_lat_d = \| mouth_long_d = \| area = \| length = \| width = \| depth = \| elevation = 959 \| volume = \| watershed = \| discharge = \| discharge_max = \| discharge_min = \| map = Kartposition Kanada\|reliefkarta_om_den_finns \| map_locator = Kanada \| map_caption = 101 Mile Lakes läge i Kanada. 101 Mile Lake är en i provinsen i . 101 Mile Lake ligger just norr om orten i kommunen med samma namn. Sjön ligger ca 960 meter över havet. Sjöns namn, liksom flera andra ortnamn i närheten, kommer från avståndet till längs Cariboo Road som byggdes på 1860-talet. == Källor == [ 101 Mile Lake], Noms de lieux, Ressources naturelles Canada. Läst 18 februari 2017 [ 101 Mile Lake], BC Geographical Names. Läst 18 februari 2017 [ 100 Mile House], BC Geographical Names. Läst 18 februari 2017 Webbref \| url= \| titel=Major River Basin \| format=Esri Shape \| utgivare=Natural Resources Canada \| hämtdatum=30 december 2016 \| arkivurl= \| arkivdatum=	101 Mile Lake	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Mile_Lake
sv	Stjärnfakta \| namn= 101 Piscium \| bild= Pisces IAU.svg \| bildtext = \| epok=J2000.0 \|rektascension = RA\|01\|35\|46,44226 \|deklination = DEK\|+14\|39\|41,1144 \|skenbar_magnitud = +6,23 6,22 (V) \|stjärnbild = \|klass = B9.5 III \|v-i_färgindex = -0,010 \|r-i_färgindex = \|u-b_färgindex = -0,151 \|b-v_färgindex = -0,036 ± 0,005 \|variabeltyp = Misstänkt \|upptäckt = \|radial_v = -, ± 2,2 \|egen_ra = 3,287 ± 0,134 \|egen_dek = -8,052 ± 0,099 \|parallax = 2,3343 ± 0,0663 \|p_fel = \|lå = 400 ± 40 \|pk = 430 ± \|absolut_magnitud = -2,07 \|ålder = \|massa = 4,53 ± 0,51 \|metall = \|radie = 3,6 \|rotation = 246 km/s \|lum = 037+523-347 \|temp = 471+49-48 \|andra_namn = #invoke:Wikidata2\|formatStatements\|property=P528\|preferqualifier=P972 \| noterbart = 101 Piscium, som är stjärnans , är en ensam stjärna i den mellersta delen av en och med variabelbeteckningen NSV 559. Den har en på ca 6,23 och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ar ej förekommer. Baserat på mätning inom uppdraget på ca 2,3 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca  400 (ca 430 ) från . Den rör sig närmare solen med en på ca - km/s. ==Egenskaper== 101 Piscium är en blå till vit jättestjärna av , B9.5 III som har förbrukat förrådet av i dess kärna och utvecklats bort från . Den har en massa som är ca 4,5 gånger solens massa, en radie som är ca 3,6 gånger större än solens och utsänder ca  000 gånger mera energi än solen från dess vid en effektiv temperatur på ca  500 K. 101 Piscium är en misstänkt som har +6,22 och varierar utan någon fastställd eller . Stjärnan roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på 246 km/s, att jämföra med en kritisk hastighet på 270 km/s. == Se även == ==Referenser== enwp\|url= Piscium\|datum=8 december 2019 ==Noter== webbref\|titel=NSV 559 \|url = \|verk=The International Variable Star Index\|utgivare=AAVSO – American Association of Variable Star Observers \|språk=engelska \|hämtdatum=17 augusti 2019 webbref\|titel= Basic data: V* 101 Psc – Variable Star \|url= \|utgivare=Centre de Données astronomiques de Strasbourg \|språk=engelska \|hämtdatum=17 augusti 2019 webbref\|url= \|titel=Hipparcos, the New Reduction \|författare=van Leeuwen \|år=2007 \|språk=engelska \|hämtdatum=17 augusti 2019 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:.1134/S1063773712050015. Cowley, A.; et al. (April 1969). "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications". Astronomical Journal. 74: 375–406. Bibcode:1969AJ.....74..375C. doi:.1086/110819. Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966). "A System of photometric standards". Publications of the Department of Astronomy University of Chile. Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy. : –17. Bibcode:1966PDAUC.......1G. Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:.1134/S1063773706110065. Zorec, J.; et al. (2012). "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities". Astronomy and Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:.1051/0004-6361/201117691. Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)". Astronomy and Astrophysics (Third ed.). 367: 521–524. arXiv:astro-ph/0012289. Bibcode:2001A&A...367..521P. doi:.1051/0004-6361:20000451. Huang, W.; et al. (2010). "A Stellar Rotation Census of B Stars: From ZAMS to TAMS". The Astrophysical Journal. 722 (): 605–619. arXiv:1008.1761. Bibcode:2010ApJ...722..605H. doi:.1088/0004-637X/722//605. "35 Psc". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2019-03-24. Samus, N. N.; et al. (2017). "General Catalogue of Variable Stars". Astronomy Reports. 5.. 61 (): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:.1134/S1063772917010085. ==Externa länkar== * i Fiskarna STANDARDSORTERING:101 Piscium	101 Piscium	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Piscium
sv	källor\|datum=2016-02 Bokfakta \|titel = 101 Reykjavik \|undertitel = \|bild = \|bildbredd = \|bildtext = \|författare = \|otitel = \|ospråk = \|översättare = \|illustratör = \|omslagsbild = \|land = Flaggbild2\|Island \|ämne = \|genre = \|förlag = \|år = \|sv_år = \|typ = \|sidor = \|vikt = \|mått = \|isbni = \|isbnl = \|isbnmp3 = \|isbnp = \|isbne = \|huvudpersoner = Hlynur \|utmärkelser = \|kuriosa = \|seriens_namn = \|del_av_serien = \|föregås_av = \|efterföljs_av = 101 Reykjavik är en av från . Boken har filmatiserats med den skådespelaren i en av rollerna. Romanens titel är namnet på det postnummerområde i centrala där större delen av handlingen utspelar sig. Huvudpersonen Hlynur är en dagdrivare som ägnar all sin kreativitet åt att förvränga det språk som han använder i sina konversationer. Boken nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 1999 och översattes då till svenska av . År 2000 utkom den på Norstedts förlag. ==Se även== * – filmen som baseras på denna bok	101 Reykjavik (roman)	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Reykjavik_(roman)
sv	Filmfakta \| bild = \| filmtitel = 101 Reykjavík \| genre = \| regi = \| producent = Ingvar ÞórðarsonBaltasar Kormákur \| manus = Baltasar Kormákur \| originalverk = av \| skådespelare = \| musik = Einar Örn Benediktsson \| fotograf = Peter Steuger \| klippning = Skule EriksenSigvaldi J. Kárason \| produktionsbolag = \| distributör = 101 Limited \| premiär = \| speltid = 88 minuter \| land = flagga\|Island \| språk = \| budget = \| intäkter = \| imdb = 0237993 \| sfdb = 48915 101 Reykjavík är en film från i regi av . Filmen är baserad på s roman med . == Handling == Hlynur är 28 år, men bor fortfarande hemma hos mamma. Han har inget jobb och inga framtidsplaner. Om han vaknar före 16.00 är det ett misstag. Han går mest på krogen och försöker få ett ligg. Två kvinnor betyder mer än de andra. Det är Lola, hans mors älskarinna, och Holmfrid. == Rollista (i urval) == * – Lola * – Hlynur * – Berglind * Þrúður Vilhjálmsdóttir – Hófi * – Þröstur * – Marri * Þröstur Leó Gunnarsson – Brúsi * Eyvindur Erlendsson – Hafsteinn * Halldóra Björnsdóttir – Elsa * Hilmar Jonsson – Magnús * Jóhann Sigurðarson – Páll * Edda Heidrún Backman – Pálls fru * Guðmundur Ingi Þorvaldsson – Ellert == Om filmen == Filmen hade världspremiär den 1 juni 2000 på Island och svensk premiär den 22 mars 2002 i , och . 101 är postnumret för Reykjaviks centrum, stadens äldsta del och hem för den isländska kultureliten. == Externa länkar == * IMDb-titel\|id=0237993 * SFDb\|film=48915 Baltasar Kormákur STANDARDSORTERING:101 Reykjavik	101 Reykjavík	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Reykjavík
sv	Stjärnfakta \| namn= 101 Tauri \| bild= \| bildtext = \| epok=J2000.0 \|rektascension = RA\|04\|59\|44,32 \|deklination = DEK\|+15\|55\|00,24 \|skenbar_magnitud = +6,747±0,005 (V) \|stjärnbild = \|klass = F5V \|v-i_färgindex = 0,500 \|r-i_färgindex = \|u-b_färgindex = \|b-v_färgindex = 0,450±0,015 \|variabel = \| upptäckt = \|radial_v = 41,72±0,54 \|egen_ra = 85,470±0,166 \|egen_dek = -29,781±0,076 \|parallax = 22,3984 \|p_fel = 0,0872 \|lå = 133,13 \|pk = 40,82 \|absolut_magnitud = 3,70 \|ålder = \|metall = \|massa = \|radie = \|rotation = \|lum = 2,82 \|temp = \|andra_namn = #invoke:Wikidata2\|formatStatements\|property=P528\|preferqualifier=P972 \| noterbart = 101 Tauri är en gulvit stjärna i i . 101 Tau har +6,75 och befinner sig på ett avstånd av ungefär 135 . == Referenser == webbref\|titel= Basic data: V* 101 Tau –High proper-motion Star \|url= \|utgivare=Centre de Données astronomiques de Strasbourg \|språk=engelska \|hämtdatum=22 juli 2019 webbref\|url= \|titel=Hipparcos, the New Reduction \|författare=van Leeuwen \|år=2007 \|språk=engelska \|hämtdatum=22 juli 2019 webbref\|url= \|titel=101 Tauri \|verk=Universe Guide \|språk=engelska \|hämtdatum=22 juli 2019 Stjärnor i Oxen	101 Tauri	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Tauri
sv	Stjärnfakta \| namn= 101 Virginis \| bild= Boötes IAU.svg \| bildtext = \| epok=J2000.0 \|rektascension = RA\|14\|17\|28,4519 \|deklination = DEK\|+15\|15\|48,167 \|skenbar_magnitud = 5,84 5,74-5,9 (V) \|stjärnbild = \|klass = M3IIIa \|v-i_färgindex = ,980 \|r-i_färgindex = \|u-b_färgindex = \|b-v_färgindex = ,678 ± 0,048 \|variabel = av (SRB) \| upptäckt = \|radial_v = -11,30 \|egen_ra = 14,27 \|egen_dek = 8,80 \|parallax = 3,3735 ± 0,1766 \|p_fel = \|lå = 970 ± 50 \|pk = 300 ± 20 \|absolut_magnitud = -,00 \|ålder = \|metall = \|massa = \|radie = 38,58 \|rotation = \|lum = 078 \|temp = 3 682 \|andra_namn = CY Bootis, GSC 01469-01456, 2MASS J14172843+1515478, UBV M 20098, AG+15 1445, HD 125180, NSV 6613, WEB 12153, BD+15 2690, HIC 69829, PPM 130465, YZ 15 5174, DO 14906, HIP 69829, SAO 100956, P69 SA 82 , GC 19284, HR 5352, SA 82-322, Gaia DR2 1231881287184934272, GCRV 8358, IRAS 14150+1529, SKY# 26078, GEN# +.00125180, IRC +20271, TYC 1469-1456- \| noterbart = 101 Virginis, eller CY Bootis, är en av (SRB) i en . Trots sin tillhör den inte s stjärnbild. Den ligger på gränsen mellan stjärnbilderna och fick byta tillhörighet vid översynen av gränser mellan stjärnbilderna år 1930 och benämns sedan bytet av stjärnbild ofta med sin variabeldesignation, CY Boo. Stjärnan har en genomsnittlig av 5,84 som varierar mellan +5,74 och 5,9 utan någon fastställd periodicitet. Baserat på mätning inom uppdraget på ca 3,4 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 970 (ca 300 ) från . Den rör sig närmare solen med en radiell hastighet på ca -11 km/s. ==Egenskaper== 101 Virginis är en röd till orange av M3 IIIa, och befinner sig för närvarande på den . Den har en radie som är ca 77 gånger större än solens och utsänder ca  080 gånger mera energi än solen från dess vid en effektiv temperatur på ca 3 700 K. Variabiliteten hos 101 Virginis är inte väl definierad men en primär period på 23 dygn och en sekundär period på 340 dygn har observerats. Den listas i -katalogen som en stjärna som misstänkts vara flera men för vilka Hipparcos-observationerna inte gav en tillfredsställande lösning. Ytterligare observationer har alltid visat att den är ensam stjärna. == Se även == == Referenser == enwp\|url= \|artikel=101 Virginis \|datum= november 2019 ==Noter== webbref\|titel=CY Boo \|url = \|verk=The International Variable Star Index\|utgivare=AAVSO – American Association of Variable Star Observers \|språk=engelska \|hämtdatum=26 juni 2019 webbref\|titel=Basic data: * CY Boo – Long-period variable star \|url= \| utgivare=Centre de Données astronomiques de Strasbourg \|språk=engelska \|hämtdatum=26 juni 2019 webbref\|url= \|titel=Hipparcos, the New Reduction \|författare=van Leeuwen \|år=2007 \|språk=engelska \| hämtdatum=26 juni 2019 Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. Kholopov, P. N.; Samus, N. N.; Kazarovets, E. V.; Perova, N. B. (1985). "The 67th Name-List of Variable Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 2681: . Bibcode:1985IBVS.2681....1K. Famaey, B.; Pourbaix, D.; Frankowski, A.; Van Eck, S.; Mayor, M.; Udry, S.; Jorissen, A. (2009). "Spectroscopic binaries among Hipparcos M giants,. I. Data, orbits, and intrinsic variations". Astronomy and Astrophysics. 498 (2): 627. arXiv:0901.0934. Bibcode:2009A&A...498..627F. doi:10.1051/0004-6361/200810698. Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR. McDonald, I.; Zijlstra, A. A.; Boyer, M. L. (2012). "Fundamental parameters and infrared excesses of Hipparcos stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 427: 343. arXiv:1208.2037. Bibcode:2012MNRAS.427..343M. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x. Eggen, Olin J. (1992). "Asymptotic giant branch stars near the sun". The Astronomical Journal. 104: 275. doi:10.1086/116239. Davies, H. S. (1905). "Flamsteed and Piazzi Identities". Popular Astronomy. 13: 423. Bibcode:1905PA.....13..423D. Wagman, M. (1987). "Flamsteeds Missing Stars". Journal for the History of Astronomy. 18: 209. Bibcode:1987JHA....18..209W. doi:10.1177/002182868701800305. Percy, J. R.; Dunlop, H.; Kassim, L.; Thompson, R. R. (2001). "Periods of 25 Pulsating Red Giants". Information Bulletin on Variable Stars. 5041: . Bibcode:2001IBVS.5041....1P. Mason, Brian D.; Martin, Christian; Hartkopf, William I.; Barry, Donald J.; Germain, Marvin E.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E.; Wycoff, Gary L.; Ten Brummelaar, Theo; Franz, Otto G. (1999). "Speckle Interferometry of New and Problem HIPPARCOS Binaries". The Astronomical Journal. 117 (4): 1890. Bibcode:1999AJ....117.1890M. doi:10.1086/300823. Hämtad 2019-11-01. ==Externa länkar== * i Björnvaktaren STANDARDSORTERING:101 Virginis	101 Virginis	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_Virginis
sv	filmfakta \|filmtitel= 101 dalmatiner \|originaltitel= 101 Dalmatians \|genre= , , \|land= \|premiär= flaggbild\|USA (USA) \|regi= \|fotograf= \|producent= och \|manus= \|skådespelare= , med flera \|musik= \|produktionsbolag= , och \|distributör= , och \|speltid= 103 minuter \|språk= , \|budget=$75 miljoner \|intäkter=$320 689 294 \|uppföljare= (2000) \|imdb= 0115433 101 dalmatiner (lang-en\|101 Dalmatians) är en av som hade biopremiär i USA den .webbref\|url= Dalmatians\|utgivare=Box Office Mojo\|språk=engelska\|datum=27 november 1996\|hämtdatum=15 september 2016 Filmen är baserad på den (), som i sin tur är baserad på en av den brittiska (). gör rollen som en .webbref\|url= dalmatiner\|utgivare=Nöjesguiden\|språk=svenska\|datum=23 maj 2000\|hämtdatum=22 augusti 2016 == Handling == Dalmatinern Pongo hittar en fästmö till sin husse och får själv en fästmö. Hans nya matte har en dalmatiner som heter Perdita, och även de blir ett par. Husse och matte gifter sig och dalmatinerparet har snart en kull på 15 valpar. Mattes chef gör allt för att få tag på hundarna för att kunna göra en päls till sig själv av deras skinn. == Produktion == Filmen är inspelad i , och . Den hade världspremiär i den och svensk premiär den , åldersgränsen är 7 år. Under inspelningarna användes 217 dalmatiner. Glenn Close rökte runt 200 örtcigaretter under inspelningen eftersom hon är allergisk mot tobak. == Rollista (urval) == * – * – Roger Dearly * – Anita Campbell-Green Dearly * – Nanny * – Jeppe * – Hjalle * – Mr. Skinner * – Alonzo * – Herbert * – specialrösteffekter == Svenska röster (1997) == * – Cruella de Vil * – Roger Dearly * – Anita Campbell-Green Dearly * – Nanny * – Jeppe * – Hjalle * – Alonzo * – Herbert == Musik i filmen == * * , skriven av och , framförd av * Cruella De Vil, skriven av , framförd av == Utmärkelser == * – – * – – Bästa skådespelerska * – – Bästa djurstjärna, hunden Pongo ==Källor== ===Fotnoter=== == Externa länkar == * SFDb\|film=27781 * IMDb-titel\|id=0115433	101 dalmatiner	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_dalmatiner
sv	källor\|datum=2018-10Årtal fkr\|101 == Händelser == === Efter plats === ==== Romerska republiken ==== * De romerska och besegrar na i (även känt som ). ==== Libyen ==== * ärver tronen i . == Födda == * , kung av == Avlidna == * , egyptisk == Externa länkar == commonscat\|101 BC	101 f.Kr.	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_f.Kr.
sv	101 sätt att åka ur en gameshow är en som sändes i under 2011. Deltagarna får svara på frågor i en tävling där vinnaren får 50.000 kr. De som svarar fel åker ut, på ett handgripligt sätt, programmets specialitet. Oftast innebär det ett högt fall ner i en bassäng på olika sätt. Programledare var . Programmet baseras på ett likadant program som gjorts för brittiska , 101 Ways to Leave a Gameshow, och som sänts sommaren 2010. Versioner har under hösten 2010 visats i Argentina, Turkiet, Tyskland, och under 2011 planeras visning i bland annat Israel, Italien, och USA. Alla versionerna, även den svenska, har spelats in i . == Referenser == webbref \|url= \|titel=101 sätt att åka ur en gameshow \|arkivurl= \|arkivdatum= \|hämtdatum=1 februari 2015 \|utgivare=Svensk mediedatabas webbref\|url= \|titel=Mårten Anderssons nya tv-jobb \|arkivurl= \|arkivdatum=1 februari 2015 \|hämtdatum=1 februari 2015 \|efternamn=Helander \|förnamn=Magnus \|datum=5 januari 2011 \|utgivare=resume.se webbref \|url= \|titel=DD på plats i Argentina under inspelningen av 101 sätt att åka ur en gameshow \|arkivurl= \|arkivdatum=1 februari 2015 \|hämtdatum=1 februari 2015 \|efternamn=Stentäpp \|förnamn=Jonas \|datum=1 mars 2011 \|utgivare=Dalademokraten == Externa länkar == *[ Officiell webbplats]	101 sätt att åka ur en gameshow	https://sv.wikipedia.org/wiki/101_sätt_att_åka_ur_en_gameshow
sv	Militär enhet \|enhetsnamn= 101st Airborne Division (Air Assault) \|bild= \|bildtext= \|datum=15 augusti 1942–30 november 19451948–19501954– \|land= \|lojalitet= Federal \|försvarsgren= \|typ= \|roll= \|storlek= \|kommando_struktur= \|förläggningsort= \|smeknamn= Screaming Eagles \|beskyddare= \|motto= "Rendezvous with destiny" \|färger= \|marsch= \|maskot= "Old Abe" \|slag= **** \|årsdagar= \|dekorationer= \|segernamn= \|nuvarande_befälhavare= Jeffrey J. Schloesser \|framstående_befälhavare= \|identifikationssymbol= \|identifikationssymbol_beteckning= \|identifikationssymbol_2= \|identifikationssymbol_2_beteckning= 101st Airborne Division (Air Assault) med inofficiellt namn Screaming Eagles (skrikande örnarna) är en i , tillhörande och huvudsakligen utbildad för .Webbref \|url= \|titel=MISSION \|hämtdatum=20231117 \|författare= \|efternamn= \|förnamn= \|författarlänk= \|efternamn2= \|förnamn2= \|datum= \|år= \|månad= \|format= \|verk=www.army.mil \|utgivare= \|sid= \|språk=en \|doi= \|arkivurl= \|arkivdatum= \|citat= \|ref= == Andra världskriget == Divisionen sattes ursprungligen upp för att sättas in med . Under andra världskriget deltog den bland annat i striderna i , och . Divisionen är särskilt känd för försvaret av under Ardenneroffensiven.Webbref \|url= \|titel=Welcome to the 101st Airborne Division (Air Assault) \|hämtdatum=20121117 \|författare= \|efternamn= \|förnamn= \|författarlänk= \|efternamn2= \|förnamn2= \|datum=20140402 \|år= \|månad= \|format= \|verk=www.army.mil \|utgivare= \|sid= \|språk=en \|doi= \|arkivurl= \|arkivdatum= \|citat= \|ref= === Dagen D === Huvudartikel\|Dagen D Divisionen skulle luftlandsättas strax inåt land från för att först och främst säkra de fyra vägbankar som ledde upp från Utah Beach som skulle vara mycket lätta för tyska förband att försvara mot de framryckande trupperna från stränderna, men som betydligt enklare kunde erövras genom anfall inifrån land. ==== Mission Albany ==== Mission Albany var den första anfallsvågen som bestod av divisionens tre fallskärmsregementen, 502nd PIR, 506th PIR och 501st PIR. Landsättningen började kl 00:48 på morgonen den 6 juni. Sammanlagt hoppade 6 928 fallskärmsjägare från 432 transportplan av typen . * 502nd PIR landade i landningszon A * 506th PIR landade i landningszon C * 501st PIR landade i landningszon D ==== Mission Chicago ==== Var den första vågen med 52 glidflygplan som landade cirka kl 04.00 och förde med sig er och andra understödsvapen. === Operation Market Garden === Huvudartikel\|Operation Market Garden Divisionen skulle säkra broarna över floderna och i norr om Eindhoven för vidare framryckning mot och . === Bastogne === Huvudartikel\|Ardenneroffensiven fäller förnödenheter till den inneslutna divisionen den 26 december 1944]] Divisionen tillhörde tillsammans med reserven för och var förlagda i trakten av . På kvällen den 17 december försattes de båda divisionerna i alarmberedskap. På morgonen den 19 december hade divisionen nått fram till . Den 21 december inneslöts divisionen i Bastogne av . Den 26 december nådde fram och kunde bryta den tyska inrigningen. == Efterkrigstiden == Mellan september och november användes delar av divisionen (327th Infantry, tidigare Co. A, 327th Glider Infantry Regiment) i i för att genomdriva det domstolsutslag som en federal domstol fattat om blandad skolundervisning för både svarta och vita elever i Central High School. Truppernas uppgift var att garantera att de styrkor ur nationalgardet som tillkallats av guvernören inte skulle kunna stoppa nio afroamerikanska elever från att ta sig in i skolan. Divisionen deltog i . Senare har förbandet satts in 1991 och i fredsbevarande/humanitära operationer bland annat i och . 2003 sattes divisionen in som en del av . ==Populärkultur== E Company, 2nd Battalion, 506th Parachute Infantry Regiment, 101st Airborne Division under andra världskriget befann sig i händelsernas centrum har skildrats av i boken Band of Brothers från 1992. Boken filmatiserades i TV-serien .Webbref \|url= \|titel=Bradford Freeman, Last Surviving Member of WWII ‘Band of Brothers,’ Dies at 97 \|hämtdatum=20231117 \|författare= \|efternamn=Solly \|förnamn=Meilan \|författarlänk= \|efternamn2= \|förnamn2= \|datum=20220706 \|år= \|månad= \|format= \|verk=www.smithsonianmag.com \|utgivare=Smithsonian Magazine \|sid= \|språk=en \|doi= \|arkivurl= \|arkivdatum= \|citat= \|ref= ==Referenser== * enwp\|artikel=101st Airborne Division\|url= Externa länkar == commonscat\|101st Airborne Division	101st Airborne Division	https://sv.wikipedia.org/wiki/101st_Airborne_Division
sv	Särskiljning tal Årtal 1-799 102 () var ett i den . == Händelser == === Okänt datum === * återvänder till efter ett framgångsrikt fälttåg mot , genom vilket han tydligt återupprättar den romerska överhögheten över . * Trajanus delar i två delar någon gång mellan detta år och . * Hamnen i utökas. * Efter att ha organiserat territorierna i sänkan, återvänder den generalen till och dör strax därefter. * I börjar i en ses som ett tecken på . == Födda == * == Avlidna == * , kinesisk kavallerigeneral under * , romersk poet * , kinesisk kejsarinna. == Externa länkar == Commonscat	102	https://sv.wikipedia.org/wiki/102
sv	Militär enhet \|enhetsnamn = 102. stridsflygdivisionen(Johan Blå) \|officielltnamn = 102. stridsflygdivisionen \|grenfärg = flygvapen \|bild = \|bildtext = \|datum = 1940– \|land = \|lojalitet = \|försvarsgren = \|typ = Stridsflygdivision \|roll = Anmärkning\|Åren 1940–1999 var flygdivisionen organiserad som , åren 1999– som . \|storlek = \|föregångare = \|efterföljare = \|ingående delar = \|ingående delar beteckning = \|kommando_struktur = \|högkvarter = \|förläggningsort = \|övningsplats = \|smeknamn = Johan Blå \|beskyddare = \|motto = \|färger = \|marsch = \|maskot = \|slag = \|årsdagar = \|dekorationer = \|segernamn = \|webbplats = \|befälhavare1 = \|titel befälhavare1 = \|befälhavare2 = \|titel befälhavare2 = \|befälhavare3 = \|titel befälhavare3 = \|befälhavare4 = \|titel befälhavare4 = \|framstående_befälhavare = \|titel framstående_befälhavare = \|identifikationssymbol = \|identifikationssymbol_beteckning = Sköldemärken \|identifikationssymbol_2 = \|identifikationssymbol_2_beteckning = \|identifikationssymbol_3 = \|identifikationssymbol_3_beteckning = \|identifikationssymbol_4 = \|identifikationssymbol_4_beteckning = \|flygplan_attack = \|flygplan_bomb = \|flygplan_tele = \|flygplan_jakt = , , , , , , , \|flygplan_multi-role = \|flygplan_torped = \|flygplan_spaning = \|flygplan_skol = \|helikopter attack = \|helikopter transport = \|helikopter spaning = \|helikopter räddning = \|helikopter ubåtsjakt = \|helikopter övrigt = 102. jaktflygdivisionen även känd som Johan Blå var en inom som verkade i olika former åren 1940–. Divisionen var baserad på norr om .Braunstein (2005), s. 79-81webbref \|url= \|titel=Tionde flygflottiljen 70 år \|hämtdatum=10 januari 2016 \|format= \|verk=f10kamratforening.se ==Historik== Johan Blå var 2. divisionen vid (F 10), eller 102. stridsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionens bildades som en övningsdivision den 1 november 1940 och dess första chef var löjtnant Gösta Eriksson.Braunstein (2005), s. 79-81 I samband med att (F 8) avvecklades samt att (F 18) ombeväpnades, friställdes ett antal . År 1963 tillfördes dessa bland annat Skånska flygflottiljen och Johan Blå. År 1967 omskolades divisionen och beväpnades med J 35B Draken, vilken följdes av J 35F-2 och J 35J. Den 1 juli 1992 övertog divisionen tillsammans med (Johan Gul) "Typinflygningsskolan" från (Johan Röd). Dock enbart i den formen att man lånade ut flygförare till TIS-gruppen, vilken tidigare varit en del av 101. jaktflygdivisionen.webbref \|url= \|titel=Johan Röd i vila \|hämtdatum=10 januari 2016 \|format= \|verk=f10kamratforening.se 102. jaktflygdivisionen är den av flygvapnets flygdivisioner som opererade Draken-systemet längst. Då den kom åren 1967–1998 att beväpnas med nya versioner av flygplanet – David, Filip och sist Johan-versionen. Den 8 december 1998 utgick Draken ur den svenska krigsorganisationen, där Kapten Per Amelin vid divisionen gjorde den sista officiella flygningen inom Flygvapnet. Divisionen var vid denna tid, Sveriges sista Draken-division. Flygplansindividen som gjorde den sista flygningen var J 35J (35540) vid tillfället blåmålad och med ovansidan prydd med divisionens dödskallesymbol.webbref \|url= \|titel=J 35J Nr: 35540 \|hämtdatum=10 januari 2016 \|format= \|verk=osterlensflygmuseum.se År 1999 påbörjade divisionen som första division vid Skånska flygflottiljen omskolning och ombeväpning till JAS 39-systemet. I samband med att divisionen påbörjade omskolning, antogs namnet 102. stridsflygdivisionen. Under hösten 2000 utbildades divisionens flygförarna till instruktörer, för att kunna bistå omskolningen av Johan Röd. Genom 2000 års försvarsbeslut beslutades att divisionen med flottiljen skulle upplösas, och att dess uppgift skulle överföras till (F 17). Flygplanen vid flottiljens två JAS-divisionerna överfördes hösten till F 17 i Kallinge, ombaseringen gjordes efter att de båda divisionerna var helt omskolade, det vill säga den 1 oktober respektive den 1 december . ==Materiel vid förbandet== #invoke:Kolumner\|kolumner_manuell\|kolumnbredd=2000 \|Jaktflygplan \|1940–1943: \|1942–1945: \|1945–1950: \|1949–1951: \|1951–1953: \|1953–1963: \|1963–1967: \|1967–1998: \|%bryt \|Enhetsflygplan \|1999–: ==Förbandschefer== Divisionschefer vid 102. stridsflygdivisionen (Johan Blå) åren 1940–. 1940–194?: Gösta Eriksson 194?–194?: Börge Hofvendahl 194?–: ??? ==Anropssignal, beteckning och förläggningsort== {\| \|----- \| valign="top" width=40% \| {\| class="toccolours" style="float: auto; clear: none; margin: 0 0 0.5em 1em;" width="400px" \|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"\|Anropssignal \|- style="vertical-align: top;" \|Johan Blå\|\|width="24%"\| 1940-11-01 \|\|width="2%"\| – \|\|width="24%"\| 2000 \|} {\| class="toccolours" style="float: auto; clear: right; margin: 0 0 0.5em 1em;" width="400px" \|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"\|Beteckningar \|- style="vertical-align: top;" \| 102. jaktflygdivisionen \|\|width="24%"\| 1940-11-01 \|\|width="2%"\| – \|\|width="24%"\| 1999-??-?? \|- style="vertical-align: top;" \| 102. stridsflygdivisionen \|\|width="24%"\| 1999-??-?? \|\|width="2%"\| – \|\|width="24%"\| -09-30 \|- style="vertical-align: top;" \|} \| valign="top" width=40% \| {\| class="toccolours" style="float: auto; clear: right; margin: 0 0 0.5em 1em;" width="400px" \|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"\|Förläggningsorter och baser \|- style="vertical-align: top;" \| Bulltofta (F)\|\| 1940-11-01 \|\| – \|\| 1945-??-?? \|- style="vertical-align: top;" \| Ängelholm (F)\|\| 1945-??-?? \|\| – \|\| -09-30 \|} \|} ==Galleri== Fil:Saab J-29F Tunnan 29575 B (7375844948).jpg\|J 29 Tunnan (1953–1963) Fil:Hawker Hunter F58 34033 G red (SE-DXM) (8385033750).jpg\|J 34 Hunter (1963–1967) Fil:Saab J-35J Draken 35556 56 (8424368447).jpg\|J 35 Draken (1967–1998) Fil:Saab JAS-39A Gripen, Sweden - Air Force AN0334654.jpg\|JAS 39A (1999–) ==Se även== Kolumner * * * * * * * Kolumner-slut ==Referenser== ===Anmärkningar=== Anmärkningslista ===Noter=== ===Tryckta källor=== *bokref \|titel = Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet \|efternamn = Braunstein \|förnamn = Christian \|författarlänk = Christian Braunstein \|år=2005 \|utgivare=Christina von Arbin \|isbn = 91-971584-8-8 \|sid = ==Externa länkar== commonscat\|F 10 Ängelholm\|Skånska flygflottiljen Svenska flygdivisioner Svenska flygvapnet Svenska försvarsmakten STANDARDSORTERING:#102	102. stridsflygdivisionen	https://sv.wikipedia.org/wiki/102._stridsflygdivisionen
sv	Årtal 800-1599 1020 () var ett i den . == Händelser == === Okänt datum === * byggs i . Staden grundas. == Födda == , kung av England . , kung av Danmark –. , född Hildebrand, påve – (född omkring detta år). , född Frédéric Gozzelon de Lorraine, påve – (född omkring detta år). , toskansk regent. == Avlidna == – , . , poet. , , upptäckare av (född omkring detta år). == Externa länkar == Commonscat\|1020	1020	https://sv.wikipedia.org/wiki/1020
sv	Årtal decennium\|10\|2 == Händelser == * De olika smårikena i enas under . == Födda == * - , . * - , påve. * - , Englands siste saxiske kung * - , motpåve. * - , påve. * - , kung av England. == Avlidna == / – , kung av Sverige – , född Theophylactus, påve sedan . == Externa länkar == commonscat\|1020s	1020-talet	https://sv.wikipedia.org/wiki/1020-talet
sv	Faktamall himlakropp \| bredd = 25em \| namn = 10200 Quadri \| bgcolour = #FFFFC0 \| upptäckts_ref = \| upptäckare = \| upptäckt = \| upptäcktsplats = \| mp_namn = (10200) Quadri \| mp_kategori = \| alt_namn = 1997 NZ2, 1992 HS1 \| uppkallad = \| omloppsbana_ref = [ Minor Planet Center Queries], uppdaterad 6 april 2022. \| epok = 21 januari 2022 \| aphelium = 3,173 \| perihelium = 2,274 AU \| halv_storaxel = 2,723 AU \| excentricitet = 0,1650691 \| period = 4,49 år \| medelhastighet =18,05 km/s \| inklination = 4,373° \| uppst_nod =61,89° \| medelanomali =160,8° \| peri_arg =232,4° \| månar = \| fysikaliska_data_ref = \| dimensioner = \| diameter = 6,2 km \| massa = \| densitet = \| synodiskt_dygn = \| albedo = 0,095 \| temp_namn1 = \| medel_temp_1 = \| spektraltyp = \| abs_magnitud = 14,61 10200 Quadri eller 1997 NZ2 är en i som upptäcktes den av den italienska en i . Den är uppkallad efter den italienska amatörastronomen . Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer. == Referenser == webbref \|url= \|titel=JPL Small-Body Database Browser 10200 Quadri \|verk=Solar System Dynamics \|utgivare=NASA/Jet Propulsion Laboratory \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 webbref \|url= \|titel=Minor Planet Center 10200 Quadri \|utgivare=Minor Planet Center \|språk=engelska \|hämtdatum=20210526 Navigationsruta asteroider \|förra=10199 Chariklo \|nästa=10201 Korado STANDARDSORTERING:Quadri	10200 Quadri	https://sv.wikipedia.org/wiki/10200_Quadri

Subsets and Splits

No saved queries yet

Save your SQL queries to embed, download, and access them later. Queries will appear here once saved.