text
stringlengths 4
591
|
|---|
jag hörde dig 1 natt prata något sömnen om johanna |
jag medger gärna fast jag icke känner henne att det är den dygdädlaste och skönaste mö som någonsin uppblommat bland nordens fälla men för fan om flickan bedragit dig så slå henne ur tankarna |
du må tro att jag också det vore bäst om korpralen ville tiga med den saken den är icke rolig att tala om sade sven och rynkade ögonbrynen |
så så inföll väntan och stack sin ena arm under svensk medan han väldiga svängde med den andra jag skall aldrig mer tala därom min gosse men jag tillägget blott att svarte din dårskap jag aldrig förlåter klagan och suck för en kvinnas skull |
världen tyvärr är av kvinnor full mister du en stå dig tusende åter |
en månad har förflutit efter ovanför skildrade händelser |
under denna tid hava göra och de adolf båda växjödjäknarne strövat kors och tvärs i de sydländska bilderna besökt en mängd genom natur minnesmärken historiska tilldragelser eller industriella anläggningar märkvärdiga ställen ökat sina herbarier med sällsynta växter och sina mineralogiska samlingar med stunder från olika gruvor 0 de hava vidare sammanträffat med originalet av alla stånd och åldrar uppleva små äventyr som ge dem ämne till lustiga historier för hela nästkommande termin bevisat bröllop upptecknat folksagor med ett ord bringat dessa vandringsdagar både nyttigt och angenämt |
adolf sparrfält som är en skicklig tecknare har dessutom haft riklig med sysselsättning att i sitt album föreviga alla föremål som anslaget honom |
man ser 1 detta album blad efter blad utkast till landskapsstycken allmosa nationaldräkter vackra flickansikten möjliga gubbfysionomier runstenar ättehögar kyrkor och komiska scener ur deras eget vandringsliv scener 1 vilka göra oftast är hjälten så till |
exempel finner man på ett dylikt utkast huruledes göra under jakt efter en sällsynt kärrblomma sjunkit till bröstet 1 dyn och huruledes adolf med bägge händerna fattade i göras hår stretar för att befria sin vän ur hans obehagliga ställning |
det är en vacker söndagseftermiddag |
göra och adolf befinna sig på toppen av det väldiga berg |
den aktningsvärd och gästfrihet inspektörn som har uppsikt över gruvan och masugnarne på stället och hos vilken de båda djäknarne nyss intagit sin middag står vid deras sida med en kikare under vardera armen och talar om ställets märkvärdigheter |
utsikten är utomordentligt skön |
fejden på flera mils omkrets ligger som en stor färgad karta under deras fötter |
de mörka vänta och vidsträckta barrskogarne stå där som djupa legioner av grönklädda krigare mellan vilkas leder här och där kyrkspiror liksom fanor och standarder höja sig och mellan avdelningarna slingrar sig nissar laga och oräkneliga mindre bäckar i nyckfulla kräkningar glittrande 1 solljuset som långa linjer av kopplade gevär |
detta på tvenne sidor om den malmdigra bergjätten för den återstående sidan mellan dess nordliga sluttning och sjön västern utreder sig ett mera öppet landskap mellan vars kullar man varnar en skymt av staden jönköping badande sina rader i tvenne sjöar av vilka den största vidgar sig till en ofantlig spegel åt sommarhimlen med dess skiftande förspel och åt de romantiska höjder som följa dess stränder tills den längst 1 fjärran sammanställer med himlaranden |
aftonsolen |
gäller kullarna på den högra stranden och beskjuter dess toppar med skimrande purpur medan den vänstra stranden branten framstå 1 en grå färgen och kasta allt längre skuggor utåt sjön ju mer solen närmar sig de förklädda bergen i väster |
ett och annat segel svävar över den matt glänsande vattenspegeln på vilken den sköna 1 sagan och historien ryktbara vikings skönhet som en blå strimma |
genom kikare kunna djäknarne se de braheska borgruinerna och öns kyrka vars kopparna glimmar 1 solskenet |
medan de betrakta denna tjutande naturtavla och med njutning inandas de friska av barrskogens vällukter mättade fläktar som leka kring bergets hjässa sätter inspektörn sitt medföra vakttorn för munnen och blåser med mycken virtuositet drottning hortenses romans |
bergets tusende ekon svara med fyllig röst tonerna rulla likt lavinen bland britterna och skrämma de i lyktorna bosatta falkar som med hesa skri instämma 1 konserten |
men det är icke blott falkar som ackompanjera vakttornet man hör plötsligt en mänsklig röst nästan lika hes som deras stämma en sång som så illa rimmar sig med romansen att inspektörn halvt förargad sticker vakttornet 1 fickan |
sångaren var ännu icke synlig men man kunde höra att han närmade sig stället på den branta och besvärliga väg som på södra sidan slingrar sig upp till bergets topp |
sången var den gamla som svenska soldaterna sjöng efter fälttåget mot norge |
tolfte karl 1 vintern kall trallar marscherade mot fredrikshall trallar döden mötte honom där ack trailer trallerallalallala men hjältens död nu hämnas är hej god dag gode herrar och svenske män sade sångaren som hu plötsligt uppdykande jag lockades hit upp av ett valthorns härliga toner men vägen var rasande besvärlig och jag känner mig torr 1 halsen som om jag hade svälja en maskin |
ursäkta att jag blandar mig i herrarnas sällskap |
mitt namn är väntan min karaktär korpral vid konungens andra liggande min resas mål lön kring där marknad 1 morgon skall hållas och där jag hoppas träffa några unga friska viljor vågade att inträda 1 krigarens ädla stånd gående den saken har jag något att säga er min unge vän väntan som för tillfället var i betydlig mån vad man kallar rökig vände sig härmed troligt till göra först som sist vill ni taga ning |
jag frågar därför att jag tycker om er och vill göra er lycka ty ni må tro att artisten lever ett avundsvärt liv som själva de olympiska gudarna måste avundas honom göra försäkrade skrattande att korpralen anbud var så begrundansvärt att han göra hörde hela sin livstid för att taga saken 1 växande och att korpralen före denna tids slut ej kunde räkna något avgörande svar |
för tusan utbrott nu väntan och såg något förlägen ut jag märker att jag fiskat 1 riktigt vatten |
men saken är att jag av den fördömda och granrislukten 1 skogen blivit liksom litet yr i huvudet jag tål icke den lukten fast jag annars icke är nervsvag |
herrn är någonting 1 den lärda vägen det ser jag nu på herrns hållning och pli |
nej korpral jag och den där gossen min kamrat äro bara gymnasister från välja |
gymnasister |
sade väntan vemodigt även jag har varit gymnasiet a u c h ich w a r in a r k a d ien g en 0 r e n jag skrev grekiska och talade latin så att det stod härliga till och min gamle far kommunisterna liksom mina lärare väntade att jag skulle bli ett stort lärdomsljus |
men så fick jag några skäggfjun på hakan inbillade mig att jag var karl och sökte genom liderliga seder övertyga även andra att jag var det följden blev att jag rättvisligen drevs från läroverket |
min gamle far dog av grämelse och jag grep i tvivlar till musköter |
det är min levnadshistoria |
men vad fan står jag här och pratar |
den dömda lukten av grankådan gör en människa öppenhjärtig |
do n e c e r is fel x m u to s n u m e r a bil a m i cm s temp 0 r a si fu erin n u b ila s old s e ris |
ni hör att jag av gamle nash minnes åtminstone så mycket som den dagliga erfarenheten påpekar |
inspektörn vars rockficka liksom högstsalig kristoffer barkekonungs tycktes vara en bottenlös tacka uppdrag i dess outrannsakliga gömmer en |
flaska körsbärsvin tillagat av hans förträffliga hustru samt några tumlare av järnbleck och manade de närvarande att slå sig ned 1 gräset medan de tömde densamma |
kontant ögon följde med stort intresse värdens rörelser när denne fyllde tumlare men den stackars korpralen kunde knappt dölja smärtan av sitt gäckade hopp när han med konsterfaren strupe övertygat sig att det oskyldiga vinet ej förrådde ringaste skap med den sorgdövande alkoholen |
emellertid kom samtalet i gång och föll bland annat på hans värvareaffärer |
ja mina herrar sade han 1 det han tände sin vandringspipa jag har gjort tämligen goda affärer |
på värnar marknad uppsnappade jag fem priser här och där 1 bilderna påträffade jag några andra som likaledes lät övertala sig att tjäna krigets gud |
i jönköping hoppas jag även kunna göra ett gott kap |
dit har jag också stämt möte med alla mina klienter och sedan jag väl fått dem samlade beger jag mig medan målande drift upp till stockholm |
samtliga gossarna äro raska krabaten som hålla gardesmålet och skola bli prydnad i ledet |
men den bäste av dem samman min guldgosse en liten en på sex fot och en hel hop tum är en masugnsdräng från namnlösa som av särskilda anledningar lät värva sig |
med den saken hänger det tillsammans på följande sätt |
och väntan omtalade nu sven stals historia |
göra och adolf hörde den med spänt intresse |
de funna alltför sannolikt att hjälten i kontant |
berättelse var deras gamle vän och bekantskap masmästaren och vi överdriva icke då vi säga att de båda djäknarne kände sig djupt bedrövade över den olycka som drabbat honom |
adolf frågade livligt var sven nu befann sig |
ack go herrar sade väntan med trevlig uppsyn den stackars gossen har påträffat en annan värvade som nu med all makt sliter med mig om honom |
jag har visserligen laglig rättighet till rekryten men min medtävlare är en farlig karl som icke frågar efter lagstadganden och kungliga förordningar det är med ett ord död en |
utbrott adolf är sven död |
nej jag sade ju att jag och döden ännu slitas om honom |
gossen fick för vid pass tre veckor sedan ett anfall av febern som går här 1 trakten och jag inkvarterad stackarn hos en gammal backstugugumma som bor en fjärdedels mil härifrån |
sedan har jag under mina strövtåg ej haft tid att se till honom förrän 1 dag får jag behålla honom kan jag för en så vacker rekryt räkna en extra gratifikation |
jag önskar bara att han snart måtte få sina krafter igen så att han på utsatt tid infinner sig på mötesplatsen |
adolf och göra ville göra sig underrättade var den nämnda backstugukvinnan bodde men väntan på vilken ruset och sommarvärmen gjort allt större verkan gav endast rediga svar och tillkännagav snart genom högljudda skakningar att han fallit i sömn |
inspektörn och djäknarne inträdde nu vägen nedför berget lämnade krigsmannen kvar |
att i frid och sova bort ruset |
oaktat enträget blödningar att stanna kvar över natten framställda av inspektörn hans fru samt framförallt av barnen 1 huset vilka djäknarne haft lyckan att synnerligen behaga tog de samma afton farväl av de gästerna människorna och ställde koman söderut |
fritiden var nu för de båda vännerna 1 det närmaste slut |
de hade beslutat att efter sitt besök på berg utan krokvägar behöva sig till växjötrakten göra ett par dagars påhälsning var och en i sitt hem och därefter på höstterminens första dag mötas i deras gemensamma kammare 1 välja |
nu ändrade de såtillvida sin plan att de överenskommet om ett kort besök hos korpral brant för att höra efter huru det ligen stod till därstädes ty den gamle krigarens bild stod livligt för deras sinne och de hade under sitt korta besök 1 hans fridfulla hem mottagit intryck som ej så snart skulle utplånas |
gubben brant sade adolf under det han vid göras sida vandrade framåt på den bestrida vägen genom skogen är i mitt tycke en typ av den äkte svensken sådan vår herre väl egentligen ville ha honom tapper avgudiskt kär 1 sitt fädernesland och dess krigshär fruktig sinneslugn rättfram och bottenärlig |
vad som särskilt fäste min uppmärksamhet var det fina och sant aristokratisk som just i det lade hjärtliga och naturliga röjde sig både hos honom hans döttrar och hos själve sven mästare |
det aristokratisk skicket består ej i lyckad salongdressyr utan därute att karaktären |
inre ädelt och det fulla uppskattande av eget och andras människovärde konsulat och av sig själv framlyser i den yttre människan hennes ord åthävor och hållning |
sådant fann jag förhållandet vara hos denna familj och sådant har jag även funnit det 1 andra hyddor där icke brännvin super nöd eller en rå och fördärvad herreklass later smittat folket |
det är blott hos den alskade svenske bonden och den gamla adeln av äkta svenskt blod man finner naturlig ädelt |
skandinaverna äro av bestämda till deras adel fast de vansläktats och förlorat sin ursprungliga prägel det är min fars åsikt och det är min egen tillade adolf sparrfält med mycken bestämde |
göra förde samtalet på ett annat ämne han skildrade med en yngling entusiasm lyckan av att äga en koja och ett hjärtas denna åsikt delades alldeles icke av adolf den tvärtom retade honom på det högsta |
skulle du utbrott han vilja avbryta dina studier och självmant kullkasta dina planer att såsom präst eller läkare gagna dina människor och samhället blott för att i spiselvrån få buttra med en öm hustru och endast leva och verka för din egen värda persons lycka |
nej göra så eländigt kan du aldrig tänka |
huru ofta hava icke du och jag drömt oss en framtid i vilken vi såsom tvenne trofasta kämpar vid varandras sida bryta oss genom världen kämpande som karl den tolfte mot allt falskt lumpet och nedriga helst det träffas |
se det är ett liv värdigt att eftersträva det är ett mål värdigt att dö för |
göra var blott tjugoett år och hans hjärta således ännu icke tillräckligt skräpet och kallnat för att tillåta honom komma fram med gensägelser av det slag varmed den så kallade mognade erfarenheten hånar det friska och varma sinnets känslor |
han fattade sin lille ivrig väns arm och vandrade stillatigande framåt |
emellertid började himmelen småningom mula |
digga moln hoppade sig över skogen och djäknarne såg sig om efter en hydda under vars tak de måtte kunna härbärgera sig tills den hotande regnskogen gått över |
det dröjde länge och de voro genomblöt av regnet innan de funna en sådan |
det var en liten grå koja med lutande skorsten vid sidan av vägen omgiven av några aldrig granar just en sådan där koja som tager sig så pittoresk ut tecknad 1 dusch på velängpapper men 1 verkligheten är ganska ruskig och obekväm att bero |
det var en sorglig tavla som uppenbarade sig för de båda djäknarne när de stigit in genom den låga dörren |
1 ett mörkt rum av högst torftigt men likväl enligt utseende satt en gammal kvinna 1 en stol vid det lilla blyinfattade fönstret och 8 |
de vandrande djäknarne |
rusade ett så kallat lin det vill säga ett slags huvudbonad som bärbara madame ännu 1 dag bruka |
det sorgliga låg ej härute ty gumman såg hjärtans välvillig och fientlig ut men i rummets bakgrund skymtade en säng och på dess huvudvärk ytterlinjerna av ett likblekt ansikte med tillslut ögon |
bredvid sängen satt en annan kvinna böjd över den sjuke hon vände sig långsamt om då djäknarne inträdde och dessa igenkänd johanna brant |
ödet hade fört djäknarne till samma koja 1 vilken den sjuke sven stål blivit inkvarterad |
karin så hette den aldrig lärarinnan till densamma var änka efter en torrare och försörjde sig ligen genom att krusa lins åt tendens kvinnliga befolkning |
det var en from och gladlynt gumma som 1 all sin livstid varit fattig och ändock aldrig känt fattigdomen ty n g s ta börda nämligen fruktan för framtiden ty hon ansåg att den samma och fromma människan tryggt kan lita på guds försyn |
Subsets and Splits