Riksarkivet/bergskollegium_relationer_och_skrivelser_lines

image imagewidth (px) 37 3.08k	transcription stringlengths 1 104
	6.
	neder i grytan, ok slaggen, som sig stadigt ökar,
	måste jämwäl under bröstet utdragas. Sedan gry-
	tan är full, afdrages den ofwanflytande orenlighet,
	ok blyet öses med en Slef uti et långt jern-
	mått, som står på den ena ändan af en Jern-
	ballance, Hwilken på den andra ändan har en
	så dryg Wigt, som man will hafwa tackan stor til,
	ok Hwilken wigt här är af 6 1/2. Sten eller omtrent
	7 1/2 lispund. ok i botnen på jernmåttet är Ägarens
	trape eller märke ingräfwit. Sådana Tackor gö-
	ras, om Malmen är god, omtrent 10 om skiften,
	Hwaraf gå 2 på dygnet. Mästaren niuter i smäl-
	tarelön 12 pence om skiften, men drängen 8 pence.
	Slaggen, som här faller, bokes, waskes ok på
	samma härd upsättes, som sagt är, 3 eller 4 gån-
	gor, tils man ser sig här ej kunna mer der-
	af utdraga, då han går til Slagghärden.
	Slagghärden, hwars botn ok bakwägg
	äro af gutit jern, men det öfriga af sten, är af
	samma storlek som den förra, men litet diupare
	ok derutinnan åtskillig, at han ej har någon
	ränna eller gryta, utan rinner blyet neder i
	en förhärd, som är bygd af ler ok sand ok täm-
	meli:n
	meligen diup, Hwar ofwanpå, så wäl kol som den
	afdragne slaggen ligga at hålla blyet warmt, hwil-
	iket, härutur öses med Slefwen i jernmåttet, göran-
	de man här ungefär 3 blytackor om skiften.
	Wid denna ugn betiäna de sig intet af samma
	bränne, som wid den förra, utan bränna de först
	Stenkolen, som de säga, til Charcoals eller Cinders,
	det är förbränna det mästa Swaflet, med hwilka
	Cinders ugnen först i början fylles up, ok sedan
	sättas up 5 eller 6 skoflor af den bokade ok
	waskade slaggen. Men när det kommit til
	gånges, upsättas gemenligen 2. medelmåttiga
	Skoflor med Cinders ok 2 eller 3 med slagg,
	Hwarmed sedan fortfares, allenast at de en gång
	om skiften draga härden, det är göra honom
	ren, hwilket wid den förra ugnen sker en
	gång om weckan.
	Som Blyet ifrån dessa grufwor ok wärk räknes
	hålla ifrån 9 til 14 umts Silfwer på hwar
	ton af 2000. skålpunds wigt, så hade här nyligen blif-
	wit inrättat et finerhus til Silfrets utdragande,
	hwilket dock ännu ej war i serdeles stånd
	bragt, så at wid Newcastle derom kommer
	7.
	8.
	med mera at talas.
	Under den nu påstående session af Parlamentet
	år 1725 har man wid det tilfälle, at et förslag
	blifwit bragt på banen at widare befordra in-
	förslen af hwad til skepsbyggerier hörer, ifrån
	Colonierne i America, jämwäl i betänkande
	tagit om icke så kunde lagas at England måtte
	til en del förses med timber ok träwärke
	Norrifrån i Scottland; Hwarutinnan man ännu
	icke til något slut kommit. Ok är man jäm-
	wäl, efter nyligen inhämtad kundskap, nu i wär-
	ket begrepen, at på en plats dersammastädes
	ok wäster ut inrätta et Jernwärk med mas-
	ugn ok hammarsmedia, hwarwid de ärna sig be-
	tiäna dels af den därom kring befinteliga
	Myrmalm, dels af Malm ifrån England.
	Ok som altså Scottland hafwer nu förti-
	den intet Jern af egen tilwärkning, så förses
	det mäst ok förnämligast ifrån Swerige, hwar-
	på införslen ifrån Stockholms hamn allena
	besteg sig år 1721 til 10768 skeppund 16 lispund,
	År 1722 til 3735 1/2 lispund
	År 1723 til 2884 18
	1724 til Scottland
	ok Iriland 7835 12 1/2
	widare
	Widare ok ehuruwäl gofwos anledning at utför-
	ligen tala om saltsiudningen i Scottland, hwilken
	förrättes på samma sätt, som wid pannorne i England,
	Dock likwäl, som jag billigt bör frukta at falla för
	widlöftig ok Eders Höggrefl: Excellence ok Hög-
	Lofl: Kongl Collegio med en lång ok illa sam-
	manfattat skrift beswärlig, så skal det för denna
	gång utelämnas, tils, om Eders Höggrefl: Excel-
	lences ok Höglofl: Kongl. Collegii Nådgunstiga
	tilstånd gifwas, jag wid en annan tid får så wäl samma
	saltsiudning, som maneret at boka alunen ok
	Victriolen i England med mera dylikt i under-
	dån.ödmiukhet beskrifwa.
	Den senare berättelse, som är om de Engelske
	Bergwärken med mera, at för Eders Höggrefl:
	Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegio i under-
	dån-ödmiukhet nederlägga förbindes jag ej min-
	dre af Eders Höggrefl: Excellences ok Hög-
	Lofl: Kongl. Collegii nådgunstiga befalning ok
	min diupa skyldighet, än jag dertil förwistes
	af den Nåde ok gunst, som Eders Höggrefl:
	9.
	10.
	Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegium beha-

6.

neder i grytan, ok slaggen, som sig stadigt ökar,

måste jämwäl under bröstet utdragas. Sedan gry-

tan är full, afdrages den ofwanflytande orenlighet,

ok blyet öses med en Slef uti et långt jern-

mått, som står på den ena ändan af en Jern-

ballance, Hwilken på den andra ändan har en

så dryg Wigt, som man will hafwa tackan stor til,

ok Hwilken wigt här är af 6 1/2. Sten eller omtrent

7 1/2 lispund. ok i botnen på jernmåttet är Ägarens

trape eller märke ingräfwit. Sådana Tackor gö-

ras, om Malmen är god, omtrent 10 om skiften,

Hwaraf gå 2 på dygnet. Mästaren niuter i smäl-

tarelön 12 pence om skiften, men drängen 8 pence.

Slaggen, som här faller, bokes, waskes ok på

samma härd upsättes, som sagt är, 3 eller 4 gån-

gor, tils man ser sig här ej kunna mer der-

af utdraga, då han går til Slagghärden.

Slagghärden, hwars botn ok bakwägg

äro af gutit jern, men det öfriga af sten, är af

samma storlek som den förra, men litet diupare

ok derutinnan åtskillig, at han ej har någon

ränna eller gryta, utan rinner blyet neder i

en förhärd, som är bygd af ler ok sand ok täm-

meli:n

meligen diup, Hwar ofwanpå, så wäl kol som den

afdragne slaggen ligga at hålla blyet warmt, hwil-

iket, härutur öses med Slefwen i jernmåttet, göran-

de man här ungefär 3 blytackor om skiften.

Wid denna ugn betiäna de sig intet af samma

bränne, som wid den förra, utan bränna de först

Stenkolen, som de säga, til Charcoals eller Cinders,

det är förbränna det mästa Swaflet, med hwilka

Cinders ugnen först i början fylles up, ok sedan

sättas up 5 eller 6 skoflor af den bokade ok

waskade slaggen. Men när det kommit til

gånges, upsättas gemenligen 2. medelmåttiga

Skoflor med Cinders ok 2 eller 3 med slagg,

Hwarmed sedan fortfares, allenast at de en gång

om skiften draga härden, det är göra honom

ren, hwilket wid den förra ugnen sker en

gång om weckan.

Som Blyet ifrån dessa grufwor ok wärk räknes

hålla ifrån 9 til 14 umts Silfwer på hwar

ton af 2000. skålpunds wigt, så hade här nyligen blif-

wit inrättat et finerhus til Silfrets utdragande,

hwilket dock ännu ej war i serdeles stånd

bragt, så at wid Newcastle derom kommer

7.

8.

med mera at talas.

Under den nu påstående session af Parlamentet

år 1725 har man wid det tilfälle, at et förslag

blifwit bragt på banen at widare befordra in-

förslen af hwad til skepsbyggerier hörer, ifrån

Colonierne i America, jämwäl i betänkande

tagit om icke så kunde lagas at England måtte

til en del förses med timber ok träwärke

Norrifrån i Scottland; Hwarutinnan man ännu

icke til något slut kommit. Ok är man jäm-

wäl, efter nyligen inhämtad kundskap, nu i wär-

ket begrepen, at på en plats dersammastädes

ok wäster ut inrätta et Jernwärk med mas-

ugn ok hammarsmedia, hwarwid de ärna sig be-

tiäna dels af den därom kring befinteliga

Myrmalm, dels af Malm ifrån England.

Ok som altså Scottland hafwer nu förti-

den intet Jern af egen tilwärkning, så förses

det mäst ok förnämligast ifrån Swerige, hwar-

på införslen ifrån Stockholms hamn allena

besteg sig år 1721 til 10768 skeppund 16 lispund,

År 1722 til 3735 1/2 lispund

År 1723 til 2884 18

1724 til Scottland

ok Iriland 7835 12 1/2

widare

Widare ok ehuruwäl gofwos anledning at utför-

ligen tala om saltsiudningen i Scottland, hwilken

förrättes på samma sätt, som wid pannorne i England,

Dock likwäl, som jag billigt bör frukta at falla för

widlöftig ok Eders Höggrefl: Excellence ok Hög-

Lofl: Kongl Collegio med en lång ok illa sam-

manfattat skrift beswärlig, så skal det för denna

gång utelämnas, tils, om Eders Höggrefl: Excel-

lences ok Höglofl: Kongl. Collegii Nådgunstiga

tilstånd gifwas, jag wid en annan tid får så wäl samma

saltsiudning, som maneret at boka alunen ok

Victriolen i England med mera dylikt i under-

dån.ödmiukhet beskrifwa.

Den senare berättelse, som är om de Engelske

Bergwärken med mera, at för Eders Höggrefl:

Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegio i under-

dån-ödmiukhet nederlägga förbindes jag ej min-

dre af Eders Höggrefl: Excellences ok Hög-

Lofl: Kongl. Collegii nådgunstiga befalning ok

min diupa skyldighet, än jag dertil förwistes

af den Nåde ok gunst, som Eders Höggrefl:

9.

10.

Excellence ok Höglofl: Kongl. Collegium beha-