FrancophonIA/language_detection · Datasets at Hugging Face

Text stringlengths 1 19.1k	Language stringclasses 17 values
De hade under år 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begränsades av strikta krav på skribenterna.	Sweedish
[3] Genom att använda wikitekniken, det vill säga en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna, lyckades man få igång skrivandet.	Sweedish
Wikipedia var från början enbart engelskspråkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera språk.	Sweedish
[4] Först ut var tyska,[5] tätt följt av katalanska och japanska.	Sweedish
Dessa tre var i gång före utgången av mars.	Sweedish
Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora språk till.	Sweedish
[6] Före utgången av 2001 fanns Wikipedia på 18 språk.	Sweedish
Engelskspråkiga Wikipedia har hela tiden varit störst och hade i december 2019 5,9 miljoner artiklar.	Sweedish
Den första redigeringen gjordes av Bomis kontorskonto den 15 januari 2001 klockan 20:27 på sidan HomePage som då var namnet på förstasidan.	Sweedish
Klockan 20:52 skapades den första artikeln, WikiPedia, av samma användare.	Sweedish
Namnet "wikipedia" myntades av Larry Sanger[7] och är en sammanslagning av wiki, som är hawaiiska och betyder snabb[8] och encyclopedia, från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning" eller "kunskaper som formar en krets", i betydelsen "allmänbildning".[9].	Sweedish
Svenska var det andra mindre språket (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia, och första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.	Sweedish
[10] Den äldsta bevarade startsidan[11] för Svenskspråkiga Wikipedia är från 10 juli 2001.	Sweedish
Svenskspråkiga Wikipedia var dock i stort sett inaktiv till november 2002.	Sweedish
Wikipedia finns idag tillgänglig på 317[12] olika språk.	Sweedish
269 språkversioner hade i september 2020 över ettusen artiklar, och 30 språk hade då fler än en miljon artiklar.	Sweedish
[13] Den engelskspråkiga versionen är störst, idag med 6 238 145 artiklar, 998 856 599 redigeringar sedan start och 141 020 aktiva bidragsgivare under den senaste månaden.	Sweedish
[12] Därefter följde i september 2020 de cebuanospråkiga, svenskspråkiga, tyska, franska och nederländska versionerna, ordnade i storlek efter antal riktiga artiklar.	Sweedish
[13] Totalt innehåller Wikipedias olika språkversioner just nu 228 586 156 artiklar, och den svenskspråkiga versionen har 3 431 103 artiklar.	Sweedish
[12][a] Svenskspråkiga Wikipedia innefattar emellertid en stor andel (3,1 miljoner eller 81 procent, noterat januari 2019[14]) robotskapade artiklar och var i september 2020 bara på fjortonde plats sett till antal redigeringar sedan start och på tjugonde plats sett till antal aktiva inloggade bidragsgivare under senaste månaden.	Sweedish
[13] Även cebuanospråkiga Wikipedia innefattar en mycket stor andel (5,3 miljoner eller 99,6 procent) robotskapade artiklar.	Sweedish
[14] De flesta robotskapade artiklar har skapats av svenska Lsjbot, och handlar om djur eller ortnamn.	Sweedish
[15] Många studenter, journalister, författare, forskare, med flera yrkeskategorier, hämtar dagligen uppgifter från Wikipedia, där snabbheten är en stor fördel jämfört med att leta i litteratur och forskningsartiklar.	Sweedish
Sökmotorer som Google leder ofta till Wikipedia och driver webbtrafik till Wikipedia.	Sweedish
Wikipediaartiklar anses emellertid främst användbara för att hitta andra mer auktoritativa källor snarare än som informationskälla till egna publikationer.	Sweedish
[16] En svensk undersökning visade 2019 att 83 procent av de svenska internetanvändarna använde Wikipedia, varav tio procent gjorde det varje dag.	Sweedish
Bland de som studerar använde 94 procent Wikipedia för att söka information.	Sweedish
[17] Samma undersökning visade 2018 att i åldersgruppen upp till 45 år använde 90 procent Wikipedia.	Sweedish
Det var fler män än kvinnor som använde Wikipedia varje vecka: 45 procent män och 33 procent kvinnor.	Sweedish
[18][19] Det finns ämnesorienterade Wikipediasidor som exemplifierar hur Wikipedia kan användas av släktforskare, av lärare och av vandrare.	Sweedish
Det är vanligt förekommande att lärare, i synnerhet på universitetsnivå, avråder studenter från att använda Wikipedia som källa och istället rekommenderar att man går till de mer auktoritativa källor som i sin tur anges i många Wikipediaartiklar, därför att studenten med sitt val av källor ska bevisa uppsatsens akademiska nivå och vetenskapliga aktualitet.	Sweedish
Även Wikipedia rekommenderar att man använder verket för att hitta källor hellre än att uppge Wikipedia som källa.	Sweedish
Andra lärare accepterar enstaka hänvisningar till Wikipedia eller andra uppslagsverk, om andra källor inte kan hittas, under förutsättning att längre uppsatser och examensrapporter inte i sin helhet är baserade på detta, utan grundas på forskningspublikationer, akademiska läroböcker och på studentens egna undersökning.	Sweedish
Wikipedia förekommer i princip aldrig i källhänvisningar i forskningspublikationer.	Sweedish
Det förekommer att artiklar på Wikipedia listas bland kurslitteraturen för högskolekurser, bland annat i Sverige 2007, då dock med varnande noter för användning med viss försiktighet.	Sweedish
[20] Forskare kan få fler forskningsciteringar om begrepp som de har myntat och teorier som de har lanserat refereras på Wikipedia, enligt nedan.	Sweedish
Wikipediaartiklar har mycket varierande kvalitet.	Sweedish
Wikipediaartiklars trovärdighet vilar mycket på dess källor och på att ett stort antal personer bevakar, granskar och bidrar till artiklarna, medan andra uppslagsverk vilar på att dess författare är experter som anses vara auktoriteter på sina områden.	Sweedish
En Wikipediaartikels tillförlitlighet kan bedömas bland annat genom att studera artikelns historik, som framgår av forskningsresultat nedan.	Sweedish
En Wikipediaartikel som stämmer in på följande påståenden har således sannolikt hög trovärdighet: Dessa kriterier gör att den engelska språkversionen av Wikipedia (som har flest skribenter, flest artiklar och i allmänhet längre artiklar förutom om svenska förhållanden) bör ha fler trovärdiga artiklar än den svenska.	Sweedish
Detta är också en vanlig uppfattning bland svenska läsare.	Sweedish
[21] Också vanliga kriterier för källkritik kan tillämpas på Wikipediaartiklar.	Sweedish
Det är tillåtet att direkt kopiera stora delar av artiklarna eller enstaka bilder till en egen publikation, förutsatt att man publicerar den under samma licens som Wikipedia, CC BY-SA (en bild kan ligga under annan öppen licens), och anger källa till artikeln så som licensen kräver.	Sweedish
Publicerar man inte under fri licens krävs att man kommer överens med upphovspersonerna, exempelvis med en fotograf, om ersättning.	Sweedish
Referat av och korta citat från Wikipedia är tillåtna enligt citaträtten som från vilken som helst annan källa.	Sweedish
Eftersom Wikipedia bygger på tidskriftsartiklar, forskningspublikationer och böcker finns risk för rundgång av felaktiga uppgifter, om professionella författare och skribenter slarvar med att uppge källa då de hämtar uppgifter från Wikipedia.	Sweedish
Källhänvisning till Wikipedia måste vara tillräckligt exakt, så att läsare själv kan hitta artikeln och se artikelns författare i artikelhistoriken.	Sweedish
Accessdatum är viktigt, eftersom Wikipediaartiklar förändras.	Sweedish
Källförteckningens källbeskrivning kan exempelvis utformas enligt följande om man använder Harvardsystemet som referenssystem:[22] Vid IEEE- och Vancouversystemet kan källbeskrivning formateras enligt följande (om källan är nummer 2 i källförteckningen): Enligt Oxfordsystemet kan samma källbeskrivning utformas: Alla versioner av sidorna på Wikipedia sparas.	Sweedish
Därmed är det möjligt att länka till just den version av en artikel man använt.	Sweedish
En länk till arkivversionen tillhandahålls i artiklarnas vänstermarginal.	Sweedish
Den funktionsprincip som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiiska för snabbt).	Sweedish
Wikiprincipen avser att det går snabbt att hitta artiklar, att det är enkelt att ändra och länka samman artiklar, att publiceringen inte fördröjs av redaktionell granskning och godkännande samt att det går snabbt att återställa ändringar till en tidigare version av artikeln.	Sweedish
En wiki är en webbserver och databasserver som möjliggör för ett stort antal människor att tillsammans redigera webbsidor via webbgränssnitt, och innefattar funktioner för artikelhistorik och versionshantering.	Sweedish
En wiki har således stora likheter med ett webbpubliceringssystem.	Sweedish
Viktiga skillnader är att i en wiki lagras sidorna i en icke-hierarkisk struktur, vilket underlättar sökning och länkning, samt att wikier traditionellt har saknat funktioner för att hantera linjeorganisationens arbetsflöden och beslutsgång för godkännande av publicering.	Sweedish
Wikipedia använder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som är licensierad under GNU General Public License (GPL).	Sweedish
Från början använde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som också är licensierad under GPL.	Sweedish
Serverklustren finns (sedan januari 2013) i delstaten Virginia och har även speglade data i casheservrar i datacenter i Amsterdam som bland annat betjänar Europa, i Singapore för Asien samt i San Francisco och Texas för Amerika.	Sweedish
Tillsammans konsumerar de 2 GWh energi per år (år 2016), vilket motsvarar 700 tyska hushålls årsförbrukning.	Sweedish
[23] Wikipedias webbsidor kan delas in i ett antal typer eller namnrymder, där de vanligaste är: För var och en av dessa sidor finns dessutom en diskussionssida, där främst sidans utformning (men inte dess ämne) diskuteras.	Sweedish
Varje sida har en versionshistorik, där man ser vilken användaridentitet som har ändrat vad och när på sidan.	Sweedish
Wikipedias artiklar redigeras vanligen genom att man använder wikikod (wikitext), som är ett kompakt märkspråk.	Sweedish
För nybörjare och andra som inte vill eller kan använda märkspråk finns sedan sommaren 2013 ett alternativt och enklare redigeringsgränssnitt – VisualEditor.	Sweedish
[24] VisualEditor nås genom att välja fliken Redigera ovanför artikeln, medan wikikoden redigeras genom att välja Redigera wikitext.	Sweedish
Båda metoderna kan användas för att wikifiera artikeln, det vill säga för att infoga länkar till andra artiklar, fotnoter, kategorier, bilder, rubriker, tabeller och annan typografisk formatering.	Sweedish
Wikikod används även för att skapa mallar med innehåll som kan återanvändas i flera olika artiklar, och vars utformning kan anpassas med hjälp av olika parametrar.	Sweedish
Mer komplicerad kodning av artiklar och mallar kan även göras i märkspråken html (för avancerad layout) och TeX (för matematiska formler och notskrift) samt programspråket Lua (för att skapa programmoduler som kan användas i avancerade mallar, och som körs på Mediawikiservern).	Sweedish
Inloggade användare kan anpassa sitt användargränssnitt genom att välja mellan olika skal (stilmallar), och genom att aktivera olika finesser (program skrivna i språket Javascript).	Sweedish
Finesser lagras på Mediawikiservern men körs lokalt i användarens webbläsare.	Sweedish
Mediawikiprogramvaran är skriven i PHP.	Sweedish
Bilder och andra mediafiler lagras i allmänhet i filarkivet Wikimedia Commons, som är gemensam för alla Wikimedia-projekten, och kan användas också av utomstående.	Sweedish
En del projekt, såsom finsk- och engelskspråkiga Wikipedia, har dessutom egna filer som inte kan användas i andra projekt; medan innehåll på Commons förutsätts vara fritt, tillåts i dessa projekt även proprietär media på basen av fair use (återgivningsrätt).	Sweedish
Länkar mellan språkversionerna (språklänkar eller interwikilänkar) lagras sedan 2013 centralt på databasen Wikidata istället för att läggas in med wikikod i varje språkversion av varje artikel.	Sweedish
På Wikidata kan även siffror, namn och annan kvantitativ data (motsats till löpande text) lagras gemensamt för alla språkversioner.	Sweedish
Data som är gemensamma för många språkversioner behöver på så sätt bara uppdateras på ett ställe.	Sweedish
Data från wikidata länkas automatiskt in i allt fler av Wikipedias faktarutor.	Sweedish
Visionen är att även listor, tabeller, diagram och kartor ska kunna skapas automatiskt för olika språk, något som emellertid kräver komplicerad programmering i sökverktyg som SPARQL(en)[25] och Quarry[26].	Sweedish
Ett enklare alternativ kan vara att lagra en tabelldatafil, exempelvis från ett kalkylark, på en sida i Wikimedia Commons datanamnrymd, vilket underlättar automatiskt skapande av diagram och kartor på olika språk.	Sweedish
[27][28][29] Wikidata är dessutom utformad för att vara en del av den semantiska webben.	Sweedish
Syftet är att underlätta för maskiner (exempelvis kalkylprogram, artificiell intelligens och bottar) att söka, tolka, analysera, visualisera och uppdatera data i Wikidata.	Sweedish
Wikidata lagrar därför data på ett strukturerat sätt, tillsammans med semantisk information som beskriver datats betydelse och relationer (Exempel: Stockholm -> är en instans av -> huvudstad, Stockholm -> tillhör den administrativa enheten -> Stockholms län, Stockholm -> grundades -> 1187).	Sweedish
[30] Wikipedias ursprungliga användargränssnitt kallas dess stationära vy och är utformat för webbläsare på persondatorer, exempelvis stationära datorer, med relativt stora skärmar.	Sweedish
Idag kan Wikipediasidor även läsas och redigeras från handhållna enheter såsom mobiltelefoner.	Sweedish
Redan 2004 möjliggjorde Wapediatjänsten tillgång från mobiltelefoner via så kallade WAP-sidor (webbliknande teknik avsedd för mobiltelefoner med piltangenter och små skärmar).	Sweedish
År 2006[31] och 2007 lanserades mobilanpassade Wikipedia-webbgränssnitt[32] avsedda för mobila plattformar med enkla webbläsare.	Sweedish
År 2009 öppnades en nyare version som idag är den officiella mobila vyn,[33] avsedd för smartmobiler såsom Symbian-telefoner, iPhone-enheter och Android-enheter.	Sweedish
[34] Engelskspråkiga Wikipedias mobila vy har adressen en.m.wikipedia.org och svenskspråkiga mobila vyn sv.m.wikipedia.org.	Sweedish
Även ett antal mobila appar för ändamålet finns.	Sweedish
Den mobila webbvyn accessas mer ofta än den stationära vyn, för svenskspråkiga Wikipedia sedan slutet av 2015, särskilt under semestermånader, och skillnaden växer.	Sweedish
[35][36] Mobila Wikipediaappar används bara för en bråkdel av accesserna.	Sweedish
[37] Wikipedia är även tillgängligt via spelkonsoler som Playstation 3, Nintendo Wii och Xbox 360.	Sweedish
Där kan man ladda ner databasdumpar av åtminstone engelskspråkiga Wikipedia, men det är då den vanliga webbversionen av uppslagsverket och ingen speciellt utvecklad version.	Sweedish
Wikipedia är i regel fritt tillgänglig i alla delar av världen där man har fri tillgång till internet.	Sweedish
Wikipedia censurerar inte sig själv från provocerande eller stötande material, men modereras genom konsensusbeslut baserat på sin egen raderingspolicy.	Sweedish
Dock är stiftelsen Wikimedia Foundation skyldiga att efter en tid radera innehåll som bryter mot amerikansk lag, eftersom servrarna är placerade där, nämligen upphovsrättsbrott, förtal, avslöjande av personuppgifter och brott mot barnskyddslagstiftning.	Sweedish
Till skillnad från nätcommunities som har sina servrar i Sverige är Wikipedia egentligen inte skyldig att följa lagen om elektronisk kommunikation, men dess amerikanska motsvarigheter.	Sweedish
Stiftelsens svenska avdelning arbetar emellertid även med europeisk lagstiftning, exempelvis dataskyddsförordningen[38] Wikipedia påverkas sannolikt inte direkt av upphovsrättsdirektivet.	Sweedish
[39] I likhet med andra sociala medier saknar Wikipedia ansvarig utgivare och utgivningsbevis i Sverige.	Sweedish
Wikipedias ocensurerade innehåll, och att uppslagsverket inte behöver följa andra länders lagar än USA:s, har anförts som skäl när det blivit utsatt för restriktioner och blockeringar i vissa länder.	Sweedish

De hade under år 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begränsades av strikta krav på skribenterna.

Sweedish

[3] Genom att använda wikitekniken, det vill säga en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna, lyckades man få igång skrivandet.

Sweedish

Wikipedia var från början enbart engelskspråkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera språk.

Sweedish

[4] Först ut var tyska,[5] tätt följt av katalanska och japanska.

Sweedish

Dessa tre var i gång före utgången av mars.

Sweedish

Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora språk till.

Sweedish

[6] Före utgången av 2001 fanns Wikipedia på 18 språk.

Sweedish

Engelskspråkiga Wikipedia har hela tiden varit störst och hade i december 2019 5,9 miljoner artiklar.

Sweedish

Den första redigeringen gjordes av Bomis kontorskonto den 15 januari 2001 klockan 20:27 på sidan HomePage som då var namnet på förstasidan.

Sweedish

Klockan 20:52 skapades den första artikeln, WikiPedia, av samma användare.

Sweedish

Namnet "wikipedia" myntades av Larry Sanger[7] och är en sammanslagning av wiki, som är hawaiiska och betyder snabb[8] och encyclopedia, från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning" eller "kunskaper som formar en krets", i betydelsen "allmänbildning".[9].

Sweedish

Svenska var det andra mindre språket (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia, och första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.

Sweedish

[10] Den äldsta bevarade startsidan[11] för Svenskspråkiga Wikipedia är från 10 juli 2001.

Sweedish

Svenskspråkiga Wikipedia var dock i stort sett inaktiv till november 2002.

Sweedish

Wikipedia finns idag tillgänglig på 317[12] olika språk.

Sweedish

269 språkversioner hade i september 2020 över ettusen artiklar, och 30 språk hade då fler än en miljon artiklar.

Sweedish

[13] Den engelskspråkiga versionen är störst, idag med 6 238 145 artiklar, 998 856 599 redigeringar sedan start och 141 020 aktiva bidragsgivare under den senaste månaden.

Sweedish

[12] Därefter följde i september 2020 de cebuanospråkiga, svenskspråkiga, tyska, franska och nederländska versionerna, ordnade i storlek efter antal riktiga artiklar.

Sweedish

[13] Totalt innehåller Wikipedias olika språkversioner just nu 228 586 156 artiklar, och den svenskspråkiga versionen har 3 431 103 artiklar.

Sweedish

[12][a] Svenskspråkiga Wikipedia innefattar emellertid en stor andel (3,1 miljoner eller 81 procent, noterat januari 2019[14]) robotskapade artiklar och var i september 2020 bara på fjortonde plats sett till antal redigeringar sedan start och på tjugonde plats sett till antal aktiva inloggade bidragsgivare under senaste månaden.

Sweedish

[13] Även cebuanospråkiga Wikipedia innefattar en mycket stor andel (5,3 miljoner eller 99,6 procent) robotskapade artiklar.

Sweedish

[14] De flesta robotskapade artiklar har skapats av svenska Lsjbot, och handlar om djur eller ortnamn.

Sweedish

[15] Många studenter, journalister, författare, forskare, med flera yrkeskategorier, hämtar dagligen uppgifter från Wikipedia, där snabbheten är en stor fördel jämfört med att leta i litteratur och forskningsartiklar.

Sweedish

Sökmotorer som Google leder ofta till Wikipedia och driver webbtrafik till Wikipedia.

Sweedish

Wikipediaartiklar anses emellertid främst användbara för att hitta andra mer auktoritativa källor snarare än som informationskälla till egna publikationer.

Sweedish

[16] En svensk undersökning visade 2019 att 83 procent av de svenska internetanvändarna använde Wikipedia, varav tio procent gjorde det varje dag.

Sweedish

Bland de som studerar använde 94 procent Wikipedia för att söka information.

Sweedish

[17] Samma undersökning visade 2018 att i åldersgruppen upp till 45 år använde 90 procent Wikipedia.

Sweedish

Det var fler män än kvinnor som använde Wikipedia varje vecka: 45 procent män och 33 procent kvinnor.

Sweedish

[18][19] Det finns ämnesorienterade Wikipediasidor som exemplifierar hur Wikipedia kan användas av släktforskare, av lärare och av vandrare.

Sweedish

Det är vanligt förekommande att lärare, i synnerhet på universitetsnivå, avråder studenter från att använda Wikipedia som källa och istället rekommenderar att man går till de mer auktoritativa källor som i sin tur anges i många Wikipediaartiklar, därför att studenten med sitt val av källor ska bevisa uppsatsens akademiska nivå och vetenskapliga aktualitet.

Sweedish

Även Wikipedia rekommenderar att man använder verket för att hitta källor hellre än att uppge Wikipedia som källa.

Sweedish

Andra lärare accepterar enstaka hänvisningar till Wikipedia eller andra uppslagsverk, om andra källor inte kan hittas, under förutsättning att längre uppsatser och examensrapporter inte i sin helhet är baserade på detta, utan grundas på forskningspublikationer, akademiska läroböcker och på studentens egna undersökning.

Sweedish

Wikipedia förekommer i princip aldrig i källhänvisningar i forskningspublikationer.

Sweedish

Det förekommer att artiklar på Wikipedia listas bland kurslitteraturen för högskolekurser, bland annat i Sverige 2007, då dock med varnande noter för användning med viss försiktighet.

Sweedish

[20] Forskare kan få fler forskningsciteringar om begrepp som de har myntat och teorier som de har lanserat refereras på Wikipedia, enligt nedan.

Sweedish

Wikipediaartiklar har mycket varierande kvalitet.

Sweedish

Wikipediaartiklars trovärdighet vilar mycket på dess källor och på att ett stort antal personer bevakar, granskar och bidrar till artiklarna, medan andra uppslagsverk vilar på att dess författare är experter som anses vara auktoriteter på sina områden.

Sweedish

En Wikipediaartikels tillförlitlighet kan bedömas bland annat genom att studera artikelns historik, som framgår av forskningsresultat nedan.

Sweedish

En Wikipediaartikel som stämmer in på följande påståenden har således sannolikt hög trovärdighet: Dessa kriterier gör att den engelska språkversionen av Wikipedia (som har flest skribenter, flest artiklar och i allmänhet längre artiklar förutom om svenska förhållanden) bör ha fler trovärdiga artiklar än den svenska.

Sweedish

Detta är också en vanlig uppfattning bland svenska läsare.

Sweedish

[21] Också vanliga kriterier för källkritik kan tillämpas på Wikipediaartiklar.

Sweedish

Det är tillåtet att direkt kopiera stora delar av artiklarna eller enstaka bilder till en egen publikation, förutsatt att man publicerar den under samma licens som Wikipedia, CC BY-SA (en bild kan ligga under annan öppen licens), och anger källa till artikeln så som licensen kräver.

Sweedish

Publicerar man inte under fri licens krävs att man kommer överens med upphovspersonerna, exempelvis med en fotograf, om ersättning.

Sweedish

Referat av och korta citat från Wikipedia är tillåtna enligt citaträtten som från vilken som helst annan källa.

Sweedish

Eftersom Wikipedia bygger på tidskriftsartiklar, forskningspublikationer och böcker finns risk för rundgång av felaktiga uppgifter, om professionella författare och skribenter slarvar med att uppge källa då de hämtar uppgifter från Wikipedia.

Sweedish

Källhänvisning till Wikipedia måste vara tillräckligt exakt, så att läsare själv kan hitta artikeln och se artikelns författare i artikelhistoriken.

Sweedish

Accessdatum är viktigt, eftersom Wikipediaartiklar förändras.

Sweedish

Källförteckningens källbeskrivning kan exempelvis utformas enligt följande om man använder Harvardsystemet som referenssystem:[22] Vid IEEE- och Vancouversystemet kan källbeskrivning formateras enligt följande (om källan är nummer 2 i källförteckningen): Enligt Oxfordsystemet kan samma källbeskrivning utformas: Alla versioner av sidorna på Wikipedia sparas.

Sweedish

Därmed är det möjligt att länka till just den version av en artikel man använt.

Sweedish

En länk till arkivversionen tillhandahålls i artiklarnas vänstermarginal.

Sweedish

Den funktionsprincip som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiiska för snabbt).

Sweedish

Wikiprincipen avser att det går snabbt att hitta artiklar, att det är enkelt att ändra och länka samman artiklar, att publiceringen inte fördröjs av redaktionell granskning och godkännande samt att det går snabbt att återställa ändringar till en tidigare version av artikeln.

Sweedish

En wiki är en webbserver och databasserver som möjliggör för ett stort antal människor att tillsammans redigera webbsidor via webbgränssnitt, och innefattar funktioner för artikelhistorik och versionshantering.

Sweedish

En wiki har således stora likheter med ett webbpubliceringssystem.

Sweedish

Viktiga skillnader är att i en wiki lagras sidorna i en icke-hierarkisk struktur, vilket underlättar sökning och länkning, samt att wikier traditionellt har saknat funktioner för att hantera linjeorganisationens arbetsflöden och beslutsgång för godkännande av publicering.

Sweedish

Wikipedia använder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som är licensierad under GNU General Public License (GPL).

Sweedish

Från början använde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som också är licensierad under GPL.

Sweedish

Serverklustren finns (sedan januari 2013) i delstaten Virginia och har även speglade data i casheservrar i datacenter i Amsterdam som bland annat betjänar Europa, i Singapore för Asien samt i San Francisco och Texas för Amerika.

Sweedish

Tillsammans konsumerar de 2 GWh energi per år (år 2016), vilket motsvarar 700 tyska hushålls årsförbrukning.

Sweedish

[23] Wikipedias webbsidor kan delas in i ett antal typer eller namnrymder, där de vanligaste är: För var och en av dessa sidor finns dessutom en diskussionssida, där främst sidans utformning (men inte dess ämne) diskuteras.

Sweedish

Varje sida har en versionshistorik, där man ser vilken användaridentitet som har ändrat vad och när på sidan.

Sweedish

Wikipedias artiklar redigeras vanligen genom att man använder wikikod (wikitext), som är ett kompakt märkspråk.

Sweedish

För nybörjare och andra som inte vill eller kan använda märkspråk finns sedan sommaren 2013 ett alternativt och enklare redigeringsgränssnitt – VisualEditor.

Sweedish

[24] VisualEditor nås genom att välja fliken Redigera ovanför artikeln, medan wikikoden redigeras genom att välja Redigera wikitext.

Sweedish

Båda metoderna kan användas för att wikifiera artikeln, det vill säga för att infoga länkar till andra artiklar, fotnoter, kategorier, bilder, rubriker, tabeller och annan typografisk formatering.

Sweedish

Wikikod används även för att skapa mallar med innehåll som kan återanvändas i flera olika artiklar, och vars utformning kan anpassas med hjälp av olika parametrar.

Sweedish

Mer komplicerad kodning av artiklar och mallar kan även göras i märkspråken html (för avancerad layout) och TeX (för matematiska formler och notskrift) samt programspråket Lua (för att skapa programmoduler som kan användas i avancerade mallar, och som körs på Mediawikiservern).

Sweedish

Inloggade användare kan anpassa sitt användargränssnitt genom att välja mellan olika skal (stilmallar), och genom att aktivera olika finesser (program skrivna i språket Javascript).

Sweedish

Finesser lagras på Mediawikiservern men körs lokalt i användarens webbläsare.

Sweedish

Mediawikiprogramvaran är skriven i PHP.

Sweedish

Bilder och andra mediafiler lagras i allmänhet i filarkivet Wikimedia Commons, som är gemensam för alla Wikimedia-projekten, och kan användas också av utomstående.

Sweedish

En del projekt, såsom finsk- och engelskspråkiga Wikipedia, har dessutom egna filer som inte kan användas i andra projekt; medan innehåll på Commons förutsätts vara fritt, tillåts i dessa projekt även proprietär media på basen av fair use (återgivningsrätt).

Sweedish

Länkar mellan språkversionerna (språklänkar eller interwikilänkar) lagras sedan 2013 centralt på databasen Wikidata istället för att läggas in med wikikod i varje språkversion av varje artikel.

Sweedish

På Wikidata kan även siffror, namn och annan kvantitativ data (motsats till löpande text) lagras gemensamt för alla språkversioner.

Sweedish

Data som är gemensamma för många språkversioner behöver på så sätt bara uppdateras på ett ställe.

Sweedish

Data från wikidata länkas automatiskt in i allt fler av Wikipedias faktarutor.

Sweedish

Visionen är att även listor, tabeller, diagram och kartor ska kunna skapas automatiskt för olika språk, något som emellertid kräver komplicerad programmering i sökverktyg som SPARQL(en)[25] och Quarry[26].

Sweedish

Ett enklare alternativ kan vara att lagra en tabelldatafil, exempelvis från ett kalkylark, på en sida i Wikimedia Commons datanamnrymd, vilket underlättar automatiskt skapande av diagram och kartor på olika språk.

Sweedish

[27][28][29] Wikidata är dessutom utformad för att vara en del av den semantiska webben.

Sweedish

Syftet är att underlätta för maskiner (exempelvis kalkylprogram, artificiell intelligens och bottar) att söka, tolka, analysera, visualisera och uppdatera data i Wikidata.

Sweedish

Wikidata lagrar därför data på ett strukturerat sätt, tillsammans med semantisk information som beskriver datats betydelse och relationer (Exempel: Stockholm -> är en instans av -> huvudstad, Stockholm -> tillhör den administrativa enheten -> Stockholms län, Stockholm -> grundades -> 1187).

Sweedish

[30] Wikipedias ursprungliga användargränssnitt kallas dess stationära vy och är utformat för webbläsare på persondatorer, exempelvis stationära datorer, med relativt stora skärmar.

Sweedish

Idag kan Wikipediasidor även läsas och redigeras från handhållna enheter såsom mobiltelefoner.

Sweedish

Redan 2004 möjliggjorde Wapediatjänsten tillgång från mobiltelefoner via så kallade WAP-sidor (webbliknande teknik avsedd för mobiltelefoner med piltangenter och små skärmar).

Sweedish

År 2006[31] och 2007 lanserades mobilanpassade Wikipedia-webbgränssnitt[32] avsedda för mobila plattformar med enkla webbläsare.

Sweedish

År 2009 öppnades en nyare version som idag är den officiella mobila vyn,[33] avsedd för smartmobiler såsom Symbian-telefoner, iPhone-enheter och Android-enheter.

Sweedish

[34] Engelskspråkiga Wikipedias mobila vy har adressen en.m.wikipedia.org och svenskspråkiga mobila vyn sv.m.wikipedia.org.

Sweedish

Även ett antal mobila appar för ändamålet finns.

Sweedish

Den mobila webbvyn accessas mer ofta än den stationära vyn, för svenskspråkiga Wikipedia sedan slutet av 2015, särskilt under semestermånader, och skillnaden växer.

Sweedish

[35][36] Mobila Wikipediaappar används bara för en bråkdel av accesserna.

Sweedish

[37] Wikipedia är även tillgängligt via spelkonsoler som Playstation 3, Nintendo Wii och Xbox 360.

Sweedish

Där kan man ladda ner databasdumpar av åtminstone engelskspråkiga Wikipedia, men det är då den vanliga webbversionen av uppslagsverket och ingen speciellt utvecklad version.

Sweedish

Wikipedia är i regel fritt tillgänglig i alla delar av världen där man har fri tillgång till internet.

Sweedish

Wikipedia censurerar inte sig själv från provocerande eller stötande material, men modereras genom konsensusbeslut baserat på sin egen raderingspolicy.

Sweedish

Dock är stiftelsen Wikimedia Foundation skyldiga att efter en tid radera innehåll som bryter mot amerikansk lag, eftersom servrarna är placerade där, nämligen upphovsrättsbrott, förtal, avslöjande av personuppgifter och brott mot barnskyddslagstiftning.

Sweedish

Till skillnad från nätcommunities som har sina servrar i Sverige är Wikipedia egentligen inte skyldig att följa lagen om elektronisk kommunikation, men dess amerikanska motsvarigheter.

Sweedish

Stiftelsens svenska avdelning arbetar emellertid även med europeisk lagstiftning, exempelvis dataskyddsförordningen[38] Wikipedia påverkas sannolikt inte direkt av upphovsrättsdirektivet.

Sweedish

[39] I likhet med andra sociala medier saknar Wikipedia ansvarig utgivare och utgivningsbevis i Sverige.

Sweedish

Wikipedias ocensurerade innehåll, och att uppslagsverket inte behöver följa andra länders lagar än USA:s, har anförts som skäl när det blivit utsatt för restriktioner och blockeringar i vissa länder.

Sweedish