text
stringlengths 4
594
|
---|
han intog en så imponerande ställning som möjligt det vill säga han skrevade ut med benen och förde guldknappen till näsan och sade 1 avmätt högtidlig ton vet ni unge man med vem ni talar |
nå än sedan |
mitt namn är brackander |
patronen väntade att detta namn skulle verka som ett åskslag på motståndaren |
men göran förblev lugn som en filbunke och adolf vars rörliga sinne nu plötsligt slog om på den muntra bogen inföll brackander |
ha ha sådant konstigt namn |
det namnet har ni icke fått genom en slump det ligger en djupare betydelse härute |
såväl ert namn som er person påminner mig om någonting som kallas bracka göran kom adolf med en bedjande blick att |
tystna brackander bleknade av ilska |
då han emellertid ihågkommande görans löfte om sju för tu icke vågade uttömma denna på adolf vände han sig till länsmannen och sade bror spöqvist kan du fördraga att dessa bägge okända personer störa auktionsfreden och ostraffat förolämpa oss |
är en förmögen och aktad medborgare på sina egna ägor icke fredad för skymf och hotelser |
jag uppmanar dig 1 lagens och samhällsordningen intresse gott bror brackander avbröt honom tvist jag ej lämna saken onäpst |
heter herrn spöqvist |
inföll adolf näsvist |
ja du lille landstrykare jag är länsman spöqvist dig till straff och androm till varnagel såsom du snart skall finna |
spöqvist |
sådant gement otäckt namn for adolf men i alla fall passar det er rätt bra och ni bör vara nöjd med det lösdrivare röt spöqvist vem är du |
vad heter du |
varifrån kommer du |
gör reda för dig eller skall jag häkta dig och transportera dig på fångskjuts till växjö |
allt det där angår er icke svarade adolf har du pass karl |
fortfar spöqvist vändande sig till göran |
ja pass inföll brackander |
har du icke pass skall du och din kamrat den lösgläfste pojken sova 1 tingshäktet i natt |
jag har ju sagt er mina herrar att vi äro djäklar sade göran djäklar från växjö ute på |
en botanisk fotresa |
herrarna måtte väl tro mig på mitt ord |
han faller till bönboken utbrast der gnuggande händerna |
de ha icke pass det är tydligt |
det är rätt ledsamt sade spöqvist men eftersom i ej kunnen dokumentera er och vara synens kringdrivande för samhället vådliga personer så finner jag mig föranlåten att taga vara på er |
hör hit fjärdingsmän |
risqvist hör hit |
de här gökarna skola under säker bevakning nu genast föras till tingshäktet hav barmhärtighet med mitt unga blod stormäktigaste herr länsman 1 bad adolf 1 gäckande ton |
nej du huggormars avföda nu är du 1 gluggen sade spöqvist |
samma ögonblick herr risqvist och männen framträdde för att verkställa förmannens befallning drog göran lugnt ur fickan några och utvecklade dem papper under länsmannens och nens näsor |
dessa sågo med stor snopenhet tvenne 1 laga form utfärdade och med vederbörligt försedda sigill pass det ena för studeranden göran sigurdsson och det andra för studeranden friherre adolf spärrfält |
aj för fan mumlade länsmannen för sig själv pojkvalpen heter spärrfält till troligen sonen baron spärrfält på lindnäs således besläktad nära med min höge förman landshövdingen |
här kunde jag kommit illa 1 klistret |
och länsmannens guttaperkaansikte rynkade sig |
hastigt till det sliskigaste smil |
han bugade sig djupt för de båda djäknarne hostade en stund och sade därefter jag hoppas att herrarna ursäkta detta olagliga missförstånd |
min tjänst är nämligen av den sorgliga beskaffenhet att missförståndet avbröt honom adolf är minstone icke å min sida |
jag tror mig hava uppfattat er karaktär alltför väl herr spöqvist och tager icke ett ord tillbaka av vad jag om er yttrat |
ack herr baron sade spöqvist 1 det han lade handen på sitt bröst ni är ännu så ung och oerfaren annars skulle ni nog inse att under min hårda och sträva yta klappar ett hjärta ett hjärta som blöder vid likars nöd men vad skall jag göra |
min tjänst är nu en gång för alla av den sorgliga natur att sådan feg ömklig krypande stackare du är spöqvist avbröt honom patronen harmsen skall du stå och förödmjuka dig inför dessa pojkar som ännu ej blivit torra bakom öronen och som med de skymfligaste okvädingsord angripit din heder |
spöqvist från denna stund föraktar jag dig jag uppväger brorskapet jag vill aldrig mer se dig inom min dörr sluta nu auktionen och gör din skyldighet |
härmed vände patronen ryggen åt sin gamle skötevän och gick med långa steg upp och ned bland folkhopen |
göran anropade musköten och spöqvist överlämnade den till honom med en ödmjuk bugning |
auktionen var nu slut och större delen av menigheten drog sina färde |
endast herrarna fjärdingsmännen och några äldre bönder stannade på stället |
spöqvist skyndade till patronen för att försona sig med honom |
huruvida detta lyckades veta vi ej men patronen sågs strax efter med högtidliga steg inträda 1 stugan saga av länsmannen och de övriga |
djäknarne följde bakom tåget och stannade 1 förstugan |
dörren mellan denna och rummet var öppen |
nu gamle krutgubben sade patronen och lade sin hand på korporal brants skuldra nu är auktionen slut |
jag kommer för att fråga dig var du ämnar sova 1 natt |
brant vände sig om rätade sig stolt och svarade jag skall 1 natt måhända sova lugnare än ni herr patron |
kan väl vara sade patronen med ett skratt men här inne sker det icke du har ju icke en säng att ligga uti icke en klädespalta att breda under dig |
och för övrigt är huset mitt |
jag ämnar tillkomma dörren du måste genast härifrån |
var har du din käring och dina döttrar |
jag har velat bespara dem åsynen av den olycka varmed ni hemsökt oss de äro hos min granne ola person sade den gamle med darrande röst |
hos ola person hos den fattige uslingen |
fortfar patronen jag skall säga ola person att om han en timme längre hyser dem under sitt tak så vräker jag honom från gård och grund |
hör på gamle knekt vi ha visserligen ännu mar och så länge sommaren räcker ha tiggare likasom hararna hus 1 var buske |
men maren är snart förbi och jag varkunna mig över dig stackare jag måste skaffa dig tak över det länsman spöqvist till vilken samhällsklass hör numera denna människa |
vad menar du bror |
frågade spöqvist |
är han i allmän eller enskild tjänst |
idkar han fria konster jordbruk eller annat fång |
nej han har intet jordbruk att idka han har icke ens en not varmed han kan draga en fisk ur sjön |
har han bevisligen av egna gångar eller genom andras vårdnad sin bärgning |
nej han har |
visserligen en pension för att han varit 1 fält och förlorat sitt ben men den pen sionen belöper sig summa summarum till 8 daler |
han har en fosterson men den har begått brott rymt och tagit värvning |
han har också två döttrar men vad kunna de bidraga till hans sörjning |
en piglön här 1 orten utgör omkring 14 rör res årligen |
själv är han gammal kraftlös och varför |
således kan han varken genom eget arbete eller anförvanter vård erhålla sin bärgning |
han har icke tak över huvudet icke en torva som han kan kalla sin |
till vilken samhällsklass hör han således spöqvist |
nu förstår jag dig bror sade länsmannen han är numera en så kallad första slö s son och såsom sådan berövad sina liga rättigheter inföll patronen |
han får icke lämna |
socknen utan särskilt tillstånd jag såsom barligen vald tillsyningsman har husbonderättighet över honom och kan sätta honom till vilket arbete jag behagar |
men som han ej duger till arbete förordnar jag härmedels att han direkt härifrån transporteras till fattigstugan |
kong |
maj ts ordning är 1 detta fall klar och tydlig |
fast vi ej äro välsignade med det ryska statsskicket ha vi ändå gudi sov lagar här 1 sverige som göra skillnad till personen och lägga ett behövligt ok på packet |
fjärdingsmän fören karlen till fattig stugan |
jag ansvarar inför sockennämnden och om så behövs inför domstol för mitt åtgörande och tacka du vår herre gamle knekt för den mildhet och människokärlek som bevisas dig ity att fattigförsörjningen tager vård om dina gamla orkeslösa dagar |
gott folk fortfar patronen nen belastas nu visserligen med en ny börda men efter all anledning har väl den gamle krutgubben icke lång tid igen att leva vi torde snart bli honom kvitt |
0 gud suckade korporal brant och sänkte sitt grå huvud mot bröstet blev då detta slutet på min bana detta frukten av ett långt liv tillbragt med bön och arbete |
herre giv mig styrka att utan knot bära min lott och ske din vilja |
mina vänner tillade han högt det är hårt att en man som alltid beflitat sig i sitt anletes svett att förtjäna sitt bröd slutligen skall falla sina sockenbors till last |
men såsom patronen nämnde mina återstående dagar lära väl vara lätt räknade det må vara en tröst både för er och mig |
följer er men först vill jag tala några ord med mina anhöriga |
nu steg göran fram räckte korporal brant handen och sade tack för sist korporal |
ack är det ni herr göran |
sade gubben |
ni har kommit 1 en ledsam stund |
Subsets and Splits