text
stringlengths 1
153
|
---|
yimeɣnasen.
|
Asɛeddi-agi n wakud d axessar acḥal yewɛer.
|
Ur yesraffeg ara ɣer Tifrit n At Umalek.
|
Tili yella wamek ara ad nini aseggas s tkurdit?
|
Lebṣel yettwačča akken d azegza neɣ yewwa.
|
Tili amek ara nketteb tinzit s tislandit?
|
Iḥettem-itt lḥal ad d-yeddkel merra umaḍal ɣef temsalt unezwi yenbeddalen.
|
Ugadeɣ ilaq d kečč ara iruḥen s yiman-ik.
|
Tom yella ibedd ar tama n Mary.
|
D acu ur nwezzen ugar, kilu n wuṛeɣ neɣ kilu n uẓref?
|
2007 : Pirates of the Caribbean: At Worlds End : Captain Ammand
|
Tom yenna-id ad qqimeɣ anda lliɣ.
|
Iles agaskun n Tafrawt n Aran, id-yusin di Katalunya qqaren-as taranit. Aẓayer n Katalunya iqqim
|
iticc-as ccan ar 1990, wami tedwel d tunṣibt ak tkattalantt d tkasttiyant.
|
Tteɛraḍeɣ ad ɣreɣ xersum kra n yisebtar i wass.
|
Ad tneɣdem iɛeqqayen n lqahwa s tissirt.
|
Tom iεǧeb-as ucebbub-nni n Mary aɣezfan berriken.
|
Amek i ilaq ara ad arunt axxam s taɛrabt?
|
Amek tura ara ad nessuqel tidet ar tefransist?
|
Ad awin akk ar At Busliman.
|
Tacta Tazugaɣt (s taɛrabt تاشتة زقاغة) d taɣiwant i yellan ar 47 km af ugafa-umalu n uzegdu n
|
Tawilayt n Ɛin n Defla.
|
Ur tesmenyifeḍ ara ad teččeḍ deg uzal?
|
Ur ɣawleɣ ara ɣer At Σidel.
|
Ur tmerrḥem ara ɣer Suq Ufella.
|
Marie ad tettban tefṛeḥ aṭas s uxeddim-ines amaynut.
|
Ur d-qqareɣ ara ur ttruḥ ara ad txedmeḍ deg berra, maca menhu ara ibedden i igerdan?
|
I tura amek ara ad yaru tifin s tbusnit?
|
Lille d yiwet tɣiwant id yezgan deg ugafa n tmurt n Fransa teṭṭafar agezdu Nord-Pas-de-Calais,
|
zedɣen-tt 227 560, tebɛed kan 20 km ɣef tmurt n Belǧik.
|
Ur yettmeslay la taglizit la tafṛansist.
|
Amek dɣa ara ad tini imawlan s tkatalant?
|
Isigna imellalen ttɛeddayen, ttawin ttarran deg yigenni.
|
Werǧin teḍra-yi-d taluft yelhan am ta.
|
Amek dɣa ara ad ketbeɣ acetki s tlitwanit?
|
Amek akken ara ad iniɣ asufsi s tkatalant?
|
aygan (s tegrigit taqburt : Αιγάν) d aɣella abizenṭi yeddren deg lɛehd n Justinyan
|
Baba-s d yiwet umeγnas (journaliste) yettwasnen aṭas aṭas.
|
Ur tteklen ara kan ɣef mmi.
|
I kenwi i wumi la d-cennuɣ.
|
Ad ḥewwṣeɣ ɣer Iɣil n Lqayed.
|
Zemreɣ ad ak-slemdeɣ amek ara takreḍ.
|
Deg yiḍ semmeḍ ilaq ad telseḍ mliḥ.
|
Ulac am useklawi, segmi yeɣṛa, wehhi-yas kan ad iẓeṛ.
|
Amek i ilaq ara tettarum amgel-anfafad s tdanit?
|
Amek tura ara ad tiniḍ arnamek s trumanit?
|
Ur iban acimi ur ssbelɛent ara axeṛṛub-nni.
|
I tura amek ara ad ketbent amured s tgaylikt?
|
Ihi d tidet Yugurten d amaru?
|
D iselman i tetten ass n lǧemεa.
|
Yiwen ur yeẓri acu i s-d-tettheyyi tudert.
|
I tura amek ara tkettbemt asigna s tatergit?
|
Ur yi-terri ara tmara ad s-mleɣ.
|
Ur tewwim ara ssker-nni ɣer Icelliben.
|
Ur tuzzilemt ara ɣer Iger Ɛetman.
|
Bɣiɣ ad nfuɣ seg wallaɣ-iw ayen akk yeţcebbiḥen taɣerma.
|
Ur tuzzilemt ara ɣer Tizi Mennus.
|
Cwiṭ cwiṭ, ad tekfu teqbaylit, ad nekfu s leqbayel.
|
I tura amek ara ad ketben tisselbi s tkazaxt?
|
Tili amek ara kettbeɣ adlis n usihel s tkatalant?
|
3) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s yiwet tergalt “a>u”
|
Ur wwiḍen ara sebεa n wussan ɣef teslit mi d-tuɣal.
|
Ad tezzim ɣer Asif n Ɣiṛ.
|
Ur neẓri anta tamurt i t-yeččan.
|
Meẓẓiyit, ur ţɛeṭṭilen ara ad ḥlun. Meẓẓiyit, ur ţɛeṭṭilent ara ad ḥlunt.
|
Ad ddun ɣer Suq n Letnayen.
|
Tili amek ara yettaru azemz s tlatinit?
|
Ayer tɣileḍ dakken tameṭṭut-ik ur tqebbel ara?
|
Bni Ḥewwa, d yiwet n temnaṭ n deg Cclef anda ar assa ttemslayen s Tcelhit.
|
tusnakt : allas n tifelwa (tiduba), uḍḍun, tifelwa s snat yinekcam, tujjurt, …
|
Akken d-inna gma-t-neɣ. Anamek n yeţţawi lewhi s wallen-is yeţmal kan i wiyiḍ s wallen-s, yeţwehhi
|
kan s uqeṛṛuy-is; tekfa tezmert-is neɣ yuḍen neɣ yeɛkef; d allen kan i as-d-iqqimen.
|
Amek ihi ara ad tiniḍ aggag s tcinwat?
|
Ur sɛiɣ ara akk akud i wakken ad dhuɣ d waya yerna mačči d tilufa-w.
|
Ur guǧǧeɣ ara ɣer At Yidir.
|
Tafekka n tezmekt tazegzawt d taɣezfant, talɣa-ynes tusdidt yerna yettbin-d yezzuɣzef s wassaɣ ɣer
|
tfekkiwin n tzemkin niden yeččuren di tfekka. ma d talɣa n yixef-is isbeṭ, yemmug am usekkil n U.
|
Yegber seg tefririyin tuffiɣin yezzuɣezfen seg wesmum alamma d acenfir imineg. Amur amezdat n yimi
|
d azuran yerna yegber seg wazal n 300 n tfilin tifawin, ttcengilent-d seg uɣesmar imineg s akin ad
|
tuɣal s wezgen n umiter (0,5 m) ɣer yimi. Dinna llan gar n 70 d 118 n yimrujen yettenfufuden deg
|
ugerjum s umsadaɣ yakk d uzzuɣzen n tfekka-ynes, imrujen-a ttallent deg usufeɣ n waman seg yimi
|
seld mi ara ad yečč
|
Deg wacu ara tezwireḍ, deg ccerba neɣ deg cclaḍa.
|
Seg wakken cemtit tira-ines, ur ssawḍeɣ ara ad d-ɣreɣ izen-ines.
|
Yenṭeq ccix Abetṛun yenna-as: Ad k-yeǧǧ Ṛebbi d iṭij i taddart a win yerran Lǧanaza d tameɣra.
|
Yyaw ad d-neṭṭef tteswiṛa n ugraw.
|
Manuel Neuer d aɛessas ucebbak agreɣlan alalmani n tkurt n uḍar,yurar di teɣlamt n uqbel ad taɣ
|
Bayern Munich s 25 imelyan n euro. yettuṣenef aɛessas amezwaru deg umaḍal aseggas 2013.
|
Eugen Netto (amaẓrag), Sechs Beweise des Fundamentaltheorems über quadratische Reste von Carl
|
Friedrich Gauss, Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1901 ; aḍris deg internet : University of Michigan,
|
IA, IA, IA, IA
|
Ungal-nni-ines ajdid yebna ɣef tirma-s netta.
|
Tella tettḥettim-iyi yemma ad ččeɣ zzruḍya yal ass mi lliɣ d amecṭuḥ.
|
Aderyes: d ass amenzu n tefsut, Aderyis neɣ Aderyes d imensi si nettmagar tafsut .
|
Ur nezmir ara ad nanef i waya da.
|
DBASE Ɣer taggara n yiseggasen 70, amussnaw Wayne Ratliff ( iqeddec di NASA), isnulfa-d timeslayen
|
i useqdec n taffa n isefka (base de données), i wumi isemma VULCAN.
|
Yekcem ɣer tesdawit n Tokyo tafsut-a.
|
Tili yella wamek ara ad ssuqlen abrid ɣer taṭaylundit?
|
Dayen ufiɣ-d amkan anda i nezmer ad nili iman-nneɣ.
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.