Datasets:

Knobi3

/

swefaq

like 0

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.", "För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.", "Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.", "Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.", "Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.", "I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.", "Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.", "Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.", "En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.", "Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.", "Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.", "Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.", "Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.", "Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.", "En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.", "Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.", "Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.", "Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.", "I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.", "Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.", "Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.", "Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.", "Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.", "Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.", "Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.", "Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.", "Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.", "En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.", "Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).", "Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.", "En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.", "Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.", "Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.", "Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.", "Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.", "Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.", "Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).", "Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.", "Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.", "Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.", "En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.", "Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.", "Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.", "Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.", "När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.", "Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.", "Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.", "Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.", "Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. ", "Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.", "Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. ", "Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.", "Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.", "För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.", "Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.", "Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.", "Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.", "Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).", "Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. ", "Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.", "Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. ", "Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.", "Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.", "Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. ", "Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. ", "Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.", "När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.", "Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.", "Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.", "Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.", "Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.", "I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.", "I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.", "Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.", "Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.", "Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.", "Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.", "Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.", "Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.", "Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.", "Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6)." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]