FrancophonIA/language_detection · Datasets at Hugging Face

Text stringlengths 1 19.1k	Language stringclasses 17 values
Författaren Nicholson Baker skrev i The New York Review of Books att diskussionen kring vad som är relevant är så kontroversiell att ingen kan bilda sig en klar uppfattning och hävdade att artiklar om ämnen som borde vara relevanta lätt raderas.	Sweedish
[70] Wikipedia har kritiserats för att en liten grupp människor står för den största delen av innehållet.	Sweedish
[71] Mätningar av Wikipedias neutralitet visar att det kan krävas ett mycket stort antal bidrag (ofta tusentals) för att en Wikipediaartikel ska uppnå kvalitet som är jämförbar med en expertförfattad uppslagsverksartikel.	Sweedish
Det kollaborativa skrivandet är därmed ineffektivt, och gör att nyskapade artiklar och artiklar som inte har många bidragsgivare kan ha stora brister.	Sweedish
[49] Auktoritetsbristen och avsaknad av expertgranskning innebär att en kvalitetssäkring saknas av artiklarnas lägstanivå.	Sweedish
När nya bidrag görs till Wikipedia handlar det ofta om små delar eller delar av en sida som ej utsätts för granskning.	Sweedish
Hög- och lågkvalitetsändringar kan då blanda sig i samma artikel.	Sweedish
Till exempel sa historikern Roy Rosenzweig: "Rent generellt är själva skrivandet Wikipedias akilleshäl.	Sweedish
Grupper skriver sällan bra och bidragen på Wikipedia är ofta av ojämn kvalitet som beror på att meningar och stycken skrivna av olika personer har sammanfogats.	Sweedish
"[72] Även om en artikel är faktamässigt korrekt kan den lida av andra kvalitestsbrister, exempelvis att språket har bristande läsbarhet, ibland så att det ser ut som att den har maskinöversatts flera gånger.	Sweedish
[73] Orsaken kan vara att olika delar har redigerats av olika bidragsgivare med olika grad av språkliga färdigheter och olika syn på hur tekniskt detaljerat språket ska vara.	Sweedish
I mindre språkversioner av Wikipedia kan bristerna bero på att mycket av innehållet kommer från översättningar av gamla versioner av Wikipediaartiklar på andra språk, och från nationell nyhetsmedia, i stället för från aktuella auktoritativa källor.	Sweedish
Översättningen kan vara bristfällig och kvalitetsbrister kan ligga kvar länge om få kontrollerar artikeln.	Sweedish
Bibliotekarien Philip Bradley säger i en intervju med The Guardian i oktober 2004 att "Det huvudsakliga problemet är bristen på auktoritet.	Sweedish
Med tryckta publikationer måste utgivaren se till att den information denne publicerar är sanningsenlig då deras levebröd hänger på det."	Sweedish
[62][74] Encyclopædia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry och Paul Vallely har även de noterat att Wikipedias läsare inte kan veta vem som skrivit artikeln de läser - den kan vara skriven av någon som inte är en expert på ämnet.	Sweedish
McHenry har också framfört att Wikipedia faller på att den säger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pålitlighet som är oförenligt med koncepten öppenhet och wiki.	Sweedish
[75][76] Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem är den "anti-elitism" som finns.	Sweedish
Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor.	Sweedish
Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.	Sweedish
I en magisteruppsats har det visat sig att över 90 procent av de gymnasieelever som ingick i undersökningsgruppen ser förekomsten av källor som det främsta kriteriet i bedömningen av en artikels tillförlitlighet.	Sweedish
Ett betydligt mindre antal elever, bara två procent, tycker att författaren till artikeln är viktig.	Sweedish
[77] Detta skiljer sig därför markant från andra uppslagsverk, där till exempel en aktad författare eller forskare kan anses som en trovärdig källa.	Sweedish
I "Cult of the Amateur – How Today’s Internet is Killing Our Culture and Assaulting Our Economy",[78] berättar IT-entreprenören Andrew Keen om sitt missnöje med Wikipedia.	Sweedish
Han menar att de amatörer som skriver på sidan växer på bekostnad av forskare och experter.	Sweedish
Detta bidrar till en disharmoni när webben utvecklas och författaren får ett samspel med publiken.	Sweedish
Gränsen mellan amatör och expert suddas ut då amatörernas bloggar eller redigeringar inte alltid är kvalitetssäkrade, utan helt enkelt det som blir det mest intressanta och som då hörs mest.	Sweedish
Han menar dock inte att det är den öppna tekniken, där alla är välkomna som användare som är problemet, utan själva implementeringen - det krävs en balansgång mellan öppenheten och auktoriteten.	Sweedish
[79] Under åren har det inletts flera projekt för att få forskare att hjälpa till att stärka kvaliteten i Wikipedias artiklar.	Sweedish
[80] Wikipedias regler tillåter inte originalforskning och att nya begrepp myntas där, utan de måste första ha publicerats, men nya begrepp kan få större spridning om de nämns på Wikipedia, och forskaren som har myntat begreppet kan därmed bli citerad mer ofta i studentuppsatser och vetenskapliga publikationer.	Sweedish
Undersökningar (bland annat 2017[81]) har visat att ord som presenterats i Wikipedia-artiklar senare ofta kan dyka upp i akademiska uppsatser.	Sweedish
[82][83][84] Den akademiska tidskriften RNA Biology började 2008 koppla samman artikelskrivandet i tidskriften och dess relaterade databas med skrivandet på Wikipedia.	Sweedish
[85] I bokkapitlet "Wikipedianer: om Wikipedia i undervisningen" i antologin "Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekariens roll för studenters och doktoranders lärande" (red.	Sweedish
Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt) skriver högskolebibliotekarien Jan Hjalmarsson om hur Wikipedia kan användas i högre utbildning för att träna studenterna i att jämföra källor, diskutera och problematisera olika typer av digitala källor.	Sweedish
Han beskriver hur han har arbetat med Wikipedia i undervisningen inom etnologiämnet på Södertörns högskola, och hur studenterna fick en uppgift som innebar att skulle skriva/redigera artiklar på Wikipedia om olika för etnologiämnet relevanta vetenskapliga begrepp som t.ex.	Sweedish
subkultur, motkultur, genus och intersektionalitet.	Sweedish
[86] Ett annat exempel på hur studenterna kan arbeta med Wikipedia inom ramen för sina högskolestudier beskrivs i artikeln "Bildning för vår tids bibliotek" skriven av Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson där de lyfter fram ett samarbete med ämnet marinarkeologi på Södertörns högskola.	Sweedish
[87] Den globala enkätundersökningen Wikimedia General User Survey 2009[88] genomfördes under hösten 2008 bland besökare av 21 språkversioner av Wikipedia, främst den engelska, tyska och spanska versionen, dock ej den svenska versionen.	Sweedish
Deltagarna i enkäten var boende i 228 olika länder.	Sweedish
1,14% var från Sverige.	Sweedish
Av enkätsvaren var 35% Wikipediaförfattare (i huvudsak icke regelbundna bidragsgivare), medan 65% läste Wikipedia utan att bidra.	Sweedish
0,98% var dessutom administratörer.	Sweedish
12,8% av författarna och 31,2% av läsarna var kvinnor.	Sweedish
Deltagarna var i åldrarna 10 - 85 år.	Sweedish
Medelåldern bland författarna var 26,8 år, och bland läsarna 25,3 år.	Sweedish
Gällande högsta examen som Wikipediaförfattarna hade uppnått hade 4,6% doktorerat, 15,1% hade högst uppnått masters/magisterexamen, 28,4% högst kandidatexamen, 33,4% endast gymnasieexamen, och 12,4% endast grundskoleexamen.	Sweedish
Enligt en artikel i DN är bara drygt 10 procent av de som bidrar till Wikipedia kvinnor.	Sweedish
[89][90] I en studie bland internetanvändare som genomfördes under 2007 av Hitwise (australiskt marknadsundersökningsföretag) och som även återgavs i tidningen Time,[91] fann man att Wikipedias besökare var nästan jämnt fördelade mellan män och kvinnor men att 60% av alla redigeringar gjordes av män.	Sweedish
2018 rapporterade The Guardian att studier visar att endast 16% av redigerare på Wikipedia är kvinnor.	Sweedish
[92] I konferensartikeln "Talk before you Type: Coordination in Wikipedia"[93] har artiklarnas diskussionssidor undersökts.	Sweedish
Författarna har klassificerat sidorna i elva olika kategorier: koordinering av redigering, fakta som saknas, klotter, policy och riktlinjer, länkar till interna Wikipediaresurser (andra diskussionssidor), "off topic", omröstningar, granskning för artikelrekommendation, "infobox", bilder och övrigt.	Sweedish
Författarna menar att en del strategisk planering av artikelredigering sker genom diskussionssidorna.	Sweedish
I en tidigare artikel hade samma författare presenterat diskussionssidorna som en arena enbart för konfliktlösning.	Sweedish
Författarna hävdar också att samtalet i diskussionssidorna är formaliserat (vissa etikettregler finns, som att signera sina inlägg) och policydrivet (referenser till riktlinjerna förekommer ofta).	Sweedish
En beskrivande studie[94] som analyserade engelskspråkiga Wikipedias policyer och riktlinjer fram till september 2007 identifierade en del intresseväckande statistik: Även om grundprincipen "Strunta i reglerna" (ignore-all-rules) endast är sexton ord lång på engelskspråkiga Wikipedia så är sidan som förklarar policyn över femhundra ord lång.	Sweedish
Den hänvisar läsarna till sju andra dokument, den har genererat över 8 000 ord av diskussion och har redigerats över 100 gånger under mindre än ett år.	Sweedish
Studien jämförde även utvecklingen av policyer i form av tillförda ord jämfört med när de först skrevs: Siffran för "deletion" ansågs ej vara rättvis och heltäckande då policyn har delats upp i flera underpolicyer.	Sweedish
Wikipedia gör det möjligt att redigera anonymt.	Sweedish
De som redigerar måste inte uppge sin identitet, eller ens en e-postadress.	Sweedish
En studie från 2007 vid Dartmouth College av franskspråkiga och nederländska Wikipedia, pekar på att i motsats till det förväntade sociala mönstret, var de som redigerade anonymt några av de mest produktiva bidragsgivarna av innehåll med hög klass.	Sweedish
[förtydliga] Förklaringen till detta[förtydliga] skulle enligt forskarna ligga i att förutsättningarna för att producera det som man kan kalla för ”allmän egendom” (collective goods) är så annorlunda vad gäller Wikipedia, jämfört med andra sammanhang.	Sweedish
Det anses allmänt bland sociologer att det behövs en kritisk massa när en heterogen grupp med individer med både olika förutsättningar och motivation ska komma igång med att producera ”allmän egendom”.	Sweedish
Denna uppnås med det produktionssätt som till exempel Wikipedia har på ett enklare och snabbare sätt än annars.	Sweedish
Det blir fler som deltar och kvalitén ökar.	Sweedish
Med andra ord gör tekniken det möjligt att nå tidigare outnyttjade "resurser", genom att tröskeln för att delta sänkts.	Sweedish
Forskarna valde 1 000 bidrag av registrerade användare och 1 000 bidrag av icke registrerade användare slumpmässigt ur vardera språkgrupp (av totalt mer än 87 000 bidrag den 1 mars 2005).	Sweedish
[95][förtydliga] I en studie [96] utförd av forskare från University of Washington och HP Labs har man försökt analysera redigeringskrig och konflikter i engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006: Wikipedia är ett massornas samarbete där formuleringen av artiklar inte bestäms definitivt utan genom konsensus.	Sweedish
De sociala relationerna mellan Wikipedianerna leder ibland till konflikter.	Sweedish
Policyer ("policies") och riktlinjer ("guidelines") underlättar ofta konfliktlösning men forskarna har hittat flera exempel där fundamentalt olika tolkningar av policyer inte har lett till någon lösning utan tvärtom förhindrat konsensus.	Sweedish
Författarna har valt att analysera engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006.	Sweedish
I denna dump har man försökt hitta redigeringskrig genom att studera artiklar med minst 250 redigeringar på dess diskussionssidor.	Sweedish
Detta motsvarade 0,3 % av alla diskussionssidor.	Sweedish
Dessa utvalda diskussionssidor täckte in 28,4 % av alla redigeringar på diskussionssidorna i dumpen.	Sweedish
Dessutom täcker detta urval in 51,1 % av alla länkar till policyer.	Sweedish
Sedan har man från de utvalda diskussionssidorna riktat in sig på kritiska sektioner genom att välja redigeringar under en tidsperiod då det var både många redigeringar på artikelsidan såväl som på diskussionssidan.	Sweedish
Man hittade att tillit till konsensus ofta leder till ett antal tillfälliga maktspel.	Sweedish
Maktspel som uppträdde ofta handlade om: Konsensus är aldrig slutgiltig och i dispyter diskuteras ofta legitimiteten i tidigare konsensus.	Sweedish
Veteraner vill inte slösa tid på frågor som de anser lösta medan nybörjare uppfattar att deras perspektiv inte representerats i tidigare argument och därför vill lyfta konsensus till diskussion igen.	Sweedish
Artikelförfattarna menar att Wikipedias nätgemenskap främjas av det svåra arbetet att söka konsensus och att sådant arbete kanske är det största formuleringsarbetet i Wikipedia och motsätter sig andra forskares åsikt att dessa aspekter av samarbetet är "kostsamt" och "improduktivt".	Sweedish
Man erkänner dock att en del koordinationsarbete kan vara överflödigt men att eventuella verktyg för att underlätta koordinering inte får förstöra den sammanhållande funktion som konsensussökande diskussioner också skapar.	Sweedish
Med koordinationsarbete menar man mödan att beskriva och arkivera tidigare diskussioner samt att hitta bland arkiverade diskussioner.	Sweedish
Det man efterfrågar är bland annat visualiseringsverktyg för att annotera tidigare konsensus och vilka som var med i denna process, för att sammanfatta konflikter över tid så att man lättare kan förstå en artikels tillstånd.	Sweedish
Ett meritsystemverktyg skulle kunna motivera till meningsfulla redigeringar, men kan även ge upphov till konkurrens.	Sweedish
Ett innehållsdrivet meritsystem riskerar att bidragsgivare av rädsla för att sänka sin meritstatus försöker förhindra att deras text ändras.	Sweedish
Forskare vid Carnegie Mellon University har utifrån en mängd statistik försökt skapa en modell [97] för att förstå och förutsäga administratörsval på engelskspråkiga Wikipedia.	Sweedish
I modellen har de tagit in flera faktorer som i olika utsträckning påverkade resultatet av valet.	Sweedish
Bland annat kunde de visa att antalet artikelredigeringar påverkade väldigt lite, men att policy- och projektredigeringar höjde chanserna från 1,8 % till 17-19 % per 1 000 redigeringar.	Sweedish
De visade även att aktivitet i inom olika områden och att skriva redigeringssammanfattningar ökade chanserna att bli vald, medan medverkan i medlingsärenden över lag sänkte chanserna.	Sweedish
Modellen använde dock rätt trubbiga mått på aktiviteten och forskarna konstaterar att man bör analysera vad administratörerna gör mer exakt.	Sweedish
Forskarna påpekar själva att modellen inte tar vara på kvalitén i redigeringarna utan bara utgår från kvantiteten, men den har ändå visat sig kunna förutsäga 74,8 % av valresultaten.	Sweedish
Några exempel på faktorer: (Värden inom parentes är inte statistiskt säkerställda) I studien The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal[98] undersöks hur automatiserade och halvautomatiserade verktyg i kombination med samarbete bekämpar vandalism.	Sweedish
Den visar på att sådana verktygs användning ökar i en omfattning som få tidigare har uppmärksammat.	Sweedish
Studien inkluderar en fallstudie och ger en inblick i om hur snabbt en envis klottrares bidrag återställs och hur klottraren sedan blockeras.	Sweedish
I studien Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia[99] från 2009 bekräftar Katherine Panciera m.fl.	Sweedish
tidigare undersökningar som visar att en relativt liten grupp användare står för en stor del av redigeringarna och för en stor del av det material som blir kvar i artiklarna.	Sweedish
Författarna visar att dessa användare går att känna igen från deras första tid på Wikipedia, bland annat genom att de gör flera redigeringar per dag.	Sweedish
Dessa användare hänvisar också ofta till Wikipediaprojektets normer, såsom att skriva från en neutral utgångspunkt.	Sweedish
Författarna föreslår olika åtgärder för att öka andelen användare som stannar och förblir produktiva.	Sweedish
I avhandlingen Frihetens rike: wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen (Uppsala universitet, 2015) undersöker Arwid Lund hur wikipedianer ser på sin roll som bidragsgivare till uppslagsverket.	Sweedish
Frågeställningarna rör även synen på Wikipedias roll i samhället, i ljuset av kapitalistiska och kommunistiska infallsvinklar.	Sweedish

Författaren Nicholson Baker skrev i The New York Review of Books att diskussionen kring vad som är relevant är så kontroversiell att ingen kan bilda sig en klar uppfattning och hävdade att artiklar om ämnen som borde vara relevanta lätt raderas.

Sweedish

[70] Wikipedia har kritiserats för att en liten grupp människor står för den största delen av innehållet.

Sweedish

[71] Mätningar av Wikipedias neutralitet visar att det kan krävas ett mycket stort antal bidrag (ofta tusentals) för att en Wikipediaartikel ska uppnå kvalitet som är jämförbar med en expertförfattad uppslagsverksartikel.

Sweedish

Det kollaborativa skrivandet är därmed ineffektivt, och gör att nyskapade artiklar och artiklar som inte har många bidragsgivare kan ha stora brister.

Sweedish

[49] Auktoritetsbristen och avsaknad av expertgranskning innebär att en kvalitetssäkring saknas av artiklarnas lägstanivå.

Sweedish

När nya bidrag görs till Wikipedia handlar det ofta om små delar eller delar av en sida som ej utsätts för granskning.

Sweedish

Hög- och lågkvalitetsändringar kan då blanda sig i samma artikel.

Sweedish

Till exempel sa historikern Roy Rosenzweig: "Rent generellt är själva skrivandet Wikipedias akilleshäl.

Sweedish

Grupper skriver sällan bra och bidragen på Wikipedia är ofta av ojämn kvalitet som beror på att meningar och stycken skrivna av olika personer har sammanfogats.

Sweedish

"[72] Även om en artikel är faktamässigt korrekt kan den lida av andra kvalitestsbrister, exempelvis att språket har bristande läsbarhet, ibland så att det ser ut som att den har maskinöversatts flera gånger.

Sweedish

[73] Orsaken kan vara att olika delar har redigerats av olika bidragsgivare med olika grad av språkliga färdigheter och olika syn på hur tekniskt detaljerat språket ska vara.

Sweedish

I mindre språkversioner av Wikipedia kan bristerna bero på att mycket av innehållet kommer från översättningar av gamla versioner av Wikipediaartiklar på andra språk, och från nationell nyhetsmedia, i stället för från aktuella auktoritativa källor.

Sweedish

Översättningen kan vara bristfällig och kvalitetsbrister kan ligga kvar länge om få kontrollerar artikeln.

Sweedish

Bibliotekarien Philip Bradley säger i en intervju med The Guardian i oktober 2004 att "Det huvudsakliga problemet är bristen på auktoritet.

Sweedish

Med tryckta publikationer måste utgivaren se till att den information denne publicerar är sanningsenlig då deras levebröd hänger på det."

Sweedish

[62][74] Encyclopædia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry och Paul Vallely har även de noterat att Wikipedias läsare inte kan veta vem som skrivit artikeln de läser - den kan vara skriven av någon som inte är en expert på ämnet.

Sweedish

McHenry har också framfört att Wikipedia faller på att den säger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pålitlighet som är oförenligt med koncepten öppenhet och wiki.

Sweedish

[75][76] Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem är den "anti-elitism" som finns.

Sweedish

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor.

Sweedish

Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.

Sweedish

I en magisteruppsats har det visat sig att över 90 procent av de gymnasieelever som ingick i undersökningsgruppen ser förekomsten av källor som det främsta kriteriet i bedömningen av en artikels tillförlitlighet.

Sweedish

Ett betydligt mindre antal elever, bara två procent, tycker att författaren till artikeln är viktig.

Sweedish

[77] Detta skiljer sig därför markant från andra uppslagsverk, där till exempel en aktad författare eller forskare kan anses som en trovärdig källa.

Sweedish

I "Cult of the Amateur – How Today’s Internet is Killing Our Culture and Assaulting Our Economy",[78] berättar IT-entreprenören Andrew Keen om sitt missnöje med Wikipedia.

Sweedish

Han menar att de amatörer som skriver på sidan växer på bekostnad av forskare och experter.

Sweedish

Detta bidrar till en disharmoni när webben utvecklas och författaren får ett samspel med publiken.

Sweedish

Gränsen mellan amatör och expert suddas ut då amatörernas bloggar eller redigeringar inte alltid är kvalitetssäkrade, utan helt enkelt det som blir det mest intressanta och som då hörs mest.

Sweedish

Han menar dock inte att det är den öppna tekniken, där alla är välkomna som användare som är problemet, utan själva implementeringen - det krävs en balansgång mellan öppenheten och auktoriteten.

Sweedish

[79] Under åren har det inletts flera projekt för att få forskare att hjälpa till att stärka kvaliteten i Wikipedias artiklar.

Sweedish

[80] Wikipedias regler tillåter inte originalforskning och att nya begrepp myntas där, utan de måste första ha publicerats, men nya begrepp kan få större spridning om de nämns på Wikipedia, och forskaren som har myntat begreppet kan därmed bli citerad mer ofta i studentuppsatser och vetenskapliga publikationer.

Sweedish

Undersökningar (bland annat 2017[81]) har visat att ord som presenterats i Wikipedia-artiklar senare ofta kan dyka upp i akademiska uppsatser.

Sweedish

[82][83][84] Den akademiska tidskriften RNA Biology började 2008 koppla samman artikelskrivandet i tidskriften och dess relaterade databas med skrivandet på Wikipedia.

Sweedish

[85] I bokkapitlet "Wikipedianer: om Wikipedia i undervisningen" i antologin "Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekariens roll för studenters och doktoranders lärande" (red.

Sweedish

Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt) skriver högskolebibliotekarien Jan Hjalmarsson om hur Wikipedia kan användas i högre utbildning för att träna studenterna i att jämföra källor, diskutera och problematisera olika typer av digitala källor.

Sweedish

Han beskriver hur han har arbetat med Wikipedia i undervisningen inom etnologiämnet på Södertörns högskola, och hur studenterna fick en uppgift som innebar att skulle skriva/redigera artiklar på Wikipedia om olika för etnologiämnet relevanta vetenskapliga begrepp som t.ex.

Sweedish

subkultur, motkultur, genus och intersektionalitet.

Sweedish

[86] Ett annat exempel på hur studenterna kan arbeta med Wikipedia inom ramen för sina högskolestudier beskrivs i artikeln "Bildning för vår tids bibliotek" skriven av Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson där de lyfter fram ett samarbete med ämnet marinarkeologi på Södertörns högskola.

Sweedish

[87] Den globala enkätundersökningen Wikimedia General User Survey 2009[88] genomfördes under hösten 2008 bland besökare av 21 språkversioner av Wikipedia, främst den engelska, tyska och spanska versionen, dock ej den svenska versionen.

Sweedish

Deltagarna i enkäten var boende i 228 olika länder.

Sweedish

1,14% var från Sverige.

Sweedish

Av enkätsvaren var 35% Wikipediaförfattare (i huvudsak icke regelbundna bidragsgivare), medan 65% läste Wikipedia utan att bidra.

Sweedish

0,98% var dessutom administratörer.

Sweedish

12,8% av författarna och 31,2% av läsarna var kvinnor.

Sweedish

Deltagarna var i åldrarna 10 - 85 år.

Sweedish

Medelåldern bland författarna var 26,8 år, och bland läsarna 25,3 år.

Sweedish

Gällande högsta examen som Wikipediaförfattarna hade uppnått hade 4,6% doktorerat, 15,1% hade högst uppnått masters/magisterexamen, 28,4% högst kandidatexamen, 33,4% endast gymnasieexamen, och 12,4% endast grundskoleexamen.

Sweedish

Enligt en artikel i DN är bara drygt 10 procent av de som bidrar till Wikipedia kvinnor.

Sweedish

[89][90] I en studie bland internetanvändare som genomfördes under 2007 av Hitwise (australiskt marknadsundersökningsföretag) och som även återgavs i tidningen Time,[91] fann man att Wikipedias besökare var nästan jämnt fördelade mellan män och kvinnor men att 60% av alla redigeringar gjordes av män.

Sweedish

2018 rapporterade The Guardian att studier visar att endast 16% av redigerare på Wikipedia är kvinnor.

Sweedish

[92] I konferensartikeln "Talk before you Type: Coordination in Wikipedia"[93] har artiklarnas diskussionssidor undersökts.

Sweedish

Författarna har klassificerat sidorna i elva olika kategorier: koordinering av redigering, fakta som saknas, klotter, policy och riktlinjer, länkar till interna Wikipediaresurser (andra diskussionssidor), "off topic", omröstningar, granskning för artikelrekommendation, "infobox", bilder och övrigt.

Sweedish

Författarna menar att en del strategisk planering av artikelredigering sker genom diskussionssidorna.

Sweedish

I en tidigare artikel hade samma författare presenterat diskussionssidorna som en arena enbart för konfliktlösning.

Sweedish

Författarna hävdar också att samtalet i diskussionssidorna är formaliserat (vissa etikettregler finns, som att signera sina inlägg) och policydrivet (referenser till riktlinjerna förekommer ofta).

Sweedish

En beskrivande studie[94] som analyserade engelskspråkiga Wikipedias policyer och riktlinjer fram till september 2007 identifierade en del intresseväckande statistik: Även om grundprincipen "Strunta i reglerna" (ignore-all-rules) endast är sexton ord lång på engelskspråkiga Wikipedia så är sidan som förklarar policyn över femhundra ord lång.

Sweedish

Den hänvisar läsarna till sju andra dokument, den har genererat över 8 000 ord av diskussion och har redigerats över 100 gånger under mindre än ett år.

Sweedish

Studien jämförde även utvecklingen av policyer i form av tillförda ord jämfört med när de först skrevs: Siffran för "deletion" ansågs ej vara rättvis och heltäckande då policyn har delats upp i flera underpolicyer.

Sweedish

Wikipedia gör det möjligt att redigera anonymt.

Sweedish

De som redigerar måste inte uppge sin identitet, eller ens en e-postadress.

Sweedish

En studie från 2007 vid Dartmouth College av franskspråkiga och nederländska Wikipedia, pekar på att i motsats till det förväntade sociala mönstret, var de som redigerade anonymt några av de mest produktiva bidragsgivarna av innehåll med hög klass.

Sweedish

[förtydliga] Förklaringen till detta[förtydliga] skulle enligt forskarna ligga i att förutsättningarna för att producera det som man kan kalla för ”allmän egendom” (collective goods) är så annorlunda vad gäller Wikipedia, jämfört med andra sammanhang.

Sweedish

Det anses allmänt bland sociologer att det behövs en kritisk massa när en heterogen grupp med individer med både olika förutsättningar och motivation ska komma igång med att producera ”allmän egendom”.

Sweedish

Denna uppnås med det produktionssätt som till exempel Wikipedia har på ett enklare och snabbare sätt än annars.

Sweedish

Det blir fler som deltar och kvalitén ökar.

Sweedish

Med andra ord gör tekniken det möjligt att nå tidigare outnyttjade "resurser", genom att tröskeln för att delta sänkts.

Sweedish

Forskarna valde 1 000 bidrag av registrerade användare och 1 000 bidrag av icke registrerade användare slumpmässigt ur vardera språkgrupp (av totalt mer än 87 000 bidrag den 1 mars 2005).

Sweedish

[95][förtydliga] I en studie [96] utförd av forskare från University of Washington och HP Labs har man försökt analysera redigeringskrig och konflikter i engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006: Wikipedia är ett massornas samarbete där formuleringen av artiklar inte bestäms definitivt utan genom konsensus.

Sweedish

De sociala relationerna mellan Wikipedianerna leder ibland till konflikter.

Sweedish

Policyer ("policies") och riktlinjer ("guidelines") underlättar ofta konfliktlösning men forskarna har hittat flera exempel där fundamentalt olika tolkningar av policyer inte har lett till någon lösning utan tvärtom förhindrat konsensus.

Sweedish

Författarna har valt att analysera engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006.

Sweedish

I denna dump har man försökt hitta redigeringskrig genom att studera artiklar med minst 250 redigeringar på dess diskussionssidor.

Sweedish

Detta motsvarade 0,3 % av alla diskussionssidor.

Sweedish

Dessa utvalda diskussionssidor täckte in 28,4 % av alla redigeringar på diskussionssidorna i dumpen.

Sweedish

Dessutom täcker detta urval in 51,1 % av alla länkar till policyer.

Sweedish

Sedan har man från de utvalda diskussionssidorna riktat in sig på kritiska sektioner genom att välja redigeringar under en tidsperiod då det var både många redigeringar på artikelsidan såväl som på diskussionssidan.

Sweedish

Man hittade att tillit till konsensus ofta leder till ett antal tillfälliga maktspel.

Sweedish

Maktspel som uppträdde ofta handlade om: Konsensus är aldrig slutgiltig och i dispyter diskuteras ofta legitimiteten i tidigare konsensus.

Sweedish

Veteraner vill inte slösa tid på frågor som de anser lösta medan nybörjare uppfattar att deras perspektiv inte representerats i tidigare argument och därför vill lyfta konsensus till diskussion igen.

Sweedish

Artikelförfattarna menar att Wikipedias nätgemenskap främjas av det svåra arbetet att söka konsensus och att sådant arbete kanske är det största formuleringsarbetet i Wikipedia och motsätter sig andra forskares åsikt att dessa aspekter av samarbetet är "kostsamt" och "improduktivt".

Sweedish

Man erkänner dock att en del koordinationsarbete kan vara överflödigt men att eventuella verktyg för att underlätta koordinering inte får förstöra den sammanhållande funktion som konsensussökande diskussioner också skapar.

Sweedish

Med koordinationsarbete menar man mödan att beskriva och arkivera tidigare diskussioner samt att hitta bland arkiverade diskussioner.

Sweedish

Det man efterfrågar är bland annat visualiseringsverktyg för att annotera tidigare konsensus och vilka som var med i denna process, för att sammanfatta konflikter över tid så att man lättare kan förstå en artikels tillstånd.

Sweedish

Ett meritsystemverktyg skulle kunna motivera till meningsfulla redigeringar, men kan även ge upphov till konkurrens.

Sweedish

Ett innehållsdrivet meritsystem riskerar att bidragsgivare av rädsla för att sänka sin meritstatus försöker förhindra att deras text ändras.

Sweedish

Forskare vid Carnegie Mellon University har utifrån en mängd statistik försökt skapa en modell [97] för att förstå och förutsäga administratörsval på engelskspråkiga Wikipedia.

Sweedish

I modellen har de tagit in flera faktorer som i olika utsträckning påverkade resultatet av valet.

Sweedish

Bland annat kunde de visa att antalet artikelredigeringar påverkade väldigt lite, men att policy- och projektredigeringar höjde chanserna från 1,8 % till 17-19 % per 1 000 redigeringar.

Sweedish

De visade även att aktivitet i inom olika områden och att skriva redigeringssammanfattningar ökade chanserna att bli vald, medan medverkan i medlingsärenden över lag sänkte chanserna.

Sweedish

Modellen använde dock rätt trubbiga mått på aktiviteten och forskarna konstaterar att man bör analysera vad administratörerna gör mer exakt.

Sweedish

Forskarna påpekar själva att modellen inte tar vara på kvalitén i redigeringarna utan bara utgår från kvantiteten, men den har ändå visat sig kunna förutsäga 74,8 % av valresultaten.

Sweedish

Några exempel på faktorer: (Värden inom parentes är inte statistiskt säkerställda) I studien The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal[98] undersöks hur automatiserade och halvautomatiserade verktyg i kombination med samarbete bekämpar vandalism.

Sweedish

Den visar på att sådana verktygs användning ökar i en omfattning som få tidigare har uppmärksammat.

Sweedish

Studien inkluderar en fallstudie och ger en inblick i om hur snabbt en envis klottrares bidrag återställs och hur klottraren sedan blockeras.

Sweedish

I studien Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia[99] från 2009 bekräftar Katherine Panciera m.fl.

Sweedish

tidigare undersökningar som visar att en relativt liten grupp användare står för en stor del av redigeringarna och för en stor del av det material som blir kvar i artiklarna.

Sweedish

Författarna visar att dessa användare går att känna igen från deras första tid på Wikipedia, bland annat genom att de gör flera redigeringar per dag.

Sweedish

Dessa användare hänvisar också ofta till Wikipediaprojektets normer, såsom att skriva från en neutral utgångspunkt.

Sweedish

Författarna föreslår olika åtgärder för att öka andelen användare som stannar och förblir produktiva.

Sweedish

I avhandlingen Frihetens rike: wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen (Uppsala universitet, 2015) undersöker Arwid Lund hur wikipedianer ser på sin roll som bidragsgivare till uppslagsverket.

Sweedish

Frågeställningarna rör även synen på Wikipedias roll i samhället, i ljuset av kapitalistiska och kommunistiska infallsvinklar.

Sweedish