Datasets:

Schibsted

/

schibsted-article-summaries

like 4

Follow

Schibsted Media 2

0Qw032

vg

Formel 1-kommentatorens hektiske helg

Atle Gulbrandsen (44) er ikke som andre TV-kommentatorer. I helgen er det Japan Grand Prix i Formel 1, samtidig som han skal kjøre i det prestisjefylte langdistansemesterskapet på Nürburgring. Han har lagt et voldsomt løp: – Jeg kaster meg i bilen etter løpet og drar til Frankfurt. Fra Gardermoen bærer det rett til Viaplay på Økern. Jeg tenker kanskje at jeg kan finne meg en sofa der og sove i noen timer. Hvis jeg drar hjem, er det fare for at jeg sovner for godt, sier Gulbrandsen på telefonen fra legendariske Nürburgring. – Hvor prestisjefylt er dette mesterskapet? – Det er vel påmeldt 117 biler i helgen, og det betyr nesten 350 førere. Det er et av de største mesterskapene i antall deltakere, og blant førerne i helgen er den tidligere Formel 1-føreren Kamui Kobayashi, Jari-Matti Latvala med 18 pallplasser i rally-VM og David Schumacher, nevøen til Michael. – I vår klasse skal vi konkurrere mot blant andre Petter Solbergs tidligere teamkollega Johan Kristofferson og den tidligere Indycar-føreren Robert Wickens, som ble lam etter en ulykke og kjører en spesialbygd Hyundai. – Hvordan rekker du å være fører på dette nivået og samtidig kommentere Formel 1? – Jeg har trappet litt ned de siste årene, fordi jeg prioriterer Formel 1-kommenteringen. I fjor var jeg med i bare ett løp, i år skal jeg være med på to. Tidligere kjørte jeg seks løp per år, pluss en test. Så totalt nærmer jeg meg 90 kjørte løp her på Nürburgring. Atle Gulbrandsen debuterte så smått i dette mesterskapet i 2002 og har kjørt for dette teamet siden 2005, først under navnet Olrud Mobil1 Racing, nå som Møller Bil Motorsport. – Hva om flyet blir forsinket? – Det bør det helst ikke! Jeg har gjort dette mange ganger før. Vil du lese mer om førerne, lagene, banene og duellene i 2024-sesongen? VGs store Formel 1-magasin kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

5BmvEz

randaberg24

«Festplassen» ryddet - bare én klage fikk politiet

Russen var meget eksemplariske i Mekjrvik. FEST OG MORO: Billig moro er det neppe for russen, men moro hadde de det, de flere hundre som tok seg en fest i Mekjarvik natt til lørdag. De kom sent, faktisk etter midnatt de aller fleste. Rulling rundt i Stavanger sto nemlig først på kjøreplanen. I Mekjarvik er det knapt synlig at flere hundre russ var samlet, for på oppstillingsplassen måtte man i morges lete en stund for å finne et eller annet å feste på kameralinsa. Inne i terminalbygget var det også bra, og toalettene hadde knapt vært i bruk etter som det så ut. Riktignok var det hengelås på en av ytterdørene, men hoveddøra inn i bygget var åpen for bruk. Politiet har ikke hatt mye befatning med russen natt til i dag. – Nei, vi fikk inn én klage fra Mekjarvik, på det som var høy musikk. En patrulje ble sendt til stedet, men vi var muligens litt sene og da var festen i Mekjarvik over, forteller operasjonsleder i Sør-Vest politidistrikt til Randaberg24. Nu er russen hjemme og hviler, men det meste tyder på en ny økt i dag, både med rulling i distriktet og en ørliten samling i Mekjarvik lørdag kveld og natt til søndag.

short

few

O8RmE1

ab

Putins nya ljudvapen är som en borr i huvudet

Ända sedan 2016 har det talats om ”Havannasyndromet”. Det drabbade först personal på amerikanska och kanadensiska ambassader i Havanna på Kuba. Sedan dess har amerikanska agenter, diplomater och ämbetsmän visat liknande symptom världen över. I veckan bekräftade den amerikanska säkerhetsmyndigheten Pentagon att en högt uppsatt tjänsteman från USA ska ha drabbats efter Natos formella toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius förra sommaren. Tinnitus och näsblod Sjukdomsbilden varierar men tar sig uttryck i yrsel, ett högt ringande ljud i öronen, smärta och näsblod. En amerikansk FBI-agent säger till BBC News att hon utsattes i sitt eget hem av något som slog till med en slags fasansfull kraft. – Det var som en tandläkarborr på steroider i örat, säger hon. Ljudet beskrivs som en strålande energi som gjorde att hennes kropp våldsamt kastades framåt. Länge har det spekulerats i orsakerna bakom ”Havannasyndromet”. Den amerikanska underrättelsetjänsten har inte kunnat förenas i några slutsatser. Men CIA:s chef William J Burns har kallat händelserna för ”attacker”. Pekar mot Ryssland Nu kan dimman ha lättat kring vem eller vad som ligger bakom ”Havannasyndromet”. Det kommer inte direkt som en överraskning att trådarna löper tillbaka till Ryssland. Granskningen har publicerats gemensamt av amerikanska CBS 60 minutes, tyska Der Spiegel och den Lettlandsbaserade oberoende ryska nyhetssajten The Insider, som bland annat bidrog till avslöjandet om kalsongförgiftningen av Aleksej Navalnyj. De menar att syndromet kan kopplas till den ryska underrättelsegruppen 29155. Det är en avdelning inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, som arbetar med att destabilisera ”fiendeländer” och som ska ha utfört förgiftningar och mord utomlands. Mordförsöket på den ryska militären Sergej Skripal och hans dotter i engelska Salisbury är ett fall som har kopplats till gruppen. Kremls lögner Kremls talesperson Dmitrij Peskov har naturligtvis avfärdat anklagelserna och kallar dem ”ogrundade”. Men kriget i Ukraina har lärt oss att sanningshalten i Putins nickedockas uttalanden knappt är vatten värda. Nikolaj Patrusjev är chef för Rysslands säkerhetsråd och beskrivs som landets näst mäktigaste man. I september ska han ha sagt att Ryssland har ”oskadliggjort hundratals utländska medarbetare i främmande underrättelsetjänster”. Mycket talar för att det var Putins ljudvapen han då syftade på.

long

few

zERXXv

vg

Kilde mistet motivasjon før fallet: – Jeg var utbrent

Aleksander Aamodt Kilde (31) er nå bestemt og motivert for comeback igjen etter en lang berg-og-dalbane. – Jeg var litt umotivert allerede før jeg trynet. Jeg kjente på at det ikke var så veldig gøy lenger, sier nyforlovede Kilde til VG. – Hvorfor det? – Jeg var utbrent, tror jeg. Det hadde vært mye det siste året – både sportslig og med politikken i Skiforbundet. Jeg kom inn på lag, men trengte egentlig en pause, forklarer Kilde. 13. januar falt fartsfantomet stygt i Wengen og karrieren var truet. Leggen ble kuttet alvorlig og skulderen ødelagt. – Da fikk jeg jo en pause, men den har ikke vært optimal kanskje. Jeg kunne valgt en annen type pause ..., legger han til tørt. Kilde og alpinistene har vært i en langvarig konflikt om markedsrettigheter med Skiforbundet. – Det har vært en ganske tøff periode. Vi skal ha fokus på å trene, spise og sove. Det er derfor vi leverer resultater. Når du får noe oppå deg - som er arbeidsgiveren din, blir det veldig tøft og du føler det er vanskelig å håndtere. Kilde har ikke følt seg hørt, men mener nå å se en endring i ledelsen hos forbundet. Derfor har han snudd og takket ja til å sitte i et utvalg som skal se på hvordan avtalen mellom Skiforbundet og utøverne skal være. – Nå er tilliten bygd opp litt igjen. Jeg fikk følelsen at holdningene til ledelsen – Arne Baumann og Tove Moe Dyrhaug – har endret seg, sier Kilde. Samtidig har Kilde funnet tilbake gløden i opptreningen. Han kan løpe og begynner å kjenne kroppen igjen. Han er fast bestemt på å gjøre comeback neste vinter. – Jeg ser progresjon og mulighet. Motivasjonen har endret seg, sier Kilde under opptreningsøkt til VG. Sånn har det ikke vært de siste 12 ukene. – Frykten av å aldri kunne komme tilbake, holdt meg tilbake. Jeg har fått satt ting i perspektiv. Det har vært en berg-og-dalbane uten like, sier Kilde og legger til: – Motivasjonen har vært ganske lav i lang tid. Det har vært lærerikt. – Hvordan er det å bli tatt fra det du er vant til å gjøre på et øyeblikk? – Det setter deg veldig på pinebenken. Du blir robbet for det du lever av. Jeg har alltid levd av kroppen min. I det øyeblikket bare vaskes det bort. Det tar gleden, jobben din og alt du har strevet for. Han fremstår helt annerledes enn tidligere i vinter – da han var usikker på veien tilbake. – Det er stor forskjell mentalt sett. Jeg kjenner veldig på at jeg var langt nede og sårbar. Da blir det dystre intervjuer. Det er realiteten, livet går opp og ned. Men nå går det oppover, det er digg å kjenne. Han håper å lære av perioden han var utbrent og skaden. – Variasjon har jeg nok vært ute etter og det må jeg være flinkere å tenke på til de neste årene. Det går veldig mye i det samme, så å variere på det man kan gjøre, er viktig. Det er opp til meg. Det er lett å se underveis i treningsøkten VG er med på, at Kilde lengter tilbake. – Jeg savner det for dette livet er jævlig fett. Jeg savner å være på tur med gutta. Det er gørrkjedelig å være hjemme hele tiden.

short

many

WR4dpG

vg

Tidligere Ole Ivars-vokalist ikke invitert til avskjedskonserten

Tore Halvorsen, som sang dansebandets store hits og var bandets frontfigur i 30 år, er ikke velkommen på scenen i Oslo Spektrum. Etter 60 års eksistens ringer klokkene for dansebandlegendene i Ole Ivars. Torsdag kveld jublet bandet over hedersprisen på Spellemann. 19. oktober spilles den siste konserten, i hovedstadens storstue. Og den blir, i likhet med alle Ole Ivars-konserter de siste fem årene, uten Tore Halvorsen (74). Det konstaterer bandleder og låtskriver William Kristoffersen (72) overfor VG. Han hinter om at det kan bli overraskelser under showet. – Men det blir i hvert fall ikke Tore Halvorsen. Det kan jeg bastant klart si ifra om. – Hvorfor ikke? – Nei, han bare ville slutte, og han sluttet. Han har reist rundt i etterkant og spilt for seg selv. Spilt mye Ole Ivars-låter og levd av det i etterkant også. Og: – Å ha med Halvorsen i Spektrum ville jo vært et rent hån av vår nåværende vokalist Espen Hagen Olsen, og innsatsen han har gjort for Ole Ivars de siste årene. Kristoffersen mener at bandet ikke har noen vesentlig grunn til å spørre Halvorsen om å være med på laget. – Han vil ikke bety noe særlig for publikumstiltrekningen i denne sammenhengen. Jeg kan ikke si at vi føler vi skylder ham noe, heller. Halvorsen bekrefter overfor VG at det ikke foreligger noen planer om at han skal synge med Ole Ivars en siste gang. – Jeg får veldig mye spørsmål fra folk som sier «du skal selvfølgelig være med i Spektrum du også?», liksom. Og da må jeg jo si at, nei, det har jeg ikke hørt noe om. Publikum som har fulgt meg i mange år, de får jo sjokk. Alle andre gjør jo det når de har slike avslutninger. Det er litt spesielt, jeg må si det, altså. – Hva synes du om det Kristoffersen sier? – Han høres litt surmaget ut, spør du meg. Jeg skjønner ikke helt. Halvorsen sier han gleder seg over at Ole Ivars ble hedret på Spellemannprisen. – Det synes jeg var vel fortjent. Helt på sin plass. – Burde ikke du også vært på den scenen? – Jeg vet ikke. Jeg har jo sluttet, så det er liksom dagens Ole Ivars som må ta seg av det. Jeg visste ikke at det var Spellemannpris nå en gang, jeg. Det hadde vært gøy å være med, det må jeg si. Men, men. Høsten 2022 tok en annen institusjon i norsk musikk, Vazelina Bilopphøggers, avskjed i Oslo Spektrum. Bandets vokalist gjennom mesteparten av karrieren, Viggo Sandvik, var med på flere låter. Han sluttet i bandet i 2006, og ble erstattet av Kjetil Foseid. «Det kunne like gjerne vært Elvis som viser seg, for salen reiser seg i ærbødighet», skrev Dagbladets anmelder om Sandviks ankomst på scenen. – Det var en selvfølge. Alle satt jo og ventet på at han skulle dukke opp, og det gjorde han, og det var kjempehyggelig, sier Halvorsen. I Acast-podkasten Anger fremgår det at Halvorsen fikk et brev fra advokatfirmaet Elden, etter å ha opptrådt som soloartist en stund. Der ble han advart mot å bruke originalkompet fra Ole Ivars-låtene han fremfører på sine solokonserter. Kristoffersen bekrefter overfor VG at en advarsel ble sendt. – Det er riktig at jeg spiller Ole Ivars-låter, men jeg har lagt nytt komp på låtene, sier Halvorsen til VG. For hver Ole Ivars-låt Halvorsen fremfører offentlig, tikker det rettighetskroner inn på låtskriver Kristoffersens konto. – Jeg tror ikke de skjønner det helt selv, at det jo er kjempereklame for dem at jeg spiller deres låter og forteller det på hver eneste konsert, at dette her er Ole Ivars-låter som jeg sang med dem. Da han meldte sin avgang fra Ole Ivars i 2018 erklærte Halvorsen tydelig i flere medier at han var lei. Til Dagbladet uttalte han at var «så lei av låtene at jeg tror jeg blir gæern». Noen av låtene holder han imidlertid gående – faktisk også i Oslo Spektrum. For der har han allerede vært gjest på scenen i år, med Staysman i mars. Halvorsen fremførte der en medley med «Kongen av campingplassen», «Nei, så tjukk du har blitt», «En får væra som en er» og «Jag trodde änglarna fanns». Kristoffersen er imidlertid ikke så imponert. – Alle ser og hører hva han synger på store show. Det er de største hitlåtene våre, som han er helt avhengig av å fremføre. Uten disse er han uinteressant i et slikt show. Halvorsen har nå mye av sin konsertvirksomhet på institusjoner for syke eldre. – Det elsker jeg å gjøre. Og det er konserter hvor folk sitter og hører på deg, følger med på hva som blir sagt og hva du gjør. Det er disse jobbene Halvorsen gjør mest av, påpeker Kristoffersen. – Og det er jo vel og bra. Han underholder de eldre, men også da er det et «must» at han spiller noen kjente låter fra Ole Ivars. Han driver egentlig sin egen Ole Ivars-«filial» med sin kjente stemme, og flere av mine låter. Kristoffersen understreker at han aldri er på «disse konsertene hans». – Men folk skriver til meg og forteller, og de sender videosnutter. Økonomisk ser Halvorsen ut til å ha fått et løft etter å ha sluttet i Ole Ivars. De siste syv årene i bandet hadde han ifølge skattelistene et årlig snitt på 363.000 kroner i personlig skattbar inntekt. I 2021 hadde han 599.000. I 2022 ble det 747.000, og en formue økt fra null i 2020 til 811.000. – Jeg må si at det har gått veldig bra. Jeg tok en sjanse, og visste jo ikke at det skulle gå så bra som det gjør. Jeg lever mitt liv, og jeg har det kjempebra. Halvorsen mener at Kristoffersens sjefsrolle i Ole Ivars ikke var optimal for kameratskapet i bandet. Men han er tydelig på hvor han mener konfliktlinjen gikk: – For å være helt ærlig, var det vel spesielt meg og William som ikke gikk så veldig godt overens. Det ble sånn unødvendig hakking og sparking her og der. Kristoffersen ønsker ikke å gå inn på disse detaljene, men minner om at Halvorsen sluttet av egen fri vilje. – Vi gjorde mye bra for ham, og han gjorde mye bra for Ole Ivars. Halvorsen sier at han ikke er sint over forholdet han nå har til bandet, og til Kristoffersen spesielt. – Men jeg blir veldig skuffet. Jeg sluttet jo i 2018 og har ennå ikke mottatt en telefon fra noen av dem, bortsett fra trommeslageren. Vi er venner. Jeg må jo si at det er trist etter et samarbeid i 30 år. At det skal bli en sånn slutt, det er ikke nødvendig, det er bare tull.

short

many

jlVMr0

vg

Forsvarsplanen: Oslo-området får ikke permanent luftvern

Regjeringen vil satse 90 milliarder kroner på luftvern til Forsvaret. Men forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) kan ikke love at Oslo-området får permanent beskyttelse mot missiler og droner. Permanent luftvern for å beskytte hovedstadsområdets million-befolkning og maktsentrene Stortinget og regjeringen, sto høyt på ønskelisten til forsvarssjef Eirik Kristoffersen for ett år siden. – Vi må også kunne beskytte Stortinget og regjeringskvartalet i Oslo. Men vi tar risiko hver gang – når vi øvde luftvern i Oslo i vår, flyttet vi luftvernenheten fra Ørland, sa Kristoffersen i et VG-intervju 7. juni i fjor. Da hadde han nettopp lagt fram sitt fagmilitære råd til regjeringen. Oslo sto uten luftvern da USAs nyeste og største hangarskip «USS Gerald R Ford» var i Oslo en uke tidligere, og da Natos utenriksministere møttes i Oslo omtrent samtidig. Krav fra Stortinget Frps fremste forsvarspolitiker Christian Tybring-Gjedde sier at luftvern for Oslo-området vil bli tema når forsvarsplanen skal forhandles i Stortinget: – Vi stiller spørsmål ved at Oslo og de større byene ikke prioriteres med luftvern. Slik vi ser fra Ukraina, er luftvern helt avgjørende. Spesielt må hovedstaden sikres med permanent luftvern, skriver Tybring-Gjedde i en e-post til VG. I forsvarsplanen som regjeringen la fram fredag, er planen doble antallet Nasams luftvernenheter, ut over dagens to på Ørland og ett på Evenes. Men avgjørelsen om lokalisering tas ikke nå. – Da kan vi beskytte flere områder enn i dag. Dessuten skal vi anskaffe langtrekkende luftvern. Det kan for eksempel beskytte hovedstadsområdet, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram til VG. Men blir det øremerket hovedstaden? – Vi kan bruke det der vi anser det som mest påkrevd. Det er mobilt, men det kan stå på samme sted så lenge som vi ønsker det, sier forsvarsministeren. Ikke permanent behov Forsvarssjef Eirik Kristoffersen sier til VG at det viktigste for Forsvaret er å ha luftvern på de stedene der Forsvaret har sine viktigste kapasiteter, som kampflybasene Ørland og Evenes. – Så trenger vi luftvern i flere lag: Fra droneluftvern til håndholdt luftvern som vi nå faser inn hos Hæren, Nasams som vi får dobbelt så mye av – og opp til langtrekkende luftvern som vi skal anskaffe, men som er svært kostbart og krever mye folk, sier han. – Hva med beskyttelse av hovedstaden, som du trakk fram i fjor? – Sik situasjonen er nå, er det ikke behov for permanent luftvern i Oslo. Men vi må ha mulighet til å flytte luftvernet dit det er behov. Nasams kan flyttes med kjøretøyer, med tog eller med fly, sier Kristoffersen. – Avgjørende Sjefen for Luftforsvaret, generalmajor Rolf Folland, sier at mobilitet er helt avgjørende for luftvernsystemer: – Et effektivt Luftvern har vist seg å beskytte Ukraina mot innkommende missiler og droner på en svært effektiv måte, og å forhindre russisk bruk av kampfly over sitt territorium. Derfor har luftvern fått en renessanse de siste par årene, sier Folland til VG. – Luftvernsystemer kan ikke stå på samme sted over lengre tid. For da blir det tatt ut av motparten, som vil sende missiler mot deg. Og når du har avfyrt luftvern, må du raskt flytte på det igjen. Derfor må luftvern være mobilt, sier Folland.

short

many

O8LBEO

ap

Statusjegere preger TV-skjermen: – Ofrene er uspiselige

Vår besettelse med de rike og berømte har banet vei for renessansen til en type antihelt som tar innersvingen på dem. – Det eneste jeg noensinne ønsket meg var å bli til noe, å høre hjemme et sted. Det sier karakteren Maxine Simmons i den nye serien «Palm Royale». Den kretser rundt en type rollefigur som har fått en ny vår i det siste: Statusjegeren, eller det amerikanerne kaller «social climbers». Andre eksempler er det premiereklare Netflix-dramaet «Ripley», SkyShowtime-serien «Mary and George» – samt fjorårets kinosnakkis «Saltburn». – Det er ikke tilfeldig at denne antihelten har dukket opp igjen akkurat nå, sier film og TV-forsker Gry Rustad. Opportunistens comeback I «Palm Royale» følger vi altså Simmons, som har hatt en fattig oppveksten i Tennessee. Der drømte hun om å bli en av de elegante rikmannsfruene fra Palm Beach, Florida, som hun leste om i avisens sosietetssider. I voksen alder bestemmer hun seg for å nå dette målet, koste hva det koste vil. Hun sikter seg inn på en eksklusiv klubb for å finne en vei inn. – Serien handler om identitet og drømmen om å høre til. Det er et veldig relevant tema i vår verden. Særlig siden vi hele tiden forsøker å skape en bedre versjon av oss selv på sosiale medier, enn den vi er i virkeligheten, sier serieskaper Abe Sylvia til Aftenposten. Hun påpeker at i de siste årene har vi blitt bombardert med TV-drama om rike mennesker som eksempelvis Billions og White Lotus. Samtidig skildrer fremdeles realityserier som «The Kardashians» hvordan virkelighetens krøsuser får tiden til å gå. – Opportunistens comeback er helt klart en forlengelse av denne trenden, sier hun. Uspiselige rikinger Karakterer som er statusjegere har preget kulturen like lenge som drømmen om å gjøre klassereise har eksistert. De har til felles at de som oftest er skruppelløse – og det gjelder også for den moderne opportunisten. Både i «Saltburn» og «Ripley» blir vi vitne til mennesker som bokstavelig talt går over lik for å få innpass i den glamorøse verdenen. – Det som imidlertid er i endring, er hvordan de velbeslåtte ofrene deres skildres. Før i tiden, i filmer som for eksempel «All About Eve» (1950), var rikingene som ble utnyttet relativt sympatiske. I dag er de derimot gjennomgående uspiselige, så vi som publikum synes det er helt greit at statusjegeren tar rotta på dem, sier Rustad. Kroneksempelet er kanskje TV-dramaet «Succession» om den søkkrike Roy-familien, hvor det er opportunistene Tom Wambsgans (Matthew Macfadyen) og Cousin Greg (Nicholas Braun) som går seirende ut av serien. – Jeg har inntrykk av at brorparten av fansen syntes det var en verdig og nærmest rettferdig avslutning, sier Rustad. Også i «Palm Royale» er det meningen at vi som seere skal heie på oppkomlingen Maxine. For synet på statusjegerne er i endring. Det skyldes blant annet tiden vi lever i, og den oppvoksende generasjonens syn på rikdom. Fra psykopat og oppkomling til sjarmerende helteskikkelse I januar publiserte Newsweek en artikkel hvor det ble slått fast at rundt 45 prosent av Generasjon Z og millenials er «besatt» av tanken på å bli rike. For resten av den amerikanske befolkningen var tallet 27 prosent. Sosiale medier, som flommer over av drømmelivene til de rike og berømte, kan ha noe av skylden. Eksperter trekker likevel frem rekordhøye studiekostnader og et boligmarked det er nærmest umulig å komme seg inn på, som hovedårsakene. For de unge har den amerikanske drømmen begynt å slå sprekker. – Særlig i USA har det begynt å gå opp for den oppvoksende generasjonen at samfunnet de lever i, ikke er et meritokrati. At muligheten for suksess i stedet er sterkt knyttet til hva slags familie og miljø man fødes inn i. Debatten blant yngre om nepo-babyer er del av denne tendensen. Vissheten om at spillet er rigget skaper både avmakt og frustrasjon, forklarer Rustad. Hun tror det har bidratt til at statusjegeren er blitt en mer rendyrket helteskikkelse nå. – Figuren er en slags moderne Robin Hood. «Old money» og nye antipatier At klassereisen blir stadig vanskeligere kommer også til syne i Hollywoods dramaproduksjoner. Statusjegernes ofre er nå nesten utelukkende «old money», altså folk som har arvet sin rikdom og privilegier og aldri har behøvd å jobbe for noe av det. – Det har helt klart et preg av hevnfantasi. Det speiler nok samfunnets økende antipatier mot dem som er født med sølvskje i munnen, mener Rustad. Samtidig er de dypt moralske fortellinger. Budskapet i nesten alle historier om statusjegerne, nye som gamle, er at lykke ikke kan kjøpes for penger. Det gjelder også i «Palm Royale», selv om statusjegeren i dette tilfellet ikke er en blodtørstig psykopat, men heller en godhjertet drømmer. Serieskaper Abe Sylvia håper at valget om å gjøre Maxine Simmons til en figur seere kan kjenne seg igjen i, vil tvinge oss til å se innover og ta et oppgjør med egne verdier. For under all glamouren, er dramakomedien en historie til skrekk og advarsel. – Jeg ønsket å skildre hva slags pris du betaler for å måle egenverdien din ut ifra en snever og grunn idé om hva det vil si å være vellykket. Det ligger en enorm tragedie og absurditet i dette brennende behovet for å bygge hele livet sitt rundt overfladisk bekreftelse fra andre. For selv om du lykkes i å oppnå dette, hva har du egentlig vunnet? Og hva har du tapt på veien dit? Dette er veldig betimelige spørsmål som vi alle burde stille oss akkurat nå, mener serieskaperen. «Palm Royale» hadde premiere på Apple TV + 20. mars. Ripley har premiere på Netflix 4. april.

long

few

zERXwO

ab

Alice Bah Kuhnke om Strandhälls tvärnit: ”Pikant”

Alice Bah Kuhnke (MP) och Annika Strandhäll (S) var arkitekterna bakom ett tidigare, mycket kritiserat, förslag till en ny könstillhörighetslag. MP-toppen är kritisk till att Strandhäll nu bytt fot i frågan. – Det är pikant, säger Alice Bah Kuhnke. I går tog riksdagen nästa steg för att stifta en ny könstillhörighetslag. M, L, S, V, C och MP driver på för lagen – som ska göra det enklare för personer att byta juridiskt kön. MP-toppen Alice Bah Kuhnke var som kultur- och demokratiminister 2018 med och tog fram ett tidigare förslag på området. Det förslaget, som arbetades fram tillsammans med dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S), gick mycket längre än det som nu ligger på bordet. I stället för den nu föreslagna åldersgränsen på 16 år, med vårdnadshavares godkännande, för att byta juridiskt kön – hade S- och MP-förslaget en åldersgräns på 12 år, även det med vårdnadshavares medgivande, men där bytet inte skulle föregås av någon prövning av könsidentiteten. Förslaget slog också fast att 15-åringar skulle få genomgå kirurgiska ingrepp i könsorganen, om det skulle finnas synnerliga skäl för det efter prövning av Socialstyrelsen. Alice Bah Kuhnke anser att det förslaget var bättre än det som nu ligger på riksdagens bord. – Det viktiga för Miljöpartiet i det ursprungliga förslaget från 2018 var självbestämmande, att kunna ändra juridiskt utan en bedömning från myndigheter. Det ska inte behöva ta sju år att ändra kön på pappret, säger hon. – Det förslag som ligger på bordet är inte tillräckligt bra, men det är självklart något som våra riksdagsledamöter kommer att rösta för. Det är en frihetsreform som kommer att göra stor skillnad för de som berörs, men för den stora majoriteten så kommer vi inte att påverkas alls. Ställer sig bakom 16-årsgräns Men i en del anser Alice Bah Kuhnke att det nya förslaget är bättre – åldersgränsen för byte av juridiskt kön, som med det nya förslaget alltså har höjts från 12 år till 16 år. – Jag tycker att 16 år med vårdnadshavares godkännande är bra, säger hon. Varför hade ni då lägre i ert förslag? – Tolv år med vårdnadshavares godkännande var det förslag som utredningen presenterade 2015, men nu har vi en riksdagsmajoritet bakom 16 år och jag välkomnar det förslaget. Miljöpartiet anser att ändring av juridiskt kön helt och hållet ska baseras på individens egna uppfattning om sin könstillhörighet. Partiet vill inte ha några krav på varken prövningar eller medicinska kontakter innan byte av juridiskt kön ska kunna göras möjligt. ”Jag kommer att fortsätta att driva dessa frågor vidare”, skriver partiets ledamot i socialutskottet, Ulrika Westerlund, i sin avvikande åsikt i protokollet från gårdagens utskottsmöte. Om före detta kollegans U-sväng: ”Pikant” Den andra av de två arkitekterna till förslaget från 2018, Annika Strandhäll, har helt vänt i frågan. S-ledamoten, som också är ordförande för S-kvinnor, ställer sig nu helt emot en ändring av könstillhörighetslagen och har vädjat till regeringen att dra tillbaka lagen. – Det är pikant, säger Alice Bah Kuhnke om Annika Strandhälls omsvängning i frågan. Har du ringt till henne för att prata om det? – Nej, men jag är sugen på att göra det.

long

few

jlVPx9

ab

Larmet: 192 300 unga kan inte flytta hemifrån

De är unga, ivriga på vuxenlivet – och vill flytta hemifrån. Men de kan inte. Systemet sätter käppar i hjulen för 192 300 unga svenskar. – Det får jättestora konsekvenser för den gruppen, säger Julia Synnelius, utredare på Hyresgästföreningen. ”Maktlöshet”, är ett ord som kommer upp. ”Svindyrt”, ett annat. De desperata ropen på hjälp kommer från unga svenskar som inte kan flytta hemifrån. En annan, som också får sin röst hörd i Hyresgästföreningens rapport över bostadssituationen bland unga, säger: ”Att köpa boende är en lyxvara som inte ens jag som har en god ekonomi har råd med. Om jag ska hyra en bostad så är min enda chans andrahandskontrakt vilket ofta är jättedyrt”. ”Får jättestora konsekvenser” De är 250 000 till antalet, unga vuxna mellan 20 och 27 år som bor hos sina föräldrar. 77 procent av dem, 192 300, gör det ofrivilligt. De vill inte bo hemma – men de kan inte flytta. – Det är ett av de tydligaste tecknen på att vi har en bostadsbrist. Det är den gruppen som är bland de första till att känna av bostadsbristen på det sättet, och det får jättestora konsekvenser för den gruppen, säger Julia Synnelius, utredare på Hyresgästföreningen som har projektlett rapporten ”Unga vuxnas boende”. Rapporten har släppts vartannat år sedan 1997. Jämför man resultaten är utvecklingen allt annat än positiv. – Just nu går situationen verkligen åt fel håll. Det syns inga förbättringar. Det är snarare tvärtom, att antalet har ökat. ”Så högt har det aldrig varit” 1997 var det 15 procent av unga vuxna som bodde hemma hos sina föräldrar. Sedan dess har siffran långsamt, men stadigt, ökat. 2013 var det 23 procent – 2019 toppade det på 27 procent. – Och nu i år så är det 26 procent. Så det är nästan uppe där på toppen. Det är hela Sverige. I Stockholm, där det är som värst, är siffran uppe på 34 procent. Så högt har det aldrig varit, säger Julia Synnelius. Varför ser det ut så här? – Det har funnits ett stort underskott på bostäder i takt med befolkningsökningen. Byggandet långt under behovet Den lösning som Hyresgästföreningen förespråkar låter simpel – fler bostäder! – men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Enligt Boverkets prognos kommer knappt 40 000 bostäder att färdigställas under 2024. Nästa år sjunker det ytterligare till cirka 25 000 bostäder. Men för att möta bostadskrisen behövs 67 000 bostäder färdigställas varje år fram till 2030, menar Boverket. För att öka byggandet ger Hyresgästföreningen tre konkreta förslag: Det sistnämnda är enligt dem den viktigaste och mest avgörande faktorn. ”...och det som kommer att säkra tillgången på bostäder för unga i många generationer framåt. Offentliga lån till bostadsbyggande kommer leda till fler lägenheter som unga har råd med. Staten måste stötta byggandet i den lågkonjunktur vi nu befinner oss i”, skriver Hyresgästföreningen i rapporten. Fel att ta bort investeringsstödet En enskild sak som hade kunnat underlätta situationen för unga vore om man hade låtit investeringsstödet ligga kvar, menar Julia Synnelius. Stödet, som syftade till att möjliggöra byggandet av fler hyres- och studentbostäder med låg hyra, slopades när den nuvarande regeringen tillsammans med SD fick igenom sin budget hösten 2021. Investeringsstödet fick kritik från bland andra Fastighetsägarna för att inte ha träffat rätt, men Hyresgästföreningen var desto mer positiv. En rapport, beställd av dem själva, visar att av de 51 000 bostäder som beviljades stödet mellan 2017 och 2021 hade 30 000 stycken, 60 procent, inte byggts utan det. Om stödet hade legat kvar skulle fler unga kunnat få ett boende, är Julia Synnelius fasta övertygelse. – Ja, definitivt. Man kanske hade behövt skruva på det lite för att få det att bli ännu mer effektivt, men på det stora hela hjälpte det till. Ministern: Kostsamt med låg träffsäkerhet Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister, håller inte med i kritiken. Stödet var kostsamt och inte tillräckligt bra, skriver han i ett mejlsvar till Aftonbladet. ”Investeringsstödet har varit en kostsam subvention med låg träffsäkerhet. Det har varit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och har därför haft en begränsad effekt på bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden”, säger ministern. Vidare säger ministern att regeringen jobbar aktivt med att underlätta för unga att få en bostad. ”Bland annat genom att förenkla byggkraven för studentbostäder. För att skapa goda förutsättningar att bygga nya hyresbostäder är det viktigt att det finns ett välfungerande system för hyressättning. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att utreda hur presumtionshyror bör kunna ändras under presumtionstiden. Syftet är att skapa goda förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder”.

long

few

veEygp

vg

Henning Solberg jubler: – Trenger ikke å flytte

Gården til Henning Solberg (51) ble lagt ut for tvangssalg i september 2023. Nå ser det ut til å løse seg for rallyprofilen fra Spydeberg. – Det var viktig å få til en løsning, slik at vi kan bli boende på gården, sier en lettet Solberg til VG. Han er dypt takknemlig til Askim og Spydeberg Sparebank, som har lagt inn et bud på ti millioner kroner på gården. – Det har vært krevende tider for Henning. Det har vært en rekke konkursbegjæringer som vi har måttet imøtegå, sier hans advokat Hans Kristian Skarpholt. – Ved at Askim og Spydeberg Sparebank nå legger inn et bud på ti millioner kroner, blir det en totalløsning som også dekker gjelden til Sparebank1 og som gjør at Henning kan beholde eiendommen, fortsetter advokaten. Henning Solberg selv: – Det viktigste er at vi nå får beholde gården. Vi trenger ikke å flytte. Dette har hengt over meg i lang tid – fra begjært tvangssalg til at gården faktisk ble lagt ut på tvangssalg for et halvt år siden. Det har ikke vært noe hyggelig å leve med denne situasjonen. Banksjef Emil Inversini er sparsom med kommentarene, men sier til VG: – Jeg kan bekrefte at vi har lagt inn bud på eiendommen, men jeg kan ikke kommentere konkrete kundeforhold i media. Gården har ligget ute på Finn med en prisantydning på 12 millioner. Nå velger altså banken å betale 10 millioner. Dette betyr etter alt å dømme at Solberg fortsatt blir stående som eier – med et lån til banken. – En stor takk til Inversini som har sett muligheter, sier Henning Solberg. Finansavisen skrev høsten 2019 at Henning Solberg har hatt en gjeld på minst 70 millioner kroner. Dette avviser Solberg og hans advokat: – Med min kjennskap til Hennings økonomiske situasjon, er dette tatt helt ut av luften, sier advokat Skarpholt. Henning Solberg svarer dette da VG spør om hans gjeldsproblemer da er løst: – Dette løser hele floken for meg. Jeg har ingen pågående tvister og ikke annen gjeld. Alle kreditorer har fått oppgjør. Det er bare bankene som jeg har hatt et uavklart forhold til. – Du har heller ingenting uavklart med din tidligere forretningspartner Ramiz Safdar? – Nei! Henning Solberg har sjokkert med comeback i rallyskogen denne vinteren og leder NM etter tre løp. Han kjører for et ungarsk team som tilbød ham gratis sete. – Nå har jeg fått tre nye løp til sommeren med dem. Jeg skal gjøre alt for å vinne NM i en alder av 51 år! Den dyrkede jorda på gården til Henning Solberg er forpaktet bort i en avtale over ti år. Han bruker selv grisehuset til verksted for bilene sine. Vil du lese mer om motorsport? Alt om førerne, lagene, banene og duellene i 2024-sesongen får du i VGs store Formel 1-magasin. Det kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

veEXQp

vg

Færre velger sykepleie: – Den yrkesgruppen det er størst mangel på

Selv om Norge mangler flere tusen sykepleiere, er det færre som velger å søke seg til utdanningen. I fjor valgte totalt sett flere å ta høyere utdanning. Men tallene for hvor mange som velger sykepleie går nedover. Det var en nedgang på 1000 studenter på bachelorutdanning i sykepleie, viser ferske tall fra Statistisk sentralbyrå (SSB). – Det er særlig lærerutdanningene og bachelorutdanningen i sykepleie som har færre studenter høsten 2023 sammenlignet med året før, sier seniorrådgiver Geir Nygård ved SSB. – Kompetanse på liv og død Daniel Tørresvoll Stabu (29) har ett år igjen på bacheloren i sykepleie. Fra før er han utdannet helsefagarbeider og er studentleder ved Norsk Sykepleierforbund. – Det er skummelt at antall søkere går ned, og et tydelig varsku til politikere og beslutningstagere, sier Tørresvoll Stabu. Han mener det må gjøres noe med belastningen for de som jobber som sykepleiere. – Det er ikke rekrutterende at gjennomsnittsalderen for hvor lenge en sykepleier er yrkesaktiv er på 58 år, sier han. Selv valgte han å søke seg inn på sykepleien fordi han så opp til de han jobbet med som helsefagarbeider. – Jeg beundret de flinke og kunnskapsrike sykepleierne jeg jobbet med, og jeg ønsket å være på nivå med dem, sier Tørresvoll Stabu. Da han begynte på studiet så han hvor mange muligheter det er som sykepleier. – Man kan jobbe med så utrolig mye forskjellig. Og det å ha kompetanse på liv og død er rått, sier han. Stor mangel på sykepleiere Det mangler sykepleiere i de fleste kommuner og sykehus over hele landet. Mange hopper ut av yrket og forteller om høyt arbeidspress. – Sykepleiere er den yrkesgruppen det er størst mangel på, og fremskrivninger viser at mangelen bare vil øke om vi ikke endrer kurs, sier Lill Sverresdatter Larsen ved NSF. Larsen sier det mangler omtrent 6000 sykepleiere. Larsen mener det er et politisk ansvar å sørge for bedre arbeidsvilkår og lønn. – Sykepleie er et sikkert jobbvalg for fremtiden og en allsidig utdanning med mange muligheter. Jeg mener det er verdens beste yrke, vil anbefale å søke, sier Larsen. Fredag foreslo regjeringen å avvikle karakterkravene for sykepleierutdanningen. Forsknings- og høyere utdanningsminister Oddmund Hoel (Sp) mener det viktigste nå er å fylle studieplassene. – Det er viktigere hva studentene kan når de er ferdig utdannet, enn hva de kan når de kommer inn, sier Hoel. Norsk Sykepleierforbund har ikke troen på denne løsningen. De frykter færre vil gjennomføre studiet hvis kravene senkes.

short

few

9zgneq

ab

Vänskapskorruption är ordet – Kinberg Batra

Ett toppjobb som bara annonseras med en lapp på receptionens anslagstavla. Ett konsultuppdrag med en månadslön på 90 000 kronor som inte annonseras alls. Och i båda fallen är det gamla kompisar till chefen som fått tjänsterna. Låter det som ett familjeföretag i Småland eller en mindre idrottsförening? Eller kanske som den lokala förvaltningen i någon av Rumäniens mest avlägsna landsändar? Det är det inte. Vi pratar om Länsstyrelsen i Stockholm och chefen, landshövding Anna Kinberg Batra. Lustiga detaljer Det går att dra på munnen åt detaljer i Aftonbladets avslöjande av hur rekryteringen till topposterna på Länsstyrelsen i Stockholm går till. Lappen på anslagstavlan är svåröverträffad. Att Anna Kinberg Batra är gudmor åt ett barn till den enda som fick syn på den är en pikant detalj. Eller att den enda organisationsexpert som ansågs duga råkar vara personlig vän till landshövdingen. Det är klantigt, och egentligen är det inte alls roligt. En landshövding är en statlig ämbetsman. Att jobbet ofta går till före detta politiker ändrar inte på den saken. Som ansvarig i ett politiskt ungdomsförbund eller som chef på en privat PR-byrå kan du kanske låta dina kompisar gå före när ett jobb ska tillsättas. Som ämbetsman i staten borde det vara uppenbart att det inte går. Chefen ligger bakom Ändå tycks det vara precis det som hänt på Länsstyrelsen i Stockholm. Och uppenbarligen är det chefen själv som ligger bakom. Det är ju Kinberg Batras vänner som fått jobben. Att Tidöregeringen gått hårt fram bland myndigheternas chefstjänstemän har knappast undgått någon. Också generaldirektörer som försökt sköta sitt uppdrag så gott det låter sig göras har suttit löst. Känslan är att de har ersatts av personer som har den nuvarande regeringen att tacka. Ibland har man gått längre, som när moderaten Irene Svenonius fick ett toppjobb på Statens Fastighetsverk. Just Svenonius handlag med fastigheter är ju annars en sak stockholmarna har haft anledning att ifrågasätta efter skandalbygget Nya Karolinska. Dessutom har vi ju historien om lönerna i regeringskansliet. Tjänstemän som arbetade med att genomföra Tidöavtalets punkter skulle få extra betalt. En politisering till och med av löneförhandlingarna. En annan ordning Det finns länder där statsapparaten är politiserad. Där tjänstemän och chefer byts ut med den politiska ledningen. Sverige har inte varit ett sådant land. Myndigheter ska fortsätta att göra sitt jobb oavsett politiska vindkantringar. Regeringens oblyga användning av utnämningsmakten skulle kunna vara ett hot mot allt det där. Det som hänt på Länsstyrelsen i Stockholm tar saken till en ny nivå. Åtminstone en av de rekryteringar Aftonbladet avslöjat handlar visserligen om en moderat. Men framför allt tycks det vara kamratskapet med chefen som fått styra. Ingen kan svara Ingen har påstått att Anna Borgs och Gunnar Ekman, det är så Kinberg Batras kompisar heter, skulle sakna kompetens. Men är de de mest kompetenta? Det kan ingen svara på, ingen annan fick ju möjlighet att söka. Det är svårt att inte tänka ordet vänskapskorruption. Många har uppskattat Anna Kinberg Batras arbete som landshövding i huvudstaden. Hon har gjort det bra. Just därför blir det så märkligt att solka ner hela uppdraget för att kunna omge sig med kompisar. Och ännu märkligare är det att en tidigare toppolitiker tror att problemen ska tigas ihjäl. Andra statliga tjänstemän har fått sparken på grund av liknande historier. I över en vecka har Aftonbladet sökt Kinberg Batra för att få hennes bild av det som hänt. Nu är beskedet att hon inte vill kommentera saken. Det duger faktiskt inte alls. Av en statsanställd ämbetsman är en förklaring det minsta vi kan begära. Det är dags att gå till botten med den här soppan.

long

few

AP8x3A

ab

Lucas, 17, misshandlades till döds – nu döms 16-åring

Lucas Atrak, 17, misshandlades till döds när han stod upp för en kompis i augusti förra året. Nu döms en jämårig kille till ungdomsövervakning för grovt vållande till annans död. – Vi ska hedra Lucas med en hockeycup i hans minne, säger James Reason som var Lucas hockeytränare. – Älskad, varm, lugn och snäll. Så beskriver James Reason sin före detta hockeyelev Lucas Atrak. Lucas hann just fylla 17 år i sjukhussängen på Karolinska innan han dog av den misshandeln han utsattes för av en jämnårig den där augustinatten förra året. Lucas var ungefär nio år gammal första gången James Reason träffade honom på isen. – Han hade lite att ta igen eftersom han började med hockeyn sent men man märkte snabbt att han var ivrig att lära sig och han brann för hockeyn, säger han. James Reason tränade honom tills han gick ut nian. Lucas blev även bra vän med hans son. Dödsmisshandeln som Lucas Atrak utsattes för har påverkat honom djupt, berättar han. – Det är så fruktansvärt att håren ställer sig upp på en. Jag saknar ord för det. Blev misshandlad efter Snapchat-meddelande Det var den 7 augusti som var Lucas på ett klassiskt ”chillkrök” hos en tjejkompis i Gustavsberg i Stockholm. Hon hade föräldrafritt och de skulle egentligen bara vara fyra personer. Men allt eftersom spreds ordet och fler anslöt. Lucas, som då bara hade drygt en månad kvar tills han skulle fylla 17 år, skickade klockan 01.17 ett meddelande till en kille som han inte kände på Snapchat. ”Bror du har lagt strypgrepp på min polare. Inte okej”. ”Be om ursäkt så är det över.” Mottagaren, en 15-åring, reagerade starkt och svarade med grova förolämpningar och hot. ”Jag skiter i du spela helt på mitt huvud vi kommer japp dig (slang för ”döda”, reds. anm).” 15-åringen ska sedan kört med sin epa-traktor till festen. Vittnen har berättat för polis om en rå misshandel där 15-åringen och en yngre pojke hotat Lucas med kniv och därefter överöst honom med slag och sparkar. Lucas fördes med ambulans till sjukhus men dog i sjukhussängen på Karolinska en månad senare av sina skador. Bilden där en saknas James Reason berättar att beskedet om Lucas kom som en chock. För honom är han fortfarande den där lilla killen som levde för sin hockey. – Helt absurt är det. Det finns ett jättefint fotografi från Lucas skolavslutningen i nian. Han berättar att det är fyra killar på bilden, Lucas, James son och två av deras kompisar som spelar hockey tillsammans. Dagen till ära är de klädda i kostym. – Sen har jag samma bild från begravningen. Alla har kostym men då är de bara tre. En saknas. Döms till ungdomsövervakning 15-åringen, som i dag är 16 år, har erkänt misshandeln av Lucas men nekar till att han ska ha haft uppsåt att döda. Den yngre pojken som var med under gärningen åtalades aldrig i ärendet eftersom han inte var straffmyndig. Tingsrättens dom kom på fredagen och 16-åringen döms för grovt vållande till annans död. Han döms också för brott mot knivlagen, grov misshandel och barnpornografibrott, meddelar Nacka tingsrätt. Han döms till 10 månaders ungdomsövervakning, vilket är en lägre påföljd än sluten ungdomsvård. När Lucas fortfarande låg i koma på sjukhuset träffade James Reason Lucas mamma. Hon hade samlat några av sin sons hockeyledare som hon visste hade betytt mycket för honom. – Vad säger man till en mamma som är på väg att förlora en son? säger James uppgivet innan han fortsätter: – Hon ville att vi skulle hjälpa henne att göra någonting till minne av Lucas och att det skulle vara något med hockey. Hedras med en hockeycup Nu har de kommit så långt i planeringen att de vet att de kommer att han en cup under en dag, förmodligen på Hovet, i augusti ungefär ett år efter Lucas bortgång. Tanken är, säger han, att bjuda in 15–16-åringar att spela med kända föredetta hockeyspelare i ett samarbete med Non violence project. – Det blir Lucas minnescup. Han ska minnas med ljus och värme, säger James Reason stolt.

long

few

rlv3g8

tekno

Gamere foretrekker eldre spill

Hva frister mest, nye eller gamle spill? En ny rapport fra analyseselskapet Newzoo tyder på at du mest sannsynlig bruker tiden din i spill som er over seks år gamle. I fjor skal nemlig gamere flest ha brukt hele 61 prosent av spilletiden sin på minst seks år gamle spill. Det høres litt rart ut, men er kanskje ikke så overraskende når vi ser på hvilke spill som havner i denne kategorien. Der finner vi nemlig mye omtalte flerspillertitler som enten er gratis å laste ned, eller «live service»-spill som fortsatt oppdateres med nytt innhold. De fem mest populære, som gamere bruker en fjerdedel av spilltimene sine i, er: Fortnite, Roblox og Minecraft er mest spilt på PC, mens Fortnite kan notere seg å være mest populært på alle konsollene også. Nye spill frister stadig mindre Newzoos undersøkelse avslører videre at gamere bare tilbringer 23 prosent av tiden i spill som er nyere enn tre år. Det til tross for at fjoråret bød på stortitler som Baldurs Gate III - med en langt over 100 timer lang kampanje - et nytt Mario- og Zelda-spill og Spider-Man 2, for å nevne noen. Alle anerkjente og hyllede titler som altså likevel ikke klarer å rive folk vekk fra de gratis flerspillertitlene særlig lenge. Vi bruker angivelig stadig mindre av gamingtiden vår i nye spill for hvert år som går. Spiller mindre enn før Rapporten viser ellers at de fleste spillere bruker mye mindre tid foran skjermen nå enn tidligere. Spilletiden har gått ned med 26 prosent siden 2021, som riktig nok var et pandemiår der mange brukte ekstra tid innendørs og ikke hadde så mange underholdningstilbud. Om du ønsker deg flere tradisjonelle historiedrevne spill er rapporten dårlige nyheter. Ved siden av å vise til at gamere flest foretrekker flerspillertitler og gratisspill, peker den på at bransjen vil ha størst sjanse til å vokse om de omfavner nye markeder. Betaling i spill, såkalte «in game»-transaksjoner, stod for øvrig for nesten halvparten av inntektene til spillbransjen i fjor. Newzoo påpeker at mange også ønsker seg helt nye opplevelser, og et mangfold av spill. Det kan likevel bli en utfordring når rapporten forteller om en trend der det blir færre, men større spillutviklingsselskaper som lager spillene. Store spillselskaper må generere mer penger fra salg, som kan føre til at de tar mindre risiko under utviklingen.

short

many

EQ0qaG

ab

Tar Putins hot på allvar: Beredd att utföra sin plan

Putin har ”problem” med Finland. Nu förbereder man sig för värsta tänkbara läge efter det strategiska hotet från Ryssland. – Långsiktigt kan det betyda vad som helst, säger utrikesminister Elina Valtonen. Valtonen uttalade sig om Putin och hotet nära den finska gränsen under Natos utrikesministermöte i Bryssel. Man har samlats för att fira försvarsalliansens 75-årsdag. Det var inga glada ryska miner när Finland blev godkända som medlem av Nato. ”Nu är det problem” Putin meddelade att Ryssland ska rusta upp längs den finska gränsen. – Väst tog Finland och drog in det i Nato. Varför? Hade vi någon dispyt med Finland? sa Putin i fjol. – Det var inga problem. Nu är det problem. Nu ska vi skapa Leningrads militärdistrikt där och definitivt genomföra truppuppbyggnad. Enligt Elina Valtonen har Putin ännu inte verkställt sina hot. – Ryssland har tidigare haft trupper längs och i närheten av den finska gränsen. Så på det sättet har gränsen aldrig stått tom, säger hon till The Moscow Times. ”Beredd och kapabel” – Ryssarna meddelade sina planer om att inrätta dessa nya militärdistrikt för nästan ett år sedan. Och vi har inte sett något hända sedan dess. Uppenbarligen har de inte bråttom. Men Finland förbereder sig på ett möjligt mer skarpt läge i framtiden. – Vi känner inte ett omedelbart militärt hot från Ryssland. Hotet är mer strategiskt eftersom vi ser att Ryssland inte bara använder ord för att hota sina grannar eller bara drömmer om en imperialistisk agenda. Men är också beredd och kapabel att utföra dessa planer, säger Valtonen till The Moscow Times. – Långsiktigt kan det så klart betyda vad som helst. Finland har redan känt på rysk hybridkrigföring sedan mängder av asylsökande flyktingar från Afrika och Mellanöstern har skickats vidare mot den finska gränsen. Ryska myndigheter ska ha gått så långt som att bussa flyktingar till platser nära de finska gränsstationerna – och försett dem med cyklar för att ta sig sista biten. Retar upp Putin Detta fick Finland att i fjol stänga gränsövergångarna mot Ryssland. – Ryssland har gjort det här förut mot Finland, senast var 2015. Förmodligen är det ett sätt att visa att de kan göra det. Men jag vill inte spekulera om motivet, säger Valtonen till The Moscow Times. Finland uppgav på torsdagen att de förlänger stängningen av gränsen på obestämd tid och kommer att öppna den först när ryssarna slutar skicka flyktingar. Den finska utrikesministern uppger att man har bevis för att Ryssland ”inte bara mobiliserar folk mot gränsen för att korsa gränsen till Finland från sitt eget territorium utan också från utlandet i deras hemländer”. Valtonen retade sannolikt upp Putin desto mer genom att i intervjun med The Moscow Times uppge att Ukrainas drönarattacker mot mål inne i Ryssland är ”berättigade” och att inte utesluta att finska soldater kan skickas till kriget i framtiden. Tusen miljarder till Ukraina – I detta läge kommer Finland inte att skicka trupper till Ukraina. Men vad som händer i framtiden – vi har inte bara förmågan, utan skyldigheten, att diskutera varje möjlighet. Vi vet inte vad som händer i framtiden. Men på kort och mellanlång sikt är det helt uteslutet, säger hon. Vid veckans möten har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg fått stöd för att utreda ett mer långsiktigt gemensamt Natostöd till Ukraina. Enligt uppgifter från Natotjänstemän och diplomater handlar det om motsvarande drygt tusen miljarder svenska kronor över fem år. Man räknar med någon form av beslut när Natos stats- och regeringschefer möts i Washington i juli. – Jag är säker på att vi vid toppmötet kommer att anta ett paket med förstärkt stöd till Ukraina. Hur exakt det kommer att se ut är det för tidigt att säga något om, säger Stoltenberg på ett pressmöte enligt TT.

long

few

0Qw0y6

vg

Nabo til Arendal-siktede: – Jeg er helt forskrekket

Dagen etter drapet kom den siktede mannen på døren til naboen for kaffe. Mistanken mot mannen er nå styrket. Fredag formiddag satt han i avhør hos politiet, men mannen i 60-årene vil foreløpig ikke forklare seg. Han har ikke tatt stilling til straffskyld. Han er siktet for forsettlig drap utenfor Boots-apoteket i Arendal sentrum. En kvinnelig ansatt på apoteket ble drept på åpen gate tirsdag morgen. Kvinnen var Miriam Daniela Ayres Cea (35). Politiet frigjorde navnet fredag ettermiddag. Politiet sa tidligere fredag at de ikke var hundre prosent sikre på at de hadde riktig gjerningsmann. Fredag er mistanken mot mannen imidlertid styrket. – Vi kan på nåværende tidspunkt ikke gå i detaljer om hva som gjør at mistankegrunnlaget er styrket, sier politiadvokat Vanja Bruvoll. Som følge av dette har politiet senket beredskapen i Arendal. – Forferdelig – Jeg kan ikke tro det er ham, sier nabokvinnen til VG. Det eldre ekteparet bor rett over veien fra siktedes bolig i et boligstrøk et par kilometer sørlandsbyens sentrum. Fredag formiddag gikk kriminalteknikere inn i mannens kjellerleilighet. Nabokvinnen, som vil være anonym, er rystet over det som har skjedd. – Vi så politibilen og sperringen da det begynte å mørkne torsdag. Det var da jeg tenkte herrefred! Det var forferdelig for oss som nære naboer, sier hun til VG. – Kom hit flere ganger Naboen forteller at siktede har bodd i den kommunale boligen i seks-syv år. Ovenpå bodde en flyktningfamilie, men de flyttet ut for et par år siden. – Vi syntes synd på ham. Han var veldig ensom, hadde aldri en kompis som kom på besøk. Jeg har aldri sett noen som har gått til ham, sier kvinnen. – Men han kom til dere? – Han sa en gang at vi var de eneste han hadde. Han kom hit flere ganger for å få en pose kaffe eller for å låne fasttelefonen. Mannen ringte på døren sist onsdag formiddag, forteller kvinnen. På dette tidspunktet var det over et døgn siden Cea (35) ble drept utenfor apoteket i sentrum. – Da hadde jeg dessverre ikke kaffe å låne ham. Han fortalte at han hadde mistet kortet sitt. Han var pen i tøyet, som alltid, med rød bukse og fin jakke, sier hun. Nabokvinnen sier mannen alltid sto på trappen – at han ikke ville komme innenfor. – Han har alltid vært høflig og snill mot oss. Jeg har ikke noe vondt å si om ham. Han var anonym. Men litt spesiell, det var han. – Hvem vet Nabokvinnen forteller at bilen med to ansatte fra kommunen kom hver morgen. Ofte lukket ikke mannen opp. Iblant så hun lys på hos ham hele natten. Hun sier også at politiet mange ganger kom til huset hans, uten at hun vet hvorfor. Det hendte også at mannen ringte politiet – når han var i en knipe. – Det var aldri noe dramatikk der. Han holdt seg mest hjemme. Men iblant gikk han ned og tok bussen inn til Arendal. Jeg møtte ham i sentrum noen ganger, sier nabokvinnen. Da hun hørte at det var skjedd et drap utenfor apoteket, trodde hun en ungdom hadde gjort det. Da hun skjønte at naboen var pågrepet, fikk hun sjokk. – Jeg fikk vondt i hjertet. Jeg er helt forskrekket over det som er hendt. Jeg kan ikke forstå at det kan være ham. Men hvem vet, kanskje fanden fløy i ham? Tidligere straffedømt Mannen i 60-årene er tidligere domfelt og tiltalt for flere lovbrudd. Tidligere i år ble mannen i 60-årene tiltalt for knivtrusler. I 2023 ble den drapssiktede mannen dømt for å bære kniv på offentlig sted, samtidig som han var beruset. Lørdag fremstilles mannen i 60-årene for varetektsfengsling.

short

many

WR46Xd

ap

Derfor går de britiske konservative mot et katastrofevalg

De kapret både fattige arbeidsklassevelgere og overklassen forrige gang. Nå går det mot full kollaps. Hva skjedde? Det ble et valgsjokk. Gamle industriområder i Nord-England som i alle år hadde vært sikre arbeiderpartibastioner, ble farget blå i 2019. Vinneren var de konservatives statsminister Boris Johnson. Han lovet å få gjennomført brexit og gi dem et bedre liv. Og de trodde på ham. Nå tyder alt på at de konservative går mot et historisk dårlig valg. Siden sist er Johnson kastet ut av statsministerboligen og Underhuset. I stedet er hans gamle finansminister Rishi Sunak blitt statsminister. Heller ikke han sitter trygt. Nesten daglig skriver britiske aviser om hvem som rotter seg sammen mot ham og vil overta ledervervet. Enormt forsprang Den britiske valgeksperten John Curtice mener det britiske arbeiderpartiet, Labour, har 99 prosent sjanse til å vinne. Meningsmålinger gir Labour et forsprang på nesten 20 prosentpoeng. De får en pekepinn i lokalvalget i mai. Men meningsmålinger kan ta feil. Den endelige dommen kommer i parlamentsvalget. Flere knallblå valgkretser ligger an til å bli røde. Valgdatoen bestemmer statsministeren, men det blir i løpet av året. Denne uken sa statsminister Rishi Sunak at det vil skje når folk «føler at det ting går bedre». Det er liten tvil om at det har vært noen vanskelige år. Intriger og splittelse De konservative har styrt sammenhengende i 14 år, med fem ulike statsministre. – Vi ser et parti som er trøtt og utslitt og ferdig. Da får du intriger, splittelse og et parti som går i alle retninger. Det sier førstelektor og Storbritannia-ekspert Erik Mustad ved Universitetet i Agder. Det er mange piler som peker feil vei det britiske samfunnet. Boris Johnson lovet folk at de skulle få det bedre. Slik gikk det ikke. – Alt går dårlig – Alt går dårlig. Det pågår en levekårskrise. Og de er kanskje hardere rammet enn andre land fordi velferdsstaten er så i dårlig forfatning etter 14 år med tory-styre, sier Mustad. Han peker på at både helsevesenet og utdanningssystemet har enorme problemer. Skyhøy prisstigning, økonomiske nedgangstider og et helsevesen som ikke fungerer rammer de som allerede har minst. Det offentlige helsevesenet var tidligere sett på som en juvel i det britiske velferdsstaten. Men pandemien satte et helsevesen som alt slet, under et enormt press. Nylig beregnet en studie at de lange ventetidene ved akuttmottakene ved sykehusene, kan ha kostet 250 mennesker livet hver uke i fjor, ifølge Sky news. Nå blir de konservative straffet hardt på meningsmålingene. Har måttet rydde opp Mustad mener at Rishi Sunak har måttet bruke tiden på å rydde opp i kaoset etter Boris Johnson og Liz Truss. Truss var statsminister i rekordkorte seks uker. På den korte tiden lovet hun lånefinansierte skattekutt som sendte det britiske pundet i kjelleren. – Rishi Sunak har egentlig ikke fått vist seg fra sin gode side. Han har måtte bruke tiden på å slukke brannene etter Boris Johnson. Det er mange spekulasjoner i britisk presse om Sunak vil få fortsette som de konservatives leder. Navn på mulige utfordrere sirkulerer. I flere valgkretser utfordres dessuten de konservative av det nye partiet Reform UK, som Nigel Farage var med og starte. Farage var i sin tid frontfigur i det britiske selvstendighetspartiet, UKIP, og var en sterk pådriver for brexit-avstemningen. Ingen ny Tony Blair Forrige gang de konservative lå så dårlig an før et parlamentsvalg, var i 1997. Da var det Tony Blair som erobret landet for Labour. Selv om Labour ligger veldig godt an på målingene, er situasjonen likevel en annen. Blair representerte noe nytt, en såkalt tredje vei for sosialdemokratiet, og var veldig populær før han dro britene inn i Irak-krigen. Dagens leder, Keir Starmer, er en helt annen type. – Labour sitter stille i båten for å forsikre seg om at de vinner valget. Får de makten, er det mer fordi regjeringspartiet er upopulært enn at de har store visjoner for landet, sier Mustad.

short

few

y6koG2

ab

Larmet från förbundet – utländska soldater kommer öka sexuellt våld

Sexuellt våld, övergrepp och människohandel. Det befarar IKFF kommer att öka när utländska soldater får tillgång till militärbaser i Sverige. – Alltför ofta är det just de trupper som säger sig skydda befolkningen som utgör ett stort hot mot kvinnors säkerhet, säger Malin Nilsson, generalsekreterare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet. I början av 2022 lägger det amerikanska militärfartyget USS Forrest Sherman till i Stockholmshamnen. Det ska vara där i några dagar i samband med en övning. Enligt uppgifter till Expressen grips två män ur besättningen, misstänkta för att ha köpt sex av två ukrainska kvinnor på svensk mark. En av dem erkänner i förhör. Nu varnar IKFF för att militärbaser med utländska soldater kan öka sexhandeln och annat sexuellt våld i Sverige. Amerikanska soldater får enligt ett försvarsavtal tillgång till 17 svenska militärbaser. Regeringen har även gett Nato tillstånd att placera soldater i svenskt territorium tillfälligt. – Ökad militarisering är aldrig bra för kvinnors rättigheter och säkerhet. Upprustning och krig är patriarkala verktyg för att utöva makt och kontroll, säger Malin Nilsson. IKFF vill ”avskaffa de grundläggande orsakerna till väpnade konflikter och legitimeringen av krig”. Enligt dem är ett steg in i Nato ett steg bakåt för världsfreden, men det kan även vara det för kvinnors säkerhet i de länder där militärbaser upprättas och där utländska soldater får tillgång till baser. – Militära organisationer är byggda på lydnad, disciplin, strikt hierarki och i slutändan våldsanvändning. Våld blir ett mer normaliserat och legitimt sätt att hantera konflikter, säger Malin Nilsson. ”Värdlandet har det primära ansvaret” I avtalet om försvarssamarbetet med USA, som är tänkt att träda i kraft i slutet av året, saknas det riktlinjer för sexuellt våld, trakasserier och människo­handel. Avtalet ger USA rätt att placera sina soldater på militärbaser i Sverige. Regeringen har även gett Nato tillstånd att tillfälligt basera soldater på svenskt territorium. Men förra året skärpte Nato sin policy om människohandel. Där står det att Nato-soldater aktivt ska bekämpa människohandel och annat sexuellt våld så gott de kan, i synnerhet eftersom brotten inträffar i just krigsområden. – All personal på Nato-uppdrag måste rapportera alla incidenter om människohandel, både genom Nato och till relevanta aktörer med laglig fullmakt som kan agera på rapporten, säger Peggy Beauplet, presstalesperson hos Nato. Det är dock inte Nato självt som ska ingripa först vid misstänkt människohandel. – Det är värdlandet som har det primära ansvaret, säger Peggy Beauplet. Malin Nilsson tycker inte att Nato:s skärpta regler kommer att räcka. – Vad gäller prostitution och trafficking är det sedan länge kända problem vid utländska militärbaser runt om i världen. Alltför ofta är det just de trupper som säger sig skydda befolkningen, som är utgör ett stort hot mot kvinnors säkerhet.  ”Behövs förebyggande arbete” Enligt försvarsavtalet är det inte Sverige som ser till att de amerikanska styrkorna följer lagen, utan det kommer att vara amerikanerna själva. Detta på USA:s begäran. Denna regel kan dock ändras – men bara om ett ärende har ”särskild betydelse för Sverige”. Polisen har dock rätt att utreda alla misstänkta brott. Då ska alla berörda myndigheter samarbeta, oavsett vilket land de tillhör. – Polisens roll är viktig, men de fokuserar på brott som redan har begåtts. Det som behövs är förebyggande arbete, säger Malin Nilsson. I en tidigare version av artikeln stod det att Nato och USA kommer att etablera egna militärbaser i Sverige. Det stämmer inte, utan amerikanska soldater kan få tillgång till baser i Sverige i och med ett försvarsavtal. Sveriges regering har även gett tillstånd till Nato att placera soldater i svenskt territorium tillfälligt.

short

few

zERXo4

ab

SD kräver omtag om könslagen – ska övertyga tveksamma moderater

Sverigedemokraterna vill att riksdagen drar tillbaka förslaget om en ny könstillhörighetslag. Nu kräver partiet en extraomröstning och arbetet med att få med sig moderater. – Här har vi en möjlighet att göra om och göra rätt, säger SD:s gruppledare Linda Lindberg. Den 17 april ska riksdagen rösta om den nya könstillhörighetslag. Men förslaget är kontroversiellt och har skapat stor osämja inom Moderaterna. Statsminister Ulf Kristersson (M) sägs vara mycket angelägen om att få igenom den nya lagen, vilket sätter press på Moderaternas riksdagsledamöter. Nu kräver Sverigedemokraterna att riksdagen skickar tillbaka lagen för ytterligare beredning i socialutskottet. – Vi tycker att det bör beredas på ett bättre sätt än vad som har varit möjligt i utskottet tidigare. Det finns kritik från remissinstanser och vi har lyft att de bör få möjlighet att yttra det igen, säger SD:s gruppledare i riksdagen Linda Lindberg. En annan orsak till SD:s krav är att statsministern själv yttrat kritik mot lagförslaget. Ulf Kristersson sa på torsdagseftermiddagen att han hellre hade sett en åldersgräns på 18 år i stället för nu föreslagna 16 år för byte av juridiskt kön. – När statsministern går ut med att han hellre hade sett en annan åldersgräns i lagstiftningen så blir det mer intressant att skicka det tillbaka till socialutskottet för ytterligare beredning, säger Linda Lindberg, som kallar lagförslaget för ”symbolpolitik”. Om man ändrar till 18 år, ger ni tummen upp då? – Vår huvudsakliga synpunkt är att vi vill se en beredning med de remissinstanser som är kritiska och att man får en lagstiftning som inte öppnar upp för kriminalitet och välfärdsbrottslighet. Bland andra Polismyndigheten och Skatteverket har pekat på sårbarheter. För att SD ska få igenom sin vilja och skicka tillbaka ärendet till utskottet krävs stöd från en tredjedel av ledamöterna. SD och KD, som båda är kritiska till den nya lagen, samlar 91 mandat. För att lyckas måste de övertyga 25 ledamöter från andra partier att rösta för förslaget om att socialutskottet ska ta tillbaka lagen för ytterligare beredning. Inom Moderaterna finns ett starkt motstånd mot den nya lagen. Linda Lindberg säger att partiet nu jobbar för att övertyga riksdagen och hon uppmanar ledamöter att rösta efter samvete den 17 april. – Här har vi en möjlighet att göra om och göra rätt, säger Linda Lindberg.

long

few

bg9and

ab

”Då kommer det bli fullständig anarki”

Omgång 1 i allsvenskan har spelats och fokuset hamnade direkt på domarna. Det får domarcoachen Martin Ingvarsson att reagera. – Någon jävel måste leda tillställningen så att det ska funka, det måste finnas en förståelse och acceptans, säger han. Allsvenskan, som drog igång förra helgen, fyller 100 år i år och redan i den första omgången handlade efterspelet om domarna. I halvtidspausen mellan IFK Göteborg och Djurgården gick Blåvitts kapten Gustav Svensson ut och sågade domarinsatsen. – Det är klart det är jobbigt när man spelar mot tolv spelare, sa han då. ”Helt otroligt uttalande” Domarcoachen Martin Ingvarsson, som tillsätter domare till matcherna i allsvenskan och superettan, håller inte med Gustav Svensson. – Det är ett mycket märkligt uttalande. Jag har sett hela matchen och jag tycker att Glenn Nyberg med team gör en mycket bra prestation. Att han på något sätt skulle favorisera ett lag är för mig helt otroligt uttalande. Han gör sitt bästa i varenda moment och det var väldigt mycket att deala med, säger han. IFK Göteborg jobbar aktivt mot VAR, trots det gick Blåvitt-kaptenen ut och sågade Glenn Nybergs insats i premiären. – Vad ska jag säga, VAR-frågan lever sitt liv. Det är väl ingen hemlighet att vi på domarsidan vill ha VAR som alla andra i världen och Europa. Men vi får respektera och acceptera hur de resonerar här. Vi har inte de förutsättningar som andra länder har. Så domarna krigar i varje situation för att fatta de korrekta besluten. Gustav orsakar en straff som Glenn ser. Hade Glenn missat den hade det varit bra att ha VAR som kunnat rätta till det. Ingvarsson förstår att man kan ha synpunkter på en domarens beslut och att det alltid kommer att finnas åsikter kring en domare. – Ibland kan ett tveksamt domslut få enorm uppståndelse och fokus. Jag ser både bra och mindre bra beslut. Sedan ser jag också 50/50 beslut. ”Tuff miljö” Hur tycker du klimatet för allsvenska domarna är? – Det är en tuff miljö, vi har många utmaningar gällande ordningstörningar på läktarna. Domarna är egentligen specialiserade på att fatta beslut på planen men numera ingår det att fatta andra beslut också. Tillsammans med arrangerande föreningar, polisen och delegater och allt där emellan. Det är stora utmaningar, alla matcher är utmaningar men på olika sätt. Vissa matcher har en enorm inramning och en del matcher inte. Så i stort sett ska det inte spela någon roll. Domarna är väl förberedda oavsett vilken match de ska döma. Vad är din hälsning till fotbolls-Sverige? – Jag har jobbat med det här i fem år. Den gruppen jag coachar och har ansvar, jag vet att det är bra personer allihopa. De gör så gott de kan i varje moment. De förbereder sig hårt och gör sitt allra allra bästa. Domarna är fullt medvetna om deras funktion i fotbollen. De ska försöka ta på sig rollen att vara ett serviceorgan och fatta så rättvisa beslut i varenda jävla moment. Ingvarsson menar att det ibland kan bli fel. Men betonar också att spelare och tränare också gör fel. Ibland finns det även situationer som inte är felaktiga men att folk ändå spyr ut sig märkliga uttalanden. – Det man kan hoppas är att det finns en förståelse och acceptans av de som håller på med fotbollen. Vi har situationer ibland som är gråzon, där 50% säger att det är straff och 50% säger att det inte är straff. De situationerna ska bedömas också. Men jag känner mig väldigt trygg med den här gruppen. – Domarna vet att det inte är de som är stjärnorna utan det är spelarna som ska göra upp. Men någon jävel måste leda tillställningen så att det ska funka. Man säger att den bästa domaren inte syns. Men det är en sanning med modifikation. Ibland måste en domare synas för att det ska märkas. Ibland kräver spelarnas beteende och sätt att spela att domaren måste synas. ”Jag hoppas att alla försöker bidra” Tycker du att domarna får för mycket skit? – Alla vill väl att vi ska ha en bra miljö både på och utanför planen. Fotbollen mår bra av det. Man måste kunna ha förståelse för att det blir reaktioner från spelare och ledare. Men reaktionerna måste vara inom ramen för vad som är tillåtet. Vi har en regelbok som måste följas. Om de inte ska göra det kommer det bli fullständig anarki. – Jag hoppas att alla försöker bidra till en bättre stämning kring en fotbollsplan. Vi har en fantastisk stämning i svensk fotboll.

short

few

EQ05El

vg

– Verstappen styrer alt

Det er et intrikat spill rundt Mercedes’ jakt på erstatter til Lewis Hamilton (39). Max Verstappen (26) står også her i pole position. Fem-seks førere nevnes som mulig Mercedes-fører sammen med George Russell fra 2025. – Mercedes håper i det lengste at Max Verstappen kommer, men jeg tror ikke det vil skje, sier Viaplay-kommentator Atle Gulbrandsen. – Alt står og faller på Verstappen og hva som skjer med ham. Men jeg tror fortsatt det er veldig lite sannsynlig at han vil forlate Red Bull. – Verstappen styrer alt. Alt avhenger av ham. Og Mercedes håper i det lengste at det kan være mulig å hente ham, fortsetter Gulbrandsen. Dette er seks førere som er nevnt som mulige erstattere til Hamilton: – Mercedes har et luksusproblem. Det er mange gode førere som vil ha det setet, sier Atle Gulbrandsen. – Hva er det som kan føre Verstappen bort fra Red Bull? – Red Bull skal bygge sin egen motor til 2026-sesongen. Selv om de kaller det Red Bull-motor allerede nå, så er det en Honda-motor. Men da skal de for første gang bygge en motor fra scratch. Så er spørsmålet om et energidrikk-selskap kan bygge like bra motorer som Ferrari, Mercedes og Honda? Jeg ser ikke bort fra det - men det kan være en mulighet at Verstappen ikke har troen på det. – Jeg tror både at Red Bull klarer å bygge en bra motor og at Verstappen blir! sier Gulbrandsen. – Vi kommer ikke til å ta noen avgjørelse i løpet av de neste par ukene, sier Mercedes-sjef Toto Wolff på fredagens pressekonferanse i Japan. – Jeg vet at førermarkedet er veldig dynamisk. Noen av de virkelig gode førerne er i ferd med å signere for andre team. Vi holder fortsatt mulighetene åpne. Det er for tidlig å si hvem vi går for, uansett om det blir en veldig ung fører eller en veldig erfaren. De neste månedene vil gi oss flere ledetråder. – Jeg har alltid bestemt selv når jeg vil forlate et team og når jeg skal skrive under for et annet, sier Alonso til sport.de. – Jeg kommer også til å bestemme meg om hva jeg skal gjøre neste år uten å vente på hva de andre skal gjøre. Er så Carlos Sainz fortsatt favoritt? Spørsmålet går til Atle Gulbrandsen: – Ja, han kjører fryktelig bra, så det vil gi mening å gi tilbudet til ham. Spørsmålet er hva Sainz vil. Han kan gå til Mercedes og håpe at han er bedre enn George Russell - men jeg tror ikke han har lyst til å bli «andre-fører» noe sted. Derfor kan det tenkes at det er interessant for Sainz å gå til Sauber og være med på den nye Audi-satsingen der, selv om det trolig kan ta noen år før det er et vinnerteam. Vil du lese mer om førerne, lagene, banene og duellene i 2024-sesongen? VGs store Formel 1-magasin kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

3ELQqM

vg

Forsvaret styrkes med 600 milliarder. Dette er handlelisten

Regjeringen vil doble forsvarsbudsjettene på tolv år. – Et historisk løft, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap). Her kan du lese hvordan regjeringen vil styrke Forsvaret. Langtidsplanen er en enormt stor investering i Forsvaret, som åpenbart vil skyve andre satsinger med skattebetalernes penger til side. På tolv år skal forsvarsbudsjettene nesten dobles sammenlignet med i dag. Totalt styrkes Forsvaret med 600 milliarder kroner. Regjeringen begrunner det med stor usikkerhet og Russlands invasjon i et annet naboland, Ukraina. – Det er et historisk løft for det norske forsvaret, sier statsminister Jonas Gahr Støre (Ap). Må reparere grunnmuren Det første Ap/Sp-regjeringen vil gå i gang med, er å fylle opp igjen Forsvarets lagre med ammunisjon, drivstoff og utstyr. Det vil alene koste 70 milliarder kroner, ifølge stortingsmeldingen om langtidsplanen, som har fått navnet «Forsvarsløftet for Norges trygghet». Ifølge finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp) vil regjeringen starte satsingen allerede nå i 2024/25 med 15 milliarder kroner som første steg inn i langtidsplanen. Men først skal planen forhandles og vedtas i Stortinget. Regjeringen vil også sette i gang et massivt byggeprogram i landets militære baser, og øke utdanningen av nye soldater og offiserer. En stor del av langtidsplanen ser ut til å være helt i tråd med bestillingen som forsvarssjef Eirik Kristoffersen ga til politikerne i sitt fagmilitære råd i fjor. – Vi styrker alle forsvarsgrener, sier Støre. Regjeringen får allerede positive signaler fra det største opposisjonspartiet, Høyre: – Planen som er presentert gir et godt grunnlag for forhandlinger, skriver utenriks- og forsvarskomiteens leder, Ine Eriksen Søreide (H), i en e-post. Fem nye fregatter Dette er noen av nyhetene i Forsvarets langtidsplan, som løper over de neste 12 årene: Hæren skal vokse Hæren skal endelig få en fullt oppsatt brigade. Det betyr at Brigade Nord vil få en fjerde kamp-bataljon, i tillegg til de tre nåværende. De vil ikke bygge nye militære baser, men bygge på basene som Forsvaret allerede har. I løpet av de neste tolv årene skal det etter 4600 nye ansatte i Forsvaret, og ytterligere 4600 vernepliktige skal utdannes hvert år. Etter hvert skal Forsvaret også ha 13 700 reservister som kan være trent slik at de kan kalles inn på kort varsel. – Vi skal trygge freden, slik at vi aldri opplever det vi opplevde 9. april 1940, sier finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp). For å ruste opp raskt skal Norge kjøpe inn utstyr på en annen måte. – Vi skal ha mindre særnorske løsninger fremover, men heller samarbeid, kjøpe hyllevarer og raskere anskaffelse enn i dag, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp). Større HV Heimevernet skal vokse til 45.000 soldater, og får tre nye innsatsstyrker. De skal få mytt utstyr og skal øves årlig. Mer luftvern Regjeringen vil bruke 90 milliarder kroner på luftvern de neste årene. Regjeringen vil mer enn doble dagens kapasitet på luftvern, som er begrenset til å beskytte kampflybasene på Ørland og Evenes, pluss områdene rundt. Tre nåværende batterier som opererer det norskutviklede Nasams-systemet, vil suppleres med ytterligere fire. Det vil være snakk om mobilt luftvern som kan flyttes på. – Det gir mulighet for å beskytte for eksempel å beskytte hovedstadsområdet hvis vi anslår det som mest påkrevd. Det er mobilt, men kan stå i ro på samme plass i lang tid hvis vi ønsker det, svarer Gram på spørsmål fra VG. Forsvaret vil også bestille langtrekkende luftvern og utvikle luftvernmissiler som kan skyte ned og stoppe såkalte ballistiske missiler. – Tydelig satsing Forsvarssjef Eirik Kristoffersen sier at det nå er opp til Forsvaret å få mest mulig ut av pengene de får. – Det er et ansvar Forsvaret påtar seg med stort alvor, sier Kristoffersen i en kommentar og legger til: – Regjeringens langtidsplan er et tydelig svar på en mer alvorlig sikkerhetssituasjon, sier han. Forbundsleder Torbjørn Bongo i Norges Offisers og spesialistforbund sier at planen er svært omfattende, men har noen utfordringer: – Planen representerer en tydelig satsing på Forsvaret. Men det ligger betydelig utfordringer når planene kan bli realisert. Det er også usikkerhet om utdanning og rekruttering, mener han: – Har vi folk til å realisere de store anskaffelsene og den raske veksten? Det håper vi regjeringen kan avklare raskt, sier Bongo.

short

few

KnEleo

ap

Styrker forsvaret med 600 milliarder kroner. Slik skal de bruke pengene.

Storsatsing på sjøforsvaret, mange flere ansatte og soldater og mer moderne utstyr. Men hele planen kan ryke om Forsvaret ikke får flere folk. – Vi har store behov og vesentlige mangler i forsvaret her hjemme. Det sa statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) da han la frem langtidsplanen for forsvaret. Så fortsatte han: – Norge truer ingen, og Nato truer ingen. Men vi må ha evnen til å forsvare oss hvis krise og krig truer. Derfor må Norge, ifølge Støre, bruke 600 milliarder kroner på å bygge opp forsvaret de neste 12 årene. Målet er blant annet å utbedre det regjeringen selv mener er kritiske mangler i dagens forsvar. Det betyr blant annet å øke beholdningen av ammunisjon og materiell. Innrømmer svakheter Kjernen i langtidsplanen er mennesker. Det hjelper ikke med flere ubåter og droner, hvis man ikke har ansatte som kan bruke utstyret, ifølge forsvarsminister Bjørn Arild Gram. Forsvaret mister ansatte og sliter med å rekruttere folk. Men skal nå de ansette over 4000 mennesker over de neste 12 årene, ifølge langtidsplanen. – Hva er realismen i planen? – Forsvaret øker år for år med antall ansatte, så det er ikke svart-hvitt. Men vi har utfordringer med kompetansen på enkelte områder, som IKT-kompetanse. Og det er for mange unge som slutter, sier Gram til Aftenposten. – Hvor stor fare er det for at planen ikke kan gjennomføres på grunn av mangel på folk? – Det er en utfordring, men vi mener at det er håndterbart. Forsvaret har også store utfordringer med økonomistyring. Det viser blant annet etterslepet på å komme i havn med en spareplan på over to milliarder kroner i inneværende år. - Vi har et stort reformarbeid nå for å gi Forsvaret bedre muligheter til å ta et helhetlig ansvar for det de skal levere. Det er forsvarsevne vi skal ha ut av dette her, sier Gram. Dette er det viktigste fra planen: 1. Vernepliktige Regjeringen kommer til å legge opp til å øke mannskapet i årene fremover. Det innebærer: 2. Sjøforsvaret Sjøforsvaret skal styrkes betydelig. Dette er den største satsingen i langtidsplanen. Det innebærer: 3. Hær og Heimevernet Til tross for at sjøforsvaret er den største satsingen, skal også forsvarsevnen på land styrkes. Det innebærer blant annet: Realisme, gjennomføringsevne og risiko – Sektoren skal være ydmyk og ta på stort alvor den tilliten og det ansvaret som også ligger i dette. Alle vi i forsvarssektoren må sikre bedre gjennomføring og mer effektiv bruk av ressursene og smarte løsninger, sier forsvarsministeren. Planen er først og fremst et svar på ønskelisten fra forsvarssjef Eirik Kristoffersen i fjor. Da ba han om 80 milliarder kroner ekstra de neste fem årene for å dekke etterslepet. Det gjelder først og fremst ammunisjon og eiendom, bygg og anlegg. Tidligere denne uken kom det flere lekkasjer: Regjeringen har lagt ned mye ressurser på å sikre et bredest mulig flertall på Stortinget for den nye langtidsplanen. 14. mars ble det klart at regjeringen allerede i år vil nå Natos toprosentmål.

short

few

AP8X5j

vg

Nei, unge under 18 bør ikke få kjøpe alkohol!

Nesten hvert eneste år kommer denne debatten opp, med bruk av ord som «urettferdig» og «usosialt». På langfredag kunne man i VG lese om at ungdomspartiet AUF vil legge press på moderpartiet for å åpne opp for at russ skal få drikke øl i russetiden, selv om man ikke har fylt 18 år ennå. Unge Venstre slenger seg så inn i debatten og hever stemmen for at 16-åringer burde få kjøpe øl. Tilbake i 2016, kunne man lese i Aftenposten at en anonym 17-åring sa han var «Ensom på grunn av fødselsdatoen», og i fjor i Aftenposten kunne en lese om at «La alle som er født i 2005, få drikke alkohol fra 1. januar», fordi kullene burde få fullføre ungdomstiden sin sammen. Gaute Børstad Skjervø i AUF mener at hvis man får lov til å drikke alkohol opp til 22 volumprosent fra 1. januar det året man fyller 18, så vil det være et ledd i kampen mot sosialt utenforskap. Omar Svendsen-Yagci fra Unge Venstre sier at 16-åringer ville drukket mindre heimebrent hvis de fikk kjøpt øl på butikken. Jeg syns hele begrunnelsen blir veldig spesiell. For det første, så er det flere grunner til at vi har den aldersgrensen vi har på alkohol. Aldersgrensen på 18 år beskytter ungdom mot skadevirkningene av alkohol. Unge er spesielt utsatt siden kroppen og hjernen er under utvikling frem til rundt vi er rundt 25 år. Tidlig alkoholdebut knyttes til høyere forbruk og større risiko for alkoholproblemer senere. Alkohol gjør ungdommer mer sårbare for farer og overgrep, siden de vurderer risiko dårligere når de er fulle. Dette er poenger jeg savner i denne debatten, og som bare blir kostet under teppe som gammelt støv. I tillegg så mener Juvente og jeg at det er alkohol som fører til utenforskap. Stadig flere ungdommer og unge voksne mellom 18 og 29 år føler på et økende press om å drikke alkohol i sosiale sammenhenger. Russetiden er ingen unntak. Basert på ny befolkningsundersøkelse gjennomført av Ipsos, på oppdrag fra Blå Kors i 2023 svarer hele 90 prosent av de spurte mellom 18 og 29 år at det er forventet at de drikker alkohol. Nesten halvparten synes også det er ubehagelig å takke nei til alkohol i sosiale sammenhenger. Samme studie sier også at 57 prosent av deltakerne at det er mer sosialt akseptert å være beruset enn å takke nei til alkohol. At hele 55 prosent er enige i at de som ikke drikker alkohol oftere utelates fra sosiale sammenhenger. Det er her problemet ligger. Hvorfor skal det være slik at man må benytte seg av et rusmiddel for å bli inkludert? Juvente som organisasjon har eksistert siden 1992. Vi har gjennom årene sett virkningen og viktigheten av rusfrie arenaer, og at man ikke skal trenge å bruke rusmidler for å være inkludert. Vi ser at ungdom i dag ønsker seg sosiale arenaer fri for rus- og drikkepress, og at det faktisk funker. Hvis vi åpner for at ungdom på 16 år kan kjøpe og drikke alkohol vil det bare føre til et økt drikkepress, høyere konsum og mer utenforskap. Så la aldersgrensen stå, og la oss heller jobbe mot et samfunn fritt for drikkepress og utenforskap.

short

few

kEqQQX

ab

Rolf Lassgård blir sambo med Beatrice: ”Vårt förhållande har fördjupats”

Nu gör Rolf Lassgård, 69, sin andra film på raken om en man som trasslar till det med känslorna. Först ”Andra akten” mot Lena Olin. Nu ”Möte i Rom”, som på bara några veckor setts av över 300 000 i Danmark. – Med åren känner man det där i sig, att vi människor som är uppåt 70 år, vi är också 17 år, kärleken har ingen ålder på det sättet, säger han. Rolf Lassgård har över ett 70-tal film- och tv-roller bakom sig och även om han absolut inte alltid spelat godhjärtade och sympatiska rollfigurer, så är det som att det finns någonting hos Lassgård som utstrålar något som alla bara tycker om. Det är därför alla tar honom till sina hjärtan även när han spelar en riktigt pedantisk surgubbe som i ”En man som heter Ove”. Att inte vara ”mys-Lassgård” längre Men i fjolårets ”Andra akten” var han, åtminstone inledningsvis, en sur, vresig och divig Dramaten-skådespelare. Och i ”Möte i Rom” är hans Johannes en utlandssvensk som bara brakar in och stör äktenskapet för danska paret Gerda (Bodil Jørgensen) och Kristoffer (Kristian Halken) som är på bröllopsjubileumsresa i Rom. Vi har i åratal känt dig som mys-Lassgård, både framför kameran och som journalister, när vi har träffat dig. Men i de här filmerna är det inte så, eller hur? – Nä, så är det väl. Men även de personerna… jag försöker sätta hjärta på dem också. Jag har en tro på människan och ett inneboende gott i dem. Och en genomgående ond människa vet jag inte om det är så intressant att spela, mer än att det kan bli smaskigt dramatiskt, säger Rolf. ”Det görs aldrig några filmer om oss” Hur hamnade du i den här danska filmen? – För fem år sedan träffade jag regissören Niclas Bendixen och Kristian Halken, idén kommer från honom, han som spelar Kristoffer. Jag tände på vad han sa. Han upplevde att vi i vår ålder är kärnpubliken på bio, men det görs aldrig några filmer om oss. Då får jag fan skriva den själv, sa han. Det sympatiserade jag med, det fick mig att nappa. Så när manuskriptet väl var klart, var det självklart för Rolf att spela Johannes, konsthistorieläraren som stöter på det danska paret Kristoffer och Gerda (Bodil Jørgensen) i Rom. Så småningom förstår vi i publiken att Johannes och Gerda har ett förflutet… – I första skedet är Johannes mest en funktion för historien. Men så ville vi införliva honom i historien, visa att det fanns ett allvar bakom. Med åren känner man det där i sig, människor som är uppåt 70 år, vi är också 17. Så möter man sin ungdoms förälskelse, hamnar man tillbaka i det där, kärleken har ingen ålder på det sättet. Det var det roliga att försöka gestalta och försöka göra en människa av honom, inte bara en funktion. ”Har levt ett gyllene liv med damer, vin och konst” Vem är Johannes i dina ögon? – Han är kopplad till Gerda, han är en övervintrande bosatt i Rom och har levt ett gyllene liv med damer, vin och konst och allting, men även det kan det finnas en mättnad och tomhet i. Har han några drag av dig? – Inte riktigt (skratt), jag söker mig till landsbygden i stället. ”Kände alla i Rom” Hela filmen är inspelad i Rom. Hur var det att filma där? – Jo, men tack, jag träffade någon som sa: Hur kom ni åt alla platser ni filmade på? Det var amerikanska produktioner där samtidigt som slantade upp stålar och stängde av gator, det fanns det inte stålar till här. Vi hade ett italienskt team, en kvinna som jag tror kände alla i Rom, hon grejade åtkomst till alla platser som Fontana Di Trevi och hon fick till och med tåget att börja rulla på Roms centralstation, sådant brukar aldrig gå. Vad är förväntningarna på filmen? – Stora, med ett hopp om att den ska gå som i Danmark, där har den gått som tåget. Så alla damer: Ryck upp gubbarna och gå på bio! Var med i ”Min sanning” i SVT Att ställa sig framför filmkameran, det har Rolf Lassgård gjort hela större delen av sitt vuxna liv. Men för inte så länge sedan gjorde han något som gjorde att han kände sig som ”Bambi på hal is”. Han talade ut med Anna Hedenmo i SVT:s ”Min sanning”. – Annars kan jag söka den känslan, att hitta något jag inte gjort förut. Som att spela Edna Turnbull i ”Hairspray”. Musikal, spela kvinna, sådana utmaningar söker man gärna efter. – Men ”Min sanning”… jag är ju mer bekväm att prata om mitt jobb. För när det gäller relationer och så, det mesta vill jag behålla för mig själv. – Nu är det som det är med det, jag har genomgått en skilsmässa som var friktionsfri, det var vårt gemensamma beslut. Så träffade han Beatrice I tv-programmet berättade Rolf om hur han träffade kvinnan han nu är tillsammans med, Beatrice, i samband med att hon jobbade lite grann med Richard Hobert-filmen ”Kärleksbevis” som han spelade in på Österlen, där han bor sedan tre år tillbaka, i det som tidigare var familjens sommarhus. Vad har hänt efter tv-programmet? – Nu är det väl inget snack. Vårt förhållande har fördjupats och det är så långt gånget att vi ska prova att bo ihop. Ska hon flytta till dig? – Ja, så blir det nog. Livet på Österlen Rolf och jag träffades innan påsk när han var i Stockholm. Sedan skulle han tillbaka och fira påsk i Skåne. Fixa i trädgården och ta bilen och åka runt på konstrundor, en tradition på Österlen under påskhelgen. – Det händer att jag köper tavlor, men jag är ingen stor konsument. Intresset för pop- och rockmusik är större. – Jag har många hyllmeter med cd-skivor. Nu köper jag mest vinyl. Det tråkiga med Spotify är att skivköpargrejen har försvunnit lite grann, jag är ju fortfarande en albumkille. Spelar Thorbjörn Fälldin Vad har du annars på gång, jobbmässigt? – Jag väntar på besked om en film och har valt att inte vara med i ett annat projekt i vår. Och sedan kommer ”Whiskey on the rocks”. Det är en tv-serie som kommer i SVT mot slutet av året, utspelas 1981 och kretsar kring grundstötningen av den sovjetiska ubåten U-137 i Blekinge skärgård. Lassgård spelar dåvarande statsministern Thorbjörn Fälldin (1926-2016). – Det var med stor glädje jag gick in i den serien. Jag var påverkad av att Bosse Parnevik gjorde väldigt roliga imitationer av Fälldin, men riktigt så var det ju inte, jag har försökt komma bakom den bilden och velat gestalta en politiker som stod med båda fötter i myllan och som hade kontakt med vanligt folk. Det attraherade mig och det tror jag också var till stor nytta för vårt land under de där kritiska dagarna. Han rökte väldigt mycket pipa. Har du tränat på det? – Jag har haft en eminent lärare i filmfotografen och regissören John O Olsson, som jag gjorde tv-serien ”Möbelhandlarens dotter” och filmen ”Miraklet i Viskan” med. – Han är den mest erfarna och njutningsfulla piprökare jag vet, så jag har gått lite kurs där (skratt). Rolf Lassgård om… … att dansken Kristoffer när han i filmen blir arg på Lassgårds rollfigur Johannes, skämtar väldigt elakt och roligt om svenska företeelser: – Det mesta fanns i manus, sedan improviserade vi lite för att lyfta skämten. Någon frågade hur det kändes att vara svensk där och bli mobbad. Men jag har sett filmen med svensk publik två gånger, jag tycker vi har en kärlek att skratta åt oss själva. … att göra Bamses röst på bio: – Ja, där är jag superhjälte. Men inget av mina barnbarn, de var båda tre år när vi såg filmerna på bio, reagerade på att jag gjorde rösten. Ett var så inne i filmens story. Ett annat undrade vad morfar skulle upp på scenen för efter filmens slut på galavisningen. … det efter två filmer och tv-serier blir något mer äventyr för Erik Bäckström i ”Jägarna”: – Jag har ställt frågan och sagt att det inte får dröja 16 år som mellan filmerna i så fall. Det finns en liten otillfredsställelse att lämna Bäckström, stående vid en bensinmack, i en slags total ensamhet, så som senaste tv-serien slutar. Men jag vet inte om det finns några konkreta planer. … varför han tackade nej till att spela Kurt Wallander i tv-serien (som Krister Henriksson gjorde) efter att först ha spelat honom både i två filmer och tre tv-serier: – Jag har inte ångrat det beslutet, mer än kanske för lite pengar, då. Jag var väldigt klar med Wallander. Och hade jag gjort det, hade jag till exempel inte kunnat göra Susanne Biers ”Efter bröllopet”, en av de tre filmer jag gjort som blivit Oscarsnominerad och som alla varit höjdpunkter i karriären. … fjolårets ”A man called Otto”, där Tom Hanks gjorde Lassgårds roll från ”En man som heter Ove”: – Från teatern är man van att flera gör samma roller. Tom Hanks behandlade det fint. Skrev först ett brev till mig på maskin. Vi hade en fin helg ihop i Stockholm. Samtidigt sa han: Man vill vara bäst. Nu har vi inte haft någon kontakt. Och utan att gå ut och skrika det… Hannes Holms film är bättre. De hade missat lite med svärtan i filmen.

long

few

0QeAgE

ap

Sjefen kysset for mange unge kvinner på kontoret. Nå er neste stopp fronten i Ukraina.

Et hemmelig videokamera overvåker kontoret til en ukrainsk oberst i byen Rivne. Videobildene viser hvordan obersten kysser og kliner med tre kvinner på kontoret. Videoen, som ble lekket av en prorussisk blogger, førte til skandale i Ukraina. Men bak ligger et mye større problem. Ukraina har akutt mangel på soldater. Det er et av de største problemene for Ukraina nå, i tillegg til mangel på ammunisjon og støtte fra USA. Derfor vakte det stor oppsikt da en prorussisk blogger publiserte en video fra kontoret til militærkommissæren i byen Rivne i påsken. Hans jobb var å skaffe flest mulig soldater. Men på kontoret var han opptatt med andre ting. Videoen viser hvordan obersten, som er gift og har barn, får besøk på kontoret. Han kysser den ene kvinnen etter den andre, to av dem i uniform. Dette var ikke det eneste som skapte skandale. Minst like ille var det at russiske propagandister hadde tilgang til skjult kamera og mikrofon på et militært kontor. Videoen vekket både raseri og latter i ukrainske medier og blant soldater ved fronten. I skyttergravene kjemper de en desperat kamp for å stoppe den russiske offensiven. Klarer de det? Hva skjer ved fronten nå? Et halvt år har gått siden krigen snudde. Da startet en stor russisk offensiv. Mange fryktet at de ukrainske linjene ville bryte sammen da byen Avdijivka falt. I Ukraina har pessimismen økt. Hjelpen fra USA har stoppet opp, og mange NATO-land har ikke klart å levere støtten de lovet. Russiske styrker er nå sakte i ferd med å nærme seg byen Tsjasiv Jar. Den ligger på et strategisk viktig høydedrag, og er nå et av et av de viktigste målene for den russiske offensiven. I tillegg har russerne presset seg 6–7 kilometer vest for Avdijivka. Denne uken fremstilte Russlands forsvarsminister offensiven som en stor suksess. Den ukrainske forsvarsledelsen derimot sier at fronten nå er stabilisert. – Vi har klart å stoppe fremrykningen til russerne, skrev president Volodymyr Zelenskyj på Telegram etter et møte med forsvarsstaben torsdag. Hvem har rett? Aftenpostens analyse av kartdata fra fronten gir flere svar. Årsaken til de ulike anslagene, ligger i de uoversiktelige gråsonene langs fronten. Her bølger kampene frem og tilbake fra dag til dag. Uansett er det store bildet er det samme. Er det mye eller lite? Det siste halvåret har Russland erobret et område på størrelse mellom Oslomarka. Med dette tempoet vil det ta 30–40 år før Putin når målet om å erobre Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja og Kherson. Russland erklærte dette som russisk territorium allerede høsten 2022. For å erobre et område på størrelse med Oslomarka, har Russland lidd enorme tap. Videoer og bilder publisert siden Putins vinteroffensiv startet, viser at over 500 russiske stridsvogner og 1200 pansrede kjøretøy er ødelagt eller skadet. Erobringen av byen av Avdijivka kostet alene 16.000 russiske soldater livet, ifølge russiske kilder. På den andre siden har ukrainerne også lidd store tap. Særlig på grunn av de store russiske glidebombene, som ukrainerne ikke klarer å stoppe. Mangelen på soldater førte til at president Volodymyr Zelenskyj senket mobiliseringsalderen fra 27 til 25 år denne uken. Anonyme ukrainske offiserer advarer mot at Ukrainas forsvarslinjer vil revne ved en større russisk sommeroffensiv, skriver Politico. – Puster endelig lettet ut Videoskandalen førte til at militærkommissæren sa opp jobben og ba om å bli overført til fronten. Det skriver den ukrainske militære overkommandoen på Facebook. De legger ironisk til at kontortiden ikke bør brukes på «personlige aktiviteter». Obersten selv skriver at han heller vil til skyttergravene, enn å bli hengt ut. – For å være ærlig, puster jeg lettet ut og legger bak meg to år med utskjelling og kritikk, skriver han ifølge lokalavisen i Rivne. Obersten hevder å ha mange interne fiender. Både fordi han innkalte soldater og fordi han sa nei til korrupsjon. – Hadde jeg tatt imot bestikkelser som en del andre, kunne jeg heller valgt å bli i jobben. – Send denne idioten rett i skyttergraven, skrev en mobilisert soldat på Facebook. Ukrainske myndigheter gransker nå hvem som sto bak videoovervåkingen. Videoen ble publisert på en pro-russisk kanal. På den andre siden er ukrainsk sikkerhetstjeneste tidligere tatt på fersken i ulovlig videoovervåking av korrupsjonsjegere.

long

few

4o68Qa

ab

Kinberg Batra anställde managementkonsult – för 90 000 i månaden

Anna Kinberg Batra hjälpte en managementkonsult att skriva boken ”Från prat till resultat”. Nu har hon rekryterat honom till sin myndighet – med en månadslön på 90 000 kronor. Toppjobbet utannonserades aldrig och ingen annan än managementkonsulten sökte. Managementkonsulten Gunnar Ekman rekryterades så sent som i februari till Länsstyrelsen i Stockholm. Hans titel är organisationsutvecklare och i anställningshandlingar står det att han ska arbeta med att ge stöd i utveckling av ledarskap och kultur på myndigheten. Månadslönen är 90 000 kronor – vilket gör jobbet till av de mest välbetalda på Länsstyrelsen i Stockholm. Enligt lönelistor som Aftonbladet har begärt ut är Ekman bäst betald av alla 22 anställningar som länsöverdirektör Åsa Ryding beslutat om de senaste tre åren. Listan innehåller flera enhetschefer och andra personer med toppjobb. ”Härligt Anna, du är bäst!” Ekman rekryterades på uppdrag av landshövding Anna Kinberg Batra. Anställningen är tidsbegränsad, den utlystes inte och ingen annan än Ekman sökte. Det finns inga ansökningshandlingar diarieförda på myndigheten. Anna Kinberg Batra och Gunnar Ekman känner varandra privat sedan många år tillbaka. Vänskapen inleddes på Handelshögskolan i Stockholm. Anna Kinberg Batra skriver i sin självbiografi ”Inifrån” från 2018 att hon hjälpte honom att skriva en bok med titeln ”Från prat till resultat”. På jobbsajten Linkedin hyllar Ekman Kinberg Batra när hon lägger upp en länk till en krönika i Dagens Industri. ”Härligt Anna, du är bäst!” skriver han. Hängde upp lapp i receptionen Aftonbladet avslöjade i förra veckan att Anna Kinberg Batra anställt sin kompis Anna Borgs till ett nytt toppjobb på myndigheten. Tjänsten utannonserades aldrig - förutom att en lapp hängdes upp i receptionen. Att nöja sig med en lapp har kritiserats av experter och fackförbundet ST, detta eftersom allmänheten inte får tillräcklig information om jobbet. Länsstyrelsen i Stockholm ska nu se över sina rutiner. Aftonbladet har i över en vecka sökt Anna Kinberg Batra för en intervju. Beskedet har varit att hon inte är tillgänglig, nu meddelar kommunikationschefen att hon tackar nej. Kinberg Batra vill heller inte kommentera anställningen av Gunnar Ekman. Kommunikationschefen skickar istället ett skriftligt uttalande från chefsjuristen på Länsstyrelsen i Stockholm. I uttalandet står det att eftersom det rör sig om en tidsbegränsad anställning på fyra månader som är på deltid så bedömde myndigheten att tjänsten inte behövde utannonseras. Senare kommer även ett skriftligt uttalande från avdelningschef Håkan Larsson. Han skriver att Ekman har en ”djup och akademisk kompetens inom ledarskap och organisation” vilket behövdes för att få jobbet. Anna Kinberg Batra känner Gunnar Ekman privat. Hon har hjälpt honom skriva hans bok. Med bakgrund av det – är det lämpligt att just han får jobbet och ingen annan tillfrågas? ”De har haft en professionell relation sedan Gunnar Ekman undervisade på Handelshögskolan där Anna Kinberg Batra var student. De samarbetade efter det när boken ”Från prat till resultat” skrevs.” Fackjuristen: Många hade velat ha jobbet Jenny Ekenstierna, förbundsjurist på fackförbundet ST, säger att ”särskilda skäl” ofta handlar om omplacering inom myndigheten eller någon som nyligen blivit uppsagd och som anses ha företrädesrätt. – Ett sådant här exempel har inte prövats, mig veterligen. Det skulle kunna vara ett särskilt skäl, men det behöver inte vara det, säger hon. Hon tillägger att flera personer säkert hade varit intresserade av jobbet om de vetat att det fanns. – På en del ställen är det svårt att hitta sökande. Men här är det ett jobb i Stockholms innerstad, det finns en stor arbetsmarknad där, säger hon. Aftonbladet har utan framgång sökt Gunnar Ekman.

long

few

Q7pwwW

sa

De ansatte krever ham for nesten 2 millioner

Fellesforbundet mener sjåfører ble lurt og presset til å si fra seg et lovfestet sentralt tillegg under lokale lønnsforhandlinger. Nå truer de med å ta selskapet til Arbeidsretten om ikke det punges ut. Årets lønnsoppgjør er i gang. Men alle er faktisk ikke helt ferdig med fjorårets oppgjør enda. I fjor ble Fellesforbundet og Yrkestrafikkforbundet (YTF) enig med Norges Lastebileier-Forbund (NLF) om et sentralt lønnstillegg på 10,5 kroner i timen for alle organiserte arbeidstakere. Hos Sandnes-selskapet Ørland Transport har imidlertid de ansatte ikke sett snurten av de pengene. – Det våre medlemmer har tapt er de pengene som bedriften har tjent. Det er rett og slett urimelig, sier faglig sekretær og forhandlingsleder i Fellesforbundet, Ole Einar Adamsrød, til Aftenbladet. Nå går derfor de to fagforeningene sannsynligvis rettens vei for å få etterbetalt pengene. Motparten ønsker ikke å kommentere saken. – Presset til å signere Ifølge Adamsrød, som representerer rundt 20 ansatte organisert gjennom Fellesforbundet, er roten til konflikt den signerte protokollen mellom Ørland Transport og de ansatte etter de lokale forhandlingene under fjorårets mellomoppgjør. Her hevder han at de tillitsvalgte har blitt lurt. – Det kan i protokollen se ut som at de tillitsvalgte er blitt villedet til å tro at de kan si fra seg de sentrale tilleggene, noe de ikke kan. Selv ikke jeg kan fraskrive et sentralt tillegg. Vi har derfor underkjent protokollen, sier han. – Men hvorfor har de tillitsvalgte valgt å si fra seg de sentrale tilleggene ved å signere protokollen? – Den ble signert under press fra arbeidsgiver og på grunn av uvitenhet blant de tillitsvalgte. De krever rundt 450.000 kroner i lønn etterbetalt til sine 20 medlemmer. Krever rundt 1,7 millioner Kommunikasjonssjef i YTF, Adrian Pracon, sier til Aftenbladet at de krever det som ble avtalt under det sentrale oppgjøret tilbakebetalt. YTF organiserer 61 ansatte hos Ørland Transport, og til sammen er kravet på rundt 1.250.000 kroner i etterbetalt lønn. Det samlede kravet til Fellesforbundet og YTF er dermed på rundt 1,7 millioner kroner – i tillegg til forsinkelsesrente. – Adamsrød bruker ordet «villedet». Deler dere denne oppfatningen av saken? – Faktum er at det ble forhandlet fram et sentralt tillegg før de lokale forhandlingene, og vi er av den oppfatning at det ikke går an å forhandle disse bort. Om det har vært uoppmerksomhet fra de tillitsvalgtes side eller villedning fra arbeidsgiver, det skal jeg ikke henge meg opp i. Men noe har skjedd. Ingen kommentar Aftenbladet har forelagt påstander og kritikk til konsernleder Kjell Haugland. Han ønsker ikke å kommentere saken. Det gjør heller ikke Norges Lastebileier-Forbund (NLF) som fører saken på vegne av selskapet. – Dette er en pågående sak og vi har ikke noe å tilføre så lenge det er en sak hvor det er forhandlinger mellom et av våre medlemmer og motparten, sier markedsdirektør i NLF, Kjell Olafsrud. Kan bli enda dyrere Fellesforbundet har via LO-advokaten allerede stevnet Ørland Transport for Arbeidsretten, og avventer tilsvar fra NLF som representerer Ørland Transport i saken. YTF har ikke tatt ut stevning enda, men ifølge Pranco er det den veien det ser ut til å gå. – Vi kommer til å føre det fram til arbeidsretten om nødvendig. Det er i dag dialog, men vi gir oss ikke før våre medlemmer har fått det de har krav på. Det er farlig om det utvikler seg en presedens hvor dette er akseptert. Ifølge Adamsrød kan Ørland Transport også bli nødt til å punge ut enda mer enn det de to fagforeningene krever. – Kravet gjelder alle organiserte arbeidere, men i utgangspunktet kan ikke bedriften bryte likebehandlingsprinsippet. Dermed gjelder tillegget alle sjåfører. Dersom arbeidsgiver nekter å utbetale lønnsoppgjøret fra 2023, så står de alene. Men organiserer de seg, så kan de tas med i lønnskravsberegningene, sier han.

short

many

15QvEK

ab

Framtidens stål ska komma från Luleå

I tisdags morse gjorde styrelsen för ståltillverkaren SSAB ett vägval. Företaget kommer att investera drygt 50 miljarder kronor i ett nytt stålverk i Luleå. Beslutet har legat i luften länge. Det är en del av Hybrit, satsningen på en helt ny metod att rena järnmalmen. Istället för kol från Australien ska vätgas från fossilfri el rensa bort syret ur malmen. När bygget är färdigt kommer den enorma Masugnen i Svartöstaden att stängas, precis som koksverket ute vid kajen. Istället ska skrot och järnsvamp från Gällivare smältas till fossilfritt stål för fordonsindustrin och alla andra. Höjer lönsamheten Det nya stålverket kommer att kunna producera 2,5 miljoner ton stål om året när det står klart 2028. Med dagerns prognoser kommer det att höja lönsamheten, men det mest anmärkningsvärda är att sju procent av Sveriges koldioxidutsläpp i ett slag försvinner. Det nya stålverket i Oxelösund gör att ytterligare tre procent av de svenska utsläppen är historia. Tio procent lägre utsläpp. Och besluten är fattade. I Oxelösund har till och med statsminister Ulf Kristersson varit och tagit det första spadtaget. Kritiska röster Hybrit har fått kritik, inte minst på borgerliga ledarsidor. Den nya processen kommer att dra för mycket el har det sagts. El som skulle kunna användas av någon annan, i en annan del av landet. Somliga tycket att satsningen är alltför riskabel. Någon annan kan väl få pröva ny teknik först muttrar tvivlarna. Det är som skuggor från industripolitiska misslyckanden på 1970-talet och ett eko från en statsminister som ansåg att industrin i princip försvunnit. Det är sant att den nya processen kommer att sluka enorma mängder el. Vattenfall har visat att det går att gör processen effektivare och billigare genom att lagra vätgasen. På så sätt kan gasen produceras när elen är billig och det finns ett överskott, men omställningen betyder ändå att båda kraftverk och elnät måste byggas ut. Utmaningar Det är också sant att den nya stålproduktionen innebär tekniska utmaningar och jättelika investeringar. SSAB:s jättesatsning i Luleå är bara det senaste exemplet. Men vad är alternativet? Att fortsätta att släppa ut koldioxid på en allt varmare planet? Eller att sluta använda stål? Och vem skulle har bättre förutsättningar än Sverige att ta ledningen i omställningen av stålproduktionen? I Norrbotten och Lappland finns malmen och energin. Och nu finns också kunskapen. Veckans beslut i SSAB:s styrelse innebär som sagt ett vägval. Ett bra vägval.

long

few

BW7mA7

ab

Skeptikerna lär ångra sina ord om könslagen

Fler och fler är tveksamma till den nya könstillhörighetslagen. Tunga namn i både Socialdemokraternas och Liberalernas kvinnoförbund protesterar. Anonyma partiföreträdare vittnar om enorma splittringar i Moderaterna. KD och SD är emot sedan tidigare. Nu har riksdagens socialutskott röstat för att ta förslaget vidare. Den 17 april är det dags för omröstning i kammaren. Lagförslaget sjösattes av den förra regeringen. Ulf Kristersson tog över och gjorde det till en liberal principfråga – så viktig att han rundade motståndarna i både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, och vände sig till riksdagen för att få igenom den med en blocköverskridande överenskommelse. Vad hände egentligen? Godtycklig utredning Den nya lagen ska göra det lättare för transpersoner att byta juridiskt kön. Processen kan i nuläget ta uppemot sju-åtta år. Den kräver en omfattande medicinsk utredning, som involverar både integritetskränkande och fullständigt godtyckliga bedömningar – hur ska en läkare kunna avgöra vem som uppträder i enlighet med sin könsidentitet? Det ska inte vara vårdens uppgift att bedöma hur bra transkvinnor är på att sminka sig eller om transmän sitter tillräckligt bredbent. Mycket oro Det nyväckta motståndet mot förslaget bygger ofta på en rädsla för hur det ska påverka kvinnor. Det handlar sällan om transfobi eller trångsynthet, utan grundar sig i en ärlig oro – som ofta går att bemöta med fakta. En del är bekymrade över hur det ska gå att föra könsbaserad statistik. Men sedan Norge gjorde det enklare att byta juridiskt kön har ungefär 400 personer ansökt om det varje år. Det är 0,007 procent av befolkningen, och bara två tredjedelar av dem har lett till ett byte – inte direkt en mängd stor nog att rubba statistiken. Dessutom skriver svenska Statistiska centralbyrån i sitt remissvar att en ny könstillhörighetslag skulle ha ”ingen eller mycket begränsad påverkan” på verksamheten. Sveriges Kvinnoorganisationer hävdar att det kommer ”bli möjligt för vem som helst, inklusive dömda sexualbrottslingar, att ändra sitt juridiska kön och därefter kräva förflyttning till kvinnofängelse”. Det finns faktiskt en enkel lösning på det problemet: man säger nej. I Sverige gör Kriminalvården redan individuella riskbedömningar. En kvinna som begått sexualbrott mot andra kvinnor placeras till exempel inte automatiskt bland dem. Myndigheten har skrivit i sitt remissvar att den nya lagen inte kommer gå att missbruka. Utan belägg L-kvinnor i Göteborg befarar att en förenklad process kan ”förstärka eller skapa könsdysfori”. Det är en känsla utan belägg. S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll har uttryckt en oro över att antalet flickor som tvivlar på sin könsidentitet ökat snabbt de senaste tio åren. Är de verkligen trans eller ogillar de bara att vara unga tjejer i ett patriarkat? Det är en viktig fråga värd att utreda, men det är inte ett argument emot en ny könstillhörighetslag. Det går att fortsätta gå igenom argumenten för och emot en ny könstillhörighetslag. Men till sist handlar det om att minska lidandet bland transpersoner, godtyckliga vårdprocesser och förnedrande utredningar. Kommer skämmas Efter att en ny könstillhörighetslag infördes i Argentina 2012 har fler transpersoner börjat plugga. Färre sitter fast i prostitution och antalet som utsatts för våld har minskat. De vågar gå till skolan och biblioteket, besöka vården och rösta. De behöver inte längre vara rädda för att bli kallade fel namn eller påhoppade när legitimationen inte går ihop med hur de ser ut. De känner sig respekterade. Om några år kommer vi förmodligen se tillbaka på debatten om juridiska könsbyten och undra vad vi höll på med. En del kommer till och med att skämmas. Den nya könstillhörighetslagen är inget hot mot kvinnor. Den är en chans att välja hoppet i stället för rädslan. Ta den. Vad tror du om en ny könstillhörighetslag? Är det en frihetsreform att göra det enklare att byta juridiskt kön? Eller är förslaget förhastat? Chatta med Susanna Kierkegaard om texten. Livechatten öppnar 09.00 men du kan skicka in inlägg redan nu.

long

few

KnEGnM

ap

De er kjærester og konkurrenter. Nå vil begge bli nestleder i Rødt.

Kjærester, kamerater og konkurrenter. Rødt-paret Mímir Kristjánsson (37) og Sofie Marhaug (33) er begge klar for å bli nestleder i Rødt. 24. mai holder Rødt ekstraordinært landsmøte for å velge ny leder og nestleder etter Bjørnar Moxnes’ exit i fjor. Marie Sneve Martinussen har ingen motkandidat som partileder. Første nestleder Charlotte Therkelsen er ikke på valg. Marhaug og Kristjánsson er begge aktuelle som andre nestleder. Dette ble først omtalt i Klassekampen. – Vi er villig til å stille som nestleder hvis valgkomiteen spør. Det er viktig at folk i Rødt ikke tror at dette er noe vi skal avgjøre i ektesengen. Vi er glade for å overlate dette til valgkomiteen og ikke konkurrere med hverandre, sier Kristjánsson. Stortingsrepresentant Seher Aydar er blant andre aktuelle navn til vervet. Diskusjonen i valgkomiteen går om det skal være en til fra stortingsgruppen i ledelsen eller om en fra fagbevegelsen bør inn. Kjønn kan også komme til å spille inn. – Vi har lave skuldre. Hvis vi blir vraket, føler vi ikke vi at vi personlig er vraket, men at de er ute noe annet, sier paret. De understreker at de har et blandet forhold til å bli nestleder. – Det er litt både og. Det er mye jobb, man blir bundet til formelle partioppgaver og får mindre fri, sier Marhaug. – Vi står vel til disposisjon. Vi er jo begge forfengelig og mottagelige for smiger når folk spiller oss inn. Men det er litt blandet, supplerer han. – Outrerte oljemotstandere – Har dere et felles program? – Både og. Det som er felles er at vi er opptatt av kampen om Vestlandet. Vi har nettopp skrevet bok om formuesskatten. Høyresiden bruker vår landsdel til å si at vestlendinger elsker milliardærer og hater formuesskatt. – Rødt har vært et Oslo-dominert parti. Vi vil vise at det finnes en vital og radikal venstreside også på Vestlandet, sier Marhaug. Men når industri, kraft, klima og olje legges på bordet, stikker noe uenighet frem. – For meg handler det om å tøyle den aller mest outrerte oljemotstanden som venstresiden spesielt i Oslo har tillatt seg å ha. Jeg bidro til å fjerne sluttdato i programmet. Jeg er ikke for totalstopp av nye brønner. Du er vel muligens litt mer for klima? spør han. – Jeg er ikke outrert, men opptatt av klima. Vi må kutte utslipp, men på en realistisk måte. Oljen vil jo ta slutt, og spørsmålet er hva slags industri skal vi bygge opp, svarer Marhaug, som er Rødts klimatalsperson. – Blir det et grønnere Rødt med Marhaug som nestleder? – Det vil jeg nok si, svarer hun. – Med meg blir det nattsvart rødt, ler Kristjánsson. – Mer kristen enn ham De skiller også lag i spørsmål om «politisk korrekthet» og kulturkrig. – Jeg er lite woke-fyr, lite opptatt av kulturkrig. Jeg er opptatt av å forene Rødts politikk med de lavkirkelige organisasjonene i Rogaland. Det holder for meg hvis de er for velferdsstat og likhet. Jeg trenger ikke en katalog over hvilke ord du får lov å bruke, sier Kristjánsson. – Det morsomme er at jeg er mer kristen enn deg, svarer Marhaug. Begge holder døren åpen for regjeringsdeltagelse. En gang i fremtiden. – Jeg tror ikke Rødt kan holde seg med en holdning om at uansett hva som skjer så skal vi love aldri å gå i regjering til evig tid, sier han. Hun understreker at dette er lite realistisk nå, og at det er opp til partiorganisasjonen å bestemme. – Har borgerskapet og de rike noe å frykte om en av dere blir nestleder? – De har noe å frykte uansett, svarer Marhaug. – Rederiforbundet ringte før forrige valg og spurte hva de kunne forvente hvis Rødt kom på vippen. Det blir giljotinen, svarte jeg. De ble kjempesure, sier han spøkefullt. I tenkeboksen om gjenvalg Kristjánsson representerer Rogaland og Marhaug Hordaland på Stortinget. Men nå har Marhaug kjøpt seg inn i kjærestens leilighet og meldt flytting til Stavanger. Kombinasjonen av politikk og kjærlighet skaper noen ekstra utfordringer: Vil Hordaland Rødt nominere Marhaug igjen? Eller vil de konkurrere også om førsteplassen fra Rogaland Rødt? Disse spørsmålene drøftes ennå ikke utenfor hjemmets vegger. Han er i tenkeboksen om han skal stille for en ny periode. Pendling til og fra to barn i Stavanger tærer på. – Det må vi ta i neste runde. Det er en egen diskusjon, sier de samstemt. Lisa Ekdahls tekst tar muligens dagens situasjonen på kornet: «Hvem vet? Inte du, hvem vet? Inte jag.» Valgkomiteens leder Truls Dydland sitter med noen av svarene. – Vi satser på at vi har klar en innstilling i neste uke. Vi søker en nestleder som kan fortsette å løfte partiet politisk og organisatorisk etter en enorm vekst, sier Dydland. – Er Marhaug og Kristjánsson ønsket av mange? – Begge er veldig populære i og utenfor partiet. Det er to av flere navn som er blitt og blir diskutert, svarer han.

long

few

EQ0yO5

vg

Moskva stilte et krav. Da kom svaret fra Kyiv: – Har dere glemt Putin?

Moskva krever at Ukraina utleverer alle som er knyttet til «terrorhandlinger» i Russland. En av dem er lederen for sikkerhetstjenesten SBU. SBU svarte umiddelbart med å kalle den russiske forespørselen for «meningsløs» – og la til: – Har dere glemt at Putin er etterlyst internasjonalt for kidnapping av ukrainske barn? Russisk UD listet søndag opp voldelig hendelser som har funnet sted i Russland etter at Kremls styrker satte i gang fullskala invasjon i februar 2022, melder det statskontrollerte nyhetsbyrået Tass. Russisk UD hevder at etterforskningen av disse hendelsene viser at «sporene fører til Ukraina». Kravet fra Moskva til Kyiv ble overlevert via Belarus, skriver avisen Kommersant. Blant dem som står oppført på listen over ukrainere som Russland ønsker å få utlevert, er altså Vasyl Maljuk, sjef for sikkerhetstjenesten SBU. – Russland krever at regimet i Kyiv umiddelbart stanser all støtte til terroristaktivitet, utleverer skyldige og kompenserer ofrene for skader, heter det i kravet fra russisk UD. I Ukraina reageres det sterkt på kravet fra Russland. En av grunnene er at det kom på årsdagen for avsløringen av Butsja-massakren i 2022, melder Ukrainskaja Pravda. – Det er spesielt kynisk når kravene kommer fra terrorstaten selv og på årsdagen for frigjøringen av Butsja og grusomhetene begått av russerne der. Vi husker hver eneste døde ukrainer og vil gjøre alt for at russerne skal få en passende straff, heter det i svaret fra ukrainsk sikkerhetstjeneste - som altså spør om Moskva har glemt at Vladimir Putin er ettersøkt av den internasjonale straffedomstolen for krigsforbrytelser. Kyiv avslutter med følgende melding til Moskva: – Det er bare én uttalelse fra Russland som kan være verdt oppmerksomhet - at de innrømmer å ha tapt krigen og trekker sine soldater ut av Ukraina.

short

many

jlVr6e

ap

Nato jobber med en «Trump-sikker» plan for støtten til Ukraina. Dette vet vi så langt.

Nato-landene skal over fem år sette av 1200 milliarder kroner til Ukraina. – Det åpenbare fokuset er å beskytte seg mot en Trump-administrasjon. Nato-sjef Jens Stoltenberg vil ha et langsiktig fond på 100 milliarder euro til Ukraina. Mye er fremdeles uklart, men onsdag sa Nato-landene ja til å gå videre med planene. Målet er at en mer konkret plan skal vedtas på toppmøtet i Washington i juli. Hva går planen ut på? Det opprettes et eget, femårig fond for militær støtte til Ukraina. – Vi må gjøre støtten mindre avhengig av frivillige, kortsiktige bidrag og ha mer fokus på langsiktige forpliktelser, sier Stoltenberg. Hvorfor kommer dette nå? I juli er det toppmøte i Nato. Innen da må Nato vise Ukraina at de står ved løftene om fremtidig medlemskap. Så lenge krigen pågår i Ukraina, er det krevende med en formell invitasjon. Derfor må de ha noe annet å komme med. – Dette er en del av den pakken, sier Karsten Friis, forsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt (Nupi). Pakken leses også som en forsikring mot hva som kan skje dersom Ukraina-skeptiske Donald Trump blir valgt til president i USA. Hvorfor kalles det en Trump-sikker plan? – Det åpenbare fokuset for planen er at man skal beskytte seg mot en Trump-administrasjon. Lengden på planen er hele neste presidentperiode, sier Anders Romarheim. Han er førsteamanuensis ved Institutt for forsvarsstudier og har forsket på amerikansk sikkerhets- og utenrikspolitikk. Donald Trump har gode sjanser til å vinne presidentvalget i USA i november. Det gir grunn til bekymring i Ukraina. – Ukraina er ikke et populært land i det republikanske partiet, og Ukraina-krigen er ikke en viktig sak for dem. Det gjelder ikke minst for Trump, som er den ubestridte lederen for det republikanske partiet, sier Romarheim. Amerikanerne har stått for en stor andel av den militære og økonomiske hjelpen til Ukraina. Men president Joe Biden har slitt med å få Kongressen til å vedta en plan om å bidra med 60 milliarder dollar til Ukraina. Stopp i amerikansk hjelp er vanskelig å leve med for både Ukraina og Europa. – Vranglåsen om Ukraina-støtte fra USA er et eksistensielt spørsmål for Ukraina og i noen grad hele Europa, sier Romarheim. Karsten Friis mener det handler vel så mye om at Nato skal vise handlekraft, som at det handler om Trump. Han påpeker: – Derfor handler dette, tror jeg, mest om å bidra til langsiktig støtte til Ukraina, i forutsigbare rammer. Og at Nato blir en viktigere aktør i å støtte Ukraina, sier Friis. Kommer vi et skritt nærmere Nato-soldater på bakken i Ukraina? Så lenge det går dårlig med Ukraina, er det rasjonelt for de vestlige landene å bidra med mer og mer våpen og penger, mener Romarheim. For skulle Ukraina tape, så vil det være et voldsomt tilbakeslag for demokratiet og europeisk sikkerhet. – Et ukrainsk nederlag er en eksistensiell trussel for hele den europeiske sikkerhetsorden, sier Romarheim. Men det er et ganske tydelig skille mellom våpen- og pengestøtte og kanskje etterretningsstøtte, og det å ha styrker på bakken. – Det store skillet er hvem som skyter på de invaderende russerne. Det er det ukrainerne som gjør, sier Romarheim. Friis sier han «absolutt ikke ser bort fra at NATO-land kan sende flere rådgivere, instruktører, teknikere og andre til Ukraina fremover». – Det er jo fullstendig legitimt og logisk i en integrasjonsprosess. Russiske påstander om at de da blir «legitime mål» er tull: Russland har ingen «legitime mål» i Ukraina. Hele invasjonen er ulovlig, sier han. Kan noen Nato-land komme til å stoppe planen? Nato-landene har måneder med forhandlinger foran seg. Det kan føre til at deler av planen blir nedjustert, skriver Financial Times. I dag går hjelpen til Ukraina via en ordning kalt Ramstein, som ledes av USA. Den amerikanske regjeringen har uttrykt skepsis til å gi fra seg kontrollen. Spanias utenriksminister sier til Reuters at Nato-planen kan gjøre hjelpeapparatet mer komplisert. Ungarn frykter Nato kan få en rolle i konflikten som er for aktiv, og bringe alliansen «nærmere krig». – Vi vil ikke delta, sier Ungarns utenriksminister Peter Szijjarto ifølge Budapest Times. Er dette nok til at Ukraina kan vinne krigen? Ukraina har mistet kontroll over nesten en femtedel av sitt territorium og det er russerne som har vært på offensiven i vinter. Stoltenbergs plan kan være et godt steg på veien, men det er ingen mirakelkur. – Det bemektiger Ukraina i betydelig grad til å fortsette å holde russerne unna livet og kanskje på sikt begynne å ta tilbake noe av territoriet Russland har tatt, mener Romarheim. Karsten Friis tror det ikke dreier seg om friske midler. – Det har liten betydning når det gjelder Ukrainas skrikende umiddelbare behov for våpen og ammunisjon. Det handler som sagt mer om å signalisere langsiktig støtte til Ukraina på vei mot Nato-medlemskap, sier Friis.

short

few

Q7pP0x

ap

Hevder Russland betalte EU-politikere for å tale Putins sak

Flere land vil rydde opp, etter avsløringer om hvordan Russland vil påvirke vårens EU-valg I påsken advarte Tsjekkia resten av EU-landene om at Russland har en aktiv kampanje for å påvirke vårens valg til nytt EU-parlament. Gjennom nettstedet «Voice of Europe» skal russerne ha spredt propaganda og betalt europeiske politikere. Belgisk etterretning har samarbeidet med tsjekkiske kolleger for å avsløre russernes aktivitet, sa Alexander De Croo, Belgias statsminister, i nasjonalforsamlingen skjærtorsdag. – For eksempel kom det frem i lyset at Russland har tatt kontakt med medlemmer av EU-parlamentet. De skal ha betalt dem for å spre russisk propaganda, sa han ifølge Politico. Ukrainsk oligark Sentrum i skandalen er nettstedet «Voice of Europe». Mannen bak, er opprinnelig fra Ukraina. Han heter Viktor Medvedtsjuk og er alliert med Vladimir Putin. I påsken ble han satt på Tsjekkias liste over mennesker som fortjener sanksjoner. Landet har bedt resten av EU om å gjøre det samme. Medvedtsjuk regnes som en ukrainsk oligark. Etter kommunismens fall bygget han opp en formue som i 2008 ble beregnet til 4,9 milliarder kroner. I april 2022 ble Medvedtsjuk arrestert i Ukraina. Det var to måneder etter Russlands store angrep på landet. Han ble anklaget for å løpe Putins ærend. Etter litt under et halvt år i fengsel ble han utlevert til Russland, som del av en utveksling av fanger. Forklarte Russlands syn på krigen Etter påske har «Voice of Europes» nettside vært utilgjengelig. Fra 2017 til 2019 ble avisen drevet fra Nederland, med en leder som er alliert med høyreradikale Thierry Baudet. Nettavisen gjenoppsto i 2023, da med kontor i Tsjekkia. Innholdet var i stor grad artikler som forklarte Russlands syn på krigen i Ukraina. I tillegg ble mange politikere fra EUs ytre høyre fløy intervjuet. Tsjekkerne mener at det var Medvedtsjuk som finansierte prosjektet. Betalte stemmer? Det som skremmer europeiske politikere mest med tsjekkernes avsløringer, er mistanken om at «Voice of Europe» har betalt EU-politikere for å tale Putins sak. Resultatet er en heftig debatt i flere europeiske land. Politikere som har stilt opp for «Voice of Europe», må svare på spørsmål om de fikk betalt for å si ting russerne satte pris på. Tirsdag 2. april var det debatt i det nederlandske parlamentet. Avisene skrev mest om at Thierry Baudet og hans partifeller ikke inntok plassene sine i salen. Baudet leder partiet Forum for demokrati (FvD). Han har lenge blitt anklaget for å løpe Putins ærend i Europa. Spørsmål i Tyskland og Italia I Berlin ber ledelsen for Alternativ for Tyskland (AfD) to av sine parlamentsmedlemmer om å svare på påstander om at de har mottatt penger, melder Reuters. Der Spiegel hevder at en av de mistenkte, er et medlem i Forbundsdagen, Petr Bystron, som også er kandidat i valget til nytt EU-parlament. Onsdag avviste han at han noen gang har mottatt penger fra russerne. Men ifølge Der Spiegel har tsjekkiske myndigheter lydopptak som viser at han lyver. I Italia må visestatsminister Matteo Salvini svare på spørsmål om forholdet sitt til Russland. Salvini har flere ganger stilt opp i T-skjorte med bilde av Vladimir Putin. Siden 2017 har partiet hans, Liga, hatt en avtale med Putins parti. Denne uken sa de opp avtalen. Polske avsløringer I påsken gjennomførte også polske sikkerhetstjenester flere razziaer i Warszawa og en annen by. Den polske regjeringen sier at landet har merket økt russisk aktivitet den siste tiden. Polen er helt avgjørende for Vestens hjelpesendinger til Ukraina. «Det er blitt dokumentert at Russland forsøker å organisere mediekampanjer i EU-land, sa sikkerhetspolitiet i ifølge Reuters. «Voice of Europe» skal være en del av dokumentasjonen på dette. Reuters skriver også at polske myndigheter har arrestert en person som jobbet opp mot både det polske parlamentet og EU-parlamentet.

short

few

veEna5

ap

Sønnen ville bli bli soldat i Putins hær. En telefon gjorde drømmen til et mareritt.

Irina Tsjistjakova trålte likhus og reiste gjennom bomberegnet på jakt etter sønnen. Nå har hun funnet ham. I to år har Irina Tsjistjakova (45) lett etter sønnen Kirill (19). Hun har reist til fronten i Ukraina. Bombene har slått ned like i nærheten av henne. På et likhus sør i Russland bladde hun seg gjennom hundrevis av bilder av døde soldater. På rekke og rad sto det containere fulle av lik. I et hjørne lå det hauger med blodige uniformer. Luften stinket av død. Aftenposten intervjuet henne i fjor. Da hadde hun funnet et spor, men det viste seg å være falskt. Nå har hun endelig funnet ut hva som skjedde med sønnen. Det var ikke slik hun trodde. Hva ville sønnen? Irina Tsjistjakova bodde med datteren Emilia og sønnen Kirill i en toromsleilighet i byen Petrozavodsk nordvest i Russland. Kirill ville bli soldat, og moren støttet ham. En karriere i forsvaret ville bety høy lønn og gode fremtidsutsikter. Kirill gikk på en militær skole for barn. Høsten 2021 begynte han å avtjene verneplikten i en avdeling for grensevakter i nærheten av St. Petersburg. I februar 2022 ble han sendt på en stor øvelse ved grensen til Ukraina. Det hverken han eller moren visste, var at Kirill ble sendt til krigen. 24. februar 2022 sendte nemlig president Vladimir Putin store styrker inn i Ukraina. Hva skjedde med ham? En snau måned senere ringte Kirill til moren fra et ukrainsk nummer. Han satt i en mørk kjeller i landsbyen Mala Rohan i Kharkiv-regionen. Der hadde Kirill og mange andre soldater gjemt seg. Kommandøren deres hadde stukket av. Kirill ba moren om hjelp. Hæren hadde tvunget ham til å skrive under på et ark, fortalte han. De hadde lurt ham til å verve seg. Det skulle bli siste gang hun snakket med ham. Endelig fant hun svaret En offiser ringte flere ganger til Tsjistjakova i april 2022. Først fikk hun beskjed om at sønnen var tatt til fange av ukrainerne. Deretter ble det sagt at han var savnet og kunne være drept. Irina var sikker på at sønnen fortsatt levde. Hun startet å lete etter ham. Etter flere måneder kom hun i kontakt med en soldat som hevdet at han hadde sittet i fangenskap med Kirill i Kyiv. Det viste seg å være feil. Hun begynte å lete på ny. To år etter at hun snakket med Kirill på telefon, fant Irina endelig ut hva som hadde skjedd med sønnen. Hva skjedde i en liten landsby? Kirill og andre russiske soldater tok Mala Rohan i starten av krigen. Ukrainerne gjenerobret landsbyen 28. mars 2022. Av 40 soldater i Kirills avdeling ble 32 drept. Tre ble tatt til fange, fire var savnet. Én kom tilbake til Russland. Kirill var én av de savnede. Mange av dem som blir sendt til fronten, kommer aldri tilbake i live. Uavhengige russiske medier har klart å identifisere drøyt 45.000 drepte russiske soldater. Det reelle tallet er mye høyere. Et forsiktig anslag er 115.000, ifølge BBCs russiske avdeling og Mediazona. Totalt kan over 355.000 russiske soldater være drept eller skadet, ifølge estimater fra amerikanske og britiske forsvarsmyndigheter. Til sammenligning ble 14.000 sovjetiske soldater drept i løpet av Afghanistan-krigen. Den varte i ti år. Hva fant hun ut? De enorme tapstallene har i perioder ført til kaos på de russiske likhusene. Det tar lang tid å sortere alle lik og levninger. Forrige måned fant etterforskerne Kirills eiendeler på et likhus i byen Rostov. Det var et lite ikon, et armbåndsur og et kjede med anheng. Der var også det militære ID-merket hans. Irina Tsjistjakova reiste til Rostov for å identifisere det de mente var levningene etter ham. En DNA-test bekreftet det. – To år med søvnløse netter, hysteri og tårer er over. To år med å lete. Det er slutt. For meg er helvetet over, sier en gråtkvalt Irina til Aftenposten. Det viste seg at han døde i Mala Rohan i mars 2022. Hun er glad for at hun fant levningene etter ham. Torsdag denne uken ble han begravet i hjembyen Petrozavodsk. Nå har hun en grav å gå til. – Der kan jeg gråte og tenke på sønnen min. Jeg har aldri følt en slik tomhet og maktesløshet. Ingen vil kunne trøste meg. Aale er Moskva-korrespondent. Følg ham på Instagram her eller på Facebook her.

long

few

zERQJ9

e24

Luksusbeslag verdt nær syv milliarder kroner i Italia

En multinasjonal storsvindel skal være rullet opp av europeiske myndigheter. Koordinert av Den europeiske påtalemyndigheten (EPPO) har italiensk politi og flere andre europeiske land avdekket en påstått omfattende svindel med midler fra EUs-pandemifond. 22 personer er pågrepet i Italia, Østerrike, Romania og Slovakia, ifølge EPPO. Ifølge EPPO står en kriminell organisasjon bak svindelen. Det italienske finanspolitiet har tatt beslag i leiligheter, villaer, luksusbiler, klokker og smykker, ifølge Financial Times. Samlet verdi er over 600 millioner euro. Det tilsvarer 6,97 milliarder kroner med dagens valutakurs. Blant de beslaglagte bilene finner vi Lamborghini, Porche og en Audi av det dyrere slaget. Organisasjonen skal ha opprettet stråselskaper som framsto som aktive og lønnsomme, men som i realiteten var tomme selskaper. På denne måten fikk de utbetalt midlene, som straks ble overført til bankkonti i Østerrike, Romania og Slovakia, ifølge den europeiske påtalemyndigheten. Nettverk av hjelpere Flere eiendommer er ransaket i Venezia. Av de 22 pågrepne er åtte av de siktede varetektsfengslet, mens 14 er ilagt husarrest. En regnskapsfører har fått yrkesforbud. De siktede skal ha brukt avanserte metoder for å skjule svindelen, som VPN, servere i utlandet, kryptovaluta og kunstig intelligens. Ingen av de siktede er foreløpig dømt i saken. Ifølge påtalemyndigheten har et nettverk av regnskapsførere, servicetilbydere, og myndighetspersoner bidratt til å gjøre svindelen mulig. I sin årsrapport publisert i mars, skrev EPPO at det er åpnet mer enn 200 etterforskninger relatert til EUs pandemifond i 2023, med en anslått verdi på over 1,8 milliarder euro. I Italia er det fryst eiendeler med en totalverdi på nesten 400 millioner euro, skriver Financial Times. Denne artikkelen er laget ved hjelp av AI-verktøy fra Anthropic, og kvalitetssikret av E24s journalister.

long

very many

l38eBo

ab

Netanyahus dubbla måttstockar

När ett antal utländska hjälparbetare dödas i Gaza går premiärminister Netanyahu ut och ber om ursäkt. Han kallar det en tragisk händelse. Men var är Netanyahus ursäkt till de tusentals palestinska hjälparbetare och oskyldiga barn som dödats av Israel i kriget? De dubbla måttstockarna har sällan varit tydligare. När sex utländska hjälparbetare, varav tre britter och en amerikan, dödas i en riktad israelisk attack är det en Pr-katastrof för Israel. Därför känner sig Netanyahu tvungen att gå ut och be om ursäkt. Särskilt som hjälporganisationen World Central Kitchen, WCK, noga koordinerat hjälpkonvojens väg i Gaza med den israeliska armén. Israel försöker framställa det inträffade som en enstaka, tragisk händelse i ett krig som annars till stora delar går helt enligt plan. Sanningen är att den här typen av attacker mot hjälparbetare och andra oskyldiga förekommer så gott som dagligen. Skillnaden är att det mestadels ”bara” rör sig om palestinska offer. Över 200 palestinska hjälparbetare som arbetar för FN:s hjälporganisation UNWRA och andra organisationer har dödats. Över hundra journalister har fallit offer vid bombningar eller skjutits ihjäl av den israeliska armén. Både FN och journalisterorganisationer säger att de aldrig tidigare varit med om en konflikt där så många hjälparbetare och journalister fått sätta livet till på så kort tid. En del går till och med så långt att de anklagar Israel för att medvetet rikta in sig mot dessa grupper. ”Inget misstag” Till dem hör World Central Kitchen som hävdar att deras tre bilar var klart märkta som hjälpfordon och att Israel militär i förväg visste precis var de befann sig. –Det var inte ett fall av att ”oops vi råklade släppa en bomb på fel ställe”, säger José Andrés, WCK:s grundare till BBC. Israel attackerade systematiskt bil för bil. Under hela kriget har Israel hävdat att de gör allt de kan för att skydda oskyldiga civila från att dödas i bombningar och eldstrider. Ändå har rekordmånga barn mist livet under det halvår kriget pågått.  Den av Hamas kontrollerade hälsomyndigheten säger att de rör sig om närmare 13 000 döda barn. Inte ens Israel protesterar nämnvärt mot dessa siffror.  Som jämförelse hade 587 barn dödats i Ukraina efter två år av krig. De totala dödstalen i Gaza ligger på över 32 000. Men inte en enda gång har Israel bett dödade palestinier om ursäkt. Den israeliska militären medger att misstag kan ha skett vid enstaka tillfällen men säger att det är sådant som händer i krig. Det är först när vita, utländska hjälparbetare dödats som Netanyahu känner sig tvungen att väldigt offentligt be om ursäkt. En händelse som fick stor uppmärksamhet i början av kriget var när Israel bombade ett bostadshus i stadsdelen Jabalia i norra Gaza. Målet var en Hamasledare som befann sig i byggnaden. Men över 50 civila som råkade bo i samma hus eller i närheten dödades också. Varning till hjälparbetare De och deras anhöriga fick ingen ursäkt av Netanyahu. I stället fick de höra det visserligen var tråkigt att civila dödats men att det är spill man får räkna med i krig. Collateral damage som militären kallar det. Är det tänkbart att Israel trots alla försäkringar om motsatsen medvetet bombade hjälparbetarnas bilar? Jag skulle vilja kunna svara ett kategoriskt nej på den frågan, för vem vill tro att en demokrati som Israel medvetet dödar hjälparbetare. Men tyvärr går det inte. Attacken kan utgöra en varning till utländska hjälparbetare att hålla sig borta från Gaza. Eller en signal till hjälparbetare överhuvudtaget att det är farligt att dela ut mat och förnödenheter i Gaza. Det är uppenbart att svält är ett av de vapen som Israel i praktiken använder för att betvinga det palestinska motståndet i Gaza. Men det går inte heller att utesluta att det kan handla om enskilda israeliska befälhavare som fattat beslut på egen hand men katastrofal utgång. Benjamin Netanyahu har bara en sak för ögonen. Att krossa Hamas en gång för alla. För att nå det målet är han beredd att använda vilka metoder som helst. Han är beredd att stå ut med konstant kritik från sin främsta allierade USA och en rad andra vänner till Israel. Han är till och med beredd att offra de 135 i gisslan, bland dem israeliska militärer, som Hamas fortfarande håller. Trots hård kritik på hemmaplan. Så länge kriget pågår sitter Netanyahu säkert. I samma ögonblick det tar slut riskerar han att avsättas. I ett sånt läge är det inte aktuellt med några ursäkter till palestinier.

long

few

2BMolx

ab

Tävlingsbråket i TV4:s ”Robinson”: Var fortfarande rasande

Stämningen var riktigt bitter under kvällens ”Robinson”. Pelle Flood höll inte tillbaka sina arga känslor under tävlingsmomentet. – När vi stod framför Anders efter tävlingen var jag fortfarande rasande. Lag Syd fick se sig besegrade i torsdagens avsnitt av TV4:s ”Robinson”. Och förlusten föregicks av ett bråk mitt under tävlingen där deltagaren Pelle Flood, 28, inte kunde hålla tillbaka sina känslor. Lagen skulle ta sig igenom en hinderbana där ett av de sista momentet var att bygga en uppåtstigande trappa genom att placera rätt pålar i rätt hål – men allting gick fel för lag Syd. Taktiken: Inte titta på vad motståndarna gör och låta Pelle bestämma var pålarna ska sättas. Men i praktiken händer det motsatta vilket fick Pelle att tappa det på deltagaren Marcus Håkanson, 47. – Att Markus håller på att jämföra oss mot vad lag Nord gör går emot vår strategi och jag känner mig ganska bekväm med att vi är bättre på det här. Jag känner mig riktigt frustrerad över att vi inte bara gick på min linje från början, säger Pelle i programmet. Produktionen stoppade tävlingen flera gånger För Aftonbladet utvecklar Pelle Flood vad det var som hände under tävlingen. Under några tillfällen stoppade produktionen tävlingen för att tydliggöra vilka regler som gällde för att bära pålarna som skulle utgöra trappstegen, berättar han. – Under de gångerna som tävlingen stoppades stod alltid Marcus och kollade på lag Nord. Han tyckte att han såg något som vi gjort fel och att vi borde göra som andra laget i stället. Det sa han till mig flera gånger och till slut var jag så frustrerad och stressad så jag gick med på att testa hans sätt. – Sedan såg vi att det där var fel och då började vi byta tillbaka och så gjorde vi det två gånger. Det var otroligt frustrerande och jag kände att ett tungt ansvar låg på mina axlar. Det var stressat helt enkelt. Laget lyckades inte lösa trappstegsstrulet innan lag Nord blev klara. Vid det här laget kokade Pelle Flood inombords. – När vi stod framför Anders efter tävlingen var jag fortfarande rasande. Jag var inte på gott humör just direkt efter och jag var väldigt, väldigt ledsen. Tar på sig skulden: ”Känns piss” Efter tävlingen tar Marcus Håkansson delvis på sig skulden för förlusten. – Det är extra bittert för mig. I dag var jag lite för mycket kock. Jag trodde jag såg någonting och gick på det och det känns piss nu, säger han i programmet. – Jag tyckte mig se en felaktighet och påtalar det någon gång för mycket och då brinner det till hos Pelle. Jag började med en gång känna att ”nej, du skulle varit tyst”. Jag tror att jag backade efter ett par gånger, säger Håkansson till Aftonbladet. Efter tävlingen var han rejält besviken på sig själv. – Jag känner att jag ska ta på mig en lejonpart av den här förlusten. Bad om ursäkt efter tävlingen Efter tävlingen bad Flood om ursäkt för att ha skrikit på sin lagkamrat och de pratade ut. – Jag sa förlåt för min ton. Vi förlät varandra direkt när vi kom tillbaka till stranden. Det var aldrig något otalt eller dålig stämning mellan oss. Jag vet att han blev väldigt ivrig i stundens hetta. Det är en del av hans personlighet och han är min vän så då får man ta alla delar av hans personlighet, säger Pelle Flood. – Vi hade ett bra snack efteråt. Jag tror att jag när vi kommer tillbaka till lägret tar till orda och säger att jag är ledsen. Och att nu lär vi oss från det och går vidare, säger Marcus Håkansson. ”Robinson” sänds måndag till torsdag klockan 19.30 samt söndagar klockan 21.00 på TV4 och på TV4 play.

long

few

pQ04kj

ap

Artister skuffet over NRK-exit: – Vi liker jo å bli sett på

En kontroversiell sponsor og brudd med lineær-TV var snakkisene før årets Spellemann-utdeling. Dette syntes artistene på rød løper. Tradisjonen tro sto mediene tett i tett ved den røde løperen for å få noen minutter med kjendisene på vei inn til Spellemann-utdelingen. Selve løperen var riktignok blå – kanskje et tegn på at ting er i endring for den tradisjonelle prisen. For første gang på over 50 år skal ikke utdelingen vises på lineær-TV. I år er det nemlig Nettavisen og eierkonsernet Amedia som har rettighetene. Det er det ikke alle som er like fornøyde med. – Vi er jo artister og liker at folk ser på oss, sier trippelnominerte Amanda Delara til Aftenposten. Redd for at prisen skal forsvinne De siste 15 årene er det NRK som har vist utdelingen. I 2017 skjedde det samme med Komiprisen – den ble droppet av NRK etter 15 år. Det ble også slutten for hele prisen. Dobbeltnominerte Skaar frykter at Spellemann skal lide en lignende skjebne. – Selvfølgelig er jeg redd for det, det håper jeg virkelig ikke at skjer, sier hun. Det samme gjør festmusikk-nominerte Carina Dahl. – Hvis du vinner pris, er det litt mindre stas når det ikke sendes på NRK? – Ja, det er helt klart. Det føles mer ekte på TV. Pepsi-protest I forkant av kveldens utdeling, signerte flere av de nominerte artistene et opprop. Der uttrykkes det skuffelse over at Spellemann presenteres i samarbeid med Pepsi. Dette skyldes at PepsiCo også eier det israelske selskapet Sodastream, som står på listen til boikott-kampanjen «Boycott, Divestment and Sanctions» (BDS). Kampanjen har som formål å legge økonomisk og politisk press på Israel. Oppropet ble startet av gruppen Hudkreft, som er nominert i kategorien rock. Bandet stilte opp på rød løper med Palestina-flagg og buttons. – Vurderte dere å ikke møte opp i dag? – Da hadde vi ikke fått pratet med Aftenposten og spredt budskapet vårt. Ingen hadde brydd seg om et band som heter Hudkreft ikke dukker opp, sier bandmedlem Roksana Niebrzegowska. Palestina-skjerf og alternativ cola Men Hudkreft var ikke alene om å uttrykke misnøye med valget av sponsor. Jurymedlem og visesanger Daniel Kvammen var tydelig på hvor han sto. – Jeg vurderte om jeg i det hele tatt skulle møte opp, for jeg synes det er veldig kjipt, forteller han. Han har tatt med seg en flaske RC Cola, en produsent som har gått offentlig ut med støtte til Palestina. – Den smaker av god samvittighet, sier han. Også anmelderfavoritt Beharie og elektronika-duoen Jouska benyttet anledningen til å si sin mening. De gikk alle kledd i Palestina-skjerf. – Det føles veldig ambivalent å være her. En kveld der man møter så mange flinke og inspirerende artister, og der norsk musikk skal hedres, så føles det feil at Pepsi skal få lov til å skinne sammen med oss. Avviser kritikken PepsiCo skriver i en uttalelse til Aftenposten og flere andre medier, at det verserer påstander om PepsiCo som er uriktige og bygger på feilinformasjon. – PepsiCo har drevet virksomhet i Midtøsten i mer enn 70 år og har nå titusener av ansatte i regionen. Hverken PepsiCo eller varemerkene i PepsiCo, er knyttet til, eller støtter noen statlig eller militær myndighet i denne konflikten. Vi er sterkt opptatt av sikkerheten og velværet til alle i disse lokalsamfunnene, og er forferdet over de voldshandlingene og den lidelsen som skjer der, skriver selskapet. Videre heter det at selskapet er stolte av å være en del av «kulturarrangementer som fører folk sammen.»

long

few

69r8A0

vg

Regjeringen vurderer strengere aldersgrense for TikTok og Snap

Snapchat og TikTok kan bli utilgjengelig for mange unge. Barneministeren ønsker å regulere norske barn og unges bruk av sosiale medier. Det uttaler statsråd Kjersti Toppe (Sp) til VG torsdag ettermiddag. Det var Dagbladet og NRK som omtalte saken først. – Vi ser både på hvor aldersgrensen bør være og på hvordan den kan håndheves, sier barne- og familieminister Kjersti Toppe (Sp) til VG. Hun legger til at det ennå ikke er bestemt hvor aldersgrensen bør ligge, men at den trolig vil ligge på dagens anbefalte 13-års grense eller høyere. Toppe peker på BankID som en mulig løsning for at barn under en ny aldersgrense ikke skal kunne logge seg på sosiale medier som Snapchat, Instagram og TikTok. Ny stortingsmelding Aldersgrense på sosiale medier er ett av flere mulige tiltak regjeringen vil presentere i en stortingsmelding om trygg digital oppvekst senere i år. – Dagens anbefalte aldersgrense på 13 år, er ikke reell. I Danmark ligger det an til at det blir innført en 16-års grense. Mange foreldre er i stuss hvordan de skal forholde seg til egne barns bruk av sosiale medier. Vi vil forsøke å være en støtte for foreldre i dette, sier Toppe til VG. Barne- og familiedepartementet jobber sammen med flere andre departementer for å se hvordan aldersgrensen på sosiale medier kan reguleres. Tidligere har kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) markert seg med en sterk nasjonal anbefaling om mobilfrie skoler. Digital innstramming blant barn er en uttalt satsing fra Støre-regjeringen. Fra før er det først og fremst KrF som har gått i bresjen for en reell aldersgrense for sosiale medier og et lovforbud mot mobiltelefoner i skolen. – Ta eksempler med preparater som skal gi brunfarge og slankere kropper. Det drives aggressiv markedsføring også i sosiale medier. Dette påvirker jo barn og unge. Både kroppsfokuset og forbrukermønsteret deres påvirkes hele tiden, kritiserte Bollestad i en VG-sak før landsmøtet i partiet ifjor. Vanskelig for mange foreldre Regjeringen ved kunnskapsministeren har nylig laget en nasjonal anbefaling om at skoleelever ikke får bruke mobil i skoletiden. – Skal dere ta fra de unge mobilen i fritiden også, Toppe? – Nei, det er ikke snakk om å ta fra noen mobilen. Det vi vurderer er en egen aldersgrense og en regulering av unges tilgang til egne kontoer på sosiale medier. Vi vet at mange foreldre synes at egne barn og unges bruk av sosiale medier er vanskelig. Vi ønsker å støtte foreldrenes håndtering av dette. Slik kan vi også bidra til mindre utenforskap og veldig ulik praksis blant foreldre, sier Toppe til VG. Hun understreker at departementet og regjeringen er i prosess, og at å se på aldersgrense for sosiale medier ikke er eneste løsning de vurderer. – BankID kan brukes Kommunikasjonssjef Hege Steinsland i BankID, har tidligere bekreftet overfor til VG at det ikke skal by på problemer å bruke tjenesten som innlogging på sosiale mediekanaler. – Det er fullt mulig for det offentlige å lage samtykkeordninger der foreldrene benytter BankID eller andre norske elektroniske ID-er, ifølge Steinsland. – BankID kan selvsagt også være et alternativ for innlogging på sosiale medier, la hun til.

long

many

769yy4

ap

På sabotørmarsj over vidda. 80-åringer med klar beskjed til Stortinget.

SOLHEIMSTULEN (Aftenposten): Krig raser i Europa. Men har Norge egentlig tatt lærdom av 9. april 1940? De tre som spør, er på langtur. Og de har vært ute en vinternatt før. Onsdag startet tre godt voksne menn på en 11 mil lang ekspedisjon over Hardangervidda. Fra nord til sør. De skal følge ruten som Joachim Rønneberg og hans team av sabotører gikk før sprengningen av tungtvannsanlegget på Rjukan i 1943. Den ene av dem var sist på vidda da han var ni måneder gammel og satt i en vaskebalje som hans far hadde montert ski på. Siden har den nå 86 år gamle Ralph Høibakk vært over hele kloden, på verdens høyeste fjelltopper, på Grønland og på Sydpolen. Men ikke på Hardangervidda igjen – før nå. 240 år gamle Både Høibakk, Oddmund Hammerstad (81) og Per P. Hodneland (73) er ute for å teste seg selv. De skal også minnes Rønneberg og de andre heltene fra Vemork-aksjonen. Men ikke minst er det viktig for dem å gi en beskjed til yngre generasjoner – og til Stortinget: Om å sørge for å være forberedt. Om ikke å ta fred og frihet for gitt. – Krigsfrykten sprer seg Fredag kommer regjeringens forslag til langtidsplan for Forsvaret. Det er knyttet stor spenning til hvor kraftig Forsvaret skal rustes opp. Tirsdag 9. april skal trioen være fremme i Rjukan og snakke om nettopp beredskap og evnen til å forsvare landet. – Frykten for krig sprer seg blant unge og gamle. Vi vil vise det beste i oss mennesker. Nettopp det gjorde Rønneberg og gruppen hans den gangen, sier Oddmund Hammerstad. Han var statssekretær i Willoch-regjeringen mot slutten av den kalde krigen. Fortsatt er han aktiv i den offentlige forsvarsdebatten. Ekspedisjonslederen håper på en politisk oppvåkning. – Sentrale politikerne må skjønne alvoret. Det er lettere å bygge ned enn å bygge opp. Rundt 85 prosent av vår forsvarsstruktur – personell, materiell, leirer og anlegg – er avviklet i løpet av tre tiår, sier Hammerstad. Han er bekymret for bemanningen. I fjor sluttet hundrevis av unge. – Den kanskje største trusselen på kort sikt er den nye pensjonsordningen. Betingelsene blir dårligere. Vi kan få et ras av folk som slutter akkurat når vi trenger flere. 9. april Turkameratene forventer mye av regjering og storting denne våren. Som mange i sin generasjon ser de likhetene mellom nedbyggingen av Forsvaret på 1930-tallet og det som er skjedd etter 1989 og Berlinmurens fall i Europa. «Aldri mer 9. april» har vært slagordet for krigsgenerasjonen og deres barn. Det kan virke noe hult å høre det gjentatt nå, synes de tre. De etterlyser rett og slett handling som kan måle seg med ordene. «Noe kan skje i morgen» Trekløveret har noe til felles med mannen de minnes. Joachim Rønneberg var i hele sitt liv etter krigen opptatt av forsvaret av Norge. Da 2016-versjonen av langtidsplanen for Forsvaret ble fremlagt, sa den 97 år gamle Rønneberg dette til Aftenposten: «Det kan virke som om noen ikke har fått med seg lærdommen. Vi må alltid ha et sterkt forsvar, uavhengig av skiftende trusselbilder. Noe kan skje i morgen». Han var misfornøyd med de folkevalgte. «Politikerne burde snudd seg om og vist handlekraft. Men i stedet lover de et bedre forsvar en gang etter 2020. Det holder ikke», sa Rønneberg. Så hva er skjedd siden den gang? Forsvaret virker ikke Syv år senere er det omtrent samme konklusjon som kan leses ut av en serie utredninger og forskningsrapporter: Tiår med nedbygging har gjort at Forsvaret i dag ikke er i stand til å løse de oppgaver det er tiltenkt i krig. «Dagens politikk fremstår som direkte uansvarlig», sa Forsvarskommisjonens leder, Knut Storberget, 3. mai i fjor. Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) har i sine analyser to år på rad konkludert med at Forsvaret mangler evne til å operere som et effektivt forsvar i en krigssituasjon. Hoppet over fallskjermhopp Skulle trioen på vei til Rjukan ha gjort turen historisk korrekt, hadde de hoppet i fallskjerm og landet ved innsjøen Skrykken nord på vidda. Men det fikk så være, mener de. Starten ble derfor DNT-hytta Solheimstulen, med retning Skrykken og første overnatting på hytta Jansbu. Deretter blir det flere hytter, telting og siste natt i Sabotørhytta før de når Vemork. Hodneland er gruppens ungdomsalibi og får den tyngste pulken. Han er ikke bekymret. – Dette skal gå bra. Foruten interesse for krigshistorie og respekt for dem som kjempet, har jeg et nært og godt forhold til natur og fjell, sier han. Seks dager i telt og hytter kan være utfordrende for noen hver. For dem som er i 70- og 80-årene, er det ikke Hardangervidda senvinters noe å spøke med. Selv om man har erfaring. Fjellklatreren erkjenner utfordringene. – Det å si ja til å være med på noe som er helt på grensen for hva jeg kan klare, har alltid vært viktig for meg, sier Høibakk. Men reservekapasiteten er ikke den samme som før. – Så det jeg kjenner på nå, er en blanding av kriblende, gledesfylt spenning og nervøsitet. Det er alltid et element av spenning. Går det eller går det ikke? Men når vi har gått den første kilometeren, så er vi der.

long

few

VPOeRr

vg

Han ga politiet videoopptak etter Arendal-drapet: - Ser glimt av skikkelser og skygger

På videoopptakene fra klesbutikken kan skikkelser skimtes på andre siden av gaten, der drapet på apotekhjørnet fant sted. Politiet sikret seg filmen samme formiddag som en kvinne ble funnet hardt skadet på åpen gate og senere døde, midt i Arendal sentrum. – Bildene er dessverre veldig dårlige. Vi ser glimt av skikkelser og skygger, men ikke noe håndfast, sier daglig leder i klesbutikken Corner Eigill Vonen til VG. Han uttaler seg generelt om hva som kan sees, ikke spesielt om opptakene politiet har fått utlevert fra de dramatiske minuttene tirsdag morgen. Eigill Vonen sier at politiet særlig fattet interesse for ett overvåkningskamera, høyt oppe på veggen over stativene med dynejakker. På skjermen viser han hvordan kameraet skarpt og klart gir oversikt over butikken, mens gatebildet bak vinduene er hvitt og uklart. – Kameraene har ikke til formål å overvåke utsiden. Jeg tror ikke de kan identisere noen på gaten. Jeg vet ikke om politiet kan få mer ut av opptaket. Politiet gjennomgår nå overvåkningsvideoer fra kvartalene mellom Pollen og torvet og andre deler av Arendal sentrum, etter drapet tirsdag morgen. Selv om det første døgnet var uklart om dødsfallet skyldtes en ulykke eller en straffbar handling, ble hendelsen etterforsket som drap fra start. Etter at denne artikkelen ble skrevet, melder politiet torsdag kveld at en mann er pågrepet og siktet for drap i saken. Politiet har gått ut med at avdøde er en svensk kvinne i 30-årene bosatt et annet sted i Agder. Politiet ble varslet av AMK tirsdag klokken 09.27. Da Vonen skulle ned for å åpne familiens to klesbutikker i sentrum, møtte han sperringer og nødetater. – Det er en ekkel og uggen stemning. Jeg kjenner litt på det når det fortsatt går en gjerningsperson løs, men det hjelper at politiet viser igjen i gatene, sa han, før pågripelsen ble kjent. Politistasjonssjef i Arendal og Froland Terje Gundersen står i full uniform i snødrevet et kvartal fra åstedet. Han bekrefter overfor VG at politiet gjennomgår en stor mengde videomateriale. – Kvaliteten er varierende, men alt er sikret og vil bli gjennomgått, sier Gundersen. Agderposten kjenner til fem kameraer utendørs som kan ha fanget opp eventuelle bevegelser til og fra åstedet, men det er lite offentlig overvåkning i nærheten. De fleste kameraene befinner seg inne i butikkene. – Disse kameraene er kun til private formål, for å sikre forretningene mot tyverier. De skal ikke rettes mot offentlig sted, sier Gundersen. Ifølge Agderposten har også busser som befant seg i området, levert inn overvåkningsbilder. Men politistasjonssjefen sier at videoovervåkning i gatene har vært et tema. – Vi har diskutert det over tid i politirådet og vil ta det opp igjen som sak. Gundersen opplyser at ledelsen både i Arendal kommune og politiet sitter i rådet, sammen med næringsliv, lag og foreninger. – Ville kameraer i gatene gjort en forskjell i denne saken? – Det ligger i sakens natur at god kameraovervåkning alltid vil være til hjelp for å avklare straffbare forhold, sier politistasjonssjefen. Han legger til at det også er ulike problemstillinger knyttet til lovverk og personvernet som må tas hensyn til i vurderingen. Gundersen bekrefter at ressurser fra hele Agder politidistrikt er samlet i Arendal, både for etterforskning og for å høyne beredskapen i gatene. Torsdag formiddag hadde politiet ingen konkret mistenkte. – Famler dere i blinde, politiadvokat Vanja Bruvoll? – Jeg vil ikke si at vi famler i blinde, for vi har veldig mye etterforskningsmateriale å gå gjennom. Det vil gi oss et resultat, når vi får satt det sammen.

short

few

4onWyq

vg

Guro Reiten ante ikke hvem landslagssjefen var: – Vi kan glemme alt som har vært

Gemma Grainger var totalt ukjent for Guro Reiten. Men Norges nye landslagssjef har klare ambisjoner om å tre tydelig frem på fotballens verdensscene. – Nei, svarer Guro Reiten på VGs spørsmål. Hun visste ikke hvem Emma Grainger var før ansettelsen 10. januar. Reiten ble raskt oppdatert gjennom lagvenninnen i Chelsea, Sophie Ingle, som var kaptein under Grainger i Wales. – Hvordan var det å få en trener du ikke ante noe om? – Det åpner seg nye muligheter. Med en trener som heller ikke vet så mye om oss. Hun kommer inn med blanke ark. Vi kan glemme alt som har vært og finne en ny vei inn mot forhåpentligvis nye mesterskap, mener Guro Reiten. Jungeltelegrafen gikk fort mellom spillerne rett etter nyttår. Grainger har jobbet 11 år med yngre landslag i England og forteller at hun har trent stjerner som Leah Williamson (Arsenal), Alessia Russo (Arsenal), Lucy Bronze (Barcelona) og Georgia Stanway (Bayern München). Alle lagvenninner med norske spillere. – Jeg er ingen Sarina Wiegman ennå. Men planen er å bli det, sier 41-åringen til VG med en god latter. Men hun mener alvor. – Det har jeg klare ambisjoner om. Jeg har den beste utdannelsen fra det engelske systemet. Standarden på trenerne er høy. Fotball er alt i England, beskriver hun med intensitet. Den 13 år eldre nederlandske trenerstjernen Wiegman løftet England til topps i EM for to år siden. Norge ble slått 8–0 på veien. Gemma Grainger starter fredag Norges vei mot et nytt EM. Finland er motstander i hennes Ullevaal-debut. – For meg handler om å være den beste jeg kan være for Norge. Jeg har jobbet i internasjonal fotball siden 2011. Jeg har jobbet med verdens beste spillere og vil bringe den kunnskapen til Norge. – Du kom som en stor overraskelse på spillerne. Har det vært vanskelig å få kontakt? – På ingen måte, svarer hun. Grainger dro direkte til Barcelona, Lyon og Chelsea for å møte de norske stjernene. – Det har gått raskt å bli kjent. Fotball er fotball og folk er folk. Det skaper kontakt. Jeg har fortalt spillerne hvem jeg er og hva mine forventninger er. Så handler det om å få det ut på banen, sier hun. Det har Norge slitt med det siste 10-året. Stjernene har vært klart større enn landslagets prestasjoner. Norge er ikke kvalifisert for sommerens OL. Det er fjerde gang på rad det norske kvinnelaget ikke er med. – Hva er nøkkelen for å få ut potensialet? – Stabilitet. Vi må bygge opp laget ut fra prestasjoner, forklarer Grainger og peker på at hun så utvikling mellom de to kampene mot Kroatia i februar. – Vi kan ikke variere så mye. For meg er det beste lagene de som lærer raskt. De som vinner mesterskap er bevisst på sine styrker, og vet hva de må utvikle seg på. Det handler om å ha standarder. Det nytter ikke prestere nede der og oppe her, sier hun og beskriver med armbevegelser. Grainger må klare seg uten Ada Hegerberg, Caroline Graham Hansen, Frida Maanum og Maren Mjelde mot Finland. – Alt handler om å få en god start, og slå Finland. Jeg tenker ikke på at vi skal møte Nederland på tirsdag, understreker Grainger. Hun vokste opp i Middlesbrough og bor i dag ikke langt unna Elland Road i Leeds. VG møter Grainger over en kaffekopp i Oslo, men kaffen blir raskt kald når Gemma snakker seg varm. – Jeg bor i hjertet av hvor alt utvikler seg. Jeg ser verdens beste herreliga uke inn og uke ut. Jeg ser toppkamper for menn og kvinner hele tiden, sier hun. Gemma Grainger forteller at helgene stort sett handler om se kamper live, på TV eller Ipad. Inspirasjonskildene er mange med utgangspunkt Yorkshire. – Jeg vil alltid vil søke utvikling og har managere som Pep Guardiola og Jürgen Klopp rett utenfor dørstokken, beskriver hun. Guro Reiten sier dette om inntrykket etter tre måneder og to kamper med landslagets første engelske trener. – Hun er tydelig på hva hun ønsker i hver posisjon. Det skal være på plass. I øyeblikket så tar du valget selv ut fra situasjonen. Men organiseringen er tydelig. Profilen fra Sunndalsøra kaller starten «veldig lovandes». – Det tar jo tid. Vi må bli kjent. Det er ekstremt viktig. Vi er et lag som skal prestere på banen, men det skjer ikke om vi ikke fungerer utenfor. Vi må vite hvordan vi får det beste ut av hver andre, sier hun. Chelsea-stjernen erkjenner at Norge langt fra har fått potensialet i hennes 10 år på landslaget. – Hadde vi visst hvorfor, så hadde vi gjort noe med det. Det er ingen ting mer vi ønsker enn å lykkes sammen, slår 29-åringen fast. Fredag er det game on med Gemma.

short

many

KnEeqy

vg

Brukket kragebein og flere ribbein for Vingegaard

Team Visma – Lease a Bike kommer med en oppdatering på Jonas Vingegaard (27) etter skrekkvelten. Laget opplyser på X at 27-åringen pådro seg kraftige skader ettet velten på den fjerde etappen av Baskerland rundt: «Undersøkelser på sykehuset har avslørt at han har et brukket kragebein og flere brukne ribbein», skriver laget i en oppdatering og informerer om at han blir værende på sykehus inntil videre. Et tosifret antall syklister i fronten av hovedfeltet raste ut i en utforkjøring under etappen. Seks av de involverte er kjørt til sykehus og undersøkes videre. Tre av de største kanonene, Jonas Vingegaard, Remco Evenepoel og Primoz Roglic skled alle ut i utforkjøringen med i underkant av 40 kilometer igjen til mål. Vingegaard smalt rett inn i en steinrøys i grøften. – Det så ut som det var noen som skled ut og traff noe som sto stille i veldig høy fart. Da er det ofte alvorlig skader, sier tidligere proffsyklist Kurt Asle Arvesen til VG. – Det er de aller største stjernene. Det er de som skal kjempe om Tour de France sammenlagt. Det er kanskje kun Tadej Pogacar som mangler, sier Arvesen. Vingegaard ble raskt fraktet til sykehus i ambulanse. Team Visma – Lease a Bike bekrefter en time senere at dansken er ved bevissthet og skal undersøkes videre. Soudal Quick-Step-rytter Evenepoel ble geleidet ut av helsepersonell med betydelige skader på armen. Han er også sendt til sykehus. Samtidig ble Bora-Hansgrohe-rytter Roglic sett vise tommel opp sittende i en av lagbilene. – Det er en av de styggeste veltene jeg har sett, sa Magelssen hos Eurosport. Vingegaard ble liggende helt i ro på ulykkesstedet. Dansken fikk øyeblikkelig hjelp av helsepersonell. Tour de France-vinneren de siste to årene ble fraktet inn i ambulanse med oksygenmaske og sendt til sykehus. – Hvor ofte ser vi bruk av oksygenmaske? – Det skjer innimellom. Det går ofte bedre enn det ser ut til, men det så ut til at han sklir ut i stor fart. Når du går ut av en sånn sving i en stor fart og treffer noe som står stille, kan det gå skikkelig galt, sier Arvesen til VG. TV 2s sykkelkommentator Mads Kaggestad har ikke sett situasjonen da VG tar kontakt. – Det går overraskende hardt for seg, sier han til VG om årets ritt. I går var Roglic også involvert i en velt. – Jeg er overrasket at det har gått så hardt for seg. Det har vanligvis vært relativt sivilisert sykling i feltet. Det er ikke den største posisjonskampen, legger Kaggestad til. Roglic ledet seksdagersrittet, syv sekunder foran Evenepoel. Jonas Vingegaard var 14 sekunder bak Roglic i sammendraget. Etappen ble stanset omtrent ti minutter etter den stygge velten og er nøytralisert. De seks rytterne i brudd fikk fortsette og først i mål kom Intermarché-Wanty-rytter Louis Meintjes. – Det tar litt av gleden ut av det. Det er kanskje en seier, men det føles virkelig ikke slik, fordi man ønsker at det skal være rettferdig for alle, sier vinneren. – Jeg vet ikke helt hva situasjonen bak meg var, men det må ha vært ganske ille, så jeg håper alle kommer seg raskt, sier Meintjes.

short

many

mQ7V9g

vg

Her sier Høyre-ordføreren «ja» til kuttplan for olje og gass

Trondheims nye ordfører, Kent Ranum, regner med «sunn debatt» i eget parti. Noe litt uvanlig er i ferd med å skje i bystyresalen i Trondheim denne torsdagen. Forsamlingen går i gang med møtet etter pausen, og ganske raskt får Kent Ranum i Høyre spørsmålet. Vil han, som byens ordfører, skriver under på at han ønsker utfasing av olje og gass? Partiet hans har hittil garantert at med dem ved rattet vil oljeproduksjonen få fortsette - utvikles, ikke avvikles. Vil Ranum likevel skrive under på et opprop om en slutt på nye funn av olje og gass? – Jeg svarer ja som ordfører. Det er for å vise at vi mener alvor, vi må omstille oss, svarer Ranum til VG. Han setter nå sitt navn på en ikke-spredningsavtale, et traktat om å slutte seg til utfasing av fossil energi. Flere byer og land har skrevet under, men ikke i Norge. Nå vil han også oppfordre et samlet Trondheim bystyre om å skrive under. – Næringen selv oppfatter det som at de er i omstilling, og det er dette handler om. Vi er nødt til å omstille oss og bli mer bærekraftig. Som lokal myndighet må vi gå foran og få samfunnet til å ta del av den omstillingen, sier Ranum. Trondheim forplikter seg til å bidra til en grønn omstilling, der utfasingen skjer over tid, sier Ranum. – Jeg vil se lyst på at vi utarbeider en plan. Det vil gjenstå å se på hvilken tidshorisont, vi er helt avhengig av næringen nå. Men næringen er helt innstilt selv på at de må omstille seg. En plan vil vise hvordan vi raskest mulig kan få det til. – Forventer du motbør fra dine egne? – Nei det tror jeg ikke. Skulle jeg få det vil jeg velge å se på det som en sunn og nødvendig debatt i Høyre også. Men den debatten finnes allerede. Kuttplan på bordet Det Ranum nå sier ja til, går på tvers av den uttalte klimapolitikken til Høyre. I fjor høst kom en ekspertgruppe med sine råd og anbefalte at regjeringen lager en utfasingsplan. Det trengs ikke, svarte klimaministeren. Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) gjentok et løfte han har gitt før: – Vi kommer ikke til å stoppe utviklingen av norsk sokkel. Men støtte kom helt uventet fra Høyres tidligere nestleder, Bent Høie, i sin nye jobb som statsforvalter. I sitt svar til ekspertrådene, støtter Høie ønsket om en kuttplan. Han er statsforvalter i selveste oljefylket Rogaland. Det støttes også av tidligere Senterpartileder, Liv Signe Navarsete, som nå er Statsforvalter i Vestland. Høyre er ikke enig, svarte Nikolai Astrup, som er ansiktet på partiets klimapolitikk. En kuttplan ville være «uheldig», sa han til Altinget. Det skremmer ikke Trondheims ferske ordfører inn i linjen. – Sånn som jeg kjenner mitt parti er det rom for og nødvendig med en slik debatt, sier Ranum. En Høyre-ordførers «ja» Ranums støtte betyr mye for hans nye samarbeidspartnere. Ordføreren skal lede Trondheims første byråd, etter at kommunen skiftet styresett i fjor høst. Med seg i den nye «byregjeringen» får han ministere fra Venstre og Miljøpartiet de Grønne (Mdg). Det er sistnevnte som har utfordret ham til å flatte oljekutt-støtte. – Vi må ha en plan, sånn at vi ikke møter utviklingen uforberedt. Det er i vår egen interesse også som land. Trondheim går gjerne foran, sier Line Ingebrigtsen Fjørstad, leder i Trondheim Mdg. – Det får ikke noen praktisk betydning for Trondheim. Er det ikke en viss fare for at dette bare blir kalt for symbolpolitikk? – Det er i såfall et viktig symbol. Vi trenger å legge press, vi har ikke fått noe ut av alle de årene vi har bak oss med klimaforhandlinger, sier Fjørstad. Ordfører Ranum håper at flere blir med ham. – Jeg håper at vi kan inspirere andre kommuner til å også følge opp. Jeg skal ikke utelukke at andre kan tenke vel så kloke tanker som i Trondheim.

short

many

xgxw4X

ap

Coop frykter eggmangel i mai – ber om møte med landbruksministeren

Coop frykter at forbrukerne vil møte tomme egghyller under festdagene i mai. Nå har de bedt om et møte med landbruksministeren for å finne en løsning på situasjonen. Mai er høysesong for pavlova og eggerøre. Med andre ord bruker butikkene å selge mer egg i denne skjønne, milde festmåneden med 1. mai, 17. mai og konfirmasjoner. Nå er i imidlertid Coop svært bekymret på forbrukernes vegne. I tiden før påske og i påsken, møtte mange forbrukere tomme egghyller. Coop tror dette blir regelen fremfor unntaket også fremover. Spesielt bekymret er de for tiden før nasjonaldagen. – Coop frykter forbrukerne vil møte tomme egghyller også i mai, sier direktør for politikk og myndighetskontakt Ingvill Størksen i Coop. Nå har Størksen bedt om et møte med landbruksminister Geir Pollestad (Sp.). Det bekrefter landbruksdepartementet i en e-post overfor Aftenposten. Coop sier til Aftenposten at de ønsker å få statsrådens syn på tilgang og etterspørsel etter egg. – Særlig med vekt på mai, sier Størksen. Nortura lovet nok egg I januar lovet Nortura, som er markedsregulator for egg, landbruksminister Geir Pollestad å ha nok egg til påske. – Dette har gjennom de siste månedene vist seg å ikke holde stikk, ei heller nå de siste to ukene mot påske. Da fikk vi inn godt over 10 prosent færre egg enn tilsvarende periode i fjor, sier Størksen. I februar ble Nortura kalt inn på teppet til statsråden for å forklare hvorfor hyllene var tomme. Markedsregulatoren lovet at forbrukerne skulle få egg til påske og at de skulle levere like mye til butikk i år som de gjorde til påsken i fjor. Også Kiwi og Rema har hatt tomme eller delvis tomme egghyller før og i påsken. Ikke bare påsken Eggerøren startet omtrent for ett år siden. På sommeren i fjor møtte kunder tomme butikkhyller fra tid til annen. Utover høsten og før jul ble dette stadig mer vanlig og de tomme hyllene hopet seg opp i ukene før påske. Den Stolte Hane, som leverer egg til blant annet Coop, gikk til det skritt at de saksøkte Nortura. De mente Nortura leverte egg til industrien før de fylte opp hyllene i butikkene. Denne saken tapte Den stolte Hane før påske. De har bestemt seg for å ikke anke. – Vi er opptatt av at situasjonen med underdekning av norske egg løses nå. Vi mener det burde vært selvsagt at kundene får tilgang på norske egg, sier Størksen og kommer med følgende oppfordring til statsråden og Nortura: – Fiks det! Nortura skylder på hamstring Torsdag ettermiddag skriver Nortura i en e-post til Aftenposten at alle konsumegg har gått til dagligvare i ukene før og i påskeuken. – Dette vil og være tilfellet inn mot høytidene i mai, skriver kommunikasjonsdirektør Kjell S. Rakkenes i Nortura. – Vi har også satt inn flere tiltak for å sikre nok egg til det norske markedet. Blant annet importerer Nortura mer egg som går til industrien i Norge, sånn at norske egg kan gå ut i dagligvarehandelen, skriver han. Nortura mener også at det var mange som kjøpte mer egg i påsken enn de trengte. – Vi minner om at norske egg har lang holdbarhet så alle de som har igjen egg fra påsken kan trygt spise disse i ukene fremover, skriver Nortura til Aftenposten.

short

few

4onr4e

ab

Avslöjar planen mot Putin: ”Sker före midsommar”

Ukraina har försökt två gånger. Nu har man långt framskridna planer på att sänka Putins stolthet en gång för alla. – Vi kommer göra det under första halvan av 2024, säger en underrättelsekälla. Krimbron över Kertjsundet förbinder den ockuperade halvön med Ryssland. För Putin är den 18 kilometer långa bron den främsta symbolen för hans ”största politiska framgång” – Krims ”återkomst” till Ryssland. Dessutom är den livsviktig för militära krigstransporter från det ryska fastlandet. Öka moralen Faller bron tvingas man till osäkra transporter genom de ockuperade delarna av södra Ukraina där man är mer utsatt för sabotageoperationer. För Ukraina är Krimbron en hatad symbol för den ryska invasionen. Den ukrainska ledningen ser brons förstörelse som ett sätt att öka moralen bland trupperna och i befolkningen. Men också att det skulle försvåra Kremls möjligheter att genomföra framryckningar in på ukrainsk mark. Man har försökt förstöra bron vid två tillfällen, med en bomb insmugglad på en lastbil i oktober 2022 och i en gryningsräd med drönare i juli i fjol. Skapade kaos Vid bägge attackerna skadades delar av bron svårt, men kunde tas i bruk igen efter reparationer. Utöver störningar i transporterna hade bombningarna det, för Ukraina, positiva utfallet att det skapade kaos bland ryssar på Krim. Många som turistade på halvön för att sola och bada flydde i panik tillbaka till fastlandet. Nu säger underrättelsekällor i Ukraina till The Guardian att brons förstörelse är ”oundviklig”. Sker till midsommar Den militära underrättelsetjänsten HUR har de senaste veckorna legat bakom flertalet drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier och hamnar. En attack tidigare i veckan mot en drönarfabrik i Tartarstan skedde mer än 120 mil från den ukrainska gränsen, skriver The Guardian. Men bron är det stora målet för att skaka Ryssland och Putin. Och källor inom HUR menar att det kan ske snart. – Vi kommer göra det under första halvan av 2024, säger en underrättelsekälla till The Guardian. Enligt tidningens uppgifter har underrättelsechefen Kyrylo Budanov ”redan de mesta av resurserna som krävs för att utföra uppdraget”. Del av större plan En bombning av bron är en del av en plan beordrad av president Volodymyr Zelenskyj att ”minimera den ryska marina närvaron i Svarta havet”, skriver The Guardian. Under de senaste månaderna har Ukraina sänkt sju landstigningsfartyg och andra fartyg tillhörande Rysslands Svartahavsflotta. Enligt underrättelsekällorna är dessa attacker förberedande operationer inför ett nytt försök att slå ut Krimbron. The Guardian skriver dock att det är oklart hur en tredje attack skulle se ut och att det är ”ytterst tveksamt att HUR skulle vara kapabla att framgångsrikt genomföra en specialoperation mot ett så pass välbevakat och uppenbart mål”.

long

few

jlVg99

vg

Ten Hag ber om tålmodighet: – Ikke forstyrr denne prosessen

Chelseas kjøpsstrategi er ikke nødvendigvis veien å gå, mener Manchester United-manager Erik ten Hag. Torsdag kveld møtes lagene på Stamford Bridge. Etter at Chelseas styreleder og deleier Todd Boehly kom til klubben for under to år siden har Chelsea hatt tre permanente managere. I tillegg har ingen brukt like mye penger på nye spillere som Chelsea gjorde i fjor sommer. Men kjøpefesten til tross – London-klubben ligger på en foreløpig 12.-plass i Premier League. På en pressekonferanse ble Erik ten Hag spurt om Chelseas situasjon er et advarende eksempel til Sir Jim Ratcliffe og Uniteds nye deleiere i Ineos. – Jeg mener man må følge prosessen. Vi har gode, unge spillere som er på vei opp og frem. De er i en veldig god utviklingsprosess, svarer ten Hag ifølge Daily Mail. I februar kjøpte Ratcliffe og selskapet Ineos 27,7 prosent av aksjene i Manchester United. Ineos-gruppen har tatt over den sportslige styringen i klubben. Ten Hag ber om tålmodighet. – Vi er på en god retning og må ta de neste stegene. Ikke forstyrr denne prosessen, er Manchester United-managerens budskap. Før torsdagens oppgjør ligger United ni poeng bak Tottenham og på femteplass i ligaen. Laget ble slått ut av gruppespillet i Champions League, og er avhengige av å havne topp fem eller høyere i ligaen om Champions League-hymnen skal spilles på Old Trafford neste sesong. – Jeg har høye standarder og jeg kommer til å bli skuffet dersom vi ikke kvalifiserer oss. Jeg vet at det kommer til å bli svært vanskelig ettersom vi ikke er i en god posisjon, sier ten Hag. Dersom det ikke skulle lykkes i serien har ten Hags menn muligheter for Europa League-kvalifisering i FA-cupen. Går de helt til topps der, vil det gi gruppespillplass i Europa League neste sesong. – Vi ønsker å vinne hver kamp. Det er standarden vi har hos oss. Vi kommer til å fortsette å tro på disse standardene. Det er tilnærmingen til hver kamp. Vi kommer til å kjempe til slutten, fastslår ten Hag.

short

few

3ELX60

ab

”Det är inte lätt i den här världen”

Pierre Neurath Bengtsson, 35, har spelat sin sista fotbollsmatch. Nu väntar ett nytt kapitel. – En del av mig ville fortsätta, säger han. Vänsterbacken Pierre Neurath Bengtsson har en gedigen fotbollskarriär bakom sig. Spel i AIK, Nordsjälland, Mainz, Bastia, Köpenhamn, Vejle och Köpenhamn ytterligare en gång rundades av med två säsonger i Djurgården. ”Jag har spelat min sista fotbollsmatch. Allt har ett slut. Nu börjar ett nytt liv”, skriver Neurath Bengtsson på Instagram. Beslutet fattades inte nu, även om beskedet kom nu. – Jag tänkte det var på tiden att gå ut med det nu, säger Neurath Bengtsson. Hur har tankarna gått efter att du lämnade Djurgården? – Det har varit ganska väntat. Nu börjar nästa kapitel för mig och jag ser fram emot att göra nya saker. Sånt jag inte har gjort tidigare. Typ åka skidor på vintern och vara ledig på sommaren samtidigt som ens familj och vänner. ”En del av mig ville fortsätta” Avskedet från spelarkarriären blev naturligt. – I och med att det inte blev en förlängning med Djurgården har det känts självklart och man har vant sig vid tanken. En del av mig ville fortsätta eftersom jag känner mig pigg och i bra form. Men nu i efterhand tänker jag att det var lika bra att det blev så. Det är inte lätt att bli äldre i den här världen, särskilt inte som ytterback i ett topplag. Man vill satsa på yngre spelare som är framtiden. Hur känns det? – Det är så verkligheten ser ut. Jag hade kunnat fortsätta några år till, men med hög risk att sitta på bänken. Ingen kan påstå att det är lika roligt, alla vill spela matcher. Neurath Bengtsson fick en fin inledning på tiden i Djurgården, men hamnade på bänken när han fick skadebekymmer och Elias Andersson gjorde succé som vänsterback. Efter uppbrottet med Djurgården har Neurath Bengtsson haft kontakt med ”någon enstaka klubb”. – Delvis för fortsatt spel, men det har mest varit i syfte att få en roll efter karriären. Sådana samtal kan man ta upp igen. Jag har börjat en tränarutbildning och det var en del av samtalen också, säger han. Förutom tränarutbildning ägnar sig Neurath Bengtsson bland annat åt egen träning. – Fokus ligger på utbildningen just nu. Sedan är det mer att hålla i gång med lite träning privat. När man är van vid att träna varje dag måste man fylla det med annan träning. Spelade EM 2021 Vad är du mest nöjd med i din karriär? – Spel i Champions League med FC Köpenhamn och EM med landslaget. Största delen av min karriär gjorde jag i Köpenhamn och jag är stolt över att vara den utländske spelaren som har gjort flest matcher i klubbens historia. Det är bara ett fåtal danskar som har gjort fler matcher och det är i den klubben jag har det största eftermälet. FCK ligger mig varmt om hjärtat. Är du missnöjd med något? – Det finns kanske alltid saker man hade kunnat göra annorlunda. Men det är alltid lätt att säga efteråt. Man kommer sakna en del saker. Sammanhållning i ett lag, vinna matcher ihop, drivas mot ett gemensamt mål. Livsstilen. Totalt blev det 42 landskamper. Bland annat spel i tre matcher i EM 2021. – Jag hade väldigt många år av min aktiva karriär i landslaget och det har gett mig otroligt mycket. Jag har många stora minnen som man ser tillbaka med stolthet på, säger Neurath Bengtsson.

long

few

2BMbJG

vg

Kan Vettel erstatte Hamilton?: – Jeg snakker med Toto

Om ikke Formel 1 har nok rykter og løse tråder fra før: Kan Sebastian Vettel (36) være på vei tilbake? Lewis Hamilton (39) mener det er en god idé. Formel 1-nettsidene er fulle av spekulasjoner etter et intervju som Vettel ga til Sky Sport denne uken. Den miljø- og samfunnsengasjerte tyskeren svarte slik da intervjueren spurte om han skulle erstatte Lewis Hamilton (som forsvinner til Ferrari i 2025) i Mercedes: – Men vet ikke hvor livet fører en, kanskje bringer det meg tilbake bak rattet, kanskje ikke. Vettel forlot Formel 1 etter 2022-sesongen. Denne helgen er det løp i Japan. Til 2023-løpet i Japan (den gang i september) kom Vettel - for å bygge insekthotell sammen med sine tidligere konkurrenter. – Det er ting som gjør at jeg har lyst, selvfølgelig, når jeg tenker på det, men det er også ting som ikke gjør det, sier han om en tilbakekomst til sporten. – Det kommer an på pakken, fastslår Vettel. Derimot er han klar om hva som tiltrekker ham mest med Formel 1: – Vel, spenningen, farten, jeg tror konkurransen mest, virkelig. Jeg mener, å kjøre fort er ikke den eneste tingen, men det er virkelig konkurransen. Men er han i alvorlige samtaler med Mercedes-sjef Toto Wolff om et comeback? – Jeg snakker med Toto. Jeg vet ikke om det kvalifiserer som Mercedes, men om andre ting, vet du, det er ideer jeg har for Formel 1, arrangementer jeg planlegger fremover. Så jeg har også snakket med mange andre teamsjefer også, og ikke bare om racing. Mer alvorlig sier Vettel om en retur: – Jeg mener, selvfølgelig, tanken streifer meg. Jeg tenker på det, men det er ikke hovedtanken. Jeg har tre barn hjemme, det er travelt hver dag, så det er mange andre tanker jeg har. Han er derimot klar på at Mercedes-setet er blant de mest attraktive i startfeltet. Og Vettel og Mercedes er begge tyske. Lewis Hamilton er ifølge motorsport.com positiv til Vettel-retur: – Jeg ville elske om Seb kom tilbake. Jeg tenker det ville være et fantastisk alternativ for teamet: en tysk fører, en flerfoldig verdensmester, noen med fantastiske verdier, som vil fortsette å lede dette teamet fremover. Jeg ville elske om han kom tilbake. Dette sier George Russell om et mulig Vettel-comeback: Sebastian Vettel ble fire ganger verdensmester for Red Bull, og kjørte også for Ferrari og Aston Martin, selv om han de siste årene i stor grad lå i den bakerste halvdelen av feltet. Han har ikke hengt opp rattet fullstendig; Vettel har testet foran 24-timersløpet på Le Mans i år. Ifølge motorsport.com er det ikke avgjort om han skal kjøre løpet i juni. Vil du lese mer om førerne, lagene, banene og duellene i 2024-sesongen? VGs store Formel 1-magasin kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

y6em9r

ap

Iran vil «nesten garantert» hevne angrepet fra Israel. Men igjen står de overfor et dilemma.

En iransk ambassadebygning ble bombet. Tre generaler og fire andre iranske offiserer ble drept. Svaret fra Iran kan bli noe vi aldri har sett før. Iran står overfor et dilemma etter et israelsk angrep på landets ambassade i Syria. Hvordan skal de slå tilbake uten å starte en konflikt de ikke ønsker? Hva har skjedd? Mandagens angrep drepte tre iranske generaler og fire andre militære rådgivere. De befant seg i den konsulære avdelingen i Irans ambassadeområde i Damaskus. Totalt var det 12 eller 13 personer som ble drept, ifølge henholdsvis AP og Reuters. Hele lederskapet for Den iranske revolusjonsgardens operasjoner i Syria og Libanon ble eliminert. Irans øverste leder, ayatollah Ali Khamenei, har sverget hevn. Hva sier det israelske angrepet oss? Med angrepet har Israel eskalert den årelange konflikten mellom de to landene, mener eksperter. – Etter at Israels sikkerhet ble rystet av 7. oktober-angrepet, har landet lagt seg på en langt mer aggressiv og strategisk linje. Det skriver den amerikanske Midtøsten-eksperten Charles Lister i magasinet Al Majalla. Israel går nå også etter lederne i Revolusjonsgarden. De har ikke kviet seg for å angripe et ambassadeområde. Siden nyttår har Israel gjennomført flere enn 30 angrep i Syria, ifølge eksilgruppen Syrian Observatory for Human Rights. 126 soldater er blitt drept. 21 av dem har vært iranere og medlemmer av Revolusjonsgarden. Hvorfor skjer dette nå? Noen tror Israel forsøker å lure Iran i en felle, skriver CNN. Forutsetningene for denne teorien er at den blodige krigen i Gaza har gjort Israel stadig mer isolert internasjonalt. – Israel provoserer Iran til å handle, skriver Vali Nasr på X, tidligere Twitter. Han er en akademiker som tidligere var rådgiver for det amerikanske utenriksdepartementet. Men Iran kommer sannsynligvis ikke til å reagere på en overilt måte. De vil unngå at oppfatningen om Israel endrer seg fra å handle om Gaza til å handle om Syria og Iran, tror Nasr. I Iran ropes det på hevn «Død over Israel», ropte folk i Teheran etter angrepet. Det iranske folket forventer hevn etter at general Qasem Soleimani, Mohammad Reza Zahedi og ledere fra de Iran-støttede militsene i Irak og Libanon er blitt drept. Det sier Mohammad Aghayan i et intervju med statlig iransk TV. Han er ekspert på internasjonal politikk. Iran har tidligere lovet «kraftig hevn» for drapet på Soleimani i januar 2020. Det har blant annet skjedd ved angrep på Erbil og amerikanske baser i Irak. Aghayan er i tvil om hvorvidt disse angrepene har vært en tilstrekkelig respons. Forskeren understreker at regimet har lovet å gjengjelde angrepene på en uventet måte. Men at det er uvisst når dette vil skje. Han sier et tydelig svar er nødvendig for å avskrekke Israel fra å gjennomføre flere angrep. Disse mulighetene har Iran Landet kan sende sine stedfortredere mot amerikanske soldater eller mot Israel selv. De kan også trappe opp atomprogrammet sitt. Uansett tar de en stor risiko. Kan amerikanerne bli angrepet? USA advarte tirsdag Iran mot å slå til mot dem. Etter at krigen mellom Hamas og Israel brøt ut i oktober i fjor, har amerikanske militære baser i Syria og Irak blitt angrepet mer enn 180 ganger av Iran-støttede grupper. Det er fordi USA er Israels viktigste våpenleverandør. Angrepene stoppet opp etter at amerikanerne svarte kraftig på et angrep på en base i Jordan der tre amerikanske soldater ble drept. Kan Israel bli angrepet? Iran ønsker neppe å fremprovosere en enda alvorligere konflikt med Israel og USA. Det taler imot et stort angrep rettet direkte mot Israel. – Jeg tror ikke Iran ønsker en stor krig mellom Hizbollah og Israel nå, så et svar vil ikke komme i form av en stor Hizbollah-aksjon, sier Elliott Abrams til Reuters. Han er Midtøsten-ekspert ved Council on Foreign Relations, en amerikansk tankesmie. Iran-støttede Hizbollah har de sterkeste militære styrkene i Libanon. – De har mange andre måter de kan svare på, for eksempel ved å forsøke å sprenge en israelsk ambassade, sier Abrams. Kan Iran bli en atommakt? Iran har allerede trappet opp atomprogrammet sitt. Det skjedde etter at Donald Trump i 2018 trakk USA fra atomavtalen med Iran. De to mest drastiske skrittene Iran kan ta, er som følger, skriver Reuters: Begge deler kan slå tilbake på dem selv, i form av et angrep fra USA eller Israel. Diplomatisk offensiv? Sanam Vakil fra Chatham House tror det er mer sannsynlig at Iran vil bygge på «den internasjonale fordømmelse av krigen i Gaza», fremme internasjonal redsel for en større regional krig og isolere Israel ytterligere. – Jeg tror Iran vil spille ut flere kort samtidig, sier Vakil til CNN. Hun nevner dataangrep, militær konfrontasjon på et lavere nivå gjennom stedfortredere og en diplomatisk offensiv.

long

few

O8RzBl

ab

Tidigare storspelarna gör succé med Como

Något håller på att hända söder om Comosjön, för Como 1907 är nära den största scenen igen efter 21 år ifrån finrummet. Bakom framgången? Framför allt två bröder från Indonesien – men också vänner från Arsenal som drömmer om Europaspel. – Cesc har aldrig varit dum, säger Thierry Henry. ”Den moderna fotbollen” har länge varit närvarande. Fotbollen där pengar är avgörande för framgång och där en ägare eller ägargrupp bestämmer över klubbarna på den högsta nivån. Staden Como i norra Italien har fått känna på flera typer av fotboll under de senaste åren. Como 1907 gick upp till Serie B säsongen 2015, men sedan tog pengarna slut ett par år senare och klubben tvångsdegraderades till Serie D. Det fanns inte ens någon duglig träningsplan för laget, men för fem år sedan, i april 2019, kom den italienska fotbollens rikaste ägare in i bilden. Medie- och underhållningsföretaget SENT Entertainment och ägargruppen Bjarum köpte Como 1907 och betalade av skulderna. Inte konstigt – med tanke på att konglomeratet ägs och drivs av Michael Bambang Hartono och Robert Budi Hartono som är rikast i Indonesien tack vare cigarettföretaget som de ärvde av sin far. Fàbregas är tränare På fem år har mycket hänt. I måndags vann Como 1907 mot Südtirol, vilket skickade upp klubben på andra plats i Serie B:s tabell. Med sju omgångar kvar att spela har Como 1907 en direktplats till Serie A, och om man skulle halka ner i tabellen finns fortfarande chansen till Serie A-spel via playoff. – Jag vet att perfektion inte existerar men jag vill göra allt så bra jag bara kan, säger tränaren i en intervju med Sky Sports. Han heter Cesc Fàbregas. Den tidigare storspelaren avrundade karriären med spel i Como, men fullföljde inte sitt kontrakt. – Allt har hänt lite snabbare än jag förväntade mig. Jag ville spela i två säsonger men det blev bara en. Jag tyckte inte att det var roligt längre. Jag bestämde mig för att göra något annat som var väldigt spännande, säger Fàbregas. Stor koppling till Arsenal Dan Corneliusson och Stefan Andreasson i all ära, men Fàbregas är den störste utländske spelaren som någonsin spelat i Como 1907, som har totalt 14 säsonger i Serie A (den senaste 2002/2003). Fàbregas tog över det äldsta juniorlaget förra sommaren, men blev uppflyttad till A-laget redan i november när tränaren Moreno Longo fick sparken. Eftersom Fàbregas fortfarande inte har rätt utbildning tillät förbundets regler bara att han var huvudtränare i en månad, så numera är Osian Roberts huvudtränare på papperet – med Fàbregas som assistent. Det finns en röd Arsenal-tråd som löper genom klubben. Fàbregas ingår även i ägargruppen, precis som Thierry Henry gör. När Henry gick sin tränarutbildning leddes den av Osian Roberts. Roberts som tidigare jobbat som assisterande tränare för Arsenal-profilen Patrick Vieira. Idén om att gå in i Como 1907 kom från Henrys och Fàbregas agent Darren Dein, som är son till Arsenals tidigare vice ordförande David Dein. Ytterligare en koppling till London finns i den tidigare Chelsea-spelaren Dennis Wise, som är klubbpresident. Henry hyllar Fàbregas Bakom succén ligger inte några spenderade jättesummor, trots de rika ägarna. Utan flera spelare som varit med länge spelar kvar i laget, som är tillspetsat med en del Serie A-rutin i spelare som Simone Verdi och Patrick Cutrone. Och så förstås Cesc Fàbregas. Thierry Henry beskriver Fàbregas som en tränare som ”gör allt” i klubben. Sedan spanjoren tog över som tränare har Como 1907 gått från att försvara sig långt ner på egen planhalva och inte ha särskilt mycket bollinnehav till att pressa högt upp i planen och äga bollen. Thierry Henry försöker att inte klampa in för mycket på tränarnas ansvarsområde, men blir ”mer och mer involverad” i klubben. – Min huvudsakliga uppgift är att träna Frankrikes U21-landslag och försöka vinna guld (OS i Paris i sommar) med U23-laget, säger Henry till The Athletic. Han har alltid trott att Fàbregas skulle bli tränare. – Cesc har aldrig varit dum. Han har det inte i sitt DNA. Jag spelade med honom och han tänker, så jag trodde alltid att han skulle stanna kvar inom fotbollen, säger Henry. Drömmer om Europa Como är en stad med ett par tusen invånare mer än Luleå och Como 1907 är en fotbollsklubb som just nu bygger upp sin träningsanläggning och infrastruktur. – Alla runt klubben vill att den ska bli så välkänd som den är i staden. Men vi måste försäkra oss om att vi inte förlorar den familjära känslan, säger Henry till Sky Sports. Han vill heller inte gå upp till Serie A och åka ut direkt. – Det vi försöker göra är att se till att det är hållbart om och när vi går upp till Serie A. Det är inte upp och sedan ner och försvinna i tio år, säger Henry till The Athletic. Fàbregas ser en lång resa framför sig. – Man kan inte tro det men det är mycket jobb som måste göras. Jag delar samma tankar och vision som ägarna och det vi vill göra är stort och kommer ta tid, säger han. Klubben har aldrig vunnit någon stor titel. – Det här är så klart en dröm, men jag skulle älska att sitta här om tio år och säga: ”Kommer du ihåg när vi pratade om Como? Nu ska vi spela vår första match i Europa”, säger Henry. På lördag väntar en toppmatch mot US Catanzaro, som kan ta Como 1907 lite, lite närmare målet.

long

few

gEVXvq

vg

Interne tall: Skiforbundet risikerer tom lommebok

Bankkontoen til Norges Skiforbund kan være tom ved nyttår dersom det ikke inngås nye sponsoravtaler i løpet av noen få måneder. Det viser en intern prognose i Norges Skiforbund, som VG har fått tilgang på. Ledergruppen i skiforbundet mottar nå økonomirapporter hver eneste uke for å være sikre på at man har kontroll. – Vi har god oversikt over den økonomiske situasjonen i skiforbundet, understreker generalsekretær Arne Baumann overfor VG. Grafen under er likevel ikke til å misforstå: Dersom skiforbundet styrer mot budsjett, så er likviditeten anstendig. Da har skiforbundet på det minste fem-seks millioner kroner i banken det neste året. Men dersom en ikke makter å hente inn flere sponsoravtaler, og heller ikke iverksetter sparetiltak, så ser det mørkere ut. Da vil forbundet mangle 20 millioner kroner ved nyttår, ifølge prognosen. Deretter kommer det penger inn i forbindelse med ski-VM i Trondheim, før pilen peker rett ned mot minus igjen. – Prognoser for likviditet er en vanlig måte å styre risiko på i en virksomhet. NSF har hvert år naturlige pressperioder på grunn av store utbetalinger i sesong, og 2024-25 er ikke noe unntak, sier Arne Baumann. Som VG har omtalt tidligere, gikk Norges Skiforbund mer enn ti millioner kroner i underskudd i 2023. I år budsjetteres det derimot med et overskudd på ni millioner kroner. Kontantbeholdningen svinger imidlertid i et særforbund som Norges Skiforbund. Årsaken er at både inntekter og utgifter varierer voldsomt i løpet av en sesong. Dersom et særforbund mangler penger på bok i kortere perioder, kan forbundet søke om et kortsiktig lån fra kassekreditt-ordningen til Norges Idrettsforbund. Arne Baumann mener prognosen som VG avslører i dag er nyttig for å vise de ansatte i skiforbundet viktigheten av å følge budsjett, samt å ha gode planer dersom budsjettet sprekker. Budsjettet sprakk til gangs i fjor, da fem av seks grener gikk i minus. Hopp mangler i dag en hovedsponsor, som tidligere dro inn 13–14 millioner kroner i året. I tillegg har herrelandslaget i langrenn en usolgt reklameplass. Begge deler går inn under det som internt kalles «usikre inntekter». Ifølge styredokumentene VG har fått tilgang på, så utgjør usikre inntekter i dag 23,6 millioner kroner. Det er ti prosent av de totale inntektene til de seks grenene som utgjør Norges Skiforbund. Skiforbundet holdt budsjettet sitt i januar, med unntak av grenen kombinert som brukte 600.000 kroner mer enn planlagt. «Avvikene kommer fra sponsoroppfølging og treneroppdrag som ikke er lagt inn i budsjett, og ser ut til å være reelle avvik og ikke periodisering. På landslagene er det også brukt mer enn budsjettert», heter det i det interne styrereferatet fra møtet som ble holdt 22. februar. PS. Egenkapitalen til Norges Skiforbund var på 57,2 millioner kroner før fjorårets underskudd på drøyt 10 millioner kroner.

short

many

zERkx4

ab

Ett steg närmare ny könslag – Moderaterna splittrade

På torsdagen klubbade riksdagens social­utskott igenom förslaget om en ny köns­tillhörighets­lag. Men inom Moderaterna är motståndet fortsatt starkt och social­tjänst­minister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att partiet inte är klara med frågan. – Vi kommer att fortsätta diskutera det här. Moderaterna och Liberalerna går vidare med förslaget om att göra det enklare att byta juridiskt kön och förändra processen när en köns­korrigering utförs med kirurgiska ingrepp. På torsdagsförmiddagen gick socialutskottet vidare med förslaget som nu går till omröstning i riksdagen den 17 april. Men motståndet mot förslaget är omfattande inom Moderaterna och även i partiets riksdagsgrupp är ledamöter tveksamma. Ministern: ”Stor samsyn” Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger att Moderaterna stått bakom sin uppfattning under en längre tid men att hon har förståelse för att frågan är komplex. – Det förs en bra dialog och den har varit öppen och tydlig, säger statsrådet. Är din bild att alla moderata ledamöter i riksdagen är med på det här? – Jag har ingen annan uppfattning än att det finns en stor samsyn i dag. Att det finns olika uppfattningar och att det har funnits många frågor, det tycker jag är naturligt. Camilla Waltersson Grönvall vill inte svara nej på frågan om det är ett alternativ att låta Moderaternas riksdagsledamöter rösta efter samvete. – Vi kommer att fortsätta diskutera det här i riksdagsgruppen men vi har fattat ett beslut i Moderaterna som vi står bakom och som är väldigt väl avvägt. M-ledamoten: Ingen får rösta enligt samvete Partikollegan Johan Hultberg, som sitter i socialutskottet, säger att Moderaterna kommer att leverera den lag som man har lovat att leverera. – Moderata riksdagsgruppen är en gemensam riksdagsgrupp som har ett gemensamt agerande. Vi har diskussioner, vi landar i gemensamma ställningstaganden och det gör vi naturligtvis också i den här frågan. Ledamöterna får alltså inte rösta som man känner för den 17 april? – Vi har en arbetsordning i riksdagsgruppen, den är tydlig. Vi har en partilinje som vi har varit tydliga med innan valet, att vi vill göra det enklare att ändra det juridiska könet och det gör vi nu också i den här frågan. – Det är naivt att tro att diskussionen skulle vara över i och med det här. Den här frågan har varit hett debatterad i samhällsdebatten i årtionden och jag ser fram emot att den kommer att fortsätta.

long

few

BW7zX0

ab

Kändiskocken: Israels attack var medveten

Israels militär attackerade de sju hjälparbetarna från World Central Kitchen medvetet, säger organisationens grundare, kändiskocken Jose Andres. – Det har var inte en oturssituation där man – ”oops” – råkade släppa en bomb på fel ställe, säger han till Reuters. Israel har kallat händelsen ”ett misstag”. Sju hjälparbetare från World Central Kitchen (WCK) dödades i en israelisk flygattack mot Gaza i måndags. Personerna – som var medborgare i bland annat USA, Storbritannien och Palestina – hade varit vid ett lager i Deir al-Balah för att lasta över 100 ton förnödenheter som kommit med fartyg. Israel har bekräftat attacken och bett om ursäkt. ”Tyvärr inträffade ett tragiskt fall där våra styrkor oavsiktligt slog mot oskyldiga människor i Gaza”, skrev premiärminister Benjamin Netanyahu på X, tidigare Twitter. ”Systematisk” Men förklaringen avfärdas av WCK:s grundare, kändiskocken Jose Andres. Han säger till nyhetsbyrån Reuters att attacken var ”systematisk” och skedde mot ”bil efter bil”. Han säger också att man tydligt koordinerat resan med den israeliska militären (IDF). – Det har var inte en oturssituation där man – ”oops” – råkade fälla en bomb på fel ställe, säger han. – Det här var en sträcka på över 1,5 kilometer, en tydligt markerad humanitär konvoj med skyltar på taket, en färgglad logga som vi uppenbart är väldigt stolta över. Det är mycket tydligt vilka vi är och vad vi gör. Han påminner också om att området där hjälparbetarna befann sig bedömts som säkert av IDF, och kontrolleras av densamma. ”Ett misstag” Israeliska försvarsdepartementets organ för Palestinafrågor, Cogat, bekräftade i går att kommunikationen om konvojens rutt fungerat. – Detta var ett misstag följt av en felidentifikation, vi har inlett en oberoende utredning hos ett professionellt organ, sa Shimon Freedman, talesperson för Cogat, till BBC Newshour i går. Han sa också att koordineringen mellan hjälporganisationer och Cogat vanligtvis fungerar. Organisationerna har dock inte samma bild. Stoppar hjälp FN har nu tillfälligt stoppat sina nödleveranser nattetid i Gaza för att utreda säkerheten efter attacken. Flera andra organisationer har också pausat av samma skäl. – Det här är ingen isolerad händelse. Attacker på hjälparbetare, journalister och civila har skett systematiskt nu i snart sex månader, säger Frida Lagerholm, kommunikationschef på Läkare utan gränser (MSF), till Sveriges Radio Ekot. MSF har inte pausat sitt arbete i Gaza – än, betonar hon. Över 200 dödade Hittills har över 200 hjälparbetare dödats under det snart sex månader långa kriget. – Israel har nu dödat fler hjälparbetare i Gaza än alla andra arméer, miliser och terrorister i alla andra krig kombinerat, sa Jan Egeland, som leder Norska flyktinghjälpen, till nyhetsbyrån AFP i går. – Jag hoppas innerligt att denna fruktansvärda attack kommer att fungera som en slags vattendelare och leda till en förändring.

long

few

8JryoA

ab

TEST: Bästa & sämsta sommardäcken 2024

Det är rent makalöst hur bra de bästa sommar­däcken har blivit. De kända fabrikat vi testat i år har knappt en enda svaghet. De är förbluffande bra på nästan allting. Ja, med ett undantag. Och det är knappast Michelins fel att vi valde ett däck just från Michelin för att visa hur svårt det är att kombinera våtgrepp med lågt rullmotstånd. Vi valde Michelin som alltid gör bra däck för att visa problemen med däck konstruerade för att ge elbilar lite längre räckvidd. Elbilsdäck från andra tillverkare bedömer vi som kanske likvärdiga, eller ännu sämre på våt väg. Våt asfalt har alltid varit sommardäckens akilleshäl. För tio, tjugo år sedan kunde däck från de bästa tillverkarna vara alldeles utmärkta på torr asfalt. Men en del föll igenom när det började regna. En del kunde vara riktigt snabba även på våra regnvåta testbanor, men luriga när det gick för fort. Man fick hålla tungan rätt i mun. En del sladdade iväg med baken. Ruggigt. Nu har gummi-, eller plast­blandningarna blivit bättre (knappt några sommardäck innehåller naturgummi numera) och de så kallade premium­däcken är bra både i vått och torrt. Men så kom det alltså in en ny parameter: rullmotståndet.  Visst, det har alltid varit en egenskap att ta hänsyn till, men inte särskilt viktig. Förrän det började dyka upp elbilar med kort räckvidd. Och laddhybrider med ännu kortare räckvidd på el. Då blev det ett krav från biltillverkarna att däcken skulle rulla lätt för att öka räckvidden några mil för elbilarna, några kilometer för laddhybriderna. Ta Volvo, som ett exempel. Längre räckvidd var plötsligt viktigare än våtgrepp. Då måste däcktillverkare som vill original­montera på Volvo utveckla däck som rullar extremt lätt. BMW och Porsche vill kanske ha lite mera tonvikt mot våtgreppet. Men det ska ändå vara lättrullat. Så våtgreppet blir alltid sämre. Mycket sämre eller lite sämre, det beror på biltillverkarens önskemål. Det elbilsdäck som vi har med i testet i år, Michelin e-Primacy, är det däck som Michelin utvecklat för eftermarknaden. Lite mer trögrullat men med lite bättre våtgrepp än däck som kanske skulle originalmonteras på Volvo. Så räkna med att ett Volvo originaldäck bromsar och greppar ännu sämre i regnet än det eftermarknadsdäck vi testat. Konflikt mellan rullmotstånd och våtgrepp Om tio år när de vanliga sommar­däcken blivit ännu bättre har säkert elbilsdäcken också blivit bättre. Men det kommer alltid att vara en konflikt mellan våtgrepp och rull­motstånd. Det är en naturlag. Ungefär som diskussionen är om vinterdäck. Ja visst, de odubbade har blivit betydligt bättre än för tio år sedan. Men det har de dubbade också. De odubbade har blivit bättre på både snö och is. Det har dubbdäcken också blivit och samtidigt har dubbdäcken blivit både tystare och skonsammare mot asfalten. Hur man än vänder sig har man rumpan bak. Testet sker på Nokians nya testbana ”Hakka Ring” strax söder om Madrid. Precis som förra året. Det är lite kallt på högplatån i januari, som är vår favoritmånad att testa sommardäcken. Då har sommarens nyheter kommit och vi har tid att bearbeta alla resultat. Men i år väntade vi till slutet av februari när våren börjat värma testbanornas asfalt. Däckdimensionen är 225/45 17. Alltså 17-tummare med 225 millimeters bredd mot asfalten och profilen 45. Ett extremt däck för tio år sen. Nu på var och varannan VW Golf. Vi har med de stora kända västerländska tillverkarna och en del asiatiska. Koreanska Hankook närmar sig de bästa, ofta ett prisvärt alternativ, vårt testdäck är tillverkat i Ungern. Nexen är en annan koreansk tillverkare som inte kommit lika långt. Ja, utom när man försöker bromsa. Då kommer Nexen överlägset längst av alla. Och den som döpte vår kinesiska nykomling till Roadhog var nog inte så slängd i engelska. (En betydelse av road hog på engelska är nämligen ”aggressiv förare” med nära till road rage). Enligt hemsidan ”garanterar gummi­blandningen och konstruktionen ett optimalt förhållande pris-kvalitet när det gäller pålitliga kör- och bromsegenskaper på torr och våt väg”. Hade lika gärna kunnat döpa däcket till ”Road kill” Vårt test visar att det enda man kan vara säker på att priset måste vara nära noll för att uppfylla det löftet. Och fullt så billigt är det inte. Någon med lika dåliga kunskaper i engelska hade lika gärna kunnat döpa däcket till ”Road kill”. Men Nexen är ännu sämre med rent usla egenskaper på både våt och torr asfalt. Sämst i test. Michelins e-Primacy är snudd på lika dåligt som ”Road kill”. Michelins ess i ärmen är ju det låga rullmotståndet men kan det ursäkta uselt grepp? Köregenskaperna, hur lätt är det att hantera en sladd, hur snabbt är däcket vid en undanmanöver, hur harmonisk är körningen, ja, där är Michelins elbilsdäck, Nexen och Roadhog ungefär lika oharmoniska. Alla vanliga sommardäck från findäcks­tillverkarna är så lekande lätthanterliga på den regnvåta banan. Går det lite för fort i kurvorna kanske däcket släpper taget en aning fram, men lätta lite på gasen och bilen styr genast åt rätt håll. Alla är trygga och harmoniska. Däcken, föraren och passagerarna. Goodyear är allra bäst. En dröm på den regnvåta banan.  Testvinnaren Goodyear kostar 1 200 kronor i vår dimension hos näthandlaren Däckonline. Sämst i test-däcket Nexen – som jag inte skulle vilja möta i en kurva – kostar 1 000 kronor. Ynkliga 200 kronor mindre för ett fiasko­däck. Roadhog är aningen bättre än Nexen men i alla fall billigt, 800 kronor. Michelins lättrullade men i övrigt usla e-Primacy som ökar räckvidden en aning för laddhybrider och elbilar är dyrast bland testdäcken och kostar nästan 1 500 kronor styck, 1 200 kronor mer för fyra däck än testvinnaren Goodyear. Vem vill betala det för att få ett riktigt dåligt däck, om än med lite längre räckvidd? Text: Robert Collin Testansvarig: Jukka Antila TESTRESULTATET: Goodyear EfficientGrip Performance 2 ⁠ 9,1 poäng Pris: 1 209 kr Goodyear är alldeles utmärkt, för att inte säga idiotsäkert, i alla situationer på våt asfalt. Det styr in perfekt även i snäva kurvor. På torr väg är däcket lugnt, håller greppet utom kanske i värsta undanmanövern där det kan släppa en aning fram, aldrig bak. Det är tyst och lättrullat. Subjektivt är det faktiskt ännu mer överlägset än vad poängen anger. Bra: Grepp och köregenskaper på våt väg, köregenskaper på torr väg. Dåligt: -. Nokian Hakka Blue 3 ⁠ 9,0 poäng Pris: 1 472 kr. (Högt pris för att Nokian inte vill säljas på nätet.) Nokian styr exakt på våt väg med bra sidgrepp och det är lättkört i alla situationer. I extrema undan­manövrer kan det släppa lite fram, men greppet är lätt att få tillbaka. Inte ens på sliten asfalt behöver man vara rädd för vattenplaning. På torr väg styr det lika bra men i värsta undan­manövern kan det släppa en aning bak. Däcket är tyst men lite trögrullat.  Bra: Grepp och köregenskaper på vått och torrt. Dåligt: Rullmotstånd. Michelin Primacy 4+ ⁠ 8,7 poäng Pris: 1 372 kr Michelin är ett mycket lugnt och harmoniskt däck, ibland lite för lugnt. Det kan styra in lite för långsamt i en kurva på våt asfalt men det släpper aldrig bak. Samma sak på torr väg, lugnt, men kan svara lite långsamt när man vrider på ratten. Och det håller greppet bak. Däcket är tyst och rull­motståndet mitt i klungan. Man uppskattar lugnet utan överraskningar. Bra: Köregenskaper på våt och torr asfalt. Dåligt: -. Pirelli Cinturato P7 C2 ⁠ 8,7 poäng Pris: 1 242 kr Pirellis våtgrepp är bra, men aningen sämre än hos de bästa. Köregenskaperna är mycket trygga. Det styr in fint även i extrema undanmanövrer och släpper aldrig bak. Det är lika tryggt på torr väg med samma exakta styrning och perfekt grepp bak vid en undanmanöver. Däcket är tyst och rullar medelgott. Pirelli är inte bäst på någonting, men mycket bra när allt räknas samman. Bra: Grepp och köregenskaper på våt väg, köregenskaper på torr väg. Dåligt: -. Continental UltraContact ⁠ 8,5 poäng Pris: 1 242 kr Continental som ofta vinner våra däcktester har tappat greppet (på våt asfalt), men hänger med med exakt styrning och fina köregenskaper. Vid en undanmanöver kan däcket släppa en aning bak. Och den som kör på spårig väg i regn får sänka farten och vara vaksam; det är nära till vattenplaning. På torr asfalt är det bäst av alla, det styr perfekt även om det råkar gå för fort men kan släppa lite bak vid en extrem undanmanöver. Däcket är tyst och lättrullat. Bra: Köregenskaper på våt asfalt, alla egenskaper på torr väg. Dåligt: Vattenplaning. Firestone Roadhawk 2 ⁠ 8,4 poäng Pris: 1 102 kr Firestone är lugnt på våt väg även om greppet inte är i toppklass. Det styr exakt vid normal körning men vid en undanmanöver blir det lite skarpt, yxigt om det går för fort. Vattenplaning klarar däcket utmärkt. På torr asfalt är greppet bra men däcket styr lite långsamt, i synnerhet om man vrider lite för mycket på ratten. Men bak håller det i fint. Det är tyst och lagom lättrullat. Bra: Vattenplaning, bromsar fint på torr asfalt. Dåligt: Köregenskaper på våt väg. Hankook Ventus S1 evo 3 ⁠ 7,9 poäng Pris: 1 078 kr Hankook styr exakt på våt asfalt och känslan är den rätta. Men sidgreppet som först känns perfekt kan bli lite på/av när det går för fort. Och då kan det också släppa lite bak. Samma på torr väg med bra känsla och grepp, tills det går på tok för fort och styrningen inte hinner med. Bäst är det innan det går för fort, i vått och torrt. Däcket är tyst och lite trögrullat.  Bra: Vattenplaning. Grepp och köregenskaper på torr väg. Dåligt: Köregenskaper på våt väg. Michelin e-Primacy ⁠ 7,6 poäng Pris: 1 442 kr Michelins el- och laddhybridssdäck e-Primacy är svårkört i regn. Det styr ganska bra men kan plötsligt tappa greppet bak i en kurva, om man plötsligt släpper upp gasen, eller vid en undan­manöver. På torr väg vill däcket gå rakt fram om man vrider för snabbt på ratten. Att klara en undan­manöver kan vara svårt. Aningen ljudligt, men förstås mycket lättrullat. Visst är det bra om däcket är lättrullat, men så dåligt i regn är inte acceptabelt. Bra: Rullmotståndet. Dåligt: Grepp och köregenskaper på våt asfalt. Roadhog RGHP02 ⁠ 7,4 poäng Pris: 810 kr (hos Dackleader) Roadhog bromsar hyfsat på våt väg men kör­egenskaperna är oroliga och vid en undan­manöver vill däcket gå rakt fram. Blir svängen alldeles för hastig tappar däcket greppet även bak. Körningen är lika nervös på torr asfalt. Däcket styr långsamt och osäkert, en snabb undan­manöver kan sluta hur som helst. Man kan säga att greppet är hyfsat men kör­egenskaperna alldeles för oroliga.  Bra: Hyfsat bromsgrepp på våt väg. Dåligt: Köregenskaper på vått, både kör­egenskaper och grepp på torrt. Nexen N’Fera Sport SU2 ⁠ 6,8 poäng Pris: 1 024 kr Nexen är svårkört på våt asfalt. Ena sekunden har man grepp, nästa har man fått sladd antingen fram eller bak. Omöjligt att förutse. Man kommer in lite för snabbt i en kurva och det släpper fram, man lyfter upp gasfoten lite och så sladdar det iväg bak. Och sen är det svårt att få tillbaka kontrollen. Ruggigt! På torr väg understyr bilen rejält, vill gå rakt fram i en kurva. Det är svårt att veta hur mycket man kan vrida på ratten.  Bra: Klarar vattenplaning bra. Dåligt: Grepp och köregenskaper både på våt och torr väg. SÅ TESTAR VI: ⁠ Vi bromsar från 80 kilometer i timmen på vått och från 100 kilometer i timmen på torrt, och mäter ner till 5 kilometer i timmen, sen blir det för stor osäkerhet. Och vid olika temperaturer mellan 10 och 25 grader.  ⁠ Köregenskaper på vått testar vi på en bana med olika skarpa kurvor där vi kör så fort vi kan och gasar och bromsar hårt för att hitta gränsen. ⁠ Vattenplaning rakt fram mäts när (de drivande) framhjulen tappar greppet totalt. Vattendjupet är nio millimeter. Vattenplaning i kurva mäts i en stor cirkel där en liten sträcka täcks med nio millimeter vatten. Vi anger hastigheten när framhjulen tappar greppet totalt.  ⁠ Köregenskaper är inte samma sak som varvtid. Ett däck kan vara mycket snabbt, men kräver en skicklig förare som kan kontrollera och häva sladdar, antingen det understyr, hasar rakt fram, eller sladdar iväg bak. Köregenskaperna bedöms subjektivt och handlar om både grepp och förutsägbarhet. Aningen släpp fram är bättre än sladd bak och hur lätt får däcket tillbaka greppet efter en sladd? ⁠ Ljudet bedöms av en förare och en testare i baksätet. ⁠ Rullmotståndet mäts i ett laboratorium och är omräknat till den procentuella ökningen av bränsleförbrukningen. ⁠ Alla objektiva mätningar görs med RaceLogic VBox GPS. TÄNK PÅ DET HÄR: ▪ Är däcken senaste generationen? Det finns alltid en risk att köpa däck som legat på hyllan i flera år. Köper du på nätet är det svårt att reklamera. Sommardäck innehåller inget eller mycket lite naturgummi, och det är naturgummit som åldras. Plastblandningarna påverkas knappt alls av ålder. Problemet med äldre sommardäck är att de inte är senaste generationen. Alla däck har tillverkningsdatum instansat med fyra siffror. 4023 betyder att däcket är tillverkat vecka 40 år 2023. Äldre än så bör det inte vara. ▪ Om att handla på nätet Däck är oftast billigare på nätet än hos gummihandlaren. Men tänk på att ”gummigubben” vill ha runt 2 000 kronor för att montera däcken, en kostnad som oftast ingår i priset om du gör hela affären hos din gummihandlare. Vill du vara säker på att få färska däck av senaste generationen, gör upp hela affären hos en gummigubbe du litar på. ▪ Brett eller smalt? Stora eller mindre fälgar? Smala däck på mindre fälgar är oftast (men inte alltid) billigare. Men de är alltid tystare och fjädrar bättre. Stora fälgar och däck ger bättre grepp men det är egentligen bara viktigt om man vill köra fort på Nürburgring. I Tyskland med fri fart på Autobahn säljs bilarna generellt med mindre fälgdiameter och smalare däck än i Sverige med våra max 120 på några få motorvägar med desto mer sliten lappad asfalt där de breda designdäcken är både stötiga och bullriga. Handlarna vill absolut att du kör på dyra designdäck och så fort du köper till något utrustningspaket växer däcken per automatik. Våga vägra! (Det är inte du som är en tönt utan handlaren.) ▪ När är däcken slut? Lagen säger att däcken måste ha minst 1,6 millimeters mönsterdjup. De små klackarna i mönstret visar när däcken blir förbjudna. Men då har de varit trafikfarliga länge. Inte på torr väg (racerbilar har inget däckmönster alls) men i regn. Vattenplaningen kommer snabbt när mönstret krymper ner mot laggränsen. Om du har råd, byt vid tre millimeter. ▪ Bästa däcken bak! Allra bäst är ju att byta alla fyra däcken. Men säger ekonomin stopp ska du ha de gamla slitna däcken fram och de nya bak. Då minskar risken för sladd om du råkar ut för vattenplaning.  ▪ ”Ägarna supernöjda med sina lågprisdäck!” – eller? Alla som som importerar och säljer lågprisdäck, oftast från Kina, citerar ägare(?) som är supernöjda med sina däck. Hittepå eller ren okunskap?

long

few

JQPpJ6

ap

Glatte veier og snø på Østlandet: Flere trafikkulykker og stengte veier

Kollisjoner og utforkjøringer preger veiene i store deler av landet etter snøfall torsdag. E18 er delvis stengt som følge av glatte kjøreforhold. Torsdag skaper snøen problemer for flere på Øst-, Sør- og Vestlandet. – Det har vært mange trafikkuhell, jeg har ikke tall på hvor mange, sa trafikkoperatør Jørgen Bødtker til NTB allerede torsdag formiddag. Klokken 14.00 er nødetatene på vei til Flårtunnelen på E18 i Horten etter melding om en kjedekollisjon mellom ti personbiler og to lastebiler. – Veien er stengt i sørgående retning, og det vil ta lang tid før den åpnes, sier operasjonsleder Tommy Eriksen i Sørøst politidistrikt til NTB. Tre personer er kjørt til sykehus og to personer blir kjørt til legevakten. Man må regne med forsinkelser i området, opplyser Eriksen. Klokken 16.30 opplyser politiet i Oslo at Smestadtunnelen er åpnet for normal trafikk, etter at fem kjøretøy ble involvert i et trafikkuhell like etter 15.00. – Kjør alternative ruter, sier politiet. På kort tid har det også vært tre trafikkuhell på E6 nær Oslo torsdag ettermiddag: – Det er svært glatt på stedet, skriver politiet på X. Rett før klokken 12.50 var to biler involvert i en trafikkulykke i Vittenbergtunnelen i Lørenskog. Klokken 14.25 melder politiet om en trafikkulykke mellom flere personbiler og et vogntog i Nøstvettunnelen i Nordre Follo. Tunnelen er stengt. Flere trafikkuhell i vest – politiets kapasitet sprengt På Vestlandet har også vært flere problemer: Sørvest politidistrikt pålegger torsdag ettermiddag vogntogsjåfører å montere kjetting. Det er også flere trafikale utfordringer på riksvei 13 Gaupekleiv i Sulda. Politiet har foreløpig ikke kapasitet til å bistå på stedet, opplyser operasjonsleder i Sørvest politidistrikt, klokken 10.34. Busselskapet Kolombus og Stavanger lufthavn melder om store forsinkelser, som følge av snøen. Noen flyvninger er kansellert, skriver Stavanger Aftenblad. Fjordlines avgang fra Kristiansand til Hirtshals ble også kansellert på grunn av været. Det samme er fergen motsatt vei, som skulle hatt avgang i ettermiddag. Wahlstrøm oppfordrer alle til å senke farten, holde avstand og kjøre etter forholdene. Ruters pressevakt Øystein Dahl Johansen forteller at Ruter er i tett dialog med sine operatører, og at de gjør ulike tiltak for å forberede seg. Oslo kommune sa torsdag morgen at de tar pause i vårrengjøringen og rigger seg for å brøyte. – Snøen vil gi seg i løpet av natten Vakthavende meteorolog ved Meteorologisk institutt, Terje Alsvik Walløe forteller at det slutter å snø i natt. – Vi er halvveis nå. Snøen vil gi seg til løpet av natten. Vi må holde oss oppmerksomme på at det vil bli varmere i morgen, sier han. Varmere vær er i siktet. Neste uke vil været være mildere og ligge på plussgrader. Allerede i helgen blir været mildt, men våren kommer til å merkes mye sterkere neste uke. – Mange lengter etter skikkelig vårvær, og den kommer, sier Walløe. Allikevel garanterer han ikke at snøen ikke vil komme tilbake. – Det er for tidlig å gi garanti på at det ikke kommer til å snø fremover, men sannsynligheten er god for at vi ikke får et slikt tilbakeslag, sier han.

short

few

kEqKrv

vg

Frykter for barna etter drap: – De får ikke lov til å være i byen

Vilja (4) og Isak (2) blir kjørt til barnehagen som vanlig. Men i dag får ikke eldstejenta på ti år lov til å gå til skolen. – Hun pleier å få gå i byen alene, men ikke disse dagene. Vi er redde selv også, sier Ine Myhren til VG utenfor St. Fransiskus i Arendal. Det uoppklarte drapet på en svensk kvinne i 30-årene, midt i gågaten, har satt en støkk i foreldre som kjører barna til den katolske barnehagen og skolen på Tyholmen. – Vi har ikke så lyst til å la ungene gå alene uten oppsyn, sier Ine Myhren mens ektemannen Thomas følger de to minste inn i barnehagen. Hun sier at tiåringen har hørt at noen har dødd. – Hun er ikke veldig redd, men jeg tror ikke hun forstår at det er et drap. Får hun høre det på skolen, tenker jeg hun kan bli mer bekymret. Politiet gikk onsdag ut med at kvinnen som morgenen før ble funnet skadet utenfor apoteket og døde, er drept. – Det kan ikke utelukkes av avdøde er et tilfeldig offer, fremholdt politiadvokat i Agder politidistrikt Vanja Bruvoll onsdag ettermiddag. Kvinnen var ansatt på apoteket. Ifølge opplysninger til Agderposten ble kvinnen drept med kniv. Politiet skal ha funnet drapsvåpenet. Gjerningspersonen er torsdag morgen på frifot. Politiet har ingen konkrete holdepunkter å gå etter. Da politiet møter pressen klokken 11 torsdag har de fremdeles ingen mistenkte i saken, ifølge politiadvokat Vanja Bruvoll. Politiet gjennomgår videomateriale fra overvåkningskameraer og tekniske undersøkelser fra åstedet mellom torget og havnen. Agder politidistrikt har hevet beredskapen. Dette innebærer at politiet er til stede med mer sivilt og uniformert personell i sørlandsbyen. I snødrevet torsdag morgen slipper Margareth Larsen av sønnen på ti år på parkeringsplassen ved kirken, før han går opp bakken til skolen. – Jeg pleier ikke kjøre ham, men akkurat i dag gjorde jeg det. Vi vil gjerne få en avklaring, sier trebarnsmoren til VG. De to eldste på 12 og 14 går daglig gjennom byen til skole og fritidsaktiviteter. – Jeg har sagt at de gjerne kan gå rett til bussen og at de kan gå sammen med noen, til vi vet noe mer. Når politiet finner utav det, har vi mer forutsigbarhet. Jorunn Bergqvist har tre barn i alderen 10–15 år. – Jeg er bekymret, så jeg kjører til og fra skolen. De får ikke lov til å være i byen hverken formiddag, ettermiddag eller kveld i disse dagene. Bergqvist sier at barna pleier å få ta bussen hjem alene. – Nå får de ikke lov til det heller. Frem til politiet kommer ut med flere opplysninger, vil det være slik. Når det er så uoversiktlig, blir jeg bekymret. Marthe Henriksen slipper av toåringen, som bestefar følger inni barnehagen. – Jeg er ikke urolig for henne, men synes selv det er litt skummelt i gatene, for jeg jobber kveld i restaurantbransjen. Det hjelper at politiet har økt beredskapen. Henriksen har også en datter på 12 år. – Hun tar bussen med venninner, helt bevisst, så de ikke går alene til skolen. Det som har skjedd, er helt forferdelig. Mange er veldig berørt. Onuma Sukphirom følger seksåringen inn til skolefritidsordningen mens kjæresten Jarle Martinsen venter i bilen utenfor St. Fransiskus. – De bor ikke langt fra åstedet og er litt redde. Jeg synes også det var veldig ubehagelig. Det virker som det var en veldig impulsiv handling, sier Martinsen. Ekstra vakter St. Franciskus skole har torsdag satt inn en ekstra vakt i friminuttene. – Det er noe vi gjør vi av og til, for eksempel ved store snøfall, så vi gjør ikke noe ekstraordinært. Men vi er litt ekstra årvåkne, sier rektor ved skolen, Helga Tørå Karsrud til Agderposten. Hun sier skolen ikke har tilkalt politiet for å være vakt oppe ved skolen. – Vi følger politiets anbefalinger om å være litt ekstra årvåkne, jeg har snakket med politiet direkte og fått beskjed om å gjøre som vanlig, men som andre i byen tenker vi jo på det som har skjedd. Men vi skal skape en vanlig skoledag for elevene i dag det er viktigere for oss å trygge de enn å skremme, sier Karsrud til Agderposten.

short

many

JQKA54

ab

Bankerna med högst och lägst snittränta under räntekrisen

Det skiljer 15 400 kronor mellan det billigaste och dyraste snittbolånet. Och det är en av giganterna som är dyrast i klassen, enligt en ny genomgång. – Vissa banker är bättre på att ta betalt, säger Ola Söderlind på Zmarta. Det har blivit dyrt att bo. Efter år av minus- eller nollränta har det inte gått någon bostadsägare förbi att räntorna nu är betydligt högre än så. Men under de senaste inflationsåren syns stora skillnader mellan den dyraste och billigaste banken. På knappt två år har flera av storbankens bolånekunder fått betala tiotusentals kronor mer än det billigaste alternativet, visar en ny genomgång av jämförelsetjänsten Zmarta. – Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta. Storbanken dyrast i klassen De har jämfört 14 bankers genomsnittsräntor för rörliga bolån från maj 2022 fram till och med februari 2024 – och hittat stora skillnader. Dyrast är Nordea. Snitträntan under perioden var 3,94 procent. I jämförelse har Skandiabanken, som är billigast enligt jämförelsen, en snittränta på 3,52 procent. Skillnaden i kronor är under samma period är 15 400, om man har ett bolån på 2 miljoner. – Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Ola Söderlind. Hos Konsumenternas bank- och finansbyrå, som hjälper bankkunder med oberoende vägledning, har man också märkt av skillnader bland bankernas bolåneräntor. – Det finns skillnader och det kan säkert löna sig att byta bank, säger Eva Lindström, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå. Juristens tips – så jämför du Hon råder om att börja med att titta på bankernas snitträntor för att se hur din ränta står sig i jämförelse. – Snitträntorna är ett genomsnitt av de räntor som banken erbjudit och redovisas en gång per månad. De räntorna visar ju inte vad en viss kund kan få för ränta, men man kan börja med att jämföra sin egen ränta med den egna bankens snittränta, och sen också jämföra med vad andra banker haft på motsvarande bindningstid. Hon fortsätter: – En del banker lämnar ”fasta” rabatter som oftast bygger på hur stort lånet är och vilken belåningsgrad man har. Då kan man själv se vad man skulle kunna få för ränta direkt på bankens webbplats. Andra banker har individuella rabatter och då behöver man be om ett erbjudande och kanske även ha en diskussion eller förhandling om räntan. Varför skiljer det mellan olika banker – när de alla betalar lika mycket enligt styrräntan? – Även om kostnaden för att låna in pengarna är ungefär detsamma så bestämmer varje bank vilken ränta de erbjuder kunderna. Det är dock ingenting som vi har någon insyn i. ”Börja med att hänvisa” Är det ett argument man kan ta till sin bank, att en konkurrent har lägre ränta? – Absolut. Man kan börja med att hänvisa till en lägre snittränta hos andra banker. Sen kan man eventuellt gå vidare med att be om ett erbjudande från en eller två andra banker och använda dessa som argument i förhandlingen med den egna banken. Hur man lyckas i en förhandling kan vara olika, men om banken inte vill ge dig en bättre ränta så ska du fråga varför, säger Eva Lindström. Inte heller Ola Söderlind vet exakt varför bankerna erbjuder olika räntor, men han har sina teorier: – Högre snittränta kan bero på en rad saker som att vissa banker är bättre på att ta betalt för sina tjänster eller att deras kunder är sämre förhandlare eller har en högre kreditrisk. Det vi kan konstatera är att små ränteskillnader blir stora summor pengar i slutänden och att den som jämför räntor blir en vinnare i längden, säger han.

long

few

GMv0Gq

ab

Letar efter kärleken i tv: ”Självklart var jag rädd”

Anders Lindqvist, 71, är en av tre deltagare i TV4:s ”Bonde söker fru – jorden runt”. Där letar travprofilen efter kärleken. På måndag visas premiäravsnittet. – Självklart var jag rädd över att göra misstag, säger han. 71-årige Anders Lindqvist har länge letat efter kärleken. För ett drygt år sedan blev travlegendaren tillfrågad om att ställa upp i ”Bonde söker fru – jorden runt”. Nu på måndag visas så premiäravsnittet på TV4 – och huvudpersonen själv är minst sagt spänd över vad som väntar. – Jag, mina barn och exfruar kommer givetvis att vara bänkade framför tv:n. Det blir väldigt spännande, även för mig eftersom jag inte vet hur de klipper ihop det hela. Förhoppningsvis blir det sevärt, berättar Anders. ”Enorm produktion” Tittarna kommer under seriens gång få följa tre bönder i lika många olika länder, med ”Linkan” som fältets äldste deltagare med sina 71 år. Linslusen Lindqvist är sedan en lång och framgångsrik karriär inom travsporten van vid rampljuset, men erkänner samtidigt att ”Bonde söker fru – jorden runt”, på bästa sändningstid dessutom, är något helt annat än vad han är van vid. – I princip så var man övervakad med kamera från det att man vaknade tills det att man lade sig, vilket var jobbigt och gjorde det svårt för mig att slappna av i början. Det var en enorm produktion och en helt ny situation för mig. Men också en fantastisk sådan och något som jag inte skulle vilja ha ogjort. Uppståndelsen har, enligt Anders, varit enorm och för honom väldigt överraskande. Istället för att läsa travlitteratur dagarna i ända fylldes fritiden med brev från otaliga kärlekstörstande kvinnor. – Jag försökte läsa alla brev men vågade inte räkna hur många det blev. Förvånansvärt många! Jag är trots allt 71 år nu och har passerat bäst före datum, så detta värmde verkligen. – Det var en väldig spridning på damerna, från i stort sett hela Sverige. De här tjejerna var väldigt fascinerande och utlämnande. Det var modigt gjort av dem. ”Jobbigaste var att välja” Norrlänningen, med Frankrike som sin hemvist sedan många år tillbaka, har under de senaste månaderna fått bredda sitt register när det gäller dejtingbiten. Under sammanlagt drygt två veckor har han bland annat kastats in i hetluften och testat på speeddejtning för allra första gången. – Detta var något som jag absolut inte var van vid och det jobbigaste var att välja bland de elva deltagarna. Vad är bättre, en dajm eller en japp om man inte har provat? Efter endast fem minuter med varje kvinna skulle Lindqvist plocka ut den kvartett han fattat tycke för. – Det var en jättelyx men också otroligt svårt. Självklart var jag rädd över att göra misstag. Föga överraskande kommer Anders även med en travliknelse. – Det är som när en spelare har ett jätteöppet lopp men bara råd med fyra streck, när man allra helst skulle vilja helgardera... ”Hade varit en bättre partner” I samband med en tidigare intervju med Trav365 kom det fram att han sökte efter en ”trevlig, gärna lite halvgalen dam”. Fanns det många sådana? – Det får man väl säga. Bara att man söker till programmet så är man väl lite halvgalen? Mer kan jag dock inte avslöja. Lindqvist lägger nu locket på om vad som händer under seriens gång, där får tittarna helt enkelt hålla sig till tåls. Hur känner du inför att hela svenska folket på måndag kommer att veta vem Anders Lindqvist är? – Det är bättre än att bara travfolket gör det, för då kanske jag kan göra lite nytta? Jag är ju väldigt förtjust i travet och kan jag, som en relativt hygglig kille, få folk att bli nyfikna på att besöka en bana så vore det toppen. Hur mycket travsnack blev det under seriens gång? – Det mesta jag håller på med relateras till travet och hästarna, så produktionen hade nog svårt att klippa bort allt. Oavsett hur äventyret slutar, vilket kommer att avslöjas under de närmsta månaderna, är Anders tacksam över att ha fått chansen i programmet. – Jag fick lära känna mig själv på ett sätt som jag aldrig tidigare hade gjort och har blivit en bättre människa. Om jag gjort det här programmet för 40 år sedan så hade jag varit en bättre partner, avslutar han. ✓ Premiäravsnittet av ”Bonde söker fru – jorden runt” sänds måndagen den 8 april klockan 20.00 i TV4.

long

few

rlvVK3

ab

S rustar för intern splittring om nya könslagen: Har rutiner

Snart ska riksdagen rösta om den uppmärksammade könstillhörighetslagen. Frågan splittrar regeringen, men även inom Socialdemokraterna finns en spricka som kan öppnas när kammaren går till omröstning. – Vår linje kommer att vara tydlig, säger S-toppen Fredrik Lundh Sammeli. På torsdagen ska riksdagens socialutskott rösta om den nya könstillhörighetslagen. Frågan splittrar såväl Tidöpartierna som regeringen, där KD och SD ställer sig emot de ändringar som M och L vill genomföra. Även inom S är lagen mycket kontroversiell. Kvinnoförbundet, S-kvinnor, lett av Annika Strandhäll ställer sig emot förslaget. KD har valt att begära kvittningsförbud när frågan kommer upp i riksdagens kammare den 17 april. Det innebär att samtliga ledamöter måste dyka upp till omröstningen. Därmed ställs frågan om vilka ledamöter som ställer sig emot förslaget på sin spets och risken är att partipiskorna inte är tillräckligt skarpa för att kuva motståndare till den nya lagen. S-toppen: Vi har rutiner om någon avviker Fredrik Lundh Sammeli är S vice ordförande i socialutskottet. Han säger att partiet står bakom förslaget. – Vi kommer att stödja det. Vi har såklart enskilda ledamöter som tycker både att det här är för urvattnat och vi har människor som tycker att vi inte borde fatta det här beslutet. – Men i det stora hela så är vi trygga med att det här i grunden är ett förslag som vi har jobbat fram som regering, nu ligger det på riksdagens bord, vi tillför en del bra perspektiv i processen och kommer att kunna fatta beslut om det här innan sommaren. Samtliga S-ledamöter trycker på grön knapp? – Ja, det är ingången när vi tar beslut i riksdagsgruppen. Sedan har vi rutiner för alla olika ärenden om det är så att någon har skäl att avvika, men vår linje kommer att vara tydlig. Frågan är viktig för statsministern Exakt vilka rutiner som partiet har för att hantera läget är dock oklart. Men även inom Moderaterna är läget osäkert. Aftonbladet har tidigare rapporterat om att det talas om ett stort motstånd i riksdagsgruppen mot den nya lagen, som är särskilt viktig för statsminister Ulf Kristersson (M). Den nya lagen har tagits fram på ett ovanligt sätt. I regel är det regeringen som bereder och lägger fram förslag på nya lagar, men eftersom KD hoppade av har det i stället varit riksdagens socialutskott som har skött arbetet. På torsdagen lägger utskottet sista handen vid förslaget och lämnar över det till kammaren för omröstning den 17 april. Då tvingas samtliga 349 ledamöter bekänna färg.

short

few

KnEa26

ab

Shakira uppges dejta ”Emily in Paris”-stjärnan

Shakira kan ha hittat kärleken igen efter Piqué-skilsmässan. Enligt källor nära artisten dejtar hon ”Emily in Paris”-stjärnan Lucien Laviscount. Shakira, 47, och Lucien Laviscount, 31, uppges ha träffats under inspelningen av Shakiras nya musikvideo till låten ”Punteria” i februari, skriver Daily mail. I videon ses en barbröstad Laviscount smeka popstjärnans kind. Dagar efter att videon släpptes fångades stjärnorna på bild under en middag på den italienska restaurangen Carbone i New York. ”Längtar desperat” Nu säger källor till Daily mail att att den colombianska artisten och brittiska skådespelaren är ett par, men att förhållandet inte hunnit bli jätteseriöst än. – Shakira längtar desperat efter att bli kär – men hennes vänner är oroliga eftersom Lucien långsamt har klättrat upp för trappan till kändisskapet genom att dejta kvinnor som alla är mindre kända än Shakira, säger en person i parets närhet till sajten. Rädda att hon ska bli sårad Popstjärnans vänner ska vara rädda att hon ska bli sårad. – Hennes vänner befarar att han bara vill att folk ska veta vem han är och hon kan bidra till det, säger en källa. Shakira separerade från fotbollstjärnan Gerard Piqué, 37, i juni 2022 efter elva år tillsammans. De har sönerna Milan, 11, och Sasha, 9.

long

few

O8R6kk

vg

«Norges tøffeste»-Jesper sultet seg til han besvimte: – Ble helt «obsessed»

Han gjorde alt for å bli best. Til slutt turte ikke Jesper Rogstad (21) å sove alene, i frykt for at hjertet ville stanse. – Jeg tenkte ikke på annet enn hva som sto på vekten og hvordan jeg så ut, sier Jesper Rogstad. – Og sånn hadde det nok ikke blitt, om jeg ikke drev med en idrett med vektklasser. Denne våren har 21-åringen fra Oslo vært å se på NRK som en av deltagerne i realitykonkurransen Norges tøffeste. Der kniver ti gjennomtrente, unge mennesker om å være den beste til å takle alle de fysiske og mentale prøvelsene som programlederen Jørgine «Funkygine» Massa Vasstrand sender dem ut på. Det er alt fra å bære tømmerstokker i flere kilometer til å holde ut i iskaldt vann. Rogstad har skilt seg ut med det som må være en uvanlig høy smerteterskel. Blant annet holdt han seg fast i et stort, snurrende hjul i 45 minutter, selv om huden på underarmene flerret av og han pådro seg rabdomyolyse. For få år siden var Rogstad et av Norges største talenter i kampsporten taekwondo. Han ble norgesmester flere ganger og siktet mot verdenstoppen. Men på den tiden brukte han smerteterskelen aller mest til å takle å være sulten. – Det begynte nok allerede da jeg var 12–13 år, forteller Rogstad. – Det var da jeg begynte å «kutte» før konkurranser. På den tiden gjorde jeg det bare litt, og jeg hatet det. Men da jeg ble 15–16 år måtte jeg ofte kutte fem–seks kilo før konkurranser, og etter hvert kunne det bli 10–11 kilo. Taekwondo er én av mange idretter der utøverne konkurrerer i vektklasser. Tanken er at vektklasser gjør det mer rettferdig – man skal slippe å slåss mot noen som er mye større. Men Rogstad sier at mange presser seg ned i den laveste vektklassen de klarer, for å få størst mulig fordel. – Det er jo litt sånn at «alle» gjør det, for man vil jo vinne, og da måtte jeg også gjøre det, forklarer han. Rogstad er 182 centimeter høy og konkurrerte i 63-kilosklassen. Men dette er ingen naturlig vekt for ham. Regimet han måtte følge, var ekstremt. Norges tøffeste-deltageren innrømmer at i årene fra han var 15 til 18 år, var det mange dager han spiste minimalt eller ingenting. – Jeg liker ikke å innrømme det, men ja, jeg fikk spiseforstyrrelse av det. Man har det når man sjekker vekten tre ganger om dagen, hele tiden tenker på kalorier og ligger i et sykt stort underskudd. Jeg ble helt «obsessed», sier Rogstad. I andre perioder, når det var lenge til neste konkurranse, gikk han opp i vekt. Så måtte han rase ned til 63 kilo igjen. I dag har han lyst til å bruke oppmerksomheten han får fra Norges tøffeste til å blant annet fortelle om hva den ekstreme jojo-slankingen gjorde med ham, for å advare andre. – Jeg følte meg syk. Det påvirket meg mentalt, fysisk og sosialt, sier han, og beskriver: – Jeg fikk hjertebank, slik at jeg følte at det bare ristet og dunket skikkelig tungt. På det verste turte jeg ikke å sove alene, i tilfelle noe skulle skje. Flere ganger opplevde han å gå rett i bakken. – Det skjedde i alle fall fire-fem ganger, alltid rett før konkurranser. Jeg kunne reise meg, og så ble alt svart og jeg våknet på gulvet. Han trodde han måtte slanke seg for å vinne, men i ettertid ser han at prestasjonene – naturlig nok – bare ble dårligere av å spise for lite. Han var alltid sliten. Livsstilen gjorde ham også ensom. – Jeg kunne jo aldri bli med på noe. Når de andre i klassen dro på matbutikken i friminuttene og kjøpte boller, satt jeg igjen. Å gå på festene var uaktuelt. Etter hvert sluttet jeg å gå på skolen også, for jeg orket ikke, jeg ville bare ligge i sengen. Han visste at det han holdt på med var farlig. Likevel løy han til foreldre, trenere og andre som prøvde å gripe inn, og sa at han spiste mye mer enn han egentlig gjorde. – De kunne sagt hva som helst, det hadde ikke hatt noe å si. Jeg har så sykt konkurranseinstinkt, så jeg ville liksom klare det. Men i senere tid har jeg hatt noen gode samtaler med foreldrene mine der vi har fått pratet litt ut om hvordan det var. Redningen kom med coronapandemien. Da ble all konkurranseidrett satt på pause i lang tid, og for første gang var det ikke noe Jesper Rogstad måtte slanke seg til. – Da slapp jeg helt opp. Jeg begynte å gå litt på fester også, sier han og smiler. Da samfunnet åpnet igjen, veide han 17 kilo mer enn før pandemien – en kropp han innerst inne visste var mye sunnere. – Da tenkte jeg: Dette orker jeg ikke å gå ned igjen. Jeg skjønte at jeg var ferdig, selv om idretten var hele personligheten min. Men samtidig er det den enkleste avgjørelsen jeg har tatt, for jeg har hatt det så mye bedre etter at jeg sluttet. – Etterpå tok det nok enda et år før jeg greide å slutte å tenke så mye på kalorier. Men i dag føler jeg meg så mye mer som jeg skal være. Jeg orker mer, for jeg får i meg det jeg trenger. I ettertid synes Rogstad at det nesten er rart at han fikk spiseproblemer, han som alltid har vært så glad i god mat. – Så ja, jeg tror det kun skjedde fordi jeg drev med en idrett med vektklasser. Kim Eilertsen, generalsekretær i Norges Kampsportforbund, sier Rogstads historie er viktig å lytte til. – Vi må bare berømme Jesper for at han står frem og bidrar til det arbeidet, sier han. – Dette er et prioritert område for oss å jobbe med. Vi vil ha tydelige retningslinjer og jobbe forebyggende ut mot støtteapparat, utøvere og foreldre med hva man kan være litt observant på når man har noen som driver med vektklasseidrett. Generalsekretæren medgir at mange velger å gå ned i vektklasser, men sier at for eksempel det norske OL-håpet Richard Ordemann har valgt å gå opp én klasse til sommerens OL (80 kilo pluss-klassen). – Det som er viktig, er å jobbe med kulturen fra tidlig alder på klubbnivå og å heller ha fokus på å prestere så godt som mulig ut fra forutsetningene man har, sier Eilertsen. Jesper Rogstad tror også at mye av løsningen ligger i å snakke om temaet. – Kanskje holde flere foredrag om hvor farlig det faktisk kan være. Jeg tror ikke alle skjønner det, de tenker at en bare er litt sultne av og til og så går det bra, sier han. Han ble aldri verdens beste taekwondo-utøver, men ved å delta i Norges tøffeste fikk han faktisk oppfylt noen drømmer. – Litt av taekwondo-drømmen min var jo å konkurrere i noe litt stort som mange i Norge følger med på, og kanskje få litt anerkjennelse for å være «maskin», sier han og flirer. Men én ting er han sikker på. Den 63 kilo tunge versjonen av ham, hadde ikke hatt sjanse i realitykonkurransen. – Han hadde sikkert greid et par ting, men ikke å bære tømmerstokker og alt sånt som vi måtte gjøre der. Han hadde blitt altfor puslete – og sikkert røket ut fort.

short

many

rl0X9A

ab

Lena, 34, pluggade i två år: ”Höjde lönen rejält”

Det är ett av hennes bästa beslut någonsin. Hon höjde sin lön ”rejält”, fick drömjobbet – men behövde bara lägga två år av sitt liv för att ta sig dit. – Det var två av de bästa åren i mitt liv, säger Javautvecklaren Lena Stridsberg, 34. Åren som säljare var slitsamma. Stor press, mycket stress, och en ständig ovisshet om vad lönechecken skulle visa för siffror. – Jag tyckte att det var kämpigt att jobba på provision. Sen blev jag gravid 2012 och då ville jag absolut inte fortsätta på det sättet. Göteborgaren Lena Stridsberg sade upp sig efter tre år i samband med föräldraledighet nummer ett. Nummer två kom kort därefter – och efter det bestämde hon sig för att sätta sig i skolbänken. Men fem år på Chalmers var ingenting som passade hennes livssituation. – Däremot kände jag att två års utbildning och komma direkt ut i arbete var ultimat. Speciellt för någon som redan har påbörjat livet. Jag var mamma och hade två små barn hemma. ”Passar verkligen mig” Sagt och gjort. Lena Stridsberg sökte en tvåårig yrkesutbildning till Javautvecklare, och kom in. – Dels gick jag igång på att det skulle innebära en hög lön för kort utbildning. Även om lönen var en faktor var det inte min huvudsakliga drivkraft. Det var snarare att det verkade vara ett roligt och logiskt arbete. Att få klura och lösa mysterier passar verkligen mig. Skolgången beskriver hon som en ren fröjd. – Jag tyckte att den var helt magisk, absolut två av de bästa åren i mitt liv. Det var intensivt men kul och jag fick jättemycket vänner. Några av fördelarna hon pekar ut är att man pluggar så nära arbetslivet. Föreläsarna är själva Javautvecklare, vilket gör att man hela tiden lär sig det senaste av dem som kan det bäst. Dessutom är en fjärdedel av de två studieåren praktik, eller Lia som det kallas på YH-språk. – Vi fick själva hitta Lia-plats och jag hade turen att hamna på konsultbolaget Squeed som deras första praktikant någonsin. Efter examen 2017 fick hon också jobb på samma företag – där hon är än i dag. – Jag tror att 90 procent av min klass fick jobb direkt efter examen. ”Älskar mitt jobb” Precis som Lena Stridsberg hade som målsättning, fick hon direkt höjd lön. – Jag höjde min lön rejält. När jag kom ut 2017 så fick jag 31 500 kronor direkt, jag hade inte ens varit i närheten av de siffrorna när jag var försäljare. Snittlönen för en mjukvaru- och systemutvecklare ligger på strax över 50 000 i månaden, enligt SCB. Lena Stridsberg har sedan hon började haft en bra löneutveckling, säger hon. – Jag är väldigt nöjd med min lön. Men återigen är det inte min främsta drivkraft. Framför allt älskar jag mitt jobb. När Lena Stridsberg pratar om sin utbildning är det många superlativ som kommer ur hennes mun. ”Får alla förutsättningar” Delvis är hon dock partisk, för utöver sitt heltidsjobb som Javautvecklare utbildar hon nu nya studenter på yrkeshögskolan i Göteborg som hon själv gick på. – Jag skulle vilja tipsa alla som funderar på att byta bransch eller som jobbar med något de inte trivs med, att söka. Det är en kort utbildning, en kort period av ditt liv som fullkomligen kommer att swisha förbi. Och du får alla förutsättningar du behöver för att kunna göra samma jobb som någon som pluggat i fem år. Vad har du för råd till dem som vill ta samma väg som du? – Att våga! Jag tänkte innan att det inte skulle vara för mig, att det snarare var ett yrke för ”genier”, folk som är bra på matte och älskar avancerade algoritmer och allt sånt där. Men det kan man kasta i soptunnan direkt, vi måste bryta det stigmat. Hon fortsätter: – Det är ett fantastiskt jobb. Fördomen många har är att det är en hård bransch, men det är snarare väldigt mjukt och snällt. Det vill jag speciellt säga till tjejer som funderar på att söka – skicka in din ansökan direkt!

long

few

MoxE4m

ab

Blåste Åkesson väljarna om Försäkringskassan?

Det verkar som att Sverige har bestämt sig för att glömma allt vi lärde oss under pandemin. Återigen görs det nedskärningar inom sjukvården och i äldreomsorgen får personalen springa snabbare när kommuner tvingas spara. Det senaste som vi tydligen ska förtränga är poängen med en mänsklig sjukförsäkring. Den S-ledda regeringen gjorde den mer flexibel under pandemin. Det stärkte de sjukas ekonomiska trygghet och förståelse för regelverket. Tvingas ut i arbete Men nu vill Ulf Kristerssons regering vrida tillbaka klockan till Alliansåren. Det var en tid när svårt sjuka tvingades ut i arbete och antalet utförsäkrade som ringde Försäkringskassan och hotade med att ta livet av sig ökade med 3 000 procent. I tisdags lämnade regeringens utredare över en rapport om hur sjukförsäkringen ska göras om till socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Slutsatserna är att reformerna som gjordes under pandemin har lett till att människor är sjukskrivna längre och att kostnaderna för staten blivit dyrare. Men det var också själva poängen – människor som är sjuka ska inte tvingas arbeta. De ska få rehabilitering och möjlighet att bli friska igen. Återinförd stupstock Men icke. Regeringens utredare föreslår nu att det ska bli svårare att få en längre sjukskrivning och en skärpning av äldres rätt till sjukpenning. De innebär en återgång till tidigare regler för bedömning vid dag 180 i den så kallade rehabiliteringskedjan. Därefter ska den sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. I klartext betyder det att Försäkringskassans regler ställs över läkares bedömning av en persons arbetsförmåga. Utredaren vill också att en bortre gräns för att få sjukpenning, det som kallas för ”stupstocken” av kritikerna, ska återinföras efter dag 365. Facklig kritik Alla de tre fackliga centralorganisationerna är kritiska till förslagen. Therese Guovelin, vice ordförande för LO, kallar det ”omänskligt”, i en intervju med SR. Hon menar att sjukskrivna, förutom stressen över att vara sjuka, inte heller kommer att ges tillräckligt stöd och tid för att bli friska – utan istället bli fattiga. Det svenska samhället blir allt hårdare och klyftorna djupare. En skada eller sjukdom kan leda till att hela ens liv rasar samman på ett par månader. Sverigedemokraterna lovade inför valet 2022 att rusta upp sjukförsäkringen. Står partiet vid sitt ord? Nu är det dags för Jimmie Åkesson att bekänna färg. Är det rätt att förändra sjukförsäkringen igen? Chatta med Jonna Sima om texten klockan 09.00. Du kan skicka in dina synpunkter och frågor redan nu!

long

few

O8RQ9A

vg

Hardt ut mot valpeyoga: – Valper skal ikke jobbe

Valpene får kos og sosialisering, du får avslapning og livsglede. Er ikke det vinn-vinn da? Med stor suksess i Europa, har Puppies & Yoga tatt med seg fenomenet «valpeyoga» til Majorstuen i Oslo. For seks hundrelapper får du en halvtimes yogaøkt med instruktør, 19 andre deltagere og ti valper. Den siste halvtimen er satt av til ren kos og lek. På sine nettsider, lover Puppies & Yoga garantert avslapning for deltagerne, samtidig som at valpene sosialiseres og får styrket selvtillit. Det mener Dyrebeskyttelsen er feil. – Vi advarer sterkt mot å delta på dette. Valper og spedyr skal ikke jobbe. De har ikke verneombud som ivaretar deres HMS. Ingen beskytter dem, sier daglig leder i Dyrebeskyttelsen Åshild Roaldset til VG. Dyrebeskyttelsen har ikke undersøkt Puppies & Yoga i Oslo, men viser til erfaringer fra utlandet hvor fenomenet er praktisert. Organisasjonen mener valpeyoga kan være brudd på dyrevelferdsloven, og krever at det stoppes. – Noen spedyr har behov for å sove tyve timer i døgnet. Hvis de da skal bruke hele sin våkne tid på valpeyoga, er ikke det tilrettelagt for en valp sitt behov, sier Roaldset. – Ingen tvinger dem Franske Henri Sagon er en av grunnleggerne bak Puppies & Yoga. Han sier til VG at valpene blir godt ivaretatt, og reagerer på at Dyrebeskyttelsen kritiserer fenomenet før de har prøvd det selv. – Valpene har deres eget «space». De sover når de vil sove og leker når de vil leke. Ingen tvinger dem til noen ting. Han sier de har fått tilbakemeldinger fra oppdretterne om at hundene som har deltatt i valpeyoga har vært mindre stresset i møte med deres nye familier. Sagon sier også at de ansatte går gjennom regler i starten av yogatimen, blant annet at deltagerne må sitte på gulvet når de er i kontakt med valpene. – Vi inviterer gjerne Dyrebeskyttelsen til valpeyoga hos oss. Valpene får mat, vann, kos og søvn. Jeg har selv hatt hund i mange år, og ville aldri gjort noe som ville vært skadelig for dem. Gikk «undercover» Britiske ITV News publiserte i fjor sommer en reportasje, hvor de deltok «undercover» på flere yogatimer i England. Videoen viser folk som løfter valpene, selv om de vrir seg unna og prøver å løpe vekk. Noen blir mistet i bakken. Journalisten spør på et tidspunkt om valpene har vann, hvor en ansatt svarer: «Nei, da tisser de mer». I et klipp prøver trøtte valper tilsynelatende å sove, men blir stadig vekket og båret tilbake til deltagerne. – Vi ser i utlandet at valpene blir håndtert av ukyndige hender og mistet i bakken. Det kan være veldig skadelig. Vi ser også at de jobber mange timer og blir vekket når de sover. Å bli vekket hele tiden er jo tortur. Reportasjen peker ikke spesifikt på Puppies & Yoga, og det er ikke gjort slike undersøkelser av valpeyoga i Norge. – Det er ingen som har gått dette i sømmene i Norge eller fulgt valpene fra A til Å. Vi vet ikke mer enn det de sier. Men alt tilsier at de vil bli utnyttet. I utlandet ser vi at valpene utnyttes på det groveste, sier Roaldset. Sagon sier at valpene hos Puppies & Yoga har ubegrenset tilgang på vann, får mat jevnlig og sover flere ganger i løpet av dagen. Han sier de også har personell til stede konstant som vasker. – Den første halvtimen mens deltagerne gjør yoga, sover valpene. Den siste halvtimen kan valpene gå og kose hvis de vil. Det er et zen øyeblikk, det er ikke sånn at folk kaster dem rundt. Hva sier veterinæren? VG har spurt veterinær Trude Mostue om fenomenet. – Kan man gå på valpeyoga med god samvittighet? – Ut fra det jeg forstår, kan jeg ikke se at det er et problem, sier Mostue og legger til, – Så lenge valpene kan trekke seg tilbake for å sove, og så lenge det er strenge regler, vil jeg tro dette er en fantastisk måte å sosialisere valper på når det gjelder forskjellige mennesker og lukter. Hun mener en del av det å oppdra en valp, er at den blir utsatt for så mange inntrykk som mulig. – Valpene som får sett og opplevd mest mulig på riktig måte i den første fasen, har det beste utgangspunktet til å bli robuste. Hun peker samtidig på noen viktige forutsetninger: – De skal ikke løftes på i tide og utide. Oppsøker de deg er det fint, men la dyrene ta initiativet.

long

many

dwgL4z

vg

Sp-høvdingen taler eget parti midt imot

Han kom inn på Stortinget for 31 år siden og har blitt høvding i eget parti. I dag tar Per Olaf Lundteigen (Sp) et oppgjør med egen regjering. – Dette går altså ikke. Jeg må bare si ifra. Det har vært store forventninger til det arbeidet som regjeringen nå har lagt frem. Og så klarer de å levere noe så dårlig. Jeg må på vegne av grasrota i norsk landbruk si at de skuffer og sjokkerer, sier Lundteigen til VG. Få trodde trolig det var mulig å få oppslag på en stortingsmelding med den ekstremt kjedelige tittelen «Strategi for auka sjølvforsyning av jordbruksvarer og plan for opptrapping av inntektsmuligheitene i jordbruket». Men kjerringa mot strømmen i Senterpartiet, klarer det: – Forventningene var store, fordi den er laget av vår egen regjering og fordi det er klare målsettinger i regjeringsplattformen. Men når det gjelder to helt sentrale punkter, leverer de ikke, sier Lundteigen. – Er det mulig å relativt enkelt forklare hva som er sviket? – Vi skulle få et nytt tallgrunnlag for å kunne likestille inntektene pr. årsverk i jordbruket sammenlignet med lønnen for norske lønnsmottagere, også det pr. årsverk. – Hvorfor er det viktig? – Fordi vi trenger et sammenligningsgrunnlag for å lage en lenge etterlengtet plan for opptrapping av bøndenes inntekter. – Regjeringen har levert tidenes beste landbruksoppgjør? – Dette dreier seg om et mye mer langsiktig arbeid. I dag sammenligner du vederlag for arbeid og egenkapital i jordbruket pr. årsverk, med inntekten til lønnsmottagerne pr. årsverk. Det er som å sammenligne epler og poteter. Han mener regjeringens kompromiss ikke holder. – De har ikke foretatt den nødvendige endringen som gjør det mulig å sammenligne med inntektene til vanlige lønnsmottagere. Det andre hovedankepunktet dreier seg om å sikre norske forbrukere norsk mat i krisetider. – Den viktigste stolpen i denne stortingsmeldingen skulle være å styrke selvforsyningsgraden i Norge, fra 40 til 50 prosent av jordbruksmat, sier han og fortsetter: – Målet er bra, men skal du få til det må du tidfeste når målet skal være innfridd. Vi har hatt mange slike gode mål uten at de er blitt tidfestet og det har bare rent ut i sanden. Lundteigen har vært med lenge. Han sier det bare har vært en slik vellykket opptrappingsplan i moderne tid. – Det var i desember 1975. Da satte man et inntektsøkningsmål og mål for økning av selvforsyningsgraden, som skulle nås innen seks år. Den tidfestingen gjorde at man nådde målet som ble satt. Han sier at norsk landbruk har økt produktiviteten kraftig, men at det ikke gjenspeiles i inntektene til bøndene. – Produktiviteten har gått kraftig opp som følge av at man produserer mye mer pr. time enn før rundt fem prosent pr. år. En hovedårsak er at det er satt inn mye mer egenkapital, kombinert med at bøndene har tatt opp mye lån. – Reageres kraftig Når regjeringen ikke leverer, snur Lundteigen seg til opposisjonen. – Jeg håper at et stortingsflertall kan rette opp i det. – Du går ut mot ditt eget parti og din egen landbruksminister? – Jeg er nødt til å si ifra om hva som rører seg ute på grasrota i Senterpartiet. Det reageres kraftig på at løftene om endring, ikke blir innfridd. Han har selv drevet gård, som sønn og svigerdatter har overtatt og driver. – Din familie vil kunne tjene på omleggingen du vil ha? – Ja, alle bønder i landbruket vil tjene på det. Det må til for å sikre norsk matvareproduksjon og ikke minst gi innbyggerne sikker selvforsyning av nødvendige matvarer. – Hvor stor forskjell er det i inntektene til en bonde og en norsk ansatt? – Det er det det har vært stor uenighet om, fordi det kommer an på hvordan man regner. Det var en slik ny felles beregningsmåte de skulle levere. Selvforsyningen han nevner, dreier seg om et felles mål som Ap, Sp og SV fremmet i 2019, som Erna Solberg-regjeringen, stemte ned: Selvforsyningsgraden – hvor stor andel av norsk matproduksjon vi skal være selvforsynte med – skulle økes fra rundt 40 til minst 50 prosent innen 2026. – Det står sågar i regjeringserklæringen til Støre-regjeringen. Da er det utrolig skuffende at tidfesting av det målet ikke er med når regjeringen kommer med sin stortingsmelding om saken, sier han. – Må si ifra Hele landbruket han viser til er 37.561, som er antallet gårdsbruk igjen i Norge. Han er dypt bekymret for utviklingen: I 1979 var det 125.000 gårdsbruk her til lands, ifølge Statistisk sentralbyrå. – Denne utviklingen kan ikke fortsette. Denne stortingsmeldingen skulle være plattformen for å få til et skifte. Når den ikke gjør det, må jeg si ifra. Pollestad: Offensiv plan Landbruks- og matminister Geir Pollestad sier at de har tidfestet lønnsutfordringen, med endel forutsetninger. – Ap/Sp-Regjeringen har lagt frem en offensiv plan for å bøndenes inntekter opp på nivå med det andre grupper tjener. Dette er tidfestet til innen 2027. Regjeringen er opptatt av at vi må øke lønnsomheten ved å produsere mat for å greie å øke selvforsyningen av mat i Norge, sier han. Pollestad sier han kjenner historien. – Jeg har i arbeidet med planen lest meg opp på det som skjedde i 1975, som var forrige gang det var en slik plan, for å lære av de feilene som ble gjort den gang. I 1975 endte det med massiv overproduksjon og fallende lønnsomhet. Jeg mener dagens plan er tilpasset virkeligheten og behovene i 2024 fremfor å være en kopi av politikken fra 1970-tallet.

short

few

q1K3bz

vg

Ødegaard skjøt Arsenal til topps: – Martin er avgjørende

(Arsenal – Luton 2–0) Han regisserte og scoret. Martin Ødegaard sendte Arsenal til topps i Premier League. Nordmannen får ros av Arsenal-manageren. – Martin er avgjørende for å få alt til å fungere, sier Mikel Arteta. – Han har tatt store steg. Det går på hans tilstedeværelse, måten han oppfører seg foran gruppen og den enestående standarden han setter. Han har mange spillere som hjelper ham og resten følger etter, fortsetter spanjolen. London-klubben ligger ett poeng foran Liverpool, som kan ta tilbake ledelsen med seier over Sheffield United torsdag. Manchester City følger bare ett poeng bak Arsenal etter Phil Fodens show onsdag. – Arsenal har ikke vunnet ligaen på 20 år, men kjenner lukten av Premier League-tittelen, sier Viaplay-kommentator Kasper Wikestad. – Vi scoret to veldig fine mål, mener Arteta ifølge BBC. For midtveis i 1.omgang eksploderte det på Emirates. Drammenserens syvende fulltreffer i Premier League denne sesongen. Fulltreffet kom godt med. Arsenal gjorde fem endringer fra toppkampen mot Manchester City sist søndag. Alle relasjoner satt ikke. Men Ødegaard-scoringen løste mye. Drøye ti minutter senere satte han opp Emile Smith-Rowe med en tofotsdragning av høy klasse. Men den avslutningen reddet Kaminski. Dermed kunne Arsenal med Bukayo Saka på skadelisten, og Declan Rice på benken, gå til pause med en trygg ledelse. – De som kom inn gjorde det veldig bra, sier Mikel Arteta, som mente det var viktig å rotere på laget. Både for å gi flere spillere sjansen, og for å gi noen av stamspillerne en pustepause før innspurten av sesongen. Luton ligger på nedrykksplass uten seier på de 11 siste kampene. De ga Arsenal en herlig fight i 4–3-tapet i desember. Men måtte ta frem noe helt spesielt for å kunne snu dette. Det skjedde ikke. For første gang på 19 Premier League-kamper scoret ikke den nedrykkstruede Bedfordshire-klubben. Etter pause skjedde det klart mindre. Declan Rice kom på banen midtveis i omgangen. Luton-innbytter Tahith Chong imponerte, men kampen om poengene var død. Luton har ikke slått Arsenal på borte bortebane siden 1959. Arsenal skal allerede lørdag ut i ny Premier League-kamp. Borte mot Brighton. Kommende tirsdag er Bayern München motstander i den første av to kvartfinaler i Champions League.

short

many

gEX47L

ab

Upprop mot den nya könslagen: Vi vill inte ha den

Den nya könslagen ska göra det enklare att byta juridiskt kön. Nu går 55 debattörer, bland andra professorn Agnes Wold och tidigare S-politikern Margot Wallström, till hårt angrepp mot den i ett upprop i Expressen. Förslaget är förhastat och inte demokratiskt förankrat, skriver de. Den 17 april väntas Riksdagen ta ställning till den nya könstillhörighetslagen. Lagförslaget innebär att det ska bli enklare att byta juridiskt kön. Åldersgränsen ska sänkas från 18 till 16 år. Förslaget har slagit en spricka mellan partierna i Tidösamarbetet och lett till splittring inom flera partier, något Aftonbladet tidigare rapporterat om. I en debattartikel går flera kända debattörer nu till hård attack mot det. ”Krävs ingen diagnos” Bland undertecknarna finns professorn Agnes Wold, de tidigare S-topparna Margot Wallström och Margareta Winberg och journalisten Kajsa Ekis Ekman liksom representanter från kvinnorörelsen och läkare och professorer inom psykiatri och barnmedicin. De är kritiska till att den nya lagen inte kommer att kräva en läkarutredd könsdysforidiagnos för att en tonåring ska kunna ändra sitt juridiska kön, bara en enklare medicinsk utredning. Följden kommer att bli att det även blir lättare att byta sitt fysiska kön eftersom samhället redan erkänt deras juridiska kön, skriver de. ”Samhället har då redan erkänt personens ”rätta kön” och även om läkare senare hittar mer troliga förklaringar till könsdysforin så är mandatet att bromsa processen kraftigt försvagad” skriver de. Oron: Kan utnyttjas av kriminella De pekar också på mediers rapportering om unga som ångrat sina könsbekräftande behandlingar. I flera fall menar de att vården och samhället bara bekräftat deras upplevelser, i stället för att ifrågasätta och problematisera dem. Debattörerna lyfter också kvinnorörelsens farhåga om att den nya lagen kommer att försämra den könsuppdelade statistiken och att Brå varnat för att lagen kan utnyttjas av kriminella i samband med bedrägerier. Vill få ledamöter att trotsa partierna Aftonbladet har tidigare skrivit om den interna kritiken inom Moderaterna och att en stor andel av riksdagsledamöterna är emot den. Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna rapporteras det om ett motstånd. ”Förslaget är således inte demokratiskt förankrat”, skriver debattörerna och fortsätter: ”I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskan vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen”.

long

few

9zj6jE

sa

Økning i brystkreft blant unge kvinner: – Flere må få tilbud om mammografi

Hvert år får omtrent 800 norske kvinner under 50 år påvist brystkreft. Nå mener Kreftforeningen det haster med å senke aldersgrensen for mammografi til 45 år. – Forholdene for brystkreftpasienter i Norge er kritikkverdige, sier Ingrid Stenstadvold Ross. Generalsekretæren i Kreftforeningen er opprørt og mener trendene for brystkreft og brystkreftpasienter er urovekkende. Ferske tall fra Kreftregisteret viser nemlig, som VG nylig omtalte, at stadig flere norske kvinner i alderen 25–49 år rammes av kreft. – Samtidig sliter flere sykehus med å holde fristene i pakkeforløpet. Ventetidene for rekonstruksjon av bryst er for lange, og aldersgrensen for mammografiprogrammet bør senkes til 45 år, sier Ross. Orket ikke vente mer Samtidig peker pilene nedover når det gjelder både pakkeforløp og rekonstruksjon av bryst. – Situasjonen gjør meg opprørt. Mange unge kvinner får livene sine snudd opp-ned på grunn av brystkreft. Da er det uholdbart at man ved en rekke sykehus må vente i flere år på nye bryst og brystkorrigeringer, sier Ingrid Ross. Hun forstår godt at pasienter som Ellen Bjerga Thorsen (43) til slutt ikke orker å vente mer på hjelp fra det norske helsevesenet. Tobarnsmoren fra Stavanger reiste nylig til et privatsykehus i Budapest for å få korrigert brystene sine for egen regning. – Vi har tett dialog med mange brystkreftpasienter, og vet at de lange ventetidene er en stor tilleggsbelastning. Vi mener derfor at dette må få politisk prioritet, sier Ingrid Ross. Fordi stadig flere kvinner under 50 år rammes av brystkreft, vil Kreftforeningen at den nedre aldersgrensen for screening i mammografiprogrammet skal senkes til 45 år. Dette er i tråd med anbefalinger fra EU, og med praksis i land som England, Nederland og Sverige. I dag blir bare kvinner i aldersgruppen 50–69 år invitert til mammografi i Norge. – Jeg er svært skuffet over norske helsemyndigheter på dette området. Her trengs det fortgang, sier Ross. Etterlyser konklusjon Generalsekretæren påpeker at det allerede i 2019 gikk en bestilling til Helsedirektoratet om å utrede en utvidelse av mammografiprogrammet. – Det haster med å komme til en konklusjon, særlig fordi vi ser en urovekkende trend når det gjelder kreft blant unge kvinner. Det er uholdbart at Helsedirektoratet har brukt fem år på denne utredningen, sier Ross. Avdelingsdirektør Torunn Janbu i Helsedirektoratet medgir at det finnes gode grunner til å senke aldersgrensen i mammografiprogrammet til 45 år. – Det viktigste argumentet er å oppdage flere krefttilfeller eller forstadier til kreft tidligere, så disse kan behandles med bedre resultat, sier hun. Janbu legger til at en utvidelse samtidig kan føre til at man oppdager godartede forandringer som krever oppfølging og unødige byrder for kvinnen, samt økte kostnader for sykehusene. – Fordi det kan være vanskelig å oppdage forandringer som gir mistanke om kreft hos yngre kvinner, kan det også medføre en falsk trygghet, sier hun. – Hvorfor har det tatt så lang tid å utrede en utvidelse av mammografiprogrammet? – Slike utredninger er omfattende. De inkluderer både en kunnskapsoppsummering, nytte-kostnadsanalyser og etiske vurderinger, sier Janbu, som legger til at oppgaver innen screeningfeltet også ble satt på vent under pandemien. Stortinget bestemmer – Vi har tatt opp igjen dette arbeidet nå, og jobber for tiden med å finne fagmiljø som kan bistå oss med analysene. Straks dette er på plass vil vi starte prosessen, sier hun. Avdelingsdirektøren anslår at utredningen vil ta ett års tid fra arbeidet starter til konklusjonen er klar. Deretter sender Helsedirektoratet en rapport med en anbefaling til Helse- og omsorgsdepartementet, før Stortinget tar den endelige beslutningen. Ingrid Stenstadvold Ross slår seg ikke til ro med svarene. – Jeg savner at helseministeren engasjerer seg i dette. Etterslepet for rekonstruksjon av bryst har også blitt eksremt etter pandemien, sier Ross. Denne våren har Stavanger universitetssjukehus (SUS) fått oversikt over pakkeforløpene for kreft igjen, etter langvarige tekniske problemer hos Helsedirektoratet. Tallene viser at 269 pasienter fikk påvist brystkreft ved SUS i 2023, og at bare 59 prosent fikk behandling innen fristen. – Et altfor lavt tall, og en urovekkende utvikling vi ser over hele landet. Målet på 70 prosent er ikke satt uten grunn, og når SUS ligger under målet, er det for mange som må vente for lenge på behandlingen de skal ha, sier Ingrid Ross. – Beklagelig Hun mener særlig utredningen av brystkreft tar for lang tid, og at dette kan forplante seg til behandlingsløpet. Samtidig er hun kritisk til at det har manglet oppdaterte tall, noe Torunn Janbu i Helsedirektoratet også beklager. Oversikten over pakkeforløpene gir nemlig mulighet til å sjekke at kreftpasienter får behandling innen fristene som er satt. – Det er selvsagt beklagelig at vi ikke alltid klarer å overholde de anbefalte fristene. Samtidig har vi en bedring i første kvartal i år, og nå får 65 prosent startet behandling innen fristen for pakkeforløp, sier klinikksjef Berit Haaland på SUS. – Vi skiller også mellom pakkeforløpsfrist og det vi kaller medisinsk frist. Det betyr at vi gjør fortløpende prioriteringer for å sikre at pasienter som ikke kan vente blir prioritert.

long

many

5BmRje

sa

Voi-sjef: – Å påby hjelm blir nesten som å forby elsparkesykler

Voi-sjef Christina Moe Gjerde frykter at et hjelmpåbud vil skremme folk vekk fra elsparkesyklene. Det er musikk i SUS-overlege Kenneth Thorsens ører. – Jeg ser faktisk ingen fordeler med elsparkesykler, sier gastrokirurg og overlege Kenneth Thorsen. Han er medisinsk ansvarlig for traumeregisteret ved Stavanger universitetssjukehus (SUS), og én av tre SUS-ansatte som tirsdag etterlyste et påbud om hjelm for alle som bruker elsparkesykkel. Aller helst ønsker likevel Thorsen at selve elsparkesykkelen forbys. – Ikke er det bra for folkehelsen, og ikke er det bra for ulykkesstatistikken, sier han. – Én ting er de mange som skader seg mer eller mindre alvorlig når de selv kjører elsparkesykkel. I tillegg kommer jo dem som faktisk blir påkjørt, sier også traumekoordinator Kjell Tjosevik på SUS. Møter motbør Utsagnene deres faller ikke i god jord hos utleieselskapet Voi, som for øyeblikket har cirka 10.000 elsparkesykler for utleie i Norge. Syklene deres tilbakela totalt 11,6 millioner kilometer i 2023, og ifølge selskapet selv var kjøretøy fra Voi bare involvert i et par ulykker som krevde medisinsk behandling. – Hver eneste ulykke i trafikken er én ulykke for mye, men å innføre et hjelmpåbud er nesten det samme som å forby elsparkesykler, og dermed si nei til millioner av turer med klimavennlig transport i byene, sier Christina Moe Gjerde. Hun er Voi-sjef for Nord-Europa, og mener hun ser en tydelig tendens. – Gjennom en bedre sykkel med større hjul, bedre stabilitet, bedre bremser og lys, samt geofencing (digitale gjerder), har vi redusert antallet ulykker på våre elsparkesykler til et minimum. Flest private elsparkesykler Gjerde forteller at Voi i 2023 mottok totalt 31 rapporter om ulykker på deres elsparkesykler, og at kun et fåtall av disse endte på legevakten. – Kan det være flere ulykker på Voi sine elsparkesykler enn de som blir meldt inn? – Det kan være ulykker som ikke fanges opp av sensorene vi har på syklene eller som rapporteres av brukerne, men om det i det hele tatt er noen, er det ikke mange. – Men vil det ikke være rimelig å anta at ikke alle ulykker blir rapportert til dere? – Vi kan ikke utelukke at det er noen, men det er ingen grunn til å tro at det er mange, sier Gjerde. Hun synes det er synd at den offisielle skadestatistikken ikke skiller på privat eller leid elsparkesykkel. – Vi har ingen grunn til å tro at andre operatører har vesentlig flere ulykker enn oss, og vi antar derfor at private elsparkesykler er involvert i flesteparten av ulykkene. Det overrasker oss ikke, for mange av dem går raskere, er dårligere vedlikeholdt og har færre sikkerhetsfunksjoner, sier Gjerde. Totalt er det 35.000 elsparkesykler til leie på det norske markedet i dag. I tillegg viser tall fra Statens vegvesen og elektronikkbransjen at det trolig er godt over 500.000 elsparkesykler i privat eie. Voi-sjefen tror flere moderne og solide elsparkesykler og hyppigere kontroller fra politiet av at dagens regelverk blir overholdt, vil virke bedre enn et hjelmpåbud. Forbudt i Paris SUS-lege Kenneth Thorsen står derimot på sitt. – Jeg ser stadig unge mennesker uten hjelm, gjerne to stykker om gangen, på elsparkesykler. Det gir meg en klump i magen hver gang, og jeg frykter at det bare er et tidsspørsmål før vi får en dødsulykke som involverer ungdommer, sier han. Nå etterlyser overlegene flere grep fra regjeringen. – Elsparkesyklene er allerede uønsket flere steder i Europa. Her må nytten vurderes opp mot risikoen og ulempene, sier Clemens Weber, som viser til Frankrike. 1. september i fjor ble Paris nemlig den første europeiske storbyen som innførte et totalforbud mot utleie av elektriske sparkesykler. Den franske hovedstaden fikk de første utleiesyklene allerede i 2018 og framkomstmiddelet har siden vært svært populært. Men 15.000 utleiesykler, i tillegg til de private elsparkesyklene, førte også til en rekke ulykker. Tre dødsfall og 459 alvorlige skader ble registrert i byen i 2022. Året etter stemte hele 90 prosent av innbyggerne i Paris for å innføre et forbud mot utleie av elsparkesykler. I Sverige innførte regjeringen fra 1. september 2022 et forbud mot å kjøre og parkere elsparkesykler på fortau og gangveier. Også i Danmark og Finland er elsparkesykler henvist til sykkelveier. Finnene har dessuten innført en aldersgrense på 18 år. Følger utviklingen Her hjemme har flere aktører tatt til orde for å forby elsparkesykler på fortau. Et slikt forbud, og en mulig høyere aldersgrense, har tidligere vært på høring. I februar 2023 sendte seks organisasjoner, inkludert Trygg Trafikk, en felles henvendelse til samferdselsminister Jon-Ivar Nygård (Ap) om å innføre forbud mot bruk av elsparkesykler på fortau. Samme måned svarte Nygård på et skriftlig spørsmål fra Stortinget om samme tema: – Innstramminger i (...) bruk av elsparkesykler på fortau har vært vurdert, og høringsinstansene var delt i synet på forslaget. (...) Jeg ser ikke grunnlag for å stramme inn reglene for kjøring med slike kjøretøy på fortau nå, svarte Nygård, som la til at han vil vurdere ytterligere innstramminger ved behov. Ifølge statssekretær Tom Kalsås er det ikke endringer i denne vurderingen per nå.

long

many

veErj5

vg

Haaland og City svikter mot topplagene: – Det er mange, mange grunner

Pep Guardiola tar Erling Braut Haaland i forsvar. – Noen ganger bommer han, noen ganger får han ingenting fra lagkameratene, noen ganger er det min feil, noen ganger er motstanderen god, sier Guardiola på VGs spørsmål tirsdag formiddag. Onsdag kveld venter Aston Villa hjemme på Etihad. Haalands trend i de største kampene er dyster lesning for de lyseblå denne sesongen. VG spør Guardiola om hans forklaring på at Haaland har én nettkjenning på seks kamper mot de andre lagene i topp fem i ligaen denne sesongen. I begge ligakampene mot Arsenal og Liverpool ble han relativt effektivt nøytralisert. Og det førte til børskritikk: Han har ett mål på fire kamper mot disse to – og mot Arsenal kom han ikke til et eneste skudd på mål i løpet av to kamper. – Det er mange, mange grunner til at det er slik. I fotball er det ikke bare én grunn, insisterer Guardiola. Dette er tabellen over hvem som har scoret flest mål i innbyrdes kampene med de fem beste lagene i årets sesong: I de seks kampene mot topp fem-motstand har Haaland 3,31 i total xG, men bare én nettkjenning. Hans ene mål på 540 minutter mot disse lagene var hjemme mot Liverpool i november. Og uttellingen hans i toppkampene har vært dårligere enn i fjor. – Når du lykkes eller feiler, er det mange grunner til det. Dette er fotball, det er en lagsport – det er ikke individuelt, som golf eller tennis. Alle trenger hverandre, sier Guardiola. Haalands overordnede form får også oppmerksomhet. I ligaen har han fire mål på åtte ligakamper siden han kom tilbake fra skade i januar. Akseptabelt for de fleste, men langt bak det drøye målet i snitt Haaland hadde per kamp i fjor. Totalt ser det bedre ut: Mye på grunn av de fem målene mot Luton i FA-cupen. Symptomatisk for Haalands svake uttelling er Citys svake resultater i toppkampene. Her er tabellen der topp fem-lagene har møtt hverandre. City er er det eneste laget uten seier mot noen andre av de topp fem-plasserte lagene: – I kampene vi har spilt mot topp fem eller seks, så var Aston Villa borte den verste, men i de andre presterte vi veldig, veldig bra, har Guardiola sagt om deres form i storkampene. 0–1-tapet de gikk på borte mot Villa i desember var «absolutt fortjent», gjentok Guardiola på tirsdagens pressekonferanse. – Noen ganger blir utfallet det det blir, men resultatene i disse toppkampene er veldig forskjellige fra i fjor, sier Guardiola. Onsdag kveld klokken 21.15 kommer altså Aston Villa på besøk til Manchester, et av disse lagene Haaland har gått målløs av banen mot. Nå er de i en situasjon der de må vinne resten av sesongens ni kamper, og selv ikke da er det sikkert at de vinner Premier League-tittelen. Sjefskribent Henry Winter i The Times er imidlertid lite bekymret på nordmannens vegne, selv om det stanger nå. – Han har fått mye kritikk før, og han har fått alle som kritiserer til å se dumme ut i etterkant, sa han til VG søndag.

short

many

kEq8qj

ab

Långtidsprognosen för aprilvädret: ”Tvära kast”

Början av april har bjudit på rejält busväder. Resten av månaden ser temperaturerna ut att svänga rejält. – Långtidsprognosen för hela april är att man kan vänta sig tvära kast, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. April inleddes med både snö, regn och blåst i flera delar av landet. Men en oberäknelig väderlek är inte ovanlig för månaden och många undrar nu vad april har att bjuda – och när den riktiga våren egentligen kan väntas. Omgångar av mild luft väntas i södra Sverige, men norra delarna av landet bör räkna med lite kallare temperaturer än normalt för månaden. – Nu till helgen ser det ut som att det kan bli åtminstone 17–18 grader i sydöstra Sverige, alltså i Östersjölandskapet, säger Lasse Rydqvist. Riktig vårvärme först i maj En normal aprildag i södra Sverige har i genomsnitt en temperatur mellan 11 och 12 plusgrader. I norra Sverige gäller mellan 2 och 7 plusgrader. – Man ser alltså att vi, som det ser ut nu, ligger och svänger mellan högre temperaturer än normalt i södra Sverige och kallare än normalt i norra delarna av landet, säger Lasse Rydqvist. Kan man säga någonting om när den riktiga vårvärmen kommer? – Svårt, för det ser ut som att den inte riktigt vill ta sig in i april i alla fall. Min kvalificerade gissning blir att man får invänta maj i så fall. Men långtidsprognoser är ju alltid lite lurigt och det kan ju såklart ändras. ”Blir ingen 2018-sommar direkt” Förra sommaren blev för många en besvikelse. Stora delar av landet fick stora mängder regn och soltimmarna var ovanligt få. Enligt Lasse Rydqvist är långtidsprognosen för sommaren 2024 inte heller särskilt lovande vad gäller sol och värme. – I norra Skandinavien och Finland har man sett att det finns signaler på att det kan bli lite kallare än vanligt. Men i södra Sverige ser det ut att bli mer mot de normala temperaturerna för säsongen. Samtidigt finns inga prognoser på att sommaren blir lika regnig som i fjol. – Det finns inga supertydliga indikationer på hur sommaren kommer att bli, men det blir ingen ”2018-sommar” direkt, säger Lasse Rydqvist. SÅ BLIR VÄDRET I APRIL – DÄR DU BOR

long

few

nQ5VLQ

ab

Li flyttade med familjen – sparar 7 000 kronor varje månad

Flytta till grannkommunen – och spara tusenlappar. Du kan få bättre boende, sänkta räntekostnader och billigare fritid. – Vi sparar 7 000 kronor i månaden bara på våra boendekostnader, säger Li Johansson Nyström, 37, som flyttade med familjen från Göteborg till Herrljunga. Vi har vant oss vid att både jobba hemifrån och pendla lite längre sträckor från pandemiåren. Det gör också att vi blivit mer flexibla när det gäller var vi bor. Kalkylen som Länsförsäkringar har gjort visar att man kan tjäna stora summor på att bo kvar i länet - men byta kommun. – Väljer man att till exempel lämna Stockholms kommun och i stället köpa ett likvärdigt eller till och med större boende i Södertälje eller Upplands Bro kan man tjäna 7–8 000 kronor i månaden bara på räntor, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Spara 134 000 kronor per år Den högsta vinsten gör de som bor i de stora länen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Flyttar man från Malmö till Perstorp kan man, bara i ränta, spara cirka 120 000 kronor per år före ränteavdraget. Tar man steget från Göteborg till Herrljunga blir räntevinsten runt 134 000 kronor. Uträkningen bygger på att man köper ett likvärdigt och ungefär lika stort boende, att räntan på lånet är 4,8 procent och att man har en belåningsgrad på 70 procent – utan amortering. Familjen Johansson Nyström med mamma Li, 37, pappa Christian, 39, och döttrarna Else, 9, och Edith, 6, blev livet i Örgryte i Göteborg ett trassel av stressiga hämtningar, bilköer, aktivitetsplaneringar och dyra utgifter. – I en storstad har få råd att bo exakt som de skulle vilja. Vi bodde i en hyresrätt och betalade 13 000 kronor i månaden bara i hyra, säger Li. ”Vi kände att det var helt rätt med en flytt” När Herrljunga kommun, som ligger i samma län som Göteborg, lockade med ett erbjudande om att betala flytten för dem som valde att bosätta sig i kommunen, slog familjen till. – Vi hade sneglat på Herrljunga redan tidigare, men när vi också kunde hyra ett radhus med egen uteplats för hälften av den avgiften vi betalade för hyresrätten i Göteborg, kände vi att det var helt rätt med en flytt. Li räknar upp en radda av andra fördelar med flytten. Tidsaspekten – det tar 5 minuter att ta sig till jobb, skolor och aktiviteter. Planeringen – man gör fler saker spontant och enkelt. Kulturutbudet – i storstaden fanns mycket att välja på, men i Herrljunga utnyttjar man faktiskt det som händer. Vännerna – finns runt hörnet och man stöter på varandra i olika sammanhang. – Föreningslivet är också väldigt aktivt och billigt. I Göteborg betalade vi till exempel över 3 000 kronor för en kurs i simskolan. Här har det varit gratis sommartid och kostar 600 kronor om man vill gå en hel termin. Vi har också skaffat hästar och stallplats – det hade varit ekonomiskt helt omöjligt i Göteborg. Blir familjen sugen på lite mer storstadsfeeling, tar det 45 minuter med tåget in till Göteborgs centrum. Det är, enligt Länsförsäkringars undersökning, ett avstånd som är ”godtagbart” för att man ska välja att flytta längre bort från jobbet. – Vi ser att viljan att pendla avtar ganska radikalt vid 45-60 minuter. Man vill inte lägga för mycket tid på själva resandet, speciellt om man inte kan jobba under restiden, säger Stefan Westerberg. ”Barnens behov och aktiviteter styr mer” Men även utanför storstadslänen finns det tusenlappar att spara på att byta kommun. Överlag kan man säga att ju lägre ifrån tätorten i kommunen, desto billigare blir det att bo och leva. Ett val som man oftast gör när det är dags att bilda familj. – När man får barn förändras livspusslet och närheten till stan blir inte lika viktigt. Det blir barnens behov och aktiviteter som styr mer, plus att man vill ha mer utrymme att bo på. säger Stefan Westerberg. Det håller Li Johansson Nyström med om. – Nu när vi har barn finns det faktiskt ingenting i Göteborg som vi saknar. Allt har sin tid och nu vill vi ge barnen och oss själva ett liv utan stress och få pengar över att göra roliga saker tillsammans. För visst finns det pengar att spara på att flytta inom sitt eget län. Väljer du att sälja villan i Karlstad och i stället köpa en likvärdig i Filipstad, får du i snitt betala 1,6 miljoner mindre för den. Går flyttlasset från bostadsrätten i Gävle till en lika stor lägenhet i Hofors, behöver du betala 2 miljoner mindre. ”För oss är det en rikedom att bo här” Sedan finns det ju andra ekonomiska faktorer att ta hänsyn till, som kommunalskatt eller bilkostnader. Om man flyttar längre från tätorter minskar också möjligheterna till tät kollektivtrafik och man behöver i stället lägga mycket pengar på bensin – eller ha två bilar i stället för en. Å andra sidan slipper man kanske betala för parkeringsplats eller biltullar. – Vi ser att familjer gärna håller sig kvar i samma arbetsmarknadsregion, men är okej med att bo lite längre bort. I storstadsregionerna med de höga bostadspriserna trycks man ut i kranskommunerna och går från hyrt till ägt, från litet till större, säger Stefan Westerberg. Att pendla kollektivt mellan till exempel Örebro och Nora tar cirka 30 minuter. Men villan i Nora kostar dig nästan 1,3 miljoner mindre. Bostadsrätten i Norrtälje är 5,3 miljoner kronor billigare än en lika stor i Stockholm. Skillnaderna kan vara enorma. – Ju lättare det bli att pendla och ju mer vi kan jobba hemifrån, desto mer öppna blir vi för att flytta längre bort. Att ha gott om plats, nära till skola och fritidsaktiviteter blir viktigare än att bo ”mitt i smeten”, säger Stefan Westerberg. – Om man dessutom kan tjäna många tusenlappar på att ha ett större och bättre boende i samma län, så kan det vara lösningen även för ekonomin. Familjen Johansson Nyström har nu bott i Herrljunga i tre år. De har aldrig ångrat flytten. – Vi har låga kostnader, mycket tid tillsammans och ett aktivt fritidsliv. För oss är det en rikedom att få bo så här. Fotnot till tabellerna: Källa: Länsförsäkringar

long

few

zER0aK

vg

Opplysninger til VG: Natos milliardforventning til Norge

Staben til Natos generalsekretær Jens Stoltenberg har varslet den norske regjeringen hva Nato forventer av friske penger til Forsvaret allerede i år. På toppen av forsvarsbudsjettet for 2024, må regjeringen legge på minimum 6,8 milliarder kroner for å nå Natos felles mål for landenes forsvarsutgifter, ifølge VGs opplysninger. Mye tyder på at Ap/Sp-regjeringen allerede har tatt dette signalet, og vil følge opp i det reviderte statsbudsjettet i mai. For to uker siden lovet statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) at hans regjering ville nå Natos felles mål om minimum to prosent av BNP til forsvarsformål nå i 2024. – Fra første juli har vi nådd to-prosentmålet, sa Støre til VG 14. mars. – Han (Stoltenberg) er orientert denne planen, la han til. Regnestykket VG har fått bekreftet at Nato-staben i Brussel i løpet av vinteren har regnet på gapet mellom gjeldende forsvarsbudsjett og to-prosentmålet for flere land som ligger nært opp under målet for byrdefordeling i Nato. Norge er ett av dem. Ved å dele disse tallene med hvert enkelt land, skal Stoltenberg ha ønsket å legge ytterligere press på de som ennå ikke oppfyller målet. Byrdefordeling mellom allierte land ventes å bli et stort tema på toppmøtet i Washington i juli. Presidentkandidat Donald Trump har truet med sterke reaksjoner mot land som ikke «betaler». Oppfyller i 2024 VG har forelagt opplysningene om Natos forventning til Norge for statsminister Jonas Gahr Støre: – Nato har sin måte å regne på, sier han. – Jeg vil gjenta det vi sa i Stortinget: At 1. juli skal oppfylle Natos to-prosentmål. Den forpliktelsen som Norge påtok seg i 2014, vil regjeringen oppfylle i 2024, sier Støre. 18 land på plass Natos beregning, at Forsvaret må styrkes med minimum 6,8 milliarder kroner for å nå to-prosentmålet, skal være basert på årets vedtatte forsvarsbudsjett, og anslag for den økonomiske utviklingen. I mars sa Stoltenberg at 18 av Natos medlemsland lå an til å nå målet allerede i år. Etter det har også Sverige kommet på denne listen. I 2014 var det bare tre land i Nato som nådde målet. Tilslutning Ambisjonen om å nå to-prosentmålet allerede i 2024 har fått stor tilslutning i Stortinget. Regjeringen har i flere runder snakket med partilederne i Stortinget om utformingen av den kommende langtidsplanen. – Bakgrunnen for at regjeringen kommer mer ekstra penger allerede i år, er at de vil inn i to-prosent klubben før toppmøtet i Washington i sommer. Det legger de heller ikke skjul på, sa Høyre-leder Erna Solberg til VG. I 2014 var Solberg statsminister og deltok på Nato-toppmøtet som vedtok to-prosentmålet. Ved inngangen til pandemien var Norge nær ved å nå dette målet. Men etter krigsutbruddet i Ukraina skjøt Norges BNP i været med ekstraordinære inntekter fra salg av olje og gass, og Norges andel av forsvarsutgifter falt igjen under.

short

few

zEW7RK

ap

Hamas krever at Israel løslater 700 palestinske fanger. Siden krigen brøt ut er ti ganger så mange blitt arrestert.

RAMALLAH (Aftenposten): 7000 palestinere er blitt arrestert av Israel siden 7. oktober. Fugleelskeren Moussa Assi aner ikke hvorfor han ble tatt. De israelske soldatene kom midt på natten. De var minst 12. Soldatene stanset utenfor huset der Aisha (50) og Moussa Assi (48) og deres barn og barnebarn lå og sov. Så stormet de inn i huset. En av dem rettet våpenet sitt mot hodet til Aisha, mens andre satte bind for øynene på Moussa og sønnen hans. Mennene ble dratt ut, slått og sparket, og deretter tvunget til å gå i det Moussa opplevde som flere kilometer. Hele veien skrek soldatene skjellsord til dem på hebraisk. Det skulle gå fire måneder før Moussa Assi så familien sin igjen. Da han kom hjem, kjente familien ham knapt igjen. Skutt i været De siste ukene har Israel og Hamas forhandlet om en våpenhvile. Meglere forsøker å få partene til å bli enige om et forslag om løslatelse av rundt 130 israelske gisler i Gaza, i bytte mot hundrevis av palestinere som sitter fengslet i Israel. Senest har Hamas krevd at Israel skal løslate minst 700 palestinske fanger mot alle de israelske gislene. Det som ikke er like godt kjent, er at Israel siden 7. oktober har arrestert ti ganger så mange palestinere. Rundt 7000 palestinere fra Vestbredden og Øst-Jerusalem er blitt fengslet av Israel frem til mars. Det kommer frem av tall fra den israelske fengselstjenesten (IPS), samlet inn av både palestinske og israelske menneskerettsgrupper. Menn og kvinner i alle aldre, inkludert palestinske journalister og menneskerettsaktivister, er blitt hanket inn. Det er det israelske militæret som aksjonerer mot palestinske byer og landsbyer på den okkuperte Vestbredden. De forklarer fengslingene med en sterk økning i terrorforsøk og planlegging. Men menneskerettsgrupper mener Israel misbruker en svært omstridt ordning for å forfølge og straffe palestinere uten lov og dom. Brutal behandling Moussa Assis historie oppsummerer det mange av dem som er blitt fengslet og løslatt siden 7. oktober, nå forteller om. Felles for mange er at de er blitt arrestert tidligere. På 1990- og tidlig 2000-tallet tilbrakte Assi til sammen 40 måneder i israelsk fengsel. Natt til 19. oktober i fjor kom en gruppe israelske soldater på døren igjen. Denne gangen ble Assi sittende i fire måneder før han fikk gå. Hverken familien eller advokaten fikk snakke med ham, og de fikk ikke vite hvorfor han var blitt fengslet. Nå var forholdene i fengselet dessuten langt verre enn på 1990-tallet, ifølge Assi. Cellene var fullstendig overfylte. Han ble utsatt for gjentagende vold, trusler og trakassering av fengselsbetjenter, hevder han. I lange perioder fikk de innsatte bare ett måltid om dagen. – Jeg gikk ned 27 kg på fire måneder, sier Assi, som er diabetiker. Omstridt ordning Moussa Assi har aldri fått vite hva han er anklaget for eller hvilke beviser Israel har mot ham. Hvordan er det mulig? Svaret ligger i en ordning som kalles administrativ forvaring. Den gjør det mulig for Israel å fengsle personer de anser som en mulig sikkerhetstrussel i opp til seks måneder av gangen – uten rettssak (se egen faktaboks). Personer som holdes i administrativ forvaring, har ikke nødvendigvis begått noen lovbrudd. Fengslingen begrunnes bare med en mistanke om at han eller hun planlegger å bryte loven i fremtiden. Hvilket lovbrudd det dreier seg om, eller hvilke beviser Israel har for anklagen, får hverken personen eller deres advokat innsyn i. Derfor skal ordningen i utgangspunktet kun brukes i eksepsjonelle tilfeller. Men Israel bruker administrativ forvaring i utstrakt og omfattende grad, ifølge den israelske menneskerettsgruppen B’Tselem. I likhet med internasjonale organisasjoner som Amnesty og Human Rights Watch, har B’T Selem lenge vært svært kritiske til ordningen. Ikke minst fordi den også regelmessig brukes for å holde mindreårige. Og nå brukes den mer enn på flere tiår. Siden 7. oktober er mellom 3000–4000 palestinere blitt satt i administrativ forvaring. Det viser tallene samlet av de palestinske gruppene. Minst seks døde i fengsel Samtidig er forholdene for palestinske fanger i israelske fengsler blitt dramatisk forverret siden 7. oktober. Det sier Amani Sarhna. Hun er talsperson for organisasjonen Palestinian Prisoner’s Society. De har fulgt med på israelske fengslinger av palestinere siden begynnelsen av 1990-tallet. – Det lille vi får av informasjon fra de innsatte, vitner om brutal mishandling av fanger, sier Sarhna til Aftenposten. Hun sier de har dokumentert flere benbrudd etter juling fra fengselsansatte. Flere kronisk syke fanger sier de er blitt nektet behandling. Minst seks palestinere har dødd i israelske fengsler siden 7. oktober, ifølge israelske Haaretz. I noen av tilfellene har kroppene deres hatt klare tegn til at de var blitt utsatt for vold, skriver avisen. Godkjent av politikerne Den israelske fengselstjenesten (IPS) har selv varslet at den skarpe økningen i arrestasjoner siden 7. oktober har ført til at fengslene er overfylte. Men IPS kjenner seg ikke igjen i beskrivelsene fra de palestinske fangene. De skriver til Aftenposten at IPS «opererer i henhold til lovens bestemmelser». Fangenes rettigheter ivaretas av profesjonelle fengselsvoktere, svarer de. Det er imidlertid ingen hemmelighet at forholdene er blitt verre siden 7. oktober. Tvert imot er det godkjent av israelske politikere. Kort tid etter angrepet godkjente nasjonalforsamlingen et sett med nødtiltak. De tillater blant annet at innsatte må sove på gulvet. De kan også fratas telefon- og besøksrettigheter. Frykter for friheten Siden han ble sluppet fri i februar, har Moussa Assi sakte, men sikkert, kommet til hektene igjen. Men han frykter han kan bli arrestert igjen når som helst. For personer som har sittet i administrativ forvaring i seks måneder, kan nemlig anholdes igjen etter to måneder. I praksis kan det fortsette slik så lenge den israelske sikkerhetstjenesten mener det er nødvendig. Assi hevder at fengselsbetjentene truet med å finne ham igjen, dersom han snakker med pressen. – Men jeg må jo fortelle om hva som foregår, sier han. På skulderen hans sitter en liten hvit papegøye. Fugler er Assis store lidenskap. Han anser dem som et symbol på frihet. Den føler han selv at han er blitt frarøvet. – Fengselsvokterne sa hele tiden til meg at jeg aldri kommer ut herfra i live. Til slutt begynte jeg å tro på dem.

long

few

y6ex4K

ab

Skyll dig själv om du fastnar i en snödriva

Det har hänt igen och det är faktiskt fascinerande. Trots varningar från Trafikverket, Polisen och SMHI gav svenskarna sig ut på vägarna i går. Det var bara tre månader sedan omkring 1000 bilar fastnade i snöovädret på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Då tog det 38 timmar innan alla hade bärgats. Trafikverket fick stark kritik och utredningar tillsattes. Rimliga anledningar Oavsett om man vill skylla på Kung Bore eller en myndighetsdirektör, borde svenskarna faktiskt ha lärt sig något av händelsen. Om det är orange varning för snö och vind – som det var igår – ger man sig inte ut på vägarna om man inte verkligen måste. ”Värkarna har börjat” är en rimlig anledning att sätta sig i bilen. ”Jag vill hem från sommarstugan” är det inte. Är det barnslig trots? Alfons Åbergsk ”jag ska bara”-mentalitet? En självupptagen föreställning om att om bara alla andra håller sig hemma går det säkert bra? Ministern rasar Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), skriver på X att han inte vill ”höra om en enda bilist som givit sig ut i detta efter att ha bytt till sommardäck”. Det vill man förstås inte. Man vill faktiskt helst inte alls höra talas om alla korkade saker som folk ägnar sig åt. Men tyvärr fick Carl-Oskar Bohlin inte som han ville – svenskarna hade redan ”givit sig ut” på vägarna, som ministern så elegant formulerade det. Ingen mat Om man trots allt bestämmer sig för att skita i alla varningar är man väl åtminstone vettig nog att packa med sig vatten och något ätbart? Nej, inte ens det har vi lärt oss av det förra kaoset på E22. Även denna gång undrar folk vad de ska ta sig till utan mat, vatten eller värdiga faciliteter – det närmsta man kommer en WC är snödrivan vid vägkanten. Förlåt, men den som vägrat att ta med sig så mycket som en ostmacka själv kanske får tugga i sig de proteinbars som räddningstjänsten bjuder på, även om de har passerat bäst-före-datum. Vidrigt att fastna Det är förstås helt vidrigt att sitta fast i en bilkö i tiotals timmar, även om man skulle ha med sig mat och vatten. Och proteinbars är äckliga nog utan att ha legat och jäst i något fuktigt förråd på kommunen ett år för länge. Men samtidigt är det fascinerande att vi inte har lärt oss någonting. ”Man blir så frustrerad att man vill klappa till någon” säger en bilist som fastnat utanför Mariestad på väg hem från semestern. Kunde inte ha sagt det bättre själv.

long

few

KnEW3e

vg

Kevin slåss med voldstiltalt politimann: – Jeg handler i panikk

For Kevin Winnes Simensen kom det helt ut av det blå, da han plutselig ble kastet i asfalten. 27-åringen var beskyldt for å ha truet en dørvakt. Irritert og frustrert diskuterte han med politiet, da han merket at noen kom opp på siden og tok tak i ham. – Jeg kobler ikke helt hva som skjer, før jeg blir slengt i bakken. Da ble jeg bare helt satt ut, forklarer Simensen i Borgarting lagmannsrett onsdag. Han er en av to fornærmede i ankesaken, der en politimann er tiltalt for grov vold og grovt uaktsomt brudd på tjenesteplikten. Simensen og vennegjengen hadde vært ute på byen i Kongsberg, før basketaket med politiet fant sted ved Essostasjonen natt til 30. oktober 2022. Simensen forklarer i retten at han ikke forsto at det var en politimann som tok ham i armen og oppfattet ikke at han fikk noe pålegg. – Jeg følte at det var et overfall. Jeg visste politiet allerede sto der og klarte ikke forstå hvorfor ingen grep inn. Det ble veldig mye forvirring. Politibetjenten forklarte tirsdag hvorfor han slo og slo med knyttnever og batong mot hodet og tømte peppersprayen i ansiktet på Simensen: – Jeg blir utsatt for voldsom motstand og tenker jeg er i ferd med å miste kontroll. Jeg føler frykt for at jeg kunne bli skadd. Politimannen ga uttrykk for at slagene overhodet ikke virkning. Simensen forklarer onsdag sin reaksjon med sjokk: – Det skjedde så brått og eskalerte brutalt. Det er ikke aggresjon, jeg handler i panikk. Instinktet var å komme meg unna det som gjorde så vondt. Simensen sier han var forvirret og desorientert. Han hadde inntrykk av at volden han ble utsatt for, ikke ville stoppe samme hva han gjorde. – Jeg hadde ikke tanker om å ta noen i det hele tatt. Politimannens forsvarer John Christian Elden påpeker at videoopptakene viser en batong som under basketaket faller på bakken ved Simensen. 27-åringen innrømmer at han hadde en teleskopbatong i ermet. Etter pågripelsen fant politiet en krum kniv i jakkelommen hans, som ikke lå i sliren. Simensen er ikke sikker på hvor lenge kniven lå løst. Elden spør Simensen hvorfor han bevæpner seg, før han går på byen. – Det var ikke hensikten. – Skjønner du at politiet kan beredskap for at folk kan være bevæpnet på byen? – For så vidt, svarer Simensen. To timer etter pågripelsen hadde han en promille på 1,8. Elden legger også frem stillbilder fra overvåkningsvideoen, som tilsynelatende viser at 27-åringen slår den tiltalte politimannen en gang i ansiktet. Politimannen har hele veien nektet straffskyld. Han ble frikjent i Buskerud tingrett, men Riksadvokaten anket. – Skrek av smerte Under basketaket ville Simensens kamerat Kristian Pablo Teigen (27) blande seg inn, men oppfattet at politiet ga ham pålegg om å trekke seg unna. – Men da jeg hørte at Kevin ikke fikk puste, spurte jeg hva de drev med. Jeg var redd fra før, men da skjønte jeg at jeg måtte gjøre noe. Han skrek av smerte. Teigen viser at han sto med hendene i været for å signalisere at han ikke var noen trussel. Likevel slo tiltalte ham med batongen to ganger. – Det sluttet ikke før jeg satt meg på kne. Slik sammenfatter aktor Marit Oliver Storeng hva saken dreier seg om: – Spørsmålet er om det var nødvendig, forholdsmessig og forsvarlig å bruke slik makt, eller om oppdraget kunne vært håndtert på annet vis. Påtalemyndigheten mener tiltalte kunne handlet annerledes og gikk for langt. Politimannens forsvarer John Christian Elden er uenig: – Dette var en vanlig pågripelse som fant sted, med en krakilsk person som ikke ville gi seg. Volden eskalerte, slik politiet har anledning til å gjøre. Aktor har påpekt at ulovlig maktbruk fra politiet ikke alltid skal straffes: – Høyesterett har gitt politiet spillerom for å gjøre feil i krevende operative situasjoner, uten at de blir stilt strafferettslig ansvarlige i ettertid.

long

many

8JbRjQ

vg

Suksesstreneren om den ledige landslagsjobben: – De kan jo ringe meg

Lage Sofienlund (35) mener det vil være tullete å si at det er uaktuelt. Det er en stilling ledig som landslagstrener for langrennsdamene etter at Stig Rune Kveen tirsdag kveld meldte at han gir seg. – 150 reisedøgn, det høres seigt ut. Jeg har to små barn hjemme, sier Lage Sofienlund. 35-åringen har hatt eventyrlig suksess sammen med Kristine Stavås Skistad de siste årene. Hun er en av verdens beste langrennssprintere, og allerede en gullfavoritt foran VM neste år. Da nyheten om at Kveen gir seg kom, satt han midt i en sesongevaluering i klubbhuset til Konnerud utenfor Drammen. – Men det vil være tullete å avfeie en landslagstrenerjobb i nasjonalidretten som uinteressant, sier Sofienlund til VG. Skistad har stått utenfor landslaget. Fremgangen og suksessen har hun fått sammen med Sofienlund. Skistad var den eneste norske kvinnelige langrennsløperen som vant verdenscuprenn sist sesong. Nå nevnes Sofienlund av NRK-ekspert Fredrik Aukland og TV 2-ekspert Petter Soleng Skinstad som en het kandidat til å overta for Kveen i tospann med Sjur Ole Svarstad frem mot VM på hjemmebane neste år. Landslagssjef Ulf Morten Aune sa tirsdag at stillingen vil bli lyst ut umiddelbart. – Det er en superspennende jobb for alle trenere med ambisjoner. Men det er en krevende jobb. Jeg er trigget av prosjektet på Konnerud og har egentlig tenkt å gjøre Konnerud til verdens beste skiklubb, sier Sofienlund. – Så du vil at skiforbundet skal trygle? – Om de vil kan de ringe meg. Men egentlig er jeg ikke der i hodet mitt, men det er jo tullete å si det er uaktuelt, svarer Sofienlund. Skinstad lanserte på Twitter og hos TV 2 en løsning hvor Sofienlund tar over etter Kveen i en tredelt rolle med Therese Johaugs trener Pål Gunnar Mikkelsplass og Astrid Øyre Slinds trener Chris Jespersen, samtidig som trenerne drar med seg løperne inn på landslaget. – Det er saftig meldt av unge Skinstad. Jeg berømmer kreativiteten, men det er ikke veldig realistisk å bli et trehodet assistenttroll for Sjur Ole, sier Sofienlund og ler. Heller ikke Mikkelsplass har tro på den løsningen. – Alle ting er mulig, men om det er hensiktsmessig og praktisk mulig er vanskelig å si. Jeg tror det finnes bedre løsninger. Jeg er ikke så aktuell, min tid er gått litt forbi, i tillegg følger jeg opp egne unger som satser litt, sier Mikkelsplass til VG og fortsetter: – Men dette er en kjempespennende og artig jobb, så jeg misunner litt den som går inn i dette mot VM på hjemmebane, sier Mikkelsplass. Mikkelsplass vil ikke spekulere i om Johaug gjør comeback, men han registrerer at mange tror hun stiller til start i VM i Trondheim – og da er han klar for å fortsette jobben som Johaugs private trener. – Det finnes mange flinke trenere i Norge. Men de som skal trene damene mot VM må jobbe effektivt og spre trygghet i gruppen. Nå blir det mange spekulasjoner fremover, og det er jo interessant hvem som får jobben, sier Mikkelsplass.

short

many

15QRgX

vg

Christina Applegate: – Kraftig tilbakeslag

MS-syke Christina Applegate (52) har tøffe dager og klarer blant annet ikke å dusje. Film- og TV-stjernen fikk diagnosen multippel sklerose sommeren 2021, og siden har helsen blitt raskt forverret. I disse dager er det ekstra ille, betror hun i sin egen podkast «Messy». Når podkast-makker Jamie Lynn-Sigler (42), også hun rammet av MS, spør om hvordan det går, svarer Applegate: – Vil du ha et ærlig svar? Veldig dårlig. Jeg opplever et ganske kraftig tilbakeslag akkurat nå. Sover ikke 52-åringen forklarer at hun har mer intense smerter i bena enn noensinne før, og at hun ikke klarer å gå til badet uten å føle at hun skal falle. Prikking og nummenheten i kroppen plager henne også. – Jeg har vært våken i mer enn 24 timer nå, for det høyre øyet mitt gjør noen rare greier hver gang jeg lukker øynene for å sove. Multippel sklerose er en kronisk betennelsessykdom i sentralnervesystemet, der kroppens eget immunsystem angriper vev i hjernen og ryggmargen. Applegate holder lite tilbake når hun beskriver hvilke utfordringer sykdommen medfører akkurat nå. Med tydelig alvorlig undertone fleiper hun om at hun bør kjøpe aksjer i våtserviettfabrikanten Cottonelle. – For jeg har ikke dusjet på tre uker. Siden jeg ikke klarer å stå i dusjen, er det ingen forbanna måte jeg kan dusje på. Applegate sier at hun i stedet må bruke våtservietter. Stolen hun har pleid å sitte på i dusjen, funker ikke nå. – Den er så liten, og siden baken min er så stor i disse dager, kan jeg ikke sitte på den. Jeg sklir rett av. Takk, Gud, for at jeg alltid er alene, så ingen andre enn Sades kan lukte på meg, sier hun. Sades er datteren Sadie (12), som stjernen har med ektemannen Martyn LeNoble (54). – Skremmende Applegate har uttalt at det er stor usikkerhet knyttet til om hun noen gang kan jobbe igjen. Men hun har ikke snakket med lege om den plutselige nedturen. – Jeg tekstet dem i går, men har ikke fått svar ennå. Men jeg må sjekke det, for det er litt skremmende. Det friker meg også ut når det virker som om øyet mitt skal sprette ut av ansiktet mitt eller noe. Hun bekymrer seg også veldig for at hun mister følelsen i bena. – Jeg vet ikke hva som skjer. Bena mine er bare ... ferdig. MS rammer ulikt fra person til person. fra person til person, og Jamie Lynn-Sigler, også skuespiller, forklarer at hun har mye bedre dager enn Applegate. Applegate på sin side blir tydelig grepet når hun snakker om engstelsen for å være en byrde, og usikkerheten rundt å svare ærlig når folk spør hvordan det går. – For folk flest ville ikke høre svaret. Men jeg har det dårlig. Applegate bruker stokk, og det var bare så vidt hun klarte å fullføre tredje og siste sesong av Netflix-serien «Dead To Me» i 2022. Hun har ikke tatt oppdrag etter det. Dagene går nå stort sett med til å ligge på et mørkt rom og se TV – og håpe at alt skal gå over. Hun røper at hun kun har to personer i livet som hun betrakter som venner. Skuespilleren har opplevd alvorlig sykdom også tidligere. I 2008 fikk hun brystkreft og fjernet begge brystene. 52-åringen startet karrieren som tenåring, og er i tillegg kjent fra blant annet rollen som Kelly Bundy i «Married ... with Children (Våre verste år)». Hun har også figurert i komedier som «Bad Moms», «Anchorman» og «Hall Pass». Her er glimt fra «Anchorman»:

short

many

RG31J8

ap

Hun er Arbeiderpartiets abortgeneral på Stortinget. Hun skal sørge for et flertall for ny abortlov.

Kamzy Gunaratnam (Ap) har fått ansvaret for å samle sammen et flertall for en ny abortlov. Hun har nettopp fylt 36 og er gift. Fra det tamilske miljøet i Norge får hun høre at hun bør få barn. Men Kamzy Gunaratnam vil ikke ha barn. Og akkurat det er en stor grunn til at hun nå mener abortloven må endres. – En abortlov må være der for dem som ikke ønsker seg barn, for dem som er usikre. Før jul leverte regjeringens abortutvalg sin utredning om abortloven i Norge. Konklusjonen var kort oppsummert: lag en ny lov. Den gamle er utdatert og lovteksten henger ikke sammen med dagens praksis. Kamzy Gunaratnam har fått ansvaret for å lose i havn et flertall for en ny lov på Stortinget for Arbeiderpartiet. Hun er klar på at det vil komme en lov før denne stortingsperioden er over. Aftenposten får opplyst fra kilder i både Ap og Senterpartiet at det i dag kommer en avklaring om hvordan regjeringen vil følge opp abortutvalgets anbefaling. Kort tid etter denne saken ble publisert bekrefter også Ingvild Kjerkol (Ap) til VG at det vil komme et lovforslag. Men innholdet i det er ikke klart. Det er heller ikke avklart om Senterpartiet tar dissens. Negativ statskontroll For Gunaratnam har abortloven i Norge som bare tillater selvbestemt abort frem til uke 12 fungert litt som negativ sosial kontroll. – Staten har med sin abortlov hevdet å vite bedre enn kvinnene selv og derfor kunne nekte dem abort, sier hun. Hun vil at samfunnet skal se på negativ sosial kontroll i et bredere perspektiv. At abortloven også må reflektere de verdiene man pleier å skryte av at Norge har, sier hun. – Den friheten til å bestemme over ditt sinn og din kropp. Den må gjelde gjennom alle våre lovgivninger. Selv har hun fått høre at det er en skam at hun ikke har lyst på barn, at hun kommer til å endre mening om det. – Det er også negativ sosial kontroll. Lovgiving er normskapende. Jeg vil at vi med en ny abortlov skal kunne si at vi er der for kvinner når de trenger staten, uansett hva hun måtte ville. Snakker med politikere i nei-partier Gunaratnam og Arbeiderpartiet vil utvide dagens abortgrense til 18 uker. De får støtte fra Venstre og MDG. SV ønsker å ha fri abort frem til levedyktighet, som i dag er 22 uker. Rødt ønsker også en grense på 22 uker. Senterpartiet, Høyre, Frp og KrF ønsker å beholde abortgrensen på 12 uker, slik den er i dag. For å ha et flertall for å endre abortloven er Ap avhengig av å få med seg noen enkeltrepresentanter fra nei-partier. Flere Frp-politikere har allerede varslet at de vil støtte utvidet abortgrense. – Jeg har god dialog med flere representanter. Abortutvalgets utredning er skrevet ganske pedagogisk, så det er mange som synes forslagene deres gir mening. Gunaratnam har respekt for de andre partienes syn. Et parti hun derimot mener skader debatten, er KrF. – De forenkler debatten med en moralsk opphøyd rolle. De argumenterer som om at de er for det ufødte liv og vi er imot. Ingen av de andre partiene har kommet med forslag om å fjerne samtlige grenser. Vil ikke følge LOs forslag – SV, Rødt og LO har tatt til orde for selvbestemt abort frem til uke 22. Det er vel ingen medisinsk grunn til å ha en grense på 18 uker? – Det er mest naturlig å ha en lov som gjenspeiler praksis. Og de fleste aborter skjer før uke 18 i dag, og de fleste blir godkjent. Gunaratnam sier også at de vet det ikke er flertall for en så liberal grense. – I Arbeiderpartiet har vi en politikk som vi tenker kan innføres i morgen. Når vi sier 18 uker, bedre tilgjengelighet gjennom fastleger og bedre oppfølging, så er det fordi det vi rulle ut til neste året. Et annet kritisk tema i abortloven er fosterreduksjoner. I 2019 kom en endring i loven som gjorde at gravide med flerlinger, må møte i en abortnemnd hvis de ønsker å fjerne ett eller flere friske fostre. – Ønsker dere også å kjempe for å tillate fosterreduksjon uten å måtte møte i nemnd? – Vårt partivedtak er å reversere samtlige abort-innstramminger gjort av Solberg-regjeringen.

long

few

bg9q3v

vg

Dennis Hauger skal teste Formel E

Dennis Hauger (21) skal teste for Formel E-teamet som i øyeblikket har lederen i mesterskapet for elektriske biler. Det bekrefter manager Harald Huysman til VG. Hauger skal teste i Berlin den 13. mai. Siden 2020 har Formel-E-serien hatt FIA-verdensmesterskapsstatus. Flere tidligere Formel 1-førere kjører nå Formel E, blant dem fjorårets AlphaTauri-fører Nyck De Vries. Ifølge nettstedet The Race skal ytterligere to mann, Thomas Preining og Matt Campbell, få muligheten til å teste for Porsche-teamet. Dennis Hauger har alltid sagt at han ikke har noen «plan B» utover å satse mot Formel 1. Nordmannen har hatt en god start på Formel 2-sesongen, selv om han krasjet fra en mulig seier i Australia sist. Han ligger på 3. plass i mesterskapet. – Fokuset mitt for sesongen er selvfølgelig Formel 2-mesterskapet, men jeg synes det er kult å få denne muligheten, sier Dennis Hauger selv. – Jeg er veldig takknemlig for å ha blitt tilbudt testen av Porsche Motorsport og gleder meg til å prøve deres helelektriske formel-bil. Porsches tyske fører Pascal Wehrlein leder Formel E-mesterskapet etter fem runder. Den andre føreren, António Félix da Costa, ligger bare på 11. plass. Dennis Hauger har hatt en god relasjon til Porsche-systemet og kjørt Porsche-løp hjemme på Rudskogen i de siste årene. The Race skriver at Porsche allerede har hatt en test med ABT Cupra-føreren Nico Müller. Haugers teamkollega fra Formel 2 i fjor, Jehan Daruvala, kjører Formel E-mesterskapet for Maserati. Dennis Hauger har fri fra Formel 2-mesterskapet fram til 17-mai-helgen.

short

many

abr3y4

vg

Avslører van Dijk-tale etter Klopp-sjokket: – Vi skylder ham det

Ingen av Liverpool-spillerne visste noe før Jürgen Klopp fortalte dem om sin avgjørelse. Tyskeren sjokkerte alle da han i januar fortalte at han gir seg som Liverpool-sjef etter denne sesongen. På et arrangment der The Athletic var til stede fortalte visekaptein Trent Alexander-Arnold at Klopp innkalte spillerne på morgenen dagen da nyheten ble kjent. Alexander-Arnold avslører at kaptein Virgil van Dijk umiddelbart tok ordet og holdt tale etter at Klopp var ferdig. – Virg sa: Dette er store nyheter som kommer til å ryste fotball-verden, men vi kan ikke la det distrahere oss. Vi må bruke det som motivasjon. Treneren har ledet oss til så mye suksess, han har gjort det mulig for oss at våre drømmer har blitt virkelighet, så vi skylder å gi alt for å gi ham den beste avskjeden, siterer Trent Alexander-Arnold sin forsvarskollega. Liverpool har allerede tatt en tittel siden den gang. De vantligacupen etter seier over Chelsea. Van Dijk ble matchvinner i en dramatisk kamp. – Han sa at om folk tror at dette kommer til å få oss til å miste fokus, så må vi bevise at de tar feil, sier Alexander-Arnold. Om sin egen reaksjon sier Alexander-Arnold: – Klopp fortalte oss at han trengte en pause for å tilbringe tid med familien. Jeg visste ikke hva jeg skulle gjøre, og tenkte: «Er dette en spøk?». – Det var ingen av oss som hadde forberedt oss på dette. Etter at han forlot rommet, satt vi der og tenkte at «hva var det egentlig som skjedde akkurat nå?». Men du må bare akseptere det og gjøre jobben din. Liverpool er utslått av FA-cupen, men er i kvartfinalen i Europa League og leder altså Premier League med to poeng til Arsenal og tre poeng til Manchester City når ni kamper gjenstår.

long

few

O8Rznl

ab

Aviciis föräldrar efter ”Idol”-kritiken mot Ash Pournouri: ”Emot alla former av drev”

TV4:s val av Ash Pournouri som ny jurymedlem i ”Idol” väckte stark kritik på sociala medier. Nu ger Tim ”Avicii” Berglings föräldrar sin syn på beslutet. ”Vi vill poängtera att vi är emot alla former av drev och näthat”, skriver Klas Bergling och Anki Lidén i ett sms till Aftonbladet. Sedan TV4 avslöjade att Tim ”Avicii” Berglings tidigare manager Arash ”Ash” Pournouri, 42, tar plats i ”Idol”-juryn har starka reaktioner blossat upp på sociala medier. Anledningen är scener ur dokumentären om den svenska världsstjärnan som fick stor spridning efter hans död i april 2018, som ledde till att Ash Pournouri anklagades för att ha pressat artisten att jobba mer än vad han klarade av. Nu svarar Tim Berglings föräldrar Klas Bergling, 78, och Anki Lidén, 76, i ett sms till Aftonbladet via sin presskontakt om hur de ser på valet av TV4. ”Vi har inga problem med det. Roligt för honom”, skriver de i sms:et. Hur ser ni på den kritik som lyfts mot TV4 efter beslutet och uppmaningar om bojkott av programmet? ”Vi har absolut inga synpunkter kring TV4:s val av jury. Och vi vill poängtera att vi är emot alla former av drev och näthat”. Ash tidigare svar på kritiken Malin Knave, exekutiv producent för ”Idol” har tidigare sagt till Aftonbladet att Ash Pournouris ”kunskap och erfarenhet av musikbranschen” är det som ligger bakom beslutet att ta in honom i juryn. Aftonbladet har sökt Ash Pournouri utan framgång. Han har tidigare pratat om kritiken mot honom i ”Framgångspodden”. ”De klippte in saker utan kontext. Vi fick inte svara eller komma med egen information. Klippen där jag pratar är från 2014, som har med något helt annat att göra, sa han då om dokumentären.

long

few

kEq8R9

ab

AI-Putin ska hjälpa Centerpartiet i EU-valet

Centerpartiet tar hjälp av AI för att lyfta riskerna med deepfakes i EU-valrörelsen. I en valfilm talar Svante Linusson (C) med en falsk Vladimir Putin. – Jag är helt säker på att det finns personer som kommer att försöka manipulera valet i Europa på olika sätt, säger centerpartisten. Centerpartiet vill lyfta frågan om artificiell intelligens, AI, i EU-valet. I valrörelsen kommer partiet att ha särskilt fokus på farorna med AI, som enligt partiets tredjenamn på EU-listan, Svante Linusson, kan märkas av i det kommande valet. – Jag är helt säker på att det finns personer som kommer att försöka manipulera valet i Europa på olika sätt. Det är svårt att veta hur högt hotet är i Sverige. Men det finns ingen anledning att vi inte ska vara förberedda på detta, säger han. Kräver samtal i riksdagen om AI Partiet lanserar nu en valfilm där en deepfake av Rysslands president Vladimir Putin, skapad med hjälp av AI, samtalar med Svante Linusson. I filmen påtalar Linusson att AI-genererade deepfakes dykt upp i olika valkampanjer i nationella val och att det inte finns något sätt att skilja mellan vad som är äkta och fake. Nu vill Centern att regeringen kallar till möte med samtliga riksdagspartier för att samtala om riskerna med AI och deepfakes i den kommande EU-parlamentsvalrörelsen. – Det finns ingen teknisk lösning på problemet, att påvisa AI-lögner, och då måste vi ha politiska lösningar för det, säger Svante Linusson. – På samma sätt som att Nato-frågan har varit så viktig för landet, där partierna undvikit att bråka och försöka vinna poänger på den, så är det här också en så oerhört viktig fråga där en grupp samlat kan bemöta problemen när vi kommer närmare valrörelsen. ”Kommer inte vara en bild på en naken partiledare” I det slovakiska valet 2023 dök det upp ett falskt ljudklipp där en av kandidaterna påstod att han riggade valet bara ett par dagar innan valdagen. Flera videor har också dykt upp i USA-valet som är ämnade att påverka valresultatet i höst. Svante Linusson är övertygad om att även EU-valet i juni kommer att drabbas av påverkansförsök som tar hjälp av AI. – Det kommer antagligen ske under de sista skälvande veckorna i valrörelsen och då måste man förbereda sig på det här, säger han. – AI-lögnen kommer inte att vara en bild av en naken partiledare, det fattar alla att det är fejk. Det kommer att vara mer subtilt, där man förstärker negativa attribut hos någon eller drar på något som någon har sagt. Centerns valvideo togs fram genom att använda en statist och med hjälp av AI byta ut statistens ansikte mot Vladimir Putins. Det ska, enligt Svante Linusson, ändå framgå tydligt att det är en deepfake – så att ingen tar miste. – Vi tycker att det är bra att det syns, så att ingen kommer att tro att det är Putin som faktiskt står där.

long

few

mQ7M7E

e24

Prisveksten i eurosonen faller til 2,4 prosent i mars

Inflasjonsivået landet lavere enn ventet. Prisveksten i eurosonen endte på 2,4 prosent i mars, ifølge foreløpige tall fra EUs statistikkbyrå Eurostat. Kjerneinflasjonen kom inn på 2,9 prosent, ned fra 3,1 prosent i forrige måned. Det var ventet at den skulle dempe seg til 3,0 prosent. På forhånd var det ventet at inflasjonen skulle dempe seg til 2,5 prosent fra 2,6 prosent i februar, ifølge en undersøkelse gjort av Bloomberg. Tjenestesektoren hadde den høyeste prisveksten på 4,0 prosent, og er uendret fra foregående måned. Deretter følger alkohol og tobakk på 2,7 prosent. Tallene fra Eurostat inkluderer de 20 landene i EU som bruker euro som valuta. Kroatia hadde den største prisveksten med sine 4,9 prosent på årsbasis. Rentekutt i juni Overordnet har euro-inflasjonen dempet seg kraftig de siste månedene. Prisveksten har dermed også begynt å nærme seg Den europeiske sentralbankens (ESB)  inflasjonsmål på to prosent. Sentralbanken har valgt å holde renten uendret på 4 prosent ved de siste møtene. Den har ligget på dette nivået siden september. Diskusjonen rundt rentesettingen til ESB har i det siste dreid seg mer om når første rentekutt kommer, trolig i juni. «Kunne sagt april» «Skulle inflasjonstallene vise en ny og stadig overbevisende tendens nedover, kan vi regne det for sikkert at vi får et rentekutt fra ESB i juni», skrev Handelsbanken i deres morgenrapport onsdag. «I prinsippet kunne vi sagt april – gitt en nokså slarkete økonomi, klør det nok godt i fingrene til ESB om å sette renten ned – men ESB vil samtidig se lønnstallene for første kvartal. Og de kommer ikke før i mai», het det videre i rapporten. ESB venter at inflasjonsmålet vil nås i løpet av 2025.

short

very many

mQ73xv

vg

Stortinget ble stengt ned etter bombetrussel

Ingen er pågrepet i saken. En av trusselmeldingene ble skrevet på nettforumet 4Chan tirsdag klokken 16.04: «Noen av dere er greie. Ikke gå til Stortinget klokken 10 i morgen». Stortingets sikkerhetssjef, Pål Munck, bekrefter overfor VG at dette var en av de to trusselmeldingene som utløste alarmen. Aftenposten omtalte meldingen først. PST bekrefter at de ble kjent med meldingen på forumet onsdag og at de jobber med å avklare trusselen. – Vi bistår fortsatt Oslo politidistrikt, sier kommunikasjonsrådgiver Martin Bernsen til VG i 12.30-tiden. Han vil ikke kommentere hva trusselen går ut på. Politiets første melding om bombetrusselen kom klokken 09.48. Klokken 12.30 opplyser de at sperringene rundt Stortinget fjernes og at bygget gjenåpnes for vanlig drift. – Vi er trygge på at det er trygt å ferdes rundt Stortinget, sier politiets innsatsleder Svend Bjelland til pressen. Onsdag kveld forteller PST til NRK at de har iverksatt etterforskning av hendelsen. – Kan ikke ta sjansen Politiet har bekreftet overfor VG at det ble fremsatt en bombetrussel mot Stortinget. Ingen er pågrepet i saken. – Vi vet hvem som fremsatte den ene trusselen, sier Bjelland. Stortinget mottok først en e-post med trussel tirsdag kveld, opplyser innsatslederen. – Om det er sammenheng mellom de to truslene, det vet vi ikke, sier Bjelland. Politiet sperret først av et stort område rundt stortingsbygningen onsdag formiddag, blant annet Stortingsgata og Prinsens gate. – Trusselen sier egentlig ikke så mye, men den er framsatt på en måte som gjør at vi ikke kan ta sjansen på at det er bare tull, sier Bjelland. Se bilder fra stedet: Politiet søkte med bombehunder på Eidsvoll plass – og jobbet med å sikre at det ikke var farlige gjenstander eller personer i området. – Samtidig jobber vi iherdig i etterforskningssporet for å finne ut hvem som har framsatt den siste trusselen, sier Bjelland. – Skremmer jo folk Høyre-leder og tidligere statsminister Erna Solberg var blant dem som sto utenfor Stortinget da inngangene ble sperret. – Bombetrusler er skremmende og det er det som er formålet uansett, og så regner jeg med at politiet har god kontroll. Det ser det ut som de har. Så er dette forhåpentligvis noen som ikke har intensjoner, men som har forsøkt å skremme, sa hun til VG. Til tross for trusselsituasjonen, ble Solberg sluppet inn på Stortinget igjen: Høyre-lederen understreket samtidig at Stortingets arbeid går sin egen gang. – Jeg tror ikke jeg har opplevd en bombetrussel mot Stortinget før, men jeg har opplevd bombetrusler mange andre steder. Det skremmer jo folk, sa Solberg. Vanlig stortingsmøte Stortingets spontanspørretime gikk som vanlig, og ble strømmet på Stortingets nettsider. – Stortinget fortsetter sitt arbeid som planlagt, sier stortingspresident Masud Gharahkhani (Ap) til VG. Litt etter 10.30 fikk publikum beskjed om å forlate salen.

long

few

Q7nR9V

dinepenger

Flere kupper før visning: – Viktig å være klar over dette

Etter å ha blitt snytt for en budrunde, valgte Erik Fredriksen å kjøre samme taktikk: – Deilig å slippe konkurransen. – Jeg var veldig positivt til å slippe å måtte krige om leilighetene. Det sier Erik Fredriksen som har kjøpt begge sine utleieboliger i Kongsberg gjennom såkalt «kupping». – Jeg var interessert i en utleiebolig som lå ute til salgs, men mistet muligheten til å by da den ble kuppet før visning. Jeg sa til megleren at jeg var interessert, og han satt med i direkte kontakt med selgeren som skulle selge enda en leilighet i samme bygg. Fredriksen bestemte seg for å gi kupping et forsøk selv, og fikk leiligheten etter å ha bydd prisantydning. – Det var deilig å slippe konkurransen. På dette tidspunktet var det veldig få boliger som var egnet til utleie til salgs i Kongsberg, så jeg var fornøyd med å slippe budrunde. – Fredriksen sier man aldri kan vite om kupping egentlig lønner seg, men var selv fornøyd med prisen. Ifølge eiendomsmegler Sebastian Andresen i EIE blir boligkupping utbredt når det er få boliger i markedet. – Kupping er et resultat av lite volum. Folk blir lei av å dra på visninger og av at finansieringen ikke strekker til i budrunden. I kjøpsprosessen bruker man mye tid på å planlegge visninger, sette seg inn i alt av informasjon fra salgsoppgave, takst, reguleringsplan og informasjon fra borettslaget/sameie. Hvis man gang på gang "taper" så blir man desperat. Han erfarer selv at mange ringer han etter budrunder for å høre om han har noen tilsvarende boliger som skal selges, siden de er lei av å tape budrunder. – Dette forstår jeg godt når drømmen om et sted å bo blir knust gang på gang. Andresen sier de i forbindelse med kupping, hemmelig bud eller lukket bud vanligvis anbefaler budgiver å frafalle budet. – Dette med grunnlag i eiendomsmeglingsforskriften § 6–3 (1) som sier at megler skal legge til rette for en forsvarlig avvikling av budrunden, og § 6–3 (2) om at megler, så langt det er mulig, skal orientere selger, budgivere og øvrige interessenter om mottatte bud, størrelse og akseptfrist. Dette får vi ikke gjort ved kupping, lukket bud/hemmelig bud eller off-maket salg. Han sier de heller ikke får prøvd markedet på samme måte som ved en åpen budrunde. – Erfaringsmessig gir disse budene misfornøyde interessenter. Vi anbefaler å avstå fra disse budene. – Hva bør man tenke på om man vil kuppe en bolig? – Det er en risiko med kupping. Man vet ikke selv om man har betalt for mye for boligen, siden boligen ikke ble testet i en åpen budrunde, forklarer Andresen. Videre anbefaler han ingen å ta store beslutninger når man har dårlig tid eller er «desperat». – Dersom man skal kuppe en bolig så bør det være en gjennomtenkt beslutning. Man bør ha god innsikt i eiendomsmarkedet, gjort grundig undersøkelser i boligen, salgsoppgave, regulering etc. og pratet med megler. Slik at man unngår å gjøre en dårlig beslutning. – Jeg har en tante som brukte én time på å kjøpe et par joggesko. folk bruker mindre tid på å kjøpe bolig. Noen år etter det første boligkjøpet, fikk Erik Fredriksen tak i enda en leilighet på nesten samme måte. – Det var noen som kjøpte en leilighet i samme sameie og pusset den opp. Jeg spurte om jeg kunne komme og se hvordan de hadde gjort ting, mest for å få inspirasjon til egen oppussing. Det virket ikke som de var helt fornøyd med prisøkningen de hadde fått, så da koblet jeg meg raskt på. Fredriksen spurte selgerne om de kunne være interessert i å gjøre en intern handel. – På den måten slapp de kostnader til megler og annonse, og jeg slapp konkurransen. Jeg klarte å overtale dem til dette, og fikk også denne leiligheten til prisantydning. – Har du noen tips til andre som vurderer å forsøke å kuppe en bolig? – Jeg er ingen ekspert, men jeg anbefaler å ha litt is i magen. I forbindelse med kjøpet av den andre boligen så selgeren at de hadde en annen kjøper. I stedet for å bite på og by høyere, ønsker jeg de bare lykke til. Etter noen dager ringte de og sa jeg kunne kjøpe den likevel, sier Fredriksen. – Man må også huske å gjøre en grundig vurdering av hva man selv tenker er en god pris, og om prisen man tilbyr er riktig. Carsten Pihl i Huseierne er kritisk til kupping av bolig. – Kupping er noe hverken jeg eller resten av Huseierne liker. Vi liker det faktisk så lite at vi har arbeidet med et forslag til en ny eiendomsmeglingslov hvor vi har fremmet at kupping burde forbys. Han begrunner kritikken med at kupping skaper utrygghet i boligmarkedet og en stor usikkerhet i selve prosessen rundt kjøp og salg av bolig. – Det skaper usikkerhet for kjøper, og også for den som kupper. Og ikke minst for de andre som egentlig kunne tenkt seg å delta i budrunden. De føler seg gjerne lurt og snytt for å ha ventet på en budrunde, mens noen andre velger å omgå spillereglene. Kupping tar bort den tryggheten vi har i dagens system. Det skaper rot for selger, for kjøper og for eiendomsmeglerne. Pihl trekker frem at det bare er boligselgerne som kan si nei til et tilbud om kupping. – En eiendomsmegler sa til meg at han aldri hadde vært med på at de som har pengene på en fredag og vil kuppe, ikke har pengene neste mandag når budrunden faktisk starter. Den eneste grunnen til at man prøver å kuppe, er for å spare penger. Dette er viktig at selger er klar over dette. Det er helt fair å si nei! Ifølge Pihl følger kuppe-tendensene de øvrige forholdene i markedet. – Det er mest utbredt når markedet er opphetet. Det har nok vært lite kupping i det siste, men utover våren og sommeren vil vi nok se mer av det. I tillegg ligger vi an til å få et bra lønnsoppgjør, som gjør at kanskje enda flere prøver seg. – Mange tror de kan kuppe med å by litt over prisantydning. Skal du snike i køen, må du nok klinke litt mer til. Men med tanke på at man aldri kan vite om et kupp lønner seg eller ikke, er nok det et dårlig råd. – Til selgerne vil jeg si at kjøperne kommer tilbake. De forsvinner ikke bare fordi du takker nei til et tilbud før ordinær budrunde. Vil du lese flere gode saker om privatøkonomi? Få mer informasjon om abonnement på Dine Pengers magasin her eller kjøp magasinet i vår nettbutikk (fri frakt!)

long

many

O8LxGO

e24

Trosser konkursfrykt og starter for seg selv: – Markedet kan ikke bli noe dårligere

Bygg- og anleggsbransjen er preget av tyngre tider og konkurser i flere større selskaper. Snekker Andreas Bjørk (32) håper hans nyoppstartede bedrift kan utnytte det krevende markedet. Det siste året har mediene skrevet om konkurser innenfor bygg og anlegg på løpende bånd. Dette har ikke skremt Andreas Bjørk (32) som sammen med Magnus Elde Sørensen (25) i februar stiftet selskapet B.S Bygg i Fredrikstad. – Jeg tenker at markedet kan ikke bli noe dårligere, man må se det positive i det, sier Bjørk. Han har jobbet som snekker i 15 år og etablerer nå eget selskap for første gang. – Jeg tenker at dårlige tider er noe man kan utnytte. Selskapet er blant de 1.200 nyregistrerte bedriftene innenfor bygg og anlegg så langt i år, ifølge Brønnøysundregistrene. Dette omfatter både enkeltpersonforetak og aksjeselskap. Enn så lenge er Andreas Bjørk den eneste ansatte i selskapet. Selskapet skal ta alt fra småjobber, arbeid på næringsbygg, tilbygg og rehabilitering. – Har all prat om konkurser i bransjen skremt dere? – Får vi ikke noen jobb, så står vi jo der. Men foreløpig har vi planlagt jobb nesten to måneder frem i tid, og det synes jeg ikke er så verst. De største konkursene Men fremtiden for bransjen ser ikke nødvendigvis lys ut: Analyseselskapet Dun & Bradstreet anslår at 956 selskaper innen bygg og anlegg kan gå konkurs de neste 12 månedene. Totalt estimerer analyseselskapet at det blir 4.588 norske konkurser. E24 har hentet ut en liste over de ti største konkursene innen bygg og anlegg siden september 2021 målt etter omsetning i siste leverte årsregnskap. Dette var måneden sentralbanken begynte å sette opp styringsrenten fra 0 som den var under pandemien. Syv av de ti største konkursene kom i fjor. – Det er tøft der ute for entrepriseselskaper om dagen, og flere selskaper jobber med å unngå å havne i samme situasjon som KF Entreprenør, sa bostyrer Stine Dalenhag Snertingdalen i forbindelse med konkursen. – Den endelige spikeren i kisten var at vi ikke fikk sluttoppgjør på flere av prosjektene før sommeren, sa daglig leder Pål-Morten Grande til E24 i fjor. Økte med over 20 prosent Bygg og anlegg er den næringen med klart flest konkurser i året. Det er vanlig at denne sektoren ligger i toppen av konkursstatistikken. I 2020 til 2022 lå antall konkurser innen næringen på litt over 1.050 i året, mens antallet konkurser innen næringen i fjor økte til 1.319. Det viser tall fra Brønnøysundregistrene. Pandemien ga rekordfå konkurser, som betyr at man kommer fra et nivå med lavt antall konkurser. Så langt i år er bygg og anlegg den bransjen som har flest konkursåpninger med 289. Tall fra Brønnøysundregistrene viser at det totalt i fjor ble åpnet 4.488 konkurser, som var opp fra 3.680 året før. I 2024 er det så langt åpnet 982 konkurser. Peker på rente og prisstigning Bostyrer og partner i Kvale Tom Hugo Ottesen sier mange selskaper har blitt rammet hardt av renteøkningene de siste årene. – Mine observasjoner i tiden etter september 2021 er at økningen på 4,5 prosent i styringsrenten har rammet veldig mange selskaper innenfor eiendomsbransjen, byggebransjen, varehandelen og andre tjenestenæringer hardt, sier han. Ottesen sier etterspørselen innenfor disse bransjene har stupt, og at dette nok skyldes rentehevingene, høy inflasjon og frykt hos kunden. – Veldig mange styreledere oppgir en eller flere av disse grunnene som årsak til at selskapet gikk konkurs. Bostyreren sier erfaringen fra finanskrisen tilsier at det fremover vil komme mange konkurser – også i store virksomheter. Han tror ikke dette vil snu før tidligst slutten av 2025.

long

many

0Qelw0

vg

Ny proffbokser med ekstrem fysikk: – Er ganske akrobatisk

Han rager 202 cm over kanvasen, og har en rekkevidde helt utenom det vanlige. Nå debuterer Brage Lange (25) som proffbokser. – Til å være såpass stor er jeg ikke så klumsete som man skulle tro. Jeg er ganske atletisk, kan slå hjul og hoppe rundt – i tillegg til å bevege meg bra beskriver Lange til VG. Bokseren fra Sunndalsøra har definitivt vokst opp til å passe etternavnet, og det er tross alt ikke helt enkelt å slå hjul med over to meter kropp. – Jeg tør ikke å vise det nå av frykt for skader nå rett før debuten, sier Lange med glimt i øyet. Lørdag 6. april møter Lange georgiske Gerasim Aduasjvili (8 seirer, 20 tap) på det VG+ Sport-sendte stevnet i Sentrum Scene i Oslo. – Enorm glede Cruiservekter Kevin Melhus (11 seirer, ingen tap) går hovedkampen mot tyske Pascal Wolters (11 seirer, ett tap), og i tillegg skal nordmennene Alexander Martinsen (4–0) og Sayed Kazemi (debutant) i aksjon. – Jeg har ikke så veldig lang amatørkarriere, men boksing er alt jeg bryr meg om akkurat nå. Det gir meg en enorm glede, sier Lange som til tross for sin enorme rekkevidde har et stykke igjen til sørafrikaneren Ewart Potgieter som var aktiv på 1950-tallet. Han var 218 cm høy og hadde en rekkevidde på enorme 239 cm – mål fra langfingertupp til langfingertupp når bokseren sto med armene rett ut. Av mer kjente boksere kan det nevnes at den nåværende lineære tungvektsmesteren Tyson Fury har en rekkevidde på 216 cm. Men boksing handler om mer enn rekkevidde, og Mike Tyson gjorde sine saker greit med «bare» 180 cm ... Lange har 212 cm fra langfinngertupp til langfingertupp når han strekker ut armene. I tillegg til lange armer har Lange også gode fysiske ferdigheter, og han begynte ikke å bokse før sent i tenårene. 25-åringen vokste opp med å spille fotball for Sunndal IL. Da han som 18-åring flyttet sammen med moren til Oslo, fikk han interessen for kampsport. Se Lange ha jobben som «avstraffer» for Oskar Westerlin: – Jeg var veldig fascinert av MMA (kampsporten mixed martial arts, red.anm.) og UFC, men det var boksing som ble min greie, forklarer 25-åringen som lenge var en del av IF Ørnulf Boksing i Oslo. Den storvokste fighteren ble norsk mester i super tungvekt (+92 kg) som amatør i både 2022 og i fjor. Nå blir det altså proffdebuter med tidligere proffbokser Alexander Hagen i hjørnet. – Brage er veldig atletisk og bevegelig i forhold til størrelsen. Han er flink til å bruke bena og å utnytte rekkevidden, men blir han presset er han også god til å bokse på innsiden, roser trener Hagen. – At han ikke har veldig lang amatørbakgrunn kan også være positivt, for han er mer formbar i stilen inn mot en proffkarriere. Han er lærevillig og enkel å jobbe med, sier Hagen. – Jeg har et hårete mål om å bli Norges beste tungvektsbokser gjennom historien. Jeg er klar over at Steffen Tangstad gikk VM-kamp og var veldig god, flirer Lange. Tangstad gikk kamper om både EM- og VM-titler i tungvekt på 1980-tallet. Hans to eneste tap kom i EM-tittelkampen mot Anders Eklund og VM-duellen mot Michael Spinks i 1986. Tangstad vant for øvrig EM-kampen mot Lucien Rodriguez i 1984. Nå håper trener Hagen og elev Lange på et nytt tungvektseventyr. I første omgang satser de på ny kamp i løpet av sommeren, og forhåpentligvis også et par muligheter i ringen utover høsten. – Får jeg fire kamper i 2024 er det bra, og det gir meg et godt grunnlag. Nå må jeg bare satse på dette, sier Lange som jobber litt som trener ved siden av egen karriere.

short

many

4onEPR

sa

Meglertopp møter kraftig motbør etter enebolig-utspill: – Aldersarroganse og alderisme

Flere reagerer etter at meglertopp gikk ut og ba bestemor og bestefar flytte fra eneboligene sine. – Å kalle det usolidarisk av eldre å ønske å bli boende i egen enebolig er aldersarroganse og alderisme. Du skal ha respekt for at folk ønsker å bli boende der de selv vil. Bystyremedlem Hard Olav Bastiansen (H) ble regelrett forferdet da han leste meglertopp Laila Neverdahls utspill om at eldre bør flytte fra eneboligene sine i solidaritet med kommende generasjoner. Problemet er ikke at eldre ønsker å bo i egne eneboliger, mener 69-åringen. Snarere er det snakk om feilslått byplanlegging. Bastiansen er også medlem av eldrerådet i Stavanger kommune og styremedlem i Stavanger Senior Høyre. Han understreker at han uttaler seg som medlem av de to sistnevnte i denne saken. – Det som burde problematiseres er om vi bygger rett type boliger for å skape god dynamikk i markedet. Det Neverdahl har gjort er å sette søkelyset i feil ende. Ut mot eget parti Neverdahl påpekte selv i forrige sak at utbyggere har et særskilt ansvar for å bygge leiligheter som er attraktive for eldre, og slik bidra til at det er mer sirkulasjon av eneboliger i markedet. Her er Bastiansen enig. Han har selv valgt å flytte fra enebolig til leilighet på Eiganes. Men kun fordi det tilfredsstilte alle kriteriene han og kona hadde, deriblant parkeringsplass. Det er det imidlertid de færreste av nye boligprosjekter som gjør, mener Bastiansen. Han trekker særlig fram den mye omtalte Paradis-utbyggingen med 500 nye boliger. Prosjektet ble først presentert helt uten parkeringsmuligheter, men etter mye konflikt ble det til slutt vedtatt 0,25 parkeringsplasser per boenhet. – Her er ikke Høyre bedre eller verre enn andre partier. Det vedtas i dag altfor mange boligprosjekter hvor det pålegges parkeringsbegrensninger. Det du ender opp med da er hipster-gettoer hvor verken barnefamilier eller eldre i realiteten kan bo, sier han. – Bra med saklig uenighet I forrige sak understrekte Neverdahl at hun hadde stor forståelse for at det fantes gode grunner for eldre å bli boende i egen enebolig, men påpekte at det fortsatt finnes en ubalanse i markedet som krever grep. Neverdahl ønsker en saklig debatt rundt temaet velkommen. – Det er bra med saklig uenighet rundt en kjent politisk problemstilling i eiendomsmarkedet her i regionen som har vært diskutert i boligforum i lang tid. Det er mange sider og perspektiver til denne saken, og det er gjennom å diskutere dem at vi kommer fram til løsninger, sier hun til Aftenbladet mandag. Frp: – Absurd Bastiansen er ikke alene om å reagere på Neverdahls utspill. Utvalgsleder for by- og samfunnsutvikling, Kristoffer Sivertsen (Frp) mener at Neverdahls vektlegging av arealeffektivitet og bærekraft som argument grenser til det absurde. – Det begynner å bli absurd om klimapolitikk brukes som argument for at eldre skal flytte fra husene sine. Det viktigste må være at folk får leve gode liv, så får vi heller finne andre måter å skape flere boliger til barnefamilier enn å pålegge de eldre skam, sier han. Også meglerkollega og daglig leder i Proaktiv Eiendomsmegling Sandnes, Torbjørn Mannes Johansen, mener Neverdahl bommer i sin analyse. – Er det virkelig vår oppgave å belære eldre mennesker om at de skal føle skyld og skam over å ikke frigjøre eneboligen de har bodd i hele livet, spør han retorisk. – Ingen menneskerett å bo i enebolig Johansen mener Neverdahls utspill er å angripe det som er en reell utfordring flere steder i Norge på feil måte. – Det er ingen menneskerett for en yngre barnefamilie å bo i enebolig på Eiganes eller andre populære sentrumsnære områder. En del barnefamilier må nok venne seg til at drømmen om en enebolig sentralt i en by i vår region, kan bli vanskeligere og vanskeligere å oppnå. Han er imidlertid enig med Neverdahl i at det per i dag ikke er mangel på eneboliger på Nord-Jæren, men kaller Neverdahls analyse en «grov forenkling av utfordringen», og peker på et mer sammensatt bilde: – De som må ansvarliggjøres er politikerne. Det er de som må legge til rette for boligbygging og sammensetningen av ulike boligtyper basert på behovet og alderssammensetning i regionen, sier han. Eldre taper økonomisk på å flytte i leilighet – Er du 60–70 år ønsker du ikke å ta opp lån for å kjøpe en bolig som er vesentlig mindre. Distriktsleder i Huseierne Rogaland Sør, Frode Rødder, representerer rundt 20.000 medlemmer i Sør-Rogaland. Mange av dem eldre. Han mener prisen på dagens nye leiligheter, bidrar til at flere eldre ønsker å bo videre i egen enebolig. Ifølge Rødder er snittprisen på en ny leilighet i Stavanger-området på mellom 70.000 og 80.000 kroner per kvadratmeter. Kvadratmeterprisen på rekkehus derimot ligger rundt 40.000 kroner i snitt. – De nye leilighetene er altfor dyre og de er alt for små. Flere ligger også så tett på hverandre at du kan se hva naboen spiser til frokost og middag. Slik er det mange som ikke vil bo, og i hvert fall ikke om du har hatt en enebolig med en liten hageflekk som du har nytt godt av, sier han. Krever flere eneboliger En ting er at nye leiligheter er for dyre og ikke tilfredsstiller flere eldres behov, en annen er at det bygges altfor få eneboliger i dag, mener Rødder. – Neverdahl har et poeng, og det er at det omsettes for lite eneboliger i dag. Men det er ikke de eldre som skal ordne opp i det. Jeg mener det er politikerne som må legge til rette for at flere kan bo i enebolig. Siden 2006 er det blitt 4106 flere tilgjengelige eneboliger på Nord-Jæren, viser tall fra SSB. Det tallet burde vært mye høyere, mener Rødder. – Er det noe vi har i Norge, så er det areal. Trenger vi for eksempel flere blokker på Randaberg? Kunne vi ikke heller bygget flere eneboliger der, spør han.

long

many

l38MBL

ab

Pourmokhtari är MP:s bästa vallokomotiv

Miljöpartiet borde ha ett politiskt guldläge. Regeringen har visat sig ha en oduglig miljö- och klimatpolitik som leder till att Sveriges utsläpp ökar. Men istället har MP en stökig period bakom sig. Språkröret Märta Stenevi tog en time out efter jul och bestämde sig senare för att avgå. Den interna kritiken mot hennes ledarskap blev till sist för stor. Hon fick varken stämningen i partiet eller opinionssiffrorna att lyfta. Den 28 april ska Miljöpartiet välja ett nytt kvinnligt språkrör som kommer ta plats bredvid Daniel Helldén. Tre toppkandidater Kampen står mellan tre toppkandidater: Annika Hirvonen, förste vice gruppledare för MP i riksdagen, Janine Alm Ericson, partiets talesperson i bistånds- och jämlikhetsfrågor och Amanda Lind, ordförande i riksdagens kulturutskott och tidigare kulturminister. I en debattartikel i Aftonbladet har en rad MP-företrädare ställt sig bakom Amanda Lind. Det är alltså tydligt vart vinden blåser. Amanda Lind är den enda av kandidaterna som har erfarenhet av att sitta i regering och hon har även varit partisekreterare. Med sin spektakulära dreadlockfrisyr har hon mer eller mindre medvetet skapat ett tydligt personligt varumärke. I vår mediala tid är det ingen nackdel. Är det något som MP har kämpat med de senaste åren är det att nå ut med sin politik. Samtidigt har MP störst förtroende av alla riksdagspartier i några av de viktigaste frågorna för väljarna – miljö och klimat. Mördande kritik Om det är ledarrollerna som brustit är det nu upp till bevis för de nya språkrören. Egentligen borde det vara en enkel match. Det mesta har ju gått åt fel håll. Koldioxidutsläppen ökar, elbilsförsäljningen minskar och Sverige har krokat arm med Viktor Orbàns Ungern för att stoppa en ny EU-lag för att återställa skadad natur. När den svenska högerregeringen lade fram sin försenade klimathandlingsplan “Hela vägen till nettonoll” blev kritiken mördande. Expertmyndigheten Klimatpolitiska rådet menar att planen ”brister i saklighet”. På ren svenska betyder det att regeringen inte har en susning om hur de ska få ned utsläppen. Oroade svenskar Det är inte bara några ”miljömuppar” som är besvikna över regeringens klimatsvek. Hela 50 procent av svenskarna ser klimatet som det man oroar sig mest för, efter krig. Sju av tio vill att politikerna ska göra mer. Romina Pourmokhtaris havererade miljöpolitik visar att högern inte är att lita på. Miljöpartiet har däremot varit en stark drivande kraft för ett fossilfritt samhälle och till att Sverige fick en klimatlag på plats. Till nästa val är det viktigt att MP lägger de interna striderna bakom sig. Partiet behövs när Sverige måste ställa om. Chatta med Jonna Sima om texten klockan 09:00. Du kan skicka in dina kommentarer, frågor eller reflektioner redan nu!

long

few

EQ0J13

ab

SVT:s högervridning är SD:s viktigaste seger

Sedan länge har högern och SD bedrivit en väl finansierad kampanj för att måla ut public service som vänster. Syftet är naturligtvis att bidra till självcensur bland journalisterna och få dem att rapportera mer positivt om högerpartierna. Från riksdagsledamöter till näringslivets skumrask på nätet har man därför bankat in bilden av särskilt SVT:s journalister som ett knippe miljöpartister eller sossar. Gärna genom direkta drev mot enskilda reportrar eller programledare. Kampanjen har följts av krav på politiska åtgärder och uttalanden om ingrepp i redaktionernas arbete. Något som naturligtvis får konsekvenser. Enligt ett stort reportage i tidningen Journalisten från januari är ängsligheten bland SVT:s chefer så stor att det påverkar verksamheten. – SVT styrs just nu av en rädsla för vad politikerna kan tänkas hitta på. Det är ett ständigt politiskt taktiserande, säger en uppgiftslämnare. Eller för att uttrycka det på ren svenska: SD lyckades. Utan att ens ha makten har partiet lyckats få människor att ta hänsyn till vad de skulle kunna göra. Och de blir åtlydda i förväg, utan att några beslut ens fattats. I sin bok Människovärdet! (Carlssons 2022) var den mångårige SVT-reportern Christian Catomeris stenhård i sin kritik av utvecklingen. Särskilt kritisk var han till Agenda där han själv slutade 2020 efter att programmet använt namnet ”Hassan” för att illustrera en ung kriminell. Men det började tidigare. ”SD:s frågor och perspektiv (har) genomsyrat journalistiken sedan 2015” konstaterade han i en intervju. Dessa perspektiv gäller fler områden än invandring och kriminalitet. Ett exempel är Greta Thunberg som både kallats ”vänsterpopulist” och fått sin demokratiska kompass ifrågasatt. Jag skulle vilja se SVT våga säga något motsvarande om Jimmie Åkesson. Ett annat exempel är rapporteringen om Palestina och Israel. SVT har på kort tid blivit fällda tre gånger i granskningsnämnden för en bristande opartiskhet som gynnat Israel. Det kanske mest uppseendeväckande inslaget fälldes för två veckor sedan. SVT hade intervjuat en israelisk bosättare som ville återvända till Gaza. Alltså dit där det idag bor palestinier. ”Nämnden konstaterar(...) att betydande uppgifter utelämnades som att de israeliska bosättningarna i Gaza var illegala” skriver Mediemyndigheten i sitt pressmeddelande. En hyfsat viktig detalj i sammanhanget. Fällningarna bör bli en väckarklocka. Men Greta Thunberg och Palestina är bara de senaste exemplen på den utveckling Christian Catomeris kritiserade. Det brukar säga att politiken ligger nedströms kulturen. Inget parti har de senaste åren varit bättre på att förstå det än SD. För det är i kulturen alla verkligt stora förändringar börjar, i orden, tankarna och idéerna. I politiska trender och nya ideal. SVT:s högervridning är på så sätt SD:s viktigaste seger. Hittills.

long

few

0Qwv6B

ap

Gressholmen ble sperret av etter forurensningsfunn. Nå undersøkes ny Oslo-øy.

En gammel skytebane skaper trøbbel på Gressholmen. Men også Lindøya har hatt skytebane. Nå vil Statsbygg sjekke øya for helseskadelige stoffer. Midt mellom Nakholmen, Hovedøya og Gressholmen i Indre Oslofjord ligger Lindøya. Øya består av idylliske friområder og rundt 300 små sommerhytter. Før påske ble naboøya Gressholmen delvis sperret av etter funn av helseskadelige stoffer. Forurensningen stammer fra skytebanen som lå på øya fra 1864 til 1990 og målingene viste høye nivåer av blant annet bly. Men Gressholmen er ikke den eneste øya i Oslofjorden med skytebane-historikk. Også på Lindøya var det skytebane – fra midten av 1800-tallet og frem til 1948. Er det forsvarlig for folk å oppholde seg og bade her? Det vil Statsbygg nå undersøke. Ble aktualisert av Gressholmen-funn Det er altså staten, ved Statsbygg, som eier Lindøya. Kommunikasjonsdirektør Hege Njaa Aschim bekrefter at de nå vil sette i gang undersøkelser for å sjekke eventuell forurensning etter skytebanen. – Hvorfor har dere ikke undersøkt dette tidligere? – I forbindelse med den nylig aktualiserte saken på Gressholmen, har vi startet en prosess hos oss for å undersøke den historiske aktiviteten på et skytefelt på Lindøya, svarer Aschim i en e-post. Hun vet foreløpig ikke når undersøkelsene kommer i gang, men opplyser at det vil skje i samråd med Miljødirektoratet. På Gressholmen er publikum oppfordret til å unngå bær, sopp og annet spiselig – også utenfor områdene som er sperret av. I tillegg frarådes fisk, skjell og andre skalldyr som er fanget der. Og barn bør unngå sand og jord i munnen. – Bør folk på Lindøya unngå det samme? – Nei, det har vi ikke fått noe informasjon om, svarer Aschim. Vet ikke hvor skytebanen lå Heller ikke Miljødirektoratet vil komme med advarsler til Lindøya-besøkende før undersøkelser er gjennomført. Det opplyser seksjonsleder Tanya Helena Hevrøy. Direktoratet har ikke historisk informasjon om nøyaktig hvor skytebanen lå eller hvor mye den var i bruk. Men: – På generelt grunnlag kan vi si at forurensning og spredning av tungmetaller er avhengig av omfanget av skyteaktiviteten (antall avfyrte skudd) og de naturgitte forholdene i massene der ammunisjonsrestene ligger, skriver Hevrøy i en e-post. «Ukjent tilstand» Gressholmen ble i 2022 registrert i Miljødirektorats nasjonale database for forurensning. Øya ble merket med mystiske «påvirkningsgrad X». Det betyr «ukjent tilstand». Øya er også merket av i direktoratets kartlegging av nedlagte sivile skytebaner. Kartleggingen ble publisert i 2023. Oslo kommune, som eier Gressholmen, engasjerte derfor konsulentselskapet Rambøll for å undersøke forholdene. Forurensede masser kategoriseres på en skala fra 1–5 og sier noe om hvor helseskadelige de kan være. 1 betyr ingen risiko. 5 er verst og beskrives som «svært dårlig». De forurensede massene på Gressholmen varierte fra 2–5 på skalaen. Før påske sperret kommunen av disse områdene på øya:

short

few

P465LX

vg

Ny uke - ny eggmangel

Og det er høyst uklart når det blir nok egg i butikken. Du vet det er eggmangel når selv landbruksministeren måtte på eggjakt i påsken. Og det er ikke bare han som dro på en høyst ufrivillig eggjakt. Noen krøp til korset og kjørte over grensen for det proteinrike gullet. Nortura, som har ansvar for å beregne nok egg til folket, tror fokuset på egg har ført til at flere har hamstret. I et intervju med Nationen vil ikke landbruksminister Geir Pollestad nekte nordmenn å hamstre. I stedet ber han folk bruke eggene de kjøper nå helt fram til sankthans. Men her kommer en statusoppdatering for de av oss som ikke har en mage av stål. – Vi kunne solgt mye mer egg om vi hadde fått tilgang, slik vi ble lovet av markedsregulator før påsken. Det var langt fra nok egg tilgjengelig. Mange butikker hadde til tider tomme hyller, men med store lokale variasjoner, sier kommunikasjonssjef Harald Kristiansen i Coop til VG. Han sier videre at de lurer på hva Nortura gjør for å sikre nok egg generelt, og ikke minst til festdagene i mai. – De har lenge hevdet at de ville levere like mye egg til påske som i fjor og at det ville være nok. Etterspørselen har økt, og det har Nortura visst lenge. De foreløpige tallene sier at vi fikk og dermed solgte færre egg enn i fjor. Eggkrangel – Men Nortura mener at også egg til industrien går til forbruker til slutt? – Ja, men det går til majones og vaffel, det hjelper ikke hvis du skal ha speilegg og eggerøre, og i mai skal vi ha eggedosis og kaker. Eggsalget har også økt det siste året, noe han mener Nortura ikke har tatt innover seg:  -- Når Nortura ikke klarer å følge opp det, blir det underdekning. De har påstått at det er nok til kundene. Det er det ikke. Nå forventer vi at politikerne følger opp. Hvis det ikke blir tatt grep risikerer vi at eggmangelen vedvarer. Nortura svarer tilbake at de fikk noe mindre egg enn i fjor før påsken på grunn av et uvanlig høyt salg av egg direkte fra gård. – Det betyr at vi får tilsvarende færre egg inn til våre pakkerier. Det er mulig dette også gjelder Den Stolte Hane som er leverandøren av egg til Coop, sier kommunikasjonsrådgiver Matilda Aronsson til VG. – Alle konsumegg gikk til dagligvare i ukene før og i påsken. Dette vil også være tilfellet inn mot høytidene i mai - egg til hjemmelaget pavlova og eggerøre prioriteres altså over annen matproduksjon. Nortura følger det regelverket som politikerne har vedtatt, understreker hun: – Coops eggleverandør, Den Stolte Hane, tok denne saken for retten før påske, men tapte på alle punkter. Retten konkluderte med at Nortura følger regelverket. Dersom Coop ønsker en ny landbrukspolitikk må de ta kontakt med politikerne som utformer regelverket. Avsporing, mener Coop: – Å henvise til rettsaken mellom Den Stolte Hane og Nortura er kun et forsøk på å avspore debatten. Nortura har som markedsregulator plikt til å forsyne alle aktører i markedet med nok egg. Det er et faktum. Coop har mottatt mindre egg enn vi har hatt behov for, og mindre enn i fjor, repliserer Kristiansen. Nortura avviser at de har plikt til å forsyne alle aktører i markedet med nok egg. – Her har Kristiansen blandet sammen politikk og forpliktelsene til markedsregulator. Vår plikt som markedsregulator er å selge videre en viss mengde av våre egg på forsyningsplikten til blant annet Den Stolte Hane som er leverandøren av egg til Coop. Eggene fordeles ut fra et regelverk og dette har retten fastslått at Nortura følger til punkt og prikke. Tirsdag morgen ser nettbutikken Odas eggutvalg slik ut: Også Kiwi, Coop og Rema sliter med å forsyne butikkene med nok egg. – Tilgangen på egg er dessverre fortsatt utfordrende og vil være det en tid fremover, sier kommunikasjonsdirektør  Kristine Aakvaag Arvin i Kiwi til VG. – Det ble skapt en forventning om at det ville være nok egg til påske, og da er det selvsagt veldig leit at mange møtte tomme hyller. Situasjonen er selvsagt frustrerende for oss. Det samme gjelder for Rema: – Vi har fortsatt utfordringer med å forsyne våre butikker med nok egg, men vi fyller på fortløpende. Vi sørger for, så godt det lar seg gjøre, å ha en rettferdig fordeling slik at alle våre butikker har egg. I tillegg så har vi kontakt med flere lokale leverandører i hele landet som kan supplere ytterligere, skriver Line Aarnes, Kategori- og innkjøpsdirektør i en e-post til VG. Men! Et lite lys i mørket er at de tror det kan bli noe mer egg i butikken nå enn i påsken, da vi spiser mer enn vanlig.

short

many

APjrO5

vg

Sår som ikke gror: Da bør du oppsøke lege

Når vi blir eldre, blir huden tynnere. Vi får lettere sår og sårene gror dårligere. Spesielt én vanlig sykdom gjør at du bør passe ekstra nøye på. Etter hvert som vi blir eldre blir huden skjørere slik at man lettere får sår, rifter og blåmerker. Det forklarer hudlege Anne Birgitte Thomas Nordal. – Armer og bein er særlig utsatt. Huden mister noe av sin naturlige elastisitet, på grunn av degradering og mindre produksjon av kollagen og elastin. Huden har mindre evne til å holde på fuktigheten og blir derfor tørrere, sier Nordal. I tillegg kommer endringer som gjør at sår og skader i huden bruker lengre tid på å hele: – Cellefornyelsen skjer saktere, slik at overhuden blir tynnere og sår tilheles naturlig nok tregere. Det er ganske fascinerende med små nyfødte babyer, som nærmest tilheler skraper i huden over natten. Dette skyldes en naturlig rask celledeling, forklarer hudlegen. – Det skjer også endringer i underhudsfettet som gjør at man får mindre «naturlig smøring» av huden og rett og slett mindre naturlig polstring, fortsetter hun. Ulike typer kroniske sår Med alderen er vi både mer utsatt for å få sår, og for å få sår som ikke vil gro. Eva Kronholm Heiberg er sårsykepleier og leder i Norsk interessefaggruppe for sårheling. Hun forklarer at sår som ikke heler har en eller flere bakenforliggende årsaker. De vanligste sårene er relatert til diabetes, svikt i blodsirkulasjonen i beina, og trykksår, også kalt liggesår. Både personer med diabetes type 1 og personer med diabetes type 2 kan utvikle sår på føttene på grunn av feilstillinger og nedsatt følelsessans. – De merker ikke at fottøyet ikke lenger passer. Alvorlige trykksår oppstår fort siden det er kort vei inn til bein på føttene der hudlagene er tynne. Dermed øker risikoen for infeksjon og amputasjoner, forklarer Heiberg. Et velregulert blodsukker forebygger både sår og andre senkomplikasjoner, og fast kontroll og behandling hos fotterapeut er også et viktig forebyggende tiltak. – Er såret først oppstått kreves det tverrfaglig kompetanse og store ressurser fra helsevesenet. De fleste av disse sårene er såkalte venøse leggsår, som skyldes skade på blodkarene som fører blodet tilbake til hjertet. – Med god lokal behandling av sårene og ikke minst kompresjon vil de fleste kunne hele, sier Heiberg og påpeker at det er ved venøse leggsår er viktig å fortsette å bruke kompresjonsstrømper fordi risikoen for tilbakefall ellers er stor. En mindre andel av leggsårene er såkalte arterielle leggsår som skyldes redusert blodtilførsel og fører til oksygenmangel i vevet. – De er ofte svært smertefulle og slike sår må raskt henvises til karkirurgisk utredning og behandling. Disse sårene oppstår når vev dør fordi det kommer i klem. – Personer som ikke kan bevege seg eller har nedsatt følelsessans er i risiko. Derfor må huden daglig undersøkes for røde merker som et viktig forebyggende tiltak. Oppdages røde merker må de umiddelbart avlastes. Da kan dypere sår unngås. Som forebyggende tiltak nevner Heiberg trykkavlastende madrasser og sitteputer, endring av stilling og riktig ernæring. – Trykksår er ofte forbundet med stor lidelse. Det må til tverrfaglig og ressurskrevende behandling, noe som koster både pasienten og samfunnet dyrt. I tillegg kommer immunologiske sår som kan ha mange ulike årsaker, og det som kalles traumatisk sår, altså sår som oppstår når man skader seg. – I dag er det mange eldre som går på blodfortynnende medisiner. Da får de veldig lett blødninger når de slår seg, sier Heiberg. – Hvis det ikke reageres med en gang blir det ofte store blødninger under huden som etter hvert kan trenge behandling i spesialisthelsetjenesten. Vanlig behandling er at blodansamlingen og dødt vev må fjernes kirurgisk. Noen trenger behandling med vakuum og hudtransplantasjon. Der er mye som kan gjøres, men forebygging er best. Flenger og trekkspillhud –Hva skal du gjøre hvis du har slått deg? – Først og fremst må du prøve å begrense skaden. Hvis du slår deg og begynner å blø, må du komprimere og forsøke å stoppe blødningen raskest mulig. Legg benet høyt og kjøl gjerne ned området. Med mindre det foreligger betydelig arteriell svikt vil de fleste trenge kompresjon med strømpe eller kompresjonsbind. En skjørere, tørrere hud kan lett gi hudflenger, der huden kan legger seg som et trekkspill i det ene hjørnet av såret. – Etter skylling inn under huden kan man forsiktig rulle den på plass med en fuktet bomullspinne, slik at den dekker mest mulig av sårflaten. – Så må det legges en bandasje som fikserer transplantatet, gjerne en med silikon mot sårflaten. Ha is i magen fem-seks dager før du forsiktig sjekker om det har grodd fast igjen. Lufting av sår er «ut» Hvis du er blant dem som har hørt at et sår har godt av å luftes, så sitter du på utdatert kunnskap. – Det med at man skal lufte sår er et overstått kapittel. Et lite skrubbsår kan du lufte hvis du veldig gjerne vil ha en skorpe, men det tar lengre tid enn om du legger på en film, sier Heiberg. – Så snart du har en skade som går ned i underhuden, så bør du dekke til for å forhindre forurensing og en sårinfeksjon. Et fuktig miljø gjør at ditt sår gror mye raskere. – Hvis såret ikke gror, hvor lenge skal man vente før man oppsøker hjelp? – Hos friske personer vil de fleste traumatiske sår gro greit, men har du de ovennevnte sykdommer som diabetes eller venøs svikt kan ditt traumatiske «uskyldige» sår fort bli et ikke helende sår. I slike tilfeller anbefaler Heiberg å gå fort til legen. – Spør fastlegen om rask henvisning til spesialisthelsetjenesten. Dessverre er sårbehandling ikke tilstrekkelig vektlagt i legeutdanningen. Pasientene diagnostiseres ofte for sent og det er uheldig siden det er mye å hente på raskt og riktig intervensjon. Norsk interessefaggruppe for sårheling mener sårbehandling burde vært en legespesialitet og at fagområdet burde hatt høyere status. – Det er dessverre også for lite undervisning om sår i utdanningen til sykepleiere og helsefagarbeidere. Forebygging Det aller beste er selvsagt om man ikke får sår i utgangspunktet. Hudlege Nordal anbefaler eldre å passe på huden. – Bruk gjerne en god fuktighetsgivende krem som gjør huden smidigere og forebygg kløende eksem som kanskje kan gi sår på grunn av kloremerker, tipser hun. – Vær ekstra nøye med å unngå skraper på legger eller armene ettersom man lettere får flenger og som gror tregere. Mange kan ha nytte av kompresjonsstrømper, men sjekk da at blodsirkulasjonen er god i bena før du handler inn. Hør med legen din. Hudlegen opplever at mange går med kroniske sår for lenge. – Noen har da utviklet avansert hudkreft blir mer komplisert å behandle, jo større området er. Det er ofte en god grunn til et sår i hodebunnen, etter et dunk i en takbjelke eller lignende, men gror ikke såret i løpet av seks uker, bør det alltid sjekkes ut for å utelukke celleforandringer eller hudkreft.

short

many

jlV3Rw

vg

Guardiola slår tilbake mot Keanes Haaland-slakt: – Erling er eksepsjonell

Manchester United-legenden Roy Keane får knallhardt svar på tiltale etter å ha sammenlignet Erling Braut Haaland (23) med en spiller på nivå fire. – Jeg er ikke enig, absolutt ikke. Det er som om jeg skulle sagt at han er en manager på league two-nivå. Erling er verdens beste spiss, og hjalp oss med å vinne det vi vant i fjor, sier Manchester City-sjef Pep Guardiola på VGs spørsmål. Det var i studio hos Sky Sport etter 0–0-kampen mellom Manchester City og Arsenal at Roy Keane tok for seg prestasjonen til Haaland. – Nivået hans i banespillet er så dårlig. Det er ikke bare i dag. Foran mål er han den beste i verden, men i banespillet er det så dårlig. Han er nesten som en League 2-spiller, var blant det Keane sa i kanalens studio. Kritikk var det også å få i engelske aviser: Uttalelsene er blitt en stor snakkis her i England. Delvis fordi Keane har en forhistorie med Alfie Haaland etter å ha skadet faren til Erling stygt under en kamp mellom Manchester City og Manchester United. – Grunnen til at vi ikke skapte sjanser mot Arsenal er ikke på grunn av Erling, men fordi vi trengte mer folk i boksen. Vi spilte en utrolig kamp, men vi savnet flere i siste tredjedel. Men Erling er eksepsjonell, sier Guardiola kontant. Selv om han får kritikk: Haaland er toppscorer i Premier League med 18 nettkjenninger. Det til tross for at han mistet halvannen måned med spill grunnet en skade. Guardiola spøker med at han kunne blitt TV-ekspert om tilbudet var lukrativt nok, før han kritiserer praksisen deres: – Jeg forstår det når det kommer fra journalister, siden de ikke har spilt på dette nivået. Men når det kommer fra gamle spillere, overrasker det meg. Hukommelsen deres blir borte så kjapt, sier Guardiola om ekspertenes uttalelser. Guardiola viste seg også fra sin sarkastiske side på tirsdagens pressekonferanse: Pressekonferansen handlet i stor grad om Haaland. Hvordan håndterer han å få så krass kritikk fra en så profilert ekspert? Kunne han vært brukt annerledes i storkampen? Hvorfor ble han så isolert? Svarene var stor sett de samme: «Det handler ikke bare om Erling.» Haalands mentale styrke i motgang ble også tema. Har Guardiola noen gang opplevd noen med lignende dedikasjon? – Det var virkelig overraskende fra dag én. Du kjenner ikke spillerne før de faktisk er her. Han lever livet kun for å være klar for kamp. Restitusjonen han må gjennom er ikke lett, i forhold til andre spillere. Men han er klar over det, og det er folkene rundt ham og klubben også, sier Guardiola. Manchester City får besøk av fjerdeplasserte Aston Villa onsdag kveld klokken 21.15. Haaland og hans kompani er litt på etterskudd i kampen om tittelen i Premier League og har nepperåd til feilsteg resten av sesongen.

short

many

0QeQdo

ap

Haiti har fått 140 milliarder på ti år. Hvorfor blir det ikke bedre der?

Etter jordskjelvet i 2010 sto hjelpeorganisasjonene i kø på Haiti. Det er mange skrekkhistorier om at hjelperne gjør situasjonen vanskeligere. Hittil i år har livet for haitianerne gått fra galt til verre. Tungt bevæpnede bander har lenge kontrollert hovedstadsområdet. Nå er de i ferd med å ta kontrollen i andre deler av landet. Bistandsorganisasjonene satser på helsehjelp. Men få tror man kan endre systemet som skaper nøden. Fra 2011 til 2021 mottok Haiti 13 milliarder dollar i utviklingshjelp, ifølge The New York Times. Det tilsvarer nesten 140 milliarder kroner. Norads statistikk viser at Norge har bidratt med 890 millioner kroner i den samme perioden. Så langt på 2000-tallet har bistand utgjort omtrent 8 prosent av Haitis nasjonalinntekt, skriver The Economist. Kritikere kaller landet en «bistandsrepublikk», på grunn av alle hjelpeprosjektene. Men Haiti er fortsatt et av verdens fattigste land. Ekspertene The New York Times snakket med, mener det er eliten som har hatt størst glede av bistandspengene. For regjeringen betyr pengestrømmen at den kan utsette nødvendige reformer. Pengene forsvinner Tidligere i år ga Jake Johnston ut boken «Aid State» om Haiti. Han er seniorforsker ved det amerikanske Center for Policy Research og ekspert på Haiti. Han retter hovedanklagene mot Haitis regjering. Den amerikanske regjeringens hjelpeorganisasjon USAID får også hard kritikk, sammen med andre regjeringer og frivillige organisasjoner. Johnston mener at mye av bistanden først og fremst er til glede for giverne og eliten på Haiti. Et eksempel på slik «hjelp» er at USA kjøpte 130 tonn genmodifisert såkorn fra industrigiganten Monsanto. Dersom bøndene på Haiti hadde fått kontanter, kunne de kjøpt såkorn for en brøkdel av prisen lokalt. Det ville også gitt penger inn i den lokale økonomien. Stabilitet fremfor alt Johnston mener at særlig den amerikanske hjelpen rettes inn mot stabilitet fremfor økonomisk utvikling. USA gjør hva de kan for å stanse strømmen av flyktninger over havet. FN hadde en styrke på Haiti fra 2004 til 2017. Det endte med avsløringer av hvordan unge jenter ble utsatt for seksuelt misbruk. Og soldater fra Nepal hadde med seg kolera, som førte til en stor epidemi. Derfor er det stor skepsis til ny, bevæpnet hjelp fra utlandet. Kan ikke løse de store problemene I et kvart århundre har Johan Hindahl besøkt Haiti nesten årlig. Han er landrådgiver i Kirkens Nødhjelp. Til tider, som etter det kraftige jordskjelvet i 2010, er det blitt sagt at Haiti har verdens høyeste konsentrasjon av internasjonale hjelpearbeidere. Kritikere mener at bistandsorganisasjonene forsøkte å gjøre regjeringens jobb. Hindahl forstår den kritikken, og sier at ikke all bistanden bidrar til å gi befolkningen en stat som tar vare på dem. Samtidig mener han det er nødvendig å gi bistand i et land der regjeringen åpenbart ikke klarer å ta vare på befolkningen. – Kirkens Nødhjelp og de vi samarbeider med kan ikke løse de store problemene på Haiti, men vi kan hjelpe noen mennesker, sier han. Nå rettes innsatsen inn i fylkene Sud og Grand Anse. Hovedvekten ligger på å jobber med partnere for å beskytte og legge eksisterende vannkilder i rør, slik at befolkningen får rent vann.. Gjenåpnet sykehus Lindis Hurum er generalsekretær i Leger uten grenser og har jobbet på Haiti gjennom mange år. Hun var der også etter jordskjelvet i 2010, da flere hundre tusen mennesker mistet livet. – Situasjonen har endret seg de siste årene. Nå er det ikke så mange hjelpeorganisasjoner igjen, sier hun. Situasjonen for de som arbeider der har rett og slett blitt for farlig. Nylig måtte Leger uten grenser stenge et sykehus i Port-au-Prince midlertidig. Men Hurum presiserer at de fortsatt har et aktivt arbeid på øya. Nå er sykehuset gjenåpnet. Hun sier at de må forhandle med gjengene for å kunne hente utstyr fra nabolandet Den dominikanske republikk. – De er virkelig tungt bevæpnet med automatvåpen, det er derfor de greier å lamme store deler av hovedstaden og alle innfartsveier, sier hun. Hurum sier at mange av gjengmedlemmene var ungdom da jordskjelvet rammet. – Etter jordskjelvet kom det mye hjelp inn og i flere år ga det håp til befolkningen om at katastrofen kunne føre til en bedring på sikt. Men nå er håpet snudd til fortvilelse og sinne. Da er det lett for gjengene å rekruttere fordi de tilbyr penger, samhold og narkotika, sier hun. Kortsiktig hjelp Håvard Mokleiv Nygård er direktør i «Avdeling for kunnskap» i Norad. Avdelingen hans har ansvar for å analysere hvordan de norske bistandspengene blir brukt. Han sier at mye av den norske støtten til Haiti har vært nødhjelp etter naturkatastrofer. – Målet er jo å redde liv og lindre nød der og da. Svaret på om det hjelper, er at det ville vært enda verre uten innsatsen. Det er ikke bistand som skal gi økonomisk vekst. Nygård sier at mer langsiktig hjelp som regel er avhengig av myndigheter som faktisk ønsker det beste for egen befolkning, og ikke bare vil stikke pengene i egen lomme. Haiti er et eksempel på land hvor det er veldig vanskelig å bidra til at befolkningen får det bedre på lang sikt. – Jeg tror ikke det er kontroversielt å si at Haiti ikke har vært velsignet med gode ledere de siste årene, sier han. Haiti kan på mange måter minne om landene sør for Sahara, som preges av svake regjeringer og sterke krigsherrer. – Det man kan gjøre i slike land er å se på muligheten for å styrke sivilsamfunnet, sier han. Man kan også ha vaksineprogrammer, skole og brønnboring, som hjelper befolkningen. Nygård forstår kritikken av at hjelpeorganisasjonene kan ta over jobben regjeringen skulle gjort. Det er ikke lett når bistandsorganisasjonene kommer inn for å hjelpe etter en naturkatastrofe. Etter den første innsatsen er det naturlig å overlate oppfølgingen til regjeringen. Men så er det kanskje ikke noe regjering som står klar.

long

few

Moxg6o

ab

Strömmer om kvinnomorden: ”Ett pågående misslyckande”

358 kvinnor har sedan år 2000 dödats av en man de en gång älskade. Bara de senaste veckorna har flera kvinnor hittats döda – misstänkt mördade. – Det här är ett pågående misslyckande i vårt samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer. En man larmar 112. Det är i gryningen den 23 mars och hans hustru är livlös. På sjukhuset upptäcks allvarliga skador på kvinnans kropp, så allvarliga att hon förklaras död två dagar senare. Mannen, hennes sambo sedan många år, sitter nu häktad misstänkt för mord och grov våldtäkt. Fallet i Hässelby är det senaste av flera bara de senaste veckorna där en man misstänks ha dödat en kvinna han hade en relation med. Vid ett långt bord inne på Regeringskansliet sitter jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) sida vid sida. Strömmer har det senaste året främst setts hålla presskonferenser om gängkriminalitet och den våldsvåg som skakat Sverige. Men de senaste veckorna har fokuset skiftat något, de många misstänkta morden på kvinnor har satt press på makthavarna att agera. – Det är uppenbart att vi måste göra saker annorlunda, säger Paulina Brandberg. ”Vill använda engagemanget” Strömmer kallar de misstänkta kvinnomorden för ett pågående misslyckande i samhället. – Det som är bra är att frågan igen lyfts fram, att det blir en mobilisering från hela samhället. Vi vill använda engagemanget för att jobba långsiktigt, säger han. Men även om gängkriminaliteten kräver stora resurser menar Strömmer och Brandberg att mäns våld mot kvinnor fortfarande är en av deras viktigaste frågor – och att mycket arbete pågår. Regeringen utreder just nu flera åtgärder som de tror kan motverka det dödliga våldet inom nära relation. Bland annat lättnader i sekretesslagstiftningen; till exempel att socialtjänst och hälso- och sjukvård i större grad ska kunna ge information till polisen vid vålds- och sexualbrott mot närstående. – Jag tror inte det är någon naturlag att så många väljer att skada och döda sina partners. Så vi måste identifiera varför det sker. Vilka riskfaktorer ligger bakom? Har det funnits varningssignaler? I så fall måste det bli lättare att samverka mellan olika aktörer som socialtjänst, psykiatri, skola och polis så att de når fram innan det är för sent, säger Paulina Brandberg. ”Vi vill sänka ribban” Aftonbladet har tidigare berättat om Nora som nära dödades av sin make ifjol. Först i samband med polisutredningen kom det fram att maken två veckor innan mordförsöket berättade för en psykiatriker att han hade tankar på att skada Nora. Nora säger att hon hade velat få veta redan då – för att kunna skydda sig. – Vi har sett i så många fall att förövare har varit i kontakt med psykiatrin och rakt ut sagt att man överväger att skada sig själv eller personer i sin omgivning. Det här våldet behöver inte ske om informationen når rätt personer och vi agerar på den, säger Paulina Brandberg. Regeringen bereder just nu även förslag om utökade kontaktförbud. Många våldsutsatta kvinnor vittnar om hur svårt det är att få ett kontaktförbud mot sin förövare, och i flera fall där kvinnor sedan mördas har de innan mordet sökt kontaktförbud men nekats. – Kontaktförbuden är en repressiv åtgärd mot mannen men ett otroligt viktigt brottsförebyggande verktyg. Vi vill kunna utvidga det geografiska området, att det ska kunna omfatta en hel kommun, så att kvinnan inte ska behöva leva i rädsla eller gömd. Vi vill även sänka ribban för när det kan utfärdas, säger Gunnar Strömmer. Han säger att det i dag är som att rättssystemet tycker sig behöva en fällande dom innan ett kontaktförbud kan utfärdas. Utreder skärpta straff – Men eftersom de här brotten ofta sker innanför hemmets fyra väggar ska man kunna väga in annan information, som upprepade anmälningar eller orosanmälningar exempelvis, säger han. Andra åtgärder som utreds är att i fler fall kunna använda elektronisk fotboja och regeringen har även nyligen lämnat in en proposition om stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta. Det vill säga att förövaren ska kunna bli av med sin hyreslägenhet, medan den våldsutsatta får bo kvar. Man har även tillsatt en utredning om skärpta straff. Att den som upprepade gånger döms för grova vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan. ”Varit för fega” – I mitt tidigare arbete som åklagare såg vi så många stötande fall där man kunde se att den här personen kommer fortsätta begå brott. Resultatet blir brottsoffer som lever år efter år gömda med extremt begränsade liv, bara för att vi varit allt för fega, säger Paulina Brandberg. Aftonbladets mångåriga granskning Dödade kvinnor visar att sedan år 2000 har i snitt 15 kvinnor per år dödats av en man de en gång älskade – en siffra som ligger relativt konstant år efter år. Finns det något ni borde ha agerat på snabbare i den här frågan, har ni någon självkritik? - Samhället har inte gjort tillräckligt när det kommer till mäns våld mot kvinnor. En av de första åtgärderna som vi presenterade efter att regeringen tillträtt var att vi ska ta fram ett kraftfullt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Därutöver lägger vi om rättspolitiken för att stärka brottsofferperspektivet. Vi har arbetat med frågan på bred front från dag ett, och vi kommer inte vika en tum för att komma åt våldet, säger Paulina Brandberg.

long

few

y6egdK

ab

Nytorgsmannen får inte besöka Södermalm

Nytorgsmannen är på fri fot – men får inte beträda Södermalm. Samtidigt bedöms risken stor att han ska begå nya brott, och smygfota kvinnor på stan. – Det är obehagligt att det finns en så riskfylld bedömning kring Nytorgsmannen, säger advokat Paola Persson, som företrädde tre av offren. Den så kallade Nytorgsmannen avslöjades 2020 när han greps för narkotikabrott, och polisen tittade i hans mobiltelefon. Där fanns filmade övergrepp mot kvinnor, som i många fall sov eller var medvetslösa. Efter en stor utredning åtalades han för 24 våldtäkter, men dömdes bara för sju av dem. De flesta brott begicks i hans lägenhet på Nytorget, på Södermalm i centrala Stockholm. Har hotbild på Södermalm Den i dag 36-årige Nytorgsmannen dömdes till fem års fängelse, och blev nyligen villkorligt frigiven. Nya handlingar visar att Nytorgsmannen får vistelseförbud i stadsdelen Södermalm i Stockholm. Det gäller fram till 12 mars 2025. ”Hans brottsoffer är spridda över Stockholm men flera har boende eller annan anknytning till Södermalm”, skriver Kriminalvården. Att han får vistelseförbud i stadsdelen ses därför som en brottsförebyggande åtgärd. Dessutom bedömer Kriminalvården att det finns en hotbild mot Nytorgsmannen – vilket han själv också inser: ”Han framhåller att han har en hotbild på Södermalm, vilket han menar utesluter risken för att han skulle frångå föreskriften”. Hög återfallsrisk – och ångrar sig inte Kriminalvården släpper i princip alltid fängelsedömda när de avtjänat två tredjedelar av straffet. Så även med Nytorgsmannen, trots att Kriminalvården skriver följande om honom: Men risken för återfall i allvarlig brottslighet är inget som Kriminalvården kan ta ställning till. – Vi har inte de rättsliga möjligheterna, har enhetschefen Lisa Gezelius tidigare sagt till TT. Däremot har man fattat beslut om att Nytorgsmannen ska ha fotboja, och vistas i sin bostad mellan 21 på kvällen till 07 på morgonen. Han ska också delta i ett uppföljningsprogram. Frågan är bara var han ska bo. Aftonbladet har tidigare rapporterat att Nytorgsmannen haft kontakt med socialtjänsten i en kommun i södra Sverige, om sin boendesituation. Enligt uppgifter till Sydsvenskan flyttar han runt mellan tillfälliga adresser i Malmö. Advokaten: ”Han kändes känslokall” Advokat Paola Persson företrädde två av kvinnorna som mötte Nytorgsmannen i rätten, och ytterligare en kvinna där åtal inte väcktes. – Jag skulle väl tro, tyvärr, att återfallsrisken är relativt hög. Så jag delar Kriminalvårdens bedömning där. Han kändes känslokall, och visade ingen större ånger, säger Paola Persson. Hon har talat med en klient som länge fruktat dagen då Nytorgsmannen släpps. Och kvinnan känner ännu starkare oro efter att ha läst om den höga återfallsrisken. – Men det är såhär vår lagstiftning ser ut. Jag kan inte annat än beklaga, men lagarna har ju följts. Så det är egentligen upp till våra politiker att fundera kring om man ska ha det på det här sättet, att alltid frige efter två tredjedelar av straffet. Paola Persson, som även arbetar som försvarsadvokat, tror att ändrade regler också hade varit ett sätt att uppmuntra dömda brottslingar att bättra sig. – Man kan tycka att det är orättvist mot de som sköter sig väl och gör stora framsteg. Att de inte får någon belöning för det, jämfört med de som grovt missköter sig under sin anstaltstid och fortsätter att begå massa brott. Hon är trots allt positiv till att Nytorgsmannen stoppas från att besöka Södermalm i ett år. – Det är väldigt bra att Kriminalvården använder de verktyg som de har, för att förebygga att han återfaller i brott. Men de har inte så starka verktyg, säger Paola Persson.

long

few