Jiejie/asr_book_lm_v2.0 · Datasets at Hugging Face

text stringlengths 4 594
precis ut som en vilken sålt smöret och tappat penningarna
jag hörde dig 1 natt prata något sömnen om johanna
jag medger gärna fast jag icke känner henne att det är den dygdädlaste och skönaste mö som någonsin uppblommat bland nordens fjällar men för fan om flickan bedragit dig så slå henne ur tankarna
du må tro att jag också det vore bäst om korpralen ville tiga med den saken den är icke rolig att tala om sade sven och rynkade ögonbrynen
så så inföll montana och stack sin ena arm under svens medan han väldeliga svängde med den andra jag skall aldrig mer tala därom min gosse men jag tillägger blott att svante din dårskap jag aldrig förlåter klagan och suck för en kvinnas skull
världen tyvärr är av kvinnor full mister du en stå dig tusende åter
en månad har förflutit efter ovanför skildrade händelser
under denna tid hava göran och de adolf båda växjödjäknarne strövat kors och tvärs i de småländska dygderna besökt en mängd genom natur minnesmärken historiska tilldragelser eller industriella anläggningar märkvärdiga ställen ökat sina herbarier med sällsynta växter och sina mineralogiska samlingar med stuffar från olika gruvor 0 de hava vidare sammanträffat med originalet av alla stånd och åldrar upplevat små äventyr som ge dem ämne till lustiga historier för hela nästkommande termin bevistat bröllop upptecknat folksagor med ett ord bringat dessa vandringsdagar både nyttigt och angenämt
adolf spärrfält som är en skicklig tecknare har dessutom haft riklig med sysselsättning att i sitt album föreviga alla föremål som anslagit honom
man ser 1 detta album blad efter blad utkast till landskapsstycken allmoge nationaldräkter vackra flickansikten möjliga gubbfysionomier runstenar ättehögar kyrkor och komiska scener ur deras eget vandringsliv scener 1 vilka göran oftast är hjälten så till
exempel finner man på ett dylikt utkast huruledes göran under jakt efter en sällsynt kärrblomma sjunkit till bröstet 1 dyn och huruledes adolf med bägge händerna fattande i görans hår stretar för att befria sin vän ur hans obehagliga ställning
det är en vacker söndagseftermiddag
göran och adolf befinna sig på toppen av det väldiga tabers
den aktningsvärde och gästfria inspektorn som har uppsikt över gruvan och masugnarna på stället och hos vilken de båda djäknarne nyss intagit sin middag står vid deras sida med en kikare under vardera armen och talar om ställets märkvärdigheter
utsikten är utomordentligt skön
nejden på flera mils omkrets ligger som en stor färglagd karta under deras fötter
de mörka växta och vidsträckta barrskogarna stå där som djupa legioner av grönklädda krigare mellan vilkas leder här och där kyrkspiror liksom fanor och standarder höja sig och mellan avdelningarna slingrar sig nissar lagan och oräkneliga mindre bäckar i nyckfulla kräkningar glittrande 1 solljuset som långa linjer av kopplade gevär
detta på trenne sidor om den malmdigra bergjätten för den återstående sidan mellan dess nordliga sluttning och sjön västern utbreder sig ett mera öppet landskap mellan vars kullar man varsnar en skymt av staden jönköping badande sina rader i trenne insjöar av vilka den största vidgar sig till en ofantlig spegel åt sommarhimlen med dess skiftande färgspel och åt de romantiska höjder som följa dess stränder tills den längst 1 fjärran sammansmälter med himlaranden
aftonsolen
gäller kullarna på den högra stranden och begjuter dess toppar med skimrande purpur medan den vänstra strandens branter framstå 1 en grå färgton och kasta allt längre skuggor utåt sjön ju mer solen närmar sig de furuklädda bergen i väster
ett och annat segel svävar över den matt glänsande vattenspegel på vilken den sköna 1 sagan och historien ryktbara visingsö skönjas som en blå strimma
genom kikare kunna djäknarne se de braheska borgruinerna och öns kyrka vars koppartak glimmar 1 solskenet
medan de betrakta denna tjusande naturtavla och med njutning inandas de friska av barrskogens vällukter mättade fläktar som leka kring bergets hjässa sätter inspektorn sitt medförda valthorn för munnen och blåser med mycken virtuositet drottning hortenses romans
bergets tusende ekon svara med fyllig röst tonerna rulla likt laviner bland branterna och skrämma de i klyftorna bosatta falkarna som med hesa skri instämma 1 konserten
men det är icke blott falkarna som ackompanjera valthornet man hör plötsligt en mänsklig röst nästan lika hes som deras stämma en sång som så illa rimmar sig med romansen att inspektorn halvt förargad sticker valthornet 1 fickan
sångaren var ännu icke synlig men man kunde höra att han närmade sig stället på den branta och besvärliga väg som på södra sidan slingrar sig upp till bergets topp
sången var den gamla som svenska soldaterna sjöngo efter fälttåget mot norge
tolfte karl 1 vintern kall tralalala marscherade mot fredrikshall tralalala döden mötte honom där ack trallera trallerallalallala men hjältens död nu hämnad är hej god dag gode herrar och svenske män sade sångaren som hu plötsligt uppdykande jag lockades hit upp av ett valthorn härliga toner men vägen var rasande besvärlig och jag känner mig torr 1 halsen som om jag hade svälja en masugn
ursäkta att jag blandar mig i herrarnas sällskap
mitt namn är montana min karaktär korporal vid konungens andra livgarde min resas mål jön köping där marknad 1 morgon skall hållas och där jag hoppas träffa några unga friska viljor hågade att inträda 1 krigarens ädla stånd gående den saken har jag något att säga er min unge vän montana som för tillfället var i betydlig mån vad man kallar rökig vände sig härmed troligt till göran först som sist vill ni taga ning
jag frågar därför att jag tycker om er och vill göra er lycka ty ni må tro att gardisten lever ett avundsvärt liv som själva de olympiske gudarna måste avundas honom göran försäkrade skrattande att korpralens anbud var så begrundansvärt att han göran hörde hela sin livstid för att taga saken 1 vägande och att korpralen före denna tids slut ej kunde påräkna något avgörande svar
för tusan utbrast nu montana och såg något förlägen ut jag märker att jag fiskat 1 oriktigt vatten
men saken är att jag av den fördömda och granrislukten 1 skogen blivit liksom litet yr i huvudet jag tål icke den lukten fast jag annars icke är nervsvag
herrn är någonting 1 den lärda vägen det ser jag nu på herrns hållning och pli
nej korporal jag och den där gossen min kamrat äro bara gymnasister från växjö
gymnasister
sade montana vemodigt även jag har varit gymnasist a u c h ich w a r in a r k a d ien g eb 0 r e n jag skrev grekiska och talade latin så att det stod härliga till och min gamle far komminister likasom mina lärare väntade att jag skulle bli ett stort lärdomsljus
men så fick jag några skäggfjun på hakan inbillade mig att jag var karl och sökte genom liderliga seder övertyga även andra att jag var det följden blev att jag rättvisligen drevs från läroverket
min gamle far dog av grämelse och jag grep i tvivlar till musköten
det är min levnadshistoria
men vad fan står jag här och pratar
den dömda lukten av grankåda gör en människa öppenhjärtig
do n e c e r is fel x m u lto s n u m e r a bis a m i cm s temp 0 r a si fu erin n u b ila s old s e ris
ni hör att jag av gamle nash minnes åtminstone så mycket som den dagliga erfarenheten påpekar
inspektorn vars rockficka liksom högstsalig kristoffer barkekonungs tycktes vara en bottenlös tacka uppdrog i dess outrannsakliga gömmor en
flaska körsbärsvin tillagat av hans förträffliga hustru samt några tumlare av järnbleck och manade de närvarande att slå sig ned 1 gräset medan de tömde densamma
montana ögon följde med stort intresse värdens rörelser när denne fyllde tumlare men den stackars korpralen kunde knappt dölja smärtan av sitt gäckade hopp när han med konsterfaren strupe övertygat sig att det oskyldiga vinet ej förrådde ringaste skap med den sorgdövande alkoholen
emellertid kom samtalet i gång och föll bland annat på tans värvareaffärer
ja mina herrar sade han 1 det han tände sin vandringspipa jag har gjort tämligen goda affärer
på värnamo marknad uppsnappade jag fem priser här och där 1 dygderna påträffade jag några andra som likaledes lät övertala sig att tjäna krigets gud
i jönköping hoppas jag även kunna göra ett gott kap
dit har jag också stämt möte med alla mina klienter och sedan jag väl fått dem samlade beger jag mig medmin smålands drift upp till stockholm
samtliga gossarna äro raska krabater som hålla gardesmålet och skola bli prydnader i ledet
men den bäste av dem sammans min guldgosse en liten en på sex fot och en hel hop tum är en masugnsdräng från nadslösa som av särskilda anledningar lät värva sig
med den saken hänger det tillsammans på följande sätt
och montana omtalade nu sven ståls historia
göran och adolf hörde den med spänt intresse
de funno alltför sannolikt att hjälten i montana
berättelse var deras gamle vän och bekantskap masmästaren och vi överdriva icke då vi säga att de båda djäknarne kände sig djupt bedrövade över den olycka som drabbat honom
adolf frågade livligt var sven nu befann sig
ack go herrar sade montana med drömlig uppsyn den stackars gossen har påträffat en annan värvare som nu med all makt sliter med mig om honom
jag har visserligen laglig rättighet till rekryten men min medtävlare är en farlig karl som icke frågar efter lagstadganden och kungliga förordningar det är med ett ord död en
utbrast adolf är sven död
nej jag sade ju att jag och döden ännu slitas om honom
gossen fick för vid pass tre veckor sedan ett anfall av febern som går här 1 trakten och jag inkvarterade stackarn hos en gammal backstugugumma som bor en fjärdedels mil härifrån
sedan har jag under mina strövtåg ej haft tid att se till honom förrän 1 dag får jag behålla honom kan jag för en så vacker rekryt påräkna en extra gratifikation
jag önskar bara att han snart måtte få sina krafter igen så att han på utsatt tid infinner sig på mötesplatsen
adolf och göran ville göra sig underrättade var den nämnda backstugukvinnan bodde men montana på vilken ruset och sommarvärmen gjort allt större verkan gav endast rediga svar och tillkännagav snart genom högljudda snarkningar att han fallit i sömn
inspektorn och djäknarne anträdde nu vägen nedför berget lämnande krigsminnen kvar
att i frid och sova bort ruset
oaktat enträgna bjudningar att stanna kvar över natten framställda av inspektorn hans fru samt framförallt av barnen 1 huset vilka djäknarne haft lyckan att synnerligt behaga togo de samma afton farväl av de gästfria människorna och ställde kosan söderut
ferietiden var nu för de båda vännerna 1 det närmaste slut
de hade beslutat att efter sitt besök på tabers utan krokvägar begiva sig till växjötrakten göra ett par dagars påhälsning var och en i sitt hem och därefter på höstterminen första dag mötas i deras gemensamma kammare 1 växjö
nu ändrade de såtillvida sin plan att de överenskomme om ett kort besök hos korporal brant för att höra efter huru det ligen stod till härstädes ty den gamle krigarens bild stod livligt för deras sinne och de hade under sitt korta besök 1 hans fridfulla hem emottagit intryck som ej så snart skulle utplånas
gubben brant sade adolf under det han vid görans sida vandrade framåt på den beströdd vägen genom skogen är i mitt tycke en typ av den äkte svensken sådan vår herre väl egentligen ville ha honom tapper avgudiskt kär 1 sitt fädernesland och dess krigsära fruktig sinneslugn rättfram och bottenärlig
vad som särskilt fäste min uppmärksamhet var det fina och sant aristokratiska som just i det lade hjärtliga och naturliga röjde sig både hos honom hans döttrar och hos själve sven mästare
det aristokratiska skicket består ej i lyckad salongdressyr utan därute att karaktärens
inre ädelhet och det fulla uppskattande av eget och andras människovärde okonstlat och av sig själv framlyser i den yttre människan hennes ord åthävor och hållning
sådant fann jag förhållandet vara hos denna familj och sådant har jag även funnit det 1 andra hyddor där icke brännvin superi nöd eller en rå och fördärvad herreklass olater smittat folket
det är blott hos den alskade svenske bonden och den gamla adeln av äkta svenskt blod man finner naturlig ädelhet
skandinaverna äro av bestämda till nerna adel fast de vansläktats och förlorat sin ursprungliga prägel det är min fars åsikt och det är min egen tillade adolf spärrfält med mycken bestämdhet
göran förde samtalet på ett annat ämne han skildrade med en ynglings entusiasm lyckan av att äga en koja och ett hjärtas denna åsikt delades alldeles icke av adolf den tvärtom retade honom på det högsta
skulle du utbrast han vilja avbryta dina studier och självmant kullkasta dina planer att såsom präst eller läkare gagna dina människor och samhället blott för att i spiselvrån få kuttra med en öm hustru och endast leva och verka för din egen värda persons lycka
nej göran så eländigt kan du aldrig tänka
huru ofta hava icke du och jag drömt oss en framtid i vilken vi såsom tvenne trofasta kämpar vid varandras sida bryta oss genom världen kämpande som karl den tolfte mot allt falskt lumpet och nedrigt helst det anträffas
se det är ett liv värdigt att eftersträva det är ett mål värdigt att dö för
göran var blott tjugoett år och hans hjärta således ännu icke tillräckligt skrumpet och kallnat för att tillåta honom komma fram med gensägelser av det slag varmed den så kallade mognade erfarenheten hånar det friska och varma sinnets känslor
han fattade sin lille ivrige väns arm och vandrade stillatigande framåt
emellertid började himmelen småningom mulna
digra moln hopade sig över skogen och djäknarne sågo sig om efter en hydda under vars tak de måtte kunna härbärgera sig tills den hotande regnskuren gått över
det dröjde länge och de voro genomblöta av regnet innan de funno en sådan
det var en liten grå koja med lutande skorsten vid sidan av vägen omgiven av några åldriga granar just en sådan där koja som tager sig så pittoresk ut avtecknar 1 tusch på velängpapper men 1 verkligheten är ganska ruskig och obekväm att bebo
det var en sorglig tavla som uppenbarade sig för de båda djäknarne när de stigit in genom den låga dörren
1 ett mörkt rum av högst torftigt men likväl renligt utseende satt en gammal kvinna 1 en stol vid det lilla blyinfattade fönstret och 8
de vandrande djäknarne
krusade ett så kallat lin det vill säga ett slags huvudbonad som ärbara madammer ännu 1 dag bruka
det sorgliga låg ej härute ty gumman såg hjärtans välvillig och fryntlig ut men i rummets bakgrund skymtade en säng och på dess huvudvärd ytterlinjerna av ett likblek ansikte med tillslutna ögon
bredvid sängen satt en annan kvinna böjd över den sjuke hon vände sig långsamt om då djäknarne inträdde och dessa igenkänd johanna brant
ödet hade fört djäknarne till samma koja 1 vilken den sjuke sven stål blivit inkvarterad
karin så hette den åldriga ägarinnan till densamma var änka efter en torpare och försörjde sig ligen genom att krusa lins åt nejdens kvinnliga befolkning

precis ut som en vilken sålt smöret och tappat penningarna

jag hörde dig 1 natt prata något sömnen om johanna

jag medger gärna fast jag icke känner henne att det är den dygdädlaste och skönaste mö som någonsin uppblommat bland nordens fjällar men för fan om flickan bedragit dig så slå henne ur tankarna

du må tro att jag också det vore bäst om korpralen ville tiga med den saken den är icke rolig att tala om sade sven och rynkade ögonbrynen

så så inföll montana och stack sin ena arm under svens medan han väldeliga svängde med den andra jag skall aldrig mer tala därom min gosse men jag tillägger blott att svante din dårskap jag aldrig förlåter klagan och suck för en kvinnas skull

världen tyvärr är av kvinnor full mister du en stå dig tusende åter

en månad har förflutit efter ovanför skildrade händelser

under denna tid hava göran och de adolf båda växjödjäknarne strövat kors och tvärs i de småländska dygderna besökt en mängd genom natur minnesmärken historiska tilldragelser eller industriella anläggningar märkvärdiga ställen ökat sina herbarier med sällsynta växter och sina mineralogiska samlingar med stuffar från olika gruvor 0 de hava vidare sammanträffat med originalet av alla stånd och åldrar upplevat små äventyr som ge dem ämne till lustiga historier för hela nästkommande termin bevistat bröllop upptecknat folksagor med ett ord bringat dessa vandringsdagar både nyttigt och angenämt

adolf spärrfält som är en skicklig tecknare har dessutom haft riklig med sysselsättning att i sitt album föreviga alla föremål som anslagit honom

man ser 1 detta album blad efter blad utkast till landskapsstycken allmoge nationaldräkter vackra flickansikten möjliga gubbfysionomier runstenar ättehögar kyrkor och komiska scener ur deras eget vandringsliv scener 1 vilka göran oftast är hjälten så till

exempel finner man på ett dylikt utkast huruledes göran under jakt efter en sällsynt kärrblomma sjunkit till bröstet 1 dyn och huruledes adolf med bägge händerna fattande i görans hår stretar för att befria sin vän ur hans obehagliga ställning

det är en vacker söndagseftermiddag

göran och adolf befinna sig på toppen av det väldiga tabers

den aktningsvärde och gästfria inspektorn som har uppsikt över gruvan och masugnarna på stället och hos vilken de båda djäknarne nyss intagit sin middag står vid deras sida med en kikare under vardera armen och talar om ställets märkvärdigheter

utsikten är utomordentligt skön

nejden på flera mils omkrets ligger som en stor färglagd karta under deras fötter

de mörka växta och vidsträckta barrskogarna stå där som djupa legioner av grönklädda krigare mellan vilkas leder här och där kyrkspiror liksom fanor och standarder höja sig och mellan avdelningarna slingrar sig nissar lagan och oräkneliga mindre bäckar i nyckfulla kräkningar glittrande 1 solljuset som långa linjer av kopplade gevär

detta på trenne sidor om den malmdigra bergjätten för den återstående sidan mellan dess nordliga sluttning och sjön västern utbreder sig ett mera öppet landskap mellan vars kullar man varsnar en skymt av staden jönköping badande sina rader i trenne insjöar av vilka den största vidgar sig till en ofantlig spegel åt sommarhimlen med dess skiftande färgspel och åt de romantiska höjder som följa dess stränder tills den längst 1 fjärran sammansmälter med himlaranden

aftonsolen

gäller kullarna på den högra stranden och begjuter dess toppar med skimrande purpur medan den vänstra strandens branter framstå 1 en grå färgton och kasta allt längre skuggor utåt sjön ju mer solen närmar sig de furuklädda bergen i väster

ett och annat segel svävar över den matt glänsande vattenspegel på vilken den sköna 1 sagan och historien ryktbara visingsö skönjas som en blå strimma

genom kikare kunna djäknarne se de braheska borgruinerna och öns kyrka vars koppartak glimmar 1 solskenet

medan de betrakta denna tjusande naturtavla och med njutning inandas de friska av barrskogens vällukter mättade fläktar som leka kring bergets hjässa sätter inspektorn sitt medförda valthorn för munnen och blåser med mycken virtuositet drottning hortenses romans

bergets tusende ekon svara med fyllig röst tonerna rulla likt laviner bland branterna och skrämma de i klyftorna bosatta falkarna som med hesa skri instämma 1 konserten

men det är icke blott falkarna som ackompanjera valthornet man hör plötsligt en mänsklig röst nästan lika hes som deras stämma en sång som så illa rimmar sig med romansen att inspektorn halvt förargad sticker valthornet 1 fickan

sångaren var ännu icke synlig men man kunde höra att han närmade sig stället på den branta och besvärliga väg som på södra sidan slingrar sig upp till bergets topp

sången var den gamla som svenska soldaterna sjöngo efter fälttåget mot norge

tolfte karl 1 vintern kall tralalala marscherade mot fredrikshall tralalala döden mötte honom där ack trallera trallerallalallala men hjältens död nu hämnad är hej god dag gode herrar och svenske män sade sångaren som hu plötsligt uppdykande jag lockades hit upp av ett valthorn härliga toner men vägen var rasande besvärlig och jag känner mig torr 1 halsen som om jag hade svälja en masugn

ursäkta att jag blandar mig i herrarnas sällskap

mitt namn är montana min karaktär korporal vid konungens andra livgarde min resas mål jön köping där marknad 1 morgon skall hållas och där jag hoppas träffa några unga friska viljor hågade att inträda 1 krigarens ädla stånd gående den saken har jag något att säga er min unge vän montana som för tillfället var i betydlig mån vad man kallar rökig vände sig härmed troligt till göran först som sist vill ni taga ning

jag frågar därför att jag tycker om er och vill göra er lycka ty ni må tro att gardisten lever ett avundsvärt liv som själva de olympiske gudarna måste avundas honom göran försäkrade skrattande att korpralens anbud var så begrundansvärt att han göran hörde hela sin livstid för att taga saken 1 vägande och att korpralen före denna tids slut ej kunde påräkna något avgörande svar

för tusan utbrast nu montana och såg något förlägen ut jag märker att jag fiskat 1 oriktigt vatten

men saken är att jag av den fördömda och granrislukten 1 skogen blivit liksom litet yr i huvudet jag tål icke den lukten fast jag annars icke är nervsvag

herrn är någonting 1 den lärda vägen det ser jag nu på herrns hållning och pli

nej korporal jag och den där gossen min kamrat äro bara gymnasister från växjö

gymnasister

sade montana vemodigt även jag har varit gymnasist a u c h ich w a r in a r k a d ien g eb 0 r e n jag skrev grekiska och talade latin så att det stod härliga till och min gamle far komminister likasom mina lärare väntade att jag skulle bli ett stort lärdomsljus

men så fick jag några skäggfjun på hakan inbillade mig att jag var karl och sökte genom liderliga seder övertyga även andra att jag var det följden blev att jag rättvisligen drevs från läroverket

min gamle far dog av grämelse och jag grep i tvivlar till musköten

det är min levnadshistoria

men vad fan står jag här och pratar

den dömda lukten av grankåda gör en människa öppenhjärtig

do n e c e r is fel x m u lto s n u m e r a bis a m i cm s temp 0 r a si fu erin n u b ila s old s e ris

ni hör att jag av gamle nash minnes åtminstone så mycket som den dagliga erfarenheten påpekar

inspektorn vars rockficka liksom högstsalig kristoffer barkekonungs tycktes vara en bottenlös tacka uppdrog i dess outrannsakliga gömmor en

flaska körsbärsvin tillagat av hans förträffliga hustru samt några tumlare av järnbleck och manade de närvarande att slå sig ned 1 gräset medan de tömde densamma

montana ögon följde med stort intresse värdens rörelser när denne fyllde tumlare men den stackars korpralen kunde knappt dölja smärtan av sitt gäckade hopp när han med konsterfaren strupe övertygat sig att det oskyldiga vinet ej förrådde ringaste skap med den sorgdövande alkoholen

emellertid kom samtalet i gång och föll bland annat på tans värvareaffärer

ja mina herrar sade han 1 det han tände sin vandringspipa jag har gjort tämligen goda affärer

på värnamo marknad uppsnappade jag fem priser här och där 1 dygderna påträffade jag några andra som likaledes lät övertala sig att tjäna krigets gud

i jönköping hoppas jag även kunna göra ett gott kap

dit har jag också stämt möte med alla mina klienter och sedan jag väl fått dem samlade beger jag mig medmin smålands drift upp till stockholm

samtliga gossarna äro raska krabater som hålla gardesmålet och skola bli prydnader i ledet

men den bäste av dem sammans min guldgosse en liten en på sex fot och en hel hop tum är en masugnsdräng från nadslösa som av särskilda anledningar lät värva sig

med den saken hänger det tillsammans på följande sätt

och montana omtalade nu sven ståls historia

göran och adolf hörde den med spänt intresse

de funno alltför sannolikt att hjälten i montana

berättelse var deras gamle vän och bekantskap masmästaren och vi överdriva icke då vi säga att de båda djäknarne kände sig djupt bedrövade över den olycka som drabbat honom

adolf frågade livligt var sven nu befann sig

ack go herrar sade montana med drömlig uppsyn den stackars gossen har påträffat en annan värvare som nu med all makt sliter med mig om honom

jag har visserligen laglig rättighet till rekryten men min medtävlare är en farlig karl som icke frågar efter lagstadganden och kungliga förordningar det är med ett ord död en

utbrast adolf är sven död

nej jag sade ju att jag och döden ännu slitas om honom

gossen fick för vid pass tre veckor sedan ett anfall av febern som går här 1 trakten och jag inkvarterade stackarn hos en gammal backstugugumma som bor en fjärdedels mil härifrån

sedan har jag under mina strövtåg ej haft tid att se till honom förrän 1 dag får jag behålla honom kan jag för en så vacker rekryt påräkna en extra gratifikation

jag önskar bara att han snart måtte få sina krafter igen så att han på utsatt tid infinner sig på mötesplatsen

adolf och göran ville göra sig underrättade var den nämnda backstugukvinnan bodde men montana på vilken ruset och sommarvärmen gjort allt större verkan gav endast rediga svar och tillkännagav snart genom högljudda snarkningar att han fallit i sömn

inspektorn och djäknarne anträdde nu vägen nedför berget lämnande krigsminnen kvar

att i frid och sova bort ruset

oaktat enträgna bjudningar att stanna kvar över natten framställda av inspektorn hans fru samt framförallt av barnen 1 huset vilka djäknarne haft lyckan att synnerligt behaga togo de samma afton farväl av de gästfria människorna och ställde kosan söderut

ferietiden var nu för de båda vännerna 1 det närmaste slut

de hade beslutat att efter sitt besök på tabers utan krokvägar begiva sig till växjötrakten göra ett par dagars påhälsning var och en i sitt hem och därefter på höstterminen första dag mötas i deras gemensamma kammare 1 växjö

nu ändrade de såtillvida sin plan att de överenskomme om ett kort besök hos korporal brant för att höra efter huru det ligen stod till härstädes ty den gamle krigarens bild stod livligt för deras sinne och de hade under sitt korta besök 1 hans fridfulla hem emottagit intryck som ej så snart skulle utplånas

gubben brant sade adolf under det han vid görans sida vandrade framåt på den beströdd vägen genom skogen är i mitt tycke en typ av den äkte svensken sådan vår herre väl egentligen ville ha honom tapper avgudiskt kär 1 sitt fädernesland och dess krigsära fruktig sinneslugn rättfram och bottenärlig

vad som särskilt fäste min uppmärksamhet var det fina och sant aristokratiska som just i det lade hjärtliga och naturliga röjde sig både hos honom hans döttrar och hos själve sven mästare

det aristokratiska skicket består ej i lyckad salongdressyr utan därute att karaktärens

inre ädelhet och det fulla uppskattande av eget och andras människovärde okonstlat och av sig själv framlyser i den yttre människan hennes ord åthävor och hållning

sådant fann jag förhållandet vara hos denna familj och sådant har jag även funnit det 1 andra hyddor där icke brännvin superi nöd eller en rå och fördärvad herreklass olater smittat folket

det är blott hos den alskade svenske bonden och den gamla adeln av äkta svenskt blod man finner naturlig ädelhet

skandinaverna äro av bestämda till nerna adel fast de vansläktats och förlorat sin ursprungliga prägel det är min fars åsikt och det är min egen tillade adolf spärrfält med mycken bestämdhet

göran förde samtalet på ett annat ämne han skildrade med en ynglings entusiasm lyckan av att äga en koja och ett hjärtas denna åsikt delades alldeles icke av adolf den tvärtom retade honom på det högsta

skulle du utbrast han vilja avbryta dina studier och självmant kullkasta dina planer att såsom präst eller läkare gagna dina människor och samhället blott för att i spiselvrån få kuttra med en öm hustru och endast leva och verka för din egen värda persons lycka

nej göran så eländigt kan du aldrig tänka

huru ofta hava icke du och jag drömt oss en framtid i vilken vi såsom tvenne trofasta kämpar vid varandras sida bryta oss genom världen kämpande som karl den tolfte mot allt falskt lumpet och nedrigt helst det anträffas

se det är ett liv värdigt att eftersträva det är ett mål värdigt att dö för

göran var blott tjugoett år och hans hjärta således ännu icke tillräckligt skrumpet och kallnat för att tillåta honom komma fram med gensägelser av det slag varmed den så kallade mognade erfarenheten hånar det friska och varma sinnets känslor

han fattade sin lille ivrige väns arm och vandrade stillatigande framåt

emellertid började himmelen småningom mulna

digra moln hopade sig över skogen och djäknarne sågo sig om efter en hydda under vars tak de måtte kunna härbärgera sig tills den hotande regnskuren gått över

det dröjde länge och de voro genomblöta av regnet innan de funno en sådan

det var en liten grå koja med lutande skorsten vid sidan av vägen omgiven av några åldriga granar just en sådan där koja som tager sig så pittoresk ut avtecknar 1 tusch på velängpapper men 1 verkligheten är ganska ruskig och obekväm att bebo

det var en sorglig tavla som uppenbarade sig för de båda djäknarne när de stigit in genom den låga dörren

1 ett mörkt rum av högst torftigt men likväl renligt utseende satt en gammal kvinna 1 en stol vid det lilla blyinfattade fönstret och 8

de vandrande djäknarne

krusade ett så kallat lin det vill säga ett slags huvudbonad som ärbara madammer ännu 1 dag bruka

det sorgliga låg ej härute ty gumman såg hjärtans välvillig och fryntlig ut men i rummets bakgrund skymtade en säng och på dess huvudvärd ytterlinjerna av ett likblek ansikte med tillslutna ögon

bredvid sängen satt en annan kvinna böjd över den sjuke hon vände sig långsamt om då djäknarne inträdde och dessa igenkänd johanna brant

ödet hade fört djäknarne till samma koja 1 vilken den sjuke sven stål blivit inkvarterad

karin så hette den åldriga ägarinnan till densamma var änka efter en torpare och försörjde sig ligen genom att krusa lins åt nejdens kvinnliga befolkning