df
stringlengths 1
4
| dating_start_year
stringclasses 341
values | dating_end_year
stringclasses 18
values | issuingplace
stringclasses 499
values | issuingplacecountry
stringclasses 16
values | language
stringclasses 15
values | indexterm
stringclasses 75
values | transcript
stringlengths 0
29.5k
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
6513 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Kirjeet | Wår &c. Wij haffue vndfongit eders scriffuilsze, frw abbatissa, i huilke i beclagha eders store fatigdom oc armod, och ären therföre bönfalne til oss, atuj wille wara eder bistondige och behielpuge atj bliffue måge widh the godz, som eders closter är funderatt mett, och them i sedan ther vnder fongit haffue mett testamente eller prouentar, vppa thet atj tedan jcke vtgåå skolen &c. Så kenne Gudh atuj wore eder gerne til wilie i then motten oc all annan huar wij kunde ther mett tilkomme för then handell skull, som i Vesterårs beleffuat wart vtaff wort rikisins rådh och then meneman i rikit, huilken oss thet betager. Och förnimme wij att epter eders closter är nyligan stichtadt, att mest all godzen kunne jgen clandras epter samma Vesterars handell, thet wij jcke heller kunnom nw någrom förwegra än tilförende. Mæn thet oss til kommer och cronone, som är mett the godz Helgom och Stenberga, som clostrett mett funderett är, och teslikis mett then förläningh Lonthöö och Lithala, som wår fogte Månss Suensson jgen kallade, och wij wäl jgen kalla motte epter för:de Vesterårs recess jnnehollelsze, äre wij wäl till friidz mett atj än heholle en tiidh lång, synnerlighe för the gamble brödre och systre skuld, som ther jnne äre, the til euentyrs jngen radh wiste före sigh vm clostredt platt förlagdis. Och tacke wij eder gunstelighe för then skench, som i oss senden. Huar wij kunne ramma eders beste så mykit som oss stonder til att görandis, wele wij altid gerne göre. Och haffue wij nw scriffuit wår fogte til, Månss Suensson, att han skall [lathe] eder frijt vp jgen för:de förläningh och dagxwerke och göre eder ther jntett hinder vppå. Gudh eder &c. [Aff Stockholm dominica trinitatis 1530]. |
|
6514 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem skreffz Månss Suensson på Abo til att han kallar jgen the ij booll Åke Clauson haffwer hafft vdj förläningh och alle the godz, som äre komne vndan cronone mett skatten etc. Jtem skreffz itt opit breff til Tauestehus län att wår keriste nad:e herre kaller jgen then rokarosze gestningh vpunder Tauestehus slott til hans nadis egitt folk och fotgongare, som domarne ther en tiidh lång hafft haffue. Tesslikis Loppis sokn, som Åke Clauson haffwer hafft vdj förläning. [Dat. Stockholm corporis Christi]. |
|||
6515 | 1530 | Borgå | Suomi | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | För allom them thetta breff förekåmma kan bekennes iagh Oleff Larsson medh thette mitt öpne breff, att iagh medh min godh willie haffuer låffuatt och giffuit och gör witterligh ähnnu medh thette mit öpne breff, att iagh vnner och giffuer hedherlige personer Birgithe Frijlles dåtter och Margretha Frijlles dåtter ett godz, hetandes Torsby liggiandes i Perno sochn, medh alle the tillägon(!) och rentte ther af aldeles tilliggia [och aff alder tillegat] haffuer eller och framdeles tilliggia kan, för then skadha iagh kåm j och war theras fadher Frijlle Madzsson[s] banneman till hans lijff; ty affhender iagh (förb:de) medh (= migh) och minom arffuom förbe:de Torsby godz och tillägnar förbe:de Birgitta Frijllesdåtter och Margretha Frylles dåtter och theres arffuom till ewerdeligh äge; skall och ingen aff mine arffuinger, leffuandes eller effterkommande, (skole intet) tilltaal haffua till förb:de personer eller theres arffwingar om förbe:de godz effter thenne dagh. Till yttermehra wisso att så j sanningen ähr bedher iagh ehrlige godhe män bårgmästare och rådh j Borgo stadh om theres stadz jnsigle och Lasse Månsson j Hajko att tryckia theres jnsegel på ryggen å thetta breff, effter thett iagh icke sielff jnsegel haffuer, som giffuit och schriffuit ähr j Borgå prästegårdh kyrckemässo dagh åhrom effter Gudz bördh 1630 (= 1530). Jthem haffuer iagh och giffuit Frijlle Madzssons (Matz) dåtter(s) hustru Margretha 6 alnar syskens arffuegodz till en willie och wänschap. |
|
6516 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Gustaff, met Gudz nådhe Suerigis och Göttis etc. konung, göre vitterligit, attui aff vor synnerlig gunst och nådhe haffue vnt och vplatid, som vij och nu met thetta vort öpna breff vnne och vplathe, tenne oss elskeligh tro man Jacob Flämingh tesse äpter:ne godz ther han sigher sigh vara rätther byrdeman till, som först är en gårdh benempd Wyrilä, jtem en gård Nemiss och et ödis torp ther hoss, och et gotz Koskis beliggiandis i Pöytthe sokn för tw hundradhe fyretije mark ortuger, them vij bekenne oss redhelige vpburit haffue, huilke gotz tilforenne lighat haffue vndj Helghe lichamme prebenda i Åbo och nu oss vppå krononne vegue äpther Vesterors recess tilfallen är; huarföre affhende vij oss och vorum arffuom så och for:de Suerigis krone för:ne godz och tilegne them for:de Jacob Fläming och hans arffuom til euerderlighen ägho met alla tess tiläghår i votho och torro, skog och skiull, närby och fiärren, ingo vndantagne, som the gotze nu tilligge och aff aller tillegat haffue, forbiudhendis allom, eehoo the helst äro eller vara kunne, som för vora skuldh vele och skole göra och latha, for:de Jacob Fläming her emot naghit hindher, platz eller quall at göre i någhen motthe [pa] for:da gotz, vid våra ogunst, vredhe och then nepst laghen ther vm vtuisa. Tess til ytermere visse lathe vij hengia vort sechret nädhen för thetta breff. Giffuit på wårt slott Stocholm monedaghen näst för Joannis baptiste. Anno etc. mdxxx. |
|
6517 | 1530 | Sjundeå | Suomi | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | Bekennes iach Neels Grabbe, härettz höffdenge öffwer Rasborgz länn, medh thette mitt närwarände öpne breff, att thenn tiid iach somar ting hwltt med almogen aff Siwndo sochnn i ärlig swens närvarande Lindwid Claesson på ärligh och welbördighe [mans] wegne här Erick Flämingz, riddare och höffues man på Rasborg, anno Domini M: d: xxx om sancte Iohannis baptiste afftonn, tå kom för rätte och (!) satte ting Staffan i Enng och kungiorde att han hade wplatidt och såltt ärligh mann Henrick Rawaldsson i Siwndebij en ottungx skatt marck iordh liggiandes i Gossarwa för vi marck och wtåff the vi marck ärffde Oleff i Näsbij i[½] mach, och the andre peninger lade Staffan i fast iord i Engijs bij, som han köptte wtoff sin broders hustrw, so thett bleff iordh för iordh; hwilckett ärende iach skött thell the xii i nempndene sotho, som är Ions i Munxbij, Pedher i Störsbij, Madz i Göxbij, Morthen i Störsbij, Per Larssonn i Biörnträsk, Peder i Malm, Mechel i Swarttebäck, och Tomas i Munxbij; the ther om ransakade, witnade och effter sworo att for:de köp war laglig giordtt och lagstonditt, och inghenn mått mich och nempnden wedie wilde, tij dömde iach for:de köpp stadigtt och fasth att bliffwa, och förbiwder iach hwariom manne här emott mere hindre eller qwalie, wed sinn iij march för min dom. Tiill thesse breff mere wesse och bettre förwarning tho lotter iach wetterligtt hengie mitt insigell nider wnder thetta breff. Datum die ett loco wt supra. |
|
6518 | 1530 | Kastelholm | Suomi | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | Jach Iffuar Fflemingh riiddare kunnogt och allom vetterligit gør, szom thetta mitt öpne breff hender före komma, att iach mett förbetenckte moodhe szå och mett mine frenders samtycko och goduilia haffuer giort itt venligit och lagligit jordeskipte mett ærlig vælbyrdig quinne hustrv Birgitte j Bastö, Nils Gummundsons effterleffuerska, huars siell Gudh nåde, j tess motto att iach i rätt lagligitt skipte vplatidh haffuer, jæmuæll nw bebreffuer och veluilieliga vplater henne en halff ægodeell vthii Bastö, szom iach mich tilköfft haffuer vtaff Aboo domkircko för en gård j Näss medh alle tess vthuæger (!) och tilliggiande ægor, som ligger för hundrade tyo [mark] ørtugor, vtøffuer huilkidt thetta skipte stadde och næruarandes vore til fasta och vithne tesse epter:ne ærlige godhe mæn erlig herre her Henrick, kirckeherre j Ffinneström, wälbyrdig man Jocep j Näs, Per Borree, Gijsle j Traneuijck, Jöns Olson j Haralsbij, Oloff Michelson j Ödkaraby och Jöns Erickson i Laffö, huilke tess fastar och vithne ære, än dogh förmælte hustrv Birgittes ægodell j Næs högre och vidhere strecker sich j iænkatale æn mijn ægodell j Bastö. Dog för henness wælbeleghenhet skull ære vij ther om iemth moth jemt wælförsåtte, förenthe och venliga velförlichte huar att niuthe, bruke och beholle vthan all jenckningh opladzat och obehindradt till euærdeliga ægo. Thy affhender iach mich och myne arffua then forbe:de halff part j för:de Bastö och honom tilegnar vnder för:de hustrv Birgitte och hennes arffua till (till) euærdeliga ægo, frii, quitt, opladtzadt och obehindradh. Dog huar framdelis szå henda kunne, som Gud förbiudhe, att then offtabenempde halff partt heller ægodell j förne Bastö vorde förbe:de hustrv Birgitte heller hennes arffua met noghen lag heller rett ifråuunnen, thåå beplicter iach mich och mine arffua att vederleggia them i fasta godz och iemgodha beleghenhet jnnan dag och tiidh szom Suerigis lag inneholler. Till tess högre stadfestilse och breffs föruæring ath vij ther om samma skipte ære vælförsåtte, förenthe och venliga velförlickte huar niuthe, bruke och beholle som förscriffuidt ståår, thy trycker iach mitt incigle påå ryggen å thetta breff, szom giffuitt och scriffuit ær vpå Castelholms slott jpso die apostolorum Petri & Pauli åren epter Gudz byrd mdxxx etc. |
|
6519 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Göstaff, medh Gudhz nådhe Sw[e]rigis, Göthis etc. konungh, göre wetterligit, att wij haffue vntt och tillathet att thenne breffuisere oss elskeligh Erich Schalm, borgere j Åbo, på hans hustrus och hans brödhers wegna må och skall kennas widh thenna effterskrefna godz, som här till dagz legat haffua wedh Nijkorn j Åbo och komne äro vndan theris slecht, som är Söderlax (= Vuoris) j Töffsala sochnn, Vckijlax i Weemo sochn, Vallas i Wirmo sochnn, Öffueruentila j Lundå sochnn, Kirffuela j Nummisby j Nousis sochnn och Kaukurla [j] Saw sochnn, doch så att han skall först wittna sijnn bijrdh på tinget eller och för the gode men j Åbo capitell, när oss elskelige tro man och rådh her Erich Fleming är till städz. Thess till ijthermere wisse lathe wij hengia wårtt secret nedhan för thetta breff. Scriffwit på wårdtt slått Stocholm undecimo iulij anno MD 30. |
|
6520 | 1530 | Grabbakka | Suomi | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | För alle the dannemän thetta mitt närwarandes öpne breff händer att före komme, bekennes och kundgiör iag Nils Grabbe à wapn mig hafwa undt och gifwit min elskelige hustru welbördig frw Christina Cnwtzdotter till heeder och mårgongåfwor å rättan hinderdag een min gård benämd Goltö, så god som fyrahundrade [mark] i thesse ährlige gode mäns närwara, som är först ehrlig wälbördig man her Erik Fläming riddare, Jöns Wässgöthe, mäster Erik kyrkioherde i Tenala, her Thomæ Grabbe kyrkioherde i Kyrkslätt, her Jacob kyrkioherde i Poijo, Clas Grabbe, Henrik Skrijfwer, Jöns Mickelsson, Bertil Jönsson, Erick Ollsson, Lars Skalm, Hendrich i Siundeby wäpnare, hwilka för:ne godhe män tå på glawenet hullo och stadfäste för:ne morgongåfwor med sådana wilkohr och skiäll att, om Gudz förseelsse så wore, thet wij icke worde barnbunden tillhopa och om sedan ther om något klander worde, thet the icke wilde för:ne gård för fyrahundrade marck fult anamme, som han doch lickwäl wärder är, då beplichtar iag mig eller minom arfwom thet med rede penningar wederläggie såsom förskr:ne gård kan pröfwas eller finnas mindre wärdt wara än som förskrifwit står. Till yttermehra wisso, förwahring och stadhfästelse beder iag för:ne wälbördige herrar her Erik Fleming riddare, Jöns Wessgöthe och Hendrich Skrifwer à wapn at hängia theras insegle med mit jnsegell neder vnder thetta breeff, efther thet at thesse andre gode män, som här och benämbde och på thenne tidh icke hafwa theras begrafwen eller uthstungen jnsegel hoos sig; doch lickwäl stadfäste the för:ne mårgongåfwor lyka som thessa godhe män, som sitt jnsegel här under hängia. Gifwit och skrifwit på wår gårdh Grabacka then måndagen näst för sancte Margaretæ dagh anno mdxxx. |
|
6521 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij &c göre witterligit, atuj haffue befaledt thenne oss elskeligh mester Jacob Wenne, ercheprest i Abo Nykoren, mett the landbönder och then rente ther vnder ligger, att han them oss til godo och nytto besijta och achta skall altidh til godan rekenskap; huarföre förbiude wij alle, som för wora skuld wela och skola göra och latha, besynnerliga wora fogtar och embitsmen, att the för:ne mester Jacob jnted hinder eller förfang göre vppå för:de wore befalningh eller landbor, vtan heller hielpe och störke til lagh och rette och bistond göre huar han them behoff haffuer och på wora wegna tilsegiandis worder; och biude wij för:de landbor, att the och jngom androm sware til theris årlige utskylder som the plictuge äre vth att göre, huad thet helst är eller nempnas kan, vtan för:de mester Jacob vppå wora wegna. Huar noger menar sigh haffue någen rett till någit thet godz, som vnder för:de Nykoren belegne äre, och wil thet effter Vesterårs ordinancia jgen kalla, skall then, som thet begärer effter Westerårs recess jnnehollelsze, beuise först sine byrd vm för:de godz vppa lagha thing och stempne [och] få vtscriffter vtaff för:de mester Jacob vppa the breff, som lyde vppa thet godz, som så jgen klandras skall, ther wij oss effter rette kunne, huilke vtscriffter för:de mester Jacob then jcke neka skall, och komma så sedan till oss och få wår wilie och gode loff och minne til att lösse sådana godz jgen etc. Huar som nogher annerlunda dierffues till att rycke eller kippe nogit aff för:de Nykors godz vnder sigh, wele wij therutöffuer straffa latha som tilbörligit är, och biude therföre att jngen öffuerfaller för:de mester Jacob eller förtunger mett omak sijn eller gestning vm för:de godz. Tesz til wisso etc. [Dat. castro nostro Stocholmensi ii calendas augusti anno etc. 1530]. |
|
6522 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem bisp Mårten i Abo en quittancia på itt(m) marcer ortuger för then taxa wår nåd:e herre vtaff stichtedt för thetta år giffua skulde, och vij(c) marcer vppå then spannemåll han wår nad:e herre och så aff stichtedt vtfest haffuer för thetta åår. Dat. die Magdalene. |
|||
6523 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Kirjeet | Wij Gustaff, medh Gudz nadhe (etc.) konungh, hälse edher oss älskelighe troomän och jämwäl wåre och cronones skattskyldige bönder och meenighe allmogen, som bygge och boo uthi Finland, kärligen medh Gudz och wår nådh. Kiere wänner, gifwe wij edher tillkenna att oss är förekommitt huruledhes någre ibland edher begynna att göras treetske emoth edher biskop och kirkioherdar, wellandes till sigh tijonden, den the hålla inne medh sigh, och annat sådant mera aff den rättigheet the årligen plichtighe äre att uthgöra; och kunne wij icke görligen weta uthi hwad acht och meeningh the sigh nu så olydighe och ohörughe finna låta, dragandes sigh undan then godhe gambla skickeligheet, som här till dagz aff ålder uthi christenheten warit haffuer. Hwarföre biudhe wij edher alla och högeligen förmane, att i råder ther boot uppå, görandes förbemälte Morthen biskop och kyrkioheerdarna uthi tijdh och tijma edher rätte tijond och andra rättigheet i them plichtige äre såsom andre godhe dannemän göra här i rijket annorstädes effter Sweriges lagh och godhe gambla christna sedwänior; thesslikes the, som ännu haffua den tijonden inne medh sigh, att the låte henne redeligen uthkomma medh dett första, så frampt att wij icke skole warda förtänkte att låte straffa [them] theruthöffuer effter laghen som uthöffuer andre treesko, som wij och wåre fougter och embetsmän wår wilie theruthöffuer tillkenna giffwitt haffue. Edher härmedh Gudhi befallandes. Aff Ståckhålm die Jacobi apostoli anno Domini 1530. Under wårt secret. |
|
6524 | 1530 | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij etc. göre witterligit, att oss haffuer warith claghat huruledis en dell aff the bönder i Körw sokn i Norraboten fara mett wald och welle [i] theras fiska waten, somboo i Mostesåre soken, och haffua huarkin loff ther til aff them, som watnen til höra, eij heller göra ther tijonde fisk vtaff kyrkieherranom, som i samma Mostesåre sittiandis är, som sig aff rette til bör; huilkit, om så i sanningh finnes, bör jcke tilstadt bliffua. Therföre befale wij lagmannenom, häradzhöffdingenom och wor fogte i then landzende och huariom thera för sigh att the ther vm ransaka, och, huar thet så finnes, straffa ther offuer effter laghen, så att huariom och enom bliffuer sin rett beholden, bönderna sin fiskewaten frij och kyrkeherren sin tijonde som goda gambla sedwenia är i rikit, vtan så finnes att för:de Körwbönder mett nogra redeligha skäll eller priuilegier sigh therföre förswara kunna. Tess til wisse att så wår vilie och befalningh är lathe wij etc. |
|||
6525 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij etc. göre witterligit, atuj vtaff synnerligh gunst och nåde haffue vndt och tilstadt [och] nw mett thetta wårt opna breff vnne och tilstädie att oss elskelige wyrdeligemen clerikeriidt vtj Abo sticht effter thenne dagh måga och skola wara frije för thet borgeleige, som the her til dagx vtaff wora tienare hafft haffua, mett sådana skäll och förord att the skola giffua oss årlige sex hundrade mark vtj en taxa, vtgiffuandis för:de summa altid först vm wåren som the oss them weluilieliga vtuiszedt och loffuadt haffua. Huarföre biude wij allom them, som för wora skull wela och skola göra och latha, serdeles wora fogtar och embitzmen, att the för:de clerikerij her effter mett jntedt borgeleige i någen motte förtunga, gesta eller gesta latha, wid wora ogunste. Tesz til visso etc. Giffuit på wårt slott Stocholm odensdagen nest före Olauj anno etc. 1530. |
|
6526 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem mester Jakob Wenne, archeprest i Abo, en quittencia att han haffuer giort en redelig rekenskap för affradzpeninger, gingerdzpeninger och all annen dell, som han vtaff Nykorens renthe i Abo vpburith haffuer sedan i fiord om erixmesson anno 29, thå han then vdj befalning fik, och til thenne tiid, som är Olauj anno 30, thå han rekenskap giorde på thetta effter:ne när, som her effter fölger: först ij lester malt i[½] pund i[½] spann, rogh ii[½] pund [½] spann och xj pundh smör, ther han framdeles vdj nesta rekenskap ägher göra redho före. Teslikis haffuer han och giort rekenskap för the peninger han vpburit hade för the godz her til igen löste äre vndan Nykoren i Abo, R:O:I: Dat. die Olauj. |
|||
6527 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6528 | 1530 | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | ||||
6529 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Götstaff &c göre witterligit, at arom &c 30, daghen nest epter wårfrue dagh assumpcionis, når wii personliga stadde wore vti wår stad Abo med wåra tro men och rådh her Knuth Andersson, her Jffuar Fleming, her Erick Fleming, riddare, och andre flere och hullo ther reffst, kom ther in före oss några bönder åff Reesze sokn, Oloff i Kerdo och hans son, och clagade til borgmestare och rådh ther i stadhen vm itt godz benempdt Rettis liggiandis strax vtan för Åbo jnnan stadzens råår och röör, begärandis thet fås them igen, och sadhe sigh eller theris forfädhrom aldrigh wara retgiort for samma godz, endoch the bekende at sådana godz war komit vnder stadhen för itt mandråp skull, som skeedt war for mong år sedhan vppå stadzens fäherda, och wiste icke vm for:da godz for peninger betalat wart; ther emott borgarena bvro fram itt konungh Kristierns stadfestilse breff vppå fordom konung Eriks breff lydhandis ath stadhenom vnt war at köpa vnder sigh vtåff kronenne itt heelt krookland jord, thet the sadhe finnas skulle j for:da Rettis godz och Pissuby, then the sadhe longo betalat war. Så effter wij icke wiste eller wetta kunde vm samma krook iord finnas kunde vti sama Rettis eller och vm borgarena hadhe inkrectat sigh någhot mera åff for:na bönder än som for:ne konunga breff tilloth, itt heelt krookland iord, förskickadhe wij tesse epterskriffne wåra troe men til at holla ther en syyn vppå, som woro Torsten Salomonson, Sten Finne, Hans Buszila, Lasse Skalm, Pedher Skalm, wepnare &c, the ther granneligha besågho stadzens råår och röör, som woro: först Store Lötestenen rett österuth frå domkyrken; then andra råån til itt högt bergh benempdt Korolabergh, rett österuth frå Lötestenen; then tridhie råån frå samma bergh och til Korolabeck och östersödher; ffierde råån frå becken södher vth in j Blomans äng, som nyes vptagen är aff stadzens vtmarker, widh en höladha vppa en stor steen westersödhervth; femte råån frå ladhastenen södher vth til itt bergh tw pijlskot i frå; sjette råån til itt bergh i frå thet samma bergh södher vth; siunde rån til Röffuresten widh almunda wäghen på södhra sidhon; ottonde råån frå Röffuaresten til en eek södher vth och en kant til wester; niyonde råån j frå samma ek och till Pissu äng westersödher j en börkebuska, som lagd är med råstenen hart widh gierz[g]ården widh södhra berghit; tiyonde råån i samma äng vestersödher litet i frå, hart widh södhra berghit wid itt eketrä lagt med gamla råstenen; elleffte råån westervth och en kant til södher wid en beck emellan Pissuåker och Kackars äng lagt med råstenen; tolffte råån frå samma becken och til Pissu bergh ret wester vth som råmerckit är huggit på bergit; trettonde råån frå Pissubergh til Roposten wester vth; fiortonde frå Roposten rett westervth och til Heikela wester nör frå Heikela gård vppå en bergh hell, som war lagd med gamla råstenen; femtonde frå samma råån och til åån westervth och en kant til södher, lagt med sten i åbredden. Och funno for:ne synemen ther j sanning at for:da stadh och borgare hadhe intit mera j frå bönderna än en halff krook iord, then the funno liggiandis innan for:da gamla stadzens råår vti for:da Rettis godz och Pissuby, effter som them til löszn vnt war och konung Kristierns breff vm yttermere vthtrycker, thet for:ne Torsten Salomonson med flere for:de synemen witnade och epter sworo inn for for:ne wårt elskelige riksens rådh, som wij åter igen tilskickat hadhe at sittia for retta på Abo rådstugo neste daghen nest epter S. Egidij dagh samma åår, at thet hörde stadhen til och icke for mera skattat war än en halff krook, endoch the icke wiste eller sweria willa ath for:da halff krok iord naghon tiid for:ne bönder gulden eller betalat war, ther och tå for:de bönder och åclagare jntit emot wedhia wille, vtan allenast kende sigh en wid nampn Morten j Ilposte med sina arffuinger haffua ther otta lass äng inne, som lydha vndher for:de Pissuby; huarföre dömde for:de godhemen borgarne och stadhen til samma halff krook iord vti for:da Rettis godz och Pissuby med åker och äng och alla tilåghor til ewerdeliga äghor, vndantagande for:da otta lass äng som forscriffuit står, med så skäl at borgarne skola for siela wådha skul giffua for:da bönder xxx mark ortuger til en wenlig förlijkning och bettalning for samma krook, huilka for:de xxx mark wii fornimme at the them til godho nöijo förnögt och giffuit haffua. Therföre samtycke och wij samma doom och stadfeste then med thetta wart næruarandis opna breff j alla motto som forskriffuit står, fförbiudhandis allom någhon tijd yttermere vppå thenna krook syyn eller doom at tala eller platza stadhen wid plict xl mark huan och en som laghen giffua. Tess til yttermere wisso late [wij] hengia &c nedhan for thetta breff. |
|
6530 | 1530 | Raseborg | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Götstaff, mett Gudz nade Suerigis och Gottis konungh, göre witterligitt, att arom effter Gudz byrd mdxxx, sancti Bartholomej affton, när wij personlige stadde wore vppå wår och cronones gård Rasseborgh och hade förskickadt tesse efterscriffne wore tromen och rådh, som äre her Iwar Flemingh, her Erich Flemingh, her Knut Peder[son] (= Andersson) riddere, Biörn Clauesson, Peder Erlandsson, och flere godemen att the ther skulo sitte for rette ther sammastadz, komo thå för them i retten Hanss j Stoxböle och Michel ther samastadz och talade till mester Erich – – – kirkieprest i Tenale sokn, om en öö benempd Langöö, liggiandis i för:de Tenale sokn, vnder for:de Stoxböle by, som theris foreldre hade giffuit til for:ne Tenale kyrkio för lxxx år – – – – – – – haffuer och doch likwell – – – – – årlige vtaff samma Langöö huilk – – – – – – skall beuise. Så effter – – – – – – – – – – – för nogre år sedan aff the menena Suerigis. – – – – – – – ock samtyckt war – – – – jord, som är giffuen til kyrkor och closter förre eller zedan – – – Karlls reffsth stod, skall – – – vnder cronone ransakade atth(?) dömde för:ne godemen som för rett – – – för:ne Hanss i Stoxbol – – – – thersamastadz och flere, som jordägande äre i för:ne Stoxböle, samme Langöö till jgen, dödhandes och om intedt görandes thet breff, som för:de mester Erich Spore hade på Tenale kyrkies vegne vppå for:de öö, huilken dom wij och nw mett thetta war nerwarendis opna breff gille stadugt och fast göre, förbiudandes alle, som nu är eller här effter wara kunne, att thenne wor dom icke i nogen motte förkrenkia eller ryggia göre widh theris xl mark effter laghen. Tess til ytermere wisso och högre förwaringh late wij hengia worth secreth nedan för thetta breff, som giffuit är år, dagh och stadh som forskriffuit står. |
|
6531 | 1530 | Raseborg | Suomi | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Tesse epter:ne godhemen, som är her Knuth Andersson, her Iffuar Fleming, her Erik Fleming, Pedher Erlandson etc. såto för retta på wår käre nad:e herris wegna på for:da tijd och stad anno 30 och sedhan epter theris ranzakan äre sådane breff vtgiffuen. Jtem fick Hans i Stocksbole och hans grannar med honom jtt dombreff på en öö benempd Laukiö, huilkin öö for lxxx år sedhan giffuin war vndan skatten til Tenale kyrke; hadhe doch bönderna draghit vth skatten lijka storan och presten hade öön. Jtem fick Pedher i Högbole i Tenale sokn dombreff at han igen lösza motte ix alna iord liggiandis i Rörsby, huilken iord Söffuerin Påelsson hafft hadhe vndan skatten och fåt ther frelse vppå åff her Svante Nielson, dödhadis samma frelsze. Jtem fik Jöns Wesgöte itt dombreff vppå Wigxsta gård, then han nu på sitter, at han honum beholla skal vtan hinder for sin hustrues barn til tess at barnen lösza honum the twå qwernar igen, som hans hustrus retta morghongåffuor woro; sedhan skola barnen få forn:e Wigxsta gård igen. Jtem fick Jöns Knutsson itt dombreff at Anders ryttare, borgare i Åbo, skal innan vj vikor betala honum clxx marc, som Anders vpburit hade epter Jönsas moderbroder bisp Arffuit, huilka peninger Anders antwordade canecarne i Åbo. |
|
6532 | 1530 | Raseborg | Suomi | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||
6533 | 1530 | ruotsi | Monastiset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Tesse epter:ne klenodia äre j Nådendals clöster, som bescreffues anno etc. 1530, feria sexta post Barthollomæj. Först xiiij förgijlte kalkar mett theris patener, stora och små, wogo tilhopa – xxx lödige [mark] ii[½] lod j qvintin. Jtem en arm vog – viij lödige [mark] j lod minus. Jtem j kors förgylt vog – xv lödige [mark] iij lod. Jtem j lithet forgylt korss vog – ij lödige [mark] j lod j qvintin. Jtem iiij små helgedoma kar met suarta strusegg beslagna met sölff, wogo – vj lödige [mark] tilhopa. Jtem ij små helgedoma skrin litet beslagna met sölff. Jtem än iij små skrin, som inthet beslagna wåre. Jtem eth rökilsze kar wog v lödige [mark] vj lod. Jtem eth månstrantz vid v quarter hökt, väger xiiij lödiga [mark] vj lod. Jtem eth lithet pixis pro jnfirmis. Tesse epter:ne klenodia haffua the godemen satt till pantha. Jtem haffue the satt en kalk vtt til panta her Måns j Nowsis för xx [mark]. Jtem haffuer Biörn Klauesson fått aff them ij kalka för mijöl och korn. Jtem haffuer och Jacob Fleming aff them iij kalka. Först en röd halff slithin flogellss korkåpa. Jtem iij gambla vtslijtna korkåper. Jtem j grönt gammalt flogelss messehakell och redett. Jtem j suart flogelss messehakel till wåre fru altare. |
|||
6534 | 1530 | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
6535 | 1530 | Raseborg | Suomi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | |||
6536 | 1530 | Uskela | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Götstaff, medt Guds nådhe Suerigis och göttis &c konung, göre witterligit, at epter wii besinnat haffue ath the dandemen, som byggia och boo j Kimeta soken, boo så longt i frå Åbo köpstad at thet them alt for tungt och swårt är at fara til for:ne Abo epter salt, humbla och annen deel, som them behoff görs; therföre haffue wii vnt och tillåtit at thenna breffuisare Anders Persson j Germundeby ok Kimeta soken må frii och vbehindrat haffua sin handel och köpslaghen allenast medh bönderna j for:da Kimeta soken och icke medt flere sokner her i landit, och sökia ther effter sin näring och berning i frå for:ne Kimeta til Räffle, Stocholm och annorstedz; och ther åff skal for:da Anders Persson oss årliga giffua til skatt v mark ortuger, leffuererandis them j scriffuer stughon på Abo. Huarföre biudhe wii wåra fogtar och embetzmen, teslikes borgarne j Abo honum her emot jntit hinder eller förfong göre, wid wara ogunst. Tess til wisso &c. Dat. Åff Vskela prestegård [tempore Bartolomei]. |
|
6537 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Kirjeet | Wij Götstaff, medt Gudz nadhe &c, helse idher dandemen alla, som byggia och boo vppa Aland, kärliga medt Gudh &c. Käre wenner, effter som wii förnumme idhers marge clagemål then tijd wii wore ther på Aland, huilken clagemål j hadhe emot wår troe man och rådh her Jffuar Fleming, så haffue wii nu sedhan holdit honum for:ne idhers clagemål före, vthinnan huilken han gör sina mångfalleliga vrsegt, så at wii icke aldelis kunna finna så stora skull hoss honum som i oss på then tijd emot honum föregåffuo. Therföre effter wii icke görliga wette huru ther vm är eller hoss hwem största skulden finnes, förskicke wii til idher tesse wåra troe men och rådh her Knuth Andersson, Peder Erlandson, the ther vm for:ne idhers clagemål ytterligare forhöra(s) och ranszaka skola och sedhan giffua oss til kenne huad ther vm i sanning finnas kan. Huar han enom eller androm naghot vtöffuer lagh och retta giort haffuer, skal thet icke ostraffat bliffua. Och efter for:ne her Jffuars wilkoren och högeliga förplictelse at han effter thenna dagh idher ingen orett eller vskäl i naghon motto göra eller göra lata wil, haffue wii forskickat honum til idher igen, förseendis oss til idher atj äre honum så her effter som [j] her til dags warit haffue höruge och lyduge, suarandis honum och ingen annen til all then deel j oss vppå kronnenes wegna årligha plictoge äre vth ath göra. Wii haffue högeliga budhit honum at han skal holla idher alla fattiga och rijka widh bescriffna Suerigis lagh och kristeliga sedwenier, thet han oss och så alffuarliga loffuat haffuer at han göra skal. Huar annat medt honum finnes, wele wii tå wara fortencte til at skilia honum j frå idher, och wele wii altijd wetta och rama alles idhers betsta i huad motte wij kunne. Gud idher her met befalendis. Aff Abo S. Egidij dagh. |
|
6538 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem her Knuth, prebendat i Abo, fik stadfestelsebreff vppå the breff han hade på Wartisari godz, huilkit godz for cxliiij år sedhan giffuit war til S. Eriks prebende j for:da Abo. Wij etc. göre witterligit, at wij åff synnerlig gunst och nådhe så ok fiör thet huldskap och trohetz skull, som oss elskelig wyrdig fadher bisp Morten i Abo oss her til dagx bewijst haffuer och än her epter beuisa må och skal, haffue vnt och vplatit frijt och qwitt itt godz benempt Danskekulla, huilkit godz oss tilfallet är epter Westerårs recess vndan Nykoren, och är fordom kommit vndan bisp Martens byrdh; huarföre affhende wij oss etc. Jtem fik Alert Drekop itt breff at mana sin geldh in med en huar som helst han sina gellenära beslå kan her i Finland. Jtem såte the for:ne godhemen for retta på Åbo rådstugha samfelt med bisp Morten, och efter theris ransakan gåffuos tesse breff vth. Jtem fik Erik Skalm itt breff at han sagdis frij för thet förräderij her Erik Däken i Abo honum forkastade in för en sittiande rett. Jtem fik hustrv Margreta, Henrik Stensons, stadfestelse breff vppå the breff hon hadhe vm någhra morgongåffuor, huilka gåffuor Steen Finne påtalande; och skal hon beholla the godz j sin liffstid; sedhan skola the koma til retta arffuingar igen. Dat. aff Abo tempore Egidij. |
|
6539 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem en recognicion for her Erick Fleming på iij lester smör och ij(c) xl mark räffuelske for 5 lester finsk rogh han stod til baka med. Jtem en recognicion for Claes Skriffuare på ij(c) mark ortuger på then summan han är war nad:e herre plictigh. Jtem fik junckar Kastenberg konungxgården j Borgho med tess tiläghor j forläning, war nad:e herre til en behagelig tijd. Jtem en recognicion for her Henrik, slotzscriffuaren på Abo slot, vppå ix(c) mark ortuger. Jtem fik Måns Nielson itt breff at han skal frijt beholla alla kongxliga saker med sina eegna landboor. Jtem kalladis igen Saghu sokn och Meris bool, som her Erick Fleming j förläning hafft hadhe. Jtem vnte war nad:e herre redheswennen på Abo ena tompt i Abo stad i hans liffstijd, then han wppa bycht haffwer, liggendis twert offuer clostrid. Jtem fogte breff for Hans Skriffuare öffuer Nykorens landbor. Dat. die Egidij. |
|||
6540 | 1530 | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
6541 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Göstaff, mett Gudz nåde Suerigis och Gottis etc. konung, göre witterligit, att thenne oss elskelig ärlig wälbördig qwinne frw Anna, her Henrik Bisszes efterliffuerska, haffuer warit her for oss och latid oss första huruledis henne sker föge rett vtaff lagmennener, herradzhöffdinger eller wåra fogtar ther hon komber til tinghen för retta, wtan skyuta henne mett hennes ärende oc klagemåls jn för ossz, att wij ther vm ranszaka skulle, oc förhala henne så ther mett tid frå tid, huilkit oss icke tycker skäll eller rett wara. Hwarföre byude wij alle szom för wåra skuld wela och skola göra och latha, synnerlige lagmennen, herradzhöffdingener och wåra fogtar, huar szom helst hon för retta kommandis worder, eller och hennes fulmyndige sendningebod, att the henne hiälpa oc bijstond göre till så mykit hon är rätt vtijnnan, att hon icke mett huart ärende torffuer komme oc bekymbra osz mett, szå frampt the wele göre thet oss lywfft oc behageligit är oc vndfly wåre nepst oc wrede. Tess till ytermere wisso late wij tryckia wårt secreth på ryggen å thetta breff. Giffuit på wårt slott Aboo lögerdagen nest for natiuitatis Marie anno Dominj mdxxx. |
|
6542 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wii Göstaff, medt Gudz nåde etc. göre witterligit med thetta wårt näruarandis opna breff at arom etc. 1530, warfrue affton natiuitatis, när wii personliga stadde woro vppå wart slot Abo, worde wii så vtöffuer eens med oss elskelige mester Hans, domproesten i Abo, och capitulum ther sammestedz vm alles theris och domkyrkenes rente at the then niuta och beholla skola med studenta szmörit och the otta t:or smör, som årliga vtgå åff Töffuesala, och giffua oss årliga ther vtåff kronenne til vphelle epter Westerårs ordinancia iiij lester szmör och vij(c) mark ortuger vm natiuitatis Marie årliga vtgiffuandis och forskickandis oss til Stocholm, och ther med bliffua frij for borgeleye eller gestning, når så skeer at wii icke sielffue met wårt folk ärom ther till städis eller draghom ther i landit. Och vm så hender at wij wille sielffue beholla någhon renta åff the prebendor, som vacera kunne, eller vm wij åff synnerlig gunst wele haffua någon frij vti theris prebendor, antingen them som ära vti wara dagliga tienst eller några andra, skal tå så mykit åffslås vtåff for:da vtwissade summo som the prebendor skäliga kunne bliffua taxerat före och icke meer, och ther met bliffua åtsporde huru the prelaturer, prebender eller canonier skola försees j framtidhen, som så kunne lösze bliffua eller vacere. Och her med anamme wij for:ne Abo kyrke och hennes rento, the godhe men j capitulit och theris rento, rörligit och orörligit, vthi wåra konga hegn, beskyd och försuar, biudhandis allom, hoo the helst ära eller wara kunne, som for wara skull wela och skola göra och lata, at the them i ingen motto hindra, platza eller förfong göre, eller och tagha them eller theris prebender någhon deel i frå annerledis än som Westerårs ordinancia jnneholler, vtan heller hielpa them til retta at the måga vtfå theris rett och rettigheter, tiende och annan deel, ee huar som helst the them på wåra wegna tilkreffuiandis varde och behöffue som the wilia göra thet oss liufft är, Tess &c. |
|
6543 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem skreffz Niels Boije til at han skulle kalla the frelsismen vnder skatten, som eij mecta göra theris frelse fyllest, och giffuer wår nad:e herre til kenne huad lagmansens, herredzhöffdingens, boolmannens, lensmannens renta rijsz i Rasborgx län, och han handlar med bönderna at han kan få brädhen for the bielkar the pläga vtgöra, svennerna och leghofolkit skal lönas aff sakören och ath han saltar then mesta ströming han kan ostad koma och sender till Stocholm; tesligest ther jidh ther tagis. |
|||
6544 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem fogta breff för Erick Olsson vppå Nörrafinland. Jtem fogte breff för Thomas skriffuare på Södhrefinland. Jtem itt breff fik Jöns Knutson at war nad:e herre vnte honom fodring til iij hestar, ther han är herredzhöffdinge. Jtem vnte war nad:e herre Niels Grabbe fodringen i en sokn. Jtem en recognition for mester Jacob Wenne på iii[½] löd:e mark iiij lodh sölff, x mark rigeske och x[½] mark ortuger på thet subsidium, som vtgik åff klerkerijt i fiord. Jtem fogtebreff för Thomas skriffuare på gamle her Stens köpegodz j Fjnland. Jtem Mons Suenson en recognition vppå tuå falkeneter och x finske röör. |
|
6545 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6546 | 1530 | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | Jagh Erick Flämingh, riddere, lagmandh vdj Söderfinne laghsagw, bekennes medh thetta mitt öpne breff, thå jagh tingh hult medh almogen j Murla länn, [närvarande] ärligh swen Tomas Scriffuere, landzfougde ibidem, anno etc. 1530, lögerdagen nest effter helge kors dagh vm hösten, kom för rätte Jöns Huito aff Loppisby, skötte och skelade [vndan] sigh och sinom arffuom och vnder Hans j Murla och hans arffua tw stenger jordh liggendes j Murla by både j åcker och engh, jngo vndantagno, som thy 2 stenger aff alder tilligadh haffuer, till äwärdeligh ägo, och Hans j Murla gaff för:ne Jöns Huitte och Jacop Haytto igen 5 allne jordh liggendes j före:ne Loppisby, som för:ne Hans hade köpt aff Henrich j Loppis, som är 4 alne jordh för 5 [mark] hwar alin, och en alin hade för:ne Hans j samme by tilforenne, så thet nu ähre 5 alne til hope och så myckit mehre war ehnn jorden j Murla by, så att Hans gaff för:ne Jöns Haijtto och Jacop Haytto 5 [mark] rede peningar till, som the bekende sigh till godo och nöije vpburidh haffue, som thenne 12 j nempden såtho wore fasta åth, som ähre Lasse j Birilä, Erick j Lugnan järffui, Lasse j Sillanpä, Oluff j Knukurij, Lasse j Kixemakj, Erich j Keyckola Jöns Kollarij, Jöns Krusi, Henrich j Hitis, Östen j Laidicka, Bertill j Lapperla och Nils j Händälä, ransakede, wittnade att så aldelis laghliga till gångidh war som fors:uit står. Thy dömde jagh för:ne sköthningh och skyffte stadugt och fast, förbiudendes hwariom her emoth mehre hindre eller qwelia, vidh sin 6 [mark] för min dom. Till ytermehre wisso att så j sanningh ähr trycker jagh mitt jnsigell åå ryggen på thetta breff. Datum anno, die et loco ut supra. |
|||
6547 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||||
6548 | 1530 | Åbo | Suomi | ruotsi | Piispat, Kirjeet | Myn öödmywcheliigen och redeplictig tienst Eder Nååds höögmectigheet nw och altiid tillfförenne sendt aff kerleech. Käre Nadigiste herre, Edert Maiestat haffuer (som mich hopes) fornummet M. Jacobs gamble Wenes affäärd, Gud hans siell nååde, hwilchin nw nylege forleed häär aff wärdene j pestilencia, som häär vancher. Swå haffuer jach med the gode men j capittelet opo itt staducth forhopp och goda trööst till Eder N. schicket Eder Nådes tienare hederlig man M. Jacob vnge Wennen thenne breffuisere till same prebenden och staad igeen och en god aldrug man tesliiches i vnge Wennes rwm ååther igen, hetendis M. Siffred. Hwar fore bider jach Eder N. höögmectighet ödmiwchelige werduges tillstädie, samtyckia och stadfeste at for:de M. Jacob vnge Wennen måå bliffue i sama staad och prebende epther syn moderbroder och M. Siffred i sama staad igen, Gudi och Eders N. till tienst och vnderdåånigheet; ther the met oss alle begiiffue siig godwellige till, ther epther them och oss möygeliigit är. Ther nest, käre N. Herre, om nye chorens landbönder, som M. Jacob gamble Wennen hade j befalning, bider och Eder N. werduges giffue till kenne hwruledis Eder Högmectugheet teckis ther om schicke. Ythermere, käre N. Herre, om then deell iach ståår till ryggie med smöör och gedder till par thunnor for thette ååret actar iach häär epther i hööst vtoffuer schicka thet första iach ther kan fåå schep rwm till. Män till at vpfylla laxen epther pacten haffuer iach jngen macth, for thy han sigx ganscha ringa i åår som Eder N. widare haffuer fornumit. Hwad Eder Maiestat warder mich tilbjudandis, actar iach gerne fulfölgie so wiitt myn macth formåår nest Gudz hielp, then iach befaler Eder höögmectigheet ewinnerliige. Snarlige i Abo anno etc. xxx, sancti Mauritij daag. Martinus Aboensis. |
|
6549 | 1530 | Raseborg | Suomi | saksa | Yksityiset, Kirjeet | Mynnen ganswilligen denst met erbiedung liues vnd gudes beuohr. Ersame wyse gonstige herre. Ann jw is myne fruntlicke bede, dat juwer wisheit my wolden jx tonnen solt laten tostan vnd by dussem zeger schickenn. So sende ick jw hirmede vor vj thonnen rede gellt, die ander iij wollet my stadenn eine kleine tidt, do wil ick jw vor hoppe oder leder oder wat jw denet wedir kopen vnd schaffen. Ock wa[r] ick jw sus denen kan befinde ghi my alltidt willigk vnd vnuordraten. Datum am dage S. Michels des erzengels jm xxx° jar. J. w. williger Peter, her Ericks des olden schlosherren to Rasseborch kopman. Adress: Den ersamen, wyssen herrenn Helmen Ficken, burger to Reffeln, mynen goinstigen herrenn. |
|
6550 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Jtem fik Jacob Olsson herradshöffdingedömet på alt Åland. Jtem en recognicion för Niels Boije på ii[½](c) xl mark räuelske for klockemalm ther j Rasborgx län p: J: Dat. söndagen nest efter Calixtj. |
|||
6551 | 1530 | Stockholm | Ruotsi | ruotsi | Kuninkaalliset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||
6552 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||||
6553 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||||
6554 | 1530 | Halikko | Suomi | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | Thet ssee alla godhamen wetterligit, som tetta breff hender fföre komma, helsser jach Hans Persson j Ffulkiil j Halicho sochen ewinneliga met Gudh och kungör met tetta mitt närwarandis vpna breff, att iach met ffrij wilie och fförbetencktte modhe szå och met mine ffrenders samtickio, ja och godminne haffwer såltt oc j rätte köp lagliga wplatiid erligh welbördig mann Henrich Jönssonn på Haga een gård liggiandis j Hwlta j Swnda sochen tiil ewerdeliga ägo fför lxxx march ort., jtem än viij march jord, som iac köpte åff Hans j Hwlta, än iij alna iord iach köptt hade aff Michel Staffansson ibidem och ij [mark] jord, ssom iach köptt hade åff Knwtt Michelsson j Hwlta, liggiandis all j een samffellig teeg wtj fför:de Hulta, fför huilcked fför:de goodz och thenne fförtalde iord iach bekennes mich redeliga fförnögdt och j alla måtto wel bettaladt wara, wtan al fframdelis åclankann och tessz betalningx påtalan; ty åffhender iach mich fförbe:de godz och jord mich och minom arffwingom nw närwarandom och fframdelis tiilkommandom och thet tiil ägnar och ffwllelica wp antthwardar wnder fförmelte Hendrich Jönsson och hans arffwingom tiil ewerdeligha eegho med hws, iord, åker och äng, skog och ffiiskewathn, wtan gårdz och jnnan gårdz, j wåttha och torro, närby och fierre, alz ingoo wndantaghno, som nw ther tiil ligger och met rätta tiilliggia bör. Ytherligare bekenner iach och ffulkomlica tiilståår, att iach påå mång besatte ting och annerstedis met personlig tal och jemweel scriffteliga tiilbiwdiilsse haffwer samma offtabe:de godz goduillelica wpbwditt mine ffrender och näste byrdemen, ther jngen fandz tessz wiilliandis eller fförmektandis, och thå ther wtöffuer nw j samfelle j år wtan all förhinder, påtal eller köps åtterriggiilsse haffuer stått wtann brefflige fförwarann heller stadffestann, huilckiid jach nw bebreffuer och stadffester, önskandis och kerliga bediandis alla gooda männ tetta fförtelda kööp her eemott jnthet qwelia, pladza eller fförhindra, wtan fför rættwisone skul tryggia och stadffesta. Tessz tiil yterligare förwarning och höghre stadffestilssze beder iach erlig och welbördig mann Tommos Jonsson, landzfogde j Suderffinneland, och hederligenn herre her Henrich, kirke herre j Halicho, om teras jnsigle wetterliga henggia nedan fför tetta breff, szom giffuit och scriffuitth ær j fför:de Halicho jnfra crastino natiuitatis sancti Saluatoris anno Domini mdxxx. |
|
6555 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6556 | 1530 | Tenala | Suomi | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | Bekennes iak migh Niclis Grabbe, häretzhöfding offwer Wijborgz lähn, medh thette mitt närwarindes vppne bref, ath then tijd iak winterting hvlt med almogen af Tenala soghen i erligs och velbördoghan swens närwaru Niclis Boije, vor käreste nodoge herres foghet offwer Wijborgz lähn, och flere gode män närwarendes anno Domini MDXXX om fjärde dag jwl, tho kom för rette och satte tinghe hustro Gonil i Mörby och clagade till Soffrin Pauelsson om nogher jordh, som hon hafwer tillforende laglich koffdh for vi år i vi[n]ther tinghe aff samma soghn, sva ath Söffrin Pauelsson skuldh haffue xv alin jord och i Rörsby, och hustro Gwnnil fiik ighen een stångh i Mörby i [Pojo] soghen, för xviij mark; huilket erande jak sköth til thij xij i nempden sato, som er försth Jop i Fasterby, Oleff Aruedzson, Lindwedh i Melsarby, Anders Aruedzson i Pergass, Mass i Sevallzbölle, Jöns i Jordansböle, Hindrick i Melsarby, Anders i Jordansböle, Anders i Lagestrand (?), Morten i Pergass, Kel i Olzböle och Anders Niclisson i Mytilax (= Nytilax), thy (!) ther om ransakade, vitnade och eptersworo ath for:de skifte war lagligh skiffth, thilforende och thet fanss i domboken; thy dömbdhe iak en nw thette skiffted stadugh och fasth ath blifwe, och Karin i Mörby her till iij mark för hon tala vpo heres dom, och förbiudher iak hwar[io]m manne her i moth mere hindre ellir qwelje, wid sin iij mark för min dom. Till thesse breffs mere visso och bettre förvarni[n]gh, tho lother iak vetherligh tröcke mijt incigl vppo rygghen af thette breff. Datum in die et loco vt supra. |
|
6557 | 1530 | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | Anno Domini Mdxxx. Thetta eftherskreffne tinggest, [som] bleff påå Brödttorp efther hustrv Margretå, Andhers Slattes eftherleffwerska, lat iach Torsthen Salmwnson al thene del bescriffue j gode mens näruara och ärlig welbördoch quijnnå hustrv Cirstin på Hapanemij och welbördoch man Henrich Scriffuer på Dijnesbij, kirkeheren j Poijio her Iacop, lenssmanen ther samma stadt. Thene goda men och hedherlig quijnna ware tho wttoffer. Jtem j gulring met iiij perlär och en gulring, en annen gulring met iij perlår, ij andra gulrijngher; jtem iiij sölff stop, iij sölff skalär, ij sölffbelther, eth forgiilt annat huit, eth halsbondt met en tåffla, j kråns, en lijthen keädija, iij sölffskedher, v bröst knåpper, eth korlabondh, j suart agadabondt met nagra sölfftenå, j(c) march redha penninga, en emekagijldhen, ij hörn gijldhinna; jtem en swart laijsk kijortel met halfsliithet rässkijns fodher met j par små spenner, en brvn läijsk kiortel met graskins fodher, j widt suart läijsk kiortel met nijt graskins fodher, j suart leijsk kiortel, en dobbel, en blåå samladtz (!) kiortel; jtem j enggelst bolsther, v räckiebolsther, iiij hoffdabolsther, en wippadt benkedijnå, ij wäffnabenkedijnar, iij russkabenkedijnår aff rödehudher; jtem iij nij sengeklädher, eth halsliithet senggekläde, v nijå weper och vii gambla weper, j nijt täpidt, ij gammwll täpidth, ij lädherlaken, iii nijia rijgher, ii halslijttnå, vi pår laken, iij örnagåt, j wlskinffel met blat närskh, j halfslijthen biörskinffel met blåt närst, en biörskijnffel, en nije, iij skijnffel, ij gulskijnshijgende blåå, j gammalt; jtem vj granna duker, iij spijsseduker, xiij hankläde, wäuijn och sömmadt met blatrådt, j nijth wngeklädhe, iij gammwl, ij sparlaken suart, j gammalt blat sparlaken, iiij nij spranggasticker, j gammwlt tacklädhe, v flamskaa taffler; jtem ii stora grijther, j griitha wägher xvj marcker, en wägher ix marchker, j (viij) wägher viij marcker, en wägher xviij marcker, en vm xiiij marcker, en vm viii marcker, en vm vii m:cker; j brijgge kätiil, 2:o en kätiil dragher [½] tijnna, 3:o en kätiil wägher xviij m:cker, 4:to en wägher viij marcker, en bradhapanna wägher vi marcker, en wägher [½] pwndt; jtem en ketil aff kopper, i halsther, vi par kettelle rijnggher, ii[½] liispundt then kannor och stänicker; jtem iij handtffadt wägher ij pundt, en mwlöeg, iij bäcken, eth wigdewåns kar, ij lywsse staker met viii piper huar, ij andra met iiij piper huar thera, ij gambla lijwsestaker, j gammalt handtffåt; jtem viij jxser, ii bijler, iiij naffra, xi lijer, j wedthage, ij timbbedrag, j plogbildt, en iärnstongh, en järnstol, en quärn met al reskap, som henne tiilhörer, x skäror, iiij ordabijller; jtem vi par ochser, j par wngga ochser, xxj koo, en tiwr, x wngnöt, xxviij faar, xx lamb, iiij bocker, ij gether, vij kijdlingher, ij hesther, iij stådt, j werkastodt, xiij svijn, viij kijsther, j messeredhe wthen kalk, en lagbok; jtem ith smedia bäliar, ij stora städt, j lijtidt, iiij hammara, v tenggher, en klippa tangh; en lijthen mortel, j huärckhe tig met hiälneth, xiiij rodt fåt, iiij biörskij[n], v beslagne (?) stalboge. |
|||
6558 | 1530 | ruotsi | Yksityiset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | ||||
6559 | 1530 | ruotsi | Yksityiset, Kirjeet | Högborne förste, vore käre nadig:te herre, haffuer jach eth odmyukt clagamål til edher nodhe, at mijn moder modher var hos hustru Elin [i] Högsaar i iij åår; sijdhan kallat Gud henne fron tesse her verdt; szo anamat for:de hustrv Elin til sigh eth iordt godz for hennis kost, holkit iordt godz är i Vorfru kyrkio soken i Kayrlaby; haffuer jach teslikis varit i ij lagmans tingh och begärat lösa iggen thet for:de godzet for myne penninghe, men jach kan ingeledis henne foo til tingx eller til lagh och retthe medh migh. Ty flyr jach ödmynkeligh til edher höghetz nod kerligh bediandis thet jach finge lösa ighen thet for:de godz for mine penningha holka penningh jach hoffuer henne optha budet. Nw segher hon so, at hon haffuer sköttningh breff fott po thet for:de godzet, holket aller i sanninghen finnes, forty thet var aller på tingh eller stemno vplyst, men thet var i tal i mijn moder moders lijffztiid, thet hustro Elin hon var begerandis ther skötningh breff vppo, men myn moder moder ville ingelundt giffua sin samtyckio ther til, och som vel meninge sokn vettherligt är, at hon haffuer inggen skötningh fott ther vppå. Item teslikis haffuer hustru Elin vtoff mijn moder moder ij sylff skädher, j krandss, j sylff belthe och sölgio, ij theen kannor, ij käslar, j rödh engilst kopo, j brwn lenst kiortil och et taak cledhe. Tesse her förscriffne tingh haffuer för:de hustro Elin egnat sigh til epther myn fatighe moders moders dödh (Gud hennis siell node). Item jach, som är nest ärfhimghen, for her inggen rett medh; ty beder jach eder nod storligh och ödmyukeligh, thet migh motte ske szo mykit rett är och eder höghet vilde giffua migh her en goda skylnan pa. |
|||
6560 | 1530 | ruotsi | Monastiset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Tesse effter:ne godz äre kompne oc tagne vndan Nådendals clöster för än Westerårs recess giordis: Först haffuer her Erich Fleming them j frå en öö benempd Tammesta och huilkin clöstret giffuin war pro fundasione vtaff rijksens herrar och rijksens råd, then for:de her Erick sigher sig haffua i förläning aff v. nådigiste herre. Jtem mester Päder Salkilax (!) kendis wid ij godz liggiendis j Teffuesale sokn i Tammesta by, eth war hans modersysters prouenta, thet andra haffde the fått för en tompt i Åboo, huilken them och j frå är vtan all vederlegningh. Jtem Mattis i Nautila j Lunda sokn tog eth frelsis godz j for:na Nautila, huilkit giffuit war til clostret j testamenthe; thet tog han vtan wederlegningh. Jtem Erik Knape j Aboo eth testamentz godz benempt Wreta j Kimeta sokn vtan vederlegningh, stadgatt for en marck årliga. Jtem hustru Cicilia [i] Balkis eth testaments godz j Vlsby sokn, benempt Salistada, huilkit giffuit war till clöstret met boo och boskap, som thet stod, ther hon gaff then före alenast x marck. Jtem her Mårten Frijss löste eth prouente godz, som war giffuit jn met hans syster för xlv [mark]; heter same godz Danskila j Maskå sokn. Jtem löste och eth godz för xx [mark], som köpt wår vndan hans slekt oc til clöstret; hett godzet Karuias j same sokn, Jtem tog Bertil Jönson eth godz benempt Otoijss j Pike sokn, thet en gamul hustru gaff til clöstret j testament. Tesse effter:ne godz äre kompne vndan Nådendals clöster effter Westerårs recess. Först löste her Erick Flemming eth skattegodz j frå clöstret benempt Pölseböle j Pargas sokn för xx [mark] peningar, [½] lest salt och et skeppund humbla, huilkit stadgat wår arliga för iiij [mark]. Jtem idem eth godz Kiszåss j Wemo sokn, seijandes sig thet haffua mett Henrik scriffuers erffuingers mynne, huilkin szame godz gaff til clösterett, dog jnthet wederlakt clöstret. Jtem haffuer her Iffuar Flemming eth godz till panta benempt Vkkilax j Wemo sokn för j lest malt, j skippundh kött, thet han sigher sig haffua mett retta erffuingerss mynne. Jtem haffuer Jacob Fleming eth godz från clöstrett benempt Hwrus j Wemo sokn, ther och clöstrett jnghen wederlegningh före fått haffuer. Jtem jdem eth godz til panta benempt Lepijestada för j lest rogh. Jtem Jakob j Kappelstrand j Pargas sokn löste eth godz igen benempt Börsteböle, eth gamalt prouente godz, för j(c) [mark]. Jtem et annet prouente godz Brundzbole j same sokn för l [mark]. Illud jam occupat dominus Ericus Fleming. Jtem hustrw Margreta, Anderss Slattes epterliffuerska, kendis wid eth prouente godz benemdt Höuekele j Janekale sokn vtan rettegang eller wederlegning. Jtem Hans Erengisselson tog eth godz benempt Öwdd j Haliko sokn vtan rettegongh eller wederlegning. Jtem Mattis j Pernispä j Haliko sokn tog eth godz j same by vtan all rettegong eller vederlegningh. Jtem hustru Jngeborg, Ake Klauesson[s], tog eth godz på sine barns wegna, benempt Bamszila, war eth prouente godz, vtan vederlegning eller rettegong. Jtem Päder j Rekala löste en dell i szame godze, huilkin dell clöstret köpt hade för xxx marck. Jtem Krister Person och några bönder met honom togo eth gammalt frelsis godz igen benempt Variszala j Phemar sokn, then the jngen wederlegning finge fore. Jtem haffuer mester Jacob Wenne junior kendz wid eth godz benempt Hulkis, thet än nw j klander står och oforslititt met rettgong. Jtem Hans Bussela tog eth godz benempt Kaywos j Lijma (= Lemo?) sokn vtan vederlegningh, dog honom pa tinghet tilsakt. Jtem en bonde vid nampn Marcus j Mälsale tog eth skattegodz benempt Grekile, ther han kastede alenest x march före, thet honum wart tilsakt laglige. |
|||
6561 | 1530 | ruotsi | Keskushallinto, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Ffinland. Aboo iiij(m) mark peninga, v lester smör, iiij pund och xi lester malt, x[½] lest rog, lxxxij kör, j(c) lxiiij faar, xxxiij(m) och iiij(c) spitfisk, [½]x tynna torsk, ii[½] lest arbetis rog, ii[½] lest korn och xv tynnor arbetis törsk. J förläning: Virmo skogx bygd och Lemoo ränta clxxix mark Maskw sokn cclxj march Ynio sokn lxxviij marc Karientaka bool xxviij marc Torosbool lxiii[½] mark Kaxbyrita (!) öö oc flotabool xlix mark Uskinlabool (!) renther liij marc Viikabool xxxi[½] mark Tycha xiiij mark Alabool liiij marc oc iiij ort. Hoffuenskälss förläning cxc mark oc iiij ort. Saw clxxxii[½] marc för vthen arbetis smör Särchelax xvj mark Aabo stad ij(c) mark Viiborgx lään xj(c) och j marc iiij räffuilska skillinga reda peninga, ij(c) lester spannamola, v lester smör, v lester lax Olssborgx län är Sämminge, Joccass oc Saulax c skeppund gädder, i[½](c) tymber graskin, j(c) lester spannamola Borgaalän vj(c) marc oc c lester spannamol J förläning: Kymmynä Konungx garden i Borgalän met xl landbor Moodas i Pargassokn Konungx garden i samma sokn met iij bool Salabool xliiij mark xij pund smör, j koo, ij faar Jngaridz konungxgard i Vskelssockn vj marc [½] lest säd Rama köpstad c marc Lẏmmabool Tawastahuss xviij(c) mark huffuut skatthen Rasaborg xv(c) mark cxx kör, v lester smör, cc faar, xxx lester spannamol oc Satagunna ii[½](m) marc ort. in toto xxj timber graaskin, xv tunnor smör, xv skeppund geddor Korssholm xiij(c) marc huffuut skatten oc c mark i lax oc skin Kwma gard, vnder honom ligger Satagunna som förscriffuit staar; rentar ij(m) oc c marc, xxj timber graaskin, xv tunnor smör, xv skeppund geddor Castelholm m marc Östra botnen |
|||
6562 | 1530 | Kuninkaalliset, Asiakirjat | |||||
6563 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6564 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6565 | 1530 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6566 | 1530 | latina | Monastiset, Asiakirjat | Queritur vtrum necesse sit confiteri proprio sacerdoti et vrgetur quicquid extra de pena et re. Omnis vtriusque quilibet fidelis in anno tenetur confiteri proprio sacerdotj. Jtem in foro contencioso nemo potest iudicari a judice non suo, ergo et in foro penitenciali non potest absolui ab alio quam a suo proprio. Jtem prouerbiorum xxvii: Diligenter agnosce wltum pecoris tui, sed non potest agnoscere wltum anime, de qua debet racionem reddere nisi confiteatur sibi. Contra quod ex caritate institutum est et contra caritatem militare nemo potest, vt dicit Bernardus de dispensacione et precepto; ergo confessio sit instituta ex caritate, et contra caritatem esset quod aliquis confiteretur proprio sacerdoti ignorantj, uel sollicitanti, uel confessionem reuelanti, uel odium habenti ad confitentem, uel cui peccator non habet graciam confitendj; jdeo potest confessio fieri alio quam proprio sacerdotj. Jtem plus valet priuilegium pape et commissio episcoporum quam licencia sacerdotis. Sed sola licencia sacerdotis sufficit vt videretur per hanc decretalem etc. Omnis vtriusque; ergo ad hoc magis sufficit sola licencia pape uel episcopi. Jtem probatur extra de sepulturis dudum, vbi hec verba habentur, quod fratres minores et predicatores possunt libere et licite audire confessiones, iniungere penitencias salutares, vbj glosa libere denotat, quod non est necesse habere licenciam proprij sacerdotis, nec obstat illa decretalis Omnis vtriusque, quod intelligitur de illo, quj alterj legittime non est confessus. Ad primum contrarium dicitur, quod proprius sacerdos est papa, episcopus diocesanus, legatus romanus, parochialis sacerdos et religiosi priuilegiatj. Gerit enim in hac parte vicem proprij sacerdotis papa jn hac enim decretali Omnis vtriusque; per hoc enim quod debet proprio sacerdotj non intendit se excludere uel episcopum uel legatum suum, uel religiosos priuilegiatos, seu confessores ab episcopis constitutos et admissos, sed sacerdotes parochiales nullam iurisdictionem uel commissionem super subditos alterius sacerdotis habentes. Jtem papa uel episcopi possunt sine licencia sacerdotis suum subditum absoluere, ergo et aliis committere. Jtem plebanus vocans in adiutorium sibi vnum capellanum dat ej in absoluendo totum posse suum ita quod totum retinet. Jta eciam, si plures vocat in adiutorium quando wlt, ergo et episcopus, qui plebanum in adiutorium suum constituit et ej posse absoluendj dedit, tamen totum posse sibi retinuit et alios in adiutorium vocare potest et eis dare posse, ergo multo forcius papa, quj habet plenitudinem potestatis, ut habetur extra de vsu pallij ad honorem, non ergo alius, qui per priuilegium factus est proprius. Ad 2:um respondetur quod non est simile, quia in foro contencioso, cum quis iudicatur ab alieno iudice, fit iudicato preiudicium et judici proprio, jn foro autem penitencie nulli fit preiudicium ymmo pocius beneficium. Eciam dicitur quod potest, si ei data est aliqua commissio, uel est commissus, quia frater vtriusque ordinis presentatus et admissus potest in omnj casu absoluere sicut curatus de jure. Ad 3:um dicitur quod illud preceptum est de wltu conuersacionis et non de wltu sciencie interioris; quia non potest sacerdos agnoscere, nisi qaantum subditus wlt ej ostendere, et quia per confessionem agnoscere non est agnoscere, dicente Augustino: Quod per confessionem scio, minus scio quam quod scio, uel si intelligitur de wltu interioris consciencie, tunc intelligitur per se uel per alium. Enim pape uel episcopo sufficit wltum subditorum cognoscere per sacerdotes, et curatis per suos capellanos eciam curam non habentes. Jta sufficit per religiosos priuilegiatos, maiiorem scienciam ad hoc habentes. Jdeo tenetur ej dare sacramentum eucharistie, quia licet non nouit eius conscienciam per se, cognoscit tamen per religiosum, cui est confessus. Vnde si capellano esset confessus, non per se sciret et tamen daret sibi sacramentum. Nec eciam potest cohibere, quia non imperium par in parem, multo minus in superiorem. Superior autem est papa uel episcopus, qui hoc concessit. Cum ergo ex regula nostra a sede apostolica confirmata iniunctum habemus patronis officium et ne fructus predicacionis sit inanis, possumus ex priuilegio apostolico vbj predicamus eciam confessiones requirencium tunc audire et absoluere, penitenciasque iniungere salutares auctoritate domini pape. Cum ab episcopis similiter habeamus commissum officium confessionis non solum de spiritualibus ad ipsos spectantibus, possumus absoluere iuxta formam confessionis et commissionis eorum non tantum laycos sed eciam clericos indigentes. Videte ergo quomodo caute ambuletis, ne quis vos seducat in errorem uel in heresim, quia hereticus est, qui transgreditur precepta sedis apostolice, videlicet per decretalem. Et talis probabiliter potest probarj uel denunciari hereticus, qui contra priuilegia sedis apostolice aliquid docmatizauerit uel publice predicauerit, uel ausu temerario contraire presumpserit, eciam qui proprio suo eundj ad confessiones fratrum licenciam negauerit, cum a sede apostolica licencia libera est eis concessa. Alexander papa 4:us. Quod fratres minores libere possunt predicare, confessiones audire, penitencias salutares iniungere, parochialibus sacerdotibus super hoc minime requisitis. Bulla Visby, transcriptum Ottonie et Sletzwick. Alexander papa 4:us et Johannes XXIII:us (= XXII:us). Quod fratres libere possunt confessiones audire. Autenticum Vpsalie et autenticum domini Storbernj Stergenensis (!). Alexander papa 4:us. Quod ecclesiarum rectores tenentur in predicacionibus suis priuilegia fratrum predicare et publicare, et quod clerici dicentes, eos non posse libere confessiones audire, penitencias salutares iniungere, et dicentes nobis confessos non esse absolutos, debent excommunicari, suspendj et interdicj, seu extra suas ciuitates diocesis uel loca, nisi reuocetur, confusibiliter expelli. Autenticum Stokholmis. Clemens papa 4:us. Ad hoc quod fratres audiant confessiones sufficiat sola licencia pape et sine parochialis sacerdotis consensu. Bulla Roskildensi, transcriptum Ottonie. Benedictus papa XI:us. Quod decretalis super cathedram sit reuocata, et quod fratres non teneantur ad quartam. Vidisse et autenticum Reualie et Stokholmis. Jtem dominus Marcus 3:us (= Martinus 4:us) dedit et concessit omnibus christifidelibus, qui suas manus porrigunt adiutrices ad construendas seu resarciendas ecclesias uel monasteria ordinis fratrum minorum, et omnibus sepeliendis in cimitteriis et claustris nostris indulgenciam annorum xl. Priuilegium incipit: Habentes in Domino fiduciam et habetur in rata bulla papalj. Sanctissimus dominus Johannes XXII, qui beatum Ludouicum catholico sanctorum ascripsit, concessit omnibus venientibus ad ecclesias fratrum minorum jn festiuitatibus Christi et beate virginis et sanctorum apostolorum et beatorum Francisci et ordinis festiuitatum Johannis baptiste et sancti Ludouici episcopi jndulgenciam annorum lx. (= xl?) Priuilegium incipit: Jn splendoribus sanctorum, et habetur Marske cum bulla papalj et in multis aliis locis transcriptum. Sanctissimus in Christo dominus dominus Nicolaus 3:us concessit omnibus visitantibus ecclesias fratrum minorum in festiuitatibus supradictis in priuilegio domini Joannis XXII indulgenciam annorum xl et aliis diebus per anni circuitum c dies et porrigentibus manus adiutrices dictis ecclesiis uel monasteriis totidem priuilegium jn sacro minorum ordine, et habetur Florencie et Veneciis. Jtem idem dominus Nicolaus concessit omnibus, qui moriuntur in habitu fratrum minorum, et qui cum dicto habitu eligerint sepeliri, remissionem quarte partis suorum omnium delictorum. Priuilegium incipit: Futurorum beatorum carismata, et habetur Janue. Sanctissimus dominus Clemens concessit similiter tam visitantibus ecclesias nostras quam morientibus cum habitu fratrum minorum sicut dominus Nicolaus supradictus. Priuilegium incipit: Romanus pontifex in specula, et habetur Mediolanj, Parisiis et Veneciis et Rome cum bulla papali. Sanctissimus in Christo pater dominus dominus Vrbanus confirmauit et concessit sicut dominus Nicolaus supradictus et dominus N. addidit omnibus ecclesias visitantibus fratrum minorum in xl jndulgenciam xl dierum. Priuilegium incipit: Exhita nobis fides, et habetur Veneciis et Rome cum bulla papalj. Sanctissimus dominus Jnnocencius VI concessit omnibus visitantibus ecclesias fratrum minorum in omnibus festiuitatibus Christi et beate virginis et sanctorum apostolorum, Johannis baptiste, die omnium sanctorum et sanctarum ordinis nostri jndulgenciam xl annorum et in xl:ma addidit c dies. Priuilegium incipit: Ffructus liberos quos sacramentorum parit religio, et habetur Rome cum bulla papali. Sanctissimus dominus Bonefacius VIII concessit similiter sicut dominus Innocencius. Priuilegium incipit: Obsequentibus exerciciis punctatis, et habetur Rome et Uerone. Clemens papa V concessit similiter sicut Bonefacius ordini nostro. Priuilegium incipit: Ffides, deuocio et sacra obseruancia, et habetur Ferrarie cum bulla papalj. Sanctissimus dominus Benedictus XI concessit ut Jnnocencius et confirmauit indulgenciam sancte Marie de porciuncula, que est a pena et culpa. Priuilegium incipit: Ffundata eius in montibus sanctis. Bulla habetur Asissii. Nicolaus papa quartus, qui fuit frater minorum, confirmauit omnes indulgencias a suis predecessoribus datas et addidit festiuitates angelorum et sanctorum, quorum vocabula et reliquie habentur in ecclesiis nostris. Priuilegium incipit: Jn cathedra preeminencie. Bulla habetur Rome. Gregorius papa 4:us concessit omnibus visitantibus ecclesias nostras in supradictis festiuitatibus indulgenciam xl annorum. Priuilegium incipit: Manipulos vbertatis ad sanctam Claram. Sanctissimus Vrbanus papa 5 concessit vt Gregorius et addidit remissionem 4:e partis omnium peccatorum omnibus morientibus in habitu nostro. Priuilegium incipit: Euangelii professores. Bulle habentur Janue et Montis pessulanj. |
|||
6567 | 1226 | venaja | År 1226 – – – Samma vinter begaf sig Jaroslav, Vsevolods son, från Novgorod öfver hafvet mot Jämerna, där (härintills) icke en enda af de ryska furstarne kunnat uppehålla sig (dit – – – vågat sig); och han intog hela landet och återvände till Novgorod lofvande och prisande Gud samt medförande en mängd af fångar; men då de, som voro med honom, icke kunde medtaga alla fångarna, nedhöggo de en del men lössläppte en myckenhet andra. |
||||
6568 | 1275 | Lyon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
6569 | 1275 | Uppsala | Ruotsi | latina | Keskushallinto, Asiakirjat | ||
6570 | 1281 | latina | Yksityiset, Asiakirjat | ||||
6571 | 1282 | latina | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||||
6572 | 1310 | latina | Magno Valdemaro superstite defuncto Birgerus, ipsius Magni fiIius, patri successit in regnum. Hoc tempore diuisum est regnum in tres partes: Vestgothia, Varmaland et Möri Erico duci, Finlandia, Tawastia, Nylandia, Alandia, Stokholm et pars archiepiscopatus et Ölandia duci Valdemaro fratribus regis, regi vero reliqua pars regni cessit in sortem. |
||||
6573 | 1312 | Varberg | Ruotsi | latina | Keskushallinto, Kirjeet | ||
6574 | 1326 | latina | Paavi ja kuuria, Asiakirjat | Anno Dominj m°ccc°xxvi° [dedi] fratri Godskalco, lectori predicatorum Finlandie, quando iuit de Swecia ad episcopatum Aboensem pro negociis dominj pape, ij sol. et viij den. sterlingorum. |
|||
6575 | 1337 | venaja | År 1337 kommo tyskarne (svenskarne) till den karelska staden (Keksholm) med stor härmakt; voevod i staden var då karelaren Valit, och Valit begick förräderi med tyskarne och dessa begynte härska i staden; men då novgoroderna fingo vetskap härom, började de belägra staden med hela sin styrka den 3 juli, och den 8 juli skredo de till anfall; och Valit slöt förrädisk förbindelse med novgoroderna och öfverlämnade staden åt dem; och novgoroderna eröfrade sin stad den 8 juli vid middagstid, och de nedhöggo tyskarne och några af dem hängde de. |
||||
6576 | 1340 | Avignon | Ranska | latina | Yksityiset, Asiakirjat | ||
6577 | 1344 | latina | Paavi ja kuuria, Asiakirjat | Die xi augusti [mcccxliiij] dominus Paulus, archiepiscopus Nidrosiensis pro vno triennio proxime nunc transacto per venerabilem et religiosum virum dominum fratrem P. de Abo, penitentiarium domini pape, procuratorem suum, sedem apostolicam visitavit. |
|||
6578 | 1347 | Kaland | Suomi | latina | Paikallishallinto, Kirjeet | Honorabilibus dominis dominis proconsulibus necnon consulibus ciuitatis Reualie Esgerus aduocatus ex parte Danielis Niclisson super Kalandiam quidquid poterit reuerencie et honoris. Per presentes in verbo veritatis protestor, quod nauem, quam Andreas in Sandnæs et Michael Karwne versus Reualiam nunc in autumpno tulerunt, de exhibitore presentis Henrico conduxerunt, cuius eciam predictus Henricus verus est possessor. Quare vos instanter rogo, vt predicto Henrico de naue sua, si vendita est aut naufragium passa est, ad quod iusticiam habet iuvare velitis, quod vobiscum promereri cupio requisitus. Scriptum in Kalandia anno Domini m°c°c°c°x°lvij die beati Iohannis baptiste, meo sub sigillo. |
|
6579 | 1347 | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | Jtem eth latines breff, hesegleth met konung Mans jnsigle, ath Gerdh Skytte ok aboten i Pades j Räffle biscopsdöme pantsette Engewigh i Kirkesleth ok Lakukulla i Kariis. Datum Kyrkeslet anno etc. xlseptimo die lune post assumpcionis Marie. |
|||
6580 | 1347 | Paris | Ranska | latina | |||
6581 | 1350 | Tallinn | Viro | latina | Kaupungit, Asiakirjat | Consules civitatis Reualie dilectis concivibus sinceram in Domino karitatem. Notum vobis facimus littera in presenti, quod Gerhardus Scytte, illustris principis domini regis Swecie atque terrarum Aboensium et Finlandie capitaneus, presente domino .. commendatore nostro, coram nobis firmiter promisit, quod omnes et singuli nostri cives cum omnibus suis bonis et rebus quibuscunque secure et libere ad nostrum portum venire ac abinde recedere debeant et valeant, domino conservante. Littera lecta aliis nostris concivibus, tam presentibus quam futuris omnibus ipsam reseretis. In Christo valete. Scriptum nostro sub secreto. |
|
6582 | 1350 | Fogdö | Ruotsi | latina | Kuninkaalliset, Asiakirjat | ||
6583 | 1351 | latina | Piispat, Asiakirjat | Vniuersis presentes litteras inspecturis Hemmingus, diuina miseracione episcopus Aboensis, salutem in Domino sempiternam. Recognoscimus per presentes, nos anno Domini m(c) ccc(c) quinquagesimo primo, die beati Gregorii pape, recepisse litteram patentem per venerabilem in Christo patrem dominum nostrum Hemmingum, archiepiscopum Vpsalensem, nobis missam, in qua continebatur transscriptum seu transumptum litterarum papalium, in quibus imponebatur clericis solucio decime biennalis. In cuius recognicionis euidenciam sigillum nostrum presentibus est appensum. Scriptum anno vt supra, feria quarta proxima ante annunciacionem beate Marie virginis. |
|||
6584 | 1358 | latina | Keskushallinto, Kirjeet | Vos viris honorabilibus proconsulibus et consulibus Reualiensibus salutem sinceriter in Christo. Ego Nicholaus Thurson miles, Swecie dapifer, vobis signans, quod communitas in Nylandia et etiam iu Østerlandia coram me pluries sunt conquesti, quod vos in civitate vestra famulares domini Benedicti Aglitersson (= Algotsson), quondam ducis, tenetis et quando aliquis de illis partibus ad vos venerit qro emendis suis necessarijs ibidem, extunc ipsi ducis servitores huiusmodi homines pro eo, quod bona ipsorum ex iussu domini mei ibidem impediverunt, ad vestra consistoria perducunt et vos statim eos, secundum dicta ipsorum, iudicatis et etiam secundum iura vestra tam civitati vestre, quam familiaribus illis, sicut ibi opera facta essent, sub indebita tallione compellitis. Ad emendam de talibus iuribus per vos sic factis nescio quod (?) dicam; sed quia secundum excessus hic penes nos commissos vultis vobiscum terminare, ad quod nullum ius habetis. Extunc nos concives vestros pro excessibus vobiscum actis licite possumus incausare. Consulo pro eo quantum possumus, ut alias a talibus desistatis, magis quam concives vestri penis similibus in partibus nostris comprimentur. Insuper primum vero exhibitori presentium Johanni res, litteras, sibi iniuste allatas restitui faciatis. In Christo valete. Scriptum dominica infra assumptionis beate virginis, meo sub sigillo. |
|||
6585 | 1365 | Åbo | Suomi | ruotsi | Kuninkaalliset, Asiakirjat | Wij Albriht, medh Gudz nådh Swee och Gøte konunge, kiennomps met tesso brefue, att wij hafwom åthdømpt thessom breef [f]ørære Mattisse aff Orewall alt thæt godz han kan met skiælom wijsa ok rækna thed Olle af Paijpene, Pæther Molon, Olle Annapelte, Olle aff Heihialom, Påwell af Hetseerm ok twe hanss søner, Olle Syntiæson, Pawell Lenuze, Olli Willikæ ok Pawell Lanekæs, pænto ok orættelike toke aff samme Mattisse; biudom wij førnæmpdom alle, Pæther ok there kompanom att the føre innan siæx wikur epter thet the brefwet hørt hafwa thet föresagde godz samma Matisse ååtergifuen met sæmio eller sornom edh, under fyratigi marker till wåhre ensaak och till os taka till treeskiptt føre nempth. Datum apud castrum Aboense anno Domini millesimo ccclx quinto, (fr.) feria proxima post festum beati Sigfridi episcopi et confessoris, nostro sub secreto, etc. |
|
6586 | 1365 | Kuninkaalliset, Asiakirjat | |||||
6587 | 1368 | Tallinn | Viro | latina | Kaupungit, Kirjeet | Viris … fulsitis habitantibus Nylandie. Nos consules Reualienses salutem in Domino sempiternam. Literam vestram nobis missam sane intelleximus de securitate vobis danda venire ad nos et redire sicut antiquitus conuenistis, quare nobis vtile videtur vos per tempus expectare quod nuncium nostrum ad magistrum Liuonie mittemus; et quanto idem a capitulo reuertetur, vobis quanto cicius poterimus rursum transs[c]ribemus. Valete in Christo. |
|
6588 | 1368 | Tallinn | Viro | latina | Kaupungit, Kirjeet | Glorioso in Christo patri ac domino mangnificenter scienciarum radiis et virtutum floribus permaxime ornato domino Johanni, diuina prouidencia episcopo Aboensi. Litteram vestre sapiencie sane intelleximus de villanis de Nylandia apud nos ad – – –* tractis, qui inpetiti jure Lu[bi]censi, quod nulli denegare possumus, et curaliter ideo excusantes, libertati pristine fuerant restituti, preloquutorie eciam coram nobis citare fecimus, qui fateba[n]tur se non plus sustulisse quam xvj oras. Talia et huius similia vestre discrecioni relata vero rogamus, vestras [reuerencias] nos habeat excusatos et defensos, quod vestri firmi sumus; et sicut littera vestra sonuit, inducias fore positas inter villanos de Nylandia ex parte Simonis bone memorie, nobis extunc aliud non constat nec quod secure ad nos venire possunt; sed rogamus vestram honestatem, vt eos informetis, quod ad nostrum portum non ducant bona absumpta Simoni et suis seruitoribus et cum hoc illos, qui nocturno tempore prope nostrum portum nauem Simonis conbusserunt. Valete in Christo. |
|
6589 | 1368 | Tallinn | Viro | latina | Kaupungit, Kirjeet | Ernesto de Dotzem aduocato Aboensi. Obsequiosa et amicabili salutacione in Domino. Vestra nouerit honestas per presentes, nos vestras literas, nuperrime nobis missas, reuerenter recepisse atque intillexisse satis clare, vnde vobis presentibus reseramus, nondum aliquas literas a ciuitatibus Theutonie nos recepisse qualiter ipsi mandatum hoc tenent, quia nulli mercatores cum mercibus versus Reualiam seu Wyborch cum ruthenis mercaturj debent velificare. Vtrum ipsi de Stokholm aliquam prohibicionem seruant aut non, nobis veraciter nichil constat, sed dominus noster magister lyuoniensis cum suis preceptoribus et dominus episcopus tharbatensis prohibuerunt, vt nulli mercatores ad portum Reualie et Wyborch cum mercibus, quibus ruthenj possent comportarj, de isto territorio velificare non debeant cum ruthenis mercaturj, attamen omnes mercatores versus Abo, Stokholm, Sweciam, Nylandiam cum suis bonis libere velificare potuerint de nostro portu ad vsum terrarum antedictarum. Preterea rogamus vos amicabiliter quatenus, si aliqua noua formola(?) vobis manifestentur, nobis in contrarium existencia in illis, pro nobis velitis respondere sicuti velletis vt nomine uestro facere deberent. Conseruet vos Deus. |
|
6590 | 1370 | Viborg | Suomi | latina | Paikallishallinto, Kirjeet | Vos discretos viros et amicos nostros in Domino dilectos commendatorem, proconsules et consules Reualienses salutamus nos communitas Karelie et specialiter Haraldus Kaza, Andres Satlesson amicabiliter et sinceriter in Domino Jhesu Christo. Noueritis quod litteras vestras sepius habueramus, in quibus certe intellexeramus, vos omne bonum et fidelem amiciciam nobis dixisse, quod nos eciam inueneramus et videramus vsque in presentem diem. Regraciamus vobis igitur multum significantesque vobis amicabiliter, quod proditor tocius regni Swecie atque noster Haquinus Gherekesson ad partes vestras nuperrime venit pro auxilio de vobis petendo. Nunc vero in vos tantum credimus, quod non contra regem minime neque contra regnum Swecie inimiciciam prouocare velitis causa talis proditoris, sed cum perceperamus pro certis rumoribus quod in ciuitate vestra est et ibi moratur cum quibusdam vestris conciuibus pronunc sicut prius, videlicet cum Johanne Benenbeth(!), Lamberto de Marcke et Bertold Hake, jsti ipsum prius abscondiderant et dilexerant sicut et nunc faciunt nobis in magnum dampnum. Jgitur rogamus vos in caritate, dileccione et amore, quibus possumus, quatenus disponatis sic, quod inter vos et regnum Swecie discordia non veniet ex parte talis predicti proditoris atque ne sibi subsidium veniet de partibus vestris facientesque nobis taliter sicut et vester proditor ad partes nostras veniens iusticiam et jus velletis habere diligenter. Jtem supplicamus vobis, quod quitquam quidam familiaris domini nostri nomine Nicolaus Boom nomine nostro vos rogauerit in adiutorium, per vos micericorditer largietur, quod vobis cum in pari uel maiori requisiti volumus promererj. Jn Christo viuite sane et valete. Scriptum Wyborch feria tercia proxima post dominicam jnuocauit nostro sub sigillo. |
|
6591 | 1370 | Viljandi | Viro | saksa | Paikallishallinto, Kirjeet | ||
6592 | 1370 | Avignon | Ranska | latina | Paavi ja kuuria, Kirjeet | ||
6593 | 1372 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Valde amicabili et sincera in Domino salutacione premissa. Ernst van Dotzen. Iuwe erbaricheyt sal weten, dat wy iuwen bref wol vornomen hebben, dar gy vns inne to screuen hadden, dat wy iuw iuwen knecht ane gheslaghen hebben. Alse gy mid vns in guder handelinge vnde vrentschop seten, des scole gy weten vor de warheyt, dat wy des vnschuldich sin; vnde dat iuwer beschedenheyt witlik si de sake vm iuwes knechtes weghen, so scriue wy iuw de to: dat schach dat en vrowe ghesad was in vnses stades boden hus vmme eren brøke; de wolde iuwe werkmester vt hebben one yemandes dank, vnde quam vor des stades boden hus vnde begunde de døren to støtende mid wold vnde mid welde, also dat des stades bode vte deme hus nicht en mochte, sunder do he des stades wachte schicken scolde vnde vte deme husquam, do verdeghede en de werkmester an in des stades werue; des werde sik des stades bode vnde wundede ene, dar he van starf in rechter notwere alse dat ghetughet is. Aldus is de sake ghevallen bouen al. Were dat iuwer denre yenich here queme, deme gy des belouen wolden, deme wolde wy dat wol witlik vnde konlik maken, dat wy sines dotslaghes vnschuldich sin, vnde dar redeliken mede varen is na vnseme rechte van deme anbeghinne wente to deme ende. Hir vmme bidde wy iuw vrentliken, dat gy mid vns in alsodaner vrentscop vnde leue vort blyuen alse gy wente her to ghewesen hebben. Des ghelik wille wy gherne wedder don. Valete in filio virginis gloriose. Scriptum feria secunda post diem conuersionis beati Pauli, nostro sub secreto. Consules Reualienses. |
|
6594 | 1372 | Tallinn | Viro | saksa | Yksityiset, Kirjeet | Myneme eraftighen bescheidene manne Ernste van Dotzem, eyneme voghede to Abo, deme eyn buydet Johan Duderstat, eyn borghere to Reuale, zinen willighen deinst to allen tiden bereiden. Juwer bescheidenheit do ich to wetene, dat ich iuwen breif wol vornomen hebbe wnde hebbe deme rade vnses stades dei zake vor stan laten, dat hii zei schuldighen, dat zei ju juwen cnecht af gheslaghen hebben; dar antwordet zei thou, dat zei des vnschuldich zin vnde hebben mi ghebeden dat ich thou ju wolde varen vnde wolde in der zake berichten wo dat zei here gan zi; des eyn kan ich noch tor tit nicht wol thou iu kamen. Hir vmme so hebbich dei zake tusschen ju vnde vnseme rade tho nu ghe nomen tusschen hir vnde zunte Johannis daghe to midzomere dat it in guder vrenschop stan zal also na juwenne brewe dar hii nu inne ghe mechtighet hebben. Wes ich dar bi do dat ju dat wol behaghen zole, hir vnder so moghi des berichtet werden van luyden, dat dei schult vnse nicht eyn is; vnde war hii meinen dat ich ofte eijn ander ju vruden mochte, dar wolde wi bi ju komen vnde wolden ju alle zake berichten, also dat ich hape dat hii vnde vnse stat in guder vrenschap solden bliuen. Eyner antwordes begher ich van dusseme brewe. Ghescreuen in sunte Peters auende; vnse leiuen here mote jn lange bewaren zunt vnde mechtich. Adress: Syneme erafftighen wisen manne Ernste van Dotzen, eyneme voghede to Abo. |
|
6595 | 1380 | ruotsi | Paikallishallinto, Asiakirjat | ||||
6596 | 1385 | saksa | Dessen kelich ghif Heyne Watmal to zunte Hinrikes altar to Abo. |
||||
6597 | 1387 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Vnsen vruntliken gruth tho voren ..... Leue sunderlik vrunt … weten dat vns vnse ghetruwe medebor.. [Jac]ob van der Beke heft gheopenbaret wu dat em Ghercke, kremere tho Borgha, wedder …dert an ener schutten de eme Jacobe van der Beke dar rechtliken vnde reddeliken afkofte, dat he hir vore vns vollenkomeliken ghetughet heuet mit bedderuen luden mit vpgherichten vingeren an den hilgen ghesworen de ouer den kope weren vnde den wynckop mede .... vnd ick so .. he sick des an de ghemenen sulude dar selues, de dar ane vnde ouer weren, dat desse kop mit deme schepe so reddeliken geschen ijs. Hir vmme, leue her voghet, so bidde wi jv sere lepliken, dat gi vor middest der ghelliken rechticheit vnde der vnser bede willen desseme Jacobe dat vrentlick vnde vorderlik to wesen dat em sin schip volghe sunder hindernisse. Dar wille wy jv gherne vmme beheghelick wesen na vnser moghe wor gy des an vns begherende sint, wente wy tho allen tiden gherne de iuwe eren bede vorderen mit alle dat wy vormoghen. Valete etc. Scripta in vigilia beatorum Philippi et Jacobi apostolorum, nostro sub secreto. Per consules Reualie. |
|
6598 | 1387 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Saluberima salutacione prehabita. An den ersamen man Marqard Kyncken (= Lyncken), voghet to Borgha. Leue sunderlike vrent, willet weten, dat wy des erbaren mannes Jacob Abrahamsson, voghet to Abo, bref vntfangen hebbet vnde lefliken wol vernomen, jn welken breue dat he begherende was, dat wy jv vrentlik vnde vorderlik solden wesen in sinen weruen als van Sture Petirs weghene van Borgha, de hire in vnsere stad afliuich gheworden ijs. Hire vmme so wetet, dat wy na vtwisinge vnses rechtes vore sinere leue willen jn allen rechtuerdighen zaken jv vorderlik vnde behulplick willen wesen na vnsere moghe wore gi dat an vns eyschende sint vnde tho vns komen. Valete in Christo. Scriptum jn die beatorum Abdon et Sennes martirum, nostro sub. sigillo. Per consules Reualienses, vestros fautores. |
|
6599 | 1387 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Salutacione dileccionale amicicia cum omnis boni desiderio presignata. Here voghet vnde leue sunderlike vrent Jacob Abrahamsson willet weten, dat wy iuwen bref, de ludende was van Sture Petirs weghane van Borgha, de hire afliueth gheworden ijs to Reuele, klarliken vnde lepliken wol vernomen hebben, dare gi inne begherende sint, dat wy Marquard Lyncken vrentlick vnde vorderlik wesen in iuwen weruen van der zake weghene, wenne he tho vns kumpt. Des so wetet, dat wy eme in alle sinen rechtuerdighen zaken dere iuwer leue willen vorderlich vnde behulpelick wesen willen van iuwere weghene na vtwijsinge vnses rechtes na alle vnser moghe. Jn Christo vnde val. Scriptum ipso die beatorum Abdon et Sennes martirum, nostro sub secreto. Per consules Reualienses, vestros singulares. |
|
6600 | 1390 | Åbo | Suomi | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Sincera et beniuola salutacione in singulis beneplacitis premissa. Leuen heren vnde zunderlike vrunde, juwe erbaricheyt beghere wi to wetene, dat Ghoedeke Hoyeman, de ichteswanne vnse borgher was, dot blef mit vns to Abo, des nv alse lest was to sunte Gregorius daghe en iar was, vnde heft ichteswelk ghud na zik ghelaten, des en deel to Abo is vnde en deel binnen iuwer stad to Reuele, dat de sulue Ghodeke bi sinem leuendighen liue dar nedder zette, dat bedderuen luden alse iuwen borgheren wol witlik is, de dat vnder zik hebben. Dit sulue gud, dat hir mit vns is vnde mit iv to Reuele, dat heft ghestan iar vnde dach dat dar nin erue binnen iare vnde daghe mit bewisinge na komen is van desses vorschreuen Ghodeken weghene. Hir vmme zo is dat sulue gud mit vnseme zwedeschen rechte, dat Ghodeken eruen van rechtes weghene to boert hedde, of se binnen iare vnde daghe dar na komen hedden mit ghuder bewisinge, to ghedelet Jacope Abrahamessone, vnseme houetmanne, van des rikes weghene van Zweden, dat vormals plach to hetene dane arf, zo dat he dar recht to heft van Ghodekens erue weghene, wor he dat vt vraghen kan, alse to der helfte des ghudes, wente de ander helfte siner husvrowen kunnen van vnses rechtes weghene to boren mach. Na dem dat Jacop Abrahamesson vorschreuen, dor sines rechten beschedenen vorvalles willen, to desser tid suluen nicht leddich was dat vorschreuene vorstoruene gud vt to manende, vt to vorderende vnde vp to borende, wor he dat vt vraghen konde mit rechte, zo heft he vor vns in dem ratstouen to Abo van siner weghene myndich vnde mechtich ghemaket Hans Vridach, dessen brefuorer, vnde heft eme ganse vullenkomene macht ghegheuen to donde vnde to latene dit vorschriuene gud, dat Jacobe to boren mach, wor Hans dat wet edder vt vraghen kan, dat he dat vt vorderen vnde v[ervo]ren mach vnde schal van Jacopes weghene likerwis of Jakob sulwen ieghenwardich dar bi were. Hir vmme bidden wi iv, leuen vrunde, dat gi dor vnser bede willem desseme vorschreuene Hans Vridaghe in desseme werue [van Jac]opes weghene be holpen zin, wan he to iv kumpt, dat eme dit vorschreuene gud alse Jacopes deel gheantw[ordet w]erde willichliken van den ghenen, de dat vnder hant mit iv hebben, vnde nicht daran ghehindert wer[den, w]ente wes wi hir mit vns hadden, dat Jacope dar af to boren mochte, dat is eme antwordet. Hir doet bi als wi iv alles ghudes wol to louen. Jn Domino semper valete. Scriptum in vigilia pentecostes nostre ciuitatis sub sigillo tergotenus app[en]so in testimonium premissorum per nos proconsules ac consules Aboenses, vestros speciales. Adress: Honorabilibus ac discretis viris ..... proconsulibus ac consulibus ciuitatis Reualiensis hec littera reuerenter presentetur. |
|
6601 | 1392 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | [Anno xc° secundo:] Witlick si dat de beide brudere Johanes vnde Mychael, van Wyborgh gheboren, mit vrien willen bekanden, dat se gheschichtet vnde gescheden weren allir dinge an ghude, dat se tu samene hadden an eruen vnde an anderen ghude, wor dat wes, vnde wat des was alsobescheden dat Johanes beholt alsodane ghut alse se hir hadden tu Reuele vnde Mychel beholt wes dat se tu Wyborch hadden. |
|
6602 | 1399 | Nyköping | Ruotsi | ruotsi | Keskushallinto, Asiakirjat | ||
6603 | 1350 | Bergsätra | Ruotsi | latina | Yksityiset, Asiakirjat | ||
6604 | 1405 | Paikallishallinto, Asiakirjat | |||||
6605 | 1407 | ruotsi | Yksityiset, Asiakirjat | Alle the thetta breff höra eller see helser jach Larens Hemingxson kärlika met Gwdi och gör witherlikt allom mannom met sesse(!) myne opne breff ath jach haffwer solth godom manne tesse breffwisare Josse Lax minna jordh, som liggher j Wallegrwndom och kallas Närnäs (?), met allo ty ther til hore j wotha och j tora när och fierren lande eller j haffwet hwrw hwares helstz ma kallas, hanom och hans arwom til äwerdeliga egha oqwalda och ohyndra for mik och mynom arffwom och atherkalla aff hwariom manne. Och haffwer han mik bittaladh xx march for the samme jordh j penningom och werdhören effther ty mik wellech at noghde, och är the jordh kööpth och laghligh wpbwdin. Til tesse skyel och witnisbyrdh tha säther beskedhelighen man her Hannus, prowasthe och kirkeherre j Mwsta[sa]ren, sith jncigle for thetta breff, som scriffwat war effther warsz Herrres byrdh anno Domini mcdseptimo, jnfra octawas pasche. |
|||
6606 | 1410 | Viborg | Suomi | saksa | Paikallishallinto, Kirjeet | Myne vruntlike grot to voren geschreuen an de erbaren lude borger meyster vnde rat. Wetet dat desse iegenwardyge breff wyser Steffan, myns heren borger, heft vor myge west vnde heft my berycht vnde ok hebbe ik syne breue geseyn, dat em iuwe mede borger schuldich syn. Hir vmme bidde ik iu, dat gij wol don vnde helpen em dar he recht an is dat em dat syne werde. Dat wil ik gerne tegen iu vorschulden. Hir mede bliuet gesunt in Gode vnde to my to bedende. Gescreuen vp sunte Oleffes auent to Wyborch, vnder mynem ingesegel. By my Tordo Bunde Röryckesson, rydder Adress: An de erbaren lude borgermeyster vnde rat der stat Reuale kome desse breff myt werdycheit. |
|
6607 | 1410 | Uppsala | Ruotsi | latina | Kirkolliset, yleiset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät | Anno millesimo quadringentesimo decimo, die beati Leodegarii martyris, consecratum est hoc altare per venerabilem patrem et dominum, dominum Petrum, divina gratia episcopum Arosiensem, in honorem beate Marie virginis gloriose et sanctorum martyrum Olaui regis et Henrici. Et hec reliquie reposite sint in altari, videlicet de sancto Henrico. |
|
6608 | 1411 | latina | Mille quadringentis undenis temporis annis vastat ruthenus Viborg perit atque prutenus. |
||||
6609 | 1411 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Asiakirjat | – – – – – – – – – – – – – rat der stat Reuale – – – eliken groten mit – – – – dessen openen breue, dat vor vns gekomen is Kerstyne, Bernd Domers dochter, vnde heuet – – – vns openbar bekent, dat se rechtliken vnd redeliken vorcoft heuet alle dat lantgud, dat se heuet in deme kerspela to Kvmmea in Vinlande belegen mit alle siner to behoringe Hans Schutkenberge, vnseme borgere, wiser dusses brewe, vmme ene summe geldes alse se des vnder er beyden wol ens syn, dar he se wol ane vor noget heuet alse wij des berichtet sin, vnd heuet eme dat vorscreuen gut vor vns ghensliken vnd vullenkomenliken beradens modes vpgedregen vnd vorlaten; war vmme bydde wy alle de gene, de dusse jegenwerdige breffwiser to kumpt, mit gantzeme vlyte begerede dat se eme vmme Godes willen vnd vmme vnses bede willen in dussen zaken vnd in synen rechtuerdigen mogeliken zaken gunsstich vorderlik vnd behulplik willen syn, dat eme wederuare vnd werde des he recht to heuet, dat wij gerne vordennen willen war wij mogen. To groterer getuchnisse der warheit dusser vorscreuen zake so hebbe wij vnser stat secret to rugge an dessen breff gedrucket. Gescreuen jnt jar vnses Heren xiiij(c) vnde xj jar, an des hilgen crwces auende exaltacionis. |
|
6610 | 1411 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Na der grothe. Leue besunderge vrond, willet weten dat vor vns gekomen is Hinrik Bijck, iuwen denre, vnd heuet vns gheoppenbard wu dat Wulfard Rosendal, seliger dechtnisse, iw schuldich gebleuen sy twe hundert mark ryg. vnd wij van iuwen schulden nichtene wijsten er vns iuwe dener des muntliken berichtet heuet. Hijr vmme so wetet, leue vrond, dat wij hijr en oppenbar bod geboden hebben so we zijk in enen gheestliken orden begheuen wil van vnsen borgheren, dat dar tho vorne er he dar in thut syne wpstande erue vnd liggende grunde vorkopen sal vnsen borgheren. Hijr en bouen so is Wulfard vorbenomet jn sunte Byrgitten closter ghethogen vnd is dar ghestoruen, dat God syner sele ghenade, vnd heuet syner erue nicht vorkofft na dem bode. Des hebbe wij hijr gheboden dat nyman de erue bewonen ene sal er dat syne eruen eder de schuldeners, den he schuldich is, de vpstande erue vnd liggende grunde vorcopen borgers in vnser stad wonhafftich; vnd vnses stades recht is hijr also, wes dat vnser stad bok ynne heuet, dar de erue vore vorpandet syn, dat gheit to vorne aff, dat ander, wes dar blyuet, dat nemet de anderen schuldenere vnd deylet dat na mark tälen also verne alze dat dar nicht so vele ene is, dat dat to reket. Hijr mede zyt deme almechtigen Gode beualen. Gescreuen an sunte Dyonisius dage xiiij(c) xj. |
|
6611 | 1411 | Tallinn | Viro | saksa | Kaupungit, Kirjeet | Na der grothe. Leue besunderge vrond Magnus. Iuwen breff an vns gesant hebbe wij leffliken entfangen vnd wol vornomen, dar gy vns ynne scryuen alze van der schulde, de iv Wulfard Rosendal seliger dechtnisse schuldich ghebleuen is; ok so röre gij dar ynne alze wij vornemen dat wij vns syner erbe vnderwunden hebben. Des so wetet leue vrund, dat wij vns der eruen nicht vnderwunden hebben, alse wij iv ok wol er ghescreuen hebben, sunder wij bebben gheboden dat nymant de erue bewonen ene sal byt thor tijt dat syne eruen eder de schuldeners de erue vorkopen, vnd wes eneme mweliken dan mit rechte boret, des ghunne wij eneme ydermanne wol; vnd wes wij vmme iuwer leue willen don moghen, des sole gij ganczen ghetruwen tho vns hebben dat wij dat alle tijt gerne don willen dat vns stet to donde mit all deme dat wij vormogen. Dominus conseruet vos. Scriptum in vigilia Mertini. |
|
6612 | 1413 | Uppsala | Ruotsi | latina | Kirkolliset, yleiset, Tili- ja pöytäkirjamerkinnät |
Subsets and Splits