text
stringlengths 0
600k
|
|---|
Banca Monte dei Paschi di Siena (sometimes referred to as BMPS or MPS) claims to be the oldest surviving retail bank in the world. It has its headquarters in Siena, Italy.
The company's website claims that the bank was founded in the year 1472, although there is little information to confirm this.
References
Banks of Europe |
<p>In reference to: <a href="https://developers.googleblog.com/2016/08/modernizing-oauth-interactions-in-native-apps.html" rel="nofollow noreferrer">https://developers.googleblog.com/2016/08/modernizing-oauth-interactions-in-native-apps.html</a></p>
<p>In this page, it is clearly stated that: "<strong>On April 20, 2017, we will start blocking OAuth requests using web-views for all OAuth clients on platforms where viable alternatives exist.</strong>"</p>
<p>Does this affect Electron WebViews as well? If it does, can you point me to any samples?</p> |
Kingsland is a city in Cleveland County, Arkansas, United States. Its population was 447 at the 2010 U.S. census. It is included in the Pine Bluff, Arkansas Metropolitan Statistical Area. It is famous as the birthplace of legendary country music artist Johnny Cash.
Cities in Arkansas |
Viña del Mar is a Chilean city and commune with 286.931 inhabitants (2002 census). It was created in 1878.
References
Other websites
Viña del Mar Municipality
Viña del Mar commercial guide
Cities in Chile
1878 establishments
19th-century establishments in Chile |
Genemuiden is a small city in the province of Overijssel, the Netherlands. About 10,000 people were living there in 2021.
Genemuiden was also a municipality. In 2001, it became a part of the new created municipality of Zwartewaterland.
Genemuiden got city rights in 1275.
References
Plaatsengids.nl
21st-century disestablishments in the Netherlands
Cities in the Netherlands
Settlements in Overijssel
Former municipalities of Overijssel
Zwartewaterland |
The Nicaragua cross-banded tree frog or tawny smilisca (Smilisca puma) is a frog that lives in Costa Rica and Nicaragua. Scientists have seen it as high as 520 meters above sea level.
The adult male frog is 3.2 to 3.8 cm long and the adult female frog is 4.0 to 4.6 cm long. It has white stripes on its legs and face. Its front feet are not webbed but they do have discs on them for climbing. The skin of its back has long dark marks across it. It has a white belly. Its eyes are the color of bronze.
The tadpoles can be 2.4 cm long with short tails. Their eyes are also the color of bronze.
References
Animals of North America
Frogs |
Charles Frederick "Karch" Kiraly () (born November 3, 1960) is an American volleyball player, coach and broadcast announcer.
He was born in Jackson, Michigan. He grew up in Santa Barbara, California.
Career
He is one of three people who have won Olympic gold medals in both volleyball categories: beach and indoor. The Fédération Internationale de Volleyball, (FIVB), volleyball's highest governing body, honored Kiraly as the greatest volleyball player of the 20th Century. He played college volleyball for the UCLA Bruins and won three national championships under head coach Al Scates.
References
Karch Kiraly Volleyball Academy
Beach Volleyball Profile
1960 births
Living people
1984 Summer Olympics
1988 Summer Olympics
1996 Summer Olympics
American Olympic gold medalists
People from Santa Barbara, California
Sportspeople from California
Sportspeople from Michigan
People from Jackson, Michigan
American volleyball coaches
American volleyball players |
h£
s ,Afr>2£ ¿fcu,
PROLOGO A
LA. S. M. DEL REY NVE STRO
Señor Dó'philiPPE (fegüdo deíte
nombre ) En el qual el Maeftro Fray
Domingo de S . Thomas, de la orden
de. S . Domingo, Le dirige y oftreíce
la Grammatica,o Arte,qne há com
puefto de la lengua general de
los Indios, del Pera,
-¡t, armonía y ordé (S. M.)
"que Dios nueílro feñor pu-
Mo?nlas cofas déde que las
J crio (ocupado cada vnaca
iu^ttlcíó , de tal manera , que vnas a
otras fe ayudaíTen, y todas firuieílen a
la machina del vniuerfo)nos enfeñan,
que ninguno délos hóbresh^cítar
©cciofo, ni occupado en fola . „ vtili-
dad priuada:ímo también enla de fu
próximo y república. Y de aqui vino
adezirelgrá Philoíbpho Eurípides,
que lomifmo quería dezir hombre oc,
ciofo.que íaal ciudadano.Y el diuino
A i)
Prologo,
Platón deziarq el q paíTaua la vida ííii
emplearla en vtilidad de la república,
biuia embalde. Y todos los Philofo-
phos vniformes cocordaro, en q el ho
breocciofo rio biuia.Porq dezian,q la
occiofidad na esotra cofa, fino vna
fombra,y figura déla muerte, Y el que
folo eri fu comodidad fe oceupaua, co
irietia hurto a fu república í aí^ádófe y
vfurpando para fi foío,ío que riaturalc
za y Dios le auiari dado también pa-
ra vtilidad de otros. Confiderando
pues yo. S.M, efto:yqueenquinze
años continuos,que eftuue enlos gran
des Reynos del Perú, auia alcanzado
la noticia déla lengua general dellos:
y que feria digno de reprehenfion con
elnialííeruorque el talento que refei-
bio de fu feñor,ío auiá tenido efeondi
do(Fv cipaímente que el don délas
lengua, cuenta el Apoftol éntrelos q
Dios da para vtilidad de la ygíefia, y
república ehriftiana. ) Luego comen-
ce a traftar de reduzir aquella lengua
a Arte, para que no folamente yo pu-
dieíTe en ella aprouecfiar, en aquella
nueua yglefiatenfeñando y predicado
¿1 Euangelio alos Indios ,pero otros
muchos,que por la difficultad de aprc
derla, no emprendían tan Apoftolica
obrarviendola ya en Arte:y que fácil-
mente fe podia faber,fe animaíTe|i a
ello, y con facilidad la aprendieífen,
como fe cometo a hazer . Y aunque al
parecer de muchos,y mió, con el Arte
(entre perfonas particulares) fe hazia
fruílo : ni crey a ellos, ni a mi:hafta q
lopreftnteavueftro confejoReal de
Indias. Elquallohizo ver y exami-
nar:y entendió que (i fe imprimieíTe,
feria de mucha vtilidad para aquellos
ReynoSjla ha mandado imprimir.Im
prefíápues,ofrezcolaa. V\M- pues
por tantas y ias (como cofa fuya) fe le
<deue,No tan folamente,para que refei
bido co la humanidad y benignidad,
que. V- M. íüele refcebir los peque-
ños feruicios de fus vaíTallos: y apro-
Uado de fu alto ingenio , o fe parefeer
en publico en Efpaña,icpmo peregri-
no:y nauegar al Peru,y moftrarfe alia
tomo naíuraLfeonro délos calumnia-
• |¡ ¿^
dores ,que es lo que mueue alos que a
lps Principes ofrefeen y dedican fus
A iij
Prologo,
oí) ras. Ni tampoco me paíTo por péfo
miento jqueíerenefie Prologo alabar
las grandezas de. V .M. que es lo que
fuele niotier a otros a ofrefcerlas. Por
que bien tengo entendido,querío fola
mente en breue Prologo : pero ni aun
en muy grades libros fe puede hazer
efta .Porq dexado a parte lo q ,VM.
(co fu genero ib animo) en el breue tie
j>o q ha qreyna ha fobre edificado,
enlo q naturaleza le dio, dando perpe
tuapazaíusreynosrcon las viñorias
cjUe ha alcanzado. Quien podra dezir
jparte déla gradeza natural q a. V.jVL
cabe, de fcr hijo de tan grande y fingu
lar Principe,comofueel Emperador
vueftro padre (de gloriofa memoria)
cuyos triumphos,aunno filian acaba
do deefcriuir enlashifl:onas:y eílay
eftaran perpetuos oc immortales por
todo elvriíueríb. Llena efta Francia,
Italia , toda Alemania, Turquía, y el
Nueuo mundo délas Tndias(Y donde
no?)defestriuphos. Nunca íeoluida-
rá fus fingulares tropheos. Ninguna
antigüedad los podra quitar déla me-
moria délos mortales. Y lo que no fe
Prologo,
puede pefar ni dezir(fin gran admira-
ción) es que no dexádo peligro ,nitra.
bajo de mar,ni tierra a q no. fe puíief-
fe,y porque no paffaffe^xperimentá-.
dolo todo i A nada defto le mouio am
bicionde intereíTe proprio,finofolo
defleo del augmento de fu república
Ghriftiana.Cofano vifta, ni oyda ja-
mas en nueftros tiempos , y muy rara,
o mírica leyda délos paflados. Y porq
le parefciaparala grandeza de fu ani
mo y pecho inuencible, fer poco auer
triuphado y tenido debaxo de fu infi-
do y feñorio todos los Principes del
mundo,fino triuphaua de Emperador
y le vecia: y no auia otro que el a quie
pudieíTevécer y fubjetar,y de quien
triumphafe,quifofevéceraíi mifmo,
defpojandofe de fu propria voluntad,
defus Reynos & Imperio^ no fue o-
tra cofa q vécerfe a fi7 y triüphar de fi.
Porque no folo ouieífe triuphado de
todos los Principes y Reyes delmü-
do:perodevno délos mayores Empe
radores del Todo lo -qual,no enpeque
ñaparte délas alabancasde. V.M. fe
puede contar ,no tato por auerle dado
A iüj
Prologo,
naturaleza tal padre,quanto potq el q
fue tal,y tátashazañas hizo, y tal ente
dimiéto alca$o,y de tata pradería fue
do£tado,conofciedo el valor y quila-
tes de. V\M* fe defpojo de todo,y de
xada ííi filia y trono R eal,para experi
metarquenofe engañaua. ypara ver
y gomaren vida délo q en fus eftados
y Reynos auia de fer deípues deíii
muerte,aíTento a. V.M. enella, eftan
do muy cierto,que aquel lugar y nom
bre,no folo no lo obfcureceriades (de
generando delvalor de tal padre)pero
lo lleuariades adelante con ventajas,
como de hecho lo vio y gozo dello.
Y cierto Principe que en fu vida tal
hazaña hizo,y tal viéloria alca$o,me-
refcio ver en fu vida, aíTentado en íii
lugar y trono,tal fucceífor yheredero,
no íblo de fus reynos y feñorios : finq
tábié de fus hazañas,ygradeza de ani
mo y felicidad. Y pues el gra Alexan
dro(como refiere Plutarcho) ni cófen
tia que fu retra&o otro q Apelles , el
gra pintor lefacaíTe depinzel^ni de
metal otro le efculpieífe q Lyfippo,el
gran eftatuario:y deíleo grandemente
Prologo,
. que en fu tiempo fuera Homero el gra
Poeta, para que colitara fus hazañas,
porque dezia,que las cofas délos gra-
des Principes :no otros que grades in
genios las han detra&ar. No ay para
que tan baxo como el mió, fe atreua a
traftar las grandezas de. V.M.nifue
mi intención ofrefcerle efta obrezilla,
para tomar occaíio de cotar fus alaba-
^aSjiii aun de hazer el digreííb que he
hecho,fíno que fon tan illuftresy he-
roicos vueftros hechos, que nadie los
puede tomar enla boca (aunque fea pa
ra dezir que no los quiere traftar)quc
no fe pierda enel abiímo y gran piéla-
go que ay dellos , y como de labirin-
tho no acierte a falir fin guia. Mi inte
to pues principal. S.M.ofrefceros eftc
Artezillo.ha fido^para q por el veays,
muy clara y manifieftamente,quá fal-
fo es lo que muchos os ha querido per
íuadir,fer los naturales délos réynos
del Perú barbaros, & indignos de fer
tra&adosco laíiiauidad y libertad q
los dema&vaíTallos vueífoos lo fon. Lo
qual claramente conofeera. V, M. fer
falfo,G viere por eñe Arte,la gra poli-
A v
Prologo.
da que efta lengua tiene, La abundan
cia de vocablos,La conueniécia q tie-
nen có las cofas q fignificá . Las mane-
ras diuerfas y curiofas de hablar ., El
fcaueybuenfonidoaloydo déla pro
íiunciacio della,Lafacilitad para efcri
üirfeconnueftros carafteres y letras:
Qua fácil y dulce fea a lapronüciacíS
denueflra lengua, El eftar ordenada y
adornada con propriedad de declina-
cion,y demás propriedades delnorn-
bre,modos,tiépos,-y perfonas del ver
bo.Y breuemente en muchas cofas y
maneras de hablar , tan conforme ala
latina, y eípañola: y enel arte y artifi-
cio della, que no parefce fino q fue vn
pronoftico,q Eípañoles la auiá depof
feer. Lengua pues. S . M, tan polida y
abundáte,regulada y encerrada deba-
xo délas reglas ypreceptos déla latina
como es efta(como confta por cite Ar
té)nobarbara>quequieredezir(feguii
Quintiliano,y los ciernas latinos)lle-
nadebarbarlímos y de defe£tos,fin
modos,tiempos,ni cafos,ni orden, ni
regla,ni concierto,fiiio muy polida y
delicada fe puede llamar, Y fi la legua
Prólogo.
lo es,la gente que vía dclla , no entre
barbara^no co la de mucha policía la
podemos contar: pucsfegun el Phila
lofopho en muchos lugares, no ay co-
fa en q mas fe conozca el ingenio del
h5bre,q enla palabra y lenguaje qvfa,
que es el parto délos cócepto$ del en-
tendimiento. Priíicipalmetc fi anadie
remos a efto,que es legua que fe comu
jiicaua(y de que fe vfiua y vfntpor to-
do el Tenorio" de aquel gran feñor lla-
mado Guaynac'apá.q fe eftiédepor e£
pació de mas de mil leguas en largó ,rT
mas de ciéto en ancho. Entoda la qual
fe vfaua generalmente della de todos
los feñores y principales déla ti erra, y
de muy grñ parte déla gente comu de-
lla. Tega pues. V. M.entedido, q los
naturales de aqllos fus grades R eynos
del Perú, es géte de muy gran policía
y orden,y no le falta otra cofa, fino q
V . M, lo fepary entienda q los q otra
cofa le dizen y perfuaden,le quiere en
©•añar.teniedo atencio a folos fus pro-
• prios y particulares mterefes. Y ente -
diendo eílo. V.M. la refeiba y tenga
debaxu de fu amparo , como los de-
A vj
Prologo.
masvaíTallosíuyosrylostra&e com^
capazes del miímo trabamiento que
a ellos , y con mayor regalo y fauor,
pues es gente mas flaca y mas nueua
en vuefíro feruicio , y enel yygo de
Chriftq nueflro feñor. Y afsi ¡entende-
ran,q tenemos buen Dios y R ey Chri
ftiano. Con proteftacion que hago a
V, M .fino lo haze^en breue fe deípo
blara la mayor parte del mundo : enlo
qualperdera.y.M.fuhazieda y vaf
fallos,yDios fus animas. El qual pues
ha dado a . V. M. tanta parte del fe*
; ñorio defte mundo (que fe ha de
acabar) le de el del cielo, que
ha de durar para liempre.
Amen.
In Áutoris, & operis comendationcm
Í ELEGIACVM.
^ I cupis Indorum linguá cognoícerc vcram:
Et fcire exoptas quae latüere diu :
Si cupis arcaiiós mores , hominumqj receííus
Diícere,nec Prifcis cognira facra viris:
Huc eme , que breuibus arctat mébrana tabel-
Aere quidé paruo,- cómoda multa feres. (lis.
Si quis fit quaeris tanri tibí muneris Autor ?
Inpromptu certceft : carmina noílra lege,
Hic eít ille Thomas Domini cognomine dictus
Quj Ihdorum populos , & fera móflra Ccidit.
Quinetiam totum luítrans foeliciter orbem
Inftituit CralTos artibus ingenuis.
Quideditus Sophise iam tum püerilibusannis,
Excoluit mire artibus ingenium.
Hic idem fummi Patris veílígia fcruans,
Gentibus incultis feminat acta Dei.
Atq; etiam cunchos celebrátcs íacra miriiítros,
Indorúm linguam plenius ore docet.
Barbaricám linguam números deduxitadartis,
Vtpofsint cuneti correré in ártis iter.
Barbaricam linguá mire ( quis credere poísit f )
Regula certa manet , regula certa tenet.
Herculeü robur domüitfera monltra,fed olim.
Á t riunc ille Thomas rábida monílrá domat.
Bis íeni Álcidas celebrantur iure labores :
Sed nóftri Áutoris,qüis numerare queat f
Eia áge,rümpe moras, laetus cape muñera, bina
Lexica,qua: euoluas : pignus amorishabe.
1 precor , i líber, & faelicibus vtere coeptis, ;
Inuidiam íperneñs,qua£ tibi non noceat.
Ludebat Scbaítiánus Salinas, primar!*
Cathedra?Grammaticíe& Rhetorice ir*
Finciana florenti Academia moderator.
V
PROLOGO DEL A VTÓft,
al Chriftiano Leclor.
n Iéentiécio(ChrianoLefíor)qna ío-
'' bre mis tuercas es^el negocio y obra
¿Jalprefente tomo fobre ellas , en
querer redduzir la legua general de
^ los Rcynos delperu,a Arre: quede
<loia encerrar debaxo cíe preceptos y canoneí:
Porq vna délas cofas mas difíkuirofas , q en efta
vida humana fehaila es, el componer y ordenar
Arre de hablar períetía y cogruaméte alguna le
oua,aunq fea muy entédida y vfada.Porq allede
Se qel Autor de femejáte negocióle pone a juy-.
•zió y examé délos q la entiéde: y aun lo q peor es
tflos q no cntediedola,fe quieréhazer juezes cilla
Tiene otra difíicultad mayor. Que como lo prin-
cipal délas leguas, cóíiíla en la ímpoficion délos
terminos,delos q primero los impufieroa íigriifi
car,y déla acceptació, approuacio , y vfo délos q
«leípues dellosvinicró,y cobraró reputado de fk
bios enellory efte vio fea tá diuerfo y tá variable
á el termino q en vn tiepo parefce,y fe tiene por
bueno,en otro no lo es:y el q vnos apprueuá y ref
cibe:reprueuá y defecháotros.Deaqui es, q en-
tre las cofas mas dificultólas y mas variables en
la variado humana es, dar Arte y modo á hablar
en cualquier legua. Y fi cito es afsi en todas, aun
enlas muy fabidas,entedidas y vfadas,y á q ay Ár
tes hechas,porvarones de grade crudictio: quato
jnas lo fera en eíta legua del Peru,ta eítrana, tan
xiueua, tá incógnita, y ü peregrina a nofotros.y
tanücahafra agora redduzida a Aríe,nipuefta
debaxo de preceptos del? Afsi q cierto efte nego-
cio,entiedo nene en ü grades dificultades : y re-
alLe&or.
«pieria mas crudi&ió enla legua, y conofcimiet?
cíela fignificació,y propriedad délos términos de
lla(4 e*s la materia del Arte)dclq yo tégo, y ma-
yor ingenio 4 el mio,para poder dar cabo y cúpli
miéto entcro,a cofa q en íi tatas dificultades tie
nc. Y afsi ciertaméte,yo no podría dexar á íer re
prehedido de muchos, o de muy ignórate y falto
efe entendimieto,q no entiédo ladifricultad déla
obra,a q me pógo,o de íobra de átreuimiéto, q le
ofo acometer,faltádome las partes principales,^
para ello fe requiere. Y verdaderaméte feria di-
gna á muy gráreprehefió, vergueta, y oprobrio
eíta mi ofadia,de quié afsi fuperíicialméte lo có-
fiderare. Pero quié fupiere la grande y extrema
necefsidad 4 ay en aqllas prouincias,dela predio
cació delEuágeliory quátos miliares de animas,
fe ha y do y va al infierno,pcr falta á conofeimié
to del,y délas cofas ánueftra fan&a fe catholica;
por defecto déla legua,fin la quai no fe les puede
predicar. Y quátos buenos reiigiofos,y fiemos de
Dios ay alia y aca,4 fe retrae deíía fáá obra, y te
me poner el hóbro a tá Apoítolica femétera co-
mo eíta,temicdo la diíFícukad déla légua,ycrey c
do no poder falircó ella.Quié efto cóíiderare até
ta y chriítianaméte:y entédiere 4 elto 4 yo hago,
en querer redduzh* eíta legua a Arte,y querer pre
fentar ante vueítros ojos la íru¿ta,no enteramen
te madura, y parir eíle cócepto imperfeto (q de
la legua tego cócebido,ante de llegar a madurez
y perfecciones por la grá necefsidad 4 ay dellary
para dar alguna lumbre ,alos que ninguna tiene,
y moílrarles 4uo es dificultólo el apréderla:y a~
animar alos q por falta déla lengua eftá couardes
enla predicació cÜ Euágelio. Yq auer yo dado me
cíiano principio a eilo,por eíle Ane(aun4 no del
II \
w \
alLe&or.
todo pcrfe&o) fera de algún prouccho: y para$
otro có mayor erudición y perfe&ion lo acabe.
Quie todas eílas cóííderaciones cóírderare có pe
cho chriíliano,creo no folamete no reprehédera
cfte mi atreuimiéto,pero aü alabara mi trabajo.
Bié tégo entédido(chriítianoLeel:or) qéñé Arte
no yra tá acabada, q no fe le pueda añadir, o qui-
tar mucjias cofas:pero ni por cito me tachara, el
q cqfiderare,q no ha auido Arte délos xnuétados
hafta el día de oy,q foeííe al principio tá exaclo,
y acabado(aunq fueñe hecho por perfonas de al-
tos y grades entédimietos)q no aya auido q eme-*
dar enel. Vnas vezes quitado cofas íuperfluas,o-
tras anadié do faltas, afsi por los mifmos q los hi-
zieró,como por otros.Porq como el Antonio de
Ncbriífa,varon eruditifsimo,y de grá ingemo,di
zc enel prologo del fuyo,q déla legua latina hi-
io.emédádo lo la tercera vez. Nada al principio
fe haze tá períectO,q el tiépo inuétor á todas las
cofas,no defeubra q añadir, o quitar. Y afsi yo de
talmanera alprefentefacoefte Artezilloahíz:
q dexo abierta la puerta, afsi a mi,como a^ todos
los q mejor q yo entenderá la legua, para q pue*
da añadir ,alo q quedare falto, y quitarlo fuper-
üuo,eíládo aduertidos,q es cofa muy mas fácil el
añadir(emédádo lo errado) qno inuentarlo de
hueuo. Y porque (como fe ha tocado) eíle Arte*
fe haze para eccleiiaílicos, que tienen noticia de
Ja lengua latinaba conforme ala Arte delia.Si
algo bueno fe hallare enel, refierafe a Dí^ N.
nueílro Señor, cuyo es. Y las faltas a
mi,cuyas fon. Vale.
Comienza el ár*
te de la lengua general del
PcrUjllamada, Quichua*
^Capitulo primero déla
orthographia.
© fre notar ptímeram&e entñ*
legua fros cofas, que enlas fres
masfefuelen nomr y aduertír^
Xa primera es; acerca freía oz*
1 tl?ograpl?ía y manera fre eferes
uir los términos fr ella : lo qual fe biniáe en
letras^freq ellos fe componen y con que¡fe
efcríué^Y enlos mifmos términos y nombres
que fe componen aellas ^ y &z Q&c fe vfa enla
tal lengua* Cerca í>elo pzímero ^ que es las
letras: poz quato los judíos y naturales fre
lia tierra frd perú no vfauan freferíptura^ ni
jamas entre ellos fruuo memoria fr ella: pos
tanto ni tenían letras ni caracteres para efe
criuír ni mamfeílar fus conceptos y antigüe
daáeSjftno tyajím lopozvna nueuat inge
níofa manera fre ciertas quétas y feñales;frc
que vfaua y vfan^Y affi no aY cofa particular
qnc tratar acerca freías letras^mas que la frí
cf?a légua^termmos Yíiombtes frella 5ento
do y pouodofehafrecfcrcuírcon mielgas
£zpÍMóptíttier6
tetra* Y ^caracteres , y en toda ella fe f?á *¿
vfai* bellos* £nlo fegundo^ue es erilos ter^
minos^nomtnes y verbos 7 y bémas partea
tela o*acío(que como fcicfro es)feefcnue c<*
las mifmas letras; y afflimífmo con ellas fe
pronuncia y profiere como ia nueílra* £s be
notar vnafola cofa , q me parece fer necefla*
ría aduertír alos lectores ? auditores nue^
nos ¿que al principio comienzan a apzéder
la Y tratarla: posque rio ellando jos tales ad
nereidos eneüo podríanfe engañar 3 y tener
vnos términos pó: otros ¿pot la biíhncts*
pzonüciacío q en algunos bellos fuele auer;
pot tato es be notar , q muchos términos los
ptónficíá los Jndíos be vna pTOuínda bíftín
cíamente q los be otra. Ejemplo, ^nos 5ri*
díósí>eynaptoumríat>!5é" (xámuy) qftgní
fica venir: otros en otra pzouincia bi^ett
(hámtiy) enla mífma ffgmTtcaricu Snos en
vnapióuihcíaí>Í5é ($ára) qíigníñca trigo;
otros en otra bi^en (hára) enla mífma fe
gníffcacíoií* Snos en vna psouíncia t>í$eti
( xullull ¡ ) que iígniffca en verdad: en otra t>í
52 (fullúll) que ñQtiíñck lo míímo:vnosí)íí
5¿ Cpóri) queitgníft'ca andar: YOtros en
otras ptouínrtas bi'5en (poli) enlamífms*
lignificación (cóai) bi^envnosqueírgnífica
teme: otros m'j£ (cómay) qfígnifkalomíf
ino*5tébí5é"en vnasp*ouinciaslosnatura=
fes bellas ( macáuay ) q fignüíca fy'ereme:
ptonficíádo aquella; u^vocahotros en otras
$>í$c (macámay) enla mífma fígníñeacíon^
lo mífmo fe t>í$e be otros muchos términos,
q ffendo loa mífmos, los pzoníícía y profiere
freía ottf?ograpí?í3*? ¿
ton díuerfas letras y en díuerfaWanera: na
potqfean díftínctos ni de dírtínctafígníftcaa
cu* fino po* la díftíncta manera t>e pzonfícíar
losíloqualpzocedede vn defecto general ?
común en todas lasnadones ? lengua? def
mundo: d3de venios q vnamífma legua I?as¡
blada dedíuerfas naciones YS¿tes;cada vno
la fcabla y pronuncia cofozme ala pronuncia*
cío déla íuY3p2óp*ía materna , como vemos
enla legua laíína^q el í>e nací dl£>oztugues?isi
pzonuncía de vna manera 7 Y í>eotra el ¿Caík*
llano /i be díilíncta que ambos el f races: y
affí De todas las demás naciones q lapso*
nucía jcada vno a fu manera t no poique ella
fea éú ft díílíncta; fino poique cada mcío(co¡
mo eíía dkfro) la profiere y pronuncia cófozs
me ala pronunciado déla üiya. $££>o mífmo
acoíefceacaenefla lengua genéramelos Jns
dios , que quado la pablan los Judíos délas
ptouíncias a (quien ella no es natural) mu¿
cfros nombzes y términos della los pzonun*
cían y ptOíteren cada vno cofotme ala pzoníf
ciado t>efn ptopzía materna YnaturaUéguaí
pero aunque fe pzonunde $ffídíftíttctam€te;
toda es vna, y *>e vna mííma fígníft'cacíon» ^
cílo baile para lo que toca ala ctttfrograpbíit
Y pronunciado > y aaduertíralosuueuosen
la lengua* CCambíen afíl mífmo es de no
tar y que enetla lengua como enla latina y en ]sj ot¿
las demás hiedas las ocí;o partes deía
ozacíOjO S?abla t poique enella aY nombres q
ñsníñcm las cotas ;y pronombres que fe po
sien en lugar délos nombres, Sy pzepofícío
«es; que determinan los nombres YP*onom|
Capítulo tegundo
bres a deríos y ^terminados cafosbelaíte
clímcíon.My tambíé ínterfectíonee^qne t>&
darán los affectos Rumanos interiores t>ef
anima J&y verbos, q explican y ftgniñca fu *
actíones Ypafftones y participios , q enla ü*
gníficací&cuYOs fon participios fe ponen en
(ulular* SYaffímífmoaduerbíosq modín*
t$ y Mmítan las fortificaciones fcelos nobre*
f verbosXambíen a y conjunciones, q aYÍ-
ti las partes t>íd?as i>e la oración y l?abla en*
tre fiulffcor manera que enefta legua ,aY todas
las ocljo partes freía oración rftnelte fevfa
t>e todas ellastcomo claramente parecerá en
el prefente tratado y tnfeurfo t>eh <B&ue co
fafca nombre,pronobre,verbo,Y í>emas par*
tes freía oración: y qual fea la fríffínída fre ca*
da vna aellas: porq como ella fríd?o ;eíta arte
principalmente fe £a5e y ordena para perfo*
ñas eccleftaílícas y latinas ¡ que fe prefupo*
ne q Ya t>ela grammatíca freí Sntonío fre lfle
br íjta ,Y *>da lengua latina , faben la bííñnícío
Y fredaracío t>e cada vna freías bichas ocbo
f>artcs:Y los que no lo fab£ para apréder efta
egua;baftabreuemete enteder lo q aquí fe fra
friego ,y al principio t>el tractado fre cada
vna fr ellas fríefras partes fe fríra:por tato me
parefeío ,que no a y para que gaftar mas tí tm
po en declarar ala larga que fea cada vna De-
Has partes: ni mn me parefee q !o a y fre fre*
darar quefea orado, mas be fre^ír, que enel
propotlto entédemos peroración qualquíer
platica >ora5on3mieto cogruo,compueÓofre
términos* Ejemplo* ifo.amo ; freimos
(ñoca coyani.)
^Capitulo fegünc^o,(^clno..,
brc y de fus propricdiades.
£ercat>ela pantera parte t>ela
otacíon(quees nobze) es be no?
tanque enefta legua general oe
tos indios; como enias t>emas
lenguas:elnob*e tiene fu Muer?
fa manera t>e ltgníficar,i>e tal manera }q vnos
fon fubitantíuos ; Y otros adfectíuos* v«g*
( allí ) que quiere De^ír^cofa buena ,es adf ecti
uo: Y (cán) que quiere t>e$ir varonas fu
bftantíuo^ffi mífmo tiene lus pzopuedades
que le conuíenen*
C&a primera es calidad ,q es acerca be fer pr;ma
elnob^ecomttn;optopxío:Yaf!iaY fcosma^ propric
ñeras í>e ndbtes eneílaléguanmospsopttos ¿¿¿ ¿¿
i>elas perfonas o tierras, como los a? enla £f nóbr«*
pañola y latina: como vnostyomtoes farfla-
mi (ow'fpc) otros (Cóndor) vna pzouín
cia (chincha) otra (Xaúxa) fBtrosnom?
toes comunes ? o appellatiuos t>e. animales,
Ijobses aplatas* £j:éplo* (nina) quiere t>e
51'r l?ob*e (pííco) fígnift'ca'aue (cacha) ar
boL
Cf té tiene lafeguuda piop:iedad, que es ef
pecies:que vnos Ton pzmutíuos ? que no fe de
ríuá í>e oírosreomo ( rúmi) q fígnífíca píe
dra:otros fceriuatiuos^q fet>eríuant>e otros:
como eñe uotoe (tiana) que fignífíca aíTíé
o jfetterím t>efte verbo (tíáni) que quiere
í>e$íraflfencar*
C&* tercera pzopsíedad 7 q es genero : no la
© iii
Segua
da pro*
priedad
T erees
da pro^
priedad
Capítulo fcstmdo
Qyenett%\ena;m3poiqueno $y bíftincío ni bit
I fereneía oe genero pe tal manera q vnos na
bsesfeamafculmo^otros femtiu'nos; otros
fteutros;eqmo losafenfaUsm latinamente
iiueítra Española ¿q bebimos (Bonusvir) y
lio ( B ona vir) y bné )}0mbiCjj no buena f?o
fae^ í>e aquí es ,q enel ad/ectíuar ; el adfecti
«o con el fubilantíuoeneíla lengua general,
no fe l?a be guardar regla nin$nm : poique
bebimos (allicári) que quiere be^ir;buéba
btety tibien dennos (áiliguárme) quequie
re de^ír; buena mugertde manera que aquel
(álli ) que es el ad/ecííuo A quiere de^ír »bue
ño ,dela mífma manera fe t>v$e funtandofe co
eñe nobxe ( cari ) que fígníñea^aron? que
quando fe fuñía con eñe nóbie (guárme) q
fígníñea musen faffíeneíla lengua no teñe
mos que tratar ni dar regla alguna para co
tiofcer el genero del nomtoej ni para adfecti
liarfitbíteñtíuo Y ad^tíuo , pues en ella no
a y genero*
o uarta C^lcerca t>ela quarta pzopzíedad bel nobse,
oToorit clne ee «amero : e? de notar , q eneíla lengua
ay tmmeroa: posq también a? diíferencía en*
tre el numero fíngular > que b^bla de vno #
plural ,qbabla de mudaos: como enla latina
Y eípañola^Y affí como enU eípañola la t>ifie¿
recia del numero fíngular y plural^efe cornil
mtte en vna fola letra que fe añade , q es^ s,
q le I?a$e fer phirahcomo devintos; bointoe,
es ungular: añadiendo fofaméte vita^dí^
51 endo fcombtee ;lo bajemos plural: y lo mjfc
mo es común a todos los demás noínes aña*
4íe4o vna; Sj o quando wud?o bos tetr**/e
propr
dad,"
belnombte* 4
f?^c el nombre t>e ungular plural: afll enelía
leguaria t>íctíon;o artículo oel plurales cfta
bíctíoíi ( cxSna) t>elo qual fe fcala regla tf guté
te* mC^l twimcro plural fe conilí tu?e o co*
pone t>el numero, fíngular ? añadida efta t>U R cgla,
Ctíd (cona) v4g«^e5ÍmOS (yáyanc) que
quiere í>e5ír?feñoz: añadiendo (cóna) t>ira
(yayánecóna) que quiere desír/eñotes:? aííí
oiremos (yayanecóna) losfenozes (guara
m€cóna) las mugeres* C&st>e notar ;cer E
¿a' t>eíla regla t>el plural , que ella fcíctíon .. S
( cóna, ¡?a5e plural en los nombres que fígní Y .
íícan cofas anímadas;oqvíuen:como (can) & é
que fígnifíca varón, añadiendo (cona) t>&
5Íed0 (cancona) t>í$e varoues/3fté (guarme)
fígniñea inuger 5 añadiendo (cóna) como
(guarmecóna) t>Í5e mugeres:Y afft t>e todos
los demás : pero aios nombres que ftgníftcát
totas inanimadas que no víue, no lo fueleu
añadú%v*g* ( pú*a ) que ftgnífiíca pared , no
acoftumbranenefta legua t>c$ír enel plural,
(pircacóna) fmoque dan a entender piuralí
dad ; o muchedumbre enlos tales nombres,
con vn adf ectíuo qne le ayñtan abfoluto^o nu
tnerahcotno ñ quieren fce^ír muchas pare-
des,añadé aquel adjectíuo ( achica) que fi*
gníñea sunchas;? afí i tn^é (achica pirca) mu
cfyas paredes:? fí quieren t>c$ír pocas , aña-
den otro adfecíiuo^q es (pixin) o (axila,)
que fígníttea pocas:como t>í$rédo (axila pira
ca) o (píxinpirca)q quiere t>e5ir pocas pa¡
redes ^o añaden (guáquin) qiiefiguiñcaa!
gunas ?como t>í$íetÍdo ( guáquin pírea ) alga
ñas paredes,© añaden vnnombte numeral,
® íííj
Capituló fegundo
btcUr&do el numero pos y o tresno quatro: ?
ef fíenlas semas ;, diciendo (yfcáy pírea) que
fígníftca&os paredes (quinfa pirca) queft*
gniftea tres paredes ?o las que quífíeré fem*
Iar;verdades.,que en todas generalmete fe
podría añadir aquella t>íctío (cóna) q ente
regla t>íxe que fígniífcaua pluralidad ,? co*
men£andofe a vfar,lo entederían todos:pero
comot>ígo noloacoíMbzan* <£ la ra^o que
alpzefentefemeoflrefce para eíta oííferedí*
es , que aquel (cóna) allende í>e fu ptíncí
pal ftgmftcacíonCque esfígníftear plurali-
dad )parefce que fcenota en alguna manera,
llamar ; o pedir Cencío como ( guarmecóna)
allende t>e figníftear en plural las mugeres:
parefee q denota lo que í^ímos enla lengua
callellana;^la;mugercs:Y pozque no fe fue
le llamar fino a cofa que entiende, o ofetpo*
tílof o vían amdír a cofas animadas , como
(guarmecóna) quiere í>e5ir mugerestafít q fola
mete lo vfan a cofas animadas # no en lo que
no lo fon* l£>ero la ptíncípalra^oneneíto t>e
los ndhies ? pablas, es el vfo: potque afíí fe
vfa vio vfaron los que primero pablaron la
lengua v vfan bien í>ella : poique el pablar
fcefla manera y no i>e aquella ;t>epé de freía vo
látad frelos ptímeros ínuentozes í>eila 5? que
pzímerola vfar5 pablar :? lo míftno fe t>Í5e
fce todas las fremas maneras t>e ^ablar,ver¿
bos; tíempos^o nohzes que a? enefta lengua
í>emas; o Demenos^que no los av ^o tos &Y>en
la latína,oefpañola:p02qcncada lengua v/
términos bella, lo principal conftfle encl vfo:
couícne a faber po:que afilio vfm los q bien
bel nomine* ?
la tyablá* ft$té fe 1?a De notar q quado fe po
ne adjectíuo y fubftatíuo ; o Dos adjectíuos, Nota.
o Dos fubftátíuos lín cojítetío poz appoftcío:
aqlla Díctío (cóna) fe i?a Deponerlo coca
da vno/ino toeípnes De todos*fc;eé"pIo»no De
finios (allicóna,runacóna) ftno (allirunacóna) Qjuinta
C~£íene afñ mífmo eíla legua la quinta pso pr opric
piíedad (que es fígura) q vnos'udbzes fon dad.
limpié? Y oírog compueftos* Ejemplo Délo
primero (nímí,) q fígníftea piedra» Éjefe
pío Délo fegundo (rúmíchaca) qúeilgnífe
ca puente De piedra, y afft otros m'ücl^oéí s exta p
CCC^rca Delafe#a y ultima psopnedadfq pv\Qfa¿t
es Declinaciones t>t notar que no aY eneíla v
legua Declinación nín$nm, fino que todos
los noinbtes fon indeclinables en fí j como
en nueílra ligua efpañola^enla qual niñean
nombre fe Declina: y bcvna mífma inanes
ra l?a5e en todos los cafos^como eneñe \w¿
bzc y í?omb*e , Debimos enel nomímtíno \?5
bie, y enel gentíuo De5Ímos5DcII?omb2e; y
enel Datíuo Debimos ^para el tyomhzet De ma
ñera q todos los cafes fon ínuaríables % ín
declinables ;y fe plañeren De vna mífma ma
ñera : pero conofeemos fer la lignificación
De! nomínatíuo,o genuino, o Datíuo: no en
la variación Del, que ninguna a r corno efe
claroífino en los artículos que fe les añade
alos cafos » como la fenal Del nomínatiuo
en la lengua efpanola es ella bíctíon, el» pa*
ra el mafculino;como Debimos» el fcombze:
paraelfemímnbjla» como Devintos, ia mu*
ger: poz aquella partícula , el 5 o la , emende?
i nos que es nomínatiuo.fenel genuino tojfe
Capítulo regando
«tostel \}obztj poi aquella partícula be i$
poiTeiTio 5entend emos que ce genítiuo: y en
d oatíuo be$!mos*para ei l?omb*e,o al I?om
bze:en aquella partícula5para,o ahentende
mos q es batiuo^Tc* y aíft i>elos Peinas ca-
fbs:que po* las partículas q les añadimos,
entendemos fer efl:os,o aquellos cafos.Sfií
acá enefta lengua general Délos 5ndíos>to*
dos ios nombtes en íí fon ímtaríabks , y na
ajénenos variación alguna: fino que pos
(ciertas partículas >o artículos que fe añade
alos c&fosSe conofee" fí es nomínatíuo,o ge^
intuio* f aunque ello fea aííí verdad>que el
nomine en II fea indeclinable t pero pozq los
artículos que fe le añaden;parefce que fe I? a
jen vu mtimo termino con el:.? eftos encreiK
fon t>íuerfos como abajto fe vera»meparefce
fe puede y í>cue be5Ír,q todos los nobzes y
bemas partes bela o*ado Declinables tég5
vna Declinado >nopo* parte bcllcs>fíno pos
ra5on í>ela Díuerfídad Ddos art ículosty affí
fe Dará declinación t>el nomine y m*$ P^v-
tes bela ozacíon Declinables y poi lo bielda:
para loquales be notar las reglas ftguíen*
tes*.
^Primera regla del nomi-
natiuo.
% artículo o feñal bel nomina*
tiuoes.no tenerfeñal alguna:
pos manera que ver yo o y* el
nombzc^íínotra t>ictíon algu-
na junta con el/s íefhl que es
bcínombzt. 6
témíftatíuo * como declinando eñe nombie
( vayanc) que ftgniñca,feñoz , el no tener fe
nal;fe toma posfeñaLque es nomínatíuo*
ífRegla fegüda del genitiuo.
C&a parítcala>oXeñal t>e! genitiuo es, eñe
artículo ( pá ) q quiere oe^ir tato como pe,
con poiíeílion ,- como el Qenítíuo í>e (_ya¡*.
yánc) es (yayánepa) qftgníftcaí)e!ícñoz*
Cléw eet>e notar q a? vna -etcepcíd-fi es E xcep*
todas las ve^es q el termino fe acaba en vo* «orn
cal(q puramete tiene fuer gá t>e vócal)fe píer
desarticulo (pá) la, a, Y foíamete que*
da enla,p,como reclinado eílendbze (pirca)
qneftgníñm paredaño airemos enel genítí
no (pircápa) fino quitada la, a>poílrcra,i>í¿
remos (pircáp) freía pared (ñoca) queit
guiñeado (ñocip) fremu ^í^equander
el itomlne fe acaba en vocal, que tiene fuer^
ga t>e voeahpoxque aunque fe acabe en vocal
lino fe pzoñíereconftierga&cvocal/ínoque
es líquida?, yíe pzoníícía cafí confonante:en
tal cafo , aunqite el nonibxe fe acabe en vo¿
calguardara la regla geweral como fí fuelle
con(omnte+v*$* (yaváy) fígníftca>snífe-
ño:, no airemos, genitiuo (y^YP) fin5
( yayáypa) potqiie aquella, y, pobrera, aunq
poz naturale5a fea vocal , allí fe profiere, o
pronuncia como líquidas confonante*
esla tercera del datiuo.
Capítulo fegtmdo
{££! artículo ,0 í>íctíon bel batíuo es ( pac)
que quiere t>e5ír, paralóme besímos (ya*
yancpac) paraelfeñoz*
^Rcgla quarta del accu-
fatiuo.
CJlas partwttlas bel accufatíuo , fon toA
lavnaes >(ta) ?laotraes (man) empero
nmvrs *Y Diferencia entre el O) Yeldan)
c que el (ta) fírue al accufatíuo . quando fe
ayunta el tal siccüñtíuo con verbo,que flgni
ftca quíetudteomo Diciendo ,¥ o veo alieno:,
Diremos (yayancta rícdni) pero ft fe atún*
U el tal accufatíuo averbo^quefígnífícamo
uímíento:aflicomo t>í^íenáo yoy alfeno*,bi
remos (yayánemán ríni) <£iCambiees D€
notar cerca Wíta partícula (ta) que todas
lasveses queenelgenítíuo belnoinbieque
fe t>eclím? fe pierde laya, que es quando^cl
nomtoefeacaba en pura vocal(como bicpo
es) en tal cafo antes bel ( ta ) enel accnfati
uofefra t>e entreponer vna letra; escomo
Declinando eñe nomine (pírea) que enel
gen ítíuo frase (pircap) como fe í>i^o, enel
zccnfatíuo antes Del (ta) fefra be añadir
Tna^c^airírtrajaccufatíito (pircada) a
la pared (ñocátta) a mu
<f Regla quinta del vocatiuo.
CÉl vocatiuo tiene pozfeñal ella bíctíon
( xé ) o (xáy ) que quiere be^ír ?lo qiieen
romance bebimos ^ola^o en latín;o;Yafl"í bí
reittOSjVOcatmO (xé) O xáyyayánc,)
cia.
Nota.
t>d nombte
DifFeré
cia.
. ^Rcgla Tcxta dcl ablatiuo.
ftñ\ ab latino tiene t>os artículos, o bíctío*
nes poz feñahel vno ce (pí) Y d otro
(manta) con t>ífferencía que el (pí) quic
fe6e5Ír?ert,Yftrue YaYuntafexon verbo ?q
iTgnílTca quíetud:como tríame, enel feno*
fe!?Í50^írein09 (yayanepiruráfea) el (má
ta) íígníftea mouí miento , y aynntafc ftcín
pie con verb0,que ftsmftca mouimiento : f
Henifícalo que freimos en romancesco
moutmíento^Y en latín íex^ ° (abs^ c0::
mo Riendo, vino t>ci feñoz;t>íremos (ya*
yánc manta xamúrcaj
^Reglafcptimadcl effe-
ótiiio.
CIfel artículo , o t>íctíon í>el effectíuo es
( gúan ) que fígnífíca lo q en romance, con,
o en latín (cum) ^♦ven£oconelfeñq*;t>e
5Ím05 (yavánc gúan aríni) verdad es q ella
fcíctíon (güan) también ílgníftca compás
nía* v^4Í>C5Ímos:vOY cotigo ( cágúan rini)
taíTíenlos&emas,
^Excmplo de todo lo dicho.
IRomínattuo vayan c — el feñoz*
Ócnítíuo yayánepa^ — — t>elfeft02* Declina
EUtíUO yayánepac — —para elfeUOZ* cion dcl
SccufatíuO vayáncta, O yayáncman_ — al nombre
(ferio*.
ES*
Capítulo fegutttto
xc, o xayyayánc- — , OjeUOÍ
yayáncpi * ',. — euelfeñoz50
(yayancmanta fcel feñoz*
yayáncgúan. conel fcfÍQi*
IjXos rnifmos artículos íirüé
y fe han de añadir end plural/
diziendo.
vayánccóna. ^losfeñotes*
yayánccónáp fcelOS fenoles
yayacconapac^ ga losfeño^es
yayánccona£h; o yaya'cconamá
(alosfeño*e$
xé; O xayyayanccóna» m O fe
(funes*
yayácconapi_ eulos feñq*es,0
(yayáccónamáta^tflOS fenoles
yayanecónagúan con los
(fenoles*
C£$ i>e notar ;q ellas partículas, o í>íctío=
nes que p%¿en bíftinaíon i>elos cafos (aro*
ino ella t>ícl?o)quando fe ponen con odjectí*
uo y fubllantíuo /untos ? o i>oe fnbftátíuos
contínuosspo* la regla que enla grainmatí*
ca fe llama appoftdon;no fe repite el artteu
lo?o tnctíon t>eltal cafo co ambostermtnos;,
fino vna ve5 al cabo bellos* v*g*no í>e^
5imos (nina pac álli pac) ftnovnave^fepo
ne el artículo (pac) Riendo (álli nina
pac) y ft0niñca;para el buen fcombietf sin
en todos los t>cmas*
C?tem fe ff>a £>e notar 5 que ellos artículos
o Díctíones Dkl;as 7nuncafe anteponen al
termino cu^as fon;ftuo íiempse fe pofponen
felfectíuo
lIMurallBto
éenítíuo
latino
Sccufatíuo
Socatmo
ablatíuo
Éífectíuo
del nominé ?
v* §♦ no bebimos euel tyatíno ( pac nina ) ít
110 (runa pac) ni ene! accufatíuo (tarúna)
Uno ( nina ¿lá ) al contrarío fcela lengua ef
panolatenlaqualfes artículos ftepzefean^
teponé al fermíno^ v«g*t>e5ímos;, el Ipotne-
o,t>ell?omb?e+?c.-
fOtem es í>e notar vna cofa particular en
eíla lengua cerca t>elos nomb?ee^q no la a y
enla latina ni dpmohjO ñ la at é£ nm? ra=
ró:Y es ;que aY ensila algunos términos a^
p*op*iadospara las miserea ; que en níu*
gima manera pueden vfaríos varones t>e¿
TloSjYaY oíros a l contrarió i>equc vfan los
varones >t>elos quales no puede víar las mu
<jeres,v*g„e! varo t> í$e a fti germano ( guau
qui ) que fígníñea germano: y a fu bermana
( pan?, o f&m) que fígnííka germana.: f ia
muger í>í5e a fe germano ( róri , o tora) q
íígníítca germano: y # fe germana ( ñaíín >
íOíé el fyobte Oíje a fu tyíjop f?if a ( chúri)
Y U muger les ín^e ( guagua) y varones y
iiiugeresí>í5e?iaíl?ííoyo^i|a (úíinc) Jta
el feomtué díjealíbbiíno (háni) y^! fos
tnjnp al tío ( dea ) y te mugerínje al fo*
bttnd (molla ) y el fobdno .ala tía ( ypa )
Y aiTi aY oíros ntud?0S;> queche! vocabuI&¡
río íe explicaran: y ello baila b?euemente pa
rato que toca al nobze y propiedades t>cL
^Capitulo tercero,dela fcgu
da parte principal déla oración 3 que
ci pronombre 5y de fuspnx
priedades.
Nota.
Del pro
nombre
' RtgIi
primad!
pronom
bre.
Nota
Ja diffes
rencia.
gapítuío tercero
%. fecunda parte principal be
la ozacíon^o l?abla*? es pzonom
bzcqncfe pone en lugar bel no
bzep*op*ío*£ercabeI qualaíTí
^ mefrno es t>e notar qiie tiene
fue pzopsiedades eneíla lengua^ como enla
latínatpozque vnosfon psimitiuoSjOtros bí
riuatiuos^o poííeíTíuos;vnos ffmples5otros
compueftos* Cieñe affí mifnio números^
vnos fon be fmgnlar>otros be plural.£íene
*ft'í mifmo períonas ,q vnos fon be pzímera,
otros be fegunda ; otros be tercera perfos*
na : todo lo qual parefeera claramente ades
lante*
CDcl pronombre primitiuo
déla primera perfona. Regla prima.
ftííl ptonobze pzímítíuo be!a pztmera pers
fona5como en latín (ego) Yenromacc7?o.,
es foíamentc vno; Y ca c^ bíctton ( ñoca )
qucügníñ'ca^YO*
C£l plural beftep:onómb:e (noca) es
(ñocánchic) o (ñocáyeo) que quiere bes
$irJ>nofotrosv£ es be notar 5que entre ( ños
cánchic) y (ñocáyeo) ¿y bos biíferécias
vnaíntrínfeca be parte belaftgmfícació bes
ilos^otraertrínfeca be parte bel verbo que
les co*refponde/£ bella fegunda(pozqueta
bien toca al verbo ) fe tratara en la materia
beL C.'¿z$zímer&es)qaunq (ñocánchic)
Y (ñocáveo) figntñcan^nofotrosjfcl (nos
cánchic) " figuífíca nofotros connotando z
íncIuYcndo en ñ la perfona con quien bas
blas
bel ptonombie 9
blamos:como pablando conjfttdtos^ quU
lidiemos i>ar a entender ;que también entri
tilos ffeíncluYtetitefrabla <lue J?*M*mo*
con ef re ptonomb«e; nofotros:como t>í$íeiu
do i a nofotros nos crío postraríamos i>e
ftep*onobze (ñocanchic) ello es;noíbtros,
incluyendo también los ^Indios, ^ero fl
los quífleííemos ejeclu y* a ellos freía tal raso
o platica 2 1 quefolamente uosentendíefíes
mos losfcfpañóles: lo qual enla Uffu*eTp*
ñola declararíamos convnnombze adfecté
no j tupiendo j nofotros los efpañoles , o eit
la latina (noshifpani) eneí!alengua(pó*fer
mas abund5te)no af neceffídad t>t añadir
determinación alguna , fino folamentc vfar
t>eftc pzonontfne (ñocayco) que quiere t>e*
5ír nofotros;con notando que fe epdufe i>e
aquella pluralidad la perfona3o perfonas
con quien pablamos* ^ot manera que el
(ñocanchie)índuYe la compañía i>e las perfo
iras con quien ^afolamos yc* (ñocayco) la?
cjrduY^Y ambos iígmffcan nofotros con la
inferencia friega*
Oa Tegunda íntferencíafe traetaraenla
conjugación í>el verbo poz quanto depende
la claridad í>ella í>elmífmoverbo^eclínaíe
eíle p^onobze en el ungular y en el plural co
fo:me ala regla general arriba inefra fcelos
nombres^g*
iRomínatíuo — - — — ñoca,
É>en ítíuo — : - ñoap,
Batíuo — ñocapac
Sccufatíuo
Bocattuo— —
-. ñocaóta^ O ñocaman ,
¿JL¿, — xe^O xay ñoca,
Decli*
nación.
del prií
mer pr»
nombr«
primiti
«o.
mmmmmmmmmmmmm
gúpítulotertcró
*<U*¿ ^ñocapi ; c accamánta
_ — — « ño caguán
Sblatíao
frtfcctíuo
plural tito . ñocanchic^oñocayco
^enidllO -, ~— nocanchicpa o ñocáycop
^atíttO -~ ñocanchícpac^oñüQycopac
JQcCUfatlUO ñocanchicman.C ncn dy¿
(comam ,ño ca n cfa í fía ;o ño : áycoáa
©©catlUO ^ xe,o xayñocancKic^O ñocayco
SbíatítíO ^ñocanchicpi'.o ñodycopúo ño*
(canchicmnnta;0 ñocayccmanta
¿«fectíuO __.-— .ñocanchicguaií ,o ñocaycó^uan
C#uede fe también dñodir acflepioftbm*
tne en ambas terminaciones t>el plural la
fetetíon (cóna) coníozme da regla gene*
raLv,g*ÍH5 sendo (ñocanchiccóna^oñodycos
cona) aune] ello no fe vía mu y frequenteá
menté pero vfafe algunas ve^es ; y puede fe
vfar,
IzxcZ T^cg^a kgunda déla prime-
ra pe ríona del prirrierpronom
bre poílefsíuo.
CÉl í>*»ner p^onombie poHefíIuo , o t>erí*
uatíiio fceia primera perfema , como en tetín
finios (mcus,a«um.) denremance/mío fe
i<nma y confluye Del mífmb nomine pío*
pilo í>e!a cofa que ^ímoaferpoOeyda; yíl
el tal nombse fe acabare en vocal , a íeíc t>t
B'ífcré tóadírcftaletra (y) ^fíenconfonantc ,qm's»
iasu *ar!e ía íaI cí>rtfonantc ;o centonantes ñ a?
mas que vnavf ♦ añadir en lugar sellas a! tal
■nomine te mítim letra* ?♦ v*g, templo s>e*
Él
freí p*onomb*c
lo pzímero t>e$imo$ (pacha ) que figníftca
ropa&mdícndolc ella letra ( y) Y W^ndo
(pachav) ttgmfica>míropa* ¿templo t>elo
iegundo oliendo (vayanc) ftgmftca fe*
íío^quítada la.n. Y h* ^ T pueíloen fo luga r
Mületr&+yM5íendo (yayay) (ísnmca7m%
áTtl plural í>efle pzonombzc poífeffiuo fe
Sima conforme ala regla general arriba
Dteba t>d plural De loe nobte^comuenea fa*
ber añadiéndole ella partí cuja (cona) al
fOígular.V.g. (yayay) mí fellOS (yayaycos
aa) inte fenoles y *W ett l0* fcema**. federo*
p!o ¡>elo t>íd?o» . „ ,r _
iHomínatíuo yayay_-ZL — — mi «
yayaypa, . ..Se mi fenoz*
yáyaypac -para mí feñoz*
yayaymam , O yayay&a a mí fe
( (ño^4
yáyaycóna — w mis fenoles*
yavayconáp. fce mis feños
(*£***£*% ofí? en los lernas cafos*
IfRegla tercera del fegundo
pronombre pofleísiuo.
CSy también otro fegfido ptonombte pofe
fcfiíuo t>e la pernera perfona que en la Im*
gua latina es (nofter^ um4) Y^laapanoia
ti ueflro ,t>ei qual fe t>a la fíguí ente regia* t
áTÉÁptonombzc polTefíuto como en Istiñ
(nofter,a*umO y en rom&ce^nueílro/efosma
mñ mefmo ¿el nóintoe t>c la mfíma cofa
poflevda en ella manera;qucfteUal norns
bzc fe acaba en vocal fe a t>c añadir a a
£0
¿emtíuo
latino
^¡ccufetíuo
l^lttraí nt$
¿CUítlUO
Declí¿
nación
del prií
mcrode
riuatiu*
Terceí
ra regla»
fgpítttloterjcero
*naletra*(nO y luego envicio (chic) v4g*
cftenombze (pacha) fígnífka ropa «anadien
* dolé vna*(n*> t>í5c (pachán) y luego ana*
dídaelía^ídon (chic) t>v$t (pachanchic) q
ftgníftcamieftr&ropa+'gum (guaúqm) fís
gntfíca germano añadida eíta letra (n)t>íjc
(guauquín) y t>cípnce eíla M'ctíon (chic) t>f
$e (guauquínchic); que figmfíca nuellro l?er
mano;y fl el tal nombze fe acabare en confo
«ante fes be añadir fofamente la bíttíoii
(chic) v*$* (yayan) fígnificafeñor, anadie
do ( chic ) *N5e (yayanchic) que fignífka»
nueftrofeñor*
E xcet* CBcerca befta regla es be notar ., que mtt
cion. como ay bítfcrencía entre eftos bo$ pzono*
bies {nímítmOS (ñocanchic) y (ñocayco)
el (ñocanchic) incluyendo la compañía" bes
faperfoua con quien pablamos reí (ñocay*
co) excluyendo la como ella bící?o,anfíay
bttferencía en elle p^onombze beríuatíuo *>í
cfro ;que quando fe a be íncluyr en la poflef:*
fíon be la tal cofa la períbna co quien pabla*
mos fe a be poner el (chic) conforme ala re
glaaquí tnefray quando fea be ejrduyr en
lugar í>ela bíction (hic) fea be poner efta
bícfíou (yco) v*g, en los ejemplos bícfros
bíremos, (pachanchic) nueftra ropa ¿incluye
do con quien pablamos (guauqui yco) nne*
firo germano excluyendo las perfonas , o
perfona con quien pablamos*
C^í plural beíle bieldo ptonotoe en la vna
Y en la otra ftgníñcaeíon feftnma conforme
ala regla scncnl? conuíene a faber anadien
dolé a los mífmos ella bíctíoin (cona) v,g*
&eIp*oucmb:e
£tépIo í>e lo primero ( yayanchí ccona ) rttie
flrosfeñotes incluyendo* ejemplo i>elo fe*
gundo (yayaycoconajnueftros fenoles ejxlu*
yendo*
C>a &edmacíoni>efl:e psonombie en ftngn
lar y plurales conforme a la regla general
con los artículos t>el nombze y pzonombze
Ya tuefros^g*
womínatíuo yayanchíc>o yayáyeo _^nue*
(ftrofeño**
JSenítíuo yayanchiepa , O yayáy cop» — í>e
(nueflrofeño**
®attUO yayanchiepac ;o yayáyeopac pa
(ranueítro feño:*«fc.
plural Uto yayanchiecótn 7 o yayáycocóna
(nueílrosfenozes*
£enítíuo yayanchicconáp ? O yayaycoconap
(t>e nuellrosfeñotes*
¡^atitlO yayancchicconapác ; o yayayco cona
pac ) para nueftros fcñozcBj y affl en loe t>e
mas tafos
<Otem acerca pellos fcospzonombzes ar*
riba ímmedíata mente fcícbosX (yayay ;o
pachay) que cozrefpodé en latín a eñe "meus
a «uiu-y en romáce mío , y efte (yayanchic ; o
yayayco) que cozreíponden a efte (noftor, a.
üm,; o en romance a efte(nueftro)es í>e«o
tar^que la mífma fentencía que feí>Í5e poz
ellos como efta £>ícl?o fe puede oesír pot otra
manera, couíene a faber^por la primera per
fonafcelp:onoinb*epdtnttíuo puefta en ge*
nítíuo y el mí fino fceríuatíuo en nomina tí*
no.v.gXtemplo í>elo primero , mí padre fe
puede í>e5ír (yayay) como ella í>í cf?o > o
£ íií
Dcclií
nación
del fe*
fundo
eriuas:
tiuo.
Nota.
Capítulo tercero
(ñocapyayay) que es lo mí írnoste™ (yayay
cóna) fígíllfica mis padres , O (ñocapyayay s
cóna) que c$ lo mífmo* £¿emplo £>e lo te$im
do ttaeífro padre fe puede t>e>ir como efta bí
cipo (vayanüiic) incluyendo la perfora* 7 o
(yayáyeo) excluyéndole, puede (c también
i>e$Vlo intimo t>c otra manera? comiíeuea
íabéf (ñocanchicpayayanchic) ínc!uyend0»O
ñocayeóp) (yayayco) c^dnyendo^tc^encl
plural t>e ambo 0 añadiendo la t>íctío (cóna)
coufo:meala regla^enenU v*g. (ñocaiichic^
pa yayanchiecóna ,0 ñocayeóp ? yayaycocona) q
fí&níficÁ nfos fenoles co la fcíífereda t>íd?a«
^Del pronombre deíafegüa
da perfona5regIa primera.
C£ip*onombze piímítíuo frdz fcgñdz per
Pronos fonales vnofolo>y es efta£>íctíou (cam) q
bre déla ügníñez fu, y el plural es? y re fozma confín*
fegunda me ala regla general añadiendo al Ungular
perfona. efta partícula (cona) v>#* (camcona) vofO
tros, Ejemplo*
iSoinínatíuo cam m¡m^¿ — „ — _ tiu
campa _-__ fce tí*
cimpac -para tí* zc.
Declina
don.
£>enítíuo
latino
IfMura! nto
¿enetíuo
&ztíuo
$ eguns
daregla.
camcona .—.yoiotrog»
cameónap . — De voíoíros*
cameón apac_para VOÍOtros*
?c*Y aíTí enlos demascafos*.
^"Segunda regla del pronom
bre deriuatmodela íegunda
períona.
di
&eIp*0!tomlne
í£
4E&\pz\mtYpionombie Deríuaiwo jOpof*
feíftuo ocla fétida períona como en latítx
{ruus.a.umj o e*t romance ¿¿i^o/e fo?ma í>el
psímer psonorntne&enuatíuo oda pzímera
perfona.añadténdóleeftatnctío (qui) v.g*
tn la ptímera perfona t>ei poífetíuto debimos
(yayayf que ñ gmfica , mí feñoz ;anadí endole
c\U otetíon (qui) ÍVÍ5C (yayayqui) que ft*
gnfficatufeñot*
$£&l plural t>elte fe fo *ma confoime a la rc¿
gea general añadida dtaincíí ó (cona) *v.0*
yayayquicóna) til$ feño^esXjtcmplO*
IBOínmatíuO yayayqui — MfeítOí*
¿Jeuítíuo yayayquíp _ — t>e tu fenoi*
E^aílttO yayayquípac. — para til íeñot»
plural uto yayayqui cóna tus feñozes*
¿enttíUO yayayquíconáp t>t tttS feítO
©aííliO yayayqúiconapac — . para
(íu0 fettozee+w* 1 aféí eu to$ t>cmas cafos*
^Tercera regla dclfegundo
pronombre dcríuatiuo3o
poííefsiuo.
C£l fecundo pionomlnc freríuaeíuo fcela
fecunda perfena como en latín (veíteivu
um4) y en Yoin$nce,vueñro,cey(efoim%cn
elílngulaf ¡>el tmmediatamente oícfro oerí*
uaííuo sella fecunda perfoua t>el ftngular
snadíendoeüaí>íctíon (chic) ^♦(yayay25
qui) &í$e tu fene^añadído vit (chic)^ t>Í5e
(yayayquicMc) que ftgntfice vuelto feñot*
C íííi
Dcdi ¿
nación»
Declina
cien.
Capítulo tercera
&£lpluvjibeftefefotma t>eñefínguUr*U
úimdoc1t&t>íctíQn (cona) coníozrncahrc
mmemlv.S. íyayayc[uichicoóna) fí«m'*
Vtomf natftio yayayqdichíc _ vf o feñoz.
yayayqdichicpa t>e vue
(ftrt feñoz*
yayayqmchicpac para
t Oueftrofeno:,
yayayqúichiccóna ; vijCá¡
(flrosfeñoses.
£cmtíuo
plural nt5
jSeuíííuo
yayayqu¡chiccónap_e>e vilC
(írrosfeñotes*
Prono*
fere déla
tercera
períbna
Primez
ya regla.
Declina
cion.
/2° . -* yayayqmchiccónapac par»
Omeílroe feno*es;f afilen fonemas cafos*
li Del pronombre déla tercera perfo-
na Regla primera,
C£os^oriomtnes primítmos bel$ terca
rzpmonafonqmtm&l primero (cay) que
fl0Ulficaeíle^I fecundo (chay,)o (chachay)
que lignítica aqueU&l tercero (pay) queff
«¡MfcaeL Élqimrto (quiquin) quefónifo
CÉi plural be todos eftos quatro pzouom*
5f* P^JP^íuQf e>da tercera perfema fefo:*
ma conforme aIare0lag:eueral,c0uuteuea
rf^5«C0CÍlaí>.iaía? fcon^ V^;Ccaycóna>
jf ÍÍC® eílO0i f **V^níU ° (chacáycóna)
aquellos fpaycona) ellos (quiquincona) los
mifmos ejemplo*
fflomínatíuo cay _etfe
£emtíuo caypa -„ — *>eíte
^wuo caypac — para elle.
selptonombte i|
iJMural nto caycona — -. „■,-, ■ ■'/'"," eftóg;
¿cuitiuo . cayconap — — .^^, _Seilos*
©atiuo cayconapac ^_para cñOB 7 Y affí
(ios Semas cafos^
C&a inclinación Se los otros tres piouo*
bztfS.C (chay) (pay) (quiqum) fcu ftnglllar
Y plural ella clara Y es como la serte arnba
Inmediatamente iuc!?o,!Tpo:eio nofeej? N
plica particularmente*
CBcerca selle poítrero p*onobze* t (qm*
quín) es Se notar , q allende se fer pzoncfc
btc Sela tercera pepona como eíta!sícfro,es
tabié eulamíftnaíígnífícacíorelaííuo red
pioco comoeulatin (ípfemct) o en romana
ceelmífino se sondefe ft$nci qiic como eíle
frelattuo en latín y en romance ftédo en íl se
la tercera perfona ; fe redice a la primera y
íegfida eneí numero Ungular y plural;como
eíla claro a los que entienden la lengua latí
na+Sfll mífmocftepionombze (quíquín) fe
redit5e^lo qual fe frase en el numero fingid
lar y plural coftmne % gas reglas generales
arriba siegas se los semas p:onob*es sí*
ríuatíuos sela pztmera y fegfida gíona* v*g*
redu5cfeala pzímerapfona citada la comí®
te poitrera y en fu lugar pueda eíla vocal* y*
v*g* (quiqum) quitada la* mqda (quiqui)
añadida vua*Y*í>^c (quiquiy) Yomífroo*
C^l plnraí serta ptímera perfona ■, fe fozma
Y coníhíiiye Sel Ungular Sela mífma,añadté
dofccftasíctío (chic) SÍ5tédO (quiquijehic)
noíotros mífmosJY lo mífmo fe l?a se añadir
en todas las semas. Cábíé fe le puede aña*
díreilastetío (cona) cofo^me ala regla gene
t v
Capítulo tercero
*J¿g*S* (quiquijchiccona) flgníffca lo mífmó
tL5^ítt afft mcímo fea be notar que oeftc
pzonombze (quiqui; en la primera perfona
t>eí piara! fefozma el pzonombze couetcEu-
líon De la perfona con quien I?ablainos>o íu¿
du$fon,eonfozme ala regla genera! b¿d?a
v;g, (quiqaiyco) uofotros mifmos* í>y¿
ciñiendo co quien Rabiamos (quiqíújchic)
incluyendo* V
C&a fegimdaperfonafe fozína aíTí tmfino
confozme a la regla general be ios bemas,
añadiendo a la pantera perfena ella biction
(qui) v* g* ja pzimera es (quiquij) como
¿ira bicf?o añadiendo (quí) t%e ( quiquij*
qm) tu mífino* él plural fe fozma conforme a
la regla general añadiéndole eíla bíctíon
(chic) tosiendo (quiquiquijehic) qfigntfís
ca vefotrosmifmos , puede fe también aña*
dir al plural be ambas perfonas confozme a
la regla general efta bictíon (cona) v*g*
^templo t>e la pztmera, (quiquijchiccona)
o (quiquiyeoeona) templo be la feguuda
(quiquijquichiccona) -JU tercera perfona es
el mífmo (quiquih) en pzopzia fozma* v* g*
(quiquincónaj
C5*em es be notar afíl mífmo acerca bcílc
vlttino pzonombze que Ee pueden añadir
explícitamente en Ungular y plural los pzo*
nombzes pzimítiuos t>e todas tres perfos
nas.como en la lengua latina > y eípaftola, í>e
5ímos(egoipfe) yo mífmo (tuipfejtuimfmo,
(Ule ipfe) el inifmo (y es buena manera t>e fy&
blar^v^g^be^ímos (noca quiquij) yo mífmo
(ñocanchicquiquijchic) o (ño cay co quiquij co>
í>e! ptonoinbse
14
flOfOtrOS mlfmOS* $tem (cam?qiilqutjqui)
til míüno i (eamcona/juiqui jquichic) VOfOtrOS
mífmoíf ♦ lííem ( payquíqm'u) aquel intimo
(paycona quiquin) aquellos mífmos no fe*
ra ímpsoptíedad. fí en e! plural t>e todas
trca psrfonas íe afLadícflTe aquella t>ictíoti
(coña) v«<5* (ñocanchic quiquijchiccona )
fiofotros m-.ñnoe (camcona quiqíU] cjuichicz
cotia) vOÍOíTOS íílííinos (paycona quiquincorf
na) pero no aY neceíTídad ,y pos eúítar pzo*
lívida d íc vfa añadir muY raro el (conaj
cgunda regla del prono na.
bre denuacitio déla tercera
perfona.
ICÉl pioitombte berftiatíno ¿ o poflefftuo be da regla
la tercera perfona /no lo aY incomplejo en
eíla lengua contólo ayert la latina ,fíno que
fe J?a5eY ftwmapoi círcunloquíoxonio en
la efpañola;conuiene a faber,poi el pzonoi» .
&¿ei>ela cofapolTeyda puedo en el cato que
ía conñrnctíon í>el verbo pidiere y el norn*
bte ptopzio ;o pzonomb:e ptímitíuo t>e la
perfona que golfee puedo en genítmq+.v» 0*
£¿emplo oe lo primero M&cn¿°>el Tenoz &e
pedrO;t>e$ímo$ ( pedrop yayancj templo
fceío fe§undo ,el feño* t>e aquel ^5111103
(pavpayanc) fclfeñoz &eaqllost>esimoa(pay
conap yayanc) f afft -en- todos los de masrJla
declinado éefte en ungular; y plttral.efta da
rá,potqva cofotme a la regla ¿eñerakeftedo
íiempse en genítíoo el nombro pzonombze
S egun*
■
II
De] ver
feo.
Primes
i a -pprie
dad
S eguns
da^pri*
dad.
T erce c
ra^prie
dad. ■
Capítulo quarto
fcela cofa que poíTee ?el oelacofa pofleída
wíádofe ccfbtmealasreglasoela coftru
ctid. v<g* bebimos yo veo la ropa í>e aql oí*
remos (paypapachaaaricuni) U ropa q es la
cofa poíferda pueíla eu accufatíuo posqel
verbo aíu lo pide ? affi en todos ios Demás,
^[Capitulo quarto déla tercera parte
principal déla oración que es verbo
y de fus propriedade*.
~* £rca oela fecunda regía ;o púa
to principal que es el verbo C9
oe uotar queeu efta lengua tí es
ne también el verbo fus psoptíe
dades y naturale5a como en la
lengua latina* Conuienclc lápzimerap:o*
piedad que es genero, el qual fe bandeen
tres,conu?ene a faber5actiuo, paffina/r ím*
perfonalcomoparefcera largo abajeo ? no
a f ímper fonal pafliuo ni los bemas «ene*
ros. *
CCíett e aftl mífmo el verbo la fe$undz pzo
piedad q es modos , oe índícatíuo a mane*
ra be oemoftraroe ímpetratíuo paraman*
dar ,t>c optatíuo para oefear.
(Eilícne tambíé la tercera pzopjíedad que
es tíempos;couíene a faber oe p:efente;p:e=:
tertto/uturojverdad es que aunque efta les
gua tiene modos y tiempos óíftínctosen la
lignificación pero algunos tiempos, y al gu
nos numerosfon en la vo> femejates/f efto
no es se marauilíar,pues que en la lengua
latina con fer tan abundante como estacón*
fcel verbo
*1
tece lo mífmo mud?as ve5es,que el futuro
perfecto t>cl íu<d!cattuo; y el t>el ínbinnctino
tienen la mílliu V05 , Y^^uro^d optatíue,
Y p*efente t>cl futyunctiuo^YOtros muchos
tíepos fon femeíantes;como claramente con
ftñ al que fabe la lengua latinado mífmo acó
teceenmuefros tiempos en la lengua efpaño
la*v<>g*q-ei romance oel gerundio t>e zcenfa
tino Y el freí vltímo fuppíno ion el mífmo*v*
#*a amar-Sfft en efta legua aY mud?os tíe*
pos en trefií femé; antes enlavo5,comopas
releerá
Oa quarta p*op*íedad bel verbo es nume
rotel qual aY en efta lengua: poique el verbo
en ella tiene Ungular , y plurakv*g* (mícu?
m) yo como (micúchic) nofotros comemos*
{Q&feí mífmo tiene el verbo la quinta pzo¿
pzíedad^esperfonasCeduíeneafaberJpriV
mcra/egunda;tercera*v-»g*:(micuni) yo co
mo (midígui) til comes (mícuc) aricóme*
CZ&a fe#a p:op:iedad;,esfpeciesquevnos
verbos fon pzímítíuos, otros, fcertuatmos*
v*gX?empio Délo pzímero (micuni) yoco-
mo*£;cempío be lo fegundo (micuchint) yo
t>OY t>e córner^ es í>e notar que efta lengua
es muY abundante^en ella manera? De fren*
naciendo compoilcíon t>e verbos? que quaíl
tío *Y, verbo í>e q no fe facan y fotman otros
remedantes enla V05 Y figníftcacton al ptin*
cípal t>odefe í>eríban y principianta t>if-
ferencía/ottnacíd;fceríuacíon,Y&werftdad
fcel/os/e Dirá abato largamente*
C^a feptíma p*op*íedad que es figurado
tto la f?e palla agt*a entendido en los ver?
Q_uarti
propris
dad.
Quinta
proprio
dad.
S exta^p
priedaí
feptíma
proprie
dad.
i
Capítulo qmm
jboe &cü& lengua be tal manera que aya a!
dad
Nota,
id
ella
lengua sitierías coníugscíonee ¿ele qualíí
fe ¡?an pe poner . o no/e s ractara sbajto. £o?
das las. propiedades sícbae feveranclas
f améteen Ig cofugado y variado oel verbo*
C fó¿ fe t>e aduertír^que en todas las psíntc
ras perfonas oelplural en todos los tierna
jpos? modos/e ponen dos terminaciones*.
'Ma p:tmera fceilaee^Y flrue para eí pzono?
hze v(nocanchic) incluyéndote períona con
<fen !?aWamo0«Tf la f egunda fíruega el pzo*
mine (ñocayco) ílxckitmáoU (como eíla
feírf?o)quando arriba Te tracto oeflos p*on3
bses/f efe. es laíegunda ¡>ífferenda e^trin
feca t>eños arriba fcícfra ¿ Yelimlmoaduer
bio que fe añade a la primera termímeíon,
aíü enefta .gfona como encera Te í?a scaña?
dír alafegunda \ aunque no fe explica en \z
comgadon pos toeuedsdXn algunos fiero
pos y modos t>elaconf ugadon en la fea¡ñd£
períona affí mífmo fe fyzitenbos terminado
lies ? puede fe vfar tndiíTere'temente í>e qual
qukra Sellas oo quiera que fe fallaren*
Cl^tem fe l?a Se notar ^que el verbo es vna
parte Se la ozacío.¿(ccmo tenemos en la gra^
matica) que ^guiñea alguna actío' ,o paíTíSj
con tíípo be ptefentco pretérito* te- *£ po^5
e! fundamento se todas las actiones nue?
liras # operaciones es el fer:en elql comeen
principio y fimdameto fe fundan todas ellas
po2ef!o,el primero Métodos los verbos es
M
freí verbo fubílantíud
16
el verbo/um^fuú^q figníñca kr.^f aun
también te el p*ímero;p02que ílrue para la
b05 pailma tf todoe loe feema* verbos^os
tanto fe tractara peinero t>elt£l qual ce el li
guíente.
Del verbo íum^s^nu
CátiiíCa'ngui 5cárcani,cáy,các, canga,
I ndJcatiuo modo
tiempo preíente. 3
Cáni —^: , „ — ¿. — ^o fOf ♦
Cangui_ — , — «- „ tu eres*
Cancho cacunc ^ , aqueles*
plural ;Canchic^Q cayco _U0Íbtr08 fomóS*
Cánguichic __ -VOÍbtros foy*.
Cancho cacunc__ ... aqueilosíbn,
Pretérito imperfe&o.
Chay, pachapi ., careará — - £0 era*
Cháy pach api, carean gui ;— .. tu eras*
Chay pachapi, carca ~% -..-aquel era»
plural 7 chay pachapi , careanchic ., o carcáyeo
(noíotros eramos*
Chaypachapi carcanguichic_'VOÍOtros era des ♦
Chay pachapi carcal aquello? era»*
P retento perfefío.
Careará d . — fo fef , f?e ;? oue ffd&
Carcángui — til ñiyñe, feas, y outfte fldp
Carca aquel fue, fya, y ouo íído*
TfMliraljCarcan dác; O car cayco ROÍbtros
(fuYmos^emos^ouímosfído»
Carcanguíchic YOíotrosfuYfteSjauetSjY
(omites lid©*
Carca_r_aquello0fueron,I?sn^YOuíeroníIdo*
£apítu!o*quarto
CÉftc pzttcríto perfecto fe puede fra^er
como el pzefenie t>eíle modo?anadtldo a las
períonas fcel a principio eíte aduerbío (na)
v*g* (ñacani) Y^ J?£ ff^O (ñacangui) tu fui*
Re,¿¿
P retento plusq perfe&o.
lUcarcáni^— _ ¿_ — y° auíafído*
ñá carcanguL — , . — *_ .— >t« atrías fiido*
ña carca — ^,— __ — -— aquel auía fído*
l^lutaU ña cárcanchic^ o carcáyeo. nofo¿
(tros guiarnos fido*
ña careánguichic — — vofOtros auíades íido*
•nacárea ",-,, — .,.--..- aquellos auían ftdo*
Futuro imperfeto.
Caflac ¿i _ Y^ Tere*
CánguL
Cánga.
-tuferas*
.aquel terz*
T^IuraU Caflüm , o caíTaco—Rofotros (tr?í
(mos*
Canguichí c ¿. «. VOfOtros fef e?**
Canea — — . — i aquellos feran*
$Llpnedc fe ¿nadir a todas las gfdnas fceííe
tiempo en ambos números eíla partícula
(rae) que denota futurícion+v^S* ( caflac rác)
Yofere (can<uiirac) . — --_ tu feras„ te*
Futuro perfc¿to.
ñahx caymáncha. ¡, Y° 3Ure fido*
ñahx carguimancha;o cáuác til auras fído»
ñahx cancmancha_^ „ aquel aura íide
plural* ñahx cachuanccha^ o cauánco__noío-
(trosauremosü'do*
ñahx ;anguichic mancha-,0 cauác chic vofos
. (trosaureYsfído*
t>el verbo fubftantíuo*
J7
ñahx cancmüncha-
Cay_
I rcperatiuo modo
tiempo preíente.
«aquellos ^uran fí do*
fe tolueno.
Cachunc— - — fea aquel Juego
plural cafíiim o caílüiico afeamos noío¿
eiguichic-feí vofotros^c* (tros luego*
Cachunc — fean aquellos luego*
Futuro.
Cavrac fe tn fcefpues*
Cachun rae ~ —j Jea aquel Defpues*
plural caflumrsíc, o caflumeorác feas
(nios nofotros í>eípues*
Caychicrác„_. — - fed voíbtros fceípues*
Cachuncrac _ „.fean aquellos beíp&es.
Cl^ucde fe fra^er también eñe futuro ve o¿
tra manera ^añadiendo al pzmdpio í>e cada
perfoua vno fceftos í>os aduerbíos tepozales
(yaca, o chaymanra) que ftgmfkau, fcefpues,,
f poniendo alguno í>eUos,no fe frá í>c poner
al ñu aquella partícula (rae) v,g. (yaca cay,
o chaymanta cay) fe til fcefpues, Y &1** cn ÍOí
das las t>emas perfonas,
Optatiuomodo,
tiempo prefente.
Athac caymanc . — . 0 ft YOfuefle«
Aihac canguimanco cauac J&ft til fueífes*
Athác canemán _— Ofl aquel ñieítc*
1¡^Íural atha'c cachuanc.o cauanco , o cachuác
(cómane , ., _ o ft uofotros fildTan09«
Athac canguichicrnanco cauácchic,- — — O fl
(vofotrosfuefledes*
Capítulo quarío
Athác cancmán _ o ñ aquellos fueflteft*
Pretérito imperfedo.
Athác capti_™ _ — _ o ñ yo fuera*
Athac captijqui „„.„.. , o ft' tu fueras»
Athac captinc_ ^ o fií aquel fuer a*
plural athác captinchkjO captíjco O ñ
(nofotros fuéramos*
Atha'c captijquíchic ofí *ofotrosfuerades*
Athác captinc—, — - o ft aquellos fueran
IDfra^efe también elle tiempo enel mtítfio
feníído;añadíendo a cada perfona alfi'nen
el ungular y plural ella fcíctíon (ca) o fe*
gtin OtrQg (ga) v,0* (atha'c capticá, o captiga)
Ofíyolttera (athác captíjquicá, o captijquiga)
o fí til fuerasvf aflí enlas Demás*
P rsecento perfedo,
Athac caymánc carca o ií YO aya fído#
Atác cangui mane cárca__, o fí til ayas ftdo*
Atha'c cancmanc cárca_, o fí aquel aya ftdo»
plural athac cachuác cárca,o cauanco cárca,o
(cachuácco carca—O fí nofotros atamos (IdO#
Athác canguichicmanc carca, o cauacchic carca»
(o ñ rofotros aya Y0 fído*
Athác cancmanc carca — oü áqlíos ayanfído.
P retento plusg? perfedo.
Athácña cay mane carca _ í¿¡ o fí YO ouíera y 0^
(ufciTefído.
Athác ñácanguímánccárca;o caüac carca Ofí
(tuóuíerasyoukffee fído*
Athác ña canc mane cárca_^ o fí aquel 01Ú&*
(rayouteíTefído*
l^lural athác ña cachuáne carca, o cauanco
carca, o cachuáncco carca O finoíoiros
(ouíeramos y ouíeflcmos fido*
bcl^erbóñibftmtino
*#
¿— ¿-— ó tí yo te%
~oíi tu fea£*
Áthacíía canguichí emane carca, o cauacchic caí4
(ca — ^o íí vofotros ouíerades y outéífe
- - , (desfido*
Athac na camanc carca — „tf fl aquellos OílítrS
_^ '(Yotáeflenffdo.
C5tem es í>c notar ;qué ctiefte tíempo;algti
tías ve*>te no fe pone aquel aduerbío (ña)
Y f?a$e el mefmo tentídó*
FuturOé
Athac caymanc_ . ~ -■
Áthaccanguimanco cáuác
Athac cancmanc _. ___o ñ aquel fea.
'Jpinrm athaccachuánc>ó cáüanco, oeacchuáe
. (eo — T — óftnofotroefeámos*
Athac cángtiichi emane, o cauáchíc o üvofo*
j. , , (trosfea^
Athac cáncmaric-— - — b ü ftqudlós featt*
Sub)und¿uomodoJ
tiempo preíente»
c ípti — .. ,__^-._ comd;0 quando yo fer^
Capttiqut„_._^.__ como/» quando tiife$8.
Gáptinc — — -._-__ quando aquel fea*
ijMural captincchic, o captijeo como UOÍO¿
(tros leamos
Captijquícíiic — ^-—cómóvofotfosfears*
Captíné,— ___ como aquellos fean*
C^uedefe también añadir a eñe tiempo
día partícula (rae) a cada perfona bñnuf
ineróiinguIarYplnrahieslomírino* *♦ ¿k
(capti Yac) quandó YO fta ( captij qui rae)
%anddmfeas*
CAcefca tyeñt piékñtc tf ñibfÜttmó fé f?á é
notar ,q ella terminado Del , hd folaméte íír*
J
Capítulo quarto
«e para elfolo:pero pa otros muchos fíepos
Ymodo55siríí)eftcverbo (fumjes.foy) eos
mo belos sernas actiuos y paiTiuos : belo
qual fe ba vna regla general notable? yes*
V i C^odas tas veses q en alguna ozació per*
* fg fecta fe pone algún aduerbio tcmpotal, o op
^ tatíuO;0 alguna conjnnctíon codídonal, í>e
quálquicr tiempo ;o modo quefean los vera
bos bela tal ozacíou; el verbo qnt immedía-
tamení e fe fí gue aloe tales aduer bios >o con
jimttíon ;Í?a 6c fer la V05 beíle pzefcnte: y el
verbo bela otra o*acíon(o*a pzeceda los ads
tierb;os,o conjunctio^tta fe fíga)l?a í>e fer el
tiempo be que el tal verbo f?abla «v.0. &X&
pío beío pzímero. Cuando yo era? tu eras,
que fon ambos bel pzeteríto ímperf ¿cto, bel
índícatlUO; be5ll110S (ñoca capti ,cam chaypas
ehapi carcangui.) Ejemplo belo fegundo*
10 ü yo ouíera fído , tn ouíeras fído : tozóte
mos (athac ñoca capti, cam can gui mane carcaj
¿xeplobélo tercero* Comería, fí tu comíeS
fest bebimos, (ñoca micuymanceam micuptijs
qui) f aflí en todos los bemasfe fra be guar
dar elta regla general*
P mérito imperfe&o.
<££s be notar , que el pteteríto imperfecto
í>eíle modo,como confia alos que faben la le
gnalatina;aunqueene!lano tienemas que
vna terminaci6:pero enla efpañola tiene tres
Cconuíene a faben) Como Yofuera/ena , Y
íutftc^ aITí para los bos romaccS;p2smero
t £ oftrero/irue en efta legua vna terminado
t>el verbo fubfiantíuo* 1 9
<mees!afIsuíente*v,£^e5Ímos*
¿íipti como yofneratfmenc;
Cáptíjqui - como tufaeras , y fucííes.
Cáptine —como aquel fuera ;f fuelle,.
IJMuraU Cáptinchic;o cápdjco -C01110 tlOÍOs
(tros ftiersmo0;YfaeiTcmo0^
Captijquidiic como vofotros tuerades 7 y
(fíiciYedcs.
Cáptine . como aquellos faeran y y fu^au
Ctí^uedefe añadir tambíé en eíte tiempo a
todas las perfonas en ambos números ella
partícula (ca/rga) v<g,(captica,o captiga) efl
mo yo fuera yy fueífe^c*
ClNra el fegundo romance í>eiíe t;empo,
es la fí0uíentc terminaciones*
CaymáncCha - — , COmO YO fetía.
Caiígui mancha,o cauac mancha .como til fe*
(rías*
Canc mancha - ¡ como aquel feria*
IJMuraLCachuancha^o cauanco o cauachuan
(co mancha—como noíbtros feriamos
Canguichicmáncha , o cauaedne mancha co^
(mo vofotros feriades*
C anc mánecha _ como aquellos ferian*
P retento perfe&o.
ña capti como;o quando;YO aY& fi&<*¡
ña cáprijqui COmO til 3Y&S fíío*
ña cáptine como aquel aY^ fidq*
l^íuraLña cáptinchico capríco comonofo
(troaaY^mosíldo*
ñacáptijquichic como vofotros aYaY^ fido,
ña cáptine . como aquellos aY^n fido*
® ííf
Capítulo quartó
P ncterito pluscj perfe&o.
CÉlle pretérito plusq> perfecto tiene en elfo
lengua bos terminaciones*^ vna esíamif
maque la Del pzeteríto perfecto immediata
mente t>ic\}o> aunq el romance es otro como
conUa,? eVia es la ordinaria termínacíon:pe¿
ro quando acontef ce que en la oración t>ef
wbfwictwo ambos verbos fon í>e?le pzeteri
to plus# perfecto al verbo que immediatame
tefe íÍ0ue;t>eípues bel aduerbío temporal o
conjunción condicional 3 fe !?a dc t>ar la ter *
ininacíon bielda* f al otro verbo otra termí¿
«ación, v, 0 ft ; o quando to ouicra ftdo. tu
oweras fído^írcmosaffi (ñocacapti;ñaca^ui
manecarca ♦) f affi en tal cafo la fegtmda termí
nación beíteííepo/eraeftapoltrera, éreni
plow,0;
ña caymánccarca quando f O OUÍera ítdo*
ña canguiípanc carea,o cauac carca _ quando
(tuouíerasftdo*
na canc manecarca- — _ quando aquel ouíers
X, . - ($***
TjpiUraU na cachuanc carca, ó cauaneo carca,o cas
chuanceo carca quando nofotros ouicra
mosfído*
na canguichic man carcho cauacchíc carca — qu&
(do vofotros ouierades íído*
fia canc manecarca quando aquellos ouíe=
(rauftdo*
Futuro.
f££fte futuro tiene en la lengua latina , vna
germinación^ cu la efp^ñola tres (como coa
í>el verb o fubftantíuo* z o
fhal que es latino,) Residía lengua t>elo&
índice a cada terminación í>c la efpañolale
correfpondc > otra t>efta lengua ♦ Ejemplo
t>e la primera*
Capti_ . — i _quando Yofere*
Captijqui^ — . quando tu feras*
Cáptinc— . quando aquel fera*
TjMuraU cáptinchic,o captijeo quando nos
(fotrosferemos*
cáptijquichic -_ quando voíotros fereYS*.
Captinc— — .. __quando aquellos feran*
Cacada perfona i>efta terminado fe puede
añadir enelmifino fentido ella partícula
(rae) que denotar futurícton,v*g* (captirac)
quando yo fere (captijquirac) quando tu fg?
ras* ic* f aflí en t odas las semas perfona»
í>e ambos números*
Exemplodc la fegunda.
fía cáptl; . quando yc fuere*
ña cáptijquL—, — - quando tu fueres*
ila cáptinc , .,. — quando aquel fuere*
IjMuraU ña cáptinchico captijeo — quando
(noforros fuéremos*
ña cáptijquichic^^. quando vofotros fuerce
(des*
ña cáptinc. . quando aquel- os fueren*
Exemplo de la tercera.
ñaKx caymanc .. quando yo aure (ido*
ñahx canguimanc,o cauac quando tu auras
ñahx canc mánc quando aquel aura ftdo*
^íuraltñahxcackuanc, o cauaaco , o cachuancco
(quando nofotres auremos íldo»
Capítulo qttarto
ñahx canguichicmanco cauacchic *~qu&ndO
fvoíbíros aure ?$ ñdo.
nahx cánc niancl^ quádo aqueüos auran «Mo*
Clf^*ede fe añadir a cada perfona t>efta ter
cera terminación efía partícula (cha) en la
ttizfma fímíficacíon.v.g. (caymancha can^uií
niancha.&:cj 1? afilen todas las oemas perfo
ñas*
I nfimtjuo modo.
tiempo prefente.
Cay m ; ■ fer^
na caica , ? uer fído.
<~anga_ ^ _mcY £)e j-e|%
# Gerundios.
&egmetíllO caícaymanta,o cacroanta oe fer*
Be aceufatíuo cangapac J& a íer.
E>eabIatiuo cifpa _ tiendo.
Participios,
depreíente.
£;ac- — - — tiquees*
^e futuro canga_ — el que í>a oe fer.f eñe
fcenmiro tiene todas tres períonas^en fingí*
*ar^ plural, como fe í>íra aba;to,
CDe los verbos a ¿fonos.
CCerca ocios oemas verbos qnc ñsníñci
nndtrae actío i es -, ? paíTibnes ¿sise notarrq
en la terminado tallos en el píente t>el ínñnítí
uo} 6* dóde en la legua latina fe tómala oíuer
ñdzd t>eías conjugaciones, a? algunas í>íffe
renaas;lasqualesquafi todas fe redicen a
qusíro,Zla pernera,, es (a£j JLñfe$nnda>
Del verbo en la V05 actíua* ti
(cuy.) £ater:cra (chí,) ?laquarta (ri.)
£ri las quaíes fe acaban quaíl todos los ínñ
nítiuos De [03 verbos Deíía Iengua.v<g<£tc:;
ploDeiopzúnero (ruray) Í?a5en (Uulíay)
mentirle. fecempío De lo fegundo ( micuy )
comer (ricuy) ver* ¿templo Délo tercero,
(rurachi) fpa^a^er (micuchi) DarDecomer»
¿¿rempío Délo quarto (capari) Dar bo^es
(pori) andar. 1#»ero aunque aya en la terina
nación Délos verbos ella Díueríídad(como
t>ící?oes)pero pozquela terminación De la
primera piona Del fingular.ól pzeíente 5dcí íti
dícat:uo,?ozmacion7variacíon; y pzopozdo,
í>efo:macíon De todos los tiempos y modos
Dellos es vna, al p:efente me pareí cío que no
ay neceñldad De poner Díuerfídad De conu-
gacLones?fmo que aunque afa en los verbos
las quatro terminaciones Dícr?as.^ígamos
no auer mas De vna conjugación po: la ra?o
Dícfra ; pero íí quífíere alguno poner quatro,
P02 las quatro terminaciones , en que todos
ios verbos fe acaban. l^odraDe^inqueto^
dos aquellos verbos : cuyo psefeñíe Del ínñ*
nítíuo fe acaban en (ay) fel Déla pernera co*
•fugado, f íos q en (cuy) De la feguda/f los
que en (chi) De la tercera, f los q en (ri)
De la quarta^t aíTi aura qtro conj ugadones*
^Conjugación general cíe
lavoza&iua.
Cóyaniscoyángui.coyarcan^coyayj.&c.
I ndicatiuo modo^parademcñrar.
tiempo preíente.
& v
v
fCapítulo qmrtó
Cóyarií.
Coyangui— __ tu m¿^
~£7mcrz~~~. — ' ■>— *Wcl ama*
'piurauCoyanchK, o coyayco-*~-_ uoíbtros
~ , . . (amarnos*
Coyanguichic_. -— — vofotros amaYs*
Coyánr „, , __^aqueüos aman*
P re te rito imperfe&o.
Chay,páchap£ coyarcani ..yo amaua*
Chay,páchapi coyarcangui 'Li tu amauas*
Chay,pachapi coyárea_ — -___aquel amaua*
ljMuraUChay,páchapi coyarcanchic, o coyarcay
co — nofotroe amanamos*
Chay,páchapi Coyarcánguichic _ roíbfros
(amauadcs*
-._aqueliosamauS,
Chay,pachapi coyarca_
P retento perfe&o.
Coyarcani — ___yo zniefce, o oue amado,
Coyarcangui mamarte > l?as >f Ouííte
(amado*
Goyarca_ r ; á£-*» aquel amo,«rct
*H^Iural4Coyarcanchic,o coyarcayco _ liofo- .
(tros amamos^ fremos } y ouímoe amado*
Coyarcanguichic_vofoíros amafies^ auc^s,
1; j (Youíftesamado*
Coyarca — . ,___ aquello* amáronle*
C&ftc pretérito perfecto , fe puede fca^er
po* e! p*efeiite(como efla díc^o en ei verbo,
(ium, es, fui) añadiéndole ai principio t>eca*
daperfonabe ambos numeres ;efte ñúncr*
bíO (na) v«g/
t>el verbo en la V05 mín$* zi
ña cóyani^- .-— yo amc;bc; y oue amado*
ña cóyanguL — « tu amafíe;f?a*? y ouífte ama*
(cíot'rcofanlí enia* reinas períona**
P retento plusg perfe ü o.
ña coya'rcani _~-_:._w ._ Y° 3ní a amad SV
ña coyarcángui_„ — til auía* amado*
ña coyárca __ — . — _ aquel ama amado*
l£>lural*ña coyarcanchico coyarcáyeo noto*
(tros auíamo* amado*
ña coyarcánguichic , vofbtrp* ama de*
1 (amado*
ña cóyarea^ ~. aquello* auían amado*
Futuro imperfeto.
__^.__. Yo amare*
.mamaras*
Cóyaflac „
Coyángui
Coyátxga — y-— — -: -r — aquel amara*
IfMuraU Cóyaffum , o coyaflaccc '¿ nofotro*
(amaremo**
Coyanguichi e vofbtro* amarey**
Coyanga — ,.__ '. aquello* amarán*
<C3tem e* t>e notar , que a cada perfona i>e* ^ 0£a,
ftefaturoen ambos numero* fe puede ana^
díreltaDtctíon (rae) quefignífícafuturído
y tiene la mífma lignificación ftn ella que con
ella^Yfe in^elotmímoconeíia ^inaeelegan*
táñenteos*
Coyafácrac ^ . , . ,_ '.,..■.■ yo amare*
Coyanguí rae .^ _^_ _ tu arriara**
^ be la mífma ínanera en la* í>ema* penV
pa*tW*
Futuro perfe £to.
Nota*
Capítuíoquarío
mhx,cóyaymanc — — r^aresmado*
fishx coyanguimanc,ocoyauac_ tu aurasama
ííahx coyanctiíanc _ 3que! auraamado!
ipUjfSlnahx cpyachuanc , o coyauaocco , o coya
chuancco liofotros auremos amado*
naxh coyanguichicmanco coyauacchic \?OrO
- , (iros aureys amado*
!^í¿oya?c manc aquellos auran amado*
SL ípuedc fe añadir a cada perfona cíla par*
tiam (cha) YesIomiTmo.V^ (covaymaní
cha,cayanguimancha &c.)
I mperatiuo modo para mandar,
tiempo preíente*
Coyay . . mn m I|f ^
Coyachunc _„^ — „— «nc aquel Iiiéf 04
lPuraI*coyaíiun,o ccyaflünco__amemos no
(fotros luego*
coyaychic- — amacj vofotros luego*
coyacfaunc ,- -amen aquellos fuego*
Futuro.
Cóyayrac-^ — _ ._ainad vofotros í>erpues*
Coyachuncrac,. _ ameaque^ fcefpues*
IPlura^coyaiiuncracocoyairuncorac^ ^aiHC
^ . (moB nofotros fcefpues*
^oyaychic rae _ amad vofotros fcefpues*
^oyachune rae amen aquellos t>efpues*
fLlPuede fetya^er eñe. fatuto tic otras dos
msncrae(conuíenea Taber) quitada aquella
partícula (tac) t>e la poíírefre todas las per*
í omsfl anteponiendo a todas ellas 7 vno t>c
oosaduerbtos temporales , que fon (yaca, o
chaymanta; que Ü$\Mcm, í>efpUCS*v,0* (ya
bel verbo en la voj actíua* 1$
ca,coyay,o chaymánta, coyay) ama til befpties*
(yaca", o chay manta , coyachunc) ame aquel t>Z*
fpues^ allí en todas ías fresnas perfonas*
Optatiuomodo.
tiempo prefente.
Athác coyay mánc_— 0 fí YO amafe*
Athác coyanguimanco coyauac_o fí tu amafes*
Athac coy m envine o fí aquel am&fe*
*]£>¡luraLathác,coyachuanc,o cayauanco , o coya¿¡
chuancco„ o fí noíotros amafiemos*
Athac ;coyanguichicmanc, o coyauacchic — O fí
vofotros amafedes»
Athác coyanemánc __0 fí aquellos asnaHett*
P rceterito imperfeéto.
Athac covapti ! — - o fí yo amara*
Athác coyaptijqui . . — o fí fri amaras*
Athác coyáptinc — o íí aquel amara*
1J>Iural* Athac coyaptinchic , o coyaptijco__o fiL
noíotros amaramos*
Athác coyaptijquIchic—^-0 fívofoiros amara-
Athac coyáptinc -— — o fí aquellos amaran.
Cl&uede fe también ;afíadír a cada perfoná
t>¿ íás oefíe pzetertío imperfecto eíra partía
la (ca.) pfegiin otros (ga) ene! mífmo feít
tí do*v,g+
Athác coyápticá , o coyaptiga — -O fí fO amara*
Athác covap; ijauicá, o coyaptíjquiga _— 0 fí til
(amaras ^c*f affi en todas las t>emas per
fonas t>e ambos números*
Pretérito perfe&ó.
Atháccoyaymancárcíu— J- Ofí Y$a£aaniadO*
N-ota*
(tzfütiúó qmrté
Attác CoyanguJm3'nccárca,o coyaua'c carca __<j tí
AAaccoyaffla„ccaVca_o^SraS£
yhírai.Athác cóyachuanccaVca, o coyauancSr*
ca.ocoyachuancco carca 0 flnofotro» *r¿
a,.', ♦ , • - , (mos amado*
Athaccoyanguichicmaccarca^ocovauacchíccarcl
Aiík^ (oft vof°t™$ah?8 ornado,
Athaccoyamanccarca^ 0 fUqiÍeÜ0S ayart
t> . ■ i • - ¿ /. (amado*
1 ^ recento p!usgpcrfe<ao.
Athacna coyaymánccarca__.o ft' gomera &
&„,' » > m , (oaíeflc amado*
Athacnacoyangm maccárca.ocayauác carca ^o ft
- (vdiotros ouíerades y ouíeítedee amado*
Atliacna coyamaaccarca^^o ü sqnd OEííera^
*íM«*.-i! a t - ^ " > (ouíeflé amado* ■
1pwrai«Athacna coyachuanccafca,o coyáuanco-
carca,ocoyachuancco,carca___o fí noíorros
a ** - \ °»«crámo8,Y otiíelTemos amado*
Athacna coyanguichicmán carca , o coyauácchiV
carca__ofi' voíbtros baíó'a<*ee , ? buíife*
A\.u_* :>•->■■/- (¿mamado*
Athac na coyaman ¿carca. _ o fí aqu cUóe ®ní&
(nntfoníefren amado*
r uturo*
Athac,COyáymartc — ____mh ame.
Athac coyanguimanco coy-mar 0 f¡m
a.w (ames*
^S!rTímñC^?^-^é íUqudame*
K^mrai*Athacc6yadiiíanc:,ocoyauanco, o coyas
cliuancco_o fí nofotros amemos*
fcelverboenlavajactíita* i 4
ftthat coyanguichic mane, o eoyauacchic Zl»o ll
(vofotros ameys*
Athac coyanc man,_^— ~Ofí aquellos amen.
Subjuntiuomodo,
tiempo prefente.
Coyapti ___*— como tóame*
Coyaptijqui_~. - — .... ^como tu ames.
Coyaptinc ., ■ ^ ' ,- quando aquel ame,
UMural. Coyaptinchíc, o coyaptijcoá_s__quan-
(do nofotros amemos*
Coyapttjquíchic_.quartdo vofotros ameys.
Cayaptine_w— . quando aquellos amen.
P mérito irnperfe&o.
ft&fte pretérito imperfecto, en la iengm las N ota,
tina tiene vna fola terminación > y en la efpa*
ñola tres (como coníla aloe latinos*) f ett
eíla lengua tiene ooe para la ptimera > y la
tercera ftrue la ft£uíente*v«$*
Cnyqpi-í como yo amara y amafe,
Coyaptijqui—. quando tu amaras5y ainaffcs*
Coyáptinc__ — quando aquel amarante*
^íuraU'Coyaptincchicocoyaptijco quaíl
(do noíotros amaramos y amafemos*
C oyaptijquichic.. ...,,.„■ quando vofotros amaras
(des^yamafTedes*
Coyaptinc qnado aqllos amara ,y amafien*
djfcnedc fe añadir también al fin í>e cada
perfona la partícula (ca.>o,ga) ytíenelamíf
ma fígnifícacíon,v*0* (capt¡ca;o , captiga) qiiS
do yo amara ?y amafe*Y affí en todas las t>t*
mas.. Ejemplo t>ela fegunda terminación
£fpaíiola*v*$*
Coyaymancha ^,,.-,. i , COmOtO amafia*
i'
11 :
Capítulo quarto
Coyangui man ha,o coyauac mancha-^ como til
(amarías*
Coyanc mancha T — ._, — como aquel amaría*
T^IuraLcoyachiiancmanchajO coyauanco, o coya
ch uan eco macha quado nofotros amaríamos*
Coyáguichic máncha,o coyauacchicmancha. quá
(dovofotrosamaríades*
Coyancmancha — quando aquellos amarían*
Pretérito pe rfeéio.
ñacoyápti como yo aya amado*
nacoyaptijqui_ quando tu ayas amado*
ña coyapt inc — -_ quando aquel aya amado*
1|Mural,ña coyapri nchico coyaptijco_ quaíl
(do nofotros ayamos amado*
ña coyaptijquichic quando vofotros a yaya
(amado*
ña coyapíínc_- quando aquellos ayan
(amado*
d1P>uede fe añadir aní! mtímo al cabo í>e ex
da perfona befte pretérito perfecto efta partí-
cula (ca,o;ga) como enelpteríto imperfecto*
P retento plusq perfe&o.
<E£ííc pretérito plus? perfecto como eíla t>i
cfc>o arriba en el verbo (fum ,es ,fui) tíe*
ne comunmente la mifma terminación que el
pzeteríto perfecto paíTado* Excepto que qu2
do a conteíce qnc en la ozacío be fub/uncttuo»
ambos verbos fon oeíle tíempo:el que ímme*
díatamente fe ftgue al aduerbco; o con;uncío
temporal ^a be tener la terminación t>íd}zx
que es la ordinaria # e? otro verbo tiene otra
v. #♦ Sí tu outefles amado* yo ouíera ama*
4o«^íremOS* (Coyaptijqui cayaymanc carcaj
tt
t>e! verbo enlá vó5 actíuo 1 1
f afli' la tal terminación }ce la fi^aícntc^.g»
Góyayma'nc cárca^ ] _ y° OUtcra amado.
Cayan^uimánc carca o cayauac carca j : tÚQi
(uíeras amado*
Coyamanc carca— , .aquel OUÍcra amado,
plural coyachuanccarca>o coyauanco carca,
o coyachuancco carca_nofOtrOS OÜieramos
(ainado.
Coyanguichicmnrcc carca; o coyauaccHic carca,
(vofotros ouíérades amado*
Coyamanc carca _ aquellos ouíeran amado*
ClPucdefc añadir ¿i pzíncípío t>eeada per
fona fcefta vltima terminación t>jcl?a , eííe acl
lierbíO temporal (úa)y;$. (nacpyaymanc car
C3-) como yo ouí era amado, %c+ ';;*£ aflí cu to-
da» las t>e pilmas perfouas*<rc«
Futuro.
C^unque eftefuturo tiene cnla lengua latí
na Tola vna terminado (como elfo claro aloe
quela faben(enla lengua fefpañola Y'endti,
tiene tres terminaciones, que fe cozrefppus
den. ¿templo t>eía ptímera*v<£*
Coyápti qumdo yo amare.
Coyaptijqui _quando tu amares*
Coyáptinc quando aquel amare
plural coyaptinch ico coy aptico^_quait
(do nofotros ámaitm os*
Cóyaptijquichic_quádo vofptros amaredes
Coyáptinc quando aqueHC!^ amaren*
■CÉ efta terminación >en todas las gfonas y
itumeros/e puede añadir al fin í>e cada vna
ella partícula (rae) que ftgniftca en al£i**
vita manera futurícíon* (Efeceplo frelafeofS
Capituló quarío
da terminación* v*s»
ña coyápti — quandoyooitíere amado;
ña cóyaptijqui — -quando tn ouieres ornado*
ña coyaptinc^quando aquel ouíerc amado*
IfMitral ña coyaptinchic4o coyaptijco_qua?l
(do nofotros oiucremos amado;
ña coyapttjquichic_quando vofotrós ouíere*
(defamado*
ña coyaptinc— quldo aqllos oníeren amado;
fElpucdcfe también añadir a ella fecunda
tennínacíon efta partícula (ca,o $a) a cada
perfonat>eUa en ambos muñeres (como eíto
t>íc\?o arriba en el pretérito imperfecto»
Éremplo freía tercera *v.g*
ñahx coyaymanc_ — quando yo aure amado»
ñahx coyánguimanco coyauac— quando til
(auras amado,
ñahx coyancmanc-, quando aql aura amado»
IjMurat ñahx coyáchuanc, o coyauanco ; o co*
( yachuacco^quado nofotros auremoaamado
ñahx coyanguichicmánc, o coyaua'cchic. — co-
(mo vofotros áureas amado»
ñahx coyancmac — quado aqllos aura amado»
I nfinitiuo modo.
Síépo psefen te coyay-a**^- .«^amar»
l£>tete/Hto coyaneáa- — auer amado»
futuro ¿ coyanga^^auer oeamar»
Vt Geftftidiosfubftantiuoí.
I2e0to if% '' cóyafcaymaiita.o coyacmanía -— de
(amar»
^e ab Ito coyafpa _,_ - amando»
©e aceto coyangapac— .-*. — _aamar»
&el verbo enla V05 actíua*
16
S upino*.
Ifatinuiro coyacoc , „ — a amar.
i5c$UtldO coyafcam caícam manta _ be fer
(amado*
Participios a ¿Irnos.
Coyac- --^. ■': ,— — — *l que ama*
Coyanga — el que l?a be amar
C&cerca. bellos participios ^alTüactínoaf
como paftiuo&Y belos gerfídios y fupínos,
ay algunas cofas particulares que norar en
lo quetoca a fu fí&níñcacion;varíacíou y re
gtóíento be cafos;po: la parte que conuíes
lié y participan con los nombres y eon los
rerbostbcíoqualfetraíaralarsamenfe aba
xo ene! capítulo feptímo bel participio ,bode
fe podra ver. C$tée$te notar;queaunq
lo que ella bí d?o enla confutación acerca bé
los tíempos^cs vcrdadtpero algunas ve$es
los indio* frablado entre ñ , no guarda todo
eÍri50tí>íc¡7o:vvfan bcvnostícinpospoí
otrós^como be piefente,poz pzetemo. v. #♦
bíjíédo/f o l?e comído(que es be pretérito)
t>í$en (micüni) qutes t>e pzefeute. ífre comí
do(q es belmífmo pretérito) bfoé* (ña micur
caní) q es belplufqua gfecto^aíít algunas
ve^es confunden vnostíepos con otros* Nora
^[Ée denotar aíTí enel verbo (fum, cs.fuy) para lo
como en todo* los bcmas^alTí enla V05 aciU ¿a ja c¿
ua ;coinoenla paííma y en todos Iosmodos jugacia
ytíepos bellas: qquaudo fe pone en alguna 5*
períom*bealguíi tíepobos terminaciones:
el áduerbío^partícula qúefeponc ala pií*
mera termíuacíon/eí?a be poner alafegun*
¿apítalo qtiartfc
da : aunque potlneu edad enía confutación
no fe ejrplíca con cada vna.v*g* güimos en
erpluralbelphtfqui perfecto bel índíestttio
(ña coyarcanchic, o coyarcayco) ¡}a fe De pOtter
el (na) también al (coyarcayco) v,g* (ña
cpyarcayco) <$ aíTí en todas las bemas.
Déla vozpafjiua.
CScerca bela v©5 paíTtuá enefla lenguada
bcnotar 2que enellá no a y verbo alguno pafe
fiuo itkomplejtocomolaayenlalatína;enl3
qual añadíédo al acuno vna; r , fe tozna paf
fmo(como claramente conftaaios latinos)
fino que toda la V05 pafTiuaenefta lengua^ fe
I?a5e poj circunloquio bel participio pafímo
í>el pretérito : y el verbo (fum;es/uy ) pue¿
lio enel tiempo y modo be que queremos ba^
blaro? belío no es be marauílíar , pues ente
lengua latína;mucl?os tiempos bela V05 paf
füiafet>a5cnpozelmífmo circunloquio bel
mífmo participio y verbo (fum , es ; fuy) có-
mo fon todos los pretéritos perfectos y pluf
quam perfectos y otros, xc\ f enla lengua
efpañola toda la vo? pafTiua^affimifmo fe \?¡k
$e por el mífmo circunloquio t>cl partí tipio
paflTíuo y verbo (furmesjfuy( be5ímos, yo
foy amado«tu eres amador c;£ afil en todos
los bemas (como parefee claramente/) "£
pues eneíteslenguasfqucfon un abundan^
tes acotefee efío^ no es be marauílíar que ch
tila fea Éo mífmo. ^ aunque fupucfto que en
ella lengua la V05 paíTiuá, ,fe fraje corito
bel verbo en la vos patfwa* z 7
cfta t>ícl?o potel participio í>d verbo y d
(fum^es/ui) tufcurríeiido poz todos los tiem
pos tf modos vcl,iaffítítii&cúróéió¿'c):c
píos, pero poique elle arte fe fc^e para jpjm
ripiantes en la lengua , a ios quaíés todo fe
ka^e t>íffícultofo,fe podra la T05 paiííua ejrpU
cítaiuente^en la manera ü$iiícme+
I ndicatiuo modo.
tiempo prefente*
Coyafcam cam__._^.^.._^ YO ÍO? amado*
Coyafcam canguL . tu eres amado*
Coyafcam canc — __aqucl es amado*
IJMural* Coyafcam canchic , o cayco uofo-
(tros fomos amados*
Coyafcam canguichic vofotros fOYS ama*
(dos*
Cofafcam canc aquellosfon amados*
Pretérito imperfecto.
Chay pachapi coyafcam carcani_ YO era ama
Chay pachapi coyafcam carcanguL tu eras
, (amado*
Chay pachapi coyafcam carca aquél era aína
(do*
IJMural* Chay pachapV coyafcam cárcanchic ., o
carcayco__nofotro0 eramos amados*
Chay pachapi coyafcam carcanguichic vofo
' ' ':, (tros cradés amados*
Chay pachapi coyafcam carca aquellos eran
(amados*
P mérito perfe&o.
Coyafcam cárcani — -_^o fui Jtfc'fl óue ííde
£ íií
Capítulo quarto
amado.)
Coyáfcam carcangui -_ tufliyftej}Z8fl$lií*
íitc Ft4o ailÍ3cto »
Coyáfcam carcaj — ^ aquel fue^a) ?Ouo ftdo
(amado*
IJMuraU Coyáfcam eareanchic,o caY<ayco_uo
Coyáfcam carcanguicfric . ,., .. vpfotrós fuciles
auefsfido %c+
Coyáfcamcarca — «.aquellos Ímx6yi$iny y
(puícron íido^c*
P rctcritoplusgpcrfedo.
fía coyáfcam cárcani. y° aw*3 fído amado*
ña coyáfcam carcáiigui_tu $uías fído amado*
ña coyáfcam carca aquel aula ftdo amado*
l^lura l ♦ ña coyáfcam carcanchic , o garcáyeo
(noforrbs auíamoa ftdo amados*
ña coyáfcam carcánguichic ,-»-**• VQ'Otros auía*
(des ftdo amados*
ña coyáfcam carca , , ,,, aquellos auían fído
(amados*
F uturo imperfedo.
Coyáfcam caflác : _ ^o fere amado*
Gayafcam cangui- , tu feras ainado
Coyáfcam canga _ — ■-«. aquel íera amado*
plural* Coyáfcam caflum , o cafiacco^. — nos
(fotrosfereinos amados*
Coyáfcam canguichic ^L.. vofotros ícrcys
. (amados*
C oy afcam canga aquel I os feran ama dos*
Ruturopcrfeóito.
ÍÍahX>Coyafcam raymanr ^fl 3ltt*C'fid0 $m&*
(do
«
t>el verbo en la V05 paflíua* ¿ 8
ñahx,coyáfcam canguimánco cauác ^ tu
auras ftdo amado*
nahx .coyáfcam cánc mane aquel aura ftdo
' / amado
IfMuraU ñahx coyáfcam cáchuanc , o cauancco o
caehuancco,-- nofotros auremos fido* se*
iiahx>coyáfcam cánguichicmanco caiiacchic_vO
(fotros aurcf s ftdo amados*
ñahx , coyáTcam cancmanc ¿ — aquellos aura*
(fído amados*
I mperatiuo modo,
tiempo prefente.
Coyeifeam cay — fe tu amado luego,
Coydfcam cachunc — fea aquel amado lúe*
7 (go*
4fMurdl» Coyáfcam caffum, o caífunco ,. — fea*
(mosiiofotros amados luego*
Coyáfcam canguí chic — - fed vofotros ama*
7 b (dos luego*
Coyáfcam cachunc_- fean aquellos amados
(luego*
Futuro,
Coyáfcam cayrac — fe tu amado frefpues.
Coyáfcam cachunc rae fea aquel amado
J (fcefpues*
1É*uraU Coyáfcam cáflum rae , ó caílumeorac ,
(feamos nofotros amados x>&
v (fpues*
. Coyáfcam cánguichic rae fed voiotros
J (amados Después
Coyáfcam cachunc rae. fean aquellos ama*
1 dosocfpues*
6 m
topítuloqimto
Ohiede fe añadir gl piíncípío a eadi ™a
ffnihca» fiítonaou, Y eitara me/or r mae °e¿
fe .. St32£ /yaca * ° *» Wcícam c?)
ft^W-** NN.W t «i cafo ó alano
ÍS&íír* ^cat,a «»*«*. *«q«wi S
Optatiuomodo.
tiempo prefente.
Athacceyafcam caymanc__0 ft r„ fueKg, ^
Athacifdy?'fcam canguimanc , o cauac 0 fita
^íural. A.hac.^fcam cachañe,. oSco°ó
Athaccoyaicam canguichic mác. o canaciSÍÜS
Athar^ r (fíT0'otro?f«elTcdcs amados.
A ¿accoyafcam canc manc_0 fi aquellos fj,cf
■n . . (fenamados,
P memo imperfcdo.
AtíaC;?yf am *&r+ ° « YO «Mera amado.
AthaccQyafcat, captljqui____ 0 ñ m fit£r~
Athaccóyárcamcaptinc __ ofíaqueEra*
Ifcluriil. Athac , coya'fcam captmcfcic.o eagtijco
■ . . ■■ (o finófotrosfweramos amados.
t>el verbo en lavo^pafiuja* 29
Athac coyafcam captijquichic olí vofotros
fuerades amador.
Athac coyafcam captinc — ^ — o fí aquellos fue*
(ran amador*
Cl^uedefeponeral cabofce cada,períona
fcefle pzeteríto tmperfeetq;efta partícula (ca>
V,£* Athac coyafcam captica -Jofi YOfuet*a
amado* te* Tf áífi eu todas las fceinas eu anís
bos números*
P retento perfe&o.
Athac cováfeam caymanc carca^ — frí? YO ara (l
(do amado*
Athac coyafcam canguimanc carca, o cauac carca
(o fí tu aY*s IMo amado*
Athac coyafcam cancmanc carca oíí aquel
(aYa fído amado*
plural* Athac coyafcam cachuanc carca, o cauan
co carca,o cachuancco carca O fí noíbtros ay*
(mos fído amados*
Athac, coyafcam eánguichicmác carca,o cauacchtc
(carca o fí vofotros a?9?8 ficto amados*
Athac, coyafcam cancmanc carca LO ítaque*
(líos aY^n fído amados*
P ra»teritoplus'4 perfe&o.
Athac ña coyafcam caymán carca < O fí YQOUÍé
(ra*Y ouíeflfe lído ama do*
Athac ña coyafcam cangui mane carca, o cauac car
ca o fí tn ouíeras ? y puíefifes fído amado*
Athac ña coyafcam canc man carca _ O fí aquel
(ouíeraY ouíefle fído amado*
plural* Athac ña coyafcam cachuanc carca, o cas
cauanco carca , o cachuancco carca _o fí ttOfOs
(tros ouíeramos , y ouíeflemos fído amado?*
£ v
I
l
m
w
v Captarlo quarto
A^acííacoyaícamcanguichicmanc carea, «o ci~
uacchic carca — -Oíivofbtros oaíerades ¿
A.L -■ r (°l"efiedearídoanmdo^
¿Ithacna coyaícam cancmanccarca. 0 ñ acmé
(Hoe ouíeraíi ? oukífcn fíáo mtiw&é.
Futuro.
Athaccoyaícam caymanc— . o fí YO fea ama*
Athaccoyafcam canguimanco cauac__ o fl ttí
Atw r (feas amado»
/ithaccoyaícam cancmanc ■■*. ,©11 aquel fea
1£»!ural* Athac coy.ífcam cackuánco canato, J
cachuancco _0 ü nofoiros feamos amador.
Athac coyafcam canguichi emane, o cauacchk- o
. , ,; (tfwfoirosfeays amados»
Athac coyaicam cancmanc _ o ñ aqueUos
c ? • r*. (fean amador.
a ubjunciiuo modo.
_ tiempo pre femé.
Coyafcam capti__ — como^p fea amado.
eoyaiam captijqui como tu fea 0 ail)3(j0^
eoyaicam captinc—^^ como aquel fea ama*
•UMuraltCoyafcam captinchico captitco» ^
£ (monofotros feamos amados.
Coyalcam captijquichk- — —como rofotro*
*r«í\ ji , - , (fea?* amados»
fLlFuedefe añadirá! cabo te¿acU-v»at>e
las períbuas t>\á$m ella partícula frac)
-£$cmp!o»:'
Coyafcam captiiac«_._<:omOTO fea ^midO»
Vc>yaíc4nicapti^uirac^_cCiííaíarCi;0a^3adO
III :
bel verbo en la V05 palfiua* 3 •
*£ afluen todas las lentas pea fonas*
P retento imperfedo.
fr&ftcp:eíeriío imperfecto tiene tres romS
ees en 14 legua eípanoiatcomo íe puede ver)
par4 el ¿niñero^? poftrero firueeíla íermis
íacionque^ lt0ue;q esia&dp*eíenie*v^*
Coyáfcam capti como yo mera YtueiíC
(amado*
Covafcam captljqui como mineras y f««í
* (íes ainado*
Coyáfcam captinc— como aquel ÍüCUfifn$¡
r (fe ainado*
1JMurál*Coyafcá captinchico capti jco.— como
(nofotros fuéramos ; y fucilemos amados*
Covafcam captijcmichic _como VOfotTO*
(faerades y ñjéíiedes arnacos.
Covafcam captinc como aquellos fueran,
(Y fuellen amados*
QlPucde fe añadir al cabo Delasperí&uas
ena partícula (ca) Ejemplo* .
Covafcá captica como jo fuera t Tueuesmado
Coyáfcam captijquica^C, 1 *"* en k* 0¿5
mas perfóuas* - A •■1/.
ClNra e! fecundo roniance firue era ter*
mmacíonquefeftgue* t \
Cováícamcaymáccha quádo yo feria amado*
Coyafum canemmanccha»o cauac- — quando
'."■■■;/ (m ferias amado*
Covafcam cancmanccha —— quando aquel fe*
' (ría amado*
#Ínrál* Coyáfcam cakuang mancha, o cauanco
© cachuancco mancha — quado nofotros/.e*
(riamos amador*
i
JHB'
V.
..-VI.
Capítulo quarto
Coyafcameanguichicmancha , o cawwhic man*
ga qiBmd0 vofotros fcrí ■ • "»«•
^oyafcamca„cma„cha_qila,ldoaqa™^
.. Pretérito perfe&o.
fiacoyáf«mcaptínc-_.comoaqtlcI(S¡S(;
tfluraU coyafcam eapnnchico £$£&
, (mo nqfotroff oyamoaíidoainados.-
nacovaícam «pt.jquichicL. como vKí
fia«wu-«». - • (9Wsíido amados,
nacoyafcamcaptmc como aquellos ayanfí
K*empíO (nacoyafcam captiiquica) cotnntt,
ñmute amado.? anfíen & »ciaS£* .
crea Prcrento P'u^perfcao.
SS3«P^tfr't0p,"s? »erfcct0 r«w° ella
ES?™,1?*05 act,"a:e8 comunmente el
modo ^lrtPlCtent0 5°*f» t»e.l mífmo
.S ^ qucquando acontece que en
asunaoíacionambosrerboafon&eftetíem
EfoÜlTe<,i3^n,e"tefcfíS«e aladuér
*££££&■ ■0<oniun«™>te í>e;tener la
m SS *P ?'1u,í"y«f«n> caymanccarca.)? 3«
«elle cafo yenlos feme/antes la tauJn„;
t>el verbo en la V05 paflTíuíU 31
nación es la ft$mctc.v.$.
Cóyafcamcay mancar ca_ yo OUÍera fido amado
Coyafcan canguimanc carca cauác carca __ tu
(ouíeras fiído amado*
Coyafcam can emane carca aquel OUÍera
(ftdo amado*
litoral* Coyafcam cachuánc carca,o cauanco car
ca,o cachuánc carca nofotros ouí .ramos íl
(do amados*
Coyafcam cágutehíe manecarca, o cauacchic carca
(vofotros ouíerades fído amados»
Coyafcam cancmanc carca — 1_ aquellos onít*
(ranftdo amados*
Clfcuede fe añadir al principio t>e cada per
fona t>e las t>ícl?as en cfta ultima terminado
¿mmedíatamente t>ícl?a ,eíle aduerbío (ñz)
Y es la mífma ft£nífie3cíomv<g* (ña coyafcam
caymanccarca y° Ottíera fido amado Of &n
(ñ en todas las t>cmas*
Futuro.
fTeftefururo(como eftai>ícr?o)enla V05 actí
11a tiene tres romances en la lengua cfpaño*
la Jfc en ella lengua tiene ^otras tres termina
dones* feremplo í>e!a ptimera*
C oyáfeam capti—_ quan do yo fere amado*
Coyafcam captijqul — quando tu feras amado
Coyafcam captme — _- quado aqlfera amado*
l^luraUCoyafcam captin chico ciptijco qua
(do nofotros feremos amados*
Coyafcam captijquichic quaudo VOÍbtros
. (fereys amados*
Covafcam captinc quan do aquellos ferau
•'; J (amados*
r jCápímioqmrto
Clfhiedefe smdir a cadaperíbnabe h« bi
cb** eñapmicnh (rae) que mmSm
Coyafcam cáptirac— quaiúlo f o fer* ama*
Coyfam captíjquírac^ guando tu &
^ ♦ >r Étcmplo fce la feqimdz.
m coynrcám apti ü qii ando f o filtre amado.
na coyafcam capt,jquI__quarido m fac¡.£
fiacoyaícamcaptínc^^^quaftdoaqSfS^
*fckiraU ña coyafca captinchico captico qu£
m M (do nofotros fuéremos amados,
na coyafcam captijquichic Z_ qímndo wp$
-. T . (tro* foeredes amador,
na coyafcam captinc - — _ miando aqueUoe
*r*«* i'- : . - ,- , (^cren amador
tLl^uede íe añadirá! ftnbc cada perfona
Délas Dícf^a» ella partícula ( ca , o , &)
£mnp!o* > J ;g ;
ñacoyáfeaní ca|>tíca__qüandotO fuere aína
r r . (<&♦
ña coyafcam captijquica. qnando tufcie*
res mMo. <iC. ? m en tes semas perfo
rras v £rempío t>c la tercen*
fahx coyafcam caymanc__ quandOYOaure
„ . ,r (íi'do amado*
nahx coyalcam catiguimanc.o cauac_qtiando
i\ ' (tu auras fído amado*
nahx coyafcam cancmanc__ qumdo aquel
¿¿ií ■ '„''...'■ Catira ftdo amado*
^lura^natx coyafcam cáchua'nciocauácco^oca
II
K
t>el verbo en b v 05 paíTíuí; $i
chusmcco_quando nofotros awremos fufo
(amados*
ñahx coyaícam canguichicmam o cauacchic_quS
(do voibtros aureys fido amados*
ñahx coyaícam cacmauc qttando aquellos
(auranftd© amados*
I nfinítiuo modo,
tiempo preíente.
Coyafcam— fer amado*
Pretérito,
ña rgyflr»™- aucritdo amado*
F uturo.
Coyáfcam canga auerfrefer amado*
Participios paísiuos* ,
del pretérito»
Coyáfcam——,- -el quefue amado.
Del futuro.
Cóyáfcam canga el que fea tefer amado*
^"Gap, quinto de la formado
del verbo,
grea freía ftamacíon freí ver*
bo fe bau fre notar quatro re*
glas £enera!es/£a primera es,
íla primera perfon a frel|fíngus
~ lar freí mdtcattuo*no[fefo2wa
be otra a!guua5pozquedfa es el fanAimen*
to fre la fotmarion freías fremas a y ellas ,c
fb?man frella* - ■.,_*.
C*Ú fecunda es^n todos los modos $«*
pos, íatercera períonat>el;íin5uÍa>*tPítt;?
P úmtn
rarc^la
•
íí¡
ÉCapítuIó quinto '
ral esIamífma;Yla bífferencía bellasfetoma
entes fentencías precedentes y fequentes, y
bel ncmimtíuo que le t>a fúppucfl o-
C&a tercera ea , wn todos los modos y tíé*
pos , te fegunda perfona t>el pJuralfe forma
be te fegunda bel (Insular , añadiéndole eíla
bictíou (chic.)
4uR C' f213 quam rc3!a c0^e» iwaff todos los mo
dos y tiempos , la primera terminación bela
pt^mera perfona t>el plura1 ,fc forma be la ter
tercera bel Ungular añadiendo eílabíctíon
fcRic.) 2U fegunda terminación fe forma be
la primera muda do el (chic) en (veo) v fí
fepone*n<quítadala,n*
Del Indicatiuomódo.
C&a fegunda perfona belptefente belftnz
gtílar fefórma be te primera belmífino:ante¿
poniendo á la poílrera letra.?* ella partícula
(gu) t)i5íendo ( coyangui. ) 2la tercera bel
ungular beílefe forma í>c la mifma primera
bícfca ^mudado la^emcbí^íendo , (coyaric)
%a primera fegunda ¿ y tercera bel plural/e
forman conforme a las reglas generales t>U
tf?as*
C&a 'ptimera perfona bel pretérito imperte
cto feforma bela primeria bel prefente, ante*
ponícdo aía vítíma filiaba ella partícula (rea)
a todas las perfonas , bí5Íendo* (coyarcaní)
<Dte, fegurida fe forma bella propría^anteí
poníédo a la vltíma letra ella partícula (g\x)
bÍ5Íendo (coyarcangui,)
C&a tercera fe forma be !a primera ,qnífatí*
dolalaffllaba poürera oíjiendo* (c°Y^c^)
freía formación í>el verbo
íl
3ta ptunera /efunda y tercera freí p!uraí;fe
foum conforme alas reglan generales arrí
ba friegas*
d£n todas las perfonas selle tiempo fe f?a
fre anteponer cite aduerbío (chaypachapí..;
C£l pzeteríto perfecto, es elrmfmoque el
imperfecto ¿quitado aquel aduerbto (chays
pachapi) f affife fo:ma freía mitin* manera*
<CÉI pzeteríto plttfquara perfecto^ es el mife
ino que el perfecto añadiéndole efteaduer?
bío (íía) antee freí verbo, igafftfefozmtbc
la mifma manera*
Cita primera perfona freí futuro imperfecto
fe fozma freía pernera freí pzefente frcltndiV
catíuo;pomeiidoen lugar freía vlttma fylla*
banquees (ni) efta partícula (flicj.fri^iédd
(cqyaíTac.)
<£&afegunda perfona frcftc; es la mífma q
lafegundafrelííngular freí p:efentefrel mífe
ino índícatíuo*
C&a tercera perfona >fe fo:ma frella feggda
mudada la partícula (ui) enetta letroya>
frÍ5iendO (coyanga.)
C!&a ptunera perfona freí plural , fefotma
freía pzííhera freí ungular ^mudada efta par*
tteula (íTac) eneíla partícula (ÍTum) frí$íedoí
(eoyaíTuín j Mte feguuda termínacion/e I;>a
fre añadir (co) v.g (coyaflfacco*)
C^afegunda yiercera perouas fefotmf
eonfozme alas reglas generales*
C^apttmera perfona fre! futuro perfecto,
fe ftmna freía poniera freí pzefcnte, quitada
esíalerra^u ,tf>»eltaal cabo ella partícula
(mancha) frí$e (coyaymancha) fta pztmera ter
mínacío freía feguuda perfona/e fo:ma fre li
f
Capítulo Quinto.
fe^Rda^lmífiíioptefcníc^ñacItedo cftapit
tícula (mancha) Di5ÍettdO(coyanguimancha)
<E&a fcgunda terminado ,feío sma beía pzi
mera oel paciente t>cl índícatiuo ., quitada la
filiaba poitrcrayf pueíta en fu lugar eíla tu*
ction (u2c) t>úíendo (coyáuac,)
C&a tercera perfona>íe fozma freía tercera
Del mífmo p;cíen!e;añadíendo eíla partí cu^
la (mane) Oliendo (coyancmane)
d&ap** libera perfona Del plural., fe fauna
freía peinera perfona freipzeíente ; quitada
la vlnma ÍY^aba^Y añadiendo ella partícula
(chuanc)X>Í5tendo (coyachuanc.) ¿a fegu*ída
íennínacíou/e fotma freila piímera, quita*
da(ch) Ypuelí:aaUabo>o)í)í5íédo (coyauác
<o) *¿la tercera freía p*unera,añadícdo (co)
t>í C (coyachuancco.)
4D¿afegunda ? tercera períonas, fefozmS
conforme alas reglas generales frící?as.lfra
fefreañadíralpzíndpío frs todas las perfo*
tías Dichas eííc adaerty'o<ñahx)
^Delimperatiuo.
C# a fegunda perfona freí pífente freí íní*
peratmo/cfoima freía pzíniera frelp:cfentc
freí índicatmo^quítada la letra , \\ > t^íendo
(coyay)
C$ >* tercera/efotma befta fegunda ,quíta*
da cña letra >y;y pueíla en (n lugar ella par*
fíenla (chuñe) frt^íendo (coyachunc)
0*3 primera perfona freí plural^ fe fotms*
fre&a tercera frdrtngulanei (chuñe) muda)
do eneífa participa (ffum) frí^iédo (coyaísü^
fD&aXegunda y tercera perfonas freí plu*
ral/efotma cofotme alas regías generales
fcícl?a$f Élfuturo e* el mífmo qelpzefente
$ct$fb:iiücfon todos verbos* 34
añadíédo vno :t>e tres aduerbíos (eduíene a
íabcr)antepOntédd (vacado chaymanta) o pofc
poníédo eíia partícula (rae) cosno cite friego.
Deioptatiuomodo.
C^í pífente í>d opta tíuo ,cs el mtfmo en to
do q el futuro perfecto t>d índíc&tínotf aiíí fe
fozma como el ? excepto q en lugar £>eaql ad
uerbío(ñahx) q fe pone enel futuro, íe £at>e
poner eneíle tiempo eík aduerbío (athac) q
esoptatíuo.
f£'M pzímera perfona. t>el pretérito ímper*
fecto,fe fo:ma t>da pzímera perfona bel indi
catmo en lugar &d%u; puefto (pt) t>i'5e (c®*
yaptú) Zla fecunda fe fozma t»eua psímera,
añadido (iquí) ín^e (cóyaptíjqui) "^tercera
fcclla ptúnera .añadida" (nc) pí5e(coyaptínc)
2Lae t>e! plural ccfosmealas reglas guales
Cfel p*?teríto perfecto, es el mífmo que el
pzefente t>eite:ejrcepto q en todas las perfo*
ñas al cabo be cada vna aellas fe l?a t>e pos
nereíle verbo (carca) que es la tercera perfe
na i>el pzeteríto perfecto í>el índícatíuo, bel
Verbo (íum?es,fuy)
fpfcl pteferíto plufqua perfecto ;es el mífmo
<$ el perfecto freffc modo^ejcccpto q alptíncí
pío í>e cada perfona/e l?a t>c poner elle ad*
ucrbfo (ña)
Catauro befte modo ¿s el mífmo en todo
4 el ptefente oel mífmotf fe ftnma como el.
Subjun&iuomodo.
ft£lpseí&e6lfub?Cfctm©>cs elmifmo ento
4o q el p:et6ríto imperfecto di optad uo .# fe
fozma en todo como el, excepto q tio-fefya $
poner eftftepeUduerbíoCathac) 4 es optatíuo.
f ■:■:::
i
Capítulo quinto *
©M pretérito imperfecto tiene bostermfe
uacíone£jUp2ímerae£jIam¿fmaq el pze*
Tente fcefte modosa te$un<te es^la mifmá q
la t>el futuro Del optatíuo : excepto que no fe
l?a 6 poner al ptincípío efte aduerbio (athac)
que es cptatíuo* f al fin fe l?a t>e poner ella
partícula (cha) v.0. (coyaymancha.)
CZfcipteterito perfecto ; es dmífmo con la
primera terminación q el pretérito ímpers
fecto^yTefínmacomo el mífmo , añadiendo
al pzíndpío De cada perfona eñe aduerbío
(ñaj
1£&l pieteríto plufqúam perfecto Jtícnt dos
terminaciones* Xa pzímeraes, lamifmaq
la Del perfecto Defte-, y fe fozma en todocb*
ino eüá*2U fegunda terminación ce, la míte
ma que Del perfecto í>el modo optatítío: y fe
fo:ma en todo como ella, excepto aquelad*
iterbio (athac) que aqui no fe ¡?a De poner*
<C¿1 futuro tiene tres terminaciones. %&
pzímcracsMmífmaqla Delpzefente Defte
fubjunctíuo* ftafegundá ,la mífmaque la
bel pretérito perfecto ,y fe fo:ma como ella,
Xta tercera es>lamifmaqueelfuturo bel íru
dicatíuo , y fe fozma como eU
I nfinitiuo modo.
{££,{ ptefentefefozma Déla pzímera perfona
Delpzefente Del índtc3tíuorquítandó la;ti,
Diciendo (covay)
C^l p:eterítc¡,es la tercera perfona Del p*e
tente t>el índícattuo , añadido al cabo Ja x>U
ctíon (na) Diciendo fcoyane;ña) /
<££l futuro es4a mífina q la tercera perfo*
na Del futuro imperfecto bel wdícatíua*
*>ela fozmaeíon t>el verbo* 3 1
CDcjaformadon délos
G erundios.
<££l primer gerundio fe fcmmbél pzefente
bel fofinítmo ¿añadida ella ínctíon (manta)
bí$e (eoyaymanta) í@?>e Otra manera, quita
da la*Y* t añadiendo ella letras en fu lugar
COnelimfíno (manta) como (coyaemántá)
C£l be ablatíuofefcttma í>el mífmo 'pzcferi*
re t>elínfínítíuo .mudada la* ^xh (fpa) v<¿*
tosiendo (covafpa*)
C£l t>eaccufatíuo;es elmífmo t>el partid
pioactíuo t>e futuro ¿añadida ella partícula
(pac) tujíendo (coyangapacj
«([Délos lupinos.
CÉlptímerfupíno fe fo:ma bel participio
fccpiefenie añadido (pe) tupiendo (coyas
coc*) ¿l vltímo no es ínc©mpJe;co cemopas
rcfce;tf allí es3el participio oepzeteríto pafc
fino bel verbo cuyo es gerundio,/ tintamente
con el pafTíuo t>e (fum>es>fui) añadida a el
ella partícula (manta) v* 0* bíré ( coyafcam
cafcamraanta) .
^ De los participios.
C£l participio fcel^efente, fe fenma 6l p:e
fentedelinñnitíuo 3 mudada la*Y*poftrera
en *c. toíyícndo (coy ac4)
C£l^ifutaro¿es el mífmo que el futuro t>e!
ínfínítíuo*
flTDc la formación de la voz
jMriua.
Cuerea be la fotmacíon be la V05 paflína*
fin
\
jtapftulo quinto,
tto a? cofa alguna particular que notar,
mas í>e quz toda ella fe conftitiiYe? fozína,
porcfrcunloquio&el participio be pzefeníe
tf fa mtfma V05 pailiua,? el yerbo (fundes ,fuí>
en todos los tiempos r mo4os;antepo?iiení
do al verbo (fum^Fui) eíbícfropartícfe
pío pafííuo&c p:efente ?como en la lengua
efpanola^cn la qual acoteíce !o mífmo, como
eftadaro,v<g* (micufcam;cani) Yofoyco*
midió (micuícam captijquí ) quandotueras
comido* Y alíi en todos los bemas tiempos
y modos t>e toda la V05 palíiua*
^f Del verbo imperíbnal.
C&o í>e notar,que en ella lengua no a? pro
ptíamente verbos ímperíbnales : que fon
aquellos que con vna fola terminación ftr*
lien a todas las tres períbnas.v* g* acontefe
ce?i>eicYta;conuiene, y anfí bebimos ^amí
pla^e^a tí pla$e , a aql pla^e, y aífi be los be
mas: verdad es que en alguna manera po¿
dremos bejír que a y algunos verbos im*
pcrfonales; como fon los que fignífican las
obzas be naturaleza , poique no tienen mas
pzopzíámente que la tercera perfona*v*g<,
(taaiyanc) pOZÍlouer (illapanc) pOz tronar
(vfsianc) poiferenar (pacarinc) amanefeer
(totayanc) anoefreícer* ^ alíi en todos los
bémasfemejantes ?que foto? fe frailan en la
tercem períona* 53ueie fe añadir pos oznato
altal verbosa partícula (Wi,ome) que es
lo íliífmo* V* g* (tamyancmcjillapancmú&c*)
fEZSbíenpn efta lengua los verbos qne ñ*
gn\ñcm actíones be cofas que no tienen en
t>e la fotmacíon bel verbo* 3 *
entendimientos l?ab!an,no tienen ptímerfr
tri fegunda perfona/íno fola later:era. v.g*
bzotar loe arbole» , cantarlos pagaros , y
los femeía' tes*H*oiquelas tales cofas no
pueden bejír/po bago ello,o w aquello, pe*
ro no poz efo eí verbo bejea oe tener las dí*
cl?as pzímer¿,Y ftítmdí perfonas^ftqneno
fe vfe bellas como día oícl?o.
C^erbos ímperfonaíes paflmos, m new
tros5ní Deponentes , no a? para qne ponera
ios en efta lengua ,ní menos efpecies De ver
bos actíuosvní poner bifferencia bcllostpoi
one puello cafo qne abalas lignificaciones,
afií be los vnos como Délos otros:pero poz
qne no av Diferencia en la vos , ni en el regí
men De los cafos , be Donde fe toma la bmers
fídad De los verbos y efpedee bellos^no ay
para que ponerlas. f
^Cap.fexto de algunas ma-
neras de hablar particulares que ay
porcl verbo3y conjugación del.
3S De notar cerca be la conjuga
icio De todos los verbos en ella
Jlengua ,qgeneralméte en ella
lar ciertas y particulares mane
jsl ras De l?ablar ,alléde y tora be
las generales (conníene a faber)poz verbos
Y palabras íncóplejeas,lo qualno fe llalla en
la legua latina ni efpañola?o muY raramete,
para ío qua! piímeramcnte fe t?a be notar ia
mínctío ftgutcicv.g ; C0 d acto 51 verbo
palia bela primera perfona alaíeguda 0 be
i
tiK
I
m
I
f .■;■?} Kj
Capítulo ferio
la ftffff da a la piímera;o freía tercera ala tñí
; inervo í>d3 tercera ala fe$Sda. £m>lo í>e
lo pzimero.f o t£amó*£*empto t>e lo fega»
do. fti me amararlo tercero, aql me ama.
pe lo quarro, aquel te ama ; Sopadlo eíto
fe í>an las reglas figíueiites*
.^Primera regla.
CXodas las vejes q el acto ael verbo paf*
fa ¡>e la pnmera perfona a la fecunda. £nto
ees hpiímcm perfona í>el pzefente t>tl indi
catino íefinma freía fe#íída frelpzefente freí
impcratítto freí mífmo verbo, añadiéndole
eflafrictíon (qui) Ejemplo (coyay) que es
iafe^tmda perfona freí ímperatwo , que fe
guinea (ama) añadiendo eftafríctíon (quí)
tnje (cóyayqui) que quiere t>e$ír ,?o te amo*
T^p:eteríío imperfecto,? gfecto 7 y plusq>
perfecto freí mífmo índícatuio, fefo:ma fre la
tercera perfona Del mífmo fingular^añadien
doté eíta Mctíon (yqui ÉjcemploJtaterce
raperfona;es (coyarca) añadiendo la fríefra
partícula ( yqui ) frí$e ( coyíircayqui ) yo te
ame* ( chay pachapi coyarcayqui ) yo te ama*
m. (ña coyarcayqui) yo te auía amado ; £1
futuro imperfecto fefozmafrel participio p*c
tentó fre la yo5j>aíríua; añadiendo efta t>U
Ction (yqui.) £¿;emp!0* (covafcayqui) yo
te amareXl fiítoro perfecto >fe fozma, ínter*
poniendo a la primera perfona freí mífmo an
tes peña partícula ; (mane) efta pmicuH
(qu i ) Ejemplo ♦ (ñahx coyafeayqu i manecha)
?o te aurc amado*
H&nclpttícnte p:eteríto perfecto ^plus$
t>c freríuacíon t>cl verbo
ir
perfecto , futuro freloptatíuo ? fubfimctíuo
fce la mííina manera fe í?a oeentrejponcr cíla
partícula (qui) diciendo (athaccoyayquií
manc;Coyarcayquimanc,iiatn coyarcayqui mács
carcaj aífí en todos los t>emas modos 7 y ííé
poique fe f?a t>e_entreponer eí!a partí cuta
(qui) en todas las perneras perfonas t>efíw
guiar,? plural ^ guardada la mífma propon
don en el poner t>efb* partícula (qui) fi%cc
pto que en todas tas perneras perfonas oel
plural fe l?ai>e añadir a l (qui) ímmedíata*
mente ella partícula (chic) Ejemplo* (eo
yayqqichic) YOOSamO* (coyarcayquichic) yo
OS ame* (Athaccoyarcayquichicrnanc) Ofl£0
os amafié*^ aííí eñ todos los t>emas*
Segunda regla.
ffXodas las ve^es que frabla la ptímera
perfona con la fecunda >o tercera^ pallando
electo í>el verbo¿í>c laíegunda^o&e laterce
ra?a la píímera/e f?a t>e en treponer en la fe*
gunda5o tercera perfona en lugar t>e la par*
tí cula (yqui) arriba *>í d?a J eíla partícula
(ua)la4i4T0caU fcjcempfo t>ela fegnnd* (có*
yauay) tu me amas (coyáuangui) tu me ama
fas (coyauarcangui) tn me amafie (Athac
coyauanguimanc) o ft me amalles (coyauaptij
qui) quando me amares^ aíTí en todos los
t>emas*£n el plural ala bíctíon ( ua) fufo*
t>ícl?a/e l?a t>efegutr ¿inmediatamente eíla
partícula (chic) Éjeepio (coyauaychic)amad
me* ( Arhac coyauanguichic mane) o tí me amaf
íedes* f afll en toaos los temas* fc^eplo
te la tercera ( coyauanc me) amameaqueU
f v
I
IF1
_
Capítulo fejcto^
(coyauarca) amome aquel* (coyauaptinc) quS
do aquel me amo ♦ f aítt en todas las t>e*
titas {ñopoiríonalmente*
^f Tercera regla.
CXodaslas ve5esqclactot>el verbo coq
pablamos , pafla t>e la tercera perfona a la fe
gttdajen todas las fegftdas pionas t>el fin
guiar t plural;en lugar día partícula (vqui)
mío Md>a,fe f?a t>e entreponer ella partícula
(rum)£jtfpIo (coyaflurogui) aqlteama (covaf
furcanguj) aqlteamo (coyaíTurcangui) aqíte
dmor (Athac coyafíumguimác) o ñ a<íl te amaf
fe (coyaíTuptiqui) quandoaql te amaren altí
en todos los í>einas*£n eí plural a efta partí
cula (guij fe frat>e añadir ¿inmediatamente
efla partícula (chic) v*g* (coyaíTumguichic)
aquellos ;OS aman (coyaíTurcanguíchic) aque
liosos amaron (coyaíTuptijquichic) quarx
do aquellos os amaren/? affií p*opozcíoual*
mente en todos los í>emas*
<¡FD e algunos verbos defte¿Huo *.
f£&$t>e notar q en eíta lengm&y algunos
verbos i>effectíuospa vnosqles falta algu-
nos modos , a otros q les falta algunas gío-
«as* £crca t>e lo qml fe >a la fígutéte regla
gura!* Codos los verbos qfígnfftca obzas
t>e.uammle5a> como es;llouer/erenar^no-
c^efeer jamanercer^cXÉeneufoIamente en
ella fégua, las terceras gfonasjcomo arriba:
ella i>íd?o.£x£p!o (támiar.^fTgniñ'ca^iouer,
(ctccianc) flgnííka aclarar el tíípo. f afll en
los tremas femef&tcsv f¿5tc to ios ío& ver?
bosqi^uíftcáactíoues^bpaíííones teco*
t>e la beríuacíon t>e! verbo* 3 i
fes q no entícdc ni r?ab!á, v.g* (cicacáyanc)
iianíñcííñoYcíccr el árbol (chichine) qíígni
ficateofcmt afllmíímo otros qtícncvna»o
laperfonafcjtemplo (ca) qfígníñeatoma
(o palla) q fi$ntfica, calla (aco,o aauo) q fígni
fíca7vamOS*3fté (amaraco arrtóracajqfímniCílf
tfpera;o cfp¿rad;Y otros femeíantes*
^ D efte verbo cachay,
C^s t>e notar 4 eñe verbo (cachay) qenfu
pzopaaftgmñéacíofí gnífíca embíar , tiene
otraíigniñcacto mas general, tníííncta Déla
primera , y oepcdíéte i>el nobre, o verbo a q
fe aYÜta;Y lignítica b*5er aqlla otea q ftpi
fica el nolue co quieté /uta. Éjréplo Qluilay)
fígmfíca;métír (liullayeachani) tigmftcM.i
dar míntíedo (rimay) Agnífícabablar (r.i*
mayeachani) fígnffica andar pablado (pus
Dav)fí¿!itílca fugar (puliaycachani) qtnerCbC
$ír,andar fagffdo (micui) quiere oe^t^co*
mer (micui cachani)quíerebe5Ír ,andar coime
dos? aflí en todos los tímase tiene aíTí míf
mo el tríelo verbo;en ella lignificación toda
üi ed|'ugacío3tíempoS;Y modos ¿mineros, ?
perfonas;coino todos los fcemas verbos*
^"Cap.fcptimodelafextapro
priedad del verbo,que es fpccie3o
deriuaciandcl.
Bfejcta ptop:íedad bel verbo
esefpeeíés : quevnos verbos
fon pzíniítíuoSpO otros t>eríua*
títtos^en ella lengua ayvria-
cofa mas partíeular en ellos
i
Capítulo fe#o*
que en U lengua efpaítola ? latina, uontefee
pocas ve5C0;f an ñ en ello * efta es mas abu
dante que ellas /£ es ; que generalmente be
cada verbo fefacan ;oí>eríuan ; otros ver¿
boríneompIejtos;o limpies ; que íignífican
.fca^crfc efmífmoacto » í>el verbo principal,
sonde los tales fe t>crtuan) en otra manera ,
quepo* el verbo pitndpal* £¡eemp!o fcefle
verbo (micunij que íígnífica comer,? es fim
p!e/e í>eríuan (micuchUqueíTgníftca^a be
comer? (mkuchinacuy) queíígnífíca&aos
be cerner vnos a oíros (micuchiuay) t>amc
be comerá mí (micuchipuay) q fígníñea,
fcamde *>e comer ( micunauac ) que ñ^níñ^
ca^aucr gana t>e comer ♦ Codos eftos ver*
bosfe í>eríuS t>e vno foio,como parcfce/£ af
fíenlos lernas verbos fe puede t>e5ír:&e*
ios qua les fe í>an las reglas ügutentes.
¿ *fiDcl verbo imperstiuo.
Ftim^ C^tuaíí be todos los verbos fe fo^ma^ft
**rcp* ca;o ferina otro verbo ímperatíuo,q itgmff*
ca mandar baser la obra 5o actíon, que figní
nca el verbo pnncípalrfre fronde fe fo:ma , y
beríua el tal verbo ímperatíuo:£l qualfe
fozma í>e la primera per íbna t>el Ungular t>el
ptefente t>el índícatiuo í>el verbo pzíncípal
tnterpuella ala vltíma fallaba, ella partícula
(chi) Ejemplo (coyani) fígnífícaamojínter
puefía aquella fallaba (ch'O bíje (coyachini)
que ñgnífíca pagóle amar*
C5temt>elíc verbo (micuni) queft'gníftca
como/efosma (micuchini) quefigníficafra*
\0ole comer* t *ffi be todos los bernas ver*
t>ela berímcion bel verbo*
boeSe forma propordonalmente ,cl bicfyo
verbo ímperatíuOjY llamóle tmperatmo pot
que parefee qu$ fu lignificación es para roa
dar.
«T Del verbo reciprocólo alternatiuo, ;2 .
|TOe todos los verbos generalmente fefoi ^eg\at
ca v forma otro verbo reciprocólo altérnate
uoqueílígnífíca Y^cnota alternación, o rect
procacíon &elafígníftcadon t>á tal verbo fce
lavna perfonaala otra , Y al contrarióte
qual fe forma affi mífmo í>ela primera perío*
na frelftngular oel prefente bel índteatmo
t>el verbo principal > ínterpuefta ala vltima
fyjlaba cita partícula (nacu) £xemplo(co
yani) a$nífiíca?amO, (coyanacuni) figmftca
amantónos vno a otro. 3ltem í>efte verbo
(micuchini) q ftsnífka fcale be c&¿*r ¿e í>en
ua y forma (micuchinacuni) quefl£nifica«t>a
monos t>e comer vno a otro* í »ffí en todos
losfcewas*
«[ Delvcrbo recíproco3o intrínfeco.
¿pe todos los verbos fe forma y t>eríust«- jtCt<-
otro verbo recíproco ;o íütrínfeco que í>eno^|ia>
ta reciprocación , o íntríultódad , y caer el
acto t>eí verbo principal en la mífma perro*
na que t>a$e la tal actíon,f formafe en la ma
ñera bícl>i en las reglas t>e arribaantergue
ftaal^vltímafYlUbaeílabíctíon (ciu) ^
pío (pacaní) flgnifiíca encubro (pacaciuu)
lí0níñca;encubrome (cipini) fígníftea abo
gar CcipícunO ngníñcaal?O0ome.t^í^
toáoslos semas*
■L.
m
l
::
5v; i:.t!
i<¿':: ■i:'i:
Í
fef i
Capítulo feptthfe
^J D el ver bodeprecátiuc.
4, Re* <£&<; todos tos verbos, generalmente fe
g«. fo*ma y ber tita otro verbo que ñ$niñc*i\)&
jervna perfona po^ amo* De otra,, el acto
Del tal verbo bondefeDeríua/ffozmafe De*
la pzíjnera perfona en la manera fufo Dícba,
,itwerpiidta a fa vltíim ft!!aba;eíía partícula
(Pu) Éjtemplo (coyani) bíjeyo amo (coya
pañi) ffgm'fica;amoposrefpectoDeotro,3!te
(coyapuay) fígníñea ,amamelo< 5tem (ruras
ni) ftgníñca YO. ^0O (rurapuni) bago po*
refpecto^o po: amo* otro,
^Del verbo defyderatiuo.
ft&e tóaos ¡os verbos comunmente fefa*
ca otro verbo DefYderatíuo ; o optatíuo } que
fígníftea, auer gana De f?35er ei acto Del ver
bo pjíndpal 3Dondefe Deríua. -f o:maíe De la
tollina primera perfona interponiendo como
bícfroeSjala vltíma fYlIsb^ella paztíctila
(naya J Éjtcmplo (rmcuni) fignírka;como
(micunayani) tfgníffca; tengo gana De co*
menjtem (vpianí) lignítica ;beuo (vpíana
yani.) ügm'fica^engoganaDebeuer* ^ aíTt
en todos los Demás*
^[Del verbo JnchoatiuOjO
frequentatiüo.
C£* te not ar queos verbos íncfroatíuo*
vnas ve^esfe fozmauY componen De ver*
bos>otras De nombses quandofefb*m&De
verbos fe Da la fíguí ente regla
<0^e muchos verbos fefotma ;o Deríua vw
yerbo íncfyoatíuo queíígnífica comencarfc
¿.Res
gla,
■."\p;.!,
t ''i
" '"iréi
be la beriuacíon bel verbo* '4 •
Y contínuarfe el acto bel verbo ;pzíncípal } be
t>ondefefoTma:elqualfe fozmabela bícl?a
pzímerapcrfona> en la manera fufo bíctya,
(conuíene a faber)íuterponíendo a la vltíma
IVUabaefta partícula (ya) ejemplo ( chiri*
ni) fignifíca, tengo frío (chiriyam) tigmfís
ca^enfriome^tem (conocuni) fígníñca*ca*
K entorne (conocuyani) tignífíca;voYme ca*
Ilemando/tfafli en los bemas*
<£.&uando fe fo:ma t>e nombre fe l?a be ana
dír al tal nombre bode fe fo?ma ;efta pam'ctf
la (yam) fcjcempio (macho) lignítica viejo
(machoyani) lignítica enuef escome* 3tcm
(guáyna) fignítica mancebo (guaynayani>
lignítica remogome^tem (chifi) ügníñcz
nocl?e (chifiyanc) fíg;nítica,f?a5cfe nocfce,
en tercera perfona , y ti fe v^aíc &c5fr cíl P***
meraperíona^bíjeeramos (chifiyani( §fí$ni
caria ano¿f?c5co* f afn en todos los bema?»
% S eptima regla del verbo local.
CJ0tuafií be todos los verbos generalmen* ^ *
te fe faca y berma vn verbo que lignítica te ° *
actíonbel verbo ptínctpsl?bondefc beríut
con algún mouímíento ¿ y fitemafe bel yerbo
pzíncípal , íníerpuefta en la bielda ptímera
perfona bel p:efente bel fíngular^lla partícu
la (mu)antesbelapóltrerafYlWba (m) £*£
plO (micuni) lignítica como (micumuni)
lignítica vengo a comer^tem (micumuy >
lignítica ¿ven a comer (vpiani)figníftca;be*
lio (vpiamuni) lignítica ?végo a beuer (vpia*
muí) véabeuer* ^te (anchoni) íígntfíca; beí
tnomeCanchomuní) ftgníñca ;allegomc(ancho
muy) alíegateaca^t alTíentodoslos bema*
7. &«»
9á
tai
íl¡¡
!&v«
p£:
:' ^! '
Capítulo feptímo
Delverbode naminatiuo.
.$• <E-$tembe cadanombie caílt generalmen*
*eg\a, te;fe t>eríua vn verbo benomínatmO;, llaman
¿lo aflíjpozq fe beríua be nob*e: el ql denota
I?a5eríe la cofa Jlgnífkada poz el tal nomine
bondefe berítia+v+g; fcefte nombze ( pirca )
que figníñca pared /e í>eríua elle verbo (pir
caní) que <tf£mftca;pa5er parcdyo paredear,
fl áñifaelTe lidio ty&bUt &>efte nombte (yu
rae) que ílgniñca blanco ? fe bíríua eftc ver*
bo (yuracm) que Itgm'fi'ca l^er vna cofa
blmm o blanqueármele nombze (tyea) q
•fl0!?ifíía adobe; o ladríllo/e faca efte verbo
(tLcani) po* fy^er adobes* ^efte nobsc (pa
cari) pos madrugada » fe beríua (pacaí iui)
pot madnigaiT? affí en todos los tiernas.
1££l quaifefo:ma bel mifmo nombze }poác
fe deríua añadida eíla bktson , o partícula
(n i) como pardee en los ejemplos bichos ,
(pirca) pared ( pircañi ) ^aseria (yurac).
blancura ( yuracni) blanquear (tica) ladrí
IlO (ticani) .tuerto* *c* (pacari) madru*
0ada (pacarínij madrugan faíTi en los
&ein&£».-<
^ De laHiueríidad de la íígni y
ficácion que caufa efla letra ¿añadida al
* nómbrelo verbo.
C^afe be notar mas otra cofa en eíla lena
j«. Kc$ 0¿a ^quenofoIamenteeneUaaYla bermas
gMf i cíon.compoUcíon Délos verbos vnos í>eo*
iros como ella bíel?o:mas aun caufafe algtt
ng manera be bíucrfídad cu fu lignificación
•-cu .
£>ela totrimcíon t>d verbo 41
enfolo añadir o quitar vna letra* y ottí aun-
que la^s t>e Cnyo nada írgnifíca, mas fcefer
Jetrattodas las vejes que fe añade al cabo
t>e algún nombze , o verbo : fra$e que la tal
fcíctíon a que fe añade ; tenga otra tóftíncfa
manera oefigníficar t>ela que tenía antes
que fe añadíeíTe* fecemplo t>el verbo*
(micungui) figníítca,comeS; añadida aque
lla;s j al cabo , tosiendo (micunguis) fí*
0níftca,t)i5e;oí>Í5équecomes. $ttm (mi*
curcangut) ftgnífi¡ca;comífte, tnjíendo (mi
curcanguis) fígníftca^t^en^o t>í$c que comí
fte* $¡~£xép\ot>elnombte. (cam) fígní
fíca^tu (cans) figniftea^íjen que tu (ñoca)
ftgníñca^YO (ñocas) íignífíca,DÍ5en,o Dije
que YO;YaflTít>e todos los t>ttm$. Bñadefe
muchas ve$es ala ,s , efralctra,e ,como en
los etemplos íncfros (camfe) t>í$cn que tn,
(ñocafe) oíjenqueYO^eílocsmas común
enlos nombzes que enlos verbos. Tj^ozmas
ñera que la confígnifkadon be aquella le*
tra;s ,añadtda a nombre, o verbo : es fra$er
que (e entienda enel lo que fcejímos en ro*
mance^tjen que frases ,0 fragas, o fras fres
cfroelacto í>el verbo a que fe añade , como
parece enlos etemplos t>ícfros : y afü en to*
dos los fcemas ?y es vna manera muy ele*
gante y viada oe frablar entre los 51*3
dios*
Cuerea t>e todos los verbos fufodíefros*
qncíe fceríuan y fozman confozme alas üi* xt ..
fodíefras reglas.es d notanque todos ellos
tknenfn conjugación enterare modos y
tiempos, números y períonas,Y vojaetí*
6
u
£$pím o reprimo
na f paífíua^confozme a los bemas verbos*
jCftan es $>e notar , que en todos elios íc
N ota. m be guardar las tres realas bícfras al ca-
bo bela confus&cíon, conmcne a faber , que
quandodacio bel verbo pafla. adápteme*
ra períona ala fegtmda , fe I?a de quitar a la
Panera perfona ftelpzefeiitt^lafYilab* po*
f ircra, q es (ni) y poner en fu lugar efe par
ticula (yqui) v,g. (micuchijqui) lignítica,
Doy te De comer ( micuchírcayqui ) frítete co
mer (athac muchijquimanc) oVt ÍC DteíTe be CO
mer^ aííí en todas las Demás* ^te^qusdo al
ectrano el acto í>el verbo paflá be la fc$ñd&
gfofia, ,o bda tercera ala primera: fe l?a be en
mponerenlz fegunda^íona ante la vltíim
lYHaba.eílo partícula (na) templo (mis
cuchmgui) lignítica ;ba§ be comer (mku*
chiiiangui) fígntiicajbas me be comer (mis
cuchiuancme) aquelme baDe comer. Jtem
(micuchipuangui) fe^un la formado t>el o "*■
tro verbo ftgmftca , bas me le be comer
(tmcuchipuac me) aquel me leDa be comer*
*$té (arhaemichipuanguimane) ofímelebief
fes be comer; y afíí en todos los be mas tíem
pos y modos, '|tcm;quando el acto oel ver*
bO;paiTa beta tercera ala (e§mdn : en todos
los oíct?os verbos ^ fe frabe entreponeren
la í>ícl?a ÍCQtinda perfona eíla fallaba (ífum)
templo, (micuchinsui) fígníftcA ,ba*
be comer (micuchiffangui) %níftca, Dan
. . te be conter* Sftesn (micuchípun^ui) ##
gfitóca » Das be comer poe otro fmícuchi*
puflungui ) ílgnfftca 7 oan De comer a otro
po* amo* be tu y affí en todos los mas mo*
t>do$ Bómbice vctbale 0
4*
flosY tiempos* £1 plural leseen todos
ellos ;añadsendole eita partecufa (chic) co¿
nio arribarte Diro^como tejiendo (micuchi*
puíTimguichiCt&c*-
% De ciertos nombre * verbales*
C$ttm cebe notar ^queaííi como a? al£u*
t*Os verbos;que(et>critian be nomb2es(co¿
ino cite t»icf?o)aíTt al contrario af nombzes
que fe beríuan í>e verbosa 0.cafl generaimé
te t>e todos los verbos ,fe laca cierto genes
ro be nombres , que lo© latinos llaman ver*
balestyenla lengua latina fe acaban en Jb\*
lis) como (amabilis.comeftibihs) Y figníñcñ
aptitud enla cofa Henificada: Y*Uefl» fí£ní¿
fkau i>ela mífma manen*/? fón eltnfifutiV
tioenel pífente y enel futuro ¿añadida a ca*
da vno bellos ella oíctíon (pac) Ejemplo
fcelo primero (mícuipac) ü$tiíñca;Cofeco*
mefnblc >o para comer )micungapac) íígní*
ftcalo mÉfmOvC5tcfe puede bejír , que í>e
cada verbo 5f¿ faca otro ucbte, q fígmrtca el
ínltrumcto coq félpela obza fcelvcrbo bo
defe í?crma« *«£♦ ***& verbo (micuni) por
comer/e faca elle nombre (micona) quefir
Sníftcájt* vaítfa en qnefe comeadle verbo
(vpiani) pozbeuer/efaca (vpiana) pozvaf
Ib ga beuer.Feíle verbo (tiani) poz aílétar/e
faca (tíana) poz aíííeto: y afí* enlos Demás*
Tf fozínafe ellos nobles i>ela pzímera gfbna ttf
ptefente t>el índÉcatíuo;la^ y > vltíma mudas
daeU;9,v<£. (vpian^ía^Y ¿mudada en ^ frt
$e (vpianaHe/£afTííOS^mas,fefo:máp20
pOKíonalroete^iras oíuerfas maneras af
¡
Capítulo feptímo
t>efacar y i>eríuar ndmbzcsfce verbos que
Id experiencia enfeñara*
Nora. {£ ^»ara cumplimiento t>e la materia freí
nombze y verbo , es i>e notar , que aunque
ella lengua (como ella to'cfro)en algunos nd
bies es mas abundante quela nueftra, y tic
ne mas términos que ella^en otros no es tan
to;Y carece í>e nombzes t>e algunas cofas y
be verbos para algunas obias } como fon
fcelas queellosno unUnnotícía,ní fe fraila
lian ni vfauan entre ellos^como fcelos tuyüe
ríos y Sacramentos t>e nueílrafanctafe ca*
tfrolíc*,?c. gracia cfrarídad* «re. f otras co
fas t>e arboles ;aues, anímales/emíllas; que
en aquella tierra no fe frailan , y ^las tucé
no tienen términos:^ aíft para liguíftcarlas
fe vía í>e!os pzopzíos términos iatinos, o efe
pañoles ^eclinandofe/i fon nombzes ;o con
1u8ütidofe,fí fon verbos ,confo*me aía con*
fugacíon y Declinación arriba i>ícfras, v.g,
^O veo al cauallO,í>iremos (caualloaaricuni)
if aíft en todos los oemas*
C&as cofas í>e nueítra fe^pltcanfeo poz
los pzopzíos términos (como efta oicfro) o
poz circunloquios , o poz los nombzes be
las caufas^ elfectos freías cofas que fe quie
ren explicar 7 o declarar, v* g. gozque en
cfta lengua no a y términos qixe pzopziamen
te fígnífíquen loque fre5imos (credo) ex*
pilcárnoslo poz eleífecto&el creerá es la
iconfeílíon t>ela fe, y dü Debimos (fujiull ni*
ni/uc^apalla dios, hanampaehap tucuy yma ays
ca caepa, yachachic ruraquenc, que es fce5'íK
^ígo y confi'eflb que es verdad que a y vi»
m
'^ r
^c!o0 participios 45
folo fetos criado: y pecios freí cielo , y í>e
la tierra, y t>e to4o ío semas* 3Jté freimos*
pOJ llena regracia (dios anchacoyaílunguijho
ehanacmi canguí) qnefigmitca? ¿ios te ama
mucfro,? eftasfínpeccado:Y affí en otros al
gimes*
^Capitulo o&auo de la quar
ta parte de lacrador^ que espar-
ticipio,y de fus propricL
dadej.
m Éfpues dcltractado toclnolnc,
\$nQhitrf verbo q fon las piíu*
I cípalee partes oeqíecopoíie y
( coftitUYe qlqttíer o*acío>o platí
I ticaJSeíia tractarceíeqmmua
mente fre la quarta part c fccüa que es el par
tícípío* £lqu*l contornéala etimología
í>efu nombze ? participa fcelndtoe ?y verbo,
pozque en algunas ccfas(como fou,la ftgníft
cacion con tiempo determinado? tomador*
Y regtmíéto)cduíenc coel verbo cuyo cs^fcu
otras cofas (como es üdímcíd.ic.) co el no
b:e.®Y Gtr^ c0^e cn 5 couícnc co el pzono
b:e como abajto fe vera* Y aUéde t>efto aY co
fas particulares en ios participios en eífaté
guarne no las aY en la latina ^ara lo qual
fon *>e notar los notables siguientes*
^[D el participio de/um^siui.
C.%0 primero es i>e nm? Aue en eíta legua
& íii
M
■ Capítulo octano
*el verbb bídpo (íum.es /ui) time pmicipío
pallmo-DepzctcrítO;Como ío tícncUcfpmo
**W*oezimo8,v*$.Tfccdroforidob:icnQ,
m foto nulo ,aflí acá finios, ( nedro Allí
caí ca;}o mana allicafca) £íloí;a ffdb aflij&ttfcs
«loa, . (caynu caylina -calca) £i qual fe foz*
maDc! gerundio í>e ablatitio, fc, p, mudada
e«.c*t>!$fendd (cafca; cofa que fraftdo*
ÍT -O *I participio de prefente a&iuo.
^L'Mcercü bel participio toe pzcfente mino
. *>e todos ios verbosas í>e notar, que todas
las oraciones ,o platicas q fe díjen poz ios
ptoptios vefbos/e pueden í>e5ír poz fu par
tidpíobepzefentc ?el verbo (fum ,es .jfiif)
fcgun el numero ¿modo,? tiempo t>c que f?as
b!are,v.c^t>e5Ímos (micuni) yo como, po
demos t>e5ír lo mífmo poz fu participio y
poz el verbo ((um,es?fui) Diciendo (mis
coc;canj) yo como (mícoc cangui ) tu co*
mes, ISoíotros comemos oírnos, (ñocan*
chic ., mico cconacan chic ) ® ñ vofotros co*
míerades,í)íremo^ (athac micoccona, can*
giiichicmaac.) ^? afilen todos ios demás*
1Í$uedeíe añadir al cabo t>tl toíctyo partící*
píó;p02 oznato efta partícula (me^mi) co
mo en ios ejemplos díd?os, podemos dea
5Ír (micoemecani) yo como (mícoc mi can*
gúi) tu cornea y afii en los demás , Y es
yira mu? elegante manera, too pablar poz ,
eíle participio f el toícfyo verbo , como en la* '
tín debimos (íüm comedens,es legens, fui do
cens) io qmímhkn$m efpanblano tic*
bclos participios* 44
tte aquella gracia ni fe instan congruame*
te ,ío y el que comete*
«Oiern generalmente, todos los verbos
tienen participios: cu ía lignificación actis
na y paíFíuM'ae vuos fonactíuos;, otros
paílmos^nos be pzcfcnte , otros í>c futuro,
otros t>c pzeterito;como cfta notabo en la
conjugación, f tero tienen numero ftngular
f plural jconfoimc alas reglas generales
arriba t>íc!?as í>e los nombtes ; y en ambos
números ,y fe oedínan como ellos congos
artículos W los calos arriba Dichos ,&os
ejemplos t>ello> citan ciaros*
«U Del participio de pretérito
pafsiuo.
fE'Sccrca bel participio De pteteríto paflf*
«oes t>e notar,» que muchas ve^cs en ella
lengua fe vía bel en la lignificación actiua*
v,g«poz be^ír , Ya l?e comido > que es fignífi*
czcíon actíua>lo bí^en (micuícamcani) que
es t>c la V05 paíTiua^ aun cite mifmo acón
tefee algunas ve^escnla lengua efpartofa,
que oírnos fulano befpnes bebieu cornil
4o ,y baiído, babla.ic* Hunq cite acontece
algunas ve$cs en ella lenguado coma es to
marfe eñe participio en la lignificación pafr
filiad cii-t5cc0Occltnafc-afftmífmo euüngit
lar, y plural como el nobte, como efta bíd?o<.
t adjeettitafe con tocias tres perfonas ,que*
áandoíeen todas ellas, en fu p^opsíafsnnta
V<g,^0 ÍO Y amado _,DC5ÍmO0 (noca coyofeam
«ni) Cu eres amado (caro coyaícá canguij
z>ííü
£apít»lo octano
lS^Td° CP^y^am «ncmO y be
wcno^cona(,i:)coyífcacona.&c.)írai(T!IM(,a
cltin 3r^;If;ft(coyaf^ ?cs Io mífnio.
pajnuo/e^a denotar qucotraa vclcsfetó-
fídSTrd P10"0"^ í>erí«aS aír,bá
feS?^ («^.a,um.; omíocnromancey
£,h*? ccat0ctil3 *rcsperfonas,pr»ne£ÍÍ
0unda,v tercera,? entonces fe fo^ma cnfcf
ÍLr íivi Í2?5^ fmmera P^*"1* «** finsa*
Hñí9íp^rtíaPtofea£ab3eflvocai'anas
tal¿d^3lc£ra^' ^ff CH confonanteS
0ia genéramelos pzoWes oeSuís
yafcaycona; cofas-amadas í>e mí (ruSco
cona) cofas ^cc^asoe mu <.rural«y«»
fD»acafe también &eííc participio*! otr*
iBoer „(noltei,a.umO cnlatin,onro enrmnl
3£2!f '«"^^feíbímac^nfoVmeáia re
fé^ff ccíl0?9mba **<*"&« rriSSiJí
tíSf ,/d.flB0lrfar ^í Pifiado mudada ía ví
t¡ma,r.en,n.r anadícudo (chic; v. sanios
t>c IO0 participios*
4f
ejemplos Díd?OS t)írcmos ( coya'fcanchic )
cofa amada Dcnoíbíros (ruráí can chic) cofa
l?ecf?a De nofotroe ¿ncluycndo Sa compañía
?>e la perfona,operfonas con quien Rabia-
mos; (como tíU Dícl?o arriba ) o añadiendo
a! ftngular ella Díction (co) dcdiiyendola.
v«g* (coyafcayco) cofa amada De nofotros
(rurafeáyeo) cofa f?ed?aDenofotros*£lplu:;
ral Deftos en ambas maneras fe fcmnacous
fozme a las realas generales Dic¡?as que es
añadiéndoles al cabo la Díction (cpna) vrg*
( coyafcanchic cona) cofas amadas De noío*
tros (ru raí cay cocona) cofas frecfpas Denofo
íroslos ejemplos De la Declinación Del os
en ambos números eftan claros pozque van
en todo confbzme a las regías generales ?
fe reclinan co los míímos artículos Díd?os
en la Declinación De! nomfce*
fC^ambíen fe reduce el participio Díd?o a
los dos p:oíiombzcs Deríuatíuos De la fegft*
da pcrfbna en ungular y plural^confozme a
las regías generales Dichas ♦ ífcduceíe al
pzimeroX (tuus«a,um) en laringe cu román.
ce tu?o,fo¿inandofe el. Ungular Dcfta ícgm*
da períona;Del ungular De la pzímera ? aña^
dída eí!a Dictíon (qui) Y&fóDíra (coyafcay
quO cofa amada De tú£l plural Defieres arla
dída,IaDíCtÍ0n(cona) Díra (coyafca¡quicona)
cofes amadas De ti*
CIKedu^efe eñe participio aíTi imfrno'alfe*
gundo pzoiiombze berímtiiio t>c ¡afegunda
perfoha yque es en latín ( veftei\a«um'„ ) o en
romance ;vucÜTOyconfinm£ a las reglafí ge^
nerales De los p;onob*es Dertotmos arn*
6 ?
Capítulo octano*
ba bichos 7 comiíenc a fabcr 3 que fe fot\m
tncl ungular 32>el ungular í>efle pzímerpzo
nombre i inmediatamente bícl?o3añadíendo::
le ella síction- ( .chic ) v, 5. es el palmero
en el fmgular ( cayofcaycjui } añadiendo
(chic) t>Í5e (coyafcayquichic) cofa amas
da í>e TOÍOtros (vachaícáyquichíc) cofa fe
bídaj>c uofotros^ara eí plural selle ;fe f?a
í>e añadir a fu ungular día bíctíon (cona)
confozme a la regía general* v* g. bíjíendo
(coyafcayqúíchiccona) cofas amadas De voto
tros. %a ótciímcíon t>c todos efto*enílntf
guiar y plural ei>a clara , conforme a las re*
gías generales ód nombae*
©alé tercera perfona fe reduce el í>ícI;o
participio y también confozme a las reglas
generales dichas be! pzondbae fceríuat uo
be la tercera perfona, e! ql no lo tiene íucom
plcjro como eíla bíd?o/tno f^a^efe poz círcií
loquíoDel pzonobze pzúmííuo oeía tnífma
tercera gfona^en genítíuo y bel mífmopar^
ficípíoeufupíopnafozma^v^ (paypaccyaf
cá) cofa amada De! (payconap coyafcara) co
fa amada í>ellos (paypacoyafcamcona) cofas
«maclas í>eí* (payconap coyafcam cona) cO*3S
amadas fcelfos.-puedefe Umbítn poner el
pzonombze pzíim'tíuo q fe pone en mnítíno,
cnáblatúiocdelartíetilo (¿nauta) v gxnlo&
rremplos t>íd>OS, (paymantacoyafca) a!H^
dOOeaql (payconamantacoyafcá) amada be
aqudíosvf allí en ¡oedanas. CSio arpara
que poner ejemplo t>c h béclínadon bellos.
pozqus es confozme ala i-csía ¿ccneral,
Cfca f$ $ notar en todo lo. &¿cbo acerca be*
■
—i
t>e tos participios* 4*
ñc participio paíTíuo>como agora fe acabale
bc^ír quádo toma ftnma t>c pzonomtoefcerí
tiatítto redudendofe a todas tres períonas
en íoias ellas >quequádo la cofa ft$níñczd$
pos el,no es m^nífíe'laitie^te anima da ?eu el
plural uofeba Deponer (cona) como eíla no
tzdOjCtt la regla general i>e! plural arriba tú
cfyaenel eapTt.fegund* poique las tales co
fas y como allí fe vído cómftnéte »o tícni pin
raicero ñ fe toma y pone poz colas amma*
dss tener lo f?a,y*0* Érepíot>e lo primero,
las paredes !?ec!?as t>e vofofros>no oiremos
(canconap rurafcay quichic pirca cona) uno (cá*
conap ruráfcayquichicpirca ) ÉrcmplO t>'C lo
fe^undo/.os $gh*es ^íílos,í)e voíbtros frire
I no» .. (cana conap ricufcavquichie runaconaj ^
aífíenlosdemss. ¿n lagar oelgenítíuofc
puede poner en los ejemplos bichos e! alna
tino, con el artículo (manta) fesmaspto*
pzíaniente DÍcbo.V.g. (canconamanta ncufá
caijquichic runa cona) Cambien fcplicdé qtu
tar d genitíuo ,y d ablatíitotf Poncr fiedme
te el participio bicho ;pozque en el fe en*
cíerm codo ;? tato valeeíle incopleto (coy ai*
cayqukhic)conio todo cito, cofa amada 6e vó
froav£ aííi en los í>emas f emefan'f es*
^j Del participio adiuo de futuro.
^Hcerca oel participio óef «turo actiiio fe jj o*a.
puede afli mífino t>e^ir(qne alómenos quan*
to a la V05) fe reduce a todas tres perforas,
Yfureducnou,Y .fozmacíon ., es conforme a
la regla general &e ios p*onomb*ea ipri* .
uaswos como efta bícf?o arriba t>el par*
a'-:
Capítulo octano*
tío'pío De pretérito paffiuo ,couíene a fzbcr.
** P«mcra P*rfoi» Del ün^ular/ea oe aña
d:r al tmfmo participio efta ktra.r. y a<H oi-
rá (coyangayj^yara el plural/e f?a oc poner
en lupr De f a^ocl ílnsular,vna, »>f luego
(chic; Oi^e (coyanganchlc) incluyendo con
quien pablamos, y íü lo queremos ercluyr,
enadiendoaIfin5uíar;eaaí)íctíon (co ) dú
$e (coyangaycoj
Oa fecunda perfona en el Angular, fe fo**
ma conforme a ¿o Dicfeo eduiene a faber ,aña
^ienao a la pernera Del Angular efta oíction
$,?¿iTr Tlí¿ra Cc°yaíl8ayqui0 parala Del
plural feípaoeanaoír ., a eíía Del ftogtilar
VChic; rOira (coyangayquiohicj
C^a tercera perfona eneí língular ea el mif
mo participio/, (coyanga) 1P>ara el plural
fe J>a De añadir* n. Riendo ( coyangín ) v
eíM quífeíTenio* De5ír,efperame fcaílaque
£?JÍH£ >í>ínamoa (fuyauay.coyangay cania)
Kfeíta que noíotroe amemos (coyfneanchic
fma>° coyangayco cama) fczfta.quetu W»
(coyangayqtucama)íí^aíiaq VOÍOtroB ameys*
ícoyangayquichiccama; fcaíía que aquel ame
(coyangacamajfcaaaqcteaqudloeamen feo
yangancama) Verdad es, que aunque la V05
es OeOe participio Defuturo.foa romance/,
T lignificaciones Dichas en ios ejemplos,
mas propiamente fon bclpzeíente De fub'
fnnctíuo que no Defte participio futuro, f af
« poz cijo aquí al principio Dijre que alome*
ws enla V05 eíle participio fe reduciaato*
das tres perfon as, poique en la fí$mñczcíd
mt pardee que es me/o: De$ír; fer el p^efen*
Capítulo nono Del ínífmtíuo.
4T
tct>t fubfunctíuo ; y que aquel pzcfente allett
dcbch terminación altf bíctyz tenga efta , y;
lo mífmo l?a De tener en la vo^ patTiua , en la
qual pzefuppuello ío Dícbo eílan los c%txn*
píos claros* &ftc participio De futuro (ya
que lo fea)no tiene reclinación mas De la re
dudo Did?a ; a lastres perfou3s;con$o eíto
DicI?o*
C Capitulo nono del modo
delinfinitiuo.
B que fe a tractado bel partid
pío a como eíla Dícl?o,en vms
cofas conuíene con el nombze,
Y en otras con el verbo r parece
que viene a p*opoiito , junto co
t\y en el ílguicnt e capitulo tractar Del íttftni
tíuo que allí tníííno conuíene en algo con el
nombre acerca Del qual v De! pzefente De! ,
es De notar :que algunas ve^es fe pone cd*
mo nobze conio en la lengua latina 7 efpafio
la. v«g. comeres bucuo De5ímos(nucui allí)
Tf quído fe toina como nomine , en muchas
cofas ligue la p:cp:íedad -Del, y fe Declina cé>
los mifmos artículos Del,y fe rige Del verbo
como cLv.g ♦ Eremplo De! nomímtuo yi
ella puello. WtX Danue Debimos, eftey boc*
noparaver (ncuipacAlhcani,) 'Belüceufa
tíuo conmouimíento ,vova comer^De^ mos
( micuíman rini ) un . monumento. Dame De
comer >De5!mos(rnicuita coay ) fcremplo bd
abiatíuo/m raouúmcto*¿n comer befeanfo
Capítulo nono toelUtftnítíno, &
bebimos (micuipigamatíi) toelttlífmÓ\CQtt¿
mouím iemo;vengo~i>e comer pedímos (mí*
cuímanta;xamuni) £;cemp !o Del éffectíuo^co
Veíame pueígO ¿OC^mos (ricuiguan cuécUni>
¥ ñ alguno infere ?que algunos i>ellos re*
maneen aquí t>ícpos no fon t>e íitñnitíuq
pzopiimmntc ♦ Beípondo , que fíen fa ten*
gua latina ,y eípañola no lo íon.fon lo en efta7
etcm-enoe en la V05 , y efío baila para el p:o-
pofito^pues quí?ndoel tal tuÉ?ítúíO fctucclU
ñay^afcennendeque no es verbo ¡nñnítuio
propiamente > lino en fola la V05 , y fe pone
poz ttcmbze, Bcrd&d es,que los míímos \o*
maces arriba fcícfcits^fe pueden ba^cr a!gu
nos bt el ospOi participios .^lupinos 7f
efros potnomlnes^como colla claramente é
los fatíno&*$£&ccrc& í>el pretérito y t>cl fu
turo tftüc modo t>el tnñmtaio^conneíío IU
toeincníe que fraila agora no l?e entendido
enteramente que Sos aya ,af órnenos íntórit*
pójeos .aunque es verdad qué poz comple^
?:os, y círcumloquíos bien fe pueden ba^er
que ténganla mírmaílgmñcscíotmperfecía
que ellos tienen^ aunque en la conjuga cí o
poz cííplír todo e! modo ,pufe allí ellos dos
tiempos y fon los mas ferne/antes a la O'gní
ficacton sellos (t>e los que yo í?e fallado tyz
ttñ agora tnccinplejcos) pero no fon ellos pío
pzíametení fíenla psop^ss lignificación* ^
*^ios indios be aquella tierra, muy pocas
re^es^o nunca acoílumbran Rabiar pos fe¿ '
melantes maneras poique como confia tic*
nen tncongruYdad;Y no frajeu entero ni vcY
fectofentidOt
Capítulo becíitio be los gehmdíos* 4 í
^Capitulo décimo de los
Gerundios.
R Cerca be losgerundíos;gene*
: raímente; fe l?a denotar que en
I cíla lengua no losaYpafítuos,
como loe a? en la latina; y afiFt
no sy que tractar bellos, ni ú*
poco acerca bel gerundio begenítmo acti-
vo; pozque notíene cofa particular alguna*
% Del gerundio de abktiuo.
<£Hcerca t>cí gerundio be ablatíuo es be
notar vna cofa particular en cíla len $myque
no fe llalla enialatíua ,y **> <lllc ^m^ Pot ?*PS
poftCtOn j el nomínatiuo ante ñ ; no íoío
en vna perfona;ní en vn numero ; fino en to*
das tres perfonas y en arabos números fin
-guiara plural ¿fio 4»* enlalatínafe ^25«
poz abiatiuo abfoluto^en eíla fe f?a$e poz cite
gerundío^g* hiendo yo bueno, oejímos
(ñoca allí cafpa) £3tcndOtu bueno (camajli
cafpa) hiendo aquel bueno (pay allí cafpa)
/fcncl pUiral,fiendo noíbtros buenos(ñocan
chic allí cafp.a.&c, )f allí t>elos bemas,T? elfo
no es t>e marauíllar , pues ío míímo pode*
mos t^ír^que acontelee én la lengua cfpa*
ñola; como parefee claro en los ejemplo*
mífmos aquí i>íd}0$f£ ñ enla latina no lo a y,
no pozeííO;vale que en otra no lo l?a be auer,
pues los q t>3f a5<5 *>enoauerío en la latina,
no esotra fino q no la vfard , los q Rabiaron
bíé en ella ;Y pues tos 5 fabla bí^ en eíla l£*
f ua lo vfan^uo a y po*q no fe ata á vfar l á\%
' " ' : :
' 'í
Capítulo becímo
Verdad es>que ellas miímas fentencfae fe
pmdm también fca^er poz el pzefente t>t
üihfnnct nio . v«g.Sícndo yo bueno fce^ímo*
(ñoca aih capii) hiendo tu bueno (cam allí cas
ptijqui) ^ aííi en las sernas perfonas , y ün$
meros,
$£lttem eñe gerundio beablatíuo bebato
de ía imTma vo^en la íengm latina ;tí encía
lignificación aaíua arriba bielda fnntáftteft
te con la pafíma^mas en eftá lengua no, fino
que fe I? a fce b3$cr poz drcumloquí o fcel par
rtcípío pzetento pafítuo bel mífmo verbo y
el miímo gerundio t>e ablatiuo e>el verbo,
(íum >es fui) lo qual es aíTí mífmo en la len*
gil a española, v* g* ficndo amado , istmos
(coy alca cafpa ) y rige ante ft nominatíuo fes
gnu y como ella bí d?o t>cl mífmo en la figní
íteacionactiua* %o$ ejemplos fceftp eftan
claros»
^fDelgerundiode accufatíuo.
^N ota $£Scerca t>cl gerundio t>e accufatíuo,e0 t>c
cei gcí notar que muchas ve$es en ella lengua fe
rundió toma con fuerca í>e gerundio y guarda las
del acs reglas t>cl,y es el arriba M'cbo en la confu
cuíatií gacion y fíruc a todas tres perfonas en am
wo» boa números indiferentemente quedando
le ¿nuaríable como en la lengualatína*v,g*
Tfo vengo a amar;t>e5ímos (ñoca coyangapac
xarnuni)ittofotros venimos a amar bíremos;
(ñocanchi c coyangapac^xamunchicX ^ allí en
las Demás perfonas*
f£0m$ vc5es elle mifmo gerundio cotra
las reglan pe la lengua latinare reduce ama
ner&
be los gerundios* 49
nerabcp:onoinb2et>crmatiuo como eftabí*
á}0 bel participio, y entonces tiene todas
tres períbuas en ambos números ¿como ver
bo^excepto q la fo:mad6 tfl; no es como ver
bo, lino es confo:mc a los bichos pzonom*
b*csDcríuatí:»os;Y fe guarda la regla gene
ral beHos;áConmenc a faberpara la pernera
perfona t>el ungular, fe F?abe añadir al geríí
diovna letra, r^^tes bel artíailo (pac) Yaf
tfferalapzímeragfona (coyágaypac) comoff
btreflemo* /£o vego a amar, diríamos en la
l¿gua (ñoca coyangavpac;xamuni)£l plural fe
fozma c\nit2iA<a la* p'q fe pufo para el ftngu*
Iar;y poniendo en íu lugar vria.iu bíra feo*
yanganchic pac) YlíquiTíeiTemosbe^ír? ÍRo*
fotros venimos a amararíamos en la legua
(áocanchic coyanganchicpac;xamunchic) ín?
chiycndo ta perfona con quien f?ablamos/£
excluyendo la binamos (ñocayco coyangayco
pac?xarauyco) contornéalas reglas genes
rales/
C%a fegunda perfona bel Ungular fe fo*ma
conforme a lo t>ícl?o , que es añadiendo a la
primera bel mífmo Ungular ella Díctío (qúí)
Y aíTi btra(coyangayquipac) y qríendo be^ír
Cuvíenes a amar,í>íríamos(cam coyágay qui
pac;xamunguL) ifbarael plural fe l?a be aña
dír a efre fíhgular efta bíctíon (chic) v.g*
(coyangaytqui chic) Y bíJíendO^'SIOfOtrOS VC
níe¡ a comer ^iríamos (camconarnicungay
quichicpacjxamunguichic)
CHa tercera perfona en el Ungular ?es el
mífmo gerundio en fu p*opzía fo:ma,v«g*
(coyanga pac; a amar aquel, ifrara el plural
i?
r-
E i
Capítulo 6ecfitid
fe tya be añadir a! Ungular yw.niv.g* (eé*-
yanganpac) 0 amar aquellos ♦ Ejemplo Se
gmbosftqmfteiíttttOs be^ír/tíbedro vino a
comer^lus compañerosabeuer diríamos
(P edro micungapacxamurca , paypa macincona
pas vpiangam pac;
<E¿s be notar ; que eñe gerundio beaccufa
tiuo tiene fofamente lignificación actinal *1
qremosbarle lafígníficarionpaíííua^a be
fer po* V05 compleja Y ctrcíüoquio bel p3fs
tkipío paííiuo be pmeríto be! verbo cufo
fca oefer gerundio y? bel gerundio be accu^
latino bel verbo (fum, ts ; fui) v<g« toa fer
amador amados» airemos (coyafcam can*
gapac) y queriendo be^ir* Squellos vienen
a fer asísadOS^ÍremoS (paycona coyafcam
canganpac^xarounc me) f affí en ÍOS DemaS»
C3&edacde afTímífmo eííe gerundio paííí-
uo complejo a todas tres perfilasen íixu
guiar , y plural conforme a íobícfpo oclge¿
. rundió acmio^fejxepto que la variación y re
áuctíon alastres perfonas no I?a be fer be
parte bel participio paífiuo cuyo es gerun*
dtO;líno be parte t>el gerundio De (fum } es,
fui) v*g. feccinplobc la.|>:ifnera perforta,
Tffc vengo a fer amado pc$ irnos (ñocacoyafe
tam cangaypacxamuni) iBofotí'OS veníanos 3
. fer amados ;bírcinOS (ñocanchic coyafcam can
ganchicpac;xamunchic) incluyendo ía peilb*
n<cl y ejrclUYendoíajbiríanios (ñocayco
coyafcam cangayco pac-,xamuyco) Ejemplo pe
lafegunda en el Ungular Cu víenesaíervi*
¡ fio ?of remos (can riciifcam cangay qui pac,xa*
8auRgtu( éu el plural bí5íendo,loíetros?
Délos gerundios* ? o
venís a fer víflos Diríamos (camcona , xi*
cufeam , cangayquichic pac, xamunguichic)
Ejemplo Déla tercera en el Angular £1 ve*
nado viene a fer muerto > airemos (lluchu
guañufeam canga pac y xatnnnc) £n el plural,
losyBcnados vienen afer muertos Debimos
(lliichtícona guañufeam cangam pac y xamunc)
f cíla manera be fyahlar pot eíle gerundio
Deaccufatíuo^aírUctíuocoino^paJTíuo iré*
ducíendolo a todas tres períonas ; es vna
manera be pablar muy elegante^ viada bt
los judíos bien labiados ?cnefra lengua*
X eñe modo be pablar -.pot elle gerundio
paíTíuo complejo bel participio paíTíuo t>el
verbo cuyo es 3 y bel gerundio De (fum , es,
fui) es hiuf conforme a la manera De f?as
blar efpaítola» poique en ella el gerfidío pafé
ffuo fe copoue De ía mifma manera.f. Dei par
impío pafl íno ? Del gerundio De zccnfátíno
toe (fura, es ; fui) como parefee claro en los
eremplos arriba í>icl?os; que fon en la legua
efpañofa p:op*íos romances Del gerundio
paíTíuo ; cerno claramente confia * excepto
qnc en cll&ní be parte Del bíclpo gerundio
De (fum ; es ; fui) ni tampoco De parte Del
participio a? variación alguna ^üno que De
ambas partes queda ínuaríable , y en cíla
lengua íblamente queda Departe Del partid
píOv como ella Dicipo*
i? ü
Capítulo vudedmo
^Capitulo vndecinio de la
quinta parte déla oracion^quees
prepoficion.
¡ £rea fcelas lernas quatro par*
tes De la otado indeclinables,
es De notar , que las at <to efta
lengua , como en la latina* Y lo
ptímcro;accrca De la pzepoií*
don que fe antepone en la lengua latina a
Ioscafos,rígíendOY determinando los no*
bicetf las oemas partes Declinable* , a ca*
fos Determinados /£ al verbos a las Demás
partes De la ozadon^coponiendofe cd ellas,
como confía De la M gua latináis De notar,
que en efh lengua ellas pzepoficíonesfe !?a
Han íolamente \ en la ptünera manera (con-
inene a faber/igíendo, y determinando ca
fos ? en los nombres ?p:onomb:es, y partid
píos: pero nuca fe fraila jútas,có verbos >ní
cd las otras partes Déla ozaci<3 po* copoífc
cío, &as qles fon todas las ctículasin'cfras
enla Declinado Del nobterpozq todas ellas
De tal manera fon artículos De aquellos ca*
fos:que fon (úntamete pzepotfdones Delíos
(conuíeneafaber)el (pa) es pzcpofídou De
genútuo (pac) DelDatíuo* ^a¡rít>e todas
las Demás arriba Dícfras en la Declinado tfl
nobte.zc. l^otq ñ fofamente fueran artíciu
los no tuuíeranla fi unificación que vemos
que tienen De pzepofí dones ;y afíi fon pzepo
ícíones^Tf aunque lo fon en la figuifícacíon,
Delapiepoíícton* 51
Y offícíotpero cu el fttío fon poftpoficíones*
que fícmpze fe pollpon£ a los tales cafos , co
tuo arriba fe Dí¿:o;aír¿ no bebimos (pacíío*
ca) Ano (ñocapac) que lignítica ; para mío?
dlft en todos los demás* Bfti mifmo eíía t>i*
etion (nac) es ptepofkíon en la fígnífíca*
cíon.^íl^niílca (fin) y poípone fe a íos ter
minos, &í)ce en la fignífi rio ;p«o:quc no rige
cafo alguno Determinado fino qtiefe junto
con el nomine Y Te frase quaíK vn termino co
e!»Y^n la Declinación fe Declina /ñutamente
tOUCÍ»V«g* (guarmenac) fínmuger (coceas
nac)ftu tiiarido«?c*Y Diciendo, veo la muger
fmmando;Dínamos (coc^na&a/ícuni) Don
de el(nac) quafí fe ^35* parte Del termino
(coca) como parefee/f ámenlos fcemas*
1£$tem ella Díctíon (cama) que Itguífíca,
lo que en latín (vfqO y en romance ;f?afta,
en la fígmficacíon es ptepoficíon .aunque en
el regir Del cafo fe /unta con el nomíuatíuo*
V*£,De5ÍntOS (cay cama) fraila aqu i (carnea
ma) fraila tú*íc, y algunas wes fe /unta co
rerbo como Dí5Íédo ifralta que yo coma jDc
jímos (micungay pac) Ifraíh que tu comas
(micuncayquipac),YaÍTunel plural, %c. co*
tno ella notado en el capitulo Del participio
De futuro actíuo, SYalítmífmo algunas o*
tras pzepoftcíones, como parefeera en el vo
cabulario*
€[Cap. duodécimo de la fex~
ta parte de la oración ^que es
aduerbio.
DiffcVé
«a*
Capítulo duodécima
£rca fcel adiierbío, que inodíf! ,
ca la lignificación t>el .vertió/"
Y algunas ve^es fas Del ttóiií^
b*e:añadíendoIav o diminuyen
_ doia;Q mudádola^c.És t>eho*
tar ,que como en la lengua latina los ay %
afSi mifmolos ay en ella lengua ?los qua^
les tienen . tríftfnctaé lignificaciones* v, g*
©noa fon numerales* feeemplo (fuecutt)
vna vej (ífcaymtta) fcos ve^es (fue) ffá
gnifíca,vuo (yfcáv) i>os, (quinfa) tres
te* (chunga) fcíe5* ^elos quales y í>e!os.
términos numerales retractara particular
mente aba;to*
CSy^trostemporales*6*emp!o (c°na) B,
gnifica^oy, (cava) mañana (mincha) t>e^
fpuest>e mañana (cáyna) ayer, (canimba)
antes t>eayer (pacari)i>emaftana;(tota) ala
faroe (chiffm) De nociré»
Cay oíros focales«v*g* (caypi> aqní(chay.
pi) allí (maypO adonde (maynimpi) ado
quiera*
CBy potros negaf íuos ,y fon í>os ,coiiuien<
atiber, (mana) que fignífica, no (y ama) it*
gníñ'ca también no* l£>ero con íHíferén*
cia^queel (ama) fírue y escara pto1?íbir
que no fe fraga alguna cofa ♦ f el oíro adttcr
bío (mana) es para negar algo* £¿:ejnp!o
t>e lo primero , t>í5Ícndo;no comas ; vfare*
inos fcefte aduerbío (amamicuychu) ynotf*
remos (manamiaiychu) y tupiendo ;no co-
mo fiaremos i>e! otro aduerbío (mana) t>U
Riendo (mana;micuriichu) y notáremos^
uma^micunichutif %fíí en todos los fccntas*
fceladuerbto* f*
fTEy otros affírmatíuos ♦Ejemplo (fulkJl)
lignítica 7 verdáderantentc 7 o en verdad
(checca)ftgmñca;dertamente*
CfÉCineílcadiierbío (are) -£ eflre aducr*
bio.o.r etie&dutrbíoxjíigníñcmj&U Nota*
¿^6 i>e notar, cerca t>eíle aduerbío (are)
que vfan bellos Jndíos mu? amentldo , ? Id"*
repiten mxxcfyie ve^e^poxque es como bo*
don que tienen éitTua pablas yj*ff* fci^n
(micunguimarcf )comído S?38 ft¿£\eíponded
otro (micunimare) ft comido freces palas
tea (como i>ígo)niuY vfada:pzindpalmen*
te í>e mujeres $ fe pone al cabo t>el rasona*
míéto ? comSinéte^Y quando el termino (ago
r$ fea nombze, ora verbo , ora otra parte t>e
la ozatíon) ¡inmediatamente fe poilponc , a
aquel tal adwcrbio(are) * fe acaba en vocal)
fe afitóde al tal termino, vna<im antes í>el tal
aduerbío (are) como parefee en los e^crtt«
píos i>ícl?os.g>e fronde I?a venido vn erro*>
que muchos píenfm que aquelia.m, es par*
tebel t>íú}0 aduerbío > (are) f aíft bí$en
(mare) lo qnal es falfo » pozque no ay tal ad*
«erbio (mare) finó que la* nue's parte Del
termino ptecedeute, que fele añade quando
fé acaba en vocalcoiuoeíla incido* Úoquaí
parefee: poique quando el terminóla
quien el friego aduerbío fe añade fe acaba
en coníbnantetuo fe añade,v«£* (hi cha? are)
que ft0uiflca7qinga/tj(ahx are) fígníftez
í>i'5 que 0>donde no fe pone la, m . poz la ra*
$bnto'c!>a« _ \
CBy otros aduerbíos opíatíuosXtemp:©
(athac) fí0níí?ca}oí!;OO?:ala+
1 ■ ■■■■
Capíttüovndecímo
(pSf.otroe 6cmonílrat¡uóa«£jcemp!o (cay
p¡) ft$níñca&qiii (chaypi) allí*
G!&Y Otr^S OZdt'llgtíUOd* ¿W"P-0 (chay*
manta) que fígilífica defpue? Axliamanta) ft
0níñca,oe aquí avn poco*
C^y otros ínterrogatíuoa .Ejemplo (ym«
pac?) poiquen (maypiV) adonde/
#ESfOíro3 Míbítatiuoa«£jcemp!o (hichas)
íi0iiínca,quí£a>
<E3y otros vocatíuoa*£;c cmplo («.o xay)
fí0!unca;ofcn
C^t 0tr03 &ífcretfao*4£;ccinpto ( capaila)
lignítica /clámente
<CSYOtro0con^regatíuo$*£í:cniplo(paraí
pallado tamtalia) figniftca juntamente (fina*
tim) fígníftea ,lo mtfmo*
CP^Y otroa poztattuoa* £j:etnp!o (vtca , e
vtcalla) fignííka^ca p*efto*
f£B^ otros íntcníitiOB^cmplo (nanac) fl
0níftca,muY*
f£Br otros comparatítjoa,£j:emp!o (aflua)
ftgnínca,maa, (pifsím) fígntñca^mcnoa*
<CBy otroa íímilitudínaríosXremplo (cha
yíina) fígnífíca>attíit(finatacmi) lotmfmo*
JDD&Y otroa,quantítatíuoa continuoaJ&jcem
pío (ancha) ft$níftca¿nilcho (asila) pO£0*
CZBy otroa^uantítatíuoa Dífcrctoa*fcjcem
p!o (achica) fignífíca ¿nucida (pixin) pocoa*
C^YOtroat>cquah'dad,£templo (aili) í|
finíñ¿&Jbíen (manalh) figmñca^maL
C?tcinaY vu aduerbío que generalmente
feraca;Yfo:maqu3fí t>e todos loa nombiea"
fce laa c0faa>£n efta manera >que fi cl tel n?*
hxc fe acaba en vocal , fe í;a de añadir al raí
—
¿apjehcío Décimo Déla ínterjectío 5 1
*omb*evna*n.y luego, eílaDíctíon (tin) f
iife acabo en coiifonante,añadírle/olamen*
te la partícula (tin.) v*g*£jeemplODelop:í*
mero (guauqui) ílguíño ferina no (guau quín
tín) íígmftca;bermanablemeute (yayanc)fl
guinea /eñoz (yayanftin) ftgníííca>loqueDe
51 mos en efpafta. De feño: en ferio:,
<J"Cap.tcrcio decimo de la fc-
ptuna parte de la oración que es,
interje&ion.
grea De la ínterf ectton.,quee*s
plica t Declara el affecto&cl aití
ma como alegría , o írírte^a , o
Dolor ♦tcXs dc notar , qaezwi
que ay ínterfectíen en cíía (en*
gua ? que vnas explican el alegría , como
(achalláu) que fignífíca (ay, ay) alegrandofe
Tf vna*B*p:oferída,muY larga» es /eñal De
efpantoo? las mugeres efpantandofe, Dí*cti
(Gua) Detenícndorcen aquella, a aerólos
judíos naturales Del 1#>eru : mas explican
los affectos con feñales co*po*alcs De ofos,
o Dedos ; o otras partes ; que no con pala*
b:as: alómenos quefígnífíqueu alguna co*
fa: aunque algunas afcomo ella Dícfoo^
otras vc^cs los explican con letras,que na*
da figníñean en íí , mas De Declarar el ale*
gría, o tríft^a^c* q la tal perfona tiene JLo
qua! fe conofee muy fácilmente , f aíTí no a ?
cerca Deílo cofa particular que notar ,mas
t>cloDícl?o*
i? v
Caponarte pteímp t>$H confimctío^
<J" Capit. quarto décimo de la
o&aua parte de la oracion/jue es
conjunción.
ílErca befa confnnctíon y que es
, íá poftrera pártele las que core
I ftímyen qualquícr oz3Cion;pla=
rtca^ o razonamiento &yfmk&&
vm galstoa con otra;o vna feu^
f encía con oírnos Denotar, queailumímo
a? confimcttouea alguna© en efta lengua,
como en las freirías* v. £♦ copulatíua es eft&
«nctíou (pas) que ñ$niñc& lo que en la la*
tina (et) y cí1 W efpañola, y* Y fiempse fe;,
pofrpone a los términos que apunta , co*
mo Riendo /$>edro? y 5ú'an comieron , b¿
5ÍWIO0 (I uan, Pedro pas; micurca^&c*) f%U
ft' en todos los fremas* ftomífmo fígm'fik
caefta&íctíon (guan) comoloqueeftapue
fio oot ejcemplo^cjímos tambíé.affi (I uan,
P edro guan ^micurca,)
Clftem es t>e notar ; que algunas vetéete
Ttíctyábíctíon (pas) fe pone vnavcj entre
!os términos que shunta , y °8*& ve$ al ca*
bo' tollos ¿ como lo míímo que efta puerto
po: erempio ,fe DÍ5e también aiTi ( I MÁ v*h
P edro pas ,micurcá,)
C¿it tónbíen confunctíon aduerfeííuau
fecemp'o, (pana) ftgnílfoa ^aunque*
IEBy configictíon colíectíua*£;t*emp?o (chay
pac) ü£mfíca,po* tanto* By algunas otras
con/unctíones q fe verán eu el vocabulario*
i
betosfelatíuos* 54
^Capitulo quinto dccimode
los rclatiuos.
&ñ mífmo ce be notar ;que af
tn efta lengua relatíuo^que l?¡*
5cu relación i>elo paitado , co*
uso en la lengua latina: los qua
__ ¡es fon los quatro pionombtc*
pzímitínos oela tercera perfona arriba t>í*
cfros.conutene a faber (pay ,chay ^chacay /pi
quin) -£jcemplo/J&edro auduuo , el qual c<m
lhío;t>e5Íiíi:O0; (P edro porirca,p¿ypas, o chaya
pas ;o quiquinpas 7 mi curca ) v ^ aíTí tn todos
Jos &esnae ejemplos*
f££erca bellos relatiuos ?es be notar , quet
pzimero,conttíeneafaber (pay) puedo fo*
lOjtfcmpiefc toma , y es relatíuo be la terce*
ra perfona ; y & ella Tola fe entiende referir*
£ocemplo«H?¿dro corre ; el quaí no efta befc
CáfaudO;be^ísil05 , (Pedro callpanc, paypas,
mana;camácchu)pero aunque ello es aíTtjpue
detener t>efa primera yte$mdz perío^
nas:aítadíendolc , y Determinándolo con el.
quarto relatíuo 5conuícnc á faber (quiquin)
redimido (cdfozme a lo t>ícl?o en el cap* bel
pto;iob:c)3 Sa perfona quequífieremos q[ re
ñera, templo &etapzímera/£o veo, y ten*
gOOíO0;De5iinO0(nocarícunLpayquiqutjpas3ña
uiyocmijcani.) Ejemplo :t>t la fegauda,
Cu amas,? tn no aborrefces> bejímos^cama
coyang'ui;payquiqüijqüipas mana¿ checninguis
«hu. Ejemplo be la tercera períbiWiSqucl
Nota*
!■
Capítulo quinto becímo
COme;Y d miTmo beue (chaymicunc,pay quí*
quin;vpiacmit)
CCera belfegundo,Y terrero relatíuo ¿co*
uíeneafaber (chay,o chacay) es*>enotar;fl
folamentc pueden referirá la tercera per*
fona,Yeu ninguna manera a la p:ímcra ni
ie$nnda.
CáCcrca bel qmrto reUtíno , conníenc a fa*
ber (quicjuín) Ée De notar^que allí como es
pzonóbze be todas tresperfonas (comoella
t>tcl?o arriba en el capítulo t>e los p*onom*
toes*) afli es relatíuo í>c todas tresgfonas,
Yquaitrecíp:oco , y refiere a todas tres en
ambos números. £t£pío,i>c lapzímera y^o
como, y X° wífinp beuo^ejímosíñoca mkúst
ni;quiquijpas^vpiani)Éj:ép?0 bclafcgflda, tu
comes i,y tu mífmo beuesjbevmos (cá micü
gui,qiiiquüqui pas,vpiangu*u) ¿jtcplo be la ter
cera«i£edro comead mífmo beue,be$ímo*
(Pedro micííc/^quinipas vpiic*&c*> 4¡££odos
ellos quatro relatmos bichos fon relatólos
be fubfMcía, los quales todos fe puede fra*
5er relatíuos t>c accidente en la manera t>í¿
d?a;añadíendo ella partícula (fina , o hiña,
o chayíína) que es lo mífmo, que es aduer¿
biofímílítudínarío. templo yo fOY
blanco como aquel C ñocayurac cam , pay o
chacayfina,ohíná) IJtem YOfOYblancO COIUO
til mífmo^bejímos (ñocayurac cani , quiquijs
quifina,o hiña» ^tem es t>e notar ,que en ella
lengua el relatíuo y antecedente f?á be couc
tiír como en la latina ,en numero ,perfona>en
genero no^oiq como ella bíctyo en ella íen*
gua,no lo sy«£1 chipio es fácil be lo bícbo*
fcetos comparadnos. *c. \ i
^"Capitulo dccimo fcxto, dc
los comparatiuos y 'iuperlatiuof •
£rcabelos comparadnos? fu*
! perlatíuos^cs oe notar 7 que en
\ jefta lengua noay términos eos
fparatíuos,.ní fuperlatíuos ín«
tomplejtos ;como los ay enla lé*
gua larina-tino que aflft los comparatmos co
mo los fuperlatíuos, fe fra^en po: circunlo-
quios ;como ciitartengiia fcfpanola : para ío
qualfe t>an las reglas fíguícntes*
*£ Regla primera de lo* compa
ratiuoí.
E*Lcomparatíuo enefta lengua, fe fraje
en bos maneras* /la p:tmera,poieI
mifmo poíítmo^y elle aduerbio (aflua)
que fi$níftc*, mas* ¿templo . l£>edro
es blancor 5»anes mas blanco, freimos.
(Pedro yurac, I uan miafluayurac* *$tem/$u5.
es bueno , y H>edro esmejoi i freimos*
( I uan mi allim, P edro afliia afiirru) {£%& fegfí
da manera,fel?a5epozeíte verbo (yailinc) q
figmñca.,ejcceder* ^entonces Ja calidad en
quefefya$ela comparación , fe baí>e poner
en3blatíuo,coueílap:cpoJídon (pi) y la
perfona que excede en iRomínattuo,? la que
es excedida enSccufatw^coneifci p^epofí
cíon (ra) Etemplo* Juanes mas blan*
COquel^edrO;t)e^mOS* (I uáyuraynimpt,.
Pedro da yailinc mej ^tém /yo ÍOf mas bJtí*
co que 'pedro^ejíímos (ñoca Pedrocu y**
Capítulo becímo fejcto
Jraynimpi.o yuracpiyallini) *f%ftí enlos 6nt00#
*f[ Regla fegunda délos íit
perlatiuos.
E% fuperlatmo 5fe \)&¿c alfí inífmó en o¿
tras dos maneras. %a primera es; po¿
níendo las perfonas a quien fe fra5e la
Comparación eu 'Sblat!UO?con vn fjgtio vní
tterfal;y ella psepoflcíou (manta) y la cofa
en que fe compara cnSb!sííao;con ella p:e
poñcíon (pi^yla perfona que excede en rto
im'nattuo;con elle nombre (colíananc) que
lignítica 3el ime excelente* Ejemplo be
lo pjímerd, U2>edro es el mas bíaned fce to
dos los fromtees^bejtmos (llaparuna man*
ta P edre yuraynimpi colíananc) ^ltem^ yo fcy
-elmae bueno be todos loe frontines , &4513
Itios (ñoca llaparuna manta allinimpi colíananc,
cani fiTLa fegunda manera es -9 poniendo
laeperíonas excedidas en Sccufatiuo. con
vn fígnovmuerfahyeliapzepolldon (ta) y
la perfona que excede en Ytómínatíuo coíi
elle verbo (yallinc) y la cofa enqejccede en
2Sbiatíuo;con ella psepofidon (pi) £$&
pío* TfoíbY el mas blanco be todoslos fro
bjeS; bebimos (ñocallaparunada, o tucuiruna
éh yuraynimpi 3yallini.) ^tem^O foy el mas
fabío be todos !or>frotnb:es; bebimos (Ajes
callaparunandayachaynimpijyaÜini) yaíTi en
todos los sernas*^ no es í>e marauíllar ,quc
encíla lengua no aya términos comparara
tíos ni fuperlatíuos incdpie;cos;pues en nue*
Ura lengua fefpañola tampoco los ay .: fino
que fe fra$é po* c¿rcuuloquíoe<£l<:otnpara*
Cap. í>íc5 1 ttéttbti nobtc blntínuthto. |£
i tino con cite aduerbío;mae;Y el fupertatino,
concite zd%icrbío?mud?o mas; como parefí
ce cfaro^nefcesímos^edro es blanco, y
gfoan ce mas blaco^t Bíoufo inn? mas-Mas
co<Y «o a? otra comparación enlaÉfpaño-
la, como parece,
..^Capitulo' decimofeptimoj
délos nombresdiminutiuos.
¡IB eíla legua , no ay nombscs iris
kompiejeos fcífntrmtinos, como
Jenfa lengua latina ? efpañoIa;$
|'&c5trnQ$ (hemuncio) qne ñgní
^fc^J.fe6ca^ f?omb20iüo; qneambos
fon oíimm?tíuoe;íino los diminuímos enelte
fon complejos , y fe Y^m £ componen con
efteadjcctíuo (vchúlla) quefígníficajpeqne
ftoyantepucflo y añadido a! nomine q qnere
mostumínufz. Ejemplo* Elimos,
(vchúlla guamara) íijjnífíca , íifno pequeño,
(vchúlla runa) pequeño fyomtae: ? gííteníos
t>ema$. f quanto «mae no Retenemos en aqz
l!a fvllaba medía (chú) í>el aduermo (vchú^
lia) tanto mas el nob*e q íe figue.fc íumiims
Ve.f^üedcfe tahíent* ¿notar mayo* t>ímíiuts
cío,anteponíédofealaáfectíuo (vchúlla) eííc
tdnerbiO (ancha) É^cplp* (ancha vchúlla runa)
f!gmffca;muY cfríco pombzc* ^ tanto qmio
mas fe fcetumeren enla ptírijera fallaba (án)
frei aduerbio (ancha) tanto máyóz feímínucío
fe Denota enía coíailgniñeada ;pe* el nobzc
^nefe&úMnufe* -
-
mas
Capituló frecttrio octano.
^"Capitulo décimo oótauo,
délo* nombres patronímicos
£> i>e notar , que afTí como cnU
lengua latina Yenla£fpañote
a y nombzes que fe llaman pa*
tronimicos,queíbnIos quefe
„J-fS-ffi:l fceríuau t>elos padres^ o ahue-
!os?o Vnnanpe^loa^^oSjO &efcédícntcs:
o fe t>eríu&n odas tierras , aíos que fon na*
turales fceílas.como £?dpioncs i>e £»dpío,
Catones t>e £aton,&omauos t>e Somaté*
docas;í3u5manes3ndalU5es. te* aiTieu
©fta lengua t>e!os ^ndios, ay muchos nom-
ines patronímicos t>e todas ellas maneras:
poique entre ellos /ívnfeñoz es muy leña
lado en alguna cofa , fus l?ííos toma oel fré*
nominación: y no folamenre los frífos : pero
todos los Defendientes "f t>c aquí viene cm
tre ellos a tomarfe los linages que ellos lia
man (ayllo.y pachaca) Ejemplo* XferiiS
fe (yngaí) todos los que piocedenvíonoe
aqlfeño: piímcro, 4 fe llamo (M angoynga)
Y eftelínage, tíeneentre 'ellos otros partíais
lares nombtes y linages:q el principal fe lía
ma (capacayllo) Otro (ygríaca pañaca aylb)
Otro (ciicco pañaca ayilo) ~Y afTi Otros mu?
d?os* ^Ya(rímifmoendíCu3co otros t>qs
linajes principales , llamado el vno (maras
ayllo) que fe tomo y Procedió t>evn l?dbie
líamado ( M aras toco) y otro llamado ( X u^
ticayllo) quefe tomo t>eotrol?ombtepsíncí
paramado (X utic toco) Xo$ quales mu
feos
De [os nomtues patronímicos* 5 9
i»os fc Uamaro po: fobze ndbze(toco)5 quie*
re De5ir;ventana , poique creen loe ¿Indios
»el £u$co qm ellos dos falíeron De dos cuc
tías que eflan ene! pueblo De (P acan tambo)
Donde Dí5en que falíoel DicI?o (M angoyn*
ga) para cuyo íeruíeío Di5enq falíeron los
Dichos dos índíos,E>dde parefee^ los dos
indios Dícf?os tomarofobienombie (toco)
De la cita» Donde falíeron, y íú* Defcendíe»
íes ,y *°s *>c (M anS° ynSa^ *° tomaron &e*
líos» ¿
CSv affi mífmoen todas las Demás p:o*
tundas Del l£cru 7bíftínctos linajes : que
ellos llama (ayllos) Y toman los nombzes De
fus antepagados, como parefee claro a los
que tienen noticia De la tierra , % indios. 5«
ay patronímicos 3 tomados De pueblos y
tierras^ íComo cierta p;ouíncía grade, y í>e
mucl?a gente fe llaman (collas) Dévnpue*
blo;queefta en medio DeIla;llamado (Atum
colla) /^tra nación fe llaman (Quichuas)
De otro pueblo en ella aííí llamado^tra na*
don fe llama (Yauyos) De otro pueblo p*ín
cípal que efta en ella llamado (Atum yauyo)
^!tra nación (Xauxa) De otro pueblo llama
do (Atum xauxa) f allí todo el l£eru , efta
t>íniá\áo en Díftínctas naciones ,y "l&WMns
ctas:Ias quales toman nombzes Delospue
blos principales Dellas(como esmanílfe*
floretero a los quedan eftado enel Dícf?o
reyno:pozque es cofa mu Y vfadaen eÍ,eítos
nombzes patronímícosraunque no aY cíer*
ta,ní Determinada manera en la fozmadon*
Y compoficíou.De tos tales nombzes*
3
1
:r
:'§
-
Capítulo bíej y *h**b*
apit. diez y nucue c¡cIosr
4aduerbios locales y modos de
hablar por ellos.
£rca be los aduerb-íos locales
Y manera particular que ay t>c
J?ablar poz ellos ,£s be notar ,
queaffí como en la lengua latís
,—__ — J na ay particulares modos be
kablarpozellos^amlos aYe!tcfta/$>ara lo
q I fe fran be notarlas ftete reglas ligutétes*
«![ Regla primera.
CtSfflí como'en la lengua latina , ay quatro
bí# erencías t>c lugares ,£onuíene , a faber*
£Uugar»bddeeílamos«£K lugar,* bo vamos
Él lugar .poz fco vamos ,£l quarto,el lugar ,
be .bonde nos apartamos* 'Bííí eneftalen*
gita tos a? be la míftna manera*
*([ S egunda regla.
C&O? aduerbíos locales enel p:opoííto
pífente /ou en eíla lengua quatro ; gconuíe*
nea.feber (cay) iigntfica^aquí bode yo cílov
(chay) fignífiíca^tbonde tu eílas (chacay)
allí bonde aquel tftn, (may) ngutffca,ado
quiera*
•[[Tercera regla.
C&l aduer bío que ftgmfíca el lugar bo ella
moe/c poneen aWattuO;Conefla£*epof¿do
(pO<*emp!o (caypi) fígmñca^aquí (chaypt)
9? (maypi) adonde v.g* Éíí0Yaquí;bC5í*
IllOS (caypi^tiani) Éftas^b^ímoa (chay*
piti^angui^c.;
í>e los aducrbíos locales* 5 *
f[Qjjarta regla.
C&1 aduerbío local,que ftgmftca el UtgaF
fronde falímos;o nos apartamos/e pone en
ablatíuo ¿con erta pzepofiídon (manta) ¿?ép!o
(caymanta) ftgmfka;t>C aquí (chaymanta)DC
0Y (chacaymanta) £>caüí (maymanta) bebdz
¿c.v,0^OY í>caquí;í>C5Ítno0(cay4Tianta?rini)
bienes t>c a y» 0e$ím0S (chaymanta ;xamun?
gUU)
^[Q^uinta regla.
CXI aduerbío local , que figníftea, el lugaiP
pez t>onde vamos ;fe pone en aecufattuo ; co,
eiU pzepoíiríon (tá) ¿templo (cayta) 11=
gnífica^pozaquí (chayta) poza? (chacayta)
poz aUi(mayta)pozí>oae»v^^mepoz aquí,
fce^tinos (caytaxamuni) Salílfe pOZ a? 7 *>e
$imos (chaytallufsircangui) Sql entro pO?
aquí;0Írcm05 (cayta yaucurca payf)
fl" Sexta regla.
tZ&X áduerbío local > que fígnífíca , el lugar
adonde vamos fe poncenacufatíuo ,cdefta
pzcpofícíon (man) Ejemplo (cayman) ft*
gmika;aquí (chavman) aaf; (chacayraan)^
a allí (mayman) adonde+v*g/£re aaUí;t>e5Í
JUOS (chacay man ,rinac) £u vendrás a aquí,
airemos (cam cayman ;xamungui4)
€j[ Séptima regla.
C^odas las ve$es que trunos et lugar a
í>ode eHamos,© adode,o poz t>6de vámoslo
t>edodenos aparmmos;poznobzepzopzío^
freí lugar 3 fe l?a t>e guardar las reglas aquí
«—
i
¿Capítulo veinte
fcícfras , connícne a faber^que el nombse bel
lugar Donde eílamos fe l¿a De poner en abli
tiuo,coiilap?epoí¡ríoit (pi) g>e Donde nos
apartamos cnehmímocafo 7 coufapzepofiv
don (manta) Sdonde' vamos ,enaccnfatmo
con la p:epo!tdon(man)i£>o* Donde vamos,
ene!mifma,£onlap:epofícíon (ta) £xípi¿
Detodo.v.g^D^iendo^eílandOYoenfeuíUa,
vineDecarmona pozcordoua avalladolíd,
Diremos alTi ( S euillapi ñoca cafpa carmonamá*
ta^cordouaaavalladolidmá^xamuniJYÍOmiTmO
fe^aDe guardaren todos ios Demás noms
b:es*
^Capic.veynte de los nobres
numerales
Érca De los nomb:es numera
íes es Denotar 5 qae no erntrn
\ tan ellos indios mas De fraila
*>ie«5 , y Fuego toznan a repetir
el numero menoz Dt5íédo Wízx
Y vnesonje $>i&> Y *>os ,Do*e/£affi en los De
mas;como abato fe vera mas claramente,
r ñ bímSc mira, lo mífmo es en la lengua la
tina? efpañola^que en latín (vndecim) Eo
míímoes?qu€vnoYDíc5 (duodecim) píe*?'
Dos ^ lo momo en laefpañola^nse, vno v
Diej E>05e;Dos y Díe$»?c.?affien los ¿mas*
Cítemes Denotar >que como los indios
no vfan Del contar para ererdeío ? arte eos
mo lo víamos nofótros, fino folo po: ncceJTÍ
dad ?no p:ocedcn en el contar en infinito, íí*
no fraila cierto límítccomo aDelantefe vera
t>e los nomines nmnef alee ♦ 5 9
¡Bupucfto eí!o> la otden que tienen dios %n
dios en el contaras ctla que fe figne»
S uc — . -, . — - — vno«
Yfcay „ DOS*
Quimba _ . — i-, — tres*
T agua ?o chuzco __ qua tro*
P ixca „ 1~~ „ cinco ♦
Y xcon — - nneue.
Chunga jfueguan % o chunga fueyoc ^o fuenioe
Chunga yfcayguan ,0 ifcáyníoc . ~ &0$e*
Chunga quimba guan o quimc^aynioc tre^e*
Chunga taguaguan y otaguayoc _ católe*
Cfiffc en toáoslos 0>emas;f?aíf3 veinte,
que es eñe que fe ligue»
<£ Y fcav chunga— . veinte.
Yfcaychungafucguá;ofucyoc_._^- veyntcfi
(vno,
Y affí en todos '00 toemzs I?afta treynta^quc
cseílequefeügue*
CIQiumca chimHra___ _ treynta*
CLuim<*a chunga;fucguan; o íuenioc treyns
(tayvno*
CY aífi en todos loo fcemas ín infinito,
K,os números menores fef?an ilcpre t>e ana
dír si numero ¡nayozjco vn a freías tres par
íículas (guando yoc;0 nioc) qe$loiljlTinO;Y
ftgníhea.y.o.con £i ejemplo eña ya £>ícf?o*
^£T agua chungado chuzco chunga^» qua*
(renta*
j
Capítulo veinte,
P íxcachunga '
$oaa chunga ,
Canchiz chunga _
P ucac chunga / .
Y z conchunga— * _ — _
Pachac_
s—4^. anquento.
— fefeuta*
~^. fetcnta.
ochenta*
nouenta.
ciento «
P achac fueguan, o fuenioc. ciento Y vno*
CY allí en los t>emas;F?aíta ciento ví>íe5j
queden*
P achac chungaguan o chunga yoc— . cíeiis
(toyt>íe$.
P achac chunga fueguan — — ciento y onjt.
Ct aflí en loe t>emas llalla t>05*étos ,qt>Í5é*
Y fcaypachac , — triemos,
T agua pachaco chuzco pachac quatroetcntos*
Cf afli en los bemas frafta mil , que t>í$cn.
G uaranga -míl/£ í>efpues p*oft£uen.
Guaranga fuegúan .. _; mílyvno*
CY aífí p*ofiguíéi>o f>alla mil,ycíao q t>Ué
G uaranga pachaeguan, o pachaeyoc ^-^. ttííl
(Y ciento*
Guaranga yfcay pachaeguan, o yfcay pach>nc
(yoc !mÍYi>05ientos*
G uaranga quí mea pachaeguan » o quimba pachac
(yoc — -mil y trementes*
Y alTt en los oemas pioftguíendo fraila que
bísenlos mil»
Y fcay guaranga — ftna mí!*
Qjuimc^ guaranga . .—^ _ tres mil*
T agua,o chuzco guaranga ; ~ qttatro mil*
P iíca guaranga , CÍttCO mil*
Gyzttíen los oemasJfrafta t>íe¿ mil ,q pí$&
Chunga guaranga , o huno ; - — Í>ÍC5 ltti?#
Yfcay huno !>_ ^^xf^ntc mílt
t>c los nomines numerales Sb
Quioi^ahüno. _trey Uta míU
T agua huno quarettta mil*
CY «flí ^n tos t>emas fraila cíen mil; q t»fj&
Chunga huno— cícnmiL
CitfIttcgotHJCft (Pantahuno) quefíguínca,
numero errado* ¡-í#v
C&os indios no vfan t>el numero , ftno rola N- ota.
mete pot neceflídad^como eíla friefro , y J?a*
fta cié mil , Wc lo qual fe faca vua regla gene
ral;Y es.C^odas las vejes q ay mas t>e vn R cgja
numero ^agora fea fros.ora tres, ora mas:el eQncrai
mayo* numero fe l?at>e poner ptítncro,? lúe &
00 el (efundo rf luego e4 tercero ,yíuego el
quarto/faflí fueceífiuamente todos los fres
mas;añadíendo fifempze a los números roe*
nozes que fe pone t>efpues t>e! primero ; vna
freftas tres íncpofifcionee, conuíene a faber,
(guan,o yoc,o nioc) ÉjcemplO fBtl^C mütf dé
to y veynte y quatro , trunos (huno gua*
rangaguan fue pachaeguan yfcay chungaguan
tagua yoc*)
Cuerea tveftos aduerbíos numerales3aY Nota*
vna manera be bablar que en ella legua tíe*
ne particular ífríffícuítadjycs^fte romance*
v.$+M cada vnoyvno^S cada vno;fros,a ca
da vno^tres^c.f aiTí en losfemefátes multí
plícado ;vnos yotros numef os birtíuctamen
tejara lo qlfe a be notarla regla llguíéte.
C^n todas las maneras t>e pablar fcine* Regla,
fantes;fef?afre poner folo el numero que fe
atribuye » y al cabo bel?efi:a bíction (yncaa
ca) o fegun otrosíes lo mífmo (yncanga)
que ftgmft'ca^oque bebimos (a cada vno)
v<g.3 cada vno^vno, turnios (fue yncanca)
5 Üff
Capítulo veinte
•cada vttO t>OS (yfcayyncanca) Scadavnfl
tres (quimba yncanca)' Yaffientodoslos
fcemas/fquandofoníxos numero* , o mas
loa quefe atributa avnOjaquella Díctíon
(yncanca)fe f?a t>c poner cofi el vltímo mime*
roque ftempte ce elmeno:;Y *>efyuee¡ ¿el*
confunctíon quelo^af itnta^v» £♦ a cada vno
t>lC5 Y fevs giremos (chunga codaguan yn¿
canga) S cada vno veinte y cinco , ture*
IrtOS (yfcay chunga pifeaguan yyncanga) f aáli
en loa fremáa^uede también perder la oí*
rfya tuctíon (yncanca) la fallaba medía* f.
(can) y quedara (fnca) yes termino mas
jpol ido y mas Ineue y f?a5e el mífmo temido
v«£*S cada vno fíete giremos (canchiz yuca,
©yncanca) que e$ lo mífmo* f qiimdo íc
pone eílainct ion (ynca) ft el ternííno con
que fe /unta fe acaba en confonante^uedafe
la í>íd?a Díction entera 7 pero ft fe acaba en
vocal pierde !a*y,p:ímera. Écempío í>e lo
piímero/S cada vno oefro, turemos (pu^ac
ynca) S cada vno nnene (y zcon y n ca) poz
que fpucac) queesoefro (yzcon) que
ca ntreue /cacaban en confortante» fceéplo
fce lo feguñcio • 33 cada vno t>tc$,t>e5*mó&
(chimganca) M cada vno feys freímos ($03
¿fcmcaj pozque (chunga) quee6í>íe5;Y
(^o&a) que es feY* $c acaban en vocal> &a
rt%on cima fcefla &íuerfídad;no la alcanzo
mas oeque aííífe vfaen efta lengua,Ypo*
driafeéar potra^omque ni faena bien na fe
pzoíteren bienios termines tmmedíato^
qnando la vftíma letra t»elv«o ,y pztmera
fcelotro fon vocales , como acontece c%4
t>e los nomines numerales 6t
piopofito, fino que entonces po: collííííon y
tneucdadjel vno cellos , o ambos pierden
algunas letras , y aífi can í>c ambos tertrti*
nos fe l^e vno/£ cito parcíce cl¿rt> fer aflt
verdad gozque aun quando acome'ccque
algún termino que fe acaba en centonante el
fin bel es femef ante a aquella bíctíoft (yns
ca) allende be perder la*?. pierde aun la» n*
v*g*Scada vno tre5e, Debimos (ckumga
quimba guasca) penque aquel (guan) que
es confwctíon, que ayunta el (chunga) -con
el (quimba) tiene la femefanga con la b&
d?a t>ictíon;no fofamente pierde la* y* pero
lajuftno quifteffemosDe^ir q aqlU*n,esdc
la partícula (yncá) y no Del (guan)yft.af
fí es ?aíTí miTmo fe verifica lo q bt'go -,q mxm*
do los términos ¿inmediatos fon fentefítes,
o bel vno yoí>e ambos fe pierden letras y be
líos fe J?a$c quaft vn termino* Tflomífmo
ücontcfceen la lengua efpañola unieras ve*
$es,v*g«poz be$rbÍ5e4ü',fc bme finque ft,
Y poz be^aunque ño >fe fuele t>e$ír -auque
no ;y en otros muebosfe palíalo míímo,^
mas comunmente fe ¡?al!a ello en veríb í>e ró
matícelo coplas > y en verfo be latín es muy
freqnente elperderfe letras y fytiabae en el ■
efeandír y medir los verlos ;cci?tO clara*
mente coila ;al que labe el me be mmíñear-,
X bello bio reglas el Sntonío be Mtbríu}co
roo parefee claro a los latinos*
3 v
Capítulo veinte t vno
^"Capitulo veynte y vno déla
poftrera y vltima parte de laGramma-
ticaX Syntaxuque es déla
orden de la oración/)
platica.
23 que fea tícfyo ftractado t>e
las oefro partee be que fe com¿
pone y conílítu^equalquíera
otacion , o l?abla,t be las p*o*
piedades bellas , y de otras
particularidades que fon anejas a ellas f
acudan a fu í>eclaracíon;reíta vlttmada metí
te tractaroel fin principa! a que todas ellas
fe ordenan ,que es conítítufr Y componer
vna oración >o l?abla congrua y recta en aU
guna lengua ,conf o *me a los cañones t p:e
ceptos t>e bien pablar en ella;l(^ara lo qual
fon &c notar las reglas fígutentea*
^[ Primera regla.
Cinara conílíturrenefla lengua vna oza*
cion ; o l?abla perfecta /e^ban t>e guardar
quaft todas las reglas generales que fe
guardan en la latína/£afli como en ella la
períbnaa quien llamamos fe pone enroca*
tíuO; 2U q l?a$c ennomínatíuo, Cuf aés la
cofa en genítíuo ¿3 quíenlalgo fe t>a en t>$tí*
uo;j£ o que tomárnoslo tfqníc aecufamos cu
oceufa tiuo ?^e quíé nos apartamos;en abta
tíuo, £1 inftrumento con que algo fajemos,
t>d£>?ntm$}ooidcmcíon* ¿¿
en elfectíuo,como confia t>e los rudimento»
Y principios i>e la lengua latina ,afi*t Cerne*
fantemente en lao:acíou que fe coníHtttYe
cnefl:a?feba t>e guardar lo mtfmo* Ejemplo
fce todo ello , 1£»edro finiendo yo agora ,*>e
mi cafa,ví con mis o/os al re? t>e Cartilla,
que me ir o oe vcüí reiremos (P edrciíoca,
conan,guacij manta xamufpa-caftilhp apocta^qui*
quijpac, pachada, coafla, ñauijguan, ,ncuni) *£
comunmente ftempze en ella lengua el ver*
bo ptíncipal,fe f?a fce lítuar a la poftre t>e to*
doslos&cmas termí nosocomo parefceicla*
roen el ejemplo aquí íminedíatamente t?fe
d?o*
«{[Segunda regla.
C&tti como en la lengua latina, el nombre,
Y verbo, conuíenen en numera y perfona,
alH enelra lengua, f?an t>e connenír en lo mff
mo, v*g* fo cornos vofotros beueY^^e^iV
MÍOS (ñoca micuni, camconapas, vpianguichic,)
^JT Regla tercera.
d£n<efta lengua ? comunmente fe ozdcnait
las partes t>e la ozarion&efta manera 1^*i*
mero fe pone l a tnterfectíon fílaaY* fluc*
¿ go la perfona que fra^e f luego el aduerbío
fí lo a y ,^ luego la perfona que padeíce con
fu p:epoftcíon,^vItímoel verbo ♦ Ejemplo
10 fi yo te vtefle bíen,t>e$ímos ( Athac ñoca
al i i camta ricuiquimanc) T&ixe comunmente,
pozque muchas vejee no fe guarda efto
con tanto rtgoz*
1
j
Capsulo vtynte ? vno
% Regla quarta.
C£m cita lengua ?cUdíectíuo r fubflatíuo*
tymbtconuenír en numero y cafo (genero
no io a? como cita bkf?o) ? comunmente
quando repone zdfectíuoy fiibümtíuo } fe
poitc el act^ctiuo pzímero y ei fubílantmo
fccfpue* 3 y vnafola panícula cafualfe pofo
pone a ambos* v*g*fo veo ai ¡)oinbze blaru
<O>e£ÚllO0 (ñoca yurac cari&a;ricuni*)
*¡¡ Regla quinta.
f£0.mñ tocios los verbos rigen t>e*pue$
fcejl accufatíuo^os que íigniltcan moni*
miento ^concita túctíon (man) y?os #Ü
tío lo íIgm'üc3n;ton ella bíctíou (ta) eos
ino eíla íkcI?o* %empfo fcelo primero be*
5imos/?OYacafa (guadmanríñi) ¿xcntplo
se lo fegtwdo 7veo la cafa pésimos ( guacia
taricuni) 2>ítequ3f¿ todo0Ppo:que loa ver*
bos que traen confígora5on particular en
fu lignificación^ pos r ^ont>ella rigen otro
mío j como loa que fígniSfoan mouímieiuo
t>c algún mgar ,ngen txfpuee oe fí ablstíuo
con eíla Díctíon ;o partícula (manta) v«g*
vengo t>e cafa; fce^ímosíguacimanta^amuni)
^tcm los que figníftem quietud ;rtgen oe*
tpu:$ pe fiel m fmo ablstiuo con efta partí*
cu!a (pi) v.g tosimos £ lloren cafa (guas
a mpi ; tiani ) ftem ¡00 verbos que «ígní^s
can oar alguna cofa ?ng¿ en fegun cío lugar
comf mete Datíuo c$ fu artículo ,y Sos* q fígní
fícá qiutar a*go>en e! m<fmo fegfido lugar rt
ge ¿Matítio co el articulo (manta) %,%é¡>lot>e
h ptünero6Crat0O i>e comer ga ti^ejímo*
tel S^ntatfs^o oidefiteté* Cj
( campac micuita apamuni) fijcemplo t>elo fez
gímelo* ú&uítotc la comida , bebimos ( ca
manta micuita^quichupuiqui) 2&¿¿;e commuil::
roen teypozque muchas vejes ponen ambos
nombres en Sccuíattuo > como í>í5íendo,
B>OYteí>e comer ;podemos &e5ír (camtamís
cuita cuiqui) tycm, quitóte la comtday po*
drcniO0t>e5Ír (camta micuita quichuni) '$té
if luchas ve^es eneíla lenguado fe explica la
perfona qué fra^c lino que enel verbo fe en*
tiende<V £. (micuoi) como (micungui) co
mee fin explicar loa pzonobtes^ pzrtícn*
larmen te fe í?a5e eíío guando l?ab!a la pume'
ra perfona con la íegunda; o con la tercera,
po* ciertos verbos incomplejos (como eíía
&íd?o arriba enel capitulo fe^toj v . 0, 70 te
veO;¿>e5tmoe (ricuiqui) Cumevees {tkma
gu¡) 3queime vee (ricuancme) 3qudtevee
(ricuíTungui) fñ quando fe l?abla po* eftos
verbos íemefantes^ejtrplícalíemos la perfona
que padécelo en quien palia el acto Del verá
fro(quees lo míímo/ería incongruYdad ?o
dómenos no tan eie$znterpozqne enlose^
píos &tct>os;ei verbo (ricuiqui) mcoplexo,
5tcm el verbo (fum,es»fuy) rígepozsppoil
eíonvn nominativo, y otro pozpopofickon,
v»g.í>e5»m9s: f o foy bueno (ñoca alHcani)
Cu eres bueno (cam ailicanguí) ^ ttipzc
ambos nominatíuos/e anteponen si verbo,
f mu? raro^o nica enfa ter era períóna J?a
Wandopoieíle verbo (íuin,es>fuy) fee^plí*
i
_,
Capítulo veyttte ? í>ós
ca clverbo;como t>tyido. aquel ce bueno,
tío fe acoílííbza t>cjír (pay állicanc) fino (pay*
me allí) finalmente ertcfía taigua/cfyatt t>e
guardar las t>emas reglas generales ,,que fe
aeoíhmrinan guardar enla lengua latina ?
eípañola , para que vna cnaríon fea cogru*
t perfecta: poique cierto en muchas coías
(como conítafceío í>ícl^o) feparcfccaellas,
tn ynas cofas ala vna,Y en otras ala otra,
^apitulo vcy nte y dos, de al-
gunaspartkulas,o fylkbicas adjcftio.
nes no figniíicatiuas 3 que entran
en compoficion de nom-
bres y verbo*.
*$ enefta lengua algunas partís
cuias >o i>í ctioncs ,como enía l a
tina f^llabícas adfectíoncs , q
ac fu?o nada ftguífícá • P^o *-
domando afudan ala fígníñíca-
cíod oelos nombtes^o verbos a que fe ana-
dé ,como pareceraenlas reglas líguíentes*
% Déla di&ionjChUjOjehOj
{£21 cerca i>efta t>\túó (chu,o,cho) esfeeno
tar,q nada ügníftea en fúpero fco quiera q fe
pone;esfeíul t>e interrogación^ o negado:
potmanera;que en todos las hablas que fe
pregunta algo ,o fe níegatftno fe pone captes
lamente alguna partícula ínterrogatíua ,fe
l?a t>e poner cita partícula (chu ,o cho) g#é*
pío ♦ tfeas comí do^pzeguntando ,anaden al
verbo (mícungui) que fígnífüca^omer^aq^^
freías frllabas no {l$níftc*tiim 64
Ha t>íctíott (chu) bíyláo (mícunguichu*) y
negando refponde (mana micunichu) que fu
guítfra ,no \?e comido: ? allí en todos loa i>e
mas, Bíxefino te pone ejrpzeflamente algu*
na partícula ínterrogatíua : posq fí fe pone,
no fe puede poner la tal partícula (chu) £#
pío. É^uíen cornea no freimos (pinmincuní
chu*) fino (pínmicunc*) pozq aquella partí
cula,quíen*en romance: ? (pin*) eneíla íen
gua/on pa rtículas ínterrosatíuas, y t>mé
do. l^ozq no comes* no besímos (ymapac
mapa t micunguichu*) fíno (ymapac manamicüí
gui*) po:que aquella partícula; po*q*en ro
mancebo eík (ymapac*) eneíla legua /on tá
b;en partículas ínterrosatíuae:? afíi en to*
das las t>emas. fes aflt mífmo be notar, que
cita partícula (chu) fe puede pofponer al ver
bo;Yatod^laoiado,o alnombze^oentrepo
ner en ntedío bdla, v.0* 'fcjgplo befo pzíme^
ro^a^ítabíefro. fcjtéplobelo recudo ,*e%v
moscas comido* (na micuguichu*o , ña chu
micungui*) que es ío mífmo. f mn í>eíla vltí
ma manera(q es interponiendo la tal partís
Ia)fe £>í5c mas 'desátemete }q no ote p:ímera
% Defta di&ion.mi, o me,
€C£ftat>íctío (mi, o me) (qeslotmTmo) be
furo nada lígníftca: pero porponíédole ales
nobzes,o verbos (aunq nada muda behtt*
0nm cacíon bellos)adotna mud?o la tai 02a
í;lon-M- Éjcempio bdnombze, (ñoca)
ft<jmftca7Yo,aíiadícndo (mi) Riendo (ño
diendo (me) b^icndo (cam me) ado:na/
templo oelverbot (miciuic) ftgnitícl
1
wmm
Capítulo vcynte yt>oé
come en tercera perfona (micueme) fl£m'fí*
eg lo mtfmo* T^ero es Denotar , que enlos
verbos ,tnuY pocas ve$es;o ní\i$umyfc aña
de aía primera o fegaiída perfona bel verbo
cnel ungular > poiq no Debimos (micunimi)
nt (micunguimi) pero Debimos enel plural,
(micunchic mi) contemos (micunguichic me)
comcY&iv.aftí enlos Demás*
(C^tein es De notar ?que quando fe pone ad
ieciiuo Yftibtontítto fuñios , o dos fubftan*
ttuos >o enia Declinación Del nombzeo pzo*
nomb:c /e ponen los artículos Dichos Délos
cafas* ^ífepufíere Ubíctya partícula (mu
ome) no fe l?a De anteponer aladfectíuoY
üibftmtíuoní al jnonobze Y íubftantíuo.tc»
uno pofponerfe a todo ¿unto» v+s* Debimos,
(úocapacmi) que fignííka para mí; o (cania,
pac mi) que fignífíca para tute, yaití ento*
dos los lernas j es fácil el etemplo,
^Deladifíionjla,
C3tcm ella Díctíon (lia) enñmda tfgnícat
Y añadefe muchas vejes a nombtes : o vera
boa: y quando fe pone enlos verbos , nunc*
fe antepone7ní pofpone al verbo : fino tienv*
D:e fe interpone enía Díctíon, Ejemplo*
(micuchipuay) que ftgníítca > Dámele De co*
mer/e interpone aquella partícula (Ha) Dú
5Íédo (micuchipuilauay) (lenifícalo tnífmo.
'Jton (cayapuay) fígníñea ^lámamelo (cas
yapullauay) figníffea lo mífmo^uádo fe po
ne enlos nombres y p:onomb*es 3 vnas vea
ses fe interpone como enlos verbos , otras
* veje»
belasfYllabícasadfcctíones* 6$
ve*espellpon£.v.g* Éjcemplo befo primer®
(pánij) lignítica ,mí germana (panillay) fi*
gníftea, lo mífmo (guauquij) fígnífícamt!?er
mano (guauquillayj ligmrka Jo mífmo(guaa
qui) ñgníñea germano (guauquilla) ft$níñ
ca lomífmo* acerca bella partícula (Ha)
es be notarrque aunque como ella bíctyobe
fuyo nada íígnifica: pero es oinato 3Y^5e
al iiombze; o verbo a que fe añade termi*
no mas etfemínado , y mujeril : y que Jas
mujeres comunmente vían mas be los ter*
minos en que la tal tuctíon (lia) fe pone ,q no
los varones aüquc ellos tábíen vían bellos*
^Deftadi&ion,rac/
C?tem ella partícula^ bíctíon (rae) Slfi
mtfmo;nadaftgmftca;pozfií* 1f£ero añadida
al verbo:allende be que es oznato bel, l?35e
le que benote en ft alguna manera be ímper*
fectíon oe la obta fígníñeada poz el ,y fimirí
cion bel tiempo:? aífí comunmente fe añade
a los futuros. Ypzeterítos imperfectos,? pnc
de también no añadtrfeqnado fe añade,? ft£
pze fe poltpone al verbo , ? fe /unta con el , ?
mu? raro, o nunez con nombze*v<g* (micuf
facrac) figmlííca, comeré (micungui rae) co
meras (micuptirac) qnando ?o comiere
(canc rae ) ftgnífica aun a?,£omo 11 alguno
pzeguntafe conbubda (nucuy, canchitf) que
fígnílkajaYt)ecomcí'* Kcfdonderíaelotro
(canc rae) aun a ? Cambien muy frequente*
mente fe junta con efleaduerbío negatiuo,
(mana) que fignífica,noo? allí no miedo be
comer fe refponder i a a la pzeguuta aquí bí*
K
—
£apítuloveynteybm+
cfca (manarac) ,$<inofy* '...,,.\..*
■^[DeftadiéiionjCajOjga.
Cuerea dclto&íctíon (ca,oga) fcgfi oíros
iap?c8ercti;Y es lo mífmo.és t>e notar; qi^c
tampoco nada fígnííka ; pero añadefe a los
verbos en los tiempos t>e Coa modos 'íHty'6«
ctí tro , y -opta tiiio ; y eer osnato , y ficinpse fe
poíipone y l?a'5cía mtfma lignificación con
diz que ñn eIU*v^Pe5ímos(captica; quatt
tío yo fcá (captijqiHca) ¿orno tafead (coyas
puca, &c.) quaudo yo amc,T£ lo ordinario es,
niadírfefolamente en los tiempos que tiene
e¡U terminación oet psefen te t>ei (nbinnetí*
uo,como arHba fe tym vfado*
^f De la didion?cha3
C$tcm.e0 denotar , que enálbanos ttépo
De la confutación fe pone al finbelaperíd*
na ,cn el verbo ella oktion (cha) v.g*£neí
futuro perfecto t>el índícaííno (caymanccha>:
f en vna terminación Del pretérito ímperfe^
cío t>cl ñibfuncthio ,1o mífiuo. Y aunque pa*
refee que denota vna manera t»e imperfectuí
en la ob:a ., tampoco enft nada figniftcataüii
que adozna ^afíi fe podría quitaf í>eftos
tiempos fronde fe pone^Y añadir a otros t>o¿
denofcponc^quedaudofe losvnos Yto$0#
tros en la mífnia lignificación que Rimero*
Hutías í>os tn'ctíones ; o partículas (ya* i
$Ñ$) iaawp:oferiendofe vocaI;pó: finada $
0ftífic9fi:> Y Mintandofe con qnalquier verbd
l?&$mft$mftc$rM verbo conquíen (eíuntrn
t>e otra manara qnt antes ü'gníftcaua (ceníc
we a faberjaucr gana &e Í?a5er la ob*a ñgniS
t>e la bktíon ymmt*
66
fcada ptecl tal verbo tmíct>cftmtar%U pu ,
mera perfonat>eÍfmgular t>eí ptefeute t>el ía
dicatmo mudada la, t* portrera en, a, gttg*
<micuni) fígnifíca, como; mudada la. ?. po¿
flrera cit«a»0Í5C (rnicuna) añadidas lasoig
Qíctíones (yauancj Ot^e (nricunayauanc) tg
go gana t>e comer. ?tem (vpiani) beuo^la
Y^eU^DÍ^e (vpiana) añadidas (yauanc) ,
í>Í5e ( vpianayauanc) ítengo gana t>e be?
t*er* $tem (pucHani) fucgo«Y<en.<a* (puc?
llana) añadida (yauanc, puclianayauanc) Ccfi
gogana t>c jugar*-? aíTien todos loa feema*
verbos generalmente > ? mudada la vltíma
fYÍlabaX(uanc)efi^ffiingui)Tcft»mafa-fi?ig;ttft
da perfona,v< g* cl1 5os ejemplos t>ícpos¿
(micunayafíun^üi) Cienes gana &e comer ;
Xvpianayaflimgui ) Cienes ¿ana be beuer,
( pucllanayaffüngui ) Cienes gana De fugar*
H aílt engodos ios í>em as verbos pzoppjcío
nalmcnte fe a be í>e^ír ,? affimifmo fea be
bew yacerca be la foliación belte vcrbo>
en la primera perfona ^confo^e a lo que fe
p¿t>kl?o bel arriba en el cap>fe#o#
* %^Q la$Ietras3S,Ca
"4£$temftlv*t>c notar en ella lengua , que
no folo tiene otuatp en la frabla > añadiendo
a (os noinbzes;t verbos, y "btctíoues que na
dafígníficanrcoino ffllabícas adfectíones
en la latina ,como cfta bíd?o ; mas aun con
añadir vna letra al verbo , o nombte/e mu*
da la conílgníftcacíon bel , como Ma fría
tyo árrMtft^t capítulo s>tíia letra,®»
*
Capítulo veinte y ttcv
qixe en alguna manera muda la ftgmfícacíoH
t>el nombre yo verbo bonde fe añade, Tf *&«*
|etra*c,acoftumb*an muchos, indios ptonfi
ciarla frefpues t>e la» n, en todas las perfo*
tías t>el futuro , bel índícatíno, y pzefente, y
pretérito perfecto ;pluscp perfecto , y fu turo.
Del optatíuo ; Y cn todos los bemas tíépos q
ay en la conjugado femef antes a dios* v* $+
t&tyen (athac caymanc) o ñ YO fiieflc (athac
coyaymánccarca) ^líyoouíefle amado (cas
chuanc carca.&c. f aííí en todos los Demás fe
mejates: l^ero poique murf?os no (a ptoníi
c tan y es el mifmo fentído fin ella q con ella:
pot elfo cnla conjugación ?vnas vejes la
pongo , y otras no ;para aduertír; quefí fe
pone efta bien ,y también lo éfta»fíno fe pone:
poique vnos la pronuncian con ella ,y otros
fin ella;como efta friego , jilo mífmo acontes
fceenmucf?os nombtes?quc vnoslospzo*
muirían al cabo cou*c* y otros (Tn ella,Yafl*
algunas vc5es fe efcríue co ella , y otras no,
pot la mtfma rajo * Y lo mifmo Digo t>e otras?
muchas letf as;qne vnos ptonuncian^po*
u^YOtros.Y.pOT^e^YO^^^^Poi^P^alT! t>e
otras letras como comía claro al que los a vi
ño pablar, Sduíeito efto para que los nut*
uosen la lengua eften aduertidosoello ,f
tío píenfen qticíon bíftínctos términos*
^Capitulo vcynte y tres de ai
gunos términos particularc^dequc
los indios deíta tierra vfauan
en algunas cofas.
fce algunos términos particulares 67
&zqne a? algunos términos»
í>e que los indios vfan, que no
fe pueden bien explicar ,uí t>e*
clarar en el vocabulario t>efta
lengua ,t>onde no fe lufre ad»o
tarní poner termínos complejos , mas x>c*
los términos incomplejos # fen$íllos ;f las
Itgmttcacíoncs Deüos,meparefdo que no
feria fuera t>ep*opoftto,poner aqui en el ar*
te,vn capítulo particular tractando fcs los
termínos be algunas cofas que piden ?res
quieren alguna' declaración , limera*
mente oe los termínos que vfan en fus jura*
mentos*
^¡¡D e ios términos que vían los indios
enfusjuramentos-
E^t>e notar ,que los indios óell^eru
antes que ios exilíanos vinícíícmos
aeiios , tenían ciertos ? particulares de jurar
termínos f modos t>e jurar t>íftinctos ocios
nueítros^ara lo qual/c a be notar que no
unían termino para juramentó aílértxm'o,
ni víauf 61 oi5iédo/t^oz t>íos;o po: el cielo,
comonofotros tenemos , fino fo Jamete tcnií
furam&o e;tecrato:ío; o be maldición /f aíTC
' no t>e5ían juro a fríos ,o po* oíos .0 poz el fol
o luna ,fíno mala muerte , muera , o cómame
la tierrazo máteme el fol/tno esafíi-Tc/^poz
vhur**ft¡o quíftííemos cófíderar£l?ríftíana
métefue oífpoficíou oíuína (aunq ellos no lo
entendía. $ot carefeer be iumbze i>efe) potq
los juramentos alfertoijos (como fon los o*
díñanos que tos £bríftianos leemos; i \\*
Nota
modof
' fcapítttte veinte ftreé
fmdopQi:bío$ftozfmctam*zfa,potM*>$*-
p<Mosfanctos,*rc* ftbícn fe entiéndelo
esotra cofa ftno traer a fríos, o a fancta ma*
ría o a íds fanctoa pot teftíguos ■ , fce lo que
t>&Utfm ft>t nncñm vcrázd , y como los
indios íío con oirían al verdadero i>ios;nra
litó fmctos.no tos podía traer pos teíligos .,
f alos qfue conofciau y tenían con fu erroz
p&t*>iOfe8i<inc eran las criaturas que fon
roeníírofas y faftas^a los riólos # toemos
iíío5quee3padrei>e mentiras, aunque tms
pO: fus )UY5íós Y fecretos grandes ios fcc*
jcáua cníítscrrores -pero no en tantos;q íe^
peirmítteiTe tm;ecitenal padre í>c mentiras
po* telfí ¡00 t>e verdad v^aiTi fus furamens
tos iodos eran c£cerátdfíos>v<04£5íno bfc
go verdad ^máteme el fol/i>€5ían (Mana*
cHeccanta ñípti, yndiguañuchiuanemaneha)
&íno Digo verdad '7 máteme íaluna (Mana
diec canta ñipti^quilla guañuchiuaacmancha) <£>í
t>t%o mentira ^cómame la tierra , (ñoca 11 u*
Mapti , pacha mí cuan cman cha) É>e5Í ail litas
Heife;eftos juramentos afli ( •yrúiipas, quijs
llapas » pachapas , micuancmancha ) ' que €0
'^e$ir 72J>atameeI fol> ahogúeme la luna^tra
gueme la tíerra;íinoes verdad lo qdígb>Y
aflf otros juramétós -femef ¿ftes/^affi quado
vno De^ta á otro q wrafFe^vfsnai t>cíle termtV
na (ñacay) q figmífea;malde5tr# &e5ta (ña
éacüy) q es bejír ;maldt5€te , y d otro pc^íz,
Cyndipas^quSlápas^pachapas^&c.) qes Decirlo
<í feaí>í¿$oarríbay^efpues q venírnoslos
¿bríflraiios a eíta tíerra;l?ántomado!osíiiís
dios la manera t>e furar nncim^Mm^m
t>c algunos términos particulares* * s
tjjtet3bíen(para fu mal)q creen ,3 íurar bit,
e^ fer bué ctyHfliano tf cierto a mi me ac&e*
feído io que bírejBLüt piegíttancto vna vej ,
en cierta pzoumcí a, aun cacique fiera dfcrí*
ftíano'jtne Dito 3un no lo fo y i>el tod&,pera
«alo contieno a fcrrtpzcgnnt índole yo,
4 fabía í>e c^riílíano , me &fto,£e y¿ furar
atn'os j>y fagar vu poquito a loa uaYpea,?
comiendo ya apartar ,M lo que yo eneends ,
fceitía penfar aquel pecador ¿que corno fer
íaftre 3 no era maa í>e lo que ellos aúwlfiiwr
mente veen l^ajer a loa íaftrea;queea eo¿
fer^ y lo míímo en loa t>emas oftícfoa , aí!T
creYa que no era maa,fer e1?riíhano í>e lo
que clíoa comunmente a loa cfcrílHauo*
atiíau vírto ba5er;Sfl? que f* fan tomado
el modo adjurar í>eloa d}ñftmo$ ; y Ju-
ran a t>toa;Yafanctamaría>Y a loa fanctoa
como elloa/aunque mud?aa veyee reduce?!
iweftro jurar a ü\ modo ,t quando vn indio
no cree lo q otro t>i'5e Je tofye el Otro (di offo
mochay) q ea 35*r ;1Hdoza >o rcuerécíi a M'00
fchruztam^chay) abozala Ctll^,0MC ello fl-
guífí ca elle verbo (mochay) y clotro ba5e la
*}xcon1oa £>cdoa y béfala con la boca frí^íen
éo (cay cruz pas) q co ?>£*> ir /i pO* efta ci#U5
Jtetn leuantindo la mano Derecha übiei^
£a>Y loados ba^ía d cíelo tu^en, (Dios pas,
fin&rrnaria pas) fi' po^ t>íO$ Y P3* tencti ?na
ria;q e&v&dzá lo q btg&szc* f. &&fa mírma
manera jnr&poz loa (mcto& ,y Uñeta 5 ,% t &
•faíTi tenían ellos pat $r%n reuerenda el jtó"
rar ,Y;xterto qaando furatun.en ningún*
lionera o&uau*ntníir;po:que creYanq te®
K ííiyf
Capítulo veYñte y tres
ama befacedcr lo que en el juramento fe pe
día execrando* f aflTi loareligíofos pzocara
mos quitarles totalmente el Jurar , o ya que
«o Del todo y alguna vej fuere neceflarío jm
rar, les vedamos no juren como antee,
Dando aquella reuerencía^Y f?onrraalas
criaturas , fino que la t>cu al verdadero
^íos,/urando poz cL
ClHo Dejare De notar aquí vnacofa para
gran confuffíon De los malos £l?rífííanos,
Y es^qga maldecir, o blafpl?emar a loq ellos
falfaméte tenía pox Dios , q contórnente era el
tol, luna, y dolosa no tenía términos,? no
foiaméte no los tenía, pero, ni aun les paita
«a po* Y«^0ínacíd >tan gran írreuerecía, y
maldad como maldecirías,© blafpfrentar De
llos,ftnoquecon grandísima renerencía?
temoitomauf en lo boca loanábzesDelaa
cofas que ellos tenían po? Díofes.
^[De los términos que víauanenfus
falntaciones,
G^mo los índ ios bíman en la pzíment
Y natural simplicidad , no tcnün mm
modos cl?as maneras De í?ablarfe,o faiudai*
de falu^ fe vnos jg otros quando fe encotrauan ,o ve*
darfe, ními&e nueuo a vifitarfe , fino q fe tratauau
y rcfcebím con aquella antigua fímplícídad
q leemos en los libzos antiguos aifí De Do*
ctrina fagrada>como De ios ptopfcanos,^*
tsícnea fáber^egaYsen buena ota ,£ftc?s,
en buena o^como venís^£ofno ella ys^£o
moosa Y<*o^c/£aíTí los indios quado víe
«éa vííitarfe vnos a otros , o a tractar otros «
t>ealgnnos términos particulares* ¿9
negocíos,fi el vno es perfona muy pzíncípaí
Y el otro perfona muY bajea y común Ja perfo
na comfi^quando llega, o fe encuentra con la
otra>nada frabla masbefraser cierta ferial co
la mano bereefra abierta la palma , y bedos,
meneándola cuatro , o cinco ve5es frasía la
perfona a quien J?abla?aba*audo los o?os al
pzincípio có humildad y luego leuatádoios
a mirarla co reucrencía y meneando los la*
btos^Y lengua , muy pafito pioferíendo con
cm ciertas palabzas no ftgníficatíuas ni q
re puedan ,efcreuír ,ma* beq frase ferial be
reuerencía;Y fubfectíon^f fí la perfona q vie
ne a pablar es macebo > y frtfo t>e algft ferio?
principal fe llega al feñoz a quté viene afra*
blar y le befa la mano,? algunas ve$es el mai
Yoz a el en el carrillo^ eíla es feña! t>e grá f»
míliarídad f amo*.^ f uego el q viene fi la per
lona aquíen viene a frablar ella afrentada fe
m ienta en el fuelo delante bellas be allí aíí
poquito Ya q el q viene a befeanfado el pzín
cipal le mida bar a beuer ,y fí es perfona eos
gnofcídabí^C (imananguHallichu cangui?yma
nam?) que es bC5Ír3£omo eftas/ baseííá do
bueno/ como vienes/ que quieres i f luego
tracta las sernas cofas«Si la tal perfona;no
es cognofeída le bi^eCimanam?) que es beré ir
le q quieres/ a que vienes/ C^í *** perío*
nasqfevífitan/on principales pero no fon
Ygualcs;íínoqucla vnaes cognofeidamen
te mas principal que la otra,fe guarda la
imfma finma en el frablarfe ♦ acepto que la
menoz^m'frabla con tanta rcuerenciajUí fra
je los meneos bícfros con tanta fubfectíofi*
K v
j
'Nota
tcrmi s
nos de
iosparié
tes
Capítulo veinte t trc$
C®í bs perfonas qncfe encuentra > o refc*
jbcnfon y&uaies,oquatf ¿arabas a bos,lavna
a la. otra fíenla reiteren da con lámalo y
íen0ua;comoeftabícl;>oo?pzesunta la ma*
f&z ,o inas anciana ala otra (ynnnam c%ui*
állichucangu&ymanam?) que es beútr , £6i\\0
vienen ¿orno eftas^éltas bucnor y lí fon pa
r ¿entes > o amigos tocan lamínanos /yinn*
cbas ve5es febanpa? en el camlfo;iRo cus
ran fcemuebas eerímomas ¿nt pablar en pht
ral poz Angular., como vo8,poz tu* te* £>íno
<ític llanamente fe tractan pte^untando ¿f re
fpondíédo co todafln^eridad y vrbanídad*
íCCombídandofea comer ¿ no tienen mas
¿amplímíentos>quebe5ír (micui) queesco
fne (vpiay) bene (cuíicuy» gmci]qubi¿tiangui
&c) que' es t>e$ír ¿ComcyY beue^q en tu ca*
fa citas fcielgate,^ lite waperfáim quiere
fca^er f?orra a la oíra>leuátafe y Keuale la co
mída;abeuída>i:c*Yptueuala4?a5íédo lafal
m reíante beljpzínripaimente enlabeuída*
^jDelos nombres con quefe llaman
vnos parientes a otros.
E<£> be notar; que para los nombtes be
ios parientes entre fí, ellos indios no
tienenmuebos nombzesínconipl^os,
mas^e para padres a \}ííos ,:ybSos apa*
dres y bermanos ¿y quando :m¡td?0' frífos
be germanos a tíos pg fob:ínos;Y agüelos ;a
nietos pe los qualesíe tracta en el vocablo
iarío.aos beraas/i fon los fcefcédíétes^co*
¿no vítiwtQ8}fb\>tínQ$.-7i}íí08 be pz.ímosjla*
man a los afcendentesy fupcríozcs có riorn*
bresDefruieréda7£omo (yayay) fefioz,o
Pudre ( M amay) madreo feñoza;Zios afeen*
dienten Yfop^ío:e0;coiíiovíir30uc',O03Uos^
p/tmos í>e padree* -re* üamau a los c>éfccn*
dientes?: inferiores /&os varones (churij)
que es fyífo mío ,21a s mujeres (guaguay)
queeslo intimólos panentestranfuerfa?
les ygttaíes Mmnife vnos a otros(guauquin)
que es germanos ¿Sí fon mu y,ppínquos pa
nenies Je ifamaft (eixpalla guauquih) que es
germano ptopínquo^í es pariente lejano
(eam guauquin ) fyermiano lejeos perded e¿
que poz complejos (fiíiy neceíTidad) e^plt*
jcauel «grado que tienen bel parentefec^pozs
que ay muchos termines paracífo; myte
l#0íielo5quando alcanza mer fu vifmetoje
llama (guauquíj) que quiere í>c5ír ; f?ermí|
ttovpero ello es poz .burla ?:yrotticevfE£l n&
tener ellos indios tantos términos thtre. los
parientes para íigníñear í>íílínctaniewte el
parentefcopzocede Detractártelos parícn*
tesónos a oiros.muy familiar y l?crmanat
bIem£te/£os términos que ay particuSares,
en el vocabulario fe ponen ,ypoz árapl&*
qtiíos fe-pueden t>c%& y explicar pidos ¿o*
ino efta M'el?o.¿fviííi mifmó h bien fe : srnra >ejl
la lengua eípafiola/eerplicaiíinítc^os, poz
aifcuHiOqu^os^quede^ímos^íügiielo^if
nieto ^qm e® fe$máo agudo .0 fecundo me
to^zímo¡}mmnoA^ínio tercero ;%c+
Nota
jmpoííi
cion de
Robres,
Capítulo veinte y fres
%D cía impofícion de los nombren pro
priosa los indios.
E^ De notar, que eíloe índice nielen po*
ncr los nombtes a los níñospoco De*
. fpues dc nafcidos los quales imponen
Ios.padr.es ,o madree pe ios cuentos ;y focs
ceJTos que acnefccn al tiempo que los niños
nafcen ,0 De loe roftros , y geftos quefacait
a! tiempo Del nafcer , o i>e lo que t>í$e la ma*
dre pariéndole, o t>e loque f^eel padre
quaudo el niño nafce 5o í>el nobte De la frere*
dad Donde nafce, o De el aue que entonce*
parefee , o dc la perfona q vífita la cafa, pzín
cípaímente ft es perfona principal,© Del ale
gria;otriíle5aqueaYeneIIa ,0 bzeuemente
De cofas fcme;antee: que acontecen Don*
deei niño nafce^ entonces fuceden. Y aflt
les impone nombzcs De anesf Cóndor) qes
buYtrc ( G uaman)que es a£oz CQuifpc) que
quiere De5ír piedra refplandefdente (Curo
nina), que quiere be5ir ^ufano De fuego*
(Poma)que fignífkajkon^c* Y^s^oms
Inés los tienen fraila que llega a fer De edad
De veYUtc años arriba o poco mas, o que fe
cafan ,0 eflan para ello, f entonces íes mu*
dan el nomb:e;Y íes llaman otros nomb:es
o De los padres , o agüelos ; o perfonas que
a anido mu y notables , y principales en fu
lina/e^ o bieneméte, el mifmo.De parefeer De
fus padres;o los que eftan en lugar Dellos fí
fio ios tí ene,efcoge el nom bse co que fe quíe
fe nobtar«v«g, ©tíos fe Ilamá(Atunca) otros
V ¡lcarima} q líguífica fdolo q l?abla , otros
fcetos n3tue0,pp:ío0 6IO0 $ndíos yt
(Caronába, oMaccha;o Guacrapaucar.&c) f
fí toma el nobzc t>el padre,o abuclo&ntcsq
ellos mueranrañadefe vn termino , que lo
&ííh'nguet>elpadre,o abuelo, v,g, (guayna
Anlaya) que ce ', Snlaya el mancebo» -re*
(guamaraTumbauca) quce0, Ktimbauca el
mocfcacl?o*
*J D elos ladrídos3o gemido* délos anú
males3o cantosde aues.
C£s be notar ,quealos Judíos no les pa*
refce,quepzoptíametelos animad bimos
f aue0 (que no tienen entendimiento) puede
cantarni tener otro0 affecto&fega los qua*
lee nofotros imponemos términos } a fmúi*
ncar obzas qelios f?a^c: y affí no tiene termí
«00 partícula^s^a el bzamar i>eí leo ,reli n*
epar í>el cauallo,ro5narí>el afuo;ladrar t>el
perro,$ruñir í>el puerco;cantar 61 sallo xa
carear í>ela sallína, golear fcelacaladría,
^ra5nar oel anfany a1fi t>clos semas mima
lee y aues*S todas ellas cofae que nofotros
metapl?o:ícamcte llamamos po: todos eftos
nombzesípozq piopzíamcte aql no ce catar)
[°s>dios llaman (guacanc) qpzopzíame*
tefigniñca Hozarlo cernir: y allí quandoet
Icón bzama;i>t5en (poma guacanc) el cauaílo
relincha (cauallo guacanc) el perro ladra (al
co; guacanc) ¿l I gallo cata (gualpa gu adíe) y aííí
en todos! os í>cmas.£;ccepto las unes 4 ve
nenbuen fonído ?Ymueílran regolfó iml
canto xomo la calandria/uyfeñoz 7 w^ue*
ronque desnto Jeitos llaman (guarpinc) q
fí§níftcz, goi£eár:po:q veéq m'ngffo beíc¿
dos dios tiene conofcímíéto ga conofcer, ríi
legua ga l?abIar.£fíos indios 9 níngu verbb
bdosqft¿utñca lasobzas be anímales ,o ^
«espesa mas 6.1a tercera períbna,f alTí fe
qíi clloS;fodos los tales verbos ^uofe varí&
poz las tres perfonas (como eíla notado arrí
b a 'cftlcspítuío sel vcrbo)lHoobftatc cfco^o
enei vocabulario (os pego todos >cnla p:íme
ra y fegílda perfona: po*q ga la congruYdad
6ia frabla y arte 61 pablar no impide q los a*
Díinálés no lo pueda be^ír.^autábíe las p5
go jpozq fabí da la pzímcra ptrfona, fe íabefr
las bcmas ; po*qu e fon el batíí s ?Yf* wdamens
to bellas: y sellas fe forman las otras* \
4nXPud?os otros términos particulares 4¿-
filare que al pzdcnte fe pudiera tractar;cos
mo ion los que ftgmñcan las £pfas be úts te
pí0s.,adosatozfos ?Yfcruicio bellos. ;obla-
ciones;facrííicíos que ofrecían ,' ritos' Dt
fusf3<erddres-baYlc^^^n^^uc^00 ¥%c
fias; cantares querían y t>c?tan^ero
po* etittár ptoli^tdad,t poique mut$0$ se^
Ilós fe poiidranend vOcrvbakríO:Y aun tam
v bíeh;pozq mí intecw principal cñftc arte fiú
esenfestar pablar cofas fuperííuas y cúrm
fas eMa I^ua ?fíno fol3mét¿Iasiieceiíanas
¿a la ptedícaeío y publicado '6!£aiáge!í0;> y
¿¿¿tarado befos invítenos be ufa redipcíd»
me pareíce, q al pedente aballara tobídpo*
P||it.i^fDe algunas figif-
ras ge nerale ?> y rn odos de ¡hablar paf .
ticuiares que ay enefta lengua.
.
Setas figum ymodo&tei&Wr. 7* ,
¿abado Ya coelfauo: Omino el
rra erado oclas oefro partea , cj
cóftítíifc h o:a cío ^y pelas pió?
p: teda dc0 t>cll as, y .& Otros ter
minos añeros a díaselas par
tictilas:q aunq no ion ugnííkatmas^ítruefi
para o:nato éllas.y fcado afí* miTmo el ozáe
Y manera, como fe pan t>c aYfítar y ordenar
ym&to otraé^a toilífap enefla legua vfi|
o*acío;op!4íicac¿>grua y perfecta ¿ga í>ar al
gficupíuníéto Ypfectíoti a efle ufo afilio;
reíla víífinadaméíe>tr3tarbmieméte fcos co
fas/Aa p:miera;acer<:a í5a!0ua0íí^tiraiJ ge
neralee^Y modos partí culares tf qe&os 5«
díosvfau^q parece q vi cótra las regüs bi*
d?asXa,tf. acerca i>el aceto y modo í>ep:o*
terír los términos f t>íctíoues t>eíla lengua
CScerca t>eló pzímero;es t5 notar yq eneííi
legua ;los indios frabládOjVÍan t>c alguna ft
guras tMOdc&-t>cf}abhrpt q vfan los latí
nosrgfan primero t>eU ftgura;q el latino IH
mn(mocxáo)q es;quádo lapzímera gfona,;*?
U<o la tercera ;la llama y atrae a ft/in cofim
ctío3lguha;cóu el verbo Deíáp:imera*v,gi *
¥0 ^omíugo;cono5co a t>íos ,q crio d cíelo
Y la fíerra>i>e5Ímos (ñoca Domingo ..dios ha*
nancpadiapcaypachapyadhaGhiaa^ieciLii^ 'í;
C?íe\vfan í>ela figura ,Uainada appofícío^,
quees aYuntainiento De aos nóbzcsfnbñStt
uos^elvno &edaratmoí>elotro*v,g. ^0 veo
al £aríque mí rettO*;íuremos (ñoca curair
appoyía;ncuni)
£apíturo veinte y quatra
Cf tem vfaubela figura,que el latino lima
(íyI]epfís;o conceptioj que es, quando juntas
ptímera y adunda perfonas,a ambas coercí
pondeel verbo t>e plural bela p:ímera* v,g;
Yo Y to O**** tomos elidíanos) pernos al
cíelo a vera oíos , bebimos (ñoca'canguin,
chriítiano cafpa hananepachaman riífum^diofta ú
cunganchicpac»
Cftcm tienen los 3todíos en fus platicas y
razonamientos grandes encarefeímíentos
Y maneras be pablar , que llama los latinos
(emphaíís) que es encar rfcímíento;o engran
dcfcímtento be alguna cofa ,mas belo que el
rígoz belos términos píde«v.g* Queriendo
encarefcerla riqueza De alguno, í>íjen (ou
racanchic tucuy ymaaycayoc canc) que es bc^
5tr/lBf o Cacique, es fenoj $ todo lo q aY en
el mudo ;Y lo poiíee. C5tcbevnoql?aan¿
dado mtic!?as tierras ,DÍ5en (maytifsm cama,
poi irca chay) que es be5ír«2lquei l?a Ydo l?a*
ílael cabo bel mundo- C3temquadovn&
tiene nmcí?a fpamb:e,acoílumbz£ t>e5Ír (mi
cuymanta^uañuni) como ñ bí;tefíe*E>c frams
bzeme muero ♦ Sffi mifmo.poz be$ir<£omo
te pareciere a tí , o como tu quífieres , bíjen
(cam manta) que tomando lo en rtgoz , cali
nada fígníffea , fino es ozacíon imperfecta:
Y tomafe poz aql o q bíjee metap)?02ícaméte«
CI3íH mifmo tienen otras mu y muchas ma
fieras be pablar metaptyotícas y figuran*
isas ,que po* fer muchas y ungulares , y cali
no caer t>ebajto í>e reglado las pego, y poz
cuitar p20lírídad:las qualescl que api^díc*
re la lenguaje o la expeñencí&fompiZden.
3SÍTÍ
bclas ff guras*
75
33íTt que efta lengua tiene muchas figriras
ytropos ,Y aunque mí ín tención (como "ago
ra t>e5ía)no es tractor tf toda© ellas en par
tí culatees empero neceflanó alómenos trá
ctar bzeuemente acias quemas commfímS
te vfan, y be las que al que &c uueao entra
en ella podrían confundir , y *>ar occa*
íion &eerrar,creyendo que aquel modo be
fcablar ,era Defecto befa tengua, no eftando
aduertído bdlo,-£ aiíí entre las q vfan muy
frequentementc allende belas Dícl?as;ay la
figura;que el latino llama (aeclypfis) q es,
la que ago*a acabe be DC5ír ¿quando enla o
ración falta algfi termino, para fraser el fert
tído t>ela ozacíon perfecto, el qual fe l?a be
fuplír o entender , como enel ejemplo t>U
cfco,bí5en (cammanta) quecnrigozligníü
ca,bc tí ,y no tiene fentído entero, fino que
falta e! verbo y nób:eX(M •nafcameánga) q
es be$ír ;£3ea com o til quifteres (ñocamama)
bi5é;po* be^ir > £omo a mí me parefdcre,y
y enrígos/altaaflimifttto el verbo y partid
cípíoX (rurafca cachunc)
C5tévfan oela figura^ ellatíno llama (fy
«alaepha,© fyncrefis) <!¡ es.quádo cocuiTé ím-
mcdfatamfte bos bíctíones q no tienen bu£
foníáOpíí fe^feríefeií ambas enteras y y en
tal cafo,o la vna^oambas pierde letras , y
caft tf ambas fe l?a5e vn tf o<v.g< t>\^l (afpac)
pot (afltapac) q fígníRca f> aquí a poco;® flT
mífmo bí$en(chungáca) pO*(chunga inca)q ff
gníñca»a cada vno bíc^SíTi mífmoCmithmi
po:(mkhyma) que fígnífíca, etfrangerO;!?^
eí?o ya natural en algún pueblo»
¿Capítulo veí tttc yqmtro
<0& vían oda f?gura; q.d tetáro (vianda
se nomine &2tego;IIama(antyrhefis;quc ce,
quado vna letra fe pone po* Oíra;Deia quaí
eftpa tiidipe vfanmucJ?o,p:índpáImcte^n
la* tetra* 4 .flmbol^i vnae co oirás 2 como
vían tfla^po^u-, y «i cótrano.t p025e~7
o! cotrarió,iE.po2,0,®;po2.p3níe0oia o,
<5*a dc poner ^ aílá eniae o unas í emeía*
tes. v,¿,£jtf pió ,t> f o p*imero( M iconí )ccmo
p02(micuni)Éí:epIoí>fofeg|ído(Tytc)cí^
fr ;f??Utyti}^el° «creeros imljbocá, po*
.(fimí) Bfelg qKarío(qabra;barua;poz(caPn)
^doqmnío (Oma> cabeja,po2 pernal 4
..:afli en otros mucfco*/ L
CJtévfan í>daft0iira,qeUatíFío ffamaftáii
toJogia)q ea repetido rnutil y fcperfSua Wo
mtíinp.v*0.í>i5é(ñccaquiquij)Yo niíftno, q d
mifmO(Cam qmquij^uOtü miTmo q el fcaiiri ffi
$í1íflca,tU;Yd(quiquijqui)fo m¿íno, W ¿i*
»(w>cappachay)mivrt«düra>q.cl (ñoczp)f^
^«fi«^ta,fdípachay)mívcftídttrarC^
papachayquij tu ropa;q el (campa) fiairífiw.
f[#t£vfcn. tflaa ñguras (E penthefeo paren*
theíiS,ParagcgeJ)q ea ínterpoíkio.o poWoJi^
cío DeIetrae,o fTI!aba0;eíeI nobre / o verbo
(como arriba atiemóe i>i ei?o.Vv0,po* (pana)
C^^nopoípoflíédod(ilajpoi)v^i|^uay>
q wnihca^imdc,&í3é(villapuilaüoyj tf<™ iff
l^if^^ ?***» togar. í>e (mayni
belas figuras*
74
■jfmayñnnmme¿)T?alfi en otras muchas. '
$£$té áflnnífmo vían dc barbarigmo ;q es,
tomado términos níos ; y ap:oued?andofe r
fcenós;co:rompíédo!os y vfando bellos ,no
a mtcftro modOrtiiio al ftiYO, Y cfte barbaríf
roo ,'íio ee vituperable yñnolméñhlc.jpozq
lo.vfafJpótneceíTídad y faltad terminóse
las cofas q ellos no tenía , Y agou tienen ;lo
qual léelos latinos muchas ve^es 3 vían* »
do be términos fuegos y ffrcbza ycos, y fra
sérnoslos ¿ifpañoles cada oía,5 aptoneacfraii v
do nos befos términos eílrageros^parafí*
guiñear fuecófas.S q carefci0mos ]$rt pte »
fente vfamos.^os cjcéplos/e podrían tr^er
íací!tn£te*SíTi los indios vfan 6 nfostermí »
nos para fígníficar nfascofas5beqelíosca
refcia;v<g,Sntis ^nofotros fuellemos alia
no tenían d mY^crío bela mífla, no tenía co
feíñd 7no tenía noticia he gracía,ní betas be
nías cofas benuéllrafe^níbeotrasmucbas
cofas^aíTí paralas tales >ní teníi nebres, i
ttíYerbis parafísnífícárlas ^apsotfecftáfe
tftiíosuobtes^dinádofoscomo ios Tuyos, f
lo qual cnla legua íatína/mabarbarífmoyY
QÍTí ellOS Ofoc( Y gldiama ririKmi&tdaoyájgay •
pac)q es t)c*ír,BoY ala Ygleua', a oy* míffa. ■
feeys allí como vil o.cfte termínclarglefía i }
poí?ícdolo en sccufatíuo»c6 el artí etilo ,ep2e
péfide(man) q Yifltíífícajnouimtétó ,po:qfe'
rige 6l verbo(rJnt}q aSíí mífmo ío ftgmñca,
^elotroííebíc mílTa/eponeefílmífino ac
cnfetiuo.ee fu ptepofícíd(ta)q figmñca quíc
titápotqfe rí$€b£ aql geríidíooeaccufaíí
iiOffbvágaypac)qtteftffi mífmo ft'gmffca quíe
tttd^epW^l verbo,v,0. iftiegfltada &15C ■
Capítulo veinte y qtiatro.
VtiO ft Otro (nachu padrcguá confeflacurcanguif)
que ce^eunueítra legua, Ifraeteconfeifada
con el padre^Kefponde te el otro, ( M ana pá*
drc¿tatarinichii,chaypac manaracmi con&flacchu
cani 7 cónallarac xamufpa;padreguan confcíTabuíí
fac) queeat>e5íi\ 7Ho \}c pitado al padre r
po: efíó aun no me \}t confesado, agoza en
viniendo ,me confcffare con el* üc?6 aquí*
como vfan t>el verbo^onfeflarjque ee nne*
flro/onfugandolo afu modo , poz loe ino*
doe y tiempos que conjugan loe fuYOe. Wc
la mífma manera generalmente vfandeto*
dos los fcemae nóbzes y verbos, que liguís
fícan nueftrae cofas, que antee no tenían,*
al pzefente tienen.^ aííi también t>í$en (Cas J
uállodafrenaííác) que es í>c5¿r, enfrenare el
cauallo (Mulada íillarcaiu) que es fce^ír^enft' >
He la muía, Woáe nobzee y verbos fon nuc*
llroe,&ecHnacíou y con/ugadon Tuya >y aíK
fien todos loe t>cmae comunmente vfan > Y -
fran í?ecl?o elle frurto be nuettra lengua, fin ¡
auerlee mdíe ímpueíto cuello /j? \}*¿í elíos ¡
pzouccfrofos barbarífmos,t>ígnos t>e muy !
juftaefcuía y alabanza, tanto mae quansi
tocomo bígo elfos t>e fuYOlofcan focado^
poz la neceiíídad que tiene t>e terminoe;pa
ra figuíftear las cofas ,quc antes no tenían,
Y í>c que al pzefente vían*
C'?t£ vfan bela figura , que el latino llama
(emphaíis) como arriba fe comeco a tocar, q
cs^uado el termino fe tomaen menoz ftgni
fícacíon bel rígoz bei,£ometenla>vf3ndo*
belle termino ftapa) q eevnnóbzemuYgei
mraltf aplicado a mueftas f?aWae,Y *& &**'*
ctíon e¿:clufíua;que lignítica lo qmtn lata* %
telad ligara*
(fblúmodo)f curomace, tifohmZtCrflosítt
dios pablan po* el, lo q los latinos poz to$£
nobles verbales en(or) o eu(crix)amatot\ama
trix.&c) ^f defp#ftol,antadoz;o amadoza,
Y los itmcj arce }f frablálo ,/íí tado el bícl?o
aúj ect íuo (c,apa) co los participios bel ver*
bo ?q fortifica la cofa 4 queremos explicar ,
oconlesTiobtesbella,v.g. &%tmplo frelo
pzímero. Cu eres comedoz>bí5e«(micoc^api
cangui) Cu eresbeuedoz; bíjejvpiacjapa ci
gUíjforoyfabíO^bí^éCyachac capacani) £;eé
pío be!o fegüdofcachejfigntfíca fal (caeré $**
l>a)cofamuf falada( M izque) ft$níñc% ;otilce
(m!zque^apá)cofatttU7bulc:e(Caiacha)Ágnííi
ca/arna(carachac,apa)ffgmík3,cofa mu? far
itófa/f aflt generalméte fe f#ta co todos los
nombzcs y participios enla mífma ítgníftca
cid pjopotcíoualméte,^ ftcpzc fe pofpone a
0 clíoSjY es vna manera muy elegáte f ge*
ircral be pablar cnefta legua* g>í.te al pzíncí
pió A fe cometía la figura (cmphaíis)f?ablado
poz eflencbzejpozq en ngoz,mayoz es la ti
gníilcscté bel, q no es el fensido en q fe to*
mapozq en rigoz(cachc$apa)figmfica ., todo
falo folatnf te fal , y tomafe poz cofa q tiene
lHttcl?afal(Cáracha^apa)érígoi;l«gíííñca;t6
do farna;o fólame"tc farna,£ tomaíc, poz có*
fa<| tiene muefrafarna (Micoc^apa) érígoz
llgnifíca,fbio comedoz; o cofa q folarnfte co
tné # tomafé poz bobzeq come mucfyo, ?af
ñ en todos tes bemas/^ítruc el tnífiuo (ca*
pa) para todos los géneros, l^oz^como
cfta 6íc)?o aitíba >endla lengua , no a y t>0c
r&íabf giníer^iflnoqle conoftela biftere*
& ííí
Capítulo veyntc y qmtto
'fcía pot c! nombre q fe le afisdCiV.^fM icoc
$apa guarmcjmuger comedora (V piaccapa ca
tí) frombze bmedoift aflt e«¿os achias*
f£^ finalmente vfan eílos indios eneíta le*
gua,cafíae todas las usurad q los latinas
cía latina/? abada mitctyo é--c\l%$ ¿tfcibé pnc
ño ellas, y fr* mc aeténídó eticllo mas oeio
que pefe :po*q parefee q a auído neceflídad >
Y no citado loe ntteuos aduertídos cu el'o,
podrían aubdar en algíta cofa péílldo q era
ímpzopiíedad acia lengua.Hduertidos y&
aelío entéderfo l?á guando lo OYcre pablar,
Y poteitas facaráias aeinas, y Ja abSd&da
ác modos ae Rabiar cnia lengua,^? .dtoba*
ftealptéfente^paralo quetoca aios tropos
Y figuras queeiieüafevfan*
\ <fíü.e algunas maneras de hablar par.
titulares ¿ que parefee que fon contra las
reglas bichas,
ESía aícl?o arribad eft&aictíon (yoc)
es pzepotfrion-ael eifecííuo ¿y es íaver
dúd qlo es;pero muchas w>es eneíta
¿lengua fe vfa aeíla,quedandofe enla mífiua
fí$t\\fÍ£%c\OyY fe junta y copone co mudaos
ndbzes ,y poz ella fe conítítuYe vna manera
vníuerfal ae l?ab!ar miiY elegante , compon
níendofe con todos ellos y í?3'5Íédo. c$fí vu
termino íncople^o A fígmíka poífeer , o te-
ner ía cofa ftgníficada poz el nombze á que
TcaYttuta>v.g,(Co^a)ft'gnílTca)marí4o(co^a
yoc)1a que tiene maridofG uarme);0g^íjííca
tnuger (giiarmeyoc) el que tíen-emugef (Pa
■ftajfopa Ipachayoc) el q tiene rop# (G uacin)
be mañeree bef?ablatv ¿ 7¿
Cafa /guaciyoc) el que tiene cafa(Churin)
biío (churíyoc) e> que tiene Wo.f afliges
néVatmettteíeffita con todos los nombzes
ente mtfma fígníficad5/p es t>e notar, que
cwandsfe (unta con nomtoe, que le acaba
en confonante , £1 tal termino en efte cafo)
pierde la tal cofonáte como parefee claro
en los t>os ctempios ímmcdiatos) Y
flempte fe pofpone al nomtoe, y fceclina co
el, y fe pone al fíní>e ambos vnafolapzepo
lícíon cafual, v,g, ai que tiene ofos con05*
CO;be5ÍmOS(ñauiyo&a;riccinn
% Déla manera Je hablador eftapre
poficion5Nac#
CoftumbzafcaiTí mífmo en cita legua,
Lvna manera i>e pablar >no menos ele
gáte ni vfada qla paitada*? es poz efta
p:epofícío(nac)q tiene la cótraría ftgnrftca=:
cío oc(yoc)couuíene a faber.rtn, f ffitafe ? Y
•coponefeafTt mífmo geueralméte co todos
las ndlncs,3lo qual refulta vna total ñ$níñ
cacíd;qcs,eftar.o carecer fcela cofa ü$iiiñ*
cada 7poz el termino ,en cuya cSpoftcion en
tra la i>ícba piepoftcío (nae)v<£.(Homa) ft*
guíñíca ;cabef a (homaaac)cofa fin cabega(Ca
lio) ilgníft'ea ;lengua (callonac) cofa fin legua
(ñm\)ü$niftmi OfOS (ñauinac) CÓfafíh OÍOS.
(Cinga)fí5mñcaínarÍ5es(ctngannac)cofafín
nárí5ic0Ccábra)fígnífica,bafua«abranac),t>ef
baruado;o fin barua.f affi g encr almete, fc
puede ffitar co todos los nobtes;có los qua
les tíene^poxcíonaímSte la miíma ftguífica
-$ &* *m ■"/■■ u
Capítulo ventee f qaatro
tío y "tan era í>e nublar ? íícpzc fe pofpone al
nobic co quU fe fñu cfta partícula f nic) Y a
clia Yacl/epafpone vn foto articulo^ p:c
poílcío?! cnünL^m t>cnímo9 (runamaquin
naaa.ncuni) q &. Uto al I?ombxe qite no tic
ñetnm 00 ,o fin m^tio.*»
«jf Déla manera de hablar por cfte
nombre3Camayoc}
IÍ3f es fce notar aífí mífmo,q loa indios
eneífo lé0ua;vfaít muy frequentemente
e>dte ndbte(Camáyoc)q pzop:íaméte íí
Soroca oífícial }o artífice &e qualquier arte,
ooffidoq fea,? frablafepo* estando Jo co
ciHobtcM Henifica la materia principal fccf
oíFitfo q quiera fí0nplícar?coponíéd o y J?a*
5tídofe vn notec co el.v*$.(Qsero)ñ$níftai
ma4era,q es la materia tfq vía d carpintero
(cm^ro camáyoc) lí£níffca;earpiutero( G ua*
c,tl) unifica, cafa , que es la materia ptínd*
pal &cl aibañir (G uaci camáyoc)ftgiitíTca aU
bañir(Y uyu)ft$mfíca;o:tal!5áM[ ce en que
trata do:te!ano( Y uyu camayoc) ft'guífica o*
tdano, yalTí enios demás ♦-£ no fojamente
wan í>eflc termino euefta (lenificado, mas
minio eílícnden mas a vfar t>cl, para%mfií
car;elqueacortnmbiaa l?a5ermuvfrequéte
tríente alguna cofa ^aun^nofea oífícíal i>e*
S1"1 ** ía* coí* P?°P*ía men te £ertenc5ca a
amcíOjacl/ecttuandola oda manera M'ct>f ,
co el termino .nob:e,o vcrbo,q fignifíca la
tal cofa .ft&natnbtefl operación, líes ver
bo*f quado es verbo ^fitafe co el ínfínítíuo
*f r#quandon^e,éouel mífmo, cofozme
fio tocí^> arj-iba,v*¿t£xepío t>é!o p:ímcro,
be maneras De bablatv
91
(llullay) íTgníffca,llientír(JIulIay) camayoc)
métírofo^o bobze q míete mucbo (P ucllay)
lignítica ^ugar (pdcllaycamáyoc) íigiuffc
ca,fugad02,que quaflí lo tiene po: oifícío
(Porij) figmíka andar, al que cómanmete
camina. , le llama (porijcamayoc)cammadoz
(Pungo) lignítica /puerta (pungocamayoc,)
el que guarda la puerta,? affi generalmens:
te en todos ios &cmas . f ftempze ci ndbic
(camayoc) ft\}*t>e poftponer ül otro tiom*
b:e,o verbo ,b35íendofe quaíl vn tenmno
incomplejo conel,? quando es nomlnc,cri
la frecimadon bel , t>efpaes be ambos fe ba
deponerla p:cpoftdoii caflual. &a t>íífcreit
cía oei genero/e conofee en el adjunto que
lele puííere> v, g, ^o conozco la ponera be
Cafa,Í>í$en(G uarme pungo caoiayocta jriccini)
YaffíenIosi>emas*
«[[Déla manerade hablar por algunos
verbos deffe&iuos.
~|*3mbíeii tienen los ?ndíos en día leu
1 guaina manera t>c babf arique pare
fce contrz h* reglas generales bU
cbas en el arte ) po* ciertos verbos cópue*
líos i>e*fcctíuos, que fofamente tienen piu
mera ?te$imd* perfonacn ambos mime*
ros ,f fou como verbos t>eíyderattuos.v,g»
(M teunauaac) tengo gaita be conter(micu*
naíTungui) tiene* gana t>e córner^ fo:ma*
felá ptímera perfbna t>el fínguíar í>cl, befo
piimera bel ungular bel pzefente bel indi*
catino freí verbo pjmcípaf tequien toma fu
fí$niñcion} mudada la> Y; Purera en;%jr
ti
Capítulo veinte y qnatro
añadiendo (uane) la;u,vocal.££emp!o(fm*
cuni)como;la?y;eu3a»DÍ5e (micona) aña*
4ida (uanc;micunauatic) tengo gana De CO*
mer (micunauarca) tuuc gana De comer, te,
fej plural Del/efozma#lemífmofingu!ar,
añadiéndole (chic) como en loa eremplos
Dícr>os(M icunaukchic) tenemos gana 6 co
t!!er(M ieunauarcanchic)£uuímOsgaUai$ CO
merXa fegfida perfona del Ungular ,-fe fo*
¡Ha coino eiía pzímera^ poniendo en lugar
Del Tuanc ) ífaqgui)v,g,( M icunaííungui) %\t*
nesgana De córner (V pianaíTurcanguí) SCtwís
fte gana De beuer.lpara ba?er el plural Des
lia fegnuda petnbna/e f?a De añadir ala míf
nia;la Díctío (chic) como pzofiguíendo los
, e^éplos Dícr)oa; Diremos ( M icunaíTunguú
chic) jCeneys gana De comer (V pianaííur¿an
guichic)CuuíJke gana $5 bener* Y allí enlos
Demás tiempos y modos* 1? pzopozcíonaU
tfiete calí De todos los verbos/e Tacan enla
imfmaítgmícacíoufemejaníes verbos Def
festino? » yTeniejantes maneras De frablar*
^£2ly áffimífino otro>erbo DeffectmO; y o
tra manera De pablar general , caíí como la
Dicr>á:tábíé al parefeer cotilas reglas ge
itérales »y es , elle verbo(Capuánc) tengo, ga
la ptímeranfona Del ftngularCCapufsutigui)
t íenes ^pa ra lá fegíída . v *g.P acha capuanc) f|
gntftca,£engoropa(Micuyc3puarca)1tuue
q comer (Guaciacapuanga) Cendre cafa*^?
aífíentos Demás tiempos y modos. I^ira
el plural /eí^a 6e añadir al Ungular ¿la pal*
tícnla(chic) coméenlos, etemplos bichos,
Pachaca^ uanchic) lftoioirosj:en¿yioí ropa
í>e maneras fcc l?abíar.
79
(M tcüv capuarcatichic) tutumos Í>C CdmeíT
¿templo í> e la fegunda perfouá (V plays
capuñungui) Cienes bebeuer (Yayayqui
, capulín rcan gui ) ¿itftífte feño* # aíft CU IOS
lernas tiempos y modos.E! plural le íttann
^^k ftogáíar ¿añadiéndole' (chic) como en
los eséplos 2>icl?OS (V piay ■capufiurtguichic)
:1ümííle$ D2 beuer (Y ayayquichic capuflurcá
guichic) Cuuíftesfeño:*
■C?tein es t>c notar, que en ella legua mu*
, chas ve^es fe fraila los aduerbíos con gze-
porciones cafuales/F entonces fetóma co
mo nomines yfe reclinan como ellos ^ to
ntífmo acontece be! ínfinítíuo (como ella no
nao arriba.) templo be lo pnmero(Caro)
q fí$níff caberos >es aduerbío , y bebimos
(Caromarini) ^oy íero 3 ¿(Caro mata xauíün i)
Beugobe teos ( S ífpalia) ¿Cercares aíu míf-
moadaerbío-, y b£5Ímos(S ífpallapblarcaní)
'fiftiMC ccrc*( S ifpalla manta ricuyqui)J2>endc
ccrmtc mire, y aíH Qtotiro*tniictyo3.&xtm
pía De lo fegnndo ( M icuyra cuyqui.)¡2>¿te a
.c0ín¿r(Vpiaym-mrini) ^oyabcuer*
4£*t no fofamente en ella lengua vían be¿
los aduerbíos; como t>t nombres ívecünan
dolos ?peroaunbetesmífmas pzepoftdo*
nes , quando entran en -compoficíoú con
nomíues;comc» cllabícfro arriba bellas pse
pojicíones (yoc)y (nac)alasqualesquan-
do fe componen con nombxes^fes &ñádí*
jno$;otra'$ p:cpoficíones ytf aíFí ; a(yoc) que
es pzepoftcíou be effeceiuo^c añadimos
otra pzepotfríón. be accufatiup,vV$.' be^ú
mos (ñauiyoda^ ricuni) 0eó al que lie-
I| Capí* u!o veyníe y eíneo
ae^fos , y «ffí- otras muchas ve$es acotefe
celo miumpe aduertído bello al mieuo.eti
la lengua, para que quando oyere remeten
tcsozaclones;nofe parejea mipjoptíedad ,
-poique en tal cafo ,f en otros remefa tes to
manfe las bichas parias &eía ozacíon pos
tiemble, y entonces tienen las ptopztcda*
dea ¡ se!,y eflo abaíleaí pifíente befto, r be
las fane/antés materias
Gap^v Déla vi cima prppric
iadde íasochopa rtesde horaden
que esprófodia^o acccqto. /
a materia belacceuto (que el
6ríe0o llama pjofodf a > ? e J
patino íeíioz,y elltrpañoifoí
nído7con que el nomínelo par
-J tebelaozacíonenqualquíerlé
(gtíafe pzonuneía y pzoffcre7o betemendofe
en las fallabas bel ,o cozví eudolas) es la ma
feria mas biíficttltofa be entender ,? alean*
íar3que3f en todas las lenguas* f poz efb
en las gramáticas y artes beellas ] los que
lasi^f ♦ las fuelen poner a lapoílre jC&mo
cofa que tteae mas '.btfficitltad,? particular
mentcia tiene en efta lengua , y elpzíncípai
ma€ftro <\ la !?a bcenfeñar en eüa ,es el esrer
cícío bel bablarla, y opla pablar ¿on aten
don/f po: efto pafare pen ella coji mas toe
uedadbe lo que la bífficultadbáa mptería
rcqtsería,rcmítfcndo el íectotal ejercicio,
jui;
*d acccntQbclnombtc
TTfo^cro toda vía me t>ettdrt en algunas
reglas,aunque no en. be comunes,? ¿ene*
ralee Delaccento^ní en declarar q fea, pojo
mppougo;que yací la tmo( para quien pn*
cipalmente elle arte fe fr^e) lo fabc De ia K*
gua latina ; Y el que no lo es, bailarle balo
que De palada le toca,
C^o psimeroes dc notar /en eíla materia
que rodas iasbíctíones , o términos en ella
lengua (como en las bémaojtíenen frHabor
í>e que fe componen > a ¿as qualcs general*
mente conuíenen Dos p:op2icdades,q ion,
quatidad^accento.v-sMction .esCAmao'
tanque figniífca;J?ombze ingeniólo, fus ft*
liabas fon. (a,ma.cua.) ellas timen quontt*
dad,Y accento,Jla quautídad ¿s/er luengo
o lueue.Xuenga es , la que galla dos tíem*
pos ,en fn palacio: 3B:eue ia que gallo ■ vno,
refpecto De la luenga, y aftí enel ejemplo Dt
cfcoJa.a.fmmcra ffttab a/efpeeto *e\l (ma)
regunda,esfYnabab:ene,Yla (má) refpe*
cto dela.a^es/Yllaba luenga poique fe «¿*
fia en !a molacíon. t>e la (ma) dos tiempos*
o compafes.eH comparación oe ú^ren la
*'ela;a,vno;enrtipect0 t>e la (maV) £n lo
quautídad y medida be laeíyilabao, noW
para que gallar ai pífente tiempo, poique
e^obaíh para el accento;en ella lengua,
Crecento .no es otra cofa que vu afear , o
abajar ;oal{ar,Y abaxar las liabas De al-
gún termino , y sffi fe fuelen poner tres gé-
neros dc accento ¡ Sgudo,que es oquefed
que en d termino la fufaba fe aleo . o en que
nocbctencmos^raue,coqueh filaba/e
Capítulo vc^níc fótico
tib&w í otríídofc. Éí tercero círaimftexo*
conelqual fe afea y &ba;ta cotffequutmf;iu£-
At 7 É>elqual no ay para q tractár aíptefcHz
tc$otq>oya noto a y ^ofiloaf nofc flete.,
f hfí «o I?á5ea tmeftrojppofito ; W tapoco
lo i?$$éei aecento grane y que es con el: que
^bajtamos ;0 corremos la falleba* S^e Tolo el
aceento agudo tractare a! p:efcnte poique
folo cí es eí que trae la oíif ícuítad en la pro
inincíadd ; Y áííí t>e aquí a&cfate todas ías
vc$cs q tractare $e accento^eutí^do fohreé
te.fcel actento agudo , q ce co q la ff fSa&g ft»
aí$a fufpédíédola ;o3tcnícdonos en el'a*£l
quaí no es mas &e vito dómenos fenfí ble,
euc^datermínoínccplexo^Taíríenele^em
f$o fefólpo t>e la t>íetid (Amaóta)el a ceceo ?ní
eílaeul3,a«ptímem>níen!a(fna)n!enla(ta)
f(no en la ¿o > poique ella ce la que fe fufpen^
detenía qnoeí>tenciuO0^í5íedo(Artiaot3>
#J~'$íejíi es oenoíar^ q en ella lengua la me
«oí Mcííon ;o termino be los incomplejos,
tiene vna fallaba j y & niafot nueueASg*
fcylpío pelo primero- í'Gam) tu (Pay(*queí '
(ri) vete templo tjelofeguudo (M icuchi
nairurcanguichicmác) # ft te t>íeíeutf comer*
CSíiü mífmo fe f?a trotar ¿q en eítalegua
a$ umd?es í?vpto0Oo (i>e>ai ? tía ?eí íoí^ú'í ;) >
Tf todos fe queutan pos vna ffllaba ,.quadfc
ia fegunda vocal; no fe pzonuncta como voi.
cal; fino como líquída»Vvg<($upay ^&Hs^yi*
cungi.guacha) if^ero ftlas vocales atnbiisv
fe pronuncian como vocales ^cada vua -Ifl&i
raíufYlIaba ^comoen e\tfot>íc\}Q (amaóta}<
l$n otros fem e/antes,
fcelaccento bel nombre* $<*
CSífi tniTmp fe l?a be notarquc qtiaiuf o<!a
bictío tiene muchas fallabas , ene!,ppof?to;
1« poftrera/e llama vítemela que eirá atites*;,
bseUapemiítímajla que antes tfefta }mtt
penúltima,? alft confeqmjtíuamcnte,
CP&'as fe íjjabenotar^quc ^tinque Ja cm*
tíd&d j ?cl aceento fon piopríedades qué
cftan en toda la fallaba ?y i toda ella te con¿
uíencti pero el accenío no fe fíente fino ert
la vocal Delaftüaba fronde eítá*
CSfTí -mtímo es e>e notar que en effaíens
#M)mn$nn .terminó bé muchas fyúséékj
tteneelaccentoen lavltmia/moenlas tte*
mas;confo2mea las reglas que femaran, *
C^'tos ptefuppueííos aííí bseueméte bR
cfyte como fundamentb/e fran lasregías
figiuente& t>el accéñio /Rimero 'bel nom¿
bie y juntamente í>e fes tomas partes W
la oración indiferentemente ¡ i>efpues oel
verbo*
^Príínera regla del accentp
;- del nombre.
Ciadas fes aíctíones monorYIfabas , Q
be vm fyjbtmjtíenen el accétden toda eflay
aunq fe fíete fólo en la mc0k¥¿0¡ (Cam) tú
( P ayjaqueÍ;Y anfi en las Demás,
C^odas las t>íct¡ones be sos frUabas,
qualquícr parte t>efe oración qnefea,ííe'
nenel accento eufa pzünera írtlñba.v>É¿
(noca) YO (Pirca) pared (Toco) tentar
na (Qjwaro) madero , y aííí en todos las
Semas. »??*»
Capítulo vcffitt y cínev
^[ Tercera regla.
fEÉtmfttodzs las bictiones ,0 termino*
/De tres fYllabas, tienen el accentocnlape*
imltíma;o medía fyUaba,v>s. (yacolla) mata
(quiilcana) cfcríuafua ;(""*) mía (vixeana)
cerradura , todas tienen el accen to en la pe
«ultima, Yaffí tes be mas,
1 >Ixce H&acSIc berta regla ¿odaslas btetíones
pcion* bebos ffliabas ¿quand© fe les añade algn
na partícula po*oznato, opo* otra quaí*
quíer vía;o la p:epofictd^o articulo caíTual,
qnecntóces 7 aunque tenga tres fallabas o
inas guardan el mífmo accenro, que quaíi*
doeranbe bosfYÍlabas,v.g, &xempiot>e
lopzímero (guauquiila) germano (mácholla)
*íefO,ÉjtfpfobelOÍegundO (cingayoc) £5
bse có names^ábranac^óbze oef barbado
fejréplo be lo tercero (maquíguan) cd manos
(ñóca<f:a) amí Codos los quales ;añque los
bel pzímer ejemplo con la parís ctila (lia)
puerta pee otnato , f los bel fcgundo,cóía0
partículas (yoc)(nac) puertas po* neceífi*
dad &e Ja ftgníftcací 5yy loe Del tercerotafid
dídas como p2cpofíriones)fe fraga, be tres
ÍYllabas;como cotilla» pero tienen el acecen*
toen la pzírticra fallaba y como antes que le
les añadtefen las bichas partículas*
i,Exce CI5te*n,fefacant>eftafegla;>todosIos ftf*
cion. mínos^betresfYllabas en quea la vocal &c
la primera fYHaba;feíl0uenbos confonan*
tes tmmcdtatas7que las tales ¿tienen el ac*
ccto^eítlaptímerafY^aba^v.s;» (cóngorij ro
dulas (tóngori; ijTucf be la garganta (gua*
bel accento t>cInomb:e.
S*
ciiaquenc) mugcr que pare , y otras femé*
I antes,
«([Qjiarta regla.
CíSímñ todos los términos be quatro fyl
labas,o inas,tí enen el aceentoen la penul*
tima fyUaba.v.g* (Amaóta)íngeuíofo ( H aya
chuco) enmafcarado.(V cumári)oío ,ítodos
eflos Y s?0^ feme/anres tienen el accento ett
la penúltima.
<E£s De notar >q en efta lengua aY muy pos
eos ndb:es incomplejos , y tte-mas partes
t>ela oíacíon ( ercepto verbos y partía'::
píos) que tegan cinco ; ni mas filiabas ítno
dos/o tres ■> o quando muefro quatro , ^í*e
ejecepto verbos y participios, poiqué los
tales bien tienen mas íyUsbas^e cuyo ac=s
tentó fe tractara aba*o,
^Quinta regla.
CSeneralmentc^en todos los nomb:esy
mas partes De la ozacíon;De qualquíerqui
tídsd DefYÜabas que fean, aunque conloa
artículos y pzepofícíones calTuales , o con
otras partículas que pos compoílcíon fe
les anadeaos tales términos tengan en loa?
caíosoblíquos cremento bemas fallabas,
n'p'pot efíb tiene otro accento bel que tiene
(ti nomínatiuOjO termino ftmple/ino que en
todo y pos todo guarda el oblíquo , o el ter
mino copneíío el mífmo accento q fu recto,
ofúnple^g^jtépto Délo ptimero (&yf\fáy
que fígmft ca maícara , po* la tercera regla
arHbaDíd?a; tiene* el accento cu cinomis
tíaíuoeu la penúltima, ¿n el Datíuo,acúfi**
*~ 'Capitulo veynte y tincó
tíuo ft Smas caibs lo tíen c en la mííma,££f
plo^aynata&allieulTa^ponenne J?c!a mafca
ra(cáyñátaguan porifíac) andaré con la mafca
ra;Squei t ertní no^ayñára) que en el aoifatí
1*0 con fu picpoíTíríd tiene quatro fYllabas,
■yen el eff ectíuo con la íuf a> cinco ,)tiene fu
accento enei(ña)í>onde antee lo tenían aflt
en fos semas calos , Excepto el .ablatíüo
con la psepoísdon (manta) íé qual fiempse
tiene pot (i en la primera ff liaba ñx accen*
tó&íftínctQ&efy caío;comoenel ejcemplo
6íc1?0($ayñata ma'nta)el (c^ayuata) po* í! ¿tiene
fu aceito enla penúltima ? y el(manta)pot 1T¿
¿nía p*ímera,É#emp!o t>e io fe$uttdo(cayñá
tal!a)aunquecs t>e quatro ÍYliabas có la par
tícula (Ua)posque es compofídon^ci tcntíU
no (^ayr ara) tí ene el mífmo accento que an*
tes que te le anadíefe el(lla)
fCSacsfe i? ella regla el p:onomb*e pilme*
ró í>el plural t>e la ptímera perfona,que con
fn ptepoílcíou cafual;o con partícula añadí
da muda el accento, fcpetnpfo t>e lo pzime*
ro(ñocanchic) tiene el accento en la primera
ff liaba enel nomínatíuOjYen todos los t>e*
mas calcero tiene enía vltíma o enla penul
t íma;contando la psepoftdon ^como (ñocaní
dijVpa?ñoc^ti£Kícpac,ñocanchídariiocanchicmá)
fcn todos eüos y cn los fcemas,tíene el acs
cento en el (chic) -£?emplo*t>e!ofe£undo
(ñocanchicmc) S-ííí mífmo tiene el accento >
enel(chic)
JUf Sexta regla.
i(££n todos los nombres ; pionombses , y
mas partes i>ela ozadou t>eclínnble$> la áí*
&e! accento bel vei-bó. &
rttío bel plura^que es(cona)como(eítabíd?a
arribábase cremento fotoeel nomímtíno
bel angular # ííeua aífí el accento-t afl 'i tos
das las tales otetiones >be qualqutcr qmn*
tídad Dejabas que fean.tíenen eneí pltt*.
ral en todos los cafosel accento en Upe*
itultíma .contando coneí nombtetas bos ffl
labas(cona)que l?a5Ctiptoralv,0*(G;uarmc)
po* láfegunda regla Dicf?aíícneci zccen
to en la primera ff liaba (guarmecóna) lo tí e*
«e en¡& penúltima (cari) tiene el recento m
la pzímera(earicói>a)en la penúltima (páyeos
na) aquellos ¿o mífino^f afli en los bemas efe
iodos los calos*
fí Del accento del verbo.
P 3ra la claridad o el acceto bel verbo,
primero que vengamos a tractar bel,
felpan be notar. *
ári6*tincramcte;aflrí comolafotmacio bel
verbo be fas pionas De todos los modos, ^
tiempos (en la conjugado) fe toma bela pzí
mera pertena bel ungular >bel ptefente, oel
indícatelo ;como eílabíclpo arnba. f chafe
time voz regía sonde las bemas reforman,
v t>enuan5Sm poz la mííma manera la mif
maperfona es medida y níuel Del accento
t>e todaslas bemas perfonas?iuodos>Y ti&
pos t>el verbo ,Y po* ellas fe l?a be cognof*
cer la que tiene cremento , o no , potque ella
es ínf lexíbM íuuaríable t fe toma po* pos
fícío í>e todas las sernas, f k perfona que
tuuieretantas fyllabas , o menos que ella,
bíremes que no tiene cremento^ la que tu
m #
Cap ítulo y vcynte y cinco
ttferemae.tantasquantasfYlIabas masque
ella tuuíere ; tantos crementos Diremos q
tíene,em pegando a contar t>ende JafYÜaba
q le Y£uala 3q aquellaes el primer cremf to,
po:que es ta pernera que frase variado t>e
la poílcion^o medidas g, (Micuní) ^oco*
morque ce la pzímera perfona , y c$ la poffc
cíd;omedída oelas oemas(M icunguij Cu
comee) M icunc)Sql come £ltas no ííeneü
cremento: poique no exceden a la pernera
que es la medida ( M icunguiehic) gtoíotros
comeYS^iene bos crcmétos;>£l primero es
la penúltima que Y&uala a la poftríon , £1
fecundo es la vfttma*(M icurcanguichic) tic
ne tres*£J pzimero es la antepenúltima £1
fecundo la pcnnltíma&l tercero la vltíma,
YaíTienlosDcmas,
4£jLo te&undo es í>e notar y<\ne las partícu
las que fe añade a los verbos po* foto ozna
to^Y «o entran en copofiírio í>ellos; aunque
multiplican las fallabas ,no fe t>í$e en el p:o
poftto bar cremento al verbo* v*g. Én mus
cipos tiempos añadimos efh partícula (ca,
rac^me^lla. &c) como efta notado arriba t>\*
3?íédO*(M icuptirac,micuptica,«ftc.)l9s quales
enel verbo aunque fra^en mas íYÜabas, ko
fy^cn mas crementos , ni mudan el aceito
defino que-el mífmo cremento Yaccento
tiene el verbo co ella, que fin ella, Wixe las
que fe añaden pozfo!ooznato; y no entra en
compoífcíon, poique las q entran en cepofí
cíon y mudan la tfgnífícacío^mudsn tam*
bie el aceito, y acrefcientáel cremeto, v,g*
(Micuchini; boy be comer (micuchinacuni)
freí accento bel verbo»
*4
fcOY be comer a etro,Y recíbolo fcel, que fon
coihpueílosoe(miami) accento y cremento
tienen poz íí cada vno> enftíncto t>e üi verbo
limpie.
<Olo tercero fe l?a 6 notar » que !o mí fmo q
fe i?a Dtcí?o i>e las partículas que no entran
en composición có los verbos jk'M$& aquí,
fce los adaerbíos que fe añaden a! verbo en
muchos tífpos t>el y fcela tercera perfona
t>el pretérito perfecto t>el índícatíuo modo,
bel verbo ;(fum>es,fuit) que fe pone en otros
tiempos pt los fccmas verbos, como parece
en la conjtogacíon<v> $ j&e^ímos ene! pzetc
rítop!i|f#perfecíO;í>eloptatíao(Athac,áaini
cunguimanccarca) 0fi\o ouíefTe comido,
l£>ára conofcerel cremeto que efte pieterí*
to tiene, y feberpo* elfu accento, no aue*
titos $ tener r ef pecto al (athac) o fí , que es ad
uerbíooptatíuo;m'el £ía) Ya^esaduerbío
tépozal ^ni a! (carca) ouielfe 4 es tercera per
fotmbelpzeteríto gfecto t>el índícatíuo i>eí
verbo (íum;cs;fut) /poique cada vna oeftas
Díctíones fon partes pot fí , y tienen ñi acel
to í>íllíncto í>el verbo piíiicí pal, conforme a
las realas bichas, y fe añaden po: ctrcfilo*
quío í>e verbo wcoplejto yf lo mí fmo acotef
ce enla lengua efpanoU»como parefceenel
ejemplo bícfro ? fmo folaméte fe l?a t>e tener
cuenta con el verbo íncppieto q es ( M icun*
guímancJY allí oiremos que tiene t>oscre*
mitos , ¿l primero es , la penúltima q y£W3
la conla pofícíon , y etfeguudo la vltima en
qué lee£cede;&omífmoeseiilos oemas*
Cifra oe traerfe aquí ala memozía lo q ella
vi ííí
fll
Capítulo veinte y cinco
notado arriba,*? ios verbos en efta legtta tic
tien muchos víptogóspe (ui>ua,&c>) en los
qtiaíe* la puntera vocal ce líquida; y «o tic
neftierca t>e vocal fino *>e confoname/£ afít
loa feméfentes tnptdgos fe cuenta, porvna
frlfeba.v.g*) Guáñuni) muero (Mi'cungui)
comc0(ncucuy)mírateXodos eftos t ios fe
mantearon trfcyilabos*
C^a fe De notar últimamente ¿que ningún
verbo t>t qmlqiiíer quantídadfce fufabas
quefe? tiene el accento en U vlííma*
C£ftosfuttdamentosb*euemeiitefuppueí
ftosfe ponen las realas ft$uíente$ bel accS
tot>el verbo,
<$ Primera regla.
C^odas las pumerasperfouasbelftngtt
lar be! íiidíeatíuoí que es la menfitra bel ere
memo ,) be qualqttter numero be filiabas q
ica tíeste el recento en la puntera* v,g. (Caí
ni)fof ( M ícüni) como(rícucimi)mírome( M a
canacunt)ap!tñeome(G uanuchinacuni) fita tos
me con otro, Codos eííos verbos ? que fon
t>edos,f?3üafevs fallabas ,fon primeras per
fonas^Y toen el accento en la pzímera fvls
laba ;áo mefmo es&e losbemaá,
^Segunda regla,
<C^ todos ios tkpoa y modos, todas !a$
períonas que no tienen cremento , tienen el
mífmo aceito q la primera perfona bel pie
fente be! índícatíuo que es la poíicton. v,g*
(Míamc)aql come (M ícufsunc)nofotros co
jneremós (M ícuymanc) (0 ft ^o cernidle, V
aííi ííos bernas fcmejmte&f
*u
bel accento&et verbo, &4
vo vr&o* quales y los femefantes ucni el
accento en la penúltima .pozque^cnen í>e*
pueswUvocal&ósconronante** S*»i«
t>él plural ¡>e la piímeraperfona frclindíca*
tiuo ¿ue aunque tiene t*s centonante* t>e*
fpues óe vna vocal ? ^^^acwM» oefe
pofítíuo.v.0. (Micunchic) Iftofotroaco*
memoe (Ricunchic) Slemo$;talTienlos
fcemas* f
^[Tercera regla.
dZoáo verbo que tiene cremento ,11 antes
Del primer cremento a? vocal ante bos co*
roñantes,? enei primer cremento (m&efe
pues t>ef )no a? vocal ante coufonantes > el
accento fera en la tal vocal v*g, ( M icur
caai) Comí ( Ricdrcani) Bu el recento
efta enei(cur) t aííí en todo* loa semas.
^Q^uarta Regla,
T0ÚO0 los verbos A enel primer ere*
mentó ttuiíercn vocal ante t>o* confo*
nantea>fí enlo* crementos Deadelan*
te>no tuuiere alguna otra vocal ante oo@ c5
fonatee (mm la tega ante* í>e! pttmer ere
tnen£Ov)elaccetoferaenel tMC$op?úner ere
inento,v>g ,(M icurcángui,vpiarcán^uí;porirs
duigui;&c.)£n todo* eftos y *05 femefátee,
el accéto ella encl(can) que es el primer ere*
mentó*
; muíí
Capítulo veinte ? cinco
Qjiínra Regla.
~JTí9do$ los verbos que tienen muchos
X crementos fícml p:íinero; o en al^So
tocios benms fuñieren alguna vocal
mtesos coíonmtcs, ñayvoml aute;c;m,
cnezia emrb el acccnto&üqnc aya otras vo
mes mte cShímdones t>e confomtes pe
ro ñ no a? vocal ante Jas t>íci}$$}c,m, fera
el receto en te poñren vocal q oníere ante
ctra$ qmkfquíer cóíotmtes. Érépío ocio
fttWIO-0 (M icüchiflíircanguichícraan; &$rte
pan í>e comer, wnque en el piímer enmen
to,que es (chi) a? voal ante dos confonari
es, y en el fecundo que es(ílur)ay vocal au
te fcos confouantes,? en e! tercero crenieto
q es (can) a? vocal ante i>os confortantes ; y
en elquarto>q es (gui) ay vocal ante oos co
fonantes >en níngum Sellasen el recento,
fino en ei(chic)qiic es la penúltima filaba,
pozq fcefpues t>el*,v, vocal , eM Jas t>ic\}zs
c¿n,como parece. ñxemplo t>e lo fegundo,
{ M icachiíTuptijqui) Sí te fcieOen t>e com er,
. I M icuchiíTurcanguí);eu ambas yenfas íenie
f ante* ¿aunque en el primer cremento a? vo
ral mte coíbnatcno eííá ene! el acecf o>fíno
tn&fegiindo que es el pobrero,
S exta regla.
C/Cedas fas perforas bel plural q fe acá*
fearen encchíc)tíe?ien el accento en la mitin*
ÍY^baqfufiíiíjufar.v.g.rMicúnguichicjmi
cumnguicliic;niiaich!ÍlurcánguicTiic) ^alTí e?t
losdemas^íeneii elaccaocnlamífina ffl*
Iabaqn¿Io tienen fus fiíigubrea;noobílan
te qae tienen mas ¿remen toe que ellos.
j*]
Del acccnto í>el verbo*
f*
Séptima regla.
|££odos los participios t>e pífente be la
V05 acríua ?y fo3 primeros fupínos.De qual
quíer quantídad De fyllabas que fean ;tíetté
d acccnto en la primera fyHaba* Éjeépio be
lo pzímero ( P ónc) el q anda( M ácau an c) el q
me friere (Guañuchicjd qmata. ExrépíoDe
lo fegundo (M ácanacoc) a frerír (Póricoc) 4
andará aíTi en los bemae.
O&auaregla.
fE^odos los participios í>e pretérito paílt
nos y l°$ gerudíos tf abíatíuo, tf qualquter
numero ú fySIabas q fea ,tíene el acecto ente
penttltíma,£rfplo tfío p:úueroCncufca)cofa
Vííla(macanaciifca)cofa frcrída^épSo tflo fe
£undo (cafpa) fiencfo (llúIlaTpa) mintiendo
(macanacúfpa) hiriendo fcftae y las femenil
tes,tíené el accéto en la penúltima rallaba*
Nona regla,
C£os serudíos be occufatíuo , y loe partí
dpíos actíuos be futuro(q como efta bicl?o
tiene todas tres perfonas en ungular y plu
aOtíeitee! aceito enla vocal q ella ante t>oa
cofbnan tes,y en los q ouíere bos combina
dones í>e vocales ante confonantes^eíta c!
accento enla poílrera cobínacion,v«s*(M i
cdngaypac) a comer YO (Micungayquipac)^
comer tu ,£1 accento efta en la (cun) £*éplo
i>e lo fegundoO'uranganchícpac) a f?a$er noíb
trosj V piaugayquichicpac) a beuer vóíbtros»
tiene el aceito en la penúltima /¡ es ei(chic)
Y allí en los feme/antes»
m v
Capítulo veynte y cinco
Decima regla.
f£%o$ bemas gerüdíos r fupptnos frá$Sfe
poz círdUoquíos copíeos como ella aícl^o
Y aííí cada parte tiene poz ñ fu zccéto cófoz
me a las regías oídlas, las quaiee general
mente fon verdaderas y en tta£*a ; ° elx poeo
padecen e^cepcío, Cf c^o baile al pzefente
pa to q toca a la materia i>l accéto ^ pues no
fíroepara nietnñcar?1Bo obftáteqeüosan
tes q noíotros viniéremos 7 en fus cationes
vfauan cierta manera t>e metro y cozrefpS
deuda í>e cofonates, y ago:a losefpañoles
q fabí la legua , e ella I?a5é metros y coplas
mu? buenas conforme a las nueftras,
Capitulo vltimo en que fe pone vna
platica enefta lenguayy el exercícío
y pratica de las reglas dichas
en el arte.
Cabada yala gfamatíca ?arte
t>e la legua y tracuda co la nu
YOi bzeucdadpoiTíblelamate
rU t>elas oefro partes Dcía oís*
cío y propiedades Delías, Be
ñafpara los q!a quiere spzéder)el ejercicio
ptactíca Y'vfo oeUa?qesloq perñcíona y
Da cuplímíento al arte; (in el qua! los pzece
ptos Del/on t>e poco pzouecfro» *&oz tanto
me pareció no fer fuera &e,ppo#to lino mu y
tóenme a exponer aquí al nn óel arte el pía
jcís í>e ¡os pzeccptos y reglas en el í>adas,
para q lo q e! íectoz ou?ere eutídído t>el ar*
utnú tf?eo;íca¿?ea pueíloeu precito*' Y
&u
bel recento bel nomb *£♦
8¿
alíque ga los exer citados xn la legua latí*
na, griega ,7 en iae fcesnae, no a? neceffi*
dad ó aduertir $fto : pero ga los q íio lo ion
frS Os notar* j&ue cada legua ttóie fopfcm*
íls,Y modo üartíciiter oe !?abtar , y o.;:kna
en fu platica, o o:ado las partes ¿?du a fu
modo ; y e* ° * den que en vna lengua es ele*
gadaY f?eriiiofura/¿ fe guardare zn o¡ra,
feria b3rbarífmo,Y fealdad.^ alfí ,adaíerta
a loe q no tiene noticia be otras fejuas, rf
víerg q eftñ no va cofemne a U ?fp\¿¿ ¿¡ , ní
filena contó ella, no lee pzre^cz legua >b m
barg,o$irí£óga,i^2q aunq tiene la mfmé
fentécía-, no guarda el míínio-úid't m el oe*
$írla^cotnotlpOí:oÍogt^rd;H^^t¡Uí,0ríc
gna griega en la latina jola latina, eri eipa*
iídla^ttardafelamífmaoidaeriisLiíína^qj
aY en!o griego ,o enh cí^ñok »e! q a£ enla
tm,uo folamétenocftartatdn ciégate 5 per©
feria caft ín intellegible,? aigaraata/^o ql
'Csemdente a ¿00 q tiene noneca oe!as !en#
#uas ,y P%?£ d q no la tiene $ podría í>¿r fa
cíl el ej:cmpfo,ítiiof ueííe (Mlrme oc U mate*
Hatero ga efiplír ¿dlosq quiere apspué
clárenla l^m^qmtícdícomo fepz$ú?f
c& aquí las regias bel vrtc , en ¡3 ?ria pagis
11a encima 'oc c$d& pzhbzz bda legm íc pa
ttetó^flgníñca r;?e¿ e'omoU-f para q loa q
no tienen noticia tu fégn 30, noles parejea
cílo álgaranía ,ei :<. la p.^na contraría fe per
d\% (O míñn& que en h lengu.&¿to poz la 02*'
den bella, lino po¿ el ocla eípanoía como pa
recera en las paginas figuíente?*'-
Platica
Platica para to_
dos los Indios
Ermanos & hijos mios3a
codos vofotros os amo y
quiero. mucho, como a mis
proprios hijos, por tanto os
quiero dezirlos mudamien-
tos <f dios3para q feays fus hi
jos y amigos fuyos. Poreílb
eftad atentos ,yoydmebien
cfto qos quiero dezir.Nofo-
tros todos los hobres,no To-
rnos como los cauallos,ni co
mo las ouejas,ni como los
leones,ni como las demás co
fas biuas,Porqlos cauallos,
los leones, y todas las otras
cofaiquebiue^uando mué
ren , el cuerpo, y el anima
NU
*$
para todos ios Indios,
f Para todos los I ndios confcjo.
«JJ Llapa runaconapac conafca,
/^ Hermanos míos y hijos míos atodos
vjr V auquijcona chunjcóna llappay
vofotros a hijos como os amo.
quichi&a churij finada coy ayqukhic.
P or tanto de dios ntteítro h azedor los me da*
Chaypac dios ruraquechkpa camachi
mietos os diré, del hijos
cufcatavillafcáyquichic3paypachurinc
del amados, para que feays
pay manta coyafcam cagay qukhícpac.
PoreíTo bien meoyd cfíoqos
Chay ráyco3 alli oyariuaychic cayñíC
digo, Nofotros todos los h obres, no
cay ta^ñocachic jláppa runacóna, mana
cauallos como, ni ouejas como,
cauallocóna fina3 mana llama ímachiij
ni leones como, ni las demás co
mana poma finachu, mana yma ayea
fas que biuen afsi como; Tomos. L os c¿ua?
caucaccóna finachu cánchic3Paycaua,
lies, loskones y las demás cofas q bí¿
1 locóna3pomacóna j yma ayea cau^aecó
lien, quando mucre, la carne con el anima
na^ guañúpunc', aychaíóngonguan^
Platica
■todojuntamente muere,pc-
ronofotros los hóbres no fo
mos afsi, q quado morimos,
noíotros,y vamos dcfte mu-
do, folaméte muere nrocuer
p'o.Masnueftraanimay fpi-'.
ritü,efte hombre nucftro in~
teriór(q acá détro tenemos,)
nuca muere.para íiempre ja-
mas biue* Y los que fon hi-
jos de Dios(por fus facramé
tos) y fon buenos y guardan
fus mandamientos, van alia
alcielo(queeslamorada de
Dios) a donde eftaran con el
en muy gran gozo , gloria y
alegría y defcanfo5y recrea-
cionpara íiemprejamas.Los
que fueren peccadores y ma-
%M
para todos los Indio* 88
juntamete todo mucre. N oíótros todos
íinantin tucuy guañuc.ñocachic Uappa
loshóbres no afst (b*
rünacóna mánaracmi cayfína canchic.
inosj? quando morimos efta, nueftra carne
chu ,G uamiptincchic/ay aychalJachic
nueftros hueflos fclamétc mueren íu N ue
tüiíüllanchic (¿ápalia guatiüc arc^S ón
ftras animas nueftrosfpiritus eftc de detro hó*
gonchic camaquenchk ücupicacrü^
bre nueítro para ííempre jamas, no mué*
nanchic3viñay viñay pac mana guañüc
re, parafíemprcbiuira De dios hijos
chu3viñaypaccaucaga.Diospachurinc
los que fon del cófus facrametos feñalados
caccóna^paypaonachaguanonachaíca
ííendo del losmandamientos guardado
cafpa ,paypa camachicuícarita guacav
los ya quando muere arriba al cié*
chaípapa^ñaguañuptinc^hanancpacha
lo del que es morada yran alíi
man paypa guacinman ringa, chaypi
cone! parafiepre mucho holgado fe <
payguan vimypac ancha cufiicufpa
paraeftar los malos hombres
tiangánpac J Manaallicac runafiona^
fcfc
Platica
los y no obedece ni guardan
fusmádamiétos,quádo mué
re, fus aías yrá al infierno (q
es la cafa y morada ellos címo
nios, y alli eílará para íiépre
penado, Ypues ha deferaísi,
que las animas ellos buenos,
defpucs que mucreni han de
yr al cielo,a tener gran glo-
ria con dios , y las délos ma-
loscó el demonio al infierno
cópenapara fiépre. Oydme
bié efto q os quiero dezir, pa
raqvays al cielo, efeapando
os del infierno. Primero mu
cho tiempo ha., no auia cie-
lo,™ fol, ni luna, ni eftrellas,
niauiaefte mundo inferior,
ni enel auia ouejas , ni vena-
dos,n*i zorras,ni aucs,m mar
paja todos los Indios* $$
trueno de dios los mandamientos guarí
mana diospa camachicufcanta húruc*
dan¿ ya quando muere abaxo déla tierra del
c6na5ñaguañuptinc vcupachaman ^iij
diablo ala cafa yran, allí padefcié*
paypa guacímau ringajChaypi nacanu
do eftaran para fiempre con el.
fcufpa tianganpac payguan 3vmaypac5
Afsipues íiendo, bien de dios los mandan
Chayíína calpa^alli diospa camachiV
miemos os quiero dar a entender al cié*
cufeanta oyaricfwcayquichíc 3 hananc
lo para que vays^ del día¿
pachaman fingay qukhícpac3 mana allí
Uo librando os. P rimero muy muí
«jupaymanta quifpiípa. ñaupa ancha pa
chotpoha, no cielo, no fol,
car jcpyíwña hananc pacha^mana indi J
ni luaa, ni eftrelias auia,
mana quilla3rnana cuylíor carcacach^
ni eñe mundo auía, ni
mana caypacha carcachu3 manaracmr
eneítátierra ouejas, ni venados ni
caypachapi liama^mana lluychu,matte.
fcorras auia, ni aue$, ni mar
atoe carcachujtnana pifeo^manacocháj
n
Platica*
nipexes,ni arboles, ni otra
cofa alguna. Solamente en-
tonces auia Dios , que jamas
tuuo,ni tiene principio, ni té
drafin* Yquando le plugo,
yfueferuido,hizo y crio ei
cielo,la tierra, y todo lo de-
mas que ayenelíos. Hizo el
cieloipara cafa y morada de
Jos Angeles , y délos buenos
hombres* Hizo el fol para
dar refplandor y alumbrar el
dia.Tábien crio la luna,jüta-
mente con las eftrellas,para a
lübrar la noche,y darle clari-
dad. Hizo efte mundo, para
que nofotros los hombres bi
uieííemos,anduuieílemos y
moraílemos en el. Hizo el
ayrc,para querefpiraíremos.
para to do slos I ndios. 9 o
til pexes, ni arboles , ni otrf
mana chalí ua3mana <jacha3 mana yma*
ni vnrau fola cofa auia, Dios cria*,
pascana fucl!apascarcachu.Dios rura
dornueftro folamcte íín principio, auia, Y qua
quechic $apaila viñaymáta carca^Pay
cfo fue fu voluntad, el cielo, eílc
monafcam mamábanse pachada^cay
i&indo, y todo quanto ay el
pachada > tucuy y ma ay cacada pay mL
lo hizo todo, lo crio y Al
rurarca^llapatayachacbircapas Hanac
ciclo delmifmo délos criados para
pachada /juiquimpayananccónapgua
morada lo hizo, Alfol al diapara
ciropac rurárca.indida^püchaodaylla
alumbrar lo hizo, Alaguna cólaseítrellas*
ringápacrurárca.quilladacuyllorgua
anoche para alumbrar } las hizo, Eltemús
tótada yilaríngápac rurárca. C^aypa.,
do nofotros los hombres para bis
diada ñócanchic runacaccóna caucan
uir, y para morar, nos lo
gachícpac^tiangachicpac/urapuárcan
cno* Al ayre para que refpiraíTemos nos
chic. G uáyrada¿<¿amaganchícpac3rura
n q
•: '4
■
''vi'
l
Hatíca
las aues, los pexcs , y todo \é
demás que ay criado,todo lo
hizo y crio para noíotros los
hombres. Algunas cofas de-
ltas crio , para q nofotros co»
mieífemos. Otras para qnos
ayudaflenyíiruieíTenen nue
ítras necefsidades.Otras pa-
ra que nos gozaflemos y hoi
gaflemos en verlas. Grioaf-
nmifmo alia cnel cielo muy
gra cantidad y muchos cria-
dos fuyos,que llamamos an-
geles.í os qualesjni tiene car
neni hueíTo, no tienen cuer-
po,fon fpiritus puros como
nueftras animas.Eftos ange-
les que digo,no fon comolos
hobresjfondeotro genero,
y fpecic que nofotros.Deños
para todos los Indios* W
tos crío * L as aues, los pexesí toAé
puarcáchic, Pifco&a chaUua&a3lIappa
loquebiue y paranofotros nos
cau$accóna&apas ñocanchicpac rura-.
lo crio* D ellas algunas
puarcanchic. P aycona mata guaquinc
colas para que comamos, otras
fiínta micungáchicpac 5 gua quínnfnta
para que nos ayuden y firuan,otras
yanapauanganchícpac3guaquincmnta,
a ellas viédolas, para gue nos holguemos,
paycónaéfo ricúfpa cufllcúngáchicpac,
nos las crío, Alia arriba enel cíe*
rurapuárcachiemí #Chay hanac pacha-
lo, muy muchos criados crio
plancha achica yananccóna&a yacha*
y hizo, q angeles fellaman. Losquales no
chirca ágeles xutió¿fca*3P aycona mana
tienen carne; ni huefíbs, Nue¿
aychayocchu^manatulluyocchu. Ca*
fíras animas afsi como aquel ios, nueflro
maquenchic lina chacayeóna^yuyay-
fpirku y afsi fó aquellos fi^ que nos
ninchic fina chayeóna mare, ñocan*
fotrosfon cTotrafpecie aquellos. Deílos
chamanta íuc hamo chaycóna3 Cay«
u t'4
Platica
ang eíes q os he dicho , algu-
nos fuero buenos , y guárda-
lo y obedefciero los manda-
mietos (f dioSjCÜplicdo fu vo
líítad.Y eftos agora eftá con
elenel cielo, y fon biéauétu-
rados.eílando en gran conté
t o y gloria, íin faltarles cofa
ninguna délas que deílean,
Y a eílos llamamos Angeles
buenos. Otros fueron muy
malos,no obedefciero adiós,
ni guardaron fus mandamié
tos supliendo fu volutad,an-
tcs peccaro y enojaro mucho
a dios nrofeñor.Ya eftos por
fus peccados , los echo Dios
del cielo, y defierro acá baxo
déla tierra,al infierno en grá
fuego, y obfcuridad,y hedor
para todos los Indio* ^*
q he dicho criados, vnos # butf*
íi iícay yanancónamata3guaquíncninc
nos fuero de dios nueftro criador los mandan
attín carca5dios ruraquechicpacamachi
mientos obedefeiedo E líos agora^ eucl cié
cufeanta hunifpajpaycóna conahanác
lo citan, muy grades feñores, mucho
pacfnpi canCjáncha atún appo3 ancha
alegrándote, muy ricos con dios nucílro cria
cuísicufpa3anchaymayocsdios ruraque
dor m eftan, fu Eftos > agora^ -
chieguan tiacunc mare,Caycónacona
angeles fe llaman, Otros ' muy
ageksxuciocmúGqaquincnínc ancha
malos fetornaro, no de dios los
mana aílim tucurcajOiana diospacama
mandamíStos obedefeiédo mucho pecca^
chicufeáta lumifpa, ancha hochaiieur-
ron ,mucho a dios enojaron déílos peccas
ca^nanaciiostapiñachircaChayhocha
¿os por caufa;a ellos que eran malos ^
llicuíca rayco^paycona mana ailkaíia
dios nueftro criador al infierno los
dios ruraquen chic vcupachamanc car
hecho cnel fuego, en hedor, en tinieblas pa q
cuica^ ninacpi^aznacpip totayacpi , ho-
*n ííii
Platica
m
:¡1
Dode hafta agora eflá,y efta-
ra para íicpre en.cerrados,pa*
déíciédo por fus peccados. Y
eñosfonlosqen vía lengua
llamays(manaa!li£Upay.) Y
nofotros cnla nucftrá Jes lla-
mamos diablos, Defpues q
dios ouo hecho y criado to-
das eftas cofas qoshe dicho.
Crioenefte müdovn hobre
llamado Adam,y vnamuger
llamada Eua. Y íftehóbre3y
$ftamuger,nofotroslos chri
íU^uios,yvofotros los indios*
y todos los negros3y los in-
dios cfMcxicojy los indios q
eítá enlos motes, y todos qn
tos.hobres ay derramados y
diuididos del vn cabo di mu
do hafta el otro,todos otellos
WD
para toáoslos Indios. 95 >
por íus pc<$os pagando, y padefciendo para
chanta mochoípa^ ñacaricuípa viñay
ííempre encerrados eílen los defters
vmaypacharcafca tíangapac carcumu*
ro, aun haíla agora allí cílan,
ca 3 conan caniapaí chaypi tiacunc*
Y aquellos veilacos (mana allie^upay)
Chacáyacuyllaconamanaalii cupay
en vueftra legua fe llaman en nueftra cíe
(fímijquichícgua) xucioc^ñocaycop tí
ios chnftianos legua, diablos fe llaman. Ya
racóchap finiíjcojdiablos xitiócmi,ñá
<j d ios nueílro criador eiTo q he dicho todo
dios ruraquenchic caynífcay tucuytá
auiédolo acabado,V n varó Adam llamado
puchuca(pa3 íuc cari Adam xutió&a5
yvnamuger Euallamada crio
fueguarmeguátac Buaxutíód&pcha
y hizo: Deílós ^ toa
chivea, rurárcapa^ Chayconamatallap
dos los hombres. N ofotros, vofotros, los nez
parunacóna.ñocaycOjCancóna^yánaru
gros, los indios el M exico,los de los mons
nacona^bpparunacóna^ púrun runacó,
tes, y haíla ei íin del mudo 1 os hóbres muí ti
na/mayucísiacaina runacónapas mu
MI
P I ática.
.jpcedemos y nacemos. Y efte
hóbre llamado Adarn, y efta
mager llamada Eua,fon nfo
pnncip ío5y de dode procede
rnos. Y clsílos oros antepaíTa
dos jpcediero>y fe fuero amo
rara Efpaña, donde nofotros
bhraiios.Yvros antepaílados
(cf quiévofotros venis) vinic
r5 abiuir a efta trra^dode ago
raeftays. Ylos antepagados
Slos negros fe fuero afus tier
ras. Y los antepaílados délos
Mafc¿canos,y afsi mifmo los
de todos los hóbres q efta di
uididos por todo el müdo,fc
diuidieropordiuerfas trras*
Aueys elfaber q aqlios demo
nios q os dixe,tétaro a nfos p
meros padres>y dicto ocaíio
paratodoslos I ndíos 9 4
pKcadosíbmos* Aql Adam aqlla Eua
raíca canchic3Pay Adam3pay Eua
ion nfopncípío, Denos q digo primeros pas
tícísinchic.Cayñifcay ñaupa macho*
dres los q fe íiguieró nueftros padres multiptt
cónamata catequec mochoy.co miraf*
cados fíédo,a Caílillasq es nueftra tierra, fueron
ca3capuncCaftilla5lla£í:aycoma3nrca,
V ros antepagados a efta vueftra ti erra vis
AppoíquicónacaylkttaychícmarijXa^
nieró, L os dios negros>y indios <TM exico» y ha
ráúrca3YanarúnapOpparunapjmay,
fta el cabo d\ mudo ddoshóbres,los antepafíadof
ticfsincama runacónap machoncór»a$
a vna y a otra tierra fe repartí eró :y diuidicro,
fucfuclla^marijraquífpajanchorirca,
Y afsi avnasyaotrastierras diuidiendo
S ináfpalla caymachaymáraquyppi
fcy eñe mundo henchimos/
paAcay rurincpácha&a hondamüchic.
Eílos malos demonios qoshedichoa aq¿
C hay mana alli^úpayñifcaycóna^chay
líos pineros nueílros padres di ero occaíió malas
ñaupa íDachoncnída raycúrca, mana
cofas trayendoles ala memoria peccad úitiedo
alli&a y uy achíljpa^hochalhcuy chic , ñif
H
Platica
tentándolos paraque pcccaf
fen, y afsi peccaro. Ycftos de
monios fon los qanofotros
cada dia nos acófejan el pee-
car,engañandonos y perfua-
diendonos lo malo^y a vofo-
tros (aun que no los veys) os
pone en vueftros corazones
malos péfamientos, os dizé>
Adorad al foí,a la luna, a las
piedras, a los ydolos, Ypor
eílo aueys enojado covros pe
cados mucho a dios nro fe-
ftQIjPor eflb auifád de aqui a
delante, y no lo hagays afsi
como hafta agora, fino de a-
qui adeláte eniédaos de vue-
ftros peccados, yco vueftros,
corazones y perifamicntós a-
llegaos adiós nueílro feríoi*
para todos los Indios <¡>f
1es 1 es dixcrcsy afsi eftos vellaeos y mal oé
pa ñirca, S inatacmichay acuyllamana
demonios a cftos nrospm cros padres
allí $upaycóna3chaymachcmchí da ray
ocaííonaromY anofbtros cadadia nos
cochirca^ñdcanchidapascayantin ray
da ocafó <J pecar « y a voíbtros en vueftros cora
coanchic, cancónadapai, fongoyqui-
^ones malas cofas cshaxen penfar^
chkpi ruana al Ii ¿la yuyachiímguichíc
(aunque ellos no parefeen) ^ en vueftros co*
(panapas mana ricuriptínc ) fongoyqui
tacones losydolos^ las piedras;al fol, ala lu*
cíiicpi^giiacaóia^ürniáa^indída^quilla
na, alatierra adorad osdixen,
Üai pachafía móchay3nifiungu¡chic
V or efíb mucho a dios nueftro criador as
Chaypac,ancha dios ruraquéchijStp pi
úcys enojado, - D ede aquí adelate no afsi
ñachircSguichic^C.ónamata^ ama fina
feays., dccftosvUeftrospecca*
cangukhicchü, cay hochallkufcayquu
dos . ospcfe> a dios nueftro
chicmantallaquicuychic, djosappon
criador con vueílro coraron os líes
chieman íongoyquichicguan chayan*'
na
i i" ;
■fe;
Regla
vndeci*
ma.
Platica,
diziendo, O feñor mió, vos foys mi feñor y cria*
dory H afta agora no os he conofeido^yaí si (adora
dolos ydolos)-'os he mucho enojado, De aquí ade
lante me emendare ; y nunca mas peccare* Y a
vos Tolo adorare y amare ., mas que a todas las eos
fas, B iuiendo afsi ; y riendo chriíHanoSj quando
murieredesyvueftras animas yrá al cielo có Dios
para ííempre jamas. Amen,
^Addi¿lion(que quedo por
oluido)dcl accento del .
verbo,
EL futuro imperfecto del indicatiuofenlos
verbos compucftoSíCuyas operacionespaf:
fan déla primera alafegunda perfona) es fes
mejante enla voz al participio pafsiuo del pretes
rito,enla feg un da perfona del ííngular y plural, y
tiene el acceto diííinclo del* v, g* (Coyáícayqui)
cofa amada ó! rí(Coyáfcayquichic) cefa amada de
vofotros» es participio palsiuo de pretérito enla fe
^unda perfona;como coníla,y tiene el accéto por
as re||jKlichas enla diclion(yas),quc enel fingu
lar, es !a antepenúltima. Y enel plural es , la ante
déla antepenúltima. Y tibié los mifmos términos
fon el futuro dicho delindicatiuo. Y afsi dezis
mos (Coyafcayqu i) amarte he (C oy afcáyqui ch i c)
amaros he. Y entonces tiene el accento cnel(cay)
que enel ííngular es penúltima^ y enel plural_,ante ,
penúltima. Y afsienlos demás femejantes»
Los demás verbos compueílos,tiencQ
el accento, conforme alas re*
glas dichas.
para todos Jos Indios, 96
gad4 O, f eñe r mió foys, crias
guichic.A athacappoymicangui/ura
dormio # foys, diciendo, Hada agora alos
queymi cangui mfpa^ Ccnacarna gua
y dolos aderó do, os he enojado, . De aquí
ca¿taniochafpa3píñachircayqui3Coná
adelante me emendare, no otra vez pecas
manta guanaflacmi mañanarse hocha
re» no mas alosydolos
lhculikchu , mana ñataeguacatíamo
adorare.^ Avosfolo adoran
chacuffacchu, Camcjapaliata mochad
re, y a vos mase] todas las cofas ama-
cayqui/amta tqcuyta yaliifpa, coyaf.
re,
^Afsi íiendo biuireys,
vafs
cayqui. S ina caípa^caucangukhic^íina
fí ^ cfiriílianos ííendcquádo murieren
tacmi chriftiano cafpa3ñaguañuti/quí^
des a! cielo yr,ys ftfe
chic3hananpacbanianringuichicapay,
el, para íiempre jamas eífor alia. Amen,
guan.viñay viñay tiangayqukhicpac.
f E neíta breue platica(íi fe ha coníiderado co
'ateqtipnj eíla gran pane déla pratíca
dclAite#
Cf mptímíafe cn!a mu? ínfi^ne villa fce
üaíladolíci (fineta otro tiempo llaman
da*)&u cara t>e ^randfco -f ernau
ác% t>c £ozdoun ; 5mp*efto*
t>eia* flXR. Bcabofea
fcíes t>ía$ í>el mes í>c
tt>enero»Bñoí>c
C£ttla platica;
0*94 4í* ¿4&ode;mochoyco ^i'ga ^mach oyco
Odé4i»iOr^5<lC;caylladaychicman;t>íga;cay
(lla&ayquich iemán ♦
Nc ingenium voiitet*
• i.H'j
Paupertas deprimitípíum.
Prologo del Auftor al pío
Ledtor,
?P L artífice de qualquier ar-
m*A te (pió Leftor,) Por muy
f| experto q fea éh el , y por
niity acabados inífrumen-
tos qué para exercitarlo tega , muy po
co le aprouecha para el exercicio del,
fino tiene materia en que exercitarlo s.
Porque aunque efto fe requiera, conio
cofa muy neceííaria,y principal, pero
no abafta^ni esmenosneceírariala hfca
teria en que ha de obrar,que los inftru
mentos y arte con que lo ha de obrar.
Como fe podría poner claro e&emplo
en todos los ofíicios, y particularrnm
te en el aüriíice.oplatero: Al qüal poco
aprouécharia fer muy fabio en l#la-
uor de oro,oplata,y demás meilW^y.
tener gran abundancia,de buriles?íín-
zeles , y demás inftrumentos del arte,
muy cabales,y perfeílos^no tuuieíTe
metal en que los exercitar , conforme
al arte que déllo tiene , Y de aqui es lo
que dezia eí gra Protagoras,que el ar-
* ij
$560
«OS a» aizamn • c xa: ocn
:«•?•
Wfc
WAT*
!^_>,
|
Landsberg Prison is a prison in the town of Landsberg am Lech in the southwest of the German state of Bavaria. It is about west of Munich.
History
The Landsberg Prison was built around 1910 on the town's western edge. Its most noted prisoner was Adolf Hitler. Hitler was there in 1924 after being found guilty of treason for his part in the Beer Hall Putsch. It was during his time at Landsberg that Hitler wrote his book Mein Kampf (My Struggle) with help from Rudolf Hess. During the occupation of Germany by the Allies after World War II, the US Army named the prison as "War Criminal Prison No. 1". They held many Nazi war criminals there. Executions of war criminals were also done at Landsberg. The last of these executions happened on June 8, 1951. These were the last executions in the Federal Republic of Germany, then commonly known as West Germany.
Related pages
Beer Hall Putsch
References
Other websites
Landsberg "The Hitlertown": The City of Youth
Buildings and structures in Bavaria
Nazism
Prisons in Germany |
<p>I am putting together an R Markdown HTML page for some new R users at my work to give them an introduction and walk them through some simple demos.</p>
<p>While showing off things like <code>head</code> and <code>tail</code>, it ends up looking messy and long because it prints out each output one after the other. I would like them as long as other sections of my .Rmd to be split into two columns.</p>
<p>In my research, I came across this <a href="https://stackoverflow.com/questions/19237190/2-column-report-in-r-markdown-render-html-aside-data-frame">question</a>. There was some discussion of workarounds with HTML code I did not understand.</p>
<p>I did try including:</p>
<pre><code><div class="columns-2">
</div>
</code></pre>
<p>from the official <code>rmarkdown</code> documentation, but it did not have any effect.</p>
<p>As I was ready to give up, there was a comment on the Stack Overflow question by @Molx saying that you can separate columns with <code>***</code>, but it did not give any further explanation. I tried it out in a few ways: I included the <code>***</code> in the middle of my R code chunk, I separated my R code chunks and put the <code>***</code> between the two. When I did the latter, the <code>***</code> simply became a horizontal rule and did nothing with columns.</p>
<p>I am hoping to avoid tables and CSS if possible.</p> |
The Spartacus League () was a Marxist revolutionary movement in Germany during World War I. The League was named after Spartacus, leader of the largest slave rebellion of the Roman Republic. Karl Liebknecht, Rosa Luxemburg, Clara Zetkin, and others started the group. The League later changed its name to the Kommunistische Partei Deutschlands (KPD). It joined the Comintern in 1919. It was most active during the German Revolution of 1918. The League wanted to start a revolution through its newspaper, Spartacus Letters.
Well-known members
Leo Jogiches
Paul Levi
Karl Liebknecht
Rosa Luxemburg
Julian Marchlewski
Ernst Meyer
Franz Mehring
Wilhelm Pieck
August Thalheimer
Bertha Thalheimer
Clara Zetkin
References
Communist parties in Europe
Marxism |
<p>I Build an ASP.NET project with PL,BL,DAl, BE of Entity Data Model(=.edmx) which I generated from a service Based DB (= .mdf) which is located in my DAL project.</p>
<p>I did copied the connectionString from the BE app.config to the PL web.config</p>
<p><strong>what's wrong? why I get this error:</strong></p>
<blockquote>
<p>System.Data.SqlClient.SqlException: An attempt to attach an auto-named
database for file C:\Documents and Settings\user\שולחן העבודה\למידה
אישית\Lev\Lev\App_Data\Midrasha.mdf failed. A database with the same
name exists, or specified file cannot be opened, or it is located on
UNC share.</p>
</blockquote>
<p>my code logic is PL->BL->DAL- > try to save the new object to the DB.
the code line which generate the problem is :</p>
<pre><code>public void AddFeedback(Feedback feed)
{
MidrashaEntities _context = new MidrashaEntities();
_context.Feedback.AddObject(feed);
_context.SaveChanges(); <-------throw the exception
}
</code></pre>
<p><code>Feedback</code> is a table in my DAL's SQL which I generate as Object entity.</p> |
SOBRE LAS ESPECIES POLIGAMAS DE NOTOTRICHE
(MALVACEAE)
por ANTONIO KRAPOVICKAS
ABSTRACT
The author describes the reproduction pattern in 7 species of Nototriche Hill:
N. congesta Hill, N. asorella Hill, N. foetida Ulbr., N. cajonensis Krap, N. slew-
meri nov. sp, N. polygama nov. sp. and N. agyna nov. sp.
These 7 species are morphologically androdioecious but functionally dioecious.
La poligamia es un fenómeno bastante raro en la familia de las Mal-
váceas y ha sido observada en muy pocos géneros, aunque es frecuente
la mención de polinización eruzada, con mecanismos para evitar la au-
tofecundación. En América el único género estrictamente dioico es Na-
ca L. Además se han
citado otros géneros naturalizados como Kydia Roxb. y Plagianthus
paca L., constituído por una sola especie: N.
Fost., que también son dioicos. Otro caso de poligamia se ha citado en
el género Sidalcea A. Gr., constitído por una veintena de especies de
América del Norte, de las cuales, una, S. malachroides (Hook. et Arn.)
A. Gr., es androdioica.
Las primeras observaciones parciales sobre la existencia de especies
de Nototriche con sexos separados, se deben a A. W. Hill, quien en su
monografía del género Nototriche, publicada en 1909, al describir las
dos especies nuevas afines N. azorella Hill y N. congesta Hill, encontró
en sus ejemplares únicamente flores que no tenían ni vestigios de esti-
los ni de carpelos, observando que ““it is impossible, however, from the
material available to say whether the condition of these plants is normal
or whether it may be due to their being the early flowers of the season””.
(Hill : 206. 1909).
Posteriormente, al describir la nueva especie N. cajonensis (Kra-
poviekas : 70. 1953) sobre material coleccionado por Rodríguez en la
Sierra del Cajón (Catamarca), encontré un caso similar al descrito por
270 LILLOA, XXVII (1957)
Hill, pues las plantas tenían solamente flores masculinas, sin trazas de
gineceo. Además, entre el material coleccionado también por Rodríguez,
en la misma Sierra del Cajón, hay un ejemplar fructificado, con flores
completas, pero con anteras pequeñas, abortadas, que a pesar de peque-
ñas diferencias en la división de la lámina de la hoja, considero el pie
femenino de N. cajonensis.
Al revisar ahora, material de mayor número de especies pude verifi-
car là existencia de otras cuatro especies polígamas: N. foetida Ulbr. y
tres especies que considero nuevas para la ciencia, En la diagnosis ori-
ginal de N. foetida no se hace mención a la sexualidad de esta especie,
pero en el herbario de la Smithsonian Institution de Washington pude
estudiar un isotipo constituído únicamente por plantas con flores mas-
eulinas.
Para aclarar la clase de sexualidad de estas especies, son muy ilus-
trativos los especímenes Pearson 3 (N. foetida) y Cárdenas 331 (N po-
lygama), pues constan de ejemplares, idénticos entre sí, con flores mas-
culinas, sin restos de gineceo, y de ejemplares con flores funcionalmente
femeninas, aparentemente completas, pero con anteras pequeñas, cerra-
das, sin granos de polen, y con gineceo completo y frutos a medio ma-
durar. Morfológicamente serían androdioicas pues hay plantas con flo-
res exclusivamente masculinas y plantas con flores completas, pero fun-
cionalmente son dioicas, porque las anteras de las flores completas están
abortadas.
Es difícil saber si éstas son las únicas especies polígamas entre las ya
numerosas especies descritas, porque para decidir la cuestión habría que
disponer del pie masculino, Con el solo dato de flores con anteras pe-
queñas, presumiblemente abortadas, siempre queda la duda sobre si este
rasgo es casual, Flores con anteras pequeñas las observé por ejemplo en
N. sulcata Krap.
Estas siete especies de Nototriche, polígamas, posiblemente constitu-
yan un grupo natural. Tienen hojas con láminas palmatilobadas, bastan-
te parecidas entre sí, pero con diferentes grados de complicación, a par-
tir de N. foetida, con lóbulos enteros, hasta N. sleuwmeri con todos los
lóbulos de la lámina polilobados. Por la forma de la hoja, quizás se apar-
te N. cajonensis, con el lóbulo medio de la lámina foliar más desarro-
llado que los laterales.
Este, de la sexualidad, es un carácter taxonómico muy importante y
por lo tanto lo doy a conocer, para llamar la atención de los que estu-
dian este género.
ANTONIO KRAPOVICKAS, Nototriche 27i
CLAVE PARA DISTINGUIR LAS ESPECIES POLIGAMAS DE NOTOTRICHE
A. Estambres exsertos, sobrepasan la corola, Lámina 3-5-lobada; lóbulo medio pau-
cilobado, los demás enteros.
B. Epifilo más o menos glabro (ex diagn.). Perú, Sandía
N. congesta Hil
BB. Epifilo de a lámina foliar estrellado-tomentoso, Perú, Sandía.
N. azorella Hill
AA. Estambres no exsertos, anēroeco siempre más cortos que los pétalos.
B. Lámina 5-7-lobada, lóbulos enteros; epifilo de la lámina foliar estrellado-
tomentosc, el resto de la hoja glabro. Nectarios isodiamétricos. Perú, Tac-
ma y Moquegua, N. foetida Ulbr,
BB. Lámina foliar polilobada; lóbulos por lo menos los centrales, a su vez lobados.
O. Epifilo de la lámina foliar estrellado-tomentoso, resto de la hoja gla-
bro. Tubo del cáliz glabro.
D. Lámina más larga que ancha; lóbulo central con lóbulos de ter-
cer orden; lóbulos laterales lobados. Nectarios del cáliz más
largos que anchos, Argentina, Catamarca y Salta.
N. cajonensis Krap.
DD. Lámina más ancha que larga; lóbulo central con lóbulos ente-
ros, lóbulos laterales lobađos únicamente en el borde superior,
Nectarios del cáliz isodiamétricos. Bolivia, Challapata.
N. agyna nov.
UC. Lámina foliar con ambas caras estrellado-tomentosas. Lámina más an-
cha que: larga. Nectarios del cáliz más largos que anchos,
D. Lúmina, vagina, pecíolo y estípulas con ambas caras completa-
mento cubiertas de pelos estrellados; todos los lóbulos de la
lámina a su vez polilobados, lobulillos crespos. Argentina, Salta,
N. sleumeri nov.
DD, Cara superior de vagina, estípulas y pecíolo glabros; cara inferior
estrellado-tomentosa; lóbulos enteros, excepto los dos contiguos al
central, que tienen un lobulillo cada uno. Bolivia, Potosí.
N. polygama nov.
Nototriche azorella A. W. Hill
Fig. 1, A, B, C, D,
Hill, A. W., in Engl. Bot. Jahrb., 37: 582, 1906, Hill, in Trans, Linn,
Soc. London, 7 (12): 219, Pl, 27, fig. 3; Pl, 28, fig. 15, 1909,
Material examinado: Perú, depto. Puno, Prov. Sandía, entre Poto y
Ananea, 4600-4700 m, Weberbauer 957, Isotipo (USM).
Nototriche congesta A. W. Hill
Hill, A. W., in Engl. Bot. Jahrb., 37: 582, 1906. Hill, in Trans. Linn.
Soe. London, 7 (12): 221.
LILLOA, XXVIII (1957)
Fig. 1. — Nototriche azorella Hill. — A, hoja; B, hoja florífera; C, porción del
cáliz, cara interna, mostrando los nectarios; D, corola, a la que se han seccio-
nado cuatro pétalos y androceo. Todos del isotipo, Weberbauer 957 (USM). No-
totriche foetida Ulbr. — E, hoja; F, hoja florífera; G, porción del cáliz, cara in-
terna, mostrando un nectarío. Todos del isotipo, Weberbauer 7361 (US). Todos x 5.
ANTONIO KRAPOVICKAS, Nototriche 213
Para ubicar esta especie en este grupo, me he basado únicamente en
las observaciones de Hill, pues no he podido ver ningún ejemplar
Nototriche foetida Ulbrich
Fig. 1, E, F, G,
Ulbrich, E. in Notizbl. Botan. Gart. Berlín, 11: 530, 1932.
Material examinado: Perú, depto. Tacna, Candarave, mar. 11-13, 1925.
Weberbauer 7361, Isotipo (US); depto. Moquegua, 5 Km east of Lago
Suche, alt. 4380 m, O. P. Pearson 3, jan. 19, 1952 (UC).
Nototriche cajonensis Krap.
Krapovickas, A., in Bol. Soe. Arg. Bot., 5: (1-2): 70, fig. 6, A, B, O, 1953.
Nototriche agyna nov. spee.
Fig. 2, A, B, C,
Fruticulus parvus depressus, caudex lignosus subterraneus. Stipulae
ad medium petiolum adnatae et cum eo vaginam formantes, parte libera
triangulari-lanceolata, uti vagina superficie glabra, ad margines pauce
stellato-ciliata. Lamina flabelliforme, 9-lobata, infra glabra, supra minu-
te stellato-tomentosa. Flores ad petiolum medium insidentes. Calyz gla-
ber, lobis triangularibus ad margines pauce stellato-ciliatis. Corolla glabra.
Petala obovata, apice oblique truncata, basi in tubum coalita. Antherae
in capito globoso. Carpella et pistilla ignota.
Typus Speciei: Bolivia, Challapata, 4400 m, 1-IV-1921, leg. E. Asplund
6051, (US 1098047).
Planta perenne, arrosetada, pulviniforme. Estípulas y pecíolo solda-
dos formando una vagina de ca. 8 mm long. X 2,5 mm lat. Parte libre
de las estípulas triangular-lanceolada, de 4-5 mm long. Porción libre del
pecíolo de ca. 3 mm long. X 1 mm lat. Lámina palmatinervada, 9-lobada,
de 3 mm long. X 5 mm lat.; lóbulos paucilobados. Caras superior e iñ-
ferior de la vagina, estípulas y pecíolo glabros; borde de la vagina y de
las estípulas con algunos pelos estrellados; hipofilo de la lámina glabro;
epifilo cubierto de pelos estrellados diminutos, blanco-grisáceos. Flor
solitaria, sentada en medio de la vagina, por debajo del punto de sepa-
ración de los ápices libres de las estípulas. Calículo O. Cáliz ca. 6 mm
long., exteriormente glabro excepto el ápice de los dientes; interior gla-
LILLOA, XXVII (1957)
Fig. 2. — Nototriche agyna Krap. nov. sp. — A, hoja florífera; B, corola, a la
que se han seccionado cuatro pétalos y androceo; C, porción del cáliz, cara in-
terna, mostrando un nectario, Todos del tipo Asplund 6051 (US), Nototriche sleu-
meri Krap. nov. sp. — D, hoja florífera; E, porción del cáliz, cara interña, mos-
trando un nectario; F, tubo de la corola y androceo; G, pétalo. Todos del tipo
Sleumer 3692 (LIL.). Todos x 5.
ANTONIO KRAPOVICKAS, Nolotriche 215
bro; dientes triangulares de ca. 2,5 mm long. X 1,8 mm lat., de bordes
ciliado-estrellado; nectarios interiores basales 5, más o menos isodiamé-
tricos, de ca. 0,8 mm long. Tubo de la corola glabro, de ca. 2 mm long. ;
pétalos de ca. 7 mm long. X 3,5 mm lat., levemente asimétricos y con
una pequeña escotadura apical; cada pétalo se continúa sobre el tubo
de la corola formando dos pequeñas alas de menos de 1 mm long. Tubo
estaminal glabro de ca. 2,5 mm long.; estambres formando una masa
globosa. Gineceo ausente.
Nototriche sleumeri nov. spec.
Fig. 2, D, E, F, G.
Fruticuius parvus, depressus, caudex subterraneus, lignosus. Folia
omnia minute stellato-tomentosa. Stipulae ad sursum petiolum adnatae
et cum eo vaginan formantes, parte libera filiforme. Lamina flabellifor-
me, 7-lobata, lobuli multilobati, crispi. Flores ad sursum petiolum insi-
dentes. Calix stellato-tomentosus. Corolla coerulea. Petala obovata, apice
oblique truncata, basi in tubum coalita. Tubus stamineus glaber, anthe-
rae in capito globoso. Carpella et pistilla ignota.
Typus Speciei: Argentina, provincia Jujuy, depto. Yavi, Santa Vic-
toria, Cerro Poposayo. cumbre. 4700-4860 m, flor azul claro, 1.2.53, leg.
H. Sleumer 3692 (LIL).
Planta perenne, arrosetada, pulviniforme, de color gris amarillento.
Parte aérea de ca. 4 cm de diámetro. Tallo subterráneo de ca. 0,5 cm diá-
metro. Estípulas y pecíolo soldados formando una vagina de ca. 6 mm
long. X 1,5 mm lat, Parte libre de las estípulas, filiforme, de ca. 5 mm
long. Porción libre del pecíolo de ca. 2,5 mm long. X 1 mm lat. Lámina
palmatinervada, de ca. 5 mm long X 7 mm lat., 7-lobada; lóbulo medio
trilobado, todos los lóbulos con numerosos lobulillos crespos. Toda la ho-
ja: vagina, estípulas, pecíolo y lámina, completamente cubiertos de pe-
los estrellados diminutos, amarillentos; los pelos del epifilo de la lámi-
na son algo más largos y blancos, con rayos de ca. 0,5 mm long.; los lo-
bulillos crespos son subglabros. Flor solitaria sentada en el ápice de la
vagina, ca. 1 mm por debajo del punto en que se separan los ápices libres
de las estípulas. Calículo O. Cáliz de ca. 6 mm long., con el tubo exte-
riormente cubierto de pelos estrellados, diminutos, similares a los del hi-
pofilo de la lámina foliar; dientes cubiertos de pelos estrellados algo
más largos que los del tubo; interior del cáliz glabro; borde de los dien-
tes, ciliado-estrellado; nectarios basales interiores, 5, aislados, de ca, 1
276 LILLOA, XXVIII (1957)
mm long. X 0,5 mm lat. Corola azul claro; tubo de la corola de 1,5 mm
long.; pétalos de ca. 6,5 mm long. X 3,5 mm lat., levemente asimétricos,
con una pequeña escotadura apical y con pelos estrellados en la base de
la cara externa; cada pétalo se continúa sobre el tubo de la corola for-
mando dos pequeñas alas pilosas de 0,5 mm long. Tubo estaminal glabro
de ca. 3 mm long.; estambres formando una masa globosa. Gineceo au-
sente,
Nototriche polygama nov. spee.
Fig. 3, A, B, C, D.
Fruticulus parvus depressus, caudex lignosus. Stipulae ad medium
petiolum adnatac et cum co vaginam formantes, parte libera triangula-
re lanceolate, uti vagina superficie infra stellato-tomentosa, supra glabra
vel subglabra, ad margines stellato-ciliata. Lamina flabelliforme, 7-9-lo-
bata, supra et infra stellato-tomentosa. Flores ad petiolum insidentes.
Calyx extus stellato-tomentosus. Corolla alba vel lilacea. Petala obovata,
apice pauce obligue truncata, basi in tubum. coalita. Dioica. Tubus sta-
mineus glaber, antherae in capito globoso. Stigmata capitata, ca. 8. Car-
pella ca. 8 uniovulata, dorso stellato-tomentoso, apice stellato-ciliato.
Typus Speciei: Bolivia, Potosí, Cóndor, 4800 m, prostrate herb
with two coloured flowers: white and lilish, on sand, Cárdenas 331, XII
1932, (US).
Fig. 3. — Nototriche polygama Krap. nov. sp. — A, hoja florifera con la lámina
desplegada; B, la misma lámina, como se presenta en el ejemplar de herbario;
C, porción del cáliz, cara interna, mostrando un nectario; D, corola y androceo.
Todos del tivo Cárdenas 331 (US). Todos x 5.
ANTONIO KRAPovIcKAs, Nototriche 277
Planta perenne, arrosetada o formando pequeños pulvínulos blanque-
cinos. Estípulas y pecíolo soldados formando una vagina de 3 a 4 mm
long. X ca. 2 mm lat. Parte libre de las estípulas, filiforme o triangular-
lanceolada. Porción libre del pecíolo de ca. 3,5 mm long. X 1 mm lat.
Lámina palmatinervada, plegada, 7-9-lobada, de ca. 3 mm long. X 5
mm lat.; lóbulos enteros, salve los dos contiguos al medial, que tienen
un lobulillo cada uno. Hipofilo de la vagina, estípulas, pecíolo y lámi
na completamente cubiertos de pelos estrellados pequeños, blancos; epi-
filo de la vagina y estípulas glabro, saivo algunos pelos en el centro de
la vagina, por debajo del punto de inserción de la flor; epifilo del pe-
cíolo y de la lámina cubierto de pelos estrellados blancos, pequeños; bor-
de de la vagina y de las estípulas ciliado-estrellado. Flor solitaria, sen-
tada en medio de la vagina, por debajo del punto de separación de los
ápices libres de las estípulas. Calículo O. Cálix de 5-6 mm long, exte-
riormente completamente cubierto de pelos estrellados blancos, interior
glabro salvo el ápice de los dientes; dientes triangulares de ca. 2 mm
long. X 1,5 mm lat.; 5 nectarios basales, interiores, episépalos, de 1 mm
long. X 0,7 mm lat. Corola blanca o lilácea; tubo de la corola de 2 mm -
long., con pelos estrellados intercostales; pétalos de ca. 5 mm long. X 2,5
mm lat., levemente asimétricos y con una pequeña escotadura apical; ca-
da pétalo se continúa sobre el tubo de la corola formando dos alas de 1
mm long. Tubo estaminal glabro, de ca. 2,5 mm long.; estambres for-
mando una masa globosa. En las plantas masculinas, las flores carecen
de gineceo: no hay ovario ni trazas de estilos ni estigmas. En las plantas
femeninas, las flores tienen androceo y gineceo completo, pero los es-
tambres son pequeños, parduzcos y sin granos de polen. Estigmas capi-
tados. Mericarpios ca. 8, uniseminados, cubiertos en el dorso de pelos
estrellados pequeños, blancos y largamente ciliado-estrellado en el ápice.
Material adicional examinado: Bolivia, dep. Potosí, prov. Quijano,
Estación San Juan, 4433 m, 27-11-53, leg. Petersen y Hjerting 1039.
|
This is a list of episodes of Lorenzo's Time which aired on ABS-CBN's Primetime Bida evening block from July 2, 2012 to October 5, 2012. The series was directed by Jerome Chavez Pobocan and Claudio "Tots" Sanchez-Mariscal IV.
Series overview
<onlyinclude>{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" style="padding:0 9px;" rowspan="2" colspan="2"| Year
! scope="col" style="padding:0 9px;" rowspan="2"| Episodes
! scope="col" style="padding:0 90px;" colspan="2"| Original airing
|-
! scope="col" | From
! scope="col" | Until
|-
| scope="row" style="background:#D4AF37; color:#100; text-align:center;"|
| 2012
|70
|
|October 5, 2012
|-
|}
Episodes
References
Lists of television series episodes |
David Owen Russell (born August 20, 1958) is an American movie director, screenwriter, and producer. He is best known for his movies Spanking the Monkey (1994), Flirting with Disaster (1996), Three Kings (1999), I Heart Huckabees (2004), The Fighter (2010), Silver Linings Playbook (2012), and American Hustle (2013). He also directed 2015's Accidental Love under the pseudonym "Stephen Greene" after Kristin Gore, daughter of Al Gore and Russell disowned the film. He also made Joy also in 2015. In 2020 he is working on a new film.
David O. Russell was born in New York City, New York.
Personal life
He has a child with Janet Grillo whom he was married to from 1992 until 2007. He has since adopted a son with his partner, Holly Davis.
References
Other websites
1958 births
Living people
American movie directors
American movie producers
American screenwriters
People from New York City
American Jews |
Jean Nicolas Arthur Rimbaud (20 October 1854 – 10 November 1891) was a French poet, born in Charleville. He wrote his best works when he was 15–18 years old. He was and moved around the world a lot. He was homosexual. He died of bone cancer just after his 37th birthday.
Works
Le Soleil Était Encore Chaud (1866)
Poésies (c. 1869–1873)
Soleil et chair (1870)
Le bateau ivre (1871)
Proses Évangeliques (1872)
Une Saison en Enfer (1873) – published by Rimbaud himself as a small booklet in Brussels. Although "a few copies were distributed to friends in Paris... Rimbaud almost immediately lost interest in the work."
Illuminations (1874)
Lettres (1870–1891)
References
Other websites
Arthur Rimbaud, his work in audio version
THE QUIET LIFE A collection of photos and drawings of Arthur RİMBAUD Edited by Beyaz Arif AKBAS Yalnizgoz BOOKS/Edirne 2011 USA
Deaths from bone cancer
Cancer deaths in France
French poets
French LGBT people
LGBT writers
1854 births
1891 deaths |
Aquia Creek () is a tributary of the tidal portion of the Potomac River and is located in Northern Virginia. The creek's headwaters lie in southeastern Fauquier County, and it empties into the Potomac at Brent Point in Stafford County, south of Washington, D.C.
History
The Public Quarry at Government Island in the creek served as the source for Aquia Creek sandstone. This sandstone was used in numerous public buildings. The most important of these public buildings was the first White House in Washington, DC. It was painted white for symbolic reasons. The National Capitol Columns were also quarried at the Aquia Creek Public Quarry in the early 1800s. They were transported to Washington on a barge.
In an early American Civil War skirmish, the Battle of Aquia Creek, three US gunboats battled a Confederate shore battery. The skirmish took place from May 29, 1861 to June 1, 1861 during the Union campaign to blockade the Chesapeake Bay. There were an estimated 10 casualties.
References
Waterways
Rivers of Virginia |
Detlev Dammeier (born 18 October 1968) is a German football coach and a former player who was the last athletic director of Arminia Bielefeld.
Career
Dammeier was born in Stadthagen. In 1986, he signed his first professional contract with Hannover 96. From 1989 to 1992 he played for the Hamburger SV and moved to VfL Wolfsburg in the 2. Bundesliga. In 1997, Wolfsburg was promoted to the Bundesliga. In 2000, Dammeier moved to Arminia Bielefeld in the 2. Bundesliga. With this club he was promoted both in 2002 and 2004 to the Bundesliga. He finally finished his playing career at the end of the 2005–06 season.
Honours
DFB-Pokal finalist: 1994–95
U-16 World Championship runner-up: 1985
References
1968 births
Living people
German football managers
German footballers
Arminia Bielefeld managers
Association football midfielders |
Flying University (or "Floating University") was a counterculture educational activist group in Warsaw, Poland. They gathered in private apartments to teach history and the Polish language to students. The group operated for 20 years from 1885 to 1905. Warsaw was then under the control of the Russian Empire. Marie Curie became a student here after being banned from Warsaw University because of her sex.
References
Education in Poland
History of Poland
Warsaw
1885 establishments
Establishments in Poland
1900s disestablishments in Europe
1880s establishments in Europe |
Hawk Nelson is a Christian rock band from Peterborough, Ontario, Canada. The band was started in 2003. The band has released three albums and several EPs. Their latest album is Hawk Nelson Is My Friend.
As a band Hawk Nelson have toured much. In the spring of 2008, they were the main band on the Green T-tour along with the bands Capital Lights and Run Kid Run.
Hawk Nelson played music without help when they first started. They later signed to the record label Tooth & Nail Records. The band became quite popular in their music scene and have some charted singles.
A good amount of their music was made with help from Trevor McNevan from Fm static
Albums
EPs
References
Canadian rock bands
Canadian punk bands
Pop punk bands
Christian music bands
Musical groups established in 2003
2003 establishments in Canada |
Europe is the western part of the continent of Eurasia, often thought of as its own continent. It is separated from Asia by the Ural Mountains in Russia and the Bosporus strait in Turkey.
Europe is bordered by water on three sides. On the west is the Atlantic Ocean. To the north is the Arctic Ocean. The Mediterranean Sea separates Southeastern Europe from Africa. On the eastern border of Europe are the Ural River and Ural Mountains.
There are at least 43 countries in Europe (the European identities of 5 transcontinental countries: Cyprus, Georgia, Kazakhstan, Russia and Turkey are disputed). Most of these countries are members of the European Union.
Europe covers about 10,180,000 square kilometers (3,930,000 square miles). This is 2% of the Earth's surface (6.8% of its land area).
As of 2017, about 510 million people lived in Europe.
Europe contains the world's second most-active volcano, which is Mount Etna that is currently the most-active volcano in the continent.
Europe is a major tourist attraction. People come from all over the world to see its many World Heritage Sites and other attractions.
Origin of name
Europe is named after a princess in Greek mythology called "Europa." The myth says that Zeus kidnapped Europa and took her to Crete, where she became the mother of King Minos (from whom Europe’s first civilization gets its name, the Minoans).
The name "Europa" was later used to describe Greece. Then, as the rest of modern-day Europe started to have cities and empires, the entire area West of the Ural Mountains came to be called "Europa".
History
The history of Europe is long and has many turns. Many great countries originated from Europe. Greek mythology and the beginning of western civilization came from European nations.
Some of the major periods in European history have been:
Ancient Greece (Minoan, Mycenaean, Archaic, Classical, Hellenistic): c.2000 BC to 146 BC
Ancient Rome (Roman kingdom, Roman Republic and Roman Empire): 753BC-476
Middle Ages (Early, High, Late): 476 to 1492
Early Modern Era (Renaissance, Reformation, Age of Discovery, Enlightenment): 1492-1789
19th Century, 20th Century and 21st Century (French Revolution, Napoleonic Wars, Industrial Revolution, Colonialism, World War 1, October Revolution, World War 2, Cold War) 1789-present
Regions and countries
Andreas M. Kaplan describes modern Europe as a continent where many different cultures live closely together, "embracing maximum cultural diversity at minimal geographical distances".
There are several major regions of Europe:
Eastern Europe
Central Europe
Western Europe
Northern Europe
Southern and Southeastern Europe
Within these regions, there are up to 48 independent European countries (with the identities of 5 transcontinental countries being disputed). The largest is the Russian Federation, which covers 39% of Europe.
The European city with the largest population is Istanbul. The country with the largest population is the Russian Federation. About 15% of Europeans live in Russia.
Two European countries, the United Kingdom and the Republic of Ireland, are on islands called the British Isles.
Climate
Most of Europe lies in temperate climate zones.
However, there are many different climates throughout Europe. For example, during the winter, it may be snowing and -30 degrees Celsius for 4–5 months in Finland. Yet it may be much warmer, with no snow at all except on high mountains, in Spain.
European organizations
European Court of Human Rights
European Union
Union of European Football Associations
Warsaw Pact Organization (1955-1989)
European Union
The European Union is a confederation of 27 European countries. These countries agree to follow common laws so that their citizens can move and trade in EU countries almost the same as they do in their own. Nineteen of these countries also share the same type of money: the euro.
List of countries
Geologically in Europe and Asia
(EU)
Geologically in Europe and Asia
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU) Geologically in Europe and Asia
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
Geologically in Europe and Asia
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
Geologically in Europe and Asia
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
Geologically in Europe and Asia
(EU)
(EU)
(EU)
(EU)
Geologically in Europe and Asia
References
Europe
Laurasia |
Mary II (30 April 1662 – 28 December 1694) was Queen regnant of England, Scotland, and Ireland from 1689 until her death. Mary was a Protestant. She became queen after the Glorious Revolution, which resulted in the deposition of her Roman Catholic father, James II and VII. Mary ruled together with her husband, William III and II. He became the ruler of both countries when she died in 1694. Popular histories usually call their joint reigns as those of "William and Mary". Mary had less power than William when William remained in England. When William went to military campaigns, however, she governed alone. She was a powerful, firm, and effective ruler. She gave most of her authority to her husband, but he greatly depended on her. She was very active in the Church of England, ruling it as its Supreme Governor.
Mary was born at St. James Palace in London on 30 April 1662. Her father was James, Duke of York, and her mother was his first wife, Lady Anne Hyde. She was their oldest daughter. Mary's uncle was Charles II. Her grandfather by her mother's side was Edward Hyde, 1st Earl of Clarendon. He served for a long time as Charles's chief advisor. Her mother gave birth to eight children, but only Mary and her younger sister Anne lived to adulthood.
The Duke of York became a Roman Catholic in 1668 or 1669, but Mary and Anne had a Protestant education, as Charles II had commanded. Mary's mother died in 1671, and her father married again in 1673. He took Mary of Modena, a Catholic, as his second wife. She was also known as Mary Beatrice d'Este. Before her marriage, Mary wrote many letters to Frances Apsley, the daughter of James II's hawks keeper. However, she did not return Mary's interest.
When she was 15, Lady Mary became betrothed to her first cousin, the Protestant William, Prince of Orange. William was the son of Mary, Princess Royal and Prince William II of Nassau. At first, Charles II did not want Mary to marry William. He wanted Mary to marry the heir to the French Throne, the Dauphin Louis, instead. This was because he hoped that England would become friends with France. He also wanted to have a Catholic successor to the throne. But because of Parliament's pressure, he later approved their marriage. He thought that it would make the Protestants like him more, but he was wrong. Mary and William married in London on 4 November 1677. It was reported that Mary wept through the whole ceremony.
Mary went to the Netherlands and lived there as William's wife. The Dutch people liked her because of her lively, friendly nature, and Mary loved William deeply. However, the marriage was often unhappy. Her three pregnancies ended in miscarriage or stillbirth, and Mary was very sad that she did not have a child. Her husband was often cold to her, and he had an affair with Elizabeth Villiers, one of Mary's ladies-in-waiting, for a long time. After some time, though, he grew warmer towards Mary.
The Glorious Revolution
When Charles II died without any children in 1685, the Duke of York became King as James II in England and Ireland. He also became James VII in Scotland. He tried to give freedom of religion to non-Anglicans. He did this by making the acts of Parliament invalid by Royal Decree. The public did not like this. Several Protestant politicians and noblemen entered into negotiations (trying to reach agreements through discussion) with Mary's husband as early as 1687. In May 1688, James forced Anglican clergymen to read the Declaration of Indulgence. The Declaration of Indulgence was a statement that gave religious freedom to those who did not agree with the Church of England. This made him much less popular. Protestants became even more fearful when his wife, Mary of Modena, gave birth to a son–James Francis Edward–in June 1688. They were fearful because the son would, unlike Mary and Anne, be raised a Roman Catholic. Some said that the boy had been secretly carried into the Queen's room in a bed-warming pan instead of her stillborn baby. There was no strong proof to support this story, but Mary publicly doubted the boy's legitimacy. She sent a list of suspicious questions to her sister, Anne, about the boy's birth.
On 30 June, the Immortal Seven secretly asked William, who was in the Netherlands with Mary, to come to England with an army. William, who was jealous of Mary's position and power, did not want to go at first. But Mary told William that she did not care about political power. She said "she would be no more but his wife, and that she would do all that lay in her power to make him King for life".
William agreed to attack. He declared that James' newborn son was the "pretended Prince of Wales". He also gave a list of what the English people wanted, and said that he only wanted to have "a free and lawful Parliament assembled". The Dutch army, which had been turned back by a storm in October, landed on 5 November. The English Army and Navy went over to William. At this time, the English people's confidence in James was very low. They did not even try to save their King. On 11 December, the King tried to run away, but failed. He tried to run away again on 23 December. This second attempt was successful, and James escaped to France. He lived there in exile until his death.
Though Mary was sad because of the deposition of her father, William ordered her to look happy when they arrived in London. Because of this, people thought she was being cold to her father. James also thought his daughter was unfaithful to him. This hurt Mary deeply.
In 1689, a Convention Parliament called by the Prince of Orange came together to discuss what they should do. William of Orange felt uncomfortable about his position. He wanted to rule as a King, not simply as a husband of a Queen. The only example of joint monarchy was from the sixteenth century. This was Queen Mary I and the Spanish Prince Philip. When they married, it was agreed that Prince Philip would take the title of King. But Philip II was King only during his wife's lifetime. He also did not have much power. William wanted to remain King even after his wife's death. Some important people suggested making Mary the only ruler. But Mary, who was faithful to her husband, refused.
On 13 February 1689, Parliament passed the Declaration of Right. In this declaration, it said that James, by trying to run away on 11 December 1688, had abandoned the government, so no one at the time was king. Normally, James's oldest son, James Francis Edward would have been the heir. However, Parliament offered the crown to William and Mary as joint Sovereigns instead. But it was added that "the sole and full exercise of the regal (royal) power be only in and executed by the said Prince of Orange in the names of the said Prince and Princess during their joint lives." The declaration was later extended to take out all Catholics. This was because "it hath been found (discovered) by experience that it is inconsistent (not in harmony) with the safety and welfare of this Protestant kingdom to be governed by a papist prince".
William and Mary were crowned together at Westminster Abbey on 11 April 1689. The Archbishop of Canterbury usually performed coronations. But William Sancroft, the Archbishop at that time, felt that James II's removal had been wrong. Therefore, the Bishop of London, Henry Compton, crowned them instead. On the day of the Coronation, the Convention of the Estates of Scotland declared at last that James was no longer King of Scotland. William and Mary were offered the separate Scottish Crown. This was because the two kingdoms were not united until the Acts of Union in 1707. They accepted on 11 May.
Even after this was declared, there was still strong support for James in Scotland. John Graham of Clevehouse, the Viscount of Dundee, raised an army and won a victory at Killiecrankie on 27 July. But Dundee's army suffered great losses, and he was seriously wounded at the start of the battle. This stopped the only effective resistance to William, and the revolt was quickly crushed. The next month, there was a great defeat at the Battle of Dunkeld.
Rule
In December 1689 Parliament passed one of the most important documents in English history. This was the Bill of Rights. This measure gave several rights to Parliament and the people. Among other things, it declared that the Sovereign could not break laws passed by Parliament, demand taxes if the Parliament did not agree, raise an army during a time of peace if the Parliament did not agree, or punish members of the House of Parliament for anything they said during discussions.
After either William III or Mary II died, the other was to continue to rule. The person who would become the monarch after them would be any of their children. After the children would be Mary's sister Anne and her children. Last of all would be any children William III might have had from any marriage after that.
From 1690, William was often away from England, at first fighting Jacobites in Ireland. While her husband was away, Mary took care of the government. She was a firm ruler, and ordered her own uncle, Henry Hyde, 2nd Earl of Clarendon, to go to prison for trying to put James II back onto the throne. In 1692, she fired and put John Churchill, 1st Duke of Marlborough, in prison for similar reasons. This made her much less popular. It also damaged her relationship with her sister, Anne. Anne had been strongly influenced by Churchill's wife, Sarah. She appeared at court with Sarah and supported Churchill, which made Mary very angry. She demanded that Anne make Sarah go away. Mary did not visit Anne during her pregnancy after that. After the baby was born, Mary did visit Anne, but she spent her time berating Anne for her friendship with Sarah. The sisters never saw each other again.
William had crushed the Irish Jacobites by 1692, but he continued with campaigns away from England to begin a war against France in the Netherlands. When William was away, Mary acted in her own name but on his advice. When he was in England, Mary never joined in political matters, as had been agreed in the Bill of Rights. However, she did join in the affairs of the Church, and all church matters passed through her hands.
Mary died of smallpox at Kensington Palace on 28 December 1694. She was buried at Westminster Abbey. When she died, Henry Purcell was called to write her funeral music, titled Music for the Funeral of Queen Mary. William had grown to depend on Mary more and more, and was very sad when she died. It is reported that he said that "from being the happiest" he was "now going to be the miserablest creature on earth".
Legacy
After Mary II's death, William III continued to rule as King. Princess Anne's last living child, William, Duke of Gloucester, died in July 1700. Parliament saw that William would have no more children. Because of this, it passed the Act of Settlement 1701. After Anne, the Crown would go to their nearest Protestant relative, Sophia, Electress of Hanover, and her Protestant heirs. When William III died in 1702, he was succeeded by Anne. She was succeeded by the son of Electress Sophia, George I.
Mary gave money to the College of William and Mary (in the present day Williamsburg, Virginia) in 1693. She also began the Royal Hospital for Seamen, Greenwich.
Modern portrayals
In the 1969 mini-series, The First Churchills, Mary is acted by Lisa Daniely
In the 1992 movie, Orlando, Mary is acted by Sarah Crowden
In the 1995 movie, England, My England, Mary is acted by Rebecca Front
In the 2005 movie, The League of Gentlemen's Apocalypse, Mary is acted by Victoria Wood
Title, styles, honours and arms
Titles and styles
30 April 1662 – 13 February 1689: Her Highness The Lady Mary
4 November 1677 – 13 February 1689: Her Highness The Princess of Orange
13 February 1689 – 28 December 1694: Her Majesty The Queen
William III and Mary II called themselves "William and Mary, by the Grace of God, King and Queen of England, France and Ireland, Defenders of the Faith, etc." when they began their rule. On 11 April 1689, the Estates of Scotland recognized them as Sovereigns. From then on, William and Mary called themselves "William and Mary, by the Grace of God, King and Queen of England, Scotland, France and Ireland, Defenders of the Faith, etc.".
Arms
The arms used by the King and Queen were: Quarterly, I and IV Grandquarterly, Azure three fleurs-de-lis Or (for France) and Gules three lions passant guardant in pale Or (for England); II Or a lion rampant within a tressure flory-counter-flory Gules (for Scotland); III Azure a harp Or stringed Argent (for Ireland); overall an escutcheon Azure billetty and a lion rampant Or (for the House of Orange-Nassau).
References
Notes
1662 births
1694 deaths
House of Stuart
Princesses of Orange
Kings and Queens of Scotland |
Solid state electronics are electronic circuits that contain only solid materials. Examples of solid state devices include transistors, diodes, and integrated circuits. Devices that are not solid state include vacuum tubes, gas-filled tubes, and devices with moving parts such as relays.
Electronics |
A partial discharge (PD) is an electric discharge that breaks through a small portion of the insulation between two conductors. A discharge is when electrical charge that has accumulated is suddenly released (like a spark). A partial discharge does not completely cross the insulation between the two conductors, only a small portion of it in one area. It may happen under the stress of high voltage. It is caused by a small opening (void) inside the insulating material. The insulating material can be either solid or fluid. The charge passing through this insulation is called electrical breakdown.
Electricity |
A spork is a combination of a spoon and a fork to create a special tool used to eat. Most sporks are made from plastic. Many fast food chains use the spork, including Taco Bell, Kentucky Fried Chicken, Taco John's, and Taco Bueno. Many people dislike the spork because it cannot poke food as well as a fork nor hold liquids as well as a spoon.
Other websites
The Straight Dope on: why is it so hard to get a good spork?
The spork’s weird history, Bee Wilson, Salon
Food utensils |
Generation X, commonly abbreviated to Gen X, is the generation born after the Western Post–World War II baby boom and before the Millennials. Commentators typically use birth years ranging from the mid-1960s to the early 1980s.
Many sources describe Generation X as people born between the years 1965 to 1979 (or 1980 in some references).
Examples of Gen Xers include Chris Pratt, Billy Corgan, Ben Stiller, Scott Weiland, Will Smith, Adam Sandler, Orlando Bloom, Kurt Cobain, Claire Danes, Brooke Shields, Sarah Jessica Parker, and Isla Fisher.
References
Cultural anthropology |
<p>What is the C# equivalent to Java's <code>Throwable</code>?</p>
<p>In Java, the root of the exception class hierarchy is called <a href="http://docs.oracle.com/javase/6/docs/api/java/lang/Throwable.html" rel="noreferrer"><code>Throwable</code></a>, <em>not</em> <code>Exception</code>. The <code>Throwable</code> base class has two derived classes:</p>
<p><code>Exception</code>: for conditions that a reasonable application might want to catch.</p>
<p><code>Error</code>: for serious problems that a reasonable program should not try to catch.</p>
<p>So the <code>Throwable</code> base class includes problems that a reasonable program should not try to catch.</p> |
Oberkulm is a municipality in Kulm, in the canton of Aargau in Switzerland.
References
Municipalities of Aargau |
Punsalmaagiin Ochirbat (; born January 23, 1942) is a Mongolian politician. He was the first President of Mongolia from 1990 to 1997.
References
1942 births
Living people
Presidents of Mongolia |
Eugenie Clark (May 4, 1922 – February 25, 2015), sometimes called The Shark Lady, was an American ichthyologist. Clark was known for her research on poisonous fish of the tropical seas and on the behavior of sharks. She was also one of the first people to scuba dive for research purposes.
Clark was born in New York City, New York.
References
Other websites
1922 births
2015 deaths
Scientists from New York City
Ichthyologists
Divers |
<p>I have a table (below) that i'd like to select on. I want to group by printorder and also order by lastsaved descending</p>
<pre><code>Id docid printorder lastsaved
1 1 1 2012-03-30 15:20:14.990
5 1 2 2012-03-30 15:20:15.733
9 1 1 2012-03-30 15:33:33.330
</code></pre>
<p>I thought this would be a simple query but i'm struggling! If anyone can help that would be great</p>
<p><em>Edit</em> Here is the query i've been working with</p>
<pre><code>SELECT DISTINCT(printorder), id, lastsaved, docid
FROM bpdocsides a
WHERE a.docid = 1
ORDER BY lastsaved DESC
</code></pre> |
Yehoshua Kenaz () ( 2 March 1937 – 12 October 2020) was an Israeli novelist. He was born in Petah Tikva, in the British Mandate of Palestine.
He translated many French classics into Hebrew, and worked on the editorial staff of the Ha'aretz newspaper.
He was awarded the Alterman Prize in 1991, the Newman Prize in 1992, the Agnon Prize (1993), the ACUM Prize (1994) and the Bialik Prize (1995).
In 2007, Infiltration was named one of the ten most important books in Israeli history.
Kenaz died on 12 October 2020 in Jerusalem from COVID-19 at the age of 83.
References
1937 births
2020 deaths
Israeli writers
Translators
Deaths from the COVID-19 pandemic in Israel |
Campaign is trying to do something. Some battles in wars are called campaigns. The word comes from "Campania", a region where the ancient Roman army often fought.
When someone in politics seeks election to a political office, that is called a "political campaign". Sometimes, a series of advertisements can be referred to as an "advertising campaign". A "blood drive", when the Red Cross or a hospital asks people to give blood, is also a campaign.
A campaign usually involves groups of people following a plan and working together in different ways to get what they want.
Voting
Military |
<p>Alright so I am trying to use basic closures but it seems I am doing something wrong, I am constantly getting this error</p>
<blockquote>
<p>Catchable fatal error: Object of class Closure could not be converted
to string in</p>
</blockquote>
<p>and this is the code</p>
<pre><code><?php
$var1 = 1;
$var2 = 2;
$var3 = rand(1,2);
$calc = function() use ($var1, $var2, $var3) {
if($var1>=$var2) $total = $var1-$var2;
else $total = ($var2-$var1)/$var3;
return $total;
};
echo $calc;
?>
</code></pre> |
Benghazi is a city and district in Libya. It is the second largest city in the country with 670,797 people (2006). It is also the capital of the Cyrenaica region. It was the former provisional capital of the National Transitional Council. It is on the Mediterranean Sea.
The oldest university in Libya is the University of Libya in the city. Libyan International Medical University is the first accredited private medical university.
Two of Libya's most-successful football clubs are in the city. They are Al-Ahly Benghazi and Al-Nasr. The two teams have won the Libyan Premier League five times.
References
Other websites |
990
Studieii an der Mineralspecies; Labradorit.
Von Dr. Albr. Schraof.
(Mit 6 Tafeln.)
(Vorgelegt in der Sitzung am 9. December 1869.)
Im Gegensatze zu den amerikanischen Labradoriten, welche
durch denReichthiim und dieintensitat ihres Farbenschillers sich aus-
zeicbnen, sclieinen gerade niir die Labradorite russischer Fundorte
durch eine hohere Symmetric und durch den regelmafiigen Verlauf
der schillernden Scliichten die Aufmerksamkeit der Mineralogen auf
sich zu ziehen. DaB auf der schillernden Spaltungsflache des Labra-
dorits die farbigen Schichten ein fast regelmafiiges Sechseck bildeii,
ward, so viel mir bekannt, zuerst von Nils Nordenskiold beob-
achtet und eine Beschreibung dieser Erscheinung soAVohl, als auch
der Phanomene des Labradorisirens iiberhaupt finden sich in Pog-
gendorff's Annalen 1830, vol. 19, pag. 179.
Die von Nordenskiold beschriebenen Exemplare stammen
aus einer Eisensteingrube bei Ojamo des Kirchspiel Lajo in Finnland,
und von denselben scheinen nur sehr wenige Handstiicke in den
Handel gekommen zu sein, indem auBer der — Avohl nicht ganz ge-
iiiigenden Besprechung derselben von Nordenskiold, keine weitere
Avissenschaftliche Arbeit der Eigenthiimlichkeiten derselben naher
erwahnt. Es war mir daher sehr interessant, als mich Herr Barbot
de Marny, Professor am Berginstitut in St. Petersburg (wahrend
seiner, Herbst 1868 erfolgten, Anwesenheit in Wien) auf die jiiug-
sten Funde von Labradorit im Kiew’schen Gouvernement aufmerksam
machte und ein solches Handstiick, dessen Farbenschiller iiahe
ein Sechseck auf der Spaltungsflache bildete, mir sehen lieB.
Durch die Giite des genannten Prof. Barbot de Marny, welcher
mir selhst einige Exemplare zur Darstellung von optischen Pra-
paraten gab , ferner ein prachtvolles Handstiick dieses Fundortes
dem k. k. Hof-Mineraliencabinet als Geschenk (1868, XXXVII, 1)
ytiidien an der Minei alspecies: Labradorit.
997
liberliefi , wnrde es mil* moglicli, die Labradorite des Goiiverne-
ment K\ew iiaher zu untersucben. Im Verlaiife dieser Studien
wurde icb zu der Uberzeiigung gefiibrt, da6 trotz der neiieren Ar-
beiten von Reusch und Vogelsang doch nocli nicbt alle Ver-
hiiltnisse und Bedingiingen des Farbenschillers am Labradorit genii-
gend untersucbt sind. Ich konnte mich daher mit meinem anfang-
lichen Untersuchungsobject nicht geniigen und zog scblieBlich aiich
die Labradorite anderer Fundorte in den Bereich meiner Beobach-
tungen. Nach dem Gange dieser meiner Untersuchungen, beabsich-
tige icb auch die vorliegenden Seiten zu gliedern. Der erste Theil
gibt die Besclireibung der Labradorite von Kiew in §. 1, in §. 2 die
Bestimmung der mikroskopischen Einscbliisse in Labradoriten ver-
scbiedener Fundorte und in §.3 die Bestimmung der Lage der reflec-
tirenden Mikrolithe, wahrend der zweite nachfolgende Theil den
Phanomenen des Farbenschiller selbst gewidmet sein wird.
I. Theil.
1. Die Labradorite von Kiew.
aj Die petpographischen Verhiiltnisse zu Hauiennoi Brod und Goroschki.
DaB im Gouvernement Kiew Labradorit i) auftritt, ist durch
die Untersuclning und Analyse Seguet’s s) bekannt geworden. Der
Nachrichten fiber dies Vorkommen sind jedocb so wenige, daB ich
es fiir nothwendig halte aus einem an mich gerichteten Schreiben
des Prof. Barbot (welcher 1868 diese Gegenden bereiste), mit
dessen Zustimmung das Wichtigste mitzutheilen:
„Dieser Labrador ist entbloBt an den Ufern des Baches By-
striewka bei Kamennoi Brod im Districte Rodamysl. Herr Seguet
hat die Analyse des Minerals ausgefiihrt (Bullet, scientif. Acad. St,
Petersb. Tom VIl, Nr. 3) und das Gestein fiir Syenit gebalten.“
„[m Jabre 18S1 hat Herr Prof. Theophilaktoff in seinem in
russischer Sprache erschienenen Werke: — Uber die krystallini-
schen Gesteine der Gouvernemeiite Kiew, Wolhynien und Podolien,
1) Vergl. D a 11 a Mineral. 1868, p. XXXIV. Nomenclatur 14,
Seguet : Erdmann J. f. pract. Chem. 1840. vol. 20, pag. 2.'i3.
998
S c h r a u f.
Kiew 1851, — den Labrador naher beschrieben iind das Gestein
fur Hypersthenit genonimeii. Auf den Seiten 22—23 seines Werkes
steht Folgendes: „„Der Hypersthenyt stellt nach seinem Gefiige
zwei Varietateii dar, eine porphyritische (kleinkoriiige mit zerstreu-
teii Labradorkrystallen von der GroGe —2 Zoll und mehr) urid
eine granitische groGkornige. Die beiden Varietaten bilden nicht
zwei abgesonderte Etagen, eine obere und eine untere, wie Herr
Seguet meint, sondern beriibren sich in horizontaler Richtung
und iibergeben wahrscheinlich eine in die andere, obgleich das Di¬
luvium nicht erlaubt, dieses Ubergehen zu sehen. Die beiden Varie¬
taten sind aus denselben Mineralien gebildet, und die Krystalle und
Kbrner des Labradorits stellen immer das vorherrschende Element
des Gesteines dar. Die GroBe der Krystalle variirt von einigen
Linien bis 5 Zoll nach der Grofie der Hauptaxe. Die einfachen Kry¬
stalle sind klein und seiten, die Zwillinge mit den charakteristischen
Streifen auf der Hauptspaltungsflache gehbren bingegen zu der ge-
wohnliclisten Form unseres Labradors. AuGer der albitahnlichen
Verwachsung der Krystalle, kommeii noch Verwachsungen nach dem
Gesetz der Karlsbader Orthoclas-Zwillinge vor. Die Farbe der Kry¬
stalle ist dunkelgrau, beinahe schwarz oder hellgriin; die Farbe der
Kbrner ist aber hellgrau und graulichweiG. Die Flache JIfi) zeigt
an den Krystallen ein sehr schones Spiel der griinen, blauen, gelben
und rothen Farben, Die zwei ersten Farben herrschen vor. Die griine
Farbe nimmt hauptsachlich die Mitte der Flache ein und intermittirt
mit blauen Streifen. Die gelbe Farbe erscheint hauptsachlich zwi-
schen den griinen Streifen. Diese Streifen gehen parallel den Seiten
des Sechseckes, welches durch die Kanten des Durchschnittes der
Flache ilf mit den Flachen des verticalen Prisma und zweien (vordere
und hintere) schiefen Endflachen gebildet ist. Die Krystalle und
Kbrner des Hypersthens kommen in unserem Labrador in sehr klei-
ner Quantitat vor; ihre Farbe ist gewbhnlich dunkelbraun, auf
ihrer Spaltungsflache zeigt sich der starke Perlmutterglanz, welcher
sich dem Metallglanze nahert. Die Hypersthenkrystalle sind oft mit
Labradorkrystallen in Verwachsung. AuGer diesen Hauptgemeng-
theilen umschlieGt der Hypersthenyt noch Apatitkrystalle, braune und
1) 010, fe, Schrauf.
Stiidien fin der Mineralsi)et3ies: Labradorit.
999
schwarze GJimmerschuppen, Korner von Titaneisen, Eisenkies iind
Quarzkrystalle.““
So weit Th e 0 p h i J a k 1 0 f f. — In den letzten Jahreii wurde
der Labradorit auch westlich von Kamennoi Brod an mehreren Pnnk-
ten des Districts Zitomir im Gouvernement Wolhynien entdeckt. Im
verflossenen Sommer (1868) babe ich (Barbot) die beiden Fund-
orte Kamennoi Brod und Goroscbki besuclit und micb iiberzeugt,
dafi der Labradorfels einTheil ist des grofien sudrussischen Gebietes
der granitiscben Gesteine. In beiden genannten Localitaten babe icb
niemals die Hyperstben als wesentlichen Gemeiigtheil des Gesteines
gefunden, obgleich icb nicbt verneinen kann, da6 dieses Mineral zu-
tallig vorkomme.**
„Deshalb denke ich, da6 man das Gestein nicbt Hypersthenyt,
sondern einfach Labradoryt oder Labradorfels nennen muB. Von
accessorischen Mineralien babe icb auch Eisenkies, scbwarzen Glim¬
mer nnd Quarz bemerkL In Goroscbki, wie in Kamennoi Brod ist
das Labradorgestein von Granitgiingen durchsetzt, was fur dessen
groGes geognostiscbes Alter spricbt. Die Steinbriicbe von Kamennoi
Brod i) geben die pracbtvollen Labradorsaiilen fiir die Heilandskircbe
in Moskau."
„Das Labradorgestein ist uberbanpt keine seltene Erscbeinung
im granitiscben Gebiete des siidlicben RuBlands, denn ich (Barbot)
babe es auch bei Novo-Pawlowsk im Gouvernement Kherson 1867
entdeckt. “
Diesen interessanten Bemerkungen des Prof. Barbot de
Marny vermag ich in Bezug aiif die petrograpbiscben Eigenthiim-
licbkeiten des Gesteins nur weniges beizufiigen. Ist es immer scbwie-
rig nacb wenigen Handstucken iiber die Cbarakter einer ausge-
breiteten FeJsart zu urtheilen, so wird es mir bier nocb um so
schwerer, da die mir zu Handen gekommenen Exemplare gerade nur
mit Riicksicht auf den feJdspathigen Gemengtbeil gesclilagen sind.
Eine Untersucbung dieser Stiicke auf ihre mit freiem Auge sicbt-
bareii Gemengtbeile (die mikroskopische Untersucbung foigt spater)
lieB auch micb keinen Hyperstben entdecken. Statt dessen linden
1) Miindlich theilte mir Prof. Barbot mit, daC> der Besitzer dieses SteinbiMiclies,
Savvitzky, bereit und erfreut ware iiber die Einleil.iing- von Gescliaftsverbindungeii.
Sitzb, d. inatheni.-natiirw. Cl. LX. Bd. I. Abth. G5
1000
S e li r SI u f.
sicli selir sparlich verstreut, kleine schwarzgriirie Diallage, die
vielleiclit, so wie es in friiheren Zeiten haufig geschehen ist, zur
Verwechslung mit Hypersthen Veranlassung boten. Ein einzelnes
kleines Krystallsaulchen gelang es mir frei zu machen, welches mir
durch sein Gefiige auffiel. Von schwarzlich-griiner Farbe istes schein-
bar ein Conglomerat von zahllosen parallel dem Prisma liegenden
feineii Nadeln. Eine obwohl nur mangelhafte Spaltbarkeit von un-
gefahr 120° laBt mich in ihm ein Exemplar des Rose’schen Uralits
vermuthen.
Von Glimmer sehe ich an den vorliegenden Stiicken kaum eine
Spur.
Der plagioklastische Feldspath, welcher eigentlich die ganzen
Handstiicke bildet, findet sich in theils kleineren theils groGeren
Krystallen, die wirr durch einander verwachsen iind in einem feld-
spathigen, von der Masse der Krystallenicht unterscheidbaren Magma
liegen.
Die charakteristische Zwillingsstreifung tritt sehr deutlich her-
vor und Individuen mit 1/2 Zoll breiter Endflache zeigen auf letzterer
ganz regelmaBig ihre Zwillingsbildung aus zahlreichen, bis funtzig
Lamelleii. Ein soldier polysynthetischer Zwilling erschien zur Halfte
lichtgriin, zur anderen Halfte schwarzgrun. Ebenso sind auch andere
Krystallindividuen je nach ihrer Lage mehr griinlichgrau oder mehr
schwarz gefarbt, ohne daJJ man eine wesentlicheDifFerenz derGrund-
inasse wahrnehmen kann. Moglich, dafi auBer den mikroskopischen
Einschliissen auch der Dichroismus der Substanz hierbei eine Rolle
spielt, was sich jedoch an den erwdmten ganz eingewachsenen In-
dividuen nicht ermitteln laBt.
AuBer dem schon von Barbot erwabnten Eisenkies sind ein-
zelne Kdrnchen Magnetkies , und zahlreichere kleine Octaeder von
Magneteisen wahrgenommen worden. Den von Barbot angegebenen
Quarz [nach den Untersuchungen von G. Rose und Kbriig *)
scheinen wohl die meisten plagioklastischen Gesteine freie Kiesel-
saure zu fuhren] konnte ich in deutlich sichtbarenKornern nicht auf-
finden; hingegen ergab die Untersuchung von minutibsen ein-
gesprengten weiBen Partien, mit Hilfe von Mikroskop und Salzsaure,
daB dieselben Calcit sind.
*1 Konig. Zeitsch. deutsch. geol. Gesellsch. vol. XX. 3GG. 18GS.
Studien an der Mineralspecies: Lahradorit.
1001
An raehreren dunkelgraiischwarzen, zahlreiche, auch rnit der
Lupe deutlich erkennbare Einschliisse enthaltenden Gesteinssliick-
chen bestimrnte icli die Dichte zu 3*02 und 3* IS.
Diese Dichte stimmt mit den gewbhnlichen Angaben fiirGabbro,
die zwischen 3*10 und 3-22 schwanken.
Nacb dem Gesagten ist die Zuriickweisung des von Theophi-
laktoff gegebenen Namens Hyperstlienit bereclitigt. Aufschliisse
an zahlreicberen Localitaten, so wie die mineralogische Durchsicht
anderer nicbt blo6 Feldspath fiihrender Handstiicke wird in Zukunft
entscbeiden, ob diese im Siiden RuBlands in einer Erstreckung von
100 Werste auftretenden Gesteine nach dem Vorscblage Barbofs
als wabrer Labradorfels, oder nur als Bestandtheil eines porphyri-
tiscben Gabbro bezeichnet werden miissen. In letzterer Beziehung
glaube ich auf die Analogie der petrograpliisclien Verhaltnisse Sud-
ruBland und der Labradorkuste hinweisen zu sollen, indem nach
den Bemerkungen Vogel s ang’s i) iiber den Labradorit der Labra-
dorkiiste auch dort Granit und GneiB die dominirenden Gesteine
bilden, zwischen denen Gabbro und als dessen Gemengtheil dann La-
bradortels eingeschaltet sei.
Nach diesen Erbrterungen sollte zur Erorterung derjenigen
prachtvollen Farbenerscheinung iibergegangen werden, welche die
Labradorite dieses Fundortes so sebr auszeichnet. Bereits Theo-
pbilaktoff hat in Kiirze den regelmafiigen Verlauf der Ersclieinung
charakterisirt; an dem mir vorliegenden Handstiicke (1868,
XXXVII. 1.), dessen Verhaltnisse in natiirlicher GroBe durch die
Fig. I, Taf. I, dargestellt sind, ist jedoch eine weitaus coraplicirtere
Figur durch den Farbenschiller angedeutet.
Allein ehe eine krystallographiscbe Deutung dieser Figur mdglich
ist, muss nocb vorerst mit einigen Worten die in nachfolgenden Zei-
len angewendete Symbolik besprochen werden.
b) Krystallographiscbe Verhaltnisse.
Meinen in der Einleitung zum „Atlas der Krystallformen" aus-
gesprochenen Grundsatzen folgend, adoptire ich eine dem Albit
Vog-e! s an g-. Arch. Neerderland, Amsterd., vol. III. 1868, p. 3.
1002
S e !i r a u f.
gleiche Flachenbezeichmnig fiir dea Labradorit. In Folge dessen
entsprecbeii sicb die nacbstebenden Symbole (Fig. 17) yon
N a u m a n n i), H e s s e 1
und Reuseb.
M
T
L
Rose 2).
M
1
T
Millers).
w(OlO)
<(110)
/(iro)
Descloizeaux^) ....
9
t
m
o(llT)
S c b r a u f.
6(010)
y¥(llO)
w(lTO)
Naum., Hess., Rseb.
P
Rose.
P
Miller.
p(OOl)
3,(501)
Descloizeaux.
p
a'
as/i
a^l%
S c b r a u f.
c(OOl)
a7(T01)
r(403)
1,(501)
Die Aufstellung der Figuren babe icb nun analog den Annab-
men Miller’s und Descloizeaux durcbgefubrt, so dafi der stumpfe Kdr-
perwinkel b c (also: Normalwinkel (010) (001) =86° 40') auf der
recbten Seite des Bescbauers nach oben zu liegen kommt und daber
die Kanten der Zone cxy von links oben sicb nacb recbts nnten zu
senken, vergl. Fig. 18, Tafel IV. Bei einer solcberi Aufstellung der
triclinen Feldspathe sind bisber iiber die Winkeln des triclinen
Prisma Mm folgende Annabmen gang und gabe. Der Winkel der
recbten Prismenflacbe i)/(010) zu dem Pinacoide h (010) ist
bei Albit 62° 7 Miller bei Anortliit 57° 58' Miller
60° 27'Descl. 58° 4 Descl.
wabrend der Winkel der vorderen linken Prismenflacbe m (llO) zu
der Pinacoidflacbe b (010) ist
bei Albit 60° 8 Miller Anortliit 62° 32' Miller
60° 20' Descl. 62° 26' Descl.
Die aus den Miscbungen dieser beiden Feldspatbsubstanzen ent-
standen Plagioklase, also: Labradorit und Oligoclas, baben fiir diese
D Naumann Mineralogie iS28, pag. 408. Hess el Kastiiers Archiv, Vol. 10, p. 274,
1827 Niirnberg, Reusch Pogg. Ann. 120.
*) G. Rose Gilbert Ann. 1823, Vol. 73, pag. 194.
2) Wilier und B r o o k e Mineralogy 1832, pag. 374.
Descloizeaux Wineralogie 1862, Vol 1. pag. 303.
Stiidieii an der Miiieralspecies: Labradorit.
1003
Prismenwinkel ebenfalis intermecliare Winkel; doch treten hierbei
schon bfters zweitelhafte Beobacbtungen auf. So haben nun aucb
Miller und Descloizeaiix entgegengesetzte Angaben iiber das
Spaltungsprisma des Labradorits. Beide geben als prismatiscbe
Spaltungsricbtung das linke vordere Prisma, also m (110) an, der
Winkel h (OlO) : m (llO) ist aber nach
Miller 59° 20', nach Descloizeaux 62° 30'*
Geht man aber auf G. Rose’s fiir den Feldspath Epoche
machende Arbeit in Gilberts Annalen zuriick, so erkennt man —
(trotzdem, datS> Rose den Anorthit gegen den Albit um eine auf 010
normale Axe um 180° gedreht hat) recht leicht, daB dessen Spal-
tungsebenen (Fig. 19Tafel IV) am Labrador mit unseren (010)
(001) (110) zusammenfallen (Fig. 19^, Tafel IV), und daB die
Winkel Descloizeaux mit jenen Rose’s stimmen. Es ist nach
Beiden
(010) (001) = 861 / 3 ° (010) (ITO) = 621 / 3 °.
Analog den Beobachtungen Rose’s hat aiich Hess el (1. c.) die
Spaltrichtiingen am Labradorit gefunden; wie aus seiner gegebenen
ganz deutlichen Beschreibung der Kantenrichtungen des Spaltungs-
stiickes folgt; nur bezeichnet Hess el diese Spaltungsrichtnngen
nicht mit denselben Biichstaben wie Rose, sondern nennt das Spal-
tungsprisma I, und hierin folgte ihm dann Naum an n (1828).
Diese Buchstabenverwechslung scheint nun fiir einige spatere
Autoren die Ursache mancher MiBverstandnisse geworden zu sein;
deiin wenn auch die Hessel’schen Angaben (seine Biichstaben bei-
behalten)
PM = 85°30
PI = 115
Ml ^ 119
rnit den von Descloizeaux annahernd stimmen, so lassen sich hin-
gegen der Winkel Nor d e nskio 1 d’s (Pogg. Ann. vol. 19, pag. 181)
PM = 93°28
PT = 114 48
TM = 119 16
nicht auf gleiche Weise erklaren.
1004
S c li r H u f.
Ebenso sind auch dieAngaben von Re us chi) weder mitRose,
noch mit Hess el selbst im Einklang. Reusch citirt namlich Hes¬
se! mit Transformation der Buchstaben also:
PM = 94*^30'
PT = 115
MT = 119
verkehrt somit wie man leicht einsieht gegeniiber der Originalan-
gabe die Lage der scharfen Kante von MP = b c = (010) (001).
Aber auch die Originalangaben von Reusch, namlich
PM = 93°40 PT = 114°4 MT = 120^43
entsprechen nicht den friiheren Angaben von Rose, Hessel und
Descloizeaux, indem sie nicht das linke, sondern das rechte vor-
dere Prisma alsSpaltungsebene andeuten. Alle Angaben von Reusch,
die auf Indices Bezug haben, sind wahrscheinlich daher aus diesem
Grunde nicht vollkommen richtig und zum mindesten in dem Winkeln
der Axe X (100) vertauscht; so dafi fiir die Reusch’schen Zeichen
li kl vielmehr zu setzen komme Ti k L
Das Resultat dieser Betrachtungen ist, dass die Mehrzahl der
Autoren das Prisma m (110) als Spaltungsebene betrachten, wahrend
hingegen Reusch nur das Prisma ill/(110) hierfiir angibt. Letzteres
glaube ich nach meinen Beobachtungen als unrichtig bezeichnen zu
sollen; welche zeigten, daft die bessere Spaltbarkeit am Labradorit
parallel m (110) verlauft, wahrend parallel M{\ 10) eine minder voll-
kommene Spaltungsflache herzustellen ist. Diese doppelte Spaltbarkeit
ist iibrigens eine natiirliche Folge von der durchgreifenden Zwil-
lingsbildung am Labradorit, wodurch sich immer der Sinn von rechts
und links andert. An grijfteren Stiicken, wo ein oder das andere
Lamellensystem das Ubergewicht hat, wird auch die Spaltungsrich-
tung fiir diese Partien ebenflachiger sein, wahrend sonst ein Oscil-
liren der Flache von rechts nach links vorherrscht.
Ein aus dem Labradorit von Kiew hergestelltes Spaltungspra-
parat gab mir folgendeResultate. DieFlachen c (001) waren platten-
formig vergroftert, gegen 1/3 Zoll groft, wahrend die durch die Fla-
chen 6(010) hervorgerufene Dicke nur 1 Linie betrug. Auf der
Reusch Pog’g', Ann. Vol. 120, png'. 96,
Studieii ail der Miiieralspeeie^: Labradorit.
1003
Flache b waren keine Streifungen zu sehen, auf den Flachen c (001)
vei’Iiefen liingegen zahlreiche auGerst feine Riffen parallel der Kante
b/c- An der hinteren Seite der Praparate gelang es durch Spaltuiig
die Flachen tn} (110) und (TTO) zii erhalten; einzelne Partien
von m waren eben, wahrend die ganze Flache M rauh, uneben und
in der Zone b M b convex war.
Gemessen wurden die Winkel
bm^ = ( 010 )(ri 0 ) = 621//
cmi = ( 001 )(T 10 ) = 111 1/4
cM^ = ( 001 )(TT 0 ) = 116
cb^ = (010)(001) = 931 / 2 .
Diese Messungen stirnmen mit denen von Descloizeaux und
Rose iiberein und geben zum mindesteii fiir die Lage des ersten
Spaltungsprisma Aufschlufi. Das zweite Spaltungsprisma ist hingegen
mdglicherweise nicht die Prismenflacbe M (110), sonderii vielmelir
die Flache m', an Zwillingslamellen, die nach den Albitgesetzen ver-
wachsen sind. (Vergleiche Figur 19 der Albit in meinem Atlas der
Krystallformen.)
Hieraus erhellt schlieGlich, daG die Winkel-Angaben Descloi-
zeaux’s in seiner Mineralogie fiir Labradorit geniigende Mittel-
werthe sind, so daG ich sie in der nacbfolgenden Beschreibung bci-
bebalten kann.
c) Fignren des FarbenschiHers.
Auf dem schon mehrfacb erwabnten Handstucke (1868, XXXVII,
1.), welches auf der Vorderseite und theilweise, bei einer Dicke von
1 — 11/3 Zoll des Stiickes, auch auf der Riickseite angeschliffen ist,
zeigen sich verschiedene Zeichnungen des FarbenschiHers.
Der Schiller auf der Vorderseite (Tafel I, Fig. 1) besitzt eine
lasurblaue Grundfarbe, welche zwischen den lichten und dunkelsten
Nuancen wecbselt. Der Rand der Figur wird durch eine Mischung
dieses Blau mit Lichtgoldgelb kennzeichnet, welche Mischung ein
metallisch glanzendes Lichtgriin erzeugt. Es tritt dieser lichtgoldeii-
griine Schiller auch bei den Unterbrechungen der Figur durch
interponirte dunkle, nicht labradorisirende Lamellen auf. Die auGerste
Umgrenzung der Figur wird gleichsain durcb zwei dunkle parallel-
laufende Streifen gebildet, welche durch eine sehr schinale golden-
1006
S c h r a II 1’.
schimmernde Leiste getreimt sind. Ebenso sind aucli die Contouren
nacli Inneii zii an der Grenze zwischen den schillernden und nicht
scliillernden Partieii deutlicli zu erlcennen. In Folge dessen ist es
mdglich, niclit blofi die Umrisseder Figur zii erkennen, sondern aiich
rait ziemlicber Genauigkeit die Ricbtiing der scliwarzen Grenzlinien
zu messen. Durch die Abweclislung der dunklen und hellen Partien
lassen sich (vergb Fig. I und \a, Tafel I) deiitlich drei von einander
verschiedene Figuren erkennen.
Geht man in der anfiersten Figur von der in der Figur recbts
und vertical gezeichnetenLinie aus, weicbe nach oben zu eineRepetition
bildet, so ergeben sich die Winkel von dieser Linie zu den oberen
benacbbarten wie tbigt:
cx — 1281,4
cy = 9 S 1/3
ym' — 145
cm — 116.
Die mittlere Figur folgt den Umrissen der auGeren.
Die innerste Figur ist einfacher, hat keine Repetitionen an der
auGeren Figur und eiithalt auch nicht die Fliiche y. Es ist :
CO? = 130°
xm' = 120
cm = 115.
Diese Messungen geniigen vollkommen zur Sicherstellung der
Flachensymbole und lassen auch erkennen, daG die Schliffebene nahe
parallel der Flache ^(010) ist.
In d er Mitte des Gesichtsfeldes ist gesondert von den iibrigen
Partien der innersten Figur deutlich ein Zwilling (Tafel I, Fig.
bei co) zu erkennen. Der Zwilling ist nahe parallel der Hauptfigur
und zeigt deren Flachen c m x mit einer Verlangerung nach c. Auf
demselben tritt je nach der Lage theils auf dem rechten, theils auf
dem linken Individuum das Labradorisiren hervor.
Die krystallographische Construction der Fig. I erinnert an die
hekannten Zwillinge (Fig. 20 a, Tafel IV) nach dem Periclingesetze,
deren Zwillingsaxe die Axe der Zone cxy und deren Zusammen-
*) Trotz der gegenlheiligen Beliauptung' von Rose (Pogg. Ann. 1866 vol. 129),
nach welcher die Periklinzwillingo nach dem ricsetze: „dafi die Zwillingsaxe
Stndien an tier Mineralspeciei: LabradoriL.
1007
setzungsflaclie c ist. Audi in diesen (Fig. 20 6) ersdieiiit ein gestreif-
tes mittleres Feld 6(010) und gaiiz analog den farbigen Segmenfeii
der mittleren Figur von Fig. 1 sind auch bier in Fig. 20 6 die geneig-
ten Felder von m und 0(111) vorbanden. Ferner ist auf Taf. I der
Schiller nicbt ganz gleicbmaftig iiber die gauze Obertlacbe verbrei-
tet, auch (analog der Neigung (7° 12') der Fliichen 6 6 des Zwil-
lings) zeigen sich je nach der Neigung der Oberfladie niehr auf der
rechteu oder aber auf der linken Seite die Farben entwickelt. Allein
da sich keine noch so feine Zwillingsstreifung erkennen lilBt, so
inuG man trotzdem die Fig. 1 als den Durclischnitt (lurch Einen colos-
salen Labradorkrystall ansehen.
Welche Vorstellung man sich auch im Vornberein iiber die Ur-
sacbe des Labradorisireus bilden mag, so viel ist aber aus der Be-
trachtung der Fig. 1 sicher zu entnelimen, da6 dasselbe eine Func¬
tion der Krystallgestalt sein miisse. Anderseits wird man wieder den
die genannte Figur bildenden Krystall entstanden denken miissen,
durch die successive Ablagerung von Scbicliten gro&erer oder gerin-
gerer Dicke, von theils labradorisirender, tlieiis nicbt labradorisi-
render Substanz.
In letzterer Beziehung mufi wohl auf die eigentliiimlicbe Bil-
dung aufmerksam gemacht werden, welche namentlich auf der unte-
ren Seite der Figur 1 sich durch die wellenfdrmigen Linien kund-
gibt. Abweichend von alien hisher von mir gesehenen Exemplaren
zeigt namlich dieses Handstiick symmetrisch zu den krystallographi-
schen Richtlinien einen wellenformigen Verlauf des Farbenschillers,
die Normale auf der kiirzeren Diag-onale vonPiiijP und die Zwillingsebene demnach
eine auf jejier NonnaJe senkrechte und also auch eine der kiirzeren Diagonale
von P parallele Ebene ware" — gebildet sind; adoplire ich iiocb forlwahreud
das — auch von mir im Atlas der Krystaliforiiien, Artikel Albit aiigegebene —
alteUesetz: „ZwilIingsaxe die Axe Y.“ Auch ich hatte an den Periklinen schon voi¬
der Construction meiner Figuren 2>8 und 29 das Albit (1863), und vor Gutzeit’s
Anfrage in seiner „Zwil(ingsbiIdung am Stein" Riga 1865, und vor Rose’s Publi¬
cation 1866 erkannt, daC keine der Zwillingskanten einen vollkommeii rcgelmalii-
gen Verlauf habe, wie dies auch aus der theoretisehen Durchfiibrung des Zwillings-
geselzes (Drehungsaxe Y) foigt; allein die Kleinheit der Figuren in meinem
Atlas erlaubte iiicht mit Deutlichkeit die iiur wenige Grade hetragende-Divergeiiz
zweier neben einander iaufender Kaiiten auf dem llthogra|)hiselien Sleine getreiint
darzustellen. !m Stahlstiche ware es leiehter mbglicb gcwesen, eine gruftere Feiii-
heit der Linien zu erzielen, *
1008
S e ii r a u t.
der namentlich parallel y in zahlreichen kleiiien Partien recht schdii
und deutlicli sichtbar ist.
Auf der Riickseite des Handstiickes bildet sich durcb eine regel-
massige Vertbeilung des Farbenschillers ebenfalls eine bemerkens-
wertbe Figur (Fig. 2, Tafel I). Dieselbe ist kleiner und einfacber
als Figur 1; und stimmt mit den Angaben Tbeophilaktoffs (ver-
gleicbe oben) iiberein. Die Messungen an der Figur 2a ergaben
130°
cm — 113
cm' — 63
was die Bedeutung der Ricbtungslinieii sicherstellt. Diese Figur
wird ebenfalls aus mebreren abwecbselnden dunklen und farbigen
Zonen ziisammengesetzt, sowie die Mitte der Figur scbillerfrei ist
Zu bemerken ist, daft diese auf der Riickseite des Handstiickes
befindliche Figur 2 mit der Figur 1, welcbe die Vorderseite bildet,
keine symmetriscbe Lage besitzt, sondern einem anderen Krystall-
individuum angebdrt; ich erwabne dies nur, um auf die diinne plat-
tenformige Bildung des grdfieren Krystalls binweisen zu konnen.
Abnlicb der Figur 1 ist aucb die farbenscbillernde Figur
Tafel I, Fig. 3 a und 3 6 , welcbe ein von mir dargestelltes mikrosko-
piscbes Praparat von 1/2 Zoll GrdBe zeigt Dasselbe besitzt eben¬
falls die charakteristiscben scbwarzen Begrenzungslinien parallel c
und. m und sowie eine Reihenfolge wecbselnder Schichten, allein
die Mitte des Gesicbtsfeldes ist bier nicht scbwarz wie fruher bei I
und II, sondern schillert in goldgriiner Farbe.
Das Praparat, ungefabr 1/3 Millimeter dick, zeigt diese Zeicb-
nung gleichmafiig auf der Vorder- (Fig. 3 a, c) und Hinterseite
(Fig. 3 6 ).
Abgeseben von der mikroskopischcn Untersucbung erlaubt die¬
ses Praparat aucb iiber die Ursaclie der scbwarzen intermittirenden
Scbichten in’s Klare zu kommen. Im durclifallenden Licbte zeigen
sich namlicb jene Partien, welcbe im auffallenden Licbte nicbt scliil-
lern, dunkler gefarbt, wahrend die iibrige Grundmasse lichtgrau und
fast durchsichtig ist Diese scbwarzen Intermittenzen entsprecben so-
mit den scbwarzeren, zablreicbere Einschliisse entbaltende Scbichten
der Grundmassen (Tafel I, Fig. 3rf). Von solchen dunklen Scbich-
Studien an der Mineralspecies: Labradorit. 1009
ten lafit dies Praparat vier erkennen, zwiseben denen und ebenso in
der Mitte des Feldes licbte Grundmasse gelagert ist.
Auf gleiche Wechsellagerung von (durcb Einscbliisse verander-
ter und getarbter) verschiedener Grundmasse werden aucb die dunk-
len Partien in Fig. 1 und 2 sicb zuruekfiibren lassen.
Die beiden zuletzt besprochenen Figuren kommen jenen gleieb
welche No rdenskidi d (Pogg. Ann. vol. 19) zuerst bescbrieben bat.
In seiner Figur 3 entsprecben die Linien AC und BD der Flacbe
c(OOl); 2/(201) ist^^ und CD; a?(TOl) = G/Tund ML; W 2 ( 110 )
ist FG und KL,
Bemerkenswerth ist, daft aucb Nordenskidid, gleieb mir
fur den Winkel cy = (001) (201) den Wertb 84° erbalten bat,
wahrend dieser Wertb bei Albit und Anortbit zwiseben 81 und 82°
sebwankt. Mdglicherweise sind etwa die Winkel dergroGen Krystalle
des farbenschillernden Labradorits aus dein Labradorfels in Folge
einer Variation der ebemiseben Zusammensetziing mit den Winkeln,
welche an Krystallen vom Atna gemessen wurden, nicht vollkommen
fiir die Zone p x y ident.
2. Mikroskopische Untersuchung der Labradorite
verschiedener Pundorte.
Obgleich Scheerer und Vogelsang bereits vielfaltige Beob-
achtungen der Einscbliisse in den sehillernden Feldspathen ver-
offentlicht haben, so halte icb es dennoch niebt fiir uberfliissig, iiber
die zablreichen Messungen, welche icb im Verlaufe des letzten Jabres
gemacht babe, ausfuhriicher zu bericbteii. Meine Messungen ge-
schaben mittelst eines Wappenhans’seben Mikroskopes, welches
einen drehbaren Objeettrager mit Kreistbeilung hat. Der Kreis von
2 Zoll Durehmesser ist auf 2 Grade getbeilt, die Mikrometerschraube
erlaubt Minuten abzulesen. Zablreicbe Beobachtungen, die icb an
Objecteii mit genau bekannten Winkeln (z. B. 60°, 90°) angestellt
babe, uberzeugten mich hinlanglich, daB bei sorgfaltiger Centrirung
des Objeettragers und des Objects auf deinselben ein verlaBlicber
Beobachter (aucb obne Benutzung der Mikrometersebraube) den
Winkel eines scharf begrenzten Objectes bis auf 1/3 Grad genau
1010
S c h r a u f.
bestimmen kann. Das Mikroskop, welches noch einem iilteren Systeme
angehort, erlaubt lOOOfache Vergrofierung anziiwenden.
DieErscheinungen, welclie die Labrador-Praparate im Gesicbts-
felde des Mikroskopes darbieten, sind fiir die Exemplare der ver-
schiedenen Fundorte im wesentlichsten wobl gleich; dock unter-
scheiden sie sich durch die Zabl, GroGe und Ausbildung der in ihren
vorkommenden Mikrolithe.
a) Die tabradorite von fiiew.
Von dein Labradorit des Fundortes Kiew stellte icb zablreicbe
Praparate dar, Avelche theils parallel tbeils geneigt zu den Haupt-
spaltungsebenen der Feldspatbe geschliffen waren. Die Erscbeinun-
gen, welclie dieselben darbieten, lassen sich jedoch in zwei Gruppeii
znsammenfassen, als deren Typen die Beobachtungen an Praparaten
geschliffen parallel oder geneigt zur Pinakoidflache h (010) gelten
kdnnen. Aiif die Beschreibung dieser ZAvei genannten Averde icb da-
her Aveitlaiifiger eingehen.
a) Praparate parallel 5(010).
Unter den Amrhandenen Praparaten, deren Begrenzimgsflachen
parallel b (010) sind, ist jenes, dessen Schillerfigur in Fig. 3 Tafel I
dargestellt ward, Avobl das Avichtigste und iibersicbtlicbste. Mit freiem
Auge, und in einer nicht labradorisirenden Stellung betrachtet, er-
scheint das Praparat griinlichgrau in’s scliAviirzlicbe und mit Aiis-
nahme der scbon friiber erwabnteii dunklereii Schicliten ziemlich
homogen. Diese Homogenitat der Substanz ist aber nur scheinbar,
indem eine selbst geringe VergroGerung binreicht, um im durch-
fallenden Lichte die Zusammensetzung der Substanz aus meh-
reren Bestandtbeilen bervortreten zu lassen. Die feldspathige Grund-
masse ist lichtgrau in’s griinliche, durcliAAegs von einerlei Farbung
und von zablreicben Spaltungen feiiister Art parallel der Kanten b/a
und b/c durcbzogen. Der Winkel heider Spaltungen Avurde an zahl-
reicben Praparaten gcmessen und immer dem Werthe Amn a: c
(100): (001) entsprecbend zu circa 113° getunden. Die feldspathige
Grundmasse erhalt jedoch ibre dunklere Farbung durch eingestreute
scliAvarze Krystallnadeln von Avecbselnder Liinge und Dicke. Die
Messuugen ergabeii fiir die Breite dieser Krystailindividuen 0-003—
0-008 Millim. bei einer Lange von 0-02 — 0*1 Millim, Die Lage dieser
Studien an dtM- xMlneralspecies: Laliradorit. 1011
Nacleln ist, wie schon von fruheren Autoren hei*vorgehobeii wurde,
imraer parallel i) der Combinationskaiite hja.
Die Vertheilung dieser Einschliisse im Labradorit ist in diesem
Praparate regelmafiig. Nicht nur ist die ganze Griindmasse gleich-
mafiig wie mit einem Gewebe dieser feinen Nadeln iiberzogen, son-
dern es treten auch, folgend den Krystallumrissen, einzelne Schichten
auf, in welchen die teinen scbwarzen Nadeln noch enger und dichter
an einander liegen (Fig. 3^/, Tafel I) und die Grundmasse zwischen
ihnen kaiim niehr sicbtbar wird. Die Distanz der einzelneii Nadeln
(obwohl in einzelneii Priiparaten wecbselnd), diirfte an den dich-
testen Stellen etwa 0*005 Millirn. betragen. Da diese dicliteren
Partien bier dem Krystallumrisse parallel laufen, die Nadeln in den-
selben aber nicht den Flachen x und c, sondern immer nur der Kante
von hja parallel sind, da ferner die dunkleren Schichten ziemlicli
scharf begrenzt, aber in der Feldspathmasse keine Unterschiede
sicbtbar sind; schlieBlicb zwei aufeinander folgende dunkle Partien
durcb eine hellere getrennt sind, so kann man scbwer von einer
spateren Umwandlung der Feldspathmasse sprecben, sondern mu6
fur die Einschliisse und den Feldspath eine gleichzeitige Entstehung
annehmen. Man kann also die nachfolgenden Schliisse machen :
Die Ablagerung der sehwarzen Krystalleinschliisse erfolgte,
unabhangig von dem Mehr oder Minder in der Anzahl, immer pa¬
rallel der durch die Kante hja angedeuteten prismatischen Spal-
tungsrichtung; zweitens der vorliegende Krystall besteht aus einer
Reihenfolge von Schichten, welche successive aus verschiedenen
Mutterlaugen abgesetzt sind.
Die eingeschlossenen scbwarzen Krystallnadeln sind in den sel-
tensten Fallen so gelagert, da6 eine Flache derselben mit der La-
bradorflache h (010) etwa parallel ware. Man erkennt dies deutlich
bei seitlich durchfallendem Lichte, wodurch eine Seite der Krystall-
nadel beleuchtet wird. Diese reflectirende Seite der eingeschlosse¬
nen Krystallchen ist ungefahr 15° gegen 6(010) des Labradorits
(homolog einer Prismenflache) geneigt. Die Krystallsaulchen selbst
scheinen bei dieser Beleuchtung einen sechsseitigen Durchschnitt zii
besitzen. Selbst aber bei starkster Vergrdfierung liefeen sich nicht
Die Comhin’alioiiskanle 6/aOlO/IOO Isl gleielizeilparallel iler vei licalen Kryslall-
axe Z.
1012
S c h r a u f.
in den zahlreichen Praparaten von Kiew so groGe Krystallsaulen
dieser Art fiiideii, da6 man deren Krystallenden einer vollkommen
genauen Messnng hatte uuterziehen kdnnen.
Aufier den bisher besprochenen parallel der Kante hja gela-
gerten Krystallchen sind noch eine geringe Anzahl ahnlicher
schwarzer Krystalleinschliisse in den Praparaten siclitbar, welche
theils der Spaltung parallel der Kante c/6, theils vollkommen unregel-
mafiig, immer aber ziemlich parallel der Oberflache b (010) liegen.
Sie scheinen der Mebrzahl nacb mit der erst besprochenen einerlei
Art zu sein.
Bei mehr als tausendfacher VergrdBerung kann man wohl
erkennen, da6 einzelne Enden dieser Krystallnadeln durch ein Fla-
chenpaar begrenzt werden, wahrend an anderen Individuen die Enden
hingegen zackig, wie nicbt vollkommen ausgebildet und verbroclien
erscheinen; allein zu scliarfen Messungen der Begrenzungsflachen
sind die Einschliisse zu klein.
An einzelnen Krystallenden wurden als ungefahre Bestimmungen
die Zahlen O'’, 30°, 130°, 180° (Normalvverthe), an anderen die
Zahlen 0°, 60°, 120°, 180° gefunden, doch Bestimmungen dieses
eingeschlossenen scbwarzen Minerals lassen sich an den Praparaten
vonKiew’schenLabradorit nicbt durchfuhren, da bei der ausnehmend
geringen Breite der Krystallsaulcben aucb bier die Ausdehnung
der Combinationskanten zu klein ist, um genaue Messungen zu
machen.
Untersuchungen an den Labradoriten anderer Fundorte, welcbe
gleicbe Einschliisse, aber von groGerem Volumen und in kleiner An-
zabl besitzen, brachten micb zur Vermuthung, daB die Bildung des
Labradorits von Kiew gegeniiber der von Exemplaren anderer Fund¬
orte eine wesentlich bescbleunigte gewesen ist, in Folge dessen die
ausgeschiedenen fremdartigen Bestandtheile sich nicbt zu groBeren
Partien sammeln, sondern getrennt — durch neu gebildete parallel
m laiifende Lamellen — krystallisiren mussten.
Wahrend die bisher beschriebenen schwarzen, nadelformigen
Mikrolitbe in jedem, aucb ganz willkiirlich gewalilten Praparate
immer sichtbar bleiben und durch ihre regelmaBige Lagerung gleich-
sam ein mikroskopisches Kennzeicheu des Labrador bilden, tritt hin¬
gegen weniger haufig und im durchfallenden Lichte selten sichtbar
ein zweiter Bestaudtbeil im Labrador von Kiew hervor.
Studien an der Mineralspecies : Lahradorit.
1013
Einzelne Partien der vorher erwahnten Flatten parallel b (010)
lassen namlich im diirchfallenden Lichte — nur bei geringer Ver-
grofierung deutlich — der Oberflache scheinbar parallele, sehr licht
graubraune, aufierst diinne Flatten von meist quadratischem Umrisse
erkennen, die zur groGeren Mehrzahl mit einer SeitezurKante sel-
tener zur Kante b/c parallel liegen. An mebreren ziemlich regelmafiigen
Quadraten lieGen sich Messungen vornehmen, welcbe fiir die betref-
fenden 4 Winkeln Werthe ergaben, die zwischen 891 / 3 ° und 90 1 /^°
schwankten. Diese Quadrate verlangerri sich jedoch hauflg nach
einer Richtung zu einem regelmaGigen Parallelogramm, dessen langere
Seite fiir eine groGere Anzalil derselben parallel den schwarzen
Mikrolithen, fiir die andere Halfte hingegen senkrecht gegen diese
letztgenannten ist. Die Dicke dieser Plattcben ist, wie man aus der
Nuance der Farbung erkennen kann, eine ziemlich schwankendc, und
es kommen weit seltener gesattigt graubraune, als vielmebr sehr
lichtgraue, bis fast farblose, kaum in iliren Umrissen erkennbare
Plattchen vor. Letztere sind dann von der Grundinasse im durch-
fallenden Lichte hochst schwierig zu trennen und entziehen sich
bei Anwendung starkerer VergroGerung fast vollkommen der Beob-
achtung und lassen nur die Grimdmasse, wie von einem helleren und
dunkleren flasrigen Gefiige, erscheinen. Man kann durch dieselben
hindurch dann die tiefer liegenden Plattchen ganz deutlich erkennen.
Bei Beobachtung der Flatten im polarisirten Lichte erscheinen
dieselben dunkel, daher man an eine tesserale oder an eine einaxige
senkrecht gegen die Hanptaxe geschnittene Substanz zu denken
gezwungen ist. Stellt man diese Beobachtungen an allzii diinnen
Plattchen an — ieh werde im nachfolgenden zeigen, daG viele dieser
Umrisse nur Hohlraumen angehoren — so ist es erklarlich, daG die
intensive Farbe der Grundinasse die Abschwachung durch das
diinkle Plattchen zu iibervvinden scbeint und letzteres der Grund-
masse ahnlich getarbt erscheint.
Deutlichere Beobachtungen dieser plattenfdrmigen Mikrolithen
sind im auffallenden Lichte mdglicli, wo die plattenfdrmigen
Mikrolithe in verschiedenen Farben erglanzen. Hier erkennt man
dann, daG diese eingeschlossenen, rechtwinklichen, langgestreckten
Parallepipede haufig durch die Spaltungen parallel der Kante b/a
Oder b/c unterbrochen oder scheinbar abgestumpft werden. Einer
wirklichen Abstumpfungsflache scbeint nur der Winkel 27 (133 )
1014
S c li r a u f.
aiizugeboreii, weleher liaullg als Neigiing tier Flacheii de wietlerkehrt
(Fig. 11, Taf. II). Zahlreichere Combinationen tiieser Mikrolithen
bieteii die Labradorite von dei* Labradorkiiste dar.
Schliefilich mu6 icb ervvahnen, dafi die mikroskopische Uater-
siicbung der aiis dem Labradoriten von Kiew geschliffenen groGeren
Praparate einige fiir die Structur der plagiokl astischen
Feldspathe interessante Beobachtungen ermdglichteii. WobI
zeigten die Krystallindividuen, die an dem Handstiicke wirr durcb-
einander liegen, scbon unter der Lnpe einen Aufbau aus zahllosen
Scbichten, allein die Anwendung polarisirten Licbtes im Mikro-
skope erlaubt den Verlaut’ der Schicbte viel sicberer zu constatiren.
Zur Orientirung der krystallograpbiscben Symmetrie kann immer die
Bicbtung der eingelagerten, scbwarzen, nadelformigen Mikrolitbe
beniitzt werden, die immer parallel der Kante 6/a (010/010) liegen.
Gebt man von denselben aus, so zeigen die MebrzabI der Krystali-
individuen lamellare Zusammensetzung parallel der Basis c (001);
Oder parallel dem Pinacoide b (010). In der Figur 12, Tafel III ist
bingegen eine Partie aus einem solcben polysintbetiscben Durcb-
scbnitt dargestellt, die hiervon abweicht. Wie man aus der Figur
erkennt, ist das ganze Praparat von den scbwarzen Mikrolitben durcb-
drungen, die immer parallel der Kante b/a siiid. Gegen diese Ricb-
tung urn einen Winkel von 75"" geneigt, A^erlaiift nun ein System
groGer, farbiger Langsstreifen; diese letzteren beginnen bei
zwei an einander liegeiiden Querstreifen, und setzen sicb zum
grofieren Tbeile ungebrocben fort, tbeils aber werden sie wieder von
kleineren Querbalken durcbkreuzt. Der Winkel, welcben die beiden
farbigen Balkensysteme macben, ist 100° circa; entspricbt somit dem
Winkel der Labradoritflacben cy == (001) (201) •= pa^j^, Aus
der Lage der Mikrolitbe innerbalb dieser Winkel folgt dann, daG die
3 bier zu unterscbeidenden Richtuiigen bezogen werden kbnnen auf
die Combinationskanten des Pinacoids 6(010) mit den Flacben
(100), (201), (001). Die Langsstreifen entsprecben aber nicbt,
wie man anfanglicb verrautben sollte, der Bicbtung c (001), sondern
vielmebr der Richtung y (201); wodurcb dieser Fall der polysin¬
tbetiscben Gruppirung erst seine erbobte Bedeutsamkeit gewiniit.
Der Richtung c (001) sind nur die Querstreifen parallel, welche am
Anfange des Praparates groGere Aiisdebiuing haben, in Mitle des-
selben nur mebr eigenthumlicbe Vierecke bilden.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1015
Obgleich abei* die Hauptausdehnung dieser Lamellen parallel y
erfoigt, so ist doch die ganze Gruppe nur eine polysinthetische
Wiederholnng der Zwillingsbildung nach dem Periclingesetze. Der
erste Querbalken in Fig. mit cc bezeichnet, bildet die eine Halfte des
Zwillings, an welchem mit der Flacbe c (001) sich theils in paral-
leler, theils in Zwillingsstellung die iibrigen (nach y verlangerten)
Krystallindividuen anschliessen. Man erhalt durch diesen Fall eine
Vorstellung von der bei den plagioklastischen Feldspathen beinahe
unbeschrankten polysinthetischen lamellaren Verwachsung.
|3) Praparate geneigt zu 6(010).
Ganz anderen Charakter, als die parallel 6(010) geschlifFenen
Praparate baben jeneDiinnschliffe, welche mehr oder minder geneigt
zu der eben genannten Flache sind. Unter zahlreichen ahnlichen hebe
ich zurBeschreibung einPraparat desKiew’schenLabradorits hervor,
welches eine Begrenzungsflache parallel der Flache c (001) hat.
Wiilirend jedes der friiher besprochenen Praparate eine zahllose
Menge schwarzer, nadelfdrmiger Mikrolithe zeigte, wird in diesem
kein einziger Krystalleinschluli deutlich sichtbar und deren Anwesen-
heit beurkundigt sich nur durch das Auftreten zahlreicher Complexe
von Rissen und ahniicher Gebilde, welche an die Zeichnungen der
Trichyte Zirkels erinnern. Aus der regelmafiigen, der Kante b/a
parallelen Lage der schwarzen Mikrolithe ergibt sich namlich, daft
eine Platte parallel c nur einen schiefen Querschnitt durch dieselben
liefeni kdnne. Da diese Mikrolithe somit nicht 90°, sondern nur 25°
gegen die optische Axe des Mikroskops geneigt sind, so ist immer auch
nur eine geringe Partie dieses Durchschnittes sichtbar, welcher dann
nach oben und unten zu verschwommen ist. Mit starkerVergroGerung
und scliarfer Aufmerksamkeit gelingt in einzelnen giinstigen Fallen zu
erkennen, daG der Querschnitt der schwarzen Mikrolithe seclisseitig ist.
Von den plattenfdrmigen, dunnen, graubraunen Einschliissen
konnte in diesem Praparate nichts wahrgenommen werden. Ver-
rauthlich verdecken die zahllosen Streifen und Zwillingslamellen die¬
selben. Auch ist es nicht mdglich, unter den vielfachen Strichen,
welche die Oberflache des Priiparates durchqueren, mit Ausnahme
der Kante b/c andere bestimmte und constant bleibende Richtungs-
linien derselben aufzusuchen. Im polarisirten Lichte lieG das Pra-
parat ebenfalls keine anders gefarbten Einschliisse hervortreten.
Sit/J). (1. mathem.-iiaturw. Cl. LX. Bd. 1. Abtb. 66
1016
S c h r a u f.
SchlieGHch erwahne ich des gegen die krystallographische Sym-
metrie scheinbar verstofienden Factums, daft mehrere der parallel
bjc laufenden Spaltungslinien bei 1000—ISOOfacbe Vergrblierung
sich nicbt mebr als vollkommen gerade Linien darstellten, sondern
in kleinen Zickzackkriimmungen verliefen. Im Verlaufe einer anderen
Spaltungsricbtung befand sicb wieder eine Reibe von den bekann-
ten, Glasporen abnlicben, Gebilden.
Zablreicbe andere, von mir aus den Labradoriten von Kiew
geschliflfene Praparate waren mit den bisber bescbriebenen in ibren
wesentlicbsten Grundziigen ident. In einigen derselben warden Durcb-
scbnitte von grofien Augiten, und von Magneteisen gefunden.
In alien aber sind die Mikrolitbe in unzablbarer Menge und
ausnebmender Kleinbeit vorbanden und lessen wegen letzterer Eigen-
scbaft keine zur Speciesbestimmung binreicbende Messungen zu.
Nacb Scbeerer i) sind die Einscbliisse in den Feldspatben meist
Eisenglanz, nacb Kenngott^) Gbtbit, nacb Vo gel sang s) bin-
gegen Diallage. Da also die Untersucbung der Labradorite von Kiew
mir keine Entscbeidung zwiscben diesen drei Meinungen ermoglicbte,
so muBte icb an die Herstellung von Praparaten aus dem Labradorit
von St. Paul, Labradorkiiste denken, welcber dieselben Mikrolitbe,
aber in kleinerer Anzabl und vom grofieren Volumen entbalt.
b) Die Labradorite von der Labradorkiiste.
Der schillernde Labradorit von der Labradorkiiste ist bereits
durcb Vogelsang in Beziebung auf sein geologiscbes Vorkommen
und seine Einscbliisse untersucbt worden. Wenn gleicb mancbe der
von Vogelsang zuerst beobacbteten Verbaltnisse der Mikrolitbe
durcb meine Untersucbung fiir ricbtig erkannt wurden, so ergaben
sicb docb in einigen gerade nicbt unwesentlicben Punkten Abwei-
cbungen und Vervollkommnungen, die micb bestimmen, iiber meine
Messungen ausfiibrlicber zu bericbten.
a) Praparate parallel h (010).
An den Labradoriten dieses Fundortes sind wie bei jenen von
Kiew wieder wesentlicb zwei Arten der Mikrolitbe zu unterscbei-
1) Scheerer. Pog-g^. Ann. vol. 64, pag-. 162.
“) Kenngott. Resultat min. Forsch. fiir 1861, pag-. 71.
*) Vogelsang. Archiv. neerland. 1868, vol. HI.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1017
den moglicli, solche, welche schwarz, undurchsichtig und nadelformig
sind und am deutlichsten im durchfallenden Lichte erscheinen, und
^weitens andere braune, plaltenfdrmige, durchscheinende Einschliisse,
die, obwohl auch im durchfallenden Lichte sichtbar, doch im auffal-
Jenden Lichte weitaus deutlicher hervortreten.
I. Messungen der schwarzen undurchsichtigen
Einschlusse.
Zur Beobachtung der Mikrolithe ersterer Art beniitzte ich vor-
^iiglich Praparate aus einem in lichtblauer Farbe schillernden Labra¬
dorit, welcher dem k. k. Hof-Mineraliencabinet (1849, XV, 10)
gehort. Die nadelfdrmigen Mikrolithe in diesem Stiicke, obwohl
in alien GroGenverhaltnissen vorkommend, erreichen doch in ein-
zelnen Individuen eine Breite von fast Vioo Mm. und lassen in
Folge dessen bei 500—lOOOfacher VergroBerung eine sichere
Messung der domatischen Abstumpfungskanten zu.
Bei einer oberflachlichen Betrachtung fiihlt man sich anfang-
lich wohl der Hypothese geneigt, alle in einem solchen Praparate
vorkommenden Mikrolithe von einer Mineralspecies abzuleiten. Auch
Vogelsang huldigt dieser Ansicht. Allein geht man wirklich zur
^xacten Messung der Winkeln iiber, so laBt sich eine solche Hypo¬
these nicht aufrecht erhalten, und trotz der Schwierigkeit, die sich
der Deutung mikroskopischer Winkelmessung entgegenstellt, wird
man zum mindesten das Vorhandensein von drei Mineralien in der
Form dieser schwarzen Mikrolithe annehmen miissen. Meine Mes¬
sungen und Krystallgestaltbestimmungen erlauben unter diesen drei
Mineralien 1. Augit, 2. Eisenglanz und 3. Magneteisen (mit Picotit),
zu verstehen.
1. Augit. d) Form. Die grofite Mehrzahl jener Mikrolithe,
welche ich hier zur ersten Gruppe zusammenfasse, haben einen theils
kurz, theils lang saulenformigen Habitus und liegen mit einer ihrer
Prismenflachen auf der Spaltungsflache des Labradorits. Man erkennt
bei auffallendem Lichte deutlich den prismatischen Charakter, indem
dann eine der Flachen beleuchtet, die andere hingegen ins Dunkle
zuriickgetreten ist.
Bei auffallendem Lichte sieht man, aber nur bei groBer Auf-
merksamkeit und an groBeren Individuen, einzelne Pyramiden-Fla-
60 *
1018
S c h r a u f.
chen an einem Ende der Saule beleuchtet erscheinen. Ich kann aber
mit Sicherheit angeben, daB ich an alien Krystallchen die Pyramiden
immer nur an einem Ende, nie in gleicher Stellung an beiden Enden
gesehen babe, so daC man unwillklirlich an die hemiprismatische
Ausbildung eines monoclinen Krystalls denken muB. Bemerkenswerth
ist ferner, daB die Saulenflachen in den groBeren Individuen fast nie
glatt, sondern meist von zahlreichen, parallel der Langsaxe laufen-
den Streifen durchfurcht sind.
Im Nachfolgenden will ich nun aus einer Anzahl mehrerer hun-
derten iibereinstimmender Messungen die wichtigeren Falle der Aus¬
bildung anfuhren. Die Mehrzahl aller groBeren, i/ioo—Vioo Mm.
breiten Mikrolithe gleicht der Figur 23, Tafel 5. Die gemessenen
Werthe der Winkel der Flachennorraalen an diesem Exemplare
sind:
ab = 34"
be = 93
ca^ = 52
a}d = 50
de = 80
ea = 50.
Die schmalei’en Mikrolithen lassen meist nur ein Ende deutlich
erkennen, und da geben die Messungen durchschnittlich
ab = 35"
ca = 50.
Dieser letztgenannte Wrnkel ca stimmt aucli mit den Messungen
Vogelsang's, welcher pag. 25 seines Memoires sagt:
„Les aiguilles affectent trois directions differentes. La mieux
accusee forme avec la face transversale un angle obtus d’environ
130"; mais on observe aussi des stries fines parellelement a cette
face transversale.“
Meine obigen Messungen fuhren nun zu einer Hypothese fiber
die Natur der eingeschlossenen schwarzen Nadeln. Es stimmen nam-
lich die obigen Winkeln mit den Winkeln der Flachen in der Zone
(100) (001) des Augits; und identificirt man die obigen Kanten a,
b, c, dj e der Reihe nach mit den Combinations-Kanten von 010 zu
I
Studien an der Mineralspecies : Labradorit. 1019
TOO, 301, 101, 201, lOT (nach Descloizeaux von g' zu A', aVs
o' a^/z o'), so waren die analogen Winkel
(r00)(301) = 35"31'
(300)(101) = 94 50
(101X100) = 49 39
(100)(20T) = 50 9
( 2 oi)(ror) = 80 11
(T0T)(100) = 49 39
und man konnte den UmriB der Figur als zu einer Combination der
Augitflachen (100), (110), (010), (111), (301), (211), (nach
Descloizeaux h'mg' d^Jz ^^ 4 ) geborend, betrachten.
An den kleineren nadelformigen Krystallchen wiirde man immer
nur die Combination des einen Endes, namlich (100), (110), (010),
(111), (301), (nach Descloizeaux ]\!mg' d^/z ^Vs) wahrnehmen.
Kelirt man nach dieser Abschweifung zu der Besprechung der
ebenen Mikrolithwinkel zuruck, so kann man den bisher beschrie-
benen Fallen dieser I Gruppe noch einzelne bemerkenswerthe an-
reihen.
Einige Mikrolithe sind plattenformig. Fig. 24, Taf. 5, im star-
ken Sonnenlichte schwarzlichgrun durchscheinend, und geben die
Winkel
ab = 75
ca^ = 35
entsprechend der Combination der Augitflachen 010 mit 100, 001,
301 (^' mit h' p al/z Descl.), deren ebene Flachenwinkel 73*^ 59'
und 35° 31' sind/
Andere Mikrolithe von kurzsaulenformiger Gestalt zeigen hin-
gegen eine reicher entwickelte hemiprismatische Flachencombination.
Einzelne dieser Art liegen unregelmafiig im Labradorit verstreut,
ohne der Combinationskante der Spaltungsrichtungen des Feldspa-
thes parallel zu sein, auch liegen dieselben nicht regelmiifiig auf
ihrer eventuellen Pinacoidflache. In Folge dessen ist auch der Um-
rifi der Gestalt dieses Mikrolithen unahnlieh den friiheren Beobach-
tungen.
Zwei durch ihre gunstige Lage gegen das einfallende Licht
deutlich defmirbar gewesene Krystalle will ich im nachfolgenden
1020
S c h r a ii f.
naher beschreiben. Den ersten derselben stellt die Fig. 25, Taf. V
Yor, seine Lange betrug Vioo? seine Breite Yioo Mm. Ohne die Be-
deutung der Flacben (die nicht vollstandig scharfen Umrisse sind
punctirt) yorerst zu wissen, lehrte doch die mikroskopische Beob-
achtung, daft amm Saulenflachen sind, von denen bei gewissen La-
gen ml Licht reflectirte, wabrend a und m dunkel blieben. Bei einer
Drehung erglanzten dann auch scheinbare Pyramidenflachen.
Die Messungen ergaben
bd = 55circa
b^e = 60
b^f — 25 circa
b^g = 61
b^c = 92
und stimmen, gleicli der Figur selbst, mit der Combination des^
Augits 100, 110, 010, 111, 101 {h!mg'b^jzCt! Descl.). Hierber
ware be und bg dem Augitwinkel (010) (Oil) = 60"* 21' = {g'e'y
entsprechend, sowie der Winkel bc=^%'^ dem Winkel (010)
(001) = OO"* = (jg'p) gleich ist. Da der Krystall wahrscheinlich
auf einer hinteren Flache des Prisma m 1 lO aufliegt, so erklart dies^
sowohl das Auftreten der unteren Pyramide als auch die Abwei-
chungen des Winkels be von 90 Grade.
Die Fig. 26, Tafel V stellt ebenfalls einen schwarzen Mikroli-
then dar, dessen einzelne Flacben bei schiefer Beleuchtung ziemlich
deutlich sichtbar waren. Die punktirten Linien geben diese inneren,
zwar nicht mefibaren, aber doch erkennbaren Flachenumrisse an*
Seine Lange war s/ioo Mm. Seine Breite fast Vioo *Mni*
Gemessen wurde
be = 30°
bd = 59
b^e = 60
jy = 40 circa
bVi = 60
bg = 61.
Diesen Messungen zu Folge kann man entsprechend seiner
Form den Krystall als die Augitcombination 100, 010, 110, 111,
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1021
101 {]}!g’ Descl,} auffassen.Die Winkel bd=be= bh — bg
sind homolog dem Augitwinkel (010) (Oil) = 60° 21' = g’e\
Schliefilich finde ich nui* noch erwahnenswerth, da6 eine grofie
Anzahl dieser schwarzen Mikrolithe, mit einer ebenfalls an Augit er-
innernden Gestalt und einer sehr geringen, oft kaum Vioo Mm. er-
reichenden Breite senkrecht gegen ihre Langsaxe in zahllose kleine
kaum VlOO Mm. Fragmente zerbrochen sind. Diese gleichen dann
einer in Punkten aufgelosten Linie. Man kann nur vermuthen, dafi
die Krystallisationskraft des Labradorits diese Saulchen, die viel-
leicht nicht ganz horizontal sich lagerten, zersplitterte.
6) Regelmafiige Einlagerung. Hervorzuheben ist, dafi
die Lage der Augit-Krystallchen fast durchwegs eine solche ist, dafi
meist eine Flache des Prisma 110 (m Des cl.), hingegen seltener,
dafi 010 (^' Des cl.) nahe horizontal und dem Beschaiier zugevven-
det liegt.
Die Diallagspaltungsflache ist meist dem Besehauer abgewendet
und urn einen ziemlich steilen Winkel gegen die horizontale geneigt.
Vergleicht man diese Beobachtung mit der allgemein consta-
tirten Thatsache, da6 die schwarzen Mikrolithe parallel der Combi-
nationskante bja (®^Voio) des Labradorits in letzterem eingelagert
sind, so kann man noch weiters annehmen, da6 diese Einlage-
rung nicht durch die Orientirung der Combinationskante, sondern
auch durch die Spaltungsebene des Labradorits selbst bedingt sei.
a) Ich nehme nun erstens, entsprechend der obigen Beobachtung
an, dafi diese Augitsaulen sich so auf die Flache des Labradoritprisma
M. (110) legen, dafi die Augitflache 100 mit letzterer parallel wird.
Sei (Fig. 21, Taf. IV) b, M,m, die entsprechende Flache des Labra¬
dorits, jene des Augits, so sind die inneren Flachen-
winkel folgende
(010)(110) == bM = ba^== 120°S3'
Labradorit
(T00)(T10) = Mm' = a’m^= 133 30
(110X110) = = 87 5
(110X100) = fflW = 133 30
Augit
hieraus ersieht man, dafi die Augit-Saulenflache m'^ einen Winkel
12° 37' mit der Labradorflache b (010) machen wiirde und etwa
1022
S c h r a u f.
eine Labradorflaclie mit dem Index 180 (genauer 4.31.0) parallel
liegen wiirde.
Doch ist diese Hypothese der Lagerung der einzelnen Mikrolithe
nicht die einzige unter denselben Voraussetzungen mbgliche. Es ist
namlich am Labrador, namentlich in Folge seiner Zwillingsbildung
(vergl. Fig. 21) auch auf das Auftreten einer zweiten prismatischen
Spaltung nach ?wlT0 Riicksicbt zu nehmen, deren Combinations-
kante mit b (010) wohl parallel der Combinatioiiskante b/a ist,
deren Neigung jedoch nicht 120° 53', sondern nur 117° 30' be-
tragt. Setzt man diesen Werth in das obige Schema ein, so wurde
man erhalten
(010)(ir0) = bm = ba^ = ba^ == 117°30'
Labradorit
(100)(110) 133 30
Augit
und daraus die Neigung von 16° 0' fiir den Winkel, welchen die
Mikrolithsaulenflache mit der Labradorfiache b (010) bildet.
Man erkennt hieraus, dafi nahe horizontal und dem Beobachter
zugewendet liegt, analog der Lage einer Labradoritprismenflache
mit einem zwischen 160 und 170 liegenden Index.
^) Die Lagerung der Mikrolithe kann jedoch auch eine andcre
sein, denn die Beobachtung lehrt schon, vergleiche den obigen
hervorgehobenen Fall, dalJ auch die Augitflache J(OIO) bei ein¬
zelnen Mikrolithen nahe horizontal und dem Beobachter zugewendet
liegt.
Auch diese Thatsache laGt sich mit einer regelmafiigen Auf-
lagerung der Mikrolithe auf die prismatische Labradoritspaltungs-
flache erklaren. Yergleicht man die Fig. 22, Taf. IV, so bedeuten in
derselben, wie schon friiher b Mm die Flachen 010, 110, ITO des
Labradorits, hingegen die Linien b^m^m^ die Flachen 010, 110, 110
mm' Des cl.) des Augits, und die Prismenflache m^ des Augit
fallt mit der Prismenflache M oder m des Labradorits zusammen.
Unter diesen Annahmen berechnete sicli fiir die Lage der Augit¬
flache 6'(010) gegen die schillernde Labradoritflache b (010), die
folgenden Neigungen.
Fiir den Fall, dafi der Augit auf der Labradoritflache Af(llO)
liegt, ist
Sludien an der Mineralspecies: Labradorit.
1023
Labradorit
(110) (010)
Augit
120‘’53'
136 27 Va
und hieraus die Neigung von 6i(010) des Augit zu b (010) des La-
bradorits = 15° 34‘/g. Diese mebrfach genannte Mikrolithflache
liegt somit entsprechend der Beobachtung nabe borizontal und pa¬
rallel einer eventuellen Labradoritprismenflacbe mit dem Index
nabe 3. 19. 0.
Fiir die zweite moglicbe Annabme, daU die Mikrolitbe parallel
der zweiten Labradoritprismenflacbe m(llO) eingelagert sind, deren
Neigung dann 117° 30' betragt, fiir diesen Fall bat man
(010)(110) = bm = bnr-
Labradorit
(110)(r00) = bHn ^=^
Augit
117°30'
136 27i/g
und bieraus fiir die Neigung derAugitflacbe^i(OlO) gegen die scbil-
lernde Labradoritflacbe eine Wertb von 18°57»/2'. Die Mikrolith-
flacbe bat daber eine Lage, die jener einer eventuellen Labradorit¬
flacbe von 3.16.0 ziemlicb nabe komnit.
Aus dem bisber Gesagten kann man entnelimen, dalJ, obne ge-
wagte Hypotbesen fiber die Lage der Mikrolitben zu Hilfe zu nebrnen,
es tbeilweise gelingt, die Neigung der dem Beobacbter entgegen-
scbauenden Mikrolitbflache (110 oder 010) gegen die scbillernde
Labradoritflacbe zu bestimmen. Diese Neigung kann sein: 12° 37';
15° 341 / 2 '; 16° O'; 18° 5', und entsprecbe der Neigung einer even¬
tuellen Labradoritprismenflacbe [4.31.0]; [3.19.0]; [4.26.0];
[3.16.0] zu der scliillernden Labradoritflacbe 6(010).
Icb babe micb bier eingebender mit der eventuellen Lage die-
ser Mikrolitben bescbaftigt, da dieser Verbaltnisse in dem dritten
Paragrapbe erwabnt werden mu6.
2. Eisenglanz. Die zweite Gruppe von undurcbsicbtigen scbwar-
zen Mikrolitben bilden zablreicbe, tbeils secbseitige, tbeils scbein-
bar unregelniafiige Mikrolitben von mebr plattenformiger Gestalt,
die im ersten Falle leicbt, im zweiten bingegen nur durcb genaue
1024
S c h r H « f.
Messungen als Eisenglanz erkannt werden konnen. Die dunneren
Exemplare dieser Mikrolithe lassen bei starker Beleuchtung ein
rothliches Licht durchschimmern. Vollkommen diinne Eisenglanz-
tafelchen, bekanntlich sind dieselben im durchfallenden Lichte licht-
gelbbraun bis lichtrotb, konnten in alien meinen Praparaten dieses
Fundortes nur in sehr wenigen Exemplaren aufgefnnden werden;
die dickeren, schon schwarzen, eben erwahnten Krystallchen bilden
die liberAviegende Mehrzahl.
Die mikroskopisch beobachteten , plattenformigen Mikrolithe
von theils vollkommen, theils einseitig verzogener sechsseitiger, oder
von dreiseitiger Form werden in den meisten Fallen und wobl mit
Recht auch von anderen Autoren und in anderen Mineralien als
Eisenglanz bestimmt. Eine sechsseitige Form liefert jedoch auch
Augit und Goethit. Ersterer erscheint aber im durchfallenden Lichte
griinlichgefarbt und kann defihalb auBer Acht gelassen werden. Um so
wichtiger ist jedoch die Analogie des Goethits mit Eisenglanz, indem
auch ersterer die gelbrothliche Farbe und iiberdies einen Domen-
winkel von 62° 30', daher eine nahe sechsseitige Form hat.
Eine oberflachige Beobachtung konnte somit ganz leicht Goe¬
thit mit Eisenglanz verwechseln und kame hierdurch zu einer fiir
die Bildung dieser Mineralien ganz falschen SchluBfolgerung. Goe¬
thit ist bekanntlich wasserhaltig, wahrend Eisenglanz wasserfrei ist.
Dem Anscheine nacli sollten nun die aus wasseriger Ldsung entstan-
denen Mineralien auch das Eisenoxydhydrat (Goethit), nicht aber das
wasserfreie rothe Eisenoxyd bei dessen gleichzeitiger Bildung in sich
einschlieBen. Um diese Frage durch Messungen zu entscheiden,
babe ich die bekannten Einschlusse nicht bloB des Aventurinfeld-
spathes, sondern auch des Carnallits gemessen i), und die Existenz
Obgleich eine mikroskopische Untersuchung des Aveiiturinfeldspathes und des
Carnallits aniier den Uahmen der vorlieg’enden Studien fiillt, so glaube ich deiinoch
einzelne Thatsachen aus derselben hervorheben zu sollen.
Der Aventurinfeldspath von Twedestrand umschliefit eine zabllose
Menge theils kleinerer, theils grolierer selbst mit freiem Auge sichtbarer, rothlich-
golden gliinzender Schuppchen, die schon von Scheerer als Eisenglanz be-
schrieben sind. Die Winkelmessungen ergaben mir 60® + 20\ Uberdies gelang
es mir in diesein Praparate auch einen Eisenglanzzwilling analog dem bekannten
Aragonitgesetze zu sehen. In Fig. 13 Taf. Ill ist er mit D bezeichnet. Das Auf-
treten dieses Gesetzes am Eisenglanz ist meines Wissens bisher noch nicht be-
Studlen an der Mineralspecies: Labradorit.
1025
von in situ entstandenen Eisenglanzkrystallen bestatigt gefunden.
Es babe sich somit in der wasserigen Losung, aus welcber der Car-
nallit entstand, sicli mit letzterem zugleich Eisenglanz gebildet und
der wasserbaltige Carnallit (KC1 +MgCla + 6 H 3 O) umschlielU die
wasserfreie Eisenverbindung.
Man wird diese Thatsache mit Nutzen zur Erklarung der Ent-
stehung des Labradorits verwenden konnen.
Neben diesen Tafeln glaube ich zu Eisenglanz nocli einige
scbwarze Mikrolithen zahlen zu diirfen, die eine rhomboedrische Aus-
bildung zeigten. Einige derselben von nahe quadratischem Quer-
scbnitte gaben die Winkel ab—8^^ ^a==:95°. Da wie bekannt, der
Winkel zweier Gnind-Rhomboederflachen (r Mil ler) rr'= 86 ° 10'
7 ’V = 93°50' ist, so kanu die beobacbtete Form als aus 3 Grund-
rbomboederflachen bestebend angenommen werden, von welchen
eine dem Beobaehter zugewendet und nabe horizontal liegt. Ein ande-
res Exemplar, durcb dieselbe Annabme erklarbar, entbielt nocb
2 andere Flacben aus der Zone des Rbomboeder's, namlirb n (Mil¬
ler) und e (Miller). An der Figur (Fig. 28, Taf. V) ward ge-
messen;
obachtet worden. Daft der Mikrolith D wirklich ein Zwilling' ist, konnte sowohl
durch den Parallelisnius der Saulenkante beider Individuen, als auch durch die,
voile Ebenheit der oberen Endflache genau erwiesen werden. Uberdies zeigt die
ganze Ausbildung des durch diese Figur dargestellten Mikrolith’s diesem Zwillings-
gesetze entsprechende Ausbuchtungen und Repetitionen. Die Breite des Mihrolllh’s
D war y^oo Mm.
An einem aiidereii kleinen, etwas schief liegenden Eisenglanztsifelchen von
einseitig verlangerter Gestalt beobacbtete ich eine scheinbar prismatische Aus¬
bildung. Derseihe bestand aus den sechs Fliichen der Oseitigen ersten Siiule a, fer-
iier aus vier Flachen einer 12seitigen Saule (210Schrauf; h Miller). Beob-
achtet war aja 3 = 60°; 59®. ^ 3 ^ 154 ^ 591 / 2 °; = QO^/^ ;
«5a«=S9i/a°; fl«al==60Vj°; Aann ajA<=i8'/a°; aiA;=20'’!
o*A? = 18°. Vergl. Fig. 27 Taf. V.
In dem von mir untersuchten Carnal li tpraparate waren zahlreiche Eisen-
glanzschuppen enthalten, deren Seitenlange zwischen y^ooo ^VioooMm. wech-
selte. Sie waren licht gelblichroth durchschelnend und gaben wegen ihrer Diinn-
heit schon im reflectirten Lichte die Farben diiniier Blattcheii.
Ihre Feinheit, dann der vollkommene Erhaltungszustand ihrer scharfen Con-
touren hedingt ihre mit Garnalllt gleichzeilige Bildung. An einem Sechseck von
V^oo Mm. Seitenlange ergaben die Messungen 0°, 59 yg^, < 1^9 , 240yg .
300°, 360°. An Goethit ist daher nicht zu denken. Eine Untersuchung auf deren
Einaxigkeit gah wegen der Kleiiiheit der Schiippchen keineii Erfolg.
1026
S c h r a u f.
Beobachtet
Gerechnet
r'r" = 86°
86°10'
r"T: = 28
27 18
Kf' = 67
66 32
f'f" = 86
86 10
f"7f = 26
27 18
r'e = 46
46 S5.
Audi diese Figur lafit sich, wie die Vergleichung der beobadi-
teten und der gerechneten Werthe ergibt, durdi die Annahme von
Eisenglanz erklaren. Ich glaube in Folge dieser letzteren Beobach-
tungen daher aufmerksam machen zii sollen, daft ein nahezii quadra-
tisdier Querschiiitt eines schwarzen undurchsichtigen Mikrolithen,
wenn derselbe nicht wirklich auf seinen Winkel gepriift ward, keine
Sicherheit fur die Bestimmung gewahrt. Die Winkel des Spaltungs-
rhomboeders am Eisenglanz [86° 10'; 93° SO'] erscheinen fiir eine"
oberfladiliche Betracbtung beinahe als rechtwinklig.
3. Hlagneteisen und Picotit? Unter den schwarzen Einschliissen
im Labradorit findet sich schlieBlich noch eine dritte Gruppe, nam-
lich Magneteisen in verschiedener Form und Ausbildung und Lage.
Von den grdfieren Gruppen von Magneteisen glaube ich der in Fig. 8,
Tafel II dargestellten erwahnen zu sollen, da dieselbe mit groBer
Deutlichkeit den schichtenfdrmigen Aufbau und das Ubergehen der
dickeren hexaedrischen Formen in die lichtgrau gefarbten Lamellen
erkennen laGt.
Die Mikrolithe dieses Minerals kommen Iiaufig in kleinen, kaum
i/ioo Mm. groBen, viereckigen Krystallchen, seltener auch in etwas
groBeren, ^/joo—Vioo langen, mehr saulenfdrmigen Formen vor;
beide sind groBtentheils in der Labradoritmasse mehr oder minder
unregelmaBig vertheilt.
Die beobachteten Flachen sind Hexaeder, Octaeder und Dode-
caeder. Dem Hexaeder gehorendie Krystalle an, die einen vollkommen
quadratischen Durchschnitt besitzen, dessen Winkel 90° gemessen
wurden. Finer Combination des Hexaeders mit Octaeder und Dode-
caeder scheint die Fig. 29, Taf. V anzugehoren. Die gemessenen Win¬
kel aus der Horizontalzone sind «6=SS und6c = 3S°. Ersterer
entspricht der Neigung einer Octaederflache (^b) zu einer Wiirfel-
flache (^a), die bekanntlich S4° 44' ist, so wie der Winkel he dem
Werthe des Winkel von Octaeder zu Dodecaeder (3S° 16') gleich-
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1027
kommt Der Magneteisenkrystall wurde unter dieser Voraussetzuiig
auf einer Dodecaederflache liegen und die Octaederzone wiirde die
Contouren der Figur bilden.
Die Fig. 30Taf. V. stellt hingegen die Combination vonWiirfel
und Dodecaeder dar. Der Winkel ab und ab' ward zu 45° bestimmt
Der Krystal] ist aber durch die vorwiegende Ausbildung nach Einer
Hexaederflache plattenformig geworden und ersclieint fast halbdurch-
sichtig, im Dunkeln gelbbraun.
Scbliefilicb babe ich saulenformige Krystallchen Fig. 31, Taf. V.
beobachtet, welche in die Lange gezogene Octaeder waren. Hierfiir
spricht der gemessene Winkel = 55°, = 125°, = 55°,
so wie, da 6 nach oben zu zwei domatisch geneigte Flacben p p^ er-
kennbar sind, die bei wechselnder Beleuchtung dunkel oder hell
erscheinen. Es la 6 t sich aber niclit entscheiden, ob diese Octaeder
dem Magneteisen Oder nicht etwa demPicotit zugezablt werden
miissen. Uberdies bedarf es einer aufmerksamen Durchmusterung des
Praparates, um diese letztgenannten verzogenen Octaeder von den
in der ersten Augitgruppe ofters hervorgehobenen nadelformigen
Mikrolithen zu trennen. Audi sind die Winkel beider, bier 55° dort
50°, niir durch genaue Messungen unterscheidbar, Bei giinstiger
Lage mag auch der starke Metallglanz und das Feblen einer Streifung
das Aiiffinden von zu dieser Art gehorenden Mikrolithen erleichtern.
Einige dieser Octaeder lagen mit Hirer Langsausdebnung
parallel mit der Labradoritricbtung in/b. Das dem Bescbauer do-
matiscb zugewendete Octaederpaar scheint gegen die Labradorit-
flache 010 nach rechts und links gleicbmaGig (35°) geneigt zu sein.
Wiirden erneute Untersuchungen lehren, daft eine dieser Octaeder-
flachen nahe parallel der schillernden Labradoritflache liege, so
miifite jedenfals die dazugehorige Octaederflache dann auf die pris-
matische Spaltungsflache des Labradorits aufgelagert sein, analog
Avie wir dies bei den Mikrolithen der ersten Art (pag. 1021) ange-
nommen haben.
Vergleicbt man die Fig. 32, Taf. VI, so bedeutet b Mm die
Spaltungsflachen des Labradorits, wahrend o o' die Octaederflachen
sind. Bekanntlich ist nun
bM = bo 120°54' bm == bo 117°30
= 109 281/3 00 ^ = 109 281/2
wodurch — 11 561/3 oder — 8 11/3
1028
S c h r a u f.
f(ir die hypothetische Neigung der Octaederflache gegen die schil-
lernde Labradoriffiache 6 (010) sich ergebe. Diese Neiguiig ware je-
docb, wieichausdriicklichbetone, nichtin deiiianalogenSiime, wie bei
den Augiteinschliissen zu verstehen, sondern der Octaeder, welcher
auf der Labradoritflaclie M (110) liegt, wiirde seine obere Flacbe
parallel einer hypothetiscbeii Labradoritflaclie 3. 28. 0 [also in der
Labradoritzone b m' (010 : 110)] liaben; wahrend andererseits die
obere Flacbe eines verzogenen Octaeders, welcher auf der Labra-
doritflache m' (110) lage, nahe parallel einer hypothetischen La-
bradoritflache (2. 23. 0) aus der Zone b M ware.
Hiermit schliefie icli die Aiifzabliing nieiner Beobachtungen,
welcbe die schwarzen undurchsichtigen Einscbliisse im Labradorit
betreffen. Icb hoffe die wichtigsten Krystallgestalten hervorgehoben
zu baben, oline diiG icb jedoch glaube, daft bierdurcli der ganze
Formenreichthura dieser Mikrolithe erschdpft ware.'
IL M e s s u n g e n der d u r c b s i c li t i g e n E i n s c h 1 ii s s e.
Aufier den bisber bescbriebenen Mikrolitben umsclilieBen die
Silicatgesteine, wie dies Scbeerer (Pogg. vol. 64) am Schiller-
spath und Vogelsang (1, c.) am Labradorit beschrieben, eine
zahlreicbe Menge von graubraunen, mebr oder minder durcbscbei-
nenden Krystallblattchen. Bei der Untersuchung der Labradorite von
Kiew gelang es (vergl. vorhergeb. Seiten), wegen der geringen
GroGe und Undeutlicbkeit des Auftretens mir nicht, aus den erhal-
tenen Daten eiiien '"ScbluG auf die Substanz zu ziehen. Weitaus
haufiger, grdfier und sichtbarer sind diese Lamellen in mancheii
Handstucken des Labradorits von der Labradorkiiste, und diese ge-*
statten einige krystallographische Kennzeichen sicher zu stellen.
Als solche Einscbliisse sind namentlich die graubraunen La¬
mellen zu betrachten, denen schon, seit Scbeerer auf sie im Hy-
persthen aufmerksam maclite, die allgemeine Aufmerksamkeit ge-
widmet ist. Alle diese lamellaren Einscbliisse sind aber bisber als
Eins betracbtet worden. Scbliefit man aber das diffuse Tageslicbt
bei der mikroskopiscben Beobacbtung aus, und wendet nur Licbt
von bestimmter Incidenz an, so erkennt man, daft die Lamellen im
Labradorit (ganz abgeseben von ibrer Speciesbestimmung) weder
einerlei Lage, nocb vollkommen einerlei krystallograpbiscbe Contouren
baben, und daG die rectangularen Tafeln, welcbe mit ibrer Langs-
Studieii an der Mineralspecies: Labradorit.
1029
richtung senkreclit gegen die Augitnadeln liegen, aoii den langen,
undeiitlich krystallisirten Blattchen unterschieden werden konnen,
die parallel den Augitkrystalleii liegen. Namentlich trennt diese beiden
Lamellensysteme aber die Untersucbung im reflectirten Lichte.
Erstere Tafeln i) {;rAaf} nenne icb ihrer Form wegen vorlauflg
Mikroplakite, die zweiten Blattchen bingegen Mikrophy 11 ite.
Beide Namen sollen fiir diese mikroskopischenEinschlusse,f(ir welche
auBer den krystallograpliiscbenMessungennur negativeEigenscbaften
ermittelt sind, vorlaufige Bezeichnungen seiii.
AuBer diesen Lamellen wurde iioch in den Labradoritprapa-
raten Feldspatb und zwar Sanidin, und lerner Kdrner von Quarz
und Calcit aufgefunden.
I. fflikroplakite.Form. Zur Messung dieserLamellenbeniitzte
icb Praparate aus einem griin und roth schillernden Labradorit (das
Handstiick tragt die Etiquette 1807. XVL 24), dessen ganze Masse
in groBer Menge diese Einscblusse enthielt.
Letztere wurden schon im Handstiicke selbst, durcli ihr leb-
haftes Aventurisiren bernerkbar s). Im durcbfallenden Lichte er-
scheinen bier, wie bei den Kiew'scheu Praparaten, diese vierseitigeu
Blattchen graiigelb bis braunlich; wahrend sie im auffallenden Lichte
grell rdthlichgelb, griin und blau erglanzeii.
Diese Farben sind bekanntlich nur die Farben diinner Blattchen
und daher weniger von der Substanz als vielmehr von der Platten-
dicke abbangig und liefern daher keinen Anbaltspunkt fiir die Be-
stimmung der Substanz. Hierfur zeigte sich in einem der Praparate
ein hiibsches Beispiel Fig. 10, Taf. II, durch das Ubereinandergreifen
zweier Blattchen von gelber Farbe. Da die Blattchen namlich auch
in verticaler Richtung nur durch eine sehr diinne Labradoritschichte
von einander getrennt sind, so entsteht dort, wo diese letztgenannte
mit den beiden Blattchen gleichzeitig wirkt, diegriine Interferenzfarbe.
Zwischen den gekreuzten Nicols werden diese Lamellen dunkel;
wobei jedoch manchmal die intensive Farbung der Labradoritmasse
(ebenfalls Farbe diinner Blattchen) durch manche Lamellen (Hohl-
raume wahrscheinlich, vgl. pag. 1013) zu leuchten scheint.
Analoge Querlage g'egen die Augitnadeln haben die rectangularen Lamellen im
Hypersthen. Vergl. Fig. 14, a, b Taf. UI.
2) Die optischen Verhaltnisse, welche dieses Handstiick darbot, werden im dritten
Paragraphe besprocheii werden.
1030
S c h r a u f.
Die Lage dieser Mikrolithen schliefit sich ebenfalls auf das
engste an die Spaltungsrichtungen des Labradorits an.
Die Lamellen quadratischen Durchschnitts liegen mit einer
ihrer Seiten immer senkrecht zu der Labradoritkante hja und
daher aiich senki*ecbt zu den schwarzen Mikrolithen, sie selbst sind
nur wenig gegen die Spaltungsebene des Labradorits h (010) geneigt.
Oftmalige Messiingen ergaben an alien diesen quadratischen
Blattchen einen mittleren Werth des Winkels von 90^, von welchem
sich die einzelnen Messungen nie um mehr als entfernten. Ein
zweiter Winkel, welchen eine haufig auftretende secundare Flache
mit den Quadratseiten bildet, betragt im Mittel 261 / 2 °—^7°, und
konnte namentlich im reflectirten Lichte mit groGer Sicherheit ge-
messen werden.
Beide Winkel machen nun fiir die Bestimmiing der Substanz
die Annahme des Eisenglanzes unmoglich. Der Winkel 90° stimmt
vvohl mit einer Projection des Eisenglanzes auf seine Endflache,
allein nicht so der Winkel 27°, welcher dann 30° sein miifite,
ebenso ware die absolut quadratische Form mancher Lamellen etwas
bedenkenerregend; andererseits konnte man in den Contouren dieser
Lamellen eine Projection des Eisenglanzes auf eine seiner Rhom-
boederflachen annehmen wollen, womit sich der Winkel 27° ver-
einen lieGe, allein dann miifite statt 90° der andere Winkel 94°
betragen haben.
Weiters konnte man diese Lamellen in eine engere Ver-
bindung mit Feldspath bringen wollen, und theils in ihnen selbst
Feldspathblattchen, theils Mikrolithe, deren Form nur durch die
Spaltungsrichtungen m und c des Labradorits selbst bestiinmt sind,
vermuthen. Namentlich in letzterer Hinsicht muG man sich erinnern,
daG der Winkel zwischen den Combinationskanten der Labradorit-
flachen m und c mit der schillernden Flache h ( 010 ), ebenfalls nahe
64° betragt, somit der Mikrolithwinkel von 26—27° sich genau an
diesen Spaltungswinkel anschlieGen wiirde. In der That tritt nun
jene secundare Flache der Mikrolithe fast meistens einseitig auf
und stumpft parallel der Labradoritrichtung c die zwei Ecken der
braunen Lamellen ab. Ausgezeichnete Beispiele hierfiir sind die zwei
Figuren 33 ct) und y, worin namentlich b) als der Typiis der Mehr-
zahl dieser Lamellen gelten kann. Trotz dem aber, daG die meisten
dieser Lamellen eine solche Bildung zeigen, sind sie jedoch nicht
Stiidien an der Mineralspecies: Labradorit.
io:m
die einzig moglichen, und neben solchen, durch die Spaltung des
Labradorits influencirten Blattchen, finden sicli andere, deren qua-
dratischer Umrifi wohl symrnetrisch gegen die Labradoritspaltung m,
allein nicbt mehr parallel der Kante c/b ist. So ist in der nach der
Natiir gezeichneten Fig. 9, Taf. II, der gelbe Mikrolith symrnetrisch
gegen m und c, wtihrend hingegen das griine Blattchen nur mehr sym-
metrisch gegen die Labradoritspaltung m ist, Ebenso auch Fig. 34,
3S, 36, wie unten folgt.
Es scheint somit nach dem Angefiihrten unmdglich, diese Blatt-
cheii auf eine Form des Feldspaths zuriickzufiihren.
Wiirden liberdies auch die in der obigen Figur mit mm,m'm\
cc und c'c' bezeichneten Ricbtungen parallel Feldspathflachen b/a
und b/c sein, so sind hingegen die gegen a (100) senkrecht lie-
genden Contouren m'c' und me, da der Winkel genau 90° betragt,
in der Feldspathzone aexy hingegen kein Winkel von 90° mdglich
ist, krystallographisch nicht mit einer feldspathigen Substanz zii
vereinen.
Einige Aufklarung iiber die Natur dieses Minerals bot also nur
das Auftreten des Winkels 27° dar.
Wohl kommt diese Flache meist nur einseitig (wie oben er-
wahnt) vor, doch zeigt eine genauere Durchforscliung mehrerer Pra-
parate auch noch complicirtere Formen.
Fig. 34 zeigt eine Lamelle, deren Contouren «, a, fj f, sym-
metrisch gegen b/a, hingegen d parallel der Labradoritrichtung c/b
ist. Die gemessenen Winkel sind dann
af =r= fa = 'af — fa = 90°
dd = 27°
fb = 27
ab — 63.
Bei einer anderen Lamelle beobachtete ich vergl. Fig. 36,
Taf. VI.
af = 90° f:(b/a)h2^sv, = 0°
ad = 63
fd = 27
= 27
Sifzb. d. mathem.-naturw. C!. LX. Bd. I. Abth.
67
1032
S c h r a u f.
Eine dritte Lamelle, durch ihre Ausbildung bemerkenswertli,
lieferte die Winkel Fig. 36, Taf. VI.
f:b/ah^\)v, = 0"
/» = 27 = fb
fc = 117 fd = 63°.
Auf Grund dieser Angaben gewiniit man einen Einblick in die
mdglichen Symmetrieverhaltaisse der Contouren dieser Lamellen.
Letztere zeigen namlich, beispielsweise ausgehend von der mit der
Labradoritkante b/a parallelen Flacbe, die Neigungen 27°,63°,90°.
Eine solche Symmetrie ist nur in einer Zone moglich, dessen Prisma
einen Winkel 4S° bildet, also einer Dodecaederzone oder der des
pyramidalen Hauptprisma; indem in jeder derselben die secundare
Flacbe (Tetrakisbexaeder) 210 zweiinal auftritt und mit 100 (He-
xaeder) die Winkel 26° 34 iind 63° 26' maclit.
(3) Discussion. Mit Riicksicbt auf’ die krystallograpbische
Bestimmiing und das apolare optiscbe Verbalten der Substanz kann
man daher wobl mit einiger Sicherbeit bebaupten, daB diese Mi-
kroplakite entweder tesseral, parallel der Hexaederflacbe, oder pyra¬
midal, parallel der Endflache entwickelte Krystallchen sind.
Mit Riicksicbt auf die anderen Einschlusse konnte man bei
der Speciesbestimmung dieser Lamellen zwiscben dem tesseralen
Magneteisen oder einem pyramidalen Silicate scbvvanken. Unter den
Silicaten wiirde Melilith sowohl wegen seiner basischen Spaltbarkeit,
und wegen seiner ins grau gelblicbeii Farbe, als aucb wegen der
mit Labradorit abnlicben cbemiscben Zusammensetzung i) Aufmerk-
samkeit verdienen.
Beide Annabmen sind jedocb nicht obne Bedenken. Gegen
Alagiieteisen , welcbes am. besten zu all den positiven Resultaten
passen wiirde, spricbt die scheinbare Unaufldslicbkeit der Mikropla-
kite in Salzsaure. Praparate, die langere Zeit continuirlicb tbeils in
kalter tbeils in warmer Saure gelegen batten, zeigten noch immer
die graubraunen Lamellen, wahrend einzelne der scbwarzen Mikro-
litben gelbst und verschwunden waren. Wollte man aucb annebmen,
dafi die Labradoritinasse selbst ibre inneren Einscbliisse berraetisch
abscblielit, so sind doch bei einem groBeren Praparate genug nach
0 Beide enthalten Kalk, Natron, Thonerde, mit Eisen, Magnesia uiid Kali.
Stinlien an <ler Mineralspecies: Labradorit. 1033
^aufien hin liegende Lamellen vorhanden, die eine auflosende Wirkung
der Salzsfiure kennbar machen sollten.
Gegen Melilith, welcher wohl von Salzsaure nicht angegriffen
wird, spricht wieder die Thatsache, da6 dessen Vorkommen selten
ist iind bisher nur in den Laven des Vesuvs, von Capo di Bove und
Yom Laacbersee, in den Schlacken und in neuester Zeit im Basalte
von Scbeibenberg sicher gestellt ist. Z irk el i), welcher diesen
letztgenannten untersucbte, erwahnt jedoch die, fur das Paragenese
von Melilith und Feldspath wichtige Thatsache: „da6 der Basalt,
welcher mikroskopische Blattchen des Melilith einschliefit, keinen
Feldspath enthalt.“
Noch schwieriger diirfte es sein, Merkmale aufzufinden, die
gestatten, diese Lamellen etwa mit anderen Silicaten zu identificiren.
Da die Mikroplakite auch irn echten Hypersthen in gleicher, gegen
die schwarzen Mikrolithe senkrechter Lage auftreten, so kdnnte man
Tielleicht in denselhen Lamellen von Enstatit oder Hypersthen selbst
vermuthen. Urn aber einen quadratischen Durchschnitt zu erzielen,
miiBte derselbe entweder a) in einer gegen die Haiiptspaltungs-
richtungen senkrechten Ebeiie erfolgen, ein wegen der Gesetze des
krystallographischen Gefiiges unwahrscheinlicher Fall, oder b) pa¬
rallel den Hauptspaltungsebenen selbst durch den Krystall des frag-
lichen Silicats gefiihrt werden. Im letzteren Falle eifordern jedoch,
wenn der Winkel von 90° der Neigung von Basis zum Pinacoid ent-
sprechen soil, der Winkel von 27° ein primares Doma von 45°,
dessen Vorhandensein zu negiren die bisherigen Messungen voll-
kommen erlauben. Auch ware bei diesen Silicaten kein apolares
Yerlialten moglich, denn beide sind doppelbrechend, zeigen in diin-
neren Schliffen deutlich die Farbung. Der graubraune Hypersthen
zeigt iiberdies einen merkbaren Dichroismus, selbst in diinneren
Praparaten.
Die Figuren 14 a und 14 b Tafel III stellen einen der Haupt-
spaltungsebene nahe parallelen DiinnschlifT von Hypersthen von der
Paulsinsel dar, in welchen ebenfalls die apolaren quadratischen
Tafeln, von recbtwinkeliger Stellung gegen die langen Augitnadeln,
ganz analog unseren Mikroplakiteii vorkommen. Wendet man pola-
risirtes Licht an, so erkennt man aber mit Deutlichkeit, daft trotz
Zirkel. Pogg-. Ann. vol. 136, p. 359.
67"
1034
S c h r a u f.
•
der dichroitischen Parbung der Grundmasse i) die Mikroplakite in
ihrer Parbung constant bleiben.
Wollte man andere Silicate, vielleicht aus der Gruppe des Pe-
talifs Oder Spodumen's, zur Erklarung herbeiziehen, sokomnitman
ebenfalls zur Ditferenzen, sowohl der Krystallwinkel, als auch des
apolaren Verhaltens. Auch die Annabme S chee rer's 2 ), daft Diaspor
in Spreustein, Elaolith und Peldspatli eingelagert ist, diirfte bier
wegen der Porm des Diaspor’s und seiner Doppelbrechung keine
Erklarung bringen.
Die Annabme von Vogelsang (L c.), daft alle in Labradorit
eingelagerten Blattcheii Diallage sind, kann ich ebenfalls fiir die
Mikroplakite nicht als vollkommen begriindet anerkennen.
Von krystallograpbischer Seite ist das wichtigste Merkmal dieser
quadratischen Flatten der Winkel von 27^; wahrend ein Winkel von
461/3 und 431 / 2 '^, der der prismatischen Spaltbarkeit des Pyro-
xens entspricht, nicht beobachtet ward. Audi wiirden diese Lamelleii
einen Querschnitt durch die Saule erfordern, der genau senkrecbt
gegen diese gefiihrt ist, parallel also einer Richtung, die keiner
Spaltungsflache entspricht. Ein Durchsclmitt durch die Saule etwa
parallel der Basis c (001) wiirde hingegen eine von 90° verschie-
dene Projection des recbten Winkels bervorrufen.
Wollte man aber die Mikroplakite als pinacoidiscbe Spaltungs-
stiicke des Diallags anseben (etwa parallel 100), so wiirde wobl die
Projection der Kanten 010 und 001 einen recbten Winkel hervor-
bringen, allein die iibrigen Kantenwinkel wiirden verzerrt, so daft
beispielsweise der Winkel (001) (122) = pb' = 22 17' in der
Projection iiur als 161 / 3 ° (circa gleicb dem Winkel (T02) (112)
= 6 i« 2 ) erscheint. Daher ist mir der Satz Vogelsang’s nicht
deutlich: „Dans les tables rectangulaires doublement tronquees, j’ai
1) Die grune Farbung Fig. 14 a Tafel ill entsteht, wenii die Schwingungsebene des
Lichtes parallel den schwarzen Augitnadeln ist; die braune bei einer hiezu senk-
recbten Richtung.
2) Scheerer. Pogg. Ann. 108, p. 431 u. 119, p. 152. In der letzteren Arbeit heifJt
es: In Spreustein, Elaolith und Feldspath (aus dem Norwegischen Zirkonsyenit)
sind in variabler Menge pulverformige Substaiizen eingemengt und darin unregel-
maOig vertheilt. Die fremdartigen Beimengungen des Spreusteines bestehen we-
sentlich aus Diaspor, die des braunen Elaoliths wahrscheinlich ebenso oder doch
zum Theile; letzteres diirfte auch vom Feldspathe gelten.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1035
en outre, mesure plusieurs fois les angles 157°, 137°, 144°, 156°,
qui se retrouveiit tous dans le zone diagonale de P et du prisme
principal, comme combinaisons de ces faces avec des paires augiti-
ques on de ces dernieres enlre elles.“
Nacb alien diesen kommt man zur Uberzeugung, dafi die
meisten erkannten Eigenschaften der Mikroplakite nur demMagnet-
eiseu eigen sind i), und da6 nur die scheinbare Unaufloslichkeit
gegen diese Identifieirung spricht. Da aber wie auf den friiheren
Seiten bemerkt, obnebin nicht alle Formen der Mikroplakite Fig. 11
vollkommen mit Substanz ausgefiillt sind, so ware aucb eine bereits
stattgefundene partielle Anderung der friiheren eingeschlossenen
Masse und daber dann aucb dessen Unaufloslichkeit erklarlich.
Es wiirden dann diese Beobachtungen zu einem analogen Re-
sultate fribren, wie die Durcbsicbt des Glimmers von Pennsbury P. in
welclien Dana und Brushs) ebenfalls Lamellen von Magneteisen in
dendritiscber Form erkannten.
2. Mikrophyllite. AuBer diesen bisher beschriebenen quadrati-
scben Lamellen kann man aber im Labradorit eine groBe Anzahl
von sehr stark verlangerten oblongen Blattchen wahrnehmen, die
ebenfalls graubraune Farbe besitzen. Zwiscben gekreuzten Nicols
zeigen.sie ebenfalls Einfacbbrechung oder zum mindestens apolares
Verbalten. Diese Mikrophyllite liegen immer mit ihrer Langsrichtung
parallel den Augitnadeln, also parallel der Richtung b/a, zeigen
jedoch keine deutlichen Abstumpfungsflachen, ja selbst der vier-
seitige UmriB der Lamellen ist meist undeutlich, gekriimmt, scbeinbar
ausgebrocben. Sie sind meist 0*05—0*10 Mm. lang und 0*02 bis
0*04 Mm. breit.
Da keine krystallographiscbe Bestimmung dieser Lamellen mog-
lich, so ist eine Aiinahme fiir die Substanz dieser Mikrophyllite um
so schwieriger. Wiirden diese oblongen Blattchen nicht apolar sein,
so ware es gerechtfertigt, gerade bei diesem Praparate an Diallag
Oder Bronzit zu denken, da aucb die Structur derselben etwas flasrig
erscbeint.
GleicheSchwierigkeit stellt sich derAnnahme von Melilith ent-
gegen, indem diese oblongen Durcbscbnitte von krystallographiscber
’) Vergleiche die Discussion der Fig. 8, Tafe! II, auf pag. 31,
2) Dana Mineralogy 1868, Fig. 130.
1036
S c h r ii u f.
Seite doch nur als Durchschnitte parallel der pyramidalen Hauptaxe^
angesehen werden konnten. Allein diese Voraussetzung bedingt
ebenfalls, daft zwischen den gekreuzten Nicols die Doppelbrechung^
sich durch Farbung der Lamellen kennzeichnet.
Leichter wiirden sichauch diese Mikrophyllite unter der Voraus¬
setzung, dali sie Magneteisen waren, erklaren lassen. Friiberward
namlich schon erwahnt, dafi langgestreckte Octaeder von Magnet¬
eisen im Labradorit vorkommen. Wiirden solche Octaeder durch die
hexaedrische Spaltung plattenformig, so entstiinde aus ihnen dann.
die oblonge Form der Mikrolithe. Allein mit Magneteisen laGt sich
nicht die beobachtete sclieinbare Unaufldslichkeit der Lamellen in
Salzsaure vereinen.
Da durch die bisherigen Untersuchungen*) somit positive Eigen-
schaften behufs Bestimmung dieser Lamellen nicht erlangt werden
konnten, sohabe ich fiir dieselbenden vorlaufigenNamen Mikrophyllite
beibehalten. Ein Grund fiir einen besonderen Namen sehe ich auch
in deren von der Lage der Mikroplakite verschiedenen Einlagerung-
im Labradorit
3. Feldspath. In zwei parallel 6 (010) geschnittenen Praparaten
von Labradorit konnte ich Feldspathe entdecken. Das erste Praparat
stammt von einem Handstiicke (1849. XV. 10), mit lichtblauem
Farbenschiller undenthielt einen Feldspathzwilling(Albit?); das zweite
ward dem Handstiicke (1807. XVI. 24) mit griinrothem Schiller ent-
nommen und enthielt Sanidin.
Den ersteren Fall stellt die Fig. lS,TafelIII dar. Dieser Krystal!
ist ungefahr 0'05Millim. breit und lang, und seine Contouren entspre-
chen den Feldspathflachen a (100) c (001), und ?/ (201), in Combination
mit der gleichzeitig als Projectionsebene dienenden Flache 6 (010).
Hiermit stimmen die Messungen welche fiir circa, fiir oi/=
85° circa ergaben. Zu bemerken ist, daG die Kante a auch einer
Kante des Prisma m (110) parallel ist, daher der Krystall als eine
Combination der so haufigen Feldspathflachen mcy (ynp iO/z Des-
cloizeaux) angesehen werden kann. Die Zwillingsebene lauft parallel
c (001); und die beiden Hiilften rechts und links, kennzeichnen sich
D Ich bemerke , dafi ich auch nach der Publication dieser Zeilen den hesprocheiien
Lamelleiisystemen fortgesetzte Beobachtuiigen widmen Averde, um, wenn moglich,
eine positive Charakteristik zu erlangen.
2) Uber die Lage dieser zwei Lamellensysteme. Vergleiche 3.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit,
1037
durch ihre verschiedene Farbe im polarisirtem Lichte. Fine solche
Zwillingsbildung, mit c (001) als Zusaramensetzungsflache ist aber
f(ir die monoclinen wie triclinen Feldspatbe gleichmafiig moglicb i),
und der Durchschnitt parallel b (010) wird in beiden Fallen mit der
obigen Figur iibereinstimmcn. Das dominirende Auftreten der Flache
y (201), sowie die relativ geringe Ausdebnung der Kante c (001)
scheint mir auf eiiien triclinen Feldspath (Albit?) zu deuten. Hie-
durcb soil jedocli die Mdglichbeit, diesen Krystall als Ortboklas zu
deuten, nicht in Abrede gestellt werden.
Mit weit grdfierer Sicherbeit als uber diesen Fall konnte uber
einen zweiten FeldspatbeinschluG, dargestellt durch Fig. 16, Tafel III
geurtheilt werden. Dieser EinscbluB unterscheidet sich im polarisirten
Lichte Yon der ihn umgebenden Labradoritmasse, hat man ihn
einmal erkannt, dann sind auch seine Contouren im gewdhnlichen
Lichte auffallend deutlich sichtbar, obgleich seine Grundmasse sich
in Farbe (durchscheinend grauweifi) nur wenig von dem Labradorit
unterscheidet. Der EinschliiG geht iibrigens durch die ganze Dicke des
nicht allzu diinnen Labradoritpraparates hindurch, und lafit sich auf
beiden Seiten gleich gut beobachten; er muB daher als ein vollkom-
men ausgebildetes Krystall (O-OS groBte Langendimension) be-
trachtet werden. Die Form des EinschluBes ist, vgl. Fig. 16, cin ver-
scbobenes Viereck, dessen Winkel 51° iftid 129° mit einem etwaigen
Fehler von ^ 3 ° machen. Fine solcbe Gestalt ist aber ohne Zweifel
als eitie Combination der Flachen (001) x (101) [projicirt auf die
Durchschnittsflache b (010)] des Sanidin’s anzusehen. Einen tri¬
clinen Feldspath in einer solchen Gestalt zu vermuthen, wiirde gegen
alle Beobachtungen auf den verwandten Gebieten verstoBen. Aucb
deutet die Anderung in der Farbe (diinner Blattchen) bei gleicb-
bleibender Dicke auf eine andere Substanz des eingeschlossenen
(Sanidin) Krystalls, als der Labradorit hat.
Dieses Sanidinkrystall liegt ziemlich symmetrisch im Labradorit.
Seine Flache b (010) fallt mit derselben von Labradorit zusammen,
die Labradoritspaltung c (001) fiillt mit der kleineren Diagonale, die
Labradoritriebtung b/m hingegen nahezu mit der groBeren Dia¬
gonale des Sanidin-Durebsebnittes (vgl. Fig. 16) zusammen.
D Ver^leiche die Zeichnungen 145 und 148 voii Descloizeaux Mineral. Atlas,
vol. I.
1038
S c h r a u f.
Ich glaube dieser genau constatirten Beobachtung eine grdftere
Bedeutung beilegen zu sollen, indem hierdurch wieder die Mdglich-
keit des Zugleicbvorkommensund Ineinanderkrystallisirens von mono-
clinem und triclinem Feldspatb bewiesen wird. Wenn ich aucb hinzu-
fiige, dafi ich nur diesen einen iinzweifelhaften Fall von relativ
grofierer Ausbildung in meinen Praparaten aufgefunden babe, so
scheint selbst dieser einzige Fall fiir die Theorie der chemischen
Constitution des Feldspatb von Wichtigkeit zu sein.
4. Q,aarz. Calcit. Schliefilich muB ich bemerken, da6 in einem
Praparate (aus 1807. XVI. 24.), dessen Grundmasse lichtgraue
Farbe besitzt, einzelne farblose Einschliisse von undeutlicher,
oblonger Form und sehr geringer GrdBe (0-005 —0-01 Mil-
lim.) hervortreten. Da sie farblos sind, erscheinen sie im durch-
fallenden Lichte wie belle Piinkte auf dunklerem Grunde. Im po-
larisirten Lichte betrachtet, zeigen einzelne eine lebhafte Farben-
wandlung, andere hingegen nur einen Ubergang von Hell in's Dunkle.
Diese Einschliisse scheinen daher Quarz, Calcit, und moglicherweise
einem Feldspatb anzugehdren.
P) Praparate geneigt zu 6.(010).
Die wicbtigsten Thaftachen, beziiglicb der Einschliisse im
Labradorit liefern nur diejenigen Praparate, deren Oberflache parallel
der Pinacoidflache b (010) verlauft. Die Vermuthung, da6 zu der
letztgenannten Flache senkrechte Schleifrichtungen der Praparate
zur genaueren Pracisirung der Einschliisse beitragen konnen, tauscht
wegen der Kleinigkeit dieser letztgenannten. Auch die diinnsten
Schliffe lieterten kein durchsichtiges Bild von den augitischen Ein-
schliissen, sondern letztere sind theils volkommen aus dem Praparate
ausgesprengt und nurderen Hohlraumen sichtbar, oder es sind schiefe,
verzogene, schwarze, undurchsichtige, vier-und secbseckigeUmrisse
sichtbar. Ebenso geben die Lamellen keinen deutlich erkennbaren
Querschnitt. Die Priiparate liefern meist nur ein wirres Bild, wie
von zahllosen Fadeu und Schliren durchkreuzt, da von der Schliff-
flache die Einschliisse in wechselnden Lageu durchkreuzt werden und
bei jedem Ruck an der Mikrometerschraube des Mikroskops, sich
alle diese Risse und dunklen Durchschnitte verschiehen und andere
Gestalten annehinen.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1039
Die Mikrostructur, welche der Labradorit von der Labrador-
kiiste in so schdner Weise erkenneu laBt, zeigen in mehr oder minder
analoger Weise aiicb die Labradorite der iibrigen Fund-
orte i). Und wenn aucb bei einzelnen Parthien die Einschliisse fast
zu feblen scheinen, urn in anderen desto haufiger hervorzutreten,
so bilden solclie Variationen keinen wesentlichen Unterscbied in Be-
ziehung aiif die gleicbartige Bildung sammtlicher Labradorite.
§. 3. Uber das Aventurisiren des Labradorits und die
Lage der reflectirenden Lamellen.
IVlehrere Mineralien, wornnter ich bier namentlicli die mit dem
Namen Aventurin ansgezeichneten Varietaten von Quarz und Feld-
spath hervorheben will, zeigen eine oberflachlicbe metalliscb glan-
zende Flachenfarbe, die von der wahren Korperfarbe verscbieden ist.
Diese Erscheinung, oft mit dem Namen Metallscbiller bezeichnet, tritt
besonders deutlicb und schdn an dem Oligoclas von Twedestrand
bervor, der deshalb anch Sonnenstein oder Aventurin-Feldspatb
genannt wird. Wird ein Spaltungsstuck dieses letzteren in richtige
Stellung zwischen Licht und Auge gebracht, so tritt dem Beschaner
ein metalliscb glanzender Reflex von innen entgegen, dessen Cha-
rakter sicb aucb dann nicht verandert, wenn man aucb das Pra-
parat entweder mit polarisirtem oder mit homogenem Lichte be-
lencbtet. Hiedurch untersclieidet sicb diese Erscheinung wesentlich
von den Phanomenen des orientirten Flachenscliillers.
Die Ursache des Reflexes am Aventurinfeldspatb sind, wie man
scbon mit der Lupe sicb iiberzeugen kann, die zalilreiclien im Feid-
spath eingeschlossenen Lamellen, die das einfallende Licbt in der
Farbe diinner Blattchen zuriickwerfen. Da somit diese Erscheinung
vollkommen erklarbar ist und sicb an andern Mineralien wiederholt, so
darf dieselbe mit den iibrigen Erscheinungen des Farbenschillers
Herr Auerbach, Adjunct am Herg^institute in Petersburg, hat bei seiner Anwesen-
heit in Wien (Winter 1868/69) mit tnir gearbeitet und die Labradorite von
Ingerrnannland untersiicht. Er fand als genau bestiminbare mikroskopische Ein-
schliisse Magneteisen, Eisenglanz und Augit. (vergl. seine in russischer Sprache
erscbienene Arbeit. Petersburg 1869).
1040
S c h r a u f.
nicht vervvechselt werden und s\e wird von mir im Nachfolgeiiden
durch das bezeiehnende Wort wAventurisiren*^ bezeichnet werden *).
Einzelne Haiidstiicke des Labradorits sind nun dadurch aiis-
gezeichnet, dafi sie neben dem eigeiitlichen Farbenschiller (dem
sogenannten Labradorisiren) auch ein deutliches, kraftiges Aven-
turisiren zeigen. Es werden dann in gewissen Lagen der Oberflache
des Praparates selbst schon unter der Lupe kleine Blattclien sichtbar,
die in Metallfarben erglanzen und das Licht kraftig reflectiren. Dieses
Aventurisiren des Labradorits tritt theils gesondert von dem labra-
dorisirenden Farbenschiller auf, theils auch gleichzeitig mit dem-
selben, so da6 man die aventurisireiiden Blattchen durch den Schiller
hindurch sieht 2 ). Da also schon die Betrachtung mit freiem Auge
lehrt, daO) beide Erscheinungen nicht unzertrennlich verbunden sind,
so sind auch hier die nachfolgendeii Zeilen vorerst der Erscheinung
des Aventurisirens gewidmet.
Bei Untersuchung der aventurisireiiden Handstiicke des Labra¬
dorits drangen sich nun zwei Fragen auf: Welche Einschliisse
erzeugen den metallisch glanzenden Beflex. Welche Lage haben
dieselben innerhalb des Labradorits.
aj Die aventorisirenden lamelleu.
Eine Durchsicht des selbst ungeschliffenen Materials lafit
bald erkennen, da6 das Aventurisiren iin Labradorit nur auf
der Pinacoidflache (010) b deutlich auftritt. Es ist dieselbe
Flache, welche auch den Farbenschiller und die zahlreichen
Einschliisse zeigt. Man erkennt schon hieraus , dafi die re-
flectirenden Lamellen in einer zu dem Pinacoide b (010) gewifi
nahe parallelen Lage eingeschlossen und in analog geschliffenen
Prjiparaten aufzusuchen sind. Die mikroskopische Untersuchung,
welcher der vorhergehende Paragraph gewidmet war, hat bereitsAn-
haltspunkte gegeben, um im aventurisirenden Praparate die verscliie-
deneii Bichtungen und Lamelleii-Systeme unterscheiden zu kbnnen.
In diesem Sinne ist auch die erste Alinea von pag. 139 meiner Physik. Min.
Vol. II, Krystallphysik 1868, zu erganzen/
2) In den iiachfolgenden, dem Farbenschiller geuidmeten Theil, werde ich Gelegenheit
haben, dieses wechseinde Auftreteii durch Figiiren nach der Natur zu belegen,
und uber den vermeintlichen Zusammeiihang beider ^ Erscheinungen ausfiihrlich
sprechen.
Studien an der Mineralspecles: Labradorit.
1041
Bringt man nun einPraparat unter demMiki'oskope in eine etwa gegen
die Horizontale um 20 —30*" geneigte Lage, so werden im diffuseu
Tageslichte die lamellaren Einsehliisse in metallisclien Farben zu
erglanzen beginnen. DaB diese Farben weniger durch das Wesen
der Substanz, mehr durch die Plattendicke, wie dies bei alien Farben
diinner Blattchen der Fall ist, bedingt sind, babe ich bereits I’ruher
(Seite 1029) erwahnt. Zahlreicbe mikroskopisclie Beobachtungen,
an den verschiedenartigsten Handstiieken zeigten gleiehmaBig, daB
dieses Aventurisiren des Labradorits nur in dem Reflexe der La-
mellensystrme begrundet ist Im diffusen Lichte reflectiren Mikro-
plakite und Mikrophyllite fast gleichzeitig; ein solelier FalL) ist daber
zum weiteren Studium der Erscheinung zu vermeiden.
Bei alien meinen nacbfolgenden Untersucbungen wurden daber die
Beobaebtuiigen im diffusen Tagesliebte nur zum Zwecke einer vor-
laufigen Orientirung beniitzt, definitive Resultate jedoch nur bei An-
wendiing von Licht bestimmter Incidenz und Einfallsebene zu erzielen
gesucbt Da die Erscheinung des Aventurisirens kriiftig ist, so geniigt
zu dessen Beobachtung aucli die Helligkeit des Lichtes jeder groBeren
Lampe mit gut ziebendem Scliornstein und ohne matter Glaskugel.
Operirt man hiermit in verduiikeltem Zimmer, so hat man gleichzeitig
die Bequemliehkeit, wenn es zumBebufe der Orientirung nbthig wird,
zum diffusen Lichte iiberzugehen, ja selbst beide gleichzeitig anwen-
den zu konnen.
Die Durchfiihrung der Beobachtungen erfordert weiters die
Anvvendung eines Objecttisches am Mikroskope, der nicht bloB eine
horizontale, sondern auch eine verticale Drehung des Objectes er-
mdglicht Die Verbindung der Vertical- und Horizontalkreise kann auf
versehiedene Weise bewerkstelligt werden; doch kommt jede An-
ordnung nahezu auf diejenige zuriick, welche Deseloizeaux
seinem Mikroscope polarisant^) gegeben hat.
Sind diese beiden Bedingungen erfiillt, dann lassen sich auch
die im diffusen Tageslichte gemischt auftretenden Erscheinungen
deutlich sondern. Ist ein parallel b (010) gesehliffenes Priiparat an
der drehbaren Axe des verticalen Kreises befestigt und mit seiner
Oberflaehe b (010) etwa 23°gegen die Horizontale dem einfallenden
Darg-estelU von Vogel s a n g' 1. c. Taf. II.
2) Descl. Min. Vol. I, Taf. 1, Fig. 1.
1042
S c h r a u f.
Lichte zugeneigt, so erglanzen in aventurisirenden Farben bei
zwei von einander ganz verschiedenen Stellungen der Horizontal-
kreise, gesondert von einander, entweder die Mikroplakite oder die
Mikrophyllite.
Diese zwei, von einander bei Vermeidung des diffusen Lichtes
trennbaren Erscheinungen stellen die Figuren 6 und 7 Taf. II dar.
Die nach derNatur gefertigten Zeichnnngen zeigen, da zu ilirer Beob-
achtnng neben dem directen Lichte auch schwaches (halb abgeblen-
detes) diffuses durc.hfallendes Licht verwendet ward, auch das Cibrige
Detail der Structur, und namentlich das Uber- und Untereinander-
lagern der beiden Lamellensysteme, von dem in Fig. 4 nach der
Natur dargestellten und krystallographisch orientientirten Praparate.
Diese Beobachtungen zeigen somit, daff die Annahme fehlerhaft
ware, das Aventurisiren am Labradorit, analog dem des Sonnenstein
von Twedestrand, als eine eindeutige Ersclieinung aufzufassen. Wohl
zeigen die Handstiicke des Labradorits in manchen Lagen gegen das
einfallende Licht den Beflex von den Mikroplakiten und Mikropliylliten
gleichzeitig; allein hat man sich eingehender mit solchen aventuri¬
sirenden Priiparaten vertraut gemacht, so gelingt es selbst mit freiem
Auge die Stellungen aufzufinden, wo beide Lamellensysteme gesondert
von einander erglanzen.
Bei verschiedenen Lagen des Praparates gegen das einfallende
Licht sieht man unter dem Mikroskope iiberdies noch die Seiten-
flachen der schwarzen Mikrolithprismen spiegeln. Dieser Reflex ist
jedoch nie getarbt, mit freiem Auge nicht bemerkbar, und erzeugt
nie eine deutliehe Ersclieinung des Aventurisirens.
b) Lage der reflectirenden Einschliisse.
Schon wenige Beobachtungen zeigen, dafe die aventurisirenden
Lamellen des Labradorit in Richtungen eingestreut liegen, die keiner
der einfachen bekannten Krystallflachen dieses Minerals entsprechen.
Hire genaue Lage lafit sich jedoch mit Anwendung des oben be-
schriebenen Objecttisches aus dem Incidenz und Reflexionswinkel, zu
deren Messung der Verticalkreis dient, berechnen.
Die fiir diese Rechnungen nothwendigen Gleichungen lassen
sich aus nachfolgenden Betrachtungen ableiten:
Stelle in Fig. 37, Taf. VI, ff die Oberfliiche des reflectirenden
Praparates dar, in welchem die Lamellen ll schief gegen ff einge-
SUidien an der Mineralspecies: Labradorit.
1043
lagert sind; sei dann F die Normale der Oberflache ff, und L die
Normale auf dieLamelle IL 1st ferner Ji?/> ein Kreis, hingegen aJ^R^b
eine Ellipse, so kann die Linie JJ die Richtung des einfallenden iin-
gebrochenen, J^O die des im Medium gebrochenen Strahles darstel-
len, sowie R^O die Richtung des von derLamelleLL reflectirten Strahls
darstellt, der bei R^ in die Luft austritt und dann in der Richtung^Bj
gebrocben wird. In B sei das senkreeht nach abwarts sebende Auge
des Beobachters gedacht. Bezeicbnet man ferner den auGeren Inci-
denzwinkel J: F mit a, den inneren J^On mit i; ferner den auGeren
Reflexionswiiikel R ; F mit j3, den inneren nOR mit r, so sind, unter
der Voraussetzung eines einfachbrecbenden Mittels die naclifolgenden
Gleichungen selbstverstandlicb aus dem Gesetze der Gleichheit von
Einfalls- und Reflectionswinkel folgend.
JOL = LOR^
biezu kommt noch
i + r
2
= FL
. . sin a -
sin t = - und sin 7^ =
sin j3
Da nun F:L die Distanz der Normale von der Oberflache des
Praparates zu der Normale der eingeschlossenen Lamelle, beide in
der Einfallsebene des Lichtes liegend gedacht, bedeutet, so zeigen
diese Gleichungen, daG aus den Messungen des Einfalls- (a) und
Brechungswinkel (j3), und der KenntniG des Brechungsexponen-
ten fx sicb die Neigung der aventurisirenden Lamellen gegen eine
krystallographisch bekannte Oberflache des Praparates bestimmen
liiGt. 1st der aus der fruheren Gleichung folgende Winkel FL positiv,
so liegt die Normale der Lamelle auGerhalb des Winkels zwiscben
Oberflachennormale und Beobacbter; ist hingegen der Winkel LF
negativ, so ist hingegen die Lamelle so gelagert, daG die Normale
derselben innerbalb des Winkels zwiscben Beobachter und Ober¬
flachennormale fallt. Diese vorhergehende Erorterung basirt jedocb
auf der Voraussetzung, daG das umschlieGende Medium ff einfach-
hrechend sei. Dieser Fall trifft wohl bei Labradorit nicht zu, allein
da die Messungen, welche dieErscheinung des Aventurisirens betref-
fen, auf mehrere Grade schwankend sind, da nur das Maximum der
Helligkeit des Phanomens annahernd geschatzt werden kann, so ge-
niigen die obigen Gleichungen auch fiir den vorliegenden Fall. Ebenso
1044
S c h r a u 1,
geniigt hier die Anwendung eines mittleren Brechungsexponenten
^ = 1*56 fiir Labradorit.
Es handelt sicii nun nur noch uin die Metlioden, durch welche
bei der friiher erdrterten Anoi-dnung des Objecttisches und seiner
Kreise die Winkeln a und (3 gefuiiden werden kdnnen. Sei wieder
die Bedeutung der Buchstaben von Fig. 37 dieselbe wie oben, und
ferner in 0 senkrecht auf die Zeichnung.sebene und gleichzeitig
senkrecht auf die Einfallsebene des Lichtes die drelibare Axe des
Verticalkreises, dessen Tlieilung stabil ist, so ist jede Drehung des
Praparates in der Ebene aBb durch die Alhidade am Yerticaikreise
ablesbar.
Man stellt nun zuerst das Praparat unter dem Mikroskope sorg-
faltig horizontal, so dafi dessen Normale F mit B zusainmenlallt.
Man dreht nun y^dem Licbte etwa urn den Winkel d zu, bis von der
Oberflache des Praparates das einfallende Licht in das Aiige des
Bescbauers reflectirt wird. Dieser Drehungswinkel a?— 5jFmuB daun
auch dem Winkel FJy das heifit dem Einfallswinkel des Lichts gleich
sein. Wie man aber aus der Fig. 37, Taf. VI, erkennt, ist der Winkel
Ja — y, welcben der einfallende ungebrocbene Lichtstrabl JJ' mit
der Horizontalen ab macht, gleich Jfl==90°— 2d. Defelialb wird es
auch moglich aus der Messung des Winkels d nach der Gleichung
y Ja=^ 90*^—2 d
die wahrend der Beobachtung constant bleibende Lage des Licht-
strahls aufzufinden. Bei der nachstfolgenden Beobachtung wird
eine solche Lage Fz der Oberflache des Praparates aufgesucht, bei
welcher der aventurisirende Reflex von den inneren L a m e 11 e n sicht-
bar wird. Hierbei fallen dann die Buchstaben B und B der Figur in
einander und der Drehungswinkel Winkel B \ F^ ist gleich
Da ferner der Winkel y = Ja aus der friiheren Beobachtung
bekannt ist, so bestimmt sich schliefilich a aus der Differenz.
JF = aF^—aJ == 90"—(90°—2J)
a = 2d —/3.
Hierdurch hat man die Daten gewonnen, urn mittelst der
friiheren Gleichungen, aus a, /3 und [x die Neigung der Lamellen zu
berechnen.
Studien :iii dei* Miuendspecie.s: Labriidoril.
1045
Bei der Bestimmiing der Lage der reflectirenden Lamellen im
Labradorit isi jedoch noch von vorherein die Lage der Flaupteinfalls-
ebene; d. i. die Ebene zwischen der Normale der Oberflache des
Priiparates, der Normale der Lamellen und der Licbtquelle, unbe-
kannt nnd erst durch Beobachtungen am Horizoiitalkreise zu er-
mitteln.
Da diese Bestimmungen die Dreluing des Praparates in der
Horizontalebene erfordern, anderseits die Anordnung des Objecttisches
eine solche ist, dafi bei eiiier solchen borizontalen Drehung auch die
Axe des Verticalkreises ihre senkrecbte Lage gegen die Ebene des
einfallenden Lichtstrahls verliert, so ergeben sich leicht die naclifol-
genden Griindsatze t'iir die Bestimmung der Haupt-Einfallsebene.
Fiir jenen Fall, daft die Drebungsaxe des Verticalkreises, an
weicber das Praparat befestigt ist, gleichzeitig senkrecht steht auf
dem einfallenden Liclitstrahl und auf der gesucbten Ptaupteinfallsebene
der Lamellen, in diesem Falle wird jedes Lamelleiisystem nur einen
einfaclien Reflex liefern, der bei einer borizontalen Drehung ver-
scbwindet.
Anders gestallet sich die Beobachtung, wenn die Drebungsaxe
des Verticalkreises schief geneigt zur Haupteinfallsebene, und zum
einfallenden Licbtstrable steht. Die am Verticalkreise ablesbare
Drehung des Praparates entspricbt unter solchen Verhaltnissen
nicbt mehr einer Drehung in der Haupteinfallsebene, wie dies
in Fig. 37 angenommen ward, sondern das Praparat und hiermit die
Lamelle nimmt eine gegen den Lichtstrabl doppelt geneigte Lage
an. Wie man sich durch einen Versuch mit einer willkiirlichen
reflectirenden (horizontal und vertical bewegbaren) Glasplatte iiber-
zeugen kann, kann aber eine solche eben beschriebene schiefe Lage
der Lamellen bei doppelter Stellung des Praparates erfolgen. In bei-
den Fallen wird dieselbe Oberflache dem constant gebliebenen
Licbtstrable zugewendet gedacht, und es werden beispielsweise Re-
ftexe von der Oberflache auftreten, wenn in der Horizontalebene
1) die Axe des Verticalkreises aus ihrer urspriinglichen Lage vom
Licbtstrable weg, der rechten Hand des Beobachters zu gedreht
wird; 2) wenn nacb einer vollkommenen borizontalen Drehung des
Praparates urn 180° wieder die Axe des Verticalkreises vom Licht-
*) Uubeschadet von der Drehung des Praparates in der Verticalebeiie.
1046
S c h r a u f.
strahle weg und der linken Hand des Beobachters zugewendet
erscheint.
Betraehlet man namlich dieFigur 38. Taf. IV. in welcher Jden
Lichtstrahl, A die Axe des Verticalkreises bedeutet, und ac der einfacben
waliren Haupteinfallsebene parallel ist, so erhellt, da6 bei einer Dre-
bungder Platte urn die Axe Jl, in eine dem Licbte zugewendeten Lage,
bei der Stellung I 6 holier als c liegt; wahrend hingegen bei der
Stellung II a hoher als A liegt.
Aus diesem Grunde muB bei jeder intermediaren Stellung der
Labradoritpraparate, wenn nicht der Licbtstrabl genau in die
Haupteinfallsebene fallt, immer das Aventurisiren eines Lamellen-
systemes inzwei,gegen die wahreHaupteinfallsebene symmetrischen
Lagen auftreten.
ScblieBlich handelt es sich urn die Zahlung der Winkel. Zur
Bestimmung derselben kdnnen fiir die Lage des Nullpunktes folgende
Annabmen gelten: Der einfallende Lichtstrahl sclineidet den Hori-
zontalkreis in der Linie von* 0 .. . 180'" und es kann 1) 0° dem
Licbte zugewendet sein, dann ist der Verticalkreis zur rechten Hand
des Beobachters gedaclit und hat seinen Nullpunkt ebenfalls dem
einfallenden Lichte zugewendet und die Zahlung seiner Winkel er-
folgt dann wie gewohnlich von links nach reehts; oder 2) nach einer
borizontalen Drehung des Praparates und des horizontalen Kreises
um 180°, fallt der Lichtstrahl bei 180° ein, und ist der Grad 180°
dem Lichte zugewendet und der Verticalkreis zur linken Hand des
Beobachters, und desseii Nullpunkt dem Lichte ab und dem Beob-
achter zugewendet.
Als Kennzeichen fiir die richtige Einstellung des Praparates auf
den Nullpunkt kann ein Fadenkreuz im Ociilare und die Richtung der
schwarzen Mikrolithe parallel der Kante 6/a, so wie die etwa vor-
handenen Spaltungsrichtungen parallel c beniitzt werden. Diese
Richtungen, welche durch ihren Winkel 115° und die eingelagerten
Lamellen genau untersclieidbar sind, geniigen aber noch nicht, um
zu entscheiden, ob der Durehschnitt durch die Flaclien (100) (001)
oder die Flaclien (100) (001) gefiilirt ist. Hieriiber kann nur eine
absolut genaue Bestimmung des Winkels der Oberflache 6 zu einer
der parallel c vorkommenden Spaltungen AufschluB geben, und
selbst diesen macht das fast continuirliche Auftreten der Zwillings-
lamellen noch immer zweifelhaft.
Studien an der Mineralspecies: Labradorit.
1047
c) Bestimmung der Indices der ayenturisirenden lamellen.
Nach denErorterungen der vorhergehenden Paragraphe gehe ich
zur Beschreibung jener Messungen fiber, welcbe icb gemacbt babe,
und welcbe mir nun gestatten, die Indices, welcbe die Lage der
Mikroplakite und Mikropbyllite bezieben, auf die Parameter des Lab*
radorits mit einiger Sicberbeit zu bestimmen.
Die erste Reibe der Beobacbtungen umfafit alle jene Messungen,
welcbe gleicbzeitig sowohl die Neigung der Lamellen gegen die
Oberflacbe des Praparates, als aueb die Lage der Haupteinfallsebeiie
betrefFen. Aus der zweiten Reibe, welcbe die Neigung der Lamellen
in der Haupteinfallsebene bestimmt, lafit sich dann das krystallo-
grapbiscbe Symbol mit einiger Genauigkeit ableiten.
1. Reibe. Die nacbfolgenden Beobacbtungen wurden an Lab-
radoritpraparaten angestellt, die neben dem Aventurisiren aucb noeb
das eigentlicbe Phanomen des Labradorisirens zeigten i). Dieselben
waren moglichst parallel der Flacbe 010 gescbliffen und erlaubten
gleicbmafiig an Vorder- und Riickseite Beobacbtungen. Die Einstel-
lungen gescbaben in der Weise, daft man das Praparat so an
der drebbarenAxe des Verticalkreises befestigte, da 6 diese
Axe mit einer erkennbaren Ricbtung (Kante b/a — und Kante
b/c = Cl) im Praparate zusammenfiel. Der einfallende Liclitstrabl
bleibt immer constant in einer Ricbtung, also entweder 0. . .180°
Oder 180°... 0° des Horizontalkreises. Zur Cbarakterisirung der Lage
des einfallenden Licbtstrabls wird in der ersten Stellung des Prapa¬
rates durcb Drebung der Axe des Verticalkreises um den Winkel d
(vergl. frubere Seite), die Ricbtung JJ und also aucb der Winkel 7
zwiscben Licbtstrabl und derHorizontalebene aufgesucbt. Hieraufwird
das Praparat mittelst der drebbaren Axe des Horizontalkreises nacb
recbts oder links in solcbe Stellungen ^azC ge-
bracbt, da 6 entweder die Mikroplakite (ttoCa, a^ac) oder die Mikro¬
pbyllite (tfsCs, UzCz) aventurisiren. DieseDrebungen sind am Horizon-
talkreise ablesbar und werden im Nacbfolgenden dadurcb angegeben,
da 6 man (vergl. Fig. 5, Taf. II) jene Grade aufFiibrt, in welcben die
krystallograpbiscben Ricbtungen b/a und b/c den fixen Horizontal-
kreis in ibrer Verlangerung scbneiden wurden.
Die Beobacbtungen beziigiich des Labradorisirens werden im II. Theile erortert.
Sitzb. d. matheni.-uaturw. Cl. LX. Bd. I. Ahtb. 68
1048
S c h r a u f.
Schliefilich erfordert das Aventurisiren bei den Stellungen a*
Oder neuerdings Drehungen des Praparates urn die Axe des Ver-
ticalkreises, dessen Ablesungen durch den beigeset/Aen Buchstaben
V cbarakterisirt werden, so wie die Ablesungen am Horizontalkreise
mit if bezeichnet werden.
Von den iiberaus zahlreichenBeobachtungen, welcbe ich zu die-
sem Zwecke gemacht babe, hebe ich nur die wichtigsten hervor.
Wichtige Messungen sind jene, wo die Drehungsaxe des Prapa¬
rates uud Verticalkreises senkrecht zur Richtung b/a oder parallel der
Richtung b/c steht. Jene Lage, wo die Drehungsaxe senkrecht zur
Richtung b/c steht, ist fast ident (wegen des Winkel b/a: b/c =
902^*^) mit einer Einstellung parallel der Richtung b/a, uud wird
in der zweiten Reihe erdrtert.
Die intermediaren Lagen sind unwichtig und lassen sich auf die
folgenden im wesentlichsten zuriicktuhren.
I. Drehungsaxe senkrecht zur Labradoritkante b/a = (vergl.
Fig. 5, Tafel II).
a) dem Lichte zugewendet.
a) Erste Lage des Praparates. Ui = o°H; Ct =
Obertlachenreflex bei 53° V; hieraus der Drehuiigs-
winkel ^ = 37° und 7 = Ja = 16° fiir die Nei-
gung des einfallenden Lichtstrahls gegen die Horizontal-
ebene.
b) Zweite Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
kroplakiten. az = 40°Zf; Cz =*= 105°//^. Aventurisirender
Reflex bei 75° F.
c) Dritte Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
krophylliten. ^3 = 330°Zf; = 35°Zf. Aventurisiren-
der Reflex bei 70° F
|3) 180°if dem Lichte zugewendet (horizontale Drehung
des Praparates und Horizontalkreises urn 180°),
a) Erste Lage des Praparates. — 180°^; 245°.
Obertlachenreflex bei 53° V, daher 7 = 16° wie oben.
b) Zweite Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
kroplakiten. = 150°^; 3 C = 215°if. Reflex bei
105°F
Studien an der Mineralspecies : Labradorit.
1049
c) Dritte Lage des Praparates bei aventurisirenden Mikro-
phylliten. 3 a = 220^ff; 0^=285°^. Reflex beillO°F.
II. Drehungen parallel der Labradoritkante b/c = Cf
a) 0°E dem Lichte zugewendet.
a) Erste Lage des Praparates. = 90B;
Oberflaclienreflex bei 53*^ V, daher y — 16'" wie oben.
bj Zweite Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
kroplakiten. Cz == 125i?; az — 10° H. Reflex bei 73° V.
c) Dritte Lage des Praparates bei aventurisirenden Mikro-
pbylliten. Cs = ^^H; az = ^00°H. Reflex bei 70° F.
j3) 180°^ dem Lichte zugewendet (horizontale Drebung des
Praparates und Horizontalkreises um 180°).
aj Erste Lage des Praparates. — 270jS^; = 155°fl.
Oberflachenreflex bei 53° F. 7 = 16°.
bj Zweite Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
kroplakiten. aC=235^; aa==I20°ir. Reflex bei 105° F
cj Dritte Lage des Praparates bei aventurisirenden Mi-
krophylliten. sC=305Zr; 3 «= 190i?. Reflex bei 110° F
Diese Messungen, denen ich aus meinem Beobachtungsjournal
noch zahlreiche Reiben, an mehreren Praparaten und bei der ver-
schiedenartigsten Lage der Praparate gegen das einfallende Licht
angestellt, anreihen kdnnte, lassen bereitsdie wichtigstenErscheinun-
gen des Aventurisirens erklaren.
Es folgt aus ihnen : 1. Dafi die Horizontaleinstel-
lungen auf das Aventurisiren der Mikroplakite und
Mikropbyllite um 180° von einander abweichen, daft
somit beide Lamellensysteme ein und dieselbe Ein-
fallsebene baben; 2. daft das Auftreten des Aventuri¬
sirens dieser zwei Lamellensysteme symmetrise li
rechts und links von der krystallographischen Zone
ba = (010)(100) des Labradorits erfolgt, daft somit
diese Zone auch die Haupteinfallsebene sein muft;
3. daft bei constanter Lichtquelle aber frei drehbarem
Praparate, ein und dieselbe Oberflache vier symme-
trische Erscheinungen des Aventurisirens, je zwei
von Einem Lamellensysteme liefert.
68*
lOSO
S c h r a u f.
II. Reihe. Durch die Beobachtungen der ersten Reihe ward
sichergestellt, daft die Mikroplakite und Mikrophyllite in der Lab-
radoritzone bM = (010): (110) oder hn (010)(T10) liegen und
gegen die Flaclie 6(010) urn einen circa 10—13° hetragenden
Winkel geneigt sind. Hierdurch wird es jetzt moglich mittelst Beob¬
achtungen am Mikroskop; ja selbst an einem einfachen Goniometer
die Lage der Lamelleii durch, auf das System des Labradorits be-
zogene, Indices zu bestimmen. Die Erfordernisse einer solchen Beob-
achtiingsreihe sind: 1. Der einfallende Lichtstrahl mu6 genau senk-
recht gegen die Kantenrichtung b/a = sein. 2. Die Drelmngsaxe
des Verticalkreises und Praparates mu6 zur genannten Richtung Ux
parallel sein. 3. Durch anderweitige Messungen muB ermittelt wer-
den, ob die Kantenrichtung b/a dem Prisma =110 oder m (TIO)
zuzuzahlen ist.
Letztgenannte Bedingung ist am sehwierigsten zu erfiillen, da
wohl an groBeri complexen Individuen (vergl. Seite 1004) sich die
Spaltungsrichtiingen anschlagen lassen, allein fiir die mikroskopischen
Beobachtungen, wo auf die vorkommenden kleinen Zwillingslamellen
Riicksicht genommen werden soli, liefert dies keiiie Entscheidung.
Etwas sicherer, doch wegen der Zwillingshildung auch nicht absolut,
laBt sich die Lage der Spaltungsflache c gegen die Oberflache des
Praparates angeben. Letzteren Fall beniitzte auch ich, um am Prii-
parat entscheiden zu konnen, ob die Kante b/c von der Flache c 001,
Oder von c (OOI) gebildet wird.
Ich gebe nun in Nachfolgendem das Mittel zahlreieher Beobach¬
tungen an einem Praparate, welches deutlich die durch das Praparat
vertheilten Absonderungsflachen parallel c erkennen lieB, und woran
der Winkel der geschliffenen Oberflache 6(010) zu c(OOl) zu 87°
gefunden wurde.
1. Erste Lage des Praparates. 0°Z? demLichte zugewendet.
ax =270°Zr; = 155°Zr. Der Winkel der Normale
auf die Oberflache 6(010) zu der Normale auf der Flache
c(OOl), die der Lage Cx entspricht, ist gleich 87°. Da-
her entspricht die auf die Kante b/ax senkrechte Zone
u. zw. die Richtung vom Beobachter zum Lichte der
Zone von 6(010) zu dem Prisma iW(llO), hingegen die
Richtung vom Lichte zum Beobachter der Zone von
6(010) zu dem Prisma m(llO).
Studien an der Mineralspecies; Labradorit. 1051
Aventurisirender Reflex von den Mikrophylliten bei 69° F.
Aventurisirender Reflex der Mikroplakite bei 15°F.
Lichtreflex von der Oberflache bei 45° F, daher ist 7=-0,
der einfallende Lichtstrahl horizontal.
Hieraiis folgt (vergl. friiher) fiir die Mikro p h yll ite ;
[also die Neigung derselben gegen 6(010) in einerZone
von (010) zu (110)] gleich 11°24', hingegen fiir die
Mikroplakite deren Neigung gleich —14°21', (das
ist: sie liegen in einer Zone von (010) zu (IlO).)
2. Zweite Lage des Praparates;
gleicher Incidenzwinkel des Lichtstrahls, doch das Pra-
parat urn 180° gedreht, daher 180° dem Lichte zuge-
wendet = 270°^; = 155°^. In Folge dieser
Lage ist im Gegensatz zur fruheren Beobachtung
7 ?^(T10) dem Lichte zugewendet.
Aventurisirender Reflex der Mikroplakite bei 180° —74*^ F.
Aventurisirender Reflex der Mikrophyllite bei 180°—20 °F
Hieraus folgt die Neigung der Mikroplakite gegen die
Oberflache 6(010 =— 13°55' in der Zone 6(010) zu
?/i(TlO); wahrend der Winkel der Mikrophyllite
gegen die Oberflache gleich 12°41' in der Zone 6(010)
zu A/(110) ist.
Die Riickseite des Praparates gibt analoge Resultate.
Nachdem durch diese Beobachtungen sowohl die Zone, in wel-
cher die Normalpunkte der in dem Labradorit eingelagerten Lamellen
liegen, als auch ungefahr die Neigung dieser Lamellen selbst gegen
die Fliiche 6(010) bestimmt ist, so wird es moglich die Lage dieser
eingeschlossenen Lamellen annahernd durch Indices zu bestimmen,
die auf das Krystallsystem des Labradorits Bezug haben.
Die Mikrophyllite liegen in der Zone (010)(110) und sind gegen
(010) im Mittel zahlreicher Beobachtungen urn 12—13° geneigt.
Da nun nach den Erorterungen des ersten Abschnitts
bM = (010)(110) = 59° 7'
ist, so entspricht diesem Winkel der Index 4 31 0 oder nahezu der
Index 18 0.
Die Mikroplakite liegen hingegen in der Zone des Pinacoids zum
Hauptspaltungsprisma 6m == (010)(T10), in welcher der Winkel
1052
S c h r a u f.
bm -= (010)(110) = 62^30'
ist, und da die Neigung der Mikroplakite gegen die Oberflache des
Praparates h im Mittel vieler Beobachtungen etwa 13^3—
betragt, so entspricht derselben etwa ein Index 4, 29, 0 oder anna-
hernd 170.
Gebt man nun zur Erorterung iiber, wie es moglich ist, da6
solch coinplicirte Indices die Lage der Einschliisse beherrschen, so
finde ich es nothwendig darauf aufmerksam zu machen, da6 es voli-
koramen ungerechtfertigt ware, ira Labradorit etwa das Vorkomraen
von den secundaren Prisraen 180, 170 annehmen zu wollen. Trotz
den gegentheiligen Annahmeii mancher Gelehrten, existiren weder
am Labradorit nocli amHypersthen Spaltungsrichtungen ahnlicher Art.
Diese Lamellen liegen nur auf Absonderungsflachen im Labra¬
dorit, und sind letztere nicht primar. Ich habe namlich im II. Ab-
schnitt pag. 1020 gezeigt, daB die Einlagerung der Augitkrystalle auf
den prismatischen Spaltungsfiachen des Labradorits die Indices 180,
170 fiir die Lage der Augitsaulen hervorruft.
Dieselben Indices begegnen uns wieder i) bei den Mikroplakiten
und Mikrophylliten. Es ist somit der Labradorit durch die
einge 1 agerten Augitsaulen regelmaBig zerkliiftet und
in diese Spaltungen haben sich nun die Lamellen an-
gesiedelt. Die schwacher gegen 6(010) geneigtenMi-
krophyllite (Index 180) verlaufen nalie parallel der
Kante b/a, walirend hingegen die starker gegen 6(010)
geneigten Mikroplakite (Index 170) eben wegen dieser
starkeren Neigung auch ihre Langsrichtungsenkrecht
gegen dieselbe Kante b/a haben.
Ich muB hier bemerken, daB trotz meiner sorgfaltigen Beobach¬
tungen ich dennoch nicht wage, eine gleiche Lage der Mikrophyllite
und Mikroplakite in jedem Labradorit anzunehmen.
Einerseits ware es moglich, daB bei anderen Exemplaren die
Lage der Lamellen beziiglich der Zonen bM und bm (also das Vor-
zeichen des ersten Index) vertauscht ware, so daB etwa die Mikro¬
plakite mit einem etwaigen Index 170 in der Zone bM= (010)(110)
1) Ich bereile analogische Untersuchungen fur die Lage der Einschliisse in Sonnen-
stein und llypersthen vor.
Studien an der Mineralspecies; Labradorit. 1053
und die Mikrophyllite mit dem Index 180 in der Zone bm = (010)
(110) lagen.
Anderseits ist auch moglich, daB die Neigung der Lamellen
gegen die Oberflache 6(010) selbst sich in anderen Exemplaren von
den von rair gefundenen Werthen unterscheiden konnte, genau so wie
die auf pag. 1020—1021 angefiihrten Falle bezuglich der Stellung
der Augitsaulen im Labradorit eine mehrfache Lage dieser letzteren
Absonderungsflachen zulassen.
Durch die Resultate dieses Absclinitts ward somit sichergestellt,
daB im Labradorit zwei von einander verschieden gelagerte Lamel-
lensysteme eingeschlossen sind , und daB in dieser verschiedenen
[durch die Indices (180) t'iir die Mikrophyllite und (4310) fiir die Mi-
kroplakite bezeichenbaren, von der Zerkliiftung desLabradorits durch
die Augitsaulen bedingten Lage dieser Lamellen der Grund des dem
Labradorit eigenthiimlichen doppelten Aventurisirens zu suchen ist.
An diesem Punkte diirfte es nicht uberfliissig sein zu erwahnen,
daB Reusch in seiner Arbeit iiber das labradorisirende Farben-
schillern des Labradorits ebenfalls secundare Flachen entsprechend
den Indices (3.18.2); (2.11.1); (4.31.3); (5.25.3) annimmt.
Mancher dieser Indices stimmt theilweise mit den von mir ge¬
fundenen Zahlen , was urn so unerklarlicher scheint, als Reusch
den Farbeiischiller beobachtet zu haben erklarte, ich hingegen bloB
das Aventurisiren beobachtete. Im nacht'olgenden Theile, der den
Erscheinungen des Farbenschillers gewidmet ist, werde ich genii-
gend Gelegenheit finden, auf diese scheinbare Coincidenz und deren
Ursachen zuruckzukommen.
|
<p>I am trying to get a custom font to work on my WordPress site which is using an already-built theme (hosted by azure). The theme has no option built-in to change/add a font. The font that I am using works on another website. The file format is <code>.oft</code> . I have disabled caching server side. I am able to change the font to different websafe fonts. I have tested accessing the site from different computers and browsers with stored pages disabled.</p>
<p>"Failed" means that I have preset all font to 'sans-serif' and when I try any of these method it overrides this back up and uses the browsers default instead.</p>
<p>I think this means there isn't any random <code>!important</code> in the css that im not aware of.</p>
<p>Here is what i have tried so far.</p>
<p>at the top of my css file:</p>
<pre><code>@font-face{
font-family:'FontName';
src:url('http://example.com/font.otf') format("opentype");/* tryed with an without format type*/
}
</code></pre>
<p>at the bottom of my css file:</p>
<pre><code> body{
font-family: FontName;
}
</code></pre>
<ol>
<li>I have tried converted the file type to the 5 most popular formats and tried separately and together.</li>
<li>I have tried accessing the font from a different external server. </li>
<li>I have tried using <code>@import</code> to take the css from the working website to mine and use the created font-family to change the type. </li>
<li>I have tried accessing different custom font (including google fonts). this also failed. </li>
<li>I have tried 3 separate plugin for WordPress (including "use any font"(which has worked on other projects)) and they all failed.</li>
</ol>
<p>After all these attempts I am not even sure where to continue looking for the fault. Any ideas even on general direction would be useful.</p> |
Big Brother is a Canadian reality television show. The show follows a group of people known as "HouseGuests". They are not allowed to contact anyone from outside the Big Brother house. They are under constant surveillance of cameras and microphones. They live in the house for a chance to win $100,000. Each week the HouseGuests will vote to evict one of the two nominees from the house until two remain. The winner is decided by the last seven evicted HouseGuests, known as the Big Brother Jury.
The show is based on the original Dutch language show Big Brother, which was created in 1997 by John de Mol. The Canadian show is produced by Endemol USA and Insight Productions. Insight Productions had produced other Canadian versions of the popular television shows, Canadian Idol and Canada's Got Talent.
In January 2013, Arisa Cox was named as the show's host. The first season aired on February 27, 2013 on Slice. On June 5, 2013, the show announced that it will return for a second season. The winner of the first season was Jillian MacLaughlin. The winner of the first season was Jillian MacLaughlin.
Season details
Controversy
Big Brother 1
During the final vote Topaz Brady voted for Jillian McLaughlin instead of Gary Levy. She said that she mistakenly voted for Jillian. Topaz pleaded with show producers to allow her vote be changed. However, because of the rules she was not allowed to do so. Topaz's vote for Jillian helped her win Big Brother. Gary was runner-up and said that he is happy for Jillian.
Related pages
Big Brother (TV series)
Big Brother (U.S.)
References
Other websites
Official website
Official twitter feed
2013 television series debuts
2010s Canadian television series
Big Brother
2010s establishments in Canada |
<p>This is my database:</p>
<p><img src="https://i.stack.imgur.com/Kb7Rv.png" alt="database"></p>
<p>This is the query:</p>
<blockquote>
<p>SELECT * FROM users</p>
</blockquote>
<p>Now when I do this:</p>
<pre><code>$query = $connection->query($_GET['query']); // SELECT * FROM users
print_r($query->fetch_assoc());
</code></pre>
<p>I get this as output:</p>
<blockquote>
<p>Array (
[id] => 3
[username] => karel )</p>
</blockquote>
<p>Why does it not output id 4 and username ccscs?</p>
<p>When I a while loop:</p>
<p><img src="https://i.stack.imgur.com/MibPA.png" alt="whileloop"></p>
<pre><code>while($row = $query->fetch_assoc()){
print_r($row);
}
</code></pre> |
Screen Gems is an American movie studio founded in 1999. It is owned by Sony Pictures.
History
It was founded in 1929 as an animation studio, and shut down in 1946. It was revived as a television unit of Columbia Pictures in the 1950s. It was a movie studio since 1999, and is now known for making a lot of horror movies or cheap comedy movies.
Logo in 2011
Buffy Cuttler decided to create a Screen Gems logo for the upcoming film Friends with Benefits in 2011. He created the logo by having a cloud background with the 1965 Screen Gems logo on it.
1999 establishments in the United States
Movie studios |
Nortel was a large Canadian telecommunications company and one of the oldest technology companies. It was founded in Montreal. The company started making phones in 1895 and the company was called Northern Electric and Manufacturing Company.
At the end of the 20th century Nortel had over ninety thousand employees. Nortel's value formed thirty percent of the capital of the Toronto Stock Exchange.
Nortel filed for bankruptcy in 2009. In 2020 the Vancouver Sun speculated that corporate espionage by Huawei caused Nortel’s failure.
The First 100 Years
1895 The company was created
1900 The company started making wind-up phonographs.
1913 Headquarters moved to Montreal
1914 The Company merged with Imperial Cable
1922 The Company started making radios
1928 The company made the first talking movie sound system
1953 The company started making television sets
1958 The world's longest microwave system
1969 Started engineering digital telephone system
1972 Opened a factory in Michigan USA
1975 Shipped first digital phone system
1976 The company changes names to Northern Telecom
1977 The company started selling digital central office telephone systems
1984 The company was the first non-Japanese company to supply equipment to Nippon Telegraph and Telephone
1995 The company starts engineering of a terabit switch
References
1895 establishments
1890s establishments in Canada
Technology companies of Canada
Montreal
Ottawa
2009 disestablishments
2000s disestablishments in Canada
2009 in Canada |
Irwin Fridovich (August 2, 1929 – November 2, 2019) was an American biochemist. He discovered the enzymatic activity of copper,zinc superoxide dismutase (SOD),—to protect organisms from the toxic effects of superoxide free radicals formed as a byproduct of normal oxygen metabolism.
He spent the rest of his career studying the biochemical mechanisms. Fridovich was also Professor Emeritus of Biochemistry at Duke University.
References
American biochemists
1929 births
2019 deaths
Scientists from New York City |
AnnaLynne McCord (born July 16, 1987) is an American actress. She plays the roles of vixens in movies. She starred as Suzie Woods in the 2008 supernatural thriller The Haunting of Molly Hartley. She also starred as Naomi Clark in the show 90210. The actress was born in Atlanta, Georgia.
American television actors
American movie actors
1987 births
Living people
Actors from Atlanta, Georgia |
Ride Along is a 2014 American action comedy movie. This movie is about police on an undercover operation. Ice Cube plays James Payton. Laurence Fishburne plays Omar. This movie was released in January 2014. The reviews were negative. The movie, however, made lots of money.
It's sequel, Ride Along 2, was released in 2016.
2014 action movies
2014 buddy movies
2014 comedy movies
2010s action comedy movies
American action comedy movies
American buddy movies
Buddy action movies
Buddy comedy movies
Buddy cop movies
English-language movies
Movies directed by Tim Story
Movies set in Atlanta, Georgia |
John Fitzgerald Kennedy Jr. (November 25, 1960 – July 16, 1999) often called John-John, JFK Jr. or Jack Kennedy Jr. was an American lawyer and magazine publisher. He was the son of American President John F. Kennedy.
Biography
Kennedy was born at Medstar Georgetown University Hospital in Washington, DC, to President elect John F. Kennedy and his wife Jacqueline. He spent his first three years at the White House until his father's assassination on November 22, 1963. The following year, he moved to New York City with his mother and older sister Caroline.
After high school, he attended Brown University. He graduated in 1983 with a Bachelor's Degree in history. He then attended the New York University of Law, earning his law degree in 1989. He founded the magazine George in 1995.
He married Carolyn Bessette (1966-1999) on September 21, 1996. He was flying his own airplane on July 16, 1999 when he crashed off Cape Cod coast. He was on his way to the wedding of one of his Kennedy cousins. He was with his wife Carolyn and her sister. They were all killed.
American aviators
Lawyers from Washington, D.C.
Aviation deaths in the United States
Children of Presidents of the United States
Kennedy family
John F. Kennedy
Businesspeople from Washington, D.C.
Publishers
1960 births
1999 deaths |
<p>I am trying to upload a file to an another server. I am trying to do it like that:</p>
<pre><code> package = Package.objects.get(id=package_id)
with open(package.logo_image.image, 'rb') as image_handle:
image_data = bytes(image_handle.read())
image = {
'type': 'IMAGE',
'data': image_data,
'xsi_type': 'Image'
}
logo_image = media_service.upload(image)[0]
</code></pre>
<p>Field in a model: </p>
<pre><code>image = models.ImageField(upload_to=generate_file_path, null=True, blank=True)
</code></pre>
<p>After trying to run this code I get: </p>
<blockquote>
<p>with open(package.logo_image.image, 'rb') as image_handle:
TypeError: expected str, bytes or os.PathLike object, not ImageFieldFile</p>
</blockquote>
<p>Converting to <strong>str()</strong> does not help.</p>
<p>Is is possoble to open this file i binary mode?
Thank you!</p> |
Oskar Leimgruber (5 July 1886 – 19 July 1976) was a Swiss politician. He was a member of the Christian Democratic People's Party (CVP). He was the 9th Chancellor of Switzerland from 1944 to 1951.
Other websites
1886 births
1976 deaths
Federal Chancellors of Switzerland |
Stadium Australia, known for sponsorship reasons as ANZ Stadium, formerly Telstra Stadium, is a sports stadium in Sydney, Australia. The 2000 Summer Olympics took place there. Now it is used for many other sports, like rugby and AFL. The stadium opened in March 1999.
In 2002, the stadium was named after the sponsor Telstra. 1 January 2008 it was renamed the ANZ Stadium.
As "Stadium Australia", the name was sometimes confused with the Sydney Football Stadium, which was formerly known as Aussie Stadium.
References
Football stadiums
Football in Australia
Sports buildings in Australia
Buildings and structures in Sydney
1999 establishments in Australia
Sports in Sydney |
Gary Thorne (born June 9, 1948, in Bangor, Maine) is an American sportscaster. He works with MASN calling games for the Baltimore Orioles. He also calls Little League World Series games for ABC and ESPN and some Major League Baseball games for ESPN. His other jobs include:
National Hockey League broadcasters
Bowling broadcasters
Sportspeople from Maine
College football broadcasters
Major League Baseball broadcasters
College basketball broadcasters
Living people
1948 births
People from Bangor, Maine |
Peter's Friends is a 1992 comedy-drama movie. It is about old friends gathering at a New Year's party. Emma Thompson plays Maggie Chester. Imelda Staunton plays Mary. Rita Rudner plays Carol.
This movie was released on September 18, 1992. It got positive reviews from the critics.
1992 romance movies
1992 comedy movies
1990s romantic comedy movies
British romantic comedy movies |
Encyclopædia Britannica Ultimate Reference Suite is a series of encyclopaedias that come on DVD, to be installed on computers.
Linux support
There is no official release of Britannica for Linux, however, there is a way that can help experienced users run Encyclopædia Britannica 2004 Ultimate Reference Suite DVD on Linux.
References
Other websites
Official Britannica website
Review at toptenreviews.com
Review at expertreviews.co.uk
Review at itreviews.co.uk
Encyclopædia Britannica |
(39)
Descriptions of three new species of Tricnorteryaia, found by
the Rov, T. Blackburn in the Sandwich Islands; by the Rev.
A. Martirws, M.A.
To reecive Trichopterygia from the Sandwich Islands is a
great event in Entomology, and the present species wonld lead
one to suppose that the fauna of that region must be of an
abnormal and highly interesting type, since they are all more or
less aberrant from any previously known forms. They were all
found by Mr. Blackburn in the neighbourhood of Honolulu, and
were sent by him to Dr. Sharp, who very kindly presented them
to me.
Mr. Blackburn deserves much credit for the care with which
these insects had been mounted, their form and limbs being
clearly displayed. I hope that he will persevere in his researches,
and soon rend home a fresh and more numerous collection.
Actidium Sharpianum, n. sp. Pl. II, fig. 2.
L.c. f; l. == 63 mm. Elongatum valde convexum piceo-
brunneum pilis brevibus argenteis vestitum ; eapite modico
triangulare, oculis sat magnis prominentibus retro-positis ;
pronoto angusto cordiformi, antice latiori, eonfertim tuberculato,
leviter marginato, ad basim in diseo leviter transverse impresso;
elytris oblongis lateribus vix rotundatis, capite atque pronoto
parum latioribus plus eiit sesqni longioribus, confertim sat
leviter asperatis, apicibus latis fere reetis; “pedibus atque antennis
piceis.
ead elongate triangular, closely tuberceuk ate; eyes large and
prominent, placed far back ; antennæ long, piceous.
Thorax small, heart sen widest before the middle, as long
and rather wider than the head, closely tubereulate, with a
faint oval transverse impression near the base, sides shghtly
margined, basal margin rounded.
Scutellum elongate, triangular, closely asperate.
40 Rev. A. Marruews’s descriptions of
Elytra elongate-oblong, rather wider and more than half as
long again as the licad and thorax, very convex, widest near
the middle, sides narrowly margined and very little ronnded,
apex very broad and nearly straight.
Abdomen with the pygidium alone exposed.
Legs moderate, robust, piceous, with all the tibiæ strongly
dilated.
Under paits castaneous, tha posterior coxe slightly laminate.
Dijiirs from its congeners in its elongate convex form, shining
surface, small size of the thorax, and abrupt truncation of the
elytra.
Of this very distinct species, which forms an obvious connec-
tion between the shining and the pubescent species of Actidium,
a single example was found by Mr. Blackburn on salt mud near
Honolulu.
Obs, 1 do not think that the truncated apex of the elytra is
suflicient to separate this species from the genus of Actidium.
The truncation itself is not a trne truneation in the common
acceptation of the term, the elytra are not shortened, but merely
terminate in a straight apex.
PTILIODES, n. gen.
Corpus elongatum depressum.
Caput porrectum oculis magnis, antennis ]l-articulatis arti-
cwis duobus basalibus permagnis fere paribus, sex sequentibus
inter se paribns brevibus plus minusve linearibus, nono pre-
cedentibus longiori parum incrassato, decimo magno valde
inerassato antice truncato, undecimo magno valde incrassato
ovato sat obtuso, duobus his ultimis coronâ mediali setarum
perbrevium ornatis.
Pronotum plus minusve quadratum.
Scutellum triangulare.
‘lytra valde abbreviata, dimidium abdominis vix tegentia.
Ale ample sub elytris vist.
Abdomen elongato-conicum longe exsertuin.
Subtus—
Caput parte gulari magna convexa, oculis permagnis valde
prominentibus.
three new species of Trichopterygia. 41
Prothorax sat longus, prosterno modico leviter falcato, recep-
taculis coxarum magnis ‘circularibus contingentibus.
Pectus mesosterno modico, carinato carinà antice productå,
episternis sat magnis triangularibus; receptaculis coxarnm
magnis carina divisis: metasterno magno ad latera extenso, inter
coxas posteriores late producto margine apical recti.
Venter conicus sat acuminatus segmentis sex compositus,
segmento apicali parvo deutato vel emarginato.
Pedes elongati graciles.
Coxe antcriores contingente; intermediæ carina divisæ ;
posteriores magne robuste longe distantes, vix aut non
laminate,
Ptiliodes Blackburni, m sp. Pl. Il, fig. 3.
L.c. -$ l. = 63 mm. Oblongus sat elongatus, sat convexus
castaneus pilis argenteis densissime vestitus, haud nitidus; capite
brevi lato antice rotundato; pronoto tranverso, capite parum
longiori et latiori, confertim tuberculato, ad basim latiori, angulis
posterioribus fere rectis; elytris capite atque pronoto parum
longioribus haud latioribus modice asperatis, lateribus fere
parallelis, apicibus rotundatis; pedibus atque antennis bre-
vioribus læte flavis.
Head broad, rather short, much rounded in front, closely
tuberculate, not shining; eyes moderate, scarcely prominent;
antenne short, robust, heen yellow.
Thorax transverse, quadrate, scarcely longer but rather wider
than the head, widest at the base, pubescent, not shining, closely
tuberculate, sides moderately rounded, posterior margin nearly
straight, with the angles right angles,
Scutellum small, triangular, closely asperate.
Elytra oblong, not wider and scarcely longer than the head
and thorax, with the sides nearly straight, finely and closely
asperate, each apex separately and strongly rounded, pale, with
the extreme edge white.
Abdomen moderately exserted.
Legs long, bright yellow.
Under parts castaneous, with the mouth and five apical seg-
ments of the abdomen yellow.
Dijjers from other species in its truly oblong form, casta-
neous colour and dense silvery pubesence.
Habitat. A single specimen of this distinct and pretty species
42 Rev. A. Marruews’s descriptions of Trichopterygia.
was found by Mr. Blackburn under the bark of a tree near
Honolulu.
Obs. The genus Ptiliodes must be placed immediately before
Ptinella, from which it may be distinguished by its oblong
depressed form, quadrate thorax, and diverse formation of the
antenna. I have not been able to examine its anatomy any
farther than a superficial view of the underside would permit.
Pimella Pacivicd, ves. PIM hess.
L.c. 857 l. = 75—87 mm. Elongato-ovalis, sat depressa
sat nitida, obscure-castanea pilis flavis sparse vestita; capite
magno lato; pronoto capite sat latiori fere pariter lougo, tuber-
eulis parvis remotis equidistantibus, interstiisque nitidis leviter
reticulatis per totum ornato, atque impressione indistinctà in
disco notato, lateribus marginatis valde rotundatis, ad media
lıtioribus, angulis posterioribus sat obtusis; elytris capite atque
pronoto sat longioribus vix latioribus, pone media latioribus,
sat fortiter asperatis, apicibus latis valde rotundatis; pedibus
atque antennis longis robustis læte flavis.
lead rather short, much rounded in front, shining, closely
reticulated, with a few distant minute tubercles; eyes small and
prominent, antenne long, robust, bright yellow,
Thorax moderate, as long but broader than the head, orna-
mented with minute remote and equidistant tubercles, with the
interstices shining, finely and closely reticulate, sides margined
and much rounded, with all the angles rather obtuse, there is a
faint impression on the dise, which may have been accidental.
Scutellum moderate, triangular, rather long, deeply asperate.
Elytra rather long, as long and as wide as the head and
thorax, widest behind the middle, rather deeply asperate in
irregular transverse rows, with the interstices shining and finely
reticulate, apices much rounded, with the extreme edge pale.
Abdomen witli five segments exposed, apex obtuse and pale.
Legs long, bright yellow.
Under parts castaneous, with the month and apex of the
abdomen yellow.
Dijjers from all its congeners in the large size and rounded
form of the thorax.
Two examples of this species were found by Mr. Blackburn
under the bark of a tree on the mountains near Honolulu.
|
St. Johnsbury (known locally as "St. J") is the shire town (county seat) of Caledonia County, Vermont, United States. The population was 7,603 at the 2010 census. St. Johnsbury is located about northwest of the Connecticut River and south of the Canada-U.S. border.
References
Towns in Vermont
County seats in Vermont |
ChessBase GmbH is a German company that markets chess software. It also has a chess news website, and uses a server for online chess. Set up in 1998, it builds and sells large databases, with up to three million games, classified in various ways. A smaller fraction have notes, about 60,000 at present. It is possible to connect the database with one or more chess engines which calculate likely good moves. Databases organize data from past games; engines do calculations and use look-up tables for standard information, having, for example, answers to special endgame problems.p400-406
References
Chess |
<p>I have a table representing the items in a cart at different moments in time. The cart items are stored in JSON format, one column with the <code>before</code> values and another with the <code>after</code> values.</p>
<p>My tasks is compare the carts and identify: items added, items removed and price/quantity changes.</p>
<p>I know I can use <code>json_array_elements</code> and a cross join to unpack the JSON blobs, creating a table of items from the JSON values. But I can't think of an efficient way to compare cart items. Can I do this in SQL?</p>
<p>Here is a small example <a href="http://sqlfiddle.com/#!15/8fcdd/6" rel="nofollow noreferrer">SQL Fiddle</a>:</p>
<pre><code>CREATE TABLE t (
id INT,
before JSON,
after JSON
);
INSERT INTO t VALUES (
1,
'[{"category":"item","id":"1","price":8,"quantity":1},{"category":"item","id":"2","price":20,"quantity":1},{"category":"item","id":"3","price":3,"quantity":1}]',
'[{"category":"item","id":"2","price":40,"quantity":1},{"category":"item","id":"3","price":3,"quantity":1},{"category":"item","id":"4","price":2,"quantity":1}]'
);
</code></pre>
<p>This expensive query does not solve my problem:</p>
<pre><code>select
id,
b.value->>'id' as id_before,
b.value->>'category' as category_before,
b.value->>'price' as price_before,
b.value->>'quantity' as quantity_before,
a.value->>'id' as id_after,
a.value->>'category' as category_after,
a.value->>'price' as price_after,
a.value->>'quantity' as quantity_after
from t
CROSS JOIN json_array_elements(before) b
CROSS JOIN json_array_elements(after) a;
</code></pre> |
Glendale is a census-designated place (CDP) in Forrest County, Mississippi, United States.
Census-designated places in Mississippi |
MEDDELANDEN
SOCIETAS
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA
TOLFTE HAFTET.
IS JV\ •)
HELSINGFORS.
J. SiMELII ARFVINGARS TRYCKERl
1885.
In n. e 11 a 11:
Hjelt Hj. och Hult E. Vegetationen och Floran i en del af
Kemi Lappmark och Norra Österbotten Sid. 1.
Hult K. Blekingea vegetation. Ett bidrag tili växtformationer-
nas utvecklingshistoria „ 161.
I
\
(Meddel. af Societas pro Fauna et Flora feimica, 12: 1885 )
VEGETATIONEN OCH FLORAN
I EN DEL AE
OMI lAPPMAM OCH mm iSTERBOTTEN.
HJALMAR HJELT oeli R. HULT.
{Amnälät dm 7 Mars 18So.)
<agÄ>-~
HELSINGFORS,
J. SIMELII ARFVINGARS TRYCKERl,
1885.
<^^^^^
'^^.^^%>
Resans gäng.
För att i botaniskt afseende imdersöka det omräde,
som mellan Ounasjoki och svenska gränsen sträcker sig frän
polcirkeln tili tjälltrakten omkring Yllästunturi, samt för
att komplettera Universitetets samlingar af kärlväxter och
mossor frän detta omräde, företogo vi, Hjalmar Hjelt och
R. Hult, sommarn 1877 en resa tili dessa trakter, den se-
uare af oss försedd med ett understöd af 400 mk frän So-
cietas pro Fauna et Flora fennica.
Emedan sommarn detta är kom ovanligt sent och vä-
derleken under större delen af resan blef ogynsam, sä att
vi t. ex. under de första tre veckorna hade 15 regndagar,
kunde genomforskningen af det 8,000 qvadratkilometer vid-
sträckta omrädet icke blifva särdeles noggrann.
Aibetet fördelades sä emeilan oss att Hjelt förde rese-
dagboken samt egnade särskild uppmärksamhet at faneroga-
merna, medan Hult företrädesvis observerade traktens geo-
logi och bryologi, hvarjemte vi gemensamt skötte ständorts-
anteckningarna och samhngarua. Bearbetningen af anteck-
ningarna och författandet af berättelsen har utförts af den
sistnämde, med de tillägg och ändringar, hvilka reskamrateu
genom siii kritik af manuskriptet gifvit honom anledning
att införa.
Resans gäng var följande. Sedän vi i början af juni
lemnat södra Finland, foro vi genom Visuvesi, Nykarleby
och Uleäborg tili Torneä, der vi kompletterade vär utrust-
ning genom att förse oss bl. a. med tyg tili täit, diverse
husmedicin, som dock lyckligtvis nastan alls icke kom tili an-
vändning, och framför alit flor och beckolja tili skydd
mot myggen. Redan i södra Finland hade vi anskaffat
lätta, vaxduksbeklädda lädor att förvara pressade växter uti
m. m., hvarvid dock blecklädor mähända skuUe hafva värit
att föredraga, da äfven deu extra vaxduk vi iiu behöfde
skuUe blifvit obehöfiig. Vidare hade vi raed oss papper af
olika slag, enkla pressar, te, m. m. samt den kanske nöd-
vändigaste delen af utrustningen : landtmäteri-styrelsens
generalkarta öfver de delar af landet, vi skulle besöka, äf-
vensom kompass.
Vär öfriga utrustning erbjöd ingenting anmärknings-
värdt — en särskild mention honorable mäste vi dock egna
de konserver vi försedde oss med i Uleäboig. Äfven funno
vi i olikhet mot nägra andra resande pieksor vara den äu-
damälsenligasle fotbeklädnad pä dylika resor som vär.
Frän Torneä fortsatte vi vär resa den 19 juni och anlände
följande dag tili värt exkursionsomräde, men gjorde ett nä-
got längre uppehäll först i Turtola, dit vi anlände den 21
juni. Alla växter voro ännu föga utvecklade, EriopJiormii
vaginatum bade nyss börjat blomma, asparnes löf voro tili
en del ännu ej utspruckna, strandvallarne voro alldeles gräa
efter det nyligen uppbörda värfiödet ocb kärrmarkerna stodo
sä fuUa med vatten., att de knapt kunde bära en menniska.
Vi raaste derför i Turtola inskränka vara studier tili de
derstädes ganska vidsträckta torrare skogsmarkerna, hvilka
erbjödo föga af intresse. Derjemte gjorde vi en exkursion
öfver tili den svenska sidan om elfven, der ett par skogbe-
vuxna berg höja sig, Kynsivaara och Pullinki. Naturen är
der mera omvexlande än pä den finska sidan. Pä de af-
hälliga markerna uppträder frodig löfskog som tili en del
är lundartad. Bergen bilda klyftor ocb klippväggar med
ganska riklig mossvegetation, ocb uppe pä Pullinki anträöäs
troligen längre f ram pä sommaren flere bergväxter; vi funno
der Salix glauca, MuJgedium alpinum ocb riklig Viscaria
alpina. Vi anmärkte äfven att växterna pä svenska sidan
voro längre utvecklade, hvilket mähända berodde pä terrän-
gens gynsammare exposition. Äfven pä den finska sidan
besökte vi en kulle, Korpivaara, men den var vida torrare
och lägre än de svenska bergen.
Den 27 juni lemnade vi Turtola i hällrega och reste
landvägen tili Pello, der vi äter gjorde nägra exkursioner.
Här funnos fastare sumpmarker, öppna och granbevuxna
myrar, hvilkas vegetation icke doldes iinder vatten, hvarför
vi nu kunde begynna deras studium. Äfven vid Pello be-
sökte vi de smä kullar och berg, som här och der sticka
upp öfver den euformiga slätten ; den största af dem var
Luppovaara Öster om byn. Den 29 reste vi i bät uppför
elfven , gjorde nägra exkursioner omkring Koskenniemi,
der myggen för första gängen blef besvärlig, och stego fle-
restädes under färden i land, oftast för att gä tili fots förbi
forsarne, samt anlände tili Kolari natten mot den 2 juli.
De första dagarna bodde vi pä gästgifvaregärden Simu pä
yilässaari och gjorde derifrän flere exkursioner pä ön och
en tili Airivaara pä svenska sidan. Ehuru vegetationeu fort-
farande var föga framskriden, begynte vi här anteckna än-
garne och strandbackarne. Dessa anteckningar mäste blifva
gauska bristfälliga, dä de fiesta gräs ännu voro obestäm-
bara och mänga örter knapt hade kömmit upp ur jor-
den. Den 5 juli fingo vi tack väre länsmanneus, herr Möl-
säs, vänliga bemedling flytta in i det pä fastlandet söder om
ön belägna för tillfället obebodda kapellansbostället i Joki-
jalka. Der bodde vi tili den 16, och gjorde under denna
tid exkursioner i alla riktningar pä den finska sidan, der-
ibland en längre raed vägvisare tili Teurajärvi, och en an-
nan tili kalkklipporna vid Äkäsjoensuu. Den 16 reste vi
uppför Äkäsjoki, en liten strid och grund ä, tili Äkäslom-
polo, der vi inhyste oss i en usel stuga. Följande dag be-
stego vi Kujertunturi och dagen derefter YUästunturi. Bäda
dessa berg visade sig vara ytterst sterila och gäckade vara
förhoppningar om att fä göra bekantskap med fjällfloran.
Dä vi frän toppen af YUästunturi sägo Pallastunturit locka
med sinä mjukt rundade blänande konturer vid den norra
horisonten och besinnade att en rak vattenväg ledde frän
Äkäslompolo dit upp, beslöto vi att företaga en färd tili
deras för sin alpina fiora bekanta bäckdälder. Detta beslut
satte vi i verket redan tvä dagar dfirefter, den 20 juli, och
hade lyckan att under hela exkursionen gynnas af det här-
ligaste väder. Med lätt bagage, hvaribland vi särskildt mä
päpeka konserverna, begäfvo vi oss i bät iippför Äkäsjoki
tili norra ändan af Äkäsjärvi, lägo der öfver natten i Muotke-
vaara gärd, gingo sedän öfver näset tili Jerisjärvi och foro
med bät öfver denna sjö tili Kutuniva gärd. Derifrän förde
oss en vägvisare tili Pallasjärvi gärd, hvarest vi fingo en
annan ledsagare, som uppgafs vara särskildt hemmastadd
uppe bland tjällen. Vi rodde först öfver Pallasjärvi tili dess
vestra strand, gingo sedän längs Palkeskero upp tili Pyhä-
kuru och bestego derifrän den högsta toppen, Taivalkero.
I kurun tillbragte vi natten under täit. Följande dag, den
'l'l juli, ströfvade vi först längs dalgängens väggar och
gingo sedän norrut tili Ptihmakuru, der vi tillbragte natten.
Den .23 gingo vi ännu längre mot norr tili en dalgäng, som
vär vägvisare kallade Tröninkuru. Derifrän vände vi oss
mot sydvest och vandrade öfver kullarne och fjällslätterna
tili Laukkukero i sydvestra delen af berggruppen. Ehuru
det redan var natt, da vi sammanträtfade efter vara ströf-
tkg pä denna bergtopp, begagnade vi oss af den nordiska
sommarnattens Ijus tili att fortsätta vär vandring, lemnade
Pallastunturit bakom oss och tägade tillbaka tili Kutuniva,
derifrän vi oförtöfvadt afreste söderut. Den 24 juli pä
qvällen voro vi äter vid Äkäslompolo.
Ännu stannade vi nägra dagar i denna trakt, hvarun-
der vi bestego Kesankitunturi och Hult besökte klippsträn-
derna vid Rautujärvi och Saivio, belägna nägra kilometer
uppför Äkäsjoki, Den 30 juli lemnade vi Äkäslompolo, för
att begifva oss tili Kittilä. Med värt myckna bagage var
detta icke lätt gjordt, dä alit mäste bäras öfver landryg-
gen, och Aakenusjoki isynnerhet i sin källtrakt är en myc-
ket ofullkomlig transportväg. Under vandringen bestego vi
i*yhätuijturi och den vestra ändan af Äakenustunturi. Vid
Pyhäjärvi funno vi en otat bät pä stranden; med denna
färdades vi i regnväder utför än och anlände tili Kittilä
den 2 augusti kl. V2 4 pä morgonen,
I Kittilä driijde vi nio dagar och, dä vi här gynuades
af uppehällsväder, kunde vi gura nägra längre exkursioner.
Hjelt företog en mödosam färd uppför Aakenusjoki och be-
steg ännu en gäng Aakenustunturi. Hult vandrade längs
postvägen tili Levitunturi och besteg detta fjäll jemte Kätke -
tunturi. En annan exkursion företogs tili Riikonkoski, och
en dag bestegs Isovaara.
Den 10 augusti började färden utför Ounasjoki. Un-
der deuna gjorde vi följande uppehäll för att samia växter
och iakttagelser : vid Kankkonen gjordes exkursioner den
11, vid Alakylä deii 12. Följande dag besökte vi strand-
klipporna vid Paahtajoki. Den 14 stannade vi vid Lohi-
niva, der Hjelt gjorde exkursion, hvarefter vi längre nedför
floden besökte Hepokallio. Den 15 ströfvade vi omkring
vid Alajääskö, den 16 landstego vi pä Ristikallio samt gjorde
en vandring frän Tolonen tili Tepojärvi. Den 17 samlade
vi nägra mossor pä klipporna midt emot Melkaus och an-
lände samma afton tili Tervo. Derifrän ville vi begifva oss
öfver landryggen tili Tengelisjöarne, raen mäste för den
pägäende höbergningens skull vänta pä roddare tili den 20.
Tiden begagnades tili exkursioner och anteckningar. Redan
innan vi.kommo tili Kittilä, hade svag frost berört potatis-
blasten. Natten mot den 18 inträffade den första starka
frost under vär resa och de följande nätterna tili den 2'6
voro likaledes frostnätter. Man skar nu säden öfverallt,
ehuru den ej var mogen. Sommarn var säledes slut; blott
en mänad hade förgätt, sedän örtbackar och ängar stodo i
värblom.
Den 20 augusti reste vi uppför Sinettäjoki och de vat-
ten, som hafva sitt aflopp genom denna lilla grunda ä, tili
Mäntyjärvi, sedän ett försök att redan vid Palojärvi gä öf-
ver landryggen värit fruktlöst, da den bät der stod att er-
hälla läckte sä mycket, att den var omöjlig att begagna,
Frän Mäntjjärvi gingo vi öfver landryggen tili Raanujärvi.
Pä denna sträcka mäste bagaget bäras genom skogar och
kärr. Frän Raanujärvi färdades vi äter i bät tili Harrila
vid södra ändan af Miekojärvi. Derifrän företogo vi den 24
bestigningen af Karhujupukka. Den 26 voro vi äter i Turtola.
Emedaii vi hade lemnat en betydlig del af vara sam-
lingar i Kolari, för att ej behöfva forsla dem tvenne gänger
öfver landryggen, mäste en af oss resa dit och afhemta
dem. Detta värf ätog sig Hjelt. Han valde vägen öfver
Sieppijärvi, dit han anlände den 28. Följande dag kom
han fram tili Kolari, derifrän han med bät for utför elfven
tillbaka tili Turtola och anlände den sista augusti. Under en del
af färden besvärades han af ett häftigt regn, hvilket vid Tur-
tola var ännu raera ihällande och äfven hindrade Hults
exkursioner i trakten der omkring. Den 1 september lem-
nade vi värt omräde och ätervände samma väg, sora vi
kömmit dit, landvägen öfver Torneä, Kemi och Uleäborg.
Terrängen.
Det af oss genomresta omrädet har en utsträckning
af 130 kilometer frän Karhujupukka, pä 66° 28' n. br. tili
Saivio pä 67*' 39' n. br., och en bredd, som vexlar mellan
50 och 70 kilometer. Pä Pallastunturit kommo vi visserli-
gen ännu nordhgare, eller ända tili 68*^ 6', men, dä den
rika vegetationen derstädes är ganska olik den torftiga
växthgheten pä de södra tundrorna, gjorde vi derstädes
inga ständortsanteckningar, liksom ej heller i växtförteck-
ningen nägra fynd derifrän äro upptagna. En kort beskrif-
ning öfver vegetationen derstädes ingär dock i kapitlet om
fjällens vegetation, liksom ocksä nägra enstaka observatio-
ner, som vi gjorde pä färden, äro anförda i det följande.
Ora man fränser trakten omkring Tengelisjöarne, hvil-
ken vi endast flyktigt genomreste, företer detta omräde gan-
ska enkla terrängförhällanden. Det utgöres af en slätt,
som är ytterst svagt afhällig mot Öster och vester. Dess
vattendelare sträcker sig säledes frän norr tili söder och
den närmar sig mera tili Ounasjoki än tili Muonio-Torneä
elf. Slättens yta är svagt vägformig och tyckes endast norr
om Kolari ega en högre terrass. När vi passerade Äkäsjoki,
färdades vi nämligen de första 15 — 20 km. mellan läga
flacka marker, men längre fram inklämdes än mellan höga
brauta strändei- och, da vi bestego dcssa, funno vi marken
utbreda sig tili en torr jemn platä pä ömse sidor om flod-
dalen. Ät Kittiläsidan kunde vi icke märkä nägon sadan
terrassbildning. I samraanhang härmed stär det förhällan-
det, att de bäda elfdalarne non- om Kolari och Kittilä äro
ungefär lika höga, under det Torneä elf vid Turtola ligger
omkring 20 meter lägre än Ounasjoki pä motsvarande bredd-
grad. Vid foteu af Pallastunturit ligga bäda floderna nägot
mer än 200 meter öfver hatVet och Turtola är beläget pä
ungefär 50 raeters niva ^).
Öfver slätten höja sig endast enstaka rundade eller
nägon gäng längsträckta kullar pä mycket länga afständ
frän hvarandra, säsom Korpivaara vid Turtola samt Luppo-
vaara m. fl. vid Pello, dessa tydhgen tillhörande Tengeli-
sjöarnes kuperade region. Längre norrut saknas berg helt
och hället vester om landryggen ända tili den nämda ter-
rassen. Airivaara pä svenska sidan är ett undantag; frän
dess topp ser man mot Öster och söder idel slätt ända tili
landryggen, och äfven denna gör sig pä afständ märkbar
endast i nordost, der en grupp af tunturit afbryter den
jemna marken,
Landryggen är säledes icke, säsom alla kartor an-
gifva, en sammanhängande bergrygg. Likasom hela syste-
met af pä vara kartor öfver Finland uppdragna s. k. äsar
är den en frukt af längesedan utdöda teorier. För hundra
är sedän framstälde fransmannen Buache i ett snillrikt
skrifvet arbete den äsigten att bergen bestämde gränserna
mellan vattensystemen, och konstruerade enligt denna teori
ett fullständigt nät. af bergkedjor öfver hela den dä kända
delen af jor4en. Hans äsigt vann mycket bifall och genom-
fördes i detalj af alla länders kartografer. Annu pä de
flesta kartor frän 40 — 50-talen af värt ärhundrade äterfin-
ner man de Buacheska vattendelarena säsom terrängens
mest markerade drag, ehuru redan dä kraftfulla stämmor
') Höjdbestämningarne grunda sig pu Gyldens höjdkarta och Inbevgs
Suomen suuriruhtinanmaan kartta.
höjt sig mot deras berättigande Sedän dess har eu full-
ständig orasvängning egt nun i alla länder, der geografien
blifvit vetenskapligt bedrifven. Värt land är numera det
enda, der de konstruerade bergkedjorna funnit en fristad.
Sä vidt vi kunnat iakttaga det, bildar Ounasselkä in-
genstädes en sammanhängande bergkedja. Den nordligaste
del deraf, som vi sägo, är Ounastunturit, en grupp af träd-
lösa kullar, sora genoni en vid dalsänkning är skild frän
Pallastunturit. Dessa sistnämda upprepa de förras bjgnad.
De bilda en grupp af rundade kullar, sammanbundna med
hvarandra medels liögländta platäer ocb bär ocb der genora-
farade af bäckdälder. Den bögsta kulien, Taivalkero, pa
lappska Himmelriiki, utgör gruppens medelpunkt och när
en höjd af 857 meter, den bögsta kända punkt inom Fin-
land, med undantag för Enontekis lappmark. Frän Pallas-
tunturit sänker sig landryggen mot söder sä lägt, att gran-
regionen oafbrutet kan sträcka sig frän Jerisjärvi tili Pal-
lasjärvi. Mellan dessa tvenne sjöar böjer sig en annan
grupp af dylika kullar, bland hvilka de förnämsta äro Lom-
bolantunturi, Sammaltunturi ocb Jeristunturi, det sistnämda
omkring 660 m. bögt. Och sä fortgär det söderut med iso-
lerade grupper af aflänga eller rundade böjder, bvilkas
jemna kullrighet aldrig afbrytes af klipputspräng eller bräd-
branta väggar. Alla äro sä läga, att deras toppar endast
obetydligt böja sig öfver granregionen, d. v. s. de torde
knappast nä mera än 400 meters böjd. Den sydligaste ocb
tillika ansenligaste fjällgruppen är den, som omgifver Äkäs-
lompolo. Dess bögsta topp, Yllästunturi, när 760 meters
böjd. Vi kunde tydligt se dess vida. snöfläckar ända tili
Kolari. Denna kulle genomfäras pä sin norra sida af en
bäckdäld, som upptill, der klippgrunden träder i dagen,
byser flere alpina mossor, ocb längre ned är bevuxen med
vacker lundvegetation. Ett bihaug tili Yllästunturi är den
branta Kellostapuli, hvars imponerande gestalt speglar sig
i Äkäslompolo. Tili samma fjällgrupp böra Kujertunturi
nordvest om sjön samt Kesankitunturi, Lainiotunturi. Pyhä-
tunturi ocb Aakenustuuturi, den sistnämda 496 meter hög
9
och skild frän de andra geuoni en bred sänkniug, i livilken
tvänne sjöar ligga. Mallan alla dessa toppar grenar sig
slätten med sinä skogar och mossar.
Frän tiere af de uppräknade topparne har man en
vidsträckt iitsigt öfver de kringliggande trakterna. Sedd
frän en sadan punkt företer Ounasjokis fioddal sanima jemna
yta, som Torneä elfs. Sä langt ögat när, utbreder sig en
oafbruten slätt, öfver livilken enstaka kullar höja sig pä
länga afständ frän hvaraudra. Alla liafva samma jemna
kullriga forni. De förnämsta inom värt omrädes gräuser
aro Levitunturi, som när 572 meters höjd, och Kätketun-
turi, bäda belägna norr om Kittilä. Söder om dessa och
Yllästunturi äro alla kullar sä läga, att de icke nä öfver
skogsgränsen.
En alldeles särskild karaktär har trakten mellan Tur-
tola och Rovaniemi. När man frän Sinettä vid Ounasjoki
begifver sig tili Raanujärvi, märker man ännu ingenting
ovauligt. Trakten är blott litet starkare kuperad än längre
norrut; men öfverhufvudtaget slät, och tili och med vatten-
delaren passeras utan att man möter nägra synnerliga bac-
kar. Blott moar, skogar och kärr skilja Ounasjokis omräde
frän Tengeli elfs. Men sedän den pä kartorna starkt mar-
kerade landryggen sälunda omärkligt öfverstigits, kommer
man in i en vacker bergstrakt, der talrika större och min-
dre sjöar ligga nedsänkta mellan skogiga höjder, hvilkas
sluttningar ofta förete lodräta stupor, klyftor och fristäende
klippor. En af de betydligaste bland dessa höjder, kanske
den högsta, är Karhujupukka, hvars höjd torde uppgä tili
300 meter. Det mest beryktade berget i samma grupp.
Aavasaksa, när blott tili 232 meter. Bergstrakten sträcker
sig vesterut öfver Torneä elf in pä Sveriges omräde.
Jordgruiiden.
Om vi äter fränse denna bergstrakt, gäller om hela
värt omräde, att berggrunden blott sällsynt träder i dagen.
Klippor och klyftor förekomma nastan uteslutande längs
10
vattendragens bräddar, der dessa gräft sig ned genom de
lösa jordlagren, samt vid sjöstränderna. Längs Torneä elf
sei" man nastan inga klippor norr oni Pullinki och längs
Muonio elf visa sig sädana först vid Äkäsjokis mynning.
När man fardas uppför denna ä, finner man pä dess syd-
östra Strand det mäleriska Jouhisuannonvaara, nedanför
hvars lodräta vägg nägra källor framspringa. Vid Äkäslom-
polo ser man äter nägra smä strandklippor och högre upp
inklämmes an mellan stätliga bergväggar, hvilka bilda flere
sönderklyftade klippartier rika pä skugga och fukt. Äfven
längs Ounasjoki framträder klippgrunden flerestädes; vi
hafva redan vid redogörelsen öfver resans förlopp nämt de
tornämsta bland dessa ställen. I Rovaniemi socken anträf-
far man inne pä slättlandet, pä kortare eller längre häll
frän flodstränderna, läga rcda granitklippor, hvilka hafva en
högst egendomlig qvaderformig förklyftning, sä att de te
sig som i ruiner fallna kyklopiska murar midt i ödemar-
ken ^). Pä höjderna (vaarat och tunturit) ser man deremot
säilän mer än enstaka helt smä hällar eller knölar af den
fasta berggrunden. Blott Aakenustunturi utmärker sig för
sinä djupa tvärbranta klyftor. Dessa klyftor äro ytterst
torra och sterila, sarat deras bottnar fylda med skarpkantiga
block, hopade tili mycket djupa stenrös '■^}. Med liknande
block äro alla höjder fullkomligt betäckta. De bestä af
samma bergart, som den underliggande berggrunden och
visa, sä vidt vi kunna minnas, inga spär frän isperioden;
de hafva tydligen af frosten blifvit lösspjelkta frän bergens
yta. Der markens sluttning är stark, bindes den ej af nä-
got mellanliggande grus, emedan smältvattnet om vären och
regnet om sommarn sköljer bort alla förvittringsprodukter.
Men pä de fiata topparne och pä sädana ställen, der
sluttningen är svagare, blir gruset liggande qvar och fyller
^) Afbiklningar af sfidana finnas i Inbergs Bidrag tili Uleaborgs
läns geognosi (Bidrag tili kännedomen om Finlands natur och folk, hiif-
tet 20, 1876) och efter honom hos Ignatius, Suonien maantiede, hiift. 2.
^) Oratalas redan af H. J. Holmberg i bans Materialier tili Fin-
lands geognosi, Helsingfors 1858, sid. 195 och 19G.
11
mellaurummet mellan stenarne. Endast pä sädana ställen
kan nägon annan vegetation uppstä än klippmossor och
skorplafvar.
Slättmarkenia och de lägre kullarne bära i allmänhet
närmast ber^grunden ett lager af lerfattigt löst krossgrus.
Dock hafva äfven lagrade jordarter en vidsträckt utbred-
ning. Vi hafva redan omnämt terrassen vid Kuivasvaara,
hvilken genomskurits af Äkäsjoki. Den bestäi- vid genoni-
skärningen alit igenom af sand och eger en fullkomligt
jemn, nastan vägrät yta. Denna bank kan icke hänföras
tili nägra nu existerande flodlopp, utan mäste antagas vara
afsatt af jökelelfvarne efter inlandsisens största utbredning.
Andra mycket ansenliga, här och der rullstensförande sand-
lager följa de stora floderna at pä ömse sidor och sträcka
sig ofta tusental meter inät frän stranden. Vanligen aro
de dock blott nägra himdra meter breda vallar langs elf-
varne. Det är pä dessa vallar de flesta af omrädets byar
och odlingar aro belägna. De äro sannolikt postglaciala, ty
de sträcka sig snedt emot reftlornas riktning och innehälla
blott enstaka partier af sten, som dä alltid är rundrullad.
En del af dem är tili och med ännu under bildning. Flo-
derna i norra Finland stiga nämligen vid snösmältningsti-
den högt öfver sitt medelständ. Vid vär färd frän Torneä
norrut sägo vi vidsträckta strandängar stä under vatten med
de talrika ladorna strödda som klippor pä en fjärd. Der
strömmen är instängd mellan höga stränder, rycker den dä
med sig stycken af de lösa jordlagren. Vi sägo flerestädes
mellan Pello och Kolari stora sträckor af sandvallarne ur-
ätna af floden och massor af träd dels nedrasade med jor-
den, dels kullstjelpta med topparne i vattnet. Den sälunda
bortsköljda jorden slammas iipp och fiires nedför elfven, I
sjelfva strömfäran afsätter sig blott det gröfsta gruset ; det
öfriga sjunker smäningom tili botten pä de öfversvämmade
markerna. Sanden stannar naturligtvis, säsom tyngst, när-
mast strömmen, och hopar sig der är efter är tili dess den
bildar en vall, som, dä vattnet äter börjar sjunka, skiljer
elfven frän det qvarliggande flödvattnet pä läglandet. Der
12
afsätter sig lerau och dyii. Vi sägo detta förlopp i alla
dess detaljer. Pä de nyligen torrlagda strandvallarne lag
mängenstädes ett nytt sandlager, som öfvertäckte den upp-
spirande vegetationen, och sänkuingarna pä deras landsida
voro värtiden ännii helt sanka och här och der fylda med
gölar. Längre fram mot sommarn sägo vi pä dem kärrän-
gar, mellan hvilkas tufvor och strän marken var svart af
ny lag rad dy.
Vid Turtola hade vi den förraänen att fä se ett färskt
genomsnitt af en Strandvall. Man hade nämligen företagit
en fällniug af den närbelägna sjön Paamajärvi, och dess
afloppskanal hade sanima vär fördjupat sig sä, att vattnet
nu rann 5^ 2 meter under strandvallens niva. Vallen bar
tallmo med ett obetydligt lager matmylla. Derunder följ-
de ett tjockt lager fin sand med nägot oravexlande mäg-
tighet. Under detta lägo nägra hvarf gröfre och finare sand
i varierande antal och tjocklek. Sedän följde öfver alit torf,
öfverst grof och bildad af ännu tili en del omultnade äm-
nen, omvexlande med tunna sandskikt. De bestämbara lem-
ningarna i denna torf voro:
1. Pinus silvestris, barr,
2. Betula alba, hängefjälL
3. Salix spec, barkstycken,
4. Chamsedaphne calyculata, ett blad,
5. Andromeda polifolia, ett knippe fruktskaft,
6. Eriophorum angustifolium, bladslidor,
7. Carices, fruktgömmen och bladslidor,
8. Equisetum spec, stjelkledstycken,
9. Sphagnum spec, stjelkar,
10. Amblystegium cordifolium, j
11. A. exannulatum, stam- och grentoppar
12. A. fluitans, ) ^^^^ ^^^^-
Mot djupet blef torfven alit finare och fullständigare för-
multnad. Alla dessa lager tillsammans hade en varierande
mägtighet af I.2 — 2,4 meter. Under dem läg en mägtig
aflagring af illaluktande dy och lera i papperstunna om-
vexlande skikt, sä fördelade, att dyn uppät var öfvervä-
gande och leran nedät tili deu grad tog öfverhand, att deii
nederst var alldeles ren utau spär tili lagring.
Denna strandvalls sammansättning antyder starka vex-
lingar antingen i elfvens lopp eller i dess vattenmängd.
Sedän marken viixit sä högt, att värflödet blott medförde
ett ringa sandskikt i det kärr, hvars lemningar ofvan blif-
vit iippräknade, inträffade en period, da ^ \ — 1' 2 meter
sand begrof karret. Derefter npphörde jDlötsligen platsens
ijfversvämning och marken blef med ens sä torr, att ingen
vidare torf kunde bilda sig, utan välien bekläddes med
skog.
Vid Väylänpää närä Koskenniemi sägs en annan pro-
fil, blottad genom ras vid värflödet. Vid vattenbrynet —
det var, som namnet angifver, ofvanför en liten fors — lägo
massor af grof rullsten. Profilen visade öfverst ett 0,6 — 1,2
raeter mägtigt lager af iin sand, Derunder lag ren blägrä
skiktad lera, bildande en bank af 4,8 meters tjocklek. Le-
ran hvilade pä brun sand fullspäckad med kantnött smä-
sten, ett lertorat jökelgrus, som floden här blottat tili 0,3
meters djup. Vegetationen pä den 6 meter liöga strand-
vallen var dels frisk alskog, dels tallmo. Lagerföljden är
säledes här den sarama som i den förra profilen, blott med
den skilnad, att nägot kärr icke kömmit tili utveckling.
1 strandvallarne hafva vi sett att lera tinnes under
sanden. Men leran bildar äfven mängenstädes i omrädets
sydligare delar det öfversta jordlagret. \'id Turtola är den
sällsynt, men omkring Pello iorherskar den. Vid Kolari ser
man i det inre af Yllässaari sandblandad lera, ehuru den
största delen af ön bestär af sand. I sumpmarkerna mel-
lan Koskenniemi och Sieppijärvi observerade Hjelt, att un-
derlaget utgjordes af lera. I Ounasjokidalen gär leran norrut
tili Lohiniva pä gränsen mellan Rovaniemi och Kittilä sock-
nar.
Ett par smä äsar sägo vi under vär resa, den ena,
Paloharju, nordvest ora Teurajärvi, den andra närä Alakylä
söder om Kankkonen vid Ounasjoki.
Bergarterna inom värt omräde äro i allmänhet af sä-
14
dan beskaffenhet, att de icke kunna ästadkomma nägon
märkbar skiftning i vegetatioueu. Pä slättlandet herskar
graniten inom den södra delen tili Laj^pea och Kankkonen,
och norrut frän dessa orter omvexlande gueis ooh kristalli-
niska skiffrar. Ofvanpä dessa inetamorfiska bergarter hvi-
iar en ansenlig qvartsitformation, som bildar alla de högre
topparue frän Pallastunturit tili Yllästunturi, och dessutom
visar sig flerestädes pä slättlandet, säsora vid Saivio, Paah-
takallio, Helppi och Lohiniva. Endast pä tvänne ställen
finnas kalkberg, men icke af den lättlösliga kalkspaten,
utan en härd dolomit, nämligen vid Akäsjokis niynning och
vid Kittilä. Pä bäda ställena uppträder den i forra af läng-
sträckta stockar i slättens niva, tili största delen dolda un-
der krossgrus och skog. Pä det förra stället har den blif-
vit blottad och afverkad midt emot Huukki och vid Naala-
oja \), och närä Kittilä finnas kalkbrotten mellan byn och
Aakenusjokis mynning. Öfverallt framträder den blott som
obetydliga klippremsor och omgifves icke af mergelbackar
eller andra kalkrika jordlager, som kunde gifva plats ät en
särskild fanerogam kalkvegetation, utom vid Huukki (pä
finska sidan), der man finner AnthyUis vulneraria, Triticum
vioJaceum och Erysimum hieraciifoliiim.
Klimatet.
Inom det af oss genomresta omrädet finnes en meteo-
rologisk station, der iakttagelser blifvit gjorda under en
kortare följd af är, nämligen Kittilä, Dä emellertid denna
serie är för kort att gifva goda resultat, äfven om den vore
fullständig, mä vi i stället tilläta oss att anföra resultatet
af de mängäriga och mängfaldiga observationer, som verk-
^) Dessa platsev motsvara de hos Holmberg (Materialier, sid. 189)
och Rein (Materialier tili utredande af Finlands statistik, II, Uleuborgs
lUn, sid. 80; ingär i Bidr. t. känned. om Finl. nat. o. folk, häft. 10,
1867) omniitnda kalkbrotten vid Roneoja och Kokkoniva, hvilka namn
vi icke hafva liört pä orten.
15
stälts i de angränsande svenska proviuserna ^). Emedan en
af de svenska hufvudstationerna. Haaparanta, ligger vid
sjelfva Torneä elf och emedan som bekant isotermerna i
dessa trakter bugta sig parallelt med Bottniska viken, kunna
vi med hög grad af sannolikhet tillämpa dessa observatio-
ner pä värt omräde.
I norra hälften af den svenska lappmarken begynner
temperaturen efter middagen stiga öfver fiyspunkten den 5
april, da dygnets medeltemperatur ännu är — 354° C. Se-
tlan tilltager värraen längsamt, tili dess medeltemperaturen
den 3 maj uppgär tili O** C. Kälen gär ur jordeu och fält-
arbetena begyuna omkring den 24 maj vid 5,6" temperatur.
Islossniugen i vattendragen eger rum omkring den 1 jiini
vid en medeltemperatur af 7,5** C. Temperaturen stiger sä-
ledes nu betydligt snabbare, fran U tili b^ C. med en lia-
stighet af 0,2 8" C. och frän 5 tili lO'* C. med 0,24» C. om
dagen. Mellan den 12 och den 23 juni är stigningen snab-
bast; den uppgär da tili 0,42*' C. dagligen, sä att dygnets
medeltemperatur midsommartiden när lö** C. Sedermera
sjunker den ned tili 12,1° C, men när den 10 juli sitt maxi-
mum, 15, 3*^, sjunker sedän äter tili 13, o'' och stiger pä nytt
den 23 juli tili 14,8" C. Dessa vexlingar under högsommarn
niotvägas väl af det ständiga sol-ljusef, hvilket enligt Schii-
beler utöfvar ett sä mägtigt inflytande pä vegetationens ut-
veckling i norra Norge. . Ty man bör icke förbise det af
Rubenson uppdagade faktum att temperaturens dagliga va-
riation just denna tid uppnär ett maximum icke blott i sö-
dra och mellersta Sverige utan äfven i Lappmarkerna, oak-
tadt solen dygnet om stär öfver horisonten. Det är säledes
icke under inflytande af en jemn sol-vänne som vegetationen
under den nordiska högsommarn när sin allmänt beundrade
fägring.
Mot hösten sjunker temperaturen först längsamt^ 0,12
') En Stor del af dessa uppgifter finnes redan sammanstäld i
Recherches sur les phenomenes p^riodiques des plantes par R. Hult (No-
va Acta Reg. Soc. Se. UpsaL Ser. III. Upsala 1881); de öfriga äro be-
räknade pä grund af samma materia!, som användts i niimda arbete.
16
0,1*** C. om dagen ända tili deu 2ö sept. da dygnets
medelvärrae är 5^ C. Efter denna dag aftager värmen med
tre gäiiger sä stor hastighet och den 9 oktober har medel-
temperaturen nedgätt tili fryspunkten. Den tid, uuder hvil-
keii safterna kunna cirkulera i växterna, utgör säledes för
träd och buskar, sora icke betäckas af snön, 187 dagar, och
för mindre växter 139 dagar. Vegetationsperioden är na-
turligtvis ännu kortare, beroende af hvarje arts och hvarje
utveckHngsskedes klimatiska vilkor.
Provinsen Norrbotten, sora motsvarar södra delen af
värt omräde, Turtola, Teagelibassinen och Rovaniemi, har
ett gynsamniare kiimat. Visserligen är värens inbrott i alla
afseenden samtidigt i bäda provinserna, sa att middagstem-
peraturen samma dag begynner stiga öfver fryspunkten,
fältarbetena för det mesta vidtaga pä samma dag och tili
och med islossningen inträffar blott nägon dag tidigare i
Norrbotten än i Lapplaud. Detta mäste tillskrifvas den
länge i norra delen af Bottniska viken qvarliggande hafs-
isens kylande inflytande pä kusttrakterna. Men sedän hafs-
isen smultit, stiger medeltemperaturen tili -[- lO** C. med en
hastighet af OjSO** om dagen och tili -|- 15» C. med 0,30"
om dagen. Och sedermera häller den sig frän midsomraar-
tiden tili slutet af juli omkring detta gradtal, hvarefter den
längsamt sjunker, sä att den när fryspunkten den 18 okto-
ber. Vegetationsperioden torde säledes i Norrbotten vara
ungefär 9 dygn längre än i norra Lappmarken.
Denna tidskilnad utöfvar ett märkbart inflytande pä
vegetationens utveckling. Mänga växter, hvilkas blomning,
löfsprickning och löfiallning i Norrbotten inträtia vid dessa
fenomens normala temperatur, hinna icke i Lappland nä
sin fullbordan, innan denna temperaturgrad passerat förbi.
De observeras derför i denna högnordiska trakt under för-
sommarn vid högre och under eftersommarn vid lägre tem-
peratur än i Vesterbotten. Nägra exerapel skola upplysa
detta:
Löfsprickning. Normalt. Norrbotten. Norra Lappland.
Prunus padus . . 8,7» C. 9.2» C. 10,8» C.
17
Löfsprickning. Normalt. Norrbotten. Norra Lappland.
Sorbus aiicuparia . 9,5» C. 10, o» C. 11,0" C.
Populus treraula. . 11,5° C. 11, i« C. IS.o» C,
Blotnning x>& försom-
marn.
Populus tremula. . 5,0° C. 5,20 C. 9,3° C.
Caltha palustris . . 8,3« C. 7,7» C. 13,o° C.
Ribes rubrum . . 10,9° C. 11, s» C. 14,0° C.
Blomning jm sensom-
marn.
Linngea borealis . . 14,8^ C. 14,9" C. 13,4» C.
Spii-cTea uimaria . . 14, 9« C. 14,5" C. 13,6" C.
Calluna vulgaris. . 14,5" C. 15,o" C. 11,0° C.
Löffällning^
Populus tremula 7,8" C. 6,7" C.
Sorbus aucuparia 10, l" C. 7,0" C.
Prunus padus 10,2" C. 7,o" C.
Men äfven Norrbottens kiimat är sä nordiskt, att nä-
gra växter redan der tvingas att uppskjuta sin blomning
tili dess de normala temperaturgraderna passerat. Sä-
dana äro:
Pä försommarn. Normaltemp. Norrbotten.
Fragaria vesca 11, o" C. 15, i" C.
Prunus padus 11,4" C. 12,8" C.
Fä sensommarn.
Hordeum vulgare (axbildn.) . . 15,2" C. 14,5° C.
Parnassia palustris 15,4" C. 14,9" C.
Pisum sativura 15,3" C. 14,6° C.
Annu mä här antecknas nägra fenologiska data.
Löfsprickningen i: Norra Lappland. Norrbotten.
Prunus padus 13 juni . 3 juni
Betula alba 10 „ ^ „
Sorbus aucuparia ...... 14 „ 6 „
Populus tremula 19 n 12, „
Blomninqen
Ribes rubrum . 25 „ 16
Prunus padus 2.7 „ 18
n
n
18
Blomningen i: Norra Lappland. Norrbotten.
Fragaria vesca 29 juni 22 juni
Secale cereale (axbildn.). ... 24 „ ^'7 «
Vaccinium vitis-idaea 5 juli 25 „
Sorbus aiicuparia 2- „ 30 „
Avena sativa (axbildn.) .... 1 juli
Hordeum vulgare (axbildn.) . . 20 „ 13 „
Pisuni sativum 18 „
Calluna vulgaris 15 aug. 25 „
Fruktmognaden.
Fragaria vesca 3 „ 29 „
Rubus chamsemorus 11 „ 30 „
Myrtillus nigra 14 „ 31 „
Rubus arcticus 13 „ 3 aug.
Ribes rubrum ....... 27 „ ^ t,
Rubus idgeus 29 „ 13 „
Hordeum vulgare ^3 „ 18 „
Secale cereale 23 „ 24 „
Vaccinium vitis-idgea 12 sept. 28 „
Avena sativa 2 sept.
Sorbus aucuparia 28 aug. 4 „
Löffällningen.
Prunus padus 11 sept. 4 sept.
Betula alba 11 ;; 6 „
Sorbus aucuparia ...... 11 „ 6 „
Populus tremula 12 „ 12 ,,
Nederbörden uppgär i ärligt medeltal tili 4—500 milli-
meter, temligen jemt fördelade pä ärstiderna, dock sä, att
de tre vintermänaderna januari, februari och mars hafva
den minsta summan.
Pä finska sidan är, cm man undantager Torneä, den
närmaste observationsorten Sodankylä, ty frän Kittilä finnas
endast ofuUständiga observationer för tvänne är (1874 o.
1875). I Sodankylä äter utgör enligt 6 ärs äldrc observa-
tioner ärets medeltemperatur — 0,8*^ och medeltemperatu-
ren for de raänader, inom hvilka den stiger öfver fryspunk-
19
ten, är för maj + 4,5<>, juni + l^^s^ juli -|- 15,5^ au-
gusti -f- 12,1», september + 5,5<'i).
De observationer, som äro utförda under seuare tid 2),
äro ej sä fullständiga, att man deraf skulle kiinna sluta tili
medelteraperaturen för hela äret. Tager man medium af
de olika observationerna kl. 7 f. m., 2 e. m. och 9 e. m.,
finner man medeltalet för maj + 4,i7,°, juni -|- 13,6 2*',
juli -\- 15,99^ augusti -{- 12,25'', september -{- 6,0 8", resul-
tat, som (med undantag af en grads skilnad i juni) i det
närmaste öfverensstämraa med de ofvan anförda. En jem-
förelse med de svenska observationerna visar oss att värmen
midt i sommarn är nägot större i Sodankylä, men afvikelserna
äro dock ej synnerligen stora. Da det af oss undersökta om-
rädet ligger midt emellan dessa observationsorter, utgör deras
klimatiska öfverensstämmelse ett starkt stöd för vär äsigt, att
de svenska observationerna ega sin giltighet för värt omräde.
Betrakta vi särskildt temperaturen i Sodankylä är
1877, da vi verkstälde vär resa ^), sä finna vi att, oberäk-
nadt nägon dags tillfälligt blidare väderlek, middagstideus
temperatur regelbundet började höja sig öfver fryspunkten
den 21 april, sä att medeltalet för den följande 5-dygns
perioden kl. 2 är -\- 4,6*'. Först den 6 maj bibehäller sig
temperaturen hela dagen öfver O", men starka froster in-
träffa ännu i slutet af maj, sä att terraometern den 23 kl.
2 visar — 1,5" och den 26 kl. 7 — 3, o". Nu observeras
Inga köldgrader före den 27 augusti, dä temperaturen kl. 9
e. m. är — 2" *). Observationerna för september äro nägot
1) Rein 1. c. p. 152.
*) Publicerade i Observations M^teorologiques VoU VIII, Hel-
singfors 1875—1883, innehsiUande observationer för aren 1873—1880.
^) Observations Meteorologiques annee 1877. Helsingfors 1879.
*) Säsom ofvan päpekades, inträfifade den första starkare frosten
vid Tervo natten emellan den 17 och 18 augusti; temperaturen i Sodan-
kylä för den 16 och 17 kl. 9 e. m. var -f 1,0", hvilket ger anledning att
förmoda det frosten härjal äfven derstädes. Tilläggas mä att, under det
köiden vid Mänty den 22 augusti pä morgonen var sä stark, att karren
ännu kl. 10 f. ra. voro nägot frusna, inträffade första frosten vid det
närbelägna Raanujärvi först följande natt.
20
bristfälliga, men ännu under denna mänad tyckas högst fä
froster hafva inträffat och ingen synnerligen stark. — Den
starkaste värmen angifves för den 27 juli kl. 7 f. m., näm-
ligen + 32°. Kl. 2 är högsta temperaturen + 25", hvilken
temperatur uppnäs 4 gänger mellan den 26 juli och 13
augusti. Kl. 9 e. m. observerades största värmen -f- 21°'
den 16 juli. Anmärkas bör att efter den 15 augusti vär-
men hastigt aftog ; under det den för observationstiderna
(jen 9—13 augusti utgjorde resp. -f- 26,8°, -f- 23,4° och
-f 10,4", var den för 14—18 resp. — 19,o", + 16,2 och
+ 4,9«, samt för den 19—23 endast + 9,6», -j- 8,1" och
Ännu mä tilläggas att en kalla 5 kilometer SV. frän
Karhujupukka visat sig ega en temperatur af -\- 2" och en
vid Turtola kapellkyrka -|- 3" ^). Islossningen inträffar vid
Torneä den 14, vid Muonio elf i Enontekis den 29, samt
vid Kittinen i Sodankylä den 15, alit maj mänad, is-
läggningen vid Torneä den 21 oktober, i Enontekis den
22 — 23 i samma mänad. Kornet säs i Öfvertorneä och Ro-
vaniemi den 24 maj, i Kittilä liksom i Sodankylä den 21,
och skördas pä förra stället den 3 — 4 september. Potatis
sättes i Öfvertorneä och Rovaniemi den 5 juni och blom-
mar den 29 juli. Björkens löf utslä i samma trakt den 28
maj och affalla den 27 september. Rönnens löfsprickning
inträffar den 3 juni, blomningen den 27 juni och löffällnin-
gen den 3 oktober 2). Härmed öiFverensstämma äfven i det
närmaste de uppgifter som erhöllos af ortens befolkning
särskildt i afseende pä säningstiderna. I kapitlet om odlin-
garne redogöres närmare för sänings- och skördetiderna samt
odlingens geografiska utbredning.
Omkring Kutuniva vid norra ändan af Jerisjärvi upp-
gafs att kälen ej allestädes gär ur jorden; vi torde sä-
^) I. J. Inbevg 1. c p. 17. Nägra af de bestämningar som vi
gjorde pu vär resa öfverenslämma härmed, men, dä termometern under
vägen kora i oskick, äro de ej fullt säkra.
') Rein 1. c. p. 61—62.
21
ledes der hafva en af de i Finland lyckligtvis ganska säll-
synta trakter, som ega ständigt bottenfrusen mark.
Vegetationens fördelniug.
Ehuru, säsom ofvan blifvit uämdt, nederbörden i dessa
trakter ej är ovanligt stor, hopas doek under den länga
vintern en sadan mängd snö, att alla sänkningar under
större delen af sommarn besväras af stagnerande vatten.
Slätten har en sä ringa lutning och är sä svagt kuperad,
att de afhälliga markerna synas intaga en mindre del af
arealen än de vattensjuka. Försumpningarna hafva derför
en öfverraskande stor utbredning och det finnes ingen ut-
sigt för att de under nuvarande klimatiska förhällanden
nägonsin skola fullständigt uttorka ens med kraftigt ingripande
frän menniskans sida. Ty de smä, föga lutande vattendrag,
som afbörda det öfverflödiga ytvattnet, hafva ej kraft att
väsentligt fördjupa sinä rännor i den härda berggrunden.
Hvarhelst man frän elfstränderna begifver sig inät landet,
träflfar man efter en kort vandring försumpade marker, och
bestiger man nägon kulle, ser man vidt och bredt mossar-
nes enformiga Ijusbruna färg omvexla med skogarnes mörka
grönska.
I allmänhet är vegetationen pä sädant sätt fördelad,
att sandbankarne intagas af moar, torr tallskog, samt bland-
skog af tali och björk, kullarne af tali- och blandskog,
deras af rörligt grundvatten uppfriskade nedre sluttningar
och de afhälliga markerna närmast omkring deras fot be-
klädas med granskog, de afhälliga krossgrusmarkerna ute
pä slätten bära blandskog af gran och björk samt björk-
skog, stundom äfven furuskog, och resten af omrädet be-
täckes med torf och dy.
Underordnade formationer, som intaga blott en för-
svinnande liten del af arealen, äro videsnären längs sanka
stränder, lundarne i afhälliga bäckdälder, vid de mindre
vattendragens forsar och vid bergrötter, khppformationerna
samt källdragens vegetation. En tredje grupp af formatio-
22
nei* ätföljer odlingen ; nägra bland dem framkallas och alla
uppehällas genom menniskans försorg, och de öfvergä tili
nägon af de redan nämda formationerna, sa snart de nägon
tid värit lemnade at sig sjelfva. Sädana äro inom värt
omräde icke blott äkrarne, iitan äfven alla slag af ängar
och gräsvallar.
Att med procenttal äskädliggöra de särskilda forma-
tionernas utbredning läter sig icke göra, emedan inga mät-
ningar deröfver blifvit verkstälda. Oss förefÖll det dock,
som om försumpningarna skiille intaga minst halfva arealea.
De stigar, som leda genom det inre, gä nämligen i Turtola,
Kolari och Kittilä, med undantag för trakten kring Ylläs-
tunturi, tili större delen genom olika slag af rayrar och
mossar. De fastaste bland dem äro visserligen bevuxna
med tvinig granskog, sä att granen pä myrarne har en
vidsträckt utbredning. Men, om man undantager dessa bild-
ningar, är skogen dominerande endast pä flodernas strand-
vallar, pä terrassen kring Äkäsjoki, pä landryggen och i
Tengelibäckenet, Af skogsformationerna tycktes äter bland-
skogarne täfla i betydenhet med tallskogarne och de tall-
bevuxna moarne, medan granskogen och löfskogen spelade
en mera underordnad rol. I fjälltrakten är dock gransko-
gen vidt utbredd och längs Ounasjokis strandvallar herskar
löfskogen pä vissa sträckor.
Inga mätningar öfver skogens vertikala gräns hafva
blifvit anstälda i värt omräde. Men vi kunna dock närme-
vis bestämma densamma af bergtopparnes höjd. Aakenus-
tunturi, som blott nägot tiotal meter öfverstiger gransko-
gens niva, när 496 meters höjd. Omkring Pallastunturit
finnes barrskog pä marker, hvilkas niva pä höjdkartorna
angifves högre än 330—340 meter, men alla tunturit äro
derstädes skoglösa nastan tili basen. Vi kunna deraf sluta,
att harrskogsregionen kring Yllästunturi när ungefär 450
meters höjd och norrut synes sanka sig nägot, sä att den i
de nordligastc pä denna resa besökta trakterna torde vara
närä 100 meter lägre.
Nägon särskild tallregion finnes icke, säsom i Enon-
23
tekis och Enare lappmarker. Granen och tallen gii lika
högt iippför bergen ; än är det ena, än det andra trädsla-
get det sista man ser.
Deremot finnes kring alla tunturit en utpräglad björh-
region, bildad af moar med glest beständ af lag, merendels
vid basen krypande och knotig Betiila alba i flere för
läglandet främmande former. Enstaka tviniga exemplar af
tali och gran anträöas stundom nastan ända upp tili denna
regions öfre gräns.
Ingenstädes när björkregiouen nägon betydlig vertikal
bredd. De lägre tunturit stiga sä litet öfver barrskogsgräu-
sen, att deras toppar ligga inom björkregionen och bära
enstaka tviniga björkar, enar och rönnar, tili och med, om
ock mycket säilän, säsom pä Pyhätunturi, granar och tallar,
ehuru deras sluttuingar pä brantare ställen äro alldeles
utan fanerogamvegetation och pä mera längsluttande ställen
öfverklädas med björkmo. Endast Pallastunturit förete en
sadan vertikal gräns för björkregionen, att man mäste anse
den betingad af klimatet. Hvarken i dälderna eller pä fjäll-
platäerna gär björken derstädes synnerligen mänga tiotal
meter högre än granskogen. Endast pä skyddade sluttnin-
gar i sydlig exposition khfver den högt upp, t, o. m. i däl-
der, hvilkas motsatta sluttning ända tili bottnen bär vide-
regionens vegetation, säsom i öfre delen af Pyhäkuru.
Angäende björkregionens gräns pä Yllästunturi kunna
vi icke yttra oss sä bestämdt, Pä grund af sinä enformiga,
torra ständorter saknar nämligen detta fjäll de för videre-
gionen karakteristiska växterna. Men ä andra sidan gär
björken ingenstäde3 pä dess sluttningar särdeles högt, icke
ens i den bevattnade dälden, som färar bergets norra slutt-
ning. Äfven pä de öfriga sluttningarna finnas lokaler, som
kunde tilläta björken att siä sig ned, men som det oaktadt
ej hysa en enda buske. Det viii deraf synas, som om Yl-
lästunturi skulle sträcka sig in i den lägre fjällregionen,
en förmodan, hvari man styrkes af bergets betydliga höjd i
jemförelse med alla de kringliggande.
Vi öfvergä nu tili en kortfattad skildring af de vigti-
24
gaste växtformationerna. Dervid fä vi hänvisa tili de ständ-
ortsanteckningar frän var resa, hvilka den ene af oss ofFent-
liggjort i 8:de häftet af Societatis pro Fauna et Flora Fen-
nica Meddelanden. Da nägra oriktigheter och brister yppat
sig i dessa anteckningar, skola vi begagna tillfället att här
afhjelpa dem.
Tallskogarne.
Pä Korpivaaras torra och temligen branta södra slutt-
ning sägo vi en lokal, der jorden genom brand blifvit be-
röfvad sin mylla och sitt växttäcke. Spridda höga granar
stodo qvar af ständortens forna vegetation. Annu lag rull-
stensgruset tili stor del bart mellan stenarne, telningarna
och växtfläckarne. Dessa sistnämda bildades af ymnig Fo-
hjtricJmm pilosum, strödd Ceratodon purpureus, spridda Poh-
lia nutans, Polytrichum jimiperinum, Cladina silvatica, Cl.
rangiferina, diverse Claäonice, Feltidea aplithosa, ett par Pel-
tigerce och Stereocaulon paschdle sarat enstaka Hylocomium
parietinum och Nephroma arcticnm. Pä andra fläckar var
marken betäckt med Arctostapliylos uva-ursi. Öfver detta
glesa bottenskikt höjde sig följande gräs, örter och ris:
rikligt: Vaccinium vitis-idcea;
strödda: Myrtillus nigra och Linncea boredlis;
spridda: Agrostis vidgaris^ Aira flexuosa, Festuca ovina,
Antennaria dioica, Epilobium angustifolium, Hie-
racium murorum, Btd)us saxatilis, Solidago virg-
aurea, CaUuna vulgaris, Empetrmn nigrum, Ly-
copodium complanatum och Jdyrtillus idiginosa;
enstaka: Calamagrostis lapponica, Festuca rubra, Lusula
pilosa, Melica nutans, Majanthemum hifolium,
Melampijnmi pratense, Fhegopteris dryopteris, Bu-
hiis idceus och Lycopodium clavatum.
Derjemte uppspirade ett rikligt beständ af helt ung
Finus silvestris, i hvilket de strödda björktelningarna, de
spridda enarne och de enstaka telningarna af rönn, sälg
och asp bildade en obetydlig inblandning.
25
Högre upp pä sluttniugen hade tallskogen hunnit nä-
got längre i sin utveckling. Pohjtriclmm xnlosum minska-
des, Poli/trichum juniperinum och HyJocomium parietinum
ökades, och bland nykomlingar antecknade vi Folytriclmm
commune och Pyrola secunda.
Under tallskogens vidare utveckling utrensas de flesta
örterna och gräsen, hvaremot lafvarne, i synnerhet Cladina-
arterna, starkt ökas, sä att vegetationen smäningom fär den
samraansättning, som beskrifves i n:o 2 och 3^) (pineta
cladinosa). Bottenskiktet är ett tätt laftäcke nied fläck-
vis riklig inblandniug af bladmossor, isynnerhet if?//ocom««i
parietinum och PoIytricJnim jtmiperinum. Fältskiktens be-
ständ är rikligt, pä enskilda fläckar t. o, m. tätt, och be-
stär hufvudsakhgen af Vaccinium vitis-idcea jemte mindre
riklig Arctostaphylos uva-ursi, Calluna, E^npetnmi, Myr-
tiUus nigra och M. uliginosa m. m.
Da tallskogen kommer tili den älder att den börjar
glesna, dö mossorna tili största delen bort och öfverväxas
af lafvar, Vaccinium vitis-idcea försvinner och Erica-iov-
men tager öfverhand i fältskikten. sä att formationen anta-
ger den sammansättning, som n:o 23 och 24 beskrifva (^c ?« -
dineta ericosa). Carex ericetorum och Equisettim hiemcde
äro i detta stadium karakteristiska, ehuru sällsynta, säsom
inblandning i fältskikten. Tallskogen har dä nätt slutpunk-
ten af sinä förvandlingar. Den uppehäller nu sig sjelf, eme-
dan fröträd i tillräcklig mängd finnas, fröna förträfiligt gro
och telningarna trifvas i den barrblandade lafmattan och bland
de läga risen. Man ser ej säilän unga tallar i mängd spira
upp i denna formation. Och, om äfven trädbeständet helt
och hället nedliugges eller af annan orsak försvinner, bibe-
häller marken sin beklädnad af lafvar och ris i oförändra-
de propositioner säsom Ijung- eller lafmo.
I mänga tallskogar ersättas Cladina-Sivterna. af Stereo-
caidon, säsom i n;o 1, och Calluna af Empetriim, utan att
^) Nummerna häuvisa här och i det följande alltid tili stundorts-
anteckningarna i liUftet 8 af Meddelandena.
26
man kan märkä nägon olikhet hos ständorten. Isynnerhet
tyckes detta ske i äldre, glesnande skogar, säsom n:o 25
och 26 angifva. Pä sädana moar infinna sig gerna Ledum
och Myrtilliis tiliginosa, hvilket antyder, att de multnade
mossorna och risen bildat ett torfskikt, som häller grund-
vattnet qvar.
I en nyligen nedhuggen tallskog pä Yllässaari i Kolari
sägo vi Fhylloäoce ccerulea, hvilken deremot icke iakttogs pä
timdrorna kring Äkäslompolo, ehuru den nägra mii längre
norrut ej saknas ens pä de lägsta kullar. Den i värt om-
räde sällsynta Pyrola chlorantha torde äfven förekomma
i hit hörande forraationer.
Tallskogarnes ständort är alltid torr, men kan för öf-
rigt variera. Jordmonen är oftare sand än grus, och vida
oftare är marken vägrät än sluttande, ehuru starkt sluttan-
de tallskog äfven finnes.
Endast undantagsvis ser man i detta omräde tallbe-
ständ i försumpningarna. Tallmyrarne, som söder om pol-
cirkeln äro sä allmänna, ersättas här af granmyrar.
Granskogarne.
Granen gror och spirar upp blott i mossa. Derför
fär man aldrig se unga beständ af detta barrträd pä brän-
da marker, förr än annan vegetation redan hunnit blifva
berskande pä dem. Grantelningen trifves förträffligt under
björkarnes Ijusa skugga, och dä mossor nastan alltid bilda
nägon del af bottenskiktet i de skogar, deri björken ingär,
linner man allmänt ung gran i björkskogarne och vissa
blandskogar. Granskogen uppstär sälunda endast ur dessa
formationer, i det deras beständsdelar smäningom gä ut i
den mon som de Iida af den tilltagande tätä granskuggan.
Exempel härpä lemnar följande serie ur vara anteckningar:
M. 16 M. 15 M 14 M 13 M 12 M 4 M 5
Angelica silvestris enstaka — _ _ — — —
Equisetum pratense enstaka — _ „ _ — _
Festnca ovina, steril spridd — _ _ _ _ _
21'
M 16 M 15 M 14 M 13 J£ 12 M. 4 JH. 5
Leptobryum 'pyriforme spridd — _ _ ._ _ _^
Ceratodon purpureus enstaka enstaka — — — — —
Equisetum. silvaticum spridd enstaka spridd — — — —
Epilobium angustifol. strudd spridd spridd — — — —
Vaccmium vitis-idcea riklig strödd strödd strHdd strödd strudd strudd
Hetula alba ymnig ymnig ymnigriklg riklg strödd spridd
Hylocomium parietinum riklig riklig riklig riklig ymnig ymnig ymnig
Myrtillus nigra riklig riklig riklig riklig riklig riklig ymnig
A.bies excelsa spridd^)spridd^)riklg riklg liklg ymnig ymnig
Hylocomium proliferum spridd spridd strödd riklig riklig riklig riklig
Nephroma ardicimi spridd spridd spridd spridd spridd spridd riklig
Corniis suecica — — — — — — strödd
I denna tabell äro endast sädana arter anförda, som
pä de antecknade ständorterna gradvis ökas eller minskas,
N: o 5 är en typisk granskog (ahiegnum hyloco-
miosiim). Endast Cornus suecica brukar saknas ooh utom
denna art finner man undantagsvis i granskogarne Carex dl-
X)ina, Geranmm silvaticum, Gooäijera repens, Pediculari&
lapponica, Pi/rola media och JRihes riibriim.
Da granskogen hunnit denna utveckling, bibehäller den
sig sannolikt genom flere generationer. Ty genom förenin-
gen af fiikt, skugga och djup mossa egnar den sig nu för-
träffligt tili ständort för groende och uppväxande gran.
Grantelningar äro ocksä ganska allmänna i äldre gransko-
gar, hvaremot andra telningar i dem äro sällsynta och all-
tid mycket tynande.
Granskogarnes normala ständort är groft krosstensgrus
i afhälligt läge pä kullarnes och bergens lägre sluttningar
och de kringliggande markerna. Endast mycket säilän (vid
Jokijalka) ses granskog pä flodernas strandvallar, troligen
emedan de der sakna den ständiga tillgäng pä sipprande
grundvatten, som utmärker deras vanliga ständort i detta
omräde och derför synes vara ett vilkor för deras trefnad
pä dessa nordliga breddgrader.
Stundom tilltager fuktigheten vid bergrötterna sä, att
ständorten blir källdragsartad och sumpig. I gianskogens
') Unga granar.
28
undervegetation sker pä sädana platser en motsvarande för-
ändring, isynnerhet märkbar genom följande arters uppträ-
dande: Carex canescens, C. loliacea, Equisehim silvaticum,
Listera cordata, Melica nutans, Orchis maculata, Finguicu-
la villosa, Bubus chammmorus, Saussurea alpina (i norra
delen), Sphcerocephalus palustris, Sphagnum acntifolium, Sph.
strictiDn, Sph. Wulfii och Tofieldia boreaUs.
En särskild utvecklingsserie loreter granskogen pä my-
rarne. Vi skola redogöra för denna i sammanhang med
försumpningarna.
Blaiulskogarne.
Pä Kaali vid Äkäslompolo antecknade vi en gauska
Stor, svagt sluttande bränd mark, hvars temligen torra jord-
mon var sand. Talrika stubbar af barrträd qvarstodo ännu
och den med vegetation fuUständigt betäckta sauden var
ääckvis svart af koi och aska. Aterväxten var dock sedän
läng tid tillbaka i full gäng. Riklig Polytrichum juniperi-
num, strödda Cladonior, spridda fläckar af Polytrichum pi-
losimi, Hylocomium parietinum, Cladina silvatica, Peltidea
aphthosa, Ceratodon purpureus, Brya, Dicranum scoparimn,
D. undulatum, Polytrichum commune, Cladina rangiferina
och Stereocaulon paschale samt enstaka Dicranum elatum,
Tetraplodon hryoides och Nephroma arcticum bildade botten-
skiktet. Fältskiktens beständ sammansattes af rikliga gräs
samt strödda örter och ris, nämligen:
rikliga : Aira flexuosa (ofta- steril) och tläckvis Calamagro-
stis lapponica;
strödda: Carex Persoonii, Equisetum silvaticum, Antenna-
ria dioica, Epilohium angustifolium, Solidago virg-
aurea och 3Iyrtillus uliginosa;
spridda: Agrostis canina, Aira ccespitosa, Festuca ovina,
F. rithra, Lusula multifiora, Lusula pilosa, Phleum
alpinum, Cerastium vtdgatum, Euphrasia ojficina-
lis, Hieraciiim murorum, Melampyrum pratense,
Parnassia palustris, Empetrum nigrum, Linncea
29
horealis, Lycopodium clavatmn, Myrtillus nigra,
Vaccinium vitis-idma;
enstaka: Equisetiim arvense, E. pratense, Gdlium uligino-
SK m, Gnaphalium silvaticum, Banunculus acris,
Taraxacum officinale, Lycopoäium complanatum
och L. selago.
En mängd buskar och telningar spira upp pä denna
ständort, nämligen:
spridda: Junipenis conmmnis, Pojnilus tremula, Sdlix lap-
ponum, S. phyliccefoUa och S. vagans :
enstaka: Betida nana, Salix caprea och S. vagans cine-
rascens, samt framför alit spridda unga ständ af Betula
alba, Ahies exceJsa och Fi7ms silvestris, grimdläggningen
tili en blandskog.
Pä ständorten äro säledes redan i detta tidiga stadium
alla de arter samlade, som bilda hufvudmassan i den fär-
diga blandskogen; dess vidare utveckling bestär förnämli-
gast i en utgallring, genom hvilken de arter, som erfordra
mera Ijus, utträngas af dem, som i detta afseende äro min-
dre ömtäliga. Tidigast försvinna Carex Persoonii, Cera-
siiuni vuJgatum, Equisetum arvense, E. pratense, Euphrasia
officinalis, GaJium nliginosum, Gnaphalinin silvaticum, Par-
nassia palusfris, Phleum alpinuni och Banunculus acris.
Smäningom utdö äfven Aira ccespitosa, Ceratoclon piirpu-
reus, Equisetum silvaticum, Hieracium murorum, Polytri-
chum pilosum och Taraxacum, eller ock undanträngas de
tili nägon glesare och friskare Öäck i skogen. I deras stäl-
le tilltaga risen, isynnerhet Myrtillus nigra, och mossorna,
isynnerhet Hylocomium parietinum, och den formation upp-
stär, som beskrifves i n:o 10 och \1 (pineto-hetuletaJiy-
locomiosa). I detta stadium tillkommer Hylocomium pro-
liferum fläckvis ymnig, men försvinner äter, dä skogen äl-
dras och glesnar.
Blandskogarne äro icke lämpliga att uppehälla sig
sjelfva, hufvudsakligen emedan björkens frö med svärighet
gror bland Hylocomium och lafvar. Ehuru ärligen stora
massor björkfrö falla tili marken, ser man säilän unga pian-
30
tor af detta trädslag i skogarne. Tallen och granen mäste
derför efterhand uttränga björken. I synnerhet tyckes gra-
nen med sitt ringa Ijusbehof och sin förkärlek för mossa
säsom groddsäng vara lämpad tili en framgangsrik fiende
tili löfskogen och i andra trakter ser raan i sjelfva verket
granskog mycket ofta efterträda björkskog. I det omräde,
hvarom här är fräga, sker detta deremot temligen säilän.
Blandskogen bibehäller sig länge och är den allmännaste
skogsformationen, raedan granskogen har en ringa utbred-
ning. Orsaken härtill fär kanske sökas i 67rtr?ma-formens
öfverhandtagande, der tallen förekommer rikligt. Den ofta
kruttorra lafskorpan mäste vara hinderlig för granens upp-
komst. Da blandskogen blir äldre och tallarne glesna, till-
tager lafven sä, att den i ymnighet täflar med mossan, och
samtidigt öfverflyglas MyrtilUis-iovmen af CaUuna vulgaris
eller Empetrum nigruni, sä att den i n:o 8 och 9 beskrifna
formationen (pineto-hetuleta cladinosa) uppkommer.
Flere Ijusälskande växter, som lyckats öfverlefva blandsko-
gens ungdomstid, fä nu tillfälle tili en friare utveckling;
förut tynande, bli de nu kraftiga; förut sterila, börja de nu
blomma; förut inskränkta tili nägon ensam fläck, breda de
nu ut sig. Sädana äro i främsta rummet Agrostis vulgaris,
Aira fiexuosa, Juniperus communis, Ltjcopodium complana-
tum, Feltidea aplithosa, Salix phyliccefolia, S. vagans och
Solidago virgaurea, men äfven Antennaria dioica, Epilo-
hium angustifolium, Ltjcopodimn clavatum, Poimlus trenmla,
Salix caprea och Stereoca2ilon-Sivterna,. I dessa glesa och
Ijusa blandskogar kan björken bibehälla sig genom skott-
alstring och tallen finna gynsamma vilkor för groning och
tillväxt, da deremot granen är sä litet gynnad, att den
smäningora dör ut, sannolikt emedan den alit mer expone-
rade marken blir för torr i de lager, der granen breder ut
sinä rötter. Vi sägo flerestädes under vär färd äldre, i top-
pen förtorkade granar i blandskogarne och pä moarne, och
särskildt pä strandvallarne mellan Lappea och Kolari var
4eras mängd förvänande stor. Pä detta sätt blifva frögra-
nar alit sällsyntare, ju mera blandskogen äldras, och sak-
31
nas da granskog i närheten. kan man förutse, att dess ve-
getation slutligen skall blifva moartad eller ren tallskog,
om ej en skogseld plötsligen afbryter utvecklingen och in-
leder en ny serie.
Blandskogarnes normala ständort inom värt omräde
är vägrät eller svagt sluttande, frisk sandjord, ehuru de of-
ta stä pä lertomt grus, stundom pä temligen torr mark el-
ler pä branta backar och niycket säilän i fuktigt läge.
Pä gröfre, fastare grus och pä lerhaltig jord, men för
öfrigt i alldeles likadant läge anträffar man ett annat slag
af blandskogar, i hvilka granen är öfvervägande öfver tal-
len.. Deras underväxt bildas af rikliga ris, isynnerhet Myr-
tilhis nigra, och ymniga mossor, isynnerhet Hylocomium
parietinum, men äfven Hylocomium proliferum och Polyfri-
chum commune i mer eller mindre betydlig mängd. De äro
beskrifna i n:o 12, i) 13 och 14 (ahiegno-hetuleta) och
vi hafva äfven vid granskningen af granskogarne sett, huru
de uppkomma ur björkskogen och smäningom öfvergä tili
ren granskog. Da de blilva äldre och granen börjar taga
öfverhand, infinna sig stundom Carex alpina, Listera cor-
clafa och Pedicularis lapponica. Pä grund af sin förgäng-
liga beskaffenhet nä granblandskogarne icke sä stor utbred-
ning som tallblandskogarne. Deras förekomst är bunden
vid björkskogens utbredning och derför allmännast i de in-
re försumpade delarne af slätten samt vid bergrötterna, da
deremot tallblandskogarne, säsom redan tidigare blifvit nämdt,
räda pa strandvallarne och högländta marker.
Bland sällsyntare växter, som af oss iakttogos uteslu-
tande i blandskog, märkas CaJamagrostis epigejos och Pla-
tanthera hifoJia, hvardera a Karhujupukka.
Löfskogarne.
Björkbeständ uppkomma hufvudsakligen pä tre ständ-
') Häi- böra Equisetum silvaticum och Oxycoccus microcarpus,
hvardei-a spridda, tilläggas-
32
orter: pä sanka marker med bar dy, pä jord, som blottat&
genom skogsbrand eller odling, och pä grusiga stränder och
bäckbräddar. Pä alla andra lokaler ser man blott enstaka.
och tillfälliga telningar af detta löfträd.
I bvart och ett af de tre fallen leder beständets ut-
veckling genom en särskild serie af förändringar, hvilkas
liufvuddrag vi skola försöka att ätergifva.
De mängskiftande formationer, hvilka vanligen sam-
manfattas under benämningen gungäyn, beklädas stundom
med ung björk. Om den underliggande marken icke är för
aflägsen, fä björkarne stadigt rotfäste, och en ny formation^
löfkärren (heiuleta menyanthosa), utbildas. Vi skola
redogöra för deras vegetation i samband med de öfriga kär-
rens. Dä löfkärren blifva äldre och fastare, tager Folytri-
cJmm commime jemte P. strictum, Sphcerocephälas pälustris
och Spliagmim acutifolmm öfverhand i bottenskiktet, och
nägra ris, Myrtillus uliginosa, M. nigra och Ledum pcdustre
jemte Eqiäsetum silvaticnm i fältskikten, och en sank björk-
skog uppkommer.
Tili samma resultat leda kärrängarnes förvandlingar,
dä de öfvergifvas, Sä länge de ärligen afmejas, kan ingen
buskvegetation skjuta upp. Men smäningom gro alit fiere
frön af Salices och Betula i dyn mellan starrtufvorna, och
tillika innästlar sig Polytriclmm commime jemte Sphagnum
squarrosum, sä att gräsmattan begynner glesna, Dä hö-
bergningen ej lönar mödan pä en sälimda försärarad äng,
föredrager landtmannen vanligen att Iata den växa igen och
rödjar sig en ny. De hittills undertryckta buskarne* skjuta
nu upp; ängen öfverklädes med ett videsnär, ur hvilket
björkarne vid tilltagande älder alit mer höja sig tili ett
särskildt beständ. Utsatta för öfverskuggning, hindras vide-
buskarne att sluta sig sä tätt, som de pä solöppna ständ-
orter bruka, flere arter försvinna och andra tvina, mossan,
isynnerhet Polytrichum commune, tilltager, Myrtillus uligi-
nosa, M. nigra och Equisetum silvaticum infinna sig, och
en likadan sank björkskog är bildad, som i föregäende fall,
blott med nägot fastare mark.
33
Den tbrmation, som sälunda uppstatt (hetuleta ecpii-
setosa), framställes i aateckningen n:o 18 ^). Af deuna
beskaffenhet äro mänga lägt liggande björkskogar vid de
raindre vattendragens stränder ocli inne mellan försumpnin-
garna pä slätten. Äfven vid de stora floderna anträffas
sädana, isynnerhet i sänkningarna mellan strandvallen och
det inre landet. Vanligen äro de dock öfverallt af obetyd-
lig vidd, ty deras högre belägna delar öfvergä snart tili
mera typisk björksUog eller tili blandskog. Efter hvarandra
försvinna Sj)h(erocephah(s palustris, Sphagnum palustre, Li-
stera cordata, Majanthemum hifolium, Phegopteris dryopteris,
Trientalis eitropcea, Melampyrum silvaticum, Equisetum ar-
vense, E. pratense och Aira ccespitosa; Polptrichimi coni-
nmne, Equisetum silvaticum och Carex glöbularis minskas
alit mera. I stället ökas Ahies excetsa, Myrtillus nigra,
Hylocomium parietinum, Dicranum undulatum, Cladina ran-
giferina och Cladina silvatica, och smäningom tillkomma
Empetrum nigrum, Lycopodium complanatum, Nepliroma arc-
ticum, Juniperus communis, Dicranum congestum och Cla-
dina alpesiris. Men Betula alba, Myrtillus nliginosa, Vacci-
nium vitis-idoea, Lycopodium annotinum, Hylocomium proli-
ferum, Dicranum scoparium och den sterila Solidago virg-
aurea bibehälla sig i oförändrad mängd. Sälunda bildas
de björkskogar (hetuleta muscosa), af hvilka vi i n:o 15
och 16 -) hafva sett exempel, och hvilka utmärka sig genom
ymnig björk, rikliga Hylocomium j^arietimim. och Poly frichum,
commime samt riklig Myrtillus nigra.
Beträflande björksk^ogens uppkomst pä lemnade äkrar
och svedd mark äro vara anteckningar bristfälliga. I andra
trakter är detta uppkomstsätt det allmännaste för löfskogen,
men i det af oss genomresta omrädet tycktes det vara säll-
synt. Dock förekommo telningar af björk allmänt pä mar-
ker, som fordom värit odlade eller bräuda, ehuru nägon ren
') I denna böra enstaka Juniperus communis, Salix kastata, Hie-
racium murorum (?) och ojemn Bubns chamcemorus tilläggas.
-) Spridd Polygomim viviparum bör tillkomma.
3
34
löfskog i de flesta fall ej fätt tillfälle att iitbilda sig. Or-
saken härtill är väl den, att de marker, der detta kömmit
i fräga, haft för obetydlig ytvidd. Björkens frö sprides lät-
tare än barrträdens kring vida rymder, men pä kortare af-
ständ kunna de senare, i synnerhet tallen, som oftare än
granen har fröär, framgängsrikt täfia med björkea. I dessa
nordliga trakter hafva odlingarna i de flesta fall ringa ut-
skräckning, inskränkta som de äro tili den smala strand-
vallen eller tili smä spridda fläckar vid sjöstränderna. En-
dast omkring Kittilä ocli dei-ifrän söderut längs Ounasjoki
finnas ansenliga äkerfält, och der herskar äfven björkskogen
pä vissa delar af strandvallen, säsom frän Alakylä tili Kank-
konen. De största skogseldarne bafva harjat mellau Jeris-
järvi och Pallasjärvi, och i den trakten vandrade vi genom
vidsträckt ung björkskog pä torr mark med mycket gräs,
Arctostapliylos alpina, Fedicularis lapponica och Phi/Uodoce
ccerulea. Mycket stor var äfven den brända mark, som
utbredde sig vid Lohiniva i Rovaniemi socken. Den var
ännii trädlös och bekläddes med Calluna, Arctostapliylos
uva-ursi, Folytrichum pilosum m. m.
Det tredje slaget af ständorter, pä hvilka unga björk-
beständ växa upp, är flodernas och bäckarnes grusiga bräd-
dar. Pä sädana platser, der vattnet har ett stridt lopp och
vid öfversvämningar qvarlemnar slam och sand blott pä
vissa fläckar, men iirsköljer andra, samlar sig en brokig
profl^arta pä floran ej bjott i den närmaste trakten, utan
äfven längre uppför vattendraget. Här bibehälla sig nägra
nordiska arter, som mähända fordom haft en vidsträcktare
utbredning, men nu ej mera anträffas pä andra lokaler i
omrädet eller blott pä försumpningarna inne i landet, deri-
frän deras frön knappast hafva kunnat föras sä läng väg i
sä stor mängd.
En sadan lokal antecknade vi vid Tervo. Den af grof
rullsten med raellanlagrad sand bestäende strandremsan var
ett par hundra fot läng och ganska bred med ringa lutning
och begränsades pä ena sidan af strandvallen med dess
äkrar, pä den andra af en fors. Växterna bildade ingen-
35
städes ett sammanhängande täcke, iitom invid vattenranden
(vid lägt yattenständ), der högväxta starrgräs uppträdde i
ymnighet. Äfven i öfrigt hade denna remsa en mycket af-
vikande vegetation, närmast lik vissa väta strandängars. Om
man undantager dennas växter, hjste straudgruset följande
arter :
Mossor (och lafvar) strödda, nämligen:
strödda: Stereodon arcuatns;
spridda: Grimmia ramnhsa (pa stenarne) och nägra JBr^öt;
enstaka: Polytrichum nrnigermn, CUmacmm denäroides,
AstrophyUum silvaticum, Splicerocephahis pahistris
och en laf, en Peltigera.
Gräs och halfgräs strödda, nämligen:
strödda: Ägrostis vidgaris och Festuca ovina;
spridda: Festuca ruhra, Eqiiisetum arvense, Poa x^ratensis
(mest uppät), Lusida midtiflora, Molinia cceriiha,
Anthoxantlmm odoratum och Carex canescens;
enstaka: Eqiiisetum xn'atense (mest uppät), Aira fiexuosa,
Nardus stricta, PJdemn aJpiniim (mest uijpät) och
Carex Persoonii.
Orter rikligt, nämligen :
rikligt: Antennaria dioica;
strödda: Euplirasia officinalis, Hieracinm umbellatum, H.
rigidum och Solidago virgaurea;
spridda: Trifolium repens (mest nedät), Campanula rotim-
difoJia, Astragalus alpinus, Viscaria alpina, Ge-
ranium silvatimm, Riihiis arcticus, Rtimex aceto-
sella (mest uppät), Polygonum viviparum, AchiJlea
miUefoliiim, Dianthus snperhus, Leoutodon aufum-
nalis, Erigeron acris, Galimn horeale (mest upp-
ät), Trientalis enrop)cea, Galium idiginosnm, Ba-
nuncidus acris (mest uppät), Majanthemum hifo-
Jium (mest uppät), Viola canina och Parnassia
palustris:
enstaka: SteUaria graminea, Cerastinm vulgatum, Hiera-
cinm rulgatum (mest uppät), Trifolium pratense
(mest uppät), Veronica hngifolia (mest uppät),
36
Bartsia alplna (mest uppät), Tanacetum viilgare,
BofnjcJiium limaria, Lathjrus pälustris, Bhinan-
tlms minor (mest uppät), Spircea uimaria, Conia-
rum palustre (nedät strödd — riklig), Epilobium
angustifolium, E. palustre, Pinguicula vulgaris,
Biibus idceus (mest uppät), TrolUus europfeus (mest
uppät), Silene inflata (mest uppät), Btihus saxa-
tilis (mest uppät) och Convallaria majalis.
llis strödda, nämligen: strödd CaUima vulgaris, spridda
Myrtillus uliginosa och Linncea horealis (mest
uppät) sarat enstaka Myrtillus nigra, Vaccinium
vitis-idcea, Empetrum nigrum, Betula nana och
Selaginella spinidosa.
Buskai- spridda, nämligen: Salix hastata, S. phyliccefolia
och Jimiperus communis.
Tehiingar strödda, nämligen: strödd Betula alba; spridda
Alnus incana, Populus tremida och Abies excelsa
(mest uppät); enstaka Sorhus aiicuparia och Pi-
nus silvestris.
Pä den branta strandvallen var Cormis suecica ymnig.
Utom dessa arter anträffar man stundom pä liknande
ständorter Alopecurus fidvus, Angelica archangelica, Eqiii-
setum variegatum, Erigeron elongatus, Gentiana nivalis,
GnapJialium norvegicum, Gn. uliginosum pilidare, Lythrum
salicaria, 3Iidgedium sihiricum, Plantago major, Polygonum
amphihium terrestre, Banunctdics repens, Bihes ruhrum, Sa-
lix vagans cinerascens, S. glauca, Sceptrum carolinum, Scir-
pus pauciflorusy Tanacetum vidgare och Veronica serpyl-
lifolia.
Jorden är pä dessa lokaler rik pä näring, ständigt
frisk och uppvärmes starkt af solen. Derför nä växterna
här en sällsynt grad af yppighet; vi antecknade en Bian-
thus superhus, som var 33 centimeter hög och liade 60
stjelkar frän samma rot, deraf 55 blombärande, med 118
blommor, af hvilka 59 pä en gäng voro fullt utslagna.
Dä telningarna växa upp, förvandlas dessa grussträn-
der tili lundar (hetuleta geraniosa) med en yppig vege-
37
tation af buskar, höga rörgräs och storbladiga örter, hvilka
gemensamt hindra mossornas och lafvarues inträngande.
Endast sädana mossor förekomma, soui ej bilda ett sam-
mauhängande täcke eller som trifvas pa stubbar och stam-
mar i stark skugga. I den öppna jorden, som genom det
rikhga affallet snart fär eu kraftig mylla, kunna nya stäud
af olika löfträd ärligen uppkomraa; ocksä äro hiudarne
samlingsplatser för traktens sällsyntaste buskar och löfträd.
Lundarne ega alla vilkor för att underhälla sig sjelfva, och
de sällsynta växterua man träffar i dem antyda i sjelfva
verket deras höga älder. Ehuru Yllästimturi och alla fjällen
der omkriug lui äro förtorkade och beröfvade sin alpiua
flora, qvarlefva ännii ätskilliga fjällväxter i lundarne längs
de vattendrag, som näras af dessa toppars snö. N:o 19 är
en sadan lund; den hyser bland annat strödd Mulgedmm
alpinum samt spridd Onaphalium norvegicum och Hiera-
cium alpinum. Längs Aakenusjoki funnos i lundarne nedan-
för fjället med samma namn Fhaca frigida, Buhus casto-
reus, CojYex caxyillaris, Luzula xmrvifiora och Cystopteris
montana.
Utom dessa växter och de under n:o 19 uppräknade
anträffas stundom i lundarne Actcea spicata, AlcJiemilla vul-
garis, ConvaUaria majalis (i södra delen), Daphne mezereum
(vid Aakenusjoki), Oalium horeale, Listera co?'data, Pedicu-
laris lapponica, Ranunculus lapx)onicus, Salix pentandra,
Scmssurea alpina (i norra delen), SteUaria Friesii och Ono-
clea s tn i tliiop teris.
Pä sädana ställen, der branta bergväggar stupa ned i
vattnet vid sjöar och äar, säsom vid Saivio, samlas pä vat-
tenranden ett rös af nedrasade block, hvilket häller sig fuk-
tigt, under det rösen pä höjderna äro ytterst torra. Äfven
pä dessa lokaler uppstä betuleta geraniosa. Särdeles yppiga
blifva de, om källor framspriuga vid bergroten, säsom ne-
danför Jouhisuannonvaara.
En löfskog af alldeles särskild art (alnetum hyloco-
miosum) observerade vi vid Väylänpää. Den stod pä
strandvallen pä vägrät, torr sand, och bildades af hög AI-
38
mis incana med undervegetation af riklig Vaccmium vitis-
idcea och ett tätt bladmosstäcke af Hylocomium iKirietinum
och H. proUfenmi, vexlande i lika mängd (n:o 17). Ingen
gärd fans i närlieten. Andra dylika alskogar sägo vi in-
genstädes under vär resa, och öfverhufvudtaget uppträ-
der Alnus incana icke beständbildande i detta omräde.
Mossarne.
Under denna beuämning saramanfatta vi alla de for-
mationer, hvilkas bottenskikt bildas af Spliagna, säledes
myrarnes, flackmossarnes och en del af de sä kallade gung-
flyens vegetation. De skilja sig frän hvarandra genoni ka-
raktärer, som äro underkastade mycket starka vexlingar pä
samma lokal, och utgöra vanligen utvecklingsstadier i samma
serie, framkallade blott genom de förändringar, som dessa
formationer sjelfva ästadkomma hos sin ständort. Stundora
kan man dock anträffa en eller annan af dem under fÖr-
hallanden, som gifva tili kanna, att den bildat sig sjelf-
ständigt, oberoende af de länkar, som föregä den nti serien.
Sädana växtsamhällen mäste anses som verkliga särskilda
formationer och icke som blott tillfälliga modifikationer af
en och samma formation.
Längs sträuderna af lugna skogsträsk, hvilkas vatten-
ständ icke är iinderkastadt nägra betydliga förändringar,
försiggär i detta omräde samma torfbildning som öfverallt i
Skandinavien. Närmast vattnet uppstär en kaut af Meny-
antlies trifoliata, Carex iiliformis, C. ampullacea m. m.
bildande en sammanhängande krans omkring vattenytan.
De hoptofvade växterna, inväfda med Spliagnum interme-
dium, Spli. ixilustre och 8pli. acutifolimn, förvandlas i sinä
nedersta, bortdöende delar tili dy, som dels sjunker tili
bottnen, dels bibehälles uppslammad i vattnet. I den mon
som Menyanthes-x2iXi(}iQ\i växer ut öfver vattenytan och kran-
sen kring sjön sammandrager sig, blir tillförseln af friskt
näringsrikt vatten tili dess mot stranden vända del hämmad
genom dymassans ökning. Vattenrandens växter försvagas
39
derigenom och gä under ocli mellan denna och stranden
uppstär en sankare krets, der den lösa dyn eller det dy-
uppfylda vattnet betäckes med en flack matta af föga sam-
manhängande Sphagniiui, mest cuspidatum, Lindhergii och
intermedium, i hvilken tili en början endast cyperaceer med
utdragen rotstock (Erioplionim- och C/iordorrhiza-iovmevna)
uppträda jemte rester af vattenrandens slocknande vegeta-
tion. Af denna formation (spliagneta caricifera) gif-
ver oss n:o 38 ett exempel.
I de sä kallade gungflyen intager samma formation
ofta betydliga fläckar och bildar der en utveckling af deras
äldre A^egetation. I en del gungflyn ser man enstaka iinga
ständ af Spliagna kringspridda i dyn. Pä andra ställen
hafva de ökat sig tili läga tiifvor af blott en hands vidd,
och pä ytterligare andra platser hafva de hunnit utbreda
sig tili större mattor mellan starrgräsen. De arter, som
allmännast uppträda pä detta sätt, äro Spliagnum siihsecun-
dum, Spli. intermedmm, Sph. Lindhergii och S2)h, palustre,
men Sph. Ängströmii, Sph. teres och Sp)h. spectabile Schimp.
visa sig äfven. Af gungflyets gräs och örter blir endast en
mindre del utträngd, sä att dessa flackmossar äro anmärk-
ningsvärdt rika pä arter.
Annu ett tredje bildningssätt iakttogo vi för sphagneta
caricifera, nämhgen mellan tufvorna i sanka myrar. Om
dessa tufvor äro höga och stä närä hvarandra, samlar sig
vid snösmältningen sä djupt vatten mellan dem, att rän-
norna under större delen af sommarn förblifva öfversväm-
made. I det stagnerande vattnet trifves Eriophonmi an-
gnstifolium synnerligen väl och mellan dess strän tränga
sig de mest vattenälskande arterna af slägtet Sphagnum.
N:o 37 gifver oss ett exempel pä detta slags vegetation.
Den formation, hvars tre olika uppkorastsätt vi här
beskrifvit, intager endast smä ytvidder. Mellan myrtufvor
se vi den blott i smala rännor. I gungflyn bekläder den
blott spridda fläckar af högst nägra meters tvärmätt. Om-
kring skogsträsken bildar den endast en zon af vexlande
bredd närmast Menganthes-vQ>\\&Qi\ eller visar sig derutöfver
40
blott pä enstaka fläckar längre frän den sistnämda i rikt-
ning mot skogen.
Orsaken tili en sä ringa utbredning är denua forma-
tions korta varaktighet. Den har nämligen tvänne tiender,
som den icke kan motstä, Eriopliorimi vaginatum ocli myr-
tufvorna. Myrtufvorna bilda sig i alla försumpningar, sä
snart i ytan af dyn finnes nägot fast föremäl, pä hvilket
Sphagna kunna klänga upp undan den varsta vätan. Da
frän försiimpningens kanter nedfallna trädstammar vanligt-
vis göra denna tjenst, uppstä myrtufvorna snabbast i de
trakter, der smä sumpmarker omvexla med skogar. Äro
försumpningarna vidsträckta och tillika sä djiipa, att ste-
nar, som möjligtvis ligga pä deras botten, icke nä ytan och
gifva fäste ät myrtufvorna, bibehälla de sig läng tid säsom
flackmossar, men icke i den ursprungliga formen. Ty i alla
sphagneta caricifera infinner sig ganska snart EriopJiorum
vaginatum i sadan mängd, att dess smä tufvor bilda en
väsentlig del af växtsamhället. En ny formation är bildad
(sphagneta schoenolagurosa) och det är denna, som oaf-
brutet betäcker mänga qvadratkilometers yta pä flere ställen
mellan Kolari, Sieppijärvi och Koskenniemi. I nro 36 i) är
denna formation typiskt företrädd, i n:o 37 är den redan
stadd pä öfvergäng tili den nästföljande. Ehuru n:o 36 är
antecknad vid en tidig ärstid, sä att den med afseende pä
gräs- och örtformerna sannolikt blifvit nägot ofullständig,
gäller om hela formationen det samma som om denna
ständort, att den är fattigare pä arter än nägon annan
formation inom värt omräde med undantag for skorplafvar-
nes samhällen pä de torraste stenrösen och hällarne. Först
med myrtufvorna infinner sig en rikare flora i stället för
den, som blifvit fördrifven, dä gungflyvegetationen gick
under.
Pä fasta föremäl i ytan af en försumpning, säsom ste~
nar och trädstammar, samlar sig alltid inom kort tid en
tät vegetation af Sphagmim palustre, SpJi. acutifolmm, Po-
^) Här bör spridd Drosera rotundifolia tilläggas.
41
hjtrklmm commune, Oxycoccus mkrocarpus, 0. 2)cilustr is och.
Anilromeda 'polifolia. I denna matta inblandas Polilia nu-
tans spliagnkolcif Dkranum Bergeri, Betula nana, Empe-
trum nigrum och telningar af Salix vagans, S. phyliccefo-
lia, Betula alba och Phms silvestris.
Da tufvorna tillväxa, ökas isynnerhet Sphagmim acu-
tifolium, som nu vanligtvis representeras af fornien luri-
dum. Äfven Betula nana, Andromeda polifolki och Oxy-
cocats-arterna tilltaga i riklighet, medan de öfriga uppräk-
nade växternas rol blir iiiera underordnad. Deijemte in-
finna sig Splmrocephalus XKilustris, Hypmmi trkhoides, Po-
lytrkhum strktum, Drosera rotundifolia, Rubus chamcemo-
rus, Ledum palustre och telningar af Ahks excelsa, samt
pä tufvornas högsta, torraste delar Hylocomium parietinum,
Cladina rangiferina, Cl. silvatka, Myrtillus uliginosa och
Vacdnium vitis-idcea. Dessutom ingär vanligen Eriopho-
rum vaginatum uti dem, eröfrad frän flackmossen genom
tufvornas utvidgning. Smä mossar uti detta öfvergängssta-
dium äro icke sällsynta ; n:o 34 är en sadan,
Slutligen betäckes platsen mer eller mindre fullstän-
digt af dessa tufvor. Fullt utbildade, med en kompakt
massa af 8phagnum lurklum samt ymniga ris, bland hvilka
Andromeda polifolia, Betula nana och Ledum ixdustre täfla
i ymnighet, utgöra de en ny formation (sphagneta myr-
tillosa), hvaraf n:o 28 — 34 äro nägra representanter. An-
gäende dessa anteckuingar mä nämnas, att alla äro gjorda
pä ganska stora mossar, n:o 28 pä en mycket stor torrlagd
försumpning. Nägra särskilda tufvor kunde ej mera urskil-
jas pä denna mosse, alla mellanruni voro uppfylda med
likartad vegetation. Men nägra stora gropar med bar dy
funnos; de hade troligtvis förut värit vattengropar. Nu hade
enstaka ständ af Droserce och Carices slagit sig ned pä
dem. Pä den uppkastade torfven längs dikeskanterna hade
uppstätt en tät matta af PolytricJtum gracile, P. stridum
och P. conmmne med riklig, fläckvis ymnig Ruhus chamce-
morus. — I n:o 29 äro tufvorna smä och ej synnerligen
höga, och mellanrummens dy stundom bar och vattentäckt.
42
— N:o 30 äi" tätt och starkt tufvig mecl vattendränkta mel-
lanrum. — Nro 31 har stora tufvor. — N:o 32 är beteck-
nad som „ganska typisk'\ — N:o 33 har sä väl större som
rnindre tufvor med temligen vida mellanriim. — I n:o 34,
som är tätt tufvig med sma tufvor, finnas ett par flack-
mossefläckar med ymnig SpJiagnum Linclhergii och obetyd-
ligt Amhlysteginm fiuitans. — Alla äro vägräta utora n:o
33, som är ytterst svagt sluttande.
Sj)hagneta myrtillosa kunna uppkomma pä alla slags
sumpmarker, men finuas företrädesvis pä sädana af mindre
areal. Dock ser man stundom denna formation betäcka
mycket ansenhga oafbrutna sträckor i vägrätt läge, säsom
mellan Kittilä kyrkoby och Isovaara. Sädana lokaler hafva
alltid torrare och fastare underlag, och formationens upp-
trädande pä dem beror deraf, att den kan bilda sig pä
hvarje fast mark, som besväras af stagnerande vatten. Da
en försumpuing börjar torka, gifva de vattenälskande SjyJia-
gna vika för Spliagnum luridum och S^yh. rigidum, och de
vattenälskande örterna och gräsen ersättas af ris, Carex
glohularis och Bubus cJiamcemorus.
Tili och med pä sluttande mark anträffas nägon gäng
smä fläckar med denna formation, nämligen dä grundvatt-
net icke öfverallt kan afrinna mellan markens ojemnheter.
Har hvitmossan, här vanligen Sphagnum acutifolinm (huf-
vudformen), S2)Jt. palustre eller Sph. rigidum, en gäng fätt
insteg pä platsen, utbreder den sig äfven utom det stagne-
rande vattnets omräde genom sin förmäga att qvarhälla
vatten pä sluttande underlag. 1 de nordligaste bergstrak-
terna, der mycket snö hopar sig och sommarn är kort, mä-
täs mossan sä rikligt, att stora sträckor af bergens slutt-
ningar bhfva förvandlade tili grunda fasta mossar, genom
hvilka väibäckarne hafva gräft sig rännor ända ned tili
gruset. Pä dessa mossar trifvas Salkes utmärkt, isynnerhet
Salix glauca och S. phyliccefolla, ehuru de ej nä sin van-
liga höjd, och bilda stundom tillsammans med högväxt
Betula. nana ett ganska tätt snärskikt öfver det hela.
En egendomlig företeelse äro de smala, flere meter
43
länga myrtufvor, som man stundom ser pä sanka kärrmar-
ker af stor utsträckning. De ligga alltid längt ätskilda,
nastan parallelt med hvarandra och förenas här och der af
snedt löpande strälar, under det dyn mellan tufvorna är
ovanligt blöt. Vi iakttogo sädana bildningar, med temligen
riklig Carex laxa längs bräddarne, pä de vida kärrmar-
kerna Öster om Koskenniemi. De finnas äfven i andra de-
lar af Kemi lappmark. I allmänhet tyckes tiifvornas rikt-
niug vara vinkelrät mot platsens eller hela traktens aflopps-
riktning.
Vi hafva redan sett, att björken, tallen och granen
tidigt gro pä myrtufvorna. Björken tynar dock snart bort
eller blir tunnsädd och buskartad. Tallen trifves nägot
bättre, säsom ses af anteckningarna n:o 29 och 31. der den
förekommer strödd och (pä den förra) ända tili 4,2 meter
hög. Tallmyrar äro dock sällsynta inom värt omräde. Gra-
nen förekommer deremot i stor myckenhet pä myrarne. I
nägra trakter, säsom mellan Kolari och Teurajärvi, tager
den sä tidigt öfverhaud, att man kan göra flere timmars
vandringar utan att se en enda öppen myr. Den blir vis-
serligen alltid mer eller mindre tvinig, besväras af ymnig
laf, isynnerhet svart Alectoria, och torkar snart i toppen.
Dock sägo vi myrgranar af mer än 6 meters höjd. Särde-
les anmärkningsvärdt är, att granen pä torfgrunden blom-
mar relativt rikligare än pä mineraliskt underlag. Tili och
med helt smä träd, blott 1 meter hÖga, sägo vi i full blom.
(Huriivida äfven fröbildningen är rikare pä mossarne än i
skogarne, hafva vi icke antecknat.) Hjelt anser fenomenet
bero derpä, att „granarne, ehuru ganska läga, dock torde
hafva uppnätt en mycket hög älder. Da det vegetativa
systemet är sä nedtryckt, förefaller det fruktifikativa starkt
iitveckladt, ehuru med dessa granar jemnäriga, pä torr mark
högst sannolikt bära absolut taget mera blommor och kot-
tar än här. De äro dock svära att se i de höga topparne,
ty som kändt bär granen sinä allra flesta blommor i top-
pen''.
Da granbeständet växer upp i en mosse, förändras
44
dennas vegetation, Andromeda imlifolia och Ledmn palu-
stre aftaga, Salices, Empetrum nigrum, Myrtillus uliginosa,
Vaccinium vitis-idcea och Carex glohularis ökas, Eqinsetmn
silvatkimi, Pyrola seciinda och ofta ännu flere skogsväxter
samt (mellan tufvorna) Spliagnum strictum och Spth. W2iltii
iukomma, och en ny iormsition (ah iegna sphagnosa) n^^-
stär, af hvilken n:o 6 och 7 gifva en bild. I den senare
anteckuingen bör spridd Pinguicula villosa och enstaka
Salix lapponum tilläggas. Utom dessa arter förekomma Pe-
dicularis lapponica och Banunculus lapponicus ganska all-
mänt, Carex tenella, Listera cordata, Petasites frigida,
Saussurea alpina (i norra delen) och Tofieldia horealis (i
norra delen) mindre allmänt och Carex laxa, C. loliacea,
C. teniiifiora, Cliamcedaphne calyculata, Coeloglossum viride,
Corallorrhiza innata, Epilohium davurkum och Oymnade-
nia conopsea sällsynt i granmyrarne. Vid Airivaara pä
svenska sidan om elfven observerade vi dessutom Salix
myrsinites och Orchis Traunsteineri pä myrtufvor med
nng gran.
Granmyrarnes slutliga förändringar hafva vi ej kunnat
iakttaga, Troligtvis äro de af mycket läng varaktighet och
förmä bibehälla sig sjelfva. Ty i alla äldre sädana stä de
gamla granarne glest och öfverskugga talrika yngre granar
af alla storleksgrader.
Med undantag af nägra sliittande mossar iippe bland
Pallastunturit och Jeristunturit hafva inga försumpniugar i
detta omräde nätt mognad. Endast den nämda mossen
nedanför Isovaara, hvilken blifvit afdikad, föi-eter tecken tili
mognad. Mossen är pä nägra fläckar vissnad och andra
betäckas af Cladina rangiferina och CL silvatka i sam-
manhängande mattor. — Calluna vulgaris ser man aldrig
pä mossarne i dessa trakter.
Karren.
Under detta namn sammanfatta vi de formationer,
hvilkas hufvudbeständsdel tillhör Eriophorum- eller Chor-
45
dorrhi sa4ormei'na (halfgräs, som alstra utdragna rotskottj-
De bilcia sälecles en del af de s. k. gungflyen, men uppträ-
da tillika pa andra raarker, hvilka icke äro tillräckligt svig-
tande för att rättfärdiga denna benämning. Da, säsom ra-
dan blifvit päpekadt, en annan del af gungflyen bär flack-
mossevegetation, synes det lända växttopografin tili klar-
het att benämninsen gungfly inskränkes tili den betydelse
det har nti allmänna spräkbruket, som utan afseende pä
växttäckets botaniska sammansättning med detta namn be-
tecknar hvarje sumpig plats, hvars växttäcke livilar pä ett
flytande eller halfflytande underlag. Ordet kärr begagnas
deremot ofta i folkspräket säsom en motsättning mot mosse,
och dä det förra i allmänhet har en mindre stadgad bety-
delse än ordet gunfly, är det lämpligt att fixera denna i
i den riktning, som spräkbruket sträfvat att gifva.
Kärrformationernas väsentliga karaktär är de icke tuf-
viga cyperaceernas rikliga eller ymniga förekomst. Dä den-
na växtgrupp innesluter en mängd arter, hvilka ofta upp-
träda massvis, och dä gräsbeständet icke säilän är förenadt
med ett täcke af mänga arter bladmossor i vexlande bland-
ning, erhälla dessa formationer en mycket skiftande sam-
mansättning, sä att man tili en början tycker sig stä inför
ett outredbart kaos af regellöst blaudade och hvarandra ge-
uomträngande smä växtsamhällen. Smäningom vänjer sig
dock ögat att särskilja nägra hufvudsakliga typer, som be-
herska större ytor. Under EriopJionun-ViviQvna,?, länga frukt
tid lyser deras livita ull pä längt häll och gifver en särskild
karaktär ät talrika kärr. Pä andra kärr af betydlig vidd
saknas de och ersättas af Carices. Det är ej allenast ge-
nom fruktens olika utrustning kärrens Eriophora och Ca-
rices skiljas frän hvarandra. De förra alstra uppräta rot-
skott och ställa sig sälunda i tätä massor eller led, utan
att derför vara tufbildande. Kärrstarren äter skjuter kry-
pande skott och ställer sig derför glesare. Genom denna
organisation tilläter den äfven lättare än ängsullen en in-
tim blandning af olika arter. Om vi det oaktadt finna
ängsullkärren rikare pä örtarter än starrkärren, mäste vi
46
förmoda, att denua olikhet beror af andra orsaker än den
herskande vegetationen och att säledes nägon genomgäeii-
de skiljaktighet förefinnes i de bäda formationsgruppernas
yttre vilkor. De äro säledes icke tillfälliga modifikationer
af en och samma formation. I denna äsigt styrkas vi, da
vi finna, att delvis olika mossarter räda i dem och att äf-
ven dessa äro tili antalet flere i ängsiillkärren än i starr-
kärren. Vi kunna säledes särskilja fyra formationer:
1) Erioplioreta imra med beständ af Eriopho-
r?«n-formen och obetydligt mossor;
2) Erioplioreta amblystegiosa, med beständ af
Erio2)horimi-hrme-D. och matta af bladniossor;
3) Chordorrhizeta imra, med beständ af Chor-
dorrliiza-iovmQn och obetydligt mossor;
4) Chordorrliizeta amUystegiosa, med beständ
af Chordorrhiza-iovmen och matta af blad-
niossor.
Erioplioreta pura hafva i allmänhet följande sam-
mansättning:
i fältskiktet, rikliga: Eriopliorum alpinum, E. angustifo-
lium, Scirpus ccespitosus, Carex dioica och Eq^iii-
setuni palustre, de tvänne. sistnämda ofta blott
spridda ;
strödda: Juncus stygius och Tofleldia boreaUs;
spridda: Carex ampullacea, C. irrigua, C. Umosa, Erio-
pliorum Scheuchzeri, E. russeolum, Equisetum li-
mosum, Menyantlies trifoliata, Orcliis maculata,
Andromeda polifolia och Lycopodium selago;
enstaka: Comarum p>alustre, Carex flliformis (mest steril),
Sclieudizeria xmlustris, Myrtillus uUginosa samt
telningar af Salix lapponum och S. x}liylicwfolia;
i bottenskiktet, strödd: Viola palustris;
spridda: Drosera longifoUa och Dr. rotundifoUa ;
enstaka: Amhlystegium scorpioides och Spliagnum riparium.
Denna formation iakttogo vi isynnerhet omkring Ko-
lari.
47
I eriophoreta amhlystegiosa aterfinnas de ofvan
iippräknade växterna mer eller mindre allmänt, men der-
jemte tillkomma tiere örter, sä att följande öfversigt torde
gifva en bild af denna formation:
I fältskiktet, riklig: Eriophorum alpinum;
strödda: Eriophorum angiistifolium, Carex ampidlacea,
Equisetum limosum, Menyantlies trifoliata och
Toflelclia borealis;
spridda: Andromeäa polifolia, Eriopliorum gracile, Carex
mpillaris (sällsynt), C. chordorrJma, C. filifor-
mis (mest steril), C. lieleonastes, C. irrigua, C.
limosa, Pedkularis palustris, Saxifraga hirculus
(sällsynt), Scheuchzeria palustris och Stellaria
crassifolia (sällsynt) ;
enstaka: Carex canescens, Eriophorum Sclieuclizeri, E. rus-
seolum, Orchis maculata, Myrtillus uUginosa samt
telningar af 8alix pthyliccefoUa ;
i bottenskiktet, rikliga: ' Amhlystegium cordifolium, A. exan-
nulatum jjurpurascens och A. scorpioides;
strödda: Amhlystegium intermediimi, A. stramineum och
Paludella squarrosa;
mindre rikligt: Amhlystegium hadium, A. stellatum, A. tri-
farium, A. vernicosum lapponicum, Astrophyllum
pseudopundatum, Bryum ventricosum, Cindidium
stygium, C. siihrotundum, Jungermania Kimzei,
Martineina irrigua, Meesea tridioides och M.
triquetra;
spridda eller enstaka: Drosera longifolia, Dr. rotundifo-
lia, Pinguicula vulgaris, Oxycoccus palustris, On-
cophorus Wahlenhergii och Utricularia intermedia.
Sädana te sig de mossrika ängsullkärren norr om Aa-
kenusjoki, der de isynnerhet uä stor utbredning. Nro 41
framställer ett af dessa kärr och bar hufvudsakligen legat
tili griind för vär uppräkning. I anteckningen böra blott
tilläggas spridd Carex diordori-hiza och enstaks. C. canescens.
Chordorrhizeta pura representeras af vara anteck-
ningar n:o 59, 60 ^) och delvis n:o 70, och utmärka sig van-
ligen genom följande sammansättning :
48
i laltskiktet, ymnig — riklig: Carex cJiordorrhiza ;
rikliga: Carex irrigua och C. limosa;
strödda: Erioxihorum angnstifolium och Andromeda j^oU-
folia;
spridda: Carex amjmllacea, Erioplioriim alpinum, E. rus-
seohmi, Juncus stygius (teml. sällsynt), och Me-
nyantlies trifoUata;
enstaka: Carex filiformis (steril), C. Jieleonastes (teml. säll-
synt), Equisetum limosimn, Juncus filiformis (ste-
ril), Comarum palustre, Pedicularis iKilustris,
Sclieuclizeria iKilustris samt telningar af Salix va-
gans och Betula alba;
i bottenskiktet, spridda: Martmellia irrigua, S])liagnmn
suhsecundum, Drosera longifolia, Dr. ohovata och
Oxycoccus palustris;
enstaka : Amhlystegium fiuitans, Sphagnuni riparium, Sph.
spectaUle, Drosera rotimdifolia, TJtricularia in-
termedia och TJ. minor. Dertill komma
fiäckar af Sphagna: acutifolium, intermedium, Lindhergii,
palustre och Ängströmii.
I n:o 43 2) och den öfriga delen af n:o 70 äro c/ior -
dorrliizeta amhlystegiosa framstälda. Om man här
Hkasom i de föregäende formationerna fränser alla afvikan-
de fläckar pä ständorterna och alla tillfälliga förändringar,
sä yidt detta med de tili biids stäende anteckningarnas och
minnets hjelp läter sig göras, erhäller denna formation föl-
jande sammansättning :
I fältskiktet, riklig: Carex cliordorrliiza;
strödda: Carex limosa och Andromeda poUfolia;
spridda: Eriopliorum angustifolium (mest steril), Carex
ampuUacea (mest steril), C. irrigua och Menyan-
thes trifoUata;
') Genom tryckfel upptages i n:o GO bland rikliga Carex irrigua
i stället för C. chordorrhiza. Den furra förekomraer spvidcl och uppräk-
nas äfven säeom silclan.
*) I detta nummer l)ör spridd BeUda nana ingä.
49
enstaka: Eriophorum alinnum, E. gracile, Equisetum li-
mosum, Scheuchzeria palustris samt telningar af
Salix myrtilloides och S. vagans;
i bottenskiktet, ymniga — rikliga: Amblystegium fltiitans
och A. vernicosnm lapponiaim;
rikliga: Amblystegmm exannulaUim purptirascens, A. stel-
latum och A. stramineum;
strödda: Cindidium suhrotumlnm och Sphagnum suhse-
citndum;
spridda: Martinellia irrigua, Meesea triquetra, Splicero-
cephalus palustris och Oxgcoccus 2Kdustris;
enstaka: Astropliyllum pseudojnmctatum, Meesea triclioi-
des, Biccardia pinguis, Drosera longifolia, Dr.
rotundifolia och TJtricularia intermedia. Dertill
komma alltid nägra fläckar af samraa Sphagna som i före-
gäende formation.
Med afseende pä sitt genetiska samband uppvisa kar-
ren tvänne serier, eriophoreta och chordorrhizeta, i hvilka
man finner alla grader mellan mossrika och mosstoma for-
mationer. An är mosstäcket tätt, svällande och friskt, med
ymniga nyskott och unga toppar, än är det halft förqväfdt
under ett fint dyslam. I de mosstoma karren lyckas man
nastan alltid att uppleta nägot i den nakna dyn doldt ständ
af Amhlystegia eller Sphagna. Det är anmärkningsvärdt,
att dessa enshngar icke äro unga utan gamla och grofva,
likasom om de vore rester af en förstörd mossvegetation,
Detta antyder att de mosstoma formationerna ätminstone
ibland äro utvecklade ur de mossrika.
Karren äro allmännast i de medelmättigt kuperade
delarne af slätten och utfylla der mellanrummen mellan
terrängens flacka vägkammar. I de backigare nejderna haf-
va de en mindre areal och intaga midtelpartiet af de för-
sumpade dälderna. I de slätaste trakterna äro karren sällr
synta, men vidsträckta. Alltid omgifvas de af en mer eller
mindre vid krets af mossar. Vattnet nti dem tyckes icke-
alltid vara fullkomligt stillastäende ; ofta ser man smä rän-
nor med klart vatten, och stundom är dyn i dessa rännor
4
50
gulfärgad af jernockra, säsom vi voro i tillfälle att se fle-
restädes i Kittilä.
Det ser ut som om kärrbildningen numera skulle haf-
va upphört i det af oss genomströfvade omrädet, ty vi kun-
de ingenstädes iakttaga iippkomsten af ett kärr. Alla voro
fuUt iitbildade, och de flesta stadda i öfvergäng tili mossar.
Vi mäste vid äsyneii af dessa SpJtagnum-idJiiigSi försimip-
ningar fräga oss, hvarför icke mossar bildat sig omedelbart
ur vattnet eller pä marken pä dessa lokaler lika väl som
pä andra bäde sankare och afhälligare platser. Beskaffen-
beten af kärrens ständorter gifver oss i och för sig knapt
nägon ledning tili denna frägas besvarande. Men det fin-
nes en annan serie af formationer, hvars slutpunkt kommer
kärrvegetationen mycket närä, och hvars bildning man kan
fÖlja steg för steg. Det är källdragens växtsamhällen. I
fysiognomiskt afseende spela de en fullkomligt underordnad
rol, men i växtgeografiskt afseende äro de vigtiga, emedan
de gifva en fristad at de kortlifvade väta formationernas
sällsyntare växter pä samma sätt som de öppna grussträn-
derna ät de torra formationernas. Emedan de egenthga
källorna i det af oss genomresta omrädet äro ganska säll-
synta, sä att t. ex. ingen större kalla finnes inom en mils
afständ frän Kolari, äro vara anteckningar öfver dem myc-
ket bristfälHga. Vi skola dock försöka att i korthet fram-
ställa källdragsvegetationens mest framstäende formationer.
I sjelfva kallan, der vattnet qväller fram, finnas en-
dast nägra mossor, nämligen : rikligt AmUystegium cordi-
folium, A. fiuitans, A. giganteum och Pohlia albicans (teml.
sällsynt), samt mindre rikligt AmUystegium rmdare (säll-
sj^nt), Ma7'tinellia irrigua och Sphagmim intermedium.
Är kallan stark eller träder den i dagen ofvanför en
sluttning, rinner vattnet vidare saraladt i en bäck. Dennas
bräddar och lugnaste ställen beklädas med samma mossor
jemte AmUystegium riparium, A. sarmentosxim, A. stella-
tum, A. stramineum, Angelica archangelica, Caltha palxi-
stris, Carex amjmllacea, C. canescens, C. loliacea, Comarum
palustre, Epilobium Hornemanni, E. alsinefoUum, E. ana-
51
gallidifolium, Equisetum silvaticmn, Galimn imlustre, O. uli-
ginosum, Montia foiitana, Plngukula vidgaris, Ranuncu-
lus ligperhoreus (sällsynt), Spircea idmaria, Stellaria horea-
lis, St graminea, St nemorum, Taraxacum officinale och
Veronica longifolia i mycket vexlaude blandning.
Der terrängeu tvingar källans vatten att sila ut sig
öfver en bred yta, uppstär en mera beständig och kompakt
formation, i hvilken mossorna iitgöra det egentliga bestän-
det, örter, gräs och buskar en tillfällig och vexlande in-
blandning (astrophylleta lierhida). Mosstäcket bestär
hufvudsakligen af följande arter:
rikligt och allmänt: AmUystegmm exammlatum, A. flui-
tans, A. stramineum, Astrojyliyllum cindidioides,
Bryum ventricosum, Philonotis fontana och
Sphcerocephalus palustris :
mindre allmänt: AmUystegium aduncum, A. giganteum, A.
sarmentosum, A. stellatum, A. vernicosum, Astro-
phyllum pseudoimnctatmn, Paludella sqimrrosa,
Pohlia alhim^is, P. nutans, Sphagnum acutifo-
lium, Sph. pälustre, Sph. riparmm, Spli. sqiuir-
rosum och Thyidium Blandoivii;
sällsynt : AmUystegmm hadium, Astrophyllum pimctatum,
Oncopliorus Walilenhergii och Philonotis seriata;
och dertill flere mer tillfälligt eller tunnsädt uppträdande
arter. I fältskikten visa sig hufvudsakligen följande arter:
rikligt och allmänt: Equisetum palustre, Galium palustre,
G. iiliginosum, Menyanthes trifoliata, Parnassia
palustris, Pinguicula vidgaris och Viola epipsila ;
allmänt, men mindre rikligt : Aira ccvspitosa, Caltha pa-
lustris/ Carex canescens, C. inigua, C. limosa,
Comarum palustre, Epilohium Hornemanni, Li-
stera cordata, Majanthemum hifolium, Pedicula-
ris pahistris (mindre allmänt), Polygonum vivi-
parum, Bafiimcidus lapponicus, Bubiis arcticus,
'Stellaria horealis, Trientalis europa^a och Viola
52
sällsynt: Carex dioica, CJirysosjjlenium tetrandrum, Epilo-
hium alsinefolium, Geiim rivale och Stellaria
crassifoUa.
Dertill komma stundom Salices af de flesta arter samt
unga ständ af Betula alba och Älnus incana.
Ett källdrag med mycket svag rörelse hos vattnet, sä-
som i n:o 40, frambringar en mera kärrängsartad vegeta-
tion, i det gräsen blifva ymniga (astropliylleta equise-
tosa). Beslägtad med denna är den vegetation, som fram-
ställes i n:o 42 (der genom ett fel Galium uliginosiim
uppräknas tvänne gänger; i bottenskiktet bör i dess ställe
stä Montia fontana).
För öfrigt framkallas samma formationsserie äfven af
annat vatten, som sipprar genom det öfversta jordlagret.
Källdragsartade ständorter af stor utsträckning uppkomma
isynnerhet, der vattnet frän en högre belägen försumpning,
dryper utför en bred sluttning ned tili en lägre. Sädana
äro mänga, kanske de flesta, bland löfkärren (hetuleta
menyanthosa), äfven det, som finnes antecknadt i n:o
20. Dess mossvegetation har mycken likhet med de egent-
liga källdragens, men närmar sig tillika i hög grad moss-
kärrens. Utom temligen rikliga hvitmossor finna vi der ströd-
da Ämhlystegium hadium, A. exannulatum, A. intermedium,.
Sphcerocephalus palustris ocli Thyidium Blandoivii samt
spridda Ämhlystegium aduncum, A. fi^iitans, A. stellatum,
A. stramineum och Astrophyllum cuspidatum. Fältskiktens
beständ visar en lika omisskänlig likhet med källdragens
som med kärrens. Särdeles. päfallande är, att Sphagna]Qm.-
te de växter, som äro främmande för karren och källdragen,
pä denna ständort bilda helt smala ränder, som ställa sig
vinkelrätt mot markens lutning likasom myrtufveränderna i
de Stora karren, sasom vi päpekade vid mossarnes behand-
ling.
Det vatten, som fuktar löfkärren, kommer frän för-
sumpningar och är derför rikt pä dy och fattigt pä närings-
ämnen. Vid Aakenusjokis utilöde ur Kukasjärvi sägo vi en
ständort, som likaledes bevattnades af rörligt grundvatten,
53
.men detta var pä en gäng mera näringsrikt och mera dy-
haltigt. Ty det pressades frän flodbädden in längs bottnen
af den temligen fasta mosse, soni narmast begräusade den-
na. Pä andra sidan om äns torfbrädd bestod marken af
ett obetydligt afhälligt grus och pä detta hade det genom-
silade dy- och näringsrika vattnet framkallat en säregen ve-
getation, utmärkt genom fä och mycket glesa mossor (Am-
hlystegium stellatum, stramineum, trifarium, Meesea trichoi-
des m. fl.) och ett blandadt beständ af torfbildande örter,
gräs och läga buskar, soni tili en del äro ytterst sällsynta
inom hela omrädet. Hufvudmassan bildades af Molinia
ccerulea, Potentilla tormeniilla och Thalictrum alpinum,
och dertill antecknade vi Oarex Buxhcmmii, C. panicea,
Coeloglossum viride, Eriopliorum latifolium, Gynmadenia
conopsea (enstaka), Pinguicula vulgaris, Fyrola rotundifo-
lia (forma), Scmssurea alpina, Scirpus ccespitosiis, Tofiel-
dia borealis och Salix myrsinites.
Vi se sälunda, att, dä rörligt grundvatten, soni ännu
innehäller närande ämnen, medför dy, vegetationen bUr
kärrartad. Och kärrens läge är just sädant, att grundvatt-
net frän de oragifvande markerna mäste samia sig i dem
och att det pä sin väg mäste sippra under mossar. Det
karakteristiska hos kärrens ständorter synes sälunda ligga
deri, att de äro samlingsbäcken för rinnande dy.. I den
mon som denna halfflytande massa är rikare pä närings-
ämnen, tilläter den en rikare vegetation uppkomma, mera
lik källdragens, Derför finnas de rikaste och för botanisten
mest lockande karren nedanför större berg, säsom i värt
omräde omkring Levitunturi och Karhujupukka. Eriopho-
nf»i-kärren äro rikare än Chordorrhiza-ksiYreii. Ocksä ser
man oftare mossar bilda sig pä de senare, likasom Sphagna
öfverhufvud helst utbreda sig i sädant vatten, der inga an-
dra växter finna tillräcklig näring. Och i tufviga mossar,
hvilkas mellanrum icke fyllas af sphagneta caricifera, finner
man nastan alltid rester af starrkärret i rännorna, aldrig
af ängsullkärr. För min uppfattning af kärrens uppkomst
talar äfven den omständigheten, att de mossrika karren
54
ega en mera mängskiftande örtvegetation än de mossfat-
tiga. Källdragen, hvilka erhälla mest näring och minst dy,
hafva den tätaste, djupaste matta af mossor och det största
antalet örter, dernäst komma de mossrika karren, hvilka
äro präktigast utbildade i de mera knperade trakterna, och
fattigast i alla afseenden äro de mosstoma karren pä den
flacka slätten.
De bättre kärrens gräs inbergas pä mänga orter. Det
finnes tili och med exempel pä att sädana genom afdikning
blifvit förvandlade tili kärrängar. Deras vegetation förän-
dras da, men blir icke identisk med de egentliga starrän-
garnes. Pä de sistnämda herska de starkast tufbildande
arterna af slägtet Carex, här äter de arter, som alstra upp-
räta skott, grandicarexformen. Har karret hyst mossor, sä
blir äfven kärrängen rik pä Amhlystegia, men har karret
värit mosstomt, uppkommer en mosstom kärräng. Anteck-
ningen n:o 68 lemnar exempel pä dessa bäda formationer
(grandicariceta amhlystegiosa och pura). Af det
forna karret igenfinna vi ännu Eriopliorum migusUfolium,
E. gracile, Equisetum limosum^ Carex irrigua (uteglömd ur
anteckningen), Menyanthes trifoliata, Comarum pali^stre,
Utricularia intermedia, Ämblystegitmi fluitans, A. exannu-
latum piirpurascens, A. scorpioides, Bryum ventricosum,
Cindidium siibrotundum, Meesea triquetra, Oncophorus Wah-
lenhergii och Sphagnum suhsecundum. — Carex ampuUacea
har blifvit ymnig, och tili den hafva säilät sig nastan lika
ymnig Carex aquatilis, spridda C. canescens, Galium pa-
lustre och (vid ett dike) Viola palustris, samt enstaka Epi-
lohium palustre, Valeriana officinalis, Salix lapponum och
8. phyliccefolia. Formationen visar dock redan sin flyktiga
natur; starrängarnes fiender, Polytrichum comnmne och
Sphagnum squarrosum, hafva infunnit sig.
Starrängarne.
Befolkningen inom det af oss genomresta omrädet be-
reder allmännast sinä ängar af de formationer, hvilka upp-
55
komma pä periodiskt öfversvämmade vägräta marker. Dessa
formationer hafva en vida mindre iitbredning än skogarne,
mossarne och karren, ty de äro inskränkta tili vattendra-
gens lägsta och flackaste stränder och tili sädana fördjup-
ningar i marken, frän hvilka det om vären hopade vattnet
endast sraäningom finner aflopp genom de omgifvande bac-
karnes sand, säsom sänkningarne pä landsidan om strand-
vallarne. Deras utveckling är lätt att följa, emedan den
upprepas inför vara ögon än pä en plats, än pä en annan,
en natiirlig följd af vattendragens föränderlighet. Lika lätt
är det att iipptäcka dessa formationers beroende af sinä
stäudorters beskaöenhet. Alit efter som det öfversvämmande
vattnet plägar pä en viss plats afsätta sand eller icke, al-
stras der tvänne olika ntvecklingsserier. Om sand icke af-
lagras, taga de starkt tufviga arterna af slägtet Carex (jun-
ceUa-iovmen) öfverhand. Med denna serie vilja vi först sys-
selsätta oss.
Läugs lugnvattnen, de sä kallade suannot, beklädes
vattenranden med en kant af Care^c-tufvor, deri C. acuta^
och C. aquatilis omvexlande förherska, ehuru äfven C. am-
pidlacea ofta är riklig. Stimdom deltager Menijantlies trifo-
Itata i bildandet af denna bärd. Pä sädana ställen, der en
större yta af bottnen vid. sommarens vattenständ höjer sig.
endast nägra centiraeter öfver vattenytan, utbreder sig tuf-
starren öfver hela platsen och bildar en tufvig starräng,
som är mycket fattig pä andra växter (juncelleta pura)
Denna formation är vanligen sammansatt af:
ymnig: Carex acuta eller C. aquatilis;
strödda: C. ampullacea, Menyantltes trifoliata och Stereo-
don arcuatus ;
spridda: Phragmites communis, Eqiiisetum limosum, Carex
vesicaria, Eriopliorum angustifoUum, Caltha pa-
lustris, Comarum palustre, Pedicularis palustris,
Ranunculus auricomus, Rumex hippolapatlmm
och Veronica scutellata (sällsynt);
enstaka: Ämhlystegium cordifolium, A. fluitans, Astropliyl-
lum cindidioides, A. silvaticuni, Cardamine pra-
56
tensis, Ejyilobhmi imlustre, Galium palustre, O.
uUginosum, Lathyrus palustris, Myosotis lingu-
lata, Naumhurgia thyrsiflora, Peucedanum pa-
lustre, Sciitellaria galericidata och skott af Salix
phyliccefolia.
Ofta saknas dock de flestaaf dessa växter och formatio-
nen företer ett tätt sliitet beständ af höga, nastan klotrunda
starrtufvor, mellan hvilka vandrarens fot sjunker nedibar dy.
Lemnad at sig sjelf är denna formation af kort var-
aktighet. Ty Polytriclium commune, Sphagnum squarro-
sum, Sph. strictum och S2)h. palustre infinna sig snart jemte
talrika telningar af Salices (lappommi och phylkmfolia) och
Betula alba, och inom kort är platsen beklädd med ett
snär. Ofta försiggär förvaudlingen sä tidigt, att snäret
sträcker sig ända fram tili vattenbryuet. Carices iindan-
trängas pä detta sätt och ersättas tili en del af andra arter.
Har videt lyckats besätta platsen i mycket öfvervä-
gande mängd i jemförelse med björken, uppstar ett vide-
snär, som vid tilltagande älder blir alit tätare och tätare.
Genom bladaffall, beskuggning och mekaniskt väld undan-
tränges nastan ali annan vegetation, sä att marken mellan
stammarne och skotten ligger blottad. Denna formation
(saliceta pura) är ganska allmän längs omrädets vatten-
drag, isynnerhet längs de mindre ; hit hör n:o 21.
Om deremot björken infunnit sig nägot sä när rikligt,
öfverskiiggar den snart videbnskarne, hvilka derigenora häl-
las glesa; fältskiktens och bottenskiktets vegetation fär da
tillfälle att utveckla sig, och ett skogsnär (salicetum be-
ttilosnm) uppstär. Sädana äro ganska sällsynta; vi an-
tecknade ett vid stranden af Ounasjoki mellan Kittilä kyr-
koby och Riikonkoski. Det läg vägrätt mellan högre be-
lägna torra strandängar, var temligen litet och hade föl-
jande sammansättning :
i lägskogsskiktet:
strödd: Betula alba;
spridd: Abies excelsa;
enstaka: Pimis silvestris ;
57
i snärskiktet:
strödd : Salix lapponum ;
spridda: Calamagrostis sp., Salix glauca, S. phylkcefolia
ocli 8. vagans;
enstaka: Spircea uimaria;
i fältskikten :
buskar och ris, rikligt: Betula 7iana;
strödd: Salix myrtilloides ;
spridd : Ändromeda polifolia :
enstaka: Myrtillus uUginosa och Vaccinium vitis-idoia;
gräs, rikligt : Carex juncella ;
strödd: Equisetum limosum ;
spridda: Calamagrostis stricta, Carex aqicatilis, C. clior-
dorrlma och C. tenuifiora ;
enstaka: Carex ampullacea, C. limosa och Festnca rnhra;
örter, strödd : Comarum pahistre ;
spridda: Epilohium palustre, Galiiiin nliginosum, Pyrola
minor och Ruhus arcticus ;
enstaka: Parnassia palustris, Pedicularis palustris, Pole-
monium ca^ruleum campanulatum, Scutellaria ga-
lericulata, Trientalis e^iropwa och Viola exyipsila.
i bottenskiktet :
mycket rikligt: Spliagnum strictum ;
spridda: Sphagnum acuUfolium, Sph. palustre och Sph.
squarrosum ; Climacium dendroides, Polytrichum
commune, SpihcBrocephalus palustris och Stereodon
arcuatus: Peltidea aphthosa; Oxycoccus palustris;
enstaka : Amhlystegium aduncum, A. cordifolium, A. fliiitans,
Bryum ventricosum och Hylocomium prolifermn.
Säsom synes, skiljer sig denna formation frän löfkär-
ren genom sin rikedona pä Salices, JimceUa-fovmen och
S2)hagnum4ormen samt genom örternas ringare ymnighet.
Sannohkt öfvergä skogssnären sliitligen tili björkskog;
de hafva ätminstone alla nödvändiga förutsättningar dertill.
Genom menniskans ingripande förändras den nu skil-
drade utvecklingen sä tili vida, att en ny länk inskjutes i
serien. För att vinna ängsmark rödjar man undan de pä
58
starrängarne uppspirande imga vide- och björkstanden. Der-
igenom kimna ganska stora ängar bibehälla sig nägon tid i
form af juncelleta pura. Tili en början ökas mossorna en-
dast obetydligt, men flere örter och gräs tillkomma, säsons
Aira aesxyitosa, Calamagrostis strida, Carex ccesintosa, C.
canescens, C. vulgaris, EriopJiorum Scheuchzeri, E. russeo-
Imn, Juncus filiformis, Parnassia palustris, Bileum alin-
num, Poa pratensis, Polygonum viviparum, Banunculus
repens, Buhus arctims, Scirpus ccespitosus, Spinea uimaria,
Stellaria Friesii, Viola palustris och F. epipsila. De flesta
förut befintliga artev blifva rikligare, utan att örtvegetatio-
nen i sin helhet upphör att vara en blott imderordnad in-
blandning i Carea:-beständet.
Inom en längre eller kortare tids förlopp försämras
dock ängen. Mossorna börja taga öfverhand och alit mer
undantränga tufstarren. Snart betcäckes platsen af en sam-
nianhängande matta af Polytrichum commnne, blott afbru-
ten af Sphagnum squarrosum omkring videbuskarne, och pä
andra smä Häckar omvexlande med Splmgmmi paUstre eller
Sph. acutifolium. Annu bibehäller sig Jimcella^ovmen ym-
nig nägon tid. N:o 39 framställer den salunda bildade for-
mationen (juncelleta polgtrichos a), den i värt omräde
allmännaste formen för väta ängar. Sä länge gräset och
videskotten ärligen afmejas, tyckas mossängarne förändra
sig mycket längsamt. Men öfvergifvas de, uppväxa Sali n -.^
och Betula och ängarne förvandlas tili snär eller skog.
Detta sker säilän samtidigt öfver en hei äng. Vanligen be-
gynner förvandlingen längs kanterna och pä strödda punk-
ter af ängsmarken, sä att videsnär utgöra starrängarnes
vanliga begränsning och bihang.
Säsom redan blifvit sagdt, öfversvämmas starrängarne
ärligen. Öfver de rena starrängarne och de ur deni di-
rekte uppkomna snären stär vattnet högre och qvardröjer
längre tid än öfver ängar i senare utveckUngsstadier, emc-
dan ständortens mark höjes genom tuibildning, växtaffall
och isynnerhet genom den raskt uppät sträfvande Polglr/-
chum commnne. Derför stä de mossrika formationerna i
59
denna serie i allmänhet pä torrare lokaler än de mosstoma.
Det vore dock omöjligt att indela och benämna dessa ängar
efter fuktighetsgraden. Ty den är här vid olika ärstider
och under olika är underkastad större vexlingar än pä nä-
gra andra ständorter.
Öfversvämningarna medföra vanligen alls inga aflag-
ringar eller ock blott obetydligt dyslam pä dessa ständor-
ter. Der dyafsättningen är riklig, som i groparne pä strand-
vallarnes landsida, uppstä smä formationer med ymnig Ca-
rex anqmUacea eller Eriopliorum angustifoliiim och nastan
inga mossor, säledes miniatyrkärr. Är slamtillförseln min-
dre, men dock tillräcklig att betäcka marken, hindras björn-
mossan och hvitmossan att skjuta upp, och tufstarrens for-
mation bibehäller sig längre tid i det yngsta mossfria sta-
diet af sin utveckling.
Stundom inträffar att en starräng helt och hället eller
tili en del blir öfverlagrad med sand. Vegetationens första
förändring bestär dä deri, att de förut rädande mossorna un-
dertryckas, andra mossor tillkomma pä smä fläckar och ör-
terna blifva rikliga jemte Juncus filiformis, säsom i n:o 58.
Upprepas sandaflagringen eller har den värit tillräckligt
mägtig att kunna betäcka platsen flere är, blir Juncus fiU-
formis ymnig, Jmicella-iovmeia. dör ut och alit flere örter
infinna sig. En ny formation (j imee ta herhida) uppstär,
h^alken man ofta pä strandängarne ser fläckvis omvexla
med starrformationerna. Sädana blandade ständorter äro
n:o 69 och 71. De bilda en öfvergängsform tili de forma-
tioner, hvilkas ständorter ärligen öfverlagras af sand och
tili hvilka vi nii skola vända oss.
GräsTallarne.
Under denna benämning sammanfatta vi alla de for-
mationer, hvilka bestä af fleräriga gramineer och örter utan
bottenskikt. De äro sä mängskiftande att vi ej här kunna
gifva mer än en antydan om deras talrika modifikationer,
af hvilka n:o 44 — 57 endast äro nägra exempel. I stället
60
skola vi inom denna grupp som inom de föregaende försöka
angifva de vigtigaste formationernas uppkomst, utveckling
och slutliga förändringar, sä vidt vara anteckningar deroni
lemna tillräcklig vägledning.
Pä sandbankar och stränder, soni periodiskt öfverlag-
ras af ett tiint sandskikt, samia sig tili en början brokiga
kolonier af örter och gräs, deri Jimcus fiUformis och de
tvä Stora Carexiovmevnst alltid infinna sig och deri Equiseta
vanligtvis äro den rikligaste beständsdelen. Sanden synes
öfver alit mellan växtständen, mänga arter äro sterila eller
annars oiitvecklade, och af de allestädes närvarande mos-
sorna och videbuskarne ser man ej ett spär. Proportionen
mellan arterna är mycket vexlande, än öfverväga gräsen,
än örterna, än den ena arten, än den andra, alit efter den
tillfälliga tillförseln af frön. Endast det kan anraärkas som
regel, att Ami ccespitosa är rikligare pä de lägre, friskare
markerna, de mattbildaude mindre ängsgräsen deremot pä
de högre torrare platserna. N:o 49 och 55 ^) angifva vege-
tationen pä hvardera sluttningen af en längsträckt hög
sandbank närä elfstranden. Juncns fiUformis, Calamagrostis
strida och Aira ccespitosa höllo sig pä bäda sluttningarna
företrädesvis tili deras lägre delar. Dä vegetationen blir
äldre, utpreglas denna oHkhet. Tvenne formationsserier upp-
stä, aireta pä fuktigare lokaler och festiiceta pä torrare.
Samma serier iippkomma pä ett annat slag af lokaler,
nämligen pä äkrar, som fä gräsbinda sig. Den första glesa
vegetationen, som slär sig ned pä dem, bestär hufvudsakli-
gen af örter, säsom n:o 66 och 67 utvisa. (I n:o 66 bör
enstaka Asperugo procumbens tilläggas, i n:o 67 finnes rik-
lig Chenopodium alhum.) Snart tilltaga dock gräsen, säsom
i n:o 72, genom markens fullständiga betäckning hindras
de monokarpiska arterna att gro och samma formationer
äro färdigbildade, som man ser pä strandvallarne, blott med
') I ant. n:o 49 stfii- Equisetum silvaticum, bör vara E. arvense. —
I ant. n:o 55 böra Molinia ccerulea och Carex acnta tilläggas, bäda
arterna sä unga, att deras ymnighetsgrad (spridda?) ej med säkerhet
kunde bestUmmas.
61
den skilnad, att växterna pa de senare stä nägot glesare,
sä att sanden synes mellan ständen. Eraedan äkrarne för
det mesta ligga pä högre, torrare jord, är festiiceta den
ängsform, som nastan alltid iippkommer efter dem. Ett
undantag bildar n:o 4(3, som uppstätt pä en strandäker i
grannskapet af en öfvergifven gärdstomt. Marken fuktades
här af ett svagt källdrag, som kom frän den ofvanför be-
lägna skogen, öedan dikena fätt gro igen. Pä strandval-
larne äro deremot aireta vida allmännare äu festiiceta, af
livilka eudast n:o 50 är en iing strandform.
.•1/rrtvallarna äro i början särdeles rika pä örter, bland
livilka de stora bredbladiga arterna {Geranim} i4ormen) in-
taga det främsta rummet. Af dessa aireta geraniosa
se vi exempel i n:o 44—4(3 och 71. Vid tilltagande älder
sluter sig gräsmattan och örterna blifva nägot iinderord-
nade. I detta stadiiim infinna sig vanligtvis de första Po-
lytriclm och de telningar af vide och björk, som, dä rnar-
ken var glesare betäckt, kunde spira upp, sträfva nu att
höja sig öfver fältskikten. GeranlnmiovmQn minskas hasti-
gare än' de mindre örterna, säsom framgär af n:o 51 och
52. (aireta h e rh id a). Annu nägon tid kan ängen genom
att ärligen släs hällas fri frän de tilltagande buskarne, men
mossan ökas alit mera, örterna glesna och ^iratufvorna
bilda snart ej mer nägon sammanhängande matta (säsom
n:o 54 5 i denna anteckning stär Galium i st. f. Gnapha-
lium uliginosum bland enstaka). Slutligen blir mosstäcket
sä mägtigt .och sammanhängande, att det qvarhäller mar-
kens fuktighet, hindrar vattnets cirkulation och gör lokalen
sur. Flere starrängs- och kärrväxter inkomma, Salices fro-
das och en iing smäskog växer upp, hvarefter lokalen in-
träder i skogarnes formationsserie.
En sadan gammal mossbelupen ^iravall antecknade
vi vid Jokijalka den (3 juli. Den var ganska stor, vägrät
och gränsade tili elfven, äkrar, videsnär och skog. Träden,
buskarne och risen pä ängen voro dels afmejade, dels helt
unga skott. Alit var pä grund af den tidiga ärstiden föga
utveckladt.
62
Fältskikten innehöllo :
Träd, buskar och ris : spridda : Salix pliylicmfolia, Myrtil-
lus uliginosa och Vacciyimm vitis-idcea ;
enstaka: Betula alba, Juniperus communis, Abies excelsa,
Pinus silvestris, Populus tremula, Salix glauca,
S. kastata, S. lajjponum, S. vagans och dess va-
rietet cinerascens samt Myrtillus nigra.
Gräs: rikligt: Agrostis vulgaris, Aira ccBspitosa, Carex ca-
nescens, C. vaginata, Juncus filiformis och Lii-
zula muUiflora ;
strödda: Anthoxanthum odorattim, Carex vulgaris och Fe-
stuca rubra;
spridda: Agrostis sp., Carex ccBspitosa och Phleum alpi-
num;
enstaka: Carex globularis, Equisetum pratense, E. silvati-
mm och Poa pratensis (mähända rikligare).
Örter: strödda: Banunculus acris, B. repens (fläckvis) och
Pnbiis chamcemorus (fläckvis);
spridda: Achillea millefolium, Antennaria dioica, Epilo-
bium angustifolinm, Polygonum viviparum, Bu-
mex acetosella, Solidago virgaurea, Stellaria bo-
realis. St. graminea (fläckvis), Taraxacum offici-
nale, Trientalis europcea (fläckvis) och Viola pala-
stris :
enstaka: Angelica archangelica, Campamda rotundifolia,
Cerastium vulgatum alx^estre, Oeranium silvati-
ctim, Gnaphalium silvaticum, Hieracium muro-
rum, H. umbellatiim, Leontodon autumnalis, Pole-
monium caynpanulatnm, Pyrola minor, Bhinan-
thus minor, Spircea uimaria och Trollius euro-
pceus.
Bottenskiktet bestod af:
Mossor och lafvar: ymnigt: Polytrichum eommune;
rikligt: P. juniperinum;
strödda: Hylocomium parietinum och Sphcerocephalus pa-
lustris propagulife^^a;
spridda: Amblystegium aduncum, Dicranum Bergeri, Pah-
63
lia nntans, Si)hagnu)n acutifolium (fläckvis), Pel-
tidea aphthosa och Peltigera spec;
enstaka: Amhlystegium cordifolmm , Dicranum palustre,
D. scoparium, Hylocomium lyrolifej-um, Cladina
rangiferina, Cl. silvatica, Cladonice spp. och Ne-
plironm ardicnm.
•Äfven _Ff'.sf?fw\'allarne äro i början rika pä örter af
bäde storbladiga och smäbladiga former, säsom n:o 47, 48
och 72 utvisa (festnceta geraniosa). FestncaioTmen re-
presenteras ej allenast af det slägte, efter hvilket den är
benämd, utan ännu rikligare af Poa pratensis. Efter hand
sluter sig gräsmattan, isynnerhet om den öfvergödslas, sä-
som mängenstädes är bnikligt, örterna minskas betydhgt
och de vackra lindor uppstä, som man ser orakrmg alla
gärdar i dessa trakter (festnceta pura) och af hvilka
n:o 56, 57 och tili en del 73 gifva en bild. En öfvergängs-
form är n:o 53.
Dessa gräsvallar äro lika väl som AiraydXhkXnQ under-
kastade förgängelse. Mossor innästla sig i stigande mängd,
gräset glesnar och buskar och ris spira iipp. Örterna bhfva
äter nägot rikligare, men smäväxta och smäbladiga, och
det hela antager ett mer eller mindre torrt och sterilt ut-
seende, isynnerhet sedän lafvarne begynt breda ut sig pä
lokalen. Den försämrade gräsvallen kan numera endast
användas tili betesmark, och betandet förhindrar ännu nä-
gon tid dess igenväxning med skog.
En sadan betesmark af ansenlig vidd antecknade vi
vid Jokijalka. Den läg längt frän elfstranden, begränsades
dels af odlingar och skog, dels af snärig granmyr, och dess
torra sandjord hade ringa liitning mot den sistuämda. De
äldrade gräsen betäckte marken med talrika smä runda
tiifvor, mellan hvilka mossorna, lafvarne och örterna bil-
dade en tät utfyllnad. Granarne voro afbetade sä att de
antagit samma tätä pyramidform, som med konst gifves dem
i gammalmodiga fransyska trädgärdar. Vegetationen bestod
af följande arter:
64
Träd och biiskar: Ähies excelsa fläckvis strödd samt Betula
alba och Juniperus communis enstaka.
Fältskiktens gräs : rikligt : Festuca ovina;
strödd :
spridda:
rter och
spridda :
enstaka:
Festuca rubra;
Agrostis vulgaris, Aira ccespitosa, Carex cane-
scens, C. Persoonii, Luzula multiflora, Fhleum
alpinum och Foa pratensis;
ris : fläckvis strödda : Ledum palustre och Fumex'
acetosella ;
Achillea millefoUimi, Antennaria dioica, Soliäago
virgaurea, Myrtillus nigra, M. uliginosa och Vac-
cinium vitis-idcea;
Cerastium, vidgatum, Empetrmn nignim, Gnapilia-
lium supinum, Hieracium murorum, H. umbella-
tum, Lycopodiimi annotinmn, L. selago, Banun-
culiis' acris, Stellaria graminea, Taraxacum offi-
cinale, Trientalis europcea och Yiola palustris;
Bottenskiktet: enstaka Linncea borealis samt mossor: rik-
liga: Polytriclium commime, P. juniperinum, P^
strictum och fläckvis F. pilosum;
Hylocomium parietinum ;
Ceratodon purpureus, Dicranum Bergeri (fläck-
vis), D. scopa?'ium och Polilia nutans;
Amblystegium aduncum, Hylocomium ptroliferimiy
Hypnum plumosum, Splaclmum luteum och Spl.
rubrum;
lafvar: strödda: Cetraria crispa, C. islandica och Cladina
silvatica ;
Cladonice spp., Platysma nivale (fläckvis) och
Stereocaulon paschale (fläckvis) ;
Cladina rangif erinä, Nephroma arcticum och Pel-
tidea aphtliosa.
Utom de här eller i de redan publicerade antecknin-
garna omnämda växter förekomma pä hithurande ständor-
ter: Cardamme pratensis (närä vattnet), Cerastium alpinum
strödd:
spridda:
enstaka:
spridda :
enstaka:
65
(sällsynt), Erijsimum lueraciifolmm (sällsynt), Trifoliicmpra-
fense (mest i södra delen), Veronica serpyllifolia horealis
(temligen sällsynt), Rhinantlms major (i södra delen), Eii-
mex acetosa (sällsynt), Carex festiva (endast pä Yllässaari)
och Äfjrostis horealis.
I sydligare delar af Skandinavien pläga dylika forma-
tioner öfvergä tili trädlösa Ijungliedar. Men här iippe sägo
vi inga sädana och äfven trädlösa moar med laftäcke voro
sällsynta inom hela barrskogsregionen. Der de funnos, sä-
som i norra delen af Yllässaari, kiinde de lika väl hafva
uppkommit genom att tallskogen blifvit nedhuggen ; gamla
öfvervuxna stubbar funnos i sjelfva verket här och der i
lafmattan. Men väl torde en eller annan af strandvallens
tallskogar hafva uppkommit pä nägon gammal torr äker-
vall och möjligen har den tidigare omnämda alskogen samma
ursprung.
Längre uppför Muonio elf skildrar Norrlin vackra be-
tuleta geraniosa pä strandvallarne. Vi sägo sädana blott
obetydligt i närheten af Äkäsjoensuu och fingo icke tid att
anteckna dem. Vi kunna derför numera endast uttala den
förmodan, att de periodiskt öfversvämmade torrare strand-
vallarne, da de nätt sadan höjd, att endast de största vär-
flöden förmä öfverstiga dem, och da de icke afmejas, ofta
beklädas med björk, och styrka denna förmodan med en
iakttagelse, som vi gjorde vid Kittilä kyrkoby. Pä en mycket
Stor, en qvart kilometer läng strandäng (airetum herbidum)
qvarstodo talrika grofva stubbar och nägra mycket gamla
björkar med nägra i hela omrädet ytterst sällsynta mossor,
nämligen Dorcadion elegans f. fusca, Helicodontiimi pulvi-
natum och Stereodon polyantlios, alla med frukt. Omkring
stubbarne var vegetationen afvikande frän ängens; Majan-
themum hifoUmn och TrientaUs funnos endast i deras
grannskap säsom rester af lundvegetationen (n:o 51).
Stundom uppkomma pä gärdarne fläckar med oblan-
dad gräsvegetation, nämligen i sädana vinklar, som blifva
mycket litet trampade. Ett exempel härpä lemnar n:o 74,
Kolari prestgärd, der vissa delar af gärdsplanen bäraymnig
5
66
ocli högväxt ^) Poa pratensis ocli Festuca rubra, och sä-
luuda bilda en yppig form af festuceta pura, hvilket kau
tjena tili att belysa denna formations existensvilkor inom
värt omräde.
Odliiigar och tomter.
Tili de uppgifter om odlingen i de af oss genom-
resta nejderna, som vi redan i de första kapitlen gifvit, viii
jag, äfven nied fara att ätskilligt upprepas, här 1 ett sam-
manhang anföra min reskamrat Hjelts intressanta redogö-
relse för landtbrukets ständpimkt i dessa trakter.
„Säsom redan tidigare päpekats, odlas korn ännu uppe
vid Pallasjärvi och utgör i nastan hela omrädet den för-
nämsta produkten af jordbruket. Först vid Tervo i Rova-
niemi sägo vi nastan lika mycket räg som korn. I de nord-
ligaste delarne när kornet säilän sä full mognad, att det
skuUe kunna användas tili utsäde, och äfven nägot sydli-
gare, säsom i Kolari och Kittilä, räknar man i allmänhet
hvar tredje sommar tili missväxtär. Att frosten vissa är,
säsom t. ex. just är 1877, totalt förstör detsamma i hela
omrädet och ännu längt sydligare, torde knapt behöfva
päpekas. Under dessa förhällanden är det naturligt att
äkerbruket drifves i inskräukt skala; sä uppgafs i Kolari,
att det pä de större gärdarne derstädes säs omkring 3 tun-
nor. Först omkring 30 är före vär resa hade allmogen der-
städes börjat allmännare dika sinä äkrar, derförinnan voro
de mest fullkomligt odikade och underhjelptes snösmältnin-
gen pä äkern genom att strö aska pä snön. Att dikningen
fortfarande var inskränkt tili det allra oundgängligaste be-
höfver under dessa förhällanden knapt päpekas. I allmän-
het voro dock kornäkrarne ganska frodiga.'"'
men
^) I denna anteckning upptages fräaist Dadijlis glomerata,
detta beror pä nägot för oss oförklarligt raisstag, ty denna art saknas
helt och hället i de trakter, som voro föremul för vär undersökning. —
Aira flexuoaa är ett tryckfel för Aira crespitosa.
j,Potäter odlas äfveii i hela omrädet. I Turtola voro vi
i tillfälle att pä en efter dervarande förhällanden medelstor
äker se huru de sattes. Äkern var, säsom det tycktes, ge-
nom trampning delad liksom i trädgärdssängar ; pä tvären
af dessa drogs eller höggs med en tregrenig hacka en rad
af häl pä ungefär ett qvarters afständ frän hvarandra ett
och ett i sender och sedän nedlades potatisen jemte litet
spillning i denna grimda fördjupning. Utsädespotäterna
voro skurna i helt smä bitar. Äfven rensningen och kiip-
ningen skedde för hand.^""
,,Rägen odlas cj norr om Kittilä kyrkoby och sägs af
oss först i Alakylä by i nämda socken. Äfven den mäste i
de nordligaste trakterna ofta afmejas säsom grön. I Kolari
voro de fä rägäkrarne i allmänhet högst däliga, hvaremot
de i södra delen af omrädet särskildt i Tervo kunde beteck-
nas säsom vackra."'''
„Af öfriga jordbruksalster odlas hafre ännu i Kittilä
kyrkoby, men skäres oftast säsom grön. Äfven rofvor iipp-
gäfvos hafva blifvit föremäl för odling i Kittilä.'*''
„Smä köksträdgärdar sägos pä Turtola och Kittilä prest-
gärdar. I Kittilä odlades t. o. m. gurkor i bänk.''^
„Ännu mä nämnas att mossodling vid tidpunkten för
vär resa icke bedrefs i denna del af landet, utom vid Tur-
tola, der vi sägo nägra äkrar med kärrmylla. Den stora
mossen vid Kittilä^ hvilken man höll pä att torka ut, skulle
väl i en snar framtid beredas tili äker. Svedjebruket är
äfven sä godt som okändt i Kolari och Kittilä. Endast i
Rovaniemi och i grannskapet af Turtola sägo vi en och
annan sved. Äkrarne ligga derför nastan allestädes i gär-
darnes omedelbara närhet pä torra, helst pä afhälliga plat-
ser. Deras jordmän är i de flesta fall sand, i det inre lan-
det vid sjöarne sandrikt grus och endast i Rovaniemi och
Turtola här och der lera. De största leräkrarne sägo vi
omkring Pello.''''
„Dä jorden endast brukas grundt och träde endast säi-
län (nordligast nastan aldrig) förekommer, är det natur-
68
ligt att ogräset pä vissa ställen innästlar sig i betydlig
mängd ^)'\
I vara offentliggjorda anteckningar framställa n:o 61 —
63 nägra kornäkrar, 64 en rägaker ocli 65 ett potatisland.
I den första af dessa bör strödd Canluus crispus tilläggas,
i n:o 64 äter riklig Spergula arvensis. I n:o 62 samman-
fattas vegetationen pä alla de smä äkerlappar, som voro
iipptagna omkring Äkäslompolo nybygge. Säsom anmärknings-
värdare ogräs mä anföras Centaurea cyanus, Crepis tecto-
rum, Matricaria inodora (södra delen), Polygommi lapatlii-
folium var. incanum (södra delen) och Poa trivialis samt
den äfven i anteckningarna omnämda ChcerojjhyUum Fre-
scöttii, hvilken synes halla pä att invandra. Asperucjo pro-
cumhens är i nägra äkrar mycket ymnig. Vid äkerkanten
^) „Ehuru stäende utom ämnet mu här papekas att befolkningen
mest lifnär sig med att pä elfvarne transporterä stock, m. m. Tjärbrän-
ning idkas i stor utsträckning. En större tjärdal uppgafs ofta lemna 30,
de stursta t. o. ra. 90 tunnor tjära. Äfven fisket är ett icke ovigtigt
näringsfäng. Af mera betydelse är dock boskapsskötseln. Boskapen är
välskött, de flesta kreatur äro hvita eller Ijusbrokiga tili fcärgen. För
myggens skull finnas skilda sommarfähus, som äro helt läga med endast
6—8 stock-hvarf pä längsidan, der det under den tid luyggen är värst
underhälles nastan ständig rök. Ungefär saratidigt som dikningen infur-
des, nppgäfvos golf bafva kömmit i bruk i vinterfähnsen ; dessa voro i
allmänhet väl bygda och försedda med raulbänk. Spillningen kastades
under fähuset, der en grop var utgräfd fur detta ändamäl. Far funnos
ganska mycket. Hästar funnos deremot föga eller saknades fuUkomligt;
den synbara förväning, hvarmed vara roddare frän Tervo-trakten sägo
tre hästar pä ett ställe, och den stora rikedom, de ansägo detta utvisa,
bevisade kanske bäst hästens sällsynthet. I de nordligare trakterna egde
deremot befolkningen allmänt renar, som dock under sommaren pä yt-
terst fä undantag när voro lemnade att skötas af noraadiserande lappar.
Dessa vistades nu längre norrut ; endast norr om värt egentliga exkur-
sionsomräde, vid Äkäsjärvi, sägo vi lappar med en renhjord af nägra
hundra stycken djur. Af ufriga husdjur nppgäfvos nägra höns finnas pä
Turtola prestgärd, hvilket var mycket anmUrkningsvUrdt, dä de redan
suder om Torneä voro sällsynta."
69
iakttager mau i sydligaste elelen af omrädet sällsynt Pldeum
'prcdense och Alopecunis pnitensis.
Pä gärdsplanerna framför huseu ser mau deu kosmo-
politiska Poa-amiua- och Poli/gonimi-aviciilcu-e-yegetsitionen,
sadan deu blifvit framstäld i n:o 74 — 76, samt mera säll-
synt följande arter: Alopecuriis pratensis (en gäng), Chcero-
Ijhyllum PrescoUii, Junciis hufonius, Matricaria inodora,
Polygonum lapathifolium (en gäng), Potentilla norveyica,
Rhinanthus major, Veronica serpyllifolia, Melandrmm sil-
vestre (sällsynt), TJrtica dioica och sannolikt äfven den inom
omrädet funna, ehuru af oss ej med säkerhet iakttagna TJr-
tica urens. Den öfvergifna gärden vid Kukasjärvi hade
blifvit förvandlad tili gräsvall (festucetum herbidum).
Yid och delvis pä vägar och stigar — landsvägen upp-
hörde vid tidpunkten för vär resa i Pello, hvarförutoni en
kort landsväg ledde genom Kittilä kyrkoby — anträffas Sa-
gina ])rocumhens (södra delen), Onaphalium uliginosum
var. pikilare och Veronica serpylUfolla.
Leda de genom mycket siimpig mark, päträffas Tri-
ylochin jpalustre (södra delen sällsynt), Junciis alpinus, J.
hufonius (södra delen), Carex tenuifiora (norra delen), Alo-
pecurus ge7iiculatus och A. fulvus samt dessutom växter frän
de angränsande ständorterua.
Klippornas vegetatiou.
Pä Aakeuiistuuturi sägo vi inom barrskogens region
Stenros, som voro sä torra, att tili och med Andrecea pe-
trophila och Grimmia ramulosa voro sällsynta pä dem.
Vanligen äro dock de för soi och vind öppua berghällarne
i det af oss genomresta omrädet mindre sterila. De bära
en sammauhängande beklädnad af Lecidea- och Lecanora-
arter, Parmelice, Oyropliora', Stereocaulones och mossor,
bland hvilka Andrea^a och Grimmia (Bhacomitrium) äro
de allmännaste ^).
\) Redogörelsen för traktens mossflora är inskränkt tili de all-
lännaste dragen. Lafvarne lägo utom planen för vara undersukningar.
70
Utgäende frän de minsta springor utbreder sig öfver
denna formation en annan, som isynnerhet pä svagt slut-
tande skogsberg när ganska stor vidd. Den begynner med
Folytridmm pilosum och Ceratoclon purpureus, tili hvilka
efter hand sluta sig följande arter i vexlande mängd:
lafvar (rikligt): Cladina alpestris, rcmgiferina och silvatica
samt Cladonice;
mossor (ymnigt): Blepiharozia dliaris, Dicranum scoparium,
D. spurium, Hylocomium parietinum och Poly-
tridmm juniperinum, de tvänne sistnämda i öf-
vervägande mängd;
örter (spridda): Äntennaria dioica, Epilohium angustifoli-
um, Viola canina och Viscaria alpina;
gräs (strödda): Agrostides, Festuca ovina och Ccdamagro-
stis lapyponica;
ris (temligen rikligt): Arctostaphylos iiva-ursi, Calluna vul-
garis, Empetrum nigrimi och Vaccinium vitis-
idcea;
buskar och lägväxta träd (spridda): Betida alba, Junipenis
communis, JPinus silvestris, Populus trenmla och
Sorhiis aucuparia.
Samma formation bekläder torra, soliga afsatser, blott
med den skilnad, att gräsen pä sädana platser äro rildiga.
Pä denna afart af formationen funno vi Poa casia.
Pä ojemna, sohga bergklackar förekommer en tredje
formation, sammansatt af rikliga lafvar, bland hvilka Oyro-
pliorm och Parmelia-iovmQn äro ymnigare än Lecidea-iov-
men, samt rikliga mossor, nämligen:
allmänna: Amhlystegium aduncum, Andrema jje^rojj7iz7ft,
Dicranum scoparium, Orimmia apocarpa, G. ra-
mulosa och Pohlia nutans;
temligen allmänna: Orimmia ovalis och Weissia curvifolia;
här och der: Anoectangium lapponicum (steril), Dicramim
scoparium, Hedivigia alhicans och Oncojjhorus stru-
mlfer;
temligen sällsynta : Dorcadion alpestre, Leersia rhahdocarpa
och Leskeä nervosa;
71
sällsynta: Grimmia fasciadaris, Tliyidium abietmum och
Timmia havarica;
pa dolomit: Barhula riihellä, Hypnum strigosimi prcecox,
Leskeä catenulata, Lesqioereuxia plicata och Ste-
reodon fastigiatiis.
Pä skuggiga bergväggar äro lafvarne mera tiinnsädda,
isynnerhet Lecklea-ioxmQn. Karakteristisk för denna ständ-
ort, ehurii sällsynt, är Sticta imlmonacea. Mossorna sluta
sig här tillsamman tili en jemn tapet öfver klippan och bil-
da säliinda en mycket utpreglad formation, hiifvudsakligen
sammansatt af följande arter:
allmänna: AmUystegium aduncum, Blepliarozia dliaris,
Dicranum scoparium, Neckera oligocarjM (steril)
och Pterigynandrimi decipiens;
temligen allmänna : Ändrecea petrophila, Änoectangium lap-
ponicum, Dicranum longifolium, Grimmia apo-
carpa, Oncophorus strumifer, Polytrichum alpi-
num, Plagiothecium denticulatitm och Weissia
curvifolia;
här och der: Bartramia crispa, Grimmia ramulosa, Hed-
ivigia albicans;
ten"^*gen sällsynta: Grimmia ovalis och Homalia triclv ,na-
noides;
sällsynta: Dorcadion alpestre, D. rupestre, Fissidens sciu-
roides, Hypnum strigosum, Isopterygium nitidimi,
Isotliecium myosuroides, Mollia tortuosa, Necke-
ra complanata och Plagiothecium piliferum.
Skuggiga bergspringor, klyftor och smä hälor hysa
Cystopteris fragilis, Polypodium vulgare och Saxifraga ni-
valis temligen sällsynt samt Woodsia glahella och hyperho-
rea sällsynt, jemte följande mossor:
allmänna: Änoectangium lapponicum (med frukt), Neckera
oligocarpa (med frukt), Polilia nutans och Poly-
trichum urnigerum;
temligen allmänna: Bartramia ithyphylla, Pohlia cruda
och Polytrichum alpinum;
här och der: Bartramia crisjm, Leersia laciniata, L. rhah-
docarpa, PlagiotJieciimi denticulatimi ocli O71C0-
phorus sellisti;
temligen sällsynta: Astrophyllum stellare, S<^lania ccesia
och Smartzia montana;
sällsynta: Astropliyllum Jiornum, A. marginatum, Blindia
acuta, Conostomum tetragonutn, Heterocladium
sqiiarrosulum, Schistophyllum adiantoides, Sch.
osmuiidoides, Schistostega osmundacea, Timniia
austriaca och Weissia curvifolia.
Den rikaste vegetationen utvecklar sig dock pä skug-
giga afsatser och stenrös, som erhälla fukt frän högre be-
lägna skogbevuxna marker. Nägon bestämd växtformatiou
kunde man visserHgen icke urskilja; blandningen af olika
arter är mycket vexlande pä smä fiäckar, utan att dessa
vexlingar med bestämdhet kunna hänföras tili olikheter hos
ständorten. Hvarje art, som vi funnit pä detta slag af lo-
kaler, förekominer än alldeles enstaka eller tunnsädd, än
riklig, de flesta stundom tili och med ymnigt. Men i stort
sedt, bilda dessa ständorter dock en särskild grupp af for-
mationer, hvilkas beständsdelar regelbundet ätfölja hvaran-
dra och reglera hvarandras ymnighet säsom inom de öfriga
formationsgrupperna. Följande aro de arter, som yi anteck-
nat inom dessa formationer:
Träd och buskar: allmanna: Ahies excelsa, Betula alba, Ju-
niperus communis och Pinus silvestris;
temligen allmanna: Popukis tremnla och Sorhiis aumi-
paria;
här och der: Salix caprea och S. glauca;
sällsynta: Prunus padus och Bibes rubrum;
Ris: allmanna: Calluna vulgaris, Empetrum nigrum, Lin-
ncea borealis, Mijrtillus nigra och Vaccinium
vitis-idcEa ;
temligen allmanna: Arctostapliylos uva-ursi, Ledum palii-
stre, Lycopodium annotinum, L. clavatum och
Myrtillus uliginosa;
här och der: Lycopodiimi selago;
Gräs: allmänna: Agrostkles, Festaca ovina (och Poa ne-
moraUs?):
temligeu allmänna: Eqidsetiim silvaticum;
sällsyntare: Calamagrostides, Eqiäsetum hiemale, E. scir-
poides (pä dolomit), Melica mitans och Triticum
violaceum (pä dolomit) ;
Örter och ormbunkar: allmänna: Epilohimn angustifolium,
Phegopteris dryopteris, Pgrola secunda och Soli-
dago virgaiirea ;
temligen allmänna: Asplenkmi -fiUx-f eminä, Phegoxderis po-
lypodioides, Bubus arcticus, Trientalis europcea
och Viscaria alpina;
här och der: Cystopteris fragilis, Polypodium vulgare, Ru-
hns saxatilis och Saxifraga nivalis;
temligen sällsynta: Polgsticlmm spinulosum, Buhus cJia-
mcemorus och Viola canina;
sällsynta: Act(2a spicata, Anthyllis vulneraria och Ery-
simum liieraciifolium (bäda pä dolomit), Dian-
thus superhus, Erigeron elongatus (pä dolomit),
Lycopodium davatum, Polysticlmm fiUx-mas och
Buhus idceiis;
Mossor och lafvar: allmänna: Amhlystegium aduncmn, Ble-
pharozia ciliaris, Cladina alpestris, Dicranum
scoparium, D. undulatum, Hylocomium parieti-
nuni, PeUidea aplitliosa, Polytrichum alpinum,
P. commune, P. juniperinum, SplKierocephaliis
Xmlustris och Sphagnum acutifolium;
temligen allmänna: Cladina rangiferina, Cl. silvatica och
Climacium dendroides;
här och der: Astrophyllum silvaticum, Hylocomium trique-
trum och Ptilium crista-castrensis ;
sällsynta: Astrophyllum medium, A. p)unctatum, Splueroce-
phalus turgidus, Sticta p)ulmonacea och Tortilla
Yattenvcgetationen.
Vi hafva redan haft anledning att skildra vegetationen
längs vattendragens stränder dels pä steniga ställen, der den
74
öfvergar tili lundar, dels pä sandiga ställen, der den iitvecklar
sig tili gi-äsvallar, och dels pä sanka ställen, der starrängarupp-
stä. Här vilja vi blott päpeka den sällsynta (x^^/cena jjenc^n-
lina, hvilken är allmän och temligen riklig pä sandiga ställen
längs Torneä elf frän Turtola nedät, samt Baldingera arundi-
nacea, som förekommer vid vattenbrynet.
Öfver vegetationen pä sjöstränderna hafva vi en anteck-
ning frän en liten holme i Miekojärvi under sjelfva polcirkeln.
Vattenranden bildas af grofva, kantnöttastenar. Strandremsan
är läg och smal och gränsar uppät tili torr och mager skogs-
mark. Jorden bestär af grof sten, betäckt med ett 0,3 meter
tjockt lager växtmylla och sand. Vegetationen, som;endast
ofiillständigt betäcker marken, bestär af spridda träd och bu-
skar, temligen rikliga ris och gräs, rikliga örter samt ströd-
da mossor. Arterna äro :
Träd och buskar: spridda: Alnus incana (lägväxt), Popu-
lus tremula, Rhamnus frangula, Rosa cinnamo-
mea och närmast vattnet Salix lappommi;
enstaka : Betula alba (lägväxt) och ung Sorhus aucuparia;
Ris: rikligt: Myrtillus uliginosa;
spridda: Calluna vulgaris och Vaccinium vitis-idcea;
Gräs : rikligt : Molinia ccerulea ;
spridda: Agrostis alba, Calamagrosfis phragmitoides (mest
steril), Carex aciita och Luzida muUiflora;
enstaka: Carex aquatilis, Equisetum arvense, Hierochloe
borealis (mot öfre kanteu) och Juncus filiformis
(mot öfre och nedre kanten).
Örter: strödda: Lythrum salicaria (närmast vattnet), Par-
nassia palustris och Pingidcnla vulgaris;
spridda : Comarum palustre (närmast vattnet), Convallaria
majalis, Cornus suecica, Oalium ptakistre, G. uli-
ginosum, Hieracium umbellahim, Lathyrus palu-
stris, Majanthemum hifolium, Rubus saxatilis,
Solidago virgaurea, Trientalis europa;a, Valeri-
ana officinalis, Veronica longifolia och Viola ca-
nina ;
75
enstaka: Angelica silvestris, Caltlm palustris, EpiloUmn
angustifolium, Euphrasia officinalis, Melampy-
runi pratense (mot öfre kanten), OrcMs maculata,
Pliegopteris dryopteris, Raminciiliis auriconms,
R. repens, Rubus arcticiis, Spircea uimaria och
Viola epipsila;
Mossor: strödda: Ämhlystegium stellatum och nägra smä
lefvermossor ;
spridda: Climacium dendroides, Oncopliorus WaJilenhergii,
ScJiistojjJiyUum osmundoides, Selaginella spinu-
losa och Stereodon arcuatus;
enstaka: Ämhlystegium Richardsonii, Ästrophyllum silvati-
cum, Bryum spec, Meesea triquetra, PolytricJmm
commune, SpJiagnum acutifoliiim och Spli. pa-
lustre.
Omkring Pyhäjärvi är strandremsan mellan gransko-
gen och vattnet pa nägra ställen sumpig och bär en gles
vegetation af mossor (Pliilonotis fontana, Meesea uliginosa,
Oncophoms JVaJdenhergii, Ämhlystegium stellatum, Brya,
Hepaticce) samt Carex alpina, Pinguicula vulgaris och tre
orchideer: Corallorrliiza hinata, Gymnadenia conopsea och
Orchis maculata.
Beträffande vegetationen pä higna ställen i de större
vattendragen och i sjöarne gjorde vi följande anteckningar:
Pessanlompolo vid södra ändan af Miekojärvi. Djupet
ungefär 0,7 meter. Bottnen dy.
Rikligt: Sparganium simplex longissimum;
strödda: Ämhlystegium fluitans, Mqjhar intermedium, Po-
tamogeton natans och Scirpus lacustris;
spridda : MenyantJies trifoliata, Nuioliar luteum, Nym2)hcea
alba, Sparganium natans, Sahularia aquatica och
Utricularia vulgaris.
Pello, 0,2 — 0,5 meter djupt, nastan stillastäende vat-
ten vid föreningen mellan Pellojärvi och Torneä elf:
Rikligt: Potamogeton gramineus;
strödda: Batrackium lieterophyllum, Nitella flexilis, Pota-
mogeton perfoliatus och Sparganium sp. (steril);
76
spridd: Potamogeton gramineus heterophyllus ;
enstaka: CalUtriche autumnalis ocli Myriophyllum cdter-
nifiorum.
Ounasjokis vatten frän Kittilä kyrkoby tili nedre byn.
Längsamt rinnande eller nastan stillastäende :
Kikliga: Equisetum limosum och Potamogeton gramineus:
strödda : Hippuris vulgaris fiuitans, Potamogeton perfoliatus,
P. p)usillus (sällsynt) och Sparganium sp. (steril) ;
spridda : CalUtriche autumnalis, Nupliar luteum, Potamo-
geton gramineus heterophyllus, Sagittaria sagit-
tcefolia (fläckvis), Sparganium minimum (?), Stra-
tiotes aloides (fläckvis) och Subularia aquatica;
enstaka: CalUtriche verna, Carex aquatilis, Myriophyllum
alternifiorum, Nymphcea candida, Ranunculus rep-
tans, Scirpus lacustris och Utricularia vidgaris.
I den nyligen fälda Portimojärvi sägos:
Schpus lacustris och palustris bildande stora be-
ständ här och der, samt Alisma plantago, Elati-
ne hydropiper, Isoetes lacustris, Potamogetones,
Sagittaria sagittcefolia och Suhdaria aquatica.
För öfrigt antecknades säsom förekommande i sjöar:
Lobelia Dortmanna (här och der i södra delen) och Isoe-
tes echinospora (sällsynt) samt vid stränderua Equisetum
fluviatile (sällsynt).
I längsamt rinnande elfvar och äar sägos; Nuphar
pumilum, Potamogeton sparganifolius (sällsynt), P. rufescens,
P. lucens (sällsynt) oeh vid stränderna Cicuta virosa och
Equisetum fluviatile (sällsynt).
I diken och pölar finner man sällsynt Carex Iceviro-
stris, Cicuta virosa, JRanunculus hyperhoreus och Typha
latifolia.
Pä stenar i bäckarne och forsarne förekomma hufvud-
sakligeu följande mossarter:
allmänna: Amhlystegium fiuitans, Dichehjma falcatum,
Grimmia apocarpa och Stereodon arcuatus;
temligen allmänna: Amhlystegium ochraceum, Climacium
dendroides och FontinaUs dalecarUca;
77
här och der: Amhlystegium dilatatam, A. riparium, A.
sarmentosum och Fontinalis antipyretica ;
temligen sällsynta: Amhlystegium rivulare, Fontinalis gra-
cilis och Oncopliorus Wahlenhergii ;
sällsynta : Amhlystegium stellatum, Hypnum pseudoplimio-
sum och Tayloria lingulata.
Fjälleus vegetation.
I fjälltrakterna tillbragte vi alltför fä dagar för att
hinna göra oss förtrogna med växtformationerna ofvauom
barrskogens gräns. Da dessutom den i de liögre regionerna
sä framstäende laffloran icke ingick i planen för vara iin-
dersökningar, kunna vi nu endast gifva en flyktig teckning
af kärlväxternas fördelning pä tunturit.
Säsom redan blifvit nämdt, aro Pallastunturit de hög-
sta och de nordligaste fjällen, som vi besökte. De hafva ock-
sä den rikaste och mest utpreglade fjällvegetationen, hvar-
för vi börja skildringen med dem, ehuru de ligga utom det
omräde, vi hade föresatt oss att undersöka.
Björkregionen pä Pallastunturit eger pä svagt afhälli-
ga marker verklig löfskog med tätt, temligen högstam-
migt ehuru buskartadt beständ. Mlmänna äro dock björk-
moarne med sin hvita matta af Cladina-a.vtev, sin rikedom
pä PliyUodoce ccerulea och Fedicularis lappoyiica samt sinä
strödda knotiga träd. Björken fär här vid högre älder verk-
lig enkel trädstam, men denna vindar sig längs marken och
är tili en del öfverklädd af lattäcket, sä att den nastan
spelar rolen af rotstock. Pä steniga, friska dalsidoi- mot
söder, der snön tidigt smälter bort och vegetationen stär
skyddad för stormarne, frodas vackra lundar, i hvilka man
utom de vanliga boreala växterna t. ex. Linncea horealis,
PliyUodoce Cferulea, Fedicularis laptponica och Salices, samt
de sällsyntare Cerastium alpinum lanatum och Aspidium
loncliitis, anträftar flere arter, hvilkas förekomst i denna torf-
tiga omgifning förefaller sä mycket mera märkvärdig, som
de flesta uppträda i fullt normala och yppiga exemplar.
78
Sädana äro Sorhus aucujMria, Prunus padus, bäda läga
och buskartade, Polystiehum filix-mas, Calluna vulgaris, Cy-
stopteris fragilis, Oeranimn silvaticum i mängd, Hieracium
alpinum, H. p)ilosella, Melica nutans, Milium effitsnm,
Phegopteris dryopteris, P. polypodioides och riklig Biibus
saxatilis. Lokalen förefaller visserligen för torr för nägra
af dessa arter, men uppfriskas troligtvis af längs berggrun-
den sipprande vatten.
Lundarne äro icke de enda lokaler i björkregionen,
hvilkas vegetation antyder en större fuktighet än marken
synes ega. Nastan alla afsatser och brantare sluttningar
äro beklädda med en fast torf, som utfyller alla mellanriim
mellan grundens stenar och vanligen helt och hället öfver-
täcker dem. Torfven är svart och full med fragment af de
ris, som ännii utgöra hufvudbeständsdelen i dess vegetation.
Pä sädana platser trifvas Ändromeda hypnoides, Azalea pro-
cumhens, Carex rigida, Emjjetrum nigrum och Phyllodoce
ccerulea i riklig mängd jemte sparsammare Carex vaginata,
Cardamine hellidifolia, Coeloglossum viride, Diaptensia lap-
ponica, Luzula spicata, Phaca f rigida (ej blommande), Pin-
guicula vulgaris, Buhus chamcBmorus, Salix glauca, Scir-
pus ccespitosus, Trollius europanis, Viola p)alustris samt en-
staka smä rönnar och björkar. Men derjemte börja lafvar
infinna sig, sä att formationen mängenstädes är pä väg att
förvandlas tili mo. Pä kullarnes och ryggarnes kammar
och öfversta sluttningar är denna förvandling redan nastan
alldeles fullbordad. Äfven der är stenröset, som närmast
betäcker berggrunden, vanligtvis inbäddadt i torfaktig fet
mylla, men ofvanpä den ser raan blott undantagsvis nägon
tvinande fuktälskare. Marken öfverdrages med en matta
af Cladinor och Platysma nivale, i hvilken Azalea proctim-
hens, Phyllodoce ca^rulea, Empetrum nigrum, Arctostaphy-
los aljnna, Diapensia lapponica och Juncus trifidus mer
eller mindre rikligt äro inblandade. Carex rigida, Luzula
spicata och Salix glauca tillhöra samma ständort, likasom
Bartsia alpina.
Uppe i fjällregionen äro de fuktiga lokalerna ännu
79
sällsyntare än i björkregionen. De inskränka sig nämligen
der tili underkanten af nägon snödrifva, tili nägon fjällbäcks
bräddar och tili stränderna af en liten sjö, vid hvilken vi
ej sägo andra alpina arter än Buhus castoreiis och Carex
alpina. Nedanför snödrifvorna äro Andromeda hyimoides,
Azalea x>'^'ocumhens, Empetrum nigrum, Salix herhacea och
Sihbaldia jjroamibens de mest anmärkningsvärda arterna.
Resten af fjällregionen intages af ödslig, hvitgrä lafmo pä
torfgrund eller grusgrimd, oravexlande raed skarpkantiga
stenblock nastan utan vegetation, och af vidsträckta Sten-
ros, der blocken ligga hopade utan nägot bindemedel. Pä
lafnioarne räda diverse Cladonia-s-vtev, Platysma nivale,
Cladina alpestris och silvatica samt pä torfven derjemte en
mörk violett form af Cladina rangiferina. Piisen äro rik-
hga och representeras af de redan uppräknade arterna, i-
synnerhet Empetrum och Azalea, men äfven Salix herha-
cea fläckvis i riklig mängd. Derjemte förekomma Luzula
spicata, C. rigida och Salix glauca i spridda exemplar. Pä
stenrösen och de fä klippor, som pä en eller annan topp
sticka upp iir dem, finnas endast lafvar, bland hvilka de
mest karakteristiska äro Cetraria nigricans och Sphcero-
pliora, samt nägra fä mossHäckar. Orimmia hypnoides är
den enda mossa, som intager större vidder. Mellan stenar-
ne kan man händelsevis päträfia nägot exemplar af Cryp-
togramma crispa, Cardamine helUdifolia eller Oxyria di-
gyna.
I bredd med denna torftighet förefaller fjällbäckarnes
rika flora oförklarlig. Längs deras oregelbundna, vid hvar-
je snösmältning vexlande grusbäddar, hvilka tyckas oför-
mögna att erbjuda växterna en gynsam fristad, har Pallas-
tunturis hela Ijällfiora samlat sig. Man finner i det bara
gruset och bland de hopade rullstenarne ej allenast de ar-
ter, som redan blifvit anförda, alla i präktiga exemplar och
nägra i stor ymnighet, säsom Crypjtogramma crispa, Oxyria
digyna, Salix herhacea och Sihhaldia ptrocumhens. Dessu-
tom öfverraskas man af flere fjällväxter, som man förgäfves
söker pä andra lokaler, nämligen inom fjällregionen Carex
80
lagopina, Ranuncnlus pygmfeiis och Saxifraga ccespitosa el-
ler rivularis (föga utvecklad), ranimkeln äfven i björkregio-
nen jemte Ärahis alpina, Onaphalium norvegicum, Gn. su-
pinum, Lumia parvip,ora och Veronica alpina. Nägra af
dem samt dertill ännu andra fjällväxter gä i granskapet af
bergen och vid vattendragens stränder ända ned i barrsko-
gens region, säsora vi redan haft tillfälle att päpeka vid re-
dogörelsen för kärrens och kmdarnes vegetation.
I ännu högre grad än Pallastunturit tyckas de sydli-
gare topparne vara stadda i uttorkning. De fuktiga loka-
lerna saknas helt och hället pä dem med undantag för Yl-
lästunturi, hvars snödrifvor dock ej förmä framkalla annat
än Empetrum nigrum, Arctostaphylos alpina, Lycopodium
alpinum, Solidago virgaurea, Trientalis europaia, Myr-
^i7??t5-arterna och Vaccinium vitis-idcea. Torfjord finnes
blott här och der pä svagt sluttande lägre delar af bergen
och den är inom björkregionen alltid beklädd med lafmo.
Ehuru enstaka barrskogsbeständ pä skyddade ställen sträc-
ka sig ganska högt upp tili och med längs branta sluttnin-
gar, som pä Kellostapuli, intagas dock i trakten omkring
Äkäslompolo bergsidornas lägre delar i allmänhet af lika-
dana björkmoar, som pä Pallastunturit, med ymnig Cladina
alpestris samt den mörka formen af Cl. rangiferina, Arc-
tostaphylos alpina, A. uva-ursi, Empetrum nignim, Jiincus
trifidus, Juniperus communis (äfven formen nana), Lyco-
podium alpinum (äfven med frukf), L. amiotinum, L. com-
planatum, L. selago, Myrtillus-Mtevnsi,, Vaccinium vitis-
idcea samt enstaka gamla, men lägväxta och tynande tallar
samt nägra buskartade rönnar.
De brantare sluttningarna betäckas med ofantliga Sten-
ros af den sönderspjelkta berggrunden. Dessa hysa en yt-
terst torftig vegetation af lafvar och mossor, bland hvilka
sistnämda Orimmia hypnoides är obetingadt förherskande.
I dessa stenrös funno vi pä Yllästunturi nägra läga buskar
af Juniperus nana, nägra tiäckar af lafvar och Empetrum
samt ett ständ af Cryptogramma crisim väl gömdt mellan
stenarne, och pä Kujertunturi nägra knotiga björkbuskar
81
och dvergenar, kring hvilkas rötter smä kolonier af lafmo
uppstätt.
Bergens toppar, soin äro vida och platta, hafva kun-
nat bibehälla gruset mellan stenarne. Derför finner man
pä dem en saramanhängande Vcäxtraatta af nngefär samma
beskaöenhet som pä topparne och kammarne i björkregio-
nen pä Pallastunturit, ehuru utan Carex rigida, Diapensia
och Luzula spicata. Vär anteckning n:o 22 framställer en
sadan topps vegetation. Azalea brukar dock saknas, men
Festuca ovina och Lycopodium aljnmmi tillkomma. Juncus
trifidus är stundom riklig. De svagaste sluttningarna af
Pyhätunturi, Lainiotunturi, Kesankitunturi, Levitunturi och
motsvarande partier af Yllästunturi bära fläckvis en liknan-
de vegetation med rikligare ArctostapJiylos alplna och J^m-
cus trifidus. Toppen af sistnämda höga fjäll är vida torf-
tigare. Oaktadt ihärdigt sökande funno vi derstädes inga
andra kärlväxter och mossor än Empetrum nigrum och
Jimms trifidus (rikliga), Carex Persoonii, Festuca ovina,
Myrtillus nigra och Vaccinium vitis-idcea (spridda), Poly-
triclium xnlosum (riklig), P. juniperinum, Bicramim sco-
parium, Ceratodon purpureus och en Bryumart (spridda),
helt lag Polytrichum commune (enstaka), samt pä stenarne
Grimmia ratmilosa. (Se ant. n:o 27.)
Yllästunturi är den enda topp inom värt omräde, som
eger en fjällbäck. Ofvanför barrskogens region hyser dess
däld dock inga andra anmärkningsvärda kärlväxter än nä-
gra fä ständ af Cryptogramma crispa. Lägre ned rinner
bäcken genom den ä sidan 37 omtalade lunden med Gna-
phalium norvegicum och Mulgedium alpinum. Epilohiiim
Hornemanni växer der pä bäckens bräddar.
Det är i fjälltrakten en mycket vanlig företeelse att
växter frän högtjällen kolonisera lämpliga lokaler längs
bäckarnes och flodernas stränder. Äfven i detta omräde
hafva vi flerestädes anmärkt sädana kolonister, men efter-
söka vi deras sannolika utgängspunkter, tinna vi att dessa
växter saknas pä dem. Sedän växterna utbredt sig, mäste
säledes pä utgängspunkten nägon förändring hafva inträffat,
82
som gjort deras lortvaro derstädes omöjlig. Och i sjelfva
verker inse vi utan möda att lämpliga lokaler för de fiesta
fjällväxter numera saknas pä Yllästunturi och de kringlig-
gande fjällen. Deras jemnt riindade form qvarhäller ijigen-
städes vatten, ingenstädes en snödrifva under sä läng tid,
som sommarn nu varar och med den grad af torrhet, som
luften nu har. Pä Pallastunturit sägo vi uttorkniugen
stadd i full gäng, och deraf ledas vi naturligen tili
professor Blytts teori. Han har som bekant i fördelningen
af Norges flora och torfmossarnes bygnad trott sig finna
vitnesbörd om en periodisk vexling mellan vätare och tor-
rare kiimat, och enligt hans äsigt lefva vi i en torr period.
Man antager allmänt, att trädgränsens nedflyttning och fjäl-
lens uttorkning är en följd af skogens förstöring genom eld
och afverkning. Men i mänga andra fall kan detta förkla-
ringssätt alls icke användas, säsom just inom det omräde,
hvarom här är fräga. Rundt kring de fiesta topparne stär
tät, gammal och oskadad granskog och uppe pä sluttnin-
garna ser man en och annan gammal gran, men för öfrigt
äro bergen kala, utan ungskog, utan telningar och utan
spär efter hygge eller vädeld. Och hvad anledning skulle
man i dessa nastan obebodda trakter haft att nedhugga
skogen pä topparne och Iata den stä orörd vid deras fot?
Yi raaste här söka an annan förklaring. Och en sadan er-
bjuder oss professor Blytt. Enligt hans äsigt skulle vär tid
föregätts af en fuktigare, dä nederbörden var rikare. Da
mäste större snömassor hafva kunnat hopa sig pä bergen
och längre tid hafva blifvit qvarliggande der under som-
marn. Dä mäste bergen äfven hafva värit verksammare sä-
som förtätare af den atmosferiska vattengasen, Alit detta
mäste hafva gjort dem lämpligare att bära skog pä si-
nä sluttningar och tillika erbjudit fjällväxterna flere lämp-
liga lokaler ofvanom den dävarande skogsgränsen. När se-
dän klimatet blef torrare, dogo skogen och ijäUvegetationen
ut af brist pä bevattning, den sitt skydd beröfvade myllan.
torfven och grusjorden bortsköljdes af regn och smältvat-
tcn, stenrösen blefvo äter bara och förstorades med h varjo
83
ny vinter, och tunturit antogo sitt nuvaraude sterila ut-
seende.
Genom en omsorgsfull undersökning af tunturit kunde
man sannolikt vinna ett vigtigt bidrag tili denna intres-
santa frägas lösniug.
För undvikande af auktornamnens upprepning har
med afseende pä fanerogamer och ormbunkar deu nomenkla-
tur tillämpats, som blifvit använd i efterföljande redogörelse
för floran i samma trakt af lektor Hjalmar Hjelt. Mossor-
nas nomenklatur är af samma skäl öfverensstämmande med
densamma i prof. Lindbergs Musci scaudinavici, Upsala 1879.
-).,®^^-.^-
Öfversigt af floran ^).
Det omräde vi gjort tili föremäl för vara undersökniu-
gar, trakten mellän Torneä-Muonio och Ounasjoki elfvar
frän polcirkeln tili Levitunturi, har upprepade gänger blif-
vit genomrest af naturforskare och vetenskapligt bildade
turister. För att endast uppräkna dem, hvilkas resebeskrif-
ningar eller samlingar vi värit i tillfälle att genomga, mä
här nämnas: S. Liljeblad^), G. Wahlenberg, J. Acerbi 3), L.
v. Buch *), L. J. Prytz ^), L. L. Laestadius, Ch. Martins e), J. P.
Xorrlin '), äfvensom C. E. Soldan, A. E. Nylander, Tli. Sselan,
A. J. Malmberg, M, Brenner, hvilka 5 sistnämde gjort större
eller mindre samlingar inom omrädet, Härtill kunna otvif-
velaktigt läggas flere andra säsom J. E. A. Wirzen, G. Asp
m. fl. *), men icke desto mindre var omradet vid vär resa
en af de i botaniskt afseende mest okända delar af Fin-
^) Denna del är jemte den fuljande furteckningen sammanstäld af
Hjalmar Hjelt.
-) I Vet. Ak. Handl. 1789 p. 129 omnämnes Osmunda crispa
(= Cryptogramme crispa), säsom tagen af Liljeblad pä »Yllos fjällen"
(= YUästuntun.)
*) Voj'age au Cap-Nord (trad.). Paris 1804. Originalupplagan
hafva vi ej sett.
*) Resa genom Lappmarken och Sverige (öfvers.)- Stockholm 1816.
') Anteckningar under en resa tili Nordcap är 1819. (Mnemo-
syne 1821.)
^) Du Spitzberg au Sahara. Paris 1866.
') Berättelse i anledning af en tili Torneil Lappmark verkstiild
naturalhistorisk resa och Öfversigt af Torneu (Muonio) och angränsande
delars af Kemi Lappraarker mossor och lafvar (Notiserna h. XHI). Hel-
singfors 1871—74.
*) I forstligt afseende har omrädet dessutom blifvit Ijesökt af
A. G. Blomqvist, som publicerat „Eine neue Methode den Holzvvucha
und die Standortsvegetation bildlich darzustellen". (Bidrag tili kännedom af
Finlands natur och folk, 31 h. Helsingfors 1879), hvari nägra uppgifter
om .skogarne iiJrekomma.
85
land. Med undantag af (Soldan och) Brennei- liade nämli-
gen alla de nyss uppräknade botauisterne och turisterne
skyndat genom omrädet och pä sin höjd dröjt derstädes par
timmar utöfver det allra nödvändigaste. Brenner äter ex-
kurrerade egentligen söder om omrädet och utsträckte ej
sävidt oss är bekant, sin resa norr om Turtola. En löljd
häraf är, att man frän litteratiiren eller tidigare samliugar
ej fär uägra uppgifter, som i nämnvärd män skulle kom-
plettera vara anteckningar; undantag härifrän göra endast
nägra uppgifter om mossor och lafvar af Norrlin och par
fyndorter för fanerogamer, tagna af Stelan. Med undantag
af Carex festiva, som hittills ej blifvit tagen i nägon annan
del af Finland, och Arctophila 2)endiUma, som, ehuru länge
känd frän trakten, dock ej sträcker sig längt utom omrä-
dets gränser, har omrädet ej att bjuda pä nägra särdeles
sällsynta fanerogamer, hvarföre äfven botauisterne skyndat
tili de i detta afseende rikare trakterna norrut. Icke desto
mindre är dock detta omräde i växtgeografiskt afseende ett
af de intressantaste i Finland. Under det nämligen i de
flesta omräden af ungefär Hka storlek som detta det stora
flertalet kärlväxter har i det närmaste likartad utbredning
öfver hela omrädet ^), är detta i det af oss undersökta omrä-
det fallet med endast omkring hälften. För att närmare
belysa detta mä vi anföra nägra sifiror. Pä grund af värt
omrädes olikformighet i växtgeografiskt hänseende böra vi
jemföra det med en trakt, der tvänne botaniska provinser
sammanstöta. 1 detta afseende lämpar sig Paanajärvi trak-
ten synnerligen väl, dä denna är känd för att höra tili
dem, som mest skilja sig frän de kringliggande, och af de
distrikt (= „kunnat") Wainio behandlar i sitt arbete „Kas-
viston-suhteista Pohjais-Suomen ja Venäjän-Karjalan raja-
seuduilla"^ (Helsingissä 1878) är detta afgjordt fallet. Mot
söder begränsas detta distrikt af Kuusamo och Kiestinki
^) Säsom bevis hUrpä mfi anföras, att enligt en 1881 gjord beräk-
ning utgjorde ensamt de ubiqvitära växterna, d. v. s. de växter, som i
hela landet förekomma pä ungeftli- samma sätt, inom Kajana Östei-botten
icke mindre än 54 Vo af hela artantalet.
86
och tillsammaus sträcka sig dessa tre distrikt, hvilka ovil-
korligen mäste föras tili tvä olika provinser (jfr 1. c.
p. 88), frän GS» 35' tili 66^ 25' n. br., hvilket visserli-
gen är nägot mindre än utsträckningen i norr och söder
lios det af oss imdersökta omrädet. Da sträckningen frän
Öster tili vester deremot är mer än IV2 gang sä stor, bilda
dessa distrikt tillsammans ett omräde, som är nägot större
än det vi iindersökt. Gränsen emellan VVahlenbergs regio
infra-Japponica och regio sylvatka gär säväl genom detta om-
räde som genom värt, men under det värt omräde är nägor-
lunda likartadt tili sin fysiska beskafienhet, är det af Wainio
besökta mycket kuperadt och omvexlande. Nu upptager Wai-
nio p. 160 frän Kuusamo 362 arter; lägger man härtill de
arter, som enl. p. 99—105 och 138 endast förekomma i de
öfriga distrikten, blir hela summan 415. Sammanräknar man
äter de arter, som enligt nyss citerade ställen endast före-
komma i ett distrikt eller hvilka förekomma i det ena distrik-
tet med större eller mindre freqvens än i det andra, med
iakttagande af att hvarje växt endast räknas en gäng, blir
antalet af de växter, som sälunda visa olikartad utbredning
172 eller 41,3 7o ^^ liela artantalet. I det af oss undersökta
omrädet är antalet af arter och anmärkningsvärdare varie-
teter 380 ; härifrän bör man dock fränräkna de 4 arter, som
mer eller mindre uteslutande tillhöra de toppar som sträcka
sig öfver barregionen (dylika arter ingä ej heller i Wai-
nios summa), hvarföre antalet blir 376. De arter och va-
rieteter inom omrädet, hvilka hafva fullt likartad utbredning,
äro 55, hvartill komma 90, hvilkas utbredning antingen är
nägorlunda likartad eller sä ofullständigt utredd, att man ej
deraf kan draga nägra säkra slutsatser. Tili och med om
man härtill lägger 32 arter och varieteter, hvilka enligt
vara anteckningar ej äro fullt likartadt utbredda, men der
afvikelserna dock ej äro synnerhgen stora och möjligtvis
bero pä tillfälliga orsaker, blir hela antalet växter, om hvilka
man kan säga att de förekomma med nägorlunda lika stor
freqvens inom omrädets olika delar, 177, hvaraf följer att
de växter, hvilka visa afgjord olikhet i sin förekomst derstä-
87
des, äro 199, hvilket ätVen framgär af deu längre fram an-
förda tabellen, da man tillägger de subalpiua växterna.
Detta iitgör 52,9 "o ^f ^ela antalet, hvaraf säledes framgar
att utbredningen företer ännu större olikheter i det af oss
undersökta omrädet än i Paanajärvi trakten.
En anmärkning mäste liärvid framhällas. Da vi en-
dast undantagsvis pä olika tider besökte samma trakt (vid
den senare resan tili Kolari var nastan ali vegetation der-
städes förstörd af frosten) och den nordiska sommaren är
kort (jfr ofvan p. 16), är det naturligt att mänga växters
utbredning ej blef pä ett tillfredsställande sätt utredd, hvilket
träder sä mycket skarpare i dagen, da, säsom ofvan päpe-
kades, man ej heller kan stödja sig pä tidigare undersök-
ningar, Troligt är derföre att noggrannare undersökningar
skola utvisa att en och annan växt har en annan utbred-
ning' än den vara undersökningar tyckas gifva vid handen,
men, da vi sä noggrant som möjligt sökt taga i betraktande
växternas utbredning äfven utom det af oss undersökta om-
rädet, väga vi dock hoppas att dylika fel skola vara nägor-
lunda sällsynta. Härtill kommer ännu att vi i sjelfva ver-
ket räknat de arter, hvilkas utbredning är mest osäker, sä-
som en särskild undergrupp tili dem, som förete en likar-
tad utbredning, hvarföre man kan antaga, att antalet af de
växter, som i sjelfva verket hafva olikartad utbredning, är
större än hvad vara undersökningar nu gifva vid handen.
Vanda vi oss nu tili de olika grupper, i hvilka väx-
terna inom omrädet kunna indelas, oberoende af deras ut-
bredning i hela det gebit de intaga, sä möter oss först en
liten men jemförelsevis väl begränsad grupp, nämligen om
vi fä använda ett betecknande, ehuru här nägot oegentligt,
uttryck :
a) Fjällväxteriia.
Redan ofvan (p. 23) har det päpekats att, dä Pallas-
tunturit fränräknas, nägon alpin tlora ej förefinnes, utau de
„tunturit''', som förekomma, blott sträcka sig tili regio subal-
88
pina. Äfven framhölls det att ej lieller denna region kommer
tili iiägon större utveckling, da kuUarnes toppar äro alltför
torra, hvarföre flertalet af de ofvan p. 80—81 uppräknade
växterna egentligen tillhöra granregionen. Endast 4 växter äro
ej antecknade utom denna region eller dess allra närmaste
granskap, nämligen Juncus trifidus, Hieracium prenantlioi-
des, Azalea procumhens ooh Cryptogramme crisjM. Af dessa
är endast den förstnämda af större betydenhet i afseende ä
vegetationen, säsom uppträdande i massor pa alla de toppar
vi besökte; Cryptogramme är inskränkt tili Yllästunturit
(den sydligaste punkten för dess utbredning i Finland) och
förekommer äfven der i ytterst fä exemplar; Azalea finnes
endast pä Pyhä- och Lainiotimturi, ehiiru der temligeu ymnig
och sträckande sig nägot in i granregionen och Hieracium
prenantlioides sägo vi slutligen endast i dälden mellan dessa
j,tunturit", egentligen inom granregionen. Vidare mäste "man
tili denna grupp räkna nägra andra växter, som, ehuru före-
kommande äfven i de lägre belägna delarne, dock i denna
region äro allmännare, under det de för öfrigt äro mer eller
mindre sällsynta. Dessa äro Hieracmm alpjinum (a, — t. r. ^),
Onaphalium norvegkum (a. — r.), Arctostaphylos alpina
(m. a. — m. r.), Betula odorata var. alpigena (a. — r.),
Carex Persoonii (a. — h. o. d.), Juniperus communis var.
nana (g. a. — r.), Lycopodium Selago (g. a. — h. o. d.),
L. alpimim (m. a. — m. r.) '^). Säsom synes, visar utbred-
ningen af alla dessa utom af Lycopodium Selago, hvilken ju
äfven förekommer i hela landet, afgjordt att de frän regio
subalpina spridt sig tili öfriga delar af omrädet. Tili dessa
') De här och i det fuljande använda förliortningarna liro de all-
mUnl antagna m. a., a., g. a. (och t. a.), h. o. d., t. r., r., m. r-, hvilka
torde försttis utan vidare. Öfverallt betecknas först freqvensen i den del
laf omradet, der den ifrägavarande växten har sin största utbredning (sä"
edes här pu „tuntnrit"), och derefter freqvensen i den, som kan betrak-
tas som motsatt denna (här slättlandet utan inskränkning). Med o be-
tecknas att växten saknas pä ifrägavarande ställe.
*) Hit kunde man äfven räkna Soliclago Virgaurea var. lapponica,
om ej denna form vore af alltför liten betydelse.
89
ansluter sig Carex amimllacea var. horealis, som är fiinnen
endast pä tvä ställen i omrädet, nämligen pä Pyhätunturi
äfvensom vid Äkäsjoki, som ju utgör afloppet för vattnet
frän detta berg. Slutligen räkna vi hit äfven Phyllodoce
caerulea, som visserligen i förteckningen upptages endast
frän den läga Yllässaari, men eljest öfverallt och äfven pä
föga afständ frän omrädet förekommer pä subalpina berg,
ehuru vi, oaktadt träget sökande, ej lyckades finna den pä
dylika lokaler inom värt omräde. Deuna jemte föregäende
bildar öfvergäng tili nasta grupp.
b) Nordliga växter.
Tili dessa räkna vi alla växter, som antingen uteslu-
tande eller med större freqvens förekommo i de nordligare
delarne af omrädet, säframt icke deras allmänna utbredning
i Finland afgjordt visar att detta beror pä lokala förhäl-
landen. Uteslutande i de nordligare delarne af omrädet
sägo vi : TJialictrum alpinum, 8tellaria crassifolia, Phaca
frigida, Biibus castoreus^)^ E])ilohium alsinefolium X IJa-
htstre (m. r.), Chrysosplenium tetrandrum, Onaphcdium
sujnnum (m. r.) och var. fusca (m. r.), Smissurea al-
pina, Gentiana nivalis (m. r.), Veronica serpyllifolia var.
horealis, Salix Lapponiim X myrtilloides (m. r.), Salix
myrsinites, LnsuJa parviflora (m. r.), Carex livida (m. r.),
C. Buxhaumii (m. r.), C. tenuiflora ^), Toa caesia (m. r.),
Eqvisetimi scirpoides, Cystopteris montana (m. r.), Wood-
sia * hyperhorea (m. r.), W. glahella (m. r.), härtill kunna
läggas Mulgedium alpinum, Carex alpina och Triticum
violaceum, som endast omedelbart utom omrädets grän-
ser blifvit observerade mera söderut, äfvensom Cerastium
* alpestre, Epilohium anagaUidifolium (m. r.), Behda inter-
media (m. r. 2)j och Sparganium hyperhoreum, som, ehuru af
oss iakttagna endast i de nordliga delarne, dock säsom svärt
^) Annu vid Lohiniva i Rovaniemi.
^) Möjligtvis iifven vid Pello i Öfvertorneä.
90
bestämbara ätmiiistone under vissa tider af äret, lättare för-
summas än öfriga. Af dessa iippnä endast Saussurea al-
pina, Salix myrsinites och Equisetum scirpoiäes en större
freqvens, de öfriga aro mer eller mindre sällsynta, sä att
de med m. r. betecknade endast iakttagits en (eller tvä)gän-
ger och LusiiJa parmflora endast i ett enda exemplar. Tha-
Uctrum alpinum och Gnaphcdmm supinum var. fiisca hafva
tillsvidare ej blifvit iakttagna läugre mot söder inom Fin-
land; CJirysosplenium tetrandum, Gnaplialimn supinum, Gen-
tiana nivalls och Lumia parvifiora vid Ponoj i ryskä Lapp-
marken, men ej heller ätminstone med säkerhet pä nägot
annat ställe mera söderut; Chrysosplenmm gär äter ej nä-
gonstädes inom Europa sä längt mot söder som i Finland
(i Norge enl. Norman blott tili 69" 48'— 49'), om nämli-
gen den CJirysosplenium Schrenck iakttagit i Samojedernes
land verkligen är Chr. alternifolium. — Thalicirum alpinum
förtjenar dessutom särskildt att framhällas, da den, fastän
förekommande pä flere ställen vid Aakenusjoki och särskildt
eftersökt, ej kunde päträtfas pä eller ens i det alla närmaste
granskapet af Aakenustunturi, men i allmänhet blott före-
kommer ofvanom barrskogens gräns (se Hults förklaring häraf
ofvan p. 82). Ungefär likartadt är förhällandet med Gna-
phalium siipinimi säväl hufvudarten som var. fusca, Gentiana
nivalis, Lumila parvifiora (och Fhyllodoce caendea se p. 89),
ehuru de förekommo blott pä ett enda ställe, hvarföre man
i afseende ä dem lättare kan antaga en tillfäUig spridning.
Vida större roll inom vegetationen hafva dock de ar-
ter, som visserligen förekomma i större delen af omrädet,
men med större freqvens norriit. Taga vi först de arter,
som äro allmänna — mycket allmänna, äro af dessa hithö-
rande: Thalictrum simplex var. horealis (a. — h. o. d.),
Angelica arcliangelica (a. — r.), Salix glauca (m. a. — m. r.),
Scirpus caespitosus (Kittilä a. — Rovaniemi r. ?) och antag-
ligen äfven Agrostis horealis, hvars iitbredning dock ej är
tili fyllest utredd. Derjemte var den i omrädet sä allmänna
Veronica longifolia ätminstone vid Ounasjoki ymnigare i
norra delen (Kittilä socken) än lägre ned, hvaremot den
91
var alltför litet iitvecklad, da vi foro längs Torneä och Muo-
nio elfvar, för att vi med säkerhet skulle vaga der fällana-
got omdöme. Ganska allmänt — h. o. d. förekommande
äro: Stellaria horealis (h. o. d. — m. r. ?), Epilohmm Hor-
nemanni (g. a. — h. o. d. ?), Erigeron elongatus (h. o. d. —
m. r.), Polemonium caerideum var. campanulatum (g. a. —
r. ?), Barista alpina (t. a. — t. r.), Fedicularis lapponica
(h. o. d. — r., utbredningen ojemn), Salix vagans var.
cinemscens (g. a. — ra, r.), Tofieldia horealis (g. a. — m. r.);
äfvensom mer eller mindre sällsynta : Cerastium alpinum
(r. — m. r.), Epilohmm alsinefolium (t. r, — ra. r.) och Caelo-
glossum viride (t. r. — ra. r., jfr äfven Wainio p. 117— 118).
Öfriga växter sora uteslutande visade sig i denna del
voro : Erysimum hieraciifolium och AnthjUis vidneraria
(förekomrao blott der kalk ätrainstone i nägon raän ingick),
Cliaeropliyllum Prescottii (ostlig), Carex capillaris (ostlig),
Carex festiva (vestlig) äfvensom Phyllodoce caerulea, liksora
flertalet ^) af de bland fjällvexterna oranämda. Salix ka-
stata och Asperugo procmnhens voro nägot aHmännare norr-
ut, raen föras med mera skäl tili en annan griipp ^).
^) Alla de som blott förekomma i veg. subalpina och Gnaphalium
norvegicum, Arctostaphylos alpina, Juniperus communis var. 7iana, Lyco-
podium alpinum och Carex ampullacea vav. horealis.
-) En skenbart nordlig utbredning visa dessutom Stellaria nemo-
riim (vid källor), Veronica scutellata och dess var. villosa, Utriciilaria
minor, Carex ericetorimi, Equisetum hiemale och Woodsia ilvensis (herg);
ja äfven de, om man tager utbredningen i stort, rent sydliga Circaea al-
pina, Daplme Mezereum, Potamogeton lucens, P. pusillus och Stratiotes
aloides Iiro blott tagna i nordliga delen af värt omrside; alla dessa med
undantag af Stellaria nemoruni, Equisetum hiemale och Woodsia ilvensis
observerade pa ett eller par ställen. Potamogeton sparqanifolius sags närmare
raidten af omrädet och är dessutom tagen just suder om detsarama. Större
freqvens i denna del hafva dessutom Utricularia intermedia (t. a. — r.),
Eriophorum gracile (_t. a. — h. o. d.), Carex loliacea (h. o. d. — r.,men
troligtvis förbisedd), hvilket dock äfven torde bero pa, ständortsfurhäl-
landen (se delvis under följande grupp.) Med mera skäl kunde Pingui-
cula villosa räknas hit, den hade dock inom omrädet öfvervägande större
utbredning at vester.
c) Ostlii?a växter.
De egentligen hithörande växterna äro jemförelsevis fa
tili antalet. Visserligen voro gauska mänga växter allmän-
nare i Ounasjoki elfdal än i närheten af Muonio— Torneä
elfvar, men detta kan man i flertalet fall förklara pä grund
af att erioijhoreta amblystegiosa (p. 47) icke sägos v. cm
landryggen. Emellertid äterstä nägra växter och af dem par
särdeles karakteristiska, der en dylik förklaringsgrund icke
är tili fyllest. Hit hör i främsta rummet Galium ho-
reale, som är mj^cket allmän och ymnig i Kittilä och all-
män i Rovaniemi, men helt och hället saknas i de vestra
delarne af omrädet; att denna arts utbreduing icke är kon-
tinuerlig framhälles redan af Wahlenberg (Flora Lapponica
p. 46) och Wainio (1. c. p. 122 o. 123). Ungefär detsamma,
om än ej i fullt lika grad, är fallet med Campanula rotun-
difolia (m. a. i Kittilä, vesterut t. r.). Vidare hör tili denna
grupp den karakteristiska GhaerophyUum Prescottii, somvid
Koskenniemi (omkr. 41" 30' frän Ferro), sävidt hittills är
bekant, uppnär gränsen för sin utbredning mot vester ; an-
märkningsvärdt är att denna art, som i Östra Finland gär
ända tili 61<* 50', här endast observerats i norra delen, sä
att Koskenniemi tills vidare äfven är den sydligaste punkten
för dess utbredning inom omrädet och den vestligaste delen
af Finland öfver hufvud taget. Äfven Dianthus siiperMs hör
tili denna grupp; den förekommer h. o. d. i granskapet af
Ounasjoki i sydligaste delen af Rovaniemi, som vi besökte
[ännu mera söderut vid mynningen af Kemi elf är den all-
män], och aftager sedän i freqvens norrut, sä att den i Kit-
tilä kyrkoby är m. r., men saknas alldeles i öfriga delar af
omrädet (jfr om dess utbredning Wainio p. 124). Ehuru
icke erbjudande en sä utpräglad utbredning inom omrädet
som de föregäende, torde dock Chamaedaplme calyculata äfven
böra räknas hit ; den sägs af oss inom omrädet endast vid
Sonkkajärvi i Rovaniemi, men icke i det omedelbara granska-
pet af Ounasjoki. I afseende pä denna art bör dessutom päpe-
kas att ett blad af densamma sägs i en aflagring vid Tor-
93
neä elf närä Turtola (se otVan p. 12), hvilket skulle tyda
pä att den tidigare torekommit derstädes ; den tinnes dock
högre upp vid Muonio elf (Muonio kyrkoby enl. Malmberg;
jfr Norrlin Berättelse p. 273).
Af de arter, hvilkas uteslutande eller rikligare förekomst
vid Ounasjoki ätminstone tili större delen torde bero pä
ständortsförhällanden, vilja vi särskildt fästa uppmärksamhe-
ten vid Stratiotes aloides, som vi funno i nastan stillastäende
vatten vid Aakenusjokis inflöde i Ounasjoki invid Kittilä
kyrkoby, da denna fyndort tills vidare är den nordligaste
kända (i Skandinavien gär den f. ö. ej längre mot norr än
tili Värmland). Dess hittills nordligaste fyndort är vid Kemi,
der dess förekomst päpekades redan af Linne (Flora Lap-
poniaa n:o 222 p. 180). För öfrigt liöra hit: Betula alba,
som här vida oftare uppträder skogbildande (jfr ofvan p.
34), äfvensom af mer eller mindre allmänna växter: Dro-
sera longifoUa (a ^) — m. r.), Finguicula viilgaris (a. — t. r.),
Eriophorum gracile (t. a. — r.), Carex dioica (g. a. — r.),
Selaginella spimilosa (t. a. — r.) och Equisetum palustre
(a. — h. o. d.). Säsom synes, förekomma alla dessa växter
i kärr (gungflyn, säsom Norrlin kallar dem), hvilkeu ständ-
ort blott i Kittilä trakten har större betydelse. Af växter,
som förekomma spridda, höra tili denna grupp: Triticum cani-
mun (g. a. — t. r.) och Cijstopteris fragllis (h. o. d. i Rova-
niemi — r.), af hvilka den förra synes älska kalk och den senare
blott förekommer pä klippor, hvilka, säsom ofvan p. 10 blifvit
päpekadt, nastan saknas vid Muonio och Torneä elfvar lik-
som i trakten närmast dessa. Af sällsyntare arter slutligen
sägos uteslutande i närheten af Ounasjoki utom Stratiotes,
äfven Potamogeton pusillus och Carex heleonastes, den förra
växande med Stratiotes, den senare förekommande i nägra
kärr (jfr p. 48) och öfverallt afvikande frän den typiska.
Uteslutande eller företrädesvis Öster om landryggen, men
äfven emellan de bäda hufvudelfvarna, förekommo vidare
^) Här angifves först freqvensen i Kittilä trakten, sedän freqvensen
de vestra delarne af omradet.
94
följaiide sälls3-ntare växter : Saxifraga nivalis, Gymnadenia
conopsea, Eriophorum latifolium, Carcx cajnllcms, C. fere-
tiuscula, och JVoodsia Uvensis; af dessa förekomma den för-
sta och den sista liksom Cystopteris ; Eriophorum latifolium
i kärr och de öfriga älska kalk \).
Tili dessa växter kunde ännu läggas nägra andra,
hvilkas förekomst i de öfriga delarne af omrädet dock icke
är sä utredd soin nödigt vore -), nämligen : Galium uUgino-
siim (m. a. — a.), Myosotis caespitosa (t. a. — r.?), Erio-
phontm alpinum (g. a. — t. r.), Scirpus lacustris (h. o. d.
— m. r.) och Carex vnlgaris var. jancella (g. a. — r.?), hvil-
kas rikligare förekomst i Östra delen af omrädet, om en
sadan eger rum, dock torde kunna förklaras af lokala för-
hällanden pä de orter vi himno närmare undersöka.
d) Sydliga växter.
1 den af oss iindersökta trakten, liksom i allmänhet i
hela skogsomrädet, är antalet arter, som tillkommer söderut,
^) Tili andra grupper hafva jjlifvit hänförda följande avter, som äf-
ven anteckuats uteslutande eller nied större freqvens i Östra delen af om-
rädet, 1) nordliga: Thalidrum simiolex var. borecdis (a. — freqvensen i
veatra delen nägot osäker, da den är omöjlig att säkert bestämma tidi-
gare pä sommaren), Th. alpinum (r. — o), Stellaria crassifolia (r. —
m. r.), Phaca frigida (v. — o), Rtibus castoreus (r. — o), Bartsia al-
pina (t. a. — h. o. d.), Salix myrsinites (t. a. — o, dock pä svenska
sidan), Tofieldia (g. a. — t. r.), Sparganium hyperboreum (r. — o, vissa
tider obestämbar), Scirpus caespitosus (a. — h. o. d.), Carex livida
(m. r. — o), C. Buxbanmii (r. — o), Cystopteris montana (m. r. — o);
2) sydliga : Hieracium * sphacelatum (m. r. — o), Triglochin palustre
(m. r. — o), Scirpus pauciflonis (m. r. — o) och Alopecurus pifo-ten-
sis (m. r. — o). Fotentilla Tormentilla, Daphne Mezcreum och Carex
panicea sägos blott öster om landryggen, ehurn ej synnerligen längt frän
denna, men kunna knapt räknas hit, lika litet som Epilobium davuri-
cum. Juncus stygius sägs äfven pä flere ställen vid Ounasjoki än vid
Muonio.
^) Dessa växters större förekomst i Östra delarne framgär i allmän-
het icke af den efterföljande förteckningen ; analoga fall finnas äfven in-
om följande grupper.
95
större än det, sora tillkommer norrut, livarföre äfveii denna
grupp näst den som innelialler växter med mer eller min-
dre likartad utbredning är den största.
Taga vi uu först de väiter i betraktande, som uteslu-
tande förekomma i södra delen af omrädet, sä har ingen af
dessa nägon större freqvens med undantag af Lytlirum Sa-
licaria (h. o. d.) och LoheUa Bortmanna (h. o. d.); de öf-
riga äro:
Erysimum cheiranthoides (t. r.), Elatine Hydropiper,
Rhanimis Frangida, Geum 7'ivale, Pyrola cMorantha, P. me-
dia, Folygonum lapathifollum, Salix aiirita, Alisma Plantago,
Triglochm x)cdustre, Plcdanthera hifolia, ConvaUaria majaUs
(t. r.), Typha latifolia, Scirpus pauciflorus, Carex laeviro-
stris, Phleiim prcdense, Alopecurus prcäensis, A. genicnla-
tus?, Calamagrostis epigejos, C. lanceolata (t. r. ?, gär möj-
ligen högre); Eqvisetum ftuviatile (hiifvudformen) och Ono-
clea Stridhiopteris (t. r.); de flesta observerade endast en eller
tvä gänger. Af dessa äro Lohelia Dortmanna, Elatine Hy-
dropiper % Pyrola media, Polygonum lapathiföliuni *, Salix
aiirita *, ConvaUaria majalis och Typha latifolia * tills vi-
dare ej tagna nordligare inom Finland och de med * beteck-
nade ej heller, sävidt vi kanna, annorstädes inom Europa ^).
Öfvergä vi nu tili de växter, som visserligen förekomma
i norra delen af omrädet (Kittilä och Kolari), men med min-
^) Lobelia uppgifves visserligen af Blytt i Norges Flora liksom af
Schiibeler (Vfextlivet i Norge. Christiania 1879) hafva sin nordgräns vid
65" 40', men Norman (Notationes summatim conceptiB observationnm Floraa
arcticse) p. 86 upptager dess nordgräns vid 68° 8' — 9', hvilket är högre
än här (omkr. 66" 40')- Äfven ConvaUaria majalis gär blott obetydligt
högre i Norge, 67" 17' (enl. Schiibeler) mot 66" 58'. Deremot upptages
Typha latifolia blott tili Helsingland af Hartman (Handbok i Skanäina-
viens Flora. Elfte npplagan. Stockholm 1878) och tili 60° 41' af Sohu-
beler. Ruprecht (Flores Samojedorum Cisnralensium) upptager frän Ar-
changel endast T, anglisti f olia. — Salix anrita är visserligen uppgifven
äfven frän nordligare trakter, men nppgifterna betecknas säsom osäkra
redan af Andersson i Salices Lapponi;e p. 36. Norman p. 52 upptager
dess nordgräns vid 66° 37' — 38'; hvilket är lägre än här (omkring
66" 45').
96
dre iirbredniog iin söderut och af hvilka flertalet dessutom
icke förekommer i allra nordligaste delen, hafva vi bland
mycket allmänna — allmänna att anteckna Batrachmm he-
terophyllum (m. a. — t. r. i Kittilä), Viola palustris (a. —
h. o. d.), Trifoliuin repens (a. — g. a.), Chenopodium al-
Imm (a. — t. a. i Äkäslompolo trakten), Folygonum convol-
vuliis (a. — g. a., Äkäslompolo trakten o), Salix vagans
(a. — h. o. d.), och Calla palustris (a. — o ^). Af dessa
är den sistnämnda, som ej gär högre än tili Sieppijärvi,
tills vidare ej tagen längre mot norden i Finland och knap-
past heller annorstädes i Europa ^). Ganska allmänt — här
och der förekommande : Viola canina (g. a. — o), Sa-
gina procumhens (h. o. d. — o), Trifolium piratense (g. a.
— r.), Latliyrus palustris (g. a. — r.), Buhus idaeus (g. a.
— o ^), Montia fontana (t. a. — r.), Angelica silvestris
(t. a. — o), Cicuta virosa (h. o. d. — r.), Carum Carvi
(t. a. — r.), Matricaria inodora (h. o. d. — m. r.), Tana-
cetmn vulgare (t. a. — o), Gnaphalitcm * pilulare (h. o. d.
— o), Erigeron acris (g. a. — o), Crepis tectorum (t. a. — o),
BliinantJms niajor (h. o. d. — m. r. *), Pkmtago major
(g. a. — r.), Urtica dioica (h. o. d. eli. t. o. m. a. ? — r.),
Salix pentandra (t. a. — m. r.), Juncus alpinus (h. o. d. — o?)»
J. hufonius (g. a. — o), Sparganium simplex (h. o. d. eli.
t. r. — m. r., utbredningen ej fullt säker), Carex vesicaria
(g. a. — t. r.), Thragmites communis (h. o. d. — r.), Foa
trivialis (t. a. — o ?) ^). Alla dessa förekomma dock i öf-
riga delar af landet nägot högre mot norden. Af inom om-
^) Med o betecknas här att arten ej iakttagits i de nordligaste
delarne, d. v. s. Kittilä kyrkoby och Äkäslompolo trakten.
-) Den upptages af Hartman tili Umeä Lappmark, gär f. ö. tili
Kemijärvi kyrka enligt anteckningar af Wainio och upptages redan af
J. Fellman (1835) „ad Lapponiam infimam."
') Nordligast sedd vid Sieppijärvi; gär nugot högre i Ryskä lapp-
marken eller ända tili Ponoj.
*) I Kittilä enligt Sffilan, ej funnen af oss.
^) Gnaphalium silvaticum sägs visserligen i större mängd i södra
delen af omrudet, men äfven med lika stor freqvens kring Kittilä kyrkoby,
hvarföre vi ej räknat densamma tili denna grupp.
97
rädet sällsyntare växter höra slutligen hit : Viola tricolor
var. arvensis (t. r. — o), SteUaria Frlesiana (t. r. — utbred-
ningen norrut osäker), Potentilla norvegica (r. — o), Bibes
nigrum (t. r. — o), Feuceäaniim palusfre (r. — o ^), Centau^
rea cyanus (m. r. 2), Hieracium * spliacelatum (m. r.), Vero-
nica serxjyUifolia (t. r. — o), Polygonum amphioiuni var.
terrestris (r. — o), Urtica urens (utbredningen osäker), Sa-
gittaria sagittaefoUa (r. — m. r.) och EleocJiaris palustris
(t. r. — r.). Af dessa uppnä Hieracium * spliacelatum (enl.
Norrlin, Adnotationes de Pilosellis Fennicis p. 163) och Sa-
gittaria sagittaefolia^), sävidt hittills är kändt, sin nordgräns
iuom omrädet ^).
Utom dessa växter^ som med temligen stor säkerhet
kunna betraktas säsom sydliga inorn värt omräde, finnas
ännu nägra, hvilka mähända äfven borde räknas hit, men
hvilkas utbreduing ej är utredd i alla delar af omrädet.
Sädana äro Ranuncnlus auricomus (h. o. d. el. g. a.? —
Kittilä t. r.), Myriophyllum alternifiorum (Rovaniemi h. o.
d. — Kittilä r. ?), Scutellaria galericulata (t. a. — r. ?),.
Agrostis vulgaris (söderut m. a., utbredningen norrut osä-
ker), Agrostis canina, hvars utbredning är alldeles osäker ^),
^) Osäker redan i Kolari.
^) I Kittilä enligt Sfelan, ehuru ej derstädes fuunen af oss.
^) Upptages af Hartman blott tili Vesterbotten och Jämtland,
Backman & Holm (Elementarflora öfver Vesterbottens och Lapplands fane-
rogamer och bräkenartade växter. Upsala 1878) upptaga deremot „pors
reg. — barr-regionen spridd."
*) Utom de här upprtlknade äro äfven Stratiotes aloides, Circaea
alpina, Daphne Mezereum och Potomogeton liicens inom Finland icke an-
tecknade hugre mot norden. Af dessa muste den förstnämda inom om-
rädet föras tili ostliga arter, de öfriga tili dem, som uteslutande före-
komma i det inre.
*) Utom dessa växter sägos uteslutande i södra delen af omrädet
Nuphar intermedimn, Epilobium davuricum, Chamaedaphne calyculata
och Isoetes echinospora; af dessa äro de tvä förstnämda omöjliga att
skilja frän närstäende arter under en stor del af sommaren och den sista
förbises lätt, hvarföre vi fört dem tili växter med likartad utbredning ;
Chamaedaphne äter är ostlig. Större freqvens mot söder visar Dianthus
superhus (ostlig) och i mindre grad Bumex Hippolapathum (vestlig).
7
98
e) Vestliga växter.
Antalet arter inom denna grupiJ är ännu mindre än
inom den som innefattar de ostliga, hvartill dock terräng-
förbällandena i icke ringa grad torde bidraga; jfr härom p.
92 och följ. Härtill konimer ännu att vara undersökningar
af det vestra omrädet skedde sä tidigt, att flere växter
icke voro fullt utvecklade, Denna fattigdom pä vestliga ar-
ter Iramträder pä andra sidan skarpare, om man erinrar sig
hvilken vigtig roll de växter intaga, sora i Finland, i sin
helhet taget, hafva en sydvestlig utbredning.
Ehurii sällsynta finnas dock tvänne representauter för
denna grupp, hvilkas förekomst ej kan förklaras af lokala
förhällanden, nämligen Carex festiva och Ardophila pendn-
lina. Den förra, hvilken, säsom redan nämdes, ej tidigare
iakttagits i Finland, förekommer pä tvä ängar ^) pä ön Ylläs-
saari i Kolari; vi hafva ej funuit den omnämd i arbeten
öfver Kysslands flora, men den torde i Finmarken förekomma
äfven vid en ostligare longitud än inom värt omräde. Ärc-
tophila pendulina äter betraktas af Nyman (Conspectus p. 830)
säsom uteslutande tillhörande Torneä elf och hafsstranden i
dess närhet, i det de i Samojedernes land förekommande
af Ruprecht beskrifna formerna anföras säsom varieteter.
I afseende pä tre andra arter: Vicia Cracca (g. a. — r.),
Leontodon mdiminalis (a. — r. ^) och ÄkhemilJa vulgaris
(t. r., saknas f. ö. inom omrädet, jfr Wainio p. 115) torde ej
heller de lokala förhällandena vara tillräckliga att förklara
olikheten i utbredningen. Äfven Pdimex Hippolapathum (Ko-
lari g. a. — Kittilä r., Rovaniemi h. o. d.) ansluter sig tili
dessa, ehuru här de lokala förhällandena torde värit af
större betydelse. Deremot synes de öfriga arternas rikligare
^) Härom anmärker Hult : * Dessa ängar hade uppstätl af gamla odli
gar; tegar och diken funnos ännu qvar. Hvarifrän hade C. /esfiva i sä sen
lid kömmit dit? Antingen med utsädeshöfrö frän svenska lappmarken eller
med foglar pa flyttning eller sannolikast finnes den pä nägon äldre ständ-
ort i nUrheten. Kan säledes vidare eftersökas med hopp om fraragäng. »
-) Sägs af oss österut endast vid Tervo, men har af E. Nylander
blifvit tagen i Kittilä.
99
eller uteslutande förekomst i vestra delen af omrädet endast
bero af dessa omständigheter ; de äro Ranunctilus lapponi-
ms (t. a. — t. r.), Anthyllis vuhieraria (m. r. — o, men
observerad just Öster om omrädet), Arctostaphylos uva-tirsi
(m. a. — h. o. d.), Pinguicida villosa (a. kring Kolari kyrka
— r. i Kittilä, men troligtvis förbisedd), Buntex acefosa
(r. — o), JErioplmrum russeoliim (t. r. eli. h. o. d. — m. r.).
Nagot större utbredning vesterut, ehuru mähända delvis be-
roende af de olika tider pä hvilka anteckningarna gjordes,
visade dessutom BammcuJns reptans (a. — g. a.)} Barha-
rea stricta (t. r. — r.), Leäum palustre (m. a, — a.) och Hie-
rochloe horealis (h. o. d. i Äkäslompolo trakten — m. r. i Ro-
vaniemi, men ojemn) ^).
Dessa grupper, med undantag af den första men med
tillägg af den som innefattar växter med likartad utbred-
ning, förekomma med större eller mindre modifikationer
öfverallt, men här tillkomma tvänne mera ovanliga grupper,
den ena innefattande de växter, som uteslutande eller huf-
vudsakligen förekomma i de inre delarne, den andra dem,
hvilka tvärtom trifvas bättre vid de tvä hufvudelfvarna.
Visserligen liade man skäl förmoda att tvä sä stora vat-
tendrag, som Ounasjoki och i synnerhet Muonio och Tor-
neä elfvar skulle ästadkomma nägon förändring i växtverl-
den, men vi kunde dock icke pä förhand antaga, att denna
förändring skulle blifva sä stor.
^) Tili andva grupper räkna vi följande arter, hvilka uteslutande
eller rikligare sägos i trakten af den vestra hufvudelfven, l:o nordiiga:
Cerastiiim * alpestre (t. r. — m. r.), Gentiana nivalis (m. r. — o), Vero-
nica serpijUifolia var. horealis (t. r. — r.); '2:o sydliga: Montia fontana
(g. a. — r.), Ribes nigrum (t. r. — o), Peiicedaniim lyalustre (t. r. — r.)j
Typha latifolia {m. r. — o), Calla palustris (Turtola a.? — o), Phleum
pratense (m. r. — o) sarat pii sätt och vis Alisma Plantago, som väl
sägs endast vester om landrj-ggen, men ganska langt i det inre. Äfven
JRanunculus hyperhoreus anträffades uteslutande vester om landryggen, men
torde dock kunna anses hafva nägorlunda likartad utbredning; likasä
Carex loliacea (h. o. d. — r., men troligen förbisedd).
100
f) Växter i det inre landet.
Med det inre landet förstä vi här hela det omräde^
som ligger pä mera än 3 ä 4 verst frän de stora elfvarna.
Ehuru säledes tili arealen innefattande allra största delen
af värt exkursionsfält, lag det likväl i sakens natur, att vi
vida mindre skulle sysselsätta oss härmed än med de vida
mera omvexlande och lättare tillgängliga trakterna vid elf-
varna. Det enda ställe i det sä definierade omrädet, der vi
uppehöllo oss en längre tid, var, säsom framgär af beskrif-
ningen om resans gäng, Äkäslompolo. Pä hela färden frän
Sinettä tili Tengeli dröjde vi deremot blott 6 dagar, hvaraf
en Stor del ätgick tili sjelfva resan; ännii kortare var uppe-
hället pä färden genom Sieppijärvi och för öfrigt företogo
vi blott en exkursion tili det inre, nämligen frän Kolari tili
Teurajärvi. Det är säledes sjelfFallet att vara anteckningar
i detta afseende ej kunna vara fullständiga och att antalet
växter, som vi sägo i det inre mähända kunde ökas, särde-
les i Tengeli trakten, men pä andra sidan bör man komma-
ihäg, att det inre landet norrut är utomordentligt enfor-
migt (jfr ofvan p. 9), hvarjemte vi äfven här lemna ä sido'
de växter, i afseende pä hvilka observationerna ej äro fullt
öfverensstämmande. Emellertid torde det korta uppehället^
härstädes ätminstone tili nägon del hafva bidragit dertill, att
förteckningen öfver växter frän trakten närmast elfvarna är
sä mycket mera rikhaltig och att de växter vi uteslutande
sägo i de inre delarne nastan alla mäste betecknas säsom
mer eller mindre sällsynta. Hit höra:
Nympliaea alba (m. r.?), Stellaria nemonim (t. r.),
Fotentilla Tormentilla (m. r.), Circaea alpina (m. r.), Daplme
Mezereum (m. r.), Potamogeto7i sxmrganifolius (m. r.), P. lu-
cens (m, r.), P. praelongii^s (t. r.), Ooodyera repens (m. r.),
8parganium nafans (r.?), Carex ericetorum (r.), C. panicea
(m. r.), Calamagrostis epigejos (m. r.), Milmmeffusum [tr.),.
Isoetes lacustris (t. r.), /. echinospora (m. r.).
Tili dessa böra ännu läggas nägra, som vi fört tili
andra grupper (mest nordliga växter), säsom PJiaca frigida (r.)^
101
Lohella Dortmanna (sydl.), Pyrola media (sydl.), Plataii-
thera hifolia (sydl.), Luzida ])arvifiora, Carex livida, C. jal-
2mia (t. r.), C. Buxbaumä (r.), Poa caesia, Cystopteris mon-
tana, IVoodsia * hyjjerhorea (m. r.), W. glahella (m. r.) i).
Af dessa vilja vi särskildt fästa uppmärksamheten vid
Circaea alpina, Potamogeton lucens och Daplme, hvilka icke
inoin Finland gä högre mot norden, sävidt man hittills kän-
ner deras utbredning. Den förra af dessa, som vi oväntadt
nog sägo i omrädets allra nordligaste del närä Äkäsjoki pä
gränsen mot Muonioniska socken, är nämligen hittills icke
tagen hvarken inom norra eller Kajaua Österbotten, ehuru
den förekommer vid Paanajärvi i Kuusamo. (I Norge gär
den äuda tili Alten 70» O': Blytt p. 1124, jfr Schubeler p.
107.) Da den icke blommade och vi tänkte äterkomma tili
samma trakt, togo vi tyvärr icke nägot exemplar af den-
samma. Potamogeton lucens är icke tills vidare tagen längre
mot norden; dess närmaste fyndort i Finland är Pudasjärvi
(Nyberg); i Sverige uppgifves den enl. Hartman endast tili
Medelpad och i Norge tili 60*^ 5', lika litet som vi sett den
omnämd frän norra Ryssland. DapJme förekommer i det
närmaste lika högt: i Sodankylä vid Akankoski (Wahlenberg)
och enl. uppgifter meddelade af Wainio pä par andra stäl-
len, nordhgast ^/g mii norr om Kersilä; i ryskä Lappmar-
ken tili Ponoj (N. J. Fellman). Den gär i Norge tili 67« 3^
enl. Schubeler p. 110. Anmärkningsvärdt är att äfven de
tvä sistnämda togos uteslutande i nordliga delen af om-
rädet.
Växter som i de inre delarne af omrädet visa afgjordt
större freqvens äro: Nymphaea candida (h. o. d. — m. r.),
Nujphar luteum (g. a. — t. r.), N. pumilic^n (t. r. — m. r.),
Pyrola unifiora (g. a. — h. o. d.), Potamogeton rufescens
(t. r. — m. r.), Listera cordata (g. a. — r.), Botryddum
^) Skulle man alldeles uteslutande taga värt egentliga exkursions-
omräde i betraktande, skulle härtill komma Chamaedaphne calyculata
(m. 1-.), Folystichum Filix-mas (m. r.) och Mulgedium alpinum (t. r.),
hvilka just vid omrädets gränser observerats vid Torneä elf.
102
Lunaria (t. a. — m. r.), PolysficJmm sjnmtlosum (t. r. —
m. r.), Äsplenium Filix-femina (t. a. — r.).
Af dem, hvilka vi räknat tili andra grupper, kunna
dessutom föras hit: TJmlictnmi alpinum (r. — m. r.), Saxi-
fraga nivalis (r. — m. r.), Clirysosplenium tetrcmdrum
(t. r. — m. r.), Angelica archangelica (a. — h. o. d.), Mul-
gedium alpinum (t. r. — m. r.) och Carex capillaris (r. —
m. r.), af hvilka Angelica arcliangelica särskildt faller i
ögonen. En nägot ojemn utbredning med icke fullt tydligt
markerad anslutning tili denna grupp visa Melampyrum sil-
vaticum (m. a. — g. a.), Paris qvadrifolia (h. o. d. — t.
r. eli. r.), Melica nutans (t. a. — r.) och Poa nemoralis
(h. o. d. — ofullständigt utredd).
Granska- vi nu närmare dessa växter, sä möta vi främst
ett icke ringa antal vattenväxter : Nymphaeaceae, Lohelia,
Potamogetones, Sparganium natans, Isoetes arterna, hvilka
naturligtvis kunna finna sin trefnad endast i de större och
mindre sjöarne (nägra äfven i äarne) i de inre delarne.
Dernäst komma flere växter, som inom omrädet endast eller
företrädesvis observerades i lundar: Stellaria nemorum, PJiaca,
Circaea, Mulgedium alpinum, Daphne, Paris, Carex capilla-
ris, Milium, Melica, (Poa nemoralis) och Oystopteris mon-
tana. Tili dessa ansluter sig Chrysosjolenium vid källorna och
källbäckarne. Andra äter förekomma pä klippor och berg-
väggar, hvilka vi sägo att förherska kring Saivio, sädana
aro Saxifraga nivalis och de egentliga ormbunkarne. Icke
sä fä arter tillhörde uteslutande eller företrädesvis de egen-
domliga försumpningarna vid Kukasjoki, hvilka vi ofvanföre
(p. 53) hafva skildrat; hit höra TJialictrum alpinum, Po-
tentilla Tormentilla, Carex panicea, C. Buxbaumii. De tal-
rika granskogarne i trakten kring Äkäslompolo förorsaka
den större freqvenseu hos Pyrola tmiflora, Listera cordata
(och Melampyrum silvaticum'), liksom äfven Goodyera och
Carex alpina växa pä hithörande lokaler. Af de äterstäeude
äro flertalet Cliamaedapline, Pyrola media, PlatantJiera, Lu-
zula parvifiora, Carex livida, Poa caesia och Calamagrostis
epigejos funna blott en gäng, hvaraf nägra dessutom i om-
103
rädets yttersta gräns (Karhujupukka). Botrychium Luna-
rla är svär att särskilja vidare än en kort tid af sommaren,
hvarföre man icke kan fästa nägot synnerligt afseende vid
densamma, sä att den sällsynta pä torra moar förekomman-
de Carex erketorum- och den just vid de mindre vattendra-
gens stränder växande Angelica archangelica slutligen äter-
stä. Om ock säledes denna växtgnipp synes kunna för-
klaras pä grund af rent lokala förhällanden, antyder dess
förekomst i fjällens granskap dock att äfven andra förkla-
ringsgrunder böra sukas.
g) Växter vid Iiufvudelfvarna.
Redan af hvad vi tidigare nämt, kunde man vänta att
denna grupp skulle vara större än den föregäende och sä
är äfven fallet, men de omständigheter vi anfört (p, 100) äro
dock icke tillräckliga att förklara den stora öfvervigten.
Halla vi oss först tili de växter, som uteslutande iakttagits
i granskapet af hiifvudelfvarna, möter oss der en, som fö-
rekommer vid hvardera liufvudelfven pä mänga stäilen all-
mänt, nämligen Astragalus alpinus. Spridda hafva vi tvän-
ne nämligen: Diantlius superhus, hvars förekomst redan
blifvit framhällen (p, 92) och hvilken endast sägs vid Ou-
nasjoki, äfvensom Bartsia alpina (se p. 91), hvilken förekom-
mer vid bäda hufvudelfvarna, ehuru äfven företrädesvis vid
Ounasjoki, men i det inre ej sägs annat än omkring Pallas-
tunturit. Af sällsyntare växter hafva vi deremot icke min-
dre än 31, som höra hit, af hvilka dock flertalet, utom de
med * betecknade, blifvit förda tili andra grupper.
Cerastium alpiniini ^), Centaurea Oyanus,
Anthyllis Vulneraria, •■ Mulgedium sibiriciim,
Potentilla norvegica-), Hieracium - sphacelaticm, /C ^^•*'
Geum rivale, Gentiana nivalis, /^ Xo^
Älchemilla vulgaris'), ■• Veronica smtellata^), ^c^ ^^
Gnaphalium supinum, * Seeptrum Carolinum,
^) Utom omrädet vid Pallastunturit.
-) Vid Tengeli, säledes pä nägot afständ frän Torneä elf.
') Jemför sid. 91.
104
* TJtrmdaria niinor '), Typha latifolia,
Polygommi amphibium var. ter- Scirpus pauciflorus,
restris, * Eleocharis aeicularis,
F. lapathifolkm, Carex laevirostris,
Urtica tcrens, C. festiva,
Salix aurita, C. heleonastes,
Stratiotes aloides, Phleum pratense,
Triglochin palustre, Alopecuriis pratensis,
Potamogeton pusillus, Ärctophila pendulina,
* Juncus stygius, * Eqvisetum variegatum
Af växter, som vid elfvarna förekomma i större mängd
än i det inre, äro följande mycket allmänna — allmän-
na: Salix kastata (m. a. — t. a.), EriopJiorum ScJieuch-
zeri (a. — h. o. d.), Carex imiicifiora (a. — h. o. d.), Poa
annua (m. a. — h. o. d.); äfvensom följande spridda:
Drosera rotundifolia (g. a. — t. r.), Viscaria alpina (g. a.
— r.), As])erugo 'procumbens (g. a. — t. r. ^), Utricularia
intermedia (t. a. — r.) och Nardus stricta (t. a. — t. r.).
Af sällsyntare växter hör tili denna grupp endast Carex
laxa (t. r. — ^).
Af växter, som blifvit förda tili andra grupper, synas
följande äfven visa större freqvens vid elfvarna: TJialic-
trum simplex var, horealis (a. — t. r.?), Viola canina (g.
a. — r.), V. tricolor var. arvensis (t. r. — m. r.), Saginapro-
cumhens (h. o. d. — m. r.), Drosera lofigifolia (a. — r.),
Trifolium pratense (g. a. — t. r., Äkäslompolo o), Vicia crac-
ca (g. a. — r.), Oiaerophyllum Prescottii (t. r. — m. r.), Ga-
lium horeale (m. a. — t. r. *), Gnaplmlium * pilulare (h. o.
d. — r.), Crepis tectorum (t. a. — t. r. ?, Äkäslompolo o),
Veronica serpijllifolia var. horealis (t. r. — o), Pinguicu-
la vulgaris (a. — t. r.), Plantago major (inom Lappland r.
— o), Chenopodiimi alhum (a. — h. o. d.), Polygonum co7i-
^) Jemför sid. 91.
^) I Rovaniemi r. ? äfven vid Ounasjoki.
^) Förekommer endast vid Tepojärvi i Rovaniemi pä nägot större
afständ frim hufvudelfvarna och kunde derföre älVen föras tili dem som
uteslutamle förekomma vid dessa.
*j I det inre endast antecknad vid Aakenusjoki frän Mantooja
tili Kittilä.
105
volvulus (a. — t. r. ?, Äkäslompolo o), Salix vagans (a. —
t. a.), Eleocharis palustris (t. r. — m. r.), Eqvisetum scirpoi'
des (h. o. d. — r.).
Ytterligare nägra växter synas förekomma med nägot
större freqvens vid elfvarna, ehuru skilnaden i utbredning
dels är högst ringa, dels dessa växters förekomst i alla de-
lar af omrädet ej är tili fullo utredd, hvarföre vi i den föl-
jande växtförteckningen i allmänhet icke antydt olikheten.
Hit höra:
Capsella Btirsa-pastoris (a. — t. a. ?),
Cerastium vtdgatuni (a. — h. o. d.),
Spergida arvensis (a. — h. o. d.),
Eosa cinnamomea (h. o. d. — t. r.),
Epilobkmi palustre (g. a. — h. o. d.),
Galium - Vaillantii (g. a. — Ii. o. d.),
Petasites frigida (h. o. d. — t. r.).
Oxycoccus palustris (g. a. — h. o. d.),
Myosotis arvensis (a. — h. o. d.),
Pedicularis palustris (t. a. — t. v. ?),
Luzula * pallescms (h. o. d. — r. ?),
Carex limosa (m. a. — g. a. i,
Alopeciirus * fulmis (t. a. — t. r.),
Agrostis alba (m. a. — ntbredningen ej utredd),
Triticum repens (a. — ntbredningen ej utredd).
Granska vi nu alla dessa växter nägot närmare, liksom
vi gjort med föregäende grupp, sä finna vi först en i ögo-
nen fallande undergrupp, som äfven är den talrikaste, ehu-
ru i växtgeografiskt afseende af minsta värde, nämligen den
som innehäller de växter, som följa med det i trakten af
elfvarna vida mera utvecklade äkerbruket eller de i allmän-
het högre kulturförhällanden, som räda derstädes. Dylika
äro: Capsella, Viola trkolor var. arvensis, Spergula arven-
sis, Sagina pirommbens, Potentilla norvegica, Galmm * Vail-
lantii, Centaurea Cyanus, Crepis tectorum, Myosotis arven-
sis, Asperugo pirocumhens, Plantago major, Polygonum con-
volvulus, F. lapathifolium, Gienopodium album, Urtica urens,
Poa annua, Phleum pratense, Älopecurus pratensis och
Triticum repens, hvartill säkert ännu kunna räknas Cera-
stium vulgatum, Trifolium pratense, Vida Cracca, Giaero-
106
pMjllum Frescottii och Alopecurus * fulvus. Äfven Vero-
nika serpyllifolia var. horealis och Luzula * pallescens fö-
rekomma hufvudsakligen i närheten af odlingar.
Da Äkäslompolo trakten, som enligt hvad ofvan päpe-
kades, hufvudsakligen ligger tili grund för hvad vi kanna
om de inre trakterna, är omgifven af stora försumpiiingar,
hvilka alltid sanka temperaturen, är det sjelffallet att de
sydliga växterna icke skola trifvas derstädes, sä mycket mer
som den visserligen icke synnerligen stora höjdskilnaden
verkar i sanima riktning. Dessa sydliga växter mäste sä-
ledes framstä säsom förherskande kring elfvarna och hit
kunna vi räkna icke blott Viola canina och Salix vagans,
utan äfven Epilohimn palustre, Gnaijlialium * inlulare, Oxy-
coccus palustris och Pedicularis palustris, liksom kanske äfven
flere sällsyntare säsom Hieracium * sjjhacelatum, Folygonum
mnphihium var. terrestris, Salix aurita, Stratiotes aloides, Fo-
tamogeton pusillus, Typlia latifolia, Scirpus pauciflorus, Eleo-
charis palustrisy E. acicularis och Carex laevirostris. Att
denna orsak äfven mäste anses medverka tili flere af de
växters rikligare förekomst, som följa med odlingarna, be-
höfver väl knapt framhällas ^).
Af arternas allmänna utbredningsförhällanden torde
förekomsten vid elfvarna förklaras i afseende ä ArctopMla
pendulina och möjligen äfven Diantlms superhus, Galium
horeale och Alchemilla vulgaris, hvilka endast förekomma
vid den ena af hufvudelfvarna. Bättre tillgäng pä lämpliga
lokaler, hvilket alltid inom ett sä litet omräde som detta
spelar en stor roll, torde enligt var äsigt vara orsaken tili
att vi här i större mängd finna Drosera longifolia (jfr p.
98), ÄnthylUs Vulneraria (kalk), Utricularia intermedia,
U. minor, Pinguicula vulgaris, Juncus stygius, Agrostis al-
ba, Eqvisetum scirpoides och troligtvis äfven Rosa cinna-
^) I sjelfva vevket skulle man kunna tillägga unnu nugra arter t.
ex. Matricaria inodora, som observerades vid elfvarna nägot hugre mot
norr an Äkäslompolo trakten, men saknades i denna trakt. Du dessa
likviil sägos ungefär lika mycket i Tengeli trakten, som vid elfvarna,
kunna de ej föras tili denna grupp.
107
moniea, Petasites frigida, Carex laxa och C. heleonastes ;
med säkerhet väga vi dock icke pasta detta, atminstone icke
i afseende ä samtliga nu iippräknade växter.
Vi komma nu tili den i växtgeografiskt afseende in-
tressantaste undergruppen, bestäende af Viscaria alpina,
Cerastium aljnnuni, Astragalus alpinus, Mulgedium sihiri-
cum, Barfsia alinna, Sceptrum CaroUnum, EriopJiorum
Scheuchzeri, liksom den sällsynta Gentiana nivalis. Alla des-
sa växter, med undantag af den sistnämda, uppgifvas i Tor-
neä Lappmark vara allmänna inom björkregionen (Gen-
tiana spridd i alla regioner), liksom äfven, med undan-
tag af Mulgedium och Sceptrum, allmänna i fjällregio-
nen ^). I barrskogsregionen uppgifvas de flesta deremot
vara spridda (Astragalus a., Mulgedium ej uppgifven).
Man kan säledes med temligen stor säkerhet pasta att des-
sa växter frän de högre fjällen af floderna hlifvit förda lä-
gre ned. Detta framhälles äfven i afseende pä flertalet af
de uppräknade växterna redan af Wahlenberg i Flora Lap-
poniaa (Berolini 1812) ^). Emellertid uppgifver Wahlenberg
uttryckligen vid tvänne {Astragalus och Barista) att de
längs floderna rycka ned tili Akankoski (vid Kitinen),
under det vi vid elfvarna i vart omräde icke blott sä-
go dem lägre ned, flertalet ännu vid Tervo ^), och fram-
för alit nägra (Astragalus, Eriophorum och Viscaria) i vida
större mängd-*).
^) CP. La3stadius. Bidrag tili kännedomen om växtligheten i
Torneu Lappmark. Upsala 1860.
') Undantag göra endast Cerastium alpimim, Mulgedium sihiri-
cum, hvilka hvardera i sjelfva verket förekomma sällsynt, Mulgedium dess-
utom oftast mycket sparsam, äfvensom Eriophorum Scheuchzeri, som af
Wahlenberg upptages med alltför liten freqvens: „in paludosis subalpinis
parcius." Med undantag af Mulgedium upptager Wablenbei-g de öfriga
tili först antingen frän fiällryggen ellei- björkregionen.
') Undantag göra Cerastmm alpinum, Gentiana nivalis och möj-
ligen Eriophorum Scheuchzeri (antecknad vid Tolonen), hvaremot vi sä-
go den sistnämda vid Torneä elf ända tili Wanhainen liksom Astragalus;
de öfriga mötte oss vid den senare elfven pä olika ställen.
*) Endast Bartsia uppgifvcs af W. sprida sig allmänt längs flo-
derna; Sceptrum „passim freqventer", Viscaria och Astragalus h. o. d.
108
Tili dessa växter ansluta sig Salix kastata och Carex
festiva. Den förra uppgifves visserligen af Laestadius lika-
som de föregäende, men af Wahlenberg omnämnes den tili
först frän (barr)skogsregionen och torde säledes hafva sin
största spridning derstädes. Carex festiva äter, för hvars
utbredning redogjordes p. 98, uppgifves i Torneä Lappniark
förekomma sällsynt i barr-regionen ^).
Anuu äterstä nägra växter. Af dessa äro Geum riva-
le, OnapUalium siqyinum, Veronica scutellata och Triglo-
chin tagna blott pä 1 eller 2 ställen inom omrädet, men hvad
de fem öfriga: TJiaUctnmi sim]}lex var. horealis, Drosera
rotundifolia, (Carex limosa), C. imucif^ora och Nardus stric-
ta angär, kunna vi om dem blott än eugäng päpeka, att
de antecknats med större freqvens vid elfvarna än i det
inre.
h) Växter iiied likartad utbreduiug.
Redan p. 86 namde vi huru mänga växter, som höra
tili denna grupp; här mä blott tilläggas, att af de 133 väx-
ter, som inom omrädet äro antecknade säsom mycket all-
männa — allmänna, höra 88 eller omkring 2/3 hit. Tillägger
man dem, hvilkas utbredning är nägoilunda likartad, hvilka
äro 14, fär man 102 eller i det närmaste Vs af helaantalet,
hvarföre vegetationen i sin helhet är vida mer likartad, än man
kunde förmoda pä grund af det stora antal växter, som visa
olikartad utbredning i de olika delarne af omrädet, sä myc-
ket mer som dessa växter med likartad utbredning förekom-
ma ymnigt pä flertalet ständorter. Mycket allmänna — all-
männa i alla delar af omrädet antecknades:
Banunculus repens, Trollius europaeus,
B. acris, Caltha palustris,
^) Äfven Phyllodoce caerulea, hvilken, säsom redan päpekadea p.
89, inom värt egentliga exkursionsomräde sägs blott vid Torneä elf (re-
dan frän Jerisjärvi norrut är den ymnig äfven pä smärre kullar i det inre
och derföre ej furd tili denna grupp), ansluter sig i viss män i
de pä sin förekomst inom omrädet tili de uppräknade växterna.
109
Thlaspi arvense,
Silene inftata,
Stellaria media,
St. graminea,
Geranium silvaticum,
Spiraea Uimaria,
Rubus arcticus,
B. Cliamaemorus,
Comarnm palustre,
Epilobium angustifolium,
Cornus suecica,
Linnaea borealis,
Ächillea Millefolium,
Antennaria dioica,
Solidago Virgaurea,
Carduus crispus,
Taraxacum officinale,
Myrtillus nigra,
Yaccinium vitis-idaea,
Andromeda polifolia,
Pyrola secunda,
Euphrasia officinaUs,
Trientalis europaea,
Rumex acctosella,
Polygonum avicidare,
Empetrum nignim,
Salix phylicaefolia,
Betula nana,
Majanthemum bifolium,
Jiincus filiformis,
Luzula pllosa,
L. multiflora,
Eriophorum angustifolium,
Ca7'ex globularis,
C. vaginata,
C. vulgaris,
Anthoxanthum odoratum,
Aira caespitosa,
A. flexuosa,
Festuca ovina,
Poa pratensis,
Lycopodium annotinum,
Equisetum arvense,
E. * limosum.
Phegopteris Dryopteris.
Spridda med lika freqvens öfverallt:
Cardamine pratensis, Rumex domesticus,
Primus Padus, Salix caprea,
Sorbus Aucuparia, Lycopodium clavatum.
Dä en stor mängd växter icke med samma lätthet kun-
na iakttagas alla tider pä äret, sä är det sjelffallet att man
vissa tider endast med viss reservation kan uttala sig om
deras freqvens, om man äfven kan konstatera att de före-
komma. I sammanhang med dessa iipptaga vi nägra an-
dra, hvilkas förekomst visar obetydliga variationer (nägra
med större men oregelbundna variationer ingä äfven, men
deras utbredning beskrifves) och fä hit säsom mycket all-
männa eller allmänna föras:
Brassica campestris,
Parnassia palustris,
Rubus saxatilis.
Callitriche verna,
Cerefolium silvestre ^),
Galium palustre,
^) Äkäslompolo etc. a., K\tt\\il ky rkohy a., ej observeradvid Alakylä-
Helppi, Rovaniemi t. a.; Turtola och Pello troligtvis a.?, Kolari g. a.?,
dessutom nägra enstaka observationer.
110
Calluna vulgaris,
Myrtillus uliginosa,
Oxycoccus * microcarpus,
Pyrola niinor,
Menyanthes trifoliata '■),
Bhinanthus minor,
Folygonum viviparum,
Salix Lapponum,
Eriophorum vaginatum,
Ganska allmänt — här och der förekommande (tili nä-
gon del mcvjligen sällsynta):
Carex canescens,
C. chordorrhiza,
Festuca ruhra,
Abies excelsa-),
Pinus silvestris,
Juniperus communis,
Jjycopodium complanatuni,
Eqvisetum pratense,
E. silvaticiim.
Nasturtiiim palustre,
Hippuris vulgaris,
Rihes rubrum.
Galium trifidiim ^),
Valeriana officinalis,
Gnaphalium silvaticiim Q{x;^. 96),
Cirsium heterophyllmn,
Naumburgia thyrsiflora,
De mer eller mindre sällsynta växter, som höra hit.
saknas naturligtvis i allmänhet i iiägon del af omrädet, i
hvilket afseende vi hänvisa tili förteckningen och här en-
dast uppräkna desamma :
Populus tremula,
Salix myrtilloides,
Alnus incana,
Scheuchzeria pahistris,
Carex filiformis,
C. irrigua,
C. loliacea (jfr p. 91 och 99),
Phegopteris polypodioides.
Rammcidus hyperboreus,
Actaea spicata,
NiipJiar intermedium (jfr p.
Erysimum hieradifolinm
p. 91),
Subularia aqvatica,
Saxifraga Hirculiis,
Epilobium davuricum (jfr p.
Callitriche autumnalis,
Pyrola rotimdifolia,
97),
(jfr
97),
Utricularia vulgaris,
Salix nigricans,
Potamogeton natans,
Corallorrhiza innata,
Or eilis maculata,
Carex tenella,
BotrycJmim ternatiim,
Eqvisetum hiemale (jfr p. 91),
Polypodium vulgare,
Polystichum Filix-mas(j fr p. 101 ).
Nägra arter visa visserligen smärre variationer i sin
utbredning, men dock ej sä stora att vi i allmänhet ansett
nödigt att i förteckningen päpeka dessa variationer, hvar-
^) Vid Tornesx elf endast t. a.
-) Frän Turtola — Koskenniemi antecknad säsom a., eljest m. a.
■■') Kring Kittilä kyrkoby h. o. d.. Alakylä etc. t. a., Kolari ym-
nig vid kapellansbolet, Äkäslompolo h. o. d.? eller allmännare; Tervo
m. r., Raanujärvi; vissa tider omöjlig att särskilja.
111
emot vi raed reservation omnämt dem vid respektive grup-
per. tili livilka vi hänvisa. Hit höra af allmännare växter:
Capsella Bursa-pastoris, Veronica longifolia,
Cerastium vulgatmn, Melampyrum silvaticum,
Spergula arven sis, Carex limosa,
Galimn uliginostmi, Agrostis vulgaris,
Ledmn 2)ahistre, A. alba ?,
Myosotis arvensis, A. canina ?;
äfvensom spridda (ocli sällsynta) :
Bamincnlus auricomus, Scutellaria galerkulata,
R. reptans, Utricularia intermedia,
Barharea stricta (t. r.), Paris qvadrifolia,
Rosa cinnamomea, Luzula - pallescens,
Epilohimn palustre, Eriophonmi alpinum,
Myriophyllum alternifloriim, Scirpiis lacustris,
Galium * Vaillantii, HierocMoe horealis{n{hi:ojemn),
Petasites frigida, Alopecurus ^ fulvus,
Myosotis arvensis, Melica nutatis,
Pedictdaris pahistris, Poa nemoralis.
Slutligen hafva vi, säsom redan päpekades, ansett oss
lämpligast böra tili denna griipp föra äfven de växter, som
vissa tider ej alls kunde särskiljas och andra tider äter vo-
ro afslagna, hvilket isynnerhet gäller vissa gräs, hvarföre
deras utbredniog är högst osäker. Hit höra i främsta rum-
met: Agrostis canina och A. horealis, hvilka af oss för-
vexlats, dock torde A. horealis med säkerhet tillhöra de nord-
liga delarne af omrädet, imder det A. canina mähända är
sydlig. Vidare mäste vi säsom osäkra i afseende ä sin iit-
bredning anse samtliga Hieracia, med undantag af H. *
spliacelatimi, H. aljnnum och H. iwenantlioides, detta sä
mycket mer som vi af dessa tagit endast ett fätal exemplar.
och fä vi för öfrigt hänvisa tili den af prof. J. P. Norrhn
uppgjorda förteckningen öfver detta slägte. Öfriga arter
äro pä anförda skäl endast i vissa större delar af omrädet
osäkra tili siu utbredning. Hit höra af allmänna växter:
Tiola epipsila (södra delen af omrädet),
Melampyrum pratense (Turtola — Kolari),
Galeopsis versicolor \
G. Tetrahit f o™"'Jl'g''^ ^^^ sUrskilja furrän i Kittilä,
112
Fotamogeton gramineus (Turtola— Kolari— Äkäslompolo),
Carex ampuUacea (Turtola — Kolari),
C. caespitosa (Rovaniemi— Tengeli),
C. acuta (Turtola — Kolari),
C. aqvatilis (Turtola— Kolari),
Phleuni alpinum (Turtola— Kolari),
Calamagrostis lapponica (Turtola — Kolari— Äkäslompolo),
C. stricta (fullt bestämbar blott i Kittilä),
C. phragmitoides (bestämbar blott i Kittilä och Rovaniemi);
äfvensom af spridda och sällsynta:
Fotamogeton perfoliatus (Turtola— Kolari),
Sparganium natans (Turtola— Kolari— Äkäslompolo— Kittilä),
Sp. minimum (Turtola — Kolari — Äkäslompolo, der den dook knapt finnes),
Baldingera arundinacea (bestämbar blott i Rovaniemi och delvis i Kittilä),
Molinia caerulea (Turtola — Kolari — Äkäslompolo),
Foa scrotina (Turtola— Kolari ').
De olika gruppernas storlek framgär för öfrigt bäst af
följande tabell. I denna liksom i den följande betecknas
de växter, som förekomma m. a. (fqq.) och a. (fq.) säsom
allmänna, de som förekomma g. a. eli. t. a. (st. fq.) och h.
o. d. (p.) säsom spridda samt slutligen de som äro t. r. (st.
r.), r. (r.) och m. r. (rr.) säsom sällsynta. Hvarje växt är
upptagen under den högsta freqvensgrad under hvilken den
förekommer i nägon större del af omrädet.
^) Äf växter, som pä grund af hvad vi observerat fördes tili andra
grupper, kunde nägra äfven räknas hit. Sädana äro främst Agrostis al-
ba och Triticum repens (se just ofvan), äfvensom Carex vesicaria, C.
jimcella, Foa trivialis, P. nemoralis, Calamagrostis lanceolata och Agro-
stis vulgaris. I afseende pä nägra andra kritiska slägten märkes att vi ansett
alla Thalictra inom omrädet säsom hörande tili samma art; de egentli-
gen kritiska Epilobia höra alla tili samma grupp, hvarfure blott den re-
lativa freqvensen är osäker, deremot äro Stellariae i vissa delar af omrä-
det försummade. Vid resp. växter päpekas dessutom nägra andra fall.
113
Grupp.
Dicotyledo-
neae.
Monocoty-
ledoneae.
Gym-
nosper-
meae.
Fillces.
¥
Proc"
af hela
antalet.
>
K
5'
P
"2
1:1
cc
r
f
3
F
>
3
f
f
>
B'
a
l
g?
1
Fjällväxter •
Nordliga
Ostliga
Sydliga ..••
, Vestliga
I det inre ^) •
Vid elfvarna
')
Likartade tili
sin utbred-
ning ')
4
3
5
6
2
2
59
9
2
20
4
4
30
3
16
^l
3
6
4
20
2
2
1
3
32
1
3
5
3
1
14
1
9
7
15
3
8
3
6
—
3
1
1
1
7
1
1
2
2
2
1 14
3 44
1 23
2 67
— 12
3! 25
1 18
4 177
3,7
11,6
6,1
17,6
3,2
6,6 1
4,7
1
46,6
Summa
81
72
72
40
27
52
3
1
9
8
15
380
100,1
Här hafva endast de arter blifvit räknade tili de 7
första grupperna, hvilka afgjort ansluta sig tili den ifräga-
varande griippen, hvaremot de växter, hvilkas utbredning fö-
reter endast mindre afvikelser frän den likartade, räknats
tili den sista. Medräknar man deremot dessa växter tili hvar
sin af de föregäende grupperna, ställer sig resultatet sälunda:
Grupp.
Dicotyledo-
neae.
Monocoty-
ledoneae.
Gym-
nosper-
meae.
Filices.
CCI
F
Proc.
af hela
antalet.
>
^:
3
F
SP
g?
c
F
>
5"
F
cp
ai
F
1 i'
F p»
f
pl
G-
F
3
S-
F
m
ä.
f"
CD
F
Fjällväxter •
Nordliga • • •
Ostliga
4
4
6
9
3
3
16
2
2
2
1
5
1
9
7
-
1
1
1
1
1
2
1
3
1
14
45
27
3,7
11,8-
7,1
^) Härtill kunde lägga? af den som räknats tili andra grupper:
13 noj-dliga, 2 ostliga ooh 3 sydliga växter.
2) Härtill kunde läggas frän andra grupper : 6 nordliga, 7 ostliga,
25 sydliga och 5 vestliga.
3) Häraf 30 arter och varieteter med osäker utbredning, hvaraf
äter 11 Hieracia. 8
114
Sydliga
Vestliga
I det inre ^)
Vid elfvarna
')
Likartade tili
sin utbred-
ning ^) • • • •
Summa
51
81
72
19
27
40
27
52
4 145
15 380
18,9
4,2
8,7
38,2
100
Det som genast faller i ögonen, da inan betraktar of-
vanstäende tabell, är det riuga antalet växter, hvilka hafva
olika utbredning at Öster och vester (sifirorna visa större
olikhet emellan det inre landet och elfvarna); da härtill ännu
kommer att äfven denna olikhet, enligt hvad ofvan päpekades,
ätminstone delvis beror af lokala förhällanden och de vig-
tigaste af de ostliga karaktersväxterna gä ända tili Torneä elf,
sä kan man med säkerhet pasta, att omrädet icJce bör delas
i riMningen frän Öster tili vester. Deremot angifva de Sto-
ra tai, som beteckna omrädets sydliga och nordliga växter,
att omrädet i denna riktning ej är likartadt, utan bör de-
las mellan tvä botaniska provinser. Under det i fiertalet
fall de botaniska provinsernas gränser skarpt markeras ge-
nom omrädets konfiguration (jfr t. ex. Wainio 1. c. p. 106),
är detta här icke fallet, utan särdeles vid elfvarna bibehäl-
ler trakten hela tiden imgefär samma utseende (se ofvan
p. G). Äfven växternas utbredning visar här inga skarpa
gränser, utan den ena af de sydliga växterna upphör dä,
den andra dä, och likartadt är förhällandet med tillkomsten
af de nordliga arterna. Redan tidigare har den botaniska
gränsen emellan Österbotten och Lappmarkeu dragits sä
att den, utgäende frän Naamijokis inäöde i Torneä elf nä-
got söder om Koskenniemi, men norr om Pello, sträcker sig
at o. n. o., tili dess den sammanfaller med gränsen emellan
i
Liksom ä föresräende sida.
115
Kittilä och Rovaniemi och säledes skär Ounasjoki nägot norr
cm Lohiniva. I sjelfva verket har denna gräns flera för-
delar framför alla andra möjliga. Uti rent växtgeografiskt afse-
ende förtjenar kauske främst att nämnas förekomsten af Cliae-
rophyllum Prescottii just norr cm denna gräns bäde vid
Koskenniemi och terni, ymnig vid Sieppijärvi. OnodeaStru-
tliiopte7'is mötte oss vid Pello och L. L. Laestadius uppgifver att
detta ställe är nordgränsen för Lytli7'um. Äfven vid Lohi-
niva, t. o. m. emellan detta ställe och den pä kartan upp-
dragna gränsen, sägs Onoclea ^), dessutom Bhinantlms ma-
jor ymnig och Polygo7ium lapathifolmm ^). I det inre kan-
na vi icke de trakter genom hvilka denna gräns gär, men
vilja dock päpeka att den i det närmaste sammanfaller med
nordgränsen för Lobelia ^). Denna gräns är äfven den en-
da, som stär i nägot sammanhang med omrädets konfigura-
tion, i det att de kullar som utgöra fortsättningen af Ten-
geli sjöarnes kuperade region, sträcka sig ända fram tili
Pello (se ofvan p. 7) *).
De närmaste trakter pä finska sidan, öfver hvilka nog-
grannare undersökningar i botaniskt afseende föreligga, äro
Inari Lappmark och Kuusamo, men hvardera äro alltför
längt aflägsna, för att en jemförelse emellan dem och det nu skil-
drade omrädet skulle vara synnerligen upplysande. Äfven pä
svenska sidan kanna vi icke nägot med detta fullt jemför-
ligt omräde, som skulle hafva blifvit utförligare behand-
*) Den är dock af Waiiiio observerad i Sodankylä inom Lapp-
marken.
^) Juncus bufonitis, som inom Lappmarken var förkrympt, säga
här hug och stor; äfven Geiim rivale mötte Iiär. Batrachium Jietero-
phyllum aftog i ymnighet omedelbart norr om gränsen.
') Af öfriga mera anmärkningsvärda växter gär Calla palustris
nägot längre, d. v. s. tili Sieppijärvi.
*) Tilläggas mä, att leran uppgafs gä ät norr just tili Lohiniva.
116
ladt^), hvarföre vi här inskränka oss tili att päpeka, det de för
Sveriges flora främmande Cliaeropliyllum PrescotUi ocli Chci'
maedaplme calycidata gä ända tili Torneä elf fden senare
dock just söder om värt exkursionsomräde i Öfvertorneä
socken nägot norr om Hirstiö gästgifveri).
Enligt häfdvunnen praxis bifogas här en tabell öfver
de olika familjernas artrikedom och utbrednings förhällanden.
Häraf framgär bl. a. att Monokotyledoneae förhälla sig tili
Dikotyledoi/eae säsom 1: 1,84; tillägger man underarter och
anmärkningsvärdare varieteter blir förhällandet 1: 1,9; ta-
ger man äter endast de allmänna arterna i betraktande
blir förhällandet 1: 1,9 8; i hvarje händelse är säledes an-
talet af Monokotyledoneae jemförelsevis ovauligt stort (jfr
t. ex. Hooker i Transact. of Linn, Soc. voi. XXIII p. 275).
EmbryojjJiytae.
1^
g?
CQ
1 P
B
B
2 <
18
42
12,84
8
35
10,7
10
32
9,79
6
18
5,5
3
12
3,67
3
12
3,67
2
12
3,67
4
11
3,36
4
10
3,06
Cyperaceae • • ■
Gramineae • • •
Compositae'^) •
Bicornes
Banunculaceae
Personatae
Salicineae
Senticosae
Alsinaceae
^) Det omnide, som behandlas af Backman &Holm (jfr. p. 97),är
alltiör vidstrnckt och särskildt synes granvegionen i de angränsande de-
larne af Vesterbotten hafva blifvit knapphiindigt behandlad; sa är en-
ligt fövfattarens egen utsago äfven fallet i C. P. Laestadii ofvan omnäm-
da arbete. Trakten mellan Kalix och Torneu elfvars nedre lopp, skil-
drad af O. R. Fries, är säsom kusttrakt alUför mycket afvikande.
=*) Häraf Mieracia resp. 2, 3, G eller tillsammans 11.
117
Emhryophytae.
a
"S
oi
ei
f
tr, o
§ S
4
3
2
2
3
4
9
9
2,75
2,7 5
5
1
2
8
2,45
1
1
6
8
2,45
2
4
1
7
2,14
2
3
2
7
2,14
1
2
4
7
2,14
—
1
6
7
2,14
3
2
—
5
1,53
1
2
2
5
1,53
—
—
5
5
1,53
2
1
1
4
1,22
1
2
1
4
1,22
—
2
2
4
1,22
2
1
—
3
0,92
2
1
—
3
0,92
2
1
3
0,92
1
2
—
3
0,92
1
—
2
3
0,92
—
—
3
3
0,92
1
1
—
2
0,61
1
■ —
1
2
0,61
1
2
1
2
2
0,61
0,61
_
1
1
2
0,61
_
1
1
2
0,61
—
1
1
2
0,61
—
—
2
2
0,61
—
—
0,31
_
—
0,31
—
0,31
—
0,31
0,31
—
—
0,31
0,31
—
1
1
—
0,31
0,31
—
1
—
0,31
Polygonaceae •
Cruciferae
Juncaceae
Potamogetoueae
Umbellatae
Papilionaceae • •
Onagraceae • • •
Orchideae
Riibiaceae
Lentibulariaceae
T3'phaceae
Violaceae
Silenaceae
Nymphaeaceae •
Betulaceae
Labiatae
Droseraceae • • •
Boragineae • • •
Asparageae • • • •
Saxifragaceae • •
Primulaceae • • •
Gentianaceae • •
Callitricbineae •
Halorageae • • • •
Grossulariaceae
Urticaceae
Juncagineae • • •
Alismaceae
Geraniaceae • • •
Cornaceae
Caprifoliaceae •
Campanulaceae
Clienopodiaceae
Empetraceae • • •
Araceae
Drupaceae
Pomaceae
Lythraceae
118
Emhryophytae.
Portulacaceae • •
Valerianaceae • •
Lobeliaceae
Polemoniaceae •
Plantagineae • • •
Nartheciaceae • •
Elatineae
Rhamnaceae • • •
Thymelaeaceae
Hydro charideae
Sumina
119 95
Gymnospermeae.
Coniferae
FU
Polypodiaceae •
Eqvisetaceae • • •
Lycopodiaceae •
Ophioglossaceae
Isoeteae
Summa | 8
113
32
7 1 14
29
Säledes äro:
Dikotyledoneae
Monokotyledoneae •
Gymnospermeae • • •
Filices
Summa
79
71
62
212
40
24
51
115
3
3
8
7
14
29
130 1
102
127
3591)1
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
100,07
41,38
24,14
20,69
6,9
6,9
100,01
59,05
32,03
0,84
8,08
100
1) Tvä arter: Thalictrum flammi och CallitricJie polymorpha fin-
nas dessutom ganska sannolikt inom omrädet, ehuru ej med säkei-het pä-
träffade. Deremot togs Botrychium lanceolatum af oss derstädes, ehu-
ru exeraplaret var förlagdt och först patriiffades, dä ofvanstuende ta-
bell vedan vav färdig att tryckas, hvarföre ej heller denna växt ingär i
tabellen. Summan af arter utgör sfdedes minst 360, hvaraf 30 Filices. —
Pu tabellerna p. 113 och 114 höv Botrychium lanceolatum tilläggas bland
sällsynta, sydliga vUxter, liksom p. 97 not. 4 bland växter, som inom
Finland tills vidare icke äro antecknade högre mQ,t norden.
119
Emhryopliytae.
Läggas liärtill liybrider:
Dikotyledoneae
uuclerarter ocL. anmärknings-
värdare varieteter med frän
hiifvudarten afvikande nt-
bredning :
Dikotyledoneae
Monokotyledoneae
Gymnospermeae
Filices
Stamma
erhällas summorna:
Dikotj^ledoueae
Monokotyledoneae
Gymnospermeae
Filices
Summa snmmarum
1
133
15
21
225
119
4
32
108 1 138
380*)
Slutligen är det oss en kär pligt att offentligen bety-
ga vär tacksamhet för lierrar Prof. J, P. Norrlin, som
godhetsfullt bestämt alla de insamlade Hieracia och upp-
gjort förteckningen öfver dem; Prof. Th. Saelan, som be-
stämt de kritiska Eiyilohia o. s. v., samt D:r Osw. Kihl-
man, som granskat nägra andra former, hvarom vid resp.
växter är närmare antecknadt. Detta har värit sä mycket
mera af behofvet päkalladt, som samlingarna, säsom tili
största delen inlemnade tili Universitetets botaniska miiseum,
värit förvarade i Helsingfors, ocli den af oss, som haft sig
förelagt att uppgöra växtförteckningen, flere är värit bosatt
pä annan ort.
^) Häraf 3 Hieracia: H. vulgatum * irriguum, H. rigiclum -
crepidifolium ocli H. umbellatmn - arctophila.
-) Jfr p. 113 och 114. Gnaphalium uliginosum och Polemonium caeru-
leum (hufvudartevna) finnas dessutora möjligtvis inom omrädet.
Dicotyledoueae.
Thalictrum simplex L. var. horeaUs (F. Nyi.). In Lapponia
fq. et saepe copiose in pratis et coUibus ripariis
ad flumina Muoniojoki, Ounasjoki, Aakenusjoki.
In Ostrobottnia p. ad duo illa ilumina, etiam ad
Harrila et Portimo. Variat filamentis antherarum
tum rubris tum albis et aliqvando TJi. rarifloro
simillimum, quare etiam in Medd. VIII plantam
TJi. rariflonim var. horealem appellavimus. TJi.
fiavum L. forsitan ad Ounasjoki prope pagum
Kittilä invenias, cum autem ibi essemus, nondum
florescebat, qva re incertum.
Th. alpinum L. B.; Kittilä: ad Kukasjoki et Aakenusjoki co-
piose in paludibus etc, inde a lacu Kukasjärvi
ad rivura Sapukkaoja, sed non in vicinitate mon-
tis Aakenustunturi, etiam ad pontem, qui est in
fluvio Aakenusjoki juxta pagum Kittilä.
Ranunculus repens L. Fq. — Fqq. et saepe copiose in agris
praecipue incultis etc. Var. liirsuta Koch qvoqve
est lecta.
R. acris L. Fqq.; in pratis et agris incultis saepe copiose.
R. auricomus L. St Fq. — P. in pratis et parcius ad ripas.
R. hyperboreus Kottb. Br.; Kolari: ad deversorium Sieppi-
järvi ad fontem; Öfvertorneä: prope deversorium
Vanhainen in fossa viae.
R. Flammula L. var. reptans (L.) St. fq. et interdum praecipue
ad flumen Torneä copiose in ripis.
R. lapponicus L. P. — St. fq., nonnunqvam satis cop. in
silvis turfosis. In par. Rovaniemi probabiliter
propter anni tempus nobis haud obviam.
121
Batrachiuni heterophyllum S. F. Gray. Fq^q^. et copiosissime
in fluviis, excepta par. Kittilä, ubi rarius esse vi-
detur.
Trollius europaeus L. Fqq. et saepe copiosissime praecipue
in collis ripariis et pratis siccioribus.
Caltha palustris L. Fqq. praecipue in pratis uliginosis etc.
per totum territorium.
Actaea spicata L. Rr.; Muonioniska: prope Kautujärvi ad
Äkäsjoki; Kittilä: ad Paahtakallio prope Helppi;
Rovaniemi: ad Kaaranes. Qvoniara fructus maturi
non erant, utrum var. erythrocarpa esset, necne,
haud discerni potiiit.
Nymphaea alba L. Certa tantum e Pessanlompolo (= au-
stralis pars lacus Miekojärvi) in par. Rovaniemi.
N. candida Casp., Somm. P. in lacubus et fluviis minori-
bus, parcissime in majoribus et tantum prope
pagum Kittilä in iiumine Ounasjoki observata.
Ad pag. Alakylä etiam in stagno i).
Var. minor DC. Rovaniemi: in fluvio Mäntyjoki.
Nuphar luteum (L.) Sm. P. — St. Fq. in lacubus et fluviis
minoribus.
Var. minor Hart m., ut nobis videtur, Br.; Kittilä:
Alakylä in lacu parvo; Kolari: Sieppijärvi in lacu
superiore.
X N. intermedium Led. Rr.; Alajääskä et Pessanlompolo in
par. Rovaniemi.
N. pumilum (Timm.j DC. St. R. in aqvis; Kittilä: Kukas-
joki prope Kukasjärvi, Aakenusjoki, Ounasjoki
prope pagum Kittilä (ster. et inc); Rovaniemi:
Sonkkajärvi, Mäntyjoki et Mäntyjärvi; Öfvertor-
neä: Raanujärvi, Kaaranes et Wietonen. Speci-
mina e Raanujärvi et Äkäslompolo stigmate multi-
radiato a N. immilo typico differre nuntiavit O.
Kihlman.
^) In annotationibus hanc N. biradiatam Somm. appellavimus, sed
epec. reportatum (ex Alakylä) ad N. candidam pertinere declaravit Th.
Seelan.
122
Barbarea stricta Andrz. St R.; Kittilä: circa pagiim ejus-
dem nominis in ripis et praecipue in pratis ad
Aakenusjoki; Kolari: Yllässaari, inter Niesa et
Ylläsjoki, ad fiuvium Torneä prope "VVäylänpää;
denique in vicinitate pagi Turtola; e Rovaniemi
reportavit M. Brenner.
Nasturtium palustre D C. P., sed parce in ripis et fossis.
Cardamine praiensis L. P. in ripis et parcius in pratis uli-
ginosis.
Eryslmum hieraciifollum L. In Lapponia r.; Kittilä: in multis
pratis siccioribus ad Aakenusjoki, in pago Kittilä
etiam in agro; Kolari: cum Anthylli Vulneraria
infra rupes calcarias contra Huukki.
E. cheiranthoides L. In Ostroljottnia r. in agris; Öfvertorneä:
Pello ; Rovaniemi : Tarkiainen et Paavola in pago
Sonkkajärvi.
Brasslca campestris L. St. Fq. — Fq. in agris in toto terri-
torio.
Subularia aqvatica L. B. in aqvis; Kittilä: in pago prope
praedium Torvinen; Öfvertorneä: Raanujärvi, Kaa-
ranes, Harrila et Portimojärvi.
Thiaspi arvense (L.) Fq. in agris et aliis locis cultis.
Capsella Bursa-pastoris (L.) Med. Fq. et copiose ad babita-
cula; non autem in agris, nisi in parte maxime
meridionali.
Viola canina L. In Lapponia st. r. esse videtur et tantum
prope fluvia majora provenit, ut ad fiuvium Tor-
neä circa Koskenniemi, Lappea et Kolari (plur.
loc); ad fiuvium Ounasjoki circa Kankkonen et
Alakylä, deniqve sat copiose ad Paabtakallio ; in
Ostrobottnia st. fq.
V. palustris L. Fq. in pratis uliginosis etc, excepta parte
boreali, ubi modo p. inventa et seqvente mul-
to parcior.
V. epipsila Led. (V. suecica Fr.^ Fq. — Fqq. et praeci-
pue ad fontes saepe copiose, sed etiam in pratis,
ad ripas etc. in toto territorio.
123
V. fricolor L. var. arvensis (Murr.). B.; Kolari: Jokijalka
in agro inculto; Kovaniemi: Tarkiainen, Tervo et
Mänt}'järvi in agris. Sine dubio etiam in par.
Öfvertorneä, qvamvis non annotata.
Drosera longifolia L. In vicinitate pagi Kittilä fq. et copiose
in paliidibus, etiam in sacell. Kolari multis locis,
ceteroqvin autem raro nobis obviam.
Var. pusilla Kihlman. Anteckningar om Horan
i Inari Lappmark p. 96 ex ipso. Circa pagum
Kittilä st. fq. cum superiore; Kolari: inter Sieppi-
järvi et Lompolo; Rovaniemi: Alajääskä et Tervo.
In Medd. VIII nomine Dr. longifolia ohovata M. & K.
Or. rotundifolia L. St fq. in turfosis et paludibus, sed in
nonnullis plagis, ut in vicinitate Äkäslompolo
(et in par. Rovaniemi) tantum st. r. nobis obviam.
Parnassia palustris L. Fq. — Fqq. in collibus praecipue
ripariis, ad fontes (interdum satis cop.) et in sil-
vis mixtis totius territorii.
Viscaria alpina (L.) G. Don. Ad flumina majora p. — st.
fq. in collibus ripariis, ceteroqvin r.; Muonio-
niska: Saivio ad Äkäsjoki; Turtola: in monta
Korpivaara; Öfvertorneä pr op e Raanujärvi ; deni-
qve parte suecica in monte Pullinki copiose.
Melandriiim silvestre (S c h k u h r) Roehl. Rr. et verisimiliter
modo efieratum: Kittilä: prope templum pauca
individua in fimeto; Öfvertorneä: Raunujärvi ad
molam aqvariam,
Silene inflata Sm. Fq. praecipue in agris, sed etiam in aliis
cultis in toto territorio.
Dianthus superbus L. Kittilä: rr. in pago ad viam; in parte
boreali par, Rovaniemi r. ad Alajääskä; in parte
meridionali hujus paroeciae autem p. in collibus
ripariis et interdum, ut ad Otti prope Tarkiai-
nen, copiose.
Cerastium alpinum L. B.; Kittilä: ad pagum ejusdem nomi-
nis; Kolari: Yllässaari et Jokijalka in campis gra-
minosis; Öfvertorneä: Pello ad ripam.
124
C. vulgatum L. Fq. in campis graminosis etc.
*alpestre (Lindbl.) B.; Kittilä: ad pag. ejusdem
nominis et ad Kukasjärvi ; Kolari: in insula Yl-
lässaari et ad pag. Jokijalka plur. loc. in campis
graminosis interdum satis cop. Sine dubio etiam
in aliis partibus, qvamvis fieri non potuerit, ut
discerneretur.
Stellaria nemorum L. St JR. ad rivulos et fontes Lapponiae;
Kittilä: ad Kukasjärvi pluribus locis saepeqve co-
piose, in vicinitate montis Aakenustunturi; Kolari:
Äkäsjoki ad 'Jouhisuanto et Kenttäniemi, deniqve
prope Kellostapuli copiose.
Stellaria media (L.) Cyrill. Fqq. et copiose — copiosissime
in agris et aliis locis cultis per totum territorium.
St. graminea L. Fq. in campis graminosis etc. totius terri-
torii.
St. crassifolia Ehrh. var. stilaljnna Ha rt m. B.; Kittilä:
Aakenustunturi ad rivulum, in paludibus inter
pagum Kittilä et montem Levitunturi, Kankkonen
in palude; Kolari: Äkäsjoki ad Jouhisuanto circa
fontes.
St. Friesiana Ser. St. B. in nemorosis esse videtur; Kolari:
Pudas; Rovaniemi: ad Lohiniva, Mäntyjoki et
Tervo; Öfvertorneä: Raanujärvi ad molas, Koju-
maa et Turtola, fortasse etiam ad Wanhainen.
Var. alj)estris (F r.). Lecta tantum in Kolari prope
Jokijalka, sed sine dubio etiam aliis locis inda-
ganda.
St. borealis Bigel. In Lapponia p. — st, r. praecipue ad
fontes; in Ostrobottnia rr. et tantum in Rova-
niemi: ad Lohiniva et Mäntyjärvi visa, fortasse
propter anni tempus; specimina hujus generis
recensuit O. Kihlman.
Sagina procumbens L. In Lapponia rr. et tantum prope
Niesajoki in sacell. Kolari observata; par. Rova-
niemi etiam rr. et tantum ad Tervo, sed in par.
Öfvertorneä plur. locis ad vias etc. obviam.
125
Spergula arvensis L. Fq. et saepe copiose in agris.
Elatine Hydroplper L. Br.; Öfvertorneä: in ripa lacus Por-
timojärvi prope serratrinam.
Geranium silvaticum L. Fq. et interdum copiose in campis
herbidis, lucis etc. per totum territoriiim.
Var. parviflora Hart m. annotata ad Äkäsjoensuu et
Jokijalka in sacell. Kolari, sed sine dubio multis
locis adest.
Rhamnus Frangula L. Er.; Öfvertorneä: prope ripam in in-
sula qnadam minima lacus Miekojärvi paruni su-
pra circulum polarem,
Anthyllis Vulneraria L. Br.; Kolari: ad rupes calcarias con-
tra Huukki (cfr Norrlin j,Berättelse i anledning
af en tili Torneä Lappmark verkstäld natural-
historisk resa"^ Not. XIII p. 269). E Kittilä Nii-
livaara baud procul a territorio reportavit C. E.
Soldan.
Trifolium pratense L. In parte boreali Lapponiae quam vi-
sitavimus r. et in par. Kittilä tantuni prope tem-
pluni nobis obviam; Kolari in vicinitate montium
interiorum non observatum, sed ad Jokijalka et
abhinc ad meridiem versus jam in pluribus locis
cultis occurrit. In parte boreali par. Rovaniemi
p., sed in plagis magis australibus saltem st. fq.
Tr. repens L Fq. in cultis et campis, excepta parte maxime
boreali, ubi st. fq. esse videtur.
Astragalus alpinus L. In collibus ripariis praecipue sicciori-
bus ad ambo flumina majora st. fq. ( — fq.) et
interdum satis copiose, sed in parte interiore non
observatus.
Phaca frigida L. E.; Kittilä: copiose ad fluvium Kukas-
joki saltem inter rivos Liukujoki et Sapukka-
oja in nemorosis etc.
Lathyrus paiustris L. In pratis ripariis Lapponiae st. r.;
Kittilä: ad Aakenusjoki baud procul a pago Kit-
tilä. Kaukkonen et Paabtakallio ; Kolari: prope
Siukkooja, Jokijalka et Joubisuanto ad fluvium
126
Akäsjoki, Naamijoki quibusdam locis, Väkevämaa
ad flumen Torneä; st. fq. in parte meridionali
ejus territorii Ostrobottniae, quod visitavimus,
etiam ad Turtola annotatus.
Vicia Cracca L. In vicinitate fluminis Torneä praecipue in
collibus ripariis st. fq., sed ad flumen Ounas-
joki tantum e Kittilä: Alakylä; Rovaniemi: Ala-
jääskä annotata; in parte interiore ad Kolari:
Sieppijärvi, Naamijoki et uno loco prope Äkäs-
lompolo; Öfvertorneä: ad JRaanujärvi et Portimo
occurrit.
Prunus Padus L. P. in tota regione, sed maximam partem
humilis.
Spiraea Uimaria L. Fg^q. ( — Fci.) in campis et pratis etc. per
totum territorium.
Rubus idaeus L. In parte meridionali st. fq., ad septentrio-
nes versus usqve ad Sieppijärvi et Lappea in
sacell. Kolari i)i'ocedit; jam ad Hietanen in eadem
paroecia copiose; fructus maturos autem non pro-
creat supra Ilaanujärvi in par. Öfvertorneä, ubi
paucissimos legimus.
R. saxatilis L. Fgi. (~ St. fq.) in campis, ad rupes et ripas,
in silvis piniferis, lucis etc. in toto territorio;
fructus maturos saltem in parte boreali non vi-
dimus.
X R. castoreus Laost. jBr.; Kittilä: ad Kukas- et Aakenus-
joki nonnullis locis, ut in vicinitate declivitatis
occidentalis montis Aakenustunturi, haud procul a
pago Kittilä in calcariis, et ad Paahtakallio ; Rova-
niemi : ad Lohiniva.
R. arcticus L. Fq. in campis, ad rupes et parcius ad ripas,
fontes etc. per totum territorium; fructus autem
rari et supra Lohiniva in par. Rovaniemi haud
visi.
R. Chamaemorus L. Fqq. variis locis per totum territorium et
saepe copiose in sphagnetis; fructus optimi ma-
turescunt.
127
Comarum palustre L. Fqg^. in pratis uliginosis praecipue ripa-
riis (interduin satis copiose), iit etiam ad ripas
et fontes, in sphagnetis et qvamvis pleriimqve
parcius in paludibus et abieguis turfosis totius
territorii.
Potentilla Tormentilla Neck. iir.; Kittilä: ad Kukasjoki piope
Kukasjärvi sat copiose in turfoso subpaludoso.
P. norvegica L. H. et semper parce in agris praecipue in-
cultis; Kolari: Mona (unum spec. tantum visum)
et Jokijalka; Rovaniemi: Tolonen, Tarkiainen et
Tervo; Öfvertorneä: Tengeli.
Geum rivale L. Rr.; Rovaniemi: Lohiniva ad rivulum scatu-
riginosum (sterile); Öfvertorneä: prope pagum Tur-
tola (Hult).
Rosa cinnamomea L. P. ad ripas fiuviorum praecipue majorum.
Alchemilla vulgaris L. Tantum in vicinitate fluvii Torneä anno-
tata; Kolari: ad Simu, prope Mona, ad Niesa-
joki, Lappea ; Turtola : in pago ejusdem nominis,
sed parce.
Sorbus Aucuparia L. St Fq.; semper fere humilis et fruti-
cosus, fiores tamen profert.
Epilobium angustifolium L. Fqq. et interdum copiose variis
locis per totum territorium.
E. palustre L. St. fq. in pratis praecipue uliginosis, ut etiam
in abiegnis turfosis, ad fontes, in collibus ripariis
(parce) etc. in toto territorio.
E. aisinefolium X palustre Sccl., Hauskn. i) Br.; Kittilä:
prope Isovaara in fonte.
E. davuricum F i s c h. (E. linearc F r. liaud M ii h 1 e n b.)
Br.; Rovaniemi: Tervo in abiegno turfoso.
E. anagallidifolium L a m. (E. alinmmi L. ex. p. 2) B. ad
fontes esse videtur et tantum e Kolari : Akäsjoki
reportatum.
^) Hanc, ut etiam species seqventes hujus generis, determinavit Th.
Sselan.
^) Planta, qvam in Medd. VIII E. alpimim appellavimus, saltem
maximam partem ad E. Hornemanni referenda est.
128
E. aisinefollum Vili. (E. origanifolium La m., quo nomine
in Medd. VIII occurrit). In scaturiginibus partis
borealis st. r.: annotatum e Muonioniska: prope
Kutuniva; Kolari: Jouhisuanto, ambo ad fluvium
Akäsjoki; Kittilä: in vicinitate lacus Kukasjärvi,
infra moutem Aakenustunturi et prope Isovaara;
Rovaniemi: Lohiniva. Specimina ad Jouhisuanto,
Kukasjärvi et Lohiniva lecta reportavimus. E
Kittilä Niilivaara extra territorium reportavit C.
E. Soldan.
E. Hornemanni Reich. Ex annotationibus nomine E. alpi-
num (ut etiam in Medd. VIII) P. — St. fq. in
scaturiginibus, uliginosis etc, etsi non in omni-
bus partibus praecipue ad meridiem versus anno-
tatum. Specimina in Kolari: ad Kenttäniemen-
niskanoja, Äkäslompolo et Jouhisuannonvaara (f.
immila) lecta, ad hanc speciem referenda, repor-
tavimus. E Rovaniemi: Palovaara extra territo-
rium reportavit M. Brenner.
Species hujus generis, excepto E. angustifoUo, vere
et prima aestate haud poterant discerni, qva
re incerti sumus, qvam late sint dispersae.
E. Hornemanni tamen freqventiorem esse qvam
E. alsinefolium et E. anagallidifolium credideri-
mus, qvamvis anno 1877 in Fennia vix distinc-
tum.
Circaea alpina L. Br.; ad fines sacell. Kolari et par. Muonio-
niska prope Akäsjoki contra Rautujärvi in um-
broso.
Hippurls vulgaris L. St Fq. et interdum satis copiose in
aqvis. Maximam partem f. fiuviatilem (Web.)
refert.
Myriophyllum alternifiorum L. F. et saepius copiose in fluviis
et majoribus et minoribus.
Callitriche vernalis Koch. St Fq. (— Fq.) ad aqvas; var. rep-
tans et minima (Hop pe) saepissime inveniuntur.
Crediraus etiam C. polymorpliam Lönnr. in flu-
129
vio Akäsjoki prope Saivio in par. Muonioniska
compluribus locis vidisse, sed spec. nondum satis
evoluta.
C. autumnalis L.Kittilä: prope pagum ejusdem nominis in flu-
mine Ounasjoki; Rovaniemi: Tervo etiam in Ounas-
joki; Öfvertorneä: in lacu Isovietonen prope con-
fiuentem lacum Raanujärvi, et in Portimojärvi, de-
niqve ad Pello in flumine Torneä; fortasse pluri-
bus locis in fluminibus, etsi facile neglecta.
Lythrum Salicaria L. Tantum in parte australi ad ripas;
Öfvertorneä: Raanujärvi, Kaaranes, Harrila, Por-
timo, fortasse etiam ad Turtola. j,Ad ö. Tornense
usqve ad Pello''"': L. L. Laestadius, Loca paral-
lela plantarum N. A. R. Soc. Se. Ups. XL Up-
sala 1839, p. 295.
Nlontia fontana L. In par. Öfvertorneä p. — st. fq., cetero-
qvin r. — st. r.
Ribes nigrum L. In Lapponia rr.; Öfvertorneä: ad Lapin-
lahti inter Koskenniemi et Lappea (Tapojoki);
Ostrobottnia in Turtola: ad pagum ejusdem no-
minis freqventior qvam seqvens, etiam ad Pello;
Öfvertorneä: supra Portimo, ad Kantomaa et,
qvemadmodum describunt incolae, fortasse ad la-
cum Miekojärvi.
R. rubrum L. P. ( — St. E.) per totum territorium.
Saxifraga nivalis L. B. in rupibus; Muonioniska: ad Akäs-
joki inter Saivio et Kutuniva; Kittilä: in Paalita-
kallio inter Alakylä et Helppi copiose; Rovaniemi:
Hepokallio et Ristikallio.
S. Hirculus L. R.; Kittilä: in palude inter Levitunturi et
pagum Kittilä; Öfvertorneä: satis copiose in sphag-
neto Anttolanvuoma prope montera Karhujupukka,
incolae hanc etiam in loco paludoso vicinitatis
esse indicaverunt.
Chrysosplenium tetrandum (Lund) Th Fr. R. in scaturigi-
nibus Lapponiae; Muonioniska: contra Rautujärvi,
130
haud prociil a Kutuniva ad septeutriones versus;
Kolari: prope Äkäslompolo, Jouhisuanto, haec ora-
nia ad fluvium Äkäsjoki: Kittilä: prope pagum
ejusdem nominis.
Angelica Archangelica L. St Fq. ad ripas fluviorum et ri-
vorum, praecipue in Lapponia, ubi in interiore
parta fq. obviam.
A. silvestris L. In Ostrobottnia p. — st. fq.; in Lapponia
aiitem r. ad ripas et in silvis frondosis ; Kolari:
Koskenniemi et Kojomaa ad Naamijoki, sed iilte-
rius non observata.
Peucedanum palustre (L.) Moench. B. in pratis paludosis
et ad ripas iiliginosas ; Rovaniemi : Tolonen ad
Mäntyjärvi et Haukijärvi; Turtola. (Etiam e sa-
cell. Kolari annotatum, sed nimis juvene et in-
certum).
Chaerophyllum Prescottii DC. In Lapponia st. r. ; Kittilä: e
pago ejusdem nominis usqve ad Kankkonen st.
fq. in collibus herbidis et interdum in agris : Ko-
lari: Sieppijärvi (satis copiose) in locis cultis, Kos-
kenniemi ad stabula.
Cerefolium silvestre (L.) Bess. Fq. in collibus et locis cultis,
parcius in lucis ; in nonnullis partibus tamen aut
non esse aut rarius inveniri videtur; cfr supra p. 109.
Cicuta virosa L. In Lapponia r. ; Kittilä: Alakylä copiose
in stagno; Kolari: Naamijoki compluribus locis in
ripa, Monaoja et Rautujärvi ad Äkäsjoki; quae his
duobus locis videbatur nimis juvenis et fortasse
varietas erät; in Ostrobottnia p. in ripis.
Var. angustifolia (Kit.). R. in paludibus; Kittilä: prope
pagum ad septeutriones versus haud procul a
flumine Ounasjoki et ad Kankkonen; Kolari: in-
ter Sieppijärvi et Lombola; Rovaniemi: Alajääskä.
Carum Carvi L. In Lapponia p. circa domos et in locis cultis;
(in vicinitate pag. Kittilä r.); in Ostrobottnia st. fq.
Cornus suecica L. Fqq. et saepe copiose ubiqve.
131
Linnaea borealis L. Ftj. in silvis totius territorii, parcius
etiam locis apertis.
Galium boreale L. In par. Kittilä fqq. et copiose variis lo-
cis, fq. in par. Rovaniemi, sed in ceteris parti-
bus omnino non visum.
G. uliginosum L. Fq. — Fqq. et copiose ubiqve.
G. palustre L. Fq. — St. Fq. et interdum satis copiose in
pratis et ripis, ut etiam ad fontes.
G. trifidum L. In pratis praecipiie uliginosis P. in maxima
parte territorii, qvamvis nonnullis plagis rarius,
aliis (ut circa Alakylä et Äkäslompolo?) autem
freqventius nobis obviam; cfr siipra p. 110.
G. Aparine L. * Vaillantii DC. St. fq. in agris.
Valeriana otticinalis J-i. cnrnx^LX. samhucifolia (Mi k.). St. Fq.
ad ripas fliiviorum et amnium in toto territorio.
Achillea Millefolium L. Fq. — Fqq. et interdum satis copiose
in campis, collibus etc. per totuni territorium.
Matricaria Inodora L. In Lapponia rr. et parcissime ad pa-
gos Kittilä et Kolari locis cultis inventa ; in Ostro-
bottnia autem st. r., — p. praecipue in agris sa-
cellaniae Turtola, sed etiam, qvamvis rarior, in par.
Rovaniemi ad pag. Tervo et ad Paavola in pago
Sonkkajärvi.
Tanacetum vulgare L. St. Fq. ad vias et ripas arenosas us-
qve ad Kolari et pag. Lohiniva in par. Rovaniemi
ad septentriones versus. (Martins Du Spitzberg
au Sahara p. 191 fines boreales jam prope Pello
esse contendit.)
Gnaphallum uliginosum L. *^;?7?<7rtr6 Wahlenb. In Lapponia
r, ; Kittilä : Kankkonen et Alakylä in viis et ad
ripas; in Ostrobottnia p. etiam locis cultis. In parte
meridionali fortasse etiam forma typica adest,
qvamvis non reportata.
Gn. silvaticum L. St. Fq. ad loca cult-a praecipue in parte meri-
dionali, ubi etiam in silva inventum, etiam circa
pag. Kittilä.
132
6n. norvegicum Gun n. Ad pedes montium subalpinorum fq.
et copiose, ceteroqvin r. in parte maxime boreali,
ubi ad ripas lacus Kukasjärvi et fluvii Ounasjoki
(prope pagum Kittilä) inventum.
Gn. supinum L. Br.; Kolari: prope pag. Jokijalka in pascuo.
Var. fiisca (Se op.), Rr.; Kittilä: prope Levitunturi in
loco deusto ad viam, qvae ad pagum Kittilä ducit.
Antennaria dioica (L.) Gaertn. Fqq. et copiose fere ubique.
Solidago Virgaurea L. Fqq. et copiosissirae ubiqve.
Var. lai)ponica Wahlenb. in montibus subalpinis.
Erigeron elongatus Led.,Hartm. P. saltem in Lapponia in-
veniri videtur. Rovaniemi: Tervo.
E. acris L. In Lapponia r. ; Kittilä: ad Kankkonen et Ala-
kylä compluribus locis; Kolari: ad Jokijalka (?); in
Ostrobottnia st. fq. in campis et collibus.
Petasites frigida (L.) Fr. St B. — P. in turfosis ad rivulos;
saepius copiose, sed sterilis.
Cirsium heterophyllum (L.) Ali. St. Fq. praecipue in vicini-
tate aqvarum.
Carduus crispus L. Fq. et saepe copiose in agris et aliis
locis cultis per totum territorium.
Saussurea alpina (L.) DC. In paludibus firmioribus et in abieg-
nis praecipue turfosis partis maxime borealis st.
fq. et saepe copiose, sed citra Kittilä, Kukasjärvi et
Äkäsjoki non observata, nisi in vicinitate montis
Airi vaara contra Kolari parte suecica.
Centaurea Cyanus L. Rr. in agro secalino ad pagum Tervo
in par. Rovaniemi. In par. Kittilä inveniri anno-
tavit Th. Sffilan.
Mulgedium alpinum (L.) Les s. St. R. in nemoribus Lappo-
niae: sub Kellostapuli, circa Pyhätunturi, ad Äkäs-
joki prope Rautujärvi; ad Kukasjärvi etiam in
declivi humido fertili. Etiam parte suecica in
monte Pullinki.
M. sibiricum (L.) Les s. R. ad ripas fluviorum Ounasjoki
prope Kittilä, Alakylä et Tervo, ad Muoniojoki
prope Jokijalka etiam in agro inculto.
133
Taraxacum officinale (Webo Wigg. Fq. in toto territorio.
Praecipue ad domos et in campis herbidis viget,
sed etiam ad fontes et, qvamvis parcius, in agris
incultis, pratis uliginosis et silvis mixtis annotatum.
In nonnullis collibus herbidis fertilibusqve insu-
lae Yllässaari ejusqve vicinitate in sacell. Kolari
copiose formam hujiis plantae vidimus, quae sqva-
mis involucri fere omnibus, praecipue autem inte-
rioribus, corniculatis, extimis plerumqve erectis, raro
appressis, non autem declinatis, fructibus magis
scabris, a forma typica diöert. Qvamvis transi-
tus ad formam typicam non omnino desunt, jam
procul statura magis robusta, calathidiis majori-
bus, cornibus praecipue in gemmis apparentibus
et, nisi fallimur, colore floruni nonnihil palli-
diore distingui poterat, qvam ob rem ei nomen
var. horealis interim proponere audeamus.
Hieracium O neglectum * sphacelatum Norrl. Br.; Kittilä in
pago ejusdem nominis 2). In Rovaniemi ad Tervo
etiam annotatum, sed tantum folia vidimus, cur
valde incertum.
H. alpinum L. In montibus subalpinis fq., sed ceteroquin
st. r.; Kittilä: ad Helppi; Kolari: prope Äkäslom-
polo, Mona, Akäsjoensuu et ad Lappea; Rova-
niemi: infra Ristikallio ad ripam fluvii Ounasjoki
prope Korinte. — Var. insignior (nigro-glandulosa)
e Muotkavaara in par. Muonioniska extra territo-
rium est reportata.
H. murorum L. ,,Fq." ex annotationibus. — Specimina tan-
') Omnes hujus generis formas deterininavit J. P. Norrlin. Hoe
loco addere liceat nos in territorio nostro nuUum H. Pilosella vidisse. —
Pilosella laticeps Norrl. Adnot. I pag. 58, in Pallastunturit lecta est an-
notatione: in superiore reg. subalpina satis abundanter (sed, nisi falli-
mur, loco satis angusto) nondum florens ^'^|^^1■, sed gemmae floriferae sa-
tis numerosae. Specimen lectum, qvamvis valde juvenile, maxime evolu-
tum erät.
2) Cfr Norrlin, 1. c, p. 163.
134
tum unico loco extra territorium ad Muotkavaara
in par. Muonioniska, suut lecta i^ paraholkum in
H. M. F.).
H. caesium Fr. ^ Ad Äkäslompolo et Haakka in sacell. Kolari.
H. vulgatum Fr. „Passiin in toto territorio" sec. annot. Spe-
cimina sunt reportata ex Helppi in par. Kittilä ad
marg. agri (* lucidum H. M. F.), Alajääskä in
par. Rovaniemi (var. praecedentis) et ad Lainio-
tunturi in silva subturfosa (* irrigmim Auctt.
Fenn.).
H. pseudo-lapponicum (Fr.) {* dolahratum H. M. F.) var. Kit-
tilä ad Aakenusjoki.
H. sparsifollum Lindeb. (vei gothicimi) var. Unicum speci-
men ad Tervo in par. Rovaniemi est lectum.
H. rigidum Ha rt m. „St. fq. in collibus herbidis in Kittilä et
Rovaniemi" sec. annot., at specimina desunt.
* rrepidifolimn H. M. F. Kittilä: adtemplum in coUe sicco,
Paahtaoja in ripa, Helppi (f. tenuescens). Forma
valde recedens e Kolari: Lappea est reportata.
H. crocatum Fr. Geuuinum haud est lectum; formae sat in-
signes ad H. strictmn Lindeb. vei reticulatum
Lindeb. acced. ad Kankkonen in par. Kittilä in
colle sicco et ad Tervo in par. Rovaniemi in
prato sicco occurrunt. Specimen subsimile quoque
ad Naamijoki in sacell. Kolari est lectum. Ceterum
e nonnullis aliis locis (Helppi, Alajääskä, Sinettä)
annotatum.
H. prenanthoides Vili. f. Specimen unicum juvenile lectum
in monte Pyhätunturi ad fines inter Kittilä et
Kolari, in declivibus versus Lainiotunturi et Py-
häjärvi.
H. umbellatum L. „St. fq." Specimina desunt.
* ardophila F r. var. (vei forsit. propria subsp.) li"
neale H. M. F. Kittilä: Paahtaoja ad ripam flu-
vii Ounasjoki.
Crepis tectorum L. P. — St. Fq. interdum copiose in agris
praecipue incultis frequentior ad meridiem ver-
1W
sus; in inferiore tantuin pago Kittilä observata
ne(|ve circa lacuin Äkäslompolo.
Leontodon autumnalis L. Sf. fq. vei fq. in collibus et pratis, ad
ripas et domos etc, paroeciis Kittilä et Rovaniemi
exceptis, ubi hanc plantam non vidimus supra
paguni Tervo, cujus in vicinitate copiose inveni-
tur. Edv. Nylander e Kittilä reportavit.
Campanula rotundifolia L. In collis herbidis et pratis siccio-
ribus; in par. Kittilä fqq.; par. Rovaniemi fq.
(etiam ad ripas annotata), sed ceteroqvin st. r.
Lobelia Dortmanna L. In lacubus partis raeridionalis p. visa.
Calluna vulgaris Salisb. Fqq. (— i^g.^ per totum territorium;
in ericetis et pinetis saepe copiosissime, non au-
tem in omnibus plagis e. gr. in Kolari, ceteroqvin
satis copiose in rupibus et minore copia in mon-
tibus subalpinis, silvis mixtis frondosisqve, ut etiam
in campis, non autem in turlbsis; f. alhiflora Öf-
vertorneä: prope Raanujärvi.
Myrtillus uliginosa (L.) Drej. Fqq. fere ubiqve per totum
territorium, fructus copiosissimi.
M. nigra G il ib. Fqq. et copiosissime variis locis per totum
territorium, uberrime fructificat.
Vaccinium Vitis-idaea L. Fqq. et copiosissime variis locis per
totum territorium; fructus adhuc vere et prima
aestate copiosi et tunc optimi.
Oxycoccus palustris Pe rs. P. — St. Fq. in paludibus aliis-
qve locis paludosis in toto territorio.
* mkrocarpus Turcz. Fq. — Fqq. in turfosis et spha-
gnetis per totum territorium.
Arctostaphylos Uva-ursi (L.) Spreng. In pinetis aliisqve locis
arenosis etc. ; in vicinitate f lum. Torneä, ubi tales
loci abundant, fq. — fqq. saepeqve copiose, ad
f lum. Ounasjoki p.
A. alpina (L.) Spreng. In omnibus montibus subalpinis („tun-
turit") fqq. et copiose, extra eos tantum rarissime
adscendit; Muoniouiska: ad Saivio in pineto;
136
Kolari: ad Äkäslompolo, ubi in campo gramiuoso
sterilis parce obviam.
Chamaedaphne calyculata (L.) Moench. Br.; Rovaniemi: ad
Sonkkajärvi in loco subturfoso. Vide etiam su-
pra pp, 12 et 116.
Andromeda polifolia L. Fqq. praecipue in sphagnetis et tur-
fosis, ubi saepe copiose ( — copiosissime), cetero-
qvin in paludibus, pratis uliginosis etc. per totiim
territorium.
Phyllodoce caerulea (L.) Bab. i^r.; Kolari: in Yllässaari prope
Lanta in pineto nuper caeso.
Azalea procumbens L. R. In montibus subalpinis Lainiotun-
turi et Pyhätunturi, ubi copiose crescit et ad la-
tera in regionem silvaticam descendit.
Ledum palustre L. Fqq. — Fq. et in turfosis saepius co-
piose, ceteroqvin in silvis omnis generis, in sphag-
netis rupibusqve, ut etiam in pascuis etc. per totum
territorium.
Pyrola rotundifolia L. St. R.; Kittilä: prope Lainiotunturi,
ad lacum Pyhäjärvi, ad fluvios Kukas- et Aake-
nusjoki complur. locis paludosis; Kolari: ad
viam, qvae a Jokijalka ad Teurajärvi ducit, prope
Manaoja, Kuivasvaara ad fluv. Äkäsjoki, prope
Äkäslompolo; Rovaniemi: prope Sonkkajärvi. E
Kittilä etiam adest inter plautas ab E. Nylander
lectas. — Specimina ad Pyhäjärvi et Kukasjoki
lecta stylo breviore subrecto differunt et ex illo
loco viva P. mediae prope similia erant.
P. chiorantha Sw. Rv. et tantum in silvis coniferis Ostro-
bottniae ; Turtola : Korpivaara ; Öfvertorneä : Kar-
hujupukka.
P. media Sw. Rr.; Rovaniemi: Karhujupukka in abiegno.
P. minor L. St. Fq. — Fq. in silvis, sed interdum, qvamvis
parcius, etiam in campis per totum territorium.
P. secunda L. Fq. in silvis et, qvamvis parcius, in abiegnis
turfosis per totum territorium.
137
P. uniflora L. P. in silvis; in vicinitate montiiim subalpi-
norum circa Äkäslompolo freqventior.
Gentiana nivalis L. Rr.; Kolari: Lappea et nostra opinione
etiam ad Hietanen prope flumen Torneä; speci-
mina ex hoe loco autem omnino deflorata, qvare
a G. amarella L. non certe distingui poterant.
Menyanthes trifoliata L. Fq. — Fqq. et interdura copiosis-
sime in locis uliginosis et aqvosis.
Polemonium caeruleum L. vav. camjmnulata Th. Fr. In pratis
siccioribus etc. in parte boreali st.« fq. ; in par.
Rovaniemi rarior, sed in par. Öfvertorneä non
annotata, fortasse propter anni tempus, qvo ibi
fiiimus; M. Brenner e Palovaara in sacell. Ka-
runki et Edv. Nylander e Rovaniemi reportaverunt.
In formam typicam sensim transit et ea qvidem
specimina, qvae e Kittilä reportata sunt, formam
intermediam ostendunt.
Myosotis caespitosa C. F. Shcultz. F. sed plerumqve par-
cius ad ripas et in pratis uliginosis.
M. arvensis (L.) Ali. St. Fq. — Fq. in agris aliisqve locis
cultis totius territorii.
Asperugo procumbens L. St. Fq. et saepe copiose in agris et
interdum in aliis locis cultis, excepta par. Rova-
niemi, ubi nescimus an rara sit ; etiara in interiore
parte rarescit.
Veronica longifolia L. cum f. Linnaei Hart m. Fq. — Fqq.
in toto territorio. Ad ripas et in pratis sicciori-
bus copiose vei copiosissime, in agris incultis,
collibus herbidis et graminosis st. fq., etiam ad
fontes et in agris annotata.
V. scutellata L. Rr.; Kittilä; Alakylä; Kolari: Jokijalka non-
nullis locis in pratis uliginosis.
Var. villosa Schum. Er.; Kolari: Yllässaari prope
Mona in prato paludoso.
V. serpyllifolia L. In Ostrobottnia p. in v-iis uliginosis et
ad ripas; usqve ad Sieppijärvi in sacell. Kolari
ad septentriones versus procedit.
138
Var. horealis Laest. In viis uliginosis et agris in-
ciiltis Lapponiae st. r. ; Kittilä : prope f luvium
Aakeniisjoki in via et prope Isovaara; Kolari:
complur. loc. in vicinitate pag. Jokijalka. Forma
nostra cum typis ab ipso Locstadio missis con-
gruit : calix et caulis semper hirti, folia superiora
quoqve subliirta; insignis certe varietas.
Bartsia alpina L. P. in collibus ripariis etc. ; freqventior in
vicinitate fluminis Ounasjoki qvam fluminis Tor-
neä, ubi non infra Kieksisvaara annotata. In inte-
riore parte autem nobis non obviam, nisi extra terri-
torium. In illo monte Aavasaxa ad fluvium Tor-
neä infra territorium inveniri contendit Acerbi,
Voyage au Cap-Nord. Tom II. Paris 1804 p. 170.
,,Secus fl. Kemense [in qvod Ounasjoki intiuit] eLap-
pouia per Rovaniemi usqve ad ostium progreditur" :
F. Hellström, In distributionem vegetationis per
Ostrobothniam collectanea. Helsingfors 1846 p. 22.
Euphrasia officinalis L. F(jq. et saepe copiose in toto terri-
torio, praecipue in campis, sed etiam ad ripas et
in silvis mixtis annotata.
Rhinanthus major E hr h. In Ostrobottnia st. r. in campis
(etiam ad domos) usqve ad Lohiniva in par. Ro-
vaniemi. Th. Saelan e Kittilä spec. reportavit,
qvod in H. M. F. asservatur. Spec. nostrum est
var. Alectroloplms Poli.
Rh. minor Ehrh. Fq. — Fqq. et saepe copiose in campis et
pratis per totum territorium (etiam ad fontes et
in turfosis parcior annotatus) .
Sceptrum Carolinum (L.) Hartm. St. R. et parce ad ripas et
in pratis humidis; Kolari: prope Lappea, Väke-
vämaa, ad Ylläsjoki et in Yllässaari; Kittilä: ad
Ounasjoki prope pagum Kittilä et infra Paahta-
kallio; Rovaniemi: ad Tervo.
Pedicularis lapponica L. P. et saepe copiose in silvis frondo-
sis humidis, abiegnis etiam turfosis, et praecipue
in virgultis; ad meridiem versus usqve ad Pello
139
in par, Öfvertorneä et Meltaus in par. Rovaniemi
annotata,
P. palustris L. St. Fq. in pratis uliginosis et paludosis, iit
etiam in paludibus.
Nlelampyrum pratense L. Fq. — F(jq. interdum copiose in
silvis et, qvamvis parcius, in campis herbidis.
M. silvaticum L. Fq. in silvis praecipue abietinis, sed etiam
in campis herbidis.
Scuteilaria galericulata L. P. — St. Fq. in ripis et, qvamvis
parcius, in pratis paludosis et parce ad fontes.
Galeopsis versicolor Curt. Fqq. et copiose in agris et aliis
locis cultis per totum territorium.
6. Tetrahit L. Fqq. et copiose in agris et qvamvis plerumqve
parcius aliis locis cultis per totum territorium.
Utricularia vulgaris L. E. In flumine ^Ounasjoki infra pagum
Kittilä; Kolari: Sieppijärvi in ambobus lacubus;
Öfvertorneä: ad Kaaranes in lacu Miekojärvi (?),
Harrila in lacu Pessanlompolo. Sterilis tan-
tum visa.
U. intermedia Hayne. P. — St. Fq. in paludibus, sed steri-
lis tantum.
U. minor L. Br. et sterilis tantum in palude ad pag. Kit-
tilä prope viam liaud procul a flumine Ounasjoki;
Kolari: prope Jokijalka.
Pinguicula vulgaris L. St. Fq. — Fq. et saepe copiose ad ri-
pas et in paludibus, ut etiam ad fontes praecipue
circa pagum Kittilä.
P. villosa L. P in spbagnetis et aliis turfosis, ut etiam in
abiegnis. In vicinitate pag. Jokijalka in Kolari
(fq.) inveniri annotata, aliis autem plagis e. gr
circa Kittilä rara esse videtur.
Naumburgia thyrsifiora (L.) Reich. St. Fq. et saepe copiose
ad ripas et stagna.
Trientalis europaea L. Fq. — Fqq. variis locis per totum ter
ritorium.
Plantago major L. In Lapponia r.; Kittilä: ad Kaukkonen
ad ripam (fortasse etiam in pago Kittilä?); Ko-
140
lari: Yllässaari. In Ostrobottuia st. fq. — fq. in
viis etc.
Chenopodium album L. ¥([. iuterdum copiose in agris et par-
cius in aliis locis cultis ; ad septentriones versus et
praecipue in interiore parte freqventia minuitur.
Rumex Hippolapathum Fr. Kittilä: prope pagum ejusdem
nominis, circa Alakylä nonnullis locis; Kolari: st.
fq. circa Jokijalka in pratis uliginosis, sed in inte-
riore parte r. prope Äkäslompolo ad fines par. Muo-
nioniska; Rovaniemi: p. ; Ofvertorneä: Raanujärvi,
Kaaranes, Portimo, deniqve ad Turtola. Ad Kit-
tilä Niilivaara in vicinitate territorii inveniri an-
notavit Th. Saelan.
R. domesticus Hartm. P. sed parce in locis cultis totius ter-
ritorii.
R. acetosa L. Tantum ad pagum Turtola nobis obviam: ex-
tra territorium nostrum lecta ad Soukkaniemi in
par. Muonioniska ad ripam lacus Äkäsjärvi, e quo
loco ad var. alpestrem Hartm. valde accedens.
R. acetosella L. Pgg. et interdum copiose in campis grami-
nosis, minore copia locis cultis et parcius in silvis
per totum territorium.
Polygonum Convolvulus L. St. Fq. — Fq. in agris. In vicini-
tate lacus Äkäslompolo non autem nobis obviam.
P. viviparum L. Fq. — Fqq. per totum territorium. In cam-
pis herbidis et ad ripas interdum copiose, etiam
in locis cultis et pratis, ad fontes etc. annotatum.
P. amphibium L. var. terrestris Reich. B. in ripis; Kit-
tilä: Alakylä parcissime et sterile; Turtola: Pello
sat copiose et florens; Rovaniemi: Tervo. — For-
mam typicam ad Kittilä Niilivaara in vicinitate
territorii inveniri annotavit Th. Saelan.
P. lapathifolium Ait. B.; Rovaniemi: Lohiniva ad domos et
Uurtamo ad ripam.
Var. incana (F. W. Schmidt). Ofvertorneä: Vanhai-
nen in agro.
P. aviculare L. Fqq. et copiosissime in locis cultis, praeci-
pue ad domos per totum territorium.
141
Daphne Mezereum L. Rr. in lucis; Kittilä: Aakenusjoki prope
Mantooja et Sapiikkaoja.
Empetrum nigrum L. Fqq. per totum territorium. In monti-
bus subalpinis saepe copiose, interdum etiam in
rupibus humidis et silvis coniferis; in turfosis
freqvens, ceteroqvm in silvis mixtis, collibus prae-
cipue ripariis etc, obviam.
Urtica dioica L, In locis cultis Lapponiae st. r.; Kolari: prope
templiim, in pago Jokijalka, et ad Äkäsjoki prope
Äkäslompolo; Kittilä: Kukasjärvi, in pago Kittilä
et ad Kankkonen; Ostrobottnia p., praecipue in
par. Öfvertorneä. Credimus etiam TJ. urentem L.
ad Turtola in pago ejusdem nominis nos vidisse, sed
non certi sumus, Cum superiore Th. Sa?lan banc
speciem e Kittilä annotavit; adest etiam in Muo-
nio (A. J. Malmberg in H. M. F.).
Populus tremula L. St. Fq., cum aliis arboribus semper
fere mixta; interdum etiam arboves altae.
Salix pentandra L. In Lapponia r.-rr.; Kolari: Yläsjoki et
prope AkäslomiJolo; Kittilä: ad ripam rivuli Sa-
pukkaoja. In Ostrobottnia in Kovanienii tantum
ad Tervo et Sinettajoki annotata; Öfvertorneä: p.
— st. fq.
S. caprea L. St. Fq. in silvis per totum territorium, sed in
partibus borealibus plerumqve humilis. Surculi
etiam in campis et rupibus.
S. aurita L. Br. et tantum in parte australi; Rovaniemi •'
Tervo; Öfvertorneä: in vicinitate pagi Turtola.
S. vagans And. « Uuida (Wahlenb.). St. Fq. — Fq. in toto
territorio; ad septentriones versus frequentia mi-
nuitur. Praecipue in silvis mixtis, sed etiam, qvam-
vis parcius, in silvis coniferis, turfosis, paludi-
bus (parce) et campis annotata.
Var. cinerascens Walilenb. In Lapponia p. vei ma-
jore freqventia obvenit, ut circa pag. Jokijalka
freqventior fere est qvam forma typica, sed ad
meridiem versus subito rarescit. Rovaniemi: ad
142
Lohiniva et in vicinitate lacus Sonkkajärvi; Öf-
vertorneä: ad viam inter Mänty et Raanujärvi et
deniqve prope templum sacell. Turtola annotata,
his qvoqve locis una vei singiilae frutices. For-
mae ad typicam plus minusve vergentes nullo
modo desunt.
S. myrtilloides L. St. Fq. (— F.) per totum territorium in
salicetis, paludibus et turfosis; circa pag. Tur-
tola usqve ad 3 pedes alta.
S. nigricans Sm. Tantum in lucis in vicinitate montis Yl-
lästunturi in sacell. Kolari, ubi satis copiose et
usqve ad 20 pedes alta occurrit, et ad Tolonen
in par. Rovaniemi in silva mixta nobis obviam.
Aliquot frutices sat altas huic fortasse proxi-
mas, sed non typicas, etiam inter Turtola et Pel-
lo vidimus,
S. phylicaefolia L. Fciq. per totum territorium et saepe sali-
ceta densissima formans, ut etiam variis aliis lo-
cis obviam. Formae ad var. «zcyatem (W ah Ien b.)
accedentes compluribus locis sunt, sed typicam
majaleni non nisi ad fluvium Ylläsjoki in sacell.
Kolari legimus.
S. hastata L. Saltem fq. saepeqve copiose ad fiumina totius
territorii aut saltem Lapponiae ; in iuteriore parte
tantum st. fq. et rainore copia obviam.
S. Lapponum L. Fq. — Fqq. per totum territorium praeci-
pue ad ripas fluviorum, ubi saepe copiose, sed
etiam in silvis etc. nobis obviam, usqve ad 8 pe
des alta.
S. Lapponum X myrtilloides (VVahlenb.) Wimm. Br.; Kit-
tilä: prope pagum Kittilä; Kolari: ad lacum Yli-
Sieppijärvi.
S. glauca L. In Lapponia fqq. ( — fq.) et saepe copiose prae
cipue ad ripas, sed, quamvis parcius, in silvis etc.
obviam; ad meridiem versus subito rarescit et in
meridionali parte Ostrobottniae, qvam visitavimus,
jam rr.; Rovaniemi: ad Haukijärvi prope Mänty;
143
Öfvertorneä: prope Jänkäjärvi et inter Turtola et
Pello, sunt loci maxime australes in nostro terri-
torio. Parte suecica in monte Pullinki. E Rova-
niemi certe infra territorium reportavit B. Nyberg.
S. myrsinites L. In paludibus et turfosis st. fq. in parte ma-
xime boreali inter Kukasjärvi et Levitunturi in
par. Kittilä. Parte suecica in abiegno turfoso
prope Airivaara contra Kolari.
AInus incana Willd. var. virescens- Wahlenb. St Fq. per
totum territorium, praecipue ad ripas fluminum
et fluviorum, ubi usqve ad 20 vei 30 pedes alta
evadit. Prope Väylänpää in parte boreali par.,
Öfvertorneä silvam tormat, cfr supra p. 37. Prope
Pello in par. Öfvertorneä forsitan etiam f. typica.
Betula alba L. Fqq. per totum territorium; in par. Kittilä
et Rovaniemi saepe betuleta constituens; in Öf-
vertorneä et praecipue in Kolari fere tantum cum
aliis arboribus mixta et vix tam alta qvam in
plagis meridionalibus ; cfr ceterum supra p. 31 — 36.
E forrais var. alingena Bl. in montibus subal-
pinis fq. esse videtur et in parte maxima boreali
circa pag. Kittilä compluribus loc. invenitur (ex
annotationibus p.). Alias autem formas distin-
gue*'e non possumus.
X B. intermedia Thom. Rr.; Kittilä prope pagum ejusdem
nominis et fortasse etiam in Öfvertorneä ad Pel-
lojärvi. Specimina determinavit O. Kihlman. Etiam
e nonnullis aliis locis annotavimus, sed spec. sal-
tem partim ad B. odoratam alpigenam pertinere
idem contendit.
B. nana L. Fqq. et copiosissime praecipue in turfosis, sed
etiam aliis locis praecipue paludosis per totum
territorium.
Monocotyledoneae.
Stratiotes aloides L. Rr. et sterilis; Kittilä: in confiuente flu-
viorum Ounasjoki et Aakenusjoki in aqua fere
tranquilla. Circa 40 spec. visa.
144
lisma Plantago L. R. et tantum in aqvis partis meridiona-
lis; Öfvertorneä: inter Lialompolo et Iso-Lohijärvi,
in Portimojärvi, denique ad Vanhainen.
Sagittaria sagittaefolia L. var. fe7i?(/or Wahlenb. ii. in aqvis;
Kittilä ad confluentes Ounasjoki et Aakenusjoki,
tantum sterilis; Rovaniemi: Alajääskä; Öfvertor-
neä: Pello tantum sterilis, Lohijärvi ad confluen-
tem lacum Lialompolo, Portimojärvi, Turtola ad
Paamajoki.
Triglochin palustre L. Rr.; Ptovaniemi: Tervo in via uligi-
nosa per silvam.
Scheuchzeria palustris L. 8t. R. — P. in sphagnetis et pa-
ludibus per totum territorium.
Potamogeton natans L. St. R.; Muonioniska: in fluvio Äkäs-
joki; Kittilä: prope pagum ejusdem nominis et
fortasse ad Alakylä?; Kolari: in lacu Yli-Sieppi-
järvi; Kovaniemi: ad Alajääskä, in superiore lacu
Sinettajärvi et in fluvio Mäntyjoki; Öfvertorneä:
in lacu Pessanlompolo et ad Turtola in fluvio Paa-
majoki.
. sparganifolius Laest. Rr.; Kolari: in Naamijoki 5 stadia
fennica infra lacum Sieppijärvi in aqva profunda,
lente fluente. Folia natantia saepissime adsunt,
aliqvando tamen desunt. — In Kovaniemi qvam-
vis certe extra territorium legerunt M. Brenner
& B. Nyberg, in Jesiöjoki par. Kittilä C. E. Sol-
dan.
P. rufescens Se h rad. (St R.) in aqvis; Muonioniska: in
Äkäsjoki?; Kolari: Monaoja? (uterqve locus in-
certus) et Ala-Sieppijärvi ; Piovaniemi: in fluviis
Sinettajoki, Mäntyjoki et in rivulo ad Mäntyjärvi;
Öfvertorneä: in lacu Raanujärvi.
P. gramineus L. Fq. et saepe copiose praecipue in fluviis
raajoribus, sed etiam in minoribus. A P. grami-
neo Fenniae meridionalis differt: nucleis acute
145
carinatis et statura magis robusta; ad hanc for-
mam fortasse P. nigrescens Fr. saltem raaximam
partem sit referendus (O. Kihlman in litt.).
Var. heterophylla (Sclireb.) P. — St. R. cum su-
periore.
P. lucens L. Rr.; Kolari: in amne inter anibos lacus Sieppi-
järvi in aqva profunda, tranquilla fere.
P. praelongus Wulf. aS'^. R.; Muonioniska in Akäsjoki prope
Saivio; Rovaniemi: in lacu parvo, per qiiem Män-
tyjoki fluebat; Öfvertorneä: in lacubus Raanu-
järvi, Pessanlompolo, Vähälohijärvi, Majavalom-
polo.
P. perfoliatus L. St. Fq. in lacubus et fluviis.
P. pusillus L. Rr. et sterilis; Kittilä: ad pagum ejusdera
nominis prope praedium Torvinen cum Stratiote.
Gorallorrhlza innata R. Br. St. R. in silvis subturfosis et
subpaludosis; Kittilä: ad ripam lacus Pyhäjärvi
et ad seiJtentriones versus a pago Kittilä; Ko-
lari: circa Jokljalka p., in Kesaukimaa; Öfvei--
torneä: prope Turtola et inter Raanujärvi et
Mänty.
Listera cordata (L.) R. Br. In Kolari p. et circa montes sub-
alpinos st. fq., in abiegnis praecipue turfosis,
sed etiam in silvis mixtis, ad fontes et in palu-
dosis annotata; ceteroqvin propter anni tempus
tantum ad pagum Kittilä et ad Tervo in par.
Rovaniemi nobis obviam,
Goodyera repens (L.) R. Br. Rr. in si^a densa abiegna;
Kittilä: in clivo montis Aakenustunturi ad Pyhä-
järvi versus, prope hunc lacum; Öfvertorneä: in
monte Karhujupukka ejusqve vicinitate.
Orchis macuiata L. St. R. in paludibus, ad ripas et in sil-
vis abiegnis per totum territorium. O. Trannstei-
neri Saut. tantum in Suecia prope Airivaara
contra Kolari vidimus.
Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. R.; Kittilä: ad ripam lacus
Pyhäjärvi, ad Kukasjoki et ad Aakenusjoki prope
10
146
molam aqvariam in palucle; Rovaniemi: Tolonen
in palude. In eadem spica fiores nonnunqvam
calcari aeqvales vei id superantes sunt.
Platanthera bifolia (L.) Reicb. Rr. in parte maxime meri-
dionali; Öfvertorneä: Karhujupukka.
Coeloglossum viride (L.) Hart m. St B. in collibus ripa
riis etc. ; Kittilä: inter Levitunturi et pagum Kit-
tilä, nonnullis locis paludosis ad Kukas- et
Aakenusjoki, ad lacum Pyhäjärvi; Kolari: in Ylläs-
saari et ad Jokijalka; Öfvertorneä: Karhujupukka.
Convallaria majalis L. St. E. et tantum in Ostrobottnia; Ro-
vaniemi: paullum ad raeridiem versus a Korinte
ad ripam fluvii Ounasjoki, inter Sinettajärvi et
Sonkkajärvi; Öfvertorneä: ad Raanujärvi, in in-
sula quadam lacus Miekojärvi, circa Karhuju-
pukka compluribus locis, deniqve ad Kantomaa.
In monte Pullinki parte suecica copiose.
Majanthemum bifollmn DC. Fq. — Fqq. et interdum sat co-
piose variis locis per totum territorium.
Parls qvadrifolia L. St B. ( — P.), sed parce praecipue in
lucis per totum territorium.
Tofieldia borealis Wahlenb. In paludibus et turfosis sub-
paludosis, ut etiam in abiegnis liumidis; Kittilä:
circa pag. ejusdem nominis et ad Kukasjoki st,
fq.; ceteroqvin in Lapponia st. r.; in Ostrobott-
nia tantum ad Tolonen in par. Rovaniemi an-
notata, sed fortasse non animadversa propter anni
tempu» E Rovaniemi Palovaara infra territo-
rium reportavit M. Brenner.
•Juncus filiformis L. Fqq. et saepe cop. in pratis uliginosis,
ad ripas etc, per totum territorium.
J. alpinus Vili. P, — St B., saltem usqve ad Kankkonen
in par, Kittilä.
J. bufonius L. In Lapponia r.; Kittilä: Kankkonen: Kolari:
Jokijalka complur. loc, Sieppijärvi et cop. ad
Koskenniemi; in Ostrobottnia st. fq. — fq. sae-
neqve cop. in viis et ripis.
147
J. stygius L. R. iu paludibus; Kittilä: Kankkonen cop.; Ko-
lari: prope Jokijalka ad viam in Lompola versus ;
Rovaniemi: Alajääskä et Tolonen.
J. trifidus L. In omnibns montibus subalpinis fqq. et saepe
copiosissime. Variat floribus albis. In Pyhätun-
turi (in nostro territorio?) inveniri jam Wahlen-
berg (Flora Lapponiaa p. 81) indica\it.
Luzula parviflora (E h rh.) Desv. Br.; Unicum specimen
in luco ad Kukasjoki inter fluvios Liukujoki et
Aakenusjoki in par. Kittilä vidimus.
L pilosa (L.) Willd. St. Fq. — Fq. in silvis, rarius in cam-
pis per totum territorium.
L multifiora H o ff ra. Fq. et nonnunqvam satis copiose in
campis etc. per totum territorium.
Var . 2^(1 Uescens (W a h 1 e nb .) St.Ii. f — P .jcam superiore .
Calla palustris L. Usqve ad Sieppijärvi in sacell. Kolari ad
septentriones versus procedit; ad Turtola fq. an-
notata, sed ceteroqvin nusqvam.
Typha latlfolia L. Er.; Turtola ad Paaraajoki sterilis^ sed sat
copiose, teste Hult.
Sparganium simplex Huds. St B. in lacunis coenosis etc.
Kittilä ad pagum ejusdem norainis et ad Ala-
kylä; Hovaniemi: Lohiniva, inter Uurtamo et
Tervo; Öfvertorneä: Portimojärvi et Turtola,
var. longissima Fr. Rovaniemi: Sinettajärvi; Öfvertor-
neä: Pessanlompolo.
Sp. natans (L.) Fr. Annotatum e lacubus Sieppijärvi in sa-
cell. Kolari, Raanujärvi et Pessanlompolo in par.
Öfvertorneä; specimina non autem typica.
Sp. minimum Fr. St. B. in paludibus et lacunis coenosis
esse videtur. Annotatum e par. Kittilä : plur. loc.
e. gr. ad pagum ejusdem nominis et Kaukkonen :
Kolari: Sieppijärvi, Hietanen et fortasse ad Mo-
naoja: Rovaniemi: ad Alajääskä; Öfvertorneä: ad
Kaaranes et infra Karhujupukka. Specimina ad
S}), liyperhoreum intermedia et annotationes par-
tim fortasse ad hoe spectant.
148
Sp. hyperboreum Laest. Lectum in par. Kittilä acl Aakenus-
joki, hand procul a pago ejusdem nominis et ad
Alakylä, sed fortasse etiam in aliis locis adest
(vide sub specie antecedente).
Eriophorum latifolium Hoppe. R. in paludibus; Kittilä: prope
Kukasjoki et plur. loc. circa pagiim Kittilä; Ro-
vaniemi: ad Sinettajoki.
E. angustifolium Roth. Fq. ( — St. fq.) pertotum territorium,
praecipue in paludibus et ripis uliginosis inter-
dum copiose.
E. graciie Koch. In paludibus et sphagnetis par. Kittilä st.
fq., Rovaniemi p.; Kolari autem r. prope Teura-
järvi et inter Sieppijärvi et Lompola; in Öfver-
torneä: tantum inter Raanujärvi et Mäntyjärvi
annotatum.
E. vaginatum L. Fq. — Fqq. per totum territorium et in
turfosis et sphagnetis interdum magna copia.
E. russeolum Fr. St. R., sed saepe cop. in pratis paludosis
turibsisve; Kittilä: prope pagum ejusdem nominis,
Kankkonen et Alakylä ; Kolari : complur. loc. circa
Jokijalka, ad Äkäslompolo; Rovaniemi: ad Sonk-
kajärvi; Ofvertorneä: Vanhainen (etiam var. al-
hicluni), 3 stad. fenn. ad meridiem versus a pago
Turtola, ad Pello prope Takajoki lana subalbida.
Nonnulla specimina ex Ofvertorneä: Vanhainen dif-
ferunt radice caespitosa, sed teste O, Kihlman certe
ad E. russeolum var. alhidum F. Nyi. referenda,
E. Scheuchzeri Hoppe. In ripis aliisqve uliginosis st. fq. —
fq. et saepe copiose ad flumina majora, in inte-
riore parte p.
E. alpinum L. P. interdum copiosissime in paludibus.
Scirpus lacustris L. P. in fluviis praecipue majoribus et la-
cubus totius territorii.
Se. caespitosus L. P saepeqve copiose in turfosis aliisqve
locis paludosis ; circa pagum Kittilä fq., in Rova-
niemi tantum ad Tolonen annotatus, sine dubio
propter anni tempus, qvo ibi fuimus.
149
Se. paucifiorus Lightf. Br.; Rovaniemi: ad boreain versus
a Tervo copiose ad ripani fluminis Ounasjoki.
ESeocharis palustris (L.) R. Br. St. E. in lacunis coenosis;
Kittilä: ad pagiim ejusdem nominis et ad Ala-
kylä; Kolari: ad Jokijalka; Rovaniemi: Tervo;
Öfvertorneä: Pello, Turtola et in lacu Portimojärvi.
E. acicularis (L.) R. Br. Br. et tantum sterilis in flumini-
bus raajoribus; Koskenniemi — Pello in flumine
Tovneä: fortasse etiam ad pag. Kittilä in flumine
Ounasjoki.
Carex vesicaria L. (P.J. Ad septeutriones versus rarescit.
C. laevirostris Bl. & Fr. Br. Formam hujus speciei inter
deversoria Vanhainen et Filpus par. Öfvertorneä
in fossa viae publicae legimus. E Rovaniemi
certe extra territorium spec. reportavit B. Nyberg.
C. ampullacea Good. Fgi. saltem in par. Kittilä. In pratis
et ripis uliginosis interdum satis copiose, cetero-
qvin in paludibus, sphagnetis etc. obviam.
Var. horeaUs Ha rt m. Br. in turfosis; Kolari: ad
Akäsjoki infra lacum Äkäsjärvi et in Pyhätun-
turi ad lacum Rajajärvi in linibus par. Kittilä.
C. filiformis L. P. (^— St. fq.), sed saepe sterilis in sphag-
netis et paludibus.
C. capillaris L. B.; Kittilä : ad Kukasjoki prope confluentes
hujus et rivi Liukujoki in luco, duobus locis ad
Aakenusjoki, etiam prope pagum Kittilä in palude.
C. cricetorum Poli. B. in pinetis; Kolari: ad Akäsjoki sub
monte Kuivasvaara aliqvot locis et circa Kuoppa
satis copiose.
C. globularis L. Fqq. in silvis, turfosis etc. per totum terri-
torium.
C. vaginata Tausch. Fq. ( — Fqq.) per totum territorium
et in campis interdum satis copiose.
C. panicea L. Br.; Kittilä: Kukasjoki prope Kukasjärvi in
palude subturfoso. Viva colore magis obscure
viridi a typo recedit, ad hanc speciem tamen per-
tinere determ. Osv. Kihlman.
150
C. livida (Wahleub.) Willd. Rr.; Kittilä: prope Aakenus-
tunturi in palude.
C. laxa Wahlenb. R.; Kolari: Koskenniemi satis copiose in
spliagneto subturfoso, circa Jokijalka nonnullis
locis; Rovaniemi: inter Tolonen et Tepojärvi in
abiegno turfoso subpaludoso.
C. irrigua (Wahlenb.) Sm. St. Fq. et in paludibus non-
nunqvam satis copiose per totum territorium.
C. limosa L. Fq. — 8t Fq. et saepe copiose praecipue in
sphagnetis, sed etiam in paludibus et aliis locis
paludosis per totum territorium.
C. alpina Sw. var. mferalxnna Wahlenb. St R.; Kittilä:
compluribus locis in silvis praecipue subpaludosis
secundum lacum Pyhäjärvi et fluvium Aakenus-
joki; Kolari: inter Kuoppa et Äkäslompolo in
silva mixta. In Rovaniemi, qvamvis certe extra
territorium, legit M. Brenner specimen maneum
et non omnino certum.
C. Buxbaumii VVahlenb. R.; Kittilä: ad Kukasjoki in non-
nullis locis paludosis.
C. caespitosa L. Fq. ( — St. fq.) praecipue in pratis uligino-
sis, sed etiam in ripis etc.
C. acuta L. Fqq. ( — Fq.) in toto territorio, iuterdum copio-
sissime praecipue in ripis et pratis uliginosis.
C. aquatilis "VVahlenb. Fqq. et saepe copiosissime in pratis
uliginosis et ripis.
C. vulgaris Fr. Fq. in pratis uliginosis, ripis et agris incul-
tis (parce).
var. jimcella Fr. St. Fq. in salicetis, pratis etc. saltem
in par. Kittilä.
C. festiva Dew. Rr.; Kolari: in insula Yllässaari fluminis
Muonio prope Simu in duobus pratis graminosis.
Non antea in Fennia reperta.
C. heleonastes E h rh. R. in paludibus; Kittilä: inter pagura
ejusdem nominis et Levitunturi, etiam prope
Kankkonen ; Rovaniemi : ad Alajääskä et Tolo-
nen. A descriptionibus differt: spica tantum
151
summa floribus masculis instructa, major qvaui
spicae inferiores, spica infima bractea interdiim
foliacea instructa, fructibus margine summo pau\-
lum seiTulato.
C. canescens L. Iq. — Fqq. variis locis per totum territo-
rium.
C. Persoonii Sieb. In montibus subalpinis fq. ( — fqq.), cete-
roqvin p. — st. fq. in pinetis, silvis mixtis, cam-
pis etc.
C. tenulflora Wahlenb. St. R.; Kittilä: in viis uliginosis
circa pagum ejusdem nominis st. fq.; Kolari: pro-
pe Jokijolka in via versus Lompola et inter Siep-
pijärvi et Lompola^ Rovaniemi: Lohiniva ad fi-
nes Lapponiaa.
C. loliacea L. St. B. — P. in abiegnis praecipue tr^-fosis,
etsi in plagis magis australibus et par. Kittilä
non nisi r. observata, sed verisimile propter tem-
pus anni, qvo ibi fuimus.
C. tenella S c h k n li r. ;S'^. R. in abiegnis turfosis; Kittilä:
prope Aakenustunturi, ad Sapukkaoja et ad viam
ad septeutriones versus a pago Kittilä; Kolari:
inter Koskenniemi et Kojoma ad fluvium Naami-
joki; Rovaniemi: cop. ad Lohiniva prope fines
Lapponiae, haud procul a lacu Sonkkajärvi, prope
I\Iäntyjoki tribiis locis; Öfvertorneä: ad viam in-
ter Mäntyjärvi et Raanujärvi deniqve inter de-
versoria Vanhainen et Filpus.
C. teretsuscuSa Good. Rr. in pr'udibus (sphagnosis); Kit-
tilä: inter Levitunturi et pag. Kittilä; Öfvertor-
neä: prope Karhujiipukka.
C. chordorrhiza Ehrh. Fqq. et saepe copiosissime praeci-
cipue in paludibus, sed etiam in salicetis etc. per
totum territorium:
C. paucifiora Lightf. Fq. — St. Fq. et interdum copiose
in sphagnetis et turfosis, excepta vicinitate lacus
Äkäslompolo, ubi tantum p. nobis obviam.
152
C. dioica L. Saepe copiose iu paluclibus, betuletis paludosis
aliisqve locis uliginosis in toto territorio ; circa
pagum Kittilä st. fq; iu aliis plagis autem vix
tantum occurrit, qvamvis varia freqventia.
Hierochloe borealis (Scbrad.) R. & S cli. R, sed parce ad
ripas etc. per totiim territorium.
Anthoxanthum odoratum L. Fqq. (— Fq.) et in campis iu-
terdum copiose per totum territorium.
Baldingera arimdinacea (L.) Dumort. St. Fq., etsi complu-
ribus locis eo tempore, qvo eos visitavimuS; haud
rite evoluta, iit distributio non sit certa, qvod
etiam de compluribus aliis graminibus valet.
Phieum pratense L. Er. et non typicum in parte australi;
Öfvertorneä: Turtola et Pello in marginibus agri,
Ph!, alpinum L. Fq. praecipue in campis, sed etiam in pra-
tis etc.
Älopecurus pratensis L. Br. et nostra sententia vix nisi adven-
ticius; Rovaniemi: Alajääskä in praedio deverso-
rii, Sinettä in margine agri. Ex boc loco forsan
^ nigricans Horn., sed spec. jam deflorata, cum
ibi essemus.
Ä. geniculaius L. B.; Turtola, ut crediderimus. Etiam e Kit-
tilä et Kolari annotavimus, sed spec. reportatum
ad -^ fulvum pertinet.
* fulvus Sm. St. Fq. in ripis, viis uliginosis etc.
Phragmites communis Tr in. In Lapponia r.; Kittilä: prope
Aakenustunturi in palude; Kolari: in lacu Äkäs.
lompolo et in fluvio Naamijoki prope Kojoma ; p. in
tiuviis et lacubus Ostrobottniae, non autem in flu-
miuibus majoribus.
Calamagrostis lapponica (Walilenb.) Hartm. cum f. oinma
Hart m., in qvam sensim transit; Fq. et sae-
pe copiose praecipue in silvis mixtis, plerumque
parcius in pinetis, campis, rupibus, ad ripas etc.
C. stricta (Ti m m.) P. B. Fq. in pratis praecipue ripariis,
ad ripas etc. saltera in par. Kittilä.
153
C. epigejos (L.) Roth. Rr. in parte maximemeridionali; Öf-
vertorueä: in silva mixtain monte Karliujupiikka.
C. phragmitoides Hart m. Fq. ad ripas, in salicetis etc. in
par. Rovaniemi et sine dubio in toto territorio.
C. lanceolata Roth. Rovaniemi: Tolonen ad Tepojärvi, ad
Mäntyjoki et Mäntyjärvi; Öfvertorneä: prope Kar-
hujupiikka, ad Kantomaa et Turtola.
Agrostis alba L. Fq. — Fqc[. ad flumina, etsi non omnibus
locis evoluta, cum eos visitaremus.
A. vulgaris With. Fq. (— Fqq.) saltem in par. Rovaniemi.
Praecipue in campis interdiim copiose, in silvis
etc. minore copia crescit.
A. canina L. In annotationibus qvidem fq. — fqq., ubi evo-
luta erät; cum A. horeali autem conjuncta, et spe-
cimen reportatum ad hanc pertinet, qvare distri-
butio non sit certa.
A. borealis Hartm. Kolari: Äkäslompolo in agro iiiculto; vide
supra.
Milium effusum L. St B. in lucis: Muonioniska: ad Äkäs-
joki prope Kenttäniemi; Kittilä: ad Aakenusjoki
prope Sapiikkaoja; Kolari: prope raontem Kello-
stapuli et ad fluvium Äkäsjoki hand procul a lacu
Äkäslompolo, ad lacum Äkäslompolo etiam in
colle herbido fertili; Öfvertorneä: prope Karhu-
jupukka.
Aira caespiiosa L. Fqq. saepeque copiosissime in pratis, cam-
pis, ripis etc. per totum territorium.
A. fiexuosa L. Fqq. et in silvis interdum satis copiose per
totum territorium.
[Vlelica nutans L. P. — (St R.) plerumqve parcius in silvis et
rupibus.
Molinia caerulea (L.) Moench. St Fq. et saepe copiose ad
ripas et in paludibus saltem in parr. Rovaniemi
et Kittilä.
Festuca rubra L. Fq. et interdum satis copiose variis locis.
F. ovina L. Fq. — Fqq. ubique.
Arctophila pendulina (Lajst.) And. Br.; Turtola: in ripa are-
154
nosa Muminis Torneä prope pagiim ejusdem no-
minis.
Poa pratensis L. Fqfp (-- Fq.) vaiiis locis in toto territorio.
In campis et praecipue ad domos copiose.
P. serotina Ehrh. P. in pratis et ripis saltem in par. Kit-
tilä et sine dubio in toto territorio, cujus in om-
nibus partibus annotata.
P. trivialis L. 8t Fq. in agris saltem in par. Rovaniemi, certe
usqve ad Alakylä in par. Kittilä, iibi adbiic co-
piose provenit,
P. nemoralis L. Cop. ad fluvios Kukas- et Aakenusjoki; etiam
ex omnibus aliis partibus territorii annotata, sed
freqventia non est certa.
P. caesia Sm. var. glaucci (M. Vabl.) Br.; Kolari: ad Äkäs-
lompolo in fissuris rupium; fortasse ceterum non
animadversa.
P. annua L. Fqq. in locis cultis etc, ad domos saepe copiosis-
sime, excepta parte interiore, ubi tantum p. anno-
tavimus.
Triticum repens L. Fq. in cultis, praecipue in li mitibus agro
rum (cop.), et ad ripas; ambobus locis baud raro
arista longa.
Tr. violaceum Horn. B.; Kittilä ad Aakenusjoki in locis ue-
morosis; Kolari: contra Huiikki in rupibus prope
fiumen Torneä (cfr Norrlin in Not. XIII p. 269)
et ad Hietanen in ripa arenosa ejusdem fluminis,
deniqve ad litus suecicum ad Pello. Specimina
ex Aakenusjoki colore viridi ad Tr. caninum
accedunt.
Tr. caninum L. P. non solum in lucis, sed etiam in limiti-
bus agrorum etc, uberius circa pag. Kittilä.
Nardus stricta L.Per totum territorium; in interiore parte tantum
in declivibus inferioribus montium subalpinorum
Lainio- et Pyhätunturi copiose vidimus, ceteroqvin
nt putaverimus st. fq., sed minore copia in cam-
pis, ripis etc.
155
tJyiimospermeae.
Äbies excelsa DC. Fq. — Fqq. per totum temtorium ; ple-
rumqiie tantiim cum aliis arboribus silvas consti-
tuens; cfr supra p. 26 — 28. Arbores saepe altae
et crassae. Plurimi strobili f. medioximam W.
Nyi. ostendimt, tamen f. typica etiam freqvens et
var. ohovata (Led.) non deest; niiUam autem dif-
ferentiam inter bas, nisi formam sqvamarum vi-
dimus.
Pinus silvestris L. Fqq. per totum territorium persaepe pi-
neta constituens ^). Cfr ceterum supra pp, 24—26.
Juniperus communis L. St. Fq. — Fq. variis locis aridis per
totum territorium.
Var. nana (Willd.) in montibus subalpinis st. fq., ubi
etiam spec. a forma vulgata maxime diversa vidi-
mus; formae intermediae tamen hic qvoqve fre-
qventiores sunt, ut ambae formae vix discerni
possint. Formae ad var. nanam accedentes etiam
extra montes subalpinos, etsi rarae, inveniuntur,
e. gr. in Kolari prope Jokijalka.
Flliees.
Lycopodium Selago L. P.; in montibus subalpinis eorumqve
vicinitate st. fq., ceteroqvin in rupibus, paludibus
et parcius in silvis mixtis et campis annotatura.
L annotinum L. St. Fq. — Fq. in silvis totius territorii.
L clavatum L. St. Fq. praecipue in silvis in toto territorio.
L. compianatum L. St. Fq. in silvis, praecipue pinetis.
Var. Chamaecyparissus cAl. Br.). Br.; Kolari: Kuivas-
vaara prope Äkäsjoki in pineto.
L. alpinum L. In montibus subalpinis fqq. etiam fructibus
fq. ; ceteroqvin autera rr. et sterile tantum; Ko-
lari: Äkäslompolo; Rovaniemi: ad Tolonen.
^) De aetate et magnitudine avbonuii in territorio ejusqve vicini-
tate vide etiam A. G. Blomqvist ,,Eine neue Metliode den Holzwuclis und
die Standortsvegetation bildlich darzustellen" Bild IV — VI (Bidrag tili
kännedom af Finlands natur och folk. 81 h. Helsingfors 1879).
156
Selaginella spinuiosa AI. Br In par. Kittilä st. fq., in Rova-
niemi, ut etiam in interiore parte p., sed in vicinitate
tiuminum Torneä et Muonio r. nabis obviam. (Ko-
lari: in Yllässaari ad Siniu et Väkevämaa; Of-
vertorneä: ad Koskenniemi et Turtola).
Isoetes lacisstris Dur. St. H. in lacubus; Kolari: in Äkäs-
lompolo; Eovaniemi: in Sinettalampi; Öfvertor-
neä: in Raanujärvi, Miekojärvi ad Kaaranes, et
Pessanlompolo.
I. echinospora Dur. Iir.; Öfvertorneä : ad Kaaranes et in
amne et in Miekojärvi, etiam ad Pajuniemi.
Botrychium LuRaria (L.) Sw. In Kolari p. ( — st. fq.) prae-
cipue iu agris incultis, ceteroqvin autem rr. —
st. r. nobis obviam, fortasse propter tempus anni.
B. lanceolatum ^) (S G Gmel.) Ängstr. i^r.; Rovaniemi:
Tolonen in colle sicco unicum spec. lectum.
B. iernatum (Thunb.) Sw. B. et parce in campis graminosis;
Kolari: ad Äkäslompolo et Sieppijärvi; Rova-
niemi: ad Tolonen et Tervo; Öfvertorneä: ad
Harrila.
Eqväsetum arvense L. Fg. variis locis per totum territorium.
In agris secalinis nonnumquam copiose. In Kit-
tilä ad Kankkonen formam ad var. ripariam (Fr.)
accedentem legimus.
E. pratense Ehrh. St. Fg. — Fg. pev totum territorium. Va-
riis locis crescit, in campis interdum copiose.
E. silvaticum L. Fg. (— Fgg.) in silvis etc. totius territorii.
Var. capillaris H of f m. Multis locis annotata.
E. palustre L. In par. Kittilä plerumqve fq. et saepe co-
piose ad foutes et in paludibus ; ceteroqvin p.
(- st. fq.).
Var. tenella (Fr.). Kolari: haud procul a Teurajärvi.
E. fluviatile L. B. et tantum in aqvis Ostrobottniae nobis
obviam; Rovaniemi: Mäntyjärvi et Tervo; Öfver-
torneä: Raanujärvi et Harrila.
^) Haec species in conspectu .supva d.ito oraissa; cfr supra p. 118.
157
Var. Umosa (L.). Fqq. (~ Fq.) per totiini territorium.
In aqvis plerumqve copiose — copiosissime, satis
copiose ad fontes, ceteroqvin in pahidibus, pratis
iidis et ripis annotata.
Var. attemiata Milde. Rovaniemi: Tervo in ripa flurai-
nis Ounasjoki.
E. hiemale L. St. R.; Kittilä: ad ripam fiiimiuis Ounasjoki
ad septentriones versus a pago Kittilä; Kolari:
ad Äkäslompolo plur. loc (?), Malmivaara ad
Kuoppa sat cop. in pineto arido, Yllässaari prope
Simu, contra Huukki in ripa arenosa cum fructu.
E. variegatum Schleich. Er. in ripis; Öfvertorneä (tamen
in Lapponia) : liaud procul a Koskenniemi ad flu-
vium Teikooja, ubi in flumen Torneä influebat;
Rovaniemi: Tervo. Specimina determinavit Osw,
Kihlman.
"^ scirpoides Michx. In Lapponia st. r. — p. et in-
terdum copiose; Kittilä: ad Levitunturi, ad cal-
carias prope pag. Kittilä et ad Aakenusjoki; Ko-
lari: contra Huukki sat cop. (cfr Norrlin in Not.
XIII p. 269), prope Naalaoja ad Äkäsjoki cop.,
Mona ad ostium fluminis YUäsjoki, Jokijalka cop.,
inter Teurajärvi et Kolari etc.
Polypodium vulgare L. B. in rupibus; Muonioniska: ad Sai-
vio ad Huvium Äkäsjoki; Kittilä: Paalitakal-
lio; Kolari: Jouhisuannonvaara; Rovaniemi: ad
Lohiniva (?) et Hepokallio. Etiam ad Pullinki
et Kynsivaara parte suecica.
Phegopteris polypodioides F e e. St Fq. — P. praecipue ad
rupes per totum territorium.
Ph. Dryopteris (L.) Fee. ä^. Fq. — Fq. et saepe copiose in
lucis, silvis etc. per totum territorium.
Polystichum Filix-mas (L.) Roth. i?r. ad rupes; Muonioniska:
inter catarrhactas Jasakosket ad fluvium Äkäs-
joki. Etiam in Pullinki parte suecica.
P. spiniilosum (Retz.) DC. St R. ad rupes et in lucis; Muo-
nioniska: iSaivio ad fluvium Äkäsjoki; Kittilä:
158
Levitunturi (teste Hult); Kolari: Pyhätunturi, Lai-
niotunturi et infra Kellostapuli ; Rovaniemi: To-
lonen ster.
Cystopteris fragiiis (L.) Bernh. St. B. in fissuris rupium; Muo-
nioniska: Saivio, Rautujärvi et Kutuniva ad fluv.
Äkäsjoki; Kittilä: in calcariis prope pagum ejus-
dem nominis et in Paahtakallio ad fluraen Ounas-
joki; Rovaniemi: complur. loc. ad flumen Ounas-
joki e. gr. Lohiniva, Hepokallio, Alajääskä, Risti-
kallio," Tolonen et Meltaus.
C. moniana (Haeuke) Bernh. Br.; Kittilä: in luco ad Aake-
nusjoki, ubi fluvius proximus est raonti Aakenus-
tunturi.
VVoodsia ilvensis (L.) R. Br. B. in fissuris rupium; Muonio-
niska: Saivio et Kutuniva; Kittilä: Paahtakallio,
forsan etiam ad Aakenusjoki.
'^^liyperhorea (Liljebl.) R. Br. Br.; Muonioniska : in
fissuris rupium ad Äkäsjoki prope Kutuniva.
W. glabeila R. Br. i^n; Muonioniska: inter Kutuniva et Rau-
tujärvi ad Äkäsjoki in fissuris rupium,
Asplenium FiHx-femina (L.) Bernh. In vicinitate fiuvii Äkäs-
joki p. ( — st. fq.) et interdum satis cop. ad ru-
pes, ceteroqvin r.; Kittilä: ad Levitunturi (Hult),
pagum Kittilä et Aakenusjoki; Kolari: prope Siep-
pijärvi; Rovaniemi: ad Mäutyjoki; Öfvertorneä: in-
fra Lapinlahti, ad Pello parce, Raanukoski et
Kaaranes.
Onoclea Struthiopteris Roth. St. B. ad rivulos, sed tantum
in Ostrobottnia et saltem maximam partem steri-
lis ; Rovaniemi : Lohiniva ad fines Lapponiae,
Mäntyjoki haud procul a Sonkkajärvi; Öfvertor-
neä : ad Pello cop. (teste Hult), Raanukoski, inter
Mänty- et Raanujärvi, Kaaranes, Harrila.
Cryptogramme crispa (L.) R. Br. Br.; Kolari: parcissime in
raoute subalpino Yllästunturi, ubi jam saeculo
ante a Liljeblad detecta.
Innehällsförteckning.
.Sid.
1
fi
9
14
21
Resans gang
Terrängeii
Jordgniuden
Klimatet
^'egelationens fördelning •
Tallskogarne 24
Granskogai-ne 2G
Blandskogarne 28
Löiskogarne 31
Mossai-ne 38
Karren 44
Källdragen 50
Starrängarne -54
Oväsvallarne 59
Odlingar och tomter ■ • • • 66
Klipporna 69
Sid.
Vattneii 73
Fjällen 77
Öfversigt af floran 84
Fjällväxterna 87
Nordliga växter 89
Ostliga 92
Sydliga 94
Vestliga 98
Växter i det inre 100
,, vid hufvudelfvarna 103
,, med likart. utbr. • 108
Statistisk öfversigt och slutord 113
Enumeratio plant. vasc. 120
Dicotyledoneae 120
Monocotyledoneae 143
Gymnosperraeae 155
Filices 155
(^leddel. af Societas pro Fauna et Flora fennica, 12: 1835.)
BLEKINGE8 VEGETATION.
ETT BIDRACt TILL
VÄXTFORMATIONERNAS UTVECKLINGSHISTORIA
R. HULT.
{Anmäldt clen 7 Mars 1885.)
HELSINGFORS,
J. SIMELII ARFVINGARS TRYCKERI,
1885.
Iiileduing.
Genom alla de försök, som imder den första hälften
af detta ärbimdrade gjorts att förklara växternas utbred-
ning pä grund af klimatet och jordmouen — ett skede af
växtgeografiu, hvilket fauu sin afslutuing i Grisebachs stor-
artade öfversigt öfver jordklotets vegetation — bar man
ledts tili insigt om att dessa tvänne faktorer, om ock i ocb
för sig mycket vigtiga, i de flesta fall undanskyiumas af en
annan serie orsaker, h\Tilkas inverkan icke är mindre be-
stämmande. Arternas uppkomstort, deras älder, deras för-
mäga ocb sätt att vaudra samt de naturliga skrankor, som
i vissa riktningar bämma utbredniugen, äro de förnämsta
bland dem. Redan de äldre växtgeograferue egnade dessa
frägor uägon uppmärksambet, men tili full uppskattning af
deras betydelse kunde mau ej komma, innau evolutiousteo-
rin blifvit allmänt autagen ocb de nyaste geologiska perio-
dernas flora blifvit känd ätminstone frän särskilda delar af
det norra balfklotets tempererade ocb kalla zoner. Man
lärde da att i betraktelserna införa tvänne nya faktorer, ti-
den ocb de sekulära förändringarna i fördelningeu af land
ocb baf. Den samtidigt tili erkännande komna glacialteo-
rin kunde icke iindgä att starkt inverka pä det säluuda ut-
bildade nya äskädningssättet.
Sälunda bafva de frägor, som röra växternas vandrin-
gar, trädt i förgrunden. För en exakt lösning af de växt-
geografiska problemen är en noggrauu kännedom af växter-
nas vandringsförmäga ocb af alla de yttre omständigbeter,
som gynna eller försvära utbredningen, oafvisligen nödvändig.
Härvid gäller det mindre att undersöka den större eller min-
dre möjiigbet tili spridning, som bvarje art genoni sin or-
164
ganisation och sitt utvecklingssätt besitter, än det verkliga,
i naturen och uuder kampen mellan individerna ästadkomna
och fortfarande under ombildning varande resultatet af denna
spridningsförmäga. Ty de tiisental af möjligheter, som för-
dehiingeu af äoran öfver ett omräde tilläter oss att förmoda,
äro nastan lika mänga osaunolikheter. För att en växt
skall kimna invandra i ett land, är det ej nog att ett frö
af densamma sprides dit. Fröet mäste hinna dit i grobart
skick. Det mäste finna den rätta jordmänen och den rätta
fuktigheten. Det mäste falla i lämplig ärstid. Den iinga
plantan mäste fä den rätta gradeu af belysning eller be-
skuggning, och det rätta mättet af frihet eller skydd för sin
uppväxt, Den mäste vara omgifven blott af sädana växter,
mot hvilkas päträngande den kan värja sig. Den mäste finna
tillräckligt läng tid för sin periodiska utveckling, tillräcklig
värme för att bringa sinä frön tili mognad, och dessa i sin
tur ställa samma fordriugar pä landets och ständortens na-
tur, som moderväxten, om arten skall kiinna bibehälla sig.
Betänka vi nii, att största delen af Europas areal intages
af sädana ständorter, hvilka ega blott ett ringa antal arter,
nämligen i de sydligare länderna den odlade jorden, i de
uordligare skogen och sumpmarkerua, sä mäste vi medgifva,
att utsigten för ett frö att falla pä en olämplig ständort är
ofautligt öfvervägande.
Vi hafva alltsä skäl förmoda att växternas utbred-
ning genom fröspridning pä mäfä och pä länga afstäud är
mycket obetydhg och alls icke tillräckhg för att förklara
växtverldens fördelning. Derför mäste vi i detalj försöka
iakttaga fenomenets verkliga förlopp. Vi böra försöka att
följa kampen mellan växtindividerna genom alla dess ske-
den, frän det första besittningstagandet af bar mark tili
dess vegetationen pä hvarje särskild plats räkät i jemnvigt.
För att förenkla uppgiften, bör studieomrädet valjas
med afseeude pä följande egenskaper. Det bör vara litet,
sä att det lätt kan öfverskädas och genomströfvas. Det bör
vara ett gränsomräde mellan tvänne växtgeografiska regio-
ner eller provinser, emedan kampen mellan växtformcrna
165
mäste vara lifligare, der dessa äro mera olikartade, och
emedan växtvandringen lättast bör kiinna iakttagas pä grän-
sen för en arts iitbredning. Dessutom bör omrädet tili kii-
mat och jordmän vara sä likformigt soin möjligt, pä det
att man mä hafva med sä fä yttre inverkningar som möj-
ligt att räkua.
Blekinges natur.
Ett omräde, som uppfyller alla dessa vilkor, är land-
skapet Blekiuge i södra Sverige. Redan vid mitt första be-
sök der, sommarn 1878, slogs jag af den skarpa kontrasten
mellan dess södra och norra del, hvilken företeelse jag strax
insäg vara omöjlig att förklara blott pä grund af böjdskil-
iiaden. Förnyade besök hos minä der boende Föräldrar satte
mig i tillfälle att 1879 och 1882 egna ytterligare nägon tids
iippmärksamhet at landskapets vegetation, och, dä under
minä resor pä annat häll de ofvan framhällna spörjsmälen
om växternas kamp för tillvaron alit mera trängde sig pä
mig, beslöt jag att egna sommaren 1884 ät en närmare un-
dersökning af Blekinges vegetation. Jag valde denna trakt
sä mycket hellre, som de tvänne växtregioner, hvilka sam-
manstöta der, finnas representerade eller ätminstone antydda
äfven i Finland. Den smäländska vegetationen är tili sitt
skaplynne fullkomligt lik vissa trakters i det inre af södra
Finland. Blekinges kusttrakt eger en natur, som päminner
om Älands eller Abotraktens, dock med den väsentliga skil-
naden, att södra Sverige eger tvänne beständbildande träd-
arter, som saknas i Finland, rödboken och afvenboken.
Men jemte dem ingä i landskapets sydländska vegetation
alla de element, som äro tongifvande inoni Finlands ekre-
gion. De arter, som saknas i den sistnämnda, lända säledes
undersökuingen blott tili fromma, emedan de förstärka kon-
trasten mellan de tvä regionerna samt göra kampen mellan
dem lifligare och lättare att följa.
Blekinge utgör den Östra hälften af det smäländska
höglandets södra sluttning. Gränsen mot Smäland ligger
166
medeltal 35 kilometer frän kusten, och floddalarne och sjö-
arne nä, der de korsas af gränslinien, 75 — 160 meters höjd
öfver hafvet. Landets lutning mot söder är säledes ganska
obetydlig, 1: 315 eller 11 bägminuter.
Vattendragen och sjöarne, hvilka äro mycket talrika,
meii smä, äro alla belägna i grunda slatbottnade dalar med
nägon gäng branta, men aldrig höga väggar och berggrun-
den vanligen pä flere ställen synHg pa sjelfva dalbottnen.
Deras bredd vexlar mellan en kilometer och nägra fä me-
ter, i hvilket senare fall väggarne ofta äro branta, sä att
dälden ter sig som en klyfta. Vanligtvis äro dock i sädana
dälder väggarne helt läga, sä att beskuggningen i dem ej
bhr starkare än pä jemn mark. Blekinges dalar bilda flere
mycket greniga system af längre och kortare rätliniga styc-
ken, som pä mänga ställen förenas med hvarandra genom
tvärdalar. De yttersta förgreningarna kila upp pä den
längsamt mot hafvet sliittande klipp-platän, i hvilken detta
nätverk är inmejsladt, och sluta der oftast säckformigt. Pla-
tän, som uppfyller mellanrummen mellan dalarne, intager
större delen af landskapets areal. Den är ganska jemn,
endast krusad af de smä knallar, som ntmärka ett af skridis
bearbetadt omräde. Men enstaka kullar höja sig obetyd-
ligt öfver den omgifvande marken. De ansenligaste ligga
i norra delen och nä 15 meters höjd öfver platän, men i
angränsande del af Smäland äro de bäde talrikare och högre.
I kusttrakten vidga sig dalarne, mynna in i hvarandra
och anastomosera allmännare. Der qvarstä resterna af berg-
platän säsom isolerade klippor pä fälten; mänga af dem
ganska branta, och nägra af ett rätt stätligt utseende. I
skärgärden utgöra öarne och holmarne platäns fortsättning,
sunden och vikarne dalsysternets, samt Ijärdarne de vidare
bäckenens under hafsytan sänkta delar.
Berggrunden är enformig. Öfver större delen af land-
skapet räder en temhgen grof kornig ögongneis med sä otyd-
lig skiktning, att den förvillande liknar porfyrgranit. Den
vittrar längsamt, sä att berghällarne tili största delen äro
bara, der de ej täckes af morängrus eller aflagningar. Den
167
i Karlskrona skärgärd Iramträdande graniten, gneisen i mel-
lersta Blekinge, nagra grauitpartier i det inre af landskapet
samt de alkleles lokala förekomsterna af diabas hafva icke
bidragit att gifva jordmänen omvexling. I nordöstra delen
af landskapet uppträder en grofkornig, jernbaltig ocli lätt
sönderfallande porfyrgranit, snarlik vär karelska rapakivi.
Enskilda block deraf hafva blifvit transporterade söderut,
men det af deuna bergart bildade gruset bar en mycket
ringa iitbredning, emedan endast läga, flacka bergbällar
sticka iipp ur morängruset eller vattnet, utsatta för vittrin-
gen. Skiffrar, urkalk ocb dolomit saknas. Endast invid
Karlshamn ocli Sölvesborg finnas enstaka smä rester af en
försvunnen kritformation, ocb de bafva icke beller kunnat
bibriuga mer än de närmast i söder liggande orterna en
rikare jordmän.
Morängruset, som betäcker större delen af Blekinges klipp-
grund och äfven i de trakter, der andra jordarter ligga ofvanpä,
bildar lagret närmast berget, bar kömmit dels frän Smäland,
dels frän den närmaste trakteu, ocb utgör derför en blandning
af kristalliniska bergarter med nägot bälleflinta eller bälleflint-
porfyr, en mycket känspak bergart, förekommande i fast klyft
i Östra Smäland ^). Det är alltsä kalkfattigt. En annan af
dess egenskaper, hvilken äfvenledes inverkar pä vegetatio-
nen, är dess tombet pä lera och dess deraf följande lösa
kousistens. Regnvattnet rinner snabt igenom det ocb hin-
ner ej upplösa nämnvärdt af dess mineraliska växtnärings-
ämnen. I de lägre delarne af landskapet och stundom äf-
ven i de högre anträffar man rullstensgrus, en för vegeta-
tionen ännu ogynsammare jordart. Mellan 30 och 60 me-
ters höjd ligga flerestädes i dalarne stora sandbankar, här
och der uppfyllande dem tili bräddarne och bildande verk-
liga terrasser. Sanden är vanligen fin och mager med öf-
vervägande qvarts och smä svarta glimmerblad. Lägre ned,
^) L. Holmström, lakttagelser öfver istiden i sudra Sverige; Aka-
demisk afhandling. Lund 1867. Sid. 24.
168
närmare kusten, följa aflagringar af äkerlera, äfven den tom
pä kalk. Men under äkerleran och sanden har man pä ät-
skilliga ställen bragt i dagen en brun, fet, hvarfvig lera,
som innehäller kalk, hvilken förräder sin närvaro genom
förekomsten af smä konkretioner. För den vilda vegetatio-
nen torde denna glaciallera dock sakna betydelse, emedan
den, sä vidt jag kunnat finna, ingenstädes bildar växtbäd-
den. Der den engäng gjort det för träden, äro dessa nu
borthuggna och marken odlad. Pä de lägre delarne af pla-
tän och pä de ur äkerleran uppstickande kullarne ligga
moränblocken ofta inbäddade i lera eller lerhaltigt grus, och
källdragen vid foten af sandbankarne medföra äfven lerslam,
hvilka företeelser antyda att morängruset fordom värit ler-
haltigt, men i de högre delarne af landskapet förlorat denna
egenskap genom ursköljning.
För att förenkla min uppgift, har jag undvikit det
yttre hafsbandet, der hafvets omedelbara närhet kunde pä
vegetationen ästadkomma en inverkan, hvars rätta betydelse
vore svär att uppskatta. Men innanför Karlskrona skärgärd
innehäller hafsvattnet sä föga sait, att det mängenstädes är
drickbart, och hafsstrandsvegetationen derstädes skiljer sig
pä nägra fä arter när icke frän insjösträndernas. Vindens
styrka brytes der, sä att träden nä sin normala utveckling
vid sjelfva stranden. De fä hafsstrandsväxterna antingen
dölja sig här och der i det vanliga strandsnäret, eller upp-
söka sädana öppna jordsträckor, som ännu icke tagits i be-
slag af nägon sluten formation. Endast pä strandängarne
gör sig en eller annan högre upp i landet fränvarande art
gällande genom ett större individantal, säsom t. ex. GJaux
maritima ^), Fotentilla anserina, Taraxacum paJuäosum och
') För att undvika upprepningen af artevnas auktorsnamn hav jag
för kärlväxterna följt samma nomenklatur, som finnes genomförd i Hart-
m?ns Flora, ll:te upplagan, för mossorna professor Lindbergs Musci
Scandinavici, Upsalite 1879, sarat för lafvarne prof. W. Nylanders Lichenes
Scandinavia) (Notiser ur Si^Msk. pro Fauna et Flora fennica förhandlin-
gar, V bäftet). Der nf;gon afvikelse skett, är auktors namn beteckradt.
169
Scirpus rnfus. Vicl dessa unclantag ämna vi i det följande
icke uppehalla oss.
1 fysiska förhällandeu eger Blekinge saledes en stor
likformighet. Höjdskilnaden är ringa, expositionen visserli-
gen vexlande, men inom vida trängre gränsei- än i bergs-
trakter, jordmonen sä godt sora öfverallt, der vild vegetatiou
räder, kalkfri, och hafvets infljtande pä strandvegetationen
temligen ol)etydligt.
Mot denna likformighet i de fysiska förhällandena bil-
dar landskapets oravexlande vegetation en skarp kontrast.
I den södra delen, der äkerleran räder, aro alla fält iipp-
tagna tili odling, och pä den norra delens magra grus ligga
odlingarna spridda i oregelbiindna grupper mellan skogsmar-
kerna. Men utom denna olikhet, som tydligen beror af jord-
mänen, förefinnes en annan, för oss vida vigtigare, nämligen
i den vilda vegetationen. I södra delen prydas alla backar
kring fälten och alla ur äkrarne nppstigande bergklackar af
lummiga löfdungar. Dessa bildas för det mesta af ek med
undervegetation af gräs och örter samt med snär af hassel
och sian. Ofta äro de uppblandade med andra löfträd, af-
venbok, björk (Beftila verrucosa), ask, smäbladig lind, alm
och lönn, och hafva da en ännu mera omvexlande under-
växt, deri dock örterna och gräsen alltid intaga det mesta
utrymmet. Pä torra steniga ställen frodas tätä törnsnär, i
hvilka slänet iitgör hufviidmassan jemte björnhallonarter,
ehuru äfveu nyponbuskar, berberis och hagtorn ofta äro af
betydenhet i denna formation. Der äarne bilda forsar, kan-
tas de af fuktiga skuggrika lundar, hvilkas löfhvalf sam-
mansättes af askarnes, almarnes och klibbalarnes kronor,
medan marken betäckes af bingel och andra bladrika örter
och stenarne af ett saftigt grönt mosstäcke. Stundom sling-
rar humlen iippför trädstammarne eller öfverkläder stenrö-
sen och krusbärsbiiskarne i denna formation.
Lemnar man fälten och deras närmaste omgifning och
stiger iipp pä en af de läga platäerna, kommer man mängen-
städes inibokskog, nägon gäng med stammar, somfögagifvaef-
ter för de beryktade danska, eller i blandskog af gran och bok.
170
Det bör här erinras, att skogplantering ännu i sä li-
ten skala bedrifves i Blekinge, att den blott pa fä orter
haft nägot inflytande pänaturens karaktär. Ali den vege-
tation jag här och i det följande skildrar, är fullkomligt
vild, om ej motsatsen uttryckligen anraärkes.
Blott tjugu kilometer fräu hafvet, ocli naturen liar en
annan prägel. Den sydländska vegetationen är inskränkt
tili nägra smä fläckar, hvilka blott derigenom falla den flyg-
tigt genomresande mer i ögonen, att de företrädesvis ligga
invid trafiklederna och gärdarne. Äfven odlingen är här
olik den, som bedrifves i kusttrakten. Der nere pä den
bördiga äkerleran användes stor omsorg och rationella me-
toder pä jordens skötsel. Här uppe skötes jordbrnket —
pä enskilda prisvärda undantag när — efter gammal vana.
Äkerlapparne äro oregelbundna tili bäde omkrets och relief,
de otaliga stenarne kunna ej bortskafiäs, afdikning, gödning
och plöjning göras som före jordbruksskolornas tid. Men
icke nog dermed; tili och med svedjebruket är ännu allmänt.
För det mesta äro svederna smä, nägra fä tunnland i vidd.
Men ofta mätä do ett eller par tiotal tunnland, och i södra
ändan af Öljehult socken har jag gätt öfver ett svedjefält,
som hade i det närmaste tvä kilometers längd i Öster och
vester. Svedjebruket är isynnerhet användt af en klass jord-
brukare, hvars niotsvarighet jag icke sett i andra trakter,
om den ej kan jemföras med de fattigaste nybyggarne i
lappmarken. Blekingebon eftersträfvar framför alit sjelf-
ständighet. Han är nöjd, blott han kan skafiä sig eget tak
och egeu äker, takäsen mä tili en början vara huru lag som
helst, och äkertäppan mä se ut som ett stenröse. För en
ringa penning eller pä kredit erhäller han en liten jordlapp
bland bergskrefvorua. Ett öfvergifvet ruckel köpes frän när-
maste häll och flyttas, stock efter stock, tili den nya gärden
eller ock gär man omkring och länar ihop virket af med-
görhga grannar. Tili och med ensamma qvinnor bygga sig
sälunda egna kojor. Nägra plommonträd, ett par äppelträd,
en rad krusbärsbuskar och en vallmosäng invid stuguknuten
föreställa trädgärd, och här och der omkring sitt hem röd-
171
jar uyodlaren sma äkerlotter för potatis ocli rag. Det kau
gä bra en tid, men sä växer familjen, födan blir knapp^
räntor och iitskylder mäste betalas, och det moderna lifvets
lyx ställer tili och med pä detta samhällslager fordringar,
som bidraga tili mängens ruin. Nybyggaren gör konkurs,
och da ingen anser det mödan värdt att fortsätta odlingen
af hans raagra äkrar, fur alit förfalla. Endast stugan rif-
ves ned för att kanske tjena en annan usling nägra är.
Men jorden öfvergifves ofta äfven i medgangens dagar. Det
finnes exempel pä att nyodlaren genom biförtjenst och spar-
samhet har lyckats hopskrapa en summa, som siitter honom
i ständ att skaffa sig en bättre lott. Äfven i det fallet blir
lians gamla hem öfvergifvet. Ofta finna sädana lägenheter
icke köpare pä äratal. En „gärd''- i närheten af minä För-
äldrars hem har stätt öde i femton ars tid,
Jag har redogjort för jordbruket i norra Blekinge,
emedan det ntöfvar en betydlig inverkan pä vegetationens
fördelning och sammansättning. De öde lemnade äkrarne
och tomtplatserna erbjuda nya ständorter för de vilda väx-
terna, och mau ser der vissa växtformationers historia i alla
dess stadier, det ena bredvid det andra som bilderna i ett
galleri. Intet är vanligare i norra Blekinge än att i sko-
garne anträffa spären af de gamla tomtplatserna. An äro
de rätt färska, sä att nässlor och tistel ännu växa i den
instörtade källaren, och ruderatväxter pä kojans ugn. Plom-
monträden fortfara att bära frukt, och de utdöende krus-
bärsbuskarne stä i obruten rad längs gärdsmuren. Gärds-
planen bär da en tät matta af korta gräs, blandade med
mossor och lafvar. An äro tomtplatserna äldre och stun-
dom sä gamla, att fullvuxna granar stä inom den af mossa
öfvertäckta stenfoten, och endast de i högar npplagda ste-
narne och nägot ensamt fruktträd eller ett par lönnar och
askar förräda, hvar gärden legat.
Den vilda vegetationen i norra Blekinge har en nor-
disk karaktär. Uppe pä platäerna räder blandskog af björk
med tali eller grau eller af alla tre arterna i ojemn bland-
ning, alltid med matta af Hylocomia och en vexlande mängd
172
bärris, ofta dessiitom med ymnig en. Tallskogar äro afven
allmänna, men alltid smä och imga, och marken i dem är
tili stor del betäckt med Ijiing. Andra platästräckor, isyn-
nerbet pä sluttningarna mot dälder och sjöar, bära granskog,
i bvars skugga marken nastan icke bar annan växtligbet än
den enformiga gröubruna Hi/loconiium-msittsin. Eljes uppta-
gas dalsidorna af björkskogar med mosstäcke och bärris
eller blandskogar af samma beskaffenbet som uppe pä pla-
täerna. Stora sträckor af skogen äro nedhuggna och bära
likasom en del af de öfvergifna äkrarne en tät vegetation
af Ijung. Andra lemnade äkrar och de öfvergifna tomtplat-
serna öfverklädas af en mager gräsmatta, som genom betning
hälles klippt längs jordytan och sä gles, att mossa och laf
intränga samt bilda hälften af vaxttäcket.
I dälderna slingra vatteudragen genom starrängar, eller
utvidga de sig tili sjöar. Mänga af sjöp^ne äro antingen
pä väg att förvandlas tili mossar eller ock ha de hunnit
tili slutet af förvandlingen. Mossarne hafva en fullt nordisk
karaktär, säsom läsaren längre fram skall finna vid redogö-
relsen öfver deras vegetation.
Lundarne vid forsarne bildas i norra Blekinge af klibb-
al, öronpil och brakved. Pä andra trängre ställen och i
smä dälder frodas glasbjörken (Betula odorata) i tätä be-
ständ.
Denna nordiska vegetation, sä lik den, som räder bos
oss, är allherskande i största delen af Smäland, sä att Ble-
kinges andel deraf blott är ett bihang tili eller snarare en
omedelbar fortsättning af den smäländska. Frän norra Ble-
kinge skjuter den i tiingor ned mot kusten mellan dalarne,
och vissa formationer af densamma gä pä nägra ställen ned
i kustlandets dalar, säsom kärrängarne och tallskogarne.
Tili och med tätt invid hafvet ser man den nordiska sko-
gen fullt normal och i temligen betydande partier, men ge-
nom sydländsk vegetation öformigt afskild frän hufvudraas-
san inne i landet.
Den här skildrade olikheten mellan norra och södra
Blekinges vegetation bar värit den väsentligaste anlednin-
173
gen tili landskapets gamla folkliga iudelning. „Blekiuge",
säger t. ex. biskop Agardh ^), ,,har blifvit indeladt i tre bäl-
ten, skogsbygden, mellaubygden och strandbygden, hvartill
man kan lägga det fjerde, skärgardeu. Uti skogsbygden
strider ännu deu smäländska nordiska naturen rned kiist-
landets sydliga, tallskogeii med löfskogen, klipporna med
kullarne. Uti mellanbygdeu har löfskogen tagit öfverhan-
den, och bergen hafva nedsänkt sig tili sluttande höjder.
Uti strandbygden tränger hafvet in med sinä vikar och gif-
ver landet änyo ett annat skaplynue." — Dock mäste jag
medgifva, att jag icke hört denna i^idelniug användas af
befolkningen, utan blott hört den norra delen, der den smä-
ländska vegetationen räder, allmänt betecknas med namnet
Skogarne. liedan de äldre skandinaviska botanisterna fäste
vigt vid samma märkvärdiga kontrast. Elias Fries kallar
Smäland ett Norrland midt i Göta rike ^) och beskrifver
annbokens region, tili hvilken han räknar Blekinge, som ett
nordens paradis ^). De äldre utländska växtgeograferne,
hvilka framför alit sökte efter naturliga gränser, kunde icke
tillmäta den smala skandinaviska bokregionen nägon bety-
delse i jemnbredd med det skiljande hafvet i vester och sö-
der. Men Grisebach har frigjort sig frän detta tväng. Hos
honom spelar boken en stor roll. Dess gräns utgör grän-
sen mellan de tvänne stora hufvudpartier, i hvilka han de-
lar sitt ,,Waldgebiet des östlichen Kontinents", som omfat-
tar hela norra Asien och Europa *). Det är visserligen sant,
att boken gär längt norrut i Smäland, och att man säledes,
cm man blott följde definitiouen, skuUe vara tvnngen att
uppdraga Grisebachs gränslinie genom helt andra trakter än
Blekinge. Men de flesta för Grisebachs „Buchenzone" ut-
märkande drag försvinna redan i norra Blekinge, och samma
'3 C. A. Agardh, Försök tili en statsekonoraisk statistik öfver
Sverige. I delen, 2 häftet, Karlstad 1853; sid. 179.
-) Elias Fries, Botaniska utflygter, III, sid. 172. »— ') Samma ar-
bete, sid. 191.
*) Grisebach, Die Vegetation der Erde, I, sid. 8.5.
174
trakts vegetationskaraktär svarar ej ens mot hans „russische
Eichenzone." Lika litet svarar den emot Fries' ekregion.
Vilja vi pä denna lilla fiäck af jorden tillämpa Grisebachs
indelning, fä vi säledes här uppdraga gränseu mellan tvänne
zoner, en nordlig och en sydlig, en kontinental och en in-
sulär, hvilka i största delen af Europa äro skilda frän hvaran-
dra genoni en bred, homogen mellanliggande växtzon, ekens.
Engler försöker vid sin indelning af jordklotet i främ-
sta rummet stöda sig pä arternas härkomst. Enligt honom
tillfaller Skandiuavien tili största delen tvänne af det „norra
extratropiska florarikets'' omräden eller gebiet^). Det „subarc-
tiska eller koniferomrädets nordeuropeiska provins" och „gra-
nens zon" motsvarar den vegetation, soni herskar i norra
Blekinge och i Smäland. Det „mellaneuropeiska och aralo-
kaspiska omrädets subatlantiska provins'' eger en vegetation,
soni motsvarar södra Blekinges. Fries' ekregion, hvilken är
bäst utpreglad norr om Smäland, sammanfaller tili sinä kän-
netecken med Euglers „sarmatiska provins." Att gränserna
pä Englers öfversigtskarta icke fullt öfverensstämma med
dem, som jag här angifvit, kan ej rubba vara slutsatser, ty
kartan gör ej anspräk pä att vara noggrann i detaljerna.
Författaren varnar sjelf för att blifva missförstädd i detta
afseende ^).
Yegetationeiis förliällaiide tili kiimat ocb
Jortlmäu,
Det hgger närä tili hands att med de äldre författa-
rene tillskrifva regionbildningen i Blekinge inflytandet af
höjden öfver hafvet. Smäland anses allmänt hafva ett
strängt kiimat. Nägon meteorologisk station hnnes ej i deu
högsta, mest kontinentala delen af högiandet. Men när-
mare Blekinges gräns ligger en station, som är mycket lämp-
lig tili jemförelse med Blekinges enda meteorologiska sta-
tion i Karlshamn. Denna smäländska station är Vexjö. §^
O A. Engler, Versuch einer Entwickelungsgeschichte der Pflan-
zenwelt, II, sid. 334.
■) Engler, samma arbete, II, sid. 333.
175
De siffror, som vanligen valjas tili mätare af växternas
klimatiska fordringar, gälla: viuterus medeltemj^eratur, som-
marns medeltemperatur, ärets medeltemperatur, den största
vinterkölden, den största sommarvärmen, vegetationsperio-
dens längd och temperatursiimma. Utan att vilja uttala nä-
got omdöme om dessa faktorers verkliga betydelse, auför
jag här deras siffervärde i Vexjö och Karlshamn. Den bun-
dragradiga skalan är öfverallt anväud. Uppgifterna stöda
sig pä arbeten utförda af Svenska statens meteorologiska
stationer ^).
Vinterns medeltemperatur (december — februari) är i
Vexjö — 2,47'^, i Karlshamn — 0,4 8". Sommarens medel-
temperatur (juni— augusti) är i Vexjö -|- 15,0 5*^, i Karls-
hamn + 15,3 9°. Ärets medeltemperatur är i Vexjö -f- 5,7 2°
och i Karlshamn -|- 6,8 9". Det kallaste femdagsmediet in-
träffar i Vexjö den 1—5 januari med — 4,oi" och samma
tid i Karlshamn med — 2,0 8". Det varmaste femdagsme-
diet inträfiar i Vexjö den 21—25 juli med -f- 16,6 4° och i
Karlshamn samma tid ned -(- 16,9 3°. Vid dessa tai bör er-
inras att temperaturens dagliga variation kan betydligt mo-
difiera extremerna. Den uppgär i januari tili 1,3 8° i Vexjö
och tili 1,23° i Karlshamn, och i juli tili 8,2 9° i Vexjö och
tili 7,13" i Karlshamn.
Dygnets medeltemperatur stär öfver 0° under 247 dygn
i Vexjö och under 289 dygn i Karlshamn. Här ingriper äter
den dagliga variationen, som i Vexjö i mars uppgär tili 4,14°
och i december tili 1,4 9° samt i Karlshamn tili 2,i8° i fe-
bruari, 4,00° i mars och 1,51° i december, eller de mänader,
da medeltemperaturen stär i närheten af nollpunkten. Sum-
man af medeltemperaturerna för de dygn, hvilkas medel-
temperatur är öfver 0°, utgör i Vexjö 2348,9° och i Karls-
hamn 2575,4 6°.
I dessa sitfror är höglandets inflytande tydligt skönj-
^) Edlund, BIdrag tili kännedomen om Sveriges kiimat; Sv. Vet.
Ak. Handl., ny följd, XII B. 1873. — Rubenson, i Sv. Vet. Ak. Handl.
B. XIV, n:o 7 & 10, 1876 & 1877.
176
bart. Deu sträiigare vinterköldeu, temperaturkurvans hasti-
gare stiguing inot sommaren samt deu större dagliga vär-
nievariationen, egenheter för det kontinentala klimatet, skilja
Vexjö frän Karlshamn. De äterspeglas i de periodiska fe-
uomenen inom växtverlden. De blommor, som i Blekinge
utveckla sig i mars, utsprucko 1873 — 78 i Krouobergslän 26
dagar senare än i Blekinge, för april-blommorna utgjorde
tidskilnaden 5 dagar och för majblominorna 6 dagar. Löf-
sprickningen inträfiade iinder samnia period i medeltal 3
dygn tidigare i Blekinge än i Kronoborgs Iän. Längre fram
mot högsommaren stiger temperaturen sä mycket snabbare
i böglandet än vid kusten, att flere blomningsfenomen ej i
Smälaud hinua tili utveckling förr än deu värmegrad öfver-
skridits, vid hvilken samma fenomeu utvecklat sig i Ble-
kinge. Esempel härpä lemuar Primus spinosa, som i Ble-
kinge blommar vid 8,9*^ och i Krouobergslän vid 12,4°. Sa-
xifraga grcmidata blommar i Blekinge vid 9,6°, i Krouo-
bergs Iän vid 11, 5*^. Axbildningen hos vinterrägen försiggär
i Blekinge vid 10,9*^ och i Krouobergs läu vid 12,4*^. Der-
emot inträffar löfiallningeu i Krouobergs läu hela 9 dagar
tidigare än nere i Blekinge ^).
Dessa klimatiska olikheter bestämma troligtvis gräusen
för flere kulturväxters utbreduing. Ty i Blekinges lägre de-
lar ser mau pä kali jord flere sydländska trädgärdsväxter,
hvilka mau saknar pä Smälands platä. Sädana äro t. ex.
Morus nigra L,, Castanea vesca Gsertn. och Juglans regia
L. Valuötträdet när i Blekinge ansenliga dimeusiouer och
gifver ärhgeu mogen frukt. Det är äfven möjligt att uägra
af landskapets sällsyutaste vilda växter af klimatet hindras
att gä upp i Smälaud. Meu för de formatiousbildande ved-
växternas utbreduing är höglaudets kiimat ej hinderligt.
Detta synes af ifrägavarande växters utbreduing utom
Blekinge. Alla gä mer eller mindre allmäut upp tili Vexjö
och ännu nordligare. De enda uudautagen äro Carpinus
hetulus, Bosa tomentosa, Bosa ruhiginosa, Bubi fruticosi och
O R. Hult, Recherches sur les phenomenes pcriodiques des plan-
tes, Nova Acta Reg. Soc. Se. Upsal. Ser. III. Upsala 1881.
Falun.
Karlstad
16,2«
17,lO
14,7»
15,8»
3,70
5,40
177
Cotoneaster vulrjaris, hvilka antingen lielt ocli hället saknas
i Kronobergs Iän eller derstädes förekomma mycket sällsyn-
tare än i Blekinge.
Quercus pedunculata Ehrli. finnes ej blott ganska all-
mänt i hela Smäland, iitan gär sora bekant ännu mycket
nordligare, i trakter, hvilka hvarken om sommarn eller soni
medeltal för äret hafva en sä hög temperatur som Vexjö.
Gefle, Falun och Karlstad ligga iuom ekens nordgräns i
Sverige; pä Gotland är eken det herskande trädslaget. Tem-
peraturen pä dessa orter och i Vexjö är ^):
Vexjö. Visby. Gefle.
Juli .... 16,2» 15,8» 16,1"
Juli—aiigusti . 15, i« 14,7» 14,6«
Äret 5,7° 6,30 4,50
Willkomm 2) säger att den vanliga eken behöfver en
tid af minst 4 mänader mellan löfsprickningen och löffäll-
ningen, för att trifvas. I Gefleborgs Iän iippgär denna tid
tili 124 'dygn, i Dalarne tili lika mäuga, i norra delen af
Örebro Iän tili 126, i Vermland tili 130, i norra Smäland
tili 131 och i södra Smäland tili 136 dygn. Vidare erfor-
drar den enligt samme författare en medeltemperatur, som
för maj — oktober mänader utgör minst 12, 50 C. 1 Vexjö
är medeltemperaturen för dessa mänader 14,2 6^. Att ekens
fyra mänader länga växtperiod mäste vara frostfri, säsom
författaren säger, gäller icke för Sverige. Ty i flere af de
trakter, der detta trädslag bildar beständ, inträffa starka
froster vär och höst^). 1871 härjade froster i juni mänad
hela Mälaretrakten, Elfsborgs- och Kalmare Iän. Alla är
yppa sig höstfrosterna redan i slutet af augusti och början
af september äfven i de ekbeklädda landskapen i Svea rike.
^) Rubenson, Mänads- och ärsmedia af temperaturen pä statens
meteorologiska stationer under aren 1859 — 1872; K. V. A. Handl. B. 14,
n:o 7. Stockholm 1876.
-) M. Willkomiii, Forstliche Flora von Deutschland und Oester-
reich, Leipzig 1875, s. 335 fif.
^) H. E. Hamberg, Om nattfrosterna i Sverige ären 1871, 1872
och 1873. Cirkulär n:o 5 frän Upsala observatorium, Upsala 1874.
12
178
Fagus sihatka betecknas af Berlin ^) säsom allmän
pä smäländska höglandet och spridd i Kalraar Iän. C. Hart-
man 2) uppgifver att den odlad bär frukt npp tili Lervik
norr om Gefle. I Upsala stä flere unga kraftiga bokar,
hvilka icke i sin habitus bära spär af ett för strängt kiimat.
Grisebach ^) anser att boken behöfver en tid af minst
5 mänader frän löfsprickningen tili löffällningen. A. de Can-
dolle *) bar iir detta trädslags utbredning dragit den slut-
satsen, att det ej uthärdar en vintertemperatur, livars me-
deltal sjunker tili — 5'^ C. Willkomm^) har kömmit tili
det resultat, att bokens vertikala utbredning begränsas af
starka temperaturminima iinder hösten, vintern och vären,
och han anser att en janiiaritemperatur af — 5 tili — 6,2 5"
C. i norra Tyskland samt — 6,2 5 tili — 7,5<* C, i alperna
är det lägsta som den uthärdar.
Grisebachs slutsats är oriktig. Endast i tre af Sveri-
ges landskap förflyta fem mänader' frän bokens löfsprick-
ning tili dess löffällning, i Skäne, Blekinge och Bohuslän.
I Nerike hinner den (planterad) igenom sitt ärsarbete pä 18
veckor eller 128 dagar. I Södermanland inskränkes dess
växtperiod ytterligare 5 dagar. I Svealand uppgär den i
medeltal tili 133 dygn, eller lika mycket som i det smä-
ländska höglandets norra del, Jönköpings Iän. I södra^Smä-
laud förgä 140 dygn mellan bokens löfsprickning och löf-
fällning ^). Häraf framgär, att boken hinner utveckla sig nor-
malt inom 4\/2 mänader, och att en fullt tillräcklig utveck-
lingstid stär den tili buds pä det smäländska höglandet.
Hvad bokens ömtälighet för lag vintertemperatur an-
gär, sä visa redan Willkomms uppgifter, att den icke. med
full visshet kan utrönas pä grund af utbredningen. Det är
') Aiig. Berlin, Den geografiska utbredningen af Skandinaviska
halfuns fanerogamer och ormbnnkar, Stockholm 1876; sid. 100.
^) Hartmans Handbok i Skandinaviens Flora, ll:te npplagan, I, sid. 358.
') Grisebach, Die Vegetation der Erde, I, sid. 89.
V A. de Candolle, Göographie botanique.
*) M. "VVillkomm, Porstl. Flora, sid. 381. .
°) Hult, Ph/jnomr-nes periodiqaes des plantes.
179
möjligt att bokarne i en trakt blifvit mer härdade äii i en
annan, men detta torhällande kan ocksä vara skenbart och
bero .derpä att andra, ännu ej tillbörligt imdersökta lokala
omstcändigheter hindra trädet att ga sä högt pä vissa berg,
soni deras vinterklimat skiille tilläta. Huru än härmed ma
lorhälla sig, är vintertemperaturen i Vexjö sä hög, att den
icke kan utestänga boken, äfven om VVillkomms eller de
Candolles slutsatser vore riktiga. I december är nemligen
denna orts medeltemperatiir — 2,7 9", i januari — 2,5 2",
tebruari — 2,6 0" och i mars — 0,8 3" C. ^).
Carphms hetulus har i Sverige en betydligt inskränk-
tare utbredning än de tvänne föregäende trädarterna. Dess
gräns gär i riktning frän vester mot Öster genom södra
Halland och södra Smäland tili mellersta delen af Öland.
Genom sitt enkla förlopp gör denna linie intryck af att
vara en kliraatisk gräns. WilIkomm '^) anser afvenboken
känslig för vär- och höstfroster samt för lag vintertempera-
tur, och antager att den ingenstädes förmär växa normalt,
der vinterns medeltemperatiir är under — 3,7 5", värens
mindre än -|- 4,5", höstens mindre än + 6,7 5" och ärets
under 6, o" C. Samtliga dessa vilkor uppfyllas af följande
meteorologiska stationer i Sverige, hvilkas omgifningar sä-
ledes icke borde vara olämpliga för afvenboken: Lund,
Karlshamn, Kalmar, Halmstad och Göteborg (samt Ström-
stad?), men icke af Vexjö, Vestervik, Visby, Jönköping, Ve-
nersborg, Skara, Linköping och de nordligare stationerna.
Afvenboken tyckes sälunda i sjelfva verket hafva uppnätt
sin klimatiska nordgräns ätminstone i den Östra hälften af
Sverige, men skulle kanske kunna trifvas längre norrut längs
Kattegats och Skagerraks kiister.
Coryltis avellana är allmän i hela Smäland och norrut
ända tili Dalelfvens stränder. Mer* och mer sällsynt gär
den närmare mot polcirkeln, sä att de nordligaste exempla-
ren i Sverige finnas pä Qvarkens .breddgrad. Äfven i norra
*) Rubenson, Manads- och ursmedia.
-) Wnikomm, Fovstl. Flora, sid. 305.
180
deleu af Blekinge är hasseln ganska allmän, och, eliiim den
der lika litet som i Smäland uppträder dominerande, kau
man icke betvifla att klimatet är fullt lämpligt för dess
trefnad. Detsamma gäller om de öfriga trädarterna, hvilka
deltaga i bildningen af den sydländska vegetationens mindre
formationer, Fraxiniis excelsior, Acer platanoides, Ulmus
montana och Tiliä parvifolia. Alla hafva en sä vidsträckt
utbredning norrut och aro sä allmänt strödda i Smäland,
der de pä regelbundna tider blomma och sätta mogen frukt,
att klimatet icke kan gifva oss förklariugen tili deras märk-
värdiga fördelning i Blekinge.
Lika litet kan de nordiska formationernas sparsam-
mare förekomst 1 södra Blekinge bero af klimatet. Om de
ock tili största delen halla sig pä de högre sträckorna mel-
lan bygderna, sä är höjdskilnaden dock alit för liten för
att kimna tagas i betraktande. Dessutom gä de, säsom
redan blifvit framhället, stuudom ned tili sjelfva stranden.
Och nägra formationer af sarama trädarter, som bilda Ble-
kiuges nordiska vegetation, förekomma i sydligare, vida var-
mare trakter än södra Sverige. Vi behöfva blott erinra om
tallskogarne pä den varma dalbottnen i kantonen Vallis.
Der, i ett kiimat, som frambringar eldigt muskatelvin och
läter mandelbusken förvilda sig, bildar Finus silvestris full-
komligt vild skog pä mänga af dalbottnens moränkiillar.
Omedelbart invid, pä sluttningarne af den södra dalväggen,
vidtager granskogen, nastan helt och hället bildad af Pi-
nus abies.
Säliinda se vi att de nordiska och sydländska formerna
trifvas förträffligt bredvid hvarandra och bilda formationer
pä hvarje niva, samt att klimatet lika väl tilläter de nor-
diska formerna att massvis uppträda vid kusten som det
lemnar öppet för de sydländska formerna att utbreda sig
pä det smäländska höglandet. KHmatet förklarar alltsä icke
vegetationens fördelning i Blekinge.
Man kunde tanka sig, att den varierande expositionen
motvägde klimatets inflytande och de nordiska formerna i
södra Blekinge företrädesvis hölle sig tili kallare platser, de
181
sydlänclska formerna i uorra Blekinge tili varmare ställen.
Men redan de flygtigaste observationer imder en ejida ex-
kursion äro tillräckliga att vederlägga ett sädant antagande.
Bokskogen intager t. ex i de lägre delarne af landskapet
Stora sträckor med varierande, ehuru mest nastan vägrätt
läge. I de liögre delarne af landskapet finnes den företrä-
desvis i skuggiga, kyliga dälder, och ätminstone lika ofta
pä sluttningar mot vester eller Öster som mot söder. Eme-
dan hela landskapet sluttar mot söder, äro de mot norr
vända backarne mindre allmänna än de öfriga, hvarför bo-
kens förekomst pä sädaua ej heller kan vara sä allmän.
Eken bekläder de ur fälten iippstickande klippholmarne lik-
formigt pä alla sidor, och lika varierande är dess exposition
pä dalsluttningarna i norra. Blekinge. Tallskogen i kust-
trakten bekläder vanligen nastan vägrät eller mer eller min-
dre paot söder sluttande mark, och i liknande lägen finner
man granskogen i kusttrakten, ehurn den här, som i allmän-
het der den är sällsynt, företrädesvis häller sig tili kyliga
dälder.
Icke heller jordmänens .olikheter förslä att förklara
vegetationens fördelning i Blekinge. Som bekant äro de
äestä växter mer eller mindre oberoende af jordmänen, sä
att man t. ex. i en botanisk trädgärd kan halla himdrade-
tal arter pä samma jord, i samma fuktighet och belysning,
ehuru de i vildt tillständ fördela sig pä ständorter, som i
alla dessa afseenden mer eller mindre variera. Det vore
knappast nödigt att här uppvisa, i hvilken grad hvarje be-
ständsdel af landskapets flora är Hkgiltig för jordmänen.
Blott för att icke utelemna nägon länk i min bevisning, viii
jag anföra nägra fä af den nordiska och sydländska vege-
tationens mest karakteristiska arter.
Pinus silvestris är allmän pä torr ^) sand, rullstens-
^) För att beteckna fuktighetsgraderna har i anteckningarna an-
vändts en tiogvadig skala, börjande med 1 = mycket torr och shitande
med 10 = vattendränkt. Mellangraderna kunna betecknas säsom temli-
gen torr (2), temligen frisk (3), frisk (4), nägot fuktig (5), fuktig (6),
mycket fuktig (7), temligen vut (8), vät (9).
182
grus, torrt och friskt krossteusgrus, torr, mager torf och
blöt mosstorf. Pä alla dessa jordarter bildar den beständ.
Pä klippor är tallen allmäu och tunnsädd, strödd eller stun-
dom -beständbildande. Sällsynt förekommer den bland an-
dra träd pä biimusrikt grus. Att den icke blifvit anteck-
nad pä lerjord beror mäbända deraf, att denna jordart na-
stan helt och hället är iipptagen tili odling.
Pinus ahies är allmännast ochjmnigast pä friskt kross-
stensgrus, men förekommer äfven ofta ymnigt pä fuktigt
grus och är riklig mängenstädes pä fuktig, af källdrag ge-
nomsipprad stenig mylla. Pä torrt grus förekommer den
allmänt, isynnerhet som ung, hvaraf man kan sluta att den
vid högre älder bibehäller marken vid en högre fuktighets-
grad. Mindre allmän är granen pä frisk mylla och mogen
torf, pä hvilka tvänne jordarter den undantagsvis uppträder
rikligt, samt pä fuktig torf, lera och klippor, der jag alltid
sett den blott enstaka eller tunnsädd.
Betula verrucosa är allmännast pä friskt och torrt
krossteusgrus, men förekommer pä det torra gruset endast
i ungdomen ymnigt, emedan .den alit mer mossbelupna mar-
ken vid björkarnes uppväxt bevarar sin fuktighet. Pä frisk
lera är björken stundom ymnig eller riklig, och visar sig
temligen allmänt, ehuru säilän beständbildande, pä frisk
eller fuktig stenig mylla och fuktigt grus. Pä klippor är
den ganska allmän och ofta riklig, och den förekommer
dessutom nägon gäng pä torf, fuktig lera och frisk, oblan-
dad sand.
Corylus aveUana är allmännast pä friskt krosstensgrus,
men ej heller sällsynt pä frisk och fuktig mylla. I fukten
tunnsädd, bhr den pä de friska ständorterna ofta riklig.
Äfven pä frisk lera och sand visar den sig strödd, men pä
torrt grus, torr sand och klippor endast enstaka eller tunn-
sädd, om ej i mycket ungt stadium, emedan hasseln vid till-
tagande {'Mer skyddar marken för uttorkning.
Quercus 2Je(hmculata Ehvh. hnnes paalia jordarter utom
pä torr,'en. Isynnerhet är eken allmän pä friskt krosstensgrus
och pä fuktig, stenig mylla, ehuru endast pä den förra jord-
183
arten bestandbildande. Pä frisk lera ocli stenröseu bildar den
ofta beständ. Tili och med pä de torraste jordarterna, pä
torr sand och rullstensgrus, finnei- maa stimdom strödda
ekar. Fuktiga ständorter hysa öfvervägande unga ständ,
hvilket synes antyda att eken i Blekinge icke täi fukt un-
der längre tid, ett motsatt förhällande tili hvad erfarenhe-
teu lärt i mellersta Europa ^).
FcKjus silcatica förekommer icke pä de torraste mar-
kerna, pä sand- och rullstensfälten, men väl pä sandbackar,
som bibehälla en viss friskliet. Ej lieller ser man boken
pä klippor och torfjord. Om dess förekomst pä ren lera
gäller detsamma, som vi sagt om tallen. För öfrigt finner
man bok pä alla slags marker, frän de kargaste sand- och
grusbackar tili de letaste mullrika dälder. Tätä beständ af
fruktbärande träd bilda sig bäde pä gruset och pä myllan,
äfven da underlaget är temligen fuktigt.
Carpinus hetiilus saknas endast pä torf, klippor och
fuktig lera. Pä torr sand har jag en gäng sett riklig afven-
bok. Allmännast bildar den beständ pä friskt krosstensgrus.
Äfven pä fuktiga lokaler med grus-, ler- eller humusjord
bildar den beständ. Pä stenig fet mylla i fuktigt läge fin-
ner man isynnerhet unga ständ.
Om det säledes är lätt att uppvisa, att landskapets
karaktärsväxter äro föga ömtäliga i valet af ständort, sä
kunde man dock vänta .att de i kampen om utrymmet skulie
uttränga hvarandra^. sä att hvarje jordmän skulie fä en sär-
skildt för den utmärkande växtblandning. Men icke heller
detta eger rum, ätminstone icke i en i ögonen fallande
grad. Pä likadan jord finner man flere olika formationer
sä väl af sydländsk som af nordisk karaktär. Pä torr sand
och rullstensgrus t. ex. ser man Ijunghedar, tallskog, gräs-
backar, ekbackar och törnsnär. Pä frisk sandjord har jag
sett gräsbackar, örtbackar, lundbackar, björkskogar, bland-
skog af björk och tali sanit ekbackar. Pä torrt krosstens-
grus räda Ijunghedar och tallskogar, utan att dock utesluta
') Willkoram, Forstl. Florf
184
blandskogen af björk och tali, gräsbackarne, lundbackanie
och ekbackarne. Det friskare krosstensgruset byser talrika
formatiouer, bland hvilka de allmänuaste äro granskogarne,
blandskogarne af björk med tali eller gran, björkskogarne,
limdbackarne, ekbackaruSj bokblandskogarne och örtbac-
karne. Fuktigt krosstensgriis bär ofiast bokskog, bokbland-
skog, björk- och gran-blandskog eller ren granskog, ehuru
äfven limddäldernas formationer ofta stä pä sadan jord.
Torr lera har jag sett bära ekbackar och gräsbackar.- Frisk
lera bär gräsbackar, el^backar, björkskog och björkbland-
skog samt lundbackar. Stenig mylla herbergerar ekbackar,
limdbackar, limddälder, bokskog, bokblandskog och gran-
skog, alla dessa formationer sä väl pä friska som pä fukti-
gare lokaler. Mogen torf bär kärrängar, niossar, Ijiinghe-
dar, björkskog och björkblandskog, fuktig torf blott mossar
och kärr. Pä klippor och stenrösen finnas ekbackar, björk-
skogar, björkblandskogar samt törnsnär, Ijungbeständ, gräs-
beständ, moss- och lafbeständ iitan trädvegetation.
Dä sälunda pä lika jord flere olika formationer köm-
mit tili utveckling, kan formationernas fördelning icke tili
öfvervägande del bero af jordmänen. Hvauken klimatet eller
jordmänen bestämmer säledes i främsta rummet vegetatio-
nens fördelning i Blekinge. För att förstä den, mäste vi
imdersöka de orsaker, som vallat, att olika formationer stä
jemte hvarandra pä hkadan ständort. Vi mäste med andra
ord följa växtsamhällenas utveckling frän den första glesa
kolonisationen af plantor pä blottad mark eller i vatten,
ända tili dess vi se de nu rädande formationerna fullt fär-
diga inför vara ögon. Ty i hvarje stadium af utvecklingen
stär formationen i vexelverkan med sin omgifning, hvilkeus
växter försöka intränga i densamma och leda in utvecklin-
gen pä nya banor. De omständigheter, som i hvarje fall
förmä halla inkräktarena borta, för att slutligen Iata den af
oss studerade formationen segerrikt fullborda sin utveckling,
gäller det just för oss att lära kanna.
Naturen gär oss villigt tili mötes i detta studium, ty
ord blottas ärligen i Blekinge i alla möjliga lägen,- och
185
vegetationeu börjar sälunda stäudigt upprepa siii historia
pa iiya fläckar. Härigenom fär mau pä en enda sommar
se nastan alla växtlighetens utvecklingsstadier, och ett jem-
förande studiiim läter oss igenkänna, hvilken plats i serierna
hvarje sadan ständort eger. Pä detta sätt kan man af tal-
rika fragment liopfoga en trogen bild af hela vegetationens
utveckling, likasom palteontologen af de tili olika in^^^vider
hörande skelettdelarne kan koustruera en vetenskapligt h?'l-
bar bild af den djurart de^representerat.
Yäxtformatioueruas utveckling pä torr eller frisk
mark.
I det föregäende har jag sökt visa, att Blekinge före-
ter de väsentligaste vilkor för ett löftesrikt studium af det
problem, som uppstälts i inledningen. Kampen mellan växt-
individerna är i full gäng, intensiv och föga päverkad af
lokala olikheter hos klimatet eller jordmänen. Ny jord blot-
tas ärligen för den vilda vegetationen, dels genom att de
talrika grustagen iitvidgas, dels genom att äkrar pä de
karga platäerna lemnas i ödesmäl. Afven lergropar före-
komma, men i sä ringa utsträckniug, att de ej för oss hafva
annan betydelse än att visa, att vegetationens utveckling pä
leran i hnfviidsak tyckes likna densamma pämyllan och de hu-
musrikare äkrarne. ■
Vi skola nii följa vegetationens ntveckling i alla de
skilda riktningar, som den iuslär pä hvarje särskildt slag
af blottad mark, och börja med de torra, resp. friska mar-
kerna.
Dä torr mark barlägges, infinner sig först en brokig
koloni, hvars sammansättning är mycket varierande, och som
hufvudsakligen är bildad af tyänne kategorier växter, näm-
ligen dels monokarpiska arter, qvarlefvande efter äkervege-
tafionen, dels sädana växter, hvilkas frö lätt sprides af vin-
den. Denna koloni är mycket flyktig; den gör intet mot-
ständ mot nya växters inträngande, och efter tvä eUer tre
är märker man, om platsen fätt vara i ro, knapt nägra
186
spär af kolonisterna. Att uppräkna dem här är derför öf-
verflödigt.
Den slutna formation, som först betäcker blottad mark,
är alltid utmärkt genom en matta af smäbladiga gräs, Häck-
vis utfyld med mossor och lafvar samt mer eller mindre
rikt prydd med örter. Vi kiinna benämna den gräshacke-
formationen. Den är i allmänhet ganska artrik. Pä mager
jord uppgär fanerogamernas antal i ett sädant samballe tili
iingefär 40, och pä humusrik mark tili 60 och deröfver.
Följande kärlväxter äro allmänna pä gräsbackarne :
rikliga: Ägrostis vulgaris, Festuca ovina och ofta äf-
ven Trifolium repens; .
strödda : AcJiillea millefolium, Hieracium pilobella, Oro-
hus tnherosus, Bannnciilus acris, Saxifraga gramilata, Stel-
laria graminea, samt ofta äfven Aira -jiexuosa, Antennaria
dioica, Euphrasia officlnalis, Fragaria vesca, Heliantliemum
vulgare, Leontodon autumnalis, Poa 2)ratensis, Potentilla
tormentilla, Pulsatilla vidgaris, Bumex acetosella och Sjn-
rcea filipendida;
tunnsädda : Akhemilla vulgaris, Armeria elongata (en-
dast vid hafvet), Campanula rotundifolia, Carex x)rcecox,
Cerastimn vulgatum, Equisetum a7'vense, Filago montana,
Oalium verum, Gnajihalium silvaticum, Hypericimi perfora-
tum, Luzula canvpestris, ' Flantago lanceolata, Polygala vul-
garis, Potentilla argentea, Bumex acetosa, Taraxacum offi-
cinale, Thymus chamcedrys, Trifolium pratense, Veronica
officinalis och Viola canina samt ofta äfven Calluna viil-
garis och Trifolium arvense;
enstaka: Ajuga xjyramidaUs, Centaurea scahiosa, Eri-
geron acris, Hieracium umhellatum, Solidago virgaurea, Ve-
ronica chamcedrys, Vicia cracca och Viscaria vulgaris.
Dessutom ser man allmänt pä gräsbackarne strödda —
enstaka ständ af Junii^erus, Crata^gus och Prunus spinosa.
Mindre allmänt, men dock ej sällsynt, deltaga följande
arter i denna formations sammansättning;
strödda: Ägrostis canina, Cynosurus cristatus, Festuca
duriuscula, Galium horeale, Geranium pusillum, Glechoma
187
liederaceum, Jasione montana, Linaria vidgaris, Potentilla
incana (endast i. Östra delen) och Sclerantlius ijerennis;
tunnsädda: Anthoxanthnm odoraUim, Artemisia cam-
pestris, Calamintha acinos, Carex xyilulifera, Carlina iml-
fjaris, Centaurea jacea, Cerastium semidecandrum, Filago
minima, Lathyrus j^;rafensis, Myosotis liispida, M. stricta,
M. versicolor, OrcJds samhicina, Potentilla ansei'ina, P.
Verna, Ranunculus hidbosus, TJiynms serpylhmi, Trifolimn
fiUforme, Triodia decumbens och Veronica verna;
enstaka: Carex j^cdlescens, Circium acaide, Epilohmm
anyustifolium, Galium idiginosum., Herniaria glabra, Silene
nutans, Trifolmm procumbens och Vaccinium vitis-idcea.
Följande arter äro sällsynta i denna formation: An-
droseice septentrionalis, Antherlvitm liUago, Arahis Jnrsuta,
Botrychium lunaria, Carex ericetorilm, Draha muralis, Eu-
plirasia gradlis, Galium molhigo, O. silvestre, Oeraniiiin
violle, HeUchri/snm arenarium, Hieracium- hifidiim ^), H.
ccesium, H. collinmn, H. rigidum, H. setigerum, Ononis ar-
vensis, Plantago media, Potentilla collina, Rumex thyrsoi-
des 2), Sarothamnus scoparius, Scahiosa cohtmharia, Teesdalia
nudicaulis, Thesium alpinum, Trifolmm montanum, Tr.
striatnm, Verhascum, nigrum, V. thapsns och Veronica
spicata.
Af de pä gräsbackarne allmännaste mossorna och laf-
varne plägar endast Hylocomhnn squarrosiini uppträda ym-
mgt, H. parietirium, Astrophyllum silvaticum och Climacium
dendroideB rikligt — strödt, "samt TJiyidium tamariscifolium.,
T. ahietinum, Polytriclmm juniperinum, Dicranum scopa-
rium och Hylocomium proliferum i tunnsädda fläckar, me-
dan Hypnum 2)himosiun, Hylocomium triquetrum, Polyfri-
chum pilosum, Cladonice och Peltigerce äro enstaka.
*) Hieracia äro upptagna i öfverensstlimmelse med Blekinges flora
af C. A. Gosselinan, andra upplagan, Lund 1865.
'■) Denna art har under de senaste ären blifvit alit allmännare.
1878 säg jag den endast sUllsyut i Fridlefstad ; 1885 var den ganska all-
män liings vägkanterna i denna socken och liade spridt spridt sig äfven
i Rödeby.
188
Pä en gräsbacke luellan Bastasjö och Rycl i Augeriim
sockeu antecknade jag t. ex. följande törhällande. Pä mai
ken voro mossorna ymniga och lafvarne enst^ka, nämligen :
} jinig : Hylocomium squarrosum;
strödda: Climacmm dendroides och Astropliyllnm sil-
vaticitni;
tunnsädda : PolytricJmm juniperinum, Dicranum sco-
imriimi och Thyidiuni tamariscifolium;
enstaka : Hyjmum plumosum, Hylocomium prolifemm,
TJiyidmm aUetinum,, Cladina rangiferina, Cl. uncialis, Cla-
donia gracilis och Peltkjera canina.
Pä de ur marken uppstickande stenarne förekommo
lafvar och mossor rikligt, nämligen:
rikUga : Lecidece, Parmelia sulcata och Hediviyia alhi-
cans;
strödda: Lecanorce, Parmelia conspersa, Polytriclium
2nlosum, Grimmia heterosticlia och Gr. Muidenheckii ;
tunnsädda : Cladonia fimhriata, Cl. degenerans, Cl. cor-
nilta, Cetraria aculeata, Parmelia piJiysodes och P. olivacea,
Stereodon cupressiformis och Grimmia hypnoides;
enstaka: Peitigera malacea, Evernia furfuracea, Cla-
donia xjyxidata, Lecanora vitellina och OncopUorus stru-
mifer.
Af de buskar och träd, hvilkas frön kömmit tili plat-
sen innan den gräsbands, finner man pä mänga af dessa
backar Betula verrucosa, Berheris vulgaris, Carpinus hetu-
liis, Corylus avellana, Fagus silvatica, Pimis ahies, P. sil-
vestris, Quercus x)edunculata, Qu. sessilifiora, Bosa canina,
B. dumetorum, B. mollissima, B. rtthiginosa, Sorhus aucit-
paria och 8. scandica. Träden och de obeväpnade biiskarne
fä dock säilän utbilda sig normalt, emedan gräsbackarne
allmäut begagnas tili betesmarker. Af samma orsak äro
äfven de flesta örterna och gräsen pä äldre gräsbackar korta
och hopträngda tili växten.
De gräsbackar, som ega humusrikt iinderlag, halla sig
säsom sädana, sä länge de begagnas tili betesmarker. Men
pä magrare mark ökas Ijungen är efter är, och inom en
189
viss tid förvandlas betesmarken tili Ijungmo. Hastigast för-
siggär öfvergängen i saiidgropar ocli pä bart grus, dit krea-
turen icke kimna korama. Der binner gräsmattan knappast
sluta sig, innau den uttranges af Ijungen.
Ljungens framträngande pa gräsbackarne förberedes
ofta deraf att en alit rikligare mossa utfyller mellanrummen
mellau grästiifvoriia. I detta fall ser man ganska snart en
Stor mängd helt unga -Ijungständ sticka upp öfverallt iir
mossan, och i den mon, som dessa växa upp, förqväfves
gräsformationen likformigt öfver bela platsen. Detta slags
förvandling inträtfar vanligen pä mycket gamla gräsvallar,
och dess likformigbet antyder att hela platsen blifvit ut-
tömd pä de näringsämnen, som de mattbildande gräsen be-
höfva.
Pä de platser, som redan frän början äro fattiga pä
mylla och der säledes mobildningen begynner nastan, sam-
tidigt med gräsvallformationen, uppträder Ijungen först i
enstaka ständ, som sedän föröka sig och bilda mofläckar
pä gräsmattan. Dessa tillväxa och utbreda sig är efter är;
snart ser man blott rännor och tläckar af gräsvegetation
mellan Ijungbeständen, och slutligen eröfrar Ijungen hela
platsen.
Sallan är Ijungbeständet sä tätt, att det utesluter alla
andra växter. Rester af gräsbackevegetationei; bibehälla sig,
visserligen förkrympta och ofta sterila, bland.risen. Sädana
äro (Acliillea millefolium), Agrostis vulgaris, Ajuga pyra-
midalis, (Afitennaria dioica), Anthoxantlium odoratum, Cam-
panula rotundifolia, Carex pallescens, (C. prcc.cox), (Cera-
stium vidgatum), Epilohium angustifolium, Festuca ovina,
Fragaria vesca, (Oalium uliginosum), G. verum, Hieraciutn
inlosella, (H.' umbellatum), (Hypericum perforatum), Luzula
camp>estris, Orohus tuherosus, Plantago lanceolata, Poa pra-
tensis, (Polygala vulgaris), Potentilla tormentilla (strödd),
(Buniex acetosa), Solidago virgaurea, Stellaria graminea,
(Taraxacum officinale), (TJiynms chanKedrys), Trifolium
repens, Veronica chaincedrys, V. officinalis, (Vicia cracca,
Viola canina och Viscaria vulgaris). De arter, som satts
190
inom parentes, cluka sliitligen imder för den tilltagande be-
skuggniugen, raen de öfriga lefva lika länge som Ijungen.
Xägra af dem fä ny kraft, da genom de uppväxande iinga
björkarnes ärliga löffällning myllaii äter ökas, och blifva
sälunda verktygen för Ijungvegetationens undanträngning.
Men Ijungbeständet liar äfven sinä egna följeslagare,
hvilka antingen alls icke finnas eller äro sällsyntare eller
sparsammare representerade pä gräsbackarne. I äldre Ijung-
nioar bilda ofta Hylocomkmi iKirietinum, H. prolifenmi och
Polijtrichmn junvperinum en tät och svällande matta. I fält-
skikten uppträda allmänt Myrtillus nigra, Pteris aquilina
och Vaccinium- vitis-idcea, här och der ArctostcvpJiylos uva-
■ursi, Carex ericetorum, Luzula pilosa, Pyrola secunda, Thy-
■nms serpyllum och Viola silvatica samt sällsynt Calama-
grostis epigejos, Convallaria majalis, Epilohmm montanuni
och Vicia sepiimi, alla blott tunnsädda eller enstaka, utom
Arctostapliylos, hvilken pä alldeles humustoraa grus- och
sandfläckar uttränger Ijungen.
Dessa växter äro i moarnes ekonomi af ringa betyden-
het. Men ett annat element ingär i denna forniation, livil-
ket för dess vidare utveckling är ödesdigert. De träd och
buskar, hvilkas förekomst pä gräsbackarne vi redan om-
nämt, utträngas ej af Ijungen, utan växa upp och bilda
beständ. Vissa arter, hvilkas ärliga aÖall är ringa eller
längsanit förmultnar, inverka sä längsamt pä underväxten,
att man kan finna sä väl ekbeständ, som tallskogar af ända
tili 20 ars älder, i hvilka Ijungraattan ännu är samman-
hängande.
Äfven i Ijungmattans trängsel och skugga kunna träd-
frön gro. Om man söker under det höga riset, skall man
nastan alltid i mossan finna helt unga plantor af gran, tali.
och en, • sarat pä mossfria ställen smä björkar, stundom äf-
ven ekar och rönnar. Tallen och granen utveckla sig vi-
dare. Huruvida enen och de under mons Ijung födda löfträ-
den ega kraft dertill, är mig ej bekant.
Ännu mä här för fullständighetens skull omnämnas ett
i landskapet sällsynt uppkomstsätt för Ijungmoar. Dä mog-
191
nade torfmossar förberedas tili afverkniiig, befrias de ofta
frän sitt växttäcke. Pä den bara torfven infinner sig da
ymnig Ijiing jemte tunnsädd Erioplioriun vaginatum och
nägra smä lafvar (Lecideor, Bceomyces, Cladonice). En mäiigd
unga stand af Betida odorata och nägra Pinus silvestris
växa* iipp bland Ijungen. Da de nätt mansliöjd, inträder,
om beständet är nägot sä när slutet, föränddngar i under-
växten, hvilka sluta med att göra den lik vissa björksko-
gars, hvarom vi längre fram fä tillfälle att ytterligare tala.
" Vi hafva redan observerat, att björken liör tili de för-
sta växter, som infinna sig pä blottad jord. Dess tidigaste
utveckling tyckes i hög grad gynnas af lätt lösliga mineral-
ämnens närvaro i jorden, ty pä svedar och svedjeäkrar upp-
spira otaliga björkplantor redan under den första somraarn,
da deremot grustagen inom flere ars förlopp erhälla endast
en sparsam björkvegetatiou, som ej kan kallas beständ.
Telningarne växa upp lika väl pä gräsbackar som pä Ijuug-
fält, ehuru de vanligen pä de^ förra ställa sig glesare af
den orsak, att de flesta ständ förderfvas af betande krea-
tur. Emedan björkbeständet pä gräsbackarne bhr glest och
tilläter Ijuset att fritt tränga tili marken, förmä gräsen halla
skogsmossan borta, och de i södra Blekinge allmänna, men
tili vidden obetydliga hjörUhacTzavne uppstä. Med detta
namn vilja vi beteckna en formation, som iitmärkes af riklig —
strödd björk (i detta landskap alltid Betula verrucosa) med
underväxt af ymniga — rikliga gräs och mossor samt rikhga
— strödda örter. Markens betäckning är lik gräsbackarnes,
med samma läga fältskikt, samma förkrympta örter och sam-
ma rikedom pä Hylocommm squarrosum. Den enda skil-
naden bestär deri, att Hylocomium parietinum ernär större
betydelse och uttränger den- förra i samma män som björk-
beständet äldras och tätnar.
Björkbackarne förvandlas hastigt, om de icke flitigt
betas och rödjas. Den allmännaste förvandlingen är de-
ras öfvergäng tili björkskog. Dervid aftager gräsens ym-
mighet, mosstäcket sluter sig och risen ökas. Ljungen, som
pä björkbackarne stundom är strödd, blir här ofta riklig, pä
192
Stora fläckar tili och med ymnig, Vaccinmm vitis-idcea in-
tinner sig stundoui, och Mijrtillus nigra blir en aldrig fe-
lande beständsdel i ristäcket.
I björkbackarries vegetation ingär alltid en betydlig
mängd telningar. Juniperus saknas aldrig, Q?te/'c?(S-arterna
äro allmänna, Acer, Corylus, Cratcpgi, Populus tremula,
Pyrus malus och Sorhi ser man äfvenledes rätt ofta. Björ-
ken deremot, af hvilken man pä yngre björkbackar ser tal-
rika telningar bland de längre hunna individerna, tyckes upp-
höra att gro pä äldre björkbackar med slutet mosstäcke* ty
smäningom försvinna groddplantorna och endast rotskott re-
presentera da den yngre generationen. Äfven dessa komma
alit mera säilän tili utveckling, da vegetationen öfvergär tili
björkskog.
Nägon gäng ser man unga mycket tätä björkbeständ
med gräsmatta, i hvilken dock en temligen ansenlig mängd-
ClacUna silvatica ingär. De stä alltid pä gamla äkrar med
grusjord i mycket torrt läge. Vi mäste tanka oss deras
uppkomst pä det sättet, att tili den ännu pä löslig växt-
näring rika, men dock öfvergifna äkern en sadan mängd
björkfrö pä en gäng blifvit transporterad af vinden och
grott, att man ej ansett platsen lämplig tili betesmark. Den
har sälimda fätt utveckla sin vegetation fullkomligt ostördt,
gräsen hafva länge haft tillräcklig näring, men marken har
värit för torr för mossan, sä att, dä gräset omsider af öf-
verskuggningen tvangs att glesna, renlafven öfvertog raos-
sans roll. *Att ännu kraftiga äkrar öfvergifvas händer, sä-
som vi sett, stundom i skogstrakterna.
De flesta grusäkrar lemnas dock ej förr än jorden
blifvit sä utarmad, att den ej utan omsorgsfull och dyr
gödsling gifver tillfredsställande skörd. Följaktligen beteckna
Ijungfält med ungt björkbeständ för det mesta de forna
äkrarnes plats. Dä björken växer upp och gifver starkare
skugga och mera löfafiall, gifver Ijungen vika, säsom redan
blifvit framhället, och ersättes alit mer af Hijlocomia, gräs
ochbärris. Iden utbildade björkskogen ^'^tovv mark be-
stär underväxten vanligen af ett mosstäcke med rikliga —
193
strödda gräs, strödda — tunnsädda örter och timnsädda —
enstaka ris. Juniperus sakuas aldrig och är nägon gäng
ymnig.
Mosstäcket sammansättes hufvudsakligen af Hyloco-
mium parietinum med inblandning af strödda fläckar af .JT.
proliferum, strödda Cladonice, tunnsädda fläckar Dlcraniim
scoparium, D. undulatum, Polytriclmm juniperinum och
Amhlystegium aduncum samt enstaka Brya, Cladina sil-
vatica m. m. .
I fältskikten äro följande arter allmänna: strödda
Aira flexiiosa, Änthoxanthum odoratum, Festuca ovina
(stundom rikhg), ofta äfven Änemone nemorosa och Luzula
pilosa ;
tunnsädda: Potentilla tormentilla, Pteris aquilina, Vac-
cinmm vitis-klcea (stundom fläckvis riklig), ofta äfven Ma-
]anthemum hifolmm, Myrtillus nigra, Polypodmm dryopte-
ris och Trientalis europcea;
enstaka: Anemone hepatica, Epilohkmi montanum, Me-
lampyrum pratense, Polysticlmm spinulosum och Solidago
virgaurea.
Här och der i dessa björkskogar förekomma tunnsädda
eller enstaka : Agrostis canma, A. vulgaris, Ajuga pyrami-
dalis, Campanula rotundifolia (steril), Carex pallescens, Epi-
lohium angustifoUum, Equisetum silvaticum, Fragaria vesca,
Galiimi veriim, Geranium silvaticum, Gnaplialium silvati-
cum, Hieraciiim murornm, H. pilosella, H. vulgatum, Lu-
zida campestris, Lycopodimn annotinum, L. clavatum, L.
selago, Melampyrum silvaticum, Melica nutans, Orobus tu-
herosus, Oxalis acetosella (ofta fläckvis riklig), Plantago
lanceolata (steril), Poa nemoralis, P. pratensis, Polypodium
phegopteris, Pyrola minor, P. secunda (stundom temligen
riklig), Stellaria graminea, Trifolium reptens, Veronica cha-
mwdrys, V. officinalis och Viola silvatica,
Sällsynta och fÖr det mesta enstaka äro: Convallaria
majalis (steril), Orohus vernus, Paris quadrifolia, Platan-
thera hifolia och Polysticlmm filix-mas.
Att Calluna, Pi^ius ahies och P. silvestris i vexlande
13
194
mängd ingä i denna formation kan man sluta tili redan pä
grund af dess uppkomst. Tillfälligt anträfiar man här dess-
utom groddplantor och unga ständ af ek, asp, rönn, bok
ocb afvenbok.
De nu skildrade björkskogarne finnas alltid pä afbäl-
ligt friskt grus (fuktighet 3 — 4), ocb deras ständorter äro
derför ofta ytterst steniga. Derigenom alstras ätskilliga
modiäkationer i imderväxten. Biihns-a^vtev, Calamagrostides
ocb andra växter, som trifvas i stenrösen, infinna sig, och
stundom äro fläckar af björkskogen sä fylda af Bnbus fru-
ticosus, att man ej kan tränga igenom dem.
Da vi redogjorde för Ijungfäitens uppkomst pä mog-
nade mossar, anmärkte vi att björkskog kan iippkomma äf-
ven pä torf. Detta bildningssätt upprepas, säsom vi längre
fram skola visa, i stor utsträckning pä sanka stränder. De
sälunda uppkomna björkskogarne äro renare ocb bibebälla
sig ofta* längre än de öfriga, emedan deras beständ är mera
slutet ocb deras fuktighet är nägot större än vanliga björk-
ekogars och stagnerande. Härigenom hälles fiertalet främ-
mande växter borta. Underväxten är derför mycket torftig
ocb enformig. En sadan björkskog, hvilken hade 100 me-
ters längd och 40 meters bredd, bjste i fältskikten endast
följande vegetation: i högsta fältskiktet: strödda strän af
Aira fiexuosa, tunnsädd Pteris agiiilina och enstaka Poly-
stichum spinulosum; i mellersta fältskiktet: strödd CaUuna
vulgaris, tunnsädda telningar af Populus tremula, samt en-
staka Fagiis silvatica (telning), Luznla pilosa, Melampy-
rum pratense, MyrtiUus nigra och Poa pratensis; i lägsta
fältskiktet: tunnsädd Vaccinmm vitis-idcea och enstaka Fe-
stuca ovina. Underlaget betäcktes tili en del af multnande
löf, sä att mosstäcket var osammanhängande. Dess sam-
mansättning var den vanliga: Hylocommm p>arietinnm rik-
lig, H. proliferum strödd m. m. Endast PolytricJmm jimi-
periniim (fläckvis riklig) och Cladonice (strödda) hade här
mer än vanlig betydenhet, och dertill kommo nägra smä fläck-
kar af Spliajroceplialus palustris.
I björkbackarne ocb björkskogarne trifves eken förträff-
195
ligt. Stundom förekomma ekplantor i sadan mängd, att de
vid sin uppväxt bilda ett ganska tätt beständ iinder björk-
kronorna. Pä sädana ställen ser man, huru eken förmär
uttränga björken. De unga ekarne skjuta rakt upp utan
att bekymra sig om björkarue, byilkas kronor synbart gles-
na och vissna bort för den skugga och det mekaniska vald,
sora n3'komlingarne bereda dem. Björkbeständet gär smä-
ningom iinder ocli vegetationen förvandlas tili ekskog. Un-
.derväxten genomgär samtidigt en serie förändringar, hvilka
leda derbän, att i rena unga ekskogar gräsen och örterna
äro rikliga, mossorna och risen strödda. En ständort af
denna art närä Johannisberg i Rödeby socken hade följan-
de \^getation.
Träd: Quercus imlunculata ymnig, Betula verrucosa
enstaka;
buskar: Juniperus communis strödd;
ris: Myrtillus nigra strödd, Calhina vulgaris enstaka;
gräs: Festuca ovina riklig, Luznla pilosa strödd,
Poa nemoralis och Ca7'ex murkata enstaka ;
örter : Convallaria majalis och Melampyrum praten-
pe strödda, Veronica chamcedrys tunnsädd, Ajiiga pyrami-
dalis, Cerastium vulgatmn, Orohus tuherosas, Polypodium
vidgare, Pofsntilla tormentilla, Bumeo: acetosa och Viola
canina enstaka;
mossor: Hylocomium parietinum strödd, H. prolife-
rum^ Astrophyllum rostrahim och Dicranum uniulatimi
tunnsädda, samt AmUystegium aduncum^ Astrophyllum me-
dium, Bryum proliferum, Hypyium curtum, Flagiothecium
spec. och Folytriclmm junipei-inum enstaka;
lafvar saknades helt och hället pä marken;
stenarne voro ymnigt mossklädda och buro strödda
lafvar ;
pa trädstammarne voro deremot lafvarne rikliga och
mossorna blott tunnsädda (närmare jordytan);
dessutom fimnos telningar i temligen riklig mängd,
huf\ adsakligen af ek. men derjemte enstaka bok, oxel, lönn
och en.
196
Ständorten hade en vidd af 50 X 30 meter, stenigt
humusrikt grus; ekarne voro ungefär 7 meter höga och af
smärt växt (omkring 18 cm. i tvärmätt vid manshöjd).
Somliga ekskogar äro rikare pä telningar, isynnerhet
af bok, hvilket trädslag synes trifvas -väl imder ekarne.
Boken uppväxer lika obehindradt i det tätaste ekbeständ
som eken i björkskogen. Säledes äro vi berättigade att för-
moda, att ekskogen i Blekinge kan öfvergä tili bokskog,
ehuru jag ej värit i tillfälle att direkt iakttaga det sasonf
vid Klampenborg pä Själland, der de genom Vaupell^) be-
kanta bokskogarne fortfarande visa denna intressanta pro-
cess i full gäng. I Blekinge äro nämligen verkliga tätä
ekskogar numera mycket sällsynta. Utom den här beskrif-
na lilla dungen har jag sett sädana endast inom norra de-
len af Johanuishus vidsträckta egor.
Gamla tallsJiogar med timmerstammar äro i Blekinge
mycket sällsynta. Der sädana ännu finnas, faller den ena
stolta furan efter den andra för yxan, beständet blir glest
och ojemnt och i öppningarnas vegetation inträda stora för-
ändringar. Dä dessa äldriga skogslotter alltid intaga en högst
obetydlig areal, intränga växter frän grannskapet och göra
deras underväxt sä blandad, att de icke mera kimna gifva en
normal bild af den sydsvenska tallskogens växtsamhällen.
Yngre tallskog är der emot icke sä sällsynt. Man ser
sadan isynnerhet pä det grunda, lertoma och magra jökel-
gruset pä platäerua ända ned tili kusten. Frän platäerna
stiger tallskogen här och der ned i dalarne, säsom vid
Svängsta i Asanim sockeo, och pä slätterna nedät kusten
ser man den sällsynt intaga ännu ej odlade delar af sand-
bankarne. Alltid stär den egentliga tallskogen pä torr (2 — 3)
mark med obetydlig matjord. Sä mycket märkvärdigare
förefaller dä, att tallen, visserligen klen och läg, bildar tätä
beständ äfven pä mossar, hvilka ännu bibehälla en temligen
hög fuktighetsgrad (5—6). Vi äterkomma tili detta vid redo-
görelsen för mossarue.
») Vaupell, De danske Skove, Kjöbenliavn 1863.
197
I de fall, da det värit möjligt att följa tallskogens ut-
veckling, har den uppkommit antingen pä Ijungmoar, itrakt-
hyggen, i blandskogar eller pä mossar. Pä moarne ser man
visserligen oftast img björk spira upp. Men tallen och gra-
nen äro äfvenledes allmänna, och de bilda ofta med björken
ett ungt blandadt beständ pä de Ijungbetackta markerna.
Stundom är tallen redan frän början öfvervägande, hvilket
väl beror deraf, att rikligt gifvande fröträd af denna art
funnits i närheten. Dock bör det icke lemnas obeaktadt,
att de Ijungmoar, som hysa en ovanlig mängd talltelningar,
äro mycket torra och ega ett mycket ringa mosstäcke uu-
der Ijungen.
Nägon gäng ser man gamla gräsbackar pä sand eller
fint grus, hvilkas frän äkerstadiet ärfda mylla blifvit helt
och hället förtärd och hvilka derför begynt förlora siu gräs-
matta, utan att Ijungen hunnit intaga dennas plats. I den
bara marken mellan grästufvorna spira talrika unga plantor
af tallen, Huruvida dessa platser, lemnade ät sig sjelfva,
skulle utveckla sig tili tallskog, är omöjligt att förutse, eme-
dan redan i detta tidiga stadium äfven andra trädarter visa
sig, säsom ek (pä bördigare fläckar?), björk och asp.
Deremot äterkommer tallen säkert i trakthyggen, der
fröträd finnas tillräckligt närä. Underväxten förändrar sig
naturhgtvis under mellantiden, för att sedän ätertaga sin
normala sammansättning, men, emedan alit för ringa till-
fälle tili studium af dessa förändringar under de senaste
ären erbjudit sig i Blekinge, mäste jag afstä frän en redo-
görelse öfver dem.
I blandskogarne trifvas barrträden bättre än björken.
Om man börjar söka efter telningar i blandskogen, öfver-
raskas man af, att endast barrträden tyckas gro i dessa for-
mationer. Man ser tusental björkfrö falla tili jorden ihvarje
liten dunge, utan att kunna upptäcka en enda groddplanta
deraf. Unga björkar saknas icke, men de hafva nastan alla
bevisligen uppstätt som rotskott. Der ej moderstammen stär
qvar, kan man finna dess stubbe under mossan. I torrare
skogar är det tallen, som oftast fär öfvervigt öfver granen.
198
Alit flere tallar skjuta iipp genom den Ijusa björkskuggan.
Slutligen hotas björken af öfverskiiggning, och i äflan att
nä upp tili solljuset drager den safterna frän stammen, sä
att denna blir alit inera gänglig och svag. Slutligen gär
björken under i den ojemna kampen, och blott nägra ty-
nande rotskott qvarblifva i tallskogen. I samma män som
tallen tager öfverhand, förändrar sig imdevväxten, i det en
del af gräsen och örterna försvinner och Ijungeu ökas. Öfver-
hufvud synas blandskogarnes fältskiktväxter vara ömtäligare
än moarnes. Ty, medan underväxten i blandskog och reu
tallskog alltid är oHka, päträffar man ända tili tjuguäriga
tallbeständ med oförändrad ijungmovegetation.
Tallskogar med stammar af 10 — 12 meters höjd hafva
i Blekiuge ett tätt trädbeständ med ringa inblandning af björk
och gran. Andra träd ser man icke i dem, med undantag
af nägra telningar här och der af Fo])ulus tremula, Quercus
pedu7icnlata och Sorhus micuparia samt sällsynt af Carpi-
nm hetulus och Fagus silvatka. Bottenskiktet är en tät
mossmatta af Hylocomia (parietinum ymnig, proliferum
fitrödda fläckar) med inblandning af strödda Dicrana (un- ■
dulatum, scoparmm), tunnsädd Plagiotliedmn dentkulatum,
enstaka Jlyjma och JungermcmicB. Lafvarue äro i hög grad
underordnade. Utom Peltidea aplitliosa ser man blott nägra
enstaka representanter för Cladonia-ioimQn. Fältskiktens
beständsgrupp är gles och sammansättes af rikliga — strödda
ris, samt strödda — tunnsädda gräs och örter, nämligen:
allmän och riklig Calluna vulgaris, allmänna och strödda
Fteris aquilina och Vaccinium vitis-ida^a, allmänna och
tunnsädda Myrtillm nigra och Trientalis europcea, allmänna
och enstaka Agrostis canina, Aira flexiiosa, AnthoxantJmm
odoratimi, Epllohium montanum, Festuca Gvina, Liizulapi-
losa, Polystkhum filix-mas och F. spinulosum; enstaka och
mindre allmänna EpiloUum (mgustifoUum, Oalium boreale,
Hieracmm murorum, Lijcopodmm selago, Fotentilla tormen-
tilla, Fyrola secunda, Veronica chanicedrys och Viola canina;
enstaka och sällsynta Gnaplmlium silvatictmi, Hkracium um-
hellatum, Melampyrum pratense och Ordbus tuherosus; samt
199
tillf älligtb land stenar Arenaria trinervls, Polypoclmm viti-
gare, Ruhus ickeits ocli nägra fä audra. Ofver fältskikteii
höja sig städse nägra enar, stundom tili ocb med temligeu
i-ikligt. Tallarue äro i Blekinge icke synnerligen besvärade
af laf. Pa stanimarue i taliskog vid Östra Rödeby anteck-
nade jag:
lafvar strödda ocb mossor enstaka, nämligen talrika
sma fiäckar af Parmelia ijliysodes, — strödd Usnea harhata
(pä björkarne blott enstaka), — tunnsädda Bamalina polUna-
ris (pä björkarne strödd) ocb Parmelia oUvacea (pä björ-
karne strödd), — enstaka Evernia fiirfuracea (saknas pä
björkarne), Pliyscia ccesia (pä björkarne frodigare), Lecanora
suhfusca (saknas pä björkarne), samt pä björkrötter en ste-
ril Cladonia, Dicranum longifoUum, AmUystegium aäun-
cum, Hylocomium pariethium ocb Eadidu complanata, al^a
i enstaka smä exemplar. Dessutom förekommer pä de fä
björkarne i samnia taliskog tunnsädda Parmelia sulcata ocb
en liten svart Lecidea (lik L. disciformis);
pä stenarne i samma skog:
lafvar rikliga, mossor rikliga, örter enstaka ocb tel-
ningar enstaka, nämligen:
rikliga: Lecidece, Parmelia sulcata ocb Hylocomium
parietinum;
strödda: Stereodon cupressiformis, Hediuigia alhicans,
Parmelia conspersa, P. oUvacea och Clado7iia bellidiftora ;
tunnsädda: Leccmorce, Cladonia sqiiamosa, Grimmia
hypnoides, Gr. heterosticlia, Dicranum longifoUum, D. nn-
dulatum, Stereodon cupressiformis forma, Hijpmimi curtum
ocb Jungermania harhata;
enstaka: TJiyidium tamariscifolium, Plagiothecium
denticulatum, Dicranum scoparium, Astropliyllum liornum,
Polytrichum jmiiperinum, PoJilia nutans, AntitricJiia curti-
pendula ocb Parmelia physodes; — Epilobium montanum,
Orohus tuherosus, Euhus idceus och Piyius ahies (telning).
Nägon gäng ser man pä mycket trafikerade platser
tallbeständ med gräsmatta. Detta är dock att anses som
abuormt för Blekinges förbällanden. Äfven i det öfriga
200
Skandinavien äro sädana tallskogar inskränkta tili städernas
och kjrkobyarnes närmaste grannskap, tili lägerplatser och
andra mycket besökta fläckar.
Om en tillräcklig mängd graufrö faller pä sädana af-
verkade skogsmarker, hvilkas mosstäcke icke hunnit utträn-
gas af gräs eller Ijung, nppspirar ung gvanskofj' Men har
kalhygget stätt sä länge, att mossan förstörts, ellei- finnas
icke frögranar i närheten, nppstär björk- eller blandskog,
eller nägon gäng tallskog, äfven om platsen förut burit gran-
beständ. Intet träd förmär hastigare än graneu fördrifva de
Ijusälskande örter och gräs, hvilka alltid infinna sig pä hyg-
gena. Dä grantelningarna, säsom vanligtvis är fallet, stä
tätt, bilda deras barrklädda vägrätt utstäende grenar ett
fullkomligt slutet täcke öfver marken, hvilket hindrar hvarje
solsträle att tränga ned. Gör man sig mödan att böja un-
dan grenarne och se efter, hvad som försiggär der nere i
dunklet, finner man vanligen en yppig, tät mossa, hufvud-
sakligen Hylocommm parietinum, i hvilken nägra tumshöga,
klena och sterila ständ af Anemone nemorosa, Fragaria
vesca, Orohus Uiberosus, Oxalis acetosella, Potentilla tor-
mentilla, Stellaria graminea, Veronica chammlrys, V. offi-
cinqlis, Viola silvatica och nägra fä andra örter föra ett
tynande lif jemte nägra magra hladkni-p-pen a,? Aira flexjiosa
och Lumia yilosa. Tili och med Myrtillus 7iigra och Vac-
cinium vitis-idcea trifvas ej rätt väl i detta mörker. Endast
Pteris aqiälina, Poimlus tremnla, Salix caiirea och 8. aurita,
hvilka ännu kunna se de unga granarne öfver hufvudet, tyc-
kas ej veta af nägon nöd. Men deras tur kommer ock, sam-
tidigt med att barrfallet frän de nedre grangrenarne päskyn-
dar mossans undergäng. Inom ett visst stadiura af skogens
iitvcckling täi granen sälunda ofta ingen underväxt. Detta
gäller dock endast om de tätaste beständen, i en älder af
10 — 20 är, och har alls ingen tillämpning pä de gransko-
gar, hvilka utvecklat sig ur björk- och blandskog.
Granskogens uppkomst direkte pä kalhuggen mark
mäste betraktas som i viss män konstlad. Det cär icke den
väg, naturen i ostördt tillständ kan väljä för frambriugau-
201
det af denna formation. Ej heller är den — ännu ätmin-
stone — den i Blekinge vanligaste upprinnelsen tili de präk-
tiga mörka skogar, som man sä ofta med välbehag genoin-
ströfvar pä vandringavna frän sjö tili sjö, frän dal tili dal.
Ett annat bildningssätt ser man deremot allmänt fortgä,
längsamt, men dock omisskänligen ledande tili mälet. Det
är björkskogens förvandling tili granskog.
Den förnämsta beständsdelen i äldre björkskogars im-
derväxt är ett mosstäcke af Hylocomkmi X)ariet'mum eller
pä torf Puhjtrklm. I sä belägna skogar, att mossan större
delen af sommarn bibehäller sig fuktig och svällande, finner
granfröet sin fördelaktigaste groningsplats, Öfverallt i de
f.iskare björkskogarne ser man derför unga granständ i
större eller mindre mängd. När de växa iipp, blifva de
tjockstammiga med god växtkraft ocli yfviga grenar, sä som
man säilän ser granen i ren granskog eller i nägra andra
formationer. Björkarnes lätta skugga tyckes bereda detta
träd den allra lämpligaste belysningsgraden.
När formationens utveckling hunnit sä längt, att bland-
uingen af gran och björk är likformig, märker man en för-
ändring i underväxten. Hylocomium xjroliferum börjar täfla
i ymnighet med H. parietimmi, och risen, isynnerhet Myr-
tillus nigra, blifva oftare rikligare än i björkskogarne. Vac-
cinium vitis-idcea, som alltid finnes ätminstone strödd i
blandskogarne, saknas stimdom helt och hället i reu löfskog.
Denna risvegetation aftager dock vanligtvis änyo, da gra-
narnes antal ökas. Hylocomium proliferiim tager öfverhand,
nägra nya Hypnaceer tillkomma, de sista Cladonia-BMiSidQ
lafvarne försvinna, ett par örtformer blifva mer framträ-
dande, granarue fälla sinä nedre grenar och skjuta hasti-
gare mot höjden i förhällande tili stammens tillväxt i om-
fäng än förr, och granskogeu är färdig. Underväxtens för-
vandling rnäste tillskrifvas den tilltagande beskuggningen,
ty den är den enda faktor som kan tänkas hindra ett större
antal växter att njuta af den alit rikligare fiiktigheteu ijor-
den och lufteu under granarne. • ^.^f^ • « -^
202
. Blekinges granskogar hafva i fiillt utbildadt tillständ
en mycket enformig imderväxt. Mest iitmärkande är den
präktiga sammanhängande mossmattan, i hvilken den her-
skande Hylocomium lyrolifermn pä strödda fiäckar aflöses af
H. iriqnetrum och Dicranum scojiarium. Här och der fin-
ner man mindre "partier af skogsmarken betäckt med Fo-
lytriclmm commune, äfven om jordens fuktighet icke märk-
bart ski.ljer sig fran den normala. Astropliylla i smä kolo-
nier liöra äfven temligen regeibundet tili granskogens moss-
vegetation. Mindre allmänna i denna formation aro den
mattbildande Hylocomkim loreimi samt Dicrmium majus,
D. imdulahim, Hypnum siriatum, Bryum iiröliferum och
PolytrkJmm juniijerinum. Fältskiktens vegetation är an-
märkningsvärdfc gles. Endast en allmän art är strödd, Lii-
ziila pilosa, samt fyra tunnsädda: Aira flexuosa (stundom
strödd), Festuca ovina, Oxalis acetosella (stundom fläckvis
riklig) och Pteris aquilina. Oftare enstaka än tunnsädda
äro Juniperus communis, Melampyrum silvaticum, Myrtil-
lus nigra, Veronica cJiamcedrys och V. officinalis, och Yiola
silvatica förekommer alltid blott enstaka, men dock allmänt
liksom de föregäende. Mindre allmänna i granskogarne äro
de tunnsädda eller fläckvis rikliga Anemo7ie nemorosa,
Anthoxanthum oäoratum, Poa nemoralis och Vaccinium vi-
tis-idcea, samt de vanligtvis enstaka Carex pallescens, Lyco-
podium annotinum, L. clavatimi, Melampynmi pratense,
Polypodium phegoptejns, P. vulgare (pä stenar i granskog
deremot allmän och ofta riklig), Pyrola minor, P. secunda
och Taraxacum offlcinale. Undantagsvis ser man närä ku-
sten Empetrum nigrum i granskog ^), och följande artel- äro
bäde sällsynta och enstaka i Blekinges granskogar: Goo-
dyera repens, Linncea horealis, Listera cordata, Monotropa
hypopithys, Pyrola chlorantlia, P. media, P. rotundifolia,
P. uniftora och Ehammis frangula. Nägra af.de uppräk-
nade urterna och gräsen torde vara rester frän björkskogen
^) Denna art är i norra och mellersta Blekinge allmännai-e, men
förekommer der blott pu mossar och torfjord.
203
eller blandskogen, likasom de bland grauarne änuu qvar-
stäende klenstaramiga björkarne och tallarne samt följande
mera tillfälligA, ofta sterila eller i magra . skuggfornier iipp-
trädaude arter: Calluna vidgaris, MajanfJmmim hifolmm,
Polypodmm dryopteris, Potentilla tormentilla, Banunciilus
acris, Buniex acetosa, Solidago virgaurea och Trientcdis eii-
7'op(Ba. Dessutom finner man i grauskogarne nägra enstaka
telningar af asp, rönn, ask och ek, hvilka dock aldrig komma
tili utveckliDg, samt en större ellei- mindre mängd ung grau
och bok.
Vegetationen pä klippor, stenar och stammar i Blekin-
ges granskogar mä belysas af följande anteckning frän en
sadan formation vid Rödebyholm.
Pä klippor och stenar äro mossorna rikliga och laf-
varne tunnsädda, nämligen:.
riklig : Sfireodon ciqyressiformis ;
strödda: Isothecium myosuroides, PlagiotJiecium denticula-
tum, Pl. jnlifermn, Hylocomium proUferum, Di-
cranum scojyarium^ Grimmia Hartmcmi och Or.
patens;
tunnsädda: Hylocomium loreum, H. parietinum, Orimmia
heterosticha, Dicraniim longifolium, Polytrichum
atteimatum, P. commune, Plagiotheeium silvati-
cum, Hedivigia cdhicans, Fridlania fragUlfolia,
Blepliarozia ciliaris, Lejeunea cavifolia och Astro-
p)]iyllimi Jiornum; — Sticta scrol Icidata, Cladina
rangiferina, Parmelia sidcata, P. olivacea, Splice-
roplioron corcdloides och Cladcnia pyxidata;
enstaka: Isothecium viviparum, Anomodon attenuatus, An-
titrichia curtipendida, Ceratodon purpureus, Po-
lytrichum juniperinum, Hylocomium triqiietrum,
Stereodon mamillatiis, Plagiöchila cisplenioides,
Jungermanici quinquedentata och Astrophyllum
Seligeri; — Cladonia furcata corymbosa, Nephro-
mium Tcevigcitiim, Cladina silvatica, Physcia cwsia^
Parmelia physodes och Cladonia furcata.
204
Pä granarnes stammar äro lafvarne rikliga och mos-
sorna strödda, nämligeu :
riklig: Parmelia x^liysoäes; ,
strödda: Usnea harhata, Physcia ccesia och Stereodo7i cu-
irressiformis ;
tunnsädda: Alectoria juhata, Evernia pnmastri, Banmlina
2)ollmaria och Dicranum scoparium;
enstaka: Astropliyllum hormini, Flagiothecmm denticula-
tum, Weissia ulopliylla och Cladonia fimbriata.
Af föregäende fraraställning S3^nes att blandshogarne
af björk med tali och gran endast äro öfvergängsformer tili
barrskogarne. Lemnade att utveckla sig fritt, skulle alla
sannolikt inom föga rner än ett sekel förvandlas autingen
tili tallskogar eller tili granskogar. Icke desto mindre är
blandskogen Blekinges allmännaste skogsformation. Man ser
den öfverallt pä grus och sand i afhälligt, torrt eller friskt
läge, tili och med i laudskapets sydligaste delar. Dess stam-
mar äro alltid länga och klena. Beständet är ojemiit, ofta
glest, och iinderväxten — ehiiru artfattig och skenbart torftig
— sä varierande, att man knappast kau angifva nägon uorm
för dess sammansättning. Bärrisen, isynuerhet MyrtiUus
nigra, äro dock rikligare än i sa väl löf- som barrskogen,
och för öfrigt likuar iinderväxten mest björkskogarnes.
Pä klippor och stenar i en blandskog af björk, tali och
gran vid Eödebyholm antecknade jag följande vegetation.
Mossor mycket rikligt, lafvar rikhgt, nämligen:
rikliga: titereodon cupressiformis och Lecanora pjarella;
strödda: tStereodon cup)ressiforniis var. filiformis, Anti-
trichia curtip)endula, Orimmia Hartmani, Hed-
wigia albicans, Peltigera rufescens och Parmelia
olivacea;
tunnsädda: Hylocomium proliferum, H. parietinum, Dicra-
num lojigifolium, D. scoparium, D. montanum,
Tortula ruralis, Fnillania fragilifolia, Nephro-
mium Icevigatum, Spluerophoron coralloides och
Parmelia stdcata;
205
enstaka: Folytrkhum comnmne, IsotJiecium viviparum, I.
myosuroides, Polilia nnfans, Grimmia liypnoides,
Bartramia ithyphylla, Fndlania tamarisci, Metz-
(jeria ftircata, Splueroceplmlus androgynus, Iso-
pterygium elegans, Bryum ccqnllare, Sticta scro-
hkulata, Farmelia omphalodes, P. p)hysodes, Cla-
dina rangiferina, Cl. silvatica, Cladoyiia cornuco-
pioides och Cl. squamosa.
Blandskogarnes stora utbredning, skenbara varaktighet,
unga, ojemna och glesa beständ sarat deraf följande olik-
formiga iinderväxt bero af menniskans ingripande. Det är
hufvudsakligen dessa skogar, som förse landtbefolkningen
med timmer, virke och ved. Pä fä undantag när bedrifves
skogsafverkningen i Blekinge fullkomligt planlöst och iitan
ali hänsyn för kommande slägtens behof. Da nastan hvarje
träd, innan det ännu nätt timmer-dimensioner, är dömdt
att omedelbart nedhiiggas, ocli da dessutom pä de flesta
bondgärdar äfven klenare barrträd arligen fällas i stor mängd,
hinner säilän ett slutet barrträdsbeständ uppstä. Ständigt
sä sig nya träd i de nedhuggnas ställe, men endast för att
efter 30 eller 50 är äter falla för yxan. Sälunda förblifver
blandskogen genom generationer blandskog, och gles, klen,
usel blandskog. Om man, ströfvande bland de kala Ijung-
moarne och- bedröfliga ungskogarne i de högre delarne af
Blekinge, oförmodadt räkar pä en högstammig jemn tall-
skog 6ller en tät, skiiggig granskog och frägar sig, hvad
som vällar ett sä behagligt afbrott i enformigheten, sä be-
höfver man icke söka svaret i jordmonen, utan endast be-
trakta skogslottens rätliniga begränsning, hvilken visar att
man här stär pä gränsen tili en skonad egendom. Skulle
befolkningen kunna förmä sig att nnder en generation fara
blott hälften sä värdslöst fram med sin skog, som nu, sä
skulle landskapet tili stor del ätervinna den skönhet, för
hvilken det fordom med rätta berömdes, men som man nu
särskildt mäste söka upp för att lära kanna.
I Blekinges granskogar likasom i det öfriga Skandi-
naviens äro groddplantor och ständ i alla äldrar af granen
206
mycket vanliga, under det de flesta andra träd, om de nä-
gon 2,äng gro i deuna formations jord, i tidig alder imder-
tryckas af den starka beskuggningen. I allmänhet äro sä-
ledes de skandinaviska granskogarne slutpunkten i en ut-
vecklingsserie ; de kunna iinderbälla sig sjelfva och utestänga
alla främmande element. Icke sä i Blekinge. Här fortsät-
tes utvecklingen efter ett längre eller kortare stillestäud, eme-
dan ett trädsl?g finnes, som ej bloifc iithärdar utan i yngre al-
der gjnnas af stark skugga. Det är boken (Fagiis silvatica).
Enstaka bokar finner mau i nastan hvarje granskog
ooh mängenstädes i blandskogarne. Men ung bok i större
mängd uppspirar endast i sädana granskogar, som äro rika
pä mylla, säledes företrädesvis i de äldsta. Spridningen ut-
gär vanligen frän dessa enstöringar, som sä läugt i förväg
hunnit tili platsen, och man ser derför ofta niidt i barrsko-
geu en äldrig bok omgifven af den unga generationen.
Oaktadt denna företeeke är sä allmän i Blekinge, hai-
iag derstädes aidrig sett de unga bokarne i allvarsam kamp
med äldre granar om utrymmet. Menniskan kommer städse
den yngre trädgenerationen tili hjelp genom att — ofta kan-
ske alit för tidigt — nedhugga de öfverskuggande stäuden.
De qvarstäende bokarne och granarne bilda en vacker for-
mation, bokblanclskogen^ hvilken man ser här och der
pä stenigt jökelgrus i friskt afhälligt läge tili minst 75 me-
ters höjd öfver hafsytan.
I de tätaste bokblandskogarne skiljer sig undorväxcen
knapt frän granskogarnes genom annat än att mosstäcket
glesnar och försvinner pä de fläckar, der det rikligaste bok-
löfvet samlar sig vid löfiallningen. Men de glesare, och de
utgöra fieitalet, hafva en omvexlande, ganska rik underväxt,
utmärkt genom sitt fläckvis mycket frodiga kraftigt grön-
skande mosstäcke, hvilket öfverkläder alla stenar och stub-
bar, genom sinä ofta fiäck\Is rikliga bärris och sinä temli-
gen rikliga örter. Dessiitom ser man i denna formation ett
stort antal unga ständ af buskar och löfträd, nämligen all-
mänt bok, gran, asp och en, här och der ek, hagtorn och
rönn samt sällsynt Bhamnus cathartica och Coyylus avellana.
207
Mosstäcket, som fläckvis omvexlar med massor af det
Ijusbrima, oraultnade bokiöfvet, har en särdeles vexlande sam-
mausättning, ak att jag i brist pä tillräckliga anteckningar
mäste inskränka mig tili att uppräkna dess allmännaste be-
ständsdelar : Stereodon cii])ressiformis, Astropliylla, Bryum
2)roUferum, Dicranum äcoparium, Grimniia Hartmani, Hij-
locomium loreiui, H. x>arieU7mm, H. proliferum, H. trique-
trum, Hypmmi strigosum, Isothesium viviparum, Plagiothe-
cium denticulatum, PL pilif&um, Pl. silvaticum, Polytriclmm
comnmne, P. juniperinimi, Thyidium tamarisdfolmm och
Tortilla ruralis, hvartill pa stubbar och rötter sliita sig AmUy-
stegium serpens, Frullanice, Hypnum sencemn, Metz'geria
fiircata, Neckera complanafa och nägra Cladonice.
Öfver mosstäcket höja sig allniänt följande arter:
strödda Anenione nemorosa, Luzula piJosa, Myrtillus nigra
(ofta riklig), Oxalis acetoseUa (ofta riklig) och stundom Trien-
falis europcea (oftare tunnsädd) ; — tiinnsädda: Aira fiexuosa^
Festuca ovina, Polypodium dryopieris, Pteris aquilina, Py-
roJa secunda, Vaccinium vitis-idoia, Veronica chamcedrys
(ofta blott enstaka) och V. offimialis; — enstaka: Anemonc
hepatica, Melampy7'um silvaticum och Viola silvatica.
Följande artei* uppträda mindre allmänt: Anthoxan-
tlmm odoratum, Equisetu77i silvaticum, Majantheimim hifo-
lium och Polypodium phegopteris vanligtvis tunnsädda, samt
enstaka: Co.rex x)allescens, Convallaria rnajaUs, Ep/iloUim
angustifolhmi, Orohus tuberosus, Poa nemoralis, PolysticJiuni
fJix-mas och P. spinidosum.
Sällsynta och vanligtvis blott enstaka äro : EpUMum
montanum, Hedera helix, Lycopjodmm annotinum, L. da-
vatum, Melica uniftora, Orohus niger, Pyrola minor, P.
unifiora och Sanicula eiinpam.
Da bokblandskogens älder tilltager, breda bokarnc alit
mer ut sinä kronor. Jag observerade pä talrika stälien hurii
de unga granarne ledo un der bokens öfverskuggning och
mekaniska päträngning. Det syues deiiör sannolikt att bo-
ken förmäi" uttränga granen. Denna fövmodan öfvergär tili
visshet vid betraktande af uuderväxtens vidare öden. Ju
208
mera fullständigt marken betäckes af det längsamt mult-
nande boklöfvet, desto mera säilän finner mah groddplantor
af gran, under det bokplantornas antal icke minskas. I ren
bokskog finner man ofta en eller annan garamal gran, men
säilän imga ständ, och dessa hafva alltid ett sä tynande ut-
seende, att man ieke kan tilltro dem kraft att nägonsin ge-
nomtränga bokkronornas slutna hvalf. Möjligtvis är förhal-
landet omvändt under ett annat kiimat. Men här mäste
bokblandskogen, lemnad att fritt utveckla sig, slutligen öf-
vergä tili bokskog.
Det marken betäckande omultnade boklöfvet dödar na-
stan ali underväxt. Det utfyller smäningom fullständigt alla
fördjupningar mellan stenarne, sä att blott deras öfre ytor
som mörkgröna mossholmar sticka upp ur förstörelsen. En
eller annan rest af den forna rika fältskiktvegetationen fin-
nes dock alltid qvar. Jag har i Blekinges bokskogar an-
tecknat följande arter: allmänna och strödda: Anemone ne-
morosa och Luzula pilosa (ofta blott enstaka), tunnsädda :
Aira flexuosa (vanligen steril) och Oxalis acetosella (ofta pä
stenarne riklig), enstaka: Juniperus communis, Myrtillus
nigra, Pteris aqiälina, Veronica chamcedrys och Viola sil-
vatica ;
mindre allmänna och alltid enstaka: Equisetum silva-
ticum, Festuca ovina, Polypodium dryopteris, Populus tre-
mula (telningar), Quercus pedunculata (telningar) ;
sällsynta och nastan alltid enstaka; Carex imllescens,
Convalla7'ia majalis (steril, stundom tunnsadd), Majantlie-
mimi Ufolium, Pyrola secunda, Bhamnus cathartica (myc-
ket tynande), Sorhus aucuparia (telningar), Trientalis euro-
pcea och Veronica officinalis.
Utan tvifvel kan detta antal genom vidare obser-vatio-
ner betydligt ökas, hvilket i fysiologiskt hänseende vore af
intresse, emedan det lär oss hvilka arter ätnöja sig med den
minsta Ijusmängd. Men de nu uppräknade äro tili fylles
för värt närvarande syfte, att karakterisera Blekinges bok-
formation.
Susom exempel pä den yppiga kryptogamvegetationen
pä bokskogens stenar och stammar mä följande anteckning
209
frän norra ändan af Hjortsberga socken (non* om sjön Sän-
uen, 65 — 80 met. bögt) anföras.
Pä stenarne i denna ganska vidsträckta rena bokskog
fimnos :
mossor ymnigt, nämligen ymniga eller rikliga Hijloco-
mium loreum och ])roliferum omvexlande pa stora ytor, —
rikliga Antitricliia curtijjendula, Isothecimn viviparum, TJiyi-
(lium tamariscifolium, Stereodon cupressiformis och dess va-
rietet mamillatus, — strödda fläckar af PolytricJium corn-
niune, Dicranum scoxjarium, Astrophyllum silvaticum och
Plagiocläla asplenioides, — tunnsädda fläckar af Polytri-
cJium juniperinum, Dicranum longifolimn, Hylocomium tri-
quetrum, PlayiotJiecium denticulatum, Pterygynandrum deci-
piens filiforme, Hypjium velutinum och timnsädd Bryum
proliferum, — samt enstaka smä fläckar af Grimmia Hart-
mani;
lafvar strödda, nämligen strödd Peltiyera canina och
enstaka Cladonia fimhriata.
Pä stammarne i samma bokskog:
mossor ymnigt, nämligen ymnig Antitricliia curtipen-
dula, — rikliga Isothecium viviparum och Neckera compla-
nata, — strödda fläckar af Frullania dilatata, Fr. tama-
risci, Stereodon cupressiformis, Weissia crispula, W. ulo-
pliylla, Radida complanata och Metzgeria furcata, — samt
tunnsädda fläckar af Hypnum sericexun, H. reflexum, Am-
Uystegium serpens, Stereodon cupressiformis filiformis och
Dorcadion Lyellii;
lafvar rikliga, deribland Lecanora suhfusca riklig, Sticta
imlmonacea och Parmelia oUvacea strödda samt Pertusaria
communis och Grapliis scripta tunnsädda.
Bokskogen förekommer pä sä väl lerhaltigt som ler-
tomt grus i afhälligt läge. Dess fuktighetsgrad (5) och dess
vauligen djupa matjord äro produkter af skogens egen verk-
samhet, ty yngre bokblandskog stär ofta pä torrare mark
med grundare mylla.
14
210
Hittills hafva vi redogjort för de förändringar, som
vegetationen undergär, da barrträd och björk taga öfver-
hand pä blottad mark. Men vi hafva redan vid beskrifnia-
gen af gräsbackarne päpekat, att äfven andra träd och bii-
skar i större eller mindre mängd uppspira pä jord, som
blifvit blottad. Hvilka trädarter i hvarje särskildt fall bhfva
de rädande pä en plats, beror endast i ringa grad pä jord-
mänen. I ett föregäende kapitel är päpekadt, att samma art
kan förekomma pä ganska olika jordmän, iitsatt för oHka
belysning och bevattning, och att man pä andra sidan finner
en mängfald af arter pä ständorter, hvilkas beskafienhet ej
företer sä betydande oKkheter, att vegetationens vexHng deraf
kunde förklaras. Detta är man isjnnerhet i tillfälle att
iakttaga hos gräsbackarne. Man mäste deraf draga den
slutsatsen, att den blifvande första formationens beskafien-
het i främsta rummet bestämmes af den omständigheten,
hvilka arter träd och buskar hunnit rotfästa sig pä platsen,
innan den blef gräsbunden eller Ijungbeklädd. Ty Ijungen
och gräsmattan bereda stora svärigheter för de flesta träd-
och buskfröns groning och deras telningars tidigaste ut-
bildning.
Dä eken blifvit det förherskande trädet pä gräsbac-
karne, undergär dessas vegetation under de första äreu säi-
län nägon annan förändring än den, som inträder oberoende
af trädbeständet. Är jorden rik pä mylla, sä bibehäller sig
gräsformationen länge, är jorden mager, sä infinner sig Ijun-
gen mycket snart. Sälunda kan man se ehhackar med un-
derväxt af gräsbackevegetation och sädana med Ijungmatta.
Orsaken tili ekens ringa infiytande pä underväxteu är
sannolikt den, att detta trädslag ställer sig glest och sälunda
endast svagt beskuggar marken. Dess krona är dessutom
gles, dess bladatiall följaktligen ringa, och vinden skingrar
lätt de nedfallna löfven ur det glesa beständet. Tillförseln
af ny mylla är derför längsam. Smäningom mäste dock
huraushalten ökas. Ty med tilltagande älder vidgas och
tätnar ekkronan och löfiallet blir rikligare. Detta förklarar,
hvarför äldriga ekar alltid stä pä humusrik gräsbeklädd mark
211
(om de ej växa i bergspringor). Under ekarnes hägn äter-
vinner säledes gräsformationen deii terräng, som Ijungeii för
en tid lyckats inkräkta.
Formationen blir dock icke fullkomligt lik det egent-
liga gräsbackcsamhället. Det pä vissa fläckar hopade ek-
löfvet hindrar gräsmattan att sluta sig och lemnar tillträde
för nya humusälskande arter, bland hvilka en del löfträd
och buskar snart skjiita upp öfver fältskiktens niva. Vege-
tationen blir alit mera lik den formation, som vi vilja skil-
dra under benämningen lundbackar, och da de gamla öfver-
skuggande ekarue nedhuggas, öfvergär den helt och hället
tili denna formation.
I den formation, som vi kallat björkbackar, finner man
stimdom en stor mängd ekplantor. Skjddas en sadan plats
för betande kreatur, uppväxa ekarne och göra inträng pä
björkbeständet. Jii äldre ekarne pä björkbacken äro, desto
mera uärmar sig underväxten lundbackarnes, och man kan
vid betraktandet af en sadan öfvergäugsformation knapt
betvifla, att dess utveckling skall leda tili björkens fuUstän-
diga utträngning och formationens förvandling tili ekbacke,
emedan eken, da den hunnit upp i jemnhöjd med björkarne,
utan svärighet utbreder sinä grenar geuom de eftergifvande
björkkronorna.
Den för södra Blekinge mest karakteristiska formatio-
nen är lunclbackavne, Den bildas af löfträd i parkartad
grupperiug med underväxt af buskar, örter och gräs. Trä-
den äro vanligeu i samma grupp af olika älder, sä att be-
ständet i snärskiktet har ungefär samma täthet som i skog-
skiktena. Omvexlingen i lundbackarnes beständ är stor,
emedan de flesta svenska trädarter deltaga i dess bildning.
AUmännast och rildigast är Carpinns hetidus, hvilken
i denna formation oftast är greuig ända ned tili marken
och skenbart buskartad. Enstaka afvenbokar höja dock sinä
kronor öfver snäret, uppburna af en enkel och rak stam.
Äfven ekarne, bäde Quercus pedunculata och Qu. sessilifiora,
äro rikliga, den förra allmäunare. Näst dessa arter ingär
Betula verrucosa allmännast i trädbeständet. I lundbacke-
212
formatioueu blir björken alltid yfvig med länga hängande
qvistar. Fagus sävatica är ocksä allmän pä lundbackarne,
men uppträder blott glest strödd eller enstaka. Temligen
allmänna, ehuru vanligen blott tunnsädda eller enstaka äro
vidare Fraxinus excelsior, Tiliä jparvifolia och Pinus abies,
och bär oeh der ser man nägra kraftiga stammar af Acer
l)latanoides. Endast enstaka visa sig Sorhus scandica (gan-
ska allmänt), Ulnius montana (bär och der), Salix caprea
och Fojndus tremula.
Snärskiktet bildas hufvudsakligeu af den allmänna och
rikliga Corylus avellana jemte lag afvenbok och ek. Sor-
bus aucuparia, som pä lundbackarne är temligen sällsynt,
när säilän öfver detta skikt. Allmänna äro vidare Cratceyi,
Pnimts spinosa och Junipenis communis, alla blott tunn-
sädda eller oftare enstaka; temligen allmänna äro Pyrus
malus, Bosa canina och B. molUssima, alla enstaka; och
sällsyntare visa sig pä lundbackarne Bibes grossularia och
Bubus idaeiis.
Fältskikten bestä pä de äestä lundbackar af rikliga —
ymniga gräs och örter sä blandade att ingendera grundfor-
men beherskar den andra. De bilda tillsammans en be-
ständsgrupp, som trots sin yppiga växt icke fullkomligt be-
täcker marken. Det är troligtvis örternas öfverskuggning
jemte det ärliga tillskottet af multnande löf, som häller mos-
sorna borta. Ty pä öppnare fiäckar, t. ex. der en äng blif-
vit rödjad, infinna sig genast Hypna och Hylocomia i mängd.
I stället för det vanskliga försöket att gifva en full-
ständig förteckning öfver lundbackarnes gräs och örter, till-
läter jag mig att äskädliggöra denna formations karaktär
genom tvänne ständortsanteckniugar. Emedan bäda äro
gjorda under samma ärstid, frän slutet af juni tili de första
dagarne af juH 1884, äro de fullkomligt jemförbara.
1) Lundbacke vid Kjästorp, Ködeby socken, 54 meter
öfver hafvet. Underlaget är medelfint grus med stora stenar,
betäckt med 30 cm. fet raylla. Marken lutar 8— lO*^ mot
sydvest och eger fuktighetsgraden 3. Platsen är liten (40
X '^'^ meter) och omgifves dels af odlingar, dels af en far-
213
väg och ett snärigt stenröse. Bortom vägen ligger en betes-
hage. Ett par sma brända fläckar äro nii nastan igenvuxna.
Vegetationen bestär af rikliga löfträd, som gifva be-
skuggningsgraden 4, strödda buskar, ymniga gräs, ymniga
örter och tunusädda bladmossor. Trädstammarne bära rik-
ligt lafvar och tunnsädda bladmossor. Ett par enstaka ständ
af TiUa ])'^^i"^'^foli(i och Fraxinns excelsior nä en höjd af
20 — 25 meter och resa sig sälimda högt öfver tradbeständet.
Detta bildas af rikhg 14 — 15 meter hög Carpinus hetuhis
samt strödd Quercns pedunculata af samma höjd. I snär-
skiktet äro Carpinus och Corylus avellana strödda, Quercus
peäunculaicL tunnsädd, Cratmgus oxyacantlia, Pynis malus,
Rosa canina, Rubus fruticosus och TJhnus montana enstaka.
Öfver mattan af lägre gräs och örter nä strödda Ävena
piihescens och Rumex acetosa, tunnsädda Aira ccespitosa,
Dactylis glonierata och CerefoUum silvestre, enstaka Plileum
pratense, Trichera arvensis, Campanula perskcefolia och C.
. trachelium, samt dertill mänga vippor af de lägre gräsen.
De tvänne lägre fältskikten sammanflyta. I det mel-
lersta äro Poa piratensis och Melampyrum piratense rikliga,
Festuca ruhra, Convallaria majalis, Oalium horeale, Orohus
tuherosus, Rliinantlms major och Trifolimn medium strödda,
Briza media, Carex pallescens, Chrysanthemum leucantJie-
mum, Hypericum quadrangulum, Hypocliceris macidata,
Lathyriis xwatensis, Polygala vnlgaris, Rubus saxatilis, Stel-
laria graminea, Veronica cJiamcedrys, Viola canina och Vi-
scaria vulgaris tunnsädda, samt Luzula campestris, Achillea
millefolium, Geum urhanum, Hieracium umhellatum, Mer-
curialis perennis, Myosotis arvensis, Ranunculus acris och
Silene nutans enstaka jemte telningar eller skott af Corylus,
Fraxinus, Quercus, Rosa canina, R. mollissima, Rubus
fruticosus, Sorbus aucuparia och Tiliä parvifolia.
Det lägsta fältskiktet bildas af ymnig Festuca ovina
och riklig Anthoxanthum odoratum med inblandning af
strödd Campanula rotundifolia, tunnsädda Cerastium vul-
gatum, Plantago lanceolata, Primula veris och Trifolimn
repens samt enstaka Alchemilla vulgaris, Fragaria vesca,
214
Galium uliginosum, Helianthemum vulgare, Linum catharti-
cum, Potentilla tormentilla och Tliynms chmnmdrys.
Oaktadt rikedomen pä gräs ocli örter är marken här
och der obetäckt mellan örtständen. Pä dessa fläckar fin-
ner man tunnsadd Hylocomimn squarrosum och enstaka
CUniacii im äenäroides.
2) Lundbacke vid Mästad, Nettraby socken, 19 meter
öfver hafvet. Underlaget är stenigt grus, betäckt af 30 cm.
eller djupare fin mager mylla. Marken sluttar 30" mot Öster
och eger fuktighetsgraden 4. Platsen är temligen liten (45
X 45 meter) och omgifves upptill af torrare lundbackar, pä
sidorna af tätare lund och äker, och nedtill af en sank äng.
Vegetationen bestär af rikliga löfträd, som gifva be-
skuggningsgraden 6 — 7, strödda buskar, rikhga gräs, ymniga
örter och enstaka bladmossor. Pä trädstammarne äro laf-
var och mossor tunnsädda. Enstaka Querciis pedunculata,
Sorhiis scandica och Uhmis montana nä öfver beständet
upp i högskogskiktet. Lägskogskiktet intages af riklig Car-
;pinus letulus, strödd Fraxinus excelsior, tunnsadd Quercus
pedtmmlata samt enstaka Betula verrucosa, Coryhis avellmia,
Fyrus malus och Ulmus montana. I snärskiktet ingä strödd
Carpinus, tunnsädda Juniperus communis och Fyrus malus,
samt enstaka Corylus avellana, Fraxinus excelsior, Frunus
spinosa, Rosa canina och B. mollissima.
Fältskikten sammanflyta. Det högsta bestär mest af
gräs, det mellersta mest af örter, och likasä det lägsta, som
här är alldeles underordnadt. Örterna och gräsen äro säle-
des pä denna plats i alhnänhet högre än pä hindbacken vid
Kjästorp. Tili det högsta fältskiktet kunna räkuas:
riklig Foa nemoralis,
strödda Dactylis glomerata, Hypericum qvadrangulum
och Rumex acetosa,
tunnsädda Ävena puhescens, Cynosurus cristatus, Fe-
stuca ruhra, Hokus lanatus, Fhleum pratense, Ällium ole-
raceum, A. scorodoprasum, Campanula persiccefolia, C. tra-
chelium, Cerefolium silvestre och Chrysanthemum leucan-
themum, samt
215
enstaka Aira aespitosa, Brim media, Carex hirtä,
Melica nutans, Asplenium filix-femina, Astragalus glycy-
phyllus, Hieracium umhellatum, Hypencuyn perforatum, Hy-
pochceris raäicata, Polystichum filix-mas, Primus spinosa,
Pteris aquilina, Ruhiis fruticosus, Senecio Jacohcea, Serra-
tula tinctoria, SoUdago virgaiirea och Valeriana officinalis.
Det mellersta fältskiktet intages af:
ymnig Melampyrmu nemorosum,
strödcl AntJioxantJmm odoratum,
timnsädda Carex muricata, Lazida campestris, Pian-
tago lanceolata, Ranunculus acris och Viscaria vulgaris, sarnt
enstaka Carex pallescens, Clinopodium vidgare, Cra-
tcegus oxyacantlia, Galium horeale, G. verum, Lathyrus
pratensis, Orohus tiiberosus och Rhinantlms major.
I det lägsta fältskiktet ingä:
tunnsädda Agrostis vulgaris, Aira flexuosa, Festuca
ovina, Alcliemilla vulgaris, Campanula rotundifolia. Poly-
gala vulgaris, Primula veris, Veronica chamcedrys, Viola
liirta, V. silvatica sarnt telningar af Carpinus och Fraxinus,
enstaka Luzula pilosa, Anemone hepatica, Fragaria
vesca, Glechoma hederaceum, Hieracium pilosella, Mercuria-
Us x>erennis, Oxalis acetosella, PotenUlla tormentilla, Pru-
nella vulgaris, Ranunculus hulhosus, Veronica officinalis
och telningar af Quercus.
Under det yppiga örttäcket är marken tili stor del bar.
Endast vid noggrant sökande finner man nägon enstaka ko-
loni af bladmossor, Astrophyllum silvaticum, Catharinea un-
dulata, Bryum spec. och TJtyidium tamariscifolium^).
^) Härtill ma fogas en anteckning öfver stenarnes vegetation pä
en lundbacke vid Rödebyholm.
Mossor ymnigt, nämligen :
ymnig: Äntitrichia curtipendula,
rikliga: Hechoigia alhkans, Stereoäon cupressiformis och var. fili-
formis,
strudda: Hylocomium imrietinum, Dorcadion rupestre och Di-
cra?ium longifolium,
tunnsädda: Tortula ruralis, Dicranum scoparium och Grimmia
Muhlenbeckii,
216
Säsom af dessa anteckningar synes, är limdbackarnes
sammansättning betydligt varierande, om man afser arterna.
Än stä träden mycket glest; da är iinderväxten mera lik
gräsbackarnes. An är beständet tätare, och da närmar sig
imderväxten lunddäldernas. Beskuggningen tyckes vara den
kraft, som reglerar underväxteus förändringar, medan fuk-
tighetsgraden och bevattningssättet inverkar pä trädbestän-
dets sammansättuing. Lnndbackeformationen är nämligen
inskränkt tili sädana ständorter, som bafva ständig tillgäng
tili rörligt grundvatten iitan att nägonsin blifva genomfiik-
tiga. De stä alltid i afliälligt läge, antingen med berggrun-
den närä iinder gruset eller pä lera eller lerhaltigt grus.
Om man nägon gäng ser dem pä sand, stä de närmare fo-
ten af nägon backe, sä att rötterna ständigt matas af den
i de inre sandlagren qvarhällna fukten.
Mycket säilän är man i tillfälle att iakttaga denna for
mations uppkomst direkte pä kai mark. Ty pä de orter,
der de ädlare löfträden äro allmänna, lemnas bördig jord
säilän öde sä läng tid, att träd och buskar hinna utveckla
sig. och i de af barrträden och björken beherskade trakterna
intaga de sistnämnda träden nastan alltid den blottade mar-
ken. Kägon gäng anträffar man dock öfvergifna äkerland
med riklig Carpinus och Corylus, hvilka jemte björk och
enstaka exemplar af andra träd bilda ett tätt snär. Medan
dessa växa upp, uttömmes smäningom den magra matjordens
näringskraft närmast ytan, sä att gräsen och örterna mäste
vika för Ijungen. Sädana unga lundbackar hafva ett särde-
les främmande utseende. De talrika telningarne af gran,
enstaka : PolytricJmm inlosum.
Lafvar rikligt, nämligen;
rikliga: Farmdia sulcata, F. physodes, F. olivacea och F. exa-
sperata,
strödda : Fhyscia ccesia, Evernia prunastri och Ramalma calicaris,
tunnsfidda : Alectoria jubata, Ferttisaria commnnis och var. areo-
lata sarat Usnea barbata,
enstaka : NepUrommm Icevigatum parile, Bamalina fraxindla, Cla-
dina rangiferina, Cl. uncialis, Cladonia aspera, Cl. furcata och Cl. py-
xidata.
217
björk, en och asp, som sticka iipp ur Ijungen, gifva oss an-
Icdning misstänka, att fomiationen icke kan öfverlefva den
hotande krisen, utan förvandlas tili blandskog.
Deremot ser man limdbackars bildning pä ängar och
äldre gräsbackar, t. ex. pä öfvergifna tomter. De flesta tili
i fräga varande formation hörande träd hafva bevingade frön
eller frukter, som lätt spridas af vinden. I diken och be-
vattningsrännor, i hjulspär och gropar eftei- rödjade stenar,
vid gärdesgärdar och stenrösen fä dessa frön vindskydd och
fäste. Mänget ungt ständ iindgär lien, och inom nägra är
klädas gärdesgärden och stenrösen af en häckartad buskve-
getation. Sälunda förvandlade ängar äro isynnerhet allmänna
i gärdarnes omedelbara grannskap.
Lundbackarnes utveckling ur ekbackarne har redan
blifvit omtalad.
Genom att är efter är öka markens mylla och genom
att de beständbildande trädens frön lätt gro i humusrik,
glest gräsbevnxen jord ega lundbackarne förmäga att länge
uppehälla sig sjelfva. Hari understödas de af landtbrukaren,
hvilken i denna formation finner det bästa betet för sinä
kreatnr och derför gerna gör sig mödan af en lindrig gall-
ring, da trädbeständet eller snäret bhr för tätt. Hvilken
utveckling formationen skulle taga, om den lemnades ät na-
turens fria hushällning, är icke lätt att afgöra. Om man
finge döma efter de ytterst steniga platser, der intet bete
kan komma i fräga, tager buskvegetationen öfverhand, be-
skuggningen af fältskikten blir för stark för gräs- och ört-
mattan, och den fuktiga, nakna löfmyllan alstrar blott en-
staka gängliga skuggörter och gräs, hvilka sträcka sinä länga
glesbladiga stammar genom snäret. Fagus silvatica infinner
sig alltid pä dessa lokaler, hvilka erbjuda dess frö en myc-
ket lämplig grobädd. De dungar af äldrig bok, som man
ser här och der pä backar uppbygda af idel väldiga jökel-
block, äro mähända uppkomna pä denna väg. Exemplen
äro dock för fä för att berättiga tili allmännare slutsatser,
isynnerhet som ständorten genom sin stenrikedom betydligt
skiljer sig frän den för lundbackarne normala. Teoretiskt
218
fÖrefaller det väl möjligt att lundbackarnes vegetation slut-
ligen skall öfvergä tili bokskog, emedan boken säsom skugg-
älskare kan uppspira under den tätnande löfmassan, i hvars
hägn de öfriga löfträden svärligen trifvas.
En formation, som i Blekinges lägre nejdev väcker den
nordiske iakttagarens iippmärksamhet, äi- tömsndren.
De finnas pä steniga ställen i backsliittningar, längs vägar
och i närheten af gärdar eller större orter, alltid i afhälligt
och temligen torrt läge. Pä bördig jord tyckas de icke göra
anspräk, ty man ser dem äfven pä bart grus. För det me-
sta fÖrekomma de dock pä lerjord eller mylla. I nordligt
läge finner man dem säilän, och för öfverskuggning glesna
de. Men i sydligt läge och pä platser, som mot norr skyd-
das af klippor eller skog, nä de sin vackraste utbildning.
Af dessa omständigheter kan man sluta, att törnsnären fram-
för andra formationer i Blekinge erfordra stark värme. Tili
utseendet päminna de ocksä mera om sydligare länders ve-
getation (t. ex. medelhafsländernas maquis) är nägot annat
af Blekinges växtsamhällen.
Törnsnären uppkomma dels pä bar jord, säsom i ler-
och grustag, i stenbrott och landsvägsdiken, dels pä gräs-
backar och glesa ekbackar. Bland de mängfaldiga plantor
som gro pä sädana lokaler, taga stundom beväpnade busk-
arter starkt öfverhand. Vanligtvis är det Pnmus spinosa
(pä stenrösen Buhi frutkosi), som utgör hufvudmassan, men
ej säilän bilda sig unga snär af Crafcegi eller Bosce. Om
en gäng ett snär uppstätt pä en icke för starkt öfverskug-
gad ständort, sä utbreder det sig koncentriskt, om icke plat-
sen genom rödjning hälles öppen. Vid tilltagande älder
uppnä snärets särskilda beständsdelar mycket olika höjd.
Hafva träd infunnit sig *sä tidigt, att de frän början kunnat
erhälla tillräckligt Ijus, skjuta de snart upp öfver buskarne
och kasta sin skiigga pä dem. Snärets skuggigaste delar
glesna dä, emedan de Ijusbehöfvande buskarterna utdö, och
vegetationen förvandlas tili lundartad. Är lokalen torr, uj^p-
stä lundbackar, är den fuktig, bildar sig lunddäldernas for-
mation. Bäda dessa förvandlingar kan man iakttaga pä
219
Vämmö invid Karlskrona, der törnsnären utveckla en ovan-
lig rikedom och prakt. Jag skall liär meddela en anteck-
ning öfver hvardera serien.
1) Bergsluttningarna mot söder i närheten af Hästö
äro mycket steniga, starkt afhälliga och torra. Jordmänen
utgöres af ett lerhaltigt grus, som betäckes af ett rikt lager
mylla. Det sistnämnda har antagligen uppkommit af den
närvarande vegetationens ärliga atfall. De lägre bergslutt-
ningarna bära renare sandjord med en gräsbackevegetation,
ofta afbruten af unga snär, deri Juniperus communis och
JRuhi fruticosi spela framstäende roler. Högre upp tätna
snären och sluta sig tili en sammanhängande formation af
sadan täthet, att den mängenstädes är ogenomtränglig. Pä
sädana ställen sakna buskarne i det närmaste ali imderväxt.
Ung ek är tunnsädd, ung björk enstaka, och talrika hassel-
buskar höja sig nägot öfver törnbuskarne. Sjelfva snäret
bildas af
rikliga Crakegi och Frunus spinosa,
strödda Bosa canina, B. molUssima och Btihi fruticosi,
tunnsädda Junijjerus, Lonicera xylosteum, Bibes gros-
sularia och Buhus idceus, samt
enstaka Berheris, Hedera helix, Lonicera periclymenum,
Pyrus communis och Sorhus scandica.
Annu högre upp pa berget reser sig ett temhgen glest
trädbeständ öfver snaret. Eken är der tunnsädd, björken
enstaka. Derjemte ingär Corylus avellana, tät och högväxt,
rikligt i formationen. För den härigenom framkallade be-
skuggningen ställa sig törnbuskarne nägot glesare, ehuru de
fortfarande förekomma i riklig mängd.
Rikliga äro fortfarande Cratcegi,
strödda äro Lonicera xylosteum och Prunus spinosa,
tunnsädda Juniperus, Buhi fruticosi och Bosa mollis'
sima,
enstaka Berheris, Pyrus communis, Bibes grossularia,
B. rubrum, Bosa canina, B. molUssima, Bubus idceus och
Lonicera periclymenum.
Under buskarne är vegetatio*nen ganska rik, ehuru
220
marken öfverallt är syulig mellan plantorna. Ris saknas.
Örterna deremot äro rikliga; nämligen:
riklig Mercurialis j^erennis,
strödda Fragaria vesca, Veronica chamcedrijs och Viola
silvatica,
tunnsädda AcJiillea millefolmm (steril), Agrimonia eu-
imtoria, Anemone heimtka, Cerefolium silvestre, Geiim ur-
hammi, Oleclioma hederaceum, Orohus tuherosus, Stellaria
liolostea, Vicia sexmim och Viola odorata, samt
enstaka Ajuga ijyramidalis, Alchemilla viilgaris, An-
tennaria dioica, CamjMmda persiccefolia, Cerastium vulga-
tum, Clinopodium vulgare, Convallaria majalis, C. multi-
flora, Galium verum, Geranmm Bohertianum, Hieracium
pilosella, Hypericum qiiadrangulum, Lathyrus pratensis,
Orohus niger, Polypodium vulgare (pa stenarne i större
mängd), Polysticlium filix-mas, P. spinulosiim, Potentilla
tormentilla, Primula veris, Bumex acetosa, Serratula tinc-
toria, SpircBa iilipendula, Thymus serpyllum, Trifolium me-
dium, Veronica officinalis och Viola mirabilis.
Gräsen förekomma endast strödt ; nämhgen strödd Poa
nemoralis samt enstaka Allium oleraceum, Dactylis glome-
rata, Festuca duriuscula, Melica oiutans och Poa pratensis.
Mossorna äro: tunnsädda Astrophyllum cuspidatum,
Hylocomium proliferum, H. squarrosmn, och H. triquetrum.
Lafvar saknas.
Dessutom finner man nägra helt iinga ständ af buskar
och träd. Endast Prunus spinosa och Bosa mollissima äro
tunnsädda. Bland de tehiingar, soni visa sig i enstaka exem-
plar, mä Fraxinus excelsior framhällas.
Har man genomträngt denna del af formationen, kom-
mer man in i äldre, nägot tätare ekbeständ med gles un-
derväxt af hassel och strödda törnbuskar samt en lundbacks-
artad underväxt af rikliga örter och gräs.
2) En mot ONO vänd sluttning begränsas nedtill af
en Aira-äng, upptill af berg. Närmast ängen, der fuktig-
heten är ganska betydhg (5), sträcker sig en ytterst tät kant
af Prunus spinosa med strödda BuU fruticosi, tunnsädda
221
Cratcegus monogyna, Bubus idceus och Scmihncus nigra samt
enstaka Bihes grossularia och Eosa canina. Bland buskarne
stä strödda örter och tiinnsädda gräs, nämligen Glechoma
heäeraceimi, Mercurialis ijerennis, Stachys silvatka och Ur-
tica clioica f. suhinermis strödda, Aira ccesjntosa, Poa 7iemo-
ralis, Cerefolium silvestre, Clielidonmm majus, Geimi urha-
mmi och Ranunculus acfis tunnsädda samt Alopecurus pra-
tensiSf Cirsium lanceolatum och Polystkhum filix-mas en-
staka. Tväune mossor betäcka ofullständigt den feta myllau,
strödd Hypnnm distans och timusädd H. rutahitlum.
Inät öfvergär snäret hastigt tili en lunddäld af ai och
högstammig äldrig fläder genom följande öfvergängsstadium :
Träd: Scmibucus nigra (6 meter hög) riklig, Älnus glu-
finosa tunnsädd, Quercus pedunculata enstaka;
buskar: Bihes grossularia strödd, Cratcegus oxyacantha
tunnsädd, Cr. monogyna och Prunus spinosa enstaka; af
den sistnämda förekomma enstaka telningar;
ris och gräs saknas;
örter: Mercurialis perennis riklig, Genm urhanum
tunnsädd, Polysticlmm filix-mas och Urtica dioica f. nemo-
ralis enstaka;
mossor: Hypnnm distans riklig.
Ofta ser nian längs vägkanterna mycket gamla törn-
snär utan träd. I deras inre växer, sä vidt man kan se,
ingeuting, och man kan kuapt tanka sig, att telningar nä-
gonsin skola kunua uppväxa der inne. Sädana törnsnär
synas deriör utgöra en formation af obegränsad varaktighet.
Yegetationens utveckling pä sträiider.
Hittills hafva vi följt den utvecklingsserie, som vege-
tationen genomgär pä torr mark. Vi komma nu tili en an-
nan serie, hvilken begynner, dä jord, som värit vatteutäckt,
befrias frän sitt vattenhölje, alltsä pä stränder. Längs Ble-
kinges mänga vattendrag göras är efter är nya landvinnin-
gar. Om ock pä grund af terrängens ojemnhet den ärliga
tillväxten af landet blott bestär af smala remsor, erbjuda
dessa dock för vegetationen tillfälle tili ny utbredniug, och
222
Btudiet af strändernas formationer lofvar oss säledes en in-
blick i en vigtig del af vegetationens historia.
Vid minä undersökningar har jag hallit mig uteslu-
tande tili insjöarne och vattendragen. Ty nägra förbere-
dande exkursioner i hafstrakten lärde mig, att Blekinge na-
stan helt och hället saknar en egendomlig hafsstrandsvege-
tation. De fä växtarter, som i detta landskap representera
den maritima tioran, uppträda nastan uteslutande säsom strödda
kolonister pä den nakna strandremsan mellan medelvatten-
ständet och stormvägornas yttersta gränslinie, och samman-
sluta sig icke tili egna samhällen. Undantag bilda nägra
flacka sandsträckor i den allra yttersta hafstrakten, säsom
vid Thorhamn, pä de yttre öarne samt — att döma af flo-
rornas antydningar — pä Listerlandet. Men dessa undan-
tag äro sä fä, att de ej allvarsamt göra inträng pä den re-
geln, att hafsträndernas vegetation i Blekinge har samma
historia som sjösträndernas. Öfverallt i den inre delen af
skärgärden och längs de i fastlandet inskjutande vikarne
ry eka de uppe i landet förekommande formationerna ända
ut tili den nakna strandremsan, antingen utan nägon för-
medling eller ock med en likadan öfvergängskant, som fin-
nes omkring de flesta insjöar. De element ur hafsstrands-
floran, som blanda sig i denna kantformation, äro af un-
derordnad betydelse. Dä jag vidare märkte att tillandnin-
garna vid hafvet icke äro allmännare eller vidsträcktare än
landvinningarna längs insjöarne, hade jag intet skäl att sär-
skildt uppsöka skärgärden.
Sä länge en strand är utsatt för öfversköljning vid
hvarje storm, förmär ej vegetationen att sluta sig tillsam-
mans tili en formation pä platsen. Jorden förblifver mer
naken i samma män, som de anstormande vägornas kraft
är ohejdad. Snabbast beklädas derför länggrunda stränder
äfvensom kanterna kring smä träsk, vikar och sund, samt
äar och bäckar med lugnt lopp. Den första kolonisationen
pä nakna stränder är anmärkningsvärdt artfattig i jemförelse
med den, som samlar sig i grusgroparne och pä öde lem-
nade äkrar. Sä t. ex. fann jag endast 35 arter (mossorna
223
inberäknade) pä en 4 kilometer läng sträcka af Stora Al-
Ijimgens strand med omvexlande dyjord, slam, sand ocli ste-
nigt grus. Af dessa växter hyste dyn blott 5 arter, hvar
och en af de öfriga jordarterna omkring 20, och 10 arter
voro gemensamma för slanimet, sanden och gruset. De fle-
sta försvinna spärlöst, da en formation börjar bilda sig.
Endast dyväxterua liafva kraft att halla sig qvar och ingä
som vigtiga beständsdelar i en del formationer, säsom vi
längre fram skola visa.
Formationsbildningen pä stränderna inslär genast frän
börjau tvänne vidt skilda vägar, hvilka bestämmas af strand-
remsans bevattningssätt och fuktighetsgrad. Pä sädana stäl-
len, der strandbrädden höjer sig öfver vattenytan sä mycket,
att den ofta ligger torr, och der den sköljes af friska vägor,
säsom vid forsar, bäckar med tydligt fall och sjösträuder
med brant lutande botten, utvecklar sig den forraationsserie,
som vi först skola betrakta, Dernäst öfvergä vi tili den
serie, som vegetationen genomlöper pä flacka, af stäende
vatten genomblötta stränder.
I det förra fallet inledes formationsbildningen deraf,
att telningar af Myrica gale, Alnus gluti7iosa, Bliamnus
frangilla och Salix cinerea uppspira i strandkolonin. Dessa
buskar, bland hvilka Myrica vanligtvis är den yranigaste,
bilda tillsammans ett snär, i hvilket efter hand flere gräs
och örter iipptaga hvarje ledig plats och med sinä rötter
bilda ett öfver den kala straudjorden strax invid tvärt upp-
stigande torfartadt myllelager. Molinia ccernlea och Agro-
stis canina äro de förnämsta af dessa jordbildare. Allmänna
och strödda äro dessutom Lysimachia vulgaris, Mentlia ar-
vensis och Spircea uimaria. Ofta uppträda Carex acnta,
C. anqniUacea och C. filiformis i tätt slutna tufvor mellan
buskarne. Sallan saknas Naumhurgia thyrsiflora, Peuceda-
num xxdustre, Galium imlustre, G. uliginosum, Lythrum
salicaria, Comanim xmlustre, Caltha pakistris, Ranunculus
flammida och Lycojms europa^us. Mindre regelbundet fin-
ner man här en mängd andra växter, bland hvilka de mest
karakteristiska äro Calamagrostis lanceolata, Phragmites
224
communis, Baldingera arundinacea, TriocUa decunibeus, As-
plenium fiUx-femina, Osmunda regalis, Eupatorium canna-
Ununi, Valeriana officinalis och Hydrocotyle vulgaris. Vid
rinnande vatten är vegetationen yppigare och artrikare än
vid sjöarne; nägra arter, säsom Osmunda och Enimtormm,
förekomma blott vid de förra. Vid hafsstränderna tillkomma
nägra arter, dels sädana, som eljes anträffas pä odlade mar-
ker, och dels sädana, som tillhöra hafsstrandsfloran, alla
dock blott som underordnade beständsdelar.
Emedan denna strandsndr-iovm^iion är af ringa vidd,
röner deu starkt iuflytande af grannskapets vegetation, och
kan betraktas som en förelöpare för den sistnämda. Den
formation, som gränsar tili snäret, arbetar sig medels rot-
skott och frösädd djupt in nti detsamma och förqväfver dess
vegetation. Alla formationer hafva dock icke lika stor magt
öfver strandsnäret. Vissa formationer röja sin iuverkan en-
dast genom nägra för snäret främmande växters sporadiska
uppträdande, men lemna det i ostörd besittniug af sitt om-
räde. Sädana äro tallskogarne, hvilka Iata representera sig
i snäret genom enstaka Callnna, Pteris, Trientalis, Antlio-
xantlmm, Epilohium montayium, E. angustifolium, Poten-
tilla tormentilla och Polystidmm spinulosum, — ek- och lund-
backarne, hvilkas representanter i snäret äro Poimlus tre-
mula, Sorhus atiaqxiria, Bumex acetosa, Aira ccesjntosa, Ce-
refolmm silvestre, Pammculus acris, JRiibus frutkosus, An-
tlioxantlium odoratum, Potentilla tormentilla, Holeus lana-
tus och nägra sällsyntare arter, — samt bokskogarne, hvilkas
nastan enda infiytande pä strandsnäret visar sig deri, att
detta under bokarne är artfattigare, glesare och ojemnare
än under nägra andra träds kronor, Moar har jag aldrig
sett i strandsnärens omedelbara grannskap. Gräsbackar vid
stränderna finnas hufvudsakligen i närheten af gärdarne.
Pä sädana ställen medföres en mängd frön af ruderatväxer,
ogräs och ängsväxter, da menniskor och djur gä genom snä-
ret ned tili vattnet, hvarför gräsbackarnes direkta inverkan
pä strandsnärformationen icke kan bedömas.
Granen och björken trifvas deremot förträffligt i den
225
fiiktighetsgrad och jordmän, som strandsnären erbjuda. Der-
för kunna de formationer, hvilkas trädbeständ bildas af dessa
arter, lätt genomtränga hela detta samballe, isynnerbet da
alen och videt äro tuniisädda eller saknas. Ofta gä bland-
skogen ocb björkskogen ända ut tili vattenranden, och af
strandsnäret synas blott nägra strödda Mijrica -huskar samt
bär och der en liten grupp pä uddar och bland stenar.
Vanligtvis är strandsnäret blott 1—2 meter bredt. Men
stundom gynnar terrängen uppkomsten af bredare snär, ända
tili 15 meter i tvärmätt. Detta sker dels pä sädana ständ-
orter, som äro flacka och läga, men dock ej vattendränkta,
och hvilkas jord bestär af ett stenigt fast lerslam eller grus,
dels pä sädana stälien, der sanka ängar sluta sig omedel-
bart tili stranden. Pä det förra slaget af lokaler uppkom-
mer snäret direkte iir den glesa strandkolonin; pä det se-
nare slaget lokaler utbreder det sig smäningom öfver ängen.
I bäda fallen alstrar det den för sig utraärkande torfmyllan,
livilken isynnerbet för Betula odorata är en ypperlig jord-
män. Snäret öfvergär derför pä sädana lokaler ganska snart
tili björkskog af det rena, länglifvade slag, som vi skildrat
pä sidan 194. Hari kunna vi se orsaken tili att snären ej
ens pä dessa lokaler nä större ytvidd. Förvandlingen in-
träder innan platsen blifvit helt och hället eröfrad.
Strandsnären nä sin yppigaste iitveckling vid rinnande
vatten. Men, da yppighet icke öfverensstämmer med denna
formations karaktär, blifva de tillika tili sin sammansättning
afvikande frän de vanliga strandsnären, och vid steniga for-
sar, der Myrka och Salices träda tillbaka för Älnus gluti-
nosa och Bhamnus frangilla jemte Bubi fruticosi, Vihur-
num opulus, Solanum dulcamara och en underväxt af Ly-
thrum salicaria, Poa nemoralis, Polypodium x>liegopteris,
Cerastium vulgatum, Triodia decumbens, Viola palustris,
Oxalis acetosella och Agrostis vulgaris samt flere mindre
rikligt och mindre konstant uppträdande arter, kan man
knapt tala om strandsnär i egentlig mening. Vi stä bär
inför en ny formation, som i det allmänna spräkbruket bär
15
226
namnet lundar, och som v tili skilnad fräa de alldeles olik-
artade lundbackarne vilja benämna lti7icl(lälder,
Om ej menniskan afsigtligt hindrar det, alstras limd-
dälder alltid pä lokaler, genom hvilka vatten med forsande
fart rinner fram. Afledes en bäck i en ny fära, dröjer det
ej länge, innan liinddäld-forraationen växer upp orakring
denna. Detta kan man iakttaga längs rännorna vid nyan-
lagda qvarnar och längs fällnings- och vattenregleringska-
naler. Men forsande vatten är ej ett nödvändigt vilkor för
dess uppkorast. Man anträffar den äfven pä sädana ställen,
der ett starkt källdrag genomsipprar jordgrunden nägra de-
cimeter under ytan. Den enda oHkheten mellan dessa tvänne
ständorters lundformationer är strandväxternas närvaro i
forsliindarne. Da man besinnar att äfven invid forsarne
marken ständigt eger riklig tillförsel af friskt näringsrikt
vatten, som pä grund af markens ojemnhet icke räkar i sta-
gnation, kan man ej betvifla att just detta förhällande är
limddäldformationens lifsvilkor. Den största prakt när for-
mationen pä sädana ställen, der ett vattendrag bryter fram
strax invid en fors.
Lunddäld-formationens historia stär i samband med
ständortens tilltagande myllehalt. Dä ett vattendrag bildar
en fors, gräfver det ned sig genom jordlagren och ursköljer
dem, sä att dess botten och bräddar slutligen bestä af lösa
stenar, för tunga att rubbas af vattnet. I rännorna och hä-
lorna under och mellan stenarne samia sig allehanda drift-
produkter, mest af vegetabiliskt ursprung säsom barkstyc-
ken, affallna trädgrenar, vedspän o. s. v. jemte smästen och
sand. I denna jord uppspira de första växterna pä platsen:
Lytlirum salicaria, Lysimachia vulgaris, Lycoims europceiis,
Mentha arvensis, Alisma x>lcmtago, Bliamnus frcmgula, My-
ric gale, Carex veskaria och andra, hvilka bilda ett ofull-
komligt strandsnär. Dessa öka iiltrerapparatens täthet, alit
finare driftprodukter hällas qvar, och alit mera egnad blir
jordmänen för lundväxterna. Ähius ghitinosa, som nu bör-
jar taga öfverhand, är genom sin rikedom pä lätt multnande
löf en verksam mullbildare, och under albeständet infinna
227
sig de första lundväxterna. Stenarne beklädas med ett friskt,
lifligt grönt mosstäcke, Myllau mellan dem intages tili stor
del af ormbiinkar och bredbladiga örter jemte nägra höga
mjuka skuggformer af gräsen, och bottenskiktet, glest och
pä Stora fläckar afbrutet af bar mylla, bildas af gröna, stor-
bladiga bladmossor.
Emedan lunddälderna i de högre delarne af Blekinge
säilän nä förbi detta utvecklingsstadium, viii jag här som
exempel meddela en fullständig anteckning öfver en sadan
formation.
Lunddäld vid Göksjöholnis bäck, Ködeby socken, 84
meter öfver hafvet. Underlaget är fet mylla, som fyller
mellanriimmen mellan de talrika stora och smä stenarne ;
djupare ned groft grus. Marken sluttar knapt märkbart,
men dock tillräckligt att gifva den slingrande bäcken ett
hastigt lopp, samt är genomträngd af en frisk fuktighet
(vexlande omkring graden 6). Platsen är 80 meter läng,
men knapt 10 meter bred at hvardera sidan frän bäcken,
och begränsas af blandskogartade betesmarker.
Vegetationen bestär af ymniga löfträd, som gifva be-
skuggningsgraden 7, rikhga örter, gräs och bladmossor samt
tunnsädda buskar och barrträd. Träden höja sig ej öfver
lägskogskiktet. Alnus glutinosa är ymnig, Pinus cibies
tunnsädd och Befula verrucosa enstaka. Buskarne äro Ai-
kuis och Juniperus, bäda tunnsädda.
Örterna och gräsen sträcka sig genom alla tre fält-
skikten, men, da det mellersta är representeradt af blott
strödda exemplar, träda det högsta och lägsta tydligt ifrän
hvarandra. I högsta fältskiktet ingä : strödda Lytlirum sa-
licaria, Poa nemoralis, Polypodium phegopteris och Pteris
aqiiilina, tunnsädda Asplenium filix-femina, Lactuca mu-
ralis, Peucedanum palustre och Puhus idaeus samt enstaka
Cirsium palustre och unga ständ af Pinus abies. Tili det
mellersta fältskiktet kunna hänföras: strödda Cerastinm
vulgatum och Triodia decumheyis, tunnsädda Caltlia palu-
stris, Lycopus europceus, Lysimachia vulgaris och Mentlm
arvensis, samt enstaka Arenaria trinervis, Bidens tripartita
228
forma simplicifolia, Epilohium montanum, Onaphalium sil-
vaticum, Myosotis palustris, Bcmuncuhis acris och JR. re-
pens. Det lägsta fältskiktet bildas af: rikliga Viola palu-
stris och Ägrostis vulgaris, strödd (tiäckvis ymnig) Oxalis
acetosella, tunnsädda Fragaria vesca, Galium ])alustre, Po-
tentilla tormentilla, Prunella vulgaris, Veronica chamaedrys
och Viola silvatica, samt enstaka Ajuga pyramidalis, Bham-
nus frangula (telning), Veronica officinalis och V. serpylli-
folia. Marken är bar mellan ständen och rikHgt öfversäl-
lad med multnande löf. I det glesa bottenskiktet är Catha-
rinea undulata riklig, Hylocomium squarrosum strödd, Po-
lytrichum commune tunnsädd och en Marsilia enstaka. Dess-
utom äro stenarne beklädda med rikhga bladmossor och
tunnsädda lafvar, och trädstammarne med rikliga lafvar,
men alls inga mossor.
I de södra delarne af landskapet stannar icke lund-
däldernas utveckling pä denua punkt. Efterhand infinna
sig flere arter löfträd, och i den män som myllans djup
ökas, taga nykomlingai-na öfverhand. Alen inskränkes tili
bäckens omedelbara närhet eller tili de fuktigaste fläckarne
vid källdraget. Om vegetationen redan i det föregäende
stadiet var skiftande pä grund af de olika grader af fuk-
tighet och findelning, som vattnets olika hastighet förlänat
underlaget, sä blir formationen nu än mer mänggestaltad
genom arternas tilltagande mängd i trädbeständet och un-
derväxten. Tili och med i en enda liten lund, bildad af
ett tjugutal träd, är trädarternas fördelning och underväx-
tens gruppering vanligtvis olikformig. Ett snär omvexlar
med ett tili mellersta fältskiktet hörande tätt örtbeständ,
detta med ett af mossor och örter öfvervuxet röse, detta med
en tät massa höga lundgräs, och denna i sin tur med ett
beständ af manshöga örter. Klängväxter och slingerväxter
genomväfva en del af lunden och lerana en annan del fri.
Oaktadt denna proteusartade karaktär hysa lunddälderna
icke pä längt när sä mänga växtarter, som de fysionomiskt
mindre varierande undbackarne. I stället för att, säsom
229
vid dessa,, beskrifva nägra typer, vilja vi uppräkna de ar-
ter, som ingä i lunddäldformationen, och angifva deras re-
lativa betydelse för densamma, öfverlemnande at läsarens
fantasi att gruppera dein i alla tänkbara kombinationer in-
om de ofvan antydda gränserna.
Träden, hvilka alltid stä tätt och gifva stark skugga
(6 — 7), hafva smärta stammar och nä betydlig höjd. Nastan
alltid finnas i samma beständ äldre och yngre träd, frän
högskogskiktet ända ned tili snärskiktet, och dessutom tel-
ningar af alla äldrar. Jemte Ähms gluthiosa äro Fraxi-
nus excelsior och Cariyinus betidus de allmännaste och rik-
ligaste. Allmänt, men blott enstaka eller tunnsädt uppträ-
der Ulmus montana, temligen allmänt och enstaka Acer
platanoides, Fagus silvatica och Finus ahies, här och der
Betida verriicosa och Tiliä parvifoUa samt sällsynt Primus
pacliis och Taxus baccata, alla enstaka. Taxus blir ända
tili 6 meter hög, men alltid buskartad. Nägra enstaka
växande träd nä ej öfver de högsta buskarne, nämligen de
allmänna Quercus pedunculata och Sorhus aucuparia, den
här och der förekommande Salix caprea, samt de i lund-
dälderna sällsynta Fyrus malus och Sorhus scandica.
Lunddäldernas buskar äro: Frunus spinosa, Fhamnus
frangilla och Fiihi fruticosi allmänna och ofta snärbil-
dande, Ruhus idaeus allmän och stundom snärbildande, Co-
rylus avellana, Cratcegus monogyna, Cr. oxyacantha, Jimi-
perus commu7iis, Ribes grossularia, Rosa canina, R. mollis-
sima, Salix cinerea, S. pentandra och Vihurnum opulus
mindre allmänna och vanhgen tunnsädda, Ribes nigrum och
R. rubrum sällsynta.
Flere örter och gräs skjuta upp i snärskiktets nedre
partier, och Humulus lupulus sliograr nägon gäng ända
iipp i trädkronorna. Humlen är temligen allmän i de yppi-
gare lunddälderna. Bäde han- och honständ förekomma;
de blomma rikhgt.
Fältskikten sammanflyta; dock äro det lägsta och det
högsta rikligast utfylda. Lnnddäldernas gräs äro:
allmänna och
230
ofta riklig: Foa nemoralis,
ofta strödd: Triodia decumhens,
tunnsädd: Melica unifiora,
enstaka: Allhmi oleraceum;
raindre allmänna och
ofta riklig: Baldingera arundinacea,
ofta strödda: Agrostis vulgaris, Dactylis glomerata
och Poa serotina,
tunnsadda: Equisetum silvaticmn, Melica nutans och
Triticum repens,
enstaka: Aira cwspitosa, Allium scorodoitrasum, An-
thoxantJmm odoratum och Festuca ovina,
sällsynta : Carex divulsa, C. montana, Festuca gi-
gantea, F. silvatica, Holcus mollis, Milium effu-
sum, Poa remota och Triticum caninum, endast
den sistnämda stundom temhgen rikhg.
Lunddäldernas örter äro:
allmänna och
ofta rikliga: Alliaria officinalis, Mercurialis peren-
nis och Oxalis acetosella,
ofta strödda: Anemone nemorosa, Convallaria ma-
jalis, Galium aparine, Oeranium Rohertianum,
Lythrum salicaria, Paris quadrifolia, Polypodium,
Xjhegopteris och Spircea uimaria,
vanligen tunnsadda: Anemone hepatka, Asplenium
fiUx-femina, Campanula trachelium., Oagea lutea,
Galium palustre, Oeum, urhanum, Lactuca mu-
ralis, Lysimachia vulgaris, Mentha arvensis, Po-
lystichum filix-mas, Puhnonaria officinalis, Buhus
saxatilis, Scutellaria galericulata och Veronica
chamcedrys,
mest blott enstaka: Arenaria trinervis, Cerefolium
silvestre, Fragaria vesca, PolysticJmm spinulo-
sum, Taraxacum officinale, Veronica officinalis
och Viola silvatica;
niindre allmänna och
vanligtvis ymnig: Osmunda regalis,
231
of ta riklig : Viola palustris,
oftast strödda: Cerastium vulgakim, Poli/podium
dryopteris, P. vulgare, Fteris aquilina, Solaniim
dulcamara, Stellaria holodea och Urtica dloica
f. nemoraUs,
vanligen tunnsädda: Caltha palustris, Campanula
latifolia, Convallaria muUifiora, Corydalis faha-
cea, C. ])mnila, Cystopteris fragilis, Dentaria
hdUfera, Gagea minima, Geranium lucidum,
GlecJioma hede^xiceum, Lycopus europceus, Peuce-
danum palustre, Potentilla tormentilla, Primula
veris, Prunella vulgaris, Scrophularia nodosa,
Stachys palustris, St. silvatka, Stellaria nemo-
rum,
merendels enstaka: Aegopodium podagraria, Ajuga
pyramidalis, Cirskim palustre, Ejnlobium mon-
tanum, E. palustre, Geranium pusillum, Gna-
phalium silvaticum, Hieracium vulgatum, Hype-
ricum quadrangidum, Melandrium silvestre, Myo-
sotis xialustris, Orobus tuherosus, Ranunculus
acris, B. fiammula, B. repens, Solidago virgau-
rea, Veronica serpyllifolia och Vicia sepium;
sällsynta : Actaea spicata, Adoxa mosdiatellina, Ajuga
reptans, Anemone ranunculoides, Aquilegia vul-
garis, Bidens tripartita, Clirysosplenium alterni-
folium, Circcea alpina, C. lutetiana, Corydalis
sollda, Fragaria elatior, Gagea spathacea, Gale-
obdolon luteum, Impatiens noli tangere, Lathraea
squamaria, Melampyrum nemorosum, Orohus ver-
nus, Sanicula europaea, Stellaria longifolia, Tha-
lictrum aquilegicefolium, TJi. simplex, Viola hirtä,
V. mirabilis, V. stricta, de äestä blott enstaka
eller tunnsädda.
I det yppiga, eliuru icke saminanhäugande mosstäcket
ingär en mängd arter, bland hvilka flere höra tili de säll-
syntaste i Blekinge. De mest frauistäende luudmossorna äro :
Pä marken och trädrötterna: Astrophyllum cuspida
232
Umi, Ä. liornum, A. silvaticum, A. undulatum, Bryum
capillare, Br. proliferum, Catharinea undulata, Climacium
dendroicles, Georgia pellucida, Hylocomium proliferum, H.
squarrosiim, Hypnum plumosum, H. pseudoplumosum, H.
rutahulum, H. Starkei, H. striatum, Isothecium viviparum,
Polytrichum gracile, P. juniperinum, P. urnigerum, Schi-
stophyllum adiantoides och Thyidium tamariscifolium ;
Pä stenar och klippor: Amhlystegium aduncum, Anti-
trichia curtipendula, Blephm-ozia ciliaris, Bryum capillare,
Dicranum longifolium, D. scopariuni, Frullania fragilifo-
lia, Orimmia acicularis, Or. Hartmani, Or. heterosticha,
Or. hypnoides, Hedivigia alhicans, Homalia tricJiomanoides,
Hypnum crassineroe, H. lutescens, H. psetidojjlumosum, H,
sericeum, H. Starkei, Isothecium myosuroides, I. viviparum,
Jungermania harbata, Metzgeria furcata, Neckera compla-
nata, Plagiochila asplenioides, Plagiothecium denticulatum,
Pl. piliferum, Pl. silvaticum, Porella platyphylla, P. rivu-
laris, Pterygynandrum decipiens, Badula complanata, Ste-
reodon cupressiformis. St. incurvatus och Tortula ruralis.
Lafvarne äro vanligen blott tunnsädda och af ett fätal
arter, bland hvilka mä framhällas Cladonia cornucop)ioides.
Cl. squamosa, Endocarpon fluviatile, Parmelia olivacea, P.
omphalodes panniformis, P. physodes, P. sulcata, Peltigera
canina och P. rufescens.
Äfven trädstamraarne äro ganska rikligt beklädda med
mossor och dessutom ofta med tahika lafvar. Af denna
vegetations beständsdelar äro följande de vigtigaste: Amhly-
stegium serpens, Antitrichia curtiperidula, Blepharozia cilia-
ris, Bl. pulcherrima, Dorcadion Lyelli, D. Schimperi, D.
tenellum, Frullania fragilifolia. Fr. Tamarisci, Homalia
trichomanoides, Isothecium viviparum, Metzgeria furcata,
Neckera complanata, Plagiothecium denticulatum, Porella
rivularis, Pterygynandrum decipiens. Radalla complanata,
Stereodon cupressiformis och dess var, flliformis. St. polyan-
thos, Tortula ruralis och JVeissia ulophylla; — Evernia
prunastri, Lecanora cerina, L. suhfusca, Lecidea parasema.
233
Fannelia oUvacea, P. phijsodes, P. sulcata, Physcia ciliaris,
Ramalina calicaris och R. fraxinea.
Emedan marken imder lunddäldernas buskar och stor-
bladiga örter alltid är blottad och lundträdens frön med
största lätthet gro i öfverskuggad fet och fuktig mylla, fin-
ner man i lunddälderna tah-ika groddplantor af löfträd,
isynnerhet ask, lönn och alm. Deremot aro ai-, afvenbok-
och bok-plantor anmärkningsvärdt sällsynta. Mähäiida är
grobädden för fuktig för de tva sistnämda och för fet för
alen. Huru än dermed mä förhälla sig, bevisar detta fak-
tiim, att lunddälderna icke hotas af nägon inkräktning, sä
länge deras ständort förblir oförändrad. Sjelfva förändra
de icke sin ständort sedän den engäng blifvit skuggrik och
fätt en djup fet mylla, och sälunda har man anledning att
anse denna formation för slutpunkten i en utvecklingsserie.
Lunddäldernas älder kan icke bedömas af trädstammarnes
mägtighet, ty flere generationer af samma träd kunna spär-
löst hafva lefvat och dött i samma lunddäld. Vi kunna
mähända bland lunddälderna söka nägra af omrädets äldsta
formatiouer.
Yegetationens utveckling pa sauka iiiarker och
i vatteii.
Vegetatiouens utveckling pä flacka, af stillastäende
yatten genomblötta stränder kan man flerestädes iakttaga i
Blekinge. Den leder alltid tili formationer utan träd- och
buskbeständ, men är för öfrigt olikartad; i det gräsforma-
tioner bildas vid sjöar och äar med varierande vattenständ,
men hvitmosseformatiouer vid vattensamlingar med oförän-
derlig niva.
Särdeles fullständig och tydlig visar sig den förra for-
mationsserien vid stränderna af Lyckeby ä ofvanför Stubbe-
lycke qvarnfall. Vattnet har här midt i strömfäran och i
nägra smä sidofäror den största hastighet som tilläter dy-
botten, men närmast stränderna, isynnerhet der de bugta
sig tili vikar eller skyddas af bankar, rinner vattnet trögt.
234
Den växt, som här utgör landvegetationens pionier, är Me-
nyanthes tnfoliata. Dels frän sjelfva strauden, dels frän
grunda ställen af fiodbottnen växer den upp i vattnet, väf-
ver tillsammans sinä rötter, filtrerar iit vattnet och samlar
en massa dy omkring sinä rotstockar. Glyceria fluitans är
dess trogne följeslagare. Äfven Calla imliistris, Carex Goo-
denoivii, Heleocharis imlustris, Lythrum salicaria och Feu-
cedanum palustre infinna sig tidigt i denna amfibiska växt-
massa. Stora sträckor af stranden bestä blott af Vattenklöf-
ver-formationens svigtande matta, deri, jemte de upp-
räknade örterna ocli gräsen, enstaka ständ af Caltha imlu-
stris, Galium palustre och (fläckvis riklig) Juncus supinus
blott högst ofullständigt täcka den nakna dyn mellan vat-
tenklöfverns rotstockar. Smäningom blir Glyceria fluitans
riklig. Emellertid blir Carex Goodenouii snart ymnig, iit-
tränger Glyceria och tili en del äfven Menyanthes. En
starräng af artfattigaste slag är bildad.
Starrängar i detta stadium äro allmänna längs Ble-
kinges vatteudrag. I den bara dyn nppväxa efterhand flere
gräs och örter. Sä t. ex. hyser en starräng vid Rödeby
jernvägsstation följande arter: ymnig Carex panicea, rikliga.
C Goodenoiuii och Banunculus flammula f. erecta, strödda
Carex stellulata, C. vesicaria, Comarum palustre, Eriopho-
rum angustifolium, E. gracile, Galium palustre, Juncus
flliformis, Lysimachia vulgaris och Viola palustris, tunn-
sädda Caltha palustris, Carex flava, Glyceria fluitans, Men-
tha arvensis, Menyanthes trifoliata, Fedicularis palustris,
Peucedanum palustre, Potentilla tormentilla och Utricula-
ria intermedia, samt enstaka Alisma plantago, Aira coispi-
tosa, Juncus supinus, Molinia cmrulea, Bhinanthus major
och Siiccisa pratensis. Mossor saknas helt och hället, och
dyn synes knapt mellan de tätt hopade växterna.
Under starrängens utveckling blir dyn naturhgtvis alit
fastare och mindre genomtränglig för vatten. Vid sjöstran-
derna inträffar da, att Myrica finner tjenlig jordmän när-
mast vattnet och ett strandsnär uppstär, hvilket genom sin re-
lativt starkare jordbildning afstänger starrängen frän de
235
mindre niväförändringarna hos sjövattnet. Nu infinua sig
mossor pä kärrängen, först Sphagnum suhsecunduni, Am-
hlystegium cordifoliiun och Bryum ventricosum, sedän Sph.
acutifolium, SpJi. sqiiarrossum, Sph. palustre och Sphceroce-
phaliis XKilustris m. fl. och slutligen Polytrkha. Starrän-
garne förvandlas tili Tiiosstingar.
Vid Stubbelycke ästadkommes samma förvandling helt
enkelt derigenoin, att vegetationen närmast äbräddeu pä
giund af den rikligare tillförselu af näring iitvecklar sig
kraftigast och sälunda bildar en gräsvall, som afskiljer de
äldre kärrängarne frän äns mindre flödvatten. Äfven här
är Sphagmmi suhsecundum den första mossan pä den af-
skilda delen af ängen.
Längs andra vattendrag niedföra öfversvämningarna
sand och slam, som företrädesvis afsätter sig närmast ström-
färan. Pä nägra ställen bilda dessa alluvioner bankar i
vattendraget, och pä en del ställen fä de ett sädant läge, att
de blifva strandvallar, da vattnet ätertager sin vanliga niva.
Strandvallarne äro i Blekinge alldeles obetydliga bildningar,
men dock tillräckliga att framkalla de afstäugda kärrängar-
nes öfvergäng tili mossängar.
Annu ett annat sätt för mossängars uppkomst har jag
iakttagit i Blekinge. Der ett källdrag bryter fram vid foten
af en backe och hammas i sitt lopp genom att marken har
för svag sluttning, uppstär en vegetation, som dels närmar
sig mossängarnes, dels de gräsrikaste mossarnes. I denna
formation, som sammansättes af ymniga hvitmossor, rikliga
bladmossor, rikliga gräs och strödda örter, anträffar man
bl. a. Sphagnum papillosum och Spli. Austini, Eriopliorum
latifolium, Carex pulicaris, C. remota, Juncus squarrosus,
Pinguicnla vulgaris, Montia fontana och Stellaria uliginosa.
Alla dessa ängsformationer äro, om de lemnas at sin
fria utveckling, endast öfvergängsbildningar af kort varak-
tighet. Pä de rikligast bevattnade, isynnerhet de af käll-
drag genomsipprade, uppväxa Myrica, Salix cinerea, S.
aurita och Almis glutinosa. Omkring deras rötter samia
sig Sphagnum acutifolium, Sph. palustre, PolytricJmm stric-
236
tum och Sphcvrocephalus palnstris tili liöga tufvor. I dessa
rotfästa sig äter granar, tallar, björkar, rönnar och aspar;
platsen betäckes med ett trädbeständ och öfvergär tili sum-
pig skog. Pä de mindre rikt bevattnade mossängarne taga
Polytrichum junipermum, F. strictum och SpImrocepJialus
palustris öfverhand jemte Ägrostis canina, vulgaris och
alha. Derjemte gror en mängd björkfrö (Betula odorata f.
puhescens), Vacänium vitis-idaea och Fteris aquilina, och
formationen inträder i björkskogarnes utvecklingsserie.
En särskild serie, hvilken jag pä grund af dess ringa
geografiska betydelse här endast i förbigäende omnämner,
bildas af de uttorkade karren. Deras botten beklädes med
mossängsvegetation (Polytricha, AgrosUdes, Carex panicea
och C. Qoodeyiouni), hvilken inom kort efterföljes af Cal-
Imia. Är uttorkningen mindre fullständig, blifva mossorna
underordnade, och Juncus conglomeratus, J. effusus, Viola
palustris, Banunculus flammula och Comarum palustre
samt nägra andra örter spela da en framstäende rol. Huru-
vida denna sistnämda formation vid ständortens tilltagande
torrhet förvandlas tili mossäng, har jag icke värit i tillfälle
att iakttaga, men förmodar att sä förhäller sig, om ej Salix-
eller Almis4w dessförinnan hinna tili platsen.
Vid stränderna af sädana vattensamlingar, hvilkas niva
undergär hlott ringa förändringar och hvilka icke uppröras
af höga vägor, utvecklar sig m o s s a r n e s formationsserie.
I motsats tili alla föregäende serier, hvilkas formationer
uppväxa ifrän och städse stä rotade i jordgrunden, kunna
dessa formationer frän stränderna växa ut öfver vattenytan.
Som bekant kunna mossarne uppkomma äfven pä an-
dra ständorter än stränder. Detta sker dock i Blekinge
endast ytterst säilän och alltid i sä ringa utsträckning, att
vi kunna fränse dessa afvikelser.
Mossbildningen vid stränder inledes alltid genom upp-
komsten af en strandsnären motsvarande formation, som vi
vilja benämna mossranden. Emedan dess betydelse i denna
237
series historia hittills icke blifvit tillräckligt framhällen, viii
jag här försöka följa dess iitveckling och uppvisa dess in-
flytande pä strandmossarnes gestaltning ^).
Mossranden är en artfattig, föga varierande formation,
bestäende af ett tätt 8phagnum-tä,cke med inströdd Splice-
rocephalus palustris, livilket rikligt öfverspinnes af Oxycoc-
CHS-rankor samt uppbäi- rikliga starrgräs, strödda örter,
strödda — tunnsädda ris och enstaka läga biiskar. De all-
männaste arterna äro:
ymnig: Spliagnum acutifoUum,
rikliga: Oxycoccus palustris, Carex fiUformis och Mck-
vis Menyanthes,
strödda: Drosera rotundifolia, Carex ampullacea, An-
dromeda ptolifoUa och Spilicerocephalus xmlustris,
tunnsädda: Comarum 2)ci^^^stre och Eriophorum an-
gustifolmm,
enstaka: Peucedanum paliistre och Lysimachia vul-
garis.
Temligen allmänt tillkomma:
rikligt : Spliagnum intermedium och Bhyncliospora alba,
strödda: Spli. p)alustre (ofta rätt stora sammanhän-
gande fläckar), Ägrostis canma och Myrica gale,
tunnsädda: Galium palustre och Carex stellulata,
enstaka: Pedicularis imlustris.
Mindre allmänna äro: Carex limosa, C. teretiuscula,
C. Ooodenoivii, Cicuta virosa, Epilohium palustre och
Scheuchzeria xmlustris.
Dessa växters nedre bortdöende delar förvandlas un-
der det stilJastäende vattnets medverkan tili dy, som dels
sjunker tili bottnen, dels i stor myckenhet stannar upp-
slammad i vattnet mellan denna och växttäcket. Härigenom
försväras den redan derförutan ofullständiga vattencirkula-
tionen. Tillförseln af näringsämnen tili mossrandens mot
stranden väuda sida blir alit mindre i förhällande tili den
^) Pä ett annat ställe har jag nyligen antydt mossrandens rol
mossarnes utveckling. Se Hjelt & Hult, Vegetationen och floran i e:
del af Kemi lappmark och Norra Österbotten. sid. 38.
238
motsatta sidans tillgäng pä näring. Deraf följer en olik-
formig tillväxt, Medan mossrandens vattensida fritt utveck-
lar sig, afstannar smäningom landsidans tillväxt och efter-
trädes'' tm och med af ett alit mera stegradt aftynande, sä
att formationen förlorar sitt sammanhang med stranden,
frän hvilken deii utgätt. Den kan da fritt följa sin af den
ensidiga tillväxten framkallade böjelse att bugta sig ut mot
sjön. I de flesta fall framställer mossranden derför en väg-
linie. som icke ätergifver strandens konturer. Bugtningarna
blifva ofta sa starka, att de bilda balföar, hvilka blott me-
dels smala näs bibehälla sitt sammanhang med det öfriga
af formationen, och nägon gäng Kgga halföarne sä tätt m-
till hvarandra att de ätskiljas blott af smala greniga rän-
nor, sä att mossranden företer samma anblick som en plan-
karta öfver en fjordkust. I detta fall hammas tillväxten äf-
ven pä näsen, sä att enskilda halföar lossna och drifva ut pä
vattenytan som flytande holmar. Denna företeelse är emel-
lertid ganska sällsynt i Blekinge. Det vackraste exemplet
derpä säg jag i ett litet skogsträsk mellan Pernilshoka och
Davrasjön i Asarum socken. Minst ett dussin mossholmar
drefvo omkring pä dess yta, de största 5—6 meter länga
och hälften sä breda. De härstammade sannolikt frän trä-
skets vestra strand, der mossen vuxit ovanhgt längt ut och
lemuat en mängd rännor och häi i sin massa. Vissa stycken
af mossranden voro genom dessa häl sä afskilda frän mos-
sen, att en ganska mättlig kraft, t. ex. ett drifvande isstycke
eller en häftig vindstöt, skulle kunnat lösslita dem.
Den formation, som närmast efterträder den bortdöende
delen af mossranden, rättar sig efter den qvarblifvande dyns
fasthet, och denna äter är beroende af det underliggande
vattnets djup och af mossrandens mer eller mindre snabba
tillväxt. Pä djupt vatten, isynnerhet om mossranden vuxit
snabbt pä sin sjösida och slagit betydliga bägar, stannar
alls ingen dy vid vattenytan. Pä detta sätt uppkom-
ma de rännor och häl, som man ofta ser i blöta mos-
sar. Pä den lösaste dyn trifvas blott enstaka örter, mesti
Drosera intermedia och Utricularice, eller ock betäckes den
239
af Sphagimm intermedium. Da hvitmossetäcket viinuit till-
räcklig stadga att tjena tili underlag för liögre växter, infinna
sig nägra örter och gräs i teraligen riklig mängcl jemte
strödda rankor af Oxycoccus j^cUustris; Bhi/ncJiosjJora alba
och D?-ose?'a intermedia äro vanligtvis rikligt för handen,
stiindom äfven Carex limosa. Strödda äro Carex filiformis
(steril), Eriopliorum angustifolhim, Menyanthes trifoliata,
Drosera rotundifolia, ofta äfven Carex ampullacea, C. Goo-
denoic ii och Comarum palustre ?,2im.i sällsynt Carex paucifiora.
Tunnsädda, enstaka eller tillfälligtvis ser man liär Carex
Oederif C. stellulata, Eriopliorum vaginatum, Galium pa-
lustre, Calla pahisMs, Lycopus europceuSf Peucedanum pa-
lustre, Ranunculus fiammula, Viola palustris, Utricularia
vnlgaris, TI. intermedia, TJ. minor och Hydrocotyle vulgaris.
I de fall, da den bortdöende mossrandsvegetationen utan
uppskof ersättes af denna starrmosse, öfverlefva de för bäda
formationerna gemensarama växterna förstörelsen och öf-
vergä direkte frän mossranden tili starrmossen.
Da mossen blir äldre, ersättes Sphagnum intermedium
tili största deleii af Sph. palustre, Spli. acutifolmm och
Sp]uerocep)halus piakistris. Dessa arter gifva bottenskiktet
en högre grad af stadga och moderera fuktigheten, sä att
flere högre växter finna trefnad. Visserligen minskas nägra
föriit befintliga sumpväxters ymnighet, säsom Rhynchospora,
Carex filiformis, C. ampullacea, Eriopliorum angustifolium
och Galium palustre, och andra försvinna alldeles, säsom
Carex Oederi, C. paucifiora, TJtricularice, Lycopus, Ranun-
culus fiammula och Hydrocotyle. Men i stället tilltaga
Oxycoccus palustris, Carex limosa, Eriopliorum vaginatum,
Calla och Viola palustris, och dessutom ökas samhället med
Andromeda polifolia, Myrica gale, Oxycoccus microcarpus,
Agrostis canina, Carex canescens, Lysimachia vulgaris och
Epilohium palustre, af hvilka arter dock ingen blir synner-
ligen allmän eller riklig, sarot följande ännii sällsyntare:
Calluna, Empetrum och Scheuchzeria. Den nya formatio-
nen, tufinossen, är sammansatt af ymniga hvitmossor och
rikliga ris i bottenskiktet, och deröfver rikhga örter och
240
rikliga starrgräs, bland hvilka sistnämda den tufviga ängs-
ullens smä runda knölar gifva det hela dess karaktär. I
detta stadium af mossarnes utbildning upptäcker man de
första groddplantorna af buskar och träd, alla enstaka och
af sjukligt utseende. Betula odorata f. imhescens, Pinus
ahies, P. silvestris, Salix aurita och S. pentandra äro de
arter jag lyckats finna.
Eriophorum vaginatum är icke allenast fysiognomiskt
framstäende utan tillika biologiskt, emedan det är kring
dess smä tufvor som torfbildningen begynner. Omkring dem
samia sig de tätast växande Sjjh agnum-f oYmerna, tili tufvor,
som äro torrare och varmare än mossens flacka delar och
derför gynna risens, buskarnes och trädens utveckling. Det
räcker dock ganska länge, innan mossen blir sä torr att
Eriopliorum börjar vantrifvas och duka under för deu tuf-
bildande hvitmossan. Tufmosse-formationen är derför tem-
ligen varaktig och en af de största mossformationerna i
Blekinge.
Torfbildningeu päskyndas ofta deraf att trädstammar
frän stranden falla ned i mossen eller att störar och bräte
kastas i den för att öka dess bärförmäga. Kring dessa fa-
sta föremäl, hvilka icke säsom Eriopliorum-hoMsivnQ hafva
nägon egen lifskraft att dermed motarbeta de päträngande
hvitmossorna, uppväxa de tufbildande Spliagna och deras
följeslagare. Förtruppen utgöres vanligen af SpJiagnum pa-
lustre, Carex canescens, C. stellulata, C. Ooodenotvii, Erio-
phorum vaginatum, Oxycoccus palustris och Myrtillus uli-
ginosa. Efter dem följa Sphagnum acutifolium, Poly tr i-
chum strictum, Splioiroceplialus pahistris, Vacdnium vitis-
idcea samt andra ris jemte telningar af nägra trädarter.
I Blekinges mossar stä Spihagmim-tnhonm aldrig sä
höga och skarpt skilda frän hvarandra som mängenstädes i
nordligare delar af Skandinavien. Endast i karren ser man
liknande isolerade torftufvor. Men pä de egenthga mos-
sarne sammanflyter torfvegetationen tidigt tili ett oafbrutet
täcke.
Torfinossarnes vegetation sammansättes af ymniga
241
vis vexlande hvitmossor och bladniossor med riklig Oxycoc-
ci(s, samt i fältskikten rikliga, fläckvis ymniga ris, strödda
— rikliga gräs och strödda — rikliga örter. Endast säilän
äro lafvarue strödda. Telningar och läga tviniga stiind af
lÖfiräd äro ofta rikliga, af barrträd tunnsädda och af buskar
tunnsädda — enstaka. De i formationen deltagande ar-
terna äro :
— träd och buskar:
allmän och ofta riklig: Betula oäorata, mest forma
jpuhescens,
allmän och ofta strödd: Alnus glutinosa,
allmänna och tunnsädda eller enstaka: Pinus ahies
och P. silvestris,
mindre allmänna och enstaka: Betula verrucosa, Po-
pulns tremida, Juni])erus commimis, Bhamnus frangula och
Sah'x aurita;
— ris:
allmänna och ofta rikliga: Oxycoccus ])alustriSf Myr-
tillus idiginosa och Vaccinium vitis-idcea,
allmän och ofta strödd: Calluna vulgaris,
här och der, ofta rikligt: Oxycoccus microcarpus, Em-
petrmn nigrum (stundom ymnig), Myrica gale och Myrtil-
lus nigra,
här och der, vanligtvis strödd: Leclum palustre,
sällsynta: Andromeda polifoUa (strödd) och Lycopo-
dium annotinum ;
— gräs och örter:
allmän och stundom riklig: Eriophonim vaginatnm,
allmänna och strödda: Ca7'ex stellulata, C. Goodenowu,
Drosera rotundifolia och Viola palustriSf
allmän och tunnsädd : Comarum palustre,
här och der, strödd : Ägrostis canina,
här och der, tunnsädda: Carex canescens, Polysticlmm
spinulosuyn och PotentiUa tormentilla,
här och der, enstaka : Aira fiexuosa, Juncus effusus
och Melampyrum pratense,
16
242
sällsynta: Carex fiUformis, Bhyndiospora alba och
Eubiis chamcGmorus, den sistuäiuda nägon gäng riklig;
— mossor:
allmänna och fläckvis täckande : mest Sphagnum pa-
liistre, Sph. acutifolimn och Polytrklmm strictum, dernäst
Hylocomiuin parietinimi och Sphcerocephalus palustris,
mindre allmän och blott pä smä fläckar täckande :
Hylocomium jivolifernm,
sällsynta: Polytrklmm StuarUii, Spliagnum Äustini
och S2)h. papillosum.
Blekinges torfmossar bibehälla icke länge denna sam-
mansättuing. I karren, der man pä de uppstickande ste-
narne steg för steg kan följa mosstufvornas utveckling, ser
man att de börja urarta, sä snart de nätt det stadium. som
motsvarar beskrifningen här ofvan. Polytricha taga öfver-
hand i bottenskiktet och mossen beklädes med björkskog
eller blandskog af gran, tali och björk. En sadan pä torf-
grund stäende nydanad blandskog invid Ällesjön i Rödeby
socken hade följande sammansättning :
Pinns aUes riklig, P. silvestris och Betula odorata
strödda, B. verrucosa, Alnus glutinosa, Rhamnus frangula
och Salix aurita tunnsädda, Junipenis enstaka;
CciUuna och Vaccininm vitis-ulcea rikliga, Myrka
gale, Myrtilhis nigra och M. nUginosa strödda;
Agrostis canina riklig, Aira flexuosa, Carex stelkilata,
C. Goodenotvii, Jiinmis effusus, Luzula campestris och Nar-
dus stricta tunnsädda, Carex canescens och Ermphoriim
vaginatum enstaka;
VioJa palustris riklig^ Comariim paJustre, 3IeJampyrum
X^ratense och PotentiVa iormentiUa strödda, Galmn ^^alustre,
Lycopus europmis, Pohjstichum sjnmtJosiim, Pter/s agnihna
och lianuncuhis fiammuJa tunnsädda, HydrocotyJe och SteJ-
larkt graminea enstaka;
PolytricJmm commime yranig, Hylocomkim piarktinum
och H. proUfenmi, omvexlande pä vida fläckar, strödda,
Poljitrichum strktum och Sphcfrocpphalus paJustris tunn-
sädda fläckar, Sphagnum acutifoJium en fläck.
243
Smäiiingom inträder formationen helt och hället i sko-
garnes utvecklingsserie, hvilken vi redan käuua. Ar mossen
grund, sä kan granen äfven vid högre älder trifvas och för-
drifver da de andra träden, men pä djupa mossar förblilVer
björken lierre och bildai* den formation, som blifvit fram-
stäid pä sidaii 194.
Nägra af Blekinges torfmossar utveckla sig i en annan
riktning, i det icke granen och björken, utan tallen tager
öfverhand. Ingenstädes i landskapet ser man sä tätä tall-
beständ som pä mossarnO: troligen emedan stammarne der
fä växa i fred säsom odugliga tili virke. Under tallarne
iörändrar sig mossvegetationen längsammare än under gra-
narne och björkarne, sä att, medan de sistnämnda medföra
den för deras samhällen karakteristiska nnderväxten, kan
man fä se vidsträckta tcillimossar med Spliagnum i botten-
skiktet samt jSiyrtdJus niiginosa, Ledum, Empetriim, Gal-
hma och Cijperaceer i fältskikten. De höra dock tili detta
landskaps sällsyntare formationer. Tallmossarnes slutliga
öde i Blekinge har jag ej kunnat utröna.
En för landskapets fysiognomi och ekonomi obetydlig
serie utvecklar vegetatiouen direkte pä ytan af stilUistdende
vatien utan förmedhng af strändernas vegetation. Hit höra
endast formationer af inskränkt areal, och de ega derföp
intresse hufvudsakligen emedan de visa oss, hvilken väg
vegetatiouen inslär under de betingelser, som för handen
varande ständorter erbjuda.
Serien utvecklar sig i smä vattensamlingar utan syn
ligt tillopp och utan aflopp. Sädana aro dels de talrika,
bäcken af nägra fä meters vidd, hvilka naturen inmejslat i
landskapets klippgrund, dels torfgrafvarne. De förra hafva
vanhgen en flack stenig botten med mänga öfver vattenytan
uppstickande större block, klippiga torra bräddar med Ijung-
mo eller läg blandskog af tali, gran och björk, samt ofta
pä en sida ett temporärt aflopp, dä vattnet stiger ovanligt
högt. Vattnet är dels smältvatten frän den under vintern
bildade isen och snön, dels regnvatten, sammanrunnet frän
de omgifvande högre markerna. Torfgrafvarne äro i alla
244
afseenden sä olika dessa bäckea, att deras enda geinen-
samma egenskaper blifva den blott af regnmängden och af-
dimstningen beroende och derför ofta varierande vatten-
niäugden samt vattnets nastan fullkomliga staguation. Dessa
gemensamma egenskaper tyckas vara af genomgripande be-
tydelse, ty vegetationens utveckling förblifver densamma pä
de bäda slagen af standorter, trots den stora olikheten i
näringsvärde, som mäste tillskrifvas deras vatteu.
Det första stadiet af dessa smä vattensamlingars igen-
växuing bestär deri, att frän bottnen en mängd exemplar
af Jimcus supinus (i utdragna vattenformer) och Potamoge-
ton polygoni f olius iippväxa. Tili dessa sälla sig nägra vid
ytan flytande arter, äfvenledes ofta i stor mängd exemplar,
nämligen HoUonia palustris, Utricularia imlgaris (temligen
sällsynt), Aniblystegium hjcopodioides (sällsynt), Sphagmim
cuspidatum, Sph. siibsecimdum och Spli. intermedium. När
denna vegetation betäckt vattenytan, finna Glyceria fliiitans,
Bcmunculus flammula och Agrostis alba rotfäste. Senare
tillkomma Menyanthes, Comamm, Brosera intermedia, Erio-
pJiorum angustifolium, Carex ampuUacea, C. filiformis, C.
jimcella, C. vesicaria och C. Goodenoivii, bland hvilka Erio-
pliormn och nägon af Carices vanligtvis blifva de rikligaste.
Emellertid gä de första vattenväxterna under, utom Spha-
gna, af hvilka Sph. suhsecimdnm tager öfverhand och sluter
sig tili en matta mellan grästufvorna. I denna matta fin-
ner man ännu Glyceria och Carex filiformis jemte nykom-
lingar som Feucedanum, EriopJiorum vaginatum och Carex
Oederi. Nu har formationen nätt sin rikaste utbildning.
Ju fastare växtmattan blir, desto mera beherskas formatio-
nen af ett par växtformer med uteslutande af de öfriga.
Ständorten bhr nämligen ogynsam för de fiesta växter deri-
genom att växtmattan ej mera som förr förmär höja och
sanka sig med den föränderhga vattenytan, iitan fäster sig
vid dess lägsta ständ, utsatt för alla öfversvämningar.
Den sammansättning, som formationen frän detta ögon-
blick sträfvar att antaga, finner man i de flesta af Blekin-
ges kurr. Bottenskiktet bestär af ymnig Sphagmm subse-
245 .
cimdimi eller Intennedium (säilän bäda avterna i samina
kärr), ströclda fläckar af Sph. cuspidatum och enstaka fläckar
af Sph. palustre. Öfver mossorna liöjer sig ett beständ af
gräsformer, nämligen fläckvis omvexlande ymniga Carex
cmipullacea och Eriophorum angiistifolium med inblandning
dSJuncus supimis f. repens (strödd), Carex filiformls (strödd),
G. Goodenoivii (tunnsädd), Erioplioriim vaginatum (tunn-
sädd), Glyceria fluitans (tunnsädd), Carex Oederi och Jim-
CHS conglomeratus (enstaka). Orter och andra växter sak-
nas vanhgtvis helt och hället. Vegetationen liknar säledes
mest de s. k. fiackmossames.
Frän de iippstickande stora stenarne utgär dock en
tufbildning, som förr eller senare mäste göra slut pä denna
formation. Dels bildas vanliga torfmossetufvor, dels tufvor
af Folytriclia, dels — mera säilän — smä tufvor af Ani-
Ugstegium aduncum och Carices, hvilket sistnämda slag
dock slutligen förvandlas tili Po////r/c/«r»i-formationen.
I torfgrafvarne afviker utvecklingen sä tili vida, att
Juncus conglomeratus och J. effiisus blifva mer eller min-
dre rikliga. Frän kanterna växa dessutom Agrostis alba
och A. vulgaris stundom i tätä massor in öfver hvitmossan.
Da den nybildade torfven nätt sadan höjd, att den ej mer
öfversvämmas, infinna sig Polytricha jemte groddplantor af
Betula odorata och nägon gäng Plnus silvestris, och torf-
grafvens vegetation inträder i skogarnes serie.
Jemte denna utvecklingsgäng ser man i torfgrafvarne,
men icke i nägra andra vattensamlingar, en annan, hvilken
begynner dermed, att oblandad Sphagnnm cuspidatum fyller
hela hässinen. Redan innan denna vegetation bildat en tät
matta, hnna EriopJiorum angustifolium och E. vaginatum
nödigt fäste i dess ytparti. Smäningom tätnar massan,
Sphagnum intermedium infinner sig och uttränger Sph. cu-
spidatum, och Eriophorum vaginatum blir ymnig. De stör-
sta igenviixna torfgrafvar jag sett i Blekinge, i en mosse
sydost om Hoby, buro denna rena tufmosseformation. Sphag-
num acutifolium, Sph. palustre, Polytrichum strictum och
246
Oxycoccus palustris förvandla den slutligen tili en vanlig
torfniosseformation,, i hvilken björk och tali växa upp.
Vi kunna icke här uppehälla oss vid alla de lokala
variationer, som samverkan mellaii de fran vatteiisamlingar-
nas bräddar och de fran sjelfva vattenytan utgäende forma-
tionsserienia astadkommer. Deras inverkan pä vegetationens
gestaltning ar försvinnande liten, emedan de intaga alldeles
obetydliga vidder, äro af kort varaktighet och icke afbryta
eller föiandra de utvecklingsserier, soni vi här skildrat. Den
vigtigaste af dem hafva vi nyss antydt: Agrostis-&xiQvndi^
inträngande i torfgrafvarne. Af detta exempel kan man se,
hurii litet detta slags blandformationer hafva att betyda.
Vegetatioueiis iitveckliiig pä kilypor,
Klippornas växtsarahällen deltaga endast obetydligt i
växternas kamp om utrymmet. Nägra klippsamhälleu intaga
lodräta väggar, klyftor och hälor, d. v. s. sadana ständorter,
som aldrig fa nägon annan vegetation. Pä andra ständor-
ter gifva de utan kamp vika för den fran grannskapet in-
trängande fullfärdiga vegetationen, i det klipphällarnes mos-
sor och lafvar blott tjena tili underlag för högre växter.
Om man undersöker jordmänen i sädana ris-, gräs- eller
trädformationer, som stä pä berggrund, finner man alltid
melian myllan och klipphällen ett tunt gruslager, utan hvil-
kets närvaro dessa formationers tillvaro pä sadan lokal i
sjelfva verket vore otäukbar. Ty endast ur detta grus kan
regnvattnet, som närer växterna, erhälla de för växtlifvet
nödvändiga mineralämnena. Endast sä tili vida äro klipp-
formationerna af vigt för vär närvarande undersökning, att
det just är de, som framkallat gruslagret. I detta afseen-
det tyckas Orimmia hypnoides, Hylocomium parietinum, Di-
cranum scoparium, Cladina silvatica och Cl. rangiferina
vara de i Blekinge verksammaste arterna. De bilda tillsam.
mans en grupp af smä formationer, som efterträda skorp-
lafvarnes samhällen pä sädana berghällar, hvilka icke all-
deles sakna skydd mot soi och vind.
De formationer, som vanligtvis efterträda klippforma-
247
tionerna, äro gräsbackanie ocli Ijungmoarne. Sedän dessa
utbildat sig pä klippgrunden, fortsättes utvecldingen genora
tali- och blandskogarnes eller ekbackarnes serier, sä vida
ojemnheten i klipporna eller stark jordbildning tilläta det,
i annat fall blifva dessa trenne formationer herskande i obe-
stämd tid.
Brist pä nödiga förstudier hindrar mig tyvärr att liär
ingä pä en detaljerad vedociörelse för klippornas växtfor-
mationer. De strödda anteckningar, som jag hunnit göra,
hafva i denna berättelse fätt plats iinder de större forma-
tioner, inom hvilkas omräden de antecknade klipporna be-
funnit sig. Här mä blott bifogas en anteckning öfver vege-
tationen pä en för soi och vind temligen iitsatt klipphäll,
belägen pä en ekbacke vid Bakareboda i Sillhöfda kapell.
Den flata och lindrigt sluttande granithällen var nastan
fullständigt betäckt med mossor och lafvar.
Mossor funnos rikligt, nämligen rikligen Grimmia hyp-
noides, Or. heterosticJia och Hechvigia alhicans, — strödda
Stereodon cupressiformis, Blepliarozia ciliaris och Polytri-
chnm pilosum, — tunnsädd Dicramim scoparhmif — enstaka
Hylocommm parietinmn och H. proliferum;
lafvar lika rikligt, nämligen rikliga Leddeor och Le-
canoror, — strödda Cladina sävafica, Cetraria acnleata och
Cladonia gracilis, — tunnsädda Physcia ccrsia, Stereocaulon
tomentosum och Cladonia cormicopioides, — samt enstaka
Peltigera canina, Cladonia turgida, Parmelia conspersa, P.
physodes, P. ompJialodes och Peltigera venosa.
Växtformatioiiernas iitveckliiig:sfö]j(].
Af undersökniugen i de föregäende kapitlen framgär, att
de flesta af Blekinges växtformationer endast äro mellansta-
dier tili nägra fä slutlänkar, hvilkas fördelning öfver omrä-
det slutligen bestärames af jordmänen. De formationer, som
visa sig ega förmägan att halla sig fria frän inträng och
förvandling, äro:
1) Ijungmoarne pä berghällar;
248
2) tallskogarne pä torra sand- och ruUstensfält och pä
torfmossar;
3j granskogavne pä grunda strandmossar;
4) björkskogarne (af Betula odorata) pä djupare mos-
sar och mossängar;
5) lunddäldformationen vid forsar och källdrag;
6) törusuären pä de varmaste torra platserna;
7) bokskogarne pä alla öfriga marker.
Af de öfriga forraationerna förvandlas gräsbackarne pä
mager jord tili Ijimgfält, pä fet jord tili ekbackar. Ljung-
fälten öfvergä tili skog, som är olikartad tili en börjau pä
grund af olika tillfällig besäning; björk, ensam eller med
tali eller gran, samt ek äro de trädslag, som kunna bilda
beständet pä dem. Har björken kömmit tili väldet, kan den
utträngas af tallen eller granen; hvilkendera arten segrar
beror pä jordmänen. Tallen uttränger björken pä de tor-
raste, sandigaste markerna, granen vinner herraväldet pä
alla friskare marker. Tallskogarne hafva i Blekinge pä torr
sandjord icke funnit nägon rival, som de behöfva frukta.
Granskogen deremot har en fiende i boken, som intränger
sä snart marken blir nog bördig för de unga bokplantorna,
och som äldre sjelf hindrar granens fortkomst. Granskogen
förvandlar sig säledes tili bokskog, om den fär tid dertill.
Björken kan äfven utträngas af eken, om fröträd finnas.
— Fär eken herraväldet pä gräsbackarne eller ijungmoarne,
sä förvandlas deras vegetation först tili den för ekbackarne
utmärkande, och sedän tili lundbackevegetation, Lundbac-
karne synas kunna öfvergä tili bokdungar, om de lemnas ät
naturens välde. Tager eken öfverhand i björkskog, uppstär
en ekskog, som smäningom öfvergär tili bokskog.
Pä torra stränder uttränges strandsuäret af björkskog
eller blandskog af björk och gran, och denna öfvergär tili
granskog, som i sin tur mäste vika för bokskogeu.
Pä fuktiga stränder öfvergär strandsnäret tili björkskog
(af Betula odorata), hvilken är en af omrädets slutformationer.
Vid forsar och källdrag öfvergär strandsnäret tili lund-
däldernas formationer, af hvilka den nordiska med förher-
249
skande ai mäste vika för den sydländska med förherskande
ask och afvenbok.
Vatteiiklöfver-formationen pä sanka ästränder fördrif-
ves af starrängsvegetationen, hvilken i sin tur inkräktas af
mossängarnes samballe, hvars bane är björkskogen. Är
kärrängstorfven djup, bibehäller sig Betula odorata i tätt
beständ, men är den grund, sä fortsättes iitvecklingen, i det
granen fär rotfäste, trifves, ökar sig ocb uttränger björken.
Boken trifves ej pä torfven. Jag har ej nägon^in sett bok
pä torfjord. Men det är möjligt att, da genom granens är-
liga atiall tillräckligt kraftig mylla bildats, boken ocksä pä
denna lokal kan blifva rädande. Sä länge denna förmodan
dock ej har nägot stöd i verkligheten, mäste granskogen pä
grunda mossar uppföras som en sliitformation.
Mossarnes första formation, mossranden, häller sig sä
länge en fri vattenyta finnes; sedän dör den ut, Starrmos-
sen ntvecklar sig tili tufmosse, denna tili torfmosse, och
torfmossen tili tallmosse, björkskog eller, om den är grund,
tili blandskog af björk och gran ocb slutligen tili granskog.
I kärrpölarne ntvecklar sig äfvenledes en hei serie mer
eller mindre flygtiga bildningar. en Potaniogeton-iovmsition,
som ger vika för en Sphagnum- och Ämhlystegnmi-iormai.-
tion, derefter en MenyantJies-Eriojjliorum-iornmtion med hvit-
mossematta, sä ett samballe af blott starr och lös Sphag-
num, flackmossarnes typiska formation i Blekinge. Denna
uttränges af torfmosse- eller mossängstufvor, hvilka förbereda
björkens eller granens herravälde.
Tili och med pä klipphällarne ntvecklar sig en läng
serie öfvergängsbildningar, innan den slutliga skogsvegetatio-
nen infinner sig.
Pä omrädets varmaste ständorter uppträder den lilla
egendomliga törnsnärformationen, hvilken endast pä de tor-
raste lokalerna utgör en slutformation. Pä nägot friskare
mark öfvergär den tili lundbackar, pä nägot luktig jord tili
lunddälder.
Pä alla dessa olika slag af marker är den första växt-
250
kolonin af sammanflugna arter mycket svag. Utan märk-
bart motständ gifver flertalet af dem vika för nägra fä for-
mer. Vi hafva sett hvilka dessa former äro: gräsen och
Ijungen \m torra marker, porsea och gräsen pä stränderna,
hvitmossorna i vattnet. Eudast trädplantorna, som kunna
nä upp öfver dessa former, öfverlefva krisen. De blifva
sedän genom sin beskuggning och sin muUbildning de be-
stämmande för vegetationens vidare öden.
Undersökningen af Blekinges vegetation visar oss vidare
att flertalet formationer icke uppkomma direkte pä bar jord
eller i vatten, utan utvecklas iir äldre, redan för handen va-
rande formationer. Nägra af dem utbilda sig tili och med al-
drig utan föregängare. För Blekinge gäller detta om gransko-
garne, ekskogarne, bokskogarne, lundbackarne, Betula-odo-
ra^a-formationeu, tufmossarne, tallmossarne och en del
af kärrgölarnes samhällen.
De formationsserier, som utveckla sig pä afhälliga,
icke alit för torra marker, sluta i Blekinge, säsom vi sett,
med bokens eller nägon gäng de andra sä kallade ädlare
löfträdens herravälde. Lemnad ät naturens ostörda omvärd-
nad, skulle säledes denna provins omsider betäckas af idel
sydländsk vegetation. Isynnerhet skulle boken taga öfver-
hand öfver de nu i norra delen herskande träden, björken
och grauen.
En sadan vexling eger verkligen rum, ehuru den mot-
arbetas af menniskan. Svedjebruket och skogsafverkningen
utarma jorden och blotta ärligen nya sträckor, der vegeta-
tionen mäste börja sitt kretslopp pä nytt. Men pä bördi-
gare marker och i äldre skogar arbeta sig de sydländska
träden rastlöst framät. Boktelningar och ungskog af detta
trädslag äro mängenstädes ymniga i granskogarne. I bok-
blandskogarne ser man stundom, huru de unga granarne
Iida af de unga bokarnes päträngning, och huru de förgäf-
ves söka arbeta sig genom de äldre bokarnes löfhvalf upp
tili Ijuset. Pä björkbackarne stä flerestädes massor af ek-
plantor, hvilka uthärda kreaturens angrepp, och ehuru tili
en början knotiga och buskartade, dock slutligen lyckas
251
växa upp öfver deras räckvidd och fä ordentlig stam. Pä
gräsbackarne och ekbackarne uppspirar afvenbok i riklig
mängd, äfven den härdig mot bäde lien ocli mulen. I bör-
jan buskartad och kortgrenig som en klippfc häck, skjuter
den en ordentlig stara, sä snart den nätt tillräckligt högt
för att fä vara i fred för angrepp. Att beväpnade biiskar
som hagtornen, slänet, nyponbuskarne och björnhallonen iit-
breda sig pä samma ständorter, kan da ej förväna. I hind-
dälderna cäro groddplanfcor af ask, lönn och alm rikligare än
sädana at alen.
Bokens framträngande i vara dagar är icke ett för Ble-
kinge ensamt utmärkande fenomen. Det antydes redan 1841
af Steenstrup (Vidnesdam- og Lillemose) beträffande Dan-
marks skogar. Elias Fries omtalar detsamma angäende
vestra Smäland (Botaniska utflygter, II, sid. 98), och senare
afhandlades detta ämne vidlyftigt och pä ett särdeles upp-
lysande sätt af Vaupell (De danske skove, 1863). Han an-
för bokens öfverhandtagande icke blott som ett allmänt
bekant faktum i Danmark, utan äfven säsom iakttaget i ve-
stra Tyskland, pä Vogelsgebirge och i de tyska östersjötrak-
terna (sid. 99).
Ä andra sidan har man, tili en del i samma trakter
trott sig finna en motsatt vexling. Sä anför Grisebach att
barrträden enligt vittnesbörd ur arkiven smäningom hafva
undanträngt bäde boken och eken i Nordtyskland, och att
denna process ännu kan iakttagas, t. ex. pä vestra delen af
Harz (Die Vegetation der Erde, I, sid. 150). Göppert (Urwälder
Schlesiens und Böhmens, 1868, sid. 23) uppgifver samma
förlopp i Riesengebirge och förmodar att det äfven eger mm
i Böhmerwald.
Vidare anför Grisebach (Veg. d. Erde, I, s. 150) Mid-
dendorff som intyg för att björken i Sibirien skulle uttränga
barrskogen. Detta beror dock pä missiippfattning af den
lärde resandens framställning. Denne citerar (Reise in den
äuss. Nord. u, Ost. Sibiriens, IV, 2, sid. 646) visserligen flere
exempel iir tidigare förfcittares arbeten, bevisande att löfskog
i Sibirien och norra Kyssland, i Finland, Skandinavien Ca-
251
nada och Aljaska uppväxer pa de sträckor, der^ barrskog
blifvit nedbränd, Han sjelf har iakttagit detsamma i Sibi-
rien, men blott undantagsvis. Räkar branden ega rum just
pä den tid, da det mesta björkfröet häller pä att sprida sig,
gror det i askan vid första regn ocli fyller platsen (sid. 648).
Och äfven i kulturens spär följer löfskogen gerna ocli inta-
ger med sin omvexlande vegetation de öfvergifiia svedjemar-
kerna (sid. 650). Men detta endast för en tid. Björken
gifver skydd at barrträdens unga plantor och förbereder sä-
hmda barrskogens äterkomst, sa att, när naturen fulländat
sitt kretslopp, är den urspningliga vegetationen äterstäld
(sid. 649).
Vi kunna af vegetationens kamp i Blekinge draga den
slutsatsen, att under det kiimat, som nn räder i detta land-
skap, den sydländska vegetationen är starkare än den nor-
diska. Den förra är stadd i utbredning jDa den senares be-
kostnad. Bevisar detta en klimatförändring? Eller häller
den sydländska vegetationen endast pä att försöka ätertaga
den mark, som blifvit beröfvad densamma af de i menni-
skans hägn framträngande nordiska formationerna ?
I nägon män är detta senare händelsen. Ty notoriskt
är Blekinge nii fattigare pä bok och isynnerhet ek än för
ett par ärhundraden tillbaka, da örlogsvarfvet i Karlskrona
anlades. Svenska marinens skepp hafva uppslukat land-
skapets tillgäng pä ädelt virke. Men de historiska doku-
menten sträcka sitt vittnesmäl sä obetydligt tillbaka, att
nägra för vegetationen ödesdigra klimatförändringar icke ens
kunnat förutsättas under den sedän dess förfiutna tiden.
Man mäste söka svaret pä vär fräga i torfmossarne, der
vida äldre tiders växtlemningar ligga bevarade hvarf öfver
hvarf.
Innehäll:
Inledning sid. 163.
Blekinges natur ,, 165.
Vegetationens förhällande tili kiimat och jordmun ,, 174.
Växtformationernas utveckliug pa torr ellei- frisk mark ■ • • ,, 185.
VUxtkoIonier s. 185. — Gräsbackar s. 186. — Ljung-
moars. 189. — Björkbackar s. 191. — Björkskogar s.
192. — Ekskogai- s. 195. — Tallskogar s 196. — Gran-
skogai- s. 200. — Blandskogai- s. 204. — Bokbland-
skogar s. 206. — Bokskogar s 208. — Ekbackar s.
210. — Lundbackau s. 211. — Törnsnär s. 218.
Vegetationens utveckling pä stränder ,, 221.
Kolonier s. 222. — Strandsnär s. 223. — Lunddälder
s. 226.
Vegetationens utveckling pä sanka marker och i vatten ■ • • ,, 233.
Vattenklöfverformationen s. 234. — Starrängar a. 234.
— Mossängar s. 235. — Mossarnes serie s. 236. —
Mossranden s. 236. — Starrmossai- s. 239 — Tufmos-
sar s. 239. — Torfmossar s. 240. — Tallmossar s. 243.
— Stillastäende vatten s. 243. — ■ Flackmossar s. 245.
Vegetationens utveckling pä klippor ,, 246.
Växtformationernas utvecklingsföljd ,, 247.
Rättelser:
Sid. 20 rad. 10 uppifrän stär — 10,0°, läs + 19,0°
,, 137 ,, 18 ,, ,, Shcultz, „ Schultz.
,, 144 ,, 1 ,, ,, lisma, „ Alisraa.
,, 144 ,, 21 ,, „ . .sparganifolius, „ P. sparganifolius.
MEDDELANDENl
SOCIETAS
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA.
TOLFTE HAFTET.
HELSINGFORS.
J. Sl M K 1,11 ARFVINGARS TKYCKCRI,
1S85.
Innehäll:
Hjelt Hj. och Hult R. Vegetationen och Floran i en del af
Kemi Lappmaik och Nori-a Österbotten Sifl.
Hult E. Blekinges vegetalion. P]tl birlrag fill viixtfoiinationei-
nas iitvpcklingshistoria
MBL WH(>I MBRARY
UH nil T
|
<p>I'm trying to implement a multiple producer (via interrupt), single consumer (via application thread) queue on an embedded target in "MpscQueue.h" below.</p>
<p>I'm wondering if I can safely remove the some of the <code>volatile</code> usage below (see inline questions). I would also consider using <code>volatile std::array</code> in place of the C-style <code>buffer_[]</code> shown below, but I was unsure if I could trust its implementation to match the intent of the below. A third alternative would be to mark the MpscQueue object itself as <code>volatile</code> and qualify the relevant methods <code>volatile</code>, but it's not clear if that would result in all member variables (and what they point to, in the case of pointers) being treated as volatile.</p>
<p>Any guidance on this?</p>
<pre><code>template<typename T, uint32_t depth>
class MpscQueue
{
public:
MpscQueue(void);
bool push(T& t);
bool pop(T* const t);
private:
T volatile buffer_[depth]; // Q1: is volatile unnecessary if never access buffer_[]?
T volatile* const begin_; // Q2: is volatile unnecessary if never access value
T volatile* const end_; // via begin_/end_?
T volatile* head_; // volatile required so that thread always checks value
T volatile* volatile tail_; // Q3: is 'T volatile' required so that ISR accounts
// for other ISRs when setting value?
// Q4: is '* volatile' required so that ISR accounts
// for other ISRs when checking pointer?
};
template<typename T, uint32_t depth>
MpscQueue<T, depth>::MpscQueue(void) :
begin_(&buffer_[0]),
end_(&buffer_[depth - 1]),
head_(begin_),
tail_(begin_)
{}
template<typename T, uint32_t depth>
bool MpscQueue<T, depth>::push(T& t)
{
// "Multiple producer" ISRs can use this function to push at tail
// Pseudo-code: if not full, *(tail_++) = t
}
template<typename T, uint32_t depth>
bool MpscQueue<T, depth>::pop(T* const t)
{
// "Single consumer" thread can use this function to pop at head
// Pseudo-code: if not empty, *t = *(head_++)
}
</code></pre>
<hr>
<p>Edit: To focus the question in the right direction, let me clarify that I have taken care of thread-safety, and it is not part of the question here.</p>
<p>Because this queue is single consumer, there is no thread safety required on the read/pop side. On the write/push side, thread safety among interrupts will be handled by setting all relevant interrupts to the same priority level (otherwise, a lock will be used).</p> |
<p>I met a problem when I change the value of $IFS in bash on Mac OS X. For example, I have a main directory <code>/XXX/XXX/XXX</code>, and two sub-directories <code>subdir1</code> and <code>subdir2</code>. If I run the shell script</p>
<pre><code>maindir=/XXX/XXX/XXX;
subdirs=$(find $maindir -type d -maxdepth 1);
echo $subdirs
</code></pre>
<p>Normally I get the results like this</p>
<pre><code>/XXX/XXX/XXX/subdir1 /XXX/XXX/XXX/subdir2
</code></pre>
<p>These two subdirectories are separated by <code>Blankspace</code>. The problem is, when I change once the <code>$IFS</code> value like this:</p>
<pre><code>OLDIFS=$IFS;
IFS=$'\n';
IFS=OLDIFS;
</code></pre>
<p>After that, if we check again the value of <code>$subdirs</code></p>
<pre><code>echo $subdirs
</code></pre>
<p>The results become</p>
<pre><code>/XXX/XXX/XXX/subdir1
/XXX/XXX/XXX/subdir2
</code></pre>
<p>It seems that bash automatically changes <code>Blankspace</code> to <code>\n</code>. This really bothers me. Is there a solution to change <code>\n</code> back to <code>Blankspace</code>? My system is Mac OS X version 10.7.5.</p> |
Constructivism was an artistic and architectural movement that originated in Russia from 1913 by Vladimir Tatlin onward which rejected the idea of art for art's sake in favour of art for social purposes. It heavily influenced graphic and industrial designers.
Constructivism as an active force lasted until around 1934, having a great deal of effect on the art of the Weimar Republic and elsewhere, before being replaced by Socialist Realism. Its motifs have sporadically recurred in other art movements since.
Art movements
Architecture |
<p>I'm writing some sms application for android and i have a problem. I send sms from one emulator to another. That sms has "15555215556" as phone number it was sent from. When i save that number to contacts, it's saved in "+1-555-521-5556" format. Next, when my app search phone book to find matching phone number, it couldn't find any, because "15555215556" is not the same as "+1-555-521-5556" (in phone book).</p>
<p>Is there any built-in class that can properly format given phone number?</p> |
DEO OPTIM- MAX-
UNI E T T R I N O.
VlRGINI DEI-PARiS, ET S. LUC^
Orthodoxorum Medicorum Patrono.
QUiESTIO m e d I c a.
' 5 W %.
C A R D I N A L J T / / S D I S P U T A TI 0 N IB U S ,
mane difcutienda , in Scholis Medicorum, die Jovis vigejimd-prima
menfis Februarii, anno Domini M. DCC. LXV.
M. CLAUDIO TH. GUILL. GUILBERT DE PREVAL,
Do&ore Medico , Praifide , Thefeos Auftore.
An ad fanitatem Equitatio ?
UyENAM , varias inter corporis exercitationes, ad tuendam refti-
tuendamve fanitatem plus pr^int meditanti, nulla fane accommoda-
tior occurrit quam repetita mterddm equitatio. Haec varms apud gentes
tantopere celebratur, ut nullum aliud xqu£ tutum ac efticax habeatur
praefidium. Hinc eft quod celeberrimus Anghx Medicus Sydenham ,
ab hydrargyrofi luem veneream, febres intermittentes peruviani cor-
uiu.non ccrtiiis quidem curari, quam phtifinab ipsa equitatione famfte affirmat.
Jec ad hypochondriacs, cache dticos, hyftericos, melancholics affe£tus, ad chlorofim
« ad roboranda corpora, aliud eft certum aeque remedium. Et antiquiores apud
lc riptores quae paflim equitationis leguntur encomia ratione & experientia fulciun-
tUr - Equitationis namque commoda, effete & militates ft perquiheris; hxc ad tna
Ca pita reducenda comperies. i«. Foret & emendat digefhones. Sanguinis or-
\Vv Pfj
, , 2
cuitum adjuvat, ideoque omnes motus fufcieat & dirigit. jo. Secretiones excretion
nefque fuftentat & promovet.
II.
digeftioni prxflantiffimum equitationem efle praefidiufl*
i farms & conftanti obfervatione planum eft. Qui lent* digerunt sq U £ efficax nullum
aliud remedium mvemunt. modo non repletus nimis lit ventriculus. nec celeri nitnis
atque fuccuffiya utantur equitatione. At modico primum ferantur icinere donee
majora in dies fpatia gradatim emenli, utilitatem inde percipiant. Cur equitatione it*
foveantur, & corroborentur digeftiones ? In promptu ratio eft. Moderate exerci'
tat lone hue & illuc lemter movetur ventriculus. ab ambientibus premitur vifeeribus,
luiiUm a diaphragmate, a mufeuhs abdominalibus anterids, a refiftentibus partibus
pofterius, inteftinorum gyris & hepate a lateribus. Hi autem varii, leves, fucceflivi,
& a.tcrnan motus, quail premente manu, molliter ventnculum fuccuriunt; fed & ip( e
ventriculus equi motu blande movetur & agitatur: hinc fan* periftalticuS eius motus,
& lplius adio tomca exfufeitatur. Hoc igitur multiplici motu intra ventriculum
contenta volvuntur , milcentur, expnmuntur . iplius audaugetur calor. Eo tandem
motu e venmculo cuius ad pylorum truduntur alTumpta ; inteftinis veto ulteriorem
divilionem & mixtionem patiuntur. Bilis, fuccus pancreaticus, filed inteftinaleS*
propter concitatam ab equo agitationem copiolius erumpunt. Totam agitando cor -
pons compagem equitatio, vaforum adionem promovet. fluidaque iteratis prelfio'
nibus validius propelht; melius ergo & vegetiiis intra ventriculi texturam abfolvituf
langumis circulatio , frequentiorque iplius attritio, quam ftatim uberior cxcioit fuc*
corurn gaftricorum lecretio, felieius inde abfolvitur emendaturque digeftiof Quid
mi ‘^ , b c, i. s ^t homines ventriculo debiles, limplici equitatione libi Medicinam
adhibume , licet in vanum iam omnimoda ufurpaviffent auxilia? Quid rnirum ^
ruHici, viatores duris & indefeflis exercitafi laboribus, aliis perfedius digeftionefli
abfolvant? Quid demque minim quod h contra ftudiofi. fedentarii, licet admodufl*
robutti. tot ex parte ventriclili natianrnr ,rials m,,,! n.»r. a .•
i n.*— ^ WV ' ,U T' V HJiium cjuuu e cun fra ituaioii, le _,
robufti rot ex parte ventrictili patiantur mala, tandiuque languefcantPAlimento-
^f ftl . one > debita & conveniens fubfequitur Chylifaatio , id eft
.7* .6 r 1 cx conveniens lUDiequitur Chylifcatio , id el*
ex tnafsl alimcntariu rn.tr.tu expnmuntur fucci, expreffi magisattenuantur amqu®
a fecibus expurgantur, eaque prxfertim indole ladeas fubeunt venas. Hinc chy^
neque n.m.s crafflis, neque aens, neque acefcens, fed homogedeus, omnique alibiH
dote prxditus. Ad fanitatem tuendam. quanti interlit his dotibus pollens chylus norunt
pnyf.iologi: spud sgros vero jugiter experiuntur clinici; li quidem a pravis digeftio-
mbus morbos fere omnes fuam originem ducere comperiunt, nec nili digeftiones
cmendando ejufmodx morbos dcbellare valent. 5
R VJ^/****- ° prImUS fobo,crcCt fcngais, cujus ad circuitum duo
^ ai S?i; e< J u 1 ru ” tur * Q • Ex fluidorum parte :certa quxdam fluiditas &
homogeneity, a . Suffic.ens & ordinata vaforum adio : fed praefto aderit fluiditas dum
C H;is paubus omm dpte memorad praeditus erit chylus. Quid enim fanguis nib
chylus lpfc ulterius eldboratus? Rubros globulos conftituit fex chyli globulorum
adunat.o; feroftifque latex ipl,inmus%li latex eft. H* ergo utriufque bartes. ulterior!
claboratione differunt magis quam indole. Porro uti naturam chyliredolet fanguis, ir»
qu.ciunque humo.es alu languinis redolent energiam , nihil enim fanguis nili ferofa
pars & muc.lag.nofa chyli ulterius elaborate Athumorum indoles a cuiufcumquc fluid*
expurgatione magnoperc pendet; fed cum pradertim fecretionibus adiuvancis eon-
.ducat equitatio, ex hac adhuc parte aderit faniratis commodum. Sanguinis autem pro-
movendo circuitui vaforum requmtur adio. Verum hx-c five tonics live mufcularis
?iLhjuvatur: blanda enim & conti.uul agitatione , fuccu-
vires- hin-ur X r^E ta - nU “* M °derato equi motu arteriarum fydalticae adaugentur
cdunt v ifL*' l .°- l ‘® ciens adio in fluida : hxc autem renixu in folida impetun*
, <• ou uufque reciproco B adaudamotu , fluida copiminuuntur, iutirniuS
mifcentur homogenea, extricantur aliena, taridemque nativum illud fluidas inter &
folidas corporis partes conciliatur & fervatur asquilibrium, Sic ad quafcumque fecre-
tiones idonea paratur materia. Sed a debita chyli conftitutione laudabilique fanguinis
circuitu, una cum fluidorum preffione potiflimum pendet «y«7w/^ Omnia ad hoc
opus requilita ab equitatione exurgunt, in chylo.in fanguine , in ipfamet vaforum
a&ione ; partes itaque chyli globofae communi oceano immixts , cordis, arteriarum
fimul & vifcerum ac mufculorum aftione denfantur. Quaque denfantur ratione, a
fscibus cxpurgantur; ut pot'e tot in circuitibus agitate & volutatat, fada autem de-
Puratione ipfis conciliatur homogeneitas■ Has autem partes fui quail faiftae juris, efficacius
attradionis exerunt vires, fefeque fex adunant globuli, vel in eandem fads-conftan-
tern maflam vaforum adione compinguntur, eoque modo in genuinum mutantur
fanguinem. Porro cum intra pulmonum fubftantiam maxime ha?c fiat ab equitatione
preffio, uifuuti'TKCiv efficacius abfolvi.rem penlitanti manifeftum habebitur; fortiiis
enim & efficacius hac exercitatione moderata, fua in fluida agunt arteriae pulmona-
les, nam ab aeris adione, elatere , Sc pondere , alternatim premuntur & fulciuntur:
ibic|ue per equitationem fjepiiis & celerius hat contrahuntur arterise : hinc repetids
i&ibus magis ac magis chyli partes compinguntur. Sed & equitatione faepiiis renovatuv
aer quam li quiefcat homo; hinc & fubtilliffimum quid , Sc magis elafticum forlitan
^nguini pulmotiali fuppeditat hoc genus exercitii, quo- perfcdiiis fiat diy-dma 7?,.
J A M VERO perfedus fanguis materiem fecretionum fibi analogam foppeditabif;
fecretiones enim ut debite fiant, praecipue requiruntur & humorum ad organa
fecretoria appellentium quantitas, & eorumdem elabqratio , ut hie aut ille exurgat
fecretus humor. Aderit jam quantitas, dum rite fe fanguis habebit; aderit etiam elabo-
ratio, dum arterias lymphaticae, fecretorii tubuli y readionis motu, elatere & motu
tonico , fuaque vigebunt refiftentia. Porro haec omnia dantur, cum fanguinea vafa
Vegete pulfant. Quorfum ergo id ulterius probaremus, cum ex praecedentibus ab ipfa
quidem equitatione fecretiones optime fieri deducarur? Veriim tot fecretorii tubuli ab
humore interius contento obftrudi & ingurgitati, vix ac ne vix quidem in fluida prae
infardu ac debilitate agere valent. Hos commovet tubulos repetitis vicibus Sc fuccu-
dendo provirat equitatio; fluidum agitat con ten turn , Sc fucceflii temporis dividit;
'Unde tubulorum partim adaudo robore , Sc aliquali recuperata humefrum fluxilitate,
moveri & circumagi in'cipiunt concreta; hacque opera, hue ufque ingurgitati fefe:
liberant tubuli, eifquidem motatione,&ab omnium tunc magis intenia mufculorum
adione adjuti. Pr$terea cum vegetius pulfent arterias, laticem fortius & ulterius mo¬
vent, partefque concretas continuo urgent; hinc ad refolvendas obfti udiones tanto—
ptre Gymnaflice, pracipueque equitatio , commendatur.
Dum rite fecretiones abfolvuntur, ab heterogeneis debite expurgarur fanguis ,
fleque in fui compofitione clefedu aut exceflu peccat; fucci tunc digeftivi, utpar efl,
fecernuntur ; und& chylus ad conficiendum fanguinem idoneus evadir, ac fob eo
proinde refpedu ita fibi auxiliatrices manus prasbent : omnium-
ideo fecretionum & fanguinis bona eric indoles. Sc facile parabitur nutritionis mas¬
teries; nam cum vigentibus omnimode fecretionibus Sc excretiombus colatona qu;e-
fibet foo fungantur munerei, nutritioni dicata materies elaborate. Hsc enim prs-
fertim in valis minimis & in nevrolymphaticis fuas acquit It dotes, lbiquc Hunt & de-
Perditiofles Sc reparationes. Ergo melius exinde nutrietur corpus, magilque Vigebir.
H®cque ratio eft cur fa-pe homines, dumvitam fedenrariamagerent ,gracilesmacilenti.
Per equitationem pinguefcant. Nec aliunde juvenes magis grandelcere & corroborari
perhibentur, quam peregrinationibus & aeris mutation©; quippe mtei peregrinandum.
ounc equo , nunc navi, nunc rheda corpus exercent,. ■
E XCRETIONES pati corpus humanum cuicumque notum eft. Quibus enim
nutrimur affiimota fa.tis non font homogenea nobis & analoga, ideo ad excer-
Natura.-Noflra.
nc nda qua; nobis font infenfa, muhiplices parayit vias proYida-femper
aliunde fluida calore & motu , ut p<ste oleofa 8c mucilaginofa, fpontanea vi indefi-
nenter rancefcunt; turn fimiliter folidorum abrafx partes omnes foras ehminandx.
Quanta: fubfequantur morborum iliades, fi immifceantur excretiones, nemo nefcit.
Maximi igitur intereft ad incolumen fervandam fanitatem ut.foveantur excretio¬
nes. Porro alia inter auxilia cujullibet generis excretiones promovet equitatio.
Primoquidem fxcum excretionem inteftinalium provocat, quatenus mufculorum 8c
vifcerum abdominis adaudta fyftole, pra-cipueqne diaphragmads, vehement-ids preflae
qua; fubjjciuntur, felicius foras amandantur faeces, z^. Cxteds paribus uberius fit urin*
excretio,cum nempe moderato equitationis motu, alternatim fuccutiuntur renes,
ad partium heterogonearum excretionem prxpar.atur lymphatica moles, lymphatic*
refolvuntur concretiones, uberiorque per renes fit urin* exert tio. j°, Melius 8cv©ge-
tius peragitur cutanea excretio , turn ob virium fyflalticarum 8c mufculorum intenftm
magis adionem , turn ob feri.lixivialis evolutionem , ut pote quod per equitationem.
uti diximus, humorum oceano communi ftagnantes, & quali concreti liquores ex-
tricentur facilius, vegetiiifque inquinamenta fua foras expellat fanguis. Nec omitten-
dum eft corporis peripheriam equitationis ope per lintea & corporis indufia velud
fricari; quantum verb embrocationes fridtionelque tranfpirationem promoveant 8c
exfufeitent, apprime nofeitur.
At quantum xquabilis jurat equitatio, tantum immoderata nocet: corporis enim
violentiori motu non leviter pedtus excandefcit, ftagnat fanguis intra pulmonum dx-
daleos anfradus, afperiores in abdomiiie patitur fefTor mufculorum depreilioncs, mo*
leftius complanatur diaphragma, vaforum abdominis fnajores trunci mole vifcerum
obruti fanguinem pariter & difficilius admittunt 8c reddunt xgrius. Capillaria totius
corporis vafa fervidiori 8c uberiori turgent (anguine; craflefcens inde fanguis lentius
multo progreditur, hxret in minoi ibus vafis, ac tandem inter.ceptis fecretionibus, vai is
in variis corporis partibus obftrudionesfobolefcunt,infeliciflimi morborum prodromi*
Tot igitur incommodali vel prxeavere vel expellere animus eft , leni, repetita.Ac con-
itanti equitatione utendum , non ftatim a paftu , non ubi fames urget, non in loci*
afperis , non diutius in aprico , at fub umbra potius, in acre fudo 8c falubri; lie hy-
fterics, melancholia, hypochondriaci medelam fibi accerfunt. Manifeftum eft igitur
quare pallida; virgines, hedici, 8c phtifici ab equitatione fxpe faepius convalefcantj
quare, 8c quidem merito, ad hujulrnodi morbos profligandos pro eflicaciori auxilio
habeatur, aliifquc cujufucumque fpeciei remediis antepona’tur equitatio. Sed quid
multa? Si valetudini confulas, nec remedia ufurpesplmima, nec adhibeas frequentnis.
Quam multi enimmorbum prxeavendo, roorbum ipfum 8c mortem accerfivere ? Com*
pendiariam magis ad fanitatem indicapius viam. Has leges ut faluberrimas prxfcribi-
mus: aerem purum feligas; animi pathemata compefce j provocetur per modicum
laborem fames; ad menfam accedito non impleturus ftomachum, fed fumpturus tantum
parca manu quod lads eft; nihil modbus inconditis tribuas, intempeftivae quieti nihil;
quae excerni 8c retineri debent, fac ut fuas optime & uti decet vices obeant. Verbo
dicam, interdum equitare memineris; praeceptorum artis medicac fumma eft ; in ill 0 '
rum obfervatione fanitas ipfa continetur; unde concludimus;
Ergo ad fanitatem Equitatio,
Proponebat Parifiis LUDOVICUS-CLAUDIUS GUILBERT , PariflenGs, Dod°r
Monfpelienfis, Regis Exercituum Medicus ordinarius; nccnon Saluberrunx
Facultatis Medicinx Parifienfis Baccalaureus,
A. R. S. H. i ~j6 5, a s e x ta ad meridiem.
Typis F. A. QUILLAU, Univetlitatis Sc Facultatis Med. Typographi, 1765*
|
Esson is a commune. It is in the region Basse-Normandie in the Calvados department in northwest France.
Communes in Calvados |
<p>Hello i want to implement <code><img src ="</code> in a variable that contains multiple urls. Here the code i use :</p>
<pre><code>echo '<b>'.$d->SyndicObjectName.'</b>'.'<br>'.$d->DetailDescriptif.'<br>'.$d->ListingPhoto.'<br>'.$d->DetailPhoto.'<br> Capacit&eacute; min/max : '.$d->DetailCapacitemin.'/'.$d->DetailCapacitemax.'<br>'.$d->DetailSiteweb
.'<br>'.$d->DetailMail.'<br>'.$d->DetailTelephone.'<br> Detail confort : '.$d->DetailConfort.'<br>'.'Animaux accept&eacute; : '.$d->ListingAnimauxacceptes.'<br> Activit&eacute;s possibles : '.$d->DetailActivites.'<br> Services : '.$d->DetailServices
.'<br> Descriptif habitation : '.$d->DetailDescriptifhabitation;
echo '<hr>';
</code></pre>
<p>$d->DetailPhoto contains image url list like this :</p>
<blockquote>
<p>CDT22-tfinal-111514_4.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_5.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_1.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_3.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_10.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_9.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_7.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_11.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_6.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_8.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_2.jpg|111514|CDT22-tfinal-111514_6.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_5.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_9.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_1.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_8.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_3.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_10.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_11.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_4.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_2.jpg||111514||##CDT22-tfinal-111514_7.jpg||111514||</p>
</blockquote>
<p>The question is, how can i do to add <code><img scr="</code> around these urls ?</p> |
<p>Okay, what I want is this:
When the <p> tag ends with </p>, I want to add a character at the end of the line. For example</p>
<pre><code><p>Something and more!</p>
</code></pre>
<p>Should look like</p>
<blockquote>
<p>Something and more!_</p>
</blockquote>
<p>Where the '_' (underscore) is the added character. <br>
Is this possible with CSS?<br>
Is it also possible at the end of a line?</p> |
Neuendorf is a municipality in the district Gäu in the canton of Solothurn in Switzerland.
References
Other websites
Official website
Municipalities of the canton of Solothurn |
Chiniot () is a city in the Punjab province of Pakistan. Chiniot is tehsil headquarters of Jhang District in the former Faisalabad Division. It is on left bank of the Chenab River on the Sargodha to Faisalabad road. About 1.5 million people live in Chiniot. Chiniot is at latitude 31.7200 and longitude 72.9789.
Chiniot is on the bank of River Chenab. It is famous for its furniture industry. It exports furniture. Its workers is specially skilled in woodwork. Before February 2009, Chiniot District and tehsil were part of Jhang District.
Districts of Punjab (Pakistan) |
HBO Max is an American subscription video on demand streaming service from WarnerMedia Entertainment. It is part of AT&T's WarnerMedia. The service was launched on May 27, 2020.
HBO Max is based on WarnerMedia's HBO premium TV service. It includes all of its programming. Movies and television shows made by Warner Bros., as well as companies that it owns such as CNN, Cartoon Network, TBS, and Turner Classic Movies, are in this streaming website.
References
Time Warner
Entertainment websites
HBO Max |
Axial Age (also Axis Age, from ) is a term invented by German philosopher Karl Jaspers. It refers to ancient history from between 8th to the 3rd century BCE. He says that this represents a turning point in human history.
New ways of thinking appeared in Iran, India, China and the Greco-Roman world. There were new religions and philosophies. Moreover they happened in parallel across Eurasia, without obvious contact.
What is it
References
History of religion
Ancient history
CS1 German-language sources (de)
Pages with unreviewed translations |
N
72 72 Me 7 Cl, Жу би
ж суух Бате ‚ УА А
С:
PIANO E < ) RT {р IENE RP SAS LUTE,
СО 22 ил УИ ⁄
СА
ёс. aE.)
Ent. Ma Mell, 7, ON DO N.- зу 22-32:
нт by Goulding Рта Potter SCN, Solo 5772:4:2:2:211211:2122177712211223
9. 7-8 рас, ИСА A o o
ў і, un И у 22 . „% Ў om > ң ўў Эд : y ` a үч шы je к
мб у 2) ьа.
EN от аша”. АА ii ки т аза ране ему i о ater FU Te.
1 ЕШ” ӨН АГ нн u maa Г. аі. Bu WEN мы et a A -2
ГІ. е-е. а” “аю І.Г Б ~ uan чн || Di A Te
. А L. L Е G RO XL q т AAA AAA
= ЫК = ма a naa | кг | 2 |
CD LY © 22:11:21 11252 22001 СЕС С FAO 11 |] а! || TITTEN А 1 БРЕ А
1227 41:13: 2-4 4 ——— ea a es жағы SSES Ges FEA FT a 13 AA
= 7 чий ти г! j tape Эй 4
= 4 , у з en ца: , 22 ТӨЛЖ Би С 2 pans s r “уулыг in
NA TS э ` не” o mes ст ШІП Ге Ва ёі ee Ў І ~ و ها
ГА ee “Ене IT A еге Жам ЛИ. з CESAR | Ванг ro zn. zen ми ын Г “чый Siem | 0
мы дитя ao о Її | ГО С | Байы на. „Леля Е и
A бе ЫЙ ані о я НАЙ Й ш y UI e e ШЕ `a |
өш)
Я Р E Я сабаў : де 5 Ко J Р IE Эа қ -
= Сты se FEE чым pp AA! Ba аі (|. |g ратара OR 177 BEERS зії | 1
кен заця жөн Be. 11-01 = = РОВ ТИ 2 ДЫП EERE Û... ЖЫП ЖС нына кел ік жама ласын а ин | 77 T m | O
UYTU A zn СИР А нез ШИШ iç ТТ ap REE SSE KC AREA ER. вії WF RR ACA EY RÎ Wu SRR AF eee EEE 15 0 a° ЊЕН 77
L... ШИВ ИН E АЙ Би ЕН SED SB ЭЛ а ليا لا إا
“< у
om) м 7 a 7 ү = bas
Kr
и See Ян ==
2
mi —— ЕЕ шаған Я
БРЕ
м
шы
=“ ге- ú € e == A жа Ф- Лав” аа "зы жаң солы
o Әр --00 ba шини їг шаг Га и в =
PTE Ze ™ | 211272 ай Га тата беге sk -?—
Dol P 4 Se У
(oR! жая OS a ТІГІП ТІГІ ПИШЕ АЧЫЙ ЕЗ TT ЭГ 1 KEE PA AA E) КОЕР ШР |
тулж Беа کے Fer; I ЇГ HE
een. || к m иш oa ——— o
REAR [MTC р ee | EAN ТЕПТЕ ТТЕРІ Т
YS, са КЕСИНЕ вады ила ааа Ir Гај | гит зна 0270 08 {ЗЫ 9686 акі gsl:
A М БК ПЕНАЛ ФР ЦЮ TA ee а Y ЗЕЯ AR Бы А DIS IE М. ӨК ER РА ОР ПА
Я пры A A AA i Ба AO Mee ое Си
ARIAT HEA жазығына БР” о er Te сар Ce |
х 3 3 зн 3 З ay 2 er a ae Жор 2 |
Өзі. жас 6 - ‘
2 ra > == y + = a ER A
DONA OS A. 810 ЕЈ EAE A ER Тэ ЕТІ! "аба Б а aspa AD 8 BET TREE
_—#—=———Ё—е©{-#-ь——-—-———-1ч——— 0-8 ei |К ДЕЙШ ШЫ ЖЕНЕ чь ша 1-0-0 ли سيو
? ЕТ Гм Y A A = ш 6 68 FEE (же ЭШ ER ТЕО сас лын Зар Я
> LEHRTE ARAS FED: БЫА ES OA ій, Ба ВНА ПО Ee OA са | Рато ЕЕ (ВА | (ol DO й
ERS
Sotto Voce
Ж
1
=
б,
“5
Sl УБ аны IV IAEA Lil тете. ама ж ай Л AE жен ER
| 7.9. — ER ЖШ __ Р | Гм чи м i — = аа па зне. «ПОС» | јој I яа... |
о FEET ОН ees й WY ЇЇ І ым. IE Г ТЕ |" = ню EA. НЕ = МЕ 1 L EE AAN
“Эв,
`
Бог үл го” О Л
ТТ ЧЗ- 12° І T PT Ж =а Л ШРИ. Л на | | = ка! 15 шин нэ . г] С 5
Ж вте ийе WEE oss WA зане ЗК UP Й А Р ДТ СЕ Га WSESSPSI БАН A Л” ГД Тэ Л” PR) GE ВИН ын
BUN RS сДГ2Э 22 ES هوا A E AA Ён هط اا A see Ñ к
Та рал тэн" 4 =@— і = 6
1 т de из г Ў ай
"JLo OT Е ESOL сва OA GE DET ET сыс И Ру и. атар “== _ ТУ А“ == ЕЛ
№ | а | Ге да | е | кој | ко ние [74 на | юш | е. я і | на ІІ а fea) те | fe E
PO GRY) Бо! RA С лэн A A] EA EBEN eee
НУ” БИН (MESES AEST OE TET AA ци) IIA м PATO LIA УНИИ SS HE A E енін пир им
3 ° E А |
маяран... Маі FE Эй Mew BE аланы s ER
— ”- AO DI) аша A
EP IE EPA O БЕ О, Е
> Qa ee 1—6)
ee
Ar
| мді > : шн, ч N
EA зү F БИ? BERN саа a ЖЕ E 8 ~~ ا ee 0 шен 18
A E FR ШЕШЕН БЕЗЕ БЕ БЕТИ а“ | БЕН БН “ЕН LY PY ӨНЕ сее и a | 18
NE E CG ОБЬ РОА Эй SL КЫЫ 52704 14 e ею 18
ДС ІФ a. ІН БЕН В а” БЛЕЗ" Бі | REDE 8 REK с SEET —Ç Е ds
A o LO E Маў БЇ REE LA A ae, A A РО E рр, зена ж
жа IRN SS aK балама сыға мейі Бы, МА Шай ЫРУ асасын A ТЭЭГЧ E о TI қи EA м мн ццю й 0 12222
A TS! КИН Б зо Б 15238 шығы В П СЕЗ ГР EEE AAA A A
: - = a uw — е. Г
WA Pe Be ee ісі Тг т е ГИ] ее ет Г ш ола а
A ЕГІ БИЕН ДАДА лин” AA A 1 ПТ AA Аж
[73 PI ШИЖИН БЕГЕН ШІ Б ИШ TI ИР г A ИР” eee A eee рат: гта
V w — Қалады самі. авабжайваі..І.. س m user” № [.
” Наппопіса
RR жалар SER, ti ESE сла ық ДН 70 1
ое
tea W>
ја A SEES
lesen a 1 ESE FE 21221671 нг ADO ШИРЭН ГОЛ, MERO
а-ға; са
L + с= 4 © б ст
: Ç Í N А В N : сай © ум "1 é Т > =
N Se 4 а
Cl’ FS E SSS E о ОВЕ Г ө | | rr ДВБ | | ||
u : І абы занае ERE OS
1 27 TERE SRA DED REE RE - АШ БЕГ”. CP dll ДЕР EN EE ШШШ [2 БАНЕ LED и SL | ПРО RO, EPR MA ee A 9 25)
—— Жина ATA AS ЛТД EER REEL, ЭК ЖР в в GE WSRGESG3625 EE RE БИ" Y OE Ра) Re БОВЕ ET
Ey = 117 ааа Io) ee 3 (Бос у занага 7
г КЕ а i — Ч +š š М y di
BE! ELS ВАСЯ IR te, TY a A
ён * о У (о о eee |__| | bree | _ мо як > ~ |= |
__ s
A E ПРИМИ БН (MOMENT AEH
ТАҢУ, A A 6ФШ2І;ӨЕб AE TE EPA
Ey, Фици С аа ا ДШ ею = Ја Б
ГҮЛ К Se oe С... чн REB] | UT е AA Й SESI AW вва РАНКУ АЕН ПАХ КС O ANA TEN E AE Дек
NAAA С дае —— | ия = O | өөрийн | Г Зээ —— СЕЛ
В =e шинээр сэрэг т = =
і . ў р
ш ҮШ Ший йине = rawa SEY эсгэн s га = € T.
= UR POINTS, EAST TA EA
27
2-| ТЭ Lea й тә == ATA Ed
(БІ A A E BA asal З IE 20-17) 84217118 ое or ЖИЕН” > 151 е а. о“ І! Гі
ЙИ--Ө-Г-Г-ГГГТТГТП 0гГг ӨТГӨН Гэ” өечцгү || |
Аа DEERE HERO ПАШЕ И TIP Б ПН SERVEI SEE (STS цэ ATRAE клевету PE EN tF S VE 7)
— . Q 2 SB. š
(ša _ _-.--_— ШИРЕ 2) ПОСЕВ НЭЭВ ШЕП ЇЕ” ШИ ASS AS a A SE
OEA EAS TA а-ы гэссс үгэ
Рожи
аа анаша лам БЫ Î EEC Г ха зама RE сү а ЛЭГ А a је“ A
а 8 ~ 3 8 : ТЭРЧ
2 » - AK 2 Ис >. = ° 3 it. co `Ë
ТА CRD sees —. БАЛИН... БЕЛЕ DE SD HEN" по IDA БІР НО E RS ПАННЫ. шї E EEE ВБ ска ШИН ШИ БЕПӘН NN sssi (204 Б
K 3 АННИ ЧЕСНО SEES БА TT Б к ОНИ АР Fš га EEE DO ПНЕ РУ У ПЕНІ RI RT ВН Ga TM eR ER NA, al
AA he De I hh eT ROA eg Н ИШ «Р CA” а” AC Ce | -_|
2 а ГТУ аа ~ а Ф (Ў Э еа на ТГ аёт? DA Bac кезе EE SE ПУ Eg)
3 3 Se 1 w
/- Ss 3 Рю = vee : BL. EM
БАӘ, CH GE Ее радасная ПЕНІ У aT ЫМ REE DEE т о
а Ге T шаш `` |_|_ E А ЖЫН ЖЫН БЫН T ШИНЖ БИН ШИН! Юан > чи |
2 hn SSES) ee 1012-0221 ШЇ 7.) зөн ини SRE ЕНЕР YE БЕРУ 10480108 A
Гай” EEE EEE IS AUG 2 a
рат 777 "DEBRA EI POTTS SES В
х шинж шигээ БЕК "ИН
E ы гэ | м
шыда BEI Бод SER шақ) НЭМНЭЭ HEZE TR
GAR. Ga Sten ED «pa
Gy дыс, | ‚a Eee” ea 1105) FAA eS, |
CRE TEE ШИН ат ре юю |
бот CAD EES (EIA ER ік забав TT EA БЕТЕ Geer“ талер HER Бі 1
(Ci. ытын зі тээ 12524. A |
TY SEC. TU Ge EE ETA 2270 жээ |
ОИ ee re |,
йш A a A SR I E | =
Mat Genii) TR ENTF Br (SIU AS | HA
N? Oo
| HARP Т
— Р ны | | N “І =
M 222 No 15 ue DET) CAN Гг бт 07“ МГ MP EP Я
E 56 5 Laa a" ЕСЕ в m ни ee | пов
Рени | JR й аи AA ег Е м1
Ah Pender 1 Бэ | ç Ë Y
; Dolce | |
ANDANTE у | жән ке тей
: "CRP TEE GAR MES) EET EEE ANE FTE Ee) SR SS БЕСІ КОЗГОЙ
у EP OEI LA 2-1 TT AAA эе нечым ТО Өй AI МУ
LE NTO 1 —= ә, заа тиын |
¿cos В Рава й өг = =
Are аа E eee Б А — EN AS le ЕЕ
Р НН
CULES nu ее GiB HBA БІҢ BW Е A ні іе
Ро ERS
|
ис ji E Tn ARS) a EE ҮЗЛӘ ЗА 7 ВВ ОСОБ HEF 790 NEES ОБ «ИНИН A ES БЕР <A
LY ЖҮГЕНІ Р E ES A ачы сс дэс E eas о Ses na aw а i=
=
GEE SEINE ааг ПР A EE FE AA bE SS ШИН (РР СТБ НА БАН Ге нарий БЕШ ШИН ава RE KLA SR DN ЗА
E o We ЛЬ Ко AAA E РЭНД 1:00 ey |
HN 089-5922 =
Gi =e Be EEE Ere а Ru” = FEAR
і
і 1 : NE Ї = 2 мар و у 7 А к Ч ўс |
= à х
- =. > = ыг |
ay — = - - “ага, - - - —
6
— = е — ) s
7 EE ESA во ГУ a” SEEN В BEREITEN SI РУ
ҮЗ "ге Ас Gee OAS аша ЬЕ 12... "DY а... 164 | - шанага
- - > a ER
- «л z
= -
Я a oe oe Пд Орса Tee fern
“7A” AA TA Торре А. мы < __ жой Бай O ER Ги AE JP ый Б.Ж EH rta
за LOTTI CA NEET AA A ae Р. TER Ra Zug SEE == = ee E наб а н |
а Іў 5 nn — 7 М >
| е ° J. Р.
Rap из = = А
шана РЕ él ез : EE
ЗЕЕ ERE TF TEE FTN eT ra a р ДБН вм» Др Ч БЕЛЕ TSI 25577 яр РЕ БЕРИ Пе ЕЕ ЕНЕР НЫ) БЕТ EA RAT REE сыған E E A ҚИЯ НЕР ||
|: 51:12:54 A ИЙРИ РРО — تالالس ا es — — ری = нн кии Ї
¿IOMA 58.7 UA a AE И" | 3 a E БЖ |
4 AN PA дуаа с] Бай” ا є ра Ї
— ma
"—— ee ss SCAG. J E БД AA
ҸӘ
seen наа!
E BES ina санау AA б
пре п вена СС i a La DITA 2"
@ ER EK WEEE И: Tag 7 ш ша. Te | Y Бап, жин
“NO 15,
A BE FERS CSA CELE DELETE ВГ ЧИ ЭГ
00-070 IT ара / | е № e | y we 24 eL eL RS —
A A PSE METIA бАР A HEL КЇ] EAN ЕҢ EAN м
На IE — o ER TREN а el ois КЕ
> Ба тең ee А e
аа шит М. N ро с W سے س |
Грено" АВЧ 9 AF m DES вх ШИ 1931 шин ` кези Ба Sw өн аш BEINEN" Ро Um A
AGE Ба СИ ие ест
Ожина moma кни IN O S” се AA AO AA еа аа ае E E
рар se ASEO E TIA LL
- l. »
x | Ë ` үк. { +" б і
Dolce =A, т И Ї Же і
У 1 Ху» М ы А. ч Я . 3 ў 4 9 a р . $ О р 55-54
шав = |
17
||| ala las A ам те
Er. Й ПА A A Сл re eS eS ГР | О аа А аа БЕШ ШЫНЫНЫ Зы AA 20 ОЗУН ODA LEE KES
BUA (Rime MEME Fe 1-1 1111 Өө ВА s Жа
наан юэ Бар юм шин мэн ннн Шин шар
лыы Би со Р
57--- اسب سس س Шин. эээ 22225
A !
AE Ea A š a |
Ён EES EEE өндгөн РГ GE перана нана аса ТЫНЫН (ИХ AE ee AS RA
P нил НЭГ ETE п 7 AE ЛЕВ ЕРЭН AA GA REA AP EG REN EES BARS CRN MABE SET UL AS
— AAA
BA
7135-0212
VA ¡CORTAS
»
me AAA і
Санд Зб EER E мы
ee ШИР”... Ш” a — s
| ГМ ь ерла ёр -
TETRIS RISA” VAT A PER A Ns PTA IT A
y ав A AE Т SCI | “на SE
a ee сьо om AAA MAA A A A |
«Ж a 7
oz Белет ІСІ! жағасының; қазағын; расына r-r ==
re HEHE ee eee ee
‘ = ҰЗ ра ее
IA Te EEE a ШИВЭЭ”... ج m — — —
: pe pd
ў
17: 297 4
4%
ра” u 0, EUEY: REIN СЗ „ЧЕТЫ
рен" 5522 |
MAA |
y —
— И
шаш Fe RS See Se ІІ eae i
EE HEN <Q” |
— wn. asia |
—
o З : т, шаць. У
ДТУ 7] Pe A ытын ПРЕ AR J BREI BE ал ESTAR A TA BNO EP PO 1
A о u ws і. НЫ | (708 FOROS кал ES E са МЫ Yo ъ= е ШТ | = |
AN MOE SE ERE a a a = В ДБ ЕН ОА A ТІРІСІ Ре ALLA
A A] "ялын | əsas Cra STREET" №
«/ у, n a
` 3 р Dol vá f P у
Я = Š e > °
[RC «уста ESSESSESNEI CRE ETS RO y ES порада" rm era go A EY” BETTER ЗА PARE |
Ге Ў. TINTA іра і. ра = Ts] аа се а «ёе «си і Са М | | те ||
ЕИРЦ Базен e oa ae EREN, "а... DO ПА УЗ Б О пе О E De Ge SESS EE 21-38
аиа ECW колінний TREE: та RS A NN i Ач ННЯ У Te шижин А п НН |
(ЕРІ
=
LA EA AS ін QA
AS |_-- ~ -6 Гога E A ГЭЖЭЭ ШИМ БЯ =i ie
А6 жеке; Танд Sotto voce
КЕГЕ 20-1Г сг A |
ыыы A UT II UI O et A |
ELO IEF ДАЛИ VA PESA 154 1951-1221: Se БЕЛАЕ НЕ (вк Пн БЕ" Ў ¿SPS СЕРІГІ ВОД EN АВ БИ
(TEE нээс ORR ER и PAR E кө, ОБМЕНЕ ОВЕН eT) БД” ART FETTE
1
П
Harmonica _f. - - ~ =
ae тұтар VARIA EE ee SY IO нас нам іні EEE
3 Cae = P = s Кри | 2 | e тие | У,
Багатая RT ER ET Б", ПРА ПЕДРА ~~ ПН ПА МБ Р! НН Б бас дана 43 A E ЕС БЮ Се ПЕРЕ A a ЫЛ жен
] AEA ARO, «грашыма IT AAA
г гч 1 ІЧ... ; чаи ы
[4 ES In. гс LDR EEE ERLE: LAL TB VIER EN TANTE TE RT WES ER CE: БИЕН RT" Ват aD RR Е ASRS |
aon жин жом а-а-а а-а ¿Ls ы |_________
бү?-2-6-5--5-5-25---029-00-2796-1-4 FEES F ER FE ET ШЫ КАСА но AA ДР Цэ TO
LAA, ая аа ها ال ل ي ي اا LET a FAA EN И]
pes 5; | = >
Sotto осо
[к ал а ®1. фе | Гэсэн. | | а Bo!
> A es а У УР eg =
РА РИ ОМ A a ee ГИ, 2-2 сэв” =
г ,
гах
2 |% EIN
BEI” A ET TU. EE Й БИ ЗВ тэн. PAE SA Pe са = Қаң раб EZET hu RE Ре oo EVER у 1521 238774 ранае” арала Бала н ҮЗ E)
Ee GHD al De O lao Peewee > PS PRA A iz шана"
ЖАР VD, JE БЕЗ. АЛЬ. E ELE Ee E | ГО e MHS | май а а УП Кайы ті
ae а асаа 7 a: и APRA SO AE ай ЕН |! ШК. |
( Я ] № Ё JN
ЕЕ eB gp RAS Ean ты FF FR | WEST арайл ЕСЕН
% TES ee eee !
қз BEE Be НН „л A E
ARE HE BE SN SENG ар 7) ЭЛ Rey
2 е” " “s N 25) 3 = 3
БЕРЕ? ТРЕ 0 БЕР" —_Г-— "=" Ра или сэ чилээ!
г а БН ШИН” не |, “= EC БЫНЫҢ oe те | а і оре іа 7 а Іа ч
‚Jah ae БЕС ранна кшш Pr O Мыць -- ia БЕ PEA OR ГЖ зы БЕЗ. жн Б». БӘ. ARAS ere Го ӨШ
LA БЕНАП БИМЕН Oy RS FD E ја ES] ARAN IET Г TELA BA ER
ТЕЙ RT” EEE (SS ES BE назын аа БӨЛЕР” OP A ЕЗІН CY I EE COR O E
AG Se БҰНЫҢ PS EFE Das ESSS гара (ртэл... ER (Er RE eee п. Басаў о І
eee Ir PS EI Se Ba GE жағасы қат Быны яаж i"
Harmonicas <S а
|
Харь, Зөн к К | •
2 ~ га ~ вь | ~ зь. Ши “ы 2
[2] [2 __БД__ | е Рег мт м Te | ~ _ |
ЕЖ AM OB а ас ьш СРЕ ви 1 ам SP" [БӘ] DS TRE tete —— и ни, зн e =
мм мые 231 DES иа
| эйр | | | | Ето
-1 == : 3
қық ӘЛЕ ЯҒ 7)
[7 сан 052: А ee == RRR aS ELTERN BAT, Pe ген EEE OA: AS кесе. HE
——— _ q _»E EC E _Á E .E>E AA паи E! IE EIA ыла NES II REE ERE TA PER s (O E жа
2 PAEZ IA PTAS ВА AAA SUE Se (ES PERA ee E дев 1 E
N
Жүні? ЖЕК” етті REE ыць... (ESE) EE СУТ ы VADO 2183 ERT A 2
С > па (ны. аа AD яг | DEN” о ae 1
ieee БИН Pa ето ee асу ть; RER BOSE. LAS | =
М”, Р 18.6 SW олып Cla IRF SO 2 CA j а
= 5 | ШЕЛ
PES EII a, СЭРЭЭ!
мі “Т мг А Ча , ма Собі оде
13: 215) м =. > мыл o qk MAA 09 уа > bro $ № 3
~
при 4
tae теру е
ante
N Мі
іш
ТЕ
FLU
BEN:
wi чер реа کا
a
ет
EME.
TH
і 5
N
DA ян NOS. сг ПРИМ ет 8/ е
i. НЫ ~ a ||
П
|
:
|
|
"
||.
|
|
|
FT GN SEE ія Eki ше ETA OR REN
№6.
а» Ne
an
tow
`
gx 5
.
`
>
1
#
de
4
Š .
4 Й
р
\
,
‚
4
`
|
IS/O.] ON THE AVIFAUNA OF THE GALAPAGOS ARCHIPELAGO. 26.0
.
-TN- , -I, , . millim. millim.
-Uistance entre 1 extremite des rectrices
medianes et celle des externes 55 J 5
Longueur du bee depuis la commissure. ... 29 29
„ dutarse..^ 50 51
„ du doigt median sans ongle .... 48 48
3 j de r ongle median ifi 22
„ du pouce 14 24
„ de I’ongle posterieiir n' 20
Cet oiseau se tient snr les hautes montagnes de la contree*
liabifees anssi par le Megaloperdix caucasicus. II nous reste inainte-
nant a etudier ses habitudes et son aire de dispersion.
Je saisis avec plaisir cette occasion pour rendre hommat'e a nion
ami Louis ailokosiewicz, qui avec une perseve'rauce digne d’admi-
recueillir dans la Georgie Russe, au milieu de
mille difficult es, tout ce qui pent enrichir le domaine de I’histoire
naturelle, et qui a si justement appr^cie, apres I’avoir decouvert, les
caracteres specifiques du bel oiseau que je viens de decrire.
April 6 , 1875.
Dr. E. Hamilton, V.P., in the Chair.
A letter t^s read from Dr. G. Hartlaub, F.M.Z.S., iu which he
stated that Dr. Finsch and he had come to the conclusion, from the
study of additional examples, that Lodiosphanotadilis (the supposed
new Finch from the Navigator Islands), described and fi-^ured bv
them in the Society’s ‘ Proceedings ’ for 18/0 (p. 817 , pi. xfix.) from
a single specimen in spirits, was probably only the youm^ bird of
Amblyura cyanovirens, ^
Mr. A. G. Butler, F.Z.S., read a “Revision of the Heterocerous
Lejiidoptera of the family Sphingldcer This memoir will be
printed in the Societv’s ‘ Transactions.’
Mr. Osbert Salvin, F.R.S., read a memoir on the Avifauna of the
Galapagos archipelago, of which the following is an abstract.
The Galapagos archipelago consists of a group of fifteen islands
together with a number of outhing rocks. Of the former, seven are
considerably larger than the rest, one of them, Albemarle, beino- as
large as all the others put together. The group is situated about °600
miles from the west coast of Ecuador, and lies under the equator.
All the islands are of volcanic origin, the number of craters beino-
computed to be as many as 2000. The most western of the islands^
T-fl* euvirous de Zakataly, non loin de la route de
Tiflis a Dei-bent, 42° lat. bor.. Ill" long, de Ferro.
270 MR. O. SALVIN ON THE AVIFAUNA OF
Narborough, as well as Albemarle, is frequently the scene of violent
volcanic eruptions — Narborough being from this cause almost entirely
devoid of vegetation, its surface presenting vast fields of lava and volcanic
scoriae.
The vegetation in these islands is nowhere dense, but is more
luxuriant in the eastern and central islands, especially in the higher
grounds inland. These, being usually enveloped in clouds, are damp,
and thus foster a richer vegetation than the low-lying lands adjoining
the sea-coast.
The climate of the archipelago is mild, owing to the influence of
the great south polar current which passes through it. Little rain
falls except during the months of November, December, and January;
consequently there is a great scarcity of water during the rest of the
year — so much so, that water is only to he found, near the sea, during
the whole year, in one place in Chatham Island. In the interior of
the islands perennial pools exist.
The islands appear to have been first discovered by the Spaniards
in the 16th century; but the exact date is not known. The name
Galapagos Islands, derived from the abundance of Tortoises found on
them, is that under which they appear in a map bearing the date
1592, and under which they are mentioned in the voyage of Sir
Richard Hawkins in 1593. There is no reason to suppose that the
Spaniards ever frequented them to any extent. To the buccaneers,
who cruised along the western shores of America towards the close
of the 17th century, they were a place of constant resort — the great
Tortoises, as well as the quantity of Turtle and Fish, providing them
with fresh food, of which they often stood in need.
The same abundance of food also attracted the whaling-ships after
the buccaneers had disappeared from these coasts. The number of
whalers requiring refreshments suggested the attempt at colonizing
Charles Island; but with the decline of the Whale-fisheries, both ships
and colonists have almost disappeared, and, at the present time, these
islands appear to be only visited by a few vessels from the coast of the
mainland, some for fishing, others for collecting Orchilla or Archil.
The elfects on the birds of the Galapagos Islands of the visits of
vessels and the attempts at colonization do not appear to have re-
sulted at present in any great diminution in their numbers ; but as
pigs and goats, as well as cattle, cats, and dogs, are now established
in several of the islands, these can hardly fail ultimately to affect the
indigenous avifauna. As regards the Tortoises, the appearance of
mail in these islands has been very destructive. These animals in
some of the islands have been wholly extirpated ; and in all the large
islands old individuals have been killed off", leaving only smaller indi-
viduals to represent them.
The earlier writers on this archipelago make few allusions to the
Birds. Some of the larger sea-birds are sometimes mentioned, and
the Pigeon seems, from its tameness and from its excellence as food,
to have usually attracted attention ; but no collection of Birds was
made until Mr. Darwin visited the islands during the surveying-
voyage of H.M.S. ^Beagle’ in 1835. A collection of some extent
1875.]
THE GALAPAGOS AUCUIPELAGO.
271
was then formed ; and from the account given of it by Mr. Gould in
the Zoological Society’s ^ Proceedings/ and by Mr. Darwin in ‘ The
Zoology of the voyage of the ^Beagle/ we have the first introduction
to the Birds of the archipelago. Two other considerable collections
have been subsequently made — one by the officers of the Swedish
frigate ^ Eugenics/ and the other by Dr. Habel. A few specimens
were also obtained during the voyage of the French ship ‘ Venus/ as
well as a few by Capt. Kellett and Lieut. Wood in the * Herald ’ and
‘Pandora,’ I also suppose that Prof. Agassiz, during the ‘Hassler’
expedition, collected birds on these islands ; but of them, if they
exist, no account has ever yet been published.
Fifty-six species of Birds have been recorded as inhabitants of the
Galapagos archipelago ; of these about two thirds are peculiar to the
group ; the remainder are species of wide range and belong chiefly to
families of Sea-Birds and Waders.
The affinity of the Birds of the islands lies entirely with those of
the adjoining continent of South America, whether viewed as regards
families, genera, or species.
The distribution of the Birds in the different islands still requires
investigation. Few species, however, are restricted in their range to
one island; and further research will, I think, tend to show that, so
far as the Birds are concerned, hardly any indigenous bird will be
found ultimately to inhabit one islaud alone.
One singular feature is especially worthy of notice with respect to
the genus of Finches {Geospiza) which frequents the islands. I re-
fer to the remarkable variation observable in the size of these birds,
especially as regards their bills, Mr. Darwin was much struck with
this circumstance. Individual birds vary to such an extent that I
fully believe that a gradual series could be gathered to show that these
birds’ beaks vary from the size of that of a Hawfinch {Coccothrausfes)
to that of a Bunting {Emherizd).
Several species have been characterized from the different sizes of
bills of these birds ; but were the difference once shown to be capable
of being destroyed by the interposition of intermediate specimens, our
usual means of defining species would fail, and the result would compel
us to unite all under one specific denomination. As Dr, Habel’s notes,
however, rather tend than otherwise to show that individuals group
themselves to some extent with regard to their size, I have thought
it best to adhere for the present to the plan adopted by Mr. Gould,
and endeavour to differentiate the species described by him. In doing
so, however, I feel that I have assigned rather arbitrary specific cha-
racters, based on size alone, to some of the so-called species.
Under favourable circumstances for the maintenance of these birds,
coupled with a tendency to vary considerably as regards size, natural
selection seems to have acted with great laxity in eliminating inter-
mediate forms.
Lastly, I have drawn up a few suggestions to guide future
explorers, and have endeavoured to point out as to which islands our
knowledge of the avifauna is incomplete or totally wanting. The
large island of Albemarle remains practically unexplored. Nothing
272
DR. J. S. BOWERBANK ON
[Apr. 6,
is known of the birds of Narborough Island, though little can be ex-
pected here from the extreme barrenness of this island. Hood Island
offers a better prospect ; and Tower Island ought certainly to be visited.
Nor ought the smaller islets, such as Barrington Island and Duncan
Island, to be omitted when the collector is in search. of new ground.
The islands already explored are well worthy of further investigation.
Of the whole archipelago. Indefatigable Island is the only one where
a really extensive series of birds has been obtained, though Dr.
Habel’s collections from Bindloe and Abingdon islands are by no
means small.
' In conclusion, I would recommend any one visiting the Galapagos
to call at Cocos Island, in N. lat. 5° 33', long. 86° 58' W. At present
we only know of one land bird from this well-wooded and well-watered
islahd ; and that is a peculiar Cuckoo of an American genus, Coccyzus
ferrugineus. A collection made here cannot fail to be of high
interest.
Mr. Salvin’s Memoir will be printed entire in the Society’s ‘Trans-
actions.’
The following papers were read : —
1. A Monograph of the Siliceo-fibrous Sponges.
By J. S. Bowerbank, LL.D., F.B.S., F.Z.S., &e. — Part III.*
[ReceiTed March 12, 1875.]
(Plates XXXIX. & XL.)
Farrea Gassiott, Bowerbank.
Sponge cup-shaped, expansive, parietes very thin ; pedicel short.
Oscula, pores, and dermal membrane unknown. Skeleton siliceo-
fibrous ; fibres cylindrical, furnished more or less with short acutely
conical spines ; rete rectangulated ; areas mostly square ; central
canals large and very distinct, not always confluent, frequently two
in each fibre. Interstitial spicula rectangulated sexradiate ; radii
cylindrical, smooth, few in number. Sarcode, dried, dark amber-
brown.
Colour, in the dried state, brown ?
Hab. West Indies R.A^.).
Examined in the skeleton state.
The type specimen is 9 lines in height. The pedicel does not
exceed 2 lines. The cup is partially compressed ; it is 1 inch in its
greatest marginal diameter, and 8 lines in its smallest breadth.
I could not detect the slightest indication of either dermis or oscula.
The primary series of skeleton-fibres radiate from the basal portion
of the cup, the secondary ones having a circumferential direction at
about right angles to the primary ones ; they each appear to be as
nearly as possible of the same diameter, aud to have the central
canals and the spination of the fibres equally apportioned. There
* For Part II. see Proc. Zool. Soc. 1860, p. 323.
P Z.S.1875.P1.XXXK
P. Z. 3. 1875 . PL XL
4
Deanea virgultosa 1-2 . Farrea fistiilata 3 -4< . F. Ifevis 5 - 6
F.parasitica 7.
V\\V^estSiC*^ imp.
1875.]
SILICEU-FIBROXJS SPONGES.
273
are three or more layers of the skeleton-structure. The fibres of the
iaterior of the cup have the greatest number of spines upon them;
those of the outer surface appear to be nearly spineless. The spines
are acutely conical ; their greatest height rarely exceeds their basal
diameters. The fibres and the central canals within them both vary
to a considerable extent iu their diameter. One of the largest
fibres measured inch and one of the smallest inch in
diameter. The average of three that were measured was iucln
One of the largest canals measured inch in diameter ; and a very
small one in connexion with the large one was inch, and the
average inch in diameter. There does not appear to exist any
definite proportion between the fibre and its central canal, a large
canal frequently occurring in a small fibre, and a very slender one iu
a stout fibre. In their course through the skeleton they usually
coalesce at each angle of the rete ; but it not imfrequently occurs
that large fibres have two canals running parallel to each other, as if
each had originated at opposite angles of the rete ; and occasionally
one or both terminate in a spherical dilatation. A few of the inter-
stitial spicula fortunately remain entangled in the skeleton-rete.
They are small, rectangulated, sexradiate forms, with smooth cylin-
drical radii, and are all of about the same size. Some portions of
the skeleton-fibres were covered by a very thin layer of sarcode of a
bark-brown amber-colour.
The sponge was apparently a skeleton when brought up from the
bottom of the sea ; but although so many important characters arc
absent, those available are sufficiently striking to render its discrimi-
nation from other nearly allied species satisfactory.
I have named the species after Dr. Gassiot, through wdmsc
kindness I have had the opportunity of examining and describing
it. The specimens were dredged on the 22 nd July, 1872, lat.
I 40 8 " N., long, 77° 38" W., 800 to 1000 fathoms; and Dr. Gassiot
in his letter to me states, Reliance cau be placed on statement of
locality, depth &c., as the specimens were put into bottles and
marked by CapL Hunter, who is a most energetic officer and careful
observer.
Farrea pocilluim, Bowerbank.
Sponge cup-shaped, contracted ; pedicel short ; parietes thin.
Oscula, pores, and dermal membrane unknown. Skeleton siliceo-
fibrous ; fibres cylindrical, furnished more or less with short acutely
conical spines ; rete more or less rectangulated, rather irregular;
central canal very slender, often terminating abruptly in a ceecoid
manner. Internal defensive organs rectangulated sexradiate, rather
large, based on the sides of the fibres ; radii attenuated, abundantly
spinous, and also furnished rather abundantly with rectangulated
sexradiate spicula, small and slender ; radii attenuating, incipiently
spinous. Sarcode dark and opaque.
Colour, in the dried state, very faint rose-pink.
Hab. West-Indian seas Hunter^ Ti.iV.).
Examined in the dried state.
Proc. Zool. Soc. — 1875, No. XVIII.
IS
274
DR. J. S. BOWERBANK ON
[Apr. G,
I am indebted to my late friend Mr. Henry Deane for two speci-
mens of this interesting species ; neither of them exceeds 8 lines in
height and 5 in greatest diameter. From their form and other
external characters they might readily have been mistaken for
specimens of Farrea gassioti ; but a microscopical examination
readily separates them from that species. As was the case with F.
gassioti, the characters derivable from the dermis, oseiila, and pores
were not available; so that the discrimination of the species was in a
great measure dependent on the structural peculiarities of the ske-
leton ; and the resemblance of the two species in size, form, and mode
of arrangement of the spicula is very close ; but they differ very
strikingly in the characters afforded by the central canals of the ske-
leton-structure. In those of P. gassioti, when examined beneath the
microscope in Canada balsam with a power of 108 linear, they are
strikingly large and distinct, while in F. pocillum, although the
fibres of the two species are as nearly as possible of the same size,
they are remarkably slender, and in some cases nearly obsolete ; and
this was the case in portions taken from both of the specimens in my
possession. These distinctive characters are quite sufficient to
separate the two species ; but there are fortunately others that aid
materially ill their discrimination. Thus in F, pocillum there are
numerous internal defensive organs of a rectangular sexradiate
form, based on the sides of the skeleton, and projected into the areas
of the rete. These organs are comparatively large and strong; and
are abundantly furnished with large conical spines. Sometimes the
primary central portion of these organs is destitute of the four
lateral radii ; and occasionally the lateral radii are doubled in number,
a second set of them being projected beyond the first ones. In
addition to these internal defensive organs there are numerous unat-
tached rectangular sexradiate spicula, occasionally grouped together
in considerable numbers on the areas of the skeleton-rete. These
spicula are very distinct from those organs of the same form which
are based upon the skeleton-fibre ; they are very much smaller, and
their radii are slender and usually spineless. All are alike acutely
terminated, and have evidently never been based upon the skeleton-
fibres, as the organs first described always are. The presence of
these organs in the one species and their apparent complete absence
in the other strongly confirms the propriety of their separation, not-
withstanding the close resemblance they bear to each other in
external form.
The specimens were dredged July 22, 18/2, in lat. 14° 8' N.,
long. 77° 38^ W., 800 to 1000 fathoms, by Capt. Hunter, R.N.
Deanea, Bowerbank.
Skeleton siliceo-fibrous. Fibres canaliculated ; canals continnous.
Rete symmetrical ; areas rotulate, confluent.
This genus is intermediate between Iphiteon of Valenciennes and
Farrea, The skeleton has the confluent rotulate structure of the
former, but differs from it in having the fibres distinctly canalicu-
lated. It agrees with the latter genus in the canaliculation of the
SILICEO-FIBROUS SPONGES.
1875.]
275
skeleton. fibre, but it differs essentially from it in the form of its
reticular arrangement.
I have named the genus after my late friend Mr. Henry Deane,
to whom I am indebted for ray knowledge of the sponge.
Deane.v virgultosa, Bowerbank.
Sponge sessile (?), virgiiltose, solid, irregularly cylindrical. Surface
even. Oscula, pores, and dermis unknown. Skeleton symmetrical ;
fibre cylindrical ; central canals large and very distinct.
Colour, in the dried state, amber-brown,
Hab. West-Indian seas ?
Examined in the skeleton condition.
All that remains of this interesting sponge is unfortunately its
well-washed skeleton, so that little more can be said of it than what
apertains to its generic characters ; but these are fortunately very
distinctive. The specimen is 1| inch long, and of an average
diameter of about 2 lines. Which has been its basal end cannot be
determined, as both are broken terminations. The substance of the
sponge is very compact, there being no central cavity. There are
no iudications on its surface of oscules, and not the slightest remains
of either dermal membrane or sarcode.
When a section of the sponge is made at right angles to its long
axis, mounted in Canada balsam aud viewed with a power of 1 00
linear, its structure is beautifully displayed. Its singular confluent
rotulate rete is as regular as that of Iphiteoriy described and figured
in the ^Proceedings^ of this Society for May 1869, p. 323, pi. xxi.
figs. 1 & 2. No other form of structure occurs in the skeleton ;
and whether we view a transverse section, a longitudinal one, or
the surface of the sponge, the same rotulate structure is presented
to the eye.
The canaliculated structure is very strongly produced. The canals
radiate from the axis of each rotulum, and usually appear to be con-
tinuous through the whole of the skeleton-structure ; occasionally,
but not frequently, a single ray will be entirely destitute of the
central canal ; but this is the exception, not the rule. The skeleton-
fibres vary in diameter from inch to I but the general
average is about inch. The central canals are large in pro-
portion to the size of the fibres ; their range in diameter is from
to inch, but their average diameter is about
inch. They are not always in proportion to the size of the fibre, the
largest canals being frequently in the smallest fibres.
Since the above description was written I have received a small
fragment of another specimen of the sponge. It is a piece of a
similar small cylindrical mass, about 3 lines in length and rather less
in its diameter. In this specimen there are remains of sarcode thinly
coating some of the skeleton-fibres ; and in many of them the canals
are lined with a sarcodous membrane of a dark amber-brown colour,
a strong evidence that the sponge was in a living state when taken.
No spicula of any description could be detected in any part of the
IS*
276
DR. J. S. BOWERBANK ON
[Apr. 6,
specimen. The confluent rotulate form of skeleton-structure is not
confined to the siliceo-fibrous sponges ; it also occurs in the dermis
of a rare British sponge, Desmacidon rotalis. In this case it does
not occur in the internal skeleton of the sponge, but in the reticulated
dermis only. I have figured this beautiful dermal tissue in vol. iii.
pi. xc. fig. 9, ‘Monograph of the British Spongiadae.’
The specimen of Deanea virgultosa figured was presented to me by
my late friend Mr. II. Deane, along with those of Farrea gassioti
and pocillum ; and I presume it is from the same locality as those
s^DCcies.
Farrea fistulata, Bowerbank.
Sponge fistulous, orifices both terminal and lateral, very large,
parietes thin. Surfaces, exterior and interior, even, but rough to the
touch, each abundantly armed with a single series of harrow-like
teeth, based on the angles of the skeleton-tissues, and projected
outwardly from their respective surfaces. Oscula and pores un-
known. Dermal membrane thin, abundantly spiculous ; tension-
spicula acerate, variable in size, rather numerous ; retentive spicula
simple and contort, bihamate, numerous, dispersed. Skeleton-fibre
cylindrical, smooth and even ; canals large and very distinct ; rete
symmetrically quadrangular, areas usually square. Internal de-
fensive spicula attenuato-acuate, basally spined, based on the skele-
ton-fibres, projected at about right angles into the areas of the rete.
Sarcode dark amber-colour, thinly coating the skeleton-structures.
Colour, dried state, dark amber-brown.
Ilab. West-Iudian seas ?
Examined in the dried state.
This remarkable sponge consists of a single thin stratum of skele-
ton-tissue in the form of a compound pipe about four hues in dia-
meter. It has all the appearance of being only a portion of a more
perfect specimen. It is but an inch in length, but in that short
space it has six open terminations of what has apparently been as
many ramifications of its fistulous structure ; and none of these
orifices have a natural or an even margin. The general surface of
the specimen is even, and no indications are apparent of either oscula
or pores. The dermal membrane is in an excellent state of preserva-
tion on the surface of the sponge ; and from its present condition it
was evidently in a living state when taken. It is a thin translucent
structure, abundantly spiculous. The tension-spicula are slender
and acerate, not very numerous ; they are variable in size and irregu-
larly disposed on the surface of the membrane. The bihamate
retentive spicula are rather numerously dispersed on the membrane;
they are slender and very equable in size. The skeleton is a remark-
ably beautiful structure. The fibre is perfectly smooth, very equable
in its diameter, and it is arranged as nearly as possible in a regular
quadrangular network. The central canals are moderately large
and very distinct, and are as equable in their diameter and mode of
distribution as the rete of the skeleton is. The thin stratum of
1875.]
SILICEO-FIBROUS SPONGES.
277
skeleton-structure appears to consist of two and sometimes three
layers of this beautif^ul network. The outer and the inner layers are
powerfully armed by a single series of stout harrow-like teeth pro-
jected from the angles of the network at right angles to the surface ;
and each of these teeth is furnished with numerous imbricated scales,
like the similar organs in Farrea occa, described in the ‘ Proceed-
ings of the Zoological Society of London,’ for May 13, 18G9, p. 339.
These organs in the species under consideration differ from those in
F. occa in being longer and more slender in their proportions. If
the specimen be e-Kamined by direct light with a j)Ower of 50 linear,
these structures are exhibited in a very beautiful manner, projecting
outwardly from the angles of the dermal layer of the quadrangular
network at right angles to its surface, and from the internal skeleton-
layer in like manner into the interior cavity of the sponge, while the
intermediate layer or layers of the skeleton are entirely destitute of
these organs; but in place of them they are abundantly furnished
with attenuato-acuate entirely spined internal defensive spicula,
which are based on the sides ot the skeleton-fibres, aud are projected
at various angles into the areas of the rete. These internal defen-
sive spicula are very numerous where the fibre is well coated with
the dark amber-coloured sarcode ; but when the sarcode is absent
not a single spiculum is to be seen on the fibres. The skeleton-
fibres of the interior surface do not appear to be furnished with in-
ternal defensive spicula ; but those of the outer and intermediate
layers are abundantly furnished with them. These spieula vary to
a considerable extent in size, the longer being frequently twice the
length of the shorter ones. The basal half of both is abundantly
spinous, while the distal half is usually entirely spineless. The spines
are short and acutely conical. I could not detect any interstitial
membranes ; but a few large acerate spicula were observed in the in-
terstitial spaces ; but whether they belonged to the sponge or were
adventitious I could not determine, as several other forms of spicula
were observed on both the outer and the inner surfaces of the sponge.
On examining the interior of the sponge with a lens of two inches
focus through one of the large terminal orifices I observed a small
patch of flocculent-looking sponge-tissue ; and on removing a portion
of this and mounting it in Canada balsam, it proved to be a very
young Hymedesmia johnsonia in an excellent state of preservation,
with numerous specimens of that remarkable form of spiculum, the
trenchant contort bihamate, dispersed among the acerate skeleton-
spicula of that sponge, aud closely resembling the portion of the type
specimen represented in vol. i. plate xviii. fig. 293, ‘Monograph of
British Spongiadse.’ The occurrence of this well characterized
sponge parasitical within the Farrea is a remarkable circumstance,
and it seems to indicate that the open tubular structure of that sponge
is probably its normal condition. Beside Hymedesmia johnsonia,
naturally parasitical on its inner surface, there were two other small
groups of sponge-spicula that were evidently adventitious. One
consisted of numerous short entirely spined cylindrical spicula dis-
tributed irregularly over the fibres of three or four areas of the skele-
278
DR. J. S. BOWERBANK ON
[Apr. 6,
ton of ih^Farrea. The other groups consisted of two small densely
compacted masses of very minute cylindro-stellate spicula with
acutely conical radii : one of these groups just filled a skeleton-area ;
the other, of a similar size, was not entangled in the skeleton-struc-
ture, but adherent to it externally ; and within the little mass were a
few spiculated biternate spicula, like those found in Farrea occa,
figured in vol. i. plate ix. fig. 199, "Monograph of British Spon-
giadse.’ A few minute anchorate spicula of different forms were
also observed among the skeleton-fibres. These occurrences would
seem to indicate that the locality whence this sponge was obtained
would be a very prolific ground for scientific dredging. I received
this sponge from my late friend Mr. H. Deane, with the specimens
of Farrea gassioti ViX\& pocillum ; and I therefore presume it is from
a West-Indian locality.
Farrea l^evis, Bowerbank.
Sponge-mass unknown. Dermis furnished with a quadrilateral
siliceo-fibrous network. Rete armed at the angles oppositely exter-
nally and internally with smooth elongate-conical attenuated spicular
defences. Fibre smooth and spineless ; central canals large and very
distinct, confluent at the angles, frequently two, rarely three, in
each fibre. Dermal membrame thin, aspiculous. Sarcode amber-
brown.
Colour, in the dried state, brown ?
Hab. West-Indian seas ?
Ex«amined in the dried state.
I am indebted to my friend Mr. Henry Lee for my knowledge of
this species. He found it on some sand dredged up by Mr, Marshall
Hall during his voyage in the ‘ Norna.’ The sand was preserved
by Mr, W. Saville Kent, and was ])resented by him to my friend.
Mr. Lee sent me the specimen for examination. It is a fragment of
a very fragile tubular sponge, which consists of only one layer of
siliceo-fibrous tissue. It is five lines in length, and does not exceed
three lines in diameter. The form of the fibres and their mode of
arrangement very closely resemble those of the dermal tissue of
Farrea occa ; but they differ from those of that species in being
smooth and quite destitute of spines, and also in being furnished
abundantly with central canals. The conical spicular external de-
fences at tlie angles of the rete differ also from those of F. occay as,
instead of being imbricated as in that species, they are quite smooth
and each is furnished with a well-developed central canal. The
canals in the fibres of the rete form a very prominent feature in this
sponge ; they are large and wtII developed, and are confluent at
the angles of the network. There are frequently two in each fibre,
one appearing to emanate at each end ; when they meet they do not
unite, but run parallel to each other to their opposite angles.
The dermal membrane is preserved in a few of the areas of the
network. It is thin and transparent, and is well coated with sarcode,
but I could not detect a single spiculum in any part of it. The
1875 .]
SILICEO-FIBROUS SPONGES.
279
smoothness of the skeleton and the well-developed system of canals
in the fibres at once distinguish this species from either F. occa
or F. spinulenta. It is remarkable that the sponge appears to con-
sist of a single layer only, as I could not find the slightest trace of
any other siliceo-fibrous structure on any part of the specimen.
Mr. Saville Kent has evidently mistaken this species for Far-
rea occa in the desciiption he gives of that species in the ^ Micro-
scopical Journal^ for Nov. 1870, p. 248, plate Ixiv. figs. 12-18^
and he has correctly figured the central canals in the dermal net-
work of his specimen (fig. 13), whereas in the corresponding organs
of Farrea occa no such canals are visible. The description of the
sponge represented in the same plate by fig. 12 is quite in accord-
ance with the small fragment of the species F. Icevis that I re-
ceived from Mr. Lee. Mr. Kent writes, The skeleton of this
sponge is composed of a series of infundibular netted tubuli branch-
ing out from one another and occasionally coalescing.” The branch-
ing fistular form represented by Mr. Kent in fig. 12, plate Ixiv.
‘Microscopical Journal" for Nov. 1870, occurs also in F. tudulata,
very much in the shape represented by Mr. Kent; but the other
specific characters differ to a very considerable extent from those of
F. Icevis. I received this sponge from my late friend Mr. H.
Dcaiie, along with the specimens of Farrea ffassioti and iwcillum ;
and I presume it is from the same locality as those species.
Farrea parasitica.
Sponge parasitic, coating. Surface irregular ? Oscula, pores,
and dermal membrane unknown. Skeleton-rete irregular ; fibres
depressed, occasionally confluent, very irregular in breadth ; canals
distinct, variable in diameter, not always confluent, but usually so.
Colour translucent as glass.
Hab. West Indies {Captain Hunter ^ 72. iV.).
Examined in the skeleton state.
During the course of my examination of the beautiful little speci-
men of Farrea gassioti, I observed on the inner surface of the sponge
several small thin patches of siliceo-fibrous tissue, very much finer
in structure than the skeleton of the sponge to which they were
attached. On removing small portions of these tissues and mount-
ing them in Canada balsam I found them to be strikingly different
in all their specific characters from the sponge on which they re-
posed, and especially so in the size of their skeleton-fibres — the
average diameter of those of F. gassioti being inch, while those
of F. parasitica was y^-g-inch ; and the canals in the former species
averaged inch in diameter, while in the latter one their average
was These discrepancies, if there were none other, di-
stinctly separate them as species, although iu such close contact in
their natural condition. I could not, with a power of 100 linear,
detect any indications of a natural dermal surface, nor could I by
any means find portions of dermal or interstitial membranes or of
sarcode ; our sole dependence, therefore, is upon the structural pecu-
280 DR, BOWERBANK ON SILICEO-Fl BROUS SPONGES. [Apr. 6,
liarities of the skeleton ; and in these fortunately there are very
sufficient distinctive characters to assist us in the description of the
species. In some of the little patches of this parasitical sponge
there are several layers of the skeleton-structure, while in other cases
it spreads like a single network over the surface of the sponge upon
which it is parasitical.
There is no definite arrangement in the skeleton-rete, and the
areas assume a great variety of forms. The skeleton-fibre is always
more or less depressed ; and in some cases two or more fibres coalesce,
forming small broad plates of siliceous structure in which two or
three canals may be seen running in parallel lines. The fibres in
their normal condition vary to a considerable extent in their diameter :
the largest measured was inch, whilst the smallest was ^j/-^^inch
in diameter; the average diameter of four measured was i
The central canals of the fibres also vary in their diameter ; the
largest \vas ^ ^ inch, and the smallest diameter.
Their course through the fibres is not always continuous; and fre-
quent cases occur in which they terminate abruptly before reaching
the angle of the network towards which they are progressing.
The specimen described is the only 'one I have yet seen ; but it is
probable that it will be found parasitical on other species of siliceo-
librous sponges beside Farrea gas&ioti.
The locality is the same as that of F, gassiotiy lat. 14° 8' N.,
long. 77° 38^ W., in 800 to 1000 fathoms.
EXPLAJ!^ATION OF THE PLATES.
Plate XXXIX.
Fig. T. Farrea gat>sioU, natural size.
2. A small jDortion of the outer surface of the skeleton of F, gassioii from
the distal margin of the specimen represented by fig. 1, x30 linear.
3. A small portion of the piece of the skeleton represented by fig. 2, ex-
hibiting the mode of the canaliculation of the fibre of the skeleton,
X 80 linear.
4 & 5. Two specimens of Farrea 'pocillum^ natural size.
6. A portion of the skeleton of F.pocilhan from the specimen represented by
fig. 5, exhibiting the more or less irregular mode of its reticulation,
X 30 linear.
7. A small piece of the skeleton of the sj3ecimen represented by fig. 4,
exhibiting the spination of the skeleton-fibres and the numerous rec-
tangiilated sexradiate defensive organs in situ^ x 80 linear.
8. One of the rectangulated sexradiate defensive organs, exhibiting the
mode of its spination, X 150 linear.
Plate XL.
Fig. 1 represents a specimen of Dcanea virgultosa^ natural size.
2. A portion of the skeleton of the specimen represented by fig. 1, exhibit-
ing the rotulate mode of arrangement of the skeleton-rete and the
large central canals within the fibre, X 36 linear.
3. Farrea fistu lata, natural size.
4. A small piece of the skeleton of the specimen represented by fig. 3,
exhibiting the quadrangular form of t)ie rete and their large central
canals, X 36 linear.
5. A portion of a specimen of Farrea Icrvis, natural size.
6. A fragment of the specimen represented by fig. 5, exhibiting the form of
1875.]
DR. J. S, BOWERBANK ON THE SPONGIAD^.
281
the dermal rete with its central canals, and the smooth elongate-conical
defensive organs, X 36 linear.
Fig. 7. A small portion of the siliceo -fibrous skeleton of Farrea parasitica,
X 80 linear.
2. Contributions to a General History of the Spongiad<s.
By J. S. Bowerbank, LL.D., F.R.S.^ &e. — Part VII.
[Received March 12, 1875,]
When my friend Commodore Parish went out to China to take
the command at Hong Kong, he kindly promised to render me any
assistance in his power in the collection of Sponges and other speci-
mens of natural history ; and I am pleased to say he has performed
his promise in a most effective and liberal manner. By far the
greater number of specimens of Sponges sent home to England are
so carefully and effectually washed instead of being dried immedi-
ately in the condition in which they come from the sea, that the
greater portion of their most valuable specific characters are com-
pletely destroyed. This destructive process has been carefully
avoided in the preservation of the specimens which form the subjects
of the present communication ; and the descriptions of these speci-
mens are the more valuable to science as they lead us to the
conclusion that the species at that distant portion of the earth are
in reality very closely allied in their generic and other anatomical
characters to those of our Northern European seas.
Microciona tuberosa, Bowerbank.
Sponge massive, sessile, tuberous; tuberous projections corrugated,
minutely spinous, more or less fistulous. Oscula simple, small,
dispersed. Pores inconspicuous. Dermal membrane pellucid, spi-
culous ; teusion-spicula acuate, slender, dispersed, rather few in
number. Skeleton-columns rather stout, anastomosing, forming a
coarse, open, and somewhat complicated rete; skeleton-spicula acuate,
rather long and slender ; internal defensive spicula attenuato-acuate,
small, entirely spinous. Interstitial membranes spiculous ; tension-
spicula slender, acuate, few in number.
Colour, ill the dried state, dull pale green.
Hab. Straits of Malacca {Commodore Parish^ iJ.iV.).
Examined in the dried state.
This very remarkable sponge was sent to me by my friend Com-
modore Parish with several other interesting and valuable specimens
collected in the Straits of Malacca. It is based on the surface of
another species of sponge, a unispiculous Halichondria, which it
almost entirely covers, and with which it is so intimately incorporated,
and so closely resembles it in colour, as to render it very difficult to
discriminate the two without a microscopical examination of their
structures. Its external form is singular and very characteristic.
It is 2i inches long, H broad, 1| inch in height; and its external
282 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD.E. [Apr. 6 ,
surface is entirely composed of tuberous projections, the surfaces of
which are minutely corrugated. They vary from a 5 to i an inch in
height, and in diameter from 2 to 4 or 5 lines. Their distal termi-
nations are slightly convex or nearly flat, with a simple orifice
frequently on the summit, and when in this condition they are more
or less fistulous. The oscula are simple perforations, seldom exceed-
ing the size of one of the skeleton-areas. The dermal membrane is
pellucid. It is rather sparingly furnished with slender acuate tension-
spicula, which are of the same form as those of the skeleton columns,
but rather shorter and more slender ; and intermixed with the
tension-spicula there are numerous minute grains of sand and other
extraneous matters adherent to the outer surface of the membrane.
The skeleton in this species is more complicated in its structure
than it is in the greater number of the known species of the genus,
the skeleton-columns anastomosing more frequently and more
regularly than is usual ; so that the skeleton assumes the form of a
rudely constructed reticulation. The skeleton-columns are stout
and strong, abounding in keratode, in which their long, slender, acuate
spicula are somewhat loosely distributed ; and along with them there
are frequently minute grains of extraneous matter imbedded. The
columns are abundantly supplied with internal defensive, attenuato-
acuate, entirely spined spicula; they are projected at nearly equal
distances and at right angles to the surface into the interstitial spaces,
so as to present an exceedingly formidable series of weapons of de-
fence against the attacks of any intrusive annelids or other enemies.
These defensive spicula require a linear power of about 300 to
render their forms and spination distinctly to the eye.
The interstitial membranes are furnished with a few tension-spicula
and extraneous grains of sand in a manner very similar to that of
the dermal membrane. The spicula of this species have their
nearest alliance in form to those of our British species M.fallax ;
but the structural characters of the sponge in other respects are
very strikingly different.
In the spicula prepared by boiling in nitric acid and mounting in
Canada balsam there were numerous adventitious forms of spicula,
which the peculiarities of the structure of this sponge is especially
liable to collect and retain ; but of these very few, comparatively,
could be detected on the insterstitial membranes of the sponge.
Hymeraphia spinularia, Bowerbank.
Sponge coating, very thin. Surface even, strongly hispid. Oscula
simple, minute, dispersed. Pores inconspicuous. Dermal membrane
pellucid, sparingly spiculous ; spicula same as those of the skeleton.
Skeleton and external defensive spicula subfusiformi-spinulate,
long and rather slender, very numerous. Internal defensive spicula
subfusiformi-spinulate, comparatively short and stout, numerous.
Colour, in the dried state, light ochreous yellow.
Hab, Coast of Corea (Commodore Paris/i, R.N.).
Examined in the dried state.
18/5.] DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIADiE. 283
This sponge is parasitical on the shell of a large specimen of
Spondylus spathuliferus (?), which measures from the hinge to the
front of the shell nearly 3 inches. It completely covers every part
of the shell and all its spines, many of which exceed 1 inch in length ;
and in no part does it appear to exceed in thickness a stout sheet of
paper. The surface is abundantly but minutely hispid by the pro-
jection of the skeleton-spicula through the dermal membrane for
about half their entire length, thus performing the offices of external
defensive spicula as well as those of the skeleton. The oscula are
simple orifices, so minute as not to be readily detected even with the
aid of a lens of 2 inches focus. In the specimen under description
there are appearances very liable to deceive an observer in search of
these organs, as they assume a form very likely to deceive the eye,
that of little conical elevations terminating in small circular orifices.
These fallacious appearances are thus produced. Before the shell
was covered by the sponge a considerable number of small Balani
had built upon its upper valve and also upon some of the spines ;
and these shell- parasites have become so completely covered by the
sponge as to leave only the terminal orifice of each visible, simula-
ting in a remarkable manner what might readily be mistaken for the
oscula of the sponge. The dermal membrane is pellucid ; it is
situated about midway between the bases of the skeleton-spicula
and their apices ; and a few spicula of the same size and form as
those of the skeleton are distributed on its surface. The skeleton-
spicula all spring from the basal membrane of the sponge, and are
projected through the dermal one for about half their lengths : they
vary to some extent in length; a fully developed one measured ^inch
in length ; and as they pass for about half their length through the
substance of the sponge, its entire thickness will be about Yh'o ^ch.
The skeleton-spicula are all more or less fusiform, and in many of
them the spinulate base is very slightly produced ; their greatest
diameter is inch.
The internal defensive spicula all spring from the basal membrane :
their average length is their diameter is rather less
than that of the skeleton-spicula ; some of the largest of them reach
very nearly to the inner surface of the dermal membrane.
This species is closely allied to the British Hymeraphia simplex ;
but it differs from it in having the skeleton-spicula much more
slender and delicate, and in their fusiform shape, and also by the total
absence of attenuato-spinulate incipiently spinous defensive spicula.
Baphiodesma PARiSHii, Bowerbauk.
Sponge sessile, coating thinly, even, minutely hispid; spicula acuate,
same as those of the skeleton, visibly reticulated. Oscula simple,
dispersed, small, rather few in number. Pores inconspicuous. Der-
mal membrane abundantly spiculous, reticulated ; rete multispicu-
lous, strongly developed ; areas rather irregular in form, but nearly
equal iu size ; spicula of rete acuate, same size and form as those of
the skeleton ; tension-spicula biclavate cylindrical, very slender,
dispersed or loosely fasciculated, and tricurvate acerate, small and
284 DR. J. S. nOWERBANK ON THE SPONGIAD^. [Apr. (J,
very slender. Retentive spicula ineqiiidentato-palmate anchorate,
congregated in circular groups or dispersed, large and strong ; and
very minute palmatodnequianchorate, dispersed ; also very minute,
bidentatc, equianchorate, dispersed ; and also bidentate, equiau-
chorate, rather large and stout, few in number ; also bihamate
simple and contort large and strong, and the same form very
minute and slender. Skeleton-fasciculi more or less multispi-
culous ; bases and apices of the component spicula coincident,
irregularly disposed ; spicula acuate, stout, moderately long ; basal
membrane stout, somewhat coriaceous, abundantly armed with atten-
nato-acuate entirely spined internal defensive spicula; interstitial
membranes spicnlous ; spicula same as those of the dermal membrane,
rather sparingly dispersed.
Colour dull cream-white in the dried state.
Hab, Straits of Malacca {Commodore Parish^ fi.iV.).
Examined in the dried state.
I received six specimens of this very interesting sponge from my
friend Commodore Parish, who obtained them from the Straits of
Malacca. The largest measured 3^ inches in length by 1| broad,
and its greatest thickness does not exceed about J of an inch.
It entirely covers a mass of Cellepora about a | of an inch in thick-
ness. The surface appears smooth to the eye, but it is really
minutely hispid. The hispidatiou is produced by the projection of
about half the length of the spicula of skeleton-fasciculi ; the distal
ends of each of them separate divergingly, forming an infinite
number of minute external defensive groups ; as the amount of their
projection does not exceed inch, this character is only to be ob-
served in sections at right angles to the surface mounted in Canada
balsam. This radiating expansion of the skeleton-fasciculi at the
surface of the sponge, so as to form an efficient system of external
defence, is on the same principle as the expansion of the distal ter-
minations of the primary fibres of the skeleton of many species of
the genus Isodictya, thus exhibiting in a very different mode of the
construction of the skeleton the same economic design in the pro-
duction of a series of organs of external defence. In other genera
where this beautiful mode of adaptation is inapplicable, especial
systems of spicula are provided to achieve the necessary defences of
the dermal surface.
The dermal membrane and the interstitial tissues are remarkably
rich in defensive and retentive spicula ; and I have never found in
any other sponge so great a number of forms and so much variety of
size as in this species. The dermal rete is very stronglj^ and com-
pactly constructed ; but the spicula composing it have not their ter-
minations coincident as in the skeleton-fasciculi. Both forms of
tension-spicula are small and slender. The l)iclavate cylindrical ones
are length and xttwo' diameter ; the greater
number of them are collected into fasciculi containing from five to
eight or nine spicula ; and others are singly disposed among the rest
of the spicula. The fasciculi have no especial mode of distribution.
1875.] DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIADAS. 285
The tricurvate acerate tension-spicula are also very small and slender ;
one of the largest of them measured -3^ inch in length : the curves
of these spicula are not very strongly produced, and some of them
exhibit but faint traces of curvature ; they are not very numerous.
The retentive spicula are especially remarkable for the great variety
of their size and form. The largest of the retentive spicula, the
inequidentato-palmate anchorate ones, are congregated in rosette-
shaped groups, a few only appearing singly located. The groups of
these spicula so characteristic of the genus Itaphiodesyna are not
very numerous, nor do they contain so many spicula as those we
observe in some other species of the genus ; the usual number is
about eight or ten in each. They are situated on the basal mem-
brane as well as on the inner surface of the dermal one, just as simi-
lar groups of such spicula are dispersed on the inner surface of our
British species R. Vmgua, in which they are frequently crowded
together in considerable numbers. The spicula in the species in
course of description are strongly produced ; an average-sized one
measured inch in length, and the breadth of the broad spatulate
distal end was y^rVo inch. These dimensions contrast strongly with
those of the numerous small inequipalmate anchorate ones dispersed
on the surface of the membranes, the average length of which is yjVs
inch ; and the contrast is still greater with the very minute palmato-
equianchorate ones, two of which measured respectively
3 ,5^ inch in length ; so that a considerable number of the latter ones
might be shovelled up as in a scoop by one of the large form of these
spicula which compose the large rosette-like groups. One of the
stout bidentate equianchorate spicula measured inch in length. A
similar difference in size occurs between the two sorts of bihamate
spicula. The larger of the two measured inch in length, with
greatest diameter of the shaft 3 inch, while the length of one of
the smaller description of this form was ioch.
The fasciculation of the skeleton is very variable ; some of the
bundles contain numerous spicula, while others consist of two or
three only ; and the mode of disposition of the fasciculi is also very
irregular. The spicula in all the bundles appear to have their bases
and apices coincident. The length of an average-sized skeleton-
spiculum is inch, and the diameter i^ch.
The basal membrane is abundantly armed with numerous attenuato-
acuate entirely spined internal defensive spicula projected at right
angles to its inner surface. In the basal portion of the sponge a
thin stem of a Tubularia was imbedded ; and this was closely sur-
rounded by basal membrane, from all parts of which numerous
internal defensive spicula were projected. This curious habit of the
sponge to surround included extraneous matters with membrane, and
then to project defensive spicula from their surfaces, I have several
times observed in some of our British sponges.
On the surface of another sponge from the same locality I found
a very young specimen of the sponge under description not exceed-
ing a y of an inch in diameter aud as thin as a piece of paper. The
dermal membrane was in a fully developed condition ; the basal
286 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^. [Apr. 6,
membrane was present as a very thin film ; and the skeleton was
indicated by a few straggling spicula only ; so that in this state the
specimen might have been readily mistaken for a Hymedesmia.
I have named this remarkably interesting species after my good
friend Commodore Parish, to whom I am indebted for it and many
other interesting sponges, and also for numerous other interesting
and valuable specimens of natural history.
Halichondria elegantia, Bowerbank.
Sponge massive, sessile. Surface variable but smooth, or but
slightly rugose. Oscula simple, dispersed. Pores inconspicuous.
Dermal membrane pellucid, in parts slightly coriaceous, furnished
with a rather irregular unispiculous network of short acerate spicula,
of the same form and size as those of the skeleton, and also with
numerous simple and contort hihamate retentive spicula. Skeleton-
rete rarely more than unispiculous, somewhat irregular ; spicula
acerate, rather short and stout. Interstitial membranes furnished
rather abundantly with very minute simple and contort retentive
spicula.
Colour, in the dried state, pallid green.
Hab. Straits of ]\Ialacca {Commodore Parish, R.N.).
Examined in the dried state.
I received this interesting and elegantly constructed species of
Halichondria from my friend Commodore Parish, who obtained it
from the Straits of ISIalacca. The sponge is, iii a great measure,
covered by the specimen of JSIicrociona tuberosa described in this
paper. Its length is about 2^ inches, and its breadth about 1^ inch.
The dermal membrane is smooth and pellucid, and it is furnished
with a beautiful uuispiculous rete, the areas of which are somewhat
unsymmetrical. The reticulated structure of the skeleton accords
very closely with that of the dermis : it is mostly unispiculous, but
occasionally it is hi- or trispiculous, and is characterized by the same
irregularities in the reticulation that exist in the dermal structure,
so that the whole structure is light and elegant. The form and size
of the spicula are the same in all parts of the sponge ; they are
rather short and stout. The retentive spicula of the dermal and
interstitial membranes are especially characteristic of the species ;
they are rather abundantly distributed on some parts of those tissues
and but sparingly so on others, and they are so minute as to require
a power of about 400 linear to render them distinctly to the eye.
The nearest allied species to this sponge is our British Halichon-
dria couchii. In size and external form they are very different from
each other ; but structurally, as regards the dermal and skeleton-
tissues, they so closely resemble each other as to render it very
difficult to separate them. Fortunately the abundance of hihamate
retentive spicula in H. elegantia and their complete absence in
H. couchii renders the discrimination of the two species easy and
certain.
1875 .] DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^. 28 /
IIalichondria aspera, Bowerbank.
Sponge massive, sessile; surface uneven and very rugged. Oscula
simple, large and numerous, dispersed. Dermal membrane pellucid,
abundantly spiculous ; tension-spicula biclavate cylindrical, loosely
fasciculated; and long and slender acerate,. dispersed ; retentive
spicula bidentate equianchorate, stout and comparatively large, few
in number; and the same form very minute and rather numerous;
also bihamate, comparatively large and strong, few in number; and
the same form very minute and slender and much more numerous.
Skeleton-rete more or less multispiculous, rather regular ; spicula
short and stout, acuate, occasionally subflecto-acuate. Interstitial
membranes sparingly furnished with the same tension- and retentive
spicula as the dermal membrane.
Colour, in the dried state, pallid green.
Hab. Straits of Malacca (Commodore Parish),
Examined in the dried state.
I received this sponge among others from my friend Commodore
Parish, who obtained it from the Straits of Malacca. It is 2|
inches long by 2 in breadth ; and the thickness is rather more than
an inch. Its form is very irregular, and its surface exceedingly
rugged and uneven, abounding in minute ridges and asperities, so
much 30 that it is difficult at the first sight to distinguish the oscula.
The dermal membrane is abundantly furnished with spicula. There
are two distinct forms of the tension ones ; the most abundant of
the two are the biclavated cylindrical ones, which are usually gathered
together in loosely formed fasciculi of from two or three to six or
eight ; and a few of them are dispersed singly among' the others.
The fasciculi are disposed without any approximation to order.
The second form of tension-spiculum is very slender acerate or
fusiformi-acerate ; they are longer than the biclavated cylindrical
ones, but less in their greatest diameter, and they are distributed
singly in considerable number among the others. The occurrence
of two distinct forms of tension-spicula and two different modes of
their distribution is very rarely seen in the dermal membrane of the
same sponge, and thus it is very characteristic of the species. The
retentive spicula are also very- remarkable in this species. There
are two distinct sorts of bidentate equianchorate ones, and also of
bihamate spicula. The largest sort of bidentate equianchorate ernes
are more than twice the size of the smaller anchorate ones ; compara-
tively they are stout and strong ; but they are vOry few in number,
while the smaller ones are comparatively numerous. A full-sized
large one measured inch in length, while the average length of
smaller ones was inch in length. The same difference in size
exists between the two sorts of bihamate spicula. The largest sort
measured inch in length, while two of the smaller ones measured
respectively Y-Vu t»T 5 length. They are also compara-
tively very numerous, while the larger ones are of very rare occur-
rence. No gradational sizes exist between the large and small
forms of either the anchorate or bihamate spicula. The small
288 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD.E. [Apr. G,
description of both of these organs require the application of a
power of at least 400 linear to render them distinctly to the eye.
Their minuteness is such that they do not exceed in length the
diameter of a skeleton-spiculum, ii^ch.
The skeleton-rete is strongly developed, and the spicula are com-
paratively short and very stout.
The nearest alliance to this sponge among our British species is
Halichondria forcipis. Its general habit, the forms and modes of
disposition of the spicula of the dermis, and the form and propor-
tions of the skeleton-spicula exhibit close resemblances ; but in other
important characters the two species are essentially different
Halichondria frondifera, Bowerbank.
Sponge branching from the base numerously; branches rather
compressed, frequently dividing, distal terminations spinoid. Sur-
face minutely rugose. Oscula simple, minute, dispersed. Pores
inconspicuous. Dermal membrane abundantly spiculous; tension-
spicula acuate, rather long and slender, dispersed ; retentive spicula
bidentate equianchorate, very minute and few in number. Skeleton-
rete multispiculous, compact, rather close and strong, areas small ;
spicula acuate, rather stout and short. Internal defensive spicula
attenuato-acuate, entirely spiiied, short and stout, uniform in size,
rather numerous.
Colour, in the dried state, dull grey.
Hab. Straits of Malacca and Caspar Straits {Commodore Parish,
R.N.).
Examined in the dried state.
I am indebted to my friend Commodore Parish for this remark-
able sponge; he obtained it with many others from the Straits of
Malacca. It is attached to the shell of a small Spondylus, nearly
the whole of the valve of which is covered by the thin basal portion
of the sponge, from which numerous slender compressed branches
are given off, some of them nearly two inches in length ; each of
these branches resembles in form a stag’s horn, but with many more
divisions than would be possessed by the horn. The oscula are
simple and minute, a few only near the distal terminations of the
branches being visible with the aid of a lens of two inches focus.
The.tension-spicula of the dermal membrane are exceedingly nume-
rous, so much so as almost to present a felted appearance ; they are
quite as long as those of the skeleton, but not more than half their
diameter. The bidentate equianchorate retentive spicula are very
minute and slender, and very few in number : I could not detect
them in situ ; but amidst the spicula prepared by the action of nitric
acid I found them on some of the fragments of the dermal mem-
brane and a very few among the other spicula ; one of the largest of
them measured inch in length. They require a power of
about 400 linear to render them distinctly to the eye. The atten-
nato-acuate,’“ entirely spined, internal defensive spicula are uniform in
size and rather numerous ; they are based on the skeleton-rete, and
1875.]
DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIADJE.
289
are projected at right angles to the fibre into the areas, frequently
in considerable numbers ; a power of about 300 linear is required to
exhibit them in situ in a satisfactory manner; their length rarely
exceeds inch.
The acuate skeleton-spicula are distinctly different in (heir pro-
portions from those of the dermis; their diameter is twice that of the
dermal ones. A fnll-sized one measured -gijVo diameter.
Since the above description was written I have examined another
specimen of this species, sent to me from the Straits of Gaspar by
Commodore Parish. It is, in its external and anatomical characters,
very like the type one, but rather larger and more strongly deve-
loped. A remarkable circumstance attending this specimen is that
it has two very interesting radiate animals seated upon it, the small
or basal arms of which are so interwoven amidst the branches of the
sponge as to render it impossible to disentangle them without the
destruction of the radiate animals, while the larger and longer arms
for entangling their prey are thrown out above in every direction.
Their mode of anchoring themselves ou the sponge is an interesting
fact in their natural history.
Halichondria rigida, Bowerbank.
Sponge massive, sessile. Surface very rugged and uneven, full of
ridges and depressions. Oscula simple, dispersed. Pores incon-
spicuous. Dermal membrane pellucid, spiculous ; tension-spicula
acuate, the same diameter and nearly the same length as those of the
skeleton ; retentive spicula bihamate, simple, and contort, rather
numerous; and bidentate equianchorate, small, but rather stout, not
numerous. Skeleton- rete multispiculous, very wide and open, ir-
regular ; areas very variable in size ; spicula purely acuate, rather
short and stout. Interstitial membranes sparingly spiculous ; spicula
same as those of the dermis.
Colour, in the dried state, dull green.
Hab. Straits of Malacca {Commodore Parish, R,N.).
Examined in the dried state.
I obtained this sponge from my friend Commodore Parish. It is
from the Straits of Malacca. It is 2| inches long, 1 inch wide, and
rather exceeds half an inch in average thickness.
The dermal membrane is rather sparingly furnished with tension-
spicula. There is very little difference between these spicula and
those of the skeleton ; the latter are rather the longer of the two ;
their diameter is about the same. In consequence of the open
structure of the skeleton-rete there are a considerable number of
surreptitious spicula of various forms amidst the tissues of this
sponge ; and fragments of some of these are occasionally incorporated
in the skeleton-fibre, as in a Bijsidea. The spicula in the fibre are
numerous and closely compacted, and the areas very wide, but by no
means equal or regular in either form or size. The bihamate
retentive spicula are not very abundant; they are rather slender;
and the simple and contort forms are about equal in number, and
Prog. Zool, Soc. — 1875, No. XIX. 19
290 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^. [Apr. 6,
they are about as numerous on the interstitial membranes as on the
dermal one. The bidentate equianchorate ones are rather rare ;
they are not readily found in situ amidst the numerous minute
grains of sand adherent to the membranes ; but they are readily
found among the spicula prepared by the aid of nitric acid, but they
require the application of a power of about 400 linear to render them
distinctly to the eye ; they are stout and short in their proportions.
The interstitial membranes are usually rather sparingly spiculous ;
but occasionally the spicula are clustered together in considerable
quantities.
Halichondria crassa, Bowerbank.
Sponge massive, sessile. Surface uneven and very rugged, with
numerous irregular thin ridges and elevations, coarsely reticulated.
Oscula simple, dispersed. Pores inconspicuous. Dermal membrane
spiculous ; tension-spicula acuate, same size and form as those of the
skeleton, not very numerous ; retentive spicula, two descriptions of
bihaniate, simple and contort, large and small, and bidentate e(|ui-
anchorate minute, and few in number. Skeleton-rete multispicu-
lous, coarse, and strong ; areas large and irregular ; spicula acuate,
rather short and stout. Interstitial membranes spiculous ; spicula
same as those of the dermis.
Colour, in the dried state, dull pale green.
Hub, Straits of Malacca (Commodore Parish)*
Examined in the dried state.
I received a single specimen of this sponge from my friend Com-
modore Parish, who obtained it from the Straits of Malacca. It is a
rough-looking mass, very irregular in form, about 1| inch in dia-
meter, and half an inch in thickness, and it has several specimens of
Balanus imbedded in its substance. Its surface is full of sharp, thin,
elevated ridges and deep depressions ; and all parts of its surface are
coarsely reticulated, the reticulation being more or less visible to the
unassisted eye, and very apparent by the aid of a lens of 2 inches
focus. This coarse reticulation arises in the dried specimen from
the very coarse and open character of the skeleton-structures imme-
diately beneath the dermis.
The oscula are rather numerous ; and some of them exceed a line
in diameter. The dermal membrane is in some parts rather sparingly,
and in others profusely, furnished with its respective spicula ; the
tension ones, like those of the skeleton, are purely acuate. Of the
bibamate retentive spicula there are two distinct sizes — one com-
paratively large (that is to say, measuring on an average inch in
length), while the minuter set of these forms measured only
in length. These minute forms could not be detected in situ ; but in
the remains of the membranes rendered transparent by the action of
nitric acid and mounting in Canada balsam, and with a power of
about 700 linear, they were distinctly visible. The bidentate equi-
anchorate retentive spicula were also minute ; they varied in length
from -foVi i^ich, and required a power of about 400
1875.]
DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD.E..
291
linear to define their forms distinctly ; proportionately they were
rather stoutly and strongly formed.
The structural peculiarities of the skeleton form a very striking
specific character in this species. The rete is strongly and compactly
formed, aud the number of spicula iu any part of it is far greater
than can be counted. The areas are unsymraetrical and rather
variable ; and the interstitial membranes filling them are frequently
abundantly supplied with the same description of spicula as those of
the dermal one.
Halichondria compressa, Bowerbank.
Sponge branching irregularly and abruptly; branches compressed.
Surfece more or less rugose or spinous. Oscula simple, dispersed.
Pores inconspicuous. Dermal membrane spiculous ; teiision-spicula
subclavate acuate, variable in form, dispersed or more or less fasci-
culated ; retentive spicula bidentate, rarely tridentate equianchorate,
comparatively large and very stout, rather few in number ; and the
same form minute and slender, numerous. Skeleton-rete multi-
spiculous, very irregular ; areas large and variable in form ; spicula
acuate, rather short and stout. Interstitial membranes sparingly
spiculous ; spicula same as those of the dermis.
Colour, in the dried state, dark green.
Hab, Straits of Malacca {Commodore Parish, R,N,)*
Examined in the dried state.
I received this remarkable sponge with others from ray friend
Commodore Parish, who obtained it from the Straits of Malacca. It
is rather less than 2 inches in height, and less than an inch wide at its
greatest expansion. The external form is remarkably singular. It
rises from a very small base, and immediately branches abruptly in
every direction and at every possible angle. The branches are
nearly all of the same size, and are all more or less compressed, and
their surfaces rough and irregular.
The dermal membrane is comparatively stout, and in most parts it
is abundantly spiculous. The tension-spicula are occasionally sub-
fasciculated, or so numerous as almost to appear felted together ;
while in others they are dispersed singly, and rather sparingly
distributed, crossing each other at various angles. These spicula are
subject to considerable variation in form : all of them are more or
less subclavate at the base, but their shafts exhibit the greatest
amount of variation ; some are quite attenuato-acuate, while others
terminate so obtusely as to closely approach the cylindrical form ;
and gradational forms between the two extremes are of frequent
occurrence. The bidentate equianchorate retentive spicula also
exhibit very remarkable characters. There are two very distinct
sorts of them — one comparatively large and of very robust struc-
ture, the other very minutely slender and delicate ; both have their
shafts semicircular. The larger ones average inch in length,
with a diameter of shaft of ; the smaller series never
ap])car to exceed inch in length, and the shaft of one of the
292 DR. J. S. BOWEKBANK ON THE SPONGIAD.E.
largest of them measured yy-J-oir diameter. In these smaller
ones there also exists another peculiarity ; and that is that the
terminal teeth are given off at nearly right angles to the axis of the
shaft. These peculiarities of the tension and retentive splcula of the
dermal membrane, combined with the eccentric and singular form of
the sponge, afford excellent specific characters to discriminate this
from any other nearly allied species.
Halichondria varia, Bowerbank.
Sponge massive, sessile, variable in form. Surface smooth or
rough and rugged. Oscula simple, dispersed. Pores inconspicuous.
Dermal memWane spiculous, reticulated ; rete nnispiculous ; spicula
acerate, stout, same size and form as those of the skeleton ; retentive
spicula bihamate, simple and contort, minute and slender, very
numerous. Skeleton-rete compact, uni- or bispiculous ; areas un-
symmetrical ; spicula acerate, short and stout. Interstitial mem-
branes — retentive spicula bihamate, simple and contort, slender and
minute, numerous.
Colour, in the dried state, dull ochreous yellow.
Hab. Straits of Malacca {Commodore Parish),
Examined in the dried state.
The external characters of this sponge are exceedingly variable.
Sometimes it appears as a rough and irregular mass, full of small
ridges and prominences ; at other times it assumes the form of short
cylindrical branches, with a surface comparatively smooth, and with
the oscula well developed and evenly distributed. Notwithstanding
these striking variations in form, the structural characters are
exactly the same in every specimen. The most striking specific
characters are exhibited in the dermal membrane, the nnispiculous
rete of which is a very beautiful object when mounted in Canada
balsam. The rete is seldom more than one spiculum in width ; and
the areas vary to a very considerable extent in form ; and the mem-
branes filling the areas are in many cases crowded with the minute
slender bihamate retentive spicula. These spicula are very small
and slender, and require a power of about 300 linear to define them
in a satisfactory manner. Their length does not exceed twice the
diameter of a skeleton-spiculum.
The skeleton-rete is compact and strongly constructed, with but
slight approaches to symmetry. The areas are very variable in
form, and each side rarely ever exceeds one spiculum in length.
The short stout acerate spicula of which it is formed are the'same iu
length and form as those of the dermal rete. Within the mass of
the sponge there are frequently to be seen interstitial cavities of
comparatively considerable size ; and in the lining membranes of
these the minute bihamate retentive spicula abound to quite as great
an extent as in the dermal membrane. I received several small
specimens of this sponge from my friend Commodore Parish, who
obtained them from the Straits of Malacca.
1875.]
DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD.«.
293
Halichondria PURPUREA, Bowerbank,
Sponge massive, sessile. Surface very rough and rugged. Oscula
simple, dispersed. Pores inconspicuous. Dermal membrane spi-
culous ; tension-spicula fusiformi-acuate, rather slender, longer than
those of the skeleton, very numerous ; retentive spicula bidentate
equianchorate, very minute, equable in size, numerous. Skeleton-
rete very coarse and open ; fibre multispiculous, very stout and com-
pact; spicula fusiform acuate, short and stout. Interstitial mem-
branes spiculous ; spicula same as those of the dermis, dispersed,
numerous. Sarcode dark purple.
Colour, in the dried state, dark purple.
Hab. Straits of Malacca {Commodore Parish),
Examined in the dried state.
Among the sponges from the Straits of Malacca which I received
from my friend Commodore Parish, there was a specimen of a Ser~
tulariay on which there were four species of parasitical sponges
located, and among them the one in course of description. It is a
small mass about half an inch wide at the base, gradually decreasing
in size, and terminating acutely at the height of inch, of a deep-
purple colour. The surface is remarkably rugged, full of deep pits
and sharp elevations. The dermal membrane is very characteristic
of the species; it abounds in spicula ; the tension ones are frequently
nearly twice the length of the skeleton ones, while they are very little
more than half their diameter. They are very numerous, in some
parts forming flat wide fasciculi, and in others they are scattered
indiscriminately over the surface of the membrane. The retentive
bidentate equianchorate ones are also very characteristic ; they are
slen(fer and delicate in form, very equable in size, and very minute ;
they uo not exceed inch in length, or twice the diameter of a
fully developed skeleton-spiculum, which measured inch in
diameter. Nearly the whole of these spicula, seen in sitUy were
firmly attached to the surface of the membrane by the middle of the
convex back of the shaft. They were very numerous on some parts
of both the dermal and interstitial membranes. Occasionally a few
also of the short stout skeleton-spicula were mingled with the tension-
spicula of both the dermal and interstitial membranes.
The skeleton -structure is remarkably coarse and strong, the fibre
containing a far greater number of spicula than is usual in skeletons
of the genus Halichondria y and the areas are wide and irregtdar in
their form. These peculiarities of structure seem to indicate that
this species attains a much greater size than the specimen under de-
scription. The whole of the internal sarcode, as well as the external
portions of the sponge, >1:6 of a dark purple colour.
IsoDiCTYA RUDis, Bowcrbank.
Sponge massive, sessile. Surface rugged and very uneven. Oscula
simple, dispersed, numerous. Pores inconspicuous. Dermal mem-
brane abundantly spiculous ; tension-spicula acerate, long and slender,
numerous, dispersed. Skeleton — texture coarse and irregular ; pri-
294 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^. [Apr. 6,
mary lines multispiculous ; secondary lines very irregular, mostly
miispiculous, occasionally bi- or trispiculous ; spicula acuate, stout,
and rather short. Interstitial membranes sparingly spiculoiis ;
spicula same as those of the dermis.
Colour, in the dried state, pale ochreous yellow.
Hab, Straits of Malacca (^Commodore Parish).
Examined in the dried state.
The external characters of this species are by no means prepos-
sessing. It is a rough and very uneven mass, 2 inches in length
and about 1 inch in greatest diameter, full of ridges and depressions.
Sections cut at right angles to the surface do not readily illustrate
the characteristic structure of Isodictya^ in consequence of the coarse
and irregular nature of the skeleton ; but on a more careful exami-
nation the presence of the stout continuous primary lines of the
skeleton unmistakably lead us to a correct determination of the
genus. The dermal membrane is very characteristic of the species.
It is abundantly supplied with long, slender, acerate tension-spicula,
irregularly distributed and crossing each other in every direction.
These spicula are quite as long, and frequently longer, than those of
the skeleton, while their diameter varies from half to one third of
those of the last-named organs.
The skeleton-structure is very open and irregular, and the spicula
in the primary fibres are very numerous ; they are acuate and com-
paratively stout and short. The secondary lines are very irregularly
distributed and rather numerous ; so that when a section of the
sponge is hastily examined, it is very liable to be mistaken for that
of a Ilalichondria.
I received this species from my friend Commodore Parish, who
obtained it from the Straits of Malacca.
IsoDiCTYA viRGATA, Bowcrbauk.
Sponge virgultose, more or less fistulous. Surface smooth. Oscula
simple, dispersed, rather large. Pores inconspicuous. Dermal
membrane spiculous ; spicula acerate, same size and form as those of
the skeleton, reticulated ; rete rarely more than unispiculous or bi-
spiculo\is, areas irregular in form ; retentive spicula bihamate, simple,
and contort, rather numerous, minute. Skeleton diffuse and irre^
gular ; primary lines multispiculous, spaces between them varying
from one to two spicula in width, rarely wider ; secondary lines bi-
or trispiculous, irregular. Interstitial membranes furnished abun-
dantly with minute simple and contort bihamate retentive spicula,
same as those of the dermis.
Colour, in the dried state, pale ochreous yellow.
Hah. Straits of Malacca {Commodore Parish).
Examined in the dried state.
This sponge consists of two short branches based on a small frag-
ment of stone or coral ; the tallest of the two does not exceed 2
inches in height, and about 2 lines in diameter ; for a portion of its
length there is a central fistulous cavity, but it does not appear at the
1875.] DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^E. 295
distal extremities of the branches. The skeleton-structure of this
species appears to be very irregular ; but the well-produced primary
lines of the skeleton unmistakably stamps it as an Isodictya. The
rete of the dermal membrane is more or less irregular, and is, with
its retentive spicula, very characteristic of the species. Its areas
frequently exceed in width the length of a spiculum, and they vary
to a considerable extent in form. The retentive spicula within them
are in some of them rather numerous, while in others the)’^ are very
sparingly distributed ; they are very minute and slender, requiring a
power of about 500 linear to render them distinctly to the eye. In
the interstitial membranes the retentive spicula are very much more
numerous than they are in the dermal one ; and they are especially
so in the linings of the fistulous cavities.
It is very probable that hereafter this species will be found to
attain a much greater altitude than the specimen in course of descrip-
tion. I am indebted to my friend Commodore Parish for my know-
ledge of it. He obtained it from the Straits of Malacca.
Desmacidon roLioiDES, Bowerbank.
Sponge ramous, branches inosculating. Surface smooth, but more
or less spiniferous. Oscula simple, dispersed. Pores inconspicuous.
Dermal membrane pellucid, spiculous, furnished with a leaf-like
reticulation of minute acerate spicula. Skeleton — reticulating fibres
compact and strong; areas wide and irregular. Spicula acerate,
rather small and short. Interstitial membranes spiculous ; tension-
spicula dispersed, same form and size as those of the dermis.
Colour, ill the dried state, dull ochreous yellow.
Hab. Straits of Malacca ( Commodore ParisK).
Examined in the dried state.
This sponge and a small specimen of Geodia carinata are based
together on a little saudy mass ; they are so closely incorporated,
and so nearly resemble each other in size, colour, and form, as to be
readily mistaken by a hasty observer for one species only. The
sponge-stem has an irregular expansion of 4| inches length, and
has an average diameter of about 4 lines ; one portion of the
branches is comparatively smooth, while another portion abounds
in spinous projections.
The most strikingly distinctive character in this sponge exists in
the dermal membrane. When a portion of it is mounted in Canada
balsam and viewed with a linear power of about 100, it exhibits an
appearance exceedingly like that of a portion of the skeleton of a
macerated leaf of Populus nigra. There are a series of veins or long
fasciculi composed of numerous minute acerate spicula meandering
for considerable lengths on the inner surface of the membrane ; and
the spaces between each of these are occupied by a very delicate
uniserial network of minute spicula, simulating in a remarkable
manner the leafy skeleton. The skeleton- rete is very open and
irregular, and the fibre of which it is composed is very closely com-
pacted ; the acerate spicula of the skeleton are very much larger
296 DR. J. S. BOWERBANK ON THE SPONGIAD^. [Apr. 6,
than those of the dermal membrane ; but the whole of the spicula
are rather small, requiring a power of about 300 linear to render
their forms and proportions distinctly.
The interstitial membranes are abundantly supplied with acerate
spicula irregularly dispersed, and of the same size as those of the
dermis. I am indebted to my friend Commodore Parish for this
interesting species. He obtained it from the Straits of Malacca.
Desmacidon venusta, Bowerbank.
Sponge sessile, fistulous ; fistulae comparatively large and open.
Surface smooth and even. Oscula simple, within the fistulee. Pores
inconspicuous. Dermal membrane pellucid, abundantly spiculous,
reticulated ; rete uiiispiculous, very regular and beautiful ; areas
mostly triangular, rarely quadrangular ; spicula acerate, short and
stout, same size as those of the skeleton. Skeleton-rete very diffuse
and irregular ; fibres slender and compact ; spicula small, short, and
stout. Interstitial spaces filled with beautiful masses of unispiculous
reticulated structure; spicula same as those of the fibrous skeleton ;
areas same size and form as those of the dermal membrane.
Colour pale ochreous yellow in the dried state.
Ilab, Straits of Malacca {Commodore Parish),
Examined in the dried state.
This sponge consists of four short stout fistulae, not quite an inch
in height, the whole mass averaging about 1^ inch in breadth, and
the parietes of the fistulae are about ^ of au inch in thickness. The
structural peculiarities of the dermal membrane, when a smcall por-
tion of it is mounted in Canada balsam and viewed with a power of
about 100 linear, are remarkably regular and beautiful, and espe-
cially characteristic of the species. The rete consists of an elegantly
symmetrical network of single spicula, with nearly the whole of the
areas of a triangular form, a quadrangular one being of rather rare
occurrence ; and as the component spicula are very equal in their
lengths and diameters, the result is a remarkable degree of sym-
metry and beauty. The whole of the interstitial spaces within the
fibrous skeleton are filled with masses of a similarly regular and
beautiful unispiculous reticular structure, closely simulating that
of the dermal structure ; and amidst this beautiful tissue the long,
slender, fibrous skeleton meanders in various directions. Although
the structural characters of this species are few and simple, the
regularity and beauty of the modes of their disposition afford ex-
cellent specific characters for its identification. The only species of
Desmacidon with which it might possibly be confounded is D,fo-
UoideSy from the same locality ; but, independent of the differences of
external form, the last-named species differs in the dermal mem-
brane being furnished wuththe peculiar leaf-like arrangement of its
rete, and in the interstitial spaces ; the spicula are only sparingly
dispersed on the membranes. In both species the spicula are of
about the same length ; but those of the species in course of descrip-
tion are twice the diameter of those of D, folioides.
1875.] ON THE TRACHEA IN STORKS AND SPOONBILLS.
297
3. On the Form of the Traehea in eertain Speeies of Storks
and Spoonbills. By A. H. Garrob, B.A., F.Z.S.,
Prosector to the Society.
[Keceived March 15, 1875.]
No account of the peculiarities of the windpipe in Tantalus ibis and
\n Platalea ajaja has yet, to the best of my knowledge, appeared iu
print. They cannot but interest ornithologists ; I therefore append
descriptions of them from specimens which have passed through my
hands as Prosector to the Society.
In the Transactions of the Linnean Society* there is a paper by
Mr. Joshua Brookes, F.R.S., “On the remarkable Formation of the
Trachea in the Egyptian Tantalus." The author does not mention
the sex of his specimen, and does not refer to the existence of any
intrathoracic or any other loops ; he draws attention only to the
existence of a lateral compression of the portion of the trachea which
is contained within the thorax ; and he incidentally refers to the
similarity of the arrangement of the windpipe in the Spoonbill and
Tantalus ibis, but does not hint at the points in which they agree.
In most species of Ciconiidae the only peculiarity of the windpipe
is that the bronchi are longer than in other birds, the bifurcation of
the trachea occurring at, or even a little above, the superior aperture
of the thorax. This condition I have observed in the female Oiconia
hoyciana which died on January 15th, 1874, as well as in examples
of G. maguari and <7. alba. In the male of C. nigra the bronchi are
known to be pecnliarly longf, and to form an co-shaped curve enter-
ing the lungs. No other peculiarities have been described among
these birds. °
A specimen of Tantalus ibis was purchased by the Society on the
26th of May, 1873, which died on the 12th of March, 1875. It
proved to be a male. The following is the arrangement of the convo-
lutions of its trachea (see figure, p. 298). The windpipe descends
the neck in front of the oesophagus without any peculiarities being
observable, the rings which go to compose it being exactly like those
of other allied birds, circular, complete, elastic, notched in the middle
line before and behind, and of ordinary depth. Directly it reaches
the superior aperture of the thorax, between the two rami of the
fnrcula, a sudden change occurs. The succeeding rings are inelastic,
from being ossified ; and they are ossified together in pairs, so that
their apparent depth is more than double that of the cervical rino-s,
the intermediate membrane being included in the double rings. The
depth of the unmodified rings is hardly more than of an inch,
that of the intrathoracic modified ones being as much as y of an
inch. The diameter of both is about ^ of an inch ; those in the
chest are further peculiar in developing a slight median longitudinal
ridge along their ‘posterior surface.
The two musculi depressores trachecs, after running down the
* Yol. xvi. p. 499.
t Nauinami's Naturgeschicbte dcr Vogel Deutschlands, vol. is. p. 229.
298
MU, A. H. GARROD ON TllK
[Ajir. (i,
Fig. 1.
Intra thoracic convolutions of the trachea in Tanfali(<
c, coracoiil ; /, tiirc ihi ; p, proTontriciilus ; 7'Ji, rii^ht bronchus ; Uj h*^
bronchus : st, sternum.
1875 .]
TRACHEA IN STORKS AND SPOONBILLS.
29 !)
windpipe as long as it is in the neck, leave it together as it enters the
chest to run to their insertions behind the sternal articular ends of
the second complete ribs, the left one crossing in front of the upper
of the two loops described below. There are no special lateral
muscles running to the syrinx.
The trachea, modified in the manner above described, continues
its normal course downwards as far as a horizontal plane cutting the
base of the heart, when it makes a fairly gradual turn through half a
circle, directly forward, to consequently ascend with the posterior
keel above mentioned, running along the middle of its convex sur-
face. On reaching the level of the symphysis furculm it makes a
second semicircular turn to the right, to again descend nearly as far
as on the former occasion, and making a third similar turn to the left
whilst in the fold of the first loop, ascends a third time as high as
the line joining the two sides of the furcula — in other words, to the
very top of the thoracic cavity. Here it turns backwards to descend
again, in contact with the first part of the intrathoracic tube, to its
right side, as far as the level of the apex of the heart and the com-
mencement of the proventriculns ; where, making a short very abrupt
turn forwards, it bifurcates into the two bronchi, which therefore,
uniquely, run from their origins upwards and outwards to their re-
spective lungs. In this third and hist descending portion of the
windpipe, which has a length of 5| inches, the lower 3 inches are
considerably flattened in what would be the lateral direction, which,
through the convolutions it has been called upon to make, is twisted,
so that the flattening appears to be nearly antero-posterior, the
median ridge, developed posteriorly, being placed considerably on the
right side.
About an inch above this flexure, in which the bronchi bifurcate,
the previously deep double rings suddenly cease to be developed as
such, and return to their normal condition just before the peculiarly
situated and simple syrinx is reached.
There are altogether 82 of the ossified double rings in the modified
portion of the windpipe.
The earlier bronchial rings are peculiar in being deej), the fibro-
cartilaginous rings being ossified and thickened above and below for
a certain portion (the external) of their circumference.
Platalea ajaja . — The peculiar convolution, within the thorax, of
the trachea in Platalea leiicorodia is well figured by Mr. Yarrell
The arrangement in Platalea ajaja is, however, quite different. A
pair of these birds was purchased by the Society on the 13th of
August, 1870. The female dying on the 27th of July, and the male
on the 13th of October, 1873, have given me the opportunity of ex-
amining the windpipe in both sexes. The trachea is simple, straight,
of uniform calibre, and peculiarly short, extending only two thirds
down the length of the neck, where the uncomplicated syrinx is
situated and the bifurcation of the bronchi occurs. The usual pair
of muscles, one on each side, runs to this syrinx from above, and
ceases there. The bronchi are fusiformly dilated at their commence-
* British Birds, vol. ii. p. 504.
300
ON THE TRACHEA IN
STORKS AND SPOON HI LES. ‘
Fig. 2.
Cervical bifurcatiou of the bronchii in Platnica ajaja.
a, trachea ; h, syrinx; d, cesophagiis; e. cervical inuBcles ami vertebnc;
riglit bronchtis ; l.h, left bronchus.
lb75Pl XLI
P Z.o
Rollick hth.
NEW }^!PjPINE MITES
M N . Hanhart i .
1
7 r
I
i
Hanhart imp
Lallick mil
mw FxAPJNE MITES.
1875 .] MR. G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES.
301
ment, where the rings which encircle them are not complete, a mem-
brane taking their place in that portion of each tube which is con-
tiguous to its opposite neighbour. Each bronchus, lower down, is
composed of complete cartilaginous rings {vide fig. 2, p. 300).
By many ornithologists Tantalus is arranged along with Platalea
and IbiSy instead of with the Storks. Nitzsch, in his ‘ Pterylo-
graphy,’ places it with Giconia in his group Pelargi, separating off
Platalea and Ibis to form the Hemiglottides. In the Revised
List ’’ of the Animals in the Society’s Gardens, Mr. Sclater adopts
the same arrangement. In my paper On the Nasal Bones of
Birds” *, it is mentioned that Platalea and Ibis are schizorhinal —
that is, have the external osseous nares split up in a manner there
described, in which point they differ from the rest of Prof. Huxley’s
Pelargomorphae, and therefore from Tantalus.
There are many other structural peculiarities which make it per-
fectly certain Tantalus is a member of the Ciconildae, and not
an aberrant one either. Some of the most important it will not be
out of place to mention here. They will be most easily appreciated
in a tabular form, as thus represented : —
In Ibis and Platalea. In Ciconia and Tantalus.
The skull is schizorhinal.
The angle of the mandible is
produced and recurved.
The i^eetoralismajor muscle is
simple, not being separable into
distinct layers.
The accessory femoro-caudal
muscle is well developed.
The semitendinosus muscle is
muscular throughout.
A small muscular belly is sent
from the biceps cubiti to the
tendon of the tensor patagii
longus muscle.
The skull is holorhinal.
The angle of the mandible is
truncated.
The pectoralis major muscle is
in two layers, a superficial and a
deep, easily separable one from
the other.
The accessory femoro-caudal
muscle is absent.
The semitendinosus muscle is
tendinous for its distal half.
No slip leaves the biceps cubiti
muscle to join the tensor patagii
longus.
4. A Review of the British Marine Mites, with Descriptions
of some new Species. By George Stewardson Brady,
C.M.Z.S.
[Received March 16, 1875.]
(Plates XLI. & XLII.)
The marine Mites hitherto described either by British or foreign
authors are very few in number ; and the descriptions seem for the
most part to have been based on the observation of but few indivi-
duals, often only one or two for each species. The animals have
* P. Z. S. 1873, p. 33.
302
MR. G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES. [Apr. 6 ,
usually been detected creeping on the stems of seaweeds or zoophytes
or on the sides of marine aquaria ; and to catch them in this fashion
has doubtless the great advantage of presenting the creatures alive,
so that their motions and habits, as weir as the anatomical details
of such delicate organs as those of the mouth, which are of course
in active operation during life, may be more readily observed. ]\Iy
own knowledge of the Mites however, is, derived almost entirely from
the examination of dead specimens ; for though I have often found
them living plentifully under stones and in the crevices of rocks on
the sea-shore, the method of capture which I adopt has always killed
them. The little animals are very active, running with great agility ;
and as a sudden nip of the forceps would most likely mutilate them
so much as to render them useless for examination, I have usually
when collecting dropped a little spirit from a full camel’s hair
pencil over the retreating speck and so brought its movements to a
stand-still for a time sufficient to allow of his imprisonment : pos-
sibly if put into sea-water at once he might in some cases recover
the temporary shock of the spirit bath, inasmuch as I have seen one
species \Pachygnatliu8 seahami) retain its vitality even after an im-
mersion of many hours in a pretty strong arsenical solution, and I
have also noticed that two or three drops of proof spirit does not
always suffice to arrest the movements of the Acari over stones or sea-
weed. The great majority of my specimens, however, have been
obtained from the washings of material dredged in depths of several
fathoms, and have not been observed until after prolonged immersion
(in spirit) and death.
In some dredgings made off the coasts of Durham and Yorkshire,
the number of individuals was very considerable, almost leading one
to the belief that they must in favourable spots colonize the mud
almost as thickly as their better-known relatives a decaying cheese.
The only British naturalists who have written on the marine
Mites are, so far as I know, Allman, Gosse, and Hodge.
The first-named author described a species {Halarachne kali-
cliceri) parasitic in the nostrils of a Seal. Mr. Gosse, in the ^Annals
and Magazine of Natural History,’ described and figured, with his
characteristic accuracy and fidelity, three species, Halacarus rhodo-
stigma^ H, ctenopus, and Pachygnathus riotops. More recently Mr.
Hodge named and described, in the ‘ Transactions of the Tyneside
Naturalists’ Field Club,’ speeies which he believed to be new, but
some of which must, I fear, be considered spurious ; his species were
Pachygnathus seahami and P. minutuSy Leptognathus falcatusy
Halacarus granulatus and H, oculatus, I have myself taken all
these in greater numbers than fell to the lot of Mr. Hodge, and
have likewise been able to examine the type specimens, which, with
the rest of his collection, are now preserved in the Newcastle
Museum. The additions which I have been able to make in this
paper are the following : — Tromhidinm fucicohuHy Pachygnatims
scidptiiSy Gamasus marinus, and Cheyletus robertsoni,
Mr. Gosse mentions that Fabricius has described two Norwegian
marine mites, Acarus zoslerce and A.fucorum \ but these seem to
1875.] MR. G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES. 303
be distinct from any thing at present known to us in Britain. The
same author says also, on the authority of M. Paul Gervais, that M.
Dujardin “ had described a marine Oribates in the ‘ Journ. de
rinstitnt,’ for 1842,” but he was unable to verify the quotation.
Besides these, the only marine Acari of which 1 have found notices
are Thalassarachna verrillii, described by Dr. A. S. Packard in the
‘American Journal of Science and Arts,’ vol. i. 1871, and Poiita-
rachna punctulatum, Philippi, in Wiegmann’s ‘Archiv,’ vol. vi. p. 101,
1840, pi. iv. figs. 4, 5.
I have not thought it necessary to reproduce in extenso the
descriptions of previously known species, but have contented myself
with noting their more important characters, combining my own
observations with those of prior authors.
Class ARACHNIDA.
Order Acarina.
Fam. TROMBIDIADiE.
Genus Trombidium, Fabr.
TrOMBIDIUM (?) FUCICOLUM, DOV. Sp.
Length of an inch : colour very dark brown, opaque ; body
tumid, tapered and pointed in front, broadly rounded behind, produced
laterally into two angular promontories at the origins of the first
and second pairs of legs ; surface corrugated. Mandibles consisting
of two triangular plates (?) opposing each other in the median line ;
palps small, obtuse, 4- or 5-joiuted, the penultimate joint bearing a
small appendage something like an obsolescent unguis. Thighs not
distant, all the pairs of legs having origin toward the front of the
body. Legs 5-jointed, stout, opaque ; second and fourth joints much
the longest, first and third shortest; last joint terminating in three
falciform claws, one of which is more slender than the rest, bearino-
near the extremity of the inner margin two short and stout spines,
and beset with several (10-12) long slender hairs.
One adult and one young specimen of this species were washed
from among the roots of Algae gathered between tide-marks in
Roundstone Bay, Ireland, by Mr. David Robertson. I am not sure
that it is rightly referred to the genus Trombidium ; but it seems to
agree with Duges’s definition in most respects. The animal was so
much mutilated in the process of examination that I have not been
able to give a perfect figure, nor have I succeeded in getting a satis-
factory view of the mouth-apparatus.
Genus Pachygnathus, Duges,
Pachygnathus notops, Gosse, Ann. & Mag. Nat. Hist. ser. 2
vol. xvi. (1855), pi. 8. figs. 1-4.
“ Body flat, sinuated, pointed behind, black ; one eye on the
back ; legs equal, the first and second remote from the third and
fourth, hairy ; the last joint the longest.
“ Length of an inch. Body lozenge-shaped or somewhat 7-
304
MR. G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES.
[Apr. (3,
Tromhidhm fucicolum.
Fig. 1. Right half of animal, magnified about 100 diameters, palp ; man
dibidar plates.
. Palp, more highly magnified.
. Extremity of foot, more highly magnified.
1875.] MR. G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES. 305
sided, with sinuations at the origin of the limbs ; it is hyaline and
colourless at the margins ; but the interior is almost filled with a
flesh of deep blue-black hue, perfectly opaque, and of defined, sub-
regularly sinuous outline. In the centre of the back, just behind
the head, is a bright ruby-like round eye, placed in front of the
opacity and between the first legs.
” The head, formed by a great lip, projects in front and carries two
small palpi, thick at the base, conical and pointed. Below, the lip
is divided longitudinally, each half being slightly incurved and
pointed, the two divisions approaching in a pincer-like manner.
Under slight pressure there were projected between the palpi two
slender styles, which doubtless represent the mandibles ; and heuce
I am not sure whether the species should not range under the genus
Raphignathus of Duges.
^‘The legs are about equal and alike ; the fourth and sixth joints
are large and swollen ; the seventh is the largest and tapers abruptly
at the middle like a claret-bottle ; the tip forms a little round disk,
whence diverge a pair of curved hooks, with plain edges, but two-
toothed at the tip, or rather having a prominent tooth over the tip.
All the joints are well furnished with straight bristles, the sixth
having one much longer and stouter than the rest. The limbs are
set in two series, the first and second originating close together, but
remote from the third and fourth, which are also contiguous to each
other.*’
Not having seen any undoubted specimen of this species, I have
transferred Mr. Gosse’s description, which was drawn from specimens
taken at Ilfracombe.
Mr. Norman notes it as being abundant on weeds in rock-pools,
Balta Sound, Shetland.”
Pachygnathus seahami, Ilodge, Trans. Tyneside Nat. F. C.
vol. iv. p. 319, pi. xvi. figs. I a, b, c.
This species agrees in every respect with the foregoing, except in
the structure of the claws, which are angularly bent and finely cilio-
pectinate on the inner margin. . It may perhaps be doubted whether
it ought to rank as a distinct species, though Mr. Gosse appears to
have been disposed to think so, after having seen Mr. Hodge’s
specimens. The type specimens were taken on the Durham coast ;
and I have myself found it plentifully on weeds between tide-marks at
Sunderland, in the Scilly Islands, and on the west coast of Ireland.
Pachygnathus minutus, Hodge, Trans. Tyneside Nat. F. C.
vol. iv. p. 301, pi. xvi. figs. 10, 11.
Length ^ of an inch : colour reddish brown ; shield truncate at
insertion of first legs. Rostrum a stout bulb, tapering abruptly, aud
terminated by two lip-like organs ; legs short and stout, the third
and fifth joints swollen, sixth tapering abruptly and terminating in
two falcate claws, which have a small tooth on the outer edge ;
between the claws a small hook. Eye single, situated behind the
rostrum. Body minutely corrugated and pitted. Legs three pairs,
Proc. Zooe. Soc, — 1875, No. XX. 20
306 MR, G. S. BRADY ON BRITISH MARINE MITES. [Apr. G,
The single specimen on which Mr. Hodge founded this species
was taken on a stem of Coryne eximia from between tide-marks ; and
there can be little doubt, from the fact of its possessing only three
pairs of legs, that it is merely the young of some other species.
The S})ecimen, moreover, which is now in the Museum of the
Natural-History Society at Newcastle-upon-Tyne, has in other
respects the appearance of immaturity, the surface-markings and
different areas of the body being very imperfectly defined. I
strongly suspect that it may prove to be an early stage of the fol-
lowing species.
Pachygnathus sculptus, nov. sp. (Plate XLII, figs. 1-G.)
Length of an inch : colour reddish brown. Body oblong-
ovate, deeply indented at the origin of the limbs. The head forms
a wide bulbous projection, from which springs a rather short and
thick mucronate rostrum. The mandibles and palps are both
poorly developed, the latter being short, thick, and terminating in
small claws, the former consisting each of a short, slightly curved
stem, which is furnished with two small setae and a wart-like tooth
on the concave margin. The two hinder pairs of legs are rather
longer and more slender than the rest ; thighs distant, being in-
serted near the margins of the body ; second and fourth joints of
the legs very small and constricted ; third and fifth (especially in
the first two pairs) larger and much swollen; first joint small in the
tw^o anterior pairs, rather longer in the two posterior; last, or sixth,
joint of moderate length, suddenly tapering from the middle and ter-
minating in two falcate claws, each with a small tooth on its convex
margin. Tlie dorsal surface of the body is mapped out into several
distinct areas, characterized by pitted and corrugated systems of
sculpture : the head and rostrum form an area bounded by a convex
line, which stretches between the origins of the first pair of feet :
immediately behind, and separated only by a lateral indent, is a sub-
quadrate plate, broad in front and rather narrowed at its posterior
extremity, which coincides with the middle of the body ; behind this
plate again, and separated from it by a narrow isthmus of corrugated
epidermis, comes another elongated shield-shaped plate, which
stretches quite to the hinder extremity of the body, increasing in
width posteriorly : these three areas are all covered with closely set
circular pittings, and are divided from each other by spaces of
wrinkled epidermis, the lines of which are somewhat waved and ir-
regular, but run generally in a concentric manner round the dotted
shields : on the lateral aspects of the body also are two pitted areas,
one vaguely defined and embracing the origins of the first and
second pairs of legs, chiefly on the inferior surface of the body, the
other having very distinct boundaries and extending almost equally
on the upper and lower aspects of the body, from midway between
the second and third pairs to the origin of the fourth pair of legs.
The ventral surface of the body is chiefly corrugated, the head,
however, being distinctly pitted as on the dorsal aspect ; a space
corresponding with the dorsal thoracic shield has no perceptible
1876 .]
MR. G. S. DRADY ON BRITISH MARINE MITES.
307
sculpture, as also a similar space situated posteriorly and surrounding
the anus. The first, second, third, and fourth joints of the legs are
also marked with pitted sculpture.
Several specimens of P. sculptus were dredged in 25-35 fathoms,
in various localities off the coasts of Durham and North Yorkshire.
Genus Raphignathus, Dnges.
{Leptognathiis, Hodge.)
Raphignathus falcatus (Hodge). (Plate XLII. figs. 7-10.)
Leptognatims falcatiiSy Hodge, Trans. Tyneside N. F. C. vol. v.
p. 302, pi. 16. figs. 6, 7.
Length ^ of an inch : colour orange-brown. Body truncate above
insertion of first legs. Head forming a broad subtriangular bulbous
projection, from the front of which stands out a long, slender, bifid
rostrum, between the valves of which, by pressure or dissection, may
be discovered two slender, curved, unguiculate and protrusile man-
dibles. Palps very long and slender, extending beyond the tip of
the rostrum, and bearing towards the extremities a few fine setae.
Legs of moderate and nearly equal length ; the joints not much dif-
fering in size, except the last, which is long, thin, and terminated by
two simple claws ; thighs remote. Eyes three, one behind the base
of the head, the others near the origin of the second pair of legs.
Upper surface of the body divided by delicate furrows or striae into
four symmetrically arranged areolae — two lateral, one anterior, and
one posterior.
I have not been able thoroughly to satisfy myself as* to the
anterior eye spoken of by Mr. Hodge. I can find no trace of it in
his type specimen ; but I think I can detect something like it in one
of my own. However, Hodge’s description is so circumstantial that
I conclude it must have been plainly visible in the fresh state of his
specimen. I think there can be little doubt that the species is
properly referable to the genus Raphignathus of Duges.
Mr. Hodge’s specimens were taken on the Durham coast in
depths of from 20 to 30 fathoms. Several examples have been
more recently dredged by Mr. David Robertson and myself on the
same coast and also amongst the Scilly Islands in a depth of 10-12
fathoms.
Fam. Gamasid^.
Genus Gamasus, Latreille.
Gamasus MARiNus, nov. sp. (Plate XLI. figs. 5-7.)
Length of an inch : colour yellowish brown. Body regularly
oval, beset with scattered hairs ; thighs contiguous, springing from
near the median line. The palpi are large and thick, 6-jointed,
obtuse, recurved at the extremity, the last joint thickly beset with
rather long hairs : the mandibles are (in the adult) longer than the
palps, and end in two strong denticulated nipping-claws like those
of the hand of a lobster ; externally, between them and the palps.
|
<p>I need to create a container Application in android in which I can launch and manage some of android apps.I have just started with android programming so I have very less knowledge how to go about it,it will be helpful if some one can give me some documentation references/links/sample projects which can help me out.</p> |
OF NEW SOUTIT WALES. 379
In Perameles Cockerelli there is a well-defined narrow line along
the upper lip from opposite the canine tooth, bordering the blackish
brown of the upper part of the face and head, which extends a little
below the eye, and from thence in an upward curved line to the
ears; the sides of the face below are ashy grey, pencilled below
the ears with blackish and a few little rusty red ; there is also a
small patch of rusty red at the base of the ear below ; the hind
feet are blackish brown ; and the snout rather bare in front from
opposite the canine tooth.
Notes of a Collection of Birds from the Norman River, Gulf of
Carpentaria, with descriptions of some new species. By Le
COMTE DE CASTELNAU, Consul Général de France, Melbourne ;
and E. Pierson Ramsay, F.L.S., Curator of the Australian
Museum, Sydney.
Le Comte de Castelnan having lately secured for his musenm
a collection of Birds from the Gulf of Carpentaria, we thought,
perhaps, some remarks upon the avi-fauna of this far-off and little
known region would prove acceptable to the Society. The fol.
lowing, then, is a list of the species obtained, with descriptions of
such as we deem to be new or undescribed :—
The Nomenclature, except where otherwise stated, is that used in Mr.
Gould's Handbook to his Birds of Australia.
l]. HALIAETUS LEUCOGASTER, Vigors.
2. HTIERACIDEA ORIENTALIS, Schleg., Sharpe, Brit. Mus. Cat.,
Acc., vol l., p. 422, 1874.
3. PANDION LEUCOCEPHALUS, Gould.
, HIERACOGLAUX CONNIVENS.
STRIX DELICATULUS, Gould.
HYLOCHELIDON NIGRICANS.
MEROPS ORNATUS.
Dacero Lreacun, Vig. & Horsf.
PE
oe
380 THE PROCEEDINGS OF THE LINNEAN SOCIETY
9. HALCYON SANCTUS.
10. HALCYON PYRRHOPYGIA, Gould.
11. ALCYONE PULCHRA, Gould.
12. ARTAMUS ALBIVENTRIS, Gould.
13. ARTAMUS LEUCOPYGIALIS, Gould.
14, PARDALOTUS RUBRICATUS, Gould.
15. SMICRORNIS FLAVESCENS, Gould.
16. PACWYCEPIIALA MELANURA.
be a RUFIVENTRIS.
Several specimens, males and females. These agree with Mr.
Gould’s P. falcata in size and general appearance, but on close
examination the pectoral band is found to reach and join the
carcoverts.
18. MELANODRYAS PICATA, Gould.
19. EOPSALTRIA LEUCURA, Gould.
20. COLLURICINCLA BRUNNEA, Gould.
21. VANGA NIGROGULARIS, Gould.
22. GRAUCALUS HYPOLEUCUS, Gould.
23. P MELANOPS.
24. CAMPEPHAGA JARDINII, Rupp.
25. 7 HUMERALIS, Gould.
26. RUIPIDURA DRYAS, Gould. Differs from XR. rufifrons., m
having a greater extent of white or tail feathers.
27. SIEZURA NANA, Gould.
28. MICRÆCA FASCINANS.
Several specimens similar, but slightly smaller than those from
N. 8. Wales.
29, MYIAGRA LATIROSTRIS, Gould.
30. MALURUS AMABILIS, Gould.
Having lately received specimens of this and M. hypoleucus,
Gould, in change of plumage, we can testify that the latter 1s
only the female of the former (M. amabilis.)
31. MALURUS CRUENTATUS, Gould.
32. SPIHENZCUS GALACTOTES.
33. CISTICOLA ISURA, Gould.
34, EPTIIIANURA CROCEA, sp. nov.
OF NEW SOUTH WALES. 381
Adult male.—Lores, sides of the head, chin, throat, and the
whole of the under surface of the body, under and upper tail
eoverts, bright yellow ; across the chest a (lunate? J* spot of black ;
crown of the head, sides and back of the neek, and the sides of
the chest, olive yellow ; back brown, washed with olive yellow ;
tail blackish brown, the base white, and all (2) the feathers more
or less tipped with white ; margins of the outer webs, towards the
base, yellow ; wings brown, darker on the seeondaries and upper
coverts, primaries narrowly edged with yellow on the outer webs,
the coverts and secondaries rather broadly margined with whitish
and edged with yellow on the outer webs, secondaries margined
with white at the tips ; under wing eoverts whitish, washed with
‘bright yellow like the body; under surface of the quills light
brown, the inner webs towards the base fading into silvery white ;
legs and bill blackish brown.
Total length, 4'3 in.; wing, 2'4 in.; tail, 1°65 in.; tarsus, 0'7 in.;
bill, from forehead 0:5, from nostril 0°3, from gape 0.6.
Adult female. All the upper surface dark brown ; feathers on
head mesially shaded with blaekish brown ; upper and under tail-
eoverts yellow, not so bright as in the male; a slight tinge of
yellow on the abdomen, flanks, and under wing-eoverts; the
remainder of tle under surface dull white, tinged with brown on
the sides and ehest; no pectoral spot; wings above blackish,
brown on the seeondaries, dark brown on primaries, which are
tinged with yellow along the margin of the outer webs ; wing-
coverts tipped with dull white tinged with yellow, secondaries
tipped and margined with white; tail blackish brown, the tips
and the base white, margins of the outer webs edged with yellow ;
legs dark brown ; bill brown, whitish at base of lower mandible.
Total length, 4:1 ; wings, 2.3 ;, tail, 1°6 ; bill, 0:5 ; tarsus, 0°7.
Hab. Norman River, Gulf of Carpentaria. From Mr. Gulliver’s
eolleetion.
* Many of the feathers being lost from the chest, the exact shape of the
pectoral mark cannot be ascertained in this specimen,
392 THE PROCEEDINGS OF TIE LINNEAN SOCIETY
It is very interesting to find another well-marked species of
this strictly Australian genus, the members of which are among
our most beautifully marked birds. The present species may be
easily distinguished from its near ally Lpthianura aurifrons, of
Gould, by the black mark on the chest.
35. ANTHUS AUSTRALIS, Vig. and Horsf.
Slightly smaller than New South Wales specimens, especially
in the wings. Length, 3 in.; tail, 2°35.
36. PTENZDUS RUFESCENS.
37. Myrarra HORSFIELDII, Gould.
38. PoEPHILA PERSONATA, Gould.
39. POEPHILA ATROPYGIALIS,* sp. nov.
This species may be distinguished from Poephila cincta (Gould),
which it closely resembles, by the rump and upper tail coverts being
black, and the under surface being of a darker hue; the ashy
white of the head is not so clear, and less in extent. The note of
the bird is quite distinct from that of P. cincta.
40. ESTRILDA (Stictoutera) BICHENOVI, Gould.
41. ESTRILDA (Bathilda ) RUFICAUDA, Gould.
42, CHLAMYDODERA NUCHALIS.
43. SPHECOTHERES FLAVIVENTRIS, Gould.
44, PoMATOSTOMUS TEMPORALIS.
Slightly smaller, particularly in the wings, than those from
New South Wales.
. 45, PoMATOSTOMUS SUPERCILIOSUS.
46, CLIMACTERIS MELANOTUS, Gould.
47. SITTELLA STRIATA, Gould.
* Diggles, Queenslander newspaper, 1876. We have here adopted the
name proposed by Mr. Diggles, of Queensland, for this new species, but
more out of compliment to that gentleman than in accordance with the
strict rules of nomenclature, as it will be evident to all ornithologists that
the merely proposing a name and pointing out a difference in a newspaper
can scarcely be looked upon as describing the species. We trust our friend
will take this hint in the kindly spirit it is meant ; and when he again favours
us with the announcement of any new species, we hope they will be fully
described.
OF NEW SOUTH WALES. 389
48. STIGMATOPS SUBOCCULARIS, Could.
49. ENTOMOPIIILA RUFIGULARIS, (rozld.
In addition to the adults, we find one specimen of an Æntomo-
phila—probably the young of this species—which has the whole
of the under surface of a dull white. This may eventually prove
to he the young of E. albogularis ; but as the collection contained
none of this latter species, as far as we know, it is more probable
that it is the young of the former—Z. rufigularis.
50. MELITHREPTUS ALBOGULARIS, Could.
51. PHILEMON CITREOGULARIS, Could.
52. AOSTEROPS (TEPHRAS ?) GULLIVERI, sp. nov.
The general colour above is of a light ashy brown, darker on the
quills of the wings and tail, all the feathers washed with pale olive
yellow, which shows more conspicuously on the outer webs of the
wing and tail feathers ; the forehead and throat of a little brighter
yellow ; lores blackish, the whole of the under surface and the
under wing and tail coverts very pale citron, with a slight wash
of buff on the flanks ; legs light lead-grey ; bill dark, lead-grey
above, lower mandible paler.
Total length, 4:2; wings, 2:25; tail, 1:3; tarsus, 0°7; bill
from forehead 0:55 ; from nostril 0°3 ; from gape 0°6.
This species seems to belong more to the sub-genus Zephras
than to Zosterops proper, in its more rounded wings and tail,
and want of the eye-ring; the bill, however, is like that of a true
Zosterops.
Hab. Norman River, Gulf of Carpentaria. From Mr. Gulli
ver’s collection.
53. ScyTHRops NOVÆ-HOLLANDIÆ.
54. CucuLus (Cacomantis) PALLIDUS.
55. CHALCITES MINUTILLUS, Gould.
56. n BASALIS.
57. CENTROPUS MELANURUS, (ould.
58. CALYPTORYNCHUS MACRORYNCHUS, Could.
59. CACATUA GALERETA.
60. CACATUA SANGUINEA, Gould.
? Cacatua Gymnops, Sclater P. Z. S. 1871, p. 492, fig. 4.
384 THE PROCEEDINGS OF TILE LINNEAN SOCIETY
This species was obtained in considerable numbers on the
Norman River by Mr. Kendal Broadbent in 1875. All the
specimens show the same plumage and the peculiarity of having
the orbits bare, but to a greater extent below than above the eye,
and vary a little in size. This is undoubtedly the true C. san-
guinea of Gould. Its range extends from Port Essington, where
Mr. Gould’s specimens were obtained, round the Gulf of Car-
pentaria country, as far south as the Palmer River.
61. PTISTES coccINEOPTERUS, Could.
62, GFOPELIA (Lrythrauchena) HUMERALIS, Could.
63. GEOPELIA PLACIDA, Could.
64. GEOPELIA (Stictopelia) CUNEATA.
65. SYNOICUS CERVINUS, Gould.
66. ÆDICNEMUS GRALLARIUS, Lath.
The northern variety of this species is remarkable for the
length of the tarsi, which might be considered by some ornitho-
logists sufficient to constitute a distinct species, as this peculiarity
is constant in all the specimens obtained at the Gulf. The
following are the admeasurements showing this characteristic :—
Bill, 2-2 in.; wing, 11-6 in.; tail, 8 in; tarsus, 5'6 in.; mid.
toe, 1'9 in.
6T. LOBIVANELLUS MILES, Bodd. ; Could, Bds. Aust. VI. pl. 10-
6S. HIMANTOPUS LEUCOCEPHALUS, Could.
69, ÆGIALITIS RUFICAPILLUS.
70. TOTANUS BREVIPES, Cuv.
Gambetta pulverulentus ; Gould, Hand-bk. Bds. Aust. II., p.
268, sp. 531.
71. Trinca TENUIROsTRIS, Horsf.; Gould, Hand-bk. Bds.
Aust. IT., p. 260, sp. 526.
72. Trinca (Limnocinclus) accuminatra, Horsf.
73. Toranus cLortis, LZ.
Glottis Glottoides, Vig.; Gould, Hand-bk. Bds. Aust. II., p.
265, sp. 529.
74,—-HZMATOPUS, nov. sp. ?
? Hematopus niger. Cuv. On examining the Heematopi ob-
tained in North Australia, we find one which differs from all
OF NEW SOUTH WALES. 385
other hitherto recorded Australian specics, in having a consider-
able bare space round the eye; this space is wider in front and
above, than behind or below the eye, and, like the bill, is of a
reddish carmine colour. The plumage is of a deep sooty black,
with little or no gloss, except perhaps on the head and neck; the
wing and tail feathers are of a blackish brown ; legs deep carmine
red.
Total length from forehead to tip of tail, 15 in.; bill from fore-
head 3-2 in.; from posterior margin of nostril 2°5 ; from gape
2°85 ; height, about middle of 0:5 ; width, 0°3; width of upper
mandible at the posterior margin of nostril, 0°5; wing, 10 in.;
tail, 4:9 ; tarsus, 2-1 ; mid. toe, 1-9.
This species is smaller on the whole, and the neck shorter than
either of the Australian species ; it comes nearest to H. fuliginosus
of Gould, but may be at once distinguished therefrom, by the large
bare space round the eye and the short bill. It is, moreover,
smaller in all its measurements.* Should this species prove to be
undescribed we propose for it the specific name of opthalmicus. t
Hab. Bountiful Island, The specimen here described is from
Mr. Gulliver’s collection.
75.—NUMENIUS cYANOPUS, Vieill.
The Norman River specimens differ from those of the same
species from New South Wales in having a very decided wash of
rufous over the head, chest, and all the upper surface.
76. NuMENIUS MINOR, JAZill.
77. NUMENIUS UROPYGIALIS, Gould.
78. Isis FALCINELLUS, L.
79. THRESKIORNIS STRICTIPENNIS, Gould.
S0. GERONITICUS SPINICOLLIS, James.
Sl. PLATALEA MELANORHYNGIIA, beich.
52. GRUS AUSTRALASIANUS, Gould.
* H. fuliginosus has bill, 3°8 in.; tail, 5 in; wing, 116; tarsus, 2-4; mid-
toe, 2°25.
t We regret that, from want of a series of the sooty oyster-catchers from
other countries to compare with, we are at present unable to determine this
question.
386
or
92.
93.
94.
95.
96.
97.
98.
99.
100.
101.
102.
105.
104.
105.
106.
Notes on a Collection of Birds from Port Moresby ; with
descriptions of some new species. By E. P. Ramsay, F.L.S.
Mr. A. Goldie, the botanical collector from the firm of Mr.
B. S. Williams, the well-known plant merchant, of London,
having safely returned from a perilous sojourn of nearly twelve
months at Port Moresby, New Guinea, has brought with him a
small collection of birds, which he obtained in that district ; and
THE PROCEEDINGS OF THE LINNEAN SOCIETY
XENORHYNCHUS AUSTRALIS, Lath.
NYCTICORAX CALEDONICUS, (7.
ARDEA PACIFICA, Lath.
HERODIAS ASHA.
HERODIAS GARZETTA.
HERODIAS PICATA, Could.
PORPHYRIO MELANOTUS, Temm.
TRIBONYX VENTRALIS, Could.
FULICA AUSTRALIS, Could.
NETTAPUS PULCHELLUS, Could.
DENDROCYGNA VAGANS.
s EYTONI, Gould.
TADORNA RAJAH.
NYROCA AUSTRALIS, Could.
MALACORHYNCHUS MEMBRANACEUS.
THALASSEUS BENGALENSIS.
SYLOCHELIDON CASPIA.
HyDROCHELIDON LEUCOPAREIA, Nutt.
STERNULA PLACENS.
PODICEPS GULARIS, Gould.
PLOTUS NOV.Z-HOLLANDLE, (ould.
SULA FIBER, Linn.
PELECANUS CONSPICILLATUS, Temm.
TACHYPETES AQUILA.
é
|
from i^t feifitati^ of
(J)rofe66or T3?tffiam J^enrg (Breen
Q&equeat^eb fij? ^im to
t^e feifitari? of
(Princeton C^eofogicaf ^eminarg
NOV 1 r
DA HALGAN GODSPEL
ON ENGLISC.
PRINTED BY
RICHARD AND JOHN E. TAYLOR,
RED LION COURT, FLEET STREET.
FLAMMAM.
DA HALGAN GODSPEL
ON ENGLISC.
THE ANGLO-SAXON VERSION
OF
THE HOLY GOSPELS,
EDITED FROM THE ORIGINAL MANUSCRIPTS,
BY
BENJAMIN THORPE, F.S.A.
LONDON:
J. G. F. AND J. RIVINGTON, ST. PAUL'S CHURCHYARD,
AND WATERLOO PLACE ;
AND
J. H. PARKER, OXFORD.
MDCCCXLII.
PREFACE.
1 0 Dr. Matthew Parker, Archbishop of Canterbury,
the preserver of our Saxon manuscripts and restorer of
Saxon learning, we owe the first edition of tlie Anglo-Saxon
version of the four Gospels*. The second edition is that
of Dr. Marshall t. Rector of Lincoln College, Oxford,
accompanying the Gothic version, as given by Francis
Junius. With respect to the text of these editions, that of
Parker's may be regarded as a faithful impression of a late
manuscript J, showing the tongue in its decline, and when
rapidly verging towards that state of barbarism into which
it sank about the beginning of the twelfth century. Mar-
shall's edition exhibits an earlier, though, perhaps, not a
purer text, which the singularly unfortunate idea of its
edittfr, of supplying the omissions of the Saxon version,
sometimes (and not always grammatically) by his own
words, and at others, from the old Northumbrian glosses §,
has, moreover, greatly contributed to vitiate.
* lu small quarto, printed at London in 1571, with a dedication to
Queen Elizabeth, by Foxe, the martyrologist.
t In quarto, printed at Dordrecht in 1665. Some copies bear on
the title-page " Amstelsedami, A° 1684."
t Apparently Bodl. No. 441.
§ MS. Cott. Nero D. 4. and Gl. Rushw. MS. Bodl.
vi PREFACE.
These works having become extremely scarce, it was
thought that a new edition of the earliest English
VERSION OF THE GosPELS, free from the objections above
mentioned, and in form more convenient than the prece-
ding ones, even though without pretension to the character
of critical, would not be unacceptable at a time, when our
old language and literature were gradually emerging from
the state of neglect in which they long had lain, in the
birthland of Beda, of Alcuine, of iElfred, and of ^Ifric.
The basis of the present text is the Cod. Bibl. Pub. Cant,
li. 2. II, collated with Cod. C.C.C.C. S. 4. 14-0. In doubt-
ful cases Cod. Bodl. 441. and Cod. Cott. Otho, C. 1. have
also been consulted.
The monkish character has been rejected, with the excep-
tion of the D, p, S, ]7 (Th, th), which might advantageously
have been retained in our modern tongue. The accent,
or rather mark indicating a long syllable, will be found, as
in the manuscripts, rather capriciously applied. In the
division of syllables I have deemed it more advisable to
separate the servile portion of a word from its root, than
to follow the rules of modern English or German ortho-
graphy. The punctuation, as far as the different genius of
the two languages, or occasional variations of translation
admit, is conformable to that of the authorized English
version.
B. T.
BMT GODSPEL
MFTER MATHEUS GERECEDNYSSE.
I. Her is on cneorisse boc Haelendes Cristes, Dauides
suna, Abrahames suna. So^lice Abraham gestrynde 2
Isaac ; Isaac gestrynde lacob ; lacob gestrynde ludam
and his gebroSra ; ludas gestrynde Phares and Zaram 3
of }>ani wife ]>e waes genemned Thamar ; Phares ge-
strynde Esrom ; Esrom gestrynde Aram; Aram gestrynde 4
x-lminadab ; Aminadab gestrynde Naason ; Naason ge-
strynde Salmon ; Salmon gestrynde Booz of ]?am wife 5
Raab ; Booz gestrynde Obeth of ]?am wife Ruth ; Obeth
gestrynde Tesse ; lesse gestrynde ]?one cyning Dauid ; o
Dauid cyning gestrynde Salomon of pam wife pe waes
Urias wff ; Salomon gestrynde Roboam ; Roboas ge- -
strynde Abfara ; Abfa^estrynde Asa ; Asah gestrynde s
losaphath ; losaphath gestrynde loram ; loras gestrynde
Ozfam ; Ozfas gestrynde loatham ; loatham gestrynde 9
Achaz ; Achas gestrynde Ezechiara ; Ezechias gestrynde k
Mannasen ; Mannases gestrynde Amon ; Amon ge-
strynde losfam ; losfas gestrynde lechonfam and his ge- 1
broSru, on Babilonis geleorednesse : and sefter Babilo- it;
nis geleorednesse, lechonfas gestrynde Salathiel; Sala-
thiel gestrynde Zorobabel ; Zorobabel gestrynde Abiud ; 1;
MATHEUS 11.
Abiud gestrynde El iachim ; Eliachim gestrynde Azor ;
14 Azor gestrynde Sadoc; Sadoc gestrynde Achim; Achim
15 gestrynde Eliud ; Eliud gestrynde Eleazar ; Eleazar
26 gestrynde Mathan ; Mathan gestrynde lacob ; lacob
gestrynde Joseph, Marian wer, of j^sere wees acenned se
17 Hselend, ]?e is genemned Crist. Eornostliee ealle cneo-
ressa fram Abrahame o^ Dauid synd feowertyne cneo-
ressa ; and fram Dauide o6 Babilonis geleorednesse, feo-
wertyne eneoressa ; and fram Babilonis geleorednesse
oS Crist, feowertyne cneoressa.
OYS GODSPEL GEBYRADONMYDE-WYNTRESM^SSE-iEFEN.
18 SoSlice |?us wses Cristes cneores: Da ]?8es Haelendes
moder Maria wses losepe beweddod, aer hi to-somne
becomon, heo waes gemet on innot5e heebbende of |?am
19 Halgan Gaste. SoSlice losep hyre wer, (5a he w^s riht-
wis, and nolde hig gewidra^rsian, he wolde hig digelice
20 forlaetan. Him ]7a sot51ice ]?as|)ing ]?encendum, Drihtnes
engel on swefnum astywde, and him to cw88t5 : Ibsep»
Dauides sunu, nelle ^u ondracdan Marian }nne gemaec-
can to onfonne : ])£et on hyre acenned ys, hyt ys of ]>am
21 Halgan Gaste : witodlice heo cenS sunu, and ]?u nemst
hys naman H.elend : he socSlice hys folc hal gedeS fram
22 hyra synnum. SoSlice eai \ns wees geworden, Ip^t ge-
fylled waere |>aet fram Drihtne gecweden wses |}urh pone
2:5 witesran : SoSlice seo fsemne haefS on innoSe, and heo
cenS sunu, and hi nemnaS his naman Emanuhel, |)8et ys
24 gereht on ure ge]?eode, God mid us. Da aras losep of
swefne, and dyde swa Drihtnes engel him bebead, and
25 he onfeng his gemasccan : and he ne grette hi [oS
]?eet] heo cende hyre frum-cennedan sunu ; and nemde
hys naman H^lsnd.
DYS SCEAL ON TWELFTAN D/EG.
IL Eornostliee ]m se Haelend acenned waes on ludei-
scre Bethleem, on ]>3qs cyninges dagum Herodes, pa co-
2
MATHEUS 11.
mon ]7a tungol-witegan fram east-daele to Hierusalem,
and cwaedon : Hwaer ys se ludea cyning ]?e acenned 2
ys? so^lice we gesawon hys steorran on east-daele,. and
we comon us him to geea'Sniedenne. Da Herodes ]>0et .3
gehyrde, ]7a wearS he gedrefed, and eal Hierosolim-waru
raid him. And j^a gegaderode Herodes ealle ealdras ]?aera 4
sacerda, and J^aes folees vvriteras, and acsode hwaer Crist
acenned waere. Dasaedonhig him, On ludeiscreBethleem: 5
witodlice ]7us is awriten Jjurh ]>one witegan, And J?u 6
Bethleem, ludea-land, witodlice ne eart ])\i laest on ludea
ealdrum : of ]>e for^-gae'S se here-toga, se ]>e recS min
folc Israhel. Herodes |?a clypode on sunder-spraece Sa 7
tungel-witegan, and befran hig georne, hwasnne se steorra
hym aeteowde. And he asende hig to Bethleem, and pns s
cwae^ : FaraS, and acsiaS geornlice be ]?ara cilde ; and
j?onne ge hyt gemeta'5, cypaS eft me, ]?£et ic cume, and
me to him gebidde. Da hi jjaet gebod gehyrdon, ))a fer- 9
don hig ; and so^lice se steorra, ]>e hi on east-dasle gesa-
won, him beforan ferde, oS he stod ofer peer |)aet cild waes.
SoSlice ])a Sa tungel-witegan |)one steorran gesawon, hig io
faegenodon swy^e myclum gefean ; and gangende in to 11
j?am huse, hi gemetton |7aet cild mid Marfan hys meder,
and hig a]?enedon hig, and hi to him gebagdon; and hi un-
tyndon hyra gold-hordas, and him lac brohton ; |)ast waes
gold, and recels, and myrre. And hig afengon andsware 12
on swefnum, J^aet hi eft to Herode ne hwyrfdon, ac hi on
oSerne weg on hyra rfce ferdon.
DYS GODSPEL SCEAL ON CILDA MiESSE BMG.
Da hig ]?a ferdon, pa, aetywde Drihtnes engel losepe on n
swefnum, and ]7us cwaeS : Aris, and nim past cild and his
moder, and fleoh on .^gj^pta-land, and beo ])aer o3 ])aet
ic ]?e secge : toweard ys ]?aet Herodes secS ])aet cild to for-
spillenne. He aras ])d, and nam J^aet cild and his moder 14
on niht, and ferde on ^^gyptum ; and waes peer oS He- 15
3 B 2
MATHEUS III.
rodes for'5-siS ; ]?8et waere gefylled }>3et ^e fram Drihtne
gecweden wees ipurh. ]?one witegan, Of ^gyptum ic
16 minne sunu geclypode. Da waes Herodes s\vySe gebolg-
en, forj^ara pe he bepseht wses fram ])am tungel-witegura ;
and he asende ]?a, and ofsloh ealle ]?a cild ]>e on Bethleem
wEeron, and on eallum hyre gemserum, fram twy-wintrum
cilde and binnan ];am ; aefter J)£ere tfde J?e he geacsode
17 fram ]7am tungel-witegum. Da waes gefylled ]?aet ge-
18 cweden wees ])urh Hieremfam ])one witegan, Stefn wses
on hehnysse gehyred, wop, and mycel ]7oterung, Rachel
weop hyre beam, and heo nolde beon gefrefrod, forJ?am
])e hi naeron.
DYS SCEAL ON TWELFTAN ^FEN.
19 SoSlice ]m Herodes waes forS-faren, witodlice on swefne
20 Drihtnes engel aetywde losepe on ^Egyptum, and })us
cwaeS : Aris and nira ])aet cild and his moder, and far on
Israhela-land : nu synd forS-farene Se ]>aes cildes sawle
21 sohton. He aras J)a, and onfeng ])2et cild and his moder,
22 and com on Israhela-land. Da he gehyrde l>aet Arche-
laus rixode on Iudea-J?eode, for faene Herodem, he on-
dred |)yder to faranne : and on swefnum gemyngod, he
23 ferde on Galileisce daelas ; and he com Jja, and eardode
on faere ceastre pe ys genemned Nazareth ; |jaet waere
gefylled peet gecweden waes ]?urh J?one witegan, Forjiam
pe he Nazarenisc byS genemned,
DYS SCEAL ON WODNES-D.EG, ON DJERE DRYDDAN
WUCAN MR MYDDAN-V/INTRA.
III. On pani dagum com lohannes se FuUuhtere, and
2 bodode on })am westene ludeae, and cwaeS : Do^ daed-
3 bote : soSlice genealaece'S heofena rice. Dis ys se be J>am
pe gecweden ys l>urh Esaiam j?one witegan, Clypiendes
stefn waes on westene, GegearwiaS Dryhtnes weg, do's
4 his sij)as rihte. Se lohannes witodlice haefde reaf of
olfenda haerum, and fellenne gyrdel ymbe hys lendenu ;
MATHEUS III.
and hys mete waes geerstapan and vvudu-hunig. Da terde 5
to him Hierosolim-vvaru, and eal Iudea-|?eod, and eal ]?£et
nee wi(5-geondan lordanen ; and hi waeron gefullode on r;
lordane fram hyni, and hi andetton heora synna. Soc51ice 7
|?a he geseah raanega j^aera sunder-halgena and jjeera
rihtwisendra to his fulluhte cumende, he cwieS to hyni:
La nseddrena cyn, hwa geswutelode eow to fleonne fram
|>ara toweardan yrre ? Eornostlice SoS medemne waestm s
J^aere daed-bote ; and ne c\vej?a^ betweox eow, We hab- 9
baS Abraham us to faeder; so^lice ic secge eow, Daet
God ys swa mihtig, j^aet he maeg of )^ysum stanum avvec-
can Abrahames beam. Eallunga ys seo aex to jjsera lo
treowa wurt-ruman asett : eornustlice aelc treow, pe
godne waestm ne bringt5, byS forcorfen, and on fyr avvor-
pen. Witodlice ic eow fullige on waetere to deed-bote : 11
se pe aefter me toweard ys, he ys strengra j?onne ic, Saes
gescy ne eom ic wyr]?e to beranne : he eow fullaS on Hal-
gura Gaste, and on fyre : ];aes fann ys on his handa, and i2
he afeormaS his ]?yrscel-flore, and he gegadera^ his
hwgete on his bern ; J?a ceafu he forbaernS on unadweesc-
endlicum fyre.
DYS SCEAL ON WODNES-D^G OFER TWELFTAN DiEG,
Da com se Hselend fram Galilea to lordane to lohaune, i.s
]?aet he hine fullode. Johannes ]?a soSlice forbead him, u
and cwaeS : Ic sceal fram pe beon gefuUod, and ]?u cymst
to me ? Daandswarode se Haslend hym and cwaeS : L^t 15
nu : pus unc gedafnaS ealle rihtwisnesse gefyllan. Da
forlet he hyne. So51ice J?a se Haelend gefullod waes, w
hraedlice he astah of )7am waetere ; and hym wurdon ]?aer-
rihte heofenas ontynede ; and he geseah Godes Gust
niper-stigende, swa swa culfran, and wunigende ofer
hyne : and soSlice j;a com stefn of heofenum, and pus i?
cwae^ : Her ys min se gecorena sunu, on ]?am me gelic-
ode.
MATHEUS IV,
DYS GODSPEL SCEAL ON HALGAN BJEG.
IV. Da wees se Hselend gelesd fram gaste on westen,
2 j?3&t he waere fram deofle costnod. And pa. Sa he fseste
feowertig daga and feowertig nihta, j?a ongan hyne syS-
3 3an hingrian. And J?a genealeehte se costnigend, and
cwaeS : Gyf pu Godes Sunu sy, eweS ]?8et |?as stanas to
1 hlafe geweor^ou. Da andswarode se Heelend : Hit ys
awriten. Ne leofa^ se man be hlafe anum, ac be aelcum
5 vvorde ]?e of Godes mu|>e gae^. Da gebrohte se deofol
bine on |)a halgan ceastre, and asette hine ofer 'pass tem-
•j pies heahnesse, and cwaeS to him : Gif jru Godes Sunu
eart, asend pe ]?onne nyj?er ; soSlice hyt ys awriten, Daet
he his englum bebead be "Se, ]?agt hig ]?e on hyra handuni
7 beron, ]?y-lees pe ^in fot ^t stane astsporne. Da cwaeS
se H^lend eft to him : Hit ys awriten, Ne costna 6u
3 Drihten ]?inne God. Eft se deofoi hine genam, and
Isedde hine on swiSe heahne munt, and aeteowde hym
9 ealle middan-geardesrfcu, and heora wuldor ; and cwse^
to him : Ealle ]?as ic sylle ]>e, gif Su feallende to me
19 geeadmetst. Da cwaeS se Haelend to him: Gang pu
Sceoeca on-bsee : soSlice hit ys awriten, To Drihtne
|>inum Gode ]?u Se geeaSmetsS, and him anum ]?eowast.
11 Da forlet se deofol hine, and englas genealaehton and
him |)enodon.
DYS SCEAL ON FRIGE-DiEG OFER TWELFTAN DiEG.
1-2 SoSlice |?a se Haelend gehyrde jjset Johannes belaewed
13 waes, ])a ferde he to Galileam ; and forlaetenre f'aere
ceastre Nazareth, he com and eardode on Capharnaum^
on |)ara s^-geraaerum, on endum Zabulon and Neptalim ;
11 ]?aet waere gefylled ]?8et '5e gecweden waes Jjurh Esaiam
15 |?one witegan, Zabulones eorSu and Neptalimes eorj^Cy
16 saes weg ofer lordane, para peoda Galilea ; J>eoda folc,
]?e on ]>ystrum saet, geseah mycel leoht ; and sittendum
17 on earde deapes scade, ys leoht up-asprungen. SyS-
MATHEUS V.
San ongan se Haelend bodian, and cwefjan : Do5 dsed-
bote, so(51ice heofena nee geriealaecS.
DYS GODSPEL SCEAL ON ANDREAS iVLESSE-D^EG.
Da se Haelend eode wiS Sa Galileiscan sde, he geseh is
twegen gebroSru, Simonem, se waes genemned Petrus,
and Andream his bro]?er, sendende heora nett on ]?a sde :
so])lice hi waeron fisceras. And he saede heom : CumaS 19
setter me, and ic do paet gyt beo6 manna fisceras. And 20
hig J;agr-rihte forleton heora net, and him fyligdon. And 21
])^ he panon eode, he geseh twegen o'Sre gebroSru, laco-
bum Zebedei, and lohannem his bro(5er, on scype mid
heora faeder Zebedeo, reraigende heora nett ; and he
clypode hig. Hig pa, sona forleton heora nett and heora 22
iosder, and him fyligdon.
DYS SCEAL ON FRIGE-D.EG, ON D.ERE DRYDDAN VVUCAN
OFER TWELFTAN DyEG.
And pa. beferde se Haelend ealle Galileam, laerende on 23
heora gesoranungum, and he waes bodigende godspel f>aes
rfces, and haelende aelce adle, and aslce untrumnysse on
|>am folce. And ]?a ferde hys hlfsa into ealle Syriam, 24
and hig brohton hym ealle yfel-haebbende missenlicum
adlum, and on tintregum gegripene, and |>a Se deofol-
seoenessa hsefdon, and monoS-seoce, and laman ; and he
|)a gehaelde. And him fyligdon mycele maenigeo fram 25
Galilea, and fram Decapoli, and fram Hierusalem, and
fram ludea, and fram begeondan lordanen.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO EALRA HALGENA MiESSAN.
V. SoSlice ]?a se Haelend geseah pa, maeniu, he astah 1
on pone munt : and ]?a he saet, ];a genealaehton his leorn-
ing-cnihtas to him : and he ontynde his muS and laerde 2
hig, and cwaeS : Eadige synd pa. gastlican ]?earfan ; for- 3
))am heora ys heofena rfce. Eadige synd pa Se nu wepaS ; 4
for|?am pe hf beoS gefrefrode. Eadige synd pa IfSan ; 5
forpam pe hig eorSan agan. Eadige synd pa Se rihtwis- 6
7
MATHEUS V.
nesse Iiingria^ and ]?yrsta^ ; for}?am ]>e hig beoS gefyllede.
7 Eadige synd jja mild-heortan ; for|?am Se hig mild-heort-
s nysse begyta^. Eadige synd |)a cl^n-heortan ; forj^am
9 Se hig God geseo^. Eadige synd pa. gesibsuman ; for])am
10 Se hig beo^ Godes beam genemnde. Eadige synd j;a'Se
ehtnysse j?oliaS for rihtwisnysse ; for}>am pe heora ys
11 heofenan rfce. Eadige synd ge ])onne hig wyria6 eow,
and ehtaS eow, and secgaS selc yfel ongean eow leogende,
12 for me. GeblissiaS, and gefsegnia'S ; for|)am ]>e eower
med ys mycel on heofenum : swa hig ehton }»a witegan,
13 ])e beforan eow wceron. Ge synd eor|}an sealt : gif pset
sealt awyr'S on psun ]?e hit gesylt biS, hit ne mseg
syS(5an to nahte, buton ];3et hit sy ut-aworpen, and sy
14 fram mannum fortreden. Ge synd middan-geardes leoht.
Ne maeg seo ceaster beon behyd, ]>e byS uppan munt aset.
15 Ne hig ne aelaS heora leoht-fset, and hit under cyfe setta^,
ac ofer eandel-stasf ; peat hit onlihte eallum j>am pe on
w |>am huse synd. Swa onlihte eower leoht beforan man-
num, pdot hig geseon eowre godan weorc, and wuldrian
eowerne Foeder pe on heofenum ys.
DYS GODSPEL SCEAL ON DONE ODERNE WODNES-D^G
OFER PENTECOSTEN.
17 Nelle ge wenan ])8et ic come to weorpan ]?a ee, oStie j?a
18 witegan : ne com ic na to weorpan, ac gefyllan. So])es
on eornost ic secge eow, ^r]?am ]>e gewfte heofon and
eor];e, an i o^6e an prica ne gewft fram feere sc, aBr]?am
19 ealle l>ing geweorpan. Eornostlice se ]>e towyrp^ an of
jjysum laestum bebodum, and J)a men swa laerS, se biS
Isest genemned on heofenan rfce : soSlice se ]>e hit detS
and laer^, se biS mycel genemned on heofenan rfce.
DYS GODSPEL SCEAL ON DONE FEORDAN SUNNAN-D.EG
OFER PENTECOSTEN.
20 SoSlice ic secge eow, Buton eower rihtwisnys mare sy
]?onne Jjsera wrftera and sunder-halgena, ne ga ge na on
s
MATHEUS V.
heofenan rfce. Ge gehyrdon ]>aet gecweden waes on 21
ealdura tidum, Ne ofslyh ]?u ; se ]?e ofslyhS, se byS dome
scyldig : ic secge eow soSlice, Dagt aelc ]?e yrsat) his bre- 22
|;er by^ dome scyldig : soSlice se pe segS hys bre'Ser, Du
awordena, he byt5 ge]?eahte scyldig: se ])e seg^, Du stunta,
se byS scyldig helle fyres. Eornostlice, gif ]m bringst 2;$
}>ine lac to wefode, and ]m ]?3er ge]?encst J^aet Sin broker
haefS ^nig ]>\ng agen ]?e ; laet ]7ser ]?ine lac beforan J>ani 24
altare, and gang ^r, and gesybsuma wit5 Jjinne broker ;
and J>onne cum ]?u syt5San, and bring ]jine lac.
DYS GODSPEL SCEAL ON WODNES-D^EG, ON D^RE DRYD-
DAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
Beo ])u onbugende pinum wi]?er-winnan hraj)e, ])a hwile 25
pe (5u eart on wege mid hym ; l^y-laes ]>e ]7in wiSer-vvinna
pe sylle J?am deman, and se dema pe sylle J?am jjene, and
pu. sy on cwearteru send. Sopes ic pe secge, Ne gaest ]7u 26
J>anone ^r ]7u agylde ]?one ytemestan feorSlingc. Ge 27
gehyrdon ]7aet on ealdum cwydum gecweden waes, Ne
unriht-hasme ]?u : so'Slice ic secge eow, Daet aeic ]?aera 28
pe wif gesyhS and hyre gewilnaS, eallunga j^agt se gesyn-
gaS on hys heortan. Gif J>in swy|?re eage pe ^swicige, ro
ahola hyt ut, and awurp hy t fram pe : soSlice pe ys betere,
j7aet an jjinra lima forweor]?e, ponue eal })in lichama sy on
helle asend. And gif |>in swySre hand pe aswfce, aceorf 30
hfg of, and awurp hfg fram pe : witodlice pe ys betere,
paet an Jiinra lima forweor}?e, ]>onne eal ]?in lichama fare
to helle.
DYS SCEAL ON WODNES-DiEG, ON D^RE XVI. WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
SoSlice hyt ys gecweden, Swa hwylc swa his wiT forlcet, 31
he sylle hyre heora hfw-gedales boc : ic secge eow to so]?- 32
um, Daet aelc pe his wff forlaet, buton forlegenysse }>ing-
um, he deS faet heo unriht-hsem]? : and se unriht-haemj>
pe forlaetene aefter hym genimS. Eft ge gehyrdon ]>aet 33
9 B 5
MATHEUS V,
gecweden waes on ealdum cwydum, Ne forswere pii,
34 so^lice Dryhtne ])u agyltst ]?ine a|?as : ic secge eow so6-
lice, Deet ge eallunga ne swerion ; ne Jjurh heofen ; for]?am
35 J»e heo ys Godes ]?rym-setl : ne ]?urh eorSan ; for]?am ]?e
heo ys hys fot-scamul : ne J)urh Hierusalem ; for}?am J)e
3s heo ys m^res Cyninges ceaster. Ne |>u ne swere ]7urh Jjin
heafod ; for|?am ]>e Su ne miht senne loc gedon hwitne
37 oSSe blacne. So^lice sy eower sprsec, Hyt ys, hyt ys ;
Hyt nys, hyt nys : so^lice gyf ]?ar mare by^, J)8et byS of
3s yfele. Ge gehyrdon ]?8et gecweden wses, Eage foreage>
■i9 and to'S for to6: soSlice ic secge eow, Ne winne ge
ongen ]?a Se eow yfel doS : and gyf hwa slea }>e on pm
40 swy]?re wenge, gegearwa hym ]?aet oSer. And ]?am 'Se
wyle on dome wiS ]>e flitan, and niman pine tunecan>
41 Iset him to j^inne waefels. And swa hwa svva J>e genyt
42 Jjusend stapa, ga mid him o6re twa jjusend. Syle pam
Se |)e bidde, and })am |>e wylle aet J)e borgian, ne wyrn
|;u hym.
OYS SCEAL ON WODNES-DiEG, ON D^RE SYXTEODAN WU-
CAN OFER PENTECOSTEN; AND ON FRIGE-D/EG INNAN
D/ERS CYS-WUCAN,
43 Ge gehyrdon ])8et gecweden wses, Lufa |?inne nextan,
44 and hala pinne feond : soSlice ic secge eow, LufiaS
eowre fynd, and do6 wel j)am ]?e eow yfel do6, and
45 gebiddaS for eowre ehteras, and teelendum eow ; ]>ast ge
syn eowres Feeder beam, ])e on heofenum ys, se ^e deS
j?8et hys sunne up-aspring(5 ofer |?a godan and ofer 'pa
yfelan, and he l^t rfnan ofer J>a rihtwisan and ofer ]?a
46 unrihtwisan. Gyf ge soSiice pa lufia^ ]>e eow lufiaS,
47 hwylce mede habba^ ge ? hu ne doS manfulle swa? And
gyf ge ])set an do(5, pget ge eowre gebroSra wylcumiacJ,
48 hvvoet do ge mare ? hu ne do^ haepene swa ? Eornost-
lice beoS fulfremede, swa eower heofonlica Fgeder is ful-
fremed.
MATHEUS VI.
VI. BegymaS jjaet ge ne don eowre rihtwisnesse be-
foran inannum, J^aet ge syn geherede fram him ; elles
nasbbe ge mede mid eowrum Fseder, ]?e on heof'enum ys.
Eornustlice J?onne ^u pine aelmessan sylle, ne blawe man 2
byman beforan 3e, swaliceteras doS, on gesoranuncgum
and on wicum, j^aet hy syn gearweor|7ode fram mannum.
So(5 ic secge eow, Hi onfengon hyra mede. Sot51ice ponne 3
J)u ]?me aelmessan do, nyte ]?m wynstre hwoet do ]?in.
swy])re : pset ]?in aelmesse sy on diglum : and ])in Faeder 4
hit agyit ]?e, se pe gesyhS on diglum. And ponne ge 5
eow gebiddon, ne beo ge swylce liceteras : pd lufia(S paat
hig gebiddon hig standende on gesomnuncgum, and
strseta hyrnum, psat men hig geseon. SocS ic secge eow,
Hig onfengon heora mede. Du soSlice, |)onne |)u tSe ge- e
bidde, gang into J)inum bed-clyfan, and |?inre dura be-
iocenre, bide J)mne Fssder on diglum; and fin Fagder, pe
gesyhS on diglum, hyt agylt pe. Sot5Iice ]?onne ge eow 7
gebiddon, nellon ge sprecan fela swa swa haspene : hig
wenaS fsethig syn gehyrede on heora msenigfealdanspasce.
Nellen ge eornostlice hym geefenlaecan : soSlice eower s
Faeder wat hwaet eow Jjearf ys, ^rfiam pe ge hyne biddaS.
Eornostlice gebiddat! eow |)us : Faeder ure, pu pe eart on o
heofenum. Si |>in nama gehalgod. To-becume pin nee. lo
Geweort5e J>in willa on eor))an, swa swa on heofenum.
Urne daeghwamlican hiaf syle us to-daeg. And forgyf its 12
ure gyltas, swa swa we forgifaS urum gyltendum. And is
ne gel^de ]?u us on costnunge, ac alys us of yfle; SoS-
lice. Witodlice gif ge forgyfaS mannum heora synna, 14
})onneforgyf6 eower se heofenlica Faeder eow eowre gyl-
tas ; gyf ge soSlice ne forgyfatJ mannum, ne eower Faeder 15
ne forgyfS eow eowre synna.
DYS GEBYRAi) TO CAPUD lEIUNII ON WODNES-D^EG.
So'Slice, l^onne ge faesten, nellon ge wesan swylce lease i«
licceteras : hig fornimaS hyra liiisyna, ]?aet hig aetedwan
MATHEUS VI.
mannum fsestende. SoSlice ic secge eow, Deet h'lg on-
17 fengon heora mede. Du soSlice, ]>onne Vu fseste, smyra
18 ])in heafod, and ]?weah ];ine ansyne ; ]?a^t 'pu ne sy gese-
wen fram mannum faestende, ac j^inum Fseder pe ys on
dyglum : and ]?in Faeder, ]?e gesyh'5 on dyglum, hit agylt
19 ])e. Nellen ge gold-hordian edw gold-hordas on eorj^an,
j?£er 6m. and moSj^e hyt fornimS, and pajr peofas bit delf-
20 a^ and forstelat5 : gold-hordia6 eow soSlice gold-hord-
as on heofenan, j^ser na]7or 6m ne mo^]?e hit ne fornym^,
•21 and ])0er ])eofas hit ne delfaS ne ne forstela^ : witodlice,
■22 |?9er fin gold-hord ys, J)aer ys ])in heorte. Dfnes lichaman
leoht-fset ys })in eage : gyf ]>\n eage byS anfeald, eail }»in
23 lichama hj^ beorht : gyf pin eage soSlice by6 manfull,
eall fiin lichama by'5 J)ysterfull. Eornostlice, gyf fa&t
leoht \>e on (5e ys synt ]?ystrLi, hu mycle beo^ ]>a.
]?ystru !
DYS SCEAL ON DONE SYXTEODAN SUNNAN-DJEG OFER
PENTECOSTEN.
24 Ne maeg nan man twam hlafordum j7eowian : o]>pe he
so^Iice aenne hata^, and o])erne lufaS ; o^Se he bytS
anum gehyrsum, and o])rum ungehyrsum. Ne magon
25 ge Gode J^eowian and woruld-welan : for])ara ic secge
eow, Daet ge ne syn ymb-hydige eowre sawle, hwaet ge
eton ; ne eowrum lichaman, mid hwam ge syn ymb-
scrydde. Hti nys seo sawl selre ]?onne mete, and eower
26 lichama betera ])onne paet reaf ? BehealdaS heofenan
fuglas : forJ»am ])e hig ne sawaS, ne hig ne ripa'S, ne hig
ne gadria^ on berne ; and eower heofonlica Faeder hig
27 fet. Hu ne synd ge selran J)onne hig ? Hwylc eower
maeg soSlice gej?encan paet he geeacnige ane elne to his
28 anlicnesse ? And to hwi synd ge ymb-hydige be reafe ?
Besceawia^ aeeeres lilian,hu hig weaxa'5; ne swfnca'S hig,
29 ne hig ne spinnacS : ic secge eow soSlice, Daet furSon
Salomon on eallum hys wuldre naes oferwrigen swa swa
MATHEUS VII.
an of ]^ysum. So(Slice, gif aeceres weod, ]?8et ]>e to-daeg ;5o
3's, and byt5 to-morgen on ofen asend, God swa scryt, eala
ge gehw^des geleafan, |)am mycle ma he scryt eow.
Nellen ge eornostlice beon ymb-hydige, ]7us cwepende, si
Hw£et ete we ? o^]>e hwaet drince we? o]>]?e mid hwam
beo we oferwrigene ? So^liee ealle ])as ])ing ]9eoda 32
secaS : witodlice, eower Fseder wat ])8et ge ealra ];yssa
Jjinga be]?urfon. Eornostlice secaS asrest Codes rfce, 33
and hys rihtwisnesse ; and ealle j^as ])ing eow beot5 ]?£er-
to geeacnode. Ne beo ge na hogiende ymb J?a raorgen- 34
lican neode : soSlice se morgenlica dseg caraS ymb hyne
sylfne. iEghwylc daeg hsafiS genoh on hys agenum ymb-
hogan.
DYS SCEAL ON DONE FEORDAN SUNNAN-DtEG OFER
PENTECOSTEN.
VII. Nellen ge deman, ]?ast ge ne syn fordemede. Wit-
odlice ]?am ylcan dome pe ge dema^, eow bj^'S gedemed : 2
and on p>am ylcan gemete ]>e ge metaS, eow byt5 gemeten.
To hwi gesyhst J>u ]?8et mot on ]?ines broker eagan, and 3
]7U ne gesyhst pone beam on ]?inum agenum eagan ?
0]?|7e humeta cwyst pu to ]>inum breSer, Br6(5ur, J^afa 4
])aet ic tit-ado peet mot of ]?inum eagan, jjonne se beam
biS on]?inum agenum eagan ? Lapu liccetere, ado aerest 5
ut Jjone beam of ]?inum agenum eagan, and behawa
ponne J^aet pu. ut-ado pEet mot of pines broker eagan.
Nellen ge pset halige syllan hundum, ne ge ne wurpen 6
eowre mere-grotu to-foran eowrum swinum, pj-\^s hig
mid hyra fotum hig fortredon, and hig ])onne ongean
gewende eow tosliton.
DYS GODSPEL SCEAL TO GANG-DAGON.
BiddaS, and eow biS geseald; seca^, and ge hyt findaS; 7
cnuciaS, and eow biS ontyned. Witodlice aelc paera pe s
bit he onfehS ; and se pe secS he hyt fint ; and ])am cnuc-
iendum bi6 ontyned. Hwylc man ys of eow, gyf hys 9
13
MATHEUS VIL
10 sunu hyne bft hlafes, sylst ]?u hym stan ? ot5^e gif he hit
11 fisces, sylst ]?u hym n^dran ? Eornostlice nu ge, ]?e yfele
synd, cunnon gode sylena eowrum bearnum syllan, mycle
ma eower Fasder, pe on heofenum ys, syleS god ]?am ]?e
12 hyne bidda'5. Eornostlice, ealle j?a J^ing ^e ge wyilen
]?8et men eow don, doS ge hym ]?a8t syife : ]?8et ys sotSlice
33 ^ and witegena bebod. Ganga^ in Jjurh J^aet nearuwe
geat ; for]?on ]?e j^sbt geat ys swySe wfd, and se weg ys
swy(5e rum, ]?e to forspyllednesse gelest ; and swy^e ma-
14 nega synd ]?e |>urh ]7one weg faracS. Eala hti nearu and
hu angsum ys pset geat, and se weg, ])e to life gelaet ;
and swy]?e feawa synd J»e ]?one weg linden !
DYS GODSPEL GfiBYRAD ON D.ERE NYGODAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
15 Warnia'6 eow fram leasum witegum, J?a cumaS to eow
on sceapa gegyrelum, ac hig beo^ innane reafigende wulf-
16 as: fram hyra waestmun ge hi undergyta'S. Cwyst ]m
gadera^ man wm-berian of ]?ornum, o6Se fic-aeppla of
17 pyrncinum ? Swa aelc god treow byrS gode wsestmas,
18 and aelc yfel treow byrS yfele waestmas. Ne mseg ]?ast
gode treow beran yfele wsestmas, ne pset yfele treow gode
19 waestmas. ^Ic treow ]?e ne byr^ godne waestm, sy hy
•20 forcorfen, andon fyraworpen: witodlicebe heoraweestm-
21 um ge hig oncnawaS. Ne gae^ aelc j^eera on heofena
rice, pe cwy^ to me, Dryhten, Dryhten ; ac se ]?e wyrcS
mines Feeder willan, Ipe on heofenum is, se gseS on heof-
•22 ena rice. Manega cwe]?aS on ]?am dasge to me, Dryhten,
Dryhten, hu ne witegode we on ]?inum naman ? and on
|)inum naman we ut-awurpon deoflu? and on ]?inum
23 naman we worhton mycle myhta ? Donne cwe^e ic to
hym, Dset ic eow nsefre ne cu];e : gewita^ fram me, ge
•24 pe worhton unryhtwisnesse. Eornostlice, eelc ]?aera pe
'5as mine word gehyrS, and J?a wyrc^, byt5 gelic }»am
•25 wisan were, se hys hus ofer stan getimbrode : Jja com
14
MATHEUS VIII.
p^r ren, and mycei flod, and ]?aer bleowon windas, and
ahruron on pset hus, and hyt na ne feoU : soSlice hyt wees
ofer Stan getimbrod. And aslc |?aera ]?e gehyrtS j?as mine m
word, and ]?a ne wyrct5, se bycS gelic ]>am dysigan men,
pe getimbrode hys hus ofer sand-ceosel : ]?a rfnde hyt, 2r
and ]?8er com flod, and bleowon windas, and ahruron on
]>aet hus ; and ];aet hus feoll, and hys hryre was my eel.
DYS SCEAL ON DOIME DRYDDAN SUNNAN-D^EG OFER
EPIPHANIAN.
Da w^s geworden, J?a se H^lend J)as word geendode, 2s
]?a wundrode J>aet folc his lare : soSlice he laerde swylce 29
he anweald hoefde, and na swa swa heora boceras, and
sunder-halgan.
VIII. SoSlice pa se Hselend of pam munte ny]?er-
astah, j?a fyligdon hym mycle meenio. Da genealaehte an 2
hreofla to hym, and hyne to hym geeat5medde, and ])us
cwaeS : Dryhten, gyf J)u wylt, pu. miht me gecleensian.
Da astrehte se Haelend hys hand, and hrepode hyne, and 3
pus cwae]> : Ic wylle ; beo pu geclsensod. And hys hreofla
waes hrsedlice geclaensod. Da cwaecS se H^lend to hym : 4
Warna pe paet ]>u hyt nasnegum men ne secge ; ac gang,
ajteowe pe pam sacerde, and bring hym p-d lac pe Moyses
bebead, on hyra gecySnesse. SoSlice pa se Haelend 5
in-eode on Capharnaum, pa genealaehte hym an hun-
dredes ealdor, hyne biddende, and pus cweSende : Dryht- e
en, mm cnapa li(5 on mfnum huse lama, and mid yfele
gepread. Da cwaeS se Heelend to hym : Ic cume and r
hyne gehaele. Da andswarode se hundredes ealdor, and s
pus cwaeS : Dryhten, ne eom ic wyrpe pset pu in-gange
under mine pecene ; ac cwep pin an word, and min cnapa
by6 gehaeled. SoSlice ic eom man under anwealde geset, 9
and ic haebbe pegnas under me ; and ic cwepe to pysum,
Gang, and he gceS ; and ic cwepe to oprum, Cum, and
he cymS ; and to minum peowe, Wyrc pys, and he wyrcS.
15
MATHEUS VIII.
10 Witodlice ]?a se Hselend ]?ys geliyrde, ]7a wundrode he,
and cwaet5 to j?am ^e hym fyligdon : SoS ic secge eow,
11 Ne gemette ic swa mycelne geleafan on Israhel. To
so]?um ic secge eow, Dset manige cuma'5 fram east-daele
and west-daele, and wuniaS raid Abrahame, and Isaace
12 and lacobe, on heofena rfce. Witodlice J^yses rices
beam beo'S aworpene on pa. ytemestan ]?ystro : J»8er biS
13 wop and to])a gristbitung. And se Hselend cwaeS to ]7am
hundredes ealdre : Ga, and geweor'Se |?e swa swa ]?u ge-
lyfdest. And se cnapa wses gehaeled on j?8ere tide.
DYS GEBYRAD ON FRIGE-D.EG, ON D/ERE TWA AND
TWENTUGODAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
14 Da se Haelend com on Petres bus, ]?a geseah he hys
15 swegre licgende, and hrij^igende ; and he Eethran hyre
hand, and se fefor hig forlet : ^a aras heo and Jjenode
i« hym. So^lice pa hyt aefen wges, hig brohton hym manege
deofol-seoce : and he ut-adraefde ]?a unclaenan gastas
raid hys worde, and he ealle gehselde ]?a yfel-hsebbend-
17 an : ]?8et waere gefylled ]>set gecweden is ])urh Esaiara
|?one witegan, J?us cwef»ende, He onfeng ure untrura-
18 nessa, and he basr ure adla. Da geseah se Hselend raycle
maenigeo ymb-utan hyne, ]?a het he hig faran ofer J7one
mu]?an.
DYS SCEAL ON WODNES-D^EG, ON D/ERE FEORDAN
WUCAN OFER TWELFTAN D^EG.
19 Da genealsehte hyra an bocere, and cwseS : Lareow,
20 ic fylige J»e, swa hwseder swa ]?u fgerst. Da cwaeS se
Haelend to hyra : Foxas habbaS holu, and heofenes
fuglas nest ; soSlice mannes Sunu naefS hwser he hys
21 heafod ahylde. Da cwseS to him ojper of hys leorning-
cnyhtum : Drihten, alyfe me aerest to farenne, and beby-
22 rigean minne faeder. Da cwaet5 se Haelend to hym :
Fylig me, and let deade bebyrigean heora deadan.
MATHEUS IX.
BYS SCEAL ON DONE FEORDAN SUNNAN-D^EG OFER
TWELFTAN D.EG.
And he astah on scyp, and his leorning-cnyhtas hym 23
fyligdon. Da wear}> mycel styrung gewordeu on jjaere -24
see, swa ]?8et Jjaet scyp \veart5 ofergoten mid y]>um : witod-
lice he slep. And hig genealaehton, and awehton hyne, 25
]?us cwe]>ende : Dryhten, haele us : we moton forweorpan.
Da cwae6 he to him : To hwi synd ge forhte, ge lytles 26
geleafan ? Da aras he, and behead J^am winde, and jjsere
s^ ; and ];aer wear^ geworden mycel smyltnys. Gewis- 27
lice ]?a men wundredon, and ]?us cwsedon : Hwaet ys J^es,
]>aet vvindas and s^ hym hyrsumiaS ? Da se Hselend com 28
ofer pone mu];an, on Geraseniscra rice, f»a urnon hym
togeanes twegen ]?e haefdon deofol-seocnesse, of byrgen-
ura ut-gangende, ]?a wasron swi6e re]?e, swa ]?aet nan
man ne mihte faran |7urh ]?one weg. And hig hrymdon, 2y
and cwaedon : La Haelend, Godes Sunn ! hwsetys J^e and
us gemaene ? come J»u hider aer tfde, us to preagenne ?
Dser waes soSlice unfeorran swyna heord manegra manna ao
lagswigende. Da deofla soSlice hyne baedon, ])us cwej?- ;u
ende : Gyf pu. us ut-adrifst, asende us on })as swyna
heorde. Da cwaeS he to hym : FaraS. And hig J)a ut- 32
gangende, ferdon on J^a swyn : and |?3er-rihte ferde call
seo heord, myclum onraese, niwel on pa s^, and hig
wurdon deade on pam waetere. Da hyrdas witodlice 33
flugon, and comon on pa ceastre, and cyddon ealle pas
ping, and be pam pe ^a deoful-seocnyssa haefdon. Da 34
eode eall seo ceaster-waru togeanes pam Haelende : and
pa Sa hig hyne gesawon, pa baedon hig hyne paet he ferde
fram heora gemasrum.
DYS GODSPEL SCEAL ON SUNNAN-DiEG, ON DyERE TWEN-
TUGODAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
IX. Da astah he on scyp, and ofer-seglode, and com 1
on hys ceastre. Da brohton hig hym aenne laman, on 2
17
MATHEUS IX.
bedde licgende : |)a geseah se Haelend heora geleafan, and
cw8e(5 to ]?am laman : La beam, gelyfe ; ]?e beoS ]?ine sy nna
3 forgyfene. Da cwaedon sume ]?a boceras hym betwynan :
4 Des sprycf5 bysmor-sprasce. Da se Haslend geseah heora
ge|?anc, ]?a cwasS he : To hwi ])ence ge yfel on eowruni
5 heortum ? Hwaet ys ea]?elicre to cwe]?anne, De beoS for-
gyfene |?ine synna, oSSe to cwej^anne, Arfs, and ga?
d Dast ge soSlice witon past mannes Sunu haefS anweald on
eorJ?an synna to forgyfanne, |>a cwaetJ he to ]?am laman,
7 Arfs, nym |)in bedd, and gang on ]>m hus. And he
8 aras, and ferde to hys huse. SoSlice ])a '5a seo maenigeo
jjys gesawon, ]?a ondredon hig hym, and wuldredon God,
pe sealde swylcne anweald mannum.
DYS GODSPEL SCEAL ON S5e MATHEUS M^SSE-^FEN.
9 Da se Haelend ]?anon ferde, he geseah asnne man sittende
aet toll-sceamule, ]?aes nama waes Matheus : and he cwaeS
10 to him : Fylig me. And he aras, and fyiigde hym. And
hyt waes geworden, ]?a he saet innan huse, pa. comon
manega manfulle and synfulle, and saeton mid pamHael-
11 ende and hys leorning-cnyhtum. Da J?a sunder-halgan
jjaet gesawon, pa. cwaedon hig to hys leorning-cnyhtum :
Hwi ys eower lareow mid manfullum and synfuUum ?
12 And se Haelend cwaeS, ];is gehyrende : Nys halumlaeces
13 nan pearf, ac seocum. GacS so(51ice, and leornia^ hwEet
is, Ic wylle mild-heortnesse, naes onsasgdnesse : soSlice
ne com ic rihtwise to gecigeanne, ac fia synfullan.
DYS SCEAL ON FRIGE-D.EG, ON DiERE ODRE EASTER-
WUCAN.
14 Da genealaehton lohannes leorning-cnyhtas to hym,
and J)us cwdedon : Hwi fasste we and |)a sundor-halgan
gelomlice ? soSlice ]?ine leorning-cnyhtas ne faestaS.
13 And se Haelend cwae^ to him : Cwe]?e ge sceolon paes
bryd-guman cnyhtas wepan, ]?a hwile pe se bryd-guma
mid hym byt5? soSlice |?a dagas cumaS |?aet se bryd-
18
MATHEUS IX.
guma bytS afyrred fram liym, and }>onne on |)am dagum
hig faestaS. Ne de6 witodlice nan man niwes cla]7es scyp le
on eald reaf : he tobiycS hys stede on ]?am reafe, and se
slite byS ]?e wyrsa. Ne hig ne doS nivve win on ealde 17
bytta ; gif he dot5, ]?a bytta beoS tobrocene, and ]?set win
agoten, and ])a bytta forweor]?aS : ac hig doS niwe wm
on niwe bytta, and aegfer byS gehealden.
DYS SCEAL ON SUNNAN-DiEG, ON DiERE FIF AND TWEN-
TUGODAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
Da he pas ping to hym spraee, ]?a genealaehte an eaidor, is
and geeaSmedde hyne to hym, pus cweSende : Dryhten,
niin dohtor ys dead ; ac cum and sete J?ine hand uppan
hig, and heo lyfaS. And se Haelend aras, and fyligde i9
hym, and hys leorning-cnyhtas. And pa an wff, pe j?ol- 20
ode blod-ryne twelf gear, genealaehte wiS-aeftan, and
aethran hys reafes fnaed : heo cwae^ soSlice on hyre 21
mode, For an ic beo hal, gyf ie hys reafes aethrfne. And 22
se Haeiend bewende hyne, and hig^ geseah, and cwaeS :
Gelyl* dohtor ; pm geleafa pe gehaelde. And ])aet wff
waes gehseled on ]7aere tfde. And Sa se Haelend com 23
into paes ealdres healle, and geseah hwistleras, and
hlydende maenio, he cwae^ : Ga^ heonon ; nys pjs 21
maeden dead soSlice, ac heo slaepj?. And hig taeldon
hyne. And ]?a he Sa maenio ut-adraf, he code in, and 25
nam hyre hand, and J>aet maeden aras. And Ses hlisa 2«
sprang ofer call ])aet land.
DYS SCEAL ON WODNES-D^EG, ON DMKE XIII. WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
Da se Haelend panon for, ^a iyligdon hym twegen 27
blinde, hrymende and cwepende. La Dauides sunu, ge-
miltsa unc. SoSlice pa he ham com, pa blindan genea- 28
laehton to hym : and se Haelend cwaeS to him : Gelyfe gyt
paet ic inc maeg gehaelan? Hig cwaedon to hym : Witod-
lice, Dryhten. Da aethran he hyra eagena, cwepende : 29
xMATHEUS X.
30 Sy inc aefter incnim geleafan. And heora eagan vvaeron
ontynede; and se Haslend bebead hym, cwej?ende: Warn-
31 la's pset ge hyt nanum men ne secgon. Hig sojjlice
ut-gangende gewidmsersodon hyne ofer eall j^eet land.
32 Da hig waeron so})lice ut-agane, hig brohton hym dumbne
33 man, se waes deofol-seoc. And ut-adryfenum |>am deofle,
se dumba spraec : and J)a maenio wundredon, cwe]?ende :
34 Nsefre aetywde svvylc on Israhela-folce. So61ice ]?a sun-
der-halgan cw^don : On deofla ealdre he drif^ ut deoflu.
35 And se Hselend ymb-for ealle burga and ceastra, leerende
on heora gesomnungum, and bodigende rices godspel,
.{6 and hselende aelce adle, and aelce untrumnysse. He
gemiltsode soSlice ]78ere maenio, ]?a he hig geseah ; for-
]?an hig waeron gedrehte, and licgende swa swa sceap
37 pe hyrde nabba^. Da he ssede hys leorning-cnyhtum :
38 Witodlice micel rip ys, and feawa wyrhtena : bidda^
Jjses ripes hlaford, ])8et he sende wyrhtan to his ripe.
X. Andto-somne gecigedum his twelf leorning-cnyht-
um, he sealde hym unclaenra gasta anweaki, ]78et hig
adryfon hig ut, and hseldon aelce adle, and aelce untrum-
-2 nysse. Dys synt sotilice pOBva. twelf apostola naman : Se
forma ys Simon, ]?e ys genemned Petrus, and Andreas
hys bro])ur ; Jacobus Zebedei, and Johannes hys bro]?ur ;
3 Philippus, and Bartholomeus ; Thomas, and Matheus
4 Publicanus ; and lacobus Alphei ; and Taddeus ; Simon
5 Chananeus ; and ludas Scarioth, pe hyne belaewde. Das
twelf se Haelend sende, hym bebeodende, and cwepende :
Ne fare ge on feoda weg, and ne ga ge innan Samari-
6 tana ceastre \ ac gaS ma to ]?am seeapum ]?e forwurdon
7 Israhela hiw-raedene. Se Haslend cwaej) to hys leorning-
cnyhtum : Ga'S and bodiaS, cwe])ende, Dset heofena rice
8 genealaec]?. Hsela^ untrume, aweccea'S deade, elaensia^
hreofle, drifa^ ut deoflu : ge onfengon to gyfe, syllaS to
i) gyfe. Naebbe ge gold, ne seolfer, ne feoh on eowrum
20
MATHEUS X.
bigyrdlum ; ne codd on wege, ne twa tunecan, negescy, lo
ne gyrde : soplice se wyrhta ys wyrpe hys metes. On ii
swa hwylce burh oSSe eeastre swa ge in-gaS, acsia^ hwa
sy wyrfe on ]?Eere ; and wunia^ ]?aer op ge tit-gan. Donne 12
ge in-gan so|7lice on |)9et hus, gretaS hit, cwe])ende, Sy
syb Jjysum huse. And gyf ])8et hus witodlice wyrjje byS, 13
eower syb cym]? ofer hyt : gyf hyt soplice wyrjje ne byS,
eower syb hyp to eowgecyrred. And swa hwa swa eow i4
ne underfehS, ne eoM're spreeca ne gehjr]), Jjonne ge
ut-gan of ]?am huse, o6(5e of J)8ere ceastre, asceacaS pset
dust of eowrum fotum. SoSlice ic eow secge, Acu- 15
mendlicre byS Sodoma-lande and Gomorra on domes
dseg, ))onne ]:>aere ceastre.
DYS GODSPEL SCEAL TO MANEGRA MARTYRA M.ESSE-
DJi:G.
Nu ic eow sende swa sceap gemang wulfas : beo6 le
eornostlice gleawe swa nseddran, and bilwite swa culfran.
WarniaS eow soSlice fram mannum : hig syllaS eow so6- 17
lice on gemotum, and swinga6 eow on hyra gesomnung-
um ; and ge beoS gelaedde to demum and to cyningum is
for me, to hyra dome and J?eodum. Donne belaevvaShig ig
and syllaS eow, ne ]?ence ge hu oSSe hwaet ge sprecon :
eow byS geseald so^lice on J?£ere tfde hwaet ge sprecon.
Ne synt ge na ]>e fser sprecat5, ac eowres Feeder Gast ])e 20
spryc'5 on eow. SoSlice bro]?er sylS hys bro'Ser to deaSe, 21
and fseder his sunu : and beam arisa^ ongen magas, and
to deaSe hig fordoS. And ge beo6 on hatunge eallum 22
mannum for mfnum naman : sojjlice se J?urhwunatS oS
ende, se byt$ hal. Donne hig eow ehta6 on ])ysse byrig, 23
fleoS on oSre ; and ]?onne hig on ]>aere eow ehtaS, fleo]) on
]>a fryddan : so]?lice ic eow secge, Ne befaraS ge Israhela
burga; aerjjan ]?e mannes Sunu cume. Nys se leorning- 24
cnyht ofer hys lareow, ne peow ofer hys hlaford. Genoh 25
byS so^lice ]?am leorning-cnyhte J^aet he sy swylce hys
MATHEUS X.
lareow, and })eow swylce hys hlaford. Gyf hig]9aes hyredes
feeder Belzebub clypedon, mycle swyJ)or hig eow cly-
26 pia'5. Eornostlice ne ondrsede ge hig.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO ANES COxNFESSORES MiESSE-
BMG.
Nys soflice nan ]?ing digle, ]?8et ne weor}>e geswutelod ;
•27 ne nan dygle J'ing, ])3et ne weor]?e geopenod. Daet ic
eow secge on J^ystrum, secga^ hyt on leohte : and ]?8et
2s ge on eare gehyraS, bodiat5 uppan hrofum. And ne
ondrsede ge ]?a (5e eowerne lichaman ofslea^ ; ne magon
hig soj^lice pa sawle ofslean : ac ondraedaS ma ]7one j^e
29 maeg sawle and lichaman fordon ou helle. Hu ne becyp-
aS hig twegen spearwan to peninge ? and ^n of ]?am ne
30 befylS on eor]?an, butan eowrum Fgeder : and soSlice
31 ealle eowres heafdes loecas synt getealde. Ne ondraede
32 ge ; ge synt selran |>onne manega spearwan. ^Icne
eornostlice ]?e me cyS beforan mannum, ic cySe hyne
33 beforan mihum Feeder pe on heofenum ys. Se pe me
wi^saec^ beforan mannum, and ic wi^sace hyne beforan
34 minum Faeder pe on heofenum ys. Ne wene ge paet ic
come sybbe on eorpan to sendanne : ne com ic sybbe to
35 sendanne, ac sweord. Ic com soSlice mann asyndrian on-
gean hys faeder, and dohtor ongean hyre moder, and snore
36 ongean hyre swegre : and mannes fynd hys gehtisan.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO ANES MARTYRES MtESSE-
BJEGE.
37 Se Hselend cwae^ to hys leorning-cnyhtura : Se ]?e
lufaS feeder o^Se modor m^ ponne me, nys he me wyrpe ;
and se pe lufa'5 sunu o^^e dohtor swypur ponne me, nys
38 he me wyrpe ; and se pe ne nim]? hys cwylminge, and
39 fylg^ me, nys he me wyrpe. Se j)e gemet hys sawle,
se forspii^ hig ; and se forspil^ hys sawle for me, he
40 gemet hig. Se J?e eow underfehS, he underfehS me ;
and se pe me underfehS, he underfehS pone ]?e me sende.
22
MATHEUS XL
Se pe underfeht? witegan on witegan naman, he onfehc5 4i
witegan mede ; and se ]>e underfehS rihtwisne on riht-
wises naman, he onfeh^ riht wises mede. And swa hwylc 42
swa sylS anne drinc cealdes wseteres anum Jjyssa lytelra
manna, on leorning-cnyhtes naman, so)? ic secge eow, ne
amyrj? he hys mede.
XI. And hj't waes geworden, ]?a se Haelend ]?ys geend-
iide, hys twelf leorning-cnyhtum bebeodende, he for
jjanon, ]>8et he lasrde and bodode on heora burgum.
DYS GEBYRAD ON D^RE ^RRAN WUCAN .ER MYDA-
WINTRA.
Da lohannes on bendum gehyrde Cristes weorc, J?a 2
sende he to hym twegen hys leorning-cnyhta, and cwaej? : .i
Eart pu Ipe to cumenne eart? oSSe we o]?res sceolon
abfdan ? Se Hselend andswarode and cwae]? to hym : 4
GaS and cyJ^aS lohanne ]?a ^ing ]?e ge gehyrdon and ge-
sawon : blinde geseo]?, healte gaS, hreofe synd geclsen- 5
sode, deafe gehyraS, deade arisa]?, Jjearfan bodiaS : and d
eadig ys se ]?e ne swyea^ on me. Da hig ut-eodon, soS- 7
lice pa. ongan se Haelend secgan be lohanne, and cwseS
to l^asre masnio : Hwi eode g€ tit on westen geseon ?
winde aweged hreod ? o^'Se hwi eode ge ut geseon ? s
mann hnescum gyrlum gescrydne ? nu, ]?a pe synd hnesc-
um gyrlum gescrydde, synd on cyninga husum : ac 9
hwaet eode ge ut witegan geseon ? ic eow secge, eac
maran fonne witegan. Des ysso]?liee be ])am awriten ys, 10
Nu ic sende minne engel beforan Jane ansyne, se gegearw-
a6 ])inne weg beforan pe. So61ice ic eow secge, Ne n
aras betwyx wifa bearnnm, mara lohanne fulluhtere :
soSlice se pe laessa ys, ys on heofena rice him mara.
SoSlice fram lohannes dagum fulluhteres oc5 ])is heofena 12
rfce }?olaS nead, and strece nimatS ]jaet. SoSlice ealle 13
witegan and ^ witegodon oj) lohannes : and, gyf ge 14
wylla^ gelyfan, he ys Helfas pe to cumenne ys. Se pe 15
23
MATHEUS XI.
16 earan haebbe to gehyranne, gehyre. SoSlice hwam telle
ic ]9as cneorysse gelice ? heo ys gelfc sittendum cnapun
17 on foretige,]?ahryma'S to heoraefen-gelicum,andcwe]?aS,
We sungon eow, and ge ne frfcudun ; we cwiSdun, and
18 ge ne weopon. SoSlice lohannes cdnci ne etende, ne
drincende, and hig cwasdon, He hsef^ deoful-seocnysse.
19 Mannes Sunu com etende and drincende, and hig cwe|>-
a'S, Her ys etul-man and wm -drincende, raanfulra and
synfulra freond. And wisdom ys gerihtwisod fram heora
bearnum.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON FRIGE-D^G, ON BJERE DRY-
TEODAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
20 Da ongan he hyspan ]?a burga, on ]?am waeron gedone
manega hys msegena ; forj^am ])e hig ne dydon daed-bote :
■21 Wa J»e, Corozaim ! wa l>e, Bethsaida ! forjjam gyf on
Tyro ?nd Sydone waeron gedone J)a maegenu ];e gedone
synd on eow, gefyrn hi dydon daed-bote on h^eran and
22 on axan. Deah ic secge inc, Tyro and Sydone by^
23 forgifenlicor on domes daeg, J)onne eow. And |>u, Ca-
pharnaum, cwyst J>u byst pu up-ahafen o6 heofen, ac ]?u
ny]?er-faerst o^ helle ; forfiam gyf on Sodoma-lande waeron
gedone ]>a msegenu, ]?e gedone synd on Ipe, witodlice hig
24 wunedon o'S J)ysne daeg. Deah-hw8e|?ere ic secge eow,
Daet Sodora-wara lande byS forgyfenlicre on domes daeg,
]?onne pe.
DYS SCEAL ON WODNES-D.EG, ON D^RE SYXTAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
25 Se Hselend cwaeS andswariende : Ic andette ])e, Driht-
en heofenes and eorpan, |)u ]?e behyddest pas ]?ing fram
26 wisum and gleawum, and onwrige l»a lytlingum. Swa
Faeder ; for]?am hyt waes swa gecweme beforan ]?e.
27 Ealle J?ing me synd gesealde fram minum Faeder; and nan
man ne can ]?one Sunu, butan Faeder ; ne nan man ne
can ]?one Faeder, butan Sunu, and ]>am pe se Sunu wyle
24
MATHEQS XII.
onwreon. CumatS to me ealle J?e swinca^ and gesymede 2s
synd, and ic eow geblissige. Nimat5 mm geoc ofer eow, 29
and leorniaS aet me ; for])am ic eom bilwite and eadmod
on lieortan, and ge gemetaS reste eowrum sawlum. So(S- 30
lice mm geoc ys wynsum, and mm byr]?en ys leoht
DYS SCEAL ON FRIGE-D^G, ON D.ERE EAHTODAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
XII. Se Haelend for on reste-daeg ofer aeceras ; soSlice
hys leorning-cnyhtas hingrede, and hig ongunnon pluc-
cian ]7a ear and etan. SoSlice (5a }>a sundor-halgan ])aet 2
gesawon, hi cwaedon to him : Nu ]?ine leorning-cnyhtas
dot$ ]?8et him alyfed nys reste-dagum to donne. And he 3
ewgeS to hym : Ne rsedde ge hwset Dauid dyde ]?a hyne
hingrede, and J^a "Se mid hym waeron ? hu he in-eode on 4
Godes hus, and set ]?a offring-hlafas, ]?e naeron hym alyf-
ede to etanne, ne ])am pe mid hym waeron, buton ]?am
sacerdum anum ? O^^e ne raedde ge on ]?3ere de, J>£et ]?a 5
sacerdas on reste-dagum on j^am temple gewemma'S ]7one
reste-daeg, and synd butan leahtre ? Ic secge soSlice 6
eow, Daet J>es ys ma^rra ]?onne ]?£et tempi. Gyf ge so(51ice r
vviston hwget ys, Ic wylle mild-heortnysse, and na on-
ssegdnysse, ne geny]?rade ge aefre unscyldige. So^lice s
mannes Sunu ys eac reste-daeges Hlaford. Da se Hselend 9
];anun for, he com into heora gesomnunge ; pa waes 10
]?aer an man se hasfde forscruncene hand. And hig acso-
don hyne, ]>us cwe]?ende : Ys hyt alyfed to haelanne on
reste-dagum ? Jjset hig wrehton hyne. He saede hym 11
so^lice : Hwylc man ys of eow, ]>e haebbe an sceap, and
gyf }»aet afyl^ reste-dagum on pytt, hu ne nymS he ]?set,
and hefS hyt up? witodlice micle ma man ys sceape 12
betera ; witodlice hyt ys alyfed on reste-dagum wel to
donne. Da cwaeS he to ];am men : A]?ene pine hand. And 13
he hi apenede ; and heo waes lial geworden, swa seo oper.
■25 c
MATHEUS XII.
DYS SCEAL ON WODNES-DiEG, ON DiERE XIIII WUCAN
OFEU PENTECOSTEN.
14 Da sundor-halgan eodon fa ut so^lice, and worhton
15 gej^eaht ongen hyne, hu hig hyue forspyldon. Se Hasl-
end so'Slice pset wiste, and ferde ]?anon : and hym fylig-
16 don mycel msenigeo, and he hgelde hig ealle ; and bebead
17 hym, ]>eet hig hyt nanum men ne s^don : ]?8et waere
gefylled ]?8et ]?e gecweden waes jmrh Ysaiam })one wite-
is gan, ]?us cwetiende : Her ys mm cnapa, )>one ic geceas ;
min gecorena, on f>am vvel gelfcode minre sawle : ic asette
19 minne gast ofer hyne, and dom he bodaS Deddum. Ne flU
he, ne he ne hrymS ; ne nan man ne gehyr^ hys stemne
20 on .stratum, Tocwysed hreod he ne forbrytt, and smeoe-
ende flex he ne adwaesc^, ^rj?am ]>e he awurpe ddm
21 to sige. And on hys naman Deoda gehyhta^.
DYS SCEAL ON DONE DRYDDAN SUNNAN-D^G INN AN
LENCTEN.
22 Da wses hym broht an deofol-seoc man, se wees blind
and dumb : and he hyne hselde, swa ]?3et he spraec and
23 geseah. And ];a msenigeo ealle wundredon, and cwasd-
24 on : Cwejje we ys pes Dauides sunu ? SoSlice ]?a ]?a
SLindor-halgan j)is gehyrdon, ]?a cwsedon hig : Ne adrift
25 pes deoflu ut, buton ]?urh Belzebub deofla ealdre. Se
Haelend so^lice wiste heora ge]?ancas, and cwaeS to hym :
i^lc nee, j?e byS twy-raede on him sylfum, by'S toworp-
en ; and selc ceaster o6Se hus, pe byS wij^erweard ongen
20 hyt sylf, hyt ne stent. And gif se deofol adrift ut pone
deofol, hig beo^ todselede ; hit mseg ])onne his rfce stand-
27 an ? And gif ic purh Belzebub adrife ut deofla, purh
hwaene adrifaS eowre beam ? forpam hig sylfe beoS
28 eowre deman. Gif ic soSiice on Godes gaste awurpe
2y deoflu, witodlice on eow becymS Godes rice. O'S^e hu
mseg man in-gan on stranges hus, and hys fata hyne
bereafian, buton he gebinde merest ]?one straiigan, and
ponne hys hus bereafige?
MATHEUS XII.
DYS SCEAL ON WODNES-D^G, ON D.^RE TWELFTAN
WUCAN OFER PENTECOSTEN.
Se ]?e nys mid me, he is ongen me ; and se ]?e ne ga- so
derat5 mid me, he towyrp^. ForJ?am ic secge eow, ^Ic 31
syn and bysmor-spreec by^ forgyfen mannum : so'Slice
J?aes Halgan Gastes bysmor-sprsec ne byS forgyfen. And 32
swa hwylc swa cwy]? word ongen mannes Sunu, him by^
forgyfen : se pe sot51ice cwy]? ong^n Haligne Gast, ne byS
hyt hym forgyfen, ne on pisse worulde, ne on })oere to-
weardan. 0'66e wyrceaS god treow, and hys wsestm 33
godne ; o^^e wyrceaS yfel treow, and hys waestm yfelne :
witodlice be ]?am waestrae byS feet treow oncnawen. La 34
ge naedrena cyn, hu magon ge god sprecan, ]?onne ge
synd yfele ? soSlice of }»3ere heortan willan se muS spyc^.
God man so^lice of godum gold-horde bring^ god for'S : 35
and yfel man of yfelum gold-horde bringS yfel forS.
So^lice ic secge eow, Daet aelc idel word ]?e men spreca'5, 36
hig agyldaS gescead be ]?am on domes-daege. SoSlice 37
of ])inum wordum J>u byst gerihtwisod, and of ])inum
wordum ])u byst geny]7erod.
DYS SCEAL ON WODNES-D.EG, ON DiERE FORMAN
LENCTEN-WUCAN.
Da andswaredon hym sume }>a boceras and f»a sunder- ss
halgan, ]7us cwe];ende : Lareow, we wylla^ sum tacn of
per geseon. He andswarode hym, and cwaeS : Yfel 39
cneorys and forliger secS tacn ; and hyre ne byS nan
tacn geseald, buton lonas tacn ];aes witegan : witodlice 40
swa swa lonas waes on J)aes hwasles innobe ]?ry dagas and
J)reo niht, swa hy6 mannes Sunu on eor]?an heortan ])ry
dagas and J;reo niht. Niniuetisce weras arfsa'S on dome 4i
mid pysse cneorysse, and hig genyjjeria^ hig: for|)am
pe hig dydon daed-bote on lonas bodunge ; and ]?es ys
mara ])onne lonas. Su^-dceles cwen arist on dome mid 42
fysse cneorysse, and heo genypera^ hig : for]?am J?e heo
27 C 2
MATHEUS Xril.
com fram landes gemserum to gehyranne Salomones
43 wisdom ; and ]?es ys mara ]?onne Salomon. SoSlice
]>onne se uncloena gast ut-fser^ fram men, be gas's geond
44 drige stowa, secende reste, and he ne gemet. Donne
cvvyt5 he, Ic gecyrre on min hus ]?anon ic ut-eode ; and
cumende, he gemet hyt £emtig, geclsensod mid bese-
45 mum, and gefraetwod. Donne gseS he, and hym to
genimS seofun o|)re gastas wyrsan ]?onne he, and in-gang-
ende hig eardiat5 ]?88r : and ]?onne weorf)at5 ]?8es mannes
ytemestan wyrsan ]?onne ]?a serran : and swa byS ]?ysse
46 wyrrestan cneorysse. Da he ]?as ]>ing 'pa. gyt spaec to
J)am maenegum, pa. stod his moder and his gebro|7ra ]7ser
47 lite, secende spsecan to hym. So^lice pa. cwee^ sum to
hym : Witodlice p'm moder and pine gebro]?ra standa'5
48 her ute, J^e secende. And he andswarode hym secgend-
um, and cwaeS : Hwylc is mfn moder ? and hwylce synd j
49 mine gebro]?ra ? And he a]?enede his hand on his leorn- I
50 ing-cnyhtas, and cwseS : Witodlice swa hwylc swa
wyrcS mines Faeder willan pe on heofenan ys, he ys min j
broker, and min swuster, and moder. f
1
XIII. On ]?am daege, ]7am Haelende ut-gangendum V
2 of htise, he saet wi6 pa. s^ ; and mycle maenio wseron i
gesamnode to hym, swa J^aet he code on scip, and faer j
3 saet ; and call sec maenio stod on ]?am waroJ»e. And he i
spraec to hym fela on bigspellum, cwe]?ende : SoSlice, j
4 ut-eode se s^dere hys saed to sawenne : and j^a ]?a be ,|
seow, sume hig feollon wi'5 weg, and fuglas comon and t
5 ^ton ]?a: so^lice sume feollon on staenihte, J)aer hyt
naefde mycle eor]ian, and hrasdlice up-sprungon, forfam
fj pe hig naefdon ])3ere eor]?an dypan : soSlice, up-sprung-
enre sunnan, hig adruwedon and forscruncon, for]?am
7 pe hig naefdon wyrtrura : so'Slice sume feollon on ])ornas,
s and ]?a J?ornas weoxon and forjjrysmodon pa : sume
soSlice feollon on gode eorpan, and sealdon waestm, sum
MATHEUS XIII.
hundfealdne, sum syxtigfealdne, sum J?rittigfealdne,
Se pe haebbe earan to gehyranne, gehyre. And ]?a ge- o
nealaehton his leorning-cnyhtas, and cwaedon to hym : lo
For hwig sprycst j?u to hym mid bigspellum ? Da and- ii
swarode he hym : For}?am pe eow ys geseald to witanne
heofena rices gerynu, and hym nys na geseald. SoSlice 12
]>am ])e hasf'S, hym byS geseald, and he haef'S : so(51ice se pe
5iaefi5, and p^t pe he hceftS hym byS aetbroden. ForJ?am i.i
icsprece to hym mid bigspellum; forjjam pe lociende hig
ne geseoS, and gehyrende hig ne gehyracS, ue ne ongytaS ;
pmt on hym sy gefylled Esaias witegung, Of gehyrnesse m
ge gehyraS, and ge ne ongytatS ; and iociende ge geseoS,
and ge ne geseoS. SocSlice pises folces heorte ys ahyrd, 1.5
and hig hefelice mid earum gehyrdon, and hyra eagan
beclysdon, J?y-l8es hig «fre mid eagum geseon, and mid
earura gehyron, and mit heortan ongyton, and syn gecyr-
rede,and ic hig geheele. SoSlice eadige synd eowre eagaia, is
for]?am pe hig geseoS ; and eowre earan, for]?am pe hig
gehyraS : so^liee on eornost ic eow secge, Daet manega 17
witegan and rihtwise gewilnedon pa ping to geseonne pe
ge geseo^, and hig ne gesawon ; and to gehyranne pa
j^ingpe ge gehyraS, and hig ne gehyrdon, Gehyre ge soS- is
lice pses sawendan bigspel. iElc paera pe Godes word 19
gehyrS, and ne ongyt, ponne cymS deoful, and bereafaS
|>8et on hys heortan asawen ys. Daet is se pe wi5 pone
weg asawen ys. SoSliee se pe ofer pone stan asawen ys, 20
past ys se pe paet Godes word gehyrS, and hraedlice past
mid blisse onfehS : soplice hyt naefS pone wyrtrum on 21
him, ac is hwilwendlic ; gewordenre gedrefednesse and
ehtnesse for pam worde, hra&dlice hig beo6 geuntreow-
sode. So^lice pjet pe asawen ys on pornum, past ys se 24
pe paet word gehyrS ; and ponne geornfulnes pysse weo-
rulde, and leasungpyssa woruld-welena, forprysmiaS past
word, and hit is butan wosstme geworden. SoSlice pait 23
MATHEUS XIIL
pb asawen wgbs on ]?aet gode land, J^aet ys se ]>e ]?ast word
gehyrS, and ongyt, and ]?one waestm bringS, and j^onne
det5 sum hundfealdne, sum sixtigfealdne, sum |)rittig-
24 fealdne. He rehte hym ]?a o]7er bigspel, and ]?us cwae'S :
Heofena rfce ys geworden ]?am men gelie ]>e seow god
25 seed on hys secere : soSlice J?a Sa men slepon, ]3a com
his feonda sum and oferseow hit mid coccele on middan
26 fam hwaete, and ferde panon. SoSlice jja seo wyrt weox,
27 and ]7one waestm brohte, J?a aeteowde se coccel hine. Da
eodon J?«s hlafordes |>eowas, and cwsedon : Hlaford, hu
ne seowe ]>u god seed on ]?inum aecere ? hwanon hsefde
28 he coccel ? Da cwaeS he : Dait dyde iinhold-man. Da
cweedon ]?a ]?eowas : Wylt ]?u we gaS and gadriaS hig?
29 Da cw8e'5 he : Nese ; j^y-laes ge ]7one hwsete awurtwa-
30 lion, ])onne ge ]?one coccel gadria^ : leetaS oegfer weaxan
oS rip-timan ; and on J^am rip-timan ic secge pam. ripe-
rum, Gadriac5 aerest jjone coccel, and bindaS sceaf-
maelum to forbaernenne : and gadria(5 ]?one hwaete into
31 minum berne. He rehte hym ]m gyt o^er bigspel, ]?us
cwepende : Heofena rice ys geworden gelic senepes
32 corne, ]?8et seow se man on his aecere ; paet ys ealra saeda
l^est: soolice ]?onne hit wyx'5, hit ys ealra wyrta maest,
and hit wyr^ treow, swa j?aet heofri-fuglas cumaS and
33 cardial on his bogum. He spraec to hym o^er bigsp.. 1,
and ]?us cwaeS : Heofena rice ys gelic ]?am beorman,
|)one faet wif onfeng and behydde on prym gemetum
34 melewes, o^ he waes eall ahafen. Eaile ]?as plug se Hael-
end spraec mid bigspellum to ]?am weredum ; and nan
35 J>ing ne spraec he butan bigspellum ; Jjaet waere gefylled
Jjaes witegan cwyde, Ic ontyne minne muS mid big-
spellum ; ic bodige digolnessa fram middan-eardes ge-
36 setednesse. He forlet pa t5a maenio, and com to his
inne, and pa genealaehton to him his leorning-cnyhtas,
and cwsedon : Arece us j^aet bigspel paes hwaetes and
MATHEUS XIJI.
paes cocceles. Da aiidswarode he hym : Se ])e seow ]>8st 3r
gode s£ed, se ys maiines Sunu ; soSlice se aecer ys ])es as
middan-geard ; ]?aet gode s^d ]?aet synd ];aes heofenlican
rices beam ; se coccel synd soSlice J)a manfullan beam ;
se unholda-man, se ]>e }>one coccel seow, paet is deoful ; 39
sot51iee ]jaet rip ys worulde endung ; ]7a riperas synd englas.
Eornostlice swa swa se coccel byS gegaderod and mid 40
fyre forb<erned, swa byS on worulde endunge. Mannes 41
Sunu sent hys englas, and hig gadria^ of his rfce ealle
gedrefednesse, and ]>a pe unrihtwisnesse wyrceaS ; and 42
asendaS hig on fyres ofen, pser by^ wop and to|?a grist-
bitung. Donne scinaS j)a rihtwisan swa swa sunne on 43
hyra Faeder rfce. Gehyre, se]?e earan to gehyraniie haef'S.
DYS GODSPEL SCEAL TO ScR AGNAN M^SSAN.
Heofena rfce ys gelfc gehyddum gold-horde on jjarn 44
gecere ; }>one behyt se man ]?e hine fint, and for his
blisse gaeS and sylS eall Jjset he ah, and gebigtS 'Sone
aecer. Eft ys heofena rfce gelfc j^am mangere, J^e sohte 45
]7aetgode mere-grot : ]?a he funde Jjaet an deorwyr])e mere- 46
grot, ]?a eode he and sealde eall J^ast he ahte, and bohte
psdt mere-grot. Eft ys heofena rfce gelfc asendum nette 47
on ]?a s^, and of aelcum fisc-cynne gadrigendum : ]?a 48
hig ]?a ])set nett tipp-atugon, and sagton be ]?am strande,
J?a gecuron hig );a godan on hyra fatu, ]?a yfelan hig
awurpon tit. Swa byS on ])ysse worulde endunge ; ]?a 49
englas faraS, and asyndriaS |?a yfelan of ]?aera godra mid-
lene, and awurpaS hig on ]?aes fyres ofen, jjaer by^ wop 50
and tof>a gristbitung. Ongyte ge ealle ]7as l?ing ? Da .51
cwaedon hig : Witodlice we hig ongytaS. Da sagde he 52
hym : For]?am ys aelc gelaered bocere on heofenan rfce
gelfc ]?am hyredes ealdre, ]>e for3-bring^ of his gold-
horde nfwe J^ing and ealde. And hit waes geworden, ]?a 53
se Hselend geendode })as bigspel, J)a ferde he jjanone.
And j?a he com to his earde, he laerde hig on hyra ge- 54
31
MATHEUS XIV.
samnungum, swa ]?aet hig wundredon, and cwsedon :
55 Hwanon ys ]?ysum fes wisdom, and ]?is maggen ? Wit-
odlice ])es ys smi]?es sunu ; M ne hatte hys modor Maria,
and his broSru, Jacob, and Joseph, and Simon, and ludas ?
56 and hu ne synd ealle hys swustra mid us ? hwanon synd
57 J^ysum ealle ]?as ]?ing ? And hig waeron geuntreowsode
on hyra. Da so^lice ssede se Haelend hym: Nys nan
witega butan wur^scype, buton on hys earde, and on
58 hys huse. And he ne worhte Jjser manega msegena, for
heora ungeleafFulnysse.
XIV. On ]?8ere tide gehyrde Herodes, se feorj^an-daeles
2 rfca, ])ses Hselendes hlisan : and pa, saede he hys cnyht-
um : Des ys lohannes se Fulluhtere, J»e ic beheafdode ;
he aras of dea]?e, and forfan synd ])as wundru gefremode
3 on hym. So^lice Herodes nam lohannem, and geband
hyne, and sette on cwertern, for ]?am wife Herodiaden
4 Philippes hys broj^er. lohannes hym saede : Nys fe
5 alyfed hig to wife to habbanne. And ]7a he hyne ofslean
wolde, he adred hym J>aet folc, for]?am pe hig haefdon
6 hyne for aenne witegan. Da on Herodes gebyrd-daege,
tumbude |>aere Herodiadiscan dohter beforan hym, and
7 hyt Ifcode Herode. Da behet he mid aj?e, hyre to syllanne
s swa hwaet swa heo hyne baede. Da cwaeS heo, fram
hyre meder gemyngod : Syle me on anum disce, lohan-
9 nes heafod, |?aes Fulluhteres. Da waes se cyning geun-
10 rotsLid for ]?am aj>e, and for pam pe hym sa&ton mid ; and
he asende J>a, and beheafdode lohannem on })am cwert-
11 erne. And man brohte J?a hys heafod on anum disce,
and sealde jjam maedene ; and ]?aet maeden hyre meder.
12 And J?a genealaehton hys leorning-cnyhtas, and namon
hys lichaman, and bebyrgdon hyne, and comon and
13 cyddon hyt ])am Haelende. Da se Haelend ]?aet gehyrde,
]>a ferde he ]>anon on-sundron, on anum scype : and
])a tSa gangendan msenigeo jjaet gehyrdon, hig fyligdon
MATHEUS XIV.
hym of pam burgum. And }>a he |)anon ferde, he geseah i4
oiycele maenigu, and he hym gemyltsode, and gehaelde
j)a untruman. SoSlice pa. hyt waes aefen geworden, hym 15
to genealsehton his leorning-cnyhtas, and him to cweed-
on : Deos stow ys weste, and tfma is forS-agjin ; forlap.t
j?as maenegeo, p^t hig faron into ]3as burga, and hym mete
biegan. Da c\V3et5 se Haelend to hym : Nabba^ hig neode le
to faranne ; syile ge hym etan. Da andswaredon hig : 17
We nabbaS her buton fif hlafas, and twegen fixas. Da 18
cwce^ se Haelend : BringaS me hider ]?a. And pa he 19
het J^a maenegeo ofer pxt gaers hig sittan, and he nam
pR lif hlafas, and twegen fixas, and beseah on ]?one heof-
on, and bletsigende braec J?a hlafas, and sealde hys
leorning-onyhtum, and hig fam folce : and hig ^ton ealle, 20
and waeron gefyllede : and hig namon pa lafa, twelf wilian
fuUe faera brytsena. Sot51ice ]?3era etendra getael waes 21
fif ]?usend wera, butan wffum and cildum.
DYS GODSPEL SCEAL IN OCTABAS PETRI ET PAULI.
And );a sona het se Haglend his leorning-cnyhtas on 22
scyp astigau, and to-foran him faran ofer Jjone muj^an,
oS ];8et he pa, maenegu forlete. And ]>a he hig forlaeten 23
haefde, he eode on J>one munt, and hyne })aer ana gebaed.
SoSlice fa hyt ssfen waes, he wses ana ])aer. Witodlice 24
waes J)aet scyp of ])am ypum totorfod ; for]?am pe hyt waes
Strang wind. Da com se Haelend ymbe pone feor]?an 25
han-cred to hym, ofer pa sde gangende. Da hig gesawon 26
padt, hig wurdon gedrefede, and for pam ege clypo-
don, and cwaedon pus: SotSlice hyt ys scinlac. Da 27
spraec se Haelend, and cwseS : HabbaS geleafan ; ic hyt
eom, nellen geeowondraedan. Daandswarode himPetrus, 28
and cw8et5 : Dryhten, gyf pu hyt eart, hat me cumau to
pe ofer pas waeteru. Da cwaetS he : Cum to me. Da eode 29
Petrus of pam scype, ofer paet waeter, paet he to pam
Haelende come. Da he geseah pone strangan wind, he 30
33 c 5
MATHEUS XV:
him ondred : ]?a he wearS gedofen, he cw3e|> : Dryhten,
31 gedd me halne. And ]7a hraedlice he gefengc hyne, and
:i2 J?us cwae]? : La lytles geleafan, hwi tweonedest J>u ? And
33 ]?a hi wseron on J^am scype, geswac se wind. SoSliee
pa ]>e on ]?am scype wseron comon, and to him gebeedon, '
34 and ]7us cwaedon : SoSlice ]?u eart Godes Sunu. And
]?a hig ofer-seglodon, hig comon on pdst land Genesa-
35 reth. And J>a ]?aet fole hyne gecneow, hig sendon geond '
36 eall ])8et land, and brohton to hym ealle iintrume ; and
hyne bsedon, pset hig huru-]?inga his reafes fnsed sethrin-
on : and swa hwylce hys aethrinon wurdon hale. ,
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE DRYDDAN WODNES-
BJEG INNAN LENCTEN.
XV. Da comon to hym fram Hierusalem pa. boceras
2 and Fariseisce, and cwaedon : Hwi forgymaS pine leorn-
ing-cnyhtas ure yldrena lage ? ne pweaS hig hyra handa
3 ponne hig mete ]?icga^. Da andswarode he hym, and
cwseS : Hwi forgyme ge Godes bebod for eowre lage ?
4 Witodlice God cwasS, Weor}>a p'lnne feeder and modor : i
and Se pe wyrg^ hys faader and modor, swelte se deaj?e. ]
5 SoSiice ge cwe]?a^, Swa hwylc swa segS hys feeder and i
«j meder, Swa hwylc lac swa of me ys frema^ pe ; and ne 1
weor|)ia^ feeder and modor : and ge for naht dydon j
7 Godes bebod for eowre lage. La liceteras I wel be eow \
3 witegode Isaias se witega, ]?a he cwaeS, Dis folc me mid ;
welerum v/eorJ)a^, and hyra heorte ys feor fram me ; |
9 butan intingan hig me weorJ)ia^, and laeraS manna lara. |
10 And he pa, J)am maenegum togeedere geciypedum, J)us \
11 cwaeS : Gehyra^ and ongyta^, Ne besnut J)one mann }
]?eet on hys mu^ gee's ; ac hyne besmft, feet of hys mu})e )
12 gae^. Da genealeehton hys leorning-cnyhtas, and cweedon : \
Wast J?u J)8et pa Fariseiscan synd gedrefede, ]>ysum worde [
13 gehyredum? Da andswarode he hym: iElc plan tun g, 1
])e mfn heofenlica Faeder ne plantode, byS awurtwalod. v.
MATHEUS XV.
LaetaS hig, hig synd blinde, and blindra latteowas. Se 14
biinda, gyf he blindne laet, hig fealla(5 begen on aenne
pytt. Da andswarode him Petrus, and cwae^ : Arece us is
]?ys bigspel. Da andswarode he him : And synd ge gyt lo
butau andgyte ? Ne ongyte ge J>aet call j^set on pone nmS 17
g8et5, gaeS on J^a wambe, and byS on forSgang asend ? So(5- is
lice pa ping pe of pam mu^e gaS cuma<5 of pasre heortan,
and pa besmita'S pone mann. Of paere heortan cuma^ 19
yfele gepancas, mann-slyhtas, unriht-haemedu, forligru,
stala, lease gewitnyssa, taellice word : pis synd pa ping pe 20
pone mann besmitaS : ne besmit pone mann, peah he un-
pwogenum handum ete.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE FORMAN DUNRES-D/EG
INNAN LENCTEN.
And pa ferde se Haelend panon, on Tyrisce and Sydd- 21
nisce endas. And efne, pa of pam Chananeiscum gemaer- 22
um clypode sum wff, and cwaeS : Dryhten, Dauides sunu,
gemiltsa me; min dohter ys yfele mid deofle gedreht.
Da ne geandswarode he hyre. Da genealaehton his leorn- 23
ing-cnyhtas, and him to cwoedon : Forlaet hig ; forpam
heo clypaS efter us. Da andswarode he : Ne eom ic 24
asend, buton to pam sceapum pe forwurdon of Israhela
huse. Da com heo, and hig to him gebaed, and pus 25
cwae'S : Drihten, gefylst me. Da cwaeS he : Nys hit na 26
god past man nime bearna hlaf, and hundum wyrpe. Da 27
cwaeS heo : Dryhten paet ys sot5 ; witodlice pa hwelpas
etaS of pam crumum pe of heora hlaforda beodum feallatS.
Da andswarode Dryhten hyre : Eala pu wff, mycel ys 28
pin geleafa : geweorpe pe eal-swa pu wylle. And pa of
paere tide waes hyre dohter hal gewordeu. Da se Hael- 29
end panon ferde, eft he com wiS pa Galileiscan s^ ; and
astah on pone munt, and paer saet. Da genealaehton hym 30
to mycele maenegu, mid hym haebbende manega healte,
and blinde, and wanhale, and manega opre, and aledon
MATHEUS XVI.
31 to bys fotum ; and he gehselde }?a : swa J?8et })a maenegu
wundredon, geseonde dumbe specende, healte gangende, I
blinde geseonde : and big masrsodon Israhela God. 5
DYS GODSPEL GEBYRAD ON D^ERE EAHTODAN WUCAN i
OFER PENTECOSTEN. j
32 Da cwaeS se Haelend, togsedere geclypodum bys leorn- ]
ing-cnyhtnm : Dysse msenigu ic gemiltsige, for]?am big ,1
J?ry dagas mid me wunedon, and big nabba^ hwaet j
big eton : and ic big nelle faestende forlsetan, ])y-l8es big j
:j3 on wege geteorian. Da cweedon bys leorning-enibtas : j
Hwar nime we swa fela hlafa on ])ys westene, ]?8et we |
34 gefyllan swa mycele maenigu ? Da cwae^ be : Hu fela \
hlafa babbe ge? Da cwaedon big: Seofon, and feawa ii
35 fixa. And be bebead ]?a J)set seo maenigu saete ofer \
36 ]?aere eorj^an : and be nam j^a pa seofon blafas and pa. \
fixas, and braec, and sealde bys leorning-cnyhtum, and ;]
37 big sealdon pam folce. And big aeton ealle, and wasron |
gefyllede : and pset to lafe wses of |)am gebrote big nam- ■
38 on seofon wilian fulle. Witodlice ]>a ]?aer aeton waeron
39 feower Jjusend manna, butan cildum and wifum. And f
be forlet pa. pa maenigu, and eode on seyp, and com on j
pa. endas Magedon. 1
DYS SCEAL ON WODNES-DtEG, ON D.ERE EAHTODAN j
WUCAN OFER PENTECOSTEN. ]
XVI. And ^a genealaebtou bym to Farisei and Sa- j
ducei, and byne costedon, and baedon ]?8et he bym sura I
2 tacen of beofene aetywde. Da andswarode he bym, and 1
cwaeS : On aefen ge cwe])aS, To-morgen byt byS smylte v
3 weder, fes beofen ys read. And on morgen ge cwejjaS, }
To-daeg byt byS breoh weder, ]?eos lyft scinS unweder- j
lice. Nu cunne ge to-cnawan beofenes hiw ; witodlice |
4 ge ne magon witan psera, tfda tacnu ? Seo yfele cneorys • .'
and unribt-baemende tacen sec'5, and byre ne by'S ge- j
seald, buton lonas tacen ])aes witegan. And bym forlaet- 5
MATHEUS XVI.
enuni, he ferde. And pa liys leorning-cnyhtas comon 3
ofer ]?one muj^an, hig forgeaton ])aet hig hlafas namon :
and ])a soede he : GymaS and warniaS fram beorman Fa- e
riseorum and Saduceorum. Da ]?ohton hig betweox hym, 7
and cwaedon : Namon we hlafas mid us ? Da se Haelend s
wiste heora gej?ancas, he cwae'S to hym : Hwaet ])ence ge
betweox eow, lytles geleafan, ]?aet ge hlafas nabbaS ? Ne 9
understande ge gyt, ne ge ne ge|>enca^ ]?3era fif hiafa,
and fif Jjusend manna, and hu fela wilegena ge namon ?
ne J)3era seofon hlafa, and feower ])usend manna, and 10
hu fela wilegena ge namon? Hwi ne ongyte ge gyt 11
paet ic ne ssede be hlafe, Warniat5 fram ]7am beorman
Fariseorum and Saduceorum? Da ongeaton hig ])8et 12
he ne saede, WarniaS fram hlafa beorman, ac fram lare
Fariseorum and Saduceorum.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON PETRES M^ESSE-DiEG.
Witodlice J?a com se Hselend on ]>& daelas Cesareae 13
Philippi, and acsode hys leorning-cnyhtas : Hwaene sec-
gat5 men ]?oet sy mannes Sunu ? Da cwaedon hig : Sume u
lohannem ]?one Fulluht-wer, sume Heliam, sume Hiere-
miam, o6Se an ]?ara witgena. Da saede he : Hwaet secge 15
ge paet ic sig ? Da andswarode hym Petrus : Du eart le
|?£es lyfigendes Godes Sunu. Da andswarode hym se u
Hselend: Eadig eart ]?u, Simon, culfran beam ; forfam
hyt fe ne onwreah flaesc ne blod, ac min Faeder ]?e on
heofenum ys. And ic secge pe, Daet Su eart Petrus, and is
ofer ]?ysne stan ic getimbrige mine cyricean ; and helle
gatu ne magon ongean ]?a. And ]>e ic sylle heofena rices 19
caegia : and swa hwaet swa ]>u ofer eor]7an bebindst, paet
byS on heofenum gebunden : and swa hwaet swa ]9u un-
bindst ofer eor]?an, J)aet byt5 unbunden on heofenum. Da 20
bebead se Haelend hys leorning-cnyhtum, ])set hig nanum
men ne s^edon paet he waere Haelend Crist. SySt5an he 21
ongan swutelian hys leorning-cnyhtum, J)aet he wolde
MATHEU8 XVIL
taran to Hierusalem, and fela ]>inga ]?oliaii fram yldrum,
and bocerum, and ealdor-mannum ])8era sacerda, and
•22 beon ofslegen, and ]?y j?ryddan daege arisan. And pa
genam Petrus hyne on-sundron, and cw8et5 to him:
23 Drihten, ne geweorj^e past. Da beseah he hyne, and
cwaeS to Petre : Gang baaftan me, Satanas : wijjer-reede
]?u eart me ; forpam ])u nast ]?a ]?ing ]?e synd Godes, ac
]?a pe synd manna.
DYS GODSPEL SCEAL ON S5i LAURENTIUS MiESSE-DiEG.
24 Da ssede se Haslend hys leorning-cnyhtum : Gyf hwa
wylle fyligean me,wi'Ssacehyne sylfne,andnyme hys rode,
25 and me fylige. SoSlice se ]?e vvyle hys sawle hale geddn,
he hig forspyl^ ; and se ]?e wyle hig for me forspyllan,
26 se hig fint. Hwaet fremaS aeuegum men, ]?eah he ealne
myddan-eard gestryne, gyf he hys sawle forwyrd polaS ?
27 o^Se hwylc gewrixl syl'5 se mann for hys sawle ? Wit-
odlice mannes Sunn ys to cumanne on hys Faeder wuldre,
mid hys englum ; and ]?onne agylt aeghwylcum be hys
agenum weorce.
DYS SCEAL ON S^TERNES-D^G, ON D^RE FORMAN
LENCTEN-WUCAN.
28 SoSlice ic secge eow, Sume synd her standende, pe dea^
ne onbyrigea^, aer hig geseon mannes Sunu cumende on
hys Faeder rice.
XVII. And asfter six dagum, nam se Haelend Petrum,
and lacobum, and lohannem hys broker, and laedde hig
2 on-sundron, on asnne heahne munt. And he waes ge-
hiwod beforan hym ; and hys ansyn scean swa swa
3 sunne, and hys reaf w^ron swa hwfte swa snaw. And
efne, ]?a aety wde Moyses and Helfas, mid hym sprecende.
4 Da cwae^ Petrus to hym : Dryhten, god ys us her to be-
onne : gyf ]?u wylt, uton wyrcan her pveo eardung-stowa ;
5 ]?e ane, Moyse ane, and Helfe ane. Hym pa, gyt spree-
endum, and so^lice )?a beorht wolcn hig oferscean : and
MATHEU8 XVII.
pa efne com stefn of ]?am wolcne and cwaetS : Her ys min
leofa Sunu, on ]?am me wel gelic-dp ; gehyra]? hyne. And 6
)?a hig )7ys gehyrdon hys leorning-cnyhtas, hig feollon on
heora ansyne, and hym svvyj^e ondredon. He genealaehte 7
pa and hig sethran, and hym to cwastS : Ansa?, and ne ou-
drsedaS eow. Da hig heora eagan upp-ahofon, ne gesawon s
hig naenne, buton ]?one Haelend sylfne. And ]?a hig of 9
pam munte eodon, se Haelend hym bebead, and pus
cw8et5 : Nanum men ge pjs ne secgon, aer mannes Sunu of
deaSe arise.
DYS SCEAL ON FRIGE-DyEG, ON DiERE FIFTAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
And pa. acsedon hys leorning-cnyhtas hyne : Hwaet sec- 10
gat5 p'd boceras ]79et gebyrige aerest cuman Heliam? Da 11
andswarode he hym : Witodlice Helias ys toweard, and
he geedniwaS ealle ping. SoSiice ic eow secge, Dset He- 12
lias com, and hig hyne ne gecneowon, ac hig dydon ymbe
hyne swa hweet swa hig woldon : and swa ys mannes
Sunu eac fram hym to ]?rowigenne. Da ongeaton hys 13
leorning-cnyhtas pgat he hyt saede be lohanne pam Ful-
luhtere.
DYS SCEAL ON WODNES-DiEG, TO DAM FiESTENE .ER
HJilRFESTES EMNIHT.
And J)a he com to paare moenigu, hym to genealaehte 14
sum man gebigedum cneovvum to-foran hym, and cwaeS :
Dryhten, gemiltsa minum suna : for])am pe he ys fylle- 15
seoc, and yfel folaS : oft he fylt5 on fyr, and gelomlice
on waeter ; and ic brohte hyne to ])inum leorning-cnyht- le
um, and hig ne mihton hyne geheelan. Da andswarode 17
he hym : Eala ge ungeleaiFulle and ]?weore encores, hu
lange beo ic mid eow ? hu lange forbere ic eow ? bring-
a]) hyne to me hyder. And pa ])reade se Haelend hyne, is
and se deofol hyne forlet : and se cnapa waes of paere
MATHEUS XVIII.
19 tide gehseled. Da genealaehton hys leorning-cnyhtas
hym to, and hym to cwasdon digelice : Hwf ne milite we
20 hyne ut-adrifan ? Da cwaeS he : For heora ungeleafful-
njrsse. So'SIice on eornest ie eow secge, gyf ge hsefdon
geleafan swa senepes corn, and ge cwaedon to |?ysum
munte. Far heonone, ])onne ferde he ; and eow ne byt5
21 asnig J?ing tinmihtelic. SoSlice ];ys cynn ne byt5 ut-adrif-
22 en, buton ]?urh gebed and faesten. Da hig wunedon on
Galilea, ]?a cwaet5 se Hselend : Mannes Sunu ys to syll-
23 anne on manna handa : and hig ofsleaS hyne, and he
arist on ]?am ]?ryddan daege. Da wurdon hig pearls
24 geunrotsode. And ]?a he com to Capharnaum, pa. genea-
laehton to Petre pa |)aet gafol namon, and J>us cw^don :
25 Eower lareow, ne gylt he gafol ? Da cwaeS he : Gyse,
he deS. And pa he com into J?am huse, pa cwaeS se
Haslend : Hwaet J>incS pe, Simon? aet hwam nimaS
cyningas gafol o^Se toll ? of heora bearnum, hwsepei pe
26 of fremedum ? Da cwaeS he : Of fremedum. Da cwae3
27 he : Eornostlice pa beam synd frige. Deah-hwae]?re, J?aet
we hig ne geunrotsion. gang to pasre s^, and wurp pinne
angel ut, and nim pone aerestan fisc, and hys mut5 geo-
pena; pu. fintst aenne wecg on hym: nim pone, and syle
for me and for pe.
DYS SCEAL ON S5i MICH^LES M^SS^-D^EG.
XVIII. On paere tfde genealaehton hys leorning-
cnyhtas to pam Haelende, and cwaedon : Hwa wenst pu
2 ys yldra on heofena rfce ? And pa clypode se Haelend
3 aenne lytling, and gesette on heora midlen, and cweeS :
SoSlice ic secge eow. Baton ge beon gecyrrede and ge-
wordene swa swa lytlingas, ne ga ge on heofena rfce.
4 Swa hwylc swa hyne geeat5met swa pes lytling, se ys
5 mara on heofena rice. And swa hwylc swa aenne pylicne
0 lytling on minum naman onfeht5, s^onfehS me. So^lice
se pe beswicS aenne of pyssum lytlingum pe on me gelyf-
MATHEUS XVIII.
at5, betere hym ys J78et ^n cweorn-stan sy to hys sweoran
gecnyt, and sig besenced on saes grund. Wa |?ysum r
middan-gearde ]?urh swicdomas ! neod ys p-eet swicdom-
as curaon ; ]?eah-hvvae|7ere wa ];am men pe swicdom
]>urh hyne cymt5 ! Gyf pin hand oSt5e j^fn fot pe swicatS, s
aceorf hyne of, and awurp fram pe : betere pe ys pset pu
ga wanhal oS6e healt to life, }»onne ]?u haebbe twa handa
and twegen fet, and sy on ece fyr asend. And gyf ]?in 9
eage pe swicat5, ahola hyt lit, and awurp fram pe : betere
pe ys mid anum eagan on life to ganne, ponne pu. sy mid
twam asend on helle fyr. Warnia^ faet ge ne oferhogion lo
aenne of |)ysum lytlingum pe gelyfaS on me. So^lice n
mannes Sunu com to gehaelanne j^aet forwearcS. Hwaet 12
ys eow ge]}uht ? gyf hwylc man hsef^ hund sceapa, and
hym losa^ an of ]7am, hti ne forlset he pa nigon and hund-
nigontig on ]?am muntum, and gseS, and sec^ jjaet an pe
forwear^ ? And gyf hyt gelimpS fset he hytfint, sotSlice 13
ic eow secge, J^ast he swi]?or geblissaj> for J)am anum,
ponne ofer pa nigon and hund-nigontig pe na ne losedon,
Swa nys wylla beforan eowrum Faeder pe on heofonum 14
ys, J?8et an forweorjje of ]>ysum lytlingum.
DYS SCEAL ON TIWES-D^G, ON D^RE DRYDDAN
LENCTEN-WUCAN.
SoSlice gyf pm broj^or syngaS wiS pe, ga and styr hym 15
betweox pe and hym sylfum : gyf he pe gehyrj>, pu ge-
sta]?elast ]?inne bro]?or. Gyf he pe ne gehyrS, nim ])onne le
gyt aenne oppe twegen to pe, paet aelc word stande on
twegra o]?]?e |)reora gewitnysse. Gyf he hig ne gehyr^, 17
sege hyt geferraedene : gyf he hig ne gehyrS, sy he pe
swa swa hae]?en and manful. So}>lice ic secge eow, Swa is
hwylce swa ge gebindat5 ofer eor)?an, ])a beot5 gebund-
ene on heofenum : and swa hwylce swa ge ofer eor))an
unbindat5, ])a beot5 on heofenum unbundene. Eft ic ii>
eow secge, Gyf twegen of eow ge|)waeria]? ofer eorj^an
41
MATHEUS XIX.
be aelcum ]?mge ]?e hig bidda6, hyt gewyr^ hym of min-
20 um Feeder ])e on heofemim ys. Daer twegen o]>pe })reo
synd on minum naman gegaderode, j^asr ic eom on hyra
21 midlene. Da genealashte Petrus to him, and ewse^:
Dryhten, gif min broker syngaS wiS me, mot ic him for-
22 gyfan o^ seofon si]?as ? Da cwae'S se Haelend : Ne secge
ic j?e, O^ seofon si]?as, ac o6 seofon hund-seofontigon
si]?on.
DYS SCEAL ON DJilRE XXIII. WUCAN OFER PENTECOSTEN.
23 For]?am is heofena rfce anlic )?am cyninge ]?e hys ]?eow-
24 as geradegode. And J?a he ]?8et gerad sette, hym waes
25 an broht se hym sceolde tyn ]?usend punda. And ]?a he
nsefde hwanon he hyt agulde, hyne het hys hlaford ge-
syllan, and hys wif and hys cild, and eall |?aet he ahte.
26 Da astrehte se J?eow hyne, and cwaeS : Hlaford, hafa
27 ge]?yld on me, and ic hyt ]?e eall agylde. Da gemiltsode
28 se hlaford hym, and forgeaf hym ]?one gylt. Da se
feowa tit-eode, he gemette hys efen-J^eowan se hym
sceolde an hund penega : and he nam hyne J?a, and for-
);rysmode hyne, and cwae^ : Agif paet ]?u me scealt.
29 And ]7a astrehte hys efen-J?eowa hyne, and bsed hyne,
and ]?us cwseS : GeJ^yldega, and ic hyt ]?e eall agife.
30 He ])a nolde ; ac ferde and wearp hyne on cweartern,
31 o^]9aet he hym eall agefe. Da gesawon hys efen-J»eowas
]?2et, J)a wurdon hig swy^e geunrotsode, and comon and
32 saedon heora hlaforde ealle }>a dsede. Da clypode his
hlaford hyne, and cwaeS to him, Eala )>u lyj>ra ]?eo\va !
ealne ]?inne gylt ic ]?e forgeaf, forpam ]?e ^u me beede:
33 hu ne gebyrede ]>e gemiltsian ]?inum efen-J)eovvan, swa
34 swa ic ]?e gemiltsode ? Da wses se hlaford yrre, and
35 sealde hyne J?am wftnerum, o^J^ast he eall agulde. Swa
SeS min se heofenlica Faeder, gyf ge of eowrum heortum
eowrum bro]?rum ne forgyfaS.
XIX. And ]>a se Haelend geendode J>as spraeca, he ferde
MATHEUS XIX.
fram Galilea, and com on ludeisce endas begeondan
lordanen ; and hym fyligdon mycele maenigeo, and he 2
hig gehaelde l^aer. Da genealaeliton hym to Faristei, 3
hyne costigende, and cwaedon : Ys alyfed aenegum men
hys wff to forlsetenne for aenegum ];inge ? Da andswar- 4
ode he hym : Ne raedde ge, se pe on fruman worhte, he
worhte wsep-man and wiT-man, and cwoeS, For]?am se 5
man forlaet feeder and moder, and hyne to his wffe ge-
J?eot, and beoS twegen on anum flagsce ? Witodlice ne 6
synd hig twegen, ac an flaesc. Ne getwaeme nan man
|>a ]?e God gesomnode. Da cwsedon hig : Hwi het 7
Moyses syllan hfw-gedales boc, and hig forlsetan ? Da s
cwee^ he : Moyses, for eower heortan heardnesse, lyfde
sow eower wff to forlaetenne : so^lice naes hyt on frym]>e
swa. SoSlice ic secge eow, Swa hwa swa forlaet hys 9
wff, buton for forligere, and ojjer fetaS, se unryht-haem3 :
and se Ipe forlsetene aefter hym nymS, se unryht-haemS.
Da cwaedon hys leorning-cnyhtas : Gyf hyt swa ys ]?am 10
men mid hys wffe, ne fremaS nanum men to wifienne.
Da cwaeS he: Ne underfoS ealle men ])is word, ac 11
])am ]?e hyt geseald ys. So'Slice synd beiistnode, ]?e of la
heora moder innot5um cumat5 ; and eft synd beiistnode ]?a
men pe man belistnaS ; and eft synd beiistnode pe hig
sylfe belistnodon for heofena rice. Undernime, se J)e
underniman maege. Da waeron hym gebrohte lytling- 13
as to, ]?8et he hys hand on hig asette, and hig geblets-
ade : pa ]?readon hys leorning-cnyhtas hig. Da cwaeS 14
se Haelend : LaetaS pa lytlingas, and nelle ge hig for-
beddan cuman to me : swylcra ys heofena rice. And 15
]?a he hym hys handa on-asette, J?a ferde he panon. And le
J>a genealaehte hym an man to, and cwae^ : La, gdde
Lareow ! hwaet godes do ic, ]?aet ic ece lif haebbe ? Da ir
cwaet5 he : Hwaet acsast J>u me be gode ? an God is god :
so61ice gyf J^u wylt on Iff becuman, heald p-d. beboda.
MATHEUS XX.
IS Da cw8et5 he : Hwylce ? Da cw8et5 se Hselend : Ne do ]m
raan-slyht, Ne do ])u unryht-h^med, Ne stel ]?u, Ne sege
19 ]?u lease gewitnysse, Weorjja J^inne feeder and moder, and
20 Lufa ]3inne nehstan swa swa j?e sylfne. Da cwae^ se
geonga : Eall Ipis ic geheold ; hwaet ys me gyt wana ?
21 Da cwaeS se Haelend : Gyf ]>u wylt beon fulfremed, ga
and beeyp eall fset pu ahst, and syle hyt J^earfum, and
ponne hgefst ]?u gold-hord on heofene : and cum and
22 folga me. Da se geonga man gehyrde ]?ys word, pa
eode he aweg unrdt : soSlice he haefde mycele aahta.
•23 Witodlice se Haelend cwse^ to his leorning-cnyhtum :
SoSlice ic eow secge, Daet earfoSlice se welega gaeS on
24 Godes rice. And eft ic eow secge, Daet eaSelicre byt5
]?am olfende to ganne furh naedle eage, ]?onne se welega
25 on heofena rfce ga. Da hys leorning-cnyhtas pis ge-
hyrdon, hig wundredon and cwaedon : Hwa maeg ]?is
26 gehealdan ? Da cwaeS se Haelend : UneaJ?elic paet ys
mid mannum ; ac ealle ping synd mid Gode ea]?elice.
DYS SCEAL TO See PAULUS M^SSE-D/EG; AND TO See
BENEDICTUS.
27 Da andswarode Petrus, and cwas^ : Nu we forleton ealle
28 fingc, and folgodon pe ; hwaet byS us to mede ? Da
cwae'5 se Haelend : So'8 ic eow secge, Daet ge pe me folg-
odon on edcenninge, Jjonne mannes Sunu sit on hys
maegen-frymme, j^aet ge sittaS ofer twelf setl, demende
29 twelf maegjja Israhel. And aelc pe forlaet, for minum
naman, hys hus, oS^e hys gebroJ>ru, o'S^e swustra, oSSe
faeder, o^'Se moder, oS^e wff, oS'Se beam, o^^e land,
be hundfealdum he onfehS lean, and haef'5 ece Iff.
30 SoSlice manega fyrmeste beo^ ytemeste, and ytemeste
fyrmeste.
XX. So^lice heofena rice ys gelic ]?am hyredes ealdre,
pe on aarne-mergen ut-eode ahyrian wyrhtan on hys wfn-
2 geard. Gewordenre gecwydraedene ]?am wyrhtum, he
MATHEUS XX.
sealde aelcon aenne penig wi6 hys daeges weorce : he
aseiide hig on hys wm-geard. And J»a he ut-eode ymbe a
undern-tide, he geseah oJ?re on strsete idele standan ; ]7a 4
cwae^ he : Ga ge on minne wfn-geard, and ic sylle eow
]?8et riht byS : and hig J?a ferdon. Eft he ut-eode ymbe 3
pa. sixtan and nigo]?an tide, and dyde ]>am swa gelfce.
Da ymbe pa. endlyftan tide he tit-eode, and funde opre e
standende, and pa saede he : Hwi stande ge her ealne
d^g idele ? Da cwaedon hig : For|?am pe tis nan man 7
ne hyrede. Da cwae'S he : And ga ge on minne wm-
geard. SocSlice ]?a hyt waes aefen geworden, pa scede se s
win-geardes hlaford his gerefan : Clypa ]?awyrhtan, and
agyf hym heora mede : agyn fram ]?am ytemestan 06
^one fyrmestan. Eornestlice pa pe gecomon pe ymbe s-
J?a endlyftan tfde comon, ])a onfengon hig aelc his pen-
ing. And pa pe J>8er aerest comon wendon paet hig sceol- 10
don mare onfon ; pa onfengon hig syndrige penegas.
Da ongunnon hig murcnian ongen ]?one hyredes ealdor, 11
and pus cwaedon : Das ytemestan worhton ane tide, and 12
J?u dydest hig gelice us, pe baeron byrpena on J?yses daeges
hsetan. Da cwaeS he andswariende heora anum : Eala 13
J)u freond, ne do ic pe naenne teonan : hu ne come J?u to
me to wyrcanne wiS anum peninge ? nim ]?aet pm ys 14
and ga : ic wylle pysum ytemestum syllan eall swa my eel
swa pe, 0S6e ne mot ic don paet ic wylle ? hwaeper pe is
J>in eage manful ys, forpam pe ic god eom ? Swa beo6 le
pa fyrmestan ytemeste, and pa ytemestan fyrmeste : soS-
lice manega synd geclypede, and feawa gecorene.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-DiEG, ON D.BRE
ODRE LENCTEN-WUCAN.
Da ferde se Haelend to Hierusalem, and nam hys leorn- 17
ing-cnyhtas on-sundron, and pus cwaeS : Nu w^ fara^ to is
Hierusalem ; and mannes Sunu byt5 geseald paerasacerda
ealdrum and bocerum, and Ing genySeriaS hyne to deaSe,
MATHEUS XX.
19 Deodum to bysmrigerme and to swinganne, and to aiionne ;
20 and pam ]?ryddan daege he arist. Da com to liim Zebe-
deis bearna moder mid hyre bearnum, hig geea^med-
•21 ende, and sum ]?mgc fram hym biddende. Da cwaeS
he : Hwaet wylt '6u ? Da cwse^ heo : Sege J?aet ]?as mme
twegen suna sittan, an on ]nne swipran healfe, and an on
22 ]?ine wynstran, on ]?mura rice. Da andswarode hym se
Hselend : Gyt nyton hwaet gyt bidda'S. Mage gyt drinc-
an ]?one calic ^e ic to drincanne haebbe ? Da cwaedon
23 hig : Wyt magon. Da cwae^ he : Witodlice gyt minne
calic drinca^ : to sittanne on mine swy]?ran healfe, oSSe
on wynstran, nys me inc to syllanne, ac ]?am ]?e hyt fram
24 minum Faeder gegearvvod ys. And pa ^a tyn leorning-
25 cnyhtas gebulgon vvi^ |?a twegen gebro})ru, ])a clypode se
Haelend hig to hym, and cwae^ : Wite ge j^aet ealdor-
men wealdaS heora J?eoda, and J)a ]>e synd yldran hab-
26 baS anweald on hym ? Ne byS swa betweox eow : ac
swa hwylc swa wyle betweox eow beon yldra, sy he
27 eower pen ; and se ]?e wyle betweox eow beon fyrmest,
28 sy he eower jjeow : swa mannes Sunu ne com ]?8et hym
man J^enode, ac peet he ]?enode and sealde hys sawle Iff,
to alysednesse for manegum.
DYS SCEAL ON SiETERNES-D^EG, ON D^RE PENTECOS-
TENES WUCAN TO Dx\M YMB-RENE.
29 And ]?a hig ferdon fram Hiericho, hym fyligde mycel
30 maenigeo. And ]?a saeton twegen blinde wi6 ]?one weg,
and gehyrdon |?aet se Haelend ferde ; and ]?a clypedon
hig to hym, and cwaedon : Drihten, gemiltsa unc,
31 Dauides sunu ! Da bead seo maenio hym J^aet hig
swigedon : pa clypedon hig pass J?e ma : Dryhten, ge-
32 miltsa unc, Dauides sunu ! Da stod se Haelend, and
clypode hig to him, and cwae6 : Hwaet wylle gyt J?aet ic
33 inc do? Da cwaedon hig: Drihten, ]?aet niicre eagan
34 syn geopenode. Da gemiltsode he hym, and heora
MATHEUS XXI.
eagan oethran : and hig sona gesawon, and fyligdon
hym.
DYS SCEAL ON D^RE FEORDAN WUCAN MR MYDDA-
WYNTRA.
XXI. And J)a he genealsehte Hierusalem, and com to
Bethfage, to Oliuetes dune, ]?a sende he hys twegen leorn-
ing-cnyhtas, and ssede hym : FaraS on ]>3et castel J)aet 2
foran ongen eow ys, and ])onne sona finde gyt ane as-
sene getigede, and hyre folan mid hyre : untigeaS hig,
and IsedaS to me. And gif hwa eow aenig pingc to cvvyS, 3
secgaS, Daet Dryhten hasf'S |)yses neode; and )>onne forlset
he eow hraedlice. Eall J>ys wses geworden, fast wsere 4
gefylled ])3et ])urh Esaiam ]7one witegan gecweden waes,
Secga'S heahnesse dehter, Nu J>in cyning ipe cymS to, ge- 5
daefte, and rft uppan tamre assene, and hyre folan. Da 6
ferdon his leorning-cnyhtas, and dydon swa he hym be-
head, and laeddon ]?a assene to hym, and hyre folan, and r
ledon heora reaf uppan hig, and setton hyne on-uppan.
Witodliee ]>set folc strehton heora reaf on J)one weg ; 8
sume heowon |?9era treowa bogas,and streowedon on ];one
weg. Daet folc paet '5ar beforan ferde, and J?aet ])ar sefter 9
ferde, clypedon and cwaedon : Flal sy ]?u, Dauides sunu !
Sy gebletsod se J?e com on Dryhtnes naraan ; Sy hym h^l
on hehnyssum ! Da he ferde to Hierusalem, ])a wearS eall 10
seo burh-waru onstyred, and cwaedon : Hwaet ys ]?es ?
Da cwae^ j^aet folc : Dys ys se Haelend witega of Naza- 11
reth on Galilea. Da se Haelend into J>am temple code, 12
he adraf ut ealle ]?a pe ceapedon innan ]?am temple, and
Jjaeramynetera sceamelas, and heora setlu, ))aera ]>e culfran
sealdon, he tobraec, and cwaeS to hym : Hyt ys awriten, 13
Min hus ys gebed-hus ; witodliee ge worhton J)aet to
peofa cote. Da eodon to hym Jja blindan and J^a healt- u
an, and he hig gehaelde. Witodliee fatSaera sacerda ealdr- 15
as and ]?a boceras gesawon ])a wundru ])e se Haelend
MATHEUS XXI.
worhte, and gehyrdon hu ];a cild clypedon on ]?am tem-
ple, and cwaedon, Sy Dauides sunu hal ! Sa waeron hig
16 yrre, and cwaedon : Gehyrst ]?u hwset pas cweJ^aS ? Da
cwseS he : Witodlice ne raeddon ge neefre, Du fulfrem-
ir edest lof of cilda and of sucendra muj?e? And he
forlet hig ]?a, and ferde of |)8ere byrig to Bethania ; and
18 Iserde hig ]?aer be Godes rice. On mergen, ]?a he eft to
19 peere byrig for, pa hingrede hyne ; and he geseh an fic-
treow wit5 pone weg : pa eode he to hym, and ne funde
on hym, buton pa leaf ane ; tSa cwse^ he : Ne weorpe
naefre wsestm of pe acenned I Da sona forscranc past
20 fic-treow. And hys leorning-cnyhtas wundredon, and
cwaedon : Loca nu hu hraedlice paet fic-treow forscranc !
21 Da andswarode he hym, and cwae'S : Sot5 ic eow secge,
Gif ge habbaS geleafan and ne tweonia'S, ne do ge na
paet an be para fic-treowe, ac eac peah ge cwepon to
22 pysum munte, Ahefe pe up, and feall innan pa s^ ; and
ealles pass pe ge bydda^ ge beot5 tipa, gif ge gelyfatS.
DYS SCEAL ON WODNES-D^EG, ON DiERE FIFTAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
23 Da he com into pam temple, pa comon paera sacerda
ealdras hym to, and cwaedon : On hwylcre mihte wyrcst5
24 pu pas ping, and hwa sealde pe pisne anweald ? Da and-
swarode se Haelend hym, and cwae^ : Ic acsige eow anre
spraece ; gif ge me pa spraece secgat5, ponne secge ic eow
25 on hwylcum anwealde ic pas ping wyrce. Hwaeper waes
lohannes fulluht, pe of heofenum, pe of mannum ? Da
cwaedon hig betweox hym, Gif we secga^. Of heofene,
26 ponne cwy^ he, Forhwam ne gelyfde ge hym ? Gyf we
secga^, Of mannum, we ondrsedaS pys folc : ealle hig
27 haefdon lohannem for aenne witegan. Da andswaredon
hig, and cwaedon : We nyton. Da cwaet5 he : Ne ic eow
2S ne secge of hwylcum anwealde ic pas ping wyrce. Hu
pinc6 eow ? An man hasfde twegen suna ; pa cwaeS he
4S
MATHEUS XXT.
to |?ain yldran suna, Ga and wyrce to-daeg on minum
wm-gearde. Da cwaeS he, Ic nelle ; eode ]>eh sy^|)an to 29
pam wfn-gearde. Da cwgeS he eal-swa to ]?am oSrum. 30
Da andswarede se hym and cwae^, Hlaford, ic ga ; and
ne eode swa-]?eah. Hwae]?er ]?3era twegra dyde paes faeder 3i
willan ? Da cwaedon hig : Se aeftera. Da cwaeS se
Haelend to hym : So^ ic eow secge, Dast manfulle and
myltystran gaS beforan eow on Godes rfce. lohannes 32
com on ryhtwisnesse wege, and ge ne gelyfdon hym;
witodlice manfulle and myltystran gelyfdon ; and ge ge-
sawon, and ne dydon sy^San nane daed-bote, ])aet ge ge-
lyfdon on hyrn. GehyraS nu o]?er bigspel :
DYS SCEAL ON D^RE ODRE WUCAN INNAN LENCTEN,
ON FRIGE-DiEG.
Sum hiredes ealdor wags, se plantode wfn-geard, and 33
betynde hyne, and sette J>aer-on wfn-wringan, and getim-
brode aenne stypel, and gesette ]7one myd eorS-tylion,
and ferde on elj^eodignysse. Da ))aera waestma tid ge- 34
nealaehte, ]?a sende he hys peowas to J>am eorS-tylion,
]>aet hig onfengon hys waestmas. Da namon hig hys 35
J?eowas, and swungon sumne, sumne hig ofslogon, sumne
hig oftorfodon. Da sende he eft oJ?re j^eowas, selran se
];onne J?a aerran waeron : J)a dydon hig ]?am gelice.
iEt nyhstan he sende hys sunu him to, and cwge^, Hig 37
forwandia^ Jjaet hig ne don minum suna swa. Wit- 33
odlice ])a 'Sa tylian ]?one sunu gesawon, pa cwaedon
hig betweox hym, Des ys yrfenuma ; uton gan, and of-
slean hyne, and habban us hys aehta. Da namon hig, 39
and ofslogon hyne, and awurpon wiSutan J^one wm-geard.
Hwaet deS pass wfn-geardes hlaford psmi eorS-tyhon, 4o
J>onne he cymS ? Da cwaedon hig : He fordeS pa yfelan 41
myd yfele, and gesett hys wm-geard myd oSrum tylion,
]>e hym hys waestm hyra tidum agyfon. Da cwae6 se 42
Haelend : Ne raedde ge naefre on gewritum, Se stan, pe
49 D
MATHEUS XXII.
t5a timbriendan awurpon, ys gevvorden to ]?9ere hyrnan
heafde : ]?ys ys fram Dryhtne geworden, and hyt ys
43 wundorlic on urum eagum? ForJ?am ic secge eow, Daet
eow byS aetbroden Godes rice, and byS geseald ))3ere
44 peode l^e hys earnaS. And se ]?e fyltS uppan ]>ysne stan,
he by S tobrysed ; and he tobryst ]70ne ]>e he on-uppan
45 fylS. Da ]?3era sacerda ealdras and ]7a Pharisei pys big-
spel gehyrdon, ]?a ongeaton hig pset he hyt ssede be hym.
46 Hig sohton hyne, and ondredon ]?aet folc ; forfam pe hig
haefdon hyne for senne witegan.
XXII. Da saede he hym eft o6er bigspel, and ]?us
2 cvvse^ : Heofena rice ys gelic geworden pam cyninge J>e
3 macode hys suna gifta ; and sende hys feowas, and clyp-
ode |>a gela^odan to ])am giftum : ]?a noldon hig cuman.
4 Da sende he eft o6re feowas, and saede Jjam gela^odon,
Nti ic gegearwode mine feorme : mine fearras and mine
fugelas synd ofslegene, and ealle mine fing synd gearwe :
5 cumaS to ]?am giftum. Da forgymdon hig ]?aet, and
6 ferdon ; sum to hys tune, sum to hys mangunge. And
^a o^re namon hys ]?eowas, and mid teonan geswencton,
7 and ofslogon. Da se cyning faet gehyrde, J?a wses he
yrre, and sende hys here to, and fordyde ]?a man-slagan,
8 and heora burh forbaernde. Da cwaeS he to his peowum,
Witodlice J)as gyfta synd gearwe, ac Sa ]>e gela]7ode
9 waeron ne synd wyrj^e. GaS nu witodlice to wega ge-
laetum, and clypia^ to ])isura giftum swa hwylce swa ge
10 gemeton. Da eodon Sa J>eowas tit on ]?a wegas, and
gegaderodon ealle ])a ]>e hig gemetton, gode and yfele :
]?a waeron ]>a gyft-hus mid sittendum mannum gefyllede.
11 Da eode se cyning in, ]?aet he wolde geseon pa ^e ]?£er
saeton, ]>a. geseah he paer aenne man ]>e naes mid gyftlicum
12 reafe gescryd : ]?a cwaeS he. La freond, humeta eodest
13 J?u in, and naefdest gyftlic reaf ? Da gesuwode he. And
se cyning cwae^ to hys J>enum, GebindaS hys handa, and
MATHEUS XXII.
hys fet, and weorpa^ hyne on J)a uttran ])ystro ; ))8er byt5
wop and to]?a gristbitung. Witodlice manega synt gela]?- h
ode, and feawa gecorene.
DYS GODSPEL SCEAL ON XXIII. WUCAN OFER PENTE-
CaSTEN.
Da ongunnon ])a Pharisei raedan, ]?8et hig woldon pone is
Haelend on hys spraece befon. Da sendon hig hym hyra le
leorning-cnyhtas to, mid ])am Herodianiscum, and pus
cwaedon : Lareow, we witon paet pu eart soSfaest, and pu
laerest Godes weg mid so($faestnysse, and ]m ne wandast
for nanum men, ne ]>u ne besceawast nanes mannes had :
sege us hwaet pincS pe, Ys hyt alyfed paet man Casere ir
gafol sylle, J?e na ? Da se Haelend heora facn gehyrde, is
]?acwaet5 he : La lieeteras ! hwi fandige ge mm ? iEtyw- lo
aS me pees gafoles mynet. Da brohton hy hym aenne pen-
inc. Da cwa9t5 se Haelend to hym : Hwaes anlicnys ys 20
pys, and pys ofer-gewrit ? Hig cwaedon : paes Caseres. 21
Da cw^^ he : Agifat5 pam Casere pa ping pe paes Caseres
synd, and Gode pa ping pe Godes synd. Da hig paet ge- 22
hyrdon, pa wundredon hig, and forleton hyne, and ferdon
onweg. On pam daege comon to hym Saducei, pa secgaS 23
paet nan aeryst ne sy, and hig axodon hyne, and cwaedon i 24
Lareow, Moyses saede, Gyf hwa dead sy, and beam naeb-
be, paet hys broper nyme hys wif, and stryne hym beam.
Witodlice mid us waeron seofon gebropru ; and se forma 25
fette wif, and forS-ferde, and laefde hys breper hys wif bu-
tan bearne : and se oper eal-swa, and se prydda, o3 pone 26
seofoSan. Da aet sipemestan forS-ferde paet wif. Hwylces 27
paera seofona by^ paet wif, on pam asryste ? ealle hig haef- 2s
don hig. Da andswarode se Haelend hym, and cwaeS : 29
Ge dwelia^, and ne cunnon halige gewritu, ne Godes
maegen. Witodlice ne wifiatJ hig, ne hig ne ceorliaS, on 30
pam ^ryste ; ac hig synd swylce Godes englas on heof-
one. Ne raedde ge be deadra manna ^ryste, paet eow 31
51 D 2
IVfATHEUS XXIII.
3t fram Gode gessed waes, Ic eom Abrahames God, and
Isaaces God, and lacobes God ? Nys God na deadra, ac
33 lybbendra. Da faet folc fast gehyrde, ]>a. wundredon
hig hys lare.
DYS SCEAL ON D/ERE WUCAN OFER PENTECOSTEN.
34 Da J?a Phariseiscan gehyrdon ]?aet he het ]>a Saduceiscan
35 stylle beon, ]>a eodon hig togaedere. And an, ipe waes
]?aere ^ Jareow, axode hyne and fandode hys, ])us cwep-
36 ende : La Lareow, hwoetys ]?8etmaeste bebod on J^aere ^?
37 Da cwaeS se Haelend : Lufa Dryhten J?inne God on ealre
l^inre heortan, and on ealre pinre sawle, and on eallum
38 ]7inum mode. Dys ys ]?8et maeste and ]?aet fyrmeste
39 bebod. O'Ser ys J)ysum gelic, Lufa J)inne nehstan swa
40 swa fe sylfne. On }?ysum twam bebodum by^ gefylled
41 eall seo ^. Da J»a Phariseiscan gegaderode waeron, Sa
42 cwae6 se Haelend : Hwaet j^incS eow be Criste ? hwaes
43 sunu ys he ? Hig cwaedon, Dauides. Da cwae^ se Hael-
end : Hwi clypa^ Dauid hyne on gaste Dryhten, and
44 cvvyS, Dryhten cwse'5 to minum Dryhtne, Site on mine
swy(5ran healfe, oS ]?aet ic gesette pine fynd fe to fot-
45 scamole ? Gyf Dauid hyne on gaste Dryhten clypa^,
46 hu ys he hys sunu ? Da ne mihton hig hym nan word
andswarian, ne nan ne dorste of ];am daege hyne nan
]?ing mare acsian.
XXIII. Da spraec se Haelend to j?am folce and to
2 hys leorning-cnyhtum, and cwaeS : Boceras and Pharisei
3 soeton ofer Moyses lareow-setl. HealdaS and wyrcaS
swa hwaet swa hig secgaS ; and ne do ge na aeffcer heora
4 weorcum : hig secga^, and ne dot5. Hig bindaS hefige
byrfena, J?e man aberan ne maeg, and lecga'S ]?a uppan
manna exla; andnella^ hig |)a myd heora fingre aethrinan.
5 Ealle heora weorc hig do6 ]?aet men hig geseon : hig to-
braedaS heora heals-bec, and maersiaS heora reafa fnadu,
6 hig lufiatS ]>a fyrmestan setl on gebeorscypum, and pa
52
MATHEUS XXIII.
fyrraestan lareow-setl on gesamnungum, and faet hig 7
man grete on straetuni; and ]?aet men hig lareowas nem-
non. Ne gyrne ge ]>8et eow man lareowas nemne ; an s
ys eower Lareow ; ge synt ealle gebro]>ru. And ne nemne 9
g^ eow feeder ofer eorpan : an ys eower Faeder, se J?e on
heofonumys. Ne eow man ne nemne lareowas ; for))am an 10
Crist ys eower Lareow. Se pe eower yltst sy, beo se eower 11
\>€n. Witodlice s€ pe hyne up-ahef^, se by^ genySer- 12
od ; and se ]?e hyne sylfne ge€a(5met, se by^ tip-ahafen.
DYS SCEAL ON FRIGE-DiEG, ON D^RE NYGEDAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
Wa eow, boceras and Pharisei, liceteras ! for))am ge be- 13
luca5 heofena rice beforan raannum : ne g^" in ne gat5,
ne ge ne ])afia^ |)8et o6re in-gan. Wa eow, boceras and 15
Farisei, liceteras ! for]?am ge befara^ see and eor]?an,
paet ge don anne eljieodigne ; and ]7onne he geworden
by^, ge gedo(5 hyne helle beam twyfealdlicor]?onne eow.
Wa eow, blindan latteowas ! ge secgaS, Swa hwylc swa le
swereS on temple, pset ys naht ; swa hwa swa swereS on
j?aes temples golde, se ys scyldig. Eala ge dysigan and u
blindan I hwdsper ys mare ? ^e J?aet gold, Se J?9et tempi
Se psst gold gehalgaS ? And swa hwa swa swereS on is
fam weofode, ]J8et ys naht ; swa hwylc swa swereS on
paere offrunge pe ofer p8Bt weofod ys, se ys scyldig. Eala 19
ge blindan 1 hw8e]?er ys mare, pe offrung, pe J?aet weofod
pe gehalgaS pa. offrunge? Witodlice, se pe swereS on 20
weofode, he swereS on hym, and on eallum fam pe hym
ofer synd. And se pe swereS on temple, he swereS on 21
hym, and on J)am pe hym on eardiaS. And se pe swereS 22
on heofenan, he swereS on Codes J^rym-setle, and on pam
pe ofer ])aet sitt. Wa eow, boceras and Pharisei, licet- 23
eras I ge pe teoSiaS mintan, and dile, and cymen, and
ge forleton J^a ping pe synd hefigran fsere ^, dom, and
mildheortnysse, and geleafan : ]?as ping hyt gebyrede
MATHEUS XXIII.
24 ]?8et ge dydon, and t5a o8re ne forleton. La blindan lat-
teowas ! ge drehniaS ]?one gnset aweg, and drinca^ ]?one
25 olfend. Wa eow, boceras and Pharisei, liceteras I for-
pam ge cleensiaS peet wiSutan ys calicas and dixas, and
26 ge synd innan fulle reaflaces and unclsennysse. Eala pu
blinda Phariseus ! claensa aerest ]>eet wiSinnan ys calices
27 and disces, ]?£et hyt sy claene ]?3et wiSutan ys. Wa eow,
boceras and Pharisei, liceteras ! for]?am ge synd gelice
hwitum byrgenum, ]?a fincaS mannum utan wlitige, and
28 hig synd innan fulle deadra bana and ealre fylt5e. And
swa ge aetywaS mannum utan ryhtwise ; innan ge synd
29 fulle licetunge and unryhtwisnesse. Wa eow, boceras
and Pharisei, liceteras ! ge J>e timbria^ witegena byrg-
30 ena, and glengaS ryhtwisra gemynd-stowa ; and ge cwej?-
aS, Gyf we wseron on ure faedera dagum, nsere we heora
31 geferan on ]?8era witegena blodes gyte. Witodlice ge
synd eow sylfum to gewitnesse, ]?8st ge synd |>aera beam
32 ]>e ofslogon ]?a witegan : and gefylle ge faet gemet eowra
33 faedera. Eala ge naeddran, and naeddrena cynn ! hu
fleo ge fram helle dome ?
DYS GODSPEL SCEAL ON See STEPHANES MJESSE-DiEG.
34 Ic sende to eow witegan and wise boceras, and ge hig
ofsleaS, and hoS, and swingaS, on eowrum gesomnungum,
35 and ge hig ehta^ of byrig on byrig ; paet ofer eow cume
aelc ryhtwis blod ]?e waes agoten ofer eor]?an, fram Abeles
blode ipses ryhtwisan, oS Zacharias blod, Barachias suna,
jjone ge ofslogon betweox fam temple and ]?am weofode.
36 So^ ic secge eow, Ealle ]?as ]>ing cuma^ ofer ])as cneo-
37 rysse. Eala Hierusalem, eala Hierusalem, ]7u Se ]?a wite-
gan ofslyhst, and mid stanum oftorfast fta 5e to ^e asende
synd, swi^e oft ic wolde ]>ine beam gegaderian, swa seo
henn hyre cycenu under hyre fy]>eru gegaderat5, and J?u
38 noldest ! Witodlice nu by^ eower hus eow weste for-
39 laeten. So(5 ic secge eow, Ne geseo^ ge me heonon-forS,
MATHEUS XXIV.
aBr]7am ]?e ge secgoD; Sy gebletsod se ]?e com on Dryht-
nes naman.
XXIV. And ]?a se Haelend ut-eode of ]?am temple, hym i
to genealaehton hys leorning-cnyhtas,|>3et hig hym aetyw-
don ]78es temples getimbrunge. Da andswarode he hym, 2
and cwae'S : GeseoS ge eall ])ys ? so^ ic secge eow, Ne
by^ her leefed stan uppan stane, ]>e ne beo toworpen.
Da he saet uppan Oliuetes dune, pa. comon hys leorning- 3
cnyhtas dihlice, and cwsedon, Sege us hwaenne pas jjing
geweorpon, and hwylc tacnsy ])ines to-cymes, and worulde
geendunge. Da andswarode he hym, and cwae'S : Warn- 4
iat5 ]?aBt eow nan ne beswice. Manega cumaS on minum 5
naman, and cwepaS, Ic eom Crist, and beswicaS manega.
Witodlice ge gehyratS gefeoht and gefeohta hlisan, warn- a
iaS Jjaet ge ne beon gedrefede : t5as ping sceolon ge-
weor]?an, ac nys }?onne gyt se ende. Deod wint5 ongean 7
Jjeode, and rfce ongean rfce ; and mann-cwealmas beoS,
and hungras, wide geond land, and eorfan styrunga.
Ealle pas ping synd ]?aera sara angin. Donne sylla^ hig s
eow on gedrefednysse, and ofsleaS eow : and ealle men i^-
eow hatia^ for minum naman. And )?onne beoS manega 10
ungetreowsode, and belaewaS betweox him, and hatiat5
him betwynan. And manega lease witegan cumat5, and 1 1
beswica^ manega. And for]?am pe unryhtwisnys ricsaS, 1-2
manegra lufu acolaS. Witodlice se pe ]?urhwunaS oS 13
ende, se byS hal. And pis godspel byS bodod ofer ealle i4
eor|?an, on gewitnysse eallum ]?eodum ; and ]7onne cymt5
seo geendung. Donne ge geseoS J>a onsceonunge faere 15
toworpennysse, pe se witega gecwaeS Daniel, J?a he stod
on haligre stowe ; ongyte se pe hyt rdet : fleon ponne la
to muntum pa. pe on ludea-lande synd : and se pe ys 17
uppan his huse, ne ga he ny])er, past he aenig ping on his
huse fecce : and se pe ys on aecere, ne cyrre he, J^aet he is
hys tunecan nyme. Wa eacniendum and fedendum on 19
MATHEUS XXIV.
20 ]7am dagum ! Biddat5 ]?8et eower fleam on wintra, ot5tSe
21 on reste dsege, ne geweor^e : witodlice fonne by^ swa
mycel gedeorf, swa nees of middan-geardes fruman oS
22 ]?is, ne nu ne geweorS. And buton Jja dagas gescyrte
wceron, naere nan man lial geworden : ac for ]>am geco-
23 renum J>e he geceas, J>a dagas beoS gescyrte. Donne
gyf eow hwa seg'S, Nu Crist ys her, o^^e ]?8er, ne gelyfe
24 ge hym. Donne cumaS lease Cristas, and lease witegan,
and doS mycele tacn, and fore-beacn, J>aet J?a beoS on
gedwolan gelsedde, gyf byt beon mseg, fe geeorene waer-
25 on. Witodlice ic hyt eow fore-sasde. Gyf hig eow
26 secgaS, Her he ys on westene, ne fare ge tit : gyf hig
27 secgaS, Her he ys on furh-farun, ne gelyfe ge. Witod-
lice swa swa liget faerS fram east-daele, and aetyw^ o5
28 west-dsel ; swa byS mannes Suna to-cyme. Swa hwasr
29 swa hold by^, ]?yder beocS earnas gegaderode. Sona aefter
))8Bra daga gedrefydnesse, seo sunne byS forsworcen, and
se mona his leoht ne syl^, and steorran fealla^ of ]?8ere
heofenan, and J^sere heofenan msegenu beoS astyrede :
30 and I'onne setywS mannes Suna tacn on heofenan : and
ponne wepa^ ealle eorJ?an maegj^a, and geseoS mannes
Suuu cumendne on heofenan genipum, mid myclum mseg-
31 ene, and m8egen-]?rymme. And he asent hys englas
mid byman and mycelre stefne, and hig gegaderiaS hys
gecorenan of feower middan-geardes endum, of heofena
32 heahnyssum o^ hyra gem^ru. Leornia]? bigspel bepam
fic-treowe ; ponne hys twig byS hnesce, and leaf acenne-
33 de, ge witon J7aet sumer ys gehende : and wite ge
swa, ]?onne ge J>as ]>ing geseot5, fset he ys on durum ge-
34 hende. So^ ic secge eow, Dset feos cneorys ne gewit,
35 aerpam J)e ealle ]ias l?ing geweor|)on. Heofene and eorJ>e
36 gewitaS, witodlice mine word ne gewitaS. Nat nan man
be ])am daege, ne be ]?aere tide, ne furpon englas, buton
37 Faeder ^na. Witodlice swa swa on Noes dagum waes,
MATHEUS XXV.
s^va byS mannes Suna to-cyme, Swa hig waeron on ))am 38
dagum aer |)am flode, etende and drincende, and wifi-
gende, and gifta syllende, oS J?one deeg }>e Noe on ])a
earce eode ; and hig nyston eer ]?8et flod com, and nam 39
hig ealle : swa byS mannes Suna to-cyme. Donne beoS 40
twegen on eecere, an byS genumen and opev by^ laefed.
Twa beoc5 aet cvveorne grindende, an byS genumen and 41
o]?er byS laefed. Twegen beoS on bedde, an byS genum-
en and o]?er byS laefed.
DYS GODSPEL SCEAL TO M^ENIGES CONFESSORES
MiESSE-DiEG.
WaciaS witodlice ; forpam pe ge nyton on hwylcere tide 42
eower Hlaford cuman wyle. Witat5, ]>aet gyf se hyredes 43
ealdor wiste on hwylcere tide se ]>eof toweard waere, wit-
odlice he wolde wacian, and nolde gejjafian J)aet man
hys hus underdulfe. And forjiam beo ge gearwe ; for- 44
fam^e mannes Sunu wyle cuman on jjaere tide ]?e ge nyt-
on. Wenst J?u hwa sy getreowe and gleaw ]?eow, ]?one 45
geset hys hlaford ofer hys hyred, f»aet he hym on tide
mete sylle ? Eadig ys se ]7eow, J>e hys hlaford hyne ge- 46
met |?us dondne, Jjonne he cymS. SoS ic eow secge, Daet 47
ofer eall pmt he ah he hyne geset. Gyf se yfela feowa 48
|)encS on hys heortan, and cwyS, Min hlaford uferaS hys
cyme ; and agynS beatan hys efen-]?eowas, and yt and 49
drincS myd druncenum ; ]?onne cymS ]?aes weales hlaford 50
on )>am daege 3e he na ne wenS, and on psere tide ]?e he
nat, and todael'S hyne, and aset hys dael mid liceterum ; 51
J)osr byf5 wop, and to]?a gristbitung.
DYS SCEAL TO HALIGRA F.EMNENA MtESSE-D^GE.
XXV. Donne byS heofena rice gelic ]?am tyn faemn- 1
um, J^e Sa leoht-fatu naraon, and ferdonongean])onebryd-
guman and ]?a bryde. Heora fif waeron dysege, and fif 2
gleawe. And];afif dysegan namonleoht-fatu, and nenam- 3
on naenne ele mid hym : ]>a. gleawan namon ele on heora 4
57 D 5
MATHEUS XXV.
5 fatum, mid J>am leoht-fatum. Da se bryd-guma ylde, jja
6 hnappedon hig ealle and slepon. Witodlice to middere
nihte man hrymde, and cwget5, Nu, se bryd-guma cymt5 ;
7 faraS himtogeanes. Da aryson ealle pafaemnan, and gleng-
8 don heora leoht-fatu. Da cwaedon ])a. dysegan tojjam wis-
um, SyllaS us of eowrum ele ; forJ)am ure leoht-fatu synd
9 acwencte. Da andswaredon Jja gleawan, and cwaedon,
Nese ; J?y-l^s J>e we and ge nabbon genoh : ga^ to ]7am
10 cypendum, and bycgatS eow ele. Witodlice J?a hig fer-
don, and woldon bycgan, ]?a com se bryd-guma ; and fa
]?e gearowe waeron, eodon in mid him to ]>am giftum :
11 and seo duru wses belocen. Da ast nehstan comon Jja
oSre faemnan and cwaedon, Dryhten, Dryhten, laet us in.
12 Da andswarode he heom, and cwae'S, SoS ic eow secge,
13 ne can ic eow. Witodlice waciat5 ; for]?am t5e ge nyton
ne ]>one daeg, ne ]?a tide.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON S^ SYLUESTRES MyESSE-
D/EGE, AND TO ODRA CONFESSORES.
14 Sum man ferde on elJ»eodignysse, and clypode hys ]?eow-
15 as, and betaehte hym hys aehta. And anum he sealde
fif pund, sumum twa, sumum an ; aeghwylcum be hys
16 agenum maegene ; and ferde sona. Da ferde se ]?e t5a
17 fif pund underfeng, and gestrynde o]?re fife. And eal-swa,
13 se 'Se ]?a twa underfeng gestrynde ojre twa. Witodlice
se ]>e faet an underfeng ferde, and bedealf hy t on eor])an,
19 and behydde hys hlafordes feoh. Witodlice aefter mycl-
um fyrste, com faera J>eowa hlaford, and dyhte hym
20 gerad. Da com se ]?e pa fif pund underfeng, and brohte
0(5re fife, and cwaetS, Hlaford, fif pund J;u sealdest me ;
21 nu ic gestrynde oSre fife. Da cwae^ hys hlaford to hym,
Beo bliSe, ]>n goda J?eow and getrywa ; forfam Se |>u
wsere getrywe ofer lytle ]>ing, ic gesette J^e ofer mycle :
22 ga into J?ines hlafordes blisse. Da com se ])e J)a twa
pund underfeng, and cwaeS, Hlaford, twa pund J>u me
MATHEUS XXV.
sealdest ; nu ic hsebbe gestryned o]?re twa. Da cwae^ 23
hys hlaford to hym, Geblissa, J)u goda peowa and ge-
trywa; forpam ]>e 6u waere getrywe ofer feawa, ofer fela
ic pe gesette : ga on ]?ines hlafordes gefean. Da com se 24
Se J)86t an pund underfeng, and cwaeS, Hlaford, ic wat
]>aet ]?u eart heard mann, )ju rypst ]?8er ]?u ne seowe, and
gaderast ]>ser ]>\i ne sprengdest : and ic ferde ofdrsed, and 25
behydde );in pund on eorjjan : her ])u haefst ]?aet J>in ys.
Da andswarode hys hlaford hym, and cwaeS, Du yfela 26
)>eow and slawa, ]?u wistest ]?aet ic rype Jjaer ic ne sawe,
and ic gaderige ])aer ic ne stredde : hyt gebyrede ]?aet ]?u 27
befaestest min feoh myneterum, and ic name, ]?onne ic
come, ]?8et min ys, mid Jjara gafole. AnymaS ]?3et pund aet 28
hym, and syllat5 ]?am ^e me J>a tyn pund brohte. Witod- 29
lice aelcon ]?aera ]>e hsefS man sylS, and he hsefS genoh :
^ara ]?e naeft5, ]}aet hym ]?inctS ]?aet he haebbe, J)3et hym
byS aetbroden. And weorpa^ ]?one unnyttan J?eowan on 30
pa utteran |jystru : Jjaer byt5 wop and to]?a gristbitung.
DYS SCEAL ON MONAN-D^G, ON FORMAN F.ESTEN-DiEG.
Witodlice ]?onne mannes Sunu cymtS on hys maegen- 31
J>rymme, and ealle englas mid hym, ]?onne sit he ofer hys
maegen-]?rymmes setl : and ealle J?eoda beoS to-foran 32
hym gegaderode, and he asyndrat5 hig hym betwynan,
swa swa se hyrde asyndra'S ]>a seep fram tyccenum. 33
And he geset ]?a seep on hys swij?ran healfe, and fa 34
tyccenu on hys wynstran healfe. Donne cwiS se cyning
to J)am ]?e on hys swiSran healfe beotS, Cumat5, ge
gebletsode mines Faeder, and onfo(5 J>aet rfce paet eow
gegearwod ys of aiiddan-geardes fryraSe. Me hingrede, 35
and ge me sealdon etan : me pyrste, and ge me sealdon
drincan : ic waes cuma, and ge me in-lapedon : ic waes 36
nacod, and ge me scryddon : ic waes untrum, and ge
eodon to me : ic waes on cwearterne, and ge comon to
me. Donne andswariatS pa ryhtwisan, and cwepaS, 37
MATHEUS XXVI.
Dryhten, hwsenne gesawe we ]?e hingrigendne, and we
3s ])e feddon ? pyrstendne, and we ]?e drinc sealdon ? Hwsen-
ne gesawe we ]?8et ]?u cuma wsere, and J)e in-la]?edon ?
39 o'SSe nacodne, and we ])e scryddon ? Ot5^e hwsenne ge-
sawon we ])e untrumne, o'SSe on cwearterne, and we
40 comon to ]>e ? Donne andswaraS se cyning hym, and
cwyt5 to hym, So'S ic eow seege, Swa lange swage dydon
anum of ]?ysum minum laestum gebro]?nim, swa lange
41 ge hyt d3^don me. Donne seg]? he fam ]?e beot5 on ]>a.
wynstran healfe, GewitaS, ge awyrgede, fram me, on J?3et
42 ece fyr, ]?e ys deofle and hys englum gegearwod. Wit-
odlice me hingrede, and ge ne sealdon me etan : me
43 J^yrste, and ge me drincan ne sealdon : ic waes cuma,
and ge me in ne gelaj^edon : ic waes nacod, and ge me
ne scryddon : ic wses untrura, and on cwearterne, and
44 ge ne comon set me. Donne andswaria(5 hym |>a, and
cwe]7aS, Dryhten, hwaenne gesawe we ])e hingrigendne,
oSt5e ]>yrstendne, oSSe cuman, o(56e untrumne, o'S^e on
45 cwearterne, and we ne penedon Jje ? Donne andswaratJ
hym se cyning, and cwy^, SoJ^ ic eow secge, Swa lange
swa ge ne dydon anum of ]>ysum laestum, ne dyde ge
46 hyt me. And j7onne fara'5 hig on ece susle ; and ]?a
rihtwisan on ]?aet ece life.
XXVI. Witodlice fa se Haelend, haefde ealle pas
spraeca geendod, J>a cwaeS he to hys leorning-cnyhtum :
DES PASSIO SCEAL ON PALM-SUNNAN-D^EG.
2 Wite ge J?aet aefter twam dagum beoS Eastro, and
mannes Beam by^ geseald, J)aet he sy on rode ahangen.
3 Da waeron gesamnode J^a ealdras Jjsera sacerda, and
hlafordas J?aes folces, to ]?3era sacerda ealdres botle, fe
4 waes genemned Caiphas : and hig haefdon mycel gemot,
faet hig woldon ]?one Haelend mid facne besyrwan, and
5 ofslean. Hig cwaedon witodlice sume jjaet hyt ne mihte
beon on }>am freols-daege, ]?y-laes to mycel styrung wurde
MATHEUS XXVI.
on ]?am folce. Da se Haglend wges on Bethanla, on 6
Symones liuse Jjaes hreoflan, pa. genealaehte hym to sum 7
wff, seo haefde box mid deorwyr^re sealfe, and ageat upp-
an hys heafod ]?aer he soet. Da gesawon hys leorning- 3
cnyhtas padt, and wurdon gebolgene, and cwtedon : To
hwan ys }>ys forspilled ? ]}ys mihte beon geseald to miclum 9
weorpe, and J?earfum gedaeled. Da se Haslend hyt wiste,
-|)a cwas(5 he to hym : Hwi synd ge grame pysum wffe ?
witodlice god weorc heo worhte on me. Symle ge hab- u
baS Jjearfan mid eow, ac ge nabbat5 me symle. Heo 12
dyde |?as sealfe on minne lichaman, pset ic waere gesmyr-
ed to bebyrianne. SoS ic secge eow, Swa hweer swa 13
Jjys godspel byS gebodod on eallum middan-gearde, hy'6
gesaed on hyre gemynd ]?8et heo ]?ys dyde. Da ferde an 14
of ]>a.m twelfum, pe waes genemned ludas se wi|?ersaca,
to J;aera sacerda ealdrum, and cvvaeS to hym: Hwget 15
wylle ge me syllan, and ic hyne belaewe eow ? Da be-
heton hig hym ]?ritig scyllinga. And sySSan he smeade le
geornlice j^aet he hyne wolde belajwan. Da on pam for- 17
man gearcung-daege, genealaehton ])Si leorning-cnyhtas
to ]?am Haelende, and |)us cwaedon : Hwaer wylt Su faet
we gegearwion jje J?ine ]?enunga to Eastron ? Da cwsetS is
se Haelend : FaraS on J)as ceastre to sumum men, and
secgatS hym, Se Lareow seg.6, Min tima ys gehende faet ic
mid pe wyrce mine Eastro, mid minum leorning-cnyht-
um. And J?a leorning-cnyhtas dydon swa se Haelend i9
him bebead ; and hig gegearwodon him Easter-|?enunge.
On ]7am aefene saet se Haelend mid hys twelf leorning- 20
cnyhtum aet gereorde ; and ]?a hig ^ton he cwaeS to 21
hym : Witodlice ic secge eow, ]7aet an eower belaewtS
me. Da wurdon hig swy]>e ge-unrotsode, and ongan 22
anra gehwylc cwe]>an : Drihten, cwyst ]>u. eom ic hyt ?
i^nd he andswarode, and ]?us cwae^ : Se ])e bedypS on 23
disce mid me his hand, se me belaewS. Witodlice man- 24
61
MATHEUS XXVI.
nes Sunu faer^, swa hyt awriten ys be hym : wa |)am men,
]?urh ]?one ]>e byS mannes Sunu belsewed ! betere wsere
25 J?am men paat he nsefre nsere acenned. Da cwseS ludas,
pe hyne belsewde ; Cwyst pn, Lareow, hvvsejjer ic hyt sy ?
26 Da cw3et5 se Hselend: ]?u hyt ssedest. Witodlice J^ahig
aeton, se Hselend nam hiaf, and hyne gebletsode, and
br^c, and sealde hys leorning-cnyhtum, and cwseS : On-
27 foS, and etaS ; Jjys ys min lichama. And he genam ]?one
calic ]?anciende, and sealde hym, ]?us cwe]?ende : Drinc-
23 at5 ealle of fysum : )>ys ys witodlice mines blodes calic
niwre ^, fast byS for manegum agoten, on synna for-
29 gyfennesse. Witodlice ic secge eow, Daet ic ne drince
heonon-for^ of f>ysum eor]?lican wine, ser J^am dsege ]7e
30 ic drince )?8et niwe mid eow on mines Faeder rice. Da
highasfdon heora lof-sang gesungenne, ]7a ferdon hig upp-
31 an Oliuetes dune. Da saede se Haelend hym : Ealle
ge weor))aS geuntreowsode on me on ]?ysse nyhte : hyt
is awriten, purh ]?aes hyrdes siege byS se heord todraefed.
32 Witodlice asfter ]?am ]?e ic of deape arise, ic cume to eow
33 on Galilea. Da andwyrde Petrus hym, and pus cwae]> :
Deah })e hig ealle geuntreowsion on f>e, ic naefre ne ge-
34 untreowsige. Da cwae^ se Haelend : SoS ic secge ]?e,
Dast on Jjyssere nihte, ^r]?am ^e cocc crawe, ]>riwa Su
35 wiSsaecst mfn. Da saede Petrus hym : Witodlice, ])eah
pe ic scyle sweltan mid J?e, ne wiSsace ic ]^m. Gelice
36 pam cwaedon ealle ]?a opre leorning-cnyhtas. Da com se
Haelend mid hym on pone tun, pe ys genemned Gieze-
mani, and saede hys leorning-cnyhtum : Sitta'S her, o3
37 paet ic ga hyder-geond, and me gebydde. And he genam
Petrum and Zebedeus twegen suna, and ongan unrot-
38 sian, and beon unrot. Da saede se Haelend hym : Unrot
ys min sawl oS deatS : gebfda'S her, and wacia^ mid me.
39 And pa he waes lyt-hwon panon agan, he afeol on hys
ansyne, and hyne gebsed, and pus cwae6 : Faeder min,
62
MATHEUS XXVI.
gyf hyt beon maege, gewfte ]>es calic fram me : ]?eah-
hwaeSere, na swa swa ic wylle, ac swa swajju wylt. And 40
he com to hys leorning-cnyhtum, and he gemette hig
slaspende, and he saede Petre : Swa, ne mihte ge nti
wacian ane tid mid me? WaciaS and gebidda(5 eow, 4i
]>set ge in ne gan on costnunge : witodlice se gast is
hraed, and ]?8et flaesc is untrum. Eft o]?re sitSe he ferde, 42
and hyne gebaed, and cvvaeS : Min Feeder, gyf ]>es calic
ne maege gewftan, buton ic hyne drince, geweorJ?e ]?in
willa. And he com eft, and gemette hig slaepende ; 43
so^lice heora eagan waeron gehefegode. And he forlet 44
hig eft, and ferde, and hyne gebaed pryddan siSe, cwe]?-
ende ]?aet ylce gebed. Da com he to hys leorning- 45
cnyhtum, and saede hym : SlapaS eallunga, and resta^
eow : nu genealaecS seo tfd, and mannes Sunu by^ ge-
seald on synfulra hand. ArisaS, uton faran ; nu genea- 46
laecS se J»e me belaewS. Da he J>as J»ing spraec, ]?a com 47
ludas, an of ]?am twelfum, and micel folc mid hym, mid
swurdum and sahlum, asende fram J)aera sacerda ealdrum,
and ]7aes folces ealdrum. Se ]?e hyne belaewde sealde 48
hym tacn, and cwae3 : Swa hwaene swa ic cysse, se hyt
ys, nymaS hyne. And he genealaehte hraedlice to J)am 49
Haglende, and cwae^ : Hal beo pu, Lareow ; and he cyste
hyne. Da cwae^ se Haelend to hym : Eala freond, to 50
hwan becom ]?u ? Da genealaehton hig, and pone Hael-
end genamon. Witodlice an ]?aera, ])e mid psun Haelende 51
waes, abraed hys sweord, and asloh of anes paera sacerda
ealdres peowan eare. Da cwaetS se Haelend to hym : Do 52
]?in sweord on hys scaefe : witodlice ealle ]>& Se sweord
nymaS, mid sweorde hig forweor]7aS. Wenst ]>u J^aet ic 53
ne myhte byddan minne Faeder, J>aet he sende me nu
ma ]?onne twelf eoredu engla ? Hu magon beon ge- 54
fyllede J>a halgan gewritu, ])e be me awritene synd ? for-
]?am J)us hyt gebyraS to beonne. On ]?aere tide cwaeS 55
MATHEUS XXVL
se Haelend to ]?am folce : Eall-swa to peofe ge synd cum-
ene mid sweordum and mid sahlum me to nymanne :
deeghwamlice ic saet mid eow on ]?am temple, and laerde
56 eowj and ge me ne namon. Dys eall ys geworden ]?8et
psera witegena halgan gewritu syn gefyllede. Da flugon
57 ealle pa, leorning-cnyhtas, and forleton hyne. And hig
genamon ]jone Haelend, and laeddon hyne to Caiphan,
]?3era sacerda ealdre, fasr "Sa boceras and pa ealdras ge-
58 samnode wseron. Petrus hym fyligde feorranne, o^ he
com to J>aera sacerda ealdres botle, and he in-eode, and
59 seet mid psnoa. ]?enum, jjset he gesawe pone ende. Witod-
lice faera sacerda ealdras, and eall ]?aet gemot, sohton
lease saga ongean J>one Haelend, pset hig hyne to deajje
60 sealdon ; and hig ne mihton nane findan : pa, t5a manega
mid leasum onsagum genealaehton. Da set-nehstan
61 comon twegen ]>aera leogera, and cwaedon : Des saede, Ic
maeg towurpan Godes tempi, and 8efter]?rym dagum hyt
62 eft getimbrian. Da aras se ealdor ]?8era sacerda, and
cwae'S : Ne andwyrdst J)u nan ping ongean J?a Se pjs Se
63 onsecgaS ? Se Hselend suwode. Da se ealdor Jjgera
sacerda cwaeS : Ic halsige pe, ]?urh pone lifigendan God,
64 }>3et J?u secge us gyf |)u sy Crist Godes Sunu. Da cwseS
se Haslend him to : Dagt ]?u saedest. SoS ic eow secge,
-^fter ]?ysum ge geseoS mannes Beam sittende on pa.
swySran healfe Godes maegen-J^rymmes, and cumendne
65 on heofones wolcnum. Da ]?aera sacerda ealdor slat hys
agen reaf, and cwaeS: Dis ys bysmor-spraec : to hwi wilni-
ge we aenige o]?re sage, nu ge gehyrdon of hym gylt-
66 lice sprasce ? Hwaet ys eownu ge])uht? Hig andwyrd-
67 on ealle, and cwaedon : He ys deaSes scyldig. Da
spaetton hig on hys ansyne, and beoton hyne mid heora
fystum ; sume hyne slogon on hys ansyne mid heora
68 bradum handum, and cwaedon : Sege us, Crist, hwaet is
69 se pe Se sloh ? Petrus soSlice saet ute on ]?am cafer-tune ;
64
MATHEUS XXVII.
])a com to hyni an ])eowen, and cwse^ : And ]?u waere
niid ]?am Galileiscean Haelende. And he witSsoc beforan 70
eallum, and cwaetS : Nat ic hwaet ]?u segst. Da he tit- n
eode of J^aere dura, pa geseah hyne oper wyln, and ssede
pam ]>e paer waeron : And pes wses mid J?am Nazareniscan
Haeiende. And he wiSsoc eft mid ape, paet he hys nan 72
ping ne cu5e. Da cefter lytlum fyrste genealaehton pa 73
•Se paer stodon, and cwaedon to Petre : SoSlice pu eart of
hym, and pin spraec pe geswutelaS- Da aetsoc he, and 74
swerede pset he naefre pone man ne cupe. And hrsedlice
creow se cocc. Da gemunde Petrus paes Haelendes word 75
pe he cwaet5, iErpani pe se coco crawe, prywa pu me
wiSsaecst. And he eode ut, and weop biterlice.
XXVII. Witodlice pa hyt morgen waes, Sa worhton 1
ealle paera sacerda ealdras gemot, and paes folces ealdras,
ongean pone Haelend, pset hig hyne to deaSe beleevvdon :
and hig laeddon hyne gebundenne, and sealdon hyne 2
pam Pontisean Pilate, pam deman. Da geseah ludas, 3
pe hyne belaewde, paet he fordemed waes, pa ongan he
hreowsian, and brohte pa pryttig scyllingas to paera sa-
cerda ealdrum, and cwaeS : Ic syngode, pa ic sealde paet 4
ryhtwise blod. Da cwaedon hig ; Hwaet sprycst pu paet
to tis ? And he awearp pa scyllingas in on paet tempi, 5
and ferde, and mid gryne hyne sylfne aheng. Da soSlice e
paera sacerda ealdras onfengon paes seolfres, and cwaedon :
Nys hyt na alyfed paet we asendon hyt on ure mat5m-
cyste, forpam pe hyt ys blodes weortS. Hig worhton pa 7
gemot, and smeadon, hu hig sceoldon paes Haelendes
weorS ateon : pa gebohton hig senne aecer, mid pam feo,
tigel-wyrhtena, on to bebyrgenne elpeodisce men. For- 3
pam ys se aecer gehaten Acheldemah, paet is on ure ge-
peode, blodes aecer ; and swa he ys gehaten o^ pysne daeg.
Da waes gefylled paet gecweden ys purh Hieremiam pone 9
witegan, pus cwepende. And hig onfengon pryttig scyl-
MATHEUS XXVII.
linga, ]7sss gebohtan weor^, ]?one ^e waes ^r geweor]7od
10 fram Israhela bearnura ; and hig sealdon pset on tigel-
11 wyrhtena ascer, swa swa Dryhten me gesette. Da stod
se Haelend beforan fam deman ; and se dema hyne
acsode, ]?us cwej^ende : EartSu ludea Cyning ? Da cwsetS
12 se Heelend : DsBttSu segst. And mid pj t5e hyne wreg-
don ]?8era sacerda ealdras and ]?a hlafordas, nan ping he
13 ne andswarede. Da cwaeS Pilatus to hyra : Ne gehyrst ]?u
14 hu fela sagena hig ongean ]?e secgatS ? And he ne and-
vvyrde mid nanum worde, swa J^ast se dema wundrode
15 swyt51ice. Hig haefdon hym to gewunan, to heora sym-
bel-dsege, ]?aet se dema sceolde forgifan J>am folce aenne
16 forworhtne man, swylcne hig habban woldon. He
hasfde ]>a soSlice asnne strangne feofman gehaeftne, se
17 waes genemned Barrabbas. Da ]?aet folc gesamnod waes,
J)a cwaet5 Pilatus : Hwaefer wylle ge j^aet ic eow agyfe,
18 J)e Barrabban, ]?e ]?one Haelend, ]>e ys Crist gehaten ? He
19 wiste sojjiice J^aet hig hyne for andan hym sealdon. He
saet fa Pilatus on his dom-setle : ]>a sende his wif to hym,
and cwae^ : Ne beo ]?e nan ]>'ing gemaene ongean pysne
ryhtwisan : soSlice fela ic haebbe ge])olod to-daeg J?urh
20 gesyhfe for hym. Da laerdon ])aera sacerda ealdras and
J)a hlafordas f>aet folc, ])aet hig baedon Barrabban, and
21 J>one Haelend fordydon. Da andwyrde se dema, and
saede hym : Hwae]?erne wylle ge paet ic forgyfe eow of
22 ]?ysum twam ? Da cwaedon hig : Barrabban. Da cwaeS
Pilatus to hym : Witodlice hwaet do ic be ]>am Haslende,
J>e is Crist genemned ? Da cwaedon hig ealle : Sy he on
23 rode ahangen. Da cwaeS se dema to hym : Witodlice
hwaet yfeles dyde pes ? Hig pa. swifor clypedon, J?us
24 cwe]?ende : Sy he ahangen. Da geseah Pilatus ]?aet hyt
naht ne fremode, ac gewurde mare gehlyd, J?a genam he
waeter, and ]?woh hys handa beforan fam folce, and
cwaet5 : Unscyldig ic eom fram pjses rihtwisan blode :
66
MATHEUS XXVII.
ge geseoS. Da andswarede eall past folc, and cwast5 ; Sy 25
hys blod ofer us, and ofer ure beam. Da forgeafhese
hym Barrabban ; and pone Haelend he \€t swingan, and
sealde hym to ahonne. Da underfengon ]?aes deman 27
cempan J)one Haelend on J)am dom-erne, and gegadero-
don ealne Jjone Jjreat to hym ; and unscryddon hyne 28
hys agenum reafe, and scryddon hyne mid weolcen-read-
ura scyccelse ; and wundon cyne-helm of |)ornum, and 29
asetton ofer hys heafod,and hreod on hys swyt5ran: and
bigdon heora cneow beforan him, and bysmeredon hyne,
J)us cwej?ende : Hal waes ]?u, ludea Cyning ! and spaetton 30
on hyne, and namon hreod, and beoton hys heafod. And 31
aefter ])am pe hig hyne ]>us bysmeredon, hig unscryddon
hyne fam scyccelse, and scryddon hyne mid hys agenum
reafe, and laeddon hyne to ahonne. SoSlice fa hig tit- 32
ferdon, J?a gemetton hig aenne Cyreniscne man cumende
hym togeanes, ])aes nama waes Symon : ^one hig nyddon
J>aet he baere hys rode. Da comon hig on ]?a stowe pe 33
ys genemned Golgotha, ]?aet ys, heafod-pannan stow ;
and hig sealdon hym wm drincan wiS geallan gemeng- 34
ed : and pa. he hys onbyrigde, ]>a nolde he hyt drincan.
SoSlice aefter ]?amj?e hig hyne on rode ahengon,higtodael- 35
don hys reaf, and wurpon hlot ]?aer-ofer ; J?aet waere ge-
fylled ]?aet Se gecweden waes ]?urh pone witegan, and ]7us
cwaet5, Hig todaeldon hym mine reaf, and ofer mine
reaf hig wurpon hlot. And hig beheoldon hyne sittende. ae
And hig asetton ofer hys heafod hys gylt, J)us awritenne ; 37
Dis YS SE HiELEND, luDEA Cyning. Da waeron ahangen ss
mid hym twegen sceaj?an ; an on ]>a swySran healfe, and
oSer on ])a wynstran. Witodlice J?a weg-ferendan hyne 39
bysmeredon, and cwehton heora heafod, and cwaedon : 40
Wa ]>3et t5es towyrpt5 Godes tempi, and on prjm dagum
hyt eft getimbraS : gehael nu pe sylfne. Gyf ]?u sy Godes
Sunu, ga ny]?er of ]?3ere rode. Eac })aera sacerda ealdras 41
MATHEUS XXVII.
hyne bysmeredon, mid pam bocerum and mid ]?am eald-
42 rum, and cwaedon : 0]7ere he gehaelde, and hyne sylfne
gehaelan ne maeg. Gif he Israhela Cyning sy, ga nu ny]>-
43 er of Ssere rode, and we gelyfa^ hym. He gelyf^ on
God ; alyse he hyne nu, gyf he wylle : witodlice he saede,
44 Godes Sunu ic eom. Gelice ]?a sceatSan, pe mid hym
45 ahangene waeron, hyne hyspdon. Witodlice fram ]?aere
sixtan tide, waeron geworden Jjystru ofer ealle eorpan, o^
46 pa. i3ygot5an tid. And ymbe fa nygo^an tid, clypode se
Haelend mycelre stefne, and Jjus cwaeS : Heli, Heli,
lema zabdani ? J?aet ys on Englisc, Min God, min
47 God, to hwi forlete J)u me? Sot51ice sume, pa. ^e
psBr stodon and ])ys gehyrdon, cwaedon : Nu he clypaS
48 Helfam. Da hraedlice arn an hyra, and genam ane
spongean, and fylde hig mid ecede, and asette an hreod
49 J>aer-on, and sealde hym drincan. Witodlice pa otSre
cwaedon : Last, uton geseon hwaej?er Helias cume, and
50 wylle hyne alysan. Da clypode se Haelend eft mycelre
51 stefne, and asende hys gast. And ]?aer-rihte ])aes temples
wah-ryftwearS tosliten ontwegen d8elas,fram ufeweardon
otS ny]?eweard ; and seo eorpe bifode, and stanas to-
52 burston ; and byrgena wurdon geopenode ; and manige
53 halige lichaman, pe £er slepon, arison. And Jia hig ut-
eodon of J>am byrgenum, aefter hys aeryste, hig comon on
54 ]?a haligan ceastre, and aetywdon hig manegum. Witod-
lice ]?aes hundredes ealdor, and Sa pe mid hym waeron,
healdende J?one Haelend, pa. hig gesawon J>a eor^-bifunge,
and pa. ping ^e Jjaer gewurdon, hig ondredon hym j^earle,
55 g,nd cwaedon : So^ Godes Sunu wees pes. Witodlice
J?aer waeron manega wif feorran, ]?a pe fyligdon J^am
56 Haelende fram Galilea, him J^enigende : betweoh pam.
waesseo Magdalenisce Maria, and Maria lacobes moder,
57 and losephes moder, and Zebedeis sunena moder. SoS-
lice pa hyt aefen waes, com sum welig man of Arimathia,
MATHEUS XXVIII.
|?3es nama waes losep, se sylfa waes J^aes Haelendes leorn-
ing-cnyht. He genealoehte to Pilate, and b8ed])3es Hael- 58
endes lichaman. Da het Pilatus agifan hym ]?one licha-
raan. And losep genam |)one lichaman, and bewand 59
hyne mid claenre scytan, and lede hyne on hys niwau eo
byrgene, J»a he aheow on stane : and he to-awylte my-
celne stan to hlide J>aere byrgene, and ferde syStSan. Daer ei
wees so(51ice seo Magdalenisce Maria, and seo oSer Maria,
sittende £et j^aere byrgene. Witodlice ot5rum daege, ]>e 62
waes gearcung-daeg, comon togaedere ]?aera sacerda eald-
ras and psi sunder-halgan to Pilate, and cwaedon : Hlaf- es
ord, we gemunon J^aet se swica saede, J»a he on life waes,
i^fter ]?rym dagon ic arise. Hat nu healdan ]?a byrgene 64
oS J>one J)ryddan daeg, |?y-laBS hys leorning-cnyhtas cum-
on, and forstelon hyne, and secgon J)am folce, ]?aet he
aryse of deaf>e : (5onne byS ]>aet aeftere gedwyld wyrse
ponne Jjaet aerre. Da cwaeS Pilatus : Ge habbaS heord- es
raedene : faraS, and healda}>, swa swa ge witon. So5- 66
lice hig ferdon, and ymbe-trymedon Jja byrgene, and in-
seglodon J>one stan mid ]?am weardum.
DYS SCEAL ON EASTER-iEFEN.
XXVin. So])lice ))am reste-daeges aefene, se ]?e onlihte 1
on ]>am forman reste-daege, com seo Magdalenisce Ma-
ria, and seo o]?er Maria, ])aet hig woldon geseon ]>a byrg-
ene. And paer wear]? geworden mycel eorS-bifung : 2
witodlice Dryhtnes engel astah of heofenum, and genea-
laehte, and awylte foue stan onweg, and saet faer on-upp-
an. Hys ansyn waes swylce liget, and hys reaf swa 3
hwite swa snaw. Witodlice pa. weardas waeron afyrhte, 4
and waeron gewordene swylce hig deade waeron. Da 5
andswarede se engel, and saede J?am wifum : Ne ondraede
ge eow : ic wat witodlice ]?8et ge secaS J?one Haelend,
]?one pe on rode ahangen waes. Nys he her : he aras 6
so^lice, swa swa he saede. CumaS, and geseoS ]?a stowe
69
MATHEUS XXVIII.
7 ]>e se Haslend waes on aled. And faratS hrsedlice, and
secgaS hys leorning-cnyhtum ]?8et he aras ; and so^lice
he cym6 beforan eow on Galileam ; faer ge hyne geseoS :
nu, ic secge eow.
DYS SCEAL ON FRIGE-DiEG, ON D^ERE ODRE EASTER.
WUCAN.
8 Da ferdon hig hrsedlice fram ]?8ere byrgene mid ege, and
mid myclum gefean ; and urnon, and cy^don hyt hys
9 leorning-cnyhtum. And efne pa com se Hselend on-
gean hig, and cwae^ : Hale wese ge. Hig genealsehton,
10 and genamon hys fet, and to hym geea^meddon. Da
cwge^ se Hselend to hym : Ne ondrsede ge eow : faraS,
and cy]?a^ minum gebro]?rum |?8et hig faran on Galilseam,
11 ]?3er hig geseo^ me. Da ]?a hig ferdon, ]7a conion sume
pa weardas on ]?a ceastre, and cytSdon |)3era sacerda ealdr-
12 um ealle ]>a ]?ing, ]?e ]?aer gewordene waeron. Da ge-
samnodon fa ealdras hig, and worhton gemot, and seal-
is don pam ]?egnum mycel feoh, and cwsedon : SecgaS, past
hys leorning-cnyhtas comon nihtes, and forstselon hyne, fa
14 we slepon. And gyf se dema fys geeacsaS,we Isera^ hyne,
15 and gedo^ eow sorhlease. Da onfengon hig fses feos, and
dydon eall-swa hig gelserede waeron : and fys word waes
gewidmaersod mid ludeum o^ fysne andweardan daeg.
DYS SCEAL ON FRIGE-D^G, INNAN DiERE- EASTER-WUCAN.
16 Da ferdon ]?a endleofen leorning-cnyhtas on fone munt,
17 ]?aer se Hselend hym dyhte ; and hyne fser gesawon, and
hig to hym geea^meddon : witodlice sume hig tweone-
is don. Da genealsehte se Hselend, and sprsec to hym fas
ping, and pus cwseS : Me ys geseald selc anweald on
19 heofenan, and on eorpan. FaraS witodlice, and laeraS
ealle peoda, and fuUiaS hig on naman Faeder, and Suna,
20 and paes Halgan Gastes : and laera'S paet hig healdon ealle
pa ping pe ic eow bebead : and ic beo mid eow ealle
dagas, 06 worulde geendunge. Amen.
D.ET GODSPEL
iEFTER MARCUS GERECEDNYSSE.
I. Her ys Godspellys angyn Haelendes Cristes, Codes i
Suna; swa awriten ys on J?8es witegan bee Isafam, Nu ic 2
asende minne engel beforan pine ansyne, se gegearwatS
pinne weg beforan Se. Clypiende stefn on ]?am westene, 3
GegearwiaS Dryhtnes weg, doS rihte his siSas. lohannes 4
waes on westene, fulligende, and bodiende daed-bote ful-
wiht, on synna forgyfenesse. And to hyra ferde eall 5
ludeisc rice, and ealle Hierosolima-ware, and waeron
frain hym gefullode on lordanes flode, hyra synna and-
dettende. And lohannes waes gescryd mid oluendes 6
haerum, and fellen gyrdel waes ymbe hys lendenu, and
gaerstapan and wudu-hunig he aet ; and he bodode, and 7
cwaeS : Strengra cymt5 aefter me, ]7aes ne eom ic wyrSe
paet ic hys sceona ])wanga bugende uncnytte. Ic fuUige s
eow on waetere : he eow fullaS on Halgum Gaste. And 9
on J7am dagum com se Haelend fram Nazareth Galilee,
and waes gefullod on lordane fram lohanne. And sona 10
of pam waetere, he geseah opene heofenas, and Haligne
Gast swa culfran astigende, and on hym wunigende: 11
and J>a waes stefn of heofenum geworden : Du eart min
gelufeda Sunu, on J)e ic gelicode. And sona gast hyne 12
on westen genydde. And he on westene waes feowertig 13
daga and feowertig nihta, and he waes fram Satane ge-
costnod ; and he mid wild-deorum waes ; and hym englas
Jjenodon. Syt5San lohannes geseald waes, com se Haelend 14
on Galileam, Godes rices godspel bodigende, and pus 15
MARCUS I.
cwet5ende : Witodlice tfd ys gefylled, and heofena rfce
genealaectS : dot5 dasd-bote, and gelyfat5 ]7am godspelle.
16 And pa, he ferde witS ])a Galileiscau s£e, he geseah Simo-
nem, and Andream his broSer, heora nett on pa, s^ laet-
17 ende : so^lice hig wseron tisceras. And pa cwae^ se
Haelend : Cumat5 aefter me, and ic do inc ]7set gyt beoS
18 sawla onfonde. And hig J>a hraedlice hym fyligdon, and
19 forleton heora nett. And ]?anon hwon agan, he geseah
lacobum Zebedei, and lohannes his broker, and hig on
20 heora scype heora nett logedon. And he hig sona clyp-
ode : and hig heora faeder Zebedeo on scype forleton
21 mid hyrlingum, [and him folgodon ;] and ferdon to
Gapharnaum : and sona reste-dagum he Iserde hig on
22 gesamnunge in-gangende. And hig wundredon be his
lare : so(51ice he waes hig laerende swa se pe anweald
23 haeftS, naes swa boceras. And on heora gesamnunge
24 waes sum man on unclsenum gaste ; and he hrymde, and
cw£e^ : Eala Nazarenisca Hselend, hwaet ys us and pe ?
com ^u us to- forspillane ? ic wat p\i eart Godes Halga.
25 Da cidde se Haelend hym, and cwae^ : Adumba, and g^
26 of Jjysum men. And se unclaena gast hyne slytende,
27 and mycelre stefne clypiende, hym of-eode. Da wundre-
don hig ealle, swa paet hig betweox hym cwaedon :
Hwaet ys pys? hwaet is ]>eos niwe lar? ]?aet he on an-
wealde unclaenum gastum bebyt, and hig hyrsumia^ hym.
28 And sona ferde his hlisa to Galilea-rice. Hraedlice of
29 hyra gesamnunge hig comon on Simonis and Andreas
30 hus, mid lacobe and lohaiine. SoSlice p'd saet Simonis
31 swegr hriSigende, and hig hym be hyre saedon. And
genealaecende he hig up-ahof, hyre handa gegripenre ;
and hraedlice se fefer hig forlet, and heo ]?enode hym.
32 Sot^lice pa. hit waes aefen geworden, pa. sunne to setle
eode, hig brohton to hyra ealle ))a unhalan, and J)a Se
33 wode waeron. And call seo burh-waru waes gegaderod
MARCUS II.
to ysere dura. And he manega gehaelde ]?e missenlicum 34
adlum gedrehte wssron, and manega deofol-seocnyssa he
ut-adraf ; and hig sprecan ne let, for|?am hig wiston j^aet
he Crist waes. And swiSe ^r arisende, he ferde on weste 35
stowe, and hine paer gebaed. And hyra fyligde Simon, ae
and ]?a Se mid hym waeron. And J?a hig hine gemetton, 37
hig saedon hym : Eall ]?ys folc ^e sec6. Da cwse^ he : as
Fare we on gehende tunas and ceastra, ]?agt ic ^aer bod-
ige : witodlice to J>am ic com. And he waes bodigende 39
on heora gesomnungum, and ealre Galilea, and deofol-
seocnessa tit-adrifende.
DYS SCEAL ON WODNES-D^G, ON DiERE FIFTEODAN
WUCAN OFER PENTECOSTEN.
And to hym com sum hreofla, hyne biddende, and gebig- 40
edum cneowum him to cwaeS : Dryhten, gif ]?u wylt,
J)u miht geclaensian me. SoSlice se Haelend hym gemilts- 41
ode, and his hand a|>enede, and hyne aethrinende, J)us
cwae^ : Ic wylle : beo ^u geclaensod. And ]?a he ]?us 42
cwaeS, sona seo hreofnes hym fram gewat, and he waes
geclaensod. And sona he bead hym, and cwaeS : Warna 43
paet |?u hyt nanura men ne secge ; ac ga, and aetyw 'Se 44
paera sacerda ealdre, and bring for ]?inre claensunge ]?aet
Moyses bebead, hym on gewitnesse. And he ]?a tit-gang- 45
ende, ongan bodian and widmaersian pa, spraece ; swa
]7aet he ne mihte openlice on J>a ceastre gan, ac beon lite
on westum stowum : and hig aeghwanon to hym comon.
II. And eft aefter dagum he code into Capharnaum : i
and hit waes gehyred ]?aet he waes on huse. And manega 2
togaedere comon, and he to hym spraec. And hig com- 3
on aenne laman to hym berende, |?one feower men baeron.
And }3. hig ne mihton hine in-bringan for J)aere maen- 4
igeo, hig openedon ]?one hrof J)ar se Haelend waes ; and
hig J?a in-asendon ]?aet bed, pe se lama on laeg. SotSlice 5
Sa se Haelend geseah heora geleafan, he cwaeS to ))am
MARCUS II.
6 laman : SunUj ]?e synd pine syiina forgifene. pser wser-
on surae of J>am bocerum sittende, and on heora heortum
r ]>encende, Hwi spyct5 |)es J)us ? he dysega^ ; hwa maeg
s synna forgifan, buton God ana ? Da se Haelend past on
his gaste oncneow, })8et hig swa betweox him fohton, he
cwse^ to him : Hwi^ence gej^as Sing on eowrum heort-
9 urn? hwseSer ys eSre to secganne to J)am laman, pe
synd Sine synna forgyfene ; hwaeSer fe cweSan, Arfs,
10 nim Sin bed, and ga? Dset ge soSlice witon faetmannes
Sunu hasfS anweald on eorSan synna to forgyfanne, he
1 1 cvvseS to |>am laman, pe ic secge, Arfs, nim Sin bed, and
12 ga to J?inum huse. And he sona aras, and beforan heom
eallum eode, swa Jjast ealle wundredon, and ]^us cwaedon :
13 Naefre we ^r J^yllic ne gesawon. Eft he ut-eode to S^ere
s£e, and eall seo msenigeo hym to com, and he hig laerde.
14 And ]?a he forS-eode, he geseah Leuin-Alphei sittende
aet his cep-setle, and he cwseS to hym : Folga me. Da
15 aras he and folgode hym. And hit geweai^, ];a he saet
on his huse, ])aet manega manfulle saeton mid Ipam. Hael-
ende, and his leorning-cnyhtum ; soSlice manega, pa. Se
16 hym fyligdon, waeron boceras and Pharisei, and cwaedon :
Witodlice he ytt mid manfullum and synfullum, and hig
cwaedon to hys leorning-cnyhtum : Hwi ytt eower lareow
17 and drincS mid manfullum and synfullum ? Da se Hael-
end J)ys gehyrde, he saede him : Ne beJ)urfon na Sa hal-
an laeces, ac Sa pe untrume synd : ne com ic na paet ic
18 ciypode rihtwise, ac synfulle. And pa waeron lohannes
leorning-cnyhtas and Pharisei faestende : and pa comon
hig, and saedon hym : Hwi faestaS lohannes leorning-
19 cnyhtas and Phariseorum, and pine ne faestaS ? Da
cwaeS se Haglend : CweSe ge sculon paes bryd-guman
cnyhtas faestan swa lange swa se bryd-guma mid him is ?
ne magon hi faestan swa lange tfde swa hig Sone hrjd-
20 guman mid hym habbaS. SoSlice pa dagas cumaS,
MARCUS III.
])onne se bryd-guma him biS fram acyrred, and ]?onne
hig faestaS on ]?am dagum. Nan man ne sywacS nfwne it
scyp to ealdum reafe ; elles he afyrS J)one nfwan scyp of
pam ealdan reafe, and bi^ mare slite. And nan man ne 22
deS nrvve wfn on ealde bytta, elles ]>8et wm tobrycS ]?a
bytta, and ]?£et wm bi^ agoten, and jm bytta forweorSap ;
ac nfwe wm sceal beon gedon on niwe bytta, ]?onne beo5
butu gehealden. Eft wees geworden, J)a he reste-dagum 23
]}urh aeceras eode, his leorning-cnyhtas ongunnon pa ear
pluccian. Da cwaedon Pharisei to hym : Loca nu hwaet a
fine leorning-cnyhtas do^, psst him alyfed naes on reste-
dagum. Da saede he him : Ne raedde ge naefre hwaet 25
dyde Dauid, J>a hine hingrode, and ]?a ^e mid him waeron ?
hu he in Godes huse eode, under Abiathar, ]?ara sacerda 23
ealdre, and he £et ]?a ofrung-hlafas, Ipe hym naeron alyfede
to etanne, buton sacerdum anum, and he sealde J>am Se
mid hym waeron ? And he saede hym : Reste-daeg waes ge- 27
worht for ]?am men, nses se man for ]?am reste-daege : wit- 2s
odlice Dryhten ys mannes Sunu eac swylce reste-daeges.
III. And eft he eode on gesomnunge ; and jjar waes i
an man forscruncene hand haebbende. And hy gymdon, 2
hwaeper he on reste-dagum gehaelde, j^aet hig hyne
gewregdon. Da cwaeS he to Sam men ]>e forscruncene a
hand haefde : Arfs gemang him. Da cwaeS he : AlyfS t
reste-dagum wel to donne, hwaej)er Se yfele ? sawle ge-
haelan, hwaeper Se forspillan ? And hig suwodon. And .i
hig besceawigende mid yrre, ofer heora heortan blind-
nesse geunret, cwseS to ]?am men : Aj)ene J)ine hand.
And he a]jenede hig : pa, wearS his hand gehaeled sona.
Da Pharisei mid Herodianiscum ut-gangende, ]?eahtedon o
ongen hine, hu hig hyne fordon mihton. And ]>a ferde 7
se Hselend to psere s^ mid hys leorning-cnyhtum ; and
mycel maeniu him fyligde fram Galilea, and ludea, and s
Hierusalem, and fram Idumea, and begeondan lordane ;
75 E 2
MARCUS III.
and to him com mycel maenigeo ymbe Tfrum and Sidd-
9 ne, gehyrende ])a 'Sing ]?e he worhte. And he cwae6
to his cnyhtum, past hig him on scype ])enedon, for J^sere
10 maenigeo, paet hig hine ne offrungon. Sot51ice manega
he geh£elde ; swa ]:>8et hig aethrinon hys : and swa fela
11 swa untrumnessa and unclaene gastas haefdon, ]?a hig
hine gesawon, hig to-foran him astrehton, and J?us cwet5-
12 ende clypedon : pu eart Godes Sunu. And he him swySe
13 forbead, past hig hine negeswuteledon. And on aennemunt
he ferde, and to him geclypode ]?a 'Se he wolde ; and hig
14 to him comon. And he dyde faet hig twelfe mid him
15 waeron, and he hig asende godspel to bodigenne ; and
he him anweald sealde untrumnessa to haelanne, and deo-
16 fei-seocnessa ut to adrifanne : and he nemde Simon Pe-
17 trum ; and lacobum Zebedei, and lohannem his brot5er,
and heom naman onsette Boanerges, J?aetys, ]?unres beam :
18 and Andream, and Philippum, and Bartholomeum, and
[Matheum],andThomam,and lacobum Alphei, andTad-
19 deum, and Simonem Chananeum, and ludam Scarioth,
20 se hine sealde. And eft him to com swa micel maenig-
21 eo, paet hig naefdon hlaf to etanne. And ))a hig hyne
gehyrdon, hig ferdon, J)aet hig hyne namon ; and J)us
22 cwaedon : SoSlice he ys on hat-heortnesse gewend. And
]?a boceras, ])e wendon fram Hierusalem, cwaedon : SoJ>-
lice he haet^ Beelzebub, and on deofla ealdre he deofol-
23 seocnessa ut-adrift5. And he hig togaedere geclypode,
and on bigspellum hym to cwaeS : Hu maeg Satanas Sa-
24 tanan tit-adrifan ? and gif his rfce on hym sylfum bi^
25 todaeled, hu maeg hit sfandan ? and gif J)aet hus ofer
26 hit sylfe bi^ todaeled, hu maeg hit standan ? and gif
Satanas win's ongen hyne sylfne, he by'S todaeled, and he
27 standan ne maeg, ac hcefS ende. Ne maeg man }>one
strangan his aehta and his fata bereafian, and on his hus
gan, buton man pone strangan aerest gebinde ; and ponne
76
MARCUS IV.
hys hus reafige. Soplice ic eow secge, Daet ealle synna us
synd manna bearnum forgyfene, and bysmerunga, ]?am Se
hig bysmeriat5 : so])lice ic eow secge, Se ]>e J)one Halgan 29
Gast bysmeraS, se nsefS on ecnysse forgifenysse, ac by6
i^ces gyltes scyldig : for|)ara. J)e hig cwaedon, He haefS 30
unclaenne gast. Da com to him his moder, and his ge- 31
bro^ra, and ])ar ute stodon, and to him sendon, and to
him clypedon. And mycel maenigeo ymb hine saet, and 32
to him cwaedon : Her ys |?in moder, and Jjine gebroSra
ute, and secaS ]?e. He |>a him andswarede, and cwaetS : 33
Hwylc ys min moder, and mine gebroSra? And he 34
ewae^, ^a behealdende J)e him abuton seeton : Her is
rain modor, and mine gebroSra. So(51ice se Se deS 35
Godes willan, se ys min moder, and min brother, and
swuster.
IV. And eft he ongan hig set tSaere sde Iseran, and him 1
waBs mycel maenigeo to gegaderod, swa paet he on scyp
eode, and on ]7aere sde waes ; and eall seo maenigeo ymbe
}?a s^ w£es, on lande. And he hig fela on bigspellum 2
laerde, and him to cwaeS on his lare : GehyraS ; Ut-eode 3
se s^dere his s^d to sawenne : and ]?a he seow, sum feoll 4
wi(5 pone weg, and fugelas comon, and hit fraeton. Sum 5
feoll ofer stan-scylian, ]>ar hit naefde mycele eorSan,
and sona up-eode ; for]?am hit naefde eorSan ])iccnesse.
Da hit tip-eode, seo sunne hit forswaelde, and hit for- 6
scranc ; for))am hyt wyrt-ruman naefde. And sum feoll 7
on J?ornas ; ]?a stigon Sa |)ornas, and fort5rysmodon fast,
and hit waestm ne baer. And sum feoll on god land, and 8
hit sealde, up-stigende and wexende, waestm ; and an
brohte ]>rytigfealdne, sum syxtigfealdne, sum hund-
fealdne. And he cwaet5 : Gehyre, se t5e earan haebbe to 9
gehyranne. And pa he ana waes, hine acsodon paet big- 10
spell pa twelfe pe mid him waeron. And he saede heom : 11
Eow ys geseald to witanne Godes rfces gerynu ; pam pe
MARCUS IV.
12 ute synd, ealle J^ing on bigspellutn geweor]>aS : paet hig
geseonde geseon, and na ne geseon ; and gehyrende ge-
hyron, and ne ongiton ; j?e-laes hig hwsenne syn gecyr-
13 rede, and heom syn hyra synna forgyfene. Da saede he
him : Ge nyton |)is bigspell : and hu mage ge ealle big-
14 spell witan ? Se ]>e saewS, word he saewS. SoSliee Jja
15 synd wi'S Jjone weg, far jjaet word ys gesawen ; and J>onne
hig hit gehyra^, sona cym^ Satanas, and afyr^ ])agt word
16 J>e on heora heortan asawen ys. And j^a synd gelice ]>e
synd ofer stan-scylian gesawen : sona ]?onne hig ]78et word
17 gehyraS, and ])3et mid blisse onfoS ; and hig nabbaS
wyrt-ruman on him, ac beot5 unstat^olfaeste ; and syS^an
up-cym'5 deofles costnung, and his ehtnys for ]?am worde.
18 Hig synd on J^ornum gesawen ; J?3et synd ]?a 'Sejjset word
19 gehyra^, and of yrm^e, and swicdome worold-welena,
and ot5ra gewilnunga, ]?3et word of]?rysmia^, and synd
20 buton waestme gewordene. And ])a Se gesawene synd
ofer ])8et gode land, J>a synd ]>e ]?8et word gehyra(5, and
onfoS, and waestin bringaS, sum )?rytigfealdne, sum syx-
21 tigfealdne, and sum hundfealdne. And he saede him:
Cwyst J»u cymS J)8et leoht-faet ])8et hyt beo under bydene
aset, o'SSe under bedde ? Wite gere J>aet hit sy ofer can-
22 del-staef aset. SoSlice nys nan 'Sing behydd, ])e ne sy
geswutelod ; ne nys digle geworden^ ac J>aet hit openlice
23 cume. Gehyre, gif hwa earan hoebbe to gehyranne.
24 And he cwaeS to him : WarniaS hwaet ge gehyron ; and
on )>am gemete ]?e ge metaS, eow bit) gemeten, and eow
25 biS yht. pam biS geseald ]?e haefS, and ]?am Se naef^,
26 him biS aetbroden. And he cwaeS : Godes rfce ys swylce
27 man wurpe god s^d on his land, and sawe ; and arise
daeges and nihtes, and Jjset s^d growe and wexe, J)onne
28 he nat. SoSlice sylf-willes seo eorSe waestm bereS ;
aerest gaers, sySSan ear, sySSan fulne hwaete on J?ara eare.
29 And Jjonne se waestm hine forSbringS, sona he sent his
78
MARCUS V.
sfcol, for])am J?aet ryp ^t ys. And eft he cwaeiS : For 30
hwam geanlicie we heofena nee, o6(5e hwylcuru bigspelle
wiSmete we hit? Swa swa seuepes saed, ]>oiine hit bitS 31
on eorSan gesawen, hit is ealra saeda lasst, pe on eor^an
synd : and ]?onne hit asawen biS, hit astih^, and bi^ 32
ealra wyrta maest, and haefS swa mycele bogas, ]?8et heot-
nes fugelas eardian magon under his sceade. And man- 33
egum swylcum bigspellum he spraec to liyra, |?8et hig
mihton gehyran. Ne spsec he na butan bigspelle : eall 34
he his leorning-cnyhtum asundron rehte. And saede 35
him : ponne aefen by'5, uton faran ongean. And ]?a maen- 36
igeo forldetende, hig onfengon hine swa he on scype
waes, and o^re scypu waeron mid him. And ]?a waes 37
mycel yst windes geworden ; and y])a he awearp on ]?aet
scyp, ]?aet hit waes gefylled. And he waes on scype, ofer 33
bolster slapende ; and hig awehton hine, and cwaedon :
Ne belimpc? to 'Se ]?aet we forweorpaS ? And he aras, 39
and ]?am winde bebead, and cwaeS to faere s^ : Suwa,
and gestyl; and se wind gesvvac ]?a, and wearS mycel
smyltnes. And he saede him: Hwi synd ge forhte ? git 40
ge nabbaS geleafan. And hig myclum ege him ondred- 4i
on, and cwaedon aelc to oJ>rum : Hwaet wenst ])u? hwaet
ys pes, ]?aet him windas and s^ hyrsumiaS ?
DYS SCEAL ON FRIGE-DiEG, ON D^RE SEOFEDAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
V. Da comon hig ot'er ]?aere s^s mu(5an, on past rfce 1
Gerasenorum. And him of scype gangendum, him sona 2
agen am an man of ]7am byrgenura, on unclaenum gaste,
se haefde on byrgenum scraef ; and hine nan man mid 3
racenteagum ne mihte gebindan ; for|7am he oft, mid 4
fot-copsum and racenteagum gebunden, toslat pa race-
teaga, and pa. fot-copsas tobraec ; and hyne nan man ge-
wyldan ne mihte. And symle, daeges and nihtes, he .5
waes on byrgenum and on muntum, hrymende, and hine
79
MARCUS V.
6 sylfne mid stanum ceorfende. Sot51ice ])a he ]?one Hsel-
7 end feorran geseah, he arn, and hine gebaed, and my-
celre stemne hrymende, ]7us cwse^ : Eala maera Hsel-
end, Godes Sunu, hwset ys me and pe? ic halsige pe,
8 ]?urh God, ]7Eet pu me ne Jjreage. Da cwae'S se Haelend :
9 Eala pu unclaena gast, ga of ]>ysum men. Da acsode he
hine : Hwaet ys pin nama ? Da cwae^ he : Min nama ys
10 Legio ; forpam we manega synd. And he hine swy^
11 baed, ]?8et he hine of J^am rice ne nydde. par waes embe
12 ])one munt mycel swyna heord Iseswigende. And J?a
unclaenan gastas hine baedon, and cwasdon : Send tis on
13 pas swyn, ]?aet we on hig gan. And ]7a lyfde se Haelend
sona; and pa. eodon pa. unclaenan gastas on ]?a swyn:
and on myclum hryre seo heord wearS on s^ bescofen,
14 twa J)usendo, and wurdou adruncene on J?aere s^. Sot5-
liee pa. pe hig heoldon flugon, and cyddon on J?aere
ceastre, and on lande : and hig tit-eodon f>aet hig gesaw-
15 on hwaet ]?aer gedon wdere. And hig comon to ]?am
Haelende, and hig gesawon |7one, pe mid deofle gedreht
waes, gescrydne sittan, and hales modes : and hig him
16 ondredon. And hig rehton him, pa. ^e hit gesawon, hu
hyt gedon waes be J?am pe deofol-seocnesse haefde, and
17 be ))am swynum. And hig baedon ];aet he of heora ge-
18 maerum ferde. Da he on scyp eode, hine ongan biddan,
se pe £er mid deofle gedreht waes, ]?aet he mid hym waere.
19 Him })a se Haelend ne getipode ; ac he saede him : Ga to
jjinum huse, to ])inum hfwum, and cyS heom, hu mycel
20 Dryhten gedyde, and he gemiltsode pe. And he ])a ferde,
and ongan bodian on Decapolim, hu fela se Haelend him
21 dyde : and hig ealle wundredon. And J?a se Haelend
eft on scype ferde ofer J?one mufan, hym com to mycel
22 maenigeo ; and waes ymbe J?a s^. And f>a com sum of
heah-gesamnungum, lairus hatte ; and pa he hine geseah,
23 he astrehte hine to his fotum, and hine swy]?e baed, and
MARCUS V.
he cwaeS : Min dohter ys on ytemestum si]?e ; cum and
sete J?ine hand ofer hig, ])aet heo hal sy, and lybbe. Da 24
ferde he mid him ; and him fyligde mycel maenigeo, and
]?rungon hine. And ]?a jjaet wrf, ]?e on blodes ryne twelf 25
winter waes, and fram manegum leecum fela J^inga Jjolode, 26
and daelde eall ]?aet heo ahte, and hit naht ne fremede,
ac waes ]?e wyrse ; |?a heo be|»am Haelende gehyrde, heo 27
com wiS-aeftan pa maenigeo, and his reaf aethran. SoS- 2s
lice heo cwaeS ; Gif ic fur]?on his reafes aethrfne, ic beo
hal. And ]?a sona w^earcS hyre blodes ryne adruwod ; 29
and heo on hyre gefredde, Jjaet heo of ]?am wfte geheeled
waes. And pa. se Haeleud oncneow on him sylt'um ]>aet 30
him maegen of-eode, he cwaeS, bewend to ]?aere msenigeo :
Hwa asthran mine reaf? Da cwaedon his leorning- 31
cnyhtas : pu gesyhst ]?as maenigeo ]?e ]?ringende, and pu.
cwyst, Hwa aethran me ? And pa. beseah hine, ]?aet he 32
gesawe jjone pe J^ast dyde. Daet wif pa., ondraedende and 33
forhtigende, com and astrehte hig beforan him, and saede
him eall ])aet riht. Da cwae(5 se Haelend :- Dohter, |?in 34
geleafa pe hale gedyde ; ga pe on sibbe, and beo of ]?ys-
um hal. Him pa. gyt sprecendum, hig comon fram pa.m 35
heah-gesamnungura, and cwsedon : Dm dohtor ys dead ;
hwi drecst ]?u leng J>one Lareow ? Da he gehyrde ]?aet 36
word, ];a cwaeS se Haelend : Ne ondraed ]?u pe ; gelyf for
an. And he ne let hym aenig ne fyligean, buton Petrum, 37
and lacobum, and lohannem lacobes broker. And hig 33
comon on ]?8es heah-ealdres hus, and he geseah mycel
gehlyd, wepende and geomriende. And J>a he in-eode 39
he cwaeS : Hwi synd ge gedrefede and wepatJ ? nis pis
maeden dead, ac heo slaeptS. Da taeldon hig hine. He 4o
}7a, eallum ut-adrifenum, nam J^aes maedenes faeder and
raoder,aud ]?a 6e mid him waeron, and in-eodon suwiende
j;ar j^aet maeden waes. And hyre hand nam, and cwaeS : 41
Thalimtha cumi : ]?9et ys, on ure ge}»eode gereht, Maed-
81 E 5
MARCUS VI.
42 en, ]7e ic secge, arfs. And heo sona aras, and eode ;
so^lice heo wa?s twelf wintre. And ealle hig wundredon
43 mycelre wundrunge. And he hym ]?earle bebead, ]?aet
hi hyt nanum men ne sdedon : and he het hyre etan syllan.
VI. And p3L he ]?anon eode, he ferde on his epel, and
2 him folgedon hys leorning-cnyhtas. And gewordenum
reste-daege, he ongan on gesomnunge l^ran ; and mae-
nige gehyrdon, and wundredon on his lare, and cwaedon :
Hwanon synd J^yssum ealle ]?as ]?ing ? and hwaet ys se
wisdom ])e hym geseald ys, and swylce mihta pe |)urh
3 his handa gewordene synd? Hu nys pys se smiS, Ma-
rian sunu, lacobes broker, and losepes, and lude, and
Simonis ? hu ne synd hys swustra her mid us ? And fa
4 wurdon hig gedrefede. Da cwaecS se Haalend : SoSlice
nys nan witega butan weor]?scype, buton on his e^ele,
5 and on his msegt^e, and on his huse. And he ne mihte
par aenig maegen wyrcan, buton feawa untrume, on-asett-
6 um his handum, he gehselde. And he wundrode for
heora ungeleafan. He J?a laerende, fa eastel beferde.
7 And him twelfe to geclypode, and agan hig sendan,
twam and twam ; and him anweald sealde unclsenra ga-
8 sta; and him bebead feet hig naht on wege ne namon,
buton gyrde ane ; ne codd, ne hlaf, ne feoh on heora
9 gyrdlum: ac geseeode mid calcum; and fast hig mid
10 twam tunecum geserydde naeron. And he cwaetS to him :
Swa hwylc hiis swa ge in-gaS, wuniat5 far, ot5 f aet ge ut-
u gan. And swa hwylce swa eow ne gehyraS, fonne ge
f anon ut-ga6, asceacacS f aet dust of eowrum fotum, him
12 on gewitnesse. And ut-gangende, hig bodedon foet
13 hig daed-bote dydon. And hig manega deofel-seocnessa
ut-adrifon, and manega untrume mid ele smyredon, and
14 gehaeldon. And fa gehyrde Herodes se cyning faet,
(sotSlice his nama waes swutol geworden,) and he cwaeS :
Witodlice lohannes se FuUuhtere of deaf e aras, and on
MARCUS VI.
him synd for]>ain maegenu geworht. Sunie cwaedon : is
He ys Elias ; sume cwaedon : He ys witega, swylce an
of j?am witegum. Da Herodes ]?8et gehyrde, he cwae^ : le
Se Johannes, ]?e ic beheafdode, se aras of deaSe.
DYS GODSPEL SCEAL INNAN H^REFESTE TO See
lOHANNES M^SSAN.
SoSlice Herodes sende and het lohannem gebindan on 17
cwerterne, for })aere Herodiadiscan, hys hwper lafe Phil-
ippus; forJ?am pe he nam hig. Da seede Johannes He- is
rode : Nys ipe alyfed to habbenne ]?ines bro|?er wff. D a 19
syrvvde Herodias ymbe hyne, and wolde hyne ofslean,
and heo ne mihte. SoSlice Herodes ondred lohannem, 20
and wiste J^aet he waes rihtwis and halig, and he heold
hine on cwerterne, and he gehyrde J^aet he fela wundra
worhte, and he luilice him hyrde. Da se daeg com He- 21
rodes gebyrd-tfde, he gegearwode mycele feorme hys
ealdormannum, and J;am fyrmestum on Galilea. And pa 22
]?a J^aere Herodiadiscan dohter in-eode, and tumbode, hit
licode Herode and eallum J?am Se him mid saeton. Se
cyning cwaeS ]?a to ])am maedene : Bide me swa hwaet
swa ]>u wylle, and ic pe sylle. And he swor hyre : SoSes 23
ic J)e sylle swa hwaet swa ]7U me bitst, peah J>u wylle healf
min rice. Da heo tit-eode, heo cwaeS to hyre meder : 24
Hwaes bidde ic ? Da cwaetS heo : Johannes heafod |)aes
Fulluhteres. Sona pa. heo mid ofeste in to ]?am cyninge 25
code, heo baed, and J)us cwaeS : Jc wylle ]?aet pu. me
hraedlice on anum disce sylle Johannes heafod. Da 2f$
wearS se cyning geunret, for ]?am aSe, and for }>am
J>e hym mid saeton, nolde J>eah hig geunretan ; ac sende
aenne cwellere, and bebead ])aet man his heafod on 27
anum disce brohte. And he hine ]?a on cwerterne be- 28
heafdode, and his heafod on anum disce brohte, and
hit sealde pam maedene ; and ]>aet maeden hit sealde hyre
meder. Da his cnyhtas ))aet gehyrdon, hig coraon and 29
MARCUS VI.
30 his Ifc namon, and hine on byrgene ledon. So^lice pa,
]>a apostolas togaedere comon, hig cyddon ]7am Haelende'
31 eall p3Bt hig dydon, and hig Iserdon. And he saede hym :
Cumat5, and uton gan on-sundron on weste stowe, and
us hwon restan : so^lice manega waeron ]?e comon and
32 ageh'hwyrfdon, and fyrst nsefdon ]?3et hig ^ton. And
on scyp stigende, hig foron on-sundron on weste stowe.
33 And gesawon hig farende, and hig gecneowon manega,
and gangende of |?am burgum, ]?yder tirnon, and him
34 beforan comon. And fa se Hselend fanon code, he
geseah mycele meenigeo, and he gemiltsode him, forfam
pe hig waeron swa swa seep J^e naenne hyrde nabba'S :
35 and he ongan hig fela l^ran. And ]?a hit mycel ylding
wees, his leorning-cnyhtas him to comon, and cwgedon :
36 peos stow ys weste, and tfma ys for^-agan; forlaet j?as
raaenegeo, J^aet hig faron on gehende tunas, and him
37 mete bycgan, peet hig eton. Da cwseS he : Sylle ge him
etan. Da cwsedon hig : Uton gan, and mid twam hund-
red penegum hlafas bycgan, and we him etan syllaS.
3s Da cwse^ he ; Hu fela hlafa habbe ge ? gaS and lociaS.
And J>a hig wiston, hig cwaedon : Fif hlafas, and twegen
39 fixas. And ]?a bebead se Haelend paat tSset folc saete ofer
40 J)8et grene hig. And hig fa saeton, hundredum, and fif-
41 tigum. And fif hlafum and twam fixum onfangenum, he
on heofen locode, and hig bletsode ; and fa hlafas braec,
and sealde his leorning-cnyhtum, f set hig to-foran him
42 asetton ; and twegen fixas him eallum daelde. And hig
43 aeton fa ealle, and gefyllede wurdon. And hig namon
44 faera hlafa and fixa lafa, twelf wilian fuUe. SoSlice fif
fusend manna faera etendra w^ron.
DYS SCEAL ON S^TERNES-DiEG ^R HALGAN D^EGE.
45 Da sona he nydde his leorning-cnyhtas on scyp stfgan,
fast hig him beforan foron ofer f one mut5an to Bethsaida,
46 oS he faet folc forlete. And fa he hig forlet, he ferde
MARCUS VII.
on ]?one muiit, and hine ana par gebaed. And pa sefen 47
waes, peet scyp waes on middre sse, and he ana wees on
lande. And he geseah hig on rewette swincende ; him is
waes wit5erweard wind : and on niht, ymbe Jja feorpan
waBccan, he com to him, ofer J)a s^ gangende, and wolde
hig forbugan. Da hig hine gesawon ofer |>a see gang- 49
ende, hig wendon ])aet hit unfaele gast waere, and hig
clypedon : hig ealle hine gesawon, and wurdon gedref- 50
ede. And sona he sprsec to him, and cwaet5 : GelyfaS ;
ic hit eom ; nellen ge eow ondreedan. And he on scyp 51
to him code ; and se wind geswac : and hig J»3es ]?e ma
betweox him wundredon. Ne ongeaton hig be ]7am hlaf- 52
um ; soSlice heora heorte waes ablend. And ]?a hig 53
ofer-segledon, hig comon to Genesaret, and ];ar wicedon.
And pa. hig of scype eodon, sona hig hine gecneowon ; 54
and eall ]?aet nee befarende, hig on sasccingum baeron J)a 55
untruman, ]7ar hig hine gehyrdon. And swa hwar swa he 56
on wic o^Se on tnnas eode, on straeton hig pa untruman
ledon,and hine baedon |?ast highuru his reafesfnaedaethrin-
on. And swa fela swa hine aethrinon, hig wurdon hale.
DYS SCEAL ON WODNES-D^G, ON D^ERE DRYDDAN
LENCTEN-WUCAN.
VII. Da comon to hym Pharisei, and sume boceras, 1
cumende fram Hierusalem. And |?a hig gesawon sume 2
of his leorning-cnyhtum besmitenum handum, ]?aet is un-
J?wogenum handum, etan, hig taeldon hig, and cwaedon :
Pharisei, and ealle ludeas, ne eta^ buton hig heora handa 3
gelomlice J>wean, healdende heora yldrena gesetnessa.
And on str^te hig ne etaS, buton hig gepwegene beon. 4
And manega ofre synd, pe hym gesette synd, jjset ys ca-
licea fyrm])a, and ceaca, and ar-fata and maestlinga. And 5
]?a acsodon hine Pharisei and pa boceras : Hwi ne ga6
pine leoming-cnyhtas aefter ure yldrena gesetnysse, ac
besmitenum handum hyra hlaf picgaS ? Da answarode e
MARCUS VII.
he hym : Wei witegode Isaias be eow liceterum, swa hit
awriten ys, Dis tblc me mid welerum weor])aS ; soSlice
7 heora heorte ys feor fram me. On idel hig me weor]?iaS,
s and manna lara and bebodu IseratS. So^lice ge forlaetaS
Godes bebod, and healdatS manna laga, pweala. ceaca and
9 calica, and manega o]?re |)yllice J)ing ge doS. Da saede
he him : Wei ge on idel dydon Godes bebod, pfjet ge
10 eower lage healdon. Moyses cwae^, WeorJ?a J)inne feeder
and Ipine moder; and, Se ]?e wyrg^ his faeder and his
a moder, swelte se deat5e : sot5Iice ge cwe)?aS, Gif hvva
secgt5 his feeder and meder, Corban, ]?aet ys on ure ge-
12 peode, gifu, gif hwylc ys of me pe fremaS. And ofer
Jjaet ge ne laeta^ hyne aenig ping don his feeder o66e
13 meder; toslitende Godes bebod, for eower sttintan lage,
]>p ge gesetton : and manega ot5re ping J?yssum gelice
14 ge dot5. And eft pa msenegeo he him to clypode,
15 and cwaeS : GehyraS me ealle, and ongyta^ : Nys nan
ping of ]?am men, on hine gangende, faet hine besmitan
masge ; ac p'd ping pe of ])am men forS-gaS, pa. hine be-
16 smitaS. Gif hwa earan haefS, gehlyste me. And ]?a se
17 Haelend fram pasre maenegeo eode, his leorning-cnyhtas
18 hine an bigspel acsodon. Da cwaetJ he : And synd ge
];us ungleawe? Ne ongyte ge, |^aet eall ]?aet utan eymS,
19 on pone man gangende, ne maeg hine besmitan ? for)?am
hit ne gaeS on his heortan, ac on his inno^, and on forS-
20 gang gewfteS, ealle mettas claensigende. Da saede he
him, Dset pa. }>ing pe of ]?am men gaS, jja hine besmitat5.
•21 Innan of manna heortan yfele gej?aneas cumaS, unriht-
•22 haemedu, and forligeru, man-slihtas, stala, gitsung, man,
facnu, sceamleast, yfel gesyh^, dysignessa, ofermodignes,
23 stuntscipe : ealle ]?as yfelu of J)am inno]?e cumaS, and
2t Jjone man besmitaS. Da ferde he ]?anon on ]?a eudas
Tyri and Sidonis, and he in-agan on ]?aet hus : he nolde
25 ]7aet hit aenig wiste, and he ne mihte hit bemftSan. Sona
MARCUS VIII.
]?a an vvrf be him gehyrde, ]>aere dohter hasfde uncldenne
gast, heo in-eode, and to his fotum hig astrehte : soSlice 26
J)3et wff waes HaeSeri, Siro-Fenisces cynnes ; and baed
hine, ]?aet he ]?one deofel of hyre dehter adrife. Da saede 27
he hyre : Lost aerest ]?a beam beon gefylled ; nis na god
past man nime Jjaera bearna hlaf, and hundum weorpe.
Da andsvvarode heo, and cwaeS : Dryhten, ]?3et ys so3 : 28
witodlice pa. hvvelpas etaS under J>3sre mysan, of ])8era
cilda cruman. Da saede he hyre : For J?aere spraece ga ; 29
nti se deofol of ]?inre dehter gewft. And J?a heo on hyre 30
hus eode, heo gemette J>aet maeden on hyre bedde lic-
gende, and J?one deofol ut-agan.
DYS GODSPEL SCEAL ON DiERE DRYTTEODAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
And eft he eode of Tyra gemaerum, and com]>urh Sidon- si
em to paere Galileiscan sde, betweox midde endas De-
eapoleos. And hig laeddon him aenne deafue and dumb- 32
ne man ; and hine baedon ]?aet he his hand him on asette.
Da nam he hine on-sundran of |?aere maenigeo, and his 33
fingras on his earan dyde, and spdetende his tungan on-
hran ; and on ]?one heofen behealdende, geomrode, and 34
cwaeS : EiFeta, faet ys, on ure ge]>eode, Sy J)u ontyned.
And sona wurdon his earan geopenode, and his tungan 35
bend weart5 unslyped, and he rihte spraec. And he bead 36
him ]?aet hig hit nanum men ne saedon : soSlice swa he
him swi|^or bebead, swa hig swiSor bodedon ; and jjaes ]>e 37
ma wundredon, and cwaedon : Ealle ]?ing he wel dyde ;
and he dyde J>aet deafe gehyrdon, and dumbe spraecon.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON D^RE EHTODAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
VIII. Eft on ])am dagum, him waes mid mycel maenig- 1
eo, and naefdon hwaet hig aeton. Da cwaeS he, to-somne
geclypedum his leorning-cnyhtum : Ic gemiltsige pysse 2
maenigeo, for)?am hig ]>ry dagas me geanbidiaS, and nab-
MARCUS VIII.
3 baS hwaet hig eton : gif ic hf faestende to heora husum
laete, be wege hig geteoriat5 : sume hig comon feorran.
4 Da andswaredon him his leorning-cnyhtas : Hwanon
lUEeg aenig man ])as mid hlafum on J^ysum westene ge-
5 fyllan ? Da acsode he hig : Hu fela hlafa habbe ge ?
6 hig cwaedon : Seofon. Da het he sittan ]?a maenegeo
ofer J?a eor]?an, and nam ]?a seofon hlafas, and Gode ])anc-
ode, and hig brasc, and sealde his leorning-cnyhtum,
7 ]?aet hig to-foran him asetton; and hig swa dydon. And
hig naefdon buton feawa fixa ; and he ]?a bletsode, and
8 het beforan him asettan. And hig aeton, and wurdon
gefyllede : and hig namon ]?8et of ]?am brytsenum belaf,
9 seofon wilian fulle. SoJ»lice ]?a ]?e |?ar ^ton waeron fff
10 ]?usend : and he hig ]?a forlet. And sona he on scyp
astah mid his leorning-cnyhtum, and com on }>a daelas
11 DalmanuSa. And jja ferdon ])a Pharisei, and ongunnon
mid him smeagean, and tacen of heofene sohton, and
12 his fandedon. Da cwaeS he, geomriende on his gaste :
Hwi secS ]>eos cneorys tacen ? soSlice ic eow secge, Ne
13 biS ]?isse cneorysse tacen geseald. And hig pa. forlaet-
ende, eft on scyp astah, and ferde ofer j7one mu6an.
14 And hi ofergeaton f)8et hig hlafas ne namon, and hig
15 naefdon on scype mid him buton aenne hlaf. And he
him bead, and cwaeS : LociaS, and warniat5 fram Pharisea
16 and Herodes haefe. Da J)ohton hig betweox him, and
17 cwsedon : Naebbe we nane hlafas ? Da se Haelend ])aet
wiste, he cwaeS : Hwat J?ence ge, for]?am ge hlafas nab-
ba6 ? gyt ge ne ocnawa^, ne ne ongita^ ? gyt ge hab-
18 hsc6 eowre heortan geblende? Eagan ge habba^, and ne
geseo^ ; and earan, and ne gehyraS ; ne ge ne ]>encaS.
19 Hwaenne ic braec fff hlafas and twegen fixas, and hu
fela wylegena ge namon fulle ? Hig cwaedon ]?a : Twelfe.
20 And hwaenne seofen hlafas feower ]?usendum, and hu
fela wyligena brytsena ge namon ? Hig ssedon : Seofon.
MARCUS VIII.
Da saede he him : Hwi ne ongyte ge gyt ? And hig ii
comon J)a to Bethzaida ; and hig brohton him j^a senne 22
blindne, and hine btedon ]?8et he hine aethrine. And |)a 23
aethran he ]?aes blindan hand, and laedde hine butan |?a
wfc, and spaette on his eagan, and his hand on-asette,
and hine acsode, hwae]?er he aht gesawe. Da cwaecS he, ]?a 24
fa he hine beseah : Ic geseo men swylce treow, gangende.
Eft he asette his handa ofer his eagan, and he geseah pa., 25
and wearf5 geedniwod, swa j^aet he beorhtlice eall geseah.
Da sende he hine to his huse, and cwaeS : Ga to ]?inum 26
huse, and peah Su on tun ga, naenegum |>u hit ne sege.
DYS GODSPEL SCEAL ON See PETRES MzESSE-DiEGE.
Da eode he and hys leorning-cnyhtas on psst castel Ce- 27
sare£e Philippi ; and he on wege his leorning-cnyhtas
acsode : Hvvaet secgaS men pest ic sy ? Da andswaredon 28
hig : Sume, lohannem ]?one Fulluhtere ; same, Helfam ;
sume, Sumne of fam witegum. Da cwasS he : Hwaet 29
secge ge ]?8et ic sy ? Da andswarede Petrus him, and
cwaet5 : Du eart Crist. And pa. bead he him, pset hig 30
naenegum be him ne saedon. Da ongan he hig laeran, 31
Daet mannes Sunu gebyreS fela pinga ];olian, and beon
aworpen fram ealdormannum, and heah-sacerdum, and
bocerum, and beon ofslegen, and aefter Jjrim dagum
arfsan : and spraec pa. openlice. And ])a nam Petrus 32
hine, and ongan hine ]?reagean. Da bewende he hine, 33
and cidde Petre, and cwaeS : Ga on-baec, Satanas ; for|)am
])u nast ];a J?ing pe synd Godes, ac ]?a ]?ing J»e synd manna.
Da cwaeS he, togaedere geclypedre maenegeo, mid his 34
leorning-cnyhtum : Gyf hwa wyle me fyligean, wit5sace
hine sylfne, and nime his cwylminge, and folgige me.
Se pe wyle his sawle hale geddn, se hig forspilS : se pe 35
forspil^ his sawle for me, and for )>am godspelle, se hig
gehaelS. Hwagt fremaS men, ]?eah he ealne middan-eard 30
gestryne, and do his sawle forwyrd ? oS^e hwylc ge- 37
MARCUS IX.
38 wryxl sylS se man for his sawle ? SoSlice se ])e me for-
syhtS and mine word, on ])isre unriht-hsemedan and syn-
fulran cneorysse, ])one mannes Simu forsyh^, ^onne he
cymS on his Faeder wuldre, mid halgum englum.
IX. Da saede he him : SoSlice ic secge eow, Daet sume
synd her wuniende, pe deaS ne onbyrga]?, aer hig geseon
Godes rice on maegne cuman.
DYS SCEAL ON SATERN-DiEG, ON D.ERE FORMAN
FiESTEN-WUCAN.
2 Da aefter syx dagum nam se Haelend Petrum, and lacob-
um, and lohannem, and laedde hig sylfe on-sundron on
sumne heahne munt, and wear^ beforan him oferhywod.
3 And his reaf wurdon glitiniende, swa hwite swa snaw,
swa nan fullere ofer eor])an ne maeg swa hwite geddn.
4 Da aetywde him Helias, mid Moyse, and to him spraec-
5 on. Da andswarede Petrus him, and cwae^ : Lareow,
god ys ])aet we her beon : and uton wyrcan her ]>reo
eardung-stowa ; pe ane, and Moyse ane, and Helie ane.
6 So^lice he nyste hwaet he cwse^ : he waes afaered mid
7 ege. And seo lyft hig ofer-sceadewode ; and stefn com
of ]7aere lyfte, and cwastS : Des ys min leofesta Sunu,
8 gehyraS hine. And ]>a. sona pa hig besawon hf, nanne
hig mid him ne gesawon, buton J^aene Haelend sylfne
9 mid him. And ]?a hig of paxn. munte astigon, he bead
him ])aet lie nanum ne saedon )>a ping ^e hig gesawon,
10 buton ]>onne mannes Sunu of dea^e arfse. Hig J>a |)aet
word geheoldon betweox him, and smeadon hwaet pset
11 waere, ponne he of deaSe arise. And hig hine acsedon
pa : Hwaet secgaS Pharisei and ]?a boceras, faet gebyratJ
12 aerest J?aet Helias cume ? Da saede he him, andswari-
gende : Helias ealle ping geedniwaS, fonne he cymS ; swa
be mannes Sunu awriten ys, faet he fela poiige, and sig
13 oferhogod. Ac ic secge eow, Daet Helias com, and hig
dydon him swa hwaet swa hig woldon, swa be him awrit-
90
MARCUS IX.
en ys. And pa he com to his leorning-cnyhtum, he ge- 14
seah mycele maenigeo abutan hig, and boceras mid him
sprecende. And sona call folc, jjsene Haelend geseonde, m
wearS afsered and forht, and hyne gretende hym to
urnon. Da ahsode he hig : Hwaet smeage ge betweox 16
cow?
DYS SCEAL TO DAM YMB-RENE INNAN HiEREFESTE, ON
WODNES-DiEG.
Him andswarode an of ])aere maenigu : Lareow, icbrohte u
minne sunu, dumbne gast hsebbende ; se, swa hwaer swa is
he hine gelaec^, forgnit hine, and to)?um gristbita^, and
forscrinc6 : and ic ssede fiiium leorning-cnyhtum, paet
hig hine ut-adrifon, and hig ne mihton. Da andswarode 19
he him : Eala ungeleaffulle cneorys ; swa lange swa ic
mid eow beo, swa lange ic eow ]7olige : bringaS hine to
me. Da brohton hig hine : and pa, he hine geseah, sona 20
se gast hine gedrefde, and on eor]?an forgnyden, f;Semende
he tearflode. And pa. acsode he his faeder : Hu lang tfd 21
is sySSan him })is gebyrede ? Da cwaeS he : Of cildhade.
He hine geldmlice on fyr, and on wseter sende, ])aet he 22
hine forspilde : ac gif ]?u hwast miht, gefylst us, ure ge-
miltsod. Da cwse^ se Haelend : Gyf ])u gelyfan miht, 23
ealle ping synd gelyfedum mihtlice. Da sona hrymde 24
pass cildes faeder, and wepende cwaeS : Drihten, ic ge-
lyfe ; gefylst minre ungeleafFulnysse. And J?a se H^lend 25
geseah p-a, to-yrnendan maenigeo, he bebead ]?am unclaen-
an gaste, pus cwe])ende : Eala deafa and dumba gast,
ic beode pe, ga of him, and ne ga ])u leng on hine. He 26
pa. hrymende, and hine swySe slitende, code of him : and
he wass swylce he dead w^re ; swa jjset manega cwaedon :
So(51ice he ys dead. Da nam se Haelend his hand, and 27
hine up-ahof, and he aros pa. And j^a he into ]?am huse 28
eode, his leorning-cnyhtas hine digelice acsedon : Hwf
ne mihton we hine ut-adrifan ? Da saede he : pys cyn 29
91
MARCUS IX.
ne maeg of nanum men ut-gan, buton ])urh gebedu, and
30 on faestene. Da hig Jjanon ferdon, hi forbugon Gali-
31 learn : he nolde ]>aet hyt aenig man wiste. So^lice he Iserde
his leorning-cnyhtas, and saede : SoSlice mannes Sunu
byS geseald on synfulra handa, ]?Eet hig hine ofslean, and,
32 ofslagen, fam ]?ryddan daege he arist. Da nyston hig
33 J?aet word, and hi ondredon hine acsigende. Da comon
hig to Capharnaum, and ])a hig aet ham waeron, he acs-
34 ode hig : Hwaet smeade ge be wege ? And hig suwodon :
witodlice hig on wege smeadon, hwylc heora yldost
35 waere. Da he saet, he clypode hig twelfe, and saede
him : Gif eower hwylc wyle beon fyrmest, beo se eaS-
36 modost, and eower ealra ]?en. Da nam he £enne cnapan,
and gesette on heora middele : }>a he hyne beclypte, he
37 saede him : Swa hwylc swa aenne of J>us geradum cnapum
on minum naman onfeh^, se onfehS me ; and se Ipe me
onfehtJ, he ne onfeht5 me, ac pone J)e me sende.
DYS SCEAL ON WODNES-DJEG, ON DiERE NYGODAN
WUCAN OFER PENTECOSTEN.
38 Da andswarode lohannes, and cwaeS : Lareow, sumne
we gesawon on jjinum naman deofol-seocnessa tit-adrif-
39 ende, se ne fylig'S us, and we him forbudon. Da cwae^
he : Ne forbeode ge hira : nys nan ]>e on minum naman
40 maegen wyrce, and maege raSe be me yfele sprecan. Se
41 J>e nys agen eow, se ys foreow. SoSlice se ]?esyl^ drinc
eow, calic fulne woeteres on minum naman, for]?am ge
Cristes synd, ic eow sot5 secge, ne forlyst he hys mede.
42 And swa hwa swa gedrefS aenne of ])ysum lytlingum on
me gelyfendum, betere hym waere J?aet an cweorn-stan
waere to his sweoran gecnyt, and waere on s^ beworpeii-
43 And gif J)in hand J)e swicaS, ceorf hig of: betere Ipe ys
]?aet ]?u wanhal to life ga, ]?onne J)u twa handa haebbe,
44 and fare on helle, and on unacwencedlic fyr : pssr heora
45 wyrm ne swylt, and fyr ne bi^ acwenced. And gif J?in
MARCUS X.
fot swicaS pe, ceorf hine of: betere pe ys J^aet fu healt
ga on ece Iff, |?onne ]>u haebbe twegen fet, and sig aworp-
en on helle unacwencedlices fyres : ]>aer heora wyrm 46
ne swylt, ne lyr ne by^ adwaesced. Gif ]?in eage ]>e 47
swica^, weorp hit ut : betere pe ys mid anum eagan gan
on Godes nee, J>onne, twa eagan haebbende, sig aworpen
on helle fyr : ];ser heora wyrm ne swylt, ne fyr ne biS 48
acwenced. SoSlice aelc man biS mid fyre gesylt, and 49
aelc offrung hv6 mid sealte gesylt. God ys sealt : gif 50
paet sealt unsealt biS on ]?ara pe ge hyt syltat5, habbat5
sealt on eow, and habbaS sibbe betweox eow.
X. And fanon he com on ludeisce endas of lordane : 1
]?a comon eft msenigu to him ; and swa swa he gewun-
ode, he hig laerde eft-sona. Da genealaehton him Pha- 2
risei, and hine axodon : Hwas|?er alyfS aenegum men his
wif forlaetan ? his J)us fandigende. Da andswarede he 3
him : Hwset bead Moyses eow ? Hig ssedon : Moyses 4
lyfde Jjaet man write hiw-gedales boc, and hi forlete. Da 5
cwasS se Haelend : Foreowre heortan heardnesse he eow
wrat )?is bebod. Fram fruman gesceafte, God hig ge- e
worhte wsepned and wyfman, and cwaeS : Forjjam se 7
man forlget his feeder and moder, and hine his wife
gepeot ; and beoS twegen on anum flaesce ; witodlice ne s
synd na twegen, ac an flaesc- Daet God gesamnode, ne 9
syndrige faet nan man. And eft innan huse his leorning- 10
cnyhtas hine be p&m ylcan acsodon. Da cwae^ he : Swa 11
hwyic man swa his wif forlaet^ and ot5er nimt5, unriht-
haemed he wyrc6 ]?urh hig. And gif past wif hyre wer 12
forlaet, and oSerne nim^, heo unriht-hsem6.
DYS SCEAL ON FRIGE-DtEG, ON D.-ERE SYXTAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
And hig brohton him hyra lytlingas, paet he hig set- 13
hrine: fa ciddon his leorning-cnyhtas ])am ]>e hig brohton.
Da se Haelend hig geseah, unweorSlice he hyt forbead, i4
MARCUS X.
and ssede him : Lseta^ ]?a lytlingas to me cuman, and ne
forbeode ge him ; so(5lice swylcera ys heofena rice.
15 Sot51ice ic secge eow, Swa hwylc swa Godes rice ne on-
16 fehS swa lytling, ne gse^ he on ]?8et.' Da beclypte he
hig, and his handa ofer hig settende, bletsode hig.
DYS SCEAL ON WODNES-DiEG, ON BMBE SEOFEDAN
WUCAN OFER PENTECOSTEN.
17 And ]?a he on wege eode, sum him to arn, and gebiged-
um cneowe to-foran him, cwae'S, and baed hine : La goda
18 Lareow, hwaet do ic Jjset ic ece lif age ? Da cwoeS se
Haelend : Hwi segst J>u me godne ? nys nan mann god,
19 buton God ana. Canst J>u |)a bebodu, Ne unriht-hsem
}?u, Ne slyh J)u, Ne stel pi\, Ne sege ]>u lease gewitnesse,
Facen ne do ]?u, Weorjja ]?inne faeder and fine modor ?
20 Da andswarede he : Goda Lareow, eall ]>is ic geheold of
•21 minre geogufe. Se Haelend hine ]?a behealdende, lufode,
and sa^de him : An ]?ing pe ys wana : gesyle eall j^aet ]>u
age, and syle hit ]?earfum ; Iponne hsefst ]?u gold-hord on
22 heofenum ; and cum, and folga me. And for J>am worde
he wees geunret ; and ferde gnornigende; for]?am he
23 haefde mycele aehta. Da cwse^ se Haelend to his leorn-
ing-cnyhtum, hine beseonde : SwySe earfoSlice on Godes
24 rice gaS ]>a ]>e feoh habba'S ! Da forhtedon his leorning-
cnyhtas be his wordum. Eft se Haelend him andswari-
ende cwae^ : Eala cild, swySe earfo^lice ]7a Se on heora
25 feo getruwiat5 gsc6 on Godes rice I EaJ)ere ys olfende to
farenne ))urh n^dle ]?yrel, ]?onne se rica and se welega
26 on Godes rice ga. Hig ]?aes pe ma betweox him wun-
27 dredon, and cwaedon : And hwa maeg beon hal? Da
beheold se Haelend hig, and cwaeS : Mid mannum hyt
ys unea]7elic, ac na mid Gode: Ealle ])ing mid Gode
2s synt ea]?elice. Da ongan Petrus cwe|)an : Witodlice,
29 we ealle J>ing forleton and folgodon pe. Da andswarode
him se Haelend : Nys nan fe hys hus forlaet, o]>]>e gebro-
94
MARCUS X.
jH'Li, o]?]?e geswustra, o])]>e faeder, oppe moder, o|;];e beam,
oppe aeceras, for me and for ])am godspelle, pe hundfeald 30
ne onfo nu on pysse tide, hus, and bro]?ru, and swustra,
and faeder, and modor, and beam, and seceras, mid eht-
nessum ; and on toweardre worulde, ece lif. Manega 31
fyrmeste beot5 ytemeste ; and ytemeste, fyrmeste. S06- 32
lice hig ferdon on wege to Hierusalera ; and se Haelend
him beforan eode ; and hi adredon him hine, and him
fyligdon. And eft he nam hi twelfe, and ongan him
secgan ]?a ping pe him towearde wasron : paet we nu a- 33
stiga^ to Hierusalem ; and mannes Sunu bitS geseald sa-
cerda ealdrum, and bocerum, and ealdrum, and hi hine
dea^e geny^eriaS, and hi hine feodum sylla^, and hi hine 34
bysmria^, and hi him on spaetaS, and hine swingaS, and
ofslea^ hine : and he arist on ]>am f»ryddan daege. Him pa. 35
genealaehton to lacobus and lohannes, Zebedeis suna,and
cwaedon : Lareow, we wyllaS ]?aet ];u us do swa hwaet swa
we biddaS. Da cwaeS he : Hwaet wylle gyt ]?3et ic inc do? 36
Da cwaedon hig : Syle unc ]?aet wyt sitton on ))inum wul- 37
dre, an on pine swy^ran healfe, and oSer on J)ine wynstran.
Da cwae^ se Haelend : Gyt nyton hwaet gyt bidda^ : mage 38
gyt drincan |)one calic pe ic drince ? and beon gefullod
on ]?am fulluhte pe ic beo gefullod ? Da cwaedon hi : 39
Wyt magon. Da cwaeS se Haelend : Gyt drincaS })one
calic pe ic drince ; gyt beoS gefuUode J?am fulluhte pe ic
beo gefullod : sot51ice nis hit na mm inc to syllenne, paet 40
gyt sitton on mine swy^ran healfe, oS^e on fa wynstran ;
ac pam. pe hit gegearwod ys. Da gebulgon pa. tyne hi 41
be lacobe and lohanne. Da clypode se Haelend hig, 42
and cwseS : Wite ge faet pa pe on peodum ealdorscipe
habbaf5, faet hyra ealdras anweald ofer hi habbaS ? Sot5- 43
lice on eow hit nis swa : ac swa hwylc swa wyle mid eow
yldest beon, se bi6 eower fen : and se pe wyle on eow 44
fyrmest beon, se bi6 ealra feow. SoSlice ne com man- 45
95
MARCUS XL
nes Sunu, ]?86t him man fenode, ac ]?8et he ]?enode, and his
sawle sealde for manegra alysednysse.
DYS GEBYEAD ON SUNNAN-DiEG MB, HALGAN DiEGE.
46 Da comon hig to Hiericho : and he ferde frara Hiericho,
and his leorning-cnyhtas, and mycel msenigeo. Timeus
47 sunu, Bartimeus, saet blind wi'S J?one weg wsedla. Da he
gehyrde J)set hit wses se Nazarenisca Hselend, he ongan
pa clypian, and cwe])an : Hajlend, Dauides sunu, gemiltsa
48 me. Da budon him manega J>8et he suwode : he clyp-
49 ode |?a ]>?es pe ma : Miltsa, me, Dauides sunu. Da
aetstod se Haelend, and het hine clypian. Da ssedon hig
]?am blindan : Beo geheortra, and arfs ; se Haelend ])e
50 clypa^. He fa his reaf awearp, and forS-rassde, and to
5 1 him com. Da cwseS se Hselend : Hwaet wylt ]>u fast ic
52 ]>e do ? Da cwae^ he : Lareow, ]?aet ic geseo. Da
cwaeS se Haelend to him : Ga ; fin geleafa J>e halne ge-
dyde. And he sona geseah, and him fyligde on wege.
DYS GEBYRAD FEOWER WUCON MR MYDDAN-WYNTRAN.
XI. Da he genealaehte Hierusalem, and Bethanfa, to
Oliuetes dune, he sende hys twegen leorning-cnyhtas,
2 and cwae^ to him : Para's to fam castelle, fe ongean fnc
ys, and gyt ]?aer sona gemetaS assan folan getigedne.
ofer faene nan man gyt ne saet : ungetigeaS hine, and to
3 me gelasdaS. And gif hwa to mc hwaet cwy^, secgaS,
Daet Dryhten haefS his neode ; and he hine sona hyder
4 laet. And fa hig ut-ferdon, hig gemetton fone folan
lite on twycinan beforan dura getigedne : fa untigdon
5 hig hine. And sume fe far stodon, fus saedon him:
6 Hwaet do gyt, f one folan untigende ? Da cwasdon hig :
7 Swa se Haelend unc bead : and hi leton hig fa. Da
laeddon hig f one folan to fam Haelende, and hig heora
8 reaf on-aledon ; and he on-saet. Manega heora reaf on
fone weg strehton : sume fa bogas of fam treowum
96
MARCUS XL
heowon, and streowedon on ]?one weg. And ]>a (5e befor- 9
an eodon, and J)a 6e aefter folgodon, cvvaedon ]>us : Osan-
na : Sy gebletsod se ])e com on Dryhtnes naraan : Sy ge- 10
bletsod ]?8et nee ])e com ures feeder Dauides ; Osanna on
heahnessum.
DYS SCEAL ON DONE FEORDAN FRIGE-DiEG OFER
PENTECOSTEN.
And he eode ])a on Hierosolima tempi, and ealle J)ing he 11
besceawode : ^a aef'en-tima waes, he ferde to Bethanfam,
mid his twelf leorning-cnyhtum. And ofrum daege, ]>& 12
hig ferdon fram Bethanfa, hine hyngrode : ]?a he feorran 13
geseah an fic-treow, pe leaf haefde, he com, and sohte
hw8B]?er he ]?ar-on aht funde : pa. he him to com, ne funde
he ]?aer buton leaf ane ; soSlice hit waes J^ses fic-treowes
tima. Da cwae^ he : Heonon-forS on ecnesse ne ete aenig 14
man waestm of Se. And his leorning-cnyhtas |)3et gehyr-
don. Da comon hig eft to Hierusalem : and ]?a he on 15
|?aet tempi eode, he ongan drifan of ]?am temple syllende
and bicgende ; and mynetera j^rocu, and heah-setlu pe Sa
culfran cypton he tobraec ; and he ne gej^afode |7aet aenig le
man aenig faet ]?urh paet tempi baere. And he fa laerende, u
]?us cwagS to him : Nys hit awriten, paet min hus fram
eallum ])eodum biS genemned gebed-hus? soSlice ge
dydon ]?aet to sceaj^ena scraefe. Da paera sacerda ealdras is
and |>a boceras ];is gehyrdon, hig ]?ohton hu hig hyne
forspildon, })eh hig him ondredon hine ; forj?am eall seo
maenigeo wundrode be his \dve. And J>a hit aefen waes. 19
he eode of p'aere ceastre. On mergen, fa hig ferdon, hig 20
gesawon faet fic-treow forscruncen of f am wyrt-ruman.
Da cwaeS Petrus : Lareow, loca hu forscranc faet fie- 21
treow, fe f u wyrigdest. Da cwaeS se Haelend, him and- 22
swarigende : HabbaS Godes truwan. Ic secge eow to 23
sof e, Swa hwylc swa cwyS to f isum munte, Sig f u afyrr-
ed, and on sde aworpen ; and on his heortan ne tweonaS,
97 F
MARCUS XII.
ac gelyfS ; swa hwset swa he cwy^, GeweorSe ]?is, ]?8et
24 gewyrS. For})am ic eow secge, Swa hwset swa ge gyrn-
ende biddat5, gelyfa(5 ]?8et ge hit onfo^, and hit eow be-
25 cym^. And ]>onne ge standa'S eow to gebiddanne, for-
gifaS, gif ge hwset agen senige habba'S ; ]?8et eow eower
synna forgife eower heofenlica Feeder, se ]?e on heofenum
26 j^s. Gyf ge ne forgyfa^, ne eow eower synna ne for-
2r gyfS eower Fssder, ]?e on heofonum ys. Da com he eft
to Hierusalem ; and j^a he on J)am temple eode, hym to
genealsehton ]7a heah-sacerdas, and boceras, and ealdras,
2s and ]?us cwsedon : On hwyleum anwealde dest ]?u ]?as
ping ? and hwa sealde ]?e |7ysne an weald J)8et ]>u. pjs do?
29 Da cw£e^ se Haelend : And ic acsige eow anre spraece,
andswariaS me, and ic secge eow ]?onne on hwyleum
.10 anwealde ic |)ys do. Hw3s]?er W9?s lohannes fulluht, ]?e
31 of heofone, ]?e of mannum ? andswariaS me. Da |Johton
hi, and cwsedon betweox heom, Gif we secgaS, Of heof-
32 one, he seg'5 us, Hwi ne gelyfde ge him ? Gif we secg-
aS, Of mannum, we ondraeda'S |>is folc : ealle hig haef-
33 don lohannem J>8et he wsere so'Slice witega. Da andswar-
edon hig fam Hselende, and cwaedon : We nyton. Da
cwae'8 se Haelend : Ne ic eow ne secge on hwyleum an-
wealde ic ])3,s ^ing do.
XII. Da ongan he him bigspel reccan. Sum m.an
him plantode wfn-geard, and betynde hine, and dealf
aenne sea^, and getimbrode aenne stypel, and gesette
2 hine mid eor'S-tylium, and ferde on ael]?eodignysse. Da
sende he to ]?am tilium his ]?eow on tide, J^aet he J^acs
3 wfn-geardes waestm onfenge. Da swungon hig pone, and
4 forleton hine idel-hende. And eh he him sende oj?erne
peow; and hig ]?one on heafde gewundedon, and mid
5 teonum geswencton. And eft he him sumne sende ;
and hig pone ofslogon, and manega o]?re ; sume hig
G beoton, sume hig ofslogon. Da haefde he pa gyt aenne
98
MARCUS XII.
leofestne sunu ; J)a sende he aet nehstan hym ])aene, and
cwse^, Witodlice minne sunu liig forwandiaS. Da r
cwasdon ]?a tylian heora betwynan, Her ys se yrfenuma ;
uton ofslean hyne, ])onne byS ure seo yrfeweardnes. Hig s
]?a ofslogon hine, and wurpon wiSutan ]7one wm-geard.
Hwaet de^ ]?8es wfn-geardes hlaford ? he Gym's, and for- 9
de'S ]?a tylian, and sylj? oSrum Jjone wm-geard. Ne raedde 10
ge J)ys gewrit, Se stun ])e }?a wyrhtan awurpon, ])es ys
geworden on ]?a8re hyrnan heafod : j^ys ys fram Dryhtne 11
geworden, and hyt ys wundorlic on urum eagum ? Da 12
smeadon hig J^aet hig gefengon hyne, and hig ondredon
]>a. maenigu : hig oncneowon ]?a J^aet he ]>js bigspel to
him ssede : hig ferdon J>a, and hyne forleton.
DYS SCEAL ON D^RE XXIIII WUCAN OFER PENTE-
COSTEN.
Da sendon hig to him sume of Phariseum and Herodian- 13
um, feet hig befengon hine on his worde. Da comon 14
hig, and ]?us mid facne cwaedon : Lareow, we witon faet
]7U eart so^fsest, and J?u ne recst be aenegum men : ne
besceawast ])u manna ansyne ; ac ]?u Godes weg Iserst on
soSfsestnysse : AlyfS gafol to syllanne J?am Casere, hwaa-
]>er J)e we ne syllaS ? Da cwaeS he, and heora lot-wrenc- 15
as wiste : Hwi fandige ge mfn, bringaS me J^one pening,
J?8et ic hyne geseo. Da brohton hig hym. Da saede he 16
hym : Hwaes ys ]?eos anlicnys, and J^is gewrit ? Hig
cwaedon : paes Caseres. Da cwae^ se Haelend to hym : u
AgyfaS ]?am Casere ]?a ];ing ]?e |?aes Caseres synd, and
Gode ]?a ]?e Godes synd. Da wundredon hig be pam.
Da comon hym to Saducei, ]rd secga^ paet aeryst ne sy ; is
and hine acsedon, and ]7us cwaedon : Lareow, Moyses us 19
wrat, Gif hwaes brotJor dead biS, and laefS his wff, and
naef^ nan beam, paet his bro^or nime his wff, and his
bro'Sor s-^d wecce. Eornostlice seofen gebroSru waer- 20
on : and se aerestanam wiT, and wearS dead, na laefedum
99 F 2
MARCUS XII.
21 s^de. And ])a nam se ot5er hig, and wear^ dead, ne se
22 sffid ne laefde : gelice se prydda. And ealle seofen hig
haefdon, and s^d ne laefdon : ealra aeftemest, fa for^-
23 ferde ]?3et wff. On ]>am oeryste, hwylces |)8era seofena
24 biS ]?aet wff? hig ealle hig haefdon. Da andswarode
him se Heelend : Hu ne dwelia^ ge, forfam J)e ge nyton
25 ]?a halgan gewritu, ne Godes msegen ? SoSlice }>onne hig
of deaSe ansa's, ne wifiaS hig, ne ne giftiaS ; ac higsynd
26 swylce Godes englas on heofenum. Be ]?am deadum,
jpset hig anson, ne raedde ge on Moyses bee, hu God
to him cwse'S ofer ]?one gorst-beam, Ic eom Abrahames
27 God, and Isaaces God, and laeobes God ? Nis God
deadra, ac he ys lybbendra : so^lice swy]?e ge dweliaS.
DYS GODSPEL SCEAL ON FRIGE-D.EG, ON D^RE TWELF-
TAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
28 Da genealsehte him an of |)am bocerum, ]>e gehyrde hig
smeagende, and geseah peet he him wel andswarode, and
2!) aesode hine : Hwset wsere ealra beboda maest ? Da and-
swarode he him : Daet is }»aet maeste bebod ealra, Israhel,
30 gehyr urne Dryhten God ; he is an God: and, lufa ]?inne
Dryhten God, of ealre Jjinre heortan, and of ealre ]?inre
sawle, ealliim ]?inum mode, and of eallum ]?inum maeg-
31 ene : jjaet ys |?aet fyrmeste bebod. SoSlice ys oSer pjs-
um gelic, Lufa ])inne nehstan swa J»e sylfne. Nys oSer
32 mare bebod. Da cwaeS se bocere : Lareow, well ]>u on
soJ)e cw^de : ];aet an God ys ; and nys oSer buton him :
33 and ]?aet he sy gelufod of ealre heortan, and of eallum
andgyte, and of ealre sawle, and of ealre streng]?e ; and
luiian his nehstan swa hine sylfne, |)8et ys mare eallum
34 onsaegdnyssum and offrungum. Da se Haslend geseah
]?aet he him wislice andwyrde, he s^de him : Ne eart J?u
feor fram Godes rfce. And hine ne dorste nan mann
35 acsian. Da cwae^ se Haelend, on ])ara temple laerende :
Hu secgaS Jm boceras ]?aet Crist sy Dauides sunu ?
MARCUS XIII.
Dauid sylf cwaeS to J)am Halgan Gaste, Dryhten cwasS oo
to minum Dryhtne, Sfte on mine swy])ran healfe, o^ ic
pme fynd asette to fot-sceamole ];inra fota. Dauid sylf a?
nemde hyne Dryhten ; and hwanon ys he his sunu ? And
mycel maenegu hyne luflice gehyrde. Da ssede he hym 33
on his lare : WarniaS fram bocerum, ]?a wylla(5 on ge-
gyrlum gan, and beon on strsetum gegrete, and on fyr- 39
mestum lareow-setlum sittan on gesamnungum, and |?a
fyrraestan set! on gebeorscypum : ]?a ]>e wudewena hus 4o
forswelgaS, mid heora langsuman gebede : ])a onfoS leng-
estne ddm. Da seet se Haelend ongen Jjone toU-sceam- 4 1
ol, and geseah hu ]:»8et folc heora feoh torfode on Jjone
toll-sceamol : and manega welige torfodon fela. Da com 42
^n earm wudewe, and wearp twegen feor^lingas. Da 43
clypode he his leorning-cnyhtas, and saede hym : SoSlice
ic eow secge, paet peos earme wudewe eallunga maest
sealde ]?3era pe on toll-sceamel sealdon : ealle sendon of 44
]?am ]?e hig genoh haefdon ; soSlice ]?eos of hyre yrm]?e
call ]?a3t heo haefde sealde, ealle hyre andlyfene.
XIII. Da he of ]?am temple eode, ]?a cwaeS an of his 1
leorning-cnyhtum to him : Lareow, loca hwylce stanas
her synd, and hwylce getimbrunga ])yses temples ! Da 2
cwaeS se Haelend : Ne geseo ge ealle J?as mycelan getim-
brunga ? ne by6 her laefed stan ofer stan, ];e ne beo to-
worpen. Da hig saeton on Oliuetes dune, ongen J)aet 3
tempel, synderlice hine Petrus and lacobus and lohannes
and Andreas acsedon : Sege us, hwaenne ]?as ])ing ge- 4
weorSon ? and hwylc tacen biS, ]?onne ealle J»as ping
onginnaS beon geendod ? Da ongan se Haelend, hym 5
andswarigende to, cwef5an : WarniaS j^aet eow nan man
ne beswfce : soSlice manega curaa^ on minum uaman, and 6
cwe^a'5, Ic eom Crist ; and beswicaS manega. And 7
J)onne ge gehyraS gefeohtu, and gefeohta hlisan, ne on-
draede ge eow : hit gebyraS paet hit belimpe ; ac ponne gyt
MARCUS XIIL
s nys ende. So^lice peod aryst agen ]?eode, and rice on-
geh rice ; and beo^ eor|>an styrunga geond stowa, and
y hunger : ]?is synd sara angyn, WarniaS eow sylfe ; hig
syllaS eow on ge]?eahte, and swingaS on gesamnungum;
and ge standa(5 beforan demum and cyningum, for min-
10 um naman, hyin on gewitnesse. And on ealle Jjeoda
11 aerest gebyre'S beon pset godspel gebodod. And ]?onne
hig syllende eow Iseda^, ne foresmeage ge hwaet ge spec-
on, ac specaS ]?aet eow on ]?8ere tide geseald byt5 : ne
12 synd ge na specende, ac se Halga Gast. So^lice se
bro^or ]?one brot5or to deatSe syl(5, and se faeder his sunu ;
and ]?a beam arisat5 ongen heora magas, and mid deaSe
13 hig gewaecaS. And ge beoS eallum on hatunge for minum
naman : so^lice se biS hal, se pe o'S ende ]?urhvvunaS.
i4 Donne ge geseoS J>aere toworpennysse asceonunge stand-
an peer heo ne sceal (])onne ongyte se pe raet), fleon
15 ])onne on muntas, J»a pe synd on ludea : and se pe is ofer
]?ecene, ne stige he on his htis, ne he in ne ga, Jieet he
16 aht on his huse nime : and se pe bi^ on aecere, ne
17 cyrre he ongen, ]}aet he his reaf nime. Wa cennendum
18 on |>am dagum ! Bidda'5 ]>8et jjis on wintrane geweorSe.
19 So'Slice on ]?am dagum beo^ swylce gedrefednyssa, swylce
ne gewurdon of frym'Se ]?8ere gesceafte, pe God gesceop,
20 o^ nu ; ne na ne geweor8e6. And gif Dryhten ]?as dag-
as ne gescyrte, nan flaesc ne wurde hal ; ac for psun ge-
21 corenum, pe he geceas, he gescyrte ];a dagas. And gif
eow hwylc segS : Witodlice, her ys Crist ; witodlice,
22 jjser he ys ; ne gelyfe ge : so'Slice lease Cristas, and lease
witegan arisaS, and wyrca(S fore-beacnu, to beswicanne
23 eac, gyf hit beon mseg, ]?a gecorenan. WarniaS eow nu
24 ealle ping, pe ic eow fore-saede. Ac on p-dui dagum,
aefter faere geswencednysse, by^ sunne a]?ystrod, and se
25 mona his beorhtnysse ne sylS ; and heofenes steorran
beoS feallende, and beoS astyrode pa. maegenu, pe on
102
MARCUS XIV.
heofenura synd. Donne geseoS hlg mannes Sunu cum- 23
endne on genipum, mid mycelum msegene and wuldre.
Donne sent he hys englas, and hig gaderiaS his gecoren- 27
an of feower windum, of eor|)an heahnesse o]> heofenes
heahnesse. LeorniaS an bigspel be ])am fic-treowe: ponne 28
his twig biS mearu, and leaf beo6 acennede, ge witon
j?aet sumor ys gehende : and wite ge ]?onne ge ]?as ping 29
geseoS, ]?aat he ys dura gehende. So'Slice ic eow secge, 30
]?aet J?eos cneores ne gewit, aer}>am ealle j[?as ping geweorp-
on. Heofen and eorSe gewitaS ; witodlice mine word 31
ne gewita'S. Be ]?ani daege and Jjasre tide nan man nat, 32
ne englas on heofnum, ne mannes Sunu, buton Faeder ana.
WarniaS, and waciac^, and gebiddatS eow : ge nylon 33
hwsenne seo tid ys. Svva se man, pe 3elj)eodlice ferde, 34
forlet his hus, and sealde his |jeowum J7one anweald ge-
hwylces weorces,and beode pamdure-wearde J^aet he wac-
ige. Eornostlice waciaS : ge nyton hwaenne faes huses 35
hlaford cymS, 6e on aefen, pe on midre nihte, pe on han-
crede, pe on mergen : ]?e-laes he eow slaepende gemete, 36
ponne he faeringa cym6. SoSlice ic eow secge, eallum 37
ic hit secge, WaciaS.
DES PASSIO GEBYRAD ON TIWES-DiEG, ON DMRE PALM-
WUCAN.
XIV. So^lice ]?a aefter twam dagum waeron Eastron : 1
and pa. sohton pa. heah-sacerdas and pa. boceras, hu hig
hine mid facne namon, and ofslogon. Da cwaedon hig : 2
Naes na on freols-daege, ]>y-laes ];aes folces gehlyd weorSe.
And pa se Hselend waes on Bethanfa, on Simones huse 3
anes hreoflan, and ]?ar saet, 6a com an wif, and haefde
hyre sealf-box deorwyr^es nardes; and tobrocenum sealf-
boxe, ofer his heafod ageat. Sume hit unweorSlice for- 4
basron, and betweox hym sylfum cwaedon : For-hwi waes
|7ysse sealfe forspillednes geworden ? J^eos sealf mihte 5
beon geseald to ])rim hund penegum, and beon p>earfum
MARCUS XIV.
ende (heora eagan waeron gehefegode) ; and hig nyston
41 hwaet hig hym andswaredon. Da com he ]?ryddan
siSe, and ssede hym : Slapa]? nu, and resta]? ; genoh hyt
ys, tfma ys cumen ; nu ys mannes Sunu geseald on syn-
42 fulra handa. ArfsaS, uton. gan ; nu ys gehende se ]>e
43 me syl'S. Hym pa Sa gyt sprecendum, com ludas Sca-
rioth, ]?aet ys wiSersaca, an of pam twelfum, and mid hym
mycel maenigeo, mid sweordum and raid sahlum, fram
44 heah-sacerdum, and bocerum, and ealdrum. So(51ice
hys laewa hym tacen sealde, and pus cw8et5 : Swa hwylc-
ne swa ic cysse, he hyt ys ; nymaS, and lasdat5 hine
^5 wserlice. And sona swa he com, he genealaehte hym to,
-jti and cwsej? : Lareow ; and cyste hine. And hig heora
47 handa on hine wurpon, and namon hine. So'Slice an of
pam ]>e par ymbe uton stodon, his sweorde abraed, and
48 sloh paes sacerdes peow, and hys eare of-acearf. Da
cwae'S se Hselend hym andswarigende : Swa swa to anum
scea^an ge ferdon, mid sweordum and treowum me ge-
49 fon? ponne ic deeghwamlice mid eow waes on temple,
laerende, and ge me ne namon : ac peet pa gewritu syn
50 gefyllede. Da forleton his leorning-cnyhtas ealle hine,
51 and flugon. Sum iungiing hym fyligde, mid anre scytan
52 bewssfed, nacod ; and hig namon hine. Da aworpenre
53 psere scytan, nacod he hym fram fleah. And hig laeddon
pone Haelend to pam heah-sacerde : and comon ealle
54 sacerdas, and boceras, and ealdras, togsedere. Petrus
him fyligde feorran, o^ pass heah-sacerdes cafer-tun:
and he s^t mid pam penum, and wyrmde hine set pam
55 fyre. Da heah-sacerdas sohton, and call gepeaht, tale
ongean pone Hselend, pset hig hine to dea^e sealdon ;
56 and hig ne fundon. Manega ssedon lease gecy'Snesse
57 ongean hine; and pa cy'Snessa neeron pagslice. Daarison
sume, and saedon lease cySnesse ongean hine, and pus
53 cwsedon : So^es we gehyrdon hine secgan, Ic toweorpe
MARCUS XV.
pis hand-worhte tempel, and aef'ter J?rym dagum ic oSer
unhaiid-worht getimbrige. And lieora cyt5nes naes jjses- sa
lie. Da aras sum heah-sacerd on heora midlene, and go
acsode ]?one Hselend : Ne andswarast ]?u nan ]?ing ongean
past ]?as ])e onweorpaS ? He swugode, and naht ne and- ei
swarede. Eft hine acsode se heah-sacerd: Eart];u Crist,
J>9es Gebletsodan Godes Sunu ? Dasosde se Haeiend : Ic 02
eom ; and ge geseoS mannes Sunu on swy]?ran healfe
sittan hys maggenes, and cumende mid heofenes genipum.
Da cwseS se heah-sacerd, hys reaf slytende : Hwi gewil- 63
nige we gyt cyj>era ? Ge gehyrdon his bysmor : hwaet 04
pincS eow? Da hyrwdon hi ealle hine, and cwaedon,
J?aet he waere deaSes scyldig. And sume ongunnon him es
on spEetan, and oferwreon his ansyne, and mid fystum
hine beoton, and him to cwaedon : Ar^d : and pa penas
hine mid handum beoton. And pa. Petrus waes on ca- ee
fer-tune, ]?a com to him an J^inen j^aes heah-sacerdes : and er
j)a heo geseah Petrum wyrmende, pa cwaeS heo: Du
wasre mid ]?am Nazareniscan Haelende. Da aetsoc he, as
and cwc8(5 : Ic nat, ne ne can hwaet p\i segst. And he
code pa af J)am cafer-tune ; and se hana creow. Eft ]?a eo
hine gecneow o^er ]?inen, and heo ongan cwej^an to ]?am
pe ]?ar-abutan stodon : So'Slice pes ys of pam. And he 70
eft aetsoc. And eft pa ymbe lytel, pa 3e aet-stodon cwaedon
to Petre : SoSlice pu eart of pam : Galileisc pu eart.
Da ongan he aetsacan and swerian : So(5es ne can ic pone 71
man pe ge secgaS. And pa eft-sona creow se hana. 72
Da gemunde Petrus paes Plaelendes word, pe he him
saede : .-^r se hana crawe tuwa, prywa pu me aetsaecst.
Da ongan he wepan.
XV. Da sona on morgen worhton pa heah-sacerdas 1
heora gemot mid ealdrum, and bdcerum, and eallum wer-
ede, and laeddon pone Haelend gebundenne, and sealdon
hine Pilato. Da acsode Pilatus hine : Eart pu ludea i
MARCUS XV.
.'{ cyning ? Da andswarode he him : pu hit segst. Da wreg-
4 don hine ]?a heah-sacerdas on manegum ]?ingum. Eft
Pilatus hine acsode : Ne andswarast |)u nan }/ing ? loca
5 hu mycelum hig pe wregaS. Da ne andswarode se Hsel-
6 end him na mare ; swa ]>aefc Pilatus wundrode. On
syrabel-deege waes his gewuna, jjset he hym forgefe aenne
7 gebundenne, swa hwylcne swa hig bsedon. Da bsedon
hig Barraban, se waes gebunden mid ]?ain raeplingum,
s se ]7urh swic-crseft man-sliht geworhte. And J^ahe ferde,
pa. ongan seo msenigeo hine biddan, swa heo symie dyde.
9 Da cwsec^ Pilatus : Wylle ge jjset ic eow forgife ludea
10 cyning? He wiste ]?8et Jjurh andan hine sealdon pa. heah-
1 1 sacerdas. Da astyredon pa biseeopas pa. maenigeo, J^aet
12 he him Barraban forgefe. Eft Pilatus him andswarode :
13 Hwset do ic be ludea cyninge? Hig eft hrymdon, and
iicwcedon: Hoh hine. Da saede Pilatus: Hwaet yfeles
15 dyde he ? Hig ])aes pe ma clypedon : Ahoh hine. Pi-
latus wolde ]7a pam folce gecweman, and forgef him Bar-
raban, and sealde him pone Haelend beswungenne, paet
16 he ahangen waere. Da leeddon ]>a cempan hine on pees
dom-ernes cafer-tiin ; and hig to-somne eall werod clyp-
17 edon : and scryddon hine mid purpuran, and him on
18 setton pyrnenne helm awundenne, and ongunnon hine
19 pus gretan : Hal wes pu, ludea cyning ! And beoton hine
on paet heafod mid hreode, and spseton him on, and heora
20 cneow bfgdon, and hine geeaSmeddon. And syS^an hig
hine bysmredon, unscryddon hine pam purpuran, and
scryddon hine mid his reafum, and laeddon hine paet hig
21 hine ahengon. And genyddon sumne weg-ferendne, Si-
monem Cireneum, cumende ofpam tune, Alexandres faeder
22 and Rufi, paet he his rode baere. And hi laaddon hine on pa
stowe Golgotha, paet ys, on ure gepeode gereht, heafod-
23 pannena stow. And sealdon himgebiterod wm : and hehyt
24 ne onfeng. And pa hig hine ahengon, hig daeldon his reaf,
MARCUS XV.
and hlotu wurpou, hwaet gehwa name. Da wses undern- 25
tfd ; and hig ahengon hine. And ofer-gewrit his gyltes 26
waes awriten, Iudea Cyning. And hig ahengon mid 27
him twegen sceaSan ; aenne on his swySran healfe, and
oSerne on his wynstran. Da waes J»8et gewrit gefyiled, 28
past cwy^, And he waes mid unrihtwisum geteald. And 29
]7a ]>e for|?-stopon hine gremedon, and heora heafod
cwehton, and ]7us cwaedon : Wala se towyrp^ ]?aet tempel,
and on ]>rim dagum eft getimbraS ; gehael ]>e sylf'ne, 30
of }>aererodestigende. Eall-swa J»aheah-sacerdas, bysmri- 31
ende betweox ]?am bocerum, cwaedon : O^re he hale
gedyde, hine sylfne he ne maeg halne gedon. Cnst, 32
Israhela Cyning, astige nu of rode, ]?aet we geseon and
gelyfon. And J^a ^e mid him hangedon waeron mid him
gebundene. And on ]?aere syxtan tide, wurdon pystru 33
gewordene geond ealle eor])an, o]? non-tide. And to 34
non-tide, se Haelend clypode mycelre stefne : Heloi, He-
loi, lema sabbattani? fiaet ys, on ure gej?e6de, Mm God,
mfn God, hwi forlete ]>u. me ? And sume J»e J»ar abuton 35
stodon, and ]?is gehyrdon, hig cwaedon : Nu, pes clypaS
Heliam. Da arn heora an, and fylde ane spyngan mid 36
ecede, and on hreod sette, and hym drincan sealde, and
cwasS : LaetaS, J>aet we geseon hwaej^er Helias cume hyne
uy]?er to settanne. Se Haslend pa. asende his stefne, and 37
for6-ferde. And ])aes temples wah-rift waes tosliten on 3S
twa, of ufeweardum o'S neoj^eweard. Da se hundred- 39
man, pe ]?ar ongen stod, geseah J^aet se Haelend swa clyp-
iende for^-ferde, he cwaeS : SoSlice pes man waes Godes
Sunu. And ])a wff waeron feorran behealdende ; and 40
betweox J)am waes seo Magdalenisce Maria, and Maria
lacobes modor [paes gingran, and losepes moder], and
Salomeae ; (and pa. he waes on Galilea, hig fyligdon him, 4i
and him penedon ;) and manega o])re pe him mid ferdon
on Hierusalem. And pa aefen waes geworden, J^aet woes 42
109
MARCUS XVL
43 Parasceue, ]>^t ys ^r-seeter-daege, ]?a com losep se aeSela
gerefa of Arimathia, se sylfa Godes rices geanbidode,
and he dyrstelice in to Pilate code, and bsed ]?8es Hael-
44 endes lichaman. Da wundrode Pilatus gif he J?a gyt
forS-ferde : 'Sa clypode he ]?one hundred-man, and hine
45 acsode hwaeSer he dead waere. Da he wiste J)9et, Jia agef
46 he ])one lichaman losepe. Da bohte losep ane scytan,
and hine far-on befeold, and on byrgene lede, seo wses
of stane aheawen ; and wylte eenne stan to J?8ere byrgene
dura.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON EASTER-D^EG.
47 Da com Maria Magdalene, and losepes Maria, and be-
heoldon hwar he geled waere.
XVI. And |)a Saeternes-daeg waes agan, seo Magda-
lenisce Maria, and lacobes Maria, and Salome^, bohton
2 wyrt-gemang, ]?ast hig comon, and hine smyredon. And
swy]?e ger anum reste-dasge comon to |78ere byrgene, up-
3 asprungenre sun nan ; and cwaedon him betwynan : Hwa
4 awylt us pjsne stan of ]?ae re byrgene dura? Da hig hig
besawon, hig gesawon pone stan aweg awyltne : soSlice
she vvaes swype my eel. And ]?a hig eodou on pa byrgene,
hig gesawon aenne geongne on pa swySran healfe sitt-
ende, hwitum gegyrlan oferwrogenne, and hig pa forht-
6 edon. Da cwae'S he to him: Ne forhtige ge na: ge
seca^ pone Nazereniscan Haelend ahangenne : he aras ;
7 nys he her : her ys seo stow paer hig hine ledon. Ac
fara^, and secgaS his leorning-cnyhtum and Petre, paet
he gae^ to-foran eow on Galileam : par ge hine geseoS,
8 swa he eow saede. And hig ut-eodon, and flugon fram
paere byrgene ; and waeron afaerede for paere gesyhSe pe
hig gesawon : and hig nanum men naht ne saedon ; soS-
lice hig him ondredon.
MARCUS XVI.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-DyEG, ON D/ERE
ODRE EASTER- WUCAN.
Da he aras on aerne-mergen, on reste-daege, aerest he 9
aetywde psere Magdaleniscan Marian, of ]?8ere he ut-
adraf seofon deofol-seocnyssa. And heo ]?a ut-eode, and 10
hit ]?am cydde ]?e mid him wseron, heofendum and wep-
endum. Da hig gehyrdon J?aet he leofede, and hig hine 11
gesawon, J?a ne gelyfdon hig him. ^fter J>am him twam 12
he waes aetywed on oSrum hiwe, him on Jjone tun farend-
um. And hig pa foron, and |?aet oSrum cyddon ; and 13
hig him ne gelyfdon.
DYS SCEAL ON DUNRES-D^G, INNAN D^RE GANG-
WUCAN.
Da aet nehstan he aetywde heom aendlefene, J>aer hig set- 14
gaadere saeton, and taelde heora ungeleaffulnysse, and
heora heortan heardnysse ; forj^am ]?e hig ne gelyfdon
}»am ]?e hine gesawon of dea|?e arisan. And he sagde him : ir,
Para's into ealne middan-eard, and bodia^ godspel ealre
gesceafte. Se ]>e gelyfS, and gefuUod biS, se biS hal ; is
soSlice se ]>e ne gelyfS, se biS genySerod. pas tacnu 17
fyliaS fam pe gelyfa'S : On minum naman hig deofol-
seocnessa ut-drifa^ ; hig spreea'S niwum tungum ; naed- is
dra,n hig afyrraS ; and him ne deraS, )?eah hig hwaet dead-
baerlices drincon ; ofer seoce hig heora handa setta^, and
hig beot5 hale. And witodlice Dryhten Haelend, syt5San 19
he to hym spraec, he waes on heofenum afangen, and he
sit on Godes swy^ran healfe. SoSlice hig J?a farende, 20
aeghwar bodedon, Dryhtne mid-wyrcendum, and trymm-
endre spraece aefter-fyligendum tacnum.
DMT GODSPEL
.5EFTER LUCAS GERECEDNYSSE.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON MIDDE-SUMERES M.ESSE-
iEFEN.
L FoR])AM ]?e witodlice manega ]7ohton ]78Bra])ingarace
2 geendebyrdan pe on us gefyllede synd, swa us betaeht-
on ]?a (5e hyt of frymt5e gesawon, and ]?aere sprsece j^enas
3 wasron ; me gelpuhte geornlice eallum endebyrdnesse
4 writan 'Se, J)u se selesta Theophilus, ]?aet ]7u oncnawe
J?aera worda socSfaestnysse, of J?am '5e J?u gel^red eart.
5 On Herodes dagum, ludea cyninges, waes sum sacerd
on naman Zacharias, of Abian tune : his wff waes of
6 Aarones dohtrum, and hyre namavvaes Elizabeth. SoSlice
hig waeron butu ryhtwyse beforan Gode, gangende on
eallum hys bebodum and rihtwisnessum, butan wrohte.
7 And hig nasfdon nan beam, for])am Se Elizabeth waes
unberende, and hig on heora dagum butu forS-eodon.
8 SoSlice waes geworden, Jja Zacharias his sacerdhades
breac, on his gewrixles endebyrdnesse, beforan Gode,
9 aefter gewunan faes sacerdhades hlotes, he edde ]?aet he his
10 off'runge sette. Da he on Godes tempel eode, eall vverod
J)aes folces waes ute gebiddende on faere ofFrunge timan.
11 Da aetywdehym Dryhtnes engel standende on ]?aes weo-
12 fodes swySran healfe. Da wearS Zacharias gedrefed f»aet
13 geseonde, and hym ege onhreas. Da cwaeS se engel
hym to : Ne ondr^d fu t5e, Zacharias ; forjjam Se ]7in
ben ys gehyred ; and ]?in wff Elizabeth ]?e sunu cenS,
14 and ]?u nemst hys naman lohannes. And he byS ]?e to
112
LUCAS I.
gefean and to blisse ; and manega on his acennednysse
gefagniaS. SoSlice he by^ miere beforan Dryhtne, and 15
he ne drincS win ne beor ; and he by^ gefylled on Hal-
igum Gaste, ]7onne gyt of hys modor innot5e. And le
manega Israhela bearna he gecyrS to Dryhtne heora
Gode. And he gaeS to-foran hym on gaste and Elfas 17
mihte, f)aet he faedera heortan to heora bearnum gecyrre,
and ungeleaffulle to rihtwisra gleawscype ; Dryhtne ful-
fremed folc gegearvvian. Da cwaetS Zacharias to pam is
engle : Hwanun wat ic J?ys ? ic eom nu eald, and mm
wff on hyre dagum forS-eode. Da andswarode hym se iq
engel : Ic eom Gabrihel, ic pe stande beforan Gode ;
and ic eom asend wiS ]>e sprecan, and ]?e ]?ys bodian.
And nu pu. byst suwigende, and ]7u sprecan ne miht, oS 20
pone d^g pe pas ping geweorSaS ; forpam pa mfnum
wordum ne gelyfdest, pa beoS on heora tfman gefyllede.
And pset folc vvaes Zachariam geanbidiende, and wun- 21
drigende J^cet he on para temple laet waes. Da he ut-eode 22
ne mihte he him to sprecan : and hig oncneowon ]?aet he
on ]?am temple sume gesyhSe geseah : and he wses bicni-
gende hym, and dum Jjurhwunode. Da waes geworden, 23
pa his Jienunga dagas gefyllede waeron, he ferde to his
huse. SoSlice aefter dagum Elizabeth his wff geeacnode, 24
and heo bediglode hig fff monjjas, and cwse'S : SoSlice 25
me Dryhten gedyde fus on pam. dagum pe he geseah
minne hosp betweox mannum afyrran.
DYS SCEAL ON WODNfiS-DiEG, TO DAM YMB-RENE, ^R
MYDDA-WYNTRAN.
So^lice on pam syxtan monSe wees asend Gabriel se 26
engel fram Dryhtne on Galilea ceastre, paere nama waes,
Nazareth, to beweddudre faemnan anum were paes 27
nama waes losep, of Dauides huse ; and paere faemnan
nama waes Maria. Da cwaeS se engel in-gangende : Hal 28
wes pu mid gife gefylled ; Dryhten mid pe : 6u eart
113
LUCAS I.
29 gebletsod on wifum. Da wear^ heo on his spraece
30 gedrefed, and ]?ohte hwset seo greting wsere. Da cwae6
se engel : Ne ondrsed J)u 'Se, Marfa : so^lice ])u gife mid
31 Gode gemettest. So^lice nu, ]?u on inno(5e geeacnast,
32 and sunu censt, and his naman H^elend genemnest. Se
by^ m^re, and foes Hehstan Sunu genemned : and hym
33 sylS Dryhten God his faeder Dauides setl : and he ricsaS
on ecnysse on lacobes huse ; and hys rfces ende ne byS.
34 Da cwaeS Maria to ]?ara engle : Hu gewyrcS ]?ys, forJ?am
35 ic wer ne oncnawe ? Da andswarede hyre se engel : Se
Halga Gast on ]?e becymS, and ]>aes Hehstan miht fe
ofer-sceadaS ; and forpam Jjset halige, ]>e of ]>e acenned
36 byS, byS Godes Sunu genemned. And nu, Elizabeth pin
mage sunu on hyre ylde geeacnode, and pes mona^ ys
37 hyre syxta, seo ys unberende genemned. Forpam nys
3s aelc word mid Gode tinmihtelic. Da cwaeS Marfa : Her
ys Dryhtnes pinen ; geweorSe me sefter pfnum wdrde.
And se engel hyre fram gewat.
DYS GEBYRAD ON FRIGE-D^EG TO DAM YLCAN F/ESTENE.
39 So^lice on pam dagum aras Marfa, and ferde on munt-
40 land mid ofste, on ludeisce ceastre ; and eode into Za-
41 charias huse, and grette Elizabeth. Da wa^s geworden,
pa Elizabeth gehyrde Marfan gretinge, Sa gefagnode paet
eild on hyre inno^e ; and pa wearS Elizabeth Halegum
42 Gaste gefylled : and heo clypode mycelre stefne, and
cwse'S : Du eart betweox wffum gebletsod, and gebletsod
43 ys pfnes inno'Ses wsestm. And hwanon ys me pys, paet
44 mines Dryhtnes moder to me cume ? Sona swa pin re
gretinge stefn on minum earum geworden waes, pa faegn-
45 ode mfn cild on minum innope. And eadig pu eart, pu
pe gelyfdest, paet fulfremede synd pa ping, pe pe fram
46 Dryhtne ges^de synd. Da cwae^ Marfa : Min sawl maer-
47 saS Dryhten, and mfn gast geblissode on Gode mfnum
48 Haelende. Forpam pe he geseah his pinene eadmodnesse :
114
LUCAS I.
so61ice heonon-for^ me eadige secgaS ealle cneoryssa.
Forbam ]?e me mycele Jjing dyde, se ^e mihtig ys ; and 49
hys nama is halig. And hys mild-heortnes of cneorysse 50
on cneorysse hyne ondraedendum. He worhte [masgne] 51
on hys earme; he todaelde pa ofermodan on mode
heora heortan. He awearp ]?a rfcan of setle, and ]?a 52
eaSmodan up-ahof. Hingrigende he mid godum gefylde, 53
and ofermode idele forlet. He afeng Israhel hys cnyht, 54
and gemunde hys mild-heortnysse ; swa he spraec to 55
urum faederum, Abrahame and hys saede, on a weorold.
DYS GEBYRAD ON MYD-SUMERES MiESSE-DiEG.
SoSlice Marfa wunede mid hyre swylce |>ry monSas, and se
gevvende ]>a to hyre huse. Da waes gefylled Elizabethe 57
cenning-tfd, and heo sunu cende. And hyre nehhebur- 53
as and hyre cuSan ]?aet gehyrdon, past Dryhten hys
mild-heortnysse mid hyre msersode, and hy mid hyre
blissodon. Da on J>am ehteoSan daege hig comon ]?aet 59
cild ymb-sniSan ; and nemdon hyne hys faeder naman
Zachariam. Da andswarode hys moder : Nese soSes ; eo
ac he by^ lohannes genemned. Da cwaedon hig to hyre : ei
Nis nan on plnre mgeg^e pyson naman genemned. Da 62
bycnodon hig to hys feeder, hwaet he wolde hyne genem-
nedne beon. Da wrathe, gebedenum wex-brede, lohannes ea
ys hys nama. Da wundredon hig ealle. Da wear^ sona 64
hys mu(5 and his tunge geopenod, and he spraec, Drihten
bletsiende. Da wearS ege geworden ofer call hyra tis
nehheburas ; and ofer ealle ludea munt-land w^ron ]?as
word gewidmaersode. And ealle ]?a ^e hit gehyrdon, at5
on heora heortan setton, and cw^don : Wenstu hwaet
byS ]?es cnapa ? Witodlice Dryhtnes hand waes mid
hym. And Zacharias his fasder waes mid Halgum Gaste 67
gefylled, and he vvitegode, and cwaeS : Gebletsod sy 63
Dryhten, Israhela God ; forJ)am ]?ehe geneosode, and his
folces alysednysse dyde. And he us h^le horn araerde 69
LUCAS II.
70 on Dauides huse hys cnyhtes ; swa he spraec }>urh hys
haligra witegena muti, ]7a Se of worldes frym^e spr^con.
71 And he alysde us of uruni feondum, and of ealra jjeera
72 handa ]?e us hatedon ; mild-heortnysse to wyrcanne mid
tirum faederum, and gemunan his halgan cy^nysse ;
73 hyne us to syllanne fone sc6, ipe he tirum feeder Abra-
74 hame swor, Bsdt we butan ege, of ure feonda handa
75 alysede, hym J^eowian, on halignesse beforan hym, eallum
76 urum dagum. And ]?u, cnapa, bist f»8es Hehstan witega
genemned : ]?u gsest beforan Dryhtnes ansyne, hys wegas
77 gearwian ; to syllanne his folce his haele gewit on heora
7s synna forgyfenysse, ];urh inno^as ures Godes mild-
heortnysse, on J>am he tis geneosode, of east-d^le up-
79 springende, onlyhtan ]?am ]>e on ]?ystrum and on deaSes
sceade sitta^, ure fet to gereccanne on sybbe weg.
80 So^lice se cnapa weox, and waes on gaste gestrangod,
and waes on westenum ot5 ]5one d^g hys aetywednyssum
on Israhel.
DYS SCEAL ON MYDDE-WYNTRES MJilSSE-NYHT, TO D.ERE
FORMAN MiESSAN.
II. So^lice on pam dagum waes geworden gebod fram
]?am Casere Augusto, Jjoet eall ymb-hwyrft w^re to-
2 mearcod. Deos to-mearcodnys waes aerest geworden
3 fram ])am deraan Syrige Cirfno. And ealle hig eodon
4 and syndrie ferdon on heora ceastre. Da ferde losep
fram Galilea of ]?aere ceastre Nazareth, on ludeisce ceastre
Dauides, seo ys genemned Bethleem ; forfara ]?e he waes
5 of Dauides huse and hirede : ])aet he ferde mid Marian
6 ]>e him beweddod waes, and waes geeacnod. So^lice
waes geworden, pa hig ]?8er w^ron, hyre dagas w^ron
7 gefyllede J>aet heo cende. And heo cende hyre frum-
cennedan sunu, and hyne mid cild-cla]?um bewand, and
hyne on binne alede ; forfam ]>e hig n^fdon rum on
s cumena-huse. And hyrdas w^ron on ]?am ylcan rfce
LUCAS II.
waciende, and niht-waeccan healdende ofer heora heorda.
Da stdd Dryhtnes engel wi6 hfg, and Godes beorhtnes 9
hym ymbe scan : and liig him myclum ege ondredon.
And se engel him to cwae^ : Nelle ge eow ondr^dan : 10
So^lice nu ic eow bodie mycelne gefean, se biS eallum
folce. For]>am to-d^g eow ys Hselend acenned, se ys 11
Dryhten Crist, on Dauides ceastre. And ]>is tacen eow 12
byS ; Ge gemetatS an cild hraeglum bewunden, and on
binne aled. And ]>a waes fseringa geworden mid ]?am 13
eno-le mycelnes heofenlices weredes, God heriendra, and
pus cwe]?endra : Gode sy wuldor on heahnysse, and on u
eorjjan sybb, mannum godes willan. And hit wees ge- 15
wdrden, ]7a ^a englas to heofene ferdon, ]>sl hyrdas him
betwynan spr^con, and cwaedon : Uton faran to Beth-
leem, and geseon ];8et word ]?e geworden ys, ]?8et Dryhten
us eetywde. And hig efstende comon, and gemetton 16
Marfan, and losep, and ];3et cild on binne aled. Da hig 17
pget gesawon, ]?a oncneowon hig be ))am worde ]>e him
gesjfid w£es be J?am cilde. And ealle |?a «e gehyrdon, is
wundredon be fam ])e him ]ja hyrdas sdedon. Marfa ge- 19
heold ealle J>as word on hyre heortan smeagende. Da 20
gewendon ham ]?a hyrdas, God wuldriende and heriende,
on eallum ]?am «e hig gehyrdon and gesawon, swato him
gecweden wses.
DYS SCEAL ON DONE EHTODAN M^SSE-D.EGTO
MYDDAN-WYNTRA.
iEfter ]?am «e ehta dagas gefyllede wseron ]?8et ]?8et cild 21
ymb-snyden w^re, his nama waes H^lend, se waes fram
engle genemned, ^r he on inno(5e geeacnod w^re. And 22
aefter pam pe hyre claensunge dagas gefyllede w^ron,
sefter Moyses ee, hig laeddon hyne on Hierusalem, pset
hig hyne Gode gesetton ; swa swa on Dryhtnes « awriten 23
ys, Daetaelc wsepned gecynde-lfm ontynende bySDryhtne
halig genemned ; and ]>aet hig offrunge sealdon, aefter 24
LUCAS 11.
pam Ipe Dryhtnes ^ gecweden ys, Twa turtlan, op]?e
25 twegen culfran-briddas. And ]>a. wses an man on Hieru-
salem, ]?ags nama wses Simeon ; and ]?es man wees rihtwfs,
and o^ Israhela frofer geanbidiende : and Halig Gast
26 him on waes. And he andsware fram ]?am Halgan
Gaste onfeng, ]?8et he dea'S ne gesawe, buton he ^r
27 Dryhten Crist gesawe. And on Gaste- he on ]?a2t tempel
com : and |)a hys magas Iseddon ])one Heelend, pset hig
28 for hym sefter J)8ere ^ gewunan dydon, he onfeng
hyne mid hys handum, and God bletsode, and cwae^ :
29 Dryhten, nu ]?u laetst ])inne J^eow, sefter ]?inum worde, on
30 sibbe : forJ?am mfne eagan gesawon pine haele, '5a ]>u
31 geearwodest beforan ansyne ealra folca ; leoht to peoda
32 awrigenesse, and to Hnes folees wuldre Israhel.
DYS SCEAL ON DONE SUNNAN-D^EG, BETWEOX MYDDE-
WYNTRES M^SSE-DiEGE AND TWELFTAN D^GE.
33 Da waes hys feeder and hys moder wundriende be ]?am
34 fe be hym ges^de w^ron. And }»a bletsode hig Simeon,
and cwae^ to Marian his meder : Loca nu, pes ys on
hryre and on seryst aset manegra on Israhel ; and on
35 tacen )>am ^e wi'5-cweden byS ; (and his sweord J?ine
sawle ]?urh-fder^,) pest gefohtas s'J'n awrigene of maneg-
36 um heortum. And Anna wees witegestre, Fanueles doh-
tor, of Asseres meeg^e : J^eos wunede msenigne d^g, and
heo lyfede mid hyre were seofen gear of hyre fsemnhade;
37 and heo wees wuduwe oS feower and hund-ehtatig geara,
seo of ]>ara temple ne gewat, daeges and nihtes }>eowi-
38 gende on fsestenum and on halsungum. And J?eos ]?^re
tfde becumende, Dryhtne andette, and be hym spraec
eallum ]9am pe geanbidedon Hierusalem alysednysse.
39 And ]?a hig ealle ping gefyldon, sefter Dryhtnes ^, hig
gehwurfon on Galileam, on heora ceastre Nazareth.
40 So'Slice paet cild weox, and wass gestrangod, wfsdomes
41 full, and Godes gyfu waes on hym. And his magas fer-
ns
LUCAS III.
don selce gere to Hierusalem, on Easter-daeges freols-tide.
And ];a he wses twelf wintre, hig foron to Hierusalem, 42
to pam Easterlican freolse, aefter heora gewunan. And 43
gefylledum dagum, jja hig ongean-gehwurfon, belaf se
Haelend on Hierusalem; and his magas ]?aet nyston :
wendon ]?8et he on heora gefere w^re. Da comon hig 44
anes dseges fser, and hine sohton betweox his magas and
his cut5an. Da hig hyne ne fundon, hig gevvendon to 45
Hierusalem, hine secende. Da aefter ]?rim dagum, hig 46
fundon hine on pam temple, sittende on middan ]?am
lareowum, hlystende and big acsigende. Da wundredon 47
hig ealle ]>e gehyrdon be his gleawscype and his and-
swarum. Da cwjeS his moder to hym : Sunu hwi dydest 48
]?u unc ]ms ? J>in feeder and ic sarigende ]?e sohton. Da 49
cwee'S he to hym : Hwset ys ])8et gyt me sohton ? nyste
gyt ])Eet me gebyra^ to beonne on jjam ]?ingum ];e mines
Feeder synd ? Da ne ongeaton hfg ];8et word ]?e he to 50
hym spraec. Da ferde he mid hym, and com to Naza- 51
reth, and waes hym under-J?eod, and his moder geheold
ealle ]?as word on hyre heortan smeagende. And se
Haelend ])eah on wisdome and on ylde, and mid gyfe mid
Gode and mid raannum.
DYS GEBYRAD ON S^TERN-DrEG, TO .EW-FiESTENE, ^R
MYDDAN-WYNTRA.
ni. So^lice ]?am fifteo^an geare |>aes Caseres anweald- 1
es Tiberff, begymendum ]jam Pontiscan Pilate ludea-
peode, feorSan dsles rfca Galilee Herode, Philippo his
brewer feor^an d^eles rfca Iturie and ]?ses rfcesTraconitidis,
andLisania Abilfne feorSan daeles rrca,under J>aerasacerda 2
ealdrum Anna and Caifa, Godes word waes geworden ofer
Zacharias sunu on westene. And he com into call lordanes 3
rfce, bodiende d3ed-b(5te fulluht, and synua forgifenysse ;
swa hit awriten ys on Isaias bee faes witegan, Clypi- 4
endes stefn on westene, GegearwiaS Dryhtnes weg, do«
52
LUCAS III.
5 his si^as rihte. ^Ic denu byS gefylled, and aelc munt
and beorh by^ geny^erod ; and ]?weoru beo^S on gerihte,
6 and ungerydu on sme^e wegas ; and aelc flaesc gesyh^
7 Godes h^le. SoSlice he cwseS to pam maenegum ]>e
ferdon ]78et hi wseron gefuUode fram hym : Eala ge
nasddrena cyn, hwa aetywde eow |?8et ge fleon fram ]?am
8 toweardan yrre? Do^ geornlice daed-bote waestmas,
and ne onginne ge cwet5an, We habbaS us to faeder
Abraham : ic secge eow, Daet God ys swa mihtig, ]?aet he
9 maeg of ]?ysum stanum Abrahames beam aweccan. Nu
is seo aex aset to ]?aes treowes wyrt-ruman : witodlice
aelc treow pe ne brinc6 godne waestm biS forcorfen, and
10 on fyr aworpen. Da acsedon hine l?a maenegeo, and
11 cwaedon : Hwaet do we ? Da cwaet5 he to hym : Se J>e
haefS twa tunecan, sylle ]?am pe naefS ; and ])am gelice
12 do, se j^e mettas haefS. Da comon ]7a manfullan, ]?aet hig
apwegene waeron, and cwaedon to him : Lareow, hwaet
13 do we ? Da cwae^ he : Ne do ge naht mare J)onne faet
14 eow geset ys. Da acsedon hine J>a cempan, and cwaedon :
And hwaet do we ? Da saede he him : Ne slea ge naenne,
ne tale ne doS, and beot5 eShylde on eowrum andlyfen-
15 um. SoSlice fam folce wenendum, and eallura on heora
heortan pencendum be IbhannC; hwaefer he Crist waere ;
16 ]?a andswarede lohannes, him eallum secgende : Witod-
lice ic eow on waetere fuUige ; soSliee cymS strengra
l»onne ic, ])ses ic ne eora wyrSe jjast ic his sceo-pwancg
uncnytte : he eow fullaS on Halgum Gaste and on fyre :
17 And his fann ys on his handa, and he feormaS his bernes
flore, and gaderat5 his hw^te into his berne : ]?aet
18 ceaf he forbaernS on unacwencedlicum fyre. Manega
19 ot5re ])ing bodigende he jiaet folc l^rde. Herodes se
feorSan daeles rfca, )?a he wses fram him get5read be J?aere
Herodiadiscan his broker wife, and be eallum yfelum l^e
20 Herodes dyde ; and ofer eall pset geicte, ]7aet he be-
LUCAS IV.
dysde lohannem on cwearterne. So'Slice waes geworden, 21
J>a eall ]?3et fblc waes gefuUod, and ]mm Haelende gefullod-
umand gebiddendum, heofen woes geopenodjand se Halga 22
Gast astah lichamlicre ansyne on bine, swa an culfre ; and
stefn waesofheofene geworden, and J?iis cw3e(5 : pueart min
gecorena Sunu, on ]?e me gelicode. And se Hselend wees 23
on ylde swylce J>rytig wintre, J?aet men wendon Jjaet he
w£ere losepes sunu,sew3es Heliges sunuse waes Nazareth.
Swa of cneorysse on cneorysse oS Adam, se waes Godes
sunu, o'5 iif and hund-seofentig cneoryssa.
IV. SoSlice se Haelend waes full Halgum Gaste, and 1
ferde fram lordane, and he waes fram Halgum Gaste ge-
laed on sumum westene feowertig daga, and waes fram 2
deofle costod. And he on ]?am dagum nan ])ing ne aet :
and ])am dagum gefylledum hyne hingrode. Da cwae'S se 3
deofol hym to : Gif ]?u sy Godes Sunu, sege J)ysum stane
faet he to hlafe geweor^e. Da andswarode him se Hael- 4
end : Hit is awriten, paet se man ne lyfac5 be hlafe
anum, ac of aelcum Godes worde. And ]>a. laedde se 5
deofol hyne, and aetywde him ealle rfcu eor]?an ymbe-
hwyrftes on anre byrhtm-hwile, and to him cwae(S : o
Ealne ]?isne an weald ic '5e sylle, and heora wuldor : for-
f»am pe hig me synd gesealde ; and ic hig sylle j^am ])e ic
wille. Witodlice ealle hig beo5 fine, gif fu geeadmetst 7
beforan me. Da andswarode him se Haelend : Hit ys s
awriten, Dryhten J?inne God |)u geeadmetst, and him
anum J^eowast. Da laedde he hyne on Hierusalem, and 9
gesette hine ofer ]?aes temples hricg, and him to cwaeS :
Gyf J?u sy Godes Sunu, asend ]>e heonun ny})er : soSlice 10
hyt ys awriten, paet he hys englum be ]>e bebyt, ]7aet hig
]?e gehealdon : and ]^aet hig pe mid handum nimon, ]?y- 11
laes pu Jjinne fot aet stane aetsporne. Da cwae^ se Hael- 12
end, hym andswariende : Hyt ys gecweden, Ne costa
]?u Dryhten finne God. And eaire J^aere costunge ge- 13
121 G
LUCAS IV.
14 fylledre, se deofol him sume hwile fram gewat. Da
ferde se Haslend on Gastes msegiie on Galileam : and
15 his hlisa be him ferde on eall ])8et rfce. And he Iderde be
heora gesamnungum, and wses fram eallum gemaersod.
16 Da com he to Nazareth |)ar he afed waes : and he eode
on reste-dsege on ]?a gesamnunge, sefter his gewunan,
17 and he aras J?8et he raedde. And him waes geseald Isaias
boc pdcs witegan : and sona swa he j)a boc unfeold, ]>a,
18 funde he faer awriten, Dryhtnes Cast ys ofer me, for-
pam ]?e he smyrede me : he sende me ]?earfum bodian
and gehaeftum alysednesse,andblindumgesih'Se; forbroc-
19 ene gehaelan, and bodian Dryhtnes andfenge ger, and
20 edleanes daeg. And ]?a he ]?a boc befeold, he hig ]>am
pene agef, and saet : and ealra heora eagan on 'Saere ge-
21 samnunge waeron on hyne behealdende. Da ongan he
heom to cwefan : SoSlice to-d^g ]?ys gewrit ys on eow-
22 rum earum gefylled. And hig ealle w^ron ]?aes gecn^we,
and wundredon be ))am wordum J»e of his mu^e eodon,
23 and pus cwaedon : Nys pes losepes sunu ? Da cwaeS he :
Witodlice ge secgaS me ]7as gelicnesse, Eala l^ce, gehsel
(5e sylfne : do her on ])inum earde swa fela wundra swa
24 we gehyrdon gedone on Cafarnaum. Da cwae^ he :
SoSlice ic eow secge, paet nan witega nys andfenge on
25 hys epele. SoSlice ic eow secge, Manega wudewan
wseron on Hellas dagum on Israhel, ^a pa. seo heofen
waes belocen ]?reo ger and syx monj^as, t5a waes geworden
26 mycel hunger on ealre eorpan ; and to ]>a3ra nanum
naes Helfas asend, buton to anre wudewan on Sarepta
27 Sidonie. And manega lic-])roweras w£eron on Israhel
under Heliseo J>am witegan, and hyra nan naes aclaensod,
28 buton Naaman se Syrisca. Da wurdon hig ealle on 6aere
gesamnunge mid yrre gefylled, |?as ping gehyrende:
29 and hig arison, and scufon hine of ^aere ceastre, and
laeddon hine ofer J^aes muntes cnsepp, ofer pone heora
LUCAS IV.
burh getimbred woes, ])aet hig hyne nySer-bescufon.
Da ferde he ])urh lieora midlen. And he ferde to Ca- 30
farnaum, on Galileisce ceastre, and hig ]?ar on reste- 3i
dagum Iserde. And hig wundredon be his lare : forJ?am 32
his spaec on anwealde waes. And on heora gesamnunge 33
waes sum man unclsene deofol haebbende, and he hrymde
mycelre stefne, and cwaeS : Last la, Nazarenisca Hael- 34
end ! hwaet ys us and ]>e ? com Jju us to forspillane ? ic
wat Jjaet ]?u eart Godes Halga. And ]>a cidde him se Hael- 35
end, and cwae^ : Adumba, and ga him of. And J;a he
ut-adraf hine on heora midlene, he him fram gewat, and
him naht ne derude. Da wurdon hig ealle forhte, and 36
spraecon him betwynan, and cweedon : Hwast ys ]>aet
word, ])aet he on mihte and on masgene unclaenum gastum
bebyt, and hig ut-gaS ? Da woes his hlisa gewidmaersod 37
on aelcere stowe Jjaes rices.
DYS SCEAL ON DONE DRYDDAN DUNRES-D^G INNAN
LENCTENE, AND TO PENTECOSTEN ON S/ETERNES-
DiEG.
SoSlice he aras of heora gesamnunge, and ferde on Simo- 38
nes hus : ]?a waes Simones swegr geswenced on mycelum
feferum; and hig hyne for hyre b^don. And he standende 39
ofer hig ]?am fefere bebead ; and he hig forlet : and heo
sona aras and him ]?enode. SoSlice ])a sunne asah, ealle 40
pe untrume waeron on mislicum adlum hig Ijleddon him
to ; and he syndrigum his hand on-settende, hfg gehaelde.
Da ferdon ]>a deofiu of maenegum, hrymende and cwej>- 4i
ende : Sot5es ])\i eart Godes Sunu. And he ne gepafode
})aet hig aeni ]?ing spr^con : forj^am ]>e hig wiston ]?aet he
Crist waes. Da gewordenum daege, se Haelend tit-gang- 4>
ende ferde on weste stowe: and]7a maenegu hine sohtun,
and hig comon to him, and behaefdon hine, Jjaet he him
fram ne gewite. Da saede he him: SoSlice me gedafenaS 43
oJ)rum ceastrum Godes rice bodian: for])am to pam ic
123 G 2
LUCAS V.
44 eom asend. And he webs bodigende on Galilea gesom-
nungiim.
DYS SCEAL ON DONE SYXTAN SUNNAN-DtEG
OFER PENTECOSTEN.
V. SoSlice waes geworden, ])a ^a msenegu him to com-
on, ]7aet hig Godes word gehyrdon, he stod wiS ]?one
2 mere Genesareth, and he geseah twa scfpu standende
wis ]?one mere : Sa fisceras eodon, and woxon heora net.
3 He j;a astigende on an scyp, ]J8et wtes Simones, baed hyne
]?8et he hit lyt-hwon fram lande tuge. And on ]?am scipe
4 sittende, he Iserde J?a msenigeo. Da he sprecan geswac,
he cwaeS to Simone : Teoh hit on dypan, and laetat5 eowre
5 net on pone fisc-wer. Da cwaeS Simon, him andswar-
iende : Eala Bebeodend, ealle niht swincende we naht
ne gefengon : soSlice on ]?inum worde ic mm net ut-
6 l^ete. And ]7a hig paet dydon, hig betugon mycele mae-
7 negeo fixa: and hyra net wass tobrocen. And hig
bicnodon hyra geferan, ])e on oj^rum scype wasron, paet
hig comon and him fylston. Da comon hig, and gefyl-
don butu pa scypu, swa past hig neh waeron besencte.
s Da Petrus ]?aet geseah, he feoll to paes Haelendes eneow-
uni;, and cwaeS : Drihten, gewft fram me ; forpam ic
9 eom synful mann. And he wundrode, and ealle pa t5e
mid him waeron, on pam were paera fixa pe hig gefengon:
10 gelice lacobum and lohannem, Zebedeis suna, pa waeron
Simones geferan. Da cwaeS se Haelend to Simone ; Ne
11 ondraed pu pe; heonon-for'5 pu byst men gefonde. And
hig tugon heora scypu to lande, and forleton hig, and
12 folgodon pam Haelende. Da he waes on anre ceastre, pa
waes paer an hreofla : and pa he geseah paene Haelend, pa
astrehte he hine, and baed, and pus cwaeS : Dryhten,gyf
13 pu wylt, pu miht me geclaensian. And he aethran hine,
his handa apenede, and cwaeS : Ic wylle : sig pu ge-
14 clasnsod. And sona se hreofla him fram ferde. And he
LUCAS V.
oebead him, pset he hyt nanum men ne saede : ac ga, and
aetyw ];e ]?am sacerde, and bring for ];mre clsensunga
swa Moyses bebead, him on gewitnesse. Witodlice faes pe is
maseo spraec be him ferde : and mjcele maenigeo comon,
pset hig gehyrdon, and wurdon gehaelede fram heora
untrumnessum. He pa. ferde on westen, and hine gebaed. le
DYS SCEAL ON FRIGE-DiEG, ON D^RE PENTECOSTENES
WUCAN.
Da waes anum daege geworden, Jjaet he sset and hig l^rde, it
and pa, wderon J^a Farisei sittende, and ]?aere ^ lareowas,
j?a coraon of aelcum castellum Galileae, and ludaeee, and
Hierusalem : and Dryhtnes maegen waes hig to gehael-
enne. And pa baeron men on anura bedde anne man is
se wags lama: And hig ne mihton hine in-bringan, 19
and alecgan beforan him, for ]?8ere maenio, pe mid pa.m
Haelende waes. Da astigon hig iippan Jjaene hrof, and
|?urh pa watelas hine mid ]?am bedde asendon, beforan
J>one Haelend. Da he geseah heora geleafan, he cwasS : 20
La man, pe synd pine synna forgifene. Da ongunnon 21
]?encan pa, boceras and Farisei, and cwaedon : Hwaet ys
pes pe her spryc^ woffiinga ? Hwa maeg synna forgyfan,
buton God ana? Da se Haelend gecneow heora ge- 22
J)ancas, he andswariende cwaeS to him : Hwaet pence ge
on eowrum heortum ? Hwae]?er ys eSre to cwe]?enne, 23
pe synd ]?ine synna forgifene ; hwae^er pe cwe^an, Aris
and ga ? Daet ge witon ]?8et mannes Sunu on eorSan 24
anweald haef(5 synna to forgifanne, and he ssede J>am
laman, pe ic secge, Arfs, nim |?m bed, and ga on ]?m hus.
And he sona beforan him aras, and nam ]7aet he on l^g, 25
and to his huse ferde, and God wuldrode. And hig ealle 26
wundredon, and God raaersodon, and waeron mid ege
gefyllede, and cwaedon, SoSes we to-daeg wundru gesaw-
on. Da aefter pam he ut-eode, and geseah publicanum, 27
he waes oprum naman Leui gehaten, aet ceap-sceamule
125
LUCAS VI.
28 sittende : and he cwseS to him : Fylig me. And he him
29 Jja fyligde, and ealle hys j^ing forlet. And Leuf dyde
him mycelne gebeorscype on hys huse : and fser waes
mycel maenigeo mitnfulra and o^erra, ]?e mid him sseton.
30 Da murcnedon ]?a Farisei and pa, boceras, and cwsedon
to hys leorning-cnyhtum : Hwi etc ge and drincat5 mid
3 1 manfullum and synfullum ? Da andswarode se Heelend,
and cwaeS to him : Ne bejjurfon laeces ]7a ^e hale synd ;
32 ac ]?a ^e unhsel^e habbaS. Ne com ic rihtwise clypian,
33 ac synfulle on deed-bote. Da cwaedon hig to him : Hwi
fsesta^ lohannes leorning-cnyhtas gelomlice, and hals-
unga doS, and eall-swa Farisea ; and Jjine etaS and drinc-
34 at5 ? Da cwae]? he : Cwyst ]>u magon ]?aes bryd-guman
beam faestan, swa lange swa se bryd-guma mid hiin ys ?
35 So^lice ]?a dagas cumaS, fonne se bryd-guma hym by^
3S afyrred, ])onne fsesta'S hig on ]?am dagum. Da saede he
him an bigspel : Ne asent nan man scyp of niwum reafe
on eald reaf ; elles ]?8et nfwe sift, and se niwa scyp ne
37 hylp^ ]?am ealdan. Ne nan man ne sent nfwe wfn on
ealde bytta ; elles Jjset nfwe wfn brycS pa, bytta, and psat
38 win by^ agoten, and ]7a bytta forweor^a^. Ac nfwe wfn is
tosendenne on nfwe bytta ; ]?onne beoS ]?a bytta geheald-
39 ene. And ne drincS nan man eald wfn, and wylle sona
]78st nfwe : he cwy]?, past ealde ys betere,
VI. So^lice waes geworden on pam aefteran reste-daege
serest, J^a he ferde ]?urh J;a aeceras, his leorning-cnyhtas
pa, e^r pluccedon, and mid heora handum gnidon, and
2 eeton. Da cw^don sume of ]>am sunder-halgan : Hwi
3 do ge Jjaet eow alyfed nys on reste-dagum ? Da and-
swarode him se Haelend : Ne raedde ge ]?aet hwaet Dauid
4 dyde, pa, hine hingrede, and pa ^e mid him waeron ; hu
he eode into Godes huse, and nam fa ofFrung-hlafas, and
hig aet, and ]>am sealde pe mid him wasron ; ]?a naeron
5 alyfede to etanne, buton sacerdum anum ? And he saede
126
LUCAS VI.
him,_paet Dryhten ys mannes Sunu eac svvylce reste-daeges.
SoSlice on oSrum reste-dsege waes geworden, ]98et he on s
gesamnunge eode and laerde : and ]?8er wees sum man, and
his swySre hand waes forscruncen. Da gymdon J)a boc- 7
eras and Farisei, hwae^er he on reste-dagge haalde ; ]?agt
hig hyne gewregdon. So^lice he wiste heora gej)ancas, s
and he s^de J)am men ])e (5a forscruncenan hand haefde :
Arfs, and stand her on middan. Da aras he and stod.
Da cwasS se Haelend to him : Ic acsige eow, Alyft5 on 9
reste-dagum wel don, oSSe yfele ? sawle hale gedon,
hwae^er pe forspillan? And him eallum gesceawedum 10
mid yrre, he saede ]?am men : Afene ]?ine hand. And he
afenede : and his hand woss ge-edniwod. Da wurdon hig u
mid unwisdome gefyllede ; and spraecon betweox him
hwast hig J>am Haelende dydon. SoSlice on ]?am dagum 12
he ferde on anne munt hine gebiddan, and waes ]?ar
wacigende on Godes gebede. And Ipa Sa daeg waes, he 13
elypode hys leorning-cnyhtas ; and geceas twelf of him,
and ]>a he nemde apostolas ; Simonem, j?one he nemde 14
Petrum, and his broker Andreas, lacobum and lohan-
nem, Philippum and Bartholomeum, Thomam and Ma- 15
theum, lacobum Aifei, and Simonem se ys genemned
Zelotes, ludam lacobi, andludam Scarioth, se wass laewa. 16
And mid him farendum, he stod on feldlicre stowe, and 17
mycel wered his leorning-cnyhta, and mycel mcenegeo
fram ealre ludea and fram Hierusalem, and ofer mu^an
and s^-gemaere Tfri and Sidonis, ]?a cumon paet hig hyne
gehyrdon, and w^ron of heora adlum gehaelede ; and is
|>a Se w^ron of unclaenura gastum gedrehte w^ron gehael-
ede. And eal seo maenigeo sohte hine to aethrinanne, 19
forJ>am J^e msegen of him eode: and he ealle gehaelde. Da 20
cwae'S se Haelend, beseonde to hys leorning-cnyhtum :
Eadige synd ge |)earfan on gaste : for];am ]?e Godes rfce
ys eower. Eadige synd ge pe hingriati nu: for]?am ge 21
127
LUCAS VI.
beot5 gefyllede. Eadige synd ge ]?e nu wepaS : ^orpSLtn
22 ge hlilihat5. Eadige beo ge, J>onne eow men hatiac5, and
ehtaS, and onbisca^, and awurpa^ eowerne naman swa
23 swa jfel, formannes Sana. Geblissia(5 and gefsegnia^ on
)»am dagum: nu eower med ys mycel on heofenum i soJ)lice
aefter |?ysum ]?ingum heora faederas dydon ]?am witegum*
24 Deab-hw8e])ere wa eow weligum ! for]?am J?e ge eowerne
25 frofer habba^. Wa eow ]>e gefyllede synd ! for]7am J^e ge
hingriaS. Wa eow|je nu hlihha(5 ! for])am J>e ge heofa]? and
26 wepa]?. Wa eow J^onne eow ealle men bletsiaS ! agfter
27 J?yssum jnngum heora fasderas dydon |)am witegum. Ac
ic eow secge, forfam J?e ge gehyraS, LufiaS eowre fynd^
•2s do^ J)am tala pe eow hatedon, bletsiat5 })a tSe eow wirg-
29 esc6, gebidda^ for J>a pe eow onhiscat5. And ])am ^e pe
slyhS on ipm gewenge wend oSer ongean ; and pam ^e
30 pm reaf nym^, ne forbeod hym na pme tunecan. Syle
eelcum pe 'Se bidde ; and se Se nimS ]?a J)ing ]?e J)fne synd,
31 ne mynga pu. hyra. And swa ge wyllaS J?8et eow men
32 don, do's beom gelice. And hwylc |?anc ys eow, gif ge
lufiaS pa pe eow lufiaS ? so^llce synfulle lufiatS ]>a Se big
33 lufiaS. And gif ge wel doS f)am Se eow wel doS, hwylc
34 fane ys eow ? witodlice pset doS synfulle. And gif ge
laenaS jjam })e ge eft set-onfoS, hwylc pauQ ys eow ? soS-
35 lice synfulle synfullum IsenaS, ]?8et big gelfce onfon. Deah-
hwaejjre lufiaS eowre fynd,and hym wel doS, and laene syl-
laS, nan ])ing J?anun eft gehyhtende ; and eower med byS
mycel on heofone, and ge beoSj^aesHehstan beam : for]?am
36 pe he ys god ofer un]?ancfulle and ofer yfele. Eornostlice
37 beocS mild-heorte, swa eower Faider ys mild-heort. Nelle
ge deman, and ge ne beoS demede : nelle ge genySerian,
and ge ne beoS genySerode : forgyfaS, and eow byS for-
38 gyfen : syllaS, and eowbyS geseald ; god gem^^t, and full,
and geheapod, and oferflowende, hig syllaS on eowerne
bearm. Dam sylfan gemete ]?e ge metaS eow biS gemeten.
128
LUCAS VII.
Da s^de he hym sum bigspel: Segst pu maeg seblinda ]?one 39
blindan l^dan ? hu ne fealla'S hig begen on ]>3sne pytt? Nis 4o
se ieorning-cnyht ofer }>one lareow : aelc bi6 fulfremed, gif
he ys swylee his lareow. Hwi gesyhst J>u ]>a. egle on ]?ines 4i
broker eagan, and ne gesyhst })one beam on })inum
eagan ? And hu miht ]?u secgan Jjfnum brewer, Broker, 42
l^t ]?aet ic ateo ]?a egle of Jjmum eagan, and ]>u sylf ne
gesyhst ])one beam on ])mum agenum eagan? Eala licet-
ere, teoh arrest pone beam of J^inum eagan, and |)onne
pu. gesyhst ]?aet J)u ateo |)a egle of ]?mes broker eagan.
Nys god treow ]?e yfelne wsestm deS ; ne nys yfel treow 43
godne wsestm donde. JElc treow ysbe his wsestme oncnaw- 44
en. Ne hig of ])ornum ffc-aeppla ne gaderiaS, ne wm-
berian on gorste ne nima^. God man of godum gold-horde 45
his heortan god fort5-bringS ; and yfel man of yfelum
gold-horde yfel for^-bringS ; so^lice se mu^ spyct5 swa
seo heorte j^encS. Hwi clypige ge me, Dryhten, Dryhten, 4t)
and ne do6 pdst ic eow secge ? iElc J^aera ]?e to me cym]?, 47
and mfne sprseea gehyrj>, and J>a de^, ic him setywe hwam
he gelfc ys : he ys gelfc timbriendum men hys hus, se 4s
dealf deope, and hys grund-weall ofer ])one stan asette :
soSlice gewordenum flode, hyt fleow into J>am huse, and
hyt ne myhte ]>?et has astirian : hyt wses ofer ipone stan
getrymed. Se pe gehyr'S, and ne deS, he ys gelfc fam 49
timbriendan men his hus ofer |)a eor]?an butan grund-
wealle ; and j^aet flod in-fleow, and hraedlice hyt afeoll ;
and wearS mycel hryre ]78es huses.
VII. SoSlice ]?a he ealle his word gefylde on J?8es folc- 1
es hlyste, he eode into Cafarnaum. Da wses sumes 2
hundred-mannes peowa untrum, se waes sweltendlic, se
waes him dyre. And J?a he gehyrde be ]7am Haelende, 3
he sende to him ludea ealdras, and baed J^aet he come,
and his J^eow gehselde. Da hig to J'am Haelende comon, 4
hig baedon hyne geornlice, and pus cw^don : He ys
129 G 5
LUCAS VII.
5 wyrSe ]?3et ]?u him tilige : witodlice he lufa^ ure ])e6de,
6 and he us tire samnunge getimbrode. Da ferde se Hsel-
end mid him ; and J)a he wees unfeor fam huse, se hund-
red man sende hys frynd to him, and cw8et5 : Dryhten,
nelle pu beon gedreht : ne eom ic wyr'Se ]>9et ]?u ga un-
7 der mfne j^ecene : forJ>am ic ne tealde me sylfne paet ic
to Se come ; ac cwseS ]3m word, and min cnyht byt5 ge-
8 haeled. Ic eom an man under anwealde gesett, cempan
under me hsebbende ; and ic secge pyssum, Ga, and he
g^$ ; and ic secge ]7yssum, Cum, ]?onne cymS he; and
9 ic secge minum ipeowe, Do ]?ys, and he deS. Da wun-
drode se Haelend, fam gehyredum, and cvvaeS, to J^aere
msenigeo bewend : SoSlice ic secge eow, Ne funde ic on
10 Israhel swa mycelne geleafan. And ]>a. 'Sa ham comon
Se asende wa^ron, hig gemetton halne pone pe aer antrum
wees.
DYS SCEAL ON DONE SEOFENTEODAN SUNNAN-D^EG
OFER PENTECOSTEN.
1 1 Da waes sySSan geworden he ferde on fa ceastre ]>e ys
genemned Nafm ; and mid hym ferdon hys leorning-
12 cnyhtas, and mycel meenigeo. Da he genealaehte paere
ceastre gate, pa. waes J)ar an dead man geboren, an re
wudewan sunu, ]?e neenne oSerne naefde : and seo wudewe
wees ]?3er, and mycel maenigeo faere burh-ware mid hyre.
13 Da se Haelend hig geseah, pa. waes he mid mild-heort-
nysse ofer hig gefylled, and cwaeS to hyre : Ne wep J7u
14 na. Da genealaehte he and ))a cyste aethran : pa aetstodon
pa Se hyne baeron. Da cwaeS se Haelend : Eala geonga,
15 pe ic secge, Arfs. Da aras se Se dead waes, and ongan
16 sprecan. Da agef he hine his meder. Da ofer-eode ege
hig ealle : and hig God maersodon, and cwaedon, Daet
maere witega on us aras ; and Daet God hys folc geneos-
17 ode. Da ferde peos spaec be him on ealle ludea, and
18 ymbe eall ]?aet rfce. Da cySdon lohannes leorning-cnyhtas
LUCAS VII.
liim be eallum jjysum ]?ingum. Da clypode lohannes 19
twegen of his leorning-cnyhtum, and sende to ]?am Hael-
ende, and ]?us cwas^ : Eart ]?u ^e to cumenne eart ?
hwffiSer ]?e we oSres sculon onbidan ? Da hig to him 20
coraon, Jms hig cwaedon : lohannes se Fulluhtere us sende
to tie, and J?us cvvait5 : Eart ];u ^e to cumenne eart, ]>e
we sculon o^res onbidan ? So(51ice on J?oere tfde he -21
gehaelde manega of adlum ge of witum, and of yfelum
gastum ; and manegum blfndum he gesyht5e forgeaf. Da -zti
cwjei5 se Haelend : FaratS, and cySaS lohanne ]?a ping ]>e
ge gesawon and gehyrdon ; 6aet blinde geseot5, and healte
gaS, hreoflan synd gehaslede, deafe gehyra^, deade aris-
at5, ]?earfan bodia(5. And eadig ys, swa hwylc swa ne byS 23
on me geuntreowsod. And ]>a Sa lohannes serend-racan 24
ferdon, J7a cwaeS se Hselend to J^ani foice be lohanne :
Hwi ferde ge on westene geseon ? Deet hreod ]?e by5 mid
wmde astyred ? Ac hwi ferde ge to geseonne ? Done 25
man mid hnescum reafum gescrydne ? Da Se synt on
deorwyrSum reafe, and on estum, [synd on cyninga hus-
um]. Ac hwi ferde ge? Done witigan geseon? Wit- 2a
odlice ic eow secge, he ys mara J?onne witega. Des ys 27
be J?am Se awriten ys, Nu, ic asende minne engel beforan
pine ansyne, se gegearwaS J?inne weg beforan ])e. SoS- 28
lice ic eow secge, Nys betweox wffa bearnum nan maerra
witega ponne lohannes se Fulluhtere : se ]?e ys laessa on
Godes rfce se ys his mara. And eall folc fys gehyrende, 29
sunder-halgan God heredon, and gefuUode on lohannes
fulluhte. SoSlice pa sunder-halgan and pa ^-gleawan 30
forhogedon pags Hselendes gepeaht on him sylfum, na
fram pam Hselende gefullode. Hwam telle ic gelfce 31
pysse cneorisse men ? and hwam synd hig gelice ? Kig 32
synd gelice cildum on straete sittendum, and sprecendum
betweox hyra, and cwependum, We sungon eow be hearp-
an, and ge ne saltedon ; we heofdon, and ge ne weopon.
131
LUCAS VII.
33 SoSlice lohannes com, se Fulluhtere, hl^f ne etende, ne
34 wfn drincende ; and ge cweSaS, Deofol-seocnysse he
beef's. Mannes Sunu com etende and drincende, and ge
cwe^aS, pes man ys swelgend, and wfn drincende^
35 manfulra and synfulra freond ! And wisdom ys geriht-
wisod on eallum hys bearnum.
DYS GODSPEL SCEAL TO DAM YMB-RENE INNAN
HiERFESTE, ON FRIGE-D^G.
3<) Da bsed hine sum of ]?amsunder-halgura ]?8et he mid him
gete. Da code he into ]?8es Fariseiscan huse, and gesset.
37 And pa paet wff, ]?e wses on pagre ceastre synful, ]?a heo
oncneowfaet he saet on ])3es Fariseus huse, heo brohte hyre
38 seaif-box, and stod wiS-eeftan hys fet, and ongan mid
hyre tearum hys fet J>wean, and drigde mid hyre heafdes
39 feaxe, and cyste hys fet, and mid sealfe smyrede. Da se
sunder-halga, fe hyne in-gelaSode, J)aet geseah, he cweeS
on his ge]?ance, Gyf ]?es man witega waere, witodlice he
wiste hwaet and hwylc |>ys wff w^re ])e his sethrinS, ]?£et
40 heo synful ys. Da cwaeS se Hselend, him andswariende :
Simon, ic hsebbe ]>e to secgenne sum ping. Da cwaeS he :
41 Lareow, sege ponne. Twegen gafol-gyldan w^ron sum-
urn laenende : an sceolde fff hund penega, and oSer
42 fiftig. Da hig naefdon hwanon hig hit aguldon, he hit
43 him bam forgeaf. HwaeSer lufode hyne swy^or ? Da
andswarode Simon : Ic wene se ]>e he mare forgeaf.
44 Da cwse'S he : Rihte pu demdest. Da bewende he hyne
to ]?am wffe, and saede Simone : Gesyhst pu ]?ys wff? Ic
code into pinum huse, ne sealdest f»u me w^ter to minum
fotum : ^eos mid hyre tearum mine fet pwoh, and mid
45 hyre loccum drigde. Coss ]?u me ne sealdest : peos, sy^-
San ic in-eode, ne geswac paet heo mine fet ne cyste.
46 Min heafod pu mid ele ne smyredest : J?eos smyrede mid
47 sealfe mine fet. For]?am ic secge pe, Hyre synd manega
synna forgyfene ; forpam heo me swy6e lufode : laesse
LUCAS VIII.
luiaS ]>am «e Isesse forgyfen ys. Da cwaeS he to hyre : 48
De synd J^ine synna forgyfene. Da begunnon ])a «e ]r^r 49
sseton betweox heora cweSan : Hwset ys })es ]?e manna
synna forgyf«? Da cw£e« he to l?am wife : pm geleafa oo
J?e dyde hale : ga nu on sybbe.
VIII. Syt56an wees geworden ]?3et he ferde ]?urh t5aceastre i
and ]?£et castel, Codes nee prediciende and bodiende, and
big twelfe mid; and sume vvif, J?e waeron gehaelede of a- 2
wyrgdura gastum and untrumnessum ; seo Magdalenisce
Maria, of J)£ere seofen deofiu ut-eodon ; and lohanna, 3
Chuzan wif, Herodes gerefan; and Susanna, and raanega
oSre ]>e him of hyra spedum ]?enedon. SoSlice pa mycel 4
mgenigeo com, and of pam ceastrum to him efstun,he ssede
him an bigspel: Sum man his seed seow : pa he paet seow, 5
sum feoll wis pone weg, and wearS fortreden, and heofen-
es fugelas hyt fraeton. And sum feoll ofer pone stan, 6
and hyt forscranc, forpam pe hyt w^tan nsefde. And 7
sum feoll onpapornas, and pa pornas hyt forSrysmodon.
And sum feoll on gode eortSan, and worhte hundfealdne s
waestm. Da clypode he, and cwaeS : Gehyre se «e earan
hcebbe. Da acsodon hine his leorning-cnyhtas, Hwoet 9
peet bigspel wsere? Da cwseS he: Eow ys geseald pset 10
ge witon Godes noes gei^me, and ot5rum on bigspellum ;
peet hig geseonde ne geseon, and gehyrende ne ongiton.
SoSlice pys ys paet bigspel: paet ssed ys Godes word. 11
Da pe synd wi6 pone weg, paet synd pa «e gehyrat> ; sy«- 12
«an se"deofol cym«, and aetbryt pset word of heora
heortan ; pset hig purh pone geleafan hale ne geweorSon.
Da pe synd ofer pone stan, pa paet word mid gefean onfoS ; 13
andpa nabbaS wyrt-ruman ; forpam Se hig hwilumgelyfat5,
and awaciaS on psere costnunge timan. Daet ssed pe feoll i4
on pa pornas, pset synd pa Se gehyraS, and of carum, and
of welum, and oflustum pyses lifes synd forprysmode,
and naenne wcestm ne bringaS. Daet feoll on pa godan 15
LUCAS VIII.
eort5an, j?get synd ]?at5e, on gddre and on selestre heortan
gehyrende, ]?8et word healdaS, and wsestm on ge]>ylde
16 bringaS. Ne oferwriS nan man mid faete his oneelede
leoht-faet, oSSe under bed aset; ac ofer candel-stasfaset,
ir pset ]7a in-gangendan leoht geseon. So^iice nys nan
"ping digle, feet ne sy geswutelod ; ne behydd, J>ast ne sy
18 ctiS and open. Warniat5 hu ge gehyran : fam byt5 ge-
seald ^e beef's ; and swa hwylc swa nsef^, faet he wene
19 ]?8et he haebbe hym byS afyrred. Hys moder and hys
gebro^ru hym to coraon, and hig ne myhton hine for
29 ]>8ere m^nigeo geneosian. Da wses him geeyt5ed : pin
moder and ipme gebroc5ru standat5 her tite, wyllaS ])e
21 geseon. Da cw8et5 he to hym : Mm moder and mfne
22 gebro^ru synd ]?a tSe gehyratS and d6t5 Godes word. Sot5-
lice anum dsege waes geworden, J)a he on scyp eode, and
his leorning-cnyhtas, |?a cwset? he to him : Uton seglian
23 ofer pysne mere. And hig segledon fa. Da hig reow-
on ])a slep he. Da com windig yst, and hig forhtedon.
24 Da genealaehton hig hym to, and cwasdon : Hlaford, we
forweorSaS. Da aras he, and ]?reade fone wind, and
]?ass waeteres hreohnesse. Da geswac se wind, and wearS
25 mycel smyltnes. Da cwae^ se Haelend : Hwar ys eower
geleafa? Da adredon hig and wundredon, and be-
tweox heom cwaedon : Wenst ]?u hwast ys pes, ]?3et he
2S bebyt ge windum ge s^, and hig him hyrsumiatS. Da
reowon hig to Gerasenorum rfce, ]?aet ys foran ongen
27 Galileam. Da he to lande com, hym agen arn sum man,
se haefde deofel-seocnysse lange tnle, and nass mid nan-
um reafe gescryd, and ne mihte on huse gewunian, ac
28 on byrgenum. Da he geseah J7one Haelend, he astrehte
hyne to-foran hym, and cwaeS, myceire stefne hrymende :
Hweet ys me and ])e, la Haelend, j^aes Hehstan Godes
29 Sunu ? Ic halsige ]>e ]?aet ])u ne freage me. Da bead he
)?ara unclaenan gaste, J?aet he of ]>am men ferde. SotJlice
134
LUCAS viir.
lange tfde be bine gegrap : and he waes mid racenteag-
um gebunden, and mid fot-copsum gehealden ; and to-
borstenum bendum, he wees fram deofle on westen ge-
lasd. Da acsode se Heelend hine : Hvvaet ys Jjfn nama ? 30
Da cwce^ he : Legio (]?8et ys, on ure gepeode, Eored) :
forJ?am ]>e manega deoflu on hine eodou. Da b^donhig 31
hine ])aet he him ne bude past hig on grund ne bescuton.
And pser wses mycel heord swyna on ]?am munte Isesi- 32
endra : ]?a bsedon hig j?8st he lyfde him on ];a gan. Da
lyfde he him. Da eodon hig of para men on ]?a swyn : 33
pa ferde seo heord mycelum rsese on pone mere, and
wearS par adruncen. Da pa hyrdas paet gesawon, pa 34
fiugon hig, and cyddon on pa ceastre and on tunum. Da 35
eodon hig itt, paet hig gesawon past par geworden wass ;
pa comoii hig to pam Hselende ; pa fundon hig pone man,
pe deofel of-eode, gescrydne and halum mode, set his fot-
um : and hig adredon him. Da cyddon him pa t5e ge- 36
sawon hu he waes hal geworden of pam eorede. Da baed 37
hine eall raaenigeo paes rfces Gerasenorum, paet he fram
him gewite; forpam hig mycelum ege gehsefte waeron.
Da wende he on scype agen. Da baed hine se man pe 33
se deofol of-eode paet he mid him wunede : pa forlet se
Haslend hine, and cwaeS to him : Wend to pinum huse, 39
and cyS hu mycel pe God gedon haef'S. Da ferde he
into eall pa ceastre, and cyt5de hu mycel se Haelend him
gedon haefde.
DYS SGEAL ON FRIGE-DiEG, ON DtERE PENTECOSTENES
WUCAN, TO DAM YMB-RENE.
SoSlice waes geworden, pa se Haslend agen-com, seo 4o
maenigeo hine onfeng : ealle hig gebidon his. And pa 41
com an man paes nama wass lairus, se waes peere gesam-
nunge ealdor : pa feoll he to paes Haelendes fotum, and
baed hine paet he ferde to his huse : forpam he haefde 42
ane dohtor nean twelf wintre, and seo forS-ferde. Da
LUCAS IX.
gebyrede hyt, J>a he ferde, of fam msenigum he waes of*^
43 J?rungen. Da waes sum wiT on blod-ryne twelf ger, seo
fordselde on laecas eal paet heo ahte, and ne mihte ]?eah
44 of asnegum beon gehasled. Da genealaehte heo witS-
«ftan, and sethran his reafes fnsed : ]?a cetstod sona Jjses
45 blodes ryne. Da cwse'5 se Hselend : Hwset ys se fe me
asthran ? Da hig ealle aetsoeon, ];a cwae^ Petrus and J»a
^e mid him waeron ; Eala Hlaford, ]?as raaenegeo pe
pringa'5 and geswenca'S, and ]?u segst, Hwa aethran me ?
46 Da cwae'S he : Sum me aethran : ic wiste Jiaet maegen of
47 me eode. Da ])2et wif geseah pset hit him naes dyrne,
heo com forht, and astrehte hig to his fotum, and geswu-
telode beforan eallum foice for hwylcum Jjinge heo hine
48 aethran, and hu heo wearS sona hal. Da cwaeS he to
hyre : Dohter, ]7in geleafa fe hale gedyde : ga nu on
49 sibbe. Him Jja gyt specendum, |?a com sum man to
)>aere gesamnunge ealdre, and cwae^ to him : [pyn doh-
50 tor ys dead ;] ne drece ]?u hyne. Da se Haelend J^aet
word gehyrde, he andswarode ])8es maedenes faeder : Ne
51 ondraed f>u ^e : gelyf witodlice, and heo biS hal. And
J7a Sa he to ]?am huse com, ne let he naenne mid him in-
gan, buton Petrum, and lohannem, and lacobum, and
52 ]>aes maedenes faeder and hyre moder. Da weopon hig
ealle, and heofedon hig: pa cwae(5 he: Ne wepe ge;
53 so'Slice nys J)ys maeden dead, ac heo slaepS. Da taeldon
54 hig hyne, and wiston ]7aet heo dead waes. Da nam he
55 hyre hand, and cwae^ : M^den, ]>e ic secge, ArL*. Da
gehwearf hyre gast ongean, and heo sona aras : and he
56 het hyre syllan etan. Da wundredon hyre magas : pa.
bead he pam J^set hig hyt nanum men ne saedon faet peer
gedon waes.
DYS SCEAL ON DUNRES-D^G, ON D^RE PENTECOSTENES
WUCAN.
IX. Da clypode he togaedre his twelf apostolas, and
LUCAS IX,
sealde him mihte and an weald ofer ealle deofel-seoc-
nyssa, and ]?3et hig adla gehseldon. And he sende liig 2
bodigende Godes nee, and untmme gehaelan. Da cwse^ 3
he to him : Ne nime ge nan ping on wege, ne gyrde, ne
codd, ne hlaf, ne feoh ; ne ge nabbon twa tunecan. And 4
on swa hwylc hus swa ge in-gaS, wuniaS pser oS ge ut-
gan. And swa hwylce swa eow ne onfo^, ponne ge of 5
paere ceastre ga(5, asceacat5 eower fota dust ofer hig on
witnesse. Da ferdon hig purh pa burhga bodigende, and t>
aeghwar hselende. Da gehyrde Herodes, se feorSan 7 _
daeles rfca, ealle pa ping pe be him wseron gewordene,
pa tweonode him ; forpam 6e sume s^don pset lohannes
of deat5e aras ; sume s^don past Helias aetywde ; sume, 3
paet an eald witega aras. Da cwseS Herodes : lohannem 9
ic beheafdode : hwset ys pes be pam ic pylc gehyre ? Da
smeade he past he hine gesawe. Da cyddon him pa 10
apostolas swa hwaet swa hig dydon. Da nam he hig,
and ferde on-sundron on weste-stowe, seo ys Bethsaida,
Da pa maenigeo paet wiston, pa filidon hig him : pa on- 11
feng he hig, and spaec to him be Godes rfce ; and pa he
gehaelde pe lacnunga beporfton.
DYS SCEAL ON WODNES-DiEG, ON DiERE PENTECOS-
TENES WUCAN, TO DAM YMB-RENE.
Da gewat se daeg forS, and hig twelfe hym genealaehton, 12
and sagdon him : Laet pas maenigeo, past hig faron on pas
castelu and on pas tunas pe her abutan synd, and him
mete findon : forpam Se we synd her on westre stowe.
Da cwaeS he to hym : Sylle ge hym etan. Da cwaedon 13
hig : We nabbaS buton fif hlafas and twegen fixas ;
buton we gan and us mete bicgon, and eallum pisum
werede. Dar waeron neah fff pusenda wera. Da cwaetJ 14
he to his leorning-cnyhtum : D06 paet hig sitton purh
gebeorseypas fiftegum. And hig swa dydon, and hig 15
ealle saeton. Da nam he pa fif hlafas and pa twegen le
J 37
LUCAS IX.
fixas, and on ])one heofon beseah, and bletsode hig, and
braec, and daelde his leorning-cnj'htum, ]?8et hig asetton
17 hig beforan |?am msenegum. Da seton hig ealle, and
wiirdon gefyllede : and man nam pa gebrotu J^e ]?ar be-
is lifon twelf cypan fulle. Da waes geworden, ]3a se Hsel-
end waes ana hine gebiddende, hys leorning-cnyhtas
w^ron mid him : |;a acsode he hig : Hwaet secg^ ]?is folc
19 ]?0et ic sy ? Da andswaredon hig, and cwaedon : lohan-
nem Baptistam ; sume Heliam ; sume ]?aet sum witega of
20 ]?am ealdum aras. Da ssede he him : Hwaet secge ge
Jpset io sy ? Da andswarode Petrus : pu eart Crist,
21 Godes Sunu. Da ])reade he hig, and bead J^set hig hyt
22 nanummen nessedon; for]7am Se hyt gebyreS ]?8et man-
nes Sunu fela])inga]?olie, and beo aworpen fram ealdrum
and ealdermannum, and fram bocerum, and beo ofslagen,
23 and ]7riddan daage arfse. Da cwaeS he to eallum : Gyf
hwa wyle aefter me cuman, aetsace hine sylfne, andnime
24 hys cwylminge, and me folgie. Se ]3e wyle hys sawle
hale gedon, se hig forspilS : witodlice se ]?e his sawle for
25 me forspilS, he hig gehaelS. Hwaet fremaS eenegum
men, ]?eah he ealne middan-geard on aeht begite, and
26 hine sylfne forspille, and hys forwyrd wyrce ? Se pe
me and mine spraeca forsyhS, ]?one mannes Sunu forsyhS,
Jjonne he cymS on his maegen-prymme, and his Feeder,
27 and halegra engla. Ic secge eow soSlice, her synd sume
standende, Ipa. deade ne weorSaS, aer hig Godes rfce ge-
2s seon. Da wass geworden, aefter ]?am wordum, nean eahta
dagas, ])ddt he nam Petrum, and lohannem, and lacob-
29 um, and eode on oenne munt, ]?aet he hine gebaede. Da
he hine gebaed, ]?a waes his ansyn oSres hfwes, and his
30 reaf hwit scinende. Da sp^con twegen weras wiS hine,
31 Moyses and Helias, gesewene on m£egen-]rrymme, and
s8edon his gewitendnesse, ]>e he to gefyllene waes on Hie-
32 rusalem. Petrus and J»a Se mid hym w^ron wurdon
LUCAS IX.
mid slaepe geiiefegode : and })a hig onwsecnodon, hig
gesawon his maegen-];rym, and tvvegen weras ])e mid him
stodon. And hig him fram eodon. Petrus cwseS to 33
him : Eala Bebeodend, god ys ]?8et we her beon : and
uton wyrcan J^reo eardung-stowa ; ane ]?e, and ane Moyse,
and ane Helie : and he nyste hvvaet he cwse^. Da he 34
]?is spaec, ]?a weartS genip, and ofersceadede hig : and hig
ondredon him gangende on ]>set genip. Da com stefen 35
of Jjam genipe, and cwseS : pes ys mm leofa Sunu : ge-
hyraS hyne. Da seo stefen waes gehyred, ]>a. waes se 36
Haeleud gemet ana. And hig suwedon, and ne seedon
nanum men on ]7am dagum nan j^ing ]78es ^e hig gesawon.
O^rum desge, him of ]?am munte farendum, hym ongean 37
arn mycel maenigeo. Da clypede an wer of ]>£ere mse- 33
nigeo, and cwseS : Lareow, ic halsie ])e, geseoh minne
sunu : for}^am he ys ram anlica sunu. And nu, se un- 39
claena gast hine £ethrinS, and he feerlice hrym^, and for-
nimS hyne, and faem'S ; and hyne tyrS and sift. And ic 40
baed ];ine leorning-cnyhtas ]>3dt hig hyne ut-adrifon, and
hig ne mihton. Da cwseS se Haelend him to andsware : 41
Eala ungeleaffuUe and pweore cneoresse, swa lange swa
ic beo mid eow, and eow J)olie. Lsed hider ]nnne sunu.
And ]7a he hyne laedde him to, se deofol hyne fornam 42
and fordyde. Da nydde se Hselend ]?one unclaenan gast
ut, and gehselde J)one cnapan, and agef hyne his fseder.
Da wundredon hig ealle be Godes mssrj^e. And eallum 43
wundriendum be J^am jjingum ]>e gewurdon, he cweeS to
his leorning-cnyhtum : AsettaS pas spaeca on eowrum 44
heortum: hyt ys toweard J^ast mannes Sunu sig geseald
on manna handa. Da ])ohton hig ]7ys word, and hyt 45
waes bewrygen beforan him, faet hig hyt ne ongeton :
and hi ne dorston hine be Jiam worde acsian. SoSlice ag
])3et ge];anc eode on hig, hwylc heora yldest w£ere. Da 47
se Haelend geseh heora heortaii gej^ancas, he gesette
139
LUCAS X.
43 ]?one cnapan wiS hine, and cwae^ to him : Se ]?e J?ysne
cnapan on mfnum naman onfeh^, se me onfehS : and se
pe me onfehS, he onfeht5 pone ye me sende : witodlice
49 se pe ys Isest betweox eow ealle, se ys mara. Da and^
swarode Johannes : Bebeodend, we gesawon sumne on
]?inura naman deofol-seocnyssa ut-drifende ; and we hine
50 forbudon, for]?am he mid us ne fylg^. Da cwaeS he:
Ne forbeode ge : se pe nis ongen eow, se ys for eow^.
51 SoSlice waes geworden, J?a his andfenga-dagas waeron
gefyllede, he getrymede his ansyne fset he ferde to Hie-
52 rusalem ; Jja sende he bodan beforan his ansyne : J>a
eodon hig on fa ceastre Samaritan orum, ]78et hig him
53 gegearwodon. And hig ne onfengon hine, for]?am ])e
54 he wolde faran to Hierusalem. Da his leorning-cnyhtas
pdst gesawon, lacobus and Johannes, pa, cwaedon hig :
55 Dryhten, wyltu we secga(5 ]?8et fyr cume of heofene, and
56 fornime hig ? And hine bewende, he hig J^reade. And
57 hig ferdon on oSer castel. Da hig ferdon on wege, sum
him to cwae^ : Ic fylige pe, swa hwyder swa ]?u fasrst.
58 Da cw8e(5 se Hselend : Foxas habbaS holu, and heofenes
fuglas nest ; sot51ice mannes Sunu naefS hwar he his heaf-
59 od ahylde. Da cwasS he to o'Srum ; Filig me. Da
cwaetS he : Dryhten, alyf me seryst bebyrian minne fse-
60 der. Da cwae^ se Haelend : Last fa deadan byrgean
61 heora deadan : ga ]?u and boda Godes rfce. Da cwae^
oSer : Ic fylige ]?e, Dryhten ; ac laet me aerest hyt cySan
62 J)am Se aet ham synd. Da cwaeS se Haelend hym to :
Nan man pe his hand aset on his sulh, and on-bsec be-
syhS, nis andfenge Godes rfce.
DYS GODSPEL SCEAL TO ANES APOSTOLES M^SSAN.
X. ^fter ]?am se Haelend gemearcode o'Sre twa and
hund-seofentig, and sende hig twam beforan his ansyne,
2 on aelce ceastre and stowe, pe he to cumenne waes ; and
cwaeS to him : Her ys mycel rfp, and feawa wyrhtena :
LUCAS X.
biddaS |)8es ripes Hlaford, ]?3et he sende wyrhtan to his
ripe. Fara^ nu : nu, ic eow sende swa swa lamb be- 3
tweox wulfas. Ne bere ge sacc, ne codd, ne gescy : ne 4
nsenne man be wege ne gretaS. On swa hwylc hus swa 5
ge in-ga^, cweSa^ aerest, Syb sig ]?ysse hywrsedene. And e
gyf par beo(5 sybbe beam, reste ];ar eower syb : gif hit
elles sy, heo sy to eow gecyrred. WuniaS on fam ylcan 7
huse, and etaS and drincac^ J?a ping Se hig habbaS : soS-
lice se wyrhta ys his mede wyr'Se. Ne fare ge fram
hiise to huse. Ac on swa hwylce ceastre swa ge in-gaS, s
and hig eow onfoS, etaS ]?aet eow to-foran aset ys : and 9
geheela'S ]7a untruman ]?e on jjam huse synd, and secgacS
him, Godes rfce to eow genealsec^. On swa hwylce 10
ceastre swa ge in-gaS, and hig ne onfoS eow, gaS on
heora strseta, andcwe^aS, paetdust J>8et of eowre ceastre 11
on urum fotum clifode, we drigeaS on eow : witaS J?eah
]78et Godes rfce genealaecS. Ic eow secge, faet Sodom- 12
warum on pam daege biS forgyfenlicre, ];onne paere ceas-
tre. Wa ]?e, Corozaim ! wape, Bethsaida ! forfam gif on 13
Tyro and on Sidone gewordene waeron ]7a masgenu ^e
on eow gedone synd, gefyrn hig on haeran and on axan
hreowsunge dydon. Deah-hwaeSere, Tyro and Sidone 14
on |>am daege biS forgyfenlicre, ]?onne eow. And ])u, 15
Cafarnaum, oS heofen up-ahafen, ]?u bist oS helle besenc-
ed. Me gehyrS, se ]?e eow gehyr'S ; and me oferhoga'S, lo
se pe eow oferhoga'S ; se pe me oferhoga^, he oferhogaS
pone ^e me sende. Da gecyrdon ]?a twa and hund-seo- 17
fentig mid gefean, and cwaedon : Dryhten, deofel-seoc-
nyssa us synd on pinum naman under]7eodde. Da saede la
he hym : Ic geseah Satanan swa swa lig-raesc of heofone
feallende. And nu, ic sealde eow an weald to tredenne 19
ofer naeddran and snacan, and ofer aelc feondes maegen :
and nan J;ing eow ne deraS. Deah-hwaeSere, ne bliss- 20
ige ge on ]>am pe eow synd gastas underjjeodde : ge-
LUCAS X.
blissia^ ]?8et eower uaman synd on heofenum awritene.
21 On]?8ere tide he on Halgum Gaste geblissode, and cwae^ :
Ic andette ]>e, Feeder, Dryhten heofenes and eor|>an, for-
]?am pe ]?u pas ping wisuni and gleawum behyddest, and
lytlingum awruge ; for]?am hyt beforan ]?e swa gelicode.
22 Ealle ]?ing me synd fram minum Feeder gesealde : and
nan man nat hwylc ys se Sunu, buton se Faeder ; ne
hwylc ys se Faeder, buton se Sunu, and se ]>e se Sunu
hyt onwreon wyle.
DYS SCEAL ON D^RE FEOWERTEODAN WUCAN OFER
PENTECOSTEN.
23 Da cw3e6 he, to his leorning-cnyhtum bewend : Eadige
24 synd ]?a eagan Se geseotS jja J^ing Se ge geseoS. SoSlice
ic eow secge, J^aet manega witegan and cyningas woldon
geseon ]?3et ge geseoS, and hig hyt ne gesawon ; and
woldon gehyran jjaet ge gehyraS, and hig hyt ne gehyr-
25 don. Da aras sum ^-gleaw man, and fandode his, and
26 cwaeS : Lareow, hwset do ic Jjset ic ece Iff hcebbe ? Da
cwaeS he to him : Hwaet ys gewriten on ]?8ere ge ? hu
27 rsetst J>u ? Da andswarode he : Lufa Dryhten J>inne
God of ealre |)inre heortan, and of ealre ];inre sawle, and
of eallum finum mihtum, and of eallum Jjinum maegene ;
28 and ymne nehstan swa J)e sylfne. Da cwaeS he : Ryhte
29 J»u andswarodest : do ]?aet, fonne lyfast ]>u. Da cwaeS
he to J^am Haelende, and wolde hine sylfne gerihtwisian :
30 And hwylc ys min nehsta ? Da cwaeS se Haelend, hine
tip-beseonde : Sum man ferde fram Hierusalem to Hie-
richo, and becom on fa sceapan, ]m hine bereafodon, and
31 tintregodon hine, and forleton hine sam-cucene. Da
gebyrede hyt J»8et sum sacerd ferde on }»am ylcan wege ;
32 and ]?a he ]?8et geseah, he hine forbeah. And eall-swa
se diacon, fa he waes wiS fa stdwe, and faet geseah, he
33 hyne eac forbeah. Da ferde sum Samaritanisc man wiS
hine : fa he hine geseah, fa wearS he mid mild-heort-
LUCAS XL
nysse ofer hine astyred. Da genealaehte he, and wraS 34
his wunda, and on-ageat ele and wfn, and hine on his
nyten asette, and gelaedde on his l^ce-hus, and hine ge-
lacnode ; and brohte o(5rum daege twegen penegas, and 35
sealde J>am laece, and J^us cwae6, Begym hys ; and swa
hwaet swa ])u mare to-gedest, J>onne ic cume, ic hit for-
gylde ]?e. Hvvylc ]?aera )>reora ]?incS ]>e J^aet sig Jjses 36
maeg, ]>e on ]?a sceaSan befeoll ? Da cwae^ he : Se ]>e sr
hym mild-heortnysse on dyde. Da cwaeS se Haelend :
Ga, and do eall-swa
DYS SCEAL TO ASSUMPTIONE S. MARINE, AND SyETERN-
DAGUM BE MARIA.
SoSlice hyt waes geworden, ]?a hig ferdon, se Haelend as
eode on sum castel, and sum wif on naman Martha on-
feng hyne on hyre hus. And }>8ere swuster waes Maria, 39
seo eac saet wiS pass Haelendes fet, and hys word ge-
hyrde. SoSlice Martha geornlice him J?enode. Da stod 40
heo, and cwaeS ; Dryhten, nis ]7e nan caru paet min
swuster let me aenlypie fenian ? sege hyre J?aet heo fylste
me. Da cwae^ se Haelend : Martha, Martha, geornful 4i
J>u eart, and ymbe fela ];inga gedrefed : gewislice an 42
ping ys nyd-behefe : Marfa geces ]?one selestan dael, se
hyre ne bi'5 afyrred.
XL SoSlice waes geworden, ]?a he waes on sumere 1
stowe hine gebiddende, pa ^a he geswac, him to cwaet5 an
his leorning-cnyhta : Dryhten, l^r us us gebiddan, swa
lohannes his leorning-cnyhtas laerde. Da cwaeS he to 2
him : CweSaS pus, ponne ge eow gebidda'5, Ure Faeder,
pupeon heofene eart, Sig pin nama gehalgod. T6-cume
pin rfce. GeweorSe pin wylla on heofene, and on eorp-
an. Syle us to-daeg urne daeghwamlican hlaf. And 3
forgyf us ure gyltas, swa we forgyfaS aelcum pasra pe wiS 4
us agylt. And ne laed pu us on costunge ; ac alys us
fram yfele. Da cwaeS he to him : Hwylc eower haefS 5
LUCAS XI.
sumne freond, and gae(5 to midre nihte to him, and cwae^
6 to him, La freond, Iden me J?ry hlafas ; for]?am mfn
freond com of wege to me, and ic naebbe hwaet ic him
7 to-foran lecge ; and he ])onne him 'pus andswarige, Ne
beo ]?u me gram : uu min duru ys belocen, and mine
cnyhtas synd on reste mid me ; ne masg ic arfsan nu and
s syllan ]?e ? Gyf he |)onne ]7urhwuna^ cnuciende, ic eow
secge, gyf he [ne] aryst, and him syl'6 jjonne, for]?am
pe he his freond ys, J)eah-hw8eSere for his on-hrope he
9 aryst, and sylS him his neode. And ic eow secge : Bid-
da'S, and eow biS seald ; seca6, and ge finda'S : cnucia'S,
10 and eow bit$ ontyned. ^Ic faera ]?e bitt onfehS ; and se
n ]?e secS, he fint ; and cnuciendum by^ ontyned. Hwylc
eower bitt his faeder hlafes, segst ]?u syl^ he him stan ?
cSSe gif he bitt ffsces, syl'5 he him nseddran for fisce ?
12 o^'Se gif he bitt deg, segst fu rsecS he him scorpionem
13 (pset ys an wyrm-cynn) ? Witodlice gyf ge J?onne, pe
synd yfele, cunnon syllan gode sylene eowruni bearnum,
swa mycele ma eower Feeder on heofone sylS Godne
Gast ]7am ^e hine biddaS.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE DRYDDAN SUNNAN-
DiEG INNAN LENCTENE.
14 Da waes se Haelend tit-adrifende sume deofel-seocnysse,
and seo wees dumb. And pa. he ut-adraf ])a deofel-seoc-
nysse, J?a spraec se dumba ; and pa. maenigeo wundredon.
15 Sume cwdedon, On Belzebub deofla ealdre he ut-adrif'6
16 pa deofel-seocnyssa. And sume his fandedon, and gyrn-
17 don of heofene tacnes of him. Da he geseah heora ge-
fancas, he cwae^ : iElc rfce on hyt-sylf todseled byS to-
18 worpen ; and Jjaet hus ofer ]?8et hus feal^. Gyf Satanas
ys todaeled on hine-sylfne, hu stent his rfce ? for|?am Se
ge secgaS J»8et ic on Belzebub deofel-seocnyssa ut-adrife.
19 Gyf ic on Belzebub deofla tit-adrife, on hwam tit-adrifaS
20 eower beam ? forpam hig beoS eowre deman. Gewis-
144
LUCAS XL
lice gif ic on Codes fingre deofla ut-adrffe, eallunga
Godes nee on eowbecymS: Donne se stranga gewaepn- 21
ud his cafer-tim gehealt, ponne beoS on sibbe ])a ]}ing
Se he ah : gyf ponne strengra ofer hine cymcS, and bine 22
oferswiS, ealle his wsepnu Jje he on-truwode he him afyrS,
and todseleS his here-reaf. Se |?e nys mid me se ys 2:5
ongen me : and se ]?e ne gaderaS mid me se hyt tostret.
Donne se unclsena gast gseS of ]?am men, he gaeS |?urh 24
unwaeterie stowa, reste secende, and nane ne gemet :
]?onne cwyS he, Ic gewende eh to mmum huse ]?e ic of-
eode. And ]?onne he cymS, he hyt gemet a3mtig, mid 25
besmum afeormod. Donne gaeS he, and nim6 seofen 26
oSre gastas wyrsan ]?onne he ; and in-ga6, and })ar eard-
iaS : }>onne synd j?8es mannes endas wyrsan ]?am serrum.
SoSlice waes geworden, ])a he ]?ys seede, sum wif him to 27
cvvae(5 : Eadig ys se innot5 ]?e Se bser, and pa. breost ]?e '
Su suce. Da cweeS he : Eadige synd ]?a Se Godes word 28
gehyraS, and fast gehealdaS. Da hyra manega togaed- 29
ere comon, he cwaeS to him : Deos cneorys ys manful
cneorys : heo secS tacen, and hyre ne biS nan geseald,
baton lonan tacen. Swa swa lona wses tacen Niniuet- 30
um, swa biS mannes Sunu tacen Jjysse cneorysse. SuS- 31
daeles cwen arist on dome mid pysse cneorysse mannum,
and genySeraS hig ; for]}am "Se heo com of eorj^an end-
um to gehyranne Salomones wisdom ; and, efne, pes ys
mara J)onne Salomon. Niniuetisce men arfsaS on dome 32
mid ]?ysse cneorysse, and genySeriaS hig: for|?am Se hig
daed-bote dydon aet lonan bodunge ; and pes ys mara
fonne lona. Ne onaelS nan man his leoht-fset and sett 33
on dyglum, ne under bydene, ac ofer candel-staef, ];aet
pa. Se in-gaS leoht geseon. Din cage ys ]?ines lichamaii ,n
leoht-faet : gyf ]?in eage biS hluttor, ]Jonne biS eall ]>iu
lichama beorht ; gyf hyt biS deorc, eall J»in lichama
byS pystre. Warna ]?aet ])aet leoht pe Se on ys ne syn 35
145 H
LUCAS XL
36 ];rystru. Gyf ])in lichama eall biS beorlit, and n£eP5
nsenne deel ]?ystra, ponne biS he eall beorht, and fe on-
lyht, swa pset leoht-fset faes lig-reesces,
DYS GODSPEL GEBYRAD ON FRIGE-D^EG, ON DJERE
TEODAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
37 Da bsed hine sum Fariseisc man |)8et he dete mid hym :
38 and he in-eode, and seet. Da ongan se Fariseisca on
him smeagan, and cwecSan, Hwi he ge]?wogen nsere ser
39 his gereorde ? Da cwae'S Dryhten to hym : Nu ge Fa-
risei j^aet ute ys calices and disces geclaensia^ ; ]?8et eow
40 innan ys, fset ys full reaflaces and unrihtwisnesse. La
dysegan, hu ne worhte ]>8et ]?aet inne ys se J>e worhte ]i2et
41 lite ys ? peah-hwse^ere ])8et to lafe ys sylla^ aelmyssan ;
2 ponne beo^ eow ealle ]>ing cl^ne. Ac wa eow Fariseum !
ge ]?e teoSia^ mintan and rudan and selce wyrte, and ge
forbugaS dom and Godes lufe : fas J>ing eow gebyrede
43 to donne, and ]?a J)ing ne forlsetan. Wa eow Fariseum !
ge ]?e lufiaS J>a forman heah-setl on gesamnungum, and
44 gretinga on str^te. Wa eow ! for])am t5e ge synd swylce
]>a byrgena, ]>e man innan ne sceawa^, and ])a men nyton,
45 l^e hym on-ufan gaS. Da andswarode him sum se-gleaw :
46 Lareow, teonan ])\i wyrcst us mid ]>jsse sage. Da cwseS
he : Wa eow ^-gleawum ! for]:>am ]7e ge symaS men mid
])am byrSenum, J>e hig aberan ne magon ; and ge ne
47 ahrina^ J>a seamas mid eowrum anum fingre. Wa eow !
ge ]>e timbriaS witegena byrgena, eower faederas hig of-
48 slogon. Eallunga ge cy^acS and ge ]>afia(5 eower fsedera
weorcum : forJ?am hig ofslogon hig, and ge timbriaS
49 heora byrgena. ForJ?am cwse^ Godes M'isdom, Ic sende
to him witegan and apostolas, and hig ofsleaS hig, and
50 ehta^ : pset ealra witegena blod sy gesoht, ]?e waes agot-
en of middan-eardes fruman, fram ]?ysse cneorysse ;
51 fram Abeles blode o^ Zaeharian blod, se forwearS be-
tweox ]}am altare and ]?am temple : ic euw secge, Swa
146
LUCAS XII.
biS gesoht fram J?ysse cneorysse. Wa eow ^-gleawum ! 52
forpam ]?e ge setbrudon ]?&es in-gehydes caege : ge in ne
eodon, and ge forbiidon j^a (5e in-eodon. Da he hym 53
]>ys to cw3g5, ]?a ongunnon ]7a Farisei and J^a ce-gleawan
hefilice him agen-standan, and hys mu6 dyttan ; and 54
ymbe hyne syrwan, secende sum ]?ing of his mu(5e, ]?aet
hig hine wregdon.
XII. Mycelum weredum him ymbe standendum, pset 1
hig hine tr^don, ];a cwaeS he to his leorning-cnyhtum :
Warnia^ wiS Farisea lare, feet ys licetung. SoSlice nis 2
nan ]?ing oferheled, ]?e ne beo unheled ; ne behydd, ]>3dt
ne sy witen. Forj^am ])e j^aet ge secgaS on ];ystrum beoS 3
on leohte s^de, and psst ge on earum sprseeon on bed-
cofum, biS on hrofum bodud. Ic secge eow minum 4
freondum, Ne beo ge bregede fram ])am (5e ];one licha-
raan ofsleaS, and nabbat5 syS^an hwset hig ma don. Ic 5
eow setywe hwsene ge ondraedon : OndrsedaS |?one Se
anweald haefS, sy'S'San he ofslyh^, on helle asendan : J^us
ic eow secge, Adraeda^ ]?one. Ne becypaS hfg fff spearw- 6
an to helflinge, and an nys of para ofesrgyten beforan
Gode ? Ac ealle eowres heafdes loccas synd getealde. r
Ne ondraede ge eow : ge synd beteran manegum spearw-
um. So'Slice ic eow secge, Swa hwylc swa me andet s
beforan raannum, ]?one mannes Sunu andet beforan
Godes englum : se pe me wiSsaecS beforan mannum, se 9
bi'5 wiSsacen beforan Godes englum. And aelc ])e segS 10
aenig word ongen mannes Sunu, J)am biS forgyfen : ]?am
■Se wi'SersacaS ongen Haligne Gast, ne biS ]?am forgyfen.
DYS SCEAL ON FRIGE-D^G OFER PENTECOSTEN.
Donne hig lasdaS eow on gesamnunga, and to dugeSe- 11
ealdrum, and to anwealdum, ne beo ge ymbe-j^encende
hu o^6e hwaet ge specon, o6^e andswarion. Halig Gast 12
eow laer'S on fasre tfde ]?a J?ing 'Se eow specan gebyraS.
Da cwae^ sum of J>am maenegum : Lareow, sege minum 13
147 H 2
LUCAS XII.
14 bre]?er ]>£et he doele uncer sehta wiS me. Da cwaeS he :
La man, hwa sette me deman o^^e daelend ofer fnc ?
15 Da cweeS he : Gyma^, and warniaS wiS sslce gytsunge :
{or])am 6e nys nanes mannes Iff on gytsunge of |>am Se
18 he ah. Da ssede he him sum bigspel : Sumes weliges
17 mannes aecer brohte Tor's gode wesstmas : ])a ]?ohte he on
him sylfum, and cwseS, Hwset do ic, forp»am ic nasbbe
IS hwyder ic mfne waestmas gadrige ? Da cwse'S he, pus
ic do ; ic toweorpe mine bernu, and ic wyrce maran ;
and ic gaderige J^yder call |>aet me gewexen ys, and mfne
19 god. And ic secge minre sawle, Eala sawel, ])u haefst
mycele god asette to manegum gearum ; gerest jie, et,
20 and drfnc, and gewfsta. Da cwaeS God to him, La
dysega, on ]>ysse nyhte hig feccaS J?ine sawle fram ]?e :
21 hwaes beo'S ]?a ping ^e pu gegearwodest ? Swa ys se ])e
22 him sylfum strynS, and nis welig mid Gode. Da cwaeS
he to his leorning-cnyhtum : For]?am ic eow secge, Ne
beo ge ymbe-hydige eowre sawle, hwset ge etan ; ne
23 eowrum lichaman, hwset ge scrydon. Seo sawul ys ma
j)onne se lichama, and se lichama ys ma ]?onne ])8et reaf.
24 Besceavvia6 ]7a hrefnas ; ]?8et hig ne sawa^, ne ne ripa'S ;
na,bba^ hig heddern ne bern ; ac God hig fet : pses J)e
25 ma ge synd heora selran, Hwylc eower mseg ]?encende
26 yean ane elne to his anlicnesse? Gif ge ]?8et Isesse ne
magon, hwig synd ge be o^rum ])ingum ymbe-hydige.
27 Sceawia^ pa lilian hu hig wexa^ : hig ne swincaS, ne ne
spinnaS ; soSlice ic eow secge, foet Salomon on eallum
28 his wuldre uses gescryd swa ]?yssa an. Gyf God scryt
]?88t hfg, ]?e ys to-daeg on secere, and to-morgen fcr-
scrync(5, swa mycele ma God scryt eow, gehwaedes ge-
29 leafan. And nelle ge secan hwaet ge eton oSSe drincon,
30 and ne beo ge up-ahafene. Ealle J>as ]?ing J^eoda secaS :
31 eower Feeder wat J^aet ge jjises be]?urfon. peah-hwseSere
secaS Godes rfce ; and ealle ]?as J»ing eow bcoS geyhte.
148
LUCAS XII.
Ne onciroed JHi (5e, la lytle heord ; forpam eowrum Faeder 32
gelicode eovv nee syllan. Sylla(5 ];{fit ge agon, and syllaS 33
aslmyssan ; wyrcea^ seodas pa Se ne forealdiaS, ungeteo-
rodne gold-hord on heofenum, Ipjder ]5eof ne genealsecS,
ne rao^Se ne gewemS. Dar eower gold-hord is, ]>a,v biS 34
eower heorte.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO M.ENIGES CONFESSORES
M^SSE-DiEGE.
Sin eower lendenu begyrde, and leoht-fatu byrnende ; 35
and beo ge gelice ]?am mannum ]?e heora hlafordes abid- 36
a(5, hwaenne he sy fram gyftum gecyrred ; ])8et hig him
sona ontynon, "ponne he cymS and cnuca^. Eadige syud 37
paj^eowas, ])e se hlaford vvseccende gemet, ]7onne he cym^ :
soSlice ic eow secge, ]?3et he begyrt hine, and de'S ]?3et
hig sitta'5, and gangende him ]?enaS. And gif he cym^ 3S
on ]78ere aefteran woeccan, cS^e on }?^re }?rlddan, and ]?us
gemet, eadige synd pa peowas. WitaS, past gif se hyredes 39
ealdor wiste hwaenne se ]?eof cuman wolde, witodlice he
wacode, and ne gepafode paet man his hus under-dulfe.
And beo ge wsere : forpam ^e mannes Sunu cymS paere 40
tfde ])e ge ne wenat5. Da cwae^ Petrus : Dryhten, segst 4i
j?u pis bigspell to us, hwasper pe to eallum ? Da cwaeS 42
Dryhten : Hwa wenst pu paet ys getrywe and gleaw diht-
nere, pone se hlaford gesett ofer his hyred, paet he hym
hwastes gemet on tiraan sylle ? Eadig ys se peow pe his 43
hlaford gemet pus dondne, ponne he cymS. Sot5Iiee 44
ic secge eow, paet he gesett hine ofer eall paet he ah.
Gyf ponne se peow cwyS on hys heortan, Mfn hlaford 4.-)
ufera^ hys cyme ; and agynS beatan pa cnyhtas and pa
pinena, and etan, and drincan, and beon oferdruncen ;
ponne cym'6 paes peowan hlaford on pam dasge pe he ne 46
wen6, and paere tfde pe he nat, and todaelt5 hine, and sett
his d^l mid pam ungetreowum. Sot51ice pone peow,pe his 47
hlafordes willan wiste, and ne dyde aefter his hlafordes
LUCAS XIII.
48 willan, he by^ witnod manegum witum. Done ]>eow, ]?e
his willan nyste, and ]>eah dyde, he bi^ witnod feawum
witum. iElcum ]?e niycel geseald is, him man mycel to
secS : and aet Jjam ]?e hig mycel befaeston, hig mycel
49 biddaS. Fyr ic sende on eor]?an ; and hweet wylle ic,
50 buton ]?8st hit baerne ? Ic haebbe on fulluhte beon ge-
fullod ; and hu beo ic ge|>read otS hyt sy gefylled ?
51 Wene ge forjjam ])e ic com sybbe on eorj^an sendan ? Ne,
52 secge ic eow, ac todal. Heonon-for'5 beo^ fife on anum
hitse tod^lede, ])rj on twegen, and twegen on pry beo^
53 tod^lede. Feeder on sunu, and sunu on his faeder ;
moder on dehter, and dohter on hyre moder ; swegr on
54 hyre snore, and snoru on hyre swegre. And he cwaeS
to ]?am folce : ponne ge geseoS fa lyfte cumende on
west-daele, sona ge cwe'SaS, Storm cym'5 ; and hit swa
55 biS. And ];onne ge geseoS suSan blawan, ge secgaS, paet
56 * ys toweard ; and hit bi^. La liceteras, cunne
ge afandian heofenes ansyne, and eor]?an ; humeta na
57 afandige ge fas tfde ? Hwi ne deme ge of eow-sylfum
58 paet ryht ys ? Donne fu gcest on weg mid finum wifer-
winnan to hwylcum ealdre, do faet fu beo fram him
alysed ; fy-laes he fe sylle J»am deraan, and se demafam
59 bydele, and se bydel J>e sende on cwertern. Ic secge f e,
ne gaest ]>u fanone, aer fu agylde fone ytemestan feorSling.
XIII. Dar wgeron sume on f^re tfde of Galileiim him
cyf ende, J»aera blod Pilatus mengde mid heora ofFrungum.
2 Da cwaeS he, hym andswariende : Wene ge w^ron fa
Galileiscan synfulle to-foran eallum Galileiscum, forfam
3 f e hig swylc foledon ? Ne, secge ic, na : ac ealle ge
4 gelfce forweorSa'S, buton ge daed-bote don. Swa fa
ehtatyne, ofer fa feoll se stypel on Siloa, and hig ofsloh,
wene ge f aet hig waeron scyldige ofer ealle men fe on
5 Hierusalem wunedon ? Ne, secge ic : ac swa ge for-
weorSa^, buton ge daed-bote don.
LUCAS Kill.
DYS GODSPEL SCEAL TO DAM YMB-RENE INNAN H^RE-
FESTE, ON 3/ETERN-DiEG.
Da Sffide lie hym ]?ys bigspell : Sum man hasfde an ffc- 6
treow geplantod on his wm-gearde ; |>a com he and sohte
his vvasstmas on him, ]?a ne funde he nanne. Da cwseS 7
he to J?am hyrde, Nu synd ]?reo gear syS^an ic com
weestm secende on ];ysura ffc-treowe, and ic ne funde :
forceorf hine ; hwi of]?ric'S he ]>sst land ? Da cwaeS he, s
Hlaford, last hine gyt |7ys gear, ot5 ic hine bedelfe, and
ic hine beweorpe mid meoxe : and witodlice he waest- 9
mas brings : gif hit elles hwaet biS, ceorf hine sySt5an.
Da waes he reste-dagum on lieora gesamnunge Iserende. 10
Da wses ]?ar sum wff seo haefde untrumnysse gast ehta- 11
tyne gear, and heo wass abogen, ne heo eallunga ne
mihte up-beseon. Dase Haslend hig geseah, he clypode 12
hig to him, and s^de hyre : WlT, ]?u eart forlaeten of
j?inre untrumnysse; and his hand hyre on sette : ]?a 13
vvEes heo sona up-ar^red, and heo God wuidrode. Da i4
gebealh se duguSe-ealdor hine, forj^am ]?e se Haelend on
reste-daege h-delde, and s^de ]?am magnegum : Syx dagas
synd on ]?am gebyraS past man wyrce : curaaS on pam,
and beo6 gehaelede, and na on reste-daege. Da andswar- is
ode se Hcelend, and cwae'S : La Ifceteras, ne untigt5
cower seic on reste-daege his oxan oSSe assan fram psere
binne, and Iset to vvaetere. Das Abrahames dohter, ]?e le
Satanas geband nu ehtatyne gear, ne gebyrede hyre beon
unbunden of ]?yssum bende on reste-deege? Da he ];ys i?
ssede, he sceamode ealle his wiSer-wiunan : and eall folc
geblissode on eallum ]?am 6e wuldorfuUice fram him
gewurdon. SoSlice he cvvaeS : Hwam ys Godes rfce is
gelic? and hwam wene ic ]>aet hit beo gelfc ? hit ys 19
gelic senepes come, paet se man onfeng, and seow on his
wyrtun ; and hit weox, and wearS mycel treow ; and
heofenes fugelas reston on his bogum. And eft he 20
LUCAS XIII.
21 cwae^ : Hwam wene ic ipset Godes rfce sig gelfc ? Hit
ys gelic ]?am beorman, ])e j^aet wff onfengc, and behydde
on ]?am melewe J?reo gemetu, o^ hit wearS eall ahafen.
22 Da ferde he |?urh ceastra and castelu to Hierusalem, and
23 ]?ar leerde. Da cwseS sum man to hym : Dryhten, feawa
24 synd ])e synd gehaelede. Da cwse^ he to hym : Efstat5
]?aBt ge gangon ]?urh J?8et nearvve get : for]?am ic secge
eow, manega seca'S ]?8et hig in-gan, and hi ne magon.
25 Donne se hyredes ealdor in-gae^, and his durii beclyst,
ge standaS ]?ar tite, and pa duru cnuciac5, and cwe^aS,
Dryhten, atyn us : ]?onne cwy'S he to eow, Ne can ic
26 eow ; nat ic hwanon ge synd. Donne ongynne ge cweS-
an. We aeton and druncon beforan |)e, and on urum
27 atraetum ]?u laerdest. Donne segS he eow, Ne can ic
hwanon ge synd ; gewitaS fr'am me ealle unriht-wyrhtan.
28 par h'v8 wop and to]?a grystlung, ]?onne ge geseoS Abra-
ham, and Isaac, and lacob, and ealle witegan, on Godes
29 rfce, and ge beo'S tit-adrifene. And hig cuma^ fram east-
deele, and west-daele, and nor(5~daele, and sitta'S on Godes
.HO rfce. And, efne, synd ytemeste, ]?a Se beo^ fyrmeste, and
31 synd fyrmeste, pa Se beocS ytemeste. On pam daege hym
genealaehton sume Farisei, and hym sasdon : Far, and ga
32 heonon : forpam pe Herodes pe wyle ofslean. And pa
cwaeS he to him : GaS, and secgat5 pam foxe, Deofel-
seocnyssa ic ut-adrffe, and ic hasia gefremme to-daeg
and to-morgen, and pryddan daege ic beo fornumen.
33 Deah-hwaet5ere me gebyreS to-daeg, and to-morgen, and
py aefteran daege, gan : forpam pe ne gebyreS paet se
34 witega forweorpe butan Hierusalem. Eala Hierusalem,
Hierusalem, pu 'Se pa witegan ofslyhst, and haenst pa Se
to pe asende synd ; hu oft ic wolde pfne beam gegade-
rian, swa se fugel deS his nest under his fySerum, and
35 pu noldest. Nu biS eower hus eow forlaeten : soSlice
ic eow secge, Daet ge me ne geseoS, aerpam pe cume
152
LUCAS XIV.
]>onne ge cweSaS, Gebletsod sy se (5e com on Dryhtnes
nanian.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON BMRE NYGONTEODAN
"WUCAN OFER PENTECOSTEN.
XIV. Da wass geworden, ]m he eode on sumes Farisea i
eaidres hus on reste-dasge, ]?aet he hlaf ^te, and hig be-
gymdon hine. Da vvses ]?ar sum vvaeter-seoc man beforan 2
him. Da cwseS se Hselend to ]>am i^-gleawum and Fa- 3
riseum : Ys hyt alyfed f>set man on reste-dagum heele?
Da suvvedon hig. Da nam he hine, and gehaelde, and 4
forlet hine. Da cvvse^ he to hym, andswariende : Hwylces 5
eowres assa 0(SSe oxa befeal'S on eenne pytt, and ne tihS
he hine hroediice up on reste-daege ? Ba ne mihton hig 6
ongean ]?ys him ge-andwyrdan. Da s^de he sum bigspel 7
be ])am in-gelaSedon, gymende hu hig |)a fyrmestan setl
gecuron ; and ]?us cwaeS : Donne ];u byst to gyftum s
gelaSod, ne site ]?u on ]mm fyrmestan setle ; ]?e-laes wen-
unga sum weorSfulra sig in-gelaSod fram hym, and 9
J?onne cume se ^e ]?e in-gelaSode, and secge ]?e, Rym
Jjysum men setl ; and ]?u ]?onne mid sceame nyme ]?8et
ytemeste setl. Ac ]?onne J7u geclypod byst, gdi, and site 10
on pam ytemestan setle ; J?8et se ^e }>e in-gc-la6ode, ]?onne
he cymS, cweSe to |?e, La freond, site ufer : fionne by^
pe weorSmynt beforan mid-sittendum. Forjjam aelc ])e 1 1
hine up-ahef'6 by^ genySerod ; and se Se hine ny'SeraS,
se biS up-ahafen. Da cwasS he to ]7am Se hine inlaSode : 12
Donne pu dest wiste oSSe feornie, ne clypa ]ra ];ine
frynd, ne pine gebroSru, ne j?ine cuSan, ne pine welegau
nehheburas ; ]?e-la2s hig pe agen laSion, and ]?u hasbbe
edlean. Ac ]?onne ]?u gebeorscype do, clypa }>earfan, 13
and vvanhale, and healte, and blinde : })onne byst }ni ii
eadig ; foYpixm pe hig nabbaS hwanon hig hyt pe forgyld-
on : soSlice hyt biS pe forgolden on rihtwisra eeryste.
153 H 5
LUCAS XIV.
15 Da ]7ys gehyrde sum of ]?am sittendum, ]?a cwseS he ;
Eadig ys se t5e hlaf yt on Godes rfce.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE DRYDDAN SUNNAN-
DxEG OFER PENTECOSTEN.
16 Da saede he hym : Sum man worhte mycele feorme, and
17 manega gela'Sode. Da sendo he his peowan to J»8ere
feorme timan, ])&it he ssede ]?am gelaSedum J^aet hig
IS comon ; forpam ]je ealle jjing gearwe weeron. Da on-
gunnon hig ealle hig beladian. Se forma him seede, Ic
bohte «nne tun ; ic hsebbe neode ]?8et ic fare and hine
19 geseo : ic bidde ]>e ]?get ])\x me beladige. Da cwseS se
oSer, Ic bohte an getyme oxena ; nu wille ic faran and
20 fandian hyra : nu bidde ic ]?e belada me. Da cwseS
21 sum, Ic laedde wff ham, for|?am ic ne mseg cuman. Da
cyrde se ])eowa, and cydde his hlaforde fset. Da cvvse6
se hlaford mid yrre to |?am ]?eowan, Ga hra})e on ];a
strata and on wic ]?ysse ceastre, and j^earfan, and wan-
22 hale, and blinde, and healte, l^d hlder fn. Da cwseS se
]?eowa, Hlaford, hyt ys gedon swa ]?u bude, and nu gyt
23 her ys semtig stow. Da cweeS se hlaford ]?a gyt to Jjam
J»eowan, Ga geond |)as wegas and hegas, and nyd hig
24 ]>ddt hig gan in, j^set min hus sig gefylled. So^lice ic eow
secge, Dset nan })cera manna pe geclypode synd ne on-
byria^ minre feorme.
DYS GODSPEL SCEAL TO S5s HEREMITIS AND TO S^
AUGUSTINUS MiESSAN.
25 SoSlice mid hym ferde mycel maenego : J)a cw£e^ he, to
26 hym be wend : Gyf hwa to me cymS, and ne hatat5 hys
foeder, and moder, and wff, and beam, and brot^ru, and
swustra, and |>onne gyt his sawle, ne maeg he beon min
27 leorning-cnyht. And se J^e ne byr^ hys cwylminge, and
cymt5 aefter me, ne meeg he beon min leorning-cnyht,
28 Hwylc eower wyle timbrian senne stypel, hu ne sytt he
seryst, and teleS ]?a andfengas pe him behefe synd, hwse-
LUCAS XV.
6er he haebbe hine to fulfremuienne ? ])y-lass, syS(5an be 29
|>one grund-weall leg{5, and ne meeg hine fulfremman,
ealle ])e hyt geseoS agynnon hine ttelan, and cw9e(5an, ;jo
HvvEet pes man ongan timbrian, and ne mihte hyt geend-
ian. 0^{5e gyf hwylc cynincg wyle faran and feohtan 31
ongean oSerne cyning, hiine syt he ser, and ]?encS hwae-
Ser he maege mid tyn ]?usendum cuman ongean J»one ])e
hym ongean cymc5 mid twentigum |?usendum? and gif 32
he ])onne \vi5 hyne gefeohtan ne meeg, he sent aerynd-
racan, and bytt sybbe. Witodlice swa ys aelc of eow ]?e 33
ne wicSsaecS eallum j^ingum ]?e he ah ; ne maeg he beon
min leorning-cnyht. God ys sealt: gyf hyt awyrS on 34
J?am Se hyt gesylt bi'S, nys hyt nyt, ne on eor|?an, ne on 35
myxene ; ac hyt byS ut-aworpen. Gehyre se ])e earan
haebbe to gehyrenne.
DYS GODSPEL SCEAL ON DONE FEORDA.N SUNNAN-D^G
OFER PENTECOSTEN.
XV. SoSlice him genealaehton manfulle and synfulle, 1
}>aBt hig his word gehyrdon. Da murcnedon ]>a Farisei 2
and ]7a boceras, and cwaedon : Des onfehS synfulle, and
mid him ytt. Da cwasS he J?is bigspel to ]?am : Hwylc 3
man ys of eow ]>e haeft$ hund sceapa, and gif he forlyst 4
an of ]?am, hu ne forlaet he J)onne nygon and hund-ny-
gontig on ])am westene, and gaeS to ]?am 'Se forwear^, oS
he hit fint? And ]}onne he hit fint, he hit set on his 5
exla geblissiende. And Jjonne he ham cym^, he to-somne 6
clypa^ hys frynd andhys nehheburas, and cwyS, BlissiaS
mid me ; forjjam ic funde min sceap pe forwearS. Ic 7
secge eow, ];aet swa by'5 on heofone biis be anum syn-
fullum ]?e daed-bote deS, ma Jjonne ofer nygon and ny-
gontigum rihtwisra ]?e daed-bote ne beJ>urfon. 0^'Se s
hwylc wif haefS tyn scyllingas, gif heo forlyst aenne
scylling, hu ne onael]? heo hyre leoht-faet, and awent hyre
hus, and sect5 geornlice oS heo hine fint ? And J?onne 9
LUCAS XV.
heo hine fint, heo clypa'S hyre frynd and nehhebyryna,
and cwy^, BlissiaS mid me ; forjjam ic funde minne
10 scylling ]?e ic forieas. Ic secge eovv, swa biS blis beforan
Godes englura beanura synfullum ])e dsed-bote deS.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON S^TEHNES-DiEG, ON D.ERE
ODERE LENCTEN-WUCAN.
li Me cwaeS : SoSlice sum man hsefde twegen suna. Da
12 cwaeS se yldra to his fasder, F^der, syle me minne dasl
iiiinre £ehte ]?e me to gebyreS. Da dselde he hym hys
13 ashte. Da, jefter feawa dagum, ealle his ])ing gegaderode
se gingra sunu, and ferde wrseciice on feorlen rfce, and
14 ibrspilde J)ar his sehta, lybbende on his ggelsan. Da he
hig haefde ealle amyrrede, ];a wearS mycei hunger on
15 J?am rfce^ and he wear^ wsedla. Da ferde he and fol-
gode anum burh-sittendum men J>3bs rfces : ]?a sende he
10 hine to his tune, j?aet he heolde hys swyn„ Da gewihiode
he his wambe gefyilan of ]?am bean-coddum pe {5a swyn
17 jston : and him man ne sealde. Da be]?ohte he hine, and
cwae^, Eala hu fela yrolinga on mines feeder huse hlaf
18 genohne habbaS, and ic her on hungre forweorSe I Ic
arfse, and ic fare to mfnum feeder, and ic secge him,
19 Eaia feeder, ic syngode on heofenas, and beforan ]?e, nu
ic neom wyrSe ]?8et ic beo }>in sunu nemned : do me swa
20 eenne of ]?inum yr'Slingum. And he aras ]?a, and com to
his feeder. And pa gyt, j^a he wees feor his feeder, he
hyne geseah, and wear6 mid mild-heortnesse astyred, and
21 agen hine arn, and hine beclypte, and cyste hine. Da
cwee'5 his sunu, Feeder, ic syngode on heofen, and befor-
an })e, nu ic ne eom wyrt^e J?aet ic pin sunu beo genem-
22 ned. Da cwee'S se feeder to his peowum, Bringa'5 raSe
pone selestan gegyrelan, and scrydat5 hine ; and syllaS
23 him bring on his hand, and gescy to his fotum : and
bringa'5 an faett styric, and ofsleaS ; and uton etan, and
24 gewistfullian : forpam pes min sunu wees dead, and he
15G .
LUCAS XVI.
p-e-edcucode ; he forwearS, and he ys gemet. Da on-
gunnon hig gewistlaecan. So^lice his yldra sunu waes 25
on cecere ; and he C(5m : and pa he pam huse genealaehte,
he gehyrde pone sweg and ]>aet wered. Da clypode he 26
genne peow, and acsode hine hwaet pset waere. Da cwaeS 27
he, pin bro($er com, and ]>in feder ofsloh an fsett cealf ;
forpam ]>e he hine halne onfeng. Da gebealh he hine, 23
and nolde in-gan : pa eode his faeder ut, and ongan hine
biddan. Da cvvae'S he, his faeder andswariende, Efne, 29
swa fela geara ic pe peovvode, and ic nsefre pin bebod ne
forgymde, and ne sealdest pu me nsefre an ticcen, paet ic
mid minum freondum gewistfullode : ac sySSan pes pin 30
sunu com, pe hys spede mid myltystrum amyrde, pu of-
sloge him fsett cealf. Da cwaecS he, Sunu, pu eart symle 31
mid me, and ealle mine ping synd pfne : pe gebyrede 32
gewistfuUian and geblissian : forpam pes pin broper waes
dead, and he ge-edcucode ; he forweart5, and he ys gemet.
DYS GODSPEL GEBYKAD ON BJERE TEODAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
XVI. Da cwaj'S he to his leorning-cnyhtum : Sum 1
welig man wees, se haefde sumne gerefan, se wearS wit$
hine forwreged, swylce he his god forspilde. Da clypode 2
lie hine, and s^de him, Hwi gehyre ic pys be pe ? agyf
pine scfre ; ne miht pu leng tun-scfre bewitan. Da cwaeS 3
se gerefa on his gepanc, Hwaet do ic ? forpam pe min
hlaford mme geref-scfre fram me nynit5 : ne macg ic delf-
an ; m.e sceamaS paet ic waedlige. Ic wat hwaet ic do, 4
peet hig me on heora htis onfou, ponne ic bescfred beo
frara tun-scfre. Da pa g:ifol-gyldan gegaderode waeron, 5
pa saede he pam forman, Hu mycel scealt pti minum hiaf-
orde ? Da saede he, Hund sestra eles. Da s^de he 6
him, Nim pine feSere, and site hra'Se, and writ fiftig. Da 7
ssede he oSrum, Hu raycel scealt pu? Da cwaet) he,
Hund mittena hwcetes. Da cwaet5 he, Nim pine stafas,
157
LUCAS XVI.
8 and writ hund-eahtatig. Da herede se hlaford ]?eere un-
rihtwisnesse tun-gerefan, for})am ])e he gleawlice d^'de :
forjjam ]?e pysse worulde beam synd gleawran jjysses
9 leohtes bearnum on ]?ysse cneorysse. And ic secge eow :
Wyrca'S eow frynd of ]?ysse worulde-welan unrihtwis-
nesse ; psst hig onfon eow on ece eardung-stdwa, jjonne
ge geteoria^.
DYS GEBYRAD ON WODNES-D^G, ON BMB.^ TEODAN
WUCAN OFER PENTECOSTEN,
10 Se'pe ys on lytlum getrywe, se ys on maran getrywe ;
and se ])e ys on lytlum unrihtwis, se ys eac on maran un-
11 rihtwis, Gif ge on unrihtwisum woruld-welan n^ron
12 getrywe, hwa betsecS eow fast eower ys ? And gyf ge
on Iremedum n^ron getrywe, hwa sylS eow 'pset eower
13 ys ? Ne mseg nan ]?eow twam hlafordum ];eowian ; o'SSe
he aenne hataS, and o^erne lufaS ; o^'Se he anum folga^,
and oSerne forhoga'S : and ge ne magon Gode |?eowian
14 and woruld-welan. Das ping ealle ]?a Farisei gehyrdon,
15 ]7a "Se gifre waeron : and hig hine tseldon. Da cwae'5 he
to hym : Ge synd ]?e eow-sylfe beforan mannum geriht-
wisia^ ; so^lice God can eowre heortan : forfam )?e be-
16 foran Gode ys ascuniendlic ])8et mannum heah js. Seo
^ and witegan o$ lohannem ; and of him is bodud Godes
17 rfce, and ealle on ]?9et strangnysse wyrcaS. EaSre ys
]>vet heofon and eor6e gewiton, ]?onne an stssf of ])8ere ^
18 fealle. ^Ic man pe his wff forlaet, and o^er nimS, se
unriht-hsem^ : and se J>e ])aet forlaetene wff nim^, se un-
riht-hgem^.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE ODERNE SUNNAN-
D/EG OFER PENTECOSTEN.
19 Sum welig man waes, and he wees gescryd mid purpuran
and mid twine, and dcsghwamliee riclice gewistfullode.
20 And sum wsedla waes, on naman Lazarus, se lasg on his
21 dura, swySe forwundod, and wilnode )>agt he hine of his
158
LUCAS XVII.
crumum gefylde, }>e of his beode feoUon : and him nan
man ne sealde ; ac hundas comon, and his wunda licce-
don. Da waes geworden, paet se weedla forSferde, and 22
hine englas bceron on Abrahames greadan : I»a wearS se
welega dead, and wses on helle bebyrged. Da ahof he 23
his eagan upp, ]?a he on })am tintregum wees, and geseah
feorran Abraham, and Lazarum on his greadan. Da 24
hrymde he, and cw3et5, Eala fseder Abraham, gemiltsa
me, and send Lazarum, ]78et he dyppe his fingres li^ on
wsetere, and mine tungan gecaele ; for]?am ]>e ic eom on
jjys lige cwylmed. Da cwas(5 Abraham, Eala sunu, ge- 25
]?enc pcet ]7U god onfenge on ])inum life, and gelfce Laza-
rus onfeng yfel : nu ys pes gefrefrod, and ])u eart cwylm-
ed. And on eallum ]?yssum, betweox us and eow ys 26
mycel dwolma getrymed : pa. 6e wylla'6 heonon to eow
faran ne magon ; ne ]?anun faran hidere. Da cwaeS he, 27
Feeder, ic bidde pe, ]?8et pu sende hine to mines faeder
huse ; ic hgebbe fff gebroSru, peet he cySe heom, ]?8et hig 28
ne cumon on }»yssa tintrega stowe. Da ssede Abraham 29
him, Hfg habbaS Moysen and witegan : hig hlyston hym.
Da cwseS he, Nese, faeder Abraham : ac hig doS dsed- 30
bote, gif hwylc of deaSe to hym faerS. Da cwae^ he, Gif 31
hig ne gehyraS Moysen and pa witegan, ne hig ne gelyf-
a^, peah hwylc of deaSe arfse.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DONE ODERNE FRIGE-DiEG
OFER PENTECOSTEN.
XVII. Da cwaeS he 10 his leorning-cnyhtum : Unmiht- 1
lie ys pest gedrefednyssa ne cumon : wa pam Se hig purh
cuma'S ! nyttre him waere pset an cweorn-stan sig gecnyt 2
abutan his sweoran, and sig on S8e beworpen, ponne he
gedrefde aenne of pyssum lytlingum. WarniaS eow : gif 3
pin broper syngaS, cfd him ; and gif he on daeg seofen 4
sipum syngaS, and seofen sipum to pe on daeg gecyrred
bi6, and cwy(5, Hyt me ofpincS, forgif hyt him. Da 5
LUCAS XVII.
cw£8don hys apostolas : Dryhten, geyc urne geieafan.
8 Da cwssS Dryhten : Gif ge hsefdon geieafan swa senepes
corn, ge ssedon Jjyssum treowe, Sy ]?u awyrtwalod, and
7 aplantod on s^ ; and hit hyrsumode eow. Hwylc eower
hssfS eregendne peow, oSSe seep laesgendne, ]?am, of ]?am
8 ^cere gehworfenum, he him sona seg'S, Ga and site ? and
ne seg'S him, Gearwa ]>8et ic ete, and gyrd J)e, and jjena
me ]?a hwile ])e ic ete and drince ; and syS^au ])u ytst
9 and drincst? Wenst ]?u haefS se peowa senigne ];anc,
for]?am ]7e he dyde ]?£et him beboden wass ? ne wene ic.
10 Swa ys eow : ponne ge do5 eall ]?8et eow beboden ys,
cwe^a'6, Unnytte ]?eowas we synd : we dydon ]?aet we don
sceoldon.
DYS GEBYRAD ON D^RE SYXTEODAN WUCAN OFER
PENTECOSTEN.
11 Da he ferde to Hierusalem, lie eode j^urh midde Sama-
12 rian and Galileara. And pa. he eode on sum castel, him
ongean urnon tyn hreofe weras ; )?a stodon hig feorran,
13 and heora stefna lip-ahofon, and cwaedon : H^lend, Be-
14 beodend, gemiltsa us. Da he hig geseah, J?a cweeS he :
Ga^ and setywa'S eow fam sacerdum. Da hig ferdon,
15 hig wurdon geclaensode. Da heora an geseah jjset he
geclaensod wass, J?a cyrde he, mid mycelre stefne God
16 mesrsiende, and feoll to his fotiim, and him ])ancode :
17 and pes wses Samaritanisc. Da cwaetS se Haelend, him
andswariende : Hu ne synd tyn geclaensode ? hwasr synd
IS ]>a nygene ? Nass gemet se ^e agen-hwurfe, and Gode
19 wuidor sealde, buton j^es celfremeda? Da cwaaS he :
Arfs, and ga ; forpam ]?e |?in geleafa pe halne gedyde.
20 Da acsodon hine pa Farisei, Flwasnne Godes rfce come ?
Da andswarode he, and cwastS : Ne cym^ Godes rfce mid
21 begyniene : ne hig ne cwe'Sa(5, Efne her hyt ys, oSSe ]?ar:
22 Godes rfce ys betwynan eow. Da cwae^ he to his ieorn-
ing-cnyhtum : Da dagas cuma'S, ponne ge gewilniaS ]?aet
LUCAS XVIII.
ge geseon seime dseg raannes Sunu, and ge ne geseoS.
And hig secgaS eow, Her he is ; and ])ar he is : ne fare 23
ge, ne ne fyliaS. Witodlice swa se lig-rtesc lyhtende 24
scin'5 under heofone, on pa ]?ing Se under heofone synd,
swa biS mannes Sunu on his deege. ^Eryst him gebyre'S 25
]?aet he fela pinga ]?olige, and beon fram ]?ysse cneorysse
aworpen. And swa on Noes dagum waes geworden, swa as
beo6 mannes Suna to-cyme. Hig ^ton, and druncon, 27
and wifedon, and waeron to gyftum gesealde, o^ }>one
dseg ])e Noe on earce eode, and flod com, and ealle for-
spilde. Eall-swa waes geworden on Lo'Ses dagum ; hig 23
jgton, and druncon, and bohton, and sealdon, and plante-
don, and timbredon. SoSlice on pam dcege ])e LoS eode 29
of Sodoma hyt rinde fyr and swefl of heofone, and ealle
forspilde. ^fter };ysum pingum bi(5 on pam daege J?e 30
mannes Sunu onwrigen biS. On pam dsege, se ]?e bitS 31
on pecene, and his fatu on huse, ne stihS he nySer past
he hig nime : and se Se bicS on aecere, ne went he on-baec.
BeoS gemyndige Lo'Ses wiTes. Swa hv/ylc swa secS his 32
sawle gedon hale, se hig forspilS ; and swa hwylc swa hig 33
forspilS, se hig gelifFasstaS. SoSlice ic eow secge. On 34
paere nihte beoS twegen on bedde ; an biS genumen, and
oSer biS forlseten. Twa beoS aetgaedere grindende ; an sr,
biS genumen, and o5er laefed. Twegen bee's on aecere ; sfi
an biS genumen, and oSer biS laefed. Da cwaedon hig 37
to him : Hwar, Dryhten ? Da cwaeS he : Swa hwar swa
se lichama biS, pyder beo5 earnas gegaderod.
XVIII. Da saede he him sum bigspel, paet hit ys riht 1
]>£et man symle gebidde, and na geteorige ; and pus 2
cwceS : Sum dema waes on sumere ceastre, se God ne
ondred, ne nanne man ne onpracode. Da woes sum wu- 3
dewe on paere ceastre : pa com heo to him, and cwae'5,
Wrec me wiS minne wiSer-winnan. Da nolde he langre 4
tide : aefter pam, pa cwae'S he, peah ic God ne ondraede,
LUCAS XVIII.
5 ne ic man ne onpracige ; ]>eah forpam pe ])eos wudewe
me ys gram, ic wrece hig ; Jjy-laes beo aet neahstan cume
6 me behropende. Da cwseS Dryhten : Gehyra'5 hwset se
7 unrihtwisa dema cvvy'5. SoSlice ne de$ God his geco-
renra wrace, clypiendra to him daeges and nihtes, and he
8 ge|?yld on him heef^'S ? Ic eow secge pset he raSe hyra
wrace de^. peah-hw8e($ere wenst ]?u ]?8enne mannes Sunu
9 cymS, gemet he geleafan on eorjmn ? Da cwaeS he to
sumum ]7is bigspel, ]?e on hig sylfe truwedon, and oSre
forhogedon.
DYS GEBYRAD ON D/ERE ENDLYFTAN WUCAN OFER
PENTECOSTEN.
10 Twegen men ferdon to sumum temple, J^set hig hig ge-
11 basdon ; an sunder-halga, and oSer manfull. Da stod
se Fariseus, and hine J>us gebaed, God, f)e ic pancas do,
for]?am ic neom swylce 0(5re men, reaferas, unrihtvvise,
12 unriht-hsemeras, o'S^e eac swylce ]>es manfulla. Ic fseste
tuwa on wucan, ic sylle teoj^unga ealles paes ]?e ic haebbe.
13 Da stod se manfulla feorran, and nolde fur'Sun his eagan
ahebban tip to ]?am heofone ; ac he beot his breost, and
14 cwseS, God, beo ]?u milde me synfullum. So'Slice ic
eow secge, ]?8et ]?es ferde gerihtwisod to his huse; for|?am
]>e aelc ]?e hine itpp-ahefS bi'S genySerod ; and se ]?e hine
15 nySeraS biS upp-ahafen. Da brohton hig cild to him,
J^aet he hig sethrine : ]?a his leorning-cnyhtas hig ge-
16 sawon, hig ciddon him. Da clypode se Haelend hig to
him, and cwaeS : L^ta^ J)a lytlingas to me cuman, and
17 ne forbeode ge hig : swylcera ys Godes nee. SoSlice
ic eow secge, Swa hwyic swa ne onfehS Godes rfce, swa
18 swa cild, ne geeS he on Godes nee. Da acsode hine sum
ealdor : [La goda] lareow, hwset do ic ]?8et ic ece lif
19 heebbe ? Da cwae'S se Hselend : Hwi segst }»u me god-
20 ne ? nys nan man god, buton God ana. Canst ]?u '5a
bebodu, Ne ofsleh J)u, Ne fyrena ]?u, Ne stel |?u, Ne leoh
162
LUCAS XVIII.
]?u, Weor]7a |nnne feeder and ]>ine raoder? DacvvceS he: 21
Eall f»ys ic heold of mfnre geogu]>e. Da cwae^ se Heel- 22
end : An Jjing ]?e ys wana : syle eall pset ]>u hsefst, and
syle eall ]?8et ]?earfum ; ]?onne hsefst J?u gold-hord on
heofene ; and cum, and folga me. Da he ]?as word ge- 23
hyrde, he "\vear(5 geunret : for]?am ]7e he woes swi^e
welig. Da se Haelend hine unrotne geseah, he cwaeS : 24
Eala hu earfo(51ice on Godes rice gaS ]?a 'Se feoh hab-
ba^. Ea(5elicor maeg se olfend gUn ]?urh anre n^dle 25
eage, ];onne se welega on Godes rfce. Da cwaedon pa 26
t5e J?is gehyrdon : And hwa maeg hal beon ? Da seede 27
he him : Gode synd mihtelice ]?a J?ing fie mannum synd
unmihtelice. Da cwaeS Petrus : Ealle ping we forleton, 23
and folgedon ]>e. Da cvvoeS he : So(5lice ic eow secge, 29
Nys nan man pe his hus forlset, o^(5e magas, oS6e broSru,
o66e wff, o6Se beam, for Godes rfce, ]?e ne onfo mycele 30
mare on pysse tfde, and ece Iff on towerdre worulde.
Da nam se Haelend his leorning-cnyhtas, and cwaeS to 31
him: FaraS to Hierusalem, and ealle ping beo(5 gefyllede,
pe be raannes Sana purh witegan awritene synd. He 32
byS peodum geseald,and biS gebysmrod,and geswungen,
and on-spj3et : and aefter pam 6e hig hine swinga^, liig 33
hine ofsleaS: and he priddan deege arist. And hig naht 34
pses ongeton, and him pis word waes behydd. Da he 35
genealsehte Hiericho, sum blind man saet wiS pone weg
waedligende. And pa he gehyrde pa meenigeo farende, 36
he acsode hwaet pset woere. Da saedon hig, pget paer ferde 37
se Nazarenisca Haelend. Da hrymde he, and cwseS : 38
Eala Haelend, Dauides sunu, gemiltsa me. And pa 6e 39
fore-stopon hine preadon, poet he suwude : he paes pe ma
clypode : Dauides sunu, gemiltsa me. Da stod se Hael- 40
end, and het laedan hine to him. Da he genealaehte, he
acsode hine : Hwaet wylt pu paet ic pe do ? Da cvvae^ 4i
he : Dryhten. paet ic geseo. Da cwaeS se Haelend : 42
LUCAS XIX.
43 Beseoh : J)in geleafa }>e gehselde. And he sona geseah,
and liira folgode, God wuldrigende. And eal folc Gode
lof sealde, pa hig pd&t gesawon.
XIX. Da eode he geond lericho. Da wees j^ar sum
2 man on naman Zacheus, se waes weiig. And he wolde
3 geseon hwylc se Hselend w^re: ]3a ne mihte he for paere
4 msenegu ; forj^am ]?e he waes lytel on waestmum. Da
arn he beforan, and stah up on an treow sicomoriim, pget
5 he hine gesavve : forpam pe he wolde |janon faran. Da
he com to ]?sere stowe, ]?a geseah se Hselend hine, and
cwae^ to hym : Zacheus, efst to j?mum huse ; for]?am J?e
6 ic wylle to-daeg on |;mum huse wunian. Da efste he,
7 and hine bli]?eiice onf'engc. Da hig ];aet gesawon, |>a
murcnodon hig ealie, and cwsedon, Dast he to synfullum
8 men gecyrde. Da stod Zacheus, and cwseS to Dryhtne:
Nu, ic sylle ]?earfum healf mine aehta; and gif ic aenigne
9 bereafode, ic hit be feowerfealdum agyfe. Da cwaeS se
Heelend to him : To-daeg ])ysse hiwraedene ys has! ge-
10 worden ; for]?am e$e he wass Abrahames beam. Mannes
11 Sunu com secan and hitl don ]7set forwearS. Da hig Jjys
gehyrdon, |)a geyhte he sum bigspel ; for]7am |^e he waes
neh Hierusalem, and for])am ]>e hig vvendon pset hreed-
lice Codes rfce geswutelod w^re.
DYS GODSPEL SCEAL ON S^ GREGORIUS MiESSE-DiEG.
i-z Witodiice he cw^eS : Sum aeSel-boren man ferde on
fyrien land, ]98et he hym rfce onfenge, and eft agen come.
13 Da clypode he his tyn j^eowas, and sealde tyn pund him,
14 and cwaeS to him, Ceapia'S oS j^eet ic cume. Da hatedon
hine his leode, and sendon serend-racan aefter him, and
15 cwaedon, We nyllaS ]7aet pes ofer us ricsie. Da he agen
com, and paet rfce onfenge, he het clypian his j^eowas
pe he ]^8et feoh sealde, ]?cet he wiste hu mycel gehwylc
10 gemangode. Da com se forma, and cwaeS, Hlaford, ]^is
17 pund gestrynde tyn pund. Da cwoet5 se hlaford, Ge-
LUCAS XIX.
blissa, ]m goda ])eowa : forpam ];>e ]?u w^re on lytlum
getrywe, J>u byst anweald haebbende ofer tyn ceastra.
Da com o6er, and cwaeS, Hlaford, ]nn pund gestrynde is
fff pund. Da cwseS he to ]?am, And beo ]?u ofer ffl' id
ceastra. Da com o^er, and cwae'S, Hlaford, her ys ]?in 20
pund, J>e ic haefde on swat-lm aled : ic J)e adred, forpara 21
pe pu. eart stii5 man : ]?u nimst j^set pu ne settest, and ]?u
ripst ])8et ]9U ne seowe. Da cwse^ he to him, Of ];inum 22
mu6e ic ^e deme, la lySra jjeowa. Du wistest peet ic
eom stit) man, jjget ic nime j^eet ic ne sette, and ripe J>8et
ic ne seow : and hwi ne sealdest J)u min feoh to hyre, 23
and ]:»onne ic come ic hit witodlice mid gestreone on-
fenge ? Da cwaet5 he to pam ^e him abutan stodon, 24
NimacS ]7set pund fram him, and syllat5 ]?am Se ha^fS tyn
pund. (Da cweedon hig to him, Hlaford, he hsef'S tyn 25
pund.) SoMce ic secge eow, pagt aslcum haebbendum m
biS geseald fram ]?am Se ngefS ; ge |)3et ]?3et he hagfS him
bi3 afyrred. Deah-hwae^ere |?a mine fynd, pe noldon 27
]>set ic ofer hig ricsode, IsedaS hider, and ofsleaS hig be-
foran me. And j^ysum gecwedenum, he ferde to Hieru- 2s
salem.
DYS GEBYRAD FEOWER WUCAN ^R MIDDAN-WINTRA,
AND ON PALM-SUNNAN-DJEG.
Da he genealsehte Bethfage and Bethanfa, to J^am munte 29
J?e ys genemned Oliueti, he sende his twegen cnyhtas,
and cwaetJ : Fara^ on jjset castel ]?e ongen inc ys, on 30
])am gyt gemeta^ assan folan getiged, on ]?am nan man
gyt ne saet : untiga(5 hyne, and IjBdaS to me. And gif 31
inc hwa acsaS, Hwi gyt hyne untigatS ? secgat5 him,
Dryhten heefS his neode. Da ferdon J?a tSe asende wser- 32
on, and fundon, swa he him ssede, J>one folan standan.
Da hig hyne untigdon, ])a cvv^don ]7a hlafordas, Hwi 33
untige ge ]?one folan ? Da cwsedon hig, For])am pe 34
Dryhten hfsf'S his neode. Da Iseddon hig hine to J)am 35
LUCAS XX.
Haeleijde, and heora reaf wurpon ofer pone folan, and
36 ])one Ilselend on-ufan setton. And ]?a he for, hig streht-
37 on under hine heora reaf on pam wege. And J)a he
genealsehte to Oliuetes muntes nySer-stfge, p>a ongunnon
ealle }»a masnigeo geblissian, and mid mycelre stefne
God heredon be eallum pam mihtum ^e hig gesawon,
38 and cwgedon : Gebletsod sy se cyning ];e com on Dryht-
nes naman : syb sy on heofenum, and wuldor on heah-
39 nessum. Da cwaedon sume of j;am Fariseum to him :
40 Lareow, cfd ]?inum leorning-cnyhtum. Da cwae^ he to
hym: Ic eow seege, J^eah pas suwion, stanas clypia^.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DyERE ENDLYFTAN WUCAN
OFER PENTECOSTEN.
41 And ]?a he genealoehte, and geseah pa ceastre, he weop
42 ofer hig, and cwasS : Eala gif jm wistest, and witodliee
on pysum pinum dsege, pe tSe to sybbe synd ! nu hig
43 sind fram pinum eagum behydde. Forpam pe pa dagas
to pe cumaS, and pfne fynd pe betrymiaS, and behabbatS
44 pe, and genyrwacS pe seghwanon, and to eorpan afyllaS
pe, and pine beam pe on Se synd ; and hig ne ItefaS on
])e Stan ofer stitne ; forpam pe pu ne oncneowe pa tide
45 pfnre geneosunge. Da ongan he of pam temple ut-
46 drffan pa syllendan and pa biegendan ; and him to cwset5 :
Hit ys awriten, Daet min hus ys gebed-hus : ge hit
47 worhton to scea'Sena scraefe. And he wtes daeghwamlice
on pam temple Iserende. SoSlice paera sacerda ealdras
and (5a boceras and pas folces ealdor-men smeadon hu
48 fiig hyhe fordon mihton ; and hig ne fundon hwcet hig
hym to gylte dydon : soSlice eail folc waes abysgod pe
be him gehyrde secgan.
XX. Da woes anum dsege geworden, pa he paet folc
on pam temple Iserde, and him bodude, pa comon p^ra
2 sacerda ealdras and pa boceras, and to him cwaedon :
Sege us on hwylcum anwalde wyrcst pu pas ping ? o6Se
166
LUCAS XX.
hwast ys se cSe ]nsne anvvald sealde ? Da cwaeS he him to 3
andsware : And ic acsie gow an word ; andswariaS me :
Waes Johannes tulluht of heofone, hwaeper pe of man- 4
num ? Da |?ohton hig betweox him, and cwaedon, Gyf 5
we secgaS ]?8et he sy of heofone, he cwy(5 to us, Hwi ne
gelyfde ge him ? Gyf we secgaS j^aet he sy of man num, a
eall folc us haenS : hig wiston gere ])3et Johannes wees
witega. Da andswaredon hig, pddt hig nyston hwanon r
he waes. Da cwaecS se Haelend him to : Ne ic eow ne s
secge on hwylcum anwalde ic ]?as ]nng wyrce. He on- 9
gan ]?a ])is bigspel to])am folce cweSan : Sum man plant-
ode him win-geard, and hine gesette mid tilium, and he
waes him feor manegum tidum. Da on tide he sende 10
his ])eow to ]?am tilium, J^aet hig him sealdon of ])8es wfn-
geardes waestme : ]?a swungon hig ];one, and idelne hine
forleton. Da sende he oSerne peow : J)a beoton hig u
]7one, and, mid teonum gewaecende, hine forleton idelne.
Da sende he j^riddan : J;a wurpon hig ut J?one gewund- 12
odne. Da cwaeS ]?8es win-geardes hlaford, Hwaet do ic ? 13
ic asende minne leofan sunu : wenunga hine hig for-
wandiaS, Jjonne hig hine geseo6. Da hine ])a tilian ge- 14
sawon, hig ]>ohton betweox him, and cwaedon. Her ys se
yrfe-weard : cumaS, uton hine ofslean, ]?aet seo aeht ure
sy. And hig hine of ]?am win-gearde awurpon ofslegene. 15
Hwaet deS yses win-geardes hlaford ? He Gym's and le
forspylS ])a tilian, and syl^ ];one win-geard o6rum. Hig
cwaedon, pa, hig })is gehyrdon : Daet ne geweor^e. Da 17
beheold he hig, and cwaeS : Hwaet ys faet awriten ys,
pone stan }>e '5a wyrhtan awurpon, pes ys geworden on
faere hyrnan heafod. iElc ]?e fylS ofer (5aene stan byS is
forbryt : ofer pone pe he fyl^, he tocwyst. Da sohton 19
paera sacerda ealdras and ]?a boceras heora handa on
]?aere tfde on hine wurpan ; and hig ondredon him peet
folc : so'Slice hig ongcton j^aet he ]ns bigspel to him cwae^.
167
LUCAS XX.
20 Da sendon hig mid searwum ]?a Se hig rihtwise leton,
|>8et hig hine gescyldegodon, and ])£et hig hine gesealdon
J)am ealdron to dome, and to ];8ss deman anwalde to for-
21 demanne. Da acsodon hig hine, and cwEedon : Lareovv,
we witon fset ]?u rihte sprycst and laerst, and for nanum
men ne wandast, ac Godes weg on soSfsestnesse laerst :
22 Ys hit riht ]?8et man ]7am Casere gafol sylle, ]?e na ? Da
23 cwae(5 he to him, ]m he heora faeen onget : Hwi fandige
24 ge mfn ? YwaS me anne peninc. Hwoes anlicnesse
hasf^ he, and ofer-gewrit ? Da cwaedon hig : pass Ca-
25 seres. Da cvvae'5 he to him : Agyfa^ pam Casere |m ping
pe ]?aes Caseres synd, and Gode pa ]?ing J)e Godes synd.
26 Da ne mihton hig his word befdn beforan ]?am folce : ]?a
suwedon hig, wundrigende be his andsware.
DYS GODSPEL SCEAL ON WODNES-D^EG OFER PENTE-
COSTEN.
27 Da genealaehton sume of Saduceum, ]>a oetsaca'S paes
28 aeristes, and acsedon hine, and cw^don : Lareow, Moyses
us wrat, Gif hwaes broSor by 5 dead, and wff haebbe, and
se byS butan bearnmn, paet his broSor nime his wff, and
29 his broker s^d awecce. Seofon gebroSru wasron : and
30 se forma nam wff, and woes dead butan bearne. Da
31 nam oSer hig, and wags dead butan bearne. Da nam se
pridda hig ; and swa ealle seofene : and nan s^d ne
32 l^fdon, and waeron deade. Da ealra ytemest waes past
33 wff dead. On pam aeryste hwylces heora wff biS paet ?
34 Da cwaeS se Haelend to him : pysse worulde beam wif-
35 ia^, and beoS to giftum gesealde : pa tie synd paere wor-
ulde wyr^e, and aerystes of deadum, ne giftia^ hi, ne
30 wff ne l^daS ; ne ofer pact sweltan ne magoh : hig synd
so^lice englum gelice ; and hig synd Godes beam, ponne
37 hig synd aerystes bearn. Forpam pe so'Slice deade arisaS,
and Moyses aety wde wi'S aenne beig-beam, swa he cwae^,
Dryhten Abrahames God, and Isaaces God, and lacobes
LUCAS XXI.
God, Nys God deadra, ac lybbendra; ealle hig hym 33
lybbaS. Da andswaredon, him sume ]78era bocera, and 39
cw^don : Lareow, wel ]m cw^de. And hig hine leng 40
ne dorston aenig ]?ing acsian. Da cwse'S he to him : Hwi 41
secgaS hig ]?8et Crist sy Dauides sunu ? and Dauid 42
cwy^ on |?am Sealme, Dryhten sdede to minum Dryhtne,
Site on mine swij?ran healfe, o^]>8et ic asette J^fne fynd 43
to fot-sceamele ])inra fota. Dauid hine clypa'S Dryhten, 44
and humeta ys he hys sunu ? Da sasde he hys leorning- 45
cnyhtum, eallum folce gehyrendum : WarniacS wiS J)a 46
boceras, ]?a 'Se wylla^ on gegyrlum gan, and luiiat5 gret-
inga on straste, and pa yldstan setl on gesamnungum,
and ])a forman hleonunga on gebeorscypum ; pa forswelg- 47
aS wudevvena hus, hiwgende lang gebed : J?a onfoS maran
geny^erunge.
XXI. Da he hfne beseah, he geseh ]?a welegan heora 1
htc sendan on |?one sceoppan. Da geseah he sume earme 2
wudewan bringan twegen feor'Slingas. Da cwge^ he : 3
SoS ic eow secge, pset J?eos earme wudewe ealra maest
brohte : soSes ealle pas brohton Gode lac of heora my- 4
celan welan : ]?eos wudewe brohte of ]?am pe heo haefde,
ealle hyre andlyfene. And pa cwae'S he to ]?am 'Se sasdon 5
be pam temple, J)ast hit wsere geglenged mid godum
stanum and godum gifuni : Das p'mg ^ ge geseo'S, |)a s
dagas cuma'S, on ]?am ne biS stan laefed ofer stan, pe ne
beo toworpen. Da acsedon hig hine : La Bebeodend, 7
hwsenne beo'S fas ping, and hwylce tacna beoS, fonne
]>as ]?ing geweorSaS? Da cwaeS he; VVarniaS J)8et ge s
ne syn beswicene : manege cumaS on minum naman,
and cwec)at5, Ic hit eom ; and tfd genealaecS ; ne fare
ge sefter him. Ne beo ge bregede, J?onne ge geseoS 9
gefeoht and twy-rsednessa : J)as J?ing gebyriaS aeryst : ac
nys ]?onne gyt ende. Da cwae'S he to him : peod aryst 10
ongean Jjeode, and rfce ongean rice; and beo'S mycele 11
LUCAS XXI.
eor]?an styrunga geond stowa, and cwealmas, and hunger,
12 and egesan of heofene and mycele tacnu beoS. Ac to-
foran eailum ]>issum, liig niraaS eow, and ehtaS, and
syllat5 eow on gesamnunga, and on hyrdnyssa, and l^daS
13 eow to cyningLim and to demum, for mfnum naman. _pis
14 eow gebyraS on gewitnesse. Ne scyle ge on eowrimi
15 heortum fore-smeagean hu ge andswarian : ic sylle eow
mu(S and wfsdom, ])am ne magon ealle eower wiSer-
16 winnan wiSstandan and wiSeweSan. Ge beoS gesealde
fram magum, and gebroSrum, and cut5.um, and freond ■
17 um ; and hig eow to deaSe geswencaS. And ge beoS
18 eailum on hatunga for minum naman. And ne forwyrS
19 an locc of eowrum heafde. On eowrum ge]>ylde ge ge-
20 healdaS eowre sawla. ponne ge geseoS Hierusalem
mid here betrymede, wita^ J>9et hyre toworpenys genea-
21 laecS. ponne fleo^ on muntas })a ^e on ludea synd ;
and nySer ne astigaS, J)a ^e on hyre mydlene synd ;
22 and in to hyre ne magon ])a t5e ]?8er-ute synd. For]?am
]>e ]9is synd wrace dagas, |?3et ealle ]?ing syn gefyllede j^e
23 awritene synd. So^lice wa eacniendum wffe, and fed-
endum, on ]?am dagum ! |?onne biS mycel off^ryccednys
24 ofer eor'San, and yrre jjyssum folce. And hig feallaS
on sweordes ecge, and beoS haeftlingas on ealle J^eoda.
Hierusalem bit5 fram peodum fortreden, o^ MsegSa tfda
25 synd gefyllede. And beo6 tacnu on sunnan, and on
monan, and on steorrum ; and on eorpan ]?eoda for]?ryc-
2(5 cednys ; for gedrefednesse s^s sweges and y|?a ; bifi-
gendum mannum for ege, and anbide fe eailum ymb-
hwyrfte to-becumaS : |7onne beoS heofones mihta astyr-
27 ede. And ponne hig geseoS mannes Sunu on lyfte
cumende mid mycelum anwalde and maegen-jjrymme.
•28 Donne f'as J)ing agynna^, beseo^, and eowre heafdu up-
29 ahebbaS ; for|)am ]>e eower alysednys genealoecS. Da
ssede he him sum bigspel : BehealdaS foiie fic-beam,
170
LUCAS XXII.
and ealle treowa : ];onne hig wa3stm bringaS, ge witon 30
faet sumor ys gehende. And ];onne ge j^as ])ing geseoS, 31
wita(S ]?aet Godes rice ys gehende. SoSlice ic eow secge, 32
paet ]?eos cneorys ne gewit, serjjam J?e ealle ]?as ]?ing ge-
weor|)on. Heofen and eorc5e gewita'S : so(51ice mfne 33
word ne gewitaS.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON FRIGE-D^G, ON DiERE
ENDLEFTAN WUCAN OFER PENTECOSTEN.
WarniaS eow, Jjy-laes eower heortan gehefegode syn on 34
ofer-fylle, and on druncennesse, and ]?ysses lifes carura,
and on eow se ferlica daeg becume. Swa swa gryn he 35
becymS on ealle J^a^e sittaS ofer eor]?an ansyne. Wac- 30
la's on eelcere tide, and biddaS, J)set ge weorSe syn Jjaet
ge pSLS towerdan ]nng forfleon, and standan beforan man-
nes Suna. SoSlice he waes on deeg on ]?am temple leer- 37
ende ; and on niht he eode, and wunode on J?am munte.
J?e ys gecweden Oliueti. And eall folc on mergen com 33
to him to ])am temple, J?8et hig hine gehyrdon.
DES PASSIO GEBYRAD ON WODNES-D^EG, ON DiERE
PALM-WUCAN.
XXII. Da so(51ice genealsehte freols-daeg azimorum, i
se is gecweden Eastre. And psera sacerda ealdras and 2
]>a boceras smeadon hu hig hine forspyldon ; so^lice hig
ondredon him pset folc. Da eode Satanas on ludam, se 3
waes o^re naman Scarioth, an of pam twelfum. Da ferde 4
he, and spaec mid ]?8era sacerda ealdormannum, and
duguSe-ealdrum, hu he hine him gesealde. And hig 5
faegnodon, and him weddedon feoh to syllanne. And c
he behct; and he sohte hu he eaSelicost hine be-aeftan
]?aere nioenio gesealde. Da com se daeg azimorum, on 7
pam hig woldon heora Eastron gewyrcan. And he s
sende Petrum and lohannem, and cwae^ to him : FaraS,
and gearwiaS us, J^aet we ure Eastron gewyrcon. Da 9
cwaedon hig: Hwar wylt tu ])set we gearwion. And he 10
171 I 2
LUCAS XXII.
' cwseS to him : Nu, ]?onne ge on ]?a ceastre gat5, eow
ongean yrn^ an man mid waeter-buce ; filia'5 him on ]?aet
11 hus ]?e he in-g8et5, and secgeaS ]?am hus-hlaforde, Ure
Lareow ]?e secgS, Hwar ys cumena hus, far ic mine
12 Eastron wyree mid minum leorning-cnyhtum. And he
eow betsectS mycele healle gedaefte : gegearwiat5 para.
13 Da ferdon hig, and gemetton swa he him ssede : and
14 hig gegearwodon Eastrun. And J>a tima wses, he sset,
15 and his twelf apostolas mid him. And he s^de him :
Of gewilnunge ic gewilnode etan raid eow ]?as Eastron,
16 ser ic foiS-fare. Ic eow secge, ]?3et ic heonon-forS ne
17 ete, aer hit sy on Godes rfce gefylled. And onfeng
calice, and J?ancas dyde, and cwseS : OnfoS, and dselatS
18 betweox eow : so'Slice ic eow secge, ])3et ic ne drince of
19 ]>yses win-geardes cynne, asr Godes rfce cume. And he
onfengc hlafe, and |?ancode, and him sealde, and cwaeS :
Dis is min lichama, se is for eow geseald : dot5 Ipis on
20 min gemynd. And swa eac ]?one calic, syS^an he geeten
haefde, and cwaetS : Des calic is niwe gecyt5nys on minum
21 blode, se biS for eow agoten. Deah-hwae^ere, her ys
22 ]>ges laewan hand mid me on mysan. And witodlice
mannes Sunu gseS, aefter ]?am t5e him fore-stihtod waes :
23 ])eah-hw3eSere wa J7am men J>ehe]?urh geseald bit5 ! And
hig agunnon betweox him smeagan, hwylc of him J)8et
24 to donne w^re. And hig fliton betweox him, hwylc
25 heora w^re yldest. Da s^de he him : Cyningas wealdaS
heora ]>eoda ; and fa Se anweald ofer hig habbaS, synd
26 fremfulle genemned. Ac ne beo ge na swa : ac ge-
weorSe he swa swa gingra, se fe yldra ys betweox eow ;
and se ]>e fore-staeppend ys, beo he swylce he fen sy.
27 HwaeSer ys yldra, ]?e se fe fenat5, fe sefe sit? witodlice
se f e sit. Ic eom on eowrum midlene swa swa se fe
2s fenaS. Ge synd f e mid me furhwunedon on mfnum
29 geswincum. And ic eow dihte, swa min Faeder me rfce
LUCAS XXII.
dihte ; }>8et ge eton and drincon ofer mine mysan on 30
mmum rfce ; and ge sitton ofer ]7rym-setl, demende twelf
maeg^a Israhe]. Da cwteS Dryhten : Simon, Simon, nu 31
Satanas gyrnde ])set he eow hridrode swa swa hwsete.
Ic gebaed for jje, ]?aet ]?in geleafa ne ateorie : and ]?u, aet 32
sumum cyrre gewend, getryme ]?ine gebro^ru. Da 33
cwos^ he : Dryhten, ic eom gearu to farenne mid ]?e, ge
on cwertern, ge on deat5. Da cwae^ he : Ic secge ]?e, 34
Petrus, ne crsewS se hana to-dasg, ssr J»u me setsaecst.
Da cwcet) he to him : Da ic eow sende butan seode, and 35
codde, and gescy, waes eow aenig ]?ing wana ? Da cwced-
on hig : Nan ping. Da cwaeS he : Ac nti, se ]?e hcefS 36
seod, gelfce nime codd : and se ]?e naefS, sylle his tunec-
an, and bycge him sweord. SoSlice ic eow secge, j^ast 37
gyt scyl beon gefylled pset be me awriten ys, And }>aet
he mid unrihtwisum geteald waes : witodlice ]?a 'ping Se
be me synd habbaS ende. And hig cwaedon : Dryhten, 3s
her synd twa sweord. And he cwaeS : Daet ys genoh.
And aefter gewunan he ut-eode on ]?agne Munt Oliuarum, 39
past ys, Ele-bergena ; and hys leorning-cnyhtas hym fiiig-
don. And }»a he com to ]?asre stowe, he sasde hym : 40
GebiddaS ]?set ge on costnunge ne gan. And he w«s 41
fram him alocen swa mycel swa is anes stanes wyrp ;
and gebigedum cneowum he hine gebaed, and cwaeS : 4^
Faeder, gif pu wylt, afyr pjsne calic fram me : ]?eah-
hwae'Sere ne geweorSe min willa, ac ]?in. Da aetywde 43
hym Godes engel of heofene, and hyne gestrangode.
And he waes on gewinne, and hine lange gebaed, and his 44
swat waes swylce blodes dropan on eorj^an yrnende. And 45
pa. he of gebede aras, and com to his leorning-cnyhtum,
he hig funde slaepende for unrotnysse ; and he saede 46
him : Hwi slape ge ? arisaS and biddaS, ])aet ge on cost-
nunge ne gan. Hym ];a pa gyt sprecendum, pa com paet 47
wered, and him to-foran eode an of pam twelfum, se
173
LUCAS XXII.
waes genemned ludas ; and lie genealaehte ]?am Hselende,
48 ]78et he hine cyste. Da cwse^ se Hselend : ludas, man-
49 nes Sunu pu. mid cosse sylst ? Da gesawon |?a 'Se him
abutan w^ron j^ast ]?aer towerd wass, and cw^don : Dryht-
50 en, slea we mid sweorde ? Da sloh heora an jjsera sa-
51 cerda ealdres ]?eow, and his swyt5re eare of-acerf. Da
andswarode se Hselend. : LaetaS ]?us. And ]>a he sethran
52 his eave, he hyt gehf^lde. Da cwasS se Hselend to ]?am
ealdormannum, and to ]?am witum, and ])ass temples
ealdrum: Ge ferdon swa swa to anum sceap>an, mid
53 sweordum and raid sahlum, ]?8et ge me gefengon. Da ic
waes daeghwamlice on temple mid eow, ne a]?enedon ge
eower handa on me : ac ]?is is eower tid, and ]?rystra an-
54 wald. Da namon hig hine, and Iseddon to j^sera sacerda
55 ealdres huse. And Petras fyligde feorran. And Petrus
waes mid him on middan ]?am cafer-tune, ]?aer hig agt
50 ]?am fyre saeton. Da hine geseah sum ]?inen set leohte
sittendne, and hine beheold, pa. cwae'S heo : And pes
5 7 waes mid him. Da aetsoc he, and cwaeS : Eala wff, ne
5s can ic hine. And pa ymbe lytel hine geseah o^er, and
cwaeS : pu eart of hym. Da cwaeS Petrus : Eala man,
59 ic ne eom. And ]>a aefter lytlura faece, svvylce anre tfde,
sum o'Ser seSde, and cwaeS : So'Slice J^es wses mid him :
60 witodlice he is Galileisc. Da cwaeS Petrus : Eala man,
nat ic hwaet pxi segst. And pa hig paet spraecon, sam-
(51 nunga se hana creow. Da Dryhten bewende hine, and
beseah to Petre. Da gemunde Petrus Dryhtnes wordes
pe he cwaeS, Daet j?u mm aetsaecst ]?rywa to-daeg, aer se
62 hana crawe. Da code Petrus tit, and biterlice weop.
63 And J)a Se pone Haelend hfeoidon hine bysmredon, and
6-1 beoton, and oferwrugon his ansyne, and purcson his
nebb, and acsedon hine : Ar^d, hwylc is se Se pe sloh ?
65 And manega oSre ping hig hym to cwaedon, dysigende.
06 And pa 'Sa dseg waes, pa togaedere comon pass folces
174
LUCAS XXIII.
yldran, and Jjaera sacerda ealdormen, and boceras, and
leeddon liine to heora gemote, and cwsedon : Sege us 07
gif J?u sy Crist. Da cwae^ he : peah ic eow secge, ge
me ne gelyfacS : peah ic eow acsige, ge ne andswariat) 68
me, ne ne forlastaS. Heonon-for<5 biS mannes Sunu sit- ay
tende on Godes msegnes swySran healfe. Da cw^don 70
hig ealle : Eart ]?u Godes Sunu ? Da cwaeS he : Ge
secgat? ]73et ic eom. And hig cwaedon : Hwi gyrne we 71
gyt gewitnesse ? sylfe we gehyrdon of his mu'Se.
XXIII. Da aras eall heora mgenigeo, and lasddon hine 1
to Pilate ; and agunnon hyne wregan, and cweedon : 2
pysne we gemetton forhwyrfende ure ]?eode, and for-
beodende |?oet man })am Casere gafol ne sealde, and seg^
J?£et he sig Crist Cyning. Da acsode Pilatus hine ' Eart 3
pu ludea Cyning? Da andswarode he: Du hit segst.
Da cwseS Pilatus to ]^am ealdrum and J?am werede : Ne 4
finde fc nsenne intingan on J?ysuni men. Da hlyddon 5
hig, and cw^don : He astyraS ]?is folc, laerende ]?urh ealle
ludeam, agynnende of Galilea 06 hider. Da Pilatus ge- a
hyrde Galileam, he acsode hwse^er he w^re Galileisc
man. And ]7a he gecneow ]?8et he wges of Herodes an- 7
walde, he hine agen-sende to Herode : he wses on ]?am
dagum on Hierusalem. So*Slice Herodes fahnode ]?a he s
]?one Haelend geseah : mycelre tfde he wilnode hine ge-
seon, for]?am J»e he gehyrde mycel be him : and he hop-
ode ])set he gesawe sum tacen pe fram him gewurde.
Da acsode he hine manegum wordum ; and he naht ne 9
andswarode. Da stodon ]?gera sacerda ealdras hine an- 10
raedlice wregende. Da oferhogode Herodes hine mid 11
his hyrede, and bysmrode hine, gescrydne hwitum reafe,
and hine agen-sende to Pilate. And on ]?am daege wurd- 12
on Herodes and Pilatus gefrynd : so^lice hig waerou
^r gefynd him betweonan. Da cwae^ Pilatus to |?8era 13
sacerda ealdrum, and dugu'Se ealdrum, and to pam folce :
175
LUCAS xxm.
14 Ge brohton me J>ysne man, swylce he J?ys folc for-
hvvyrfde, and nu, beforan eow acsiende, ic nanne intingan
findan ne m^g on Jjysum men, of pam ]?e ge hine wreg-
15 a(5 ; ne fur]?on Herodes : ic hine sende agen to him ;
16 and him naht J)8eslices deaSe geddn waes. Ic hine ge-
17 betne forldete. (Niede he sceolde him forgifan senne to
13 heora freols-dsege.) Da hrymde eall pset folc aetgsedere,
j9 and cw8e^ : Nim ]>isne, and forgif us Barrabban. (Se
W8es for sumere twy-rasdnysse and man-slyhte on cwert-
20 ern asend.) Eft spaec Pilatus to him, and wolde forlset-
•21 an ]7one Haelend. Da hrymdon hig, and cwasdon :
22 Ahot5 hine, ahoS hine. Da cwaacS he to him ]>riddan
si^e : Hwaet dyde ]>es yfeles ? ne gemette ic nan ping
yfeles on J>ysum men, ]?8et he sig deaSes scyldig : ic hine
23 ]>reage and forlaete. And hig astodon, and mycelre
stefne b^don fset he wsere ahangen. And heora stefna
25 swiSredon. * * * And he forgef him )>one J>e waes
for man-slyhte and sumere sace on ewerterne, |)one hig
baedon; and ]?one Haelend he sealde to heora willan.
2G And ]>a hig hine laeddon, hig gefengon sumne Cyre-
niscne, Simonem, se com of ]?am tune, and ]?a rode him on
27 setton, J^aet he hig bsere aefter ])am Haelende. Him fy-
lide mycel wered foices and wifa, ]?a hine heofon and
28 weopon. Da cwaec5 se Haelend bewend : Eala dohtra
Hierusalem, nelle ge ofer me wepan, ac wepa^ ofer eow
29 sylfe, and ofer eowre beam. ForJ»am pa dagas cuma6,
on pam hig cwe^aS, Eadige synd pa untymendan, and
30 inno'Sas pe ne cendon, and pa breost pe ne sycton. ponne
agynnaS hig cweSan to pam muntum, FeallaS ofer us ;
31 and to beorgum, Oferwreo^ us. Forpam gif hig on
grenum treowe pas ping doS, hwset doS hig on pam drig-
32 um ? And mid him waeron gelaedde twegen oSre man-
33 fuUe, paet hig waeron ofslegene. And syS'(5an hig comon
on pa stowe, pe ys genemned Caluarie, paet is, heafod-
176
LUCAS XXIII.
pannan stow, ])asr hig hine hengoii, and aenne scea|)an on
his swj^^ran healfe, and o^erne on his wynstran. Da 34
cwae(5 se Haslend : Feeder, forgif hym ; forpam hig nyton
hwaet hig do3. SoSlice hig dseldon his reaf, and vvurp-
on hlotu. And pcet folc stod ge-anbidigende. And ]>a 35
ealdras hyne teeldon mid him, and cweedon : O^re he
gehaslde ; gehasle hine sylfne, gif he sig Godes gecorena.
And ]>a cempan hine bysmredon, and him eced brohton, 36
and }?us cwaedon : Gif ]?u sig ludea cyning, gedo pe 37
halne. Da waes his ofer-gevvrit ofer hine awnten Gre- 3S
ciscum stafum, and Ebreiscum, Dis is Iudea Cyning.
An of ]?am seeaSum pe mid him hangode hine gremede, 30
and cwseS : Gif ]m Crist eart, gehael ]?e sylfne and unc.
Da andswarode se oSer, and hine preade, and cwseS : Ne 40
pu. God ne ondraetst, paet pu eart on ]?asre ylcan genySer-
iinge? and wyt witodlice be uncer ^r-daedum onfoS : 41
soSlice pes naht yfeles ne dyde. And he cw3st5 to pam 42
Haelende : Dryhten, gemun pu me, ponne pu cymst on
pin rfce. Da cwaeS se Haslend to hym : To-daeg pu bist 43
mid me on Paradiso. Da waes nean seo syxte tfd, and 44
pystro waeron ofer ealle eorpan, o^ pa nigo^an tfde. xlnd 45
sunne waes apystrod, and pses temples wah-ryft wearS to-
sliten on middan. Da cwaeS se Hseiend, elypiende my- 46
celre stefne : F^der, ic bebeode minne gast on pine handa :
and pus cwe^ende he for'S-ferde. Da se hundred-man 47
geseah paet par geworden waes, he God wuldrode, and
c\vae6 : SoSlice pes man waes rihtwis. And eall wered 4s
pe aet pisse waefer-synne waeron, and gesawon pa cSing pe
gewurdon, v/aeron agen gewende, and heora breost beot-
on. Da stodon ealle his cuSan feorran, and pa wff pe 49
him fyligdon fram Galilea, pas ping geseonde. And pa 50
an man on naman losep, se waes gerefa, god wer and
rihtwis, (pes ne gepwaerede heora gepeahte, and heora 51
daedum ;) fram Arimathia, ludea ceastre, se sylfage-an-
177 I 5
LUCAS XXIV.
52 bidode Codes rfce : 'pes genealsehte to Pilate, and basd
53 ]?8es Haglendes lichaman ; and nySer-alede hyne, and
on scytan befeold, and lede hine on aheawene byrgene,
54 on J?8ere nses ]?a gyt nsenig aled. And ]?a wees se dseg
parasceue, ]?8et ys gegearwunge, and sseter-dseg onlyhte.
55 Da wff ]>e Iiym fyligdon, fe comon mid him of Galilea,
hig gesawon pa byrgene, and hu his lichama aled wses :
5t) and hig cyrdon, and gearwedon wyrt-gemang and seal fa;
and on saeter-daeg hig gestildon eefter bebode.
XXIV. On anum reste-dsege, swy^e ^r on daeg-red,
hig comon to ]>8ere byrgene, and b^ron mid him ]?a wyrt-
2 gemang, ]?e hig gegearwedon. And hi gemetton ];one
3 Stan awyltne of ]?agre byrgene. And f»a hig in to J^aere
byrgene eodon, hig ne gemetton na |)aes Heelendes licha-
4 man. And J?a wass geworden, ]>a hig on mode afaerede
w^ron be ]>yssum, ]7a stodon twegen weras wiS hig on
5 hwftum reafe. And ]?a hig ondredon, and heora and-
whtan on eorJ)an hyldon, hig cw^don to him : Hwi sece
6 ge lybbendne mid deadum ? Nys he her, ac he aras :
ge})enca'S hu he spaec wi^ eovv, ]?a gyt ])a he waes on Ga-
7 lilea, and cwaeS, Daet mannes Sunu biS geseald on handa
synfulra manna, and beon ahangen, and J^y ]?ryddan dsege
9 arfsan. And hig gemundon his worda. And hig gewend-
on fram J»aere byrgene, and cyddon eall |?ys |)am endleof-
10 enum, and eallum 0(5riim. So^lice waes Maria Magda-
lene, and lohanna, and Maria lacobi, and oSre ])e mid
11 him waeron, pa, saedon ]?as |;ing ]?am apostolum. And
];as word waeron ge]?uhte beforan him swa wofFung ; and
12 hig ne gelyfdon him. Da aras Petrus, and arn to Jjaere
byrgene ; and alutende he geseah }?a lin-waeda sylfe alede ;
and he ferde wundrigende ]?aes |)ar geworden waes.
DYS GEBYRAD ON ODERNE EASTER-DiEG.
13 And ]?a ferdon twegen of him on ]>8et castel faet waes on
faece syxtig furlanga fram Hierusalem, on naman Emaus
178
Ig 19
20
; 21
LUCAS XXIV.
And hig sp^con, hym betweonan, be eallum J?am ]?e ]>ar u
gewordene WcEron. And })a hig spelledon and mid him i5
smeadon, se Heelend genealsehte, and ferde mid him.
So«lice heora eagan wseron forhseide, paet hig hine ne ge- le
cneowun. And he cw8e« to him : Hwaet synd ]>a sprseca ir
pe gyt reccaS inc betweonan, gangende, and synd un-
rote ? Da andswarode him an, pees nama woes Cleophas, is
and cwseS : Eart yu ^na forwrecen on Hierusalem, and
nystest pu ]?a ])ing ]?e on hyre gewordene synd on J^ysum
dagum ? He seede )>a : Hwset synd ]3a ping ? And hig
seedon : Be |?am Nazareniscan Haelende, se waes wer and
witega, mihtig on sprsece and on weorce beforan Gode
and eallum folce : and hu hine sealdon fa heah-sacerdas
and ure ealdras on deal5es geny^erunge, and ahengon
hine. We hopedon peet he to alysenne waere Israhel ;
and nu ys se ]?rydda dasg to-daeg paet J>is waes geworden.
And eac sume wff of urum us bregdon, ])a w^ron ^r 22
leohte eet psere byrgene, and na his lichaman gemetton : 23
hig comon, and saedon, faet hig gesawon engla gesihSe ;
J?a secgat5 hine lybban. And J)a ferdon sume of urum to 24
]?£ere bergene, and swa gemetton swa |ja wff s^don : hine
hig ne gesawon. Da cwaeS se Hselend to him : Eala 25
dysegan, and on heortan l^te to gelyfenne eallum |)am
])e witegan sp^con : hu ne gebyrede Criste )?as ]?ing 26
polian, and swa on his wuldor gan ? And he rehte him 27
of Moyse and of eallum haligum gewritum, ]>e be him
awritene wseron. And hig genealsehton |>am castele, ]>e -is
hig to ferdon : and he dyde swylce he fyr faran wolde.
And hig nyddon hine, and cw^don : Wiina mid unc, 29
for}?am pe hit £efen-l8ec« : and se daeg waes ahyld. And
he in-eode, paet he mid him wunode. And |?a he mid 30
him s^t, he onfencg hlaf, and hine bletsode, and braee,
and him rsehte. Da wurdon heora eagan geopenode, si
and hig gecneowon hine ; and he gewat fram him. And 3i
LUCAS XXIV.
hig cw^don him betwynan : Nass uncer heorte byrn-
ende, J)a he on wege wiS unc spaec, and unc halige ge-
33 writu ontynde? And hig arisen on ]?aere ylcan tfde,
and wendon to Hierusalera, and gemetton endleofan ge-
34 gaderode, and ]?a ^e mid him w^ron, and cwaedon, Dsst
35 Drihten soSlice aras, and Simone aetywde. And hig
rehton J>a J^ing, pa. ^e on wege gewordene wseron, and hu
hig hine oncneowon on hlafes brfce.
DYS GEBYRAD ON DRYDDAN EASTER-DiEG.
30 SoSlice fia hig jjis sprsecon, se Hselend stod on heora
mydlene, and saede him : Sib sy eow : ic hyt eom ; ne
37 ondraede ge eow. Da wderon hig gedrefede and afaerede,
3S and hig wendon ])aet hig gast gesawon. And he s^de
him : Hwi synd ge gedrefede, and gej^ancas on eowre
39 heortan astigaS ? GeseoS mine handa and mine fet,
]?aet ic sylf hit eom : grapia^, and geseoS ]7aet gast nasfS
40 flassc and ban, swa ge geseo(5 me habban. And Jja he
41 ])js saede, he aeteowde him fet and handa. Da cwae^
he to him, ]?a hig ]?a gyt ne gelyfdon, and for gefean
42 wundredon : Haebbe ge her aenig ping to etanne? And
hig brohton hym dael gebraeddes fisces, and beo-bread.
3 And pa he aet beforan Iiym, he nam J>a lafa, and him
44 sealde, and cwaetS to hym : pys synd pa. word pe ic spraec
to eow, ]?a ic wass J?a gyt mid eow ; for)?am pe hyt ys
neod pddt beon ealle ping gefyllede, pe awritene synd
on Moyses se, and on witegum, and on Seahnum be m^.
45 Da ontynde he him andgyt, J?aet hig ongeton halige
46 gewrftu ; and he cwaeS to him, Daet ]?us ys awriten, and
]>us gebyrede Criste t5olian, and )>y ]>ryddan daege of
47 deaSe arisan ; and beon bodod on his naman daed-bote
and synna forgyfenesse on ealle J>e6da, agynnendum
4S fram Hierusalem. SoSlice ge synd j?inga gewitan. And
40 ic sende on eow mines Fasder behat : sitte ge on ceastre,
50 oS ge syn ufene gescrydde. So^lice he gelsedde hig ut
LUCAS XXIV.
on Bethanfan, and he bletsode liig, his handum tip-ahaf-
enum. And hit wses geworden, fa he bletsode big, he 51
ferde fram him, and wees fered on heofen. And hig ge- 52
biddende, hig gehwurfon on Hierusalem mid mycelum
gefean. And hig w^ron symle on pam temple, God heri- 53
gende, and hyne eac bletsigende. Amen.
191
D^T GODSPEL
.EFTER JOHANNES GERECEDNYSSE.
I. On fruman wees Word, and psat Word wass mid
2 Gode, and God waes ]?8et Word, pset waes on fruman
3 mid Gode. Ealle ]?ing waeron geworhte ]?urh hyne ; and
4 nan ping naes geworht butan him. Dset w^s Iff ])e on
5 him geworht waes, and ]?£et Iff waes manna leoht. And
|?8et leoht lyht on |>ystrum ; and J^ystro ]?aet ne genamon.
6 Man wa&s fram Gode asend, ]?ses nama waes lohannes.
7 pes com to gewitnesse, ]?aet he gewitnesse cy^de be fam
8 Leohte, ])aet ealle men ]?urh hyne gelyfdon. Naes he
Leoht, ac J)aet he gewitnesse forS-baere be ]?am Leohte.
9 Sot5 Leoht waes, Jjset onlyht aelcne cumendne man on
10 |>ysne middan-eard. He waes on raiddan-earde, and
middan-eard wees geworht J>urh hine, and middan-eard
ii hine ne gecneow. To hys agenum he com, and hig
12 hyne ne underfengon. SoSlice swa hwylce swa hyne
underfengon, he sealde hym anweald Ipset hig waeron
13 Godes beam, ]?am pe gelyfa(5 on his naman : J>a ne synd
acennede of blodum, ne of flaesces willan, ne of weres
14 willan ; ac hig synd of Gode acennede. And pddt Word
waes flaesc geworden, and eardode on tis, (and we ge-
sawonhys wuldor, swylce an-cennedes wuldor of Faeder,)
J>aet waes ful mid gyfe and so^faestnysse.
DYS GODSPEL GEBYRAD DRYM WUCON .ER MYDDAN-
WINTRAN, ON DONE FRIGE-DiEG.
15 lohannes cy^ gewitnesse be him, and clypat5, pus cwe]j-
ende : pes waes pe ic saede, Se pe to cumenne ys aefter
lOHANNES I.
me waes geworden beforan me : for|)am he wees jSer ])onne
fc. And of his gefyllednesse we ealle onfengon gyfe i6
for gyfe. Forj^ara ]?e ^ wass geseald ]?urh Moysen, and 17
gyfu and so^fasstnes ys geworden ])urh Hselend Crist.
Ne geseah nsefre nan man God ; buton se an-cenneda 13
Sunu hit cySde, se ys on hys Faeder bearme. And 'pset lo
ys Johannes gewitnes.
DYS GEBYRAD ON DONE SUNNAN-DtEG .^R MYDDAN-
WYNTRA.
Da pa ludeas sendon heora sacerdas and heora diaconas
fram Jerusalem to hyra, ]?set hig acsodon hine, and ]>us
cwssdon : Hwaet eart ])u ? And he cy^de, and ne wi^soc, 20
and |?us cwse'S : Ne eom ic na Crist. And hig acsodon 21
hine, and ]?us cwaedou : Eart ]>u Elfas ? And he cwae^ :
Ne eom ic hit. Da cwsedon hig : Eart ]?u witega? And
he andwyrde, and cwaeS : Nfc. Hig cwsedon to him : 22
Hwset eart J?u ? J>8et we andwyrde bringon j?am J?e us to
|)e sendon. Hwaet segst ]?u be ]>e sylfum ? He cw8et5 : 23
Ic eom clypiendes stefn on westene, Gerihta^ Dryhtnes
weg, swa se witega Jsaias cwse^. And J)a tSe I'aer asende 24
waeron, jja waeron of sundor-halgon. And hig acsodon 25
hine, and cwsedon to him : Hwi fullast p\i, gif ]?u ne
eart Crist, ne Elfas, ne wftega? Johannes him and- 26
swarode : Jc fullige on waetere : to-myddes eow stod pe
ge ne cunnon. He ys pe aefter me toweard ys, se wses 27
geworden beforan me ; ne eom ic wyrSe ]?aet ic unbinde
his sceo-]nvang. Das ping waeron gewordene on Betha- 2s
nfa begeondan Jordanen, |)8er Johannes fullode.
DYS GEBYRAD ON DONE VIII. D^EG GODES .^TYWED-
NYSSE.
Oj)re daege Johannes geseah ]7one Haelend to hyni cum- 2<j
ende, and cwas^ : Her ys Godes Lamb ; her ys se pe
de(5 aweg middan-eardes synne. pes ys be ]>am ic saede, 30
^^fter me cymS wer pe beforan me geworden waes :
183
JOHANNES I.
31 forJ?am ]?e he waes eer ]?oiine ic. And ic hyne nyste : ac
ic com and fullode on wdetere, to ]?an:i jjoet he waere ge-
32 swutelod on Israhela folce. And lohannes cySde ge-
witnesse, cwe]?ende : Daet ic geseah ny})er-cumendne
Gast of heofenum, swa swa culfran, and wunode ofer
33 hyne. And ic hyne ne cti'Se : ac se J»e me sende to
fullianne on w^tere, he cwasS to me, Ofer ]?one pe ]?u
gesyhst ny]7er-stigendne Gast, and ofer hyne wuniendne,
34 ]?3et ys se ]?e fulla'S on Halgum Gaste. And ic geseah,
and gewitnesse cy'Sde pset ]?es is Godes Sunu.
DYS SCEAL ON SG? ANDREAS M^SSE-^EFEN.
35 Eft o'Sre dsege stod lohannes, and twegen of his leorn-
36 ing-cnyhtum ; and he cwae^, ]?a he geseah ]?one Haelend
37 gangende : Her ys Godes Lamb ! Da gehyrdon hine
twegen leorning-cnyhtas specende, and fylidon pam Hael-
38 ende. Da beseah se Hselend, and geseah hig hym fyli-
ende, and cwae^ to hym: Hwset sece gyt? Hig cwEedon
to hym : Rabbf, (|?8et ys gecweden and gereht, Lareow)
39 hwar eardast pu ? He cwseS to hym : CumaS and ge-
seoS. Hig comon and gesawon hwar he wunode, and
mid hym wunodon on ]7am daege : hit wses fa seo teotie
40 tfd. Andreas, Siraones broker Petres, wses oSer of ]?am
41 twara, ]?a gehyrdon aet lohanne, and him fyligdon. Des
gemette serest Simonem his broker, and cwseS to him :
42 We gemetton Messiam, J?8et is gereht, Crfst. And hig
gelagddon hine to ];am Heelende. Da beheold se Hael-
end hine, and cwseS : pu eart Sfmon, lonan sunu : pu
43 byst genemned Cephas, ])agt ys gereht, Petrus. On
mergen he wolde faran on Galilea, and he gemette Phil-
44 ippus ; and se Haelend cwae^ to him : Fylig me. SoS-
lice Phiiippus wses fram Bethsaida, Andreas ceastre, and
45 Petres. Phiiippus gemette Nathanahel, and cwaeS to
hym : We gemetton ]?one Haelend, losepes sunu, of
Nazareth, pone wrat Moyses and J>a witegan on J)Eere le.
184
JOHANNES 11.
And Nathanahel cvvaeS to liym : Maeg senig ]?ing godes 46
bedn of Nazareth? Philippus cw£e^ to hym : Cum and
geseoh. Da geseah se Haelend Nathanahel to hym n
cumendne, and cwae^ be hym : Her ys Israhelisc wer,
on ]?am nis nan faen. Da cwae^ Nathanahel to him : -13
Hwanon cuj^est ]?u me ? Da andswarode se Haelend,
and cwaeS to him : Ic geseah ]?e ])a ])u waere under pam
fic-treowe, aer])am pe Philippus J>e clypode. Hym and- 4a
swarode jm Nathanahel, and ]ms cvvaeS ; Rabbf, J?u eart
Godes Sunu, and ]?u eart Israhela Cining. Da cwaet5 se 50
Haelend to hym : p\i gesyhst mare J?onne ]?is sy ; forj^am
]>e ]?u gelyfdest, pa. ic cwaeS ]?aet ic gesawe pe under ]?am
ffc-treowe. And he saede him : So^ ic secge eovv, ge 51
geseoh opene heofenas, and Godes englas up-stigende
and nyl^er-stigende ofer mannes Sunu.
DYS GODSPEL SCEAL ON SUNNAN-D/EG, D^RE ODRE
WUCAN OFER EPIPHANIA DOMINI.
II. On jjam ];ryddan daege waeron gifta gevvordene on i
Chanaa Galileae ; and paes Haelendes moder waes paar :
soSlice se Haelend and hys leorning-cnyhtas waeron ge- 2
la]?ode to J>am giftum. And ]?a ]?set wfn geteorode, pa, 3
cwae^ |)aes Haelendes moder to him : Hig nabbaS wfn.
Da cwaeS se Haelend to hyre : La wff, hwaet ys me and 4
pe ? gyt min tima ne com. Da cwaeS ]?aes Haelendes 5
moder to J»ara |?enum : DO'S swa hwaet swa he eow secge.
Dar waeron soSlice aset syx stasnene waeter-fatu, asfter 0
ludea geclaensunge, selc waes on twegra sestra geraete,
0(5Se on freora. Da bead se Haelend J>aet hig J>a f atu 7
mid waetere gefyldon. And hig gefyldon pa 06 Jjone
brerd. Da cwce^ se Haelend : HladaS nii, and beraS s
Jjaere dryhte-ealdre. And hig namon. Da se dryhte- 9
ealdor pses wfnes onbyrgde, pe of ]?am waetere geworden
waes, he nyste hwanon hit com: (j?a penas sot51ice wiston,
pe paet waeter hlodon ;) se dryhte-ealdor clypode pone
lOHANNES II.
10 bryd-guman, and cw8et5 to him: JElc man syltS aerest
god wfn ; and ])onne hig druncene beoS, |»aet ]?e wyrse
11 byS : ]?ii geheolde |?8et gdde wfn oS ]?ys. Dys wses ]?oet
forme tacn ]?e se Haelend worhte on Chanaa Galilese,
and geswutelode hys wuldor : and hys leorning-cnyhtas
gelyfdon on hine.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DiERE FEORDAN WUCAN
INNAN LENCTENE, ON MONAN-DiEG.
12 iEfter ];ysum he, and his moder, and his gebroSru, and
his leorning-cnyhtas, foron to Capharnaum, and wunedon
13 ]58er feawa daga. And hyt w£es neah ludea Eastron,
14 and se Haelend for to Hierusalem, and gemette on |7am
temple J?a '5e sealdon dxan and sceap and culfran, and
15 sittende myneteras. And he worhte swipan of strengon,
and hig ealle of ];ani temple adraf, ge sceap, ge oxan ;
and he ageat J^aera mynetera feoh, and towearp heora
16 mysan ; and saede j^am f»e t5a culfran cypton : Dot5 jjas
ping heonon; ne wyrce ge mines Faeder hus to mangung-
17 huse. Da gemundon his leorning-cnyhtas ]?aet 'Se awriten
18 ys, pfnes huses anda me et. Da andswaredon him ];a
ludeas, and cwaedon : Hwylc tacn aetywst pu us, forfam
19 ])e ^u |?as ping dest? Se Haelend him andswarode, and
cwaeS : ToweorpaS ]?is tempel, and ic hit araere binnan
20 prym dagum. Da ludeas cwaedon to him : pis tempel
waes getimbrod on six and feowertigum wintrum, and
21 araerst ])u hit on ]>rym dagum? So'Slice he hyt cwaeS be
22 his lichaman temple. Da he of deaSe aras, pa. gemundon
his leorning-cnyhtas pset he hit be him sylfum cwae^ :
and hig gelyfdon halgum gewrite, and psere spraece pe
23 se Haelend spr^c. Da he waes on Hierusalem on Ea-
stron, on freols-daege, manega gelyfdon on his naraan, J?a
24 hig gesawon ]>a tacna pe he worhte. Se Haelend ne ge-
swutelode hine sylfne him, for]?am he cu^e hig ealle,
25 and forpam him naes nan ]?earf j^aet aenig man saede
186
JOHANNES III.
DYS GODSPEL MAN SCEAL R.EDAN OFER EASTRON, BE
D.dERE RODE, AND EFT OFER PENTECOSTEN, ON
DONE FORMAN-SUNNAN-D/EG.
III. SoSlice sum Phariseisc man wses genemned Ni- i
chodemus, se waes ludea ealdor. pes com to him on 2
niht, and cwseS to him: Rabbf, (past is, Lareow) we
witon faet ]m come fram Gode : ne mseg nan man pas
tacn wyrcan pe 'Su wyrcst, buton God beo mid him. Se 3
Haelend him andsvvarode, and cw3e6 : So^ ic ]?e secge,
Buton hwa beo edniwan gecenned, ne maeg he geseon
Godes rfce. Da cwaeS Nichodemus to hym : Hu maeg 4
man beon eft acenned, ]?onne he by'S eald ? cwyst ])u
mseg he eft curaan on hys moder innoS, and beon eft
acenned ? Se Haelend hym andswarode, and cwaeS : 5
SoS ic ])e secge, Buton hwa beo ge-edcenned of waetere
and of Halgum Gaste, ne maeg he in-faran on Godes
rfce. Daet ])e acenned is of flassce, post is flaesc ; and e
]?8et J?e of Gaste is acenned, J^aet is gast. Ne wundra pu, 7
for]?am ]?e ic saede ]>e, Eow gebyra^ paet ge beon acen-
nede edniwan. Gast oreSaS jjaer he wile, and J^u gehyrst s
his stefne, and pn nast hwanon he cym6, ne hwyder he
gffiS : swa is aelc pe acenned is of Gaste. Da andswarode 9
Nichodemus, and cwaeS : Hu magon J>as ping pus ge-
weorSan ? Se Haelend andswarode, and cwae^ to him : 10
Du eart lareow Israhela folce, and ]?u nast ]?as ping ?
So^ ic pe secge, pset we sprecaS pdst we witon, and we 11
cytSa'S }73et we gesawon ; and ge ne underfed ure cyS-
nesse. Gyf ic eow eorSlice ping saede, and ge ne ge- 12
lyfaS, humeta gelyfe ge, gif ic eow heofenlice ]?ing secge?
And nan man ne astihS to heofenum, buton se pe nySer 13
com of heofenum, mannes Sunu, se pe com of heofenum.
And swa swa Moyses pa. naeddran tlp-ahof of psun 14
lOHANNES III.
westene, swa gebyraS ]38et mannes Sunu beo up-ahafen :
15 ])3et nan ]?£era ne forweur'Se |?e on hyne gelyf'S, ac hsebbe
]?aet ece Iff.
DYS SCEAL ON ODERNE PENTECOSTENES M^ESSE-D^G.
16 God lufode middan-eard, swa ]>8et he sealde his an-
cennedan Sunu, ]3oet nan ne IbrweorSe ]?e on hine ge-
17 iyfS, ac hsebbe psst ece Iff. Ne sende God his Sunu on
raiddan-eard, j^aet he demde middan-earde ; ac pset mid-
18 dan-eard sy gehseled purh hine. Ne bi6 ]?am gedemed
|;e on hine gelyf'S : se ]>e ne gelyf^, him bi'5 gedemed ;
for]?am J^e he ne gelyfde on ]7one naman ]?8es an-cen-
19 nedan Godes Suna. Daet is se ddm, ])8et leoht com on
middan-eard, and men lufedon |7ystro swyt5or ponne ]?8et
20 leoht : heora weorc waeron yfele. -^Ic J>8era ]?e yfeie
de^, hata^ ]?aet leoht ; and he ne cym^ to leohte, ];£et his
21 weorc ne syn gerihtlaBhte. Vv^itodlice se J>e wyrcS so^-
faestnysse cym'S to ])am leohte, ]?£et his weorc syn ge-
22 swutelode, for]?am Ipe hig synd on Gode gedone. JEfter
])yssum com se Hselend and his leorning-cnyhtas to
ludea-lande, and wunede ]?0er mid hym, and fullode.
23 And lohannes fullode on Enon wi6 Salfm, for|>am pe
J)8er wseron manega waetro. And hig togaedere comon,
24 and wseron gefuUode. Da gyt naes lohannes gedon on
cweartern.
DYS SCEAL ON WODNES-D.EG, ON D^RE DRYDDAN
WUCAN OFER EASTRON.
25 Da smeadon lohannes leorning-cnyhtas and ]?a ludeas be
26 ])8ere claensunge : and comon to lohanne, and cwasdon
to him : Rabbf, se 'Se mid Ipe waes begeondan lordane,
be |>am ]>u cy^dest gewitnesse, nu he fullaS, and ealle
27 hig cumaS to him. lohannes andwyrde, and cwaeS : Ne
maeg man nan ping underfon, buton hit beo him of heof-
2S5 enura geseald. Ge sylfe me synd to gewitnesse, ]?8et ic
s^de : Neom ic Crist, ac ic eom asend beforan hine.
lOHANNES IV.
Se Se bryde haef^, se is bryd-guma : se ^e is poes bryd- -io
guman freond, and stent and gehyrS hyne, mid gefean
he geblissaS for paes bryd-guman stefne : ]>es mm gefea
is gefylled. Hit gebyraj? ])8et he weaxe, and ]?8et ic 30
wanige. Se J>e ufenan com, se ys ofer ealle : sej^eofai
eor]?an ys, se spryc^ be eorjtan : se ]?e of heofone com,
se ys ofer ealle. And he cy'S ]?8et he geseah and ge- 32
hyrde ; and nan man ne underfehS his cySnesse. SoS- 33
lice se ]>e his cySnesse underfehS, he getacnaS paet God
ys so'Sfsestnes. Se pe God sende sprycS Godes word : 34
ne syltJ God pone Gast be gamete. Faeder lufaS J)one 35
Sunn, and sealde ealle J^ing on his hand. Se ];e gelyfS on 36
Sunu, se haefS ece Iff: se ]?e fam Suna is ungeleafFull,
ne gesyhS he Iff; ac Godes yrre wuna^ ofer hine.
IV. Da se Haelend wyste paet |>a Pharisei gehyrdon i
J>aet he haefde ma leorning-cnyhta 'ponne lohannes, (j>eah 2
se Hselend ne fullode, ac hys leorning-cnyhtas,) pa. forlet 3
he ludea-land, and for eft on Galilea. Hym gebyrede 4
J)aet he sceolde faran ]?iirh Samaria-land. Witodlice he 5
com on Samarian cestre, pe ys genemned Sychar, neah
]?am tune pe lacob sealde losepe his suna. paer woes e
lacobes wyll.
DYS SCEAL ON FRIGE-D^EG, ON D.ERE III. LENGTEN-
WUCAN.
Se Haelend sset ast ]?am wylle, pa he waes werig gegan :
and hit wees mid-daeg. Da com ]?aer an wif of Sama- 7
ria, wolde waeter feccan : pa. cwae^ se Haelend to hyre :
Syle me drincan. (Hys leorning-cnyhtas ferdon pa. to s
faere ceastre, vvoldon him mete bicgan.) Da cwaeS ])aet 9
Samaritanisce wif to hym : Humeta bitst ]m set me drinc-
an, J)onne ]?u eart ludeisc, and ic eom Samaritanisc
wff ? ne brucaS ludeas and Samaritanisce metes aetgae-
dere. Da andswarode se Haelend, and cwaet5 to hyre: 10
Gif pu wistest Godes gyfe, and hw^t se is pe cwyt5 to
lOHANNES IV.
J?e, Syle me drincan ; witodlice j>u baede hine J^aet he
11 sealde fe lifes wseter. Da cwse^ paet wif to hym : Leof-
ne, ]?u naefst nan j^ing mid to hladenne, and ]>es pytt ys
12 deop : hwanon heefst ]?u Iffes weeter ? Cwyst ]?u ]?aet
f»ii sig mserra ]?onne ure feeder Jacob, se pe us ]nsne pytt
sealde, and he, and his beam, and his nytenu of J)am
13 druncon ? Da andswarode se Hselend, and cwaeS to
hyre : ^Icne ]>8era ]?yrst eft ])e of fysum wseter drinc^ :
14 witodlice aelc ]?8era ^e drinc'S of ]>am wsetere ]>e ic him
sylle, bi^ on him will for^-rsesendes wagteres on ece Iff.
15 Da cwas6 J>8et wff to him : Hl^ford, syle me Jjset wseter,
16 ]?iBt me ne J)yrste, ne ic ne ]?urfe her feccan. Da cwaetS
se Haelend to hyre : Ga, clypa ]?inne ceorl, and cum
17 hider. Da andwyrde Jjset wff, and cwae^ : Naebbe ic
naenne ceorl. Da cwse'S se Haelend to hyre : Wei ]?u
IS cwsede, |)aet ]?u nsefst ceorl : Witodlice J)u hsefdest fff
ceorlas, and se Se ]?u nu haefst nis ]?in ceorl : set J?am ]?u
19 ssedest soS. Da cwse'S J^aet wff to him : Leof, ]?8es Se
20 me ]?incS, pu eart witega. Ure fsederas hig gebsedon
on J)yssere dune ; and ge secgaS, J^set on Hierusalem sy
21 seo stow pset man on gebidde. Da cwaeS se Haelend to
hyre : La wff, gelyf me Jjset seo tfd cymS, ])onne ge ne
gebiddaS Fseder, ne on ]?issere dune, ne on Hierusalem.
22 Ge gebiddaS J>aet ge nyton : we gebiddaS ]?aet we witon ;
23 forfam ))e hsel is of ludeum. Ac seo tid cymS, and nu
ys, ]?onne soSe gebed-men gebiddaS Fseder on gaste and
on soSfsestnysse : witodlice FaedersecS swylce pe hyne
24 gebiddon. Gast ys God : and ]?am ipe hyne gebiddaS,
gebyraS ]7set hig gebiddon on gaste and on soSfaestnysse.
25 set wff cwaeS to hym : Ic wat Jjset Messias cymS, ]?e is
genemned Crist : ]?onne he cymS, he cyS us ealle ]nng.
26 Se Haelend cwaeS to hyre : Ic hit eom, pe wiS ]?e sprece.
27 And ]?aer-rihte comon his leorning-cnyhtas, and hig wun-
dredon ]?8et he wi5 ]?8et wff spraec ; ])eah heora nan ne
lOHANNES IV.
cw£eS, Hwaet secst ]>u ? oS^e, Hwaet sprycst pu wi^ hig ?
Witodlice ]?8et wff forlet hyre wseter-faet, and eode to 23
]?8ere byrig, and cwaeS to })am mannum : Cumat5, and 29
geseo^ ]?one man, ]?e me ssede ealle ]?a ];ing ]?e ic dyde :
cwef5e ge ys he Crist? Da eodon hig ut of ]?aere byrig, 30
and comon to him. On-gemang ]>am his leorning-cnihtas 31
hine baedon, and ]ms cwsedon : Lareow, et. Da cwae^ 32
he to him : Ic haebbe ])one mete to etanne pe ge nyton.
Da cwaedon his leorning-cnyhtas him betweonan, Hwae- 33
per oenig man him mete brohte ? Da cwae]? se Hselend 34
to hym : Min mete ys fset ic wyrce J)3es willan pe me
sende, ipset ic fullfremme his weorc. Hu ne secge ge, 35
past nu gyt synd feower mon^as eer man rypan msege ?
nil ic eow secge, HebbaS up eowre eagan, and geseotS
pas eardas, ]?8et hig synd scire to rypan ne. And se pe 36
ryp(5 nym'S mede, and gadera^ wsestm on ecum life : J?£et
aetggedere geblission, se ]?e seewcS and se ]?e rypS. On 37
pyson ys witodlice so'S word, For]?am o6er ys se ]?e saeAvS,
oSer ys se pe rypS. Ic sende eow to rypanne paet p3?t ss
ge ne beswuncon : oSre swuncon, and ge eodon on heora
geswinc. Witodlice manega Samaritanisce of J)8ere ceastre 39
gelyfdon on hine, for ]?ses wffes wordura, pe be him cy^de,
Daet he sa^de me ealle ]?a ]?ing pe ic dyde. Da p<x Sama- 40
ritaniscan comon to hym, hig gebaedon hyne ]?8et he wun-
ode |J8er : and he wunode ]?8er twegen dagas. And my- 41
cele ma gelyfdon for his siDsece ; and cwaedon to J?am 42
wife : Ne gelyfe we na for pinre spraece : we sylfe gehyr-
don, and we witon j^aet he is so$ middan-eardes Haelend.
SoSlice aefter twam dagon he ferde fanone, and for to 43
Galilea. Se Hoelend sylf cySde gewitnesse, paet nan 44
witega na^fS nanne weor^scype on hys agenum earde.
Da he com to Galileam, pa, underfengon hig hine, ]>a hig 45
gesawon ealle pa. J;ing j^e he worhte on Hierusalem on
freols-daBge: and hig comon to j?am freols-daege. And 4t)
191
lOHANNES V.
he com eft to Chanaa Galilese, Jjaer he worhte pset win
of wsetere.
DYS GODSPEL GEBYRAD OFER PENTECOSTEN, ON BMRE
AN AND TWENTYGODAN WUCAN ON SUNNAN-D^EG.
Sum under-cyning waes ]>3es sunu wses gesyelod on Ga-
47 pharnaum. Da ]>& se gehyrde |?8et se Hselend for fram
ludea to Galilea, he com to him, and bsed hine ]?8et he
fore, and gehselde his sunu : so^lice he Iseg set for'S-fore.
43 Da cwseS se Hselend to him : Buton ge tacna and fore-
49 beacna geseon, ne gelyfe ge. Da cwseS se under-cing
50 to hym : Dryhten, far ser min sunu swelte. And se
Hselend cwseS : Ga, J>in sunu leofaS. Da eode he, and
51 gelyfde f>3ere sprsece ])e se Haelend him saede. Da he
for, ]>a urnon his ];eowas ongean hine, and ssedon, paet his
5-2 sunu lyfode. Da acsode he to hwylcum timan him bet
wsere. And hig sEedon him, Gyrstan-dseg, to ]>aere seo-
53 feSan tfde, se fefer hyne forlet. Da ongeat se fseder ]?3et
hyt waes on J)sere tfde J?e se Hselend cwset), pin sunu leof-
54 a^. And he gelyfde, and eal his hiwrseden. Se Hselend
worhte J)ys taccn eft ot5re si^e, pa he com fram ludea-
lande to Galilea.
DYS GODSPEL SCEAL ON FRIGE-D^G, ON D^RE FOR-
MAN LENCTEN-WUCAN.
V. ^fter pyssum waes ludea freols-dseg, and se Hsel-
2 end for to Hierusalem. On Hierusalem ys an mere, se
is genemned on Ebreisc Betzaida ; se mere hsef^ fif por-
3 ticas. On |>am porticon Iseg mycel msenigeo geadledra,
blindra, and healtra, and forscruncenra, and ge-anbide-
4 don pses wseteres styrunge. Dryhtenes engel com to his
timan on fone mere, and J?set waeter waes astyred : and
se ]?e ra^ost com on ]?one mere, aefter ]?aes waeteres styr-
unge, wearS gehaeled fram swa hwylcere untrumnysse
5 swa he on waes. paer waes sum man eahta and frittig
6 wintra on his untrumnysse. Da se Haelend 2;eseah ]^ysne
192
lOHANNES V.
licgan, and wiste paet he lange hwyle far waes, pa, cwje^
he to him : Wylt ]7u hal beon ? Da andswarode se seoca 7
him, and cwae^ : Dryhten, ic nsebbe naenne man paet me
do on ]?one mere, ponne peet wseter astyred biS : ]?onne
ic cume, ];onne bi(S oSer beforan me. Da cwceS se Heel- s
end to him : Arfs, nim |>in bed, and ga. And se man 9
waes sona hal ; and he nam his bed, and eode. Hyt waes
reste-deeg on ]?am daege. Da cwaedon ])a ludeas to ]?am 10
J>e ]>aer gehaeled waes : Hit is reste-daeg : nis pe alyfed
]?aet |?u ]?in bed bere. He andswarode him, and cwae'5 ; 11
Se ]?e me gehaelde, se cwaeS to me, Nim |?in bed, and ga.
Da acsedon hig hine, Hwaet se man waere, pe '5e saede, 12
Nim ]?in bed, and ga? Se pe ]?aer gehaeled waes nyste 13
hwa hyt waes : se Haelend soSlice beah fram Jiaere ge-
gaderunge. iEfter ]7am se Haelend hine gemette on 14
]?am temple, and cwae'5 to hym : Nu, |?u eart hal geword-
en, ne synga ]?u, J>y-laes pe on sumum J?ingum wyrs
getide. Da for se man, and cyddehit J>am ludeum, J?aet 1^
hit waes se Haelend pe hyne haelde. For])am fa ludeas le
ehton pone Haelend, forfam pe he dyde ]?as ping on
reste-daege.
DYS GODSPEL SCEAL ON DUNRES-DiEG, ON DiERE
FEORDAN LENCTEN-WUCAN.
Da andswarode se Haelend hym, and ewaeS: Min Faeder u
wyrc'S o^ J)is nu gyt, and ic wyrce. paes pe ma pa, lu- is
deas sohton hine to ofsleanne, naes na for fam anum pe
he pone reste-daeg braec, ac for fam pe he cwae6 foet
God waere his Faeder, and hine sylfne dyde Gode ge-
Ifcne. Witodlice se Haelend andswarode, and cwaeS to 19
him : SoS ic eow secge, Ne mseg se Sunu nan fing don,
buton paet he gesyhS his Faeder don : pa p'mg ^e he
wyrcS, se Sunu wyrcS gelfce. Se Faeder lufaS pone 20
Sunu, and geswutela^ him ealle pa ping (5e he wyrcS,
and maran weorc ponne pas syn he geswutela^ him, paet
193 K
lOHANNES V.
•21 ge wundrion. Swa se Feeder awect5 J^a deadan, and ge-
22 lifFaest, swa eac se Sunu geiiffaest ])a (5e he wyle. Ne se
Feeder ne dem^ nanum menn, ac he sealde selcne dom
23 l^am Suna; J^ast ealle arwurSion })one Sunu, swa swa hig
arwur'SiaS ])one Feeder. Se ];e ne arwur^aS jjone Sunu,
24 ne arwurSa^ he ]?one Faeder ]?e hine sende. So^ ic secge
eow, J?8et se ^e min word gehyr^, and J)am gelyfS ])e me
sende, se hasfS ece Iff, and ne cymS set ]?am dome, ac
25 fser'S fram dea'Se to Iffe. SoS ic secge eow, pset seo tid
Gym's and nu ys, ]>onne ]?a deadan gehyra^ Godes Suna
26 stefne : and pa lybbaS ]7e hig gehyraS. Swa se Faed^
haef'S Iff on him sylfum, swa he sealde J)am Suna ]?8et he
27 haefde Iff on him sylfura ; and sealde him anweald J^aet
2s he moste deman, for|?am ]?e he is mannes Sunu. Ne
wundrion ge paes, paet seo tid cym^, J)aet ealle gehyra'S
29 his stefne ]>e on byrgenum synd : and ]?a Se god worhton,
faraS on lifes ^reste ; and pa Se yfel dydon, on domes
aereste.
DYS SCEAJL ON DURS-D/EG, ON DiERE ODRE LENCTEN-
WUCAN.
30 Ne maeg ic nan ping don fram me sylfum : ic deme swa
swa ic gehyre ; and mm dom is ryht ; forpam ic ne sece
31 minne willan, ac pass pe me sende. Gif ic gewitnesse be
32 me cySe, mm gewitnes nis soS. OSer is, se Se cyS
gewitnesse be me, and ic wat paet seo cySnes is soS pe
33 he cyS be me. Ge sendon to lohanne, and he cySde
34 soSfaestnesse gewitnesse. Ic ne onfo gewitnesse fram
35 men ; ac pas ping ic secge, paet ge syn hale. He waes
byrnende leoht-faet, and lyhtende : ge woldon sume
30 hwile geblissian on his leohte. Ic haebbe maran gewit-
nesse ponne lohannes : witodlice pa weorc pe Faeder me
sealde, paet ic hig fuUfremme, pa weorc Se ic wjrce,
37 cySaS gewitnesse be me, paet Faeder me asende : and se
Faeder pe me sende cyS gewitnesse be me. Ne ge nafre
lOHANNES VI.
his stefne ne gehyrdon, ne ge his hiw ne gesawon. And 38
ge nabbaS his word on eow wunigende ; for]?am t5e ge
ne gelyfat5 ]?am ]?e he sende. Smeageat5 halige gewritu ; 39
for|?am ]>e ge wena^ ])aet ge habbon ece Iff on J)am : and
hig synd pe gewitnesse cySaS be me. And ge nellat5 4o
cuman to me, ]?aet ge habbon Iff. Ne underfo ic nane 4i
beorhtnesse sst mannum. Ac ic gecneow eow, ];aet ge 42
nabbaS Godes lufe on eow. Ic com on mines Feeder 43
naman, and ge me ne underfengon : gyf ot5er cymt5 on
his agenum naman, hyne ge underfoS. Hu mage ge 44
gelyfan, ]?e eow betweonan wuldor underfoS, and ne
secat5 jjaet wuldor ])q ys fram Gode sylfum. Ne wene 45
ge ]?aet ic eow wrege to Faeder : se ys fe eow wreg'5,
Moyses, on jjone ge gehyhtaS. Witodlice gif ge gelyfdon 46
Moyse, ge gelyfdon eac me : soSlice he wrat be me. Gif 47
ye his stafum ne gelyfa(5, hu gelyfe ge minum wordum ?
DYS GODSPEL SCEAL ON MID-LENCTENES SUNNAN-D^G.
VI. ^fter J?yssum for se Haelend ofer pa Galileiscan 1
s^, seo ys Tiberiadis. And him fylide mycel folc, for- 2
|?am ])e hig gesawon J)a tacna ]?e he worhte on pam 6e
waeron geuntrumode. Witodlice se Haelend astah on 3
anne munt, and saet]?8er mid hys leorning-cnyhtum. Hyt 4
waes gehende Eastron, ludea freols-daege. Da se Haelend 5
his eagan itp-ahof, and geseah |)aet micel folc com to him,
he cwae^ to Philippe : Hwaer bicge we hiafas, faet pas
eton ? Daet he cwaetS his fandigende : he wiste hwaet he 6
don wolde. Da andwyrde Philippus, and cwae(5 : NabbaS 7
hig genoh on twegra hundred penega weort5e hlafes,
]?aet aelc sumne dael nyme. Da andwyrde him an hys s
leorning-cnyhta, Andreas, Simones brotSer Petres : Her 9
is an cnapa, J^e haef S fff berene hiafas, and twegen fixas ;
ac hwaet synd pa. ping betweox swa manegum mannum ?
Da cwaeS se Haelend: Dot$ ]?aet pas men sitton> On 10
]?8ere stowe waes mycel gaers. paer saeton ]7a swylce fiT
195 K 2
lOHANNES VI.
11 ]?usendo manna, Se Haslend nam pa hlafas, and ]?anc-
wyrt51ice dyde, and hig todselde J>am sittendiim ; and eall-
12 swa of ];am fixum, swa mycel swa hig woldon. Da hig
fulle waeron, ]7a cvvae'S he to his leorning-cnyhtum:
Gaderiat5 ]?a brytsena pe J>ar to lafe wseron, pset hig ne
13 losion. Hig gegaderodon, and fyldon twelf wylian fulle
]?8era brytsena of ]?am t5e fa laefdon, ]?e of pam fff beren-
14 an hlafon seton. Da men cwaedon, ]?a hig gesawon peet
he ]?8et tacen worhte, Daet |>es ys soSlice witega ]?e on
15 middan-eard Gym's. Da se Hcelend wiste pset hig woldon
curaan, and hyne gelaecean, and to cynge don, pa. fleah
17 he ana up on jjone munt. * * * And |?a hig eodon
on scyp, hig comon ofer pa, s^ to Capharnaum. Hyt
IS wearS pa pjstre, and se Heelend ne com to him. Mycel
19 wind bleow, and hyt waes hreoh s£e. Witodlice J^a hig
hsefdon gerowen swylce twentig furlanga oSSe Jryttig,
pa gesawon hig ]>one Hselend uppan Jjaere see gan, and
])8et he waes gehende J^am scype : and hig him ondredon.
20 He cwaeS J)a to him : Ic hyt eom ; ne ondraeda^ eow.
21 Hig woldon hyne niman on paat scyp : and sona J»8et scyp
22 waes aet ]7am lande pe hig woldon to faran. So^lice o'Sre
daege, seo maenegeo, pe stod begeondan ]?am mere, geseah
paet J^aer naes buton an scyp, and ]?aet se Haelend ne eode
on scyp mid his leorning-cnyhtum, ac his leorning-
23 cnyhtas sylfe ana foron ; o^re scypu comon fram Tiberi-
ade wis fa stowe far hig fone hlaf aeton, Dryhtne
24 fanciende : fa seo maenigo geseah fast se Haelend far
naes, ne his leorning-cnyhtas, fa eodon hig on scipu, and
25 comon to Capharnaum, sohton fone Haelend. And fa
hig gemetton hyne begeondan f am mere, hig cwaedon to
26 hym: Lareow, hwasnne com fu hider? Se Haelend
hym andswarode, and cwaeS : So6 ic secge eow, ne sece
ge me forf am f e ge tacnu gesawon, ac forfam f e ge aeton
of f am hlafon, and synd fulle.
JOHANNES VI.
DYS SCEAL ON FRIGE- DyEG, ON D/ERE FORMA.N WUCAN
/EFTER EPIPHANIA DOMINI.
Ne wyrcaS aefter ]?am mete |>e forwyrcS, ac sefter ]?am Se 27
];urhwuna(5 on ece lif, ])one mannes Sunu eow sylS : ]?one
God Feeder getacnode. Hig cwasdon to liim : HwcEt 28
do we ]?set we wyrceon Godes weorc ? Da andswarode 29
se H^lend, and cwae^ to him : Daet is Godes weorc, ]?9et
ge gelyfon on J>one ]?e he sende. Da cwaedon hig : Hwaet 30
dest pu to tacne, J)aet we geseon, and gelyfon Jjaet J?u hit
wyrce. Ure faederas aeton heofonlicne mete on westene; 3i
swa hit awriten is, He sealde him etan hlaf of heofone.
Se Haelend cwoeS to him : S06 ic secge eow, ne sealde 32
Moyses eow hlaf of heofenum, ac mm Feeder eow syl'6
so^ne hlaf of heofenum. Hit is Godes hlaf pe of heofene 33
com, and syl^ middan-earde Iff. Hig cwasdon to him : 34
Dryhten, syle us fysne hlaf. Se Haelend cwaetS to him : 35
Ic eom lifes hlaf: ne hingrat5 ];one ]?e to me cymS; and
ne ]?yrst |)one nasfre ]?e on me gelyfS. Ac ic eow saede, 36
Daet ge gesawon me, and ne gelyfdon. Eall J^aet Feeder 37
me syl^ cymS to me ; and ic ne weorpe ut jjone ]?e to
me cymS. For|>am pe ic ne com of heofenum ]?get ic 33
minne willan do, ac ])aes willan pe me sende. Daet ys 39
J?aes Faeder willan }>e me sende, })aet ic nan ])ing ne for-
leose of ]7am ]>e he me sealde, ac awecce ]?aet on pam
ytemestan daege. Dis is mines Faeder willa pe me sende, 40
J>aet aelc pe ]?one Sunu gesyhS, and on hine gelyf^, haebbe
ece Iff: and ic hine awecce on ]?am ytemestan daege. Da 41
murcnodon ]?a ludeas be him, forj^am pe he cwaeS, Ic
eom hlaf pe of heofenum com. And hig cwaedon : Hu 42
nys ]?ys se Haelend, losepes sunu, we cunnon his faeder
and his moder? humeta segS pes, Ic com of heofenum?
Se Haelend him andswarode, and cwaet) to him : Ne 43
murcniaS eow betweonan.
lOHANNES VI.
DYS SCEAL ON WODNES-D^G, ON BJEllE PENTECOST-
ENES Y/UCAN.
44 Ne maeg nan man cuman to me, buton se Faeder ]?e me
sende hyne teo : and ic liine ar^re on ]>am ytemestan
45 daege. On ]?aBra witegena bocum is awriten, Ealle ea'S-
leere beoS Godes. lElc ])e geh^^rde oet Faeder, and
46 leornode, cym^ to me. Ne geseah nan man F^der,
47 buton se ]?e is of Gode, se gesyhS Feeder. SoS ic secge
48 eov/, Se heefS ece Iff, ]?e on me gelyf^. Ic eom lifes
49 hlaf. Ure faederas aeton heofonlicne mete on westene,
50 and hig synd deade. Dis is se hlaf J7e of heofonum com,
51 |)8et ne swelte se pe of him ytt. Ic eom lybbende hlaf
J>e of heofonum com : swa hwa swa ytt of J)yson hlafe,
he leofa^ on ecnysse : and se hlaf ]?e ic sylle is min flassc,
52 for middan-eardes life. Da ludeas fliton him betweon-
an, and cwaedon : Hu maeg ]?es his flaesc us syllan to
53 etanne? Da cwae^ se Haalend to him :
DYS SCEAL ANUM DiEGE MR PALM-SUNNAN-DiEGE.
SoS ic secge eow, Naebbe ge Iff on eow, buton ge eton
54 mannes Suna flassc, and his blod drincon. Se haef^ ece
iff, ])e ytt min flaesc, and drincS min blod ; and ic hine
55 ardere on pam ytemestan daege. So^lice min flaesc is
56 mete, and min blod is drinc. Se ])e ytt min flaesc, and
57 drincS min blod, he wunaS on me, and ic on him. Swa
swa lybbende Faeder me sende, and ic lybbe ])urh Feeder;
58 and se ^e me ytt, he leofatS }?urh me. pis is se hlaf ]?e of
heofonum com : na swa swa ure faederas aeton heofon-
licne mete, and deade waeron ; se pe ytt J^ysne hlaf, he
59 leofa'5 on ecnysse. Das J)ing he saede on gesamnunge,
60 J»a he laerde on Capharnaum. Manega his leorning-
cnyhta cwaedon, ]?a hig Jjis gehyrdon : Heard is jjeos
61 spraec ; hwa maeg hig gehyran ? Da wiste se Haelend
])aet his leorning-cnyhtas murcnedon betweox him sylfum
62 be ]?ysum, and hecwseSto him: Daet eow beswicS? gif
198
lOHANNES VII.
ge geseo^ manries Sunu astigendne faer he aer waes?
Gast is se 'Se gelifFsest ; flaesc ne fremaS nan ];ing : J?a es
word c5e ic eow sasde synd gast and Iff. Ac sume ge ne 64
gelyfa^. Witodlice se Haelend wiste fram fruman hwset
]?a gelyfendan waeron, and hwa hine belsewan wolde.
And he cvvce^ : For]7ig ic eow ssede, ]?3et nan man ne us
mseg cuman to me, buton min Feeder hit him sylle.
Sy6San manega his leorning-cnyhta cyrdon on-bsec, and 66
ne eodon mid him. Da cwasS se Haelend to J^am twelf- 67
um : Cwe^e ge wylle ge fram me ? Da andwyrde him es
Simon Petrus, and cwoe^ : Dryhten, to hwam ga we ?
]7U haefst eces lifes word. And we gelyfa^, and witon 69
])set J»u eart Crist, Godes Sunu. Se Haelend him and- 70
swarode, and cwaeS : Hu ne geceas ic eow twelfe, and
eower an ys deofol? He hyt cwee^ be luda ScarioSe : 71
]?es hine belaewde, ]?a he wses an ]?aera twelfa.
DYS SCEAL ON TYWES-D^G, ON DiERE FIFTAN WUCAN
INNAN LENCTENE.
VII. Sy(5(5an for se Haelend to Galilea : he nolde faran 1
to ludea, for]?am ^e ]?a ludeas hyne sohton, and woldon
hyne ofslean. Hit waes gehende ludea freols-daege. 2
His bro^ro cwaedon to him : Far heonon, and ga on 3
ludea-Iand, J?3et fine leorning-cnyhtas geseon J)a weorc ]>e
]m wyrcst. Ne det5 nan man nan ]?ing on diglum, ac 4
sec^ ]?aet hit open sy. Gif ]7U J?as ]?ing dest, geswutela
J?e sylfne middan-earde. Witodlice ne his magas ne 5
gelyfdon on hyne. Da cwae'S se Haelend to hym : Gyt 6
ne com min tfd : eower tfd ys symle gearu. Ne maeg 7
middan-eard eow hatian ; ac he hataS me, forj^am ic cySe
gewitnesse be him, faet his weorc synd yfele. Fare ge s
to ]?ison freols-daege: ic ne fare to ]?ison freols-daege;
for]?am min tid nys gyt gefylled. He wunode on Gali- 9
lea, ]?a he ]?as ]?ing saede. Eft ]?a his bro^ru foron, |>a 10
for he eac to J?am freols-daege, naes na openlice, ac di-
lOHANNES VIL
11 gollice. Da ludeas hyne sohton on pam freols-dgege,
12 and cvvsedon : Hwar ys he? And mycel gehlyd wses
on ]78ere mseuio be him : sume cwsedon : He ys god :
13 oSre cwaedon : Nese ; ac he beswfc^ ]?is folc. peah-
hwseSere ne spaec nan man openlice be him, for ]?aera
ludea ege.
©YS SCEAL ON MYD-LENCTENES WUCAN, ON TYWES-
14 Da hit wags mid-daeg ];£es freols-dssges, |>a eode se Hsel-
15 end into ]?am temple, andleerde. And pa Iiideas wundre-
don, and cwaedon : Humeta can ]7es stafas, jjonne he
16 ne leornode ? Se Haelend him andswarode, and cwaeS :
ir Min lar nis na min, ac pass J>e me sende. Gyf hwa wyle
his willan don, he gecn3ew(5 be ];aere lare, hwae^er heo
18 sig of Gode, hwae^er ]?e ic be me sylfum spece. Se ]>e
be him sylfum spryc^ secS his agen wuldor : se ])e secS
}>aes wuldor j^e hyne sende, se is so'ofaest, and nis nan un-
19 rihtwisnys on him. Hu ne sealde Moyses eow ^, and
eower nan ne healt pa ^ ? Hwi sece ge me to ofsleanne ?
20 Da andswarode seo maenio, and cwae^ : Deofol J»e stica^
21 on: hwa secb ]>e to ofsleanne? Da andswarode se
Haelend, and cwaeS to him : An weorc ic worhte, and
22 ealle ge wundria'S. Forpj Moyses eow sealde ymb-
snydenysse, naes na for]?ig pe heo of Moyse sy, ac of
23 fsederon ; and on reste-dasge ge ymb-sniSaS mann ; jjset
Moyses dd ne sy toworpen ; and ge belgaS wiS me, for-
24 ]?am ]?e ic gehaelde aenne man on reste-daege. Ne deme
25 ge be ansyne, ac demaS rihtne dom. Sume cwaedon, Jja
Se waeron of lerusalem : Hu nis ]?is se Se hig secaS to
26 ofsleanne? And nu he spycS openlice, and hig ne
cweSaS nan J^ing to him. CvveJ^e we hwaeSer ]?a ealdras
27 ongyton ]>aet ])is is Crist? Ac we wfton hwanon Jjes ys :
]?onne Crist cymS, J^onne nat nan man hwanon he biS.
28 Se Haelend clypode and leerde on ]?am temple, and cwaeS :
32
33
JOHANNES VII.
Me ge cunnon, and ge witon hwanon ic eom : and ic ne
com fram me sylfum^ ac se is soS ]?e me sende, ]7one ge
ne cunnon. Ic hyne can : and gif ic secge |)aet ic hine
ne cunne, ic beo leas, and eow gelic. Ic hyne can, and 29
ic eom of him, and he me sende. Hig hine sohton to 30
nimanne, and heora nan hys ne aethran ; forJ)am ]?e his
tid ne com ]?a gyt. Manega of ]7£ere maenego gelyfdon 31
on hine, and cweedon : Cwe(5e ge wyrcS Crist ma tacna,
ponne he cymS, ]>onne ]?es de(5 ? Da Pharisei gehyrdon
pa maenego ])us murcnigende be him.
DYS SCEAL ON MONAN-DJ^IG, ON D^RE FYFTAN WUCAN
INNAN LENCTENE.
pa ealdras and pa Pharisei sendon heora penas, paet hig
woldon hine gefon. Da cwaeS se Haelend : Gyt ic beo c
sume hwile mid eow, and ic gange to pam 'Se me sende.
Ge secaS me, and ne findaS : and ge ne magon cuman 34
par ic eom. Da ludeas cwaedon betweonan him sylfum : as
Hwyder wyle pes faran, paet we hine ne findon ? cwyst
pu wyle he faran on peoda todraefednysse, and hig laeran ?
Hwaet ys peos spraec pe he spryc^, Ge seca^ me, and ne 36
findaS : and ge ne magon cuman par ic eom ? On pam 37
aeftemestan maeran freols-daege, stod se Haelend and clyp-
ode : Cume to me se Se hine pyrste, and drince. Se 38
pe gelyfS on me, swa past gewrit cwyt), lybbendes wae-
teres flod flowaS of his innoSe. Daet he cwaeS be para 39
Gaste, pe Sa sceoldon underfon pe on hyne gelyfdon : pa
gyt naes se Gast geseald ; forpam pe se Haelend naes pa
gyt gewuldrod.
DYS GODSPEL SCEAL ON DUNRES-D^G, ON D^RE
FIFTAN WUCAN INNAN LENCTENE.
Of paere tide seo maenio cwaeS, pa heo gehyrde pas his 4(>
spraece : pes is so5 witega. Sume cwaedon : He is Crist. 41
Sume cwaedon : CweSe ge cymS Crist fram Galilea ?
Hu ne cwy(5 paet gewrit, paet Crist cym6 of Dauides 42
201 K 5
lOHANNES VIII.
43 cynne, and of Bethleem ceastre, ]?ar Dauid wa^s ? Wit-
odlice unge|)\vaerncs w£es geworden on ]78ere maenio for
44 him. Sume hig woldon hine niman ; ac heora nan his
45 ne astbran. Da |)enas com on to ])am bisceopum and to
j?am Phariseura, and hig cwsedon to him : For hwi ne
46 brohton ge hine hider? Da andwyrdon ]m penas, and
cwEedon : Ne sprsec neefre nan man swa ]>es man sprycS.
47 Da cwsedon ]?a Pharisei to him : Synd ge beswicene ?
43 Cwe^e ge gelyfde aenig jjsera ealdra oS^e faera Pharisea
49 on hyne ? Ac j^eos maenio ]>e ne cu6e ])a ae, hig synd
50 awyrgede. Da cwae^ Nichodemus to hym, se Se com to
5 1 him on nyht, se wass heora an : Cwyst ]?u dem'5 ure ^
aenigne man, buton hyne man agr gehyre, and wite hwaet
52 he do ? Hig andswaredon, and cwaedon to him : Cwyst
]m pset ]?u sy Galileisc ? Smea, and geseoh, faet nan
5A witega cym^ fram Galilea. And hig cyrdon ealle ham.
DYS GODSPEL GEBYRAD ANUM D/EGE ^R MYD-
FiESTENE.
VIII. Se Haslend for on Oliuetes dune ; and com eft
2 on daeg-red to |)am temple, and call |>8et folc com to him ;
3 and he sast, and Icerde hig. Da laeddon pa Pharisei and
]?a boceras to him an wif seo wass aparod on unriht-has-
4 mede, and setton hig to-middes heora, and cwaedon to
him : Lareow, ]?is wif waes afunden on unrihton h^mede.
5 Moyses us bebead, on paere ^,]?aet we sceoldon pus gerade
6 mid stanum oftorfian : hwaet cwyst ]?u ? Dis hig cwaed-
on his fandiende, J»aet hig hine wrehton. Se Haelend
abeah ny^er, and wrat mid his fingre on paere eor]?an.
7 Da hig purhwunedon hine acsiende, pa aras he upp, and
cwseS to him : Loca, hwylc eower sig synleas, weorpe
8 aerest stan on hig. And he abeah eft, and wrat on paere
9 eorpan. Da hig pys gehyrdon, pa eodon hig ut, an aafter
anum : and he gebad par sylf, and paet wif stod paer on
10 middan. Se Haelend aras up, and cwaeS to hyre : Wff,
lOHANNES VIII.
liwaer synd J^a tSe ]>e wregdon ? ne fordemde ]>e nan man ?
And heo cwas'S: Na, Dryhten. iind se Haelend cwaeS : ii
Ne ic ]>e ne fordeme : do ga, and ne synga ]>\x naafre ma.
DYS GODSPEL SCEAL ON D^ERE MYD-F/ESTENES
WUCAN, ON S.ETERNES-DiEG.
Eft se Hsglend sprcec ]?as |?ing to hym, and cwas'5 : Ic 12
eom middan-eardes leoht : se ]?e me fyli^, ne gse^ he na
on ]?ystro, ac he htefS lifes leoht. Da Pharisei cwsedon 13
to hym : pu cyt5st gewitnesse be ])e sylfum ; nis J?in ge-
witnes so^. Se Haelend andswarode, and cw9et5 to hym : 14
Gyf ic cySe gewitnesse be me sylfum, min gewitnes ys
soS ; forfam ];e ic wat hwanon ic com, and hwyder ic
ga: ge nyton hwanon ic com, ne hwyder ic ga. Ge 15
dema(5 aefter flaesce : ic ne deme nanum men. And gif is
ic deme, min dom is soS ; for];am ])e ic ne eom ana, ac
ic and se Faeder pe me sende. And on eowre^ is awrit- u
en, ]}8et twegra manna gewitnes is so^. Ic eom pe cySe is
gewitnesse be me sylfum, and se Fasder ]>e me sende cyS
gewitnesse be me. Witodlice hig cwaedon to him : Hwar lo
is ]?rn faeder ? Se Heelend him andswarode, and cwaeS :
Ne cunne ge me, ne minne Faeder : gyf ge me cuSon,
wen is ]?agt ge cuSon minne Feeder. Das word he spaec 20
aet cep-sceamele : and nan man hyne ne nam ; for]?am
]7e hys tid ne com ]?a gyt. Witodlice eft se Haelend 21
cwaeS to him :
DYS GODSPEL SCEAL ON MONAN-D.EG, ON D.ERE ODRE
LENCTEN-WUCAN.
Ic fare, and ge me secaS, and ge sweltaS on eowre
synne : ne mage ge cuman Jjyder ic fare. Da cwaedon 22
]>a ludeas: CweSe ge ofslyhS he hine sylfne? forj^am
he seg^, Ge ne magon cuman pyder ic fare. Da cwaeS 23
he to him : Ge synd ny]?ane, and ic eom ufane : ge synd
of pysum middan-earde ; ic ne eom of jjysum middan-
earde. Ic eow ssede, f aet ge swelta'5 on eowrum syn- 24
203
lOHANNES VIII.
num : gif ge ne gelyfa^ past ic hit sy, ge swelta^ on
25 eowre synne. Da cwsedon hig to hym : Hwset eart J)u ?
Se Haelend cwae^ to him : Ic eom fruma J?e to eow sprece.
26 Ic hcebbe fela be eow to sprecanne and to demenne : ac
se ]?e me sende is soSfaest ; and ic sprece on middan-
•?7 earde ]ja ping t5e ic set him gehyrde. And hig ne un-
•28 dergeton pset he tealde him God to Faeder. Se Hselend
cw3et5 to him : ponne ge mannes Sunu up-ahebbaS,
ponne gecnawe ge ]?set ic hit eom, and ic ne do nan ping
of me sylfum : ac ic sprece ]?as ping swa Faeder me
29 laerde. And se ^e me sende is mid me, and he ne forlaet
me aenne ; for]?am pe ic wyrce symle pa, ping '5e him
30 synd gecweme. Da he pas ping spaec, manega gelyfdon
on hine.
DYS SCEAL ON DUNRES-DJ^G, ON D^ERE FORMAN
LENCTEN-WUCAN.
31 Witodlice se Haelend cwaeS to ])am ludeum pe hym ge-
lyfdon : Gif ge wunia'5 on minre spraece, soSlice ge beo5
32 mine leorning-cnyhtas ; and ge oncnawaS so^faestnysse,
33 and so'Sfaestnys eow alyst. Da andswaredon hig hym,
and cwaedon : We synd Abrahames cynnes, and ne Jieow-
edon we nanum men naefre : humeta cwyst ]?u, Ge beot5
34 frige ? Se Haelend him andswarode, and cwae^ : So^ ic
eow secge, J^aet aelc pe synne wyrc^ ys J)aere synne J^eow.
35 Witodlice se |?eow ne wunaS on huse on ecnysse : se Sunu
36 wunaS on ecnysse. Gif se Sunu eow alyst, ge beoS so^lice
37 frige. Ic wat ])aet ge synd Abrahames beam ; ac ge secaS
38 me to ofsleanne, for]?am min spraec ne wuna^ on eow. Ic
sprece jjset pe ic mid Faeder geseah: and ge doS J?a ping pe
39 ge mid eowrura faeder gesawon. Da andswaredon hig,
and cwaedon to him : Abraham ys ure faeder. Da cwaetS
se Haelend to hym : Gif ge Abrahames beam synd,
40 wyrca^ Abrahames weorc. Nu ge secaS me to ofsleanne,
]7one man pe eow s^de soSfaestnysse, pa ^e ic gehyrde of
IC 4.'
lOHANNES VIII.
Code : ne dyde Abraham swa. Ge wyrcatS eowres feeder ai
weorc. Hig cwsedon witodlice to him : Ne synd we
of forlire acennede ; we habbaS anne God to Faeder.
Witodlice se H^lend cw^« to him : Gif God wsere 42
eowre feder, witodlice ge lufedon me : ic com of Gode ;
ne com ic na fram me sylfon, ac he me sende. Hwi ne 43
gecnawe ge mine spreece? for])am ]>e ge ne magon ge-
hyran mine spcece. Ge synd deofles beam, and ge willaS 44
wyrcan eowres feeder willan. He w^s fram frymSe
man-slaga, and he ne wunode on soSfaestnysse, forj^am
|,e soSf^stnys nis on him. ponne he sprycS leasunga,
he spryc^ of him sylfum ; for])am ]>e he is leas, and his
faeder eac. Witodlice ge ne gelyfaS me, forjmm ]>e -
secge eow soSfsestnysse.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON SUNNAN-DJiG, ON D^RE
FIFTAN WUCAN INNAN LENCTENE.
Hwylc eower ascunaS me for synne ? Gif ic so« secge, 46
hwi ne gelyfe ge me ? Se ];e ys of Gode, gehyrS Godes -u
word: forpig ge ne gehyra6,for])am]7ege ne syndof Gode.
Witodlice pa ludeas andswaredon, and cwsedon to him : 4S
Hwi ne cweSe we wel, paet fu eart Samaritanisc, and eart
w6d? SeHaelendandswarode,andcw3eS: Ne eom ic wod ; 49
ac ic arweorSigeminne F^der, and ge unarweor«edon me.
Witodlice ne sece ic min wuldor : se ys ]>e sec« and dem«. so
So« ic secge eow, Gif hwa mme spraece gehealt, ne ge- si
syh« he deat$ neefre. Da cwaedon fa ludeas : Nu we 52
witon paet ]>m eart wod. Abraham w«s dead, and fa
witegan ; and ]>n cwyst, Gif hwa mine spraece gehealt,
ne m he naefre dead. Cwyst ]?u ]?aet J)u sy maerra ponne 53
ure feeder Abraham, se waes dead ? and pa witegan waeron
deade: hw«t pinc« pe paet pu sy? Se Haelend hym 54
andswarode : Gif ic wuldrige me sylfne, nys min wuldor
naht: mm Feeder is, pe me wuldraS ; be para ge cweSa«
p^t he sy uwre God ; and ge ne cu«on hyne : ic hyne 55
205
lOHANNES IX.
cann ; and gif ic secge ]>set ic hyne ne cunne, ic beo
leas, and eow gelfc : ac ic hyne cann, and ic healde his
56 spraece. Abraham eower feder geblissode J^set he gesawe
57 minne daeg : and he geseah, and geblissode. Da ludeas
cwaedon to hym : Gyt J;u ne eart fiftig wintre, and ge-
58 sawe pvL Abraham ? Se Heelend cwss^ to hym : Ic waes
59 8er]?am ]?e Abraham waere. Hig naraon stanas, to ]?am
J78et hig woldon hyne torfian : se Hselend hine bediglode,
and eode of ]?am temple.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-D.EG, ON MYD-
FiESTENES WUCAN.
IX. Da se Haelend for, pa, geseah he asnne man ]?e waes
2 blind geboren. And his leorning-cnyhtas hyneacsedon,
and cwgedon : Lareow, hwcet syngode J?es, oS^e his ma-
3 gas, jjset he waere blind geboren ? Se Haelend andswar-
ode, and cwae'S : Ne syngode he, ne his magas : ac faet
4 Godes weorc waere geswutelod on him. Me gebyraS to
wyrcanne J>8es weorc pe me sende, ]?a hwyle ]?e hyt daeg
5 ys : nyht cym'5, ]?onne nan man wyrcan ne maeg. Ic
eom myddan-eardes leoht, pa hwyle J?e ic on myddan-
6 earde eom. Da he J»as ]?ing saede, fa sp^tte he on ]?a
eorJ;an, and worhte fenn of his spatie, and smyrede mid
7 pam fenne ofer his eagan, and cwaeS to him : Ga, and
j?weh ])e on Syloes mere. He for, and J)woh hine, and
8 com geseonde. Witodlice hys neah-geburas, and ])a 'Se
hine gesawon, ]?ahe waedla waes, cwaedon : Hu nis |)is se
9 ]?e saet and waedlode ? Sume cwaedon : He hyt is :
sume cwaedon : Nese, ac is him gelfc. He cwae'6 soS-
10 lice : Ic hyt eom. Da cwaedon hig to hym : Hu waeron
11 ]?ine eagan geopenede ? He andswarode, and cwaeS : Se
man 'pe is genemned Haelend worhte fenn, and smyrede
mine eagan, and cwae'S to me, Ga to Syloes mere, and
12 ]?weh pe : and ic eode, and ]nvoh me, and geseah. Da
cwaedon hig to him : Hwar is he ? Da cwaeS he : Ic
lOHANNES IX.
nat. Hig leeddon to ];ain Phariseon ]?one ]>e ])ar blind is
WJES. Hit wses reste-deeg fa se Haeleiid worhte ]?3etfenn, 14
and his eagan untynde. Eft ]?a Pharisei hyne acsedon 15
hu he gesawe. He cwaeS to him : He dyde fenn ofer
mine eagan, and ic ]?w6h, and ic geseo. Sume ])a Pha- le
risei cwsedon : Nis ]?es man of Gode, l?e reste-dasg ne
hylt. Sume cwcedon : Hu maeg synful man ]>as tacn
wyrcan ? And hig fliton him betweonan. Hig cwsedon 17
eft to ]?am blindan : Hwset segst |7u be para ]>e ]>me eagan
untynde? He cw3e« : He is witega. Ne gelyfdon J?a is
ludeas be him, faet he blind wasre, and gesawe, aerpam
]?e hig clypedon his magas fie gesawon, and acsedon hig, 19
and cwsedon : Is j?is eower sunu, ]>e ge secgaS l?3et blind
wsere acenned ? humeta gesyhS he nu ? Hys magas 20
him andswaredon, and cwasdon : We witon ]?8et pes ys
ure sunu, and pset he wees blind acenned : we nyton 21
humeta he nu gesyhS, ne hwa his eagan untynde : acs-
iatS hine sylfne ; ylde he hsefS : sprece for hine sylfne.
His magas spascon pas ping, forpam pe hig ondredon pa 22
ludeas : pa gedihton pa ludeas, gif hwa Crist andette,
peet he wsere butan heora geferraedene. Forpam cwffidon 23
his magas, He heefS ylde : acsia^ hine sylfne. Da clype- 24
don hig eft pone man pe asr blind wses, and cwsedon to
him: Sege Gode wuldor : we witon past he is synful.
And he cwseS : Gif he synful is, paet ic nat : an ping ic 25
wat, pset ic wses blind, and paet ic nu geseo. Da cwaedon 20
hig to him : Hwtet dyde he pe ? hu ontynde he pine
eagan ? He andswarode him, and cwaetS : Ic eow saede 27
aer, and ge gehyrdon : hwi wylle ge hyt eft gehyran ?
cwe^e ge wylle ge beon his leorning-cnyhtas ? Da wyrg- 2s
don hig hine, and cwaedon : Sig pu his leorning-cnyht :
we synd Moyses leorning-cnyhtas. Vv'e witon paet God 29
spsec wv6 Moysen : nyte we hwanon pes ys. Se man 30
andswarode, and cwaet$ to him : paet is wundorlic, past ge
lOHANNES X.
31 nyton hwanon he is, and he untynde mine eagan. We
witon so(51ice ];8St God ne gehyrt5 synfulle : ac gif hwa
is Gode gecoren, and his willan vvyrcS, ]?one he gehyrS.
32 Ne gehyrde we nasfre on worulde, ]?aet aenig ontynde ]?aBS
33 eagan Ipe wsere blind geboren. Ne mihte pes nan ])ing
34 don, gif he nsere of Gode. Hig andswaredon, and
cwEedon to him : Eall pu. eart on synnum geboren, and
35 ]?u laerst us. And hig drifon hine tit. Da se Haelend
gehyrde J?aet hig hyne drifon tit, pa ewseS he to him, ]?a
36 he hine gemitte : Gelyfst ]?u on Godes Sunu ? He and-
swarode and cwae^ : Hwylc is, dryhten, Ipset ic on hine
37 gelyfe ? And se Hselend c\vaet5 to him : pu hine gesawe,
38 and se ^e wit5 J>e spryct5, se hit is. Da cwaeS he : Dryht-
en, ic gelyfe. And he feoll nySer, and geeat5medde
39 hyne. And se Haelend cwaet5 to him : Ic com on J>ysne
middan-eard to demenne, ]>aet ]?a sceolon geseon, pe ne
40 geseot5 ; and beon blinde, ]?a Se geseo^. Da]?astgehyrdon
]?a Pharisei pe mid him weeron, ]7a cwaedon hig to hym :
41 Cvvyst pu synd we blinde ? And se Haelend cwaeS to
him: Gif ge blinde wasron, naefde ge nane synne: nu
ge secgaS J)aet ge geseon ; |7set is eowre syn.
DYS SCEAL ON TYWES-DiEG, ON D^RE PENTECOST-
ENES WUCAN.
X. SoS ic secge eow, Se pe ne gaeS aet psun geate in to
sceapa falde, ac styhS elles ofer, he is Jjeof and sceaSa.
2 Se pe in-gaeS aet psun. geate, he is sceapa hyrde, ]?sene
3 se geat-weard laet in, and fa sceap gehyraS his stefne :
and he nemS his agene sceap be naman, and laet hig tit.
4 And jjonne he his agene sceap laet tit, he gaeS beforan
him, and J)a sceap him fyliaS ; forj?am pe hig gecnavvaS
5 his stefne. Ne fyliat5 hig uncupum, ac fleoS fram him ;
6 forpam pe hig ne gecneowon tincu]?ra stefne. Dis big-
spel se Haelend him saede : hig nyston hwaet he spraec to
7 him. Eft se Haelend cwaeS to him : SoS ic eow secge :
208
lOHANNES X.
Ic eom sceapa geat. Ealle }>a t5e comon w^ron ]?eofas s
and sceaSan ; ac ])a sceap hig ne gehyrdon. Ic eom 9
geat ; swa hwylc swa ]7urh me gasS, byS hal, and gse^
in and ut, and fint laese. peof ne cymc5, buton paet he lo
stele, and slea, and fordo; ic com to ])am paet hig hab-
bon Iff, and habbon genoh.
DYS SCEAL ON SUNNAN-DJilG, FEOWERTYNE NYHT
UPPAN EASTRON.
Ic eom god hyrde : god hyrde sylS his lif for his sceap- u
um. Se hyra, se 'Se nis hyrde, and se pe nah ]?a sceap, 12
Jjonne he J)one vvulf gesyli^, ]?onne flyhS he, and forltet
])a sceap : and se wulf nim^, and todrifS ]?a sceap. Se 13
hyra flyh'5, forp)am ])e he bi^ ahyrod, and hymne gebyr-
aS to J>am sceapum. Ic eom god hyrde, and ic gecnawe u
mine sceap, and hig gecnawa^ me. Swa min Faeder 15
can me, ic can minne Faeder ; and ic sylle min agen lif
for minum sceapum. And ic haebbe oSre sceap, })a ne le
synt of ]?isse heorde ; and hyt gebyraS paet ic laede jja,
and hig gehyraS mine stefne ; and hyt by^ an heord,
and an hyrde. For}>am Faeder me lufa'S, for]>am J?e ic u
sylle mfne sawle, and hig eft nime. Ne nim^ hig nan is
man aet me, ac laete hig fram me sylfam. Ic haebbe an-
weald mfne sawle to alagtanne, and ic haebbe anweald hig
eft to nimanne. pis bebod ic nam aet minum Feeder.
Eft waes ungej^waernes geworden betweox ]?am ludeum, 19
for ]?ysum sprascum. Manega heora cwaedon, Deofol 20
ys on hym, and he wet ; hwi hlyste ge hym ? Sume 21
cwaedon, Ne synd na |?ys wodes mannes word. Cwyst
pu maeg wod man blindra manna eagan ontynan ?
DYS SCEAL OxN WODNES-D^G, INNON D^RE FIFTAN
LENCTEN-WUCAN ; AND TO CYRIC-HALGUNGUM.
Da waeron templ-halgunga on Hierusalem, and hyt waes 22
winter. And se Haelend code on ]?am temple, on Salo- 23
209
lOHANNES X.
24 mones portice. Da bestodon ]?a ludeas hyne utan, and
cwaedon to hym : Hu lange gselst ])u ure Iff? Sege us
25 openlice, hwseSer ]?u Crist sy. Se Haelend hym and-
swarode, and cwse^ : Ic spece to eow, and ge ne ge-
lyfaS : ]?a weorc ]?e ic wyrce on mines Fseder naman, |?a
26 cy^at5 gewitnesse be me. Ac ge ne gelyfa^, for])am ]>e
27 ge ne synd of minum sceapum. Mine sceap gehyratS
mine stefne, and ic gecnawe big, and big folgiat5 me :
2s and ic bym sylle ece Iff, and big ne forweorSaS naefre,
29 and ne nim'S big nan man of minre banda. Dset Se min
Feeder me sealde ys masrre fonne i3enig oSer ping ; and
30 ne mseg bit nan man niman of mines Faeder banda. Ic
31 and Fseder synd an. Da ludeas namon stanas, Jjset big
32 woldon byne torfian. Se Hselend bym andsv/arode, and
cwseS : Manega gode weorc ic eow setywde be minum
Fseder ; for bwylcum Jjsera weorca wylle ge me basnan ?
33 Da ludeas bym andswaredon, and cwaedon : Ne baene
we ]>e for godum weorce, ac for ]?inre bysmer-spsece ;
34 and for|>am j^e J?u eart man, and wyrcst ]?e to Gode. Se
Haelend bim andswarode, and cw8et5 : Hu nys byt a-
35 writen on eowre a, Daet ic saede, Ge synd godas ? Gif
be )7a tealde godas, J^e Godes spaec to waes geworden,
36 and J?8et balige gewrit ne mseg beon awend ; ]>e Fseder
gebalgode, and sende on middan-eard, ge secgaS, Dset
]?u bysmer spy est ; for])am ic ssede: Ic eom Godes Sunu.
37 Gif ic ne M^yrce mines Faeder weorc, ne gelyfaS me.
38 Gif ic wyrce mines Faeder weorc, and gif ge me nellaS
gelyfan, gelyfat5 pam weorcum ; ]?aet ge oncnawon, and
39 gelyfon faet Faeder ys on me, and ic on Faeder. Hig
sraeadon witodlice ymbe faet big woldon byne gefon,
40 and be code tit fram bym, and be for eft ofer lordanen,
to ])3ere stowe ])e lobannes wses, and aerest on fullode ;
41 and be wunode j^aer. And manega comon to bira, and
210
JOHANNES XL
cwsedon : Witodlice ne worhte Johannes nan tacn : ealle
]?a J>ing ]?e Johannes saede be ]?yssiim waeron so^e. And 42
manega gelyfdon on hyne.
DYS SCEAL ON FRYGE-D.EG, ON MYD-FiESTENES WUCAN.
XJ. Witodlice sum seoc man wses genemned Lazarus, 1
of Bethanfa, of Marian ceastre, and of Marthan hys
swustra. Jlyt vvaes s^o Marfa pe smyrede Dryhten mid 2
j?8ere sealfe, and drigde his fet mid hyre loccum. Laza-
rus hyre bro(5er wses geyflod. Hys swustra sendon to 3
hym, and cwsedon : Dryhten, nu ys seoc se ]?e pu lufast.
Da se Hselend })aet gehyrde, pa cwasS he to him : Nys 4
J?eos untrumnys na for deat5e, ac for Godes wuldre ; ]?aBt
Godes Sunu sig gewuldrod ])\irh hyne. So^lice se Hoei- 5
end lufode Marthan and hyre swustor Marfan, and La-
zarum heora broker. Witodlice he waes twegen dagas q
on ]>aere sylfan stowe, pa he gehyrde past he seoc wass.
^fter pyssum he cwse^ to hys leorning-cnyhtum : Uton 7
faran eft to Judea-lande. Hys leorning-cnyhtas cwaedon s
to hym: Lareow, nu pa ludeas sohton pe, paet hig woldon
pe haenan ; and wylt pu eft faran pyder ? Se Hselend 9
hym andswarode, and cwse^ : Hu ne synd tvvelf tida
paes daeges? Gif hwa gas's on dseg, ne astspyrn^ he,
forpam he gesyhS pyses middan-eardes leoht. Gif he 10
gae^ on niht, he setspyrn^, forpam pe paet leoht nys on
hyre. pas ping he cwaeS : and sy'SSan he cwae^ to him : 11
Lazarus ure freond slaepS ; ac ic wylle gan, and awrec-
can hyne of slaepe. His leorning-cnyhtas cwaedon : 12
Dryhten, gif he slaep~5, he byS hal. Se Haelend hit 13
cwaeS be his deaSe: hig wendon so^lice paet he hyt saede
be swefnes slaepe. Da cwae'5 se Haelend openlice to 14
him : Lazarus ys dead ; and ic eom bliSe for eowrum 15
pingum, paet ge gelyfon, forpam ic naes para : ac uton
gan to him. Da cwaeS Thomas to hys geferum : Uton ig
gan, and sweltan mid him. Da for se Haelend, and ge- 17
211
lOHANNES XL
mette ]?aet he wees for^-faren, and for feower dagum be-
18 byrged. Bethaina ys gehende Hierusalem ofer fyftyne
19 furlang. Manega pEera ludea comon to Marthan and
to Marfan, ])get hig woldon hig frefrian for heora bro^or
20 ]?ingon. Da Martha gehyrde ]?get se Haelend com, ]7a
21 arn heo ongean hyne: and Marfa saet aet ham. Da cwaeS
Martha to ]?am Haelende: Dryhten, gif ])u wsere her, nsere
22 min bro]?or dead. And eac ic wat nu]?a ])set God ]>e
23 sylS swa hwaet swa ]>u hyne bitst. Da cwaeS se Heelend
•u to hyre : pin bro^or arist. And Martha cwaeS to hym :
25 Ic wat pset he arist on J^ani ytemestan deege. And se
Haelend cwae^ to hyre : Ic eom aeryst and Iff : se pe ge-
26 lyfS on me, ]?eah he dead sy, he leofa(5 : and ne swylt
nan jjsera ]>e leofa^ and gelyfS on me. Gelyfst J)u ]?yses?
•27 Heo cw3e6 to him : Witodlice, Dryhten, ic gelyfe J^ast
p)u eart Crist, Godes Sunu, pe on middan-earde come.
2s And]?a heo ]?as ]7ing saede,heo code, and clypode digollice
Marian hyre swustor, J^us cwejjende : Her is ure Lareow,
29 and clypa^ ]?e. Da heo ]?8et gehyrde, heo aras raSe, and
30 com to him. Da gyt ne com se Haelend binnan ]?a
ceastre, ac wees ]7a gyt on J^aere stowe Jjter Martha him
31 ongean com. Da ludeas ]>e waeron mid hyre on huse,
and hig frefrodon, ]?a hig gesawon ])aet Marfa aras, and
mid ofeste ut-eode, hig fyligdon hyre, fus cwe'Sende :
32 Heo gaeS to his byrgene, Jjaet heo wepe ])ara. Da Marfa
com Jjar se Haelend waes, and heo hyne geseah, heo feoll
to his fotum, and cwaeS to him : Dryhten, gif J)u waere
33 her, naere min broSor dead. Da se Haelend geseah ]?aet
heo weop, and ]7aet ]?a ludeas weopon, ]?e mid hyre comon,
he geomrode on hys gaste, and gedrefde hyne sylfne,
34 and cwae^ : Hwar lede ge hine ? Hig cwaedon to him :
36 Dryhten, ga and geseoh. And se Haelend weop. And
37 ]m ludeas cwaedon : Loca nu hu he hyne lufode. Sume
hig cwaedon : Ne mihte ipes, ])e ontynde blindes eagan,
212
lOHANNES XL
don eac ]>set ]>es naere dead ? Eft se Haelend geomrodc 38
on him sylfum, and com to j^aere byrgene. Hit waes an
scrasf, and }>ar waes an stan on-uppan geled. And se 39
Haelend cwae'S : Do^ aweg J)one stan. Da cwaeS Martha
to him, ];ebs swiister ])e ]?ar dead waes : Dryhien, nu he
stincS : he waes for feower dagum dead. Se Haelend 40
cvvost5 to hyre : Ne saede ic pe, jjset ]m gesyhst Codes
wuldor, gif ]7u gelyfst? Da dydon hig aweg ]?one stan. 41
Se Haelend ahof his eagan up, and cwaeS : Faeder, ic do
jjancas J?e, forj^am p>u gehyrdest me. Ic wat paet J)u me 42
symle gehyrst : ac ic cwae'S for pum folce ]?e her ymb-
utan stent, ])aet hig geiyfon ]?aet ]?u me asendest. Da he 43
J?as ping saede, he clypode mycelre stefne : Lazarus, ga
ut. And sona stop forS se ])e dead waes, gebunden 44
handum and fotum : and hys neb waes mid swat-line ge-
bunden. Da cwaeS se Haelend to hym : UnbindaS hine,
and laeta'S gan. Manega J)aera ludea J»e comon to Marfan, 45
and gesawon ]?a fing ]>e he dyde, gelyfdon on hine. Hig 46
sume foron to ]?am Phariseon, and saedon him f>a ];ing ]?e
se Haelend dyde.
DYS SCEAL TWAM DAGUM ^ER PALM-SUNNAN-DiEG.
Witodlice pa. bisceopas and ]?a Pharisei gaderodon gemot, 47
and cwaedon : Hwaet do we ? forjjam J>es man wyrcS
mycele tacna. Gif we hine forlaetaS, ealle gelyfaS on 48
hine ; and Romane cuma'5, and nimaS ure land and urne
feodscype. Heora an waes genemned Caiphas, se waes 49
)7a on geare bisceop, and cwaeS to him : Ge nyton nan
])ing, ne ne gepenca'S, }?aet us ys betere J>aet an man swelte 50
for folce, and eall ]?eod ne forweorSe. Ne cwae'S he paet 51
of him sylfum ; ac ])a he waes ])aet gear bisceop, he wit-
gode paet se Haelend sceolde sweltan for J?aere J^eode:
and na synderlice for ]?aere ])eode, ac |?aet he wolde ge- 52
somnian togaedere Godes beam ]?e todrifene waeron.
Of ])am daege hig Jjohton paet hig woldon hyne ofslean. 53
213
JOHANNES XII.
54 Da ne for se Haelend na openlice gemang ]?am ludeum ;
ac for on J^aet land wi$ past westen, on fa burh ]>e ys
genemned Effrem, and wunode ]?8er mid his leorning-
55 cnyhtum ludea Eastron wseron gehende : and manega
foron of ]?am lande to Hierusalem aer ]?am Eastron, ])set
56 hig woldon hig sylfe gehalgian. Hig sohton ]?one Hsel-
end, and spraecon hym betvvynan, peer hig stodon on J^am
temple, and |jus cwaedon : Hweet wene ge, }?8et he ne
57 cume to freols-deege ? Da bisceopas and ]?a Pharisei
hasfdon beboden, gif hwa wiste hwar he waere, jjaet he
hyt cydde, ]?aet hig mihton hine niman,
DYS GODSPEL SCEAL ON MONAN-DiEG, INNAN BJKRE
PALM-WUCAN.
XII. Se Haelend com syx dagum aer ]?am Eastron to
Bethanfa, ]?ar Lazarus waes dead, ])e se Heelend awrehte.
2 Hig worhton him par gebeorscipe, and Martha ]?enode.
3 Lazarus waes an ]?aera Ipe mid him saet. Marfa nam an
pund deorwyrt5re sealfe, mid J^am wyrt-gemange ]>e hig
nardus hata'S, and smyrede J^aes Haelendes fet, and drigde
mid hyre loccum : and J>aet hus waes gefylled of ]?aere
4 sealfe swaecce. Da cwaeS an his leorning-cnyhta, ludas
5 Scarioth, ]>e hine belaewde : Hwf ne sealde heo ]?as sealfe
wit5 ]?rym hundred penegon, past man mihte syllan ]?earf-
6 urn ? Ne cwaet5 he na faet forjjig j^e him gebyrede to
Jjam pearfon, ac for]?am ]>e he waes ]>e6f, and hsefde serin,
7 and baer ]?a ]?ing pe man sende. Da cwae^ se Haelend :
Laet hig |>8et: heo healde ]?a ot5 ])one daegjjeman me be-
8 byrige. Ge habbaS symle j^earfan mid eow ; ac ge nab-
9 baS me symle. Mycel maenigeo J)aera ludea gecneow
]?aet he waes par ; and hig comon, naes na for paes Hael-
endes pingon synderlice, ac past hig woldon geseon
10 Lazarum, pe he awehte of deaSe. paerasacerda ealdras
11 pohton paet hig woldon Lazarum ofslean ; forpam pe
manega foron fram pam ludeum for his pingon, and ge-
lOHANNES XII.
lyfdon on pone Haelend. On mergen mycel maenigeo, 12
pe com to J)am freols-dsege, J>a hig gehyrdon J?3et se
Hffilend com to Hierusalem, hig naraon palm-treowa 13
twfgu, and eodon ut ongean hine, and clypodon : Sy
Israhela cing hal, and gebletsod ]?e com on Dryhtnes
naman. And se Haelend gemette anne assan, and rad 14
on-uppan ]?am, swa hyt awriten ys, Ne ondrged ]?u, Siones 15
dohter : nu pin cing cymS, uppan assan folan sittende.
Ne undergeton hys leorning-cnyhtas pas ping serest : ac 16
pa se Haelend waes gewuldrod, pa gemundon hig paet pas
ping waeron awritene be him, and pas ping hig dydon
him. Seo msenigeo, pe waes mid him pa he Lazarum 17
clypode of psere byrgene, and hine awehte of deaSe,
cySde gewitnesse. And forpig him com seo maenio on- is
gean, forpam pe hi gehyrdon paat he worhte paet tacn.
Da Pharisei cwaedon betweox hym sylfum : We geseoS 19
paet we nan ping ne fremiat5 : nu wyle call middan-eard
sefter him. Sume pe waeron HaeSene, pe foron paet hig 20
woldon hig gebiddan on pam freols-daege, pa genealaeh- 21
ton to Philippe, se wass of pasre Galileiscan Bethsaida,
and hig baedon hine, and cwaedon : Leof, we wylla'S ge-
seon pone Haelend. Da code Philippus, and saede hyt 22
Andreae ; and eft Andreas and Philippus hit saedon pam
Haelende. Se Haelend him andswarode, and cwaeS : Seo 23
tfd cym^, paet mannes Sunu by^ geswutelod.
DYS SCEAL ON TYWES-DiEG, ON D/ERE PALM-WUCAN.
SoSlice ic secge eow, Dast hw^tene corn wuna'S ana, 21
buton hyt fealle on eorpan, and sy dead : gif hyt byS
dead, hyt bringS mycelne waestm. Se pe lufaS his 25
sawle forspilS hig ; and se 3e hataS his sawle on pyson
middan-earde, gehylt hig on econ Iffe. Gif hwa penige 26
me, fylige me : and rain pen biS paer pagr ic eora. Gif
me hwa pena'S, min Faeder hine weorSaS. Nu min sawl 27
ys gedrefed ; and hwaet secge ic ? Faeder, gehael me of
215
lOHANNES XII.
28 ]?isse tide : ac for ]?am ic com on ]>as tfd. Fseder, ge-
wuldra ]?inne naman. Da com stefn of heofone, J?us
cwe]?ende : And ic gewuldrode, and eft ic gewiildrige.
29 Seo maenigo pe paer stod, and ]>set gehyrde, saedon ]?aet
hyt punrode : sume saedon ]?8et engel speece wiS hyne.
30 Se Haelend him andswarode, and cwse^ : Ne com ]7eos
31 stefn for minon fingon, ac for eowrum ])'mgon. Nu ys
middan-eardes dom : nu by6 ]?yses middan-eardes ealdor
32 ut-aworpen. And gif ic beo up-ahafen fram eor]?an, ic
33 teo ealle |)ing to me sylfum. past he saede, and tacnode
34 be hwylcum dea^e he wolde svveltan. Seo maenigo him
andswarode, and cwaeS : We gehyrdon on paere ^ ]?ast
Crist bi'5 on ecnysse : and humeta segst J>u, Hit ge-
byra^ paet mannes Sunu beo up-ahafen ? hvvaet ys |^es
35 mannes Sunu ? Da cw8et5 se Haelend : Nu gyt ys lytel
leoht on eow : ga6 J>a hvvile ]>e ge leoht habbon, |)ast
pystro eow ne befon : se ]>e gaeS on ]?ystron, he nat
30 hwyder he gas's. Da hwile fe ge leoht habbon, ge-
lyfaS on leoht, ]?aet ge syn leohtes beam, pas ping se
Haelend him saede, and code, and bediglode hine fram
37 him. Da he swa mycele tacn dyde beforan him, hig ne
38 gelyfdon on hine : ]7aet ])aes witegan word Isafas wsere
gefylled, J^e he cwaeS, Dryhten, hwa gelyfde ]>aes pe we
gehyrdon? and hwam waes Dryhtnes strencS geswutelod?
39 For|?ig hig ne mihton gelyfan, forfam Isafas cwaet5 eft,
40 He ablende heora eagan, and ahyrde heora heortan, j^aet
hig ne geseon mid heora eagon, and mid heora heortan
ne ongyton, and syn gecyrrede, and ic hig gehdele.
41 Isaias saede pas ]>ing, p»a he geseah hys wuldor, and
42 spraec be him. And ]?eah manega of ]?am ealdron ge-
lyfdon on hine ; ac hig hyt ne cy^don for Jjaera Pharisea
pingon ; J)y-lces hig man ut-adrife of hyra gesomnunge.
43 Hi lufodon manna wuldor swiSor ]?onne Codes wuldor.
44 Se Haelend clypode and cwaat5 to him : Se ]?e gelyfS on
lOHANNES XIII.
me, ne gelyft5 he na on me, ac on faene j^e me sende ;
and se f»e me gesyli(5, gesyhtS })8ene pe me sende. Ic 45
com to leohte on middan-earde ; and nan Jjaera ]?e ge- 46
lyf^ on me ne wunaS on ]?ystrum. And gif hwa ge- 47
hyrtS mine word, and ne gehylt, ne deme ic hine : ne
com ic middan-eard to demanne, ac ]?8et ic gehasle mid-
dan-eard. Se ])e me forhigS, and mine word ne under- 4s
felit5, he haeft^ hwa him deme ; seo sp^c ]?e ic spdec, seo
him demt5 on ]?am ytemestan dsege. ForJ?am ]?e ic ne 49
sprece of me sylfum ; ac se Faeder pe me sende, he me
bebead hwaet ic cwet5e, and hwaet ic sprece. And ic so
wat J)aet his bebod ys ece Iff : J»a ping pe ic sprece, ic
sprece swa Faeder me saede.
DYS GEBYRAD ON DUNRES-D^G MR EASTRON.
XIII. ^r ]>am Easter-freols-daege, se Haslend wiste 1
faet his tfd com }>aet he wolde gewftan of ]?ysum middan-
earde to hys Faeder, fa he lufode hys leorning-cnyhtas
pe waeron on middan-earde, oS ende he hig lufode. And 2
J}a Dryhtnes penung waes gemacod, J?a for se deofol on
ludas heortan Scariothes, ]?aet he hine belaswde. He 3
wiste J>aet Faeder sealde ealle ping on hys handa, and
}>aet he com of Gode, and cymS to Gode. He aras fram 4
his ]7enunge, and lede hys reaf, and nam linen hraegl, and
begyrde hyne. ^fter fam he dyde waeter on faet, and 5
fwoh his leorning-cnyhta fet, and drigde hig mid Jjaere
lin-waede pe he waes mid begyrd. Da com he to Simone 6
Petre, and Petrus cwae^ to him : Dryhten, scealt f u
pwean mine fet ? Se Haelend andswarode, and cwaet5 to 7
him : pa nast nu |?aet ic do ; ac pu wast sySt5an. Petrus 3
cwae^ to him : Ne Jjwyhst ]7u naefre mine fet. Se Hael-
end him andswarode, and cwaeS : Gif ic pe ne ]?wea,
naefst ]m naenne dsel myd me. Da cwae^ Simon Petrus to 9
him : Dryhten, ne jjweh J)u na mine fet ^ne, ac eac min
heafod and mine handa. Da cwaet5 se Haelend to him : 10
217 L
lOHANNES Xm.
Se pe clsene by6 ne be]?earf buton pset man his fet |>we2,
ac ys eall claene : and ge synd sume claene, nses na ealle.
11 He wiste witodlice hwa hyne sceolde belsewan ; forfam
12 he cwaet5, Ne synd ge ealle claene. Syt^cSan he hsefde
heora fet a]?wogene, he nam his reaf ; and ]?a he saet, he
13 cwset5 eft to hym : Wite ge hwset ic eow dyde? Ge
clypia^ me Lareow and Dryhten ; and wel ge cwe(5a'5 ;
14 swa ic eom sot51ice. Gif ic Jjwoh eowre fet, ic pe eom
eower Lareow and eower Hlaford, and ge sceolon eac
15 ])wean eower aelc oSres fet. Ic eow sealde bysne, p3dt
16 ge don swa ic eow dyde. SoSlice ic eow secge, Nys se
j?eowa furSra J)onne his hlaford ; ne se aerend-raca nys
1/ maerra ]?onne se pe hyne sende. Gif ge p'ds ping witon,
18 ge beoti eadige gif ge hig dotS. Ne secge ic be eow
eallon : ic wat hwylce ic geceas ; ac ]?set ]>3et halige ge-
writ sy gefylled, pe cwyt5, Se pe ytt hlaf myd me, aheft5
19 hys ho ongean me. Nu ic eow secge, serjjam pe hyt ge-
weorSe, ];aet ge gelyfon, ponne hyt geworden by'S, pset ic
20 hyt eom. SoS ic eow secge, Se pe underfeh'S psene pe
ic sende, underfeh^ me ; and se pe underfeh^ me, under-
21 fehS psene pe me sende. Da se Haelend J^as p'mg ssede,
he waes gedrefed on gaste, and cy^de, and cwae^ : SoS
22 ic eow secge, J^aet eower an me belaewS. Da leorning-
cnyhtas beheold heora aelc o^erne, and him twynode be
23 hwam he hit saede. An )>aera leorning-cnyhta hlinode
24 on ]?ses Haelendes bearme, ]?one se Haelend lufode. Si-
mon Petrus bicnode to ]?yson, and cwaeS to him : Hwaet
25 is se pe he hyt big seg'S ? Witodlice pa. he hlinode ofer
]?aes Haelendes breostum, he cwae^ to him : Dryhten,
26 hwset ys he ? Se Haelend him andswarode, and cwaet? :
He ys se pe ic raece bedyppedne hlaf. And ]?a 'Sa he
27 bedypte pone hlaf, he sealde hyne ludas Scariothe. And
]>a aefter J)am bitan Satanas code on hyne. Da cwaet5 se
28 Haelend to him : Do ra^e past ])u don wylt. Nyste nan
lOHANNES XIV.
J?aera sittendra to hwam he ]>8et sasde. Sume wendon, 29
for]?am ludas lieefde serin, ]?8et se Haslend hit cwaede be
hym, Bige ])a ])iug ]?e us ])earf sy to J)am freols-daege ;
o^Se ]?aet he sealde sum jjing |jearfendum mannum. Da 30
he nam ]7one bitan he eode ut ]?8er-rihte : hit waes niht
pa he ut-eode ; and se Haelend cwas^ : Nu ys mannes 31
Sunu geswutelod, and God ys geswutelod on him. Gif 32
God ys geswutelod on him, and God geswutelaS hine on
hym sylfum.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON FRIGE-D^G, ON D/ERE
FEORDAN WUCAN OFER EASTRON.
La beam, nu gyt ic eom gehwaede tid mid eow. Ge me 33
secaS : and svva ic ]?am ludeum ssede, Ge ne magon far-
an J^yder J>e ic fare ; and nu ic eow secge. Ic eow sylle si
niwe bebod, paet ge lufion eow betwynan, swa ic eow
lufode. Be ]>am oncnawa^ ealle men ])aet ge synd mine 35
leorning-cnyhtas, gif ge habba^ lufe eow betwynan.
Simon Petrus cw8et5 to him : Dryhten, hwyder gsest J)u ? 36
Se Haelend hym andswarode, and cwaeS : Nemihtfume
fylian J>yder ic nu fare: pu fserst eft aefter me. Petrus 37
cwaeS to him : Hwi ne maeg ic ]>e nu fylian ? ic sylle min
Iff for J>e. Se Haelend him andswarode, and cwaeS : pin ss
Iff J)u sylst for me ? SoS ic pe secge, Ne craewS se cocc,
aer pu wiSsaecst me jjriwa.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO DiERE M.^SSAN PHILIPPI
AND lACOBI.
XIV. And he cwaeS to hys leorning-cnyhtum : Ne sy 1
eower heorte gcdrefed : ge gelyfa^ on God, and gelyfatS
on me. On mines Faeder huse synd manega eardung- 2
stowa : ne saede ic eow. Hyt ys lytles wana p2dt ic fare,
and wylle eow eardung-stowe gegearwian. And gif ic 3
fare, and eow eardung-stowe gegearwige, eft ic cume,
and nime eow to me sylfum ; ]?8et ge syn ]?aer ic eom.
And ge witon hwyder ic fare, and ge cunnon pone weg. 4
219 L 2
lOHANNES XIV.
5 Thomas cwse^ to hym : Dryhten, we nyton hwyder |)U
6 fserst ; and hu mage we J?one weg cunnan ? Se Hselend
cwae^ to him : Ic eom weg, and sotSfsestnys, and Iff:
7 ne cymt5 nan to Faeder, buton purh me. Gif ge cu^on
me, witodlice ge cu^on minne Feeder : and heonon-fort5
s ge hyne gecnawa^, and ge hine gesawon. Philippus
cwaeS to him : Dryhten, aetyw us ]7one Fseder, and we
9 habbaS genoh. Se Hselend cwseS to him : Philippus,
swa lange tid ic wses mid eow, and ge ne gecneowon
me : se ]?e me gesyh^, gesyhS minne Fseder : humeta
10 cwyst |)u, iEtyw us ]?inne Faeder ? Ne gelyfst pu ];8et ic
eom on Faeder, and Faeder ys on me ? J?a word fe ic to
eow sprece, ne sprece ic hig of me sylfum : se Faeder
11 pe wuna'S on me, he wyrc^ J>a weorc. Ne gelyfe ge
]?aet ic eom on Faeder, and Faeder ys on me : gelyfaS for
12 p>am weorcum. SoS ic eow secge, Se pe gelyfS on me,
he wyrcS pa weorc ]>e ic wyrce, and he wyrcS maran
13 Jjonne fa synd ; forj^am pe ic fare to Fseder. And ic
do swa hwaet swa ge biddaS on minum naman, peet Fae-
14 der sig gewuldrod on Sana. Gif ge hwaet me biddaS
on minum naman, f>aet ic do.
DYS SCEAL ON PENTECOSTENES M^ESSE-iEFEN.
15 Gif ge me lufia'S, healda^ mine bebodu. And ic bidde
16 Faeder, and he sylS eow o^erne Frefriend, }>aet beo aefre
17 mid eow ; so^faestnysse Gast, ]>e pes middan-eard ne
maeg underfon : he ne can hyne, forfam ]?e he ne gesyhtS
hyne : ge hyne cunnon, forfam pe he wunaS mid eow,
13 and bi^ on eow. Ne laete ic eow steop-cild : ic cume
19 to eow. Nu gyt ys an lytel fyrst, and middan-eard me
ne gesyh^ : ge me geseoS ; forjjam ic lybbe, and ge
20 lybbaS. On ]?am daege ge gecnawa^ ]?aet ic eom on
minum Faeder, and ge synd on me, and ic eom on eow.
21 Se ]?e haeft5 mine bebodu, and hylt pa, he ys pe melufat5 :
min Faeder lufa^ paene pe me lufaS, and ic lufige hyne,
lOHANNES XV.
and geswutelige him me syllne. ludas cwaeS to hym, 22
(naes na se Scariolh) : Dryhten, hwast ys geworden, J)£Et
]?u wyit pe sylfne geswutelian us, naes middan-earde ?
Se Haslend andsvvarode, and cwaeS to him : 23
DYS GODSPEL SCEAL ON PENTECOSTENES M^SSE-DiEG.
Gif hwa me lufa6, he hylt mine spraece, and min Faeder
lufaS hine ; and we cuma^ to him, and we wyrca^ eard-
ung-stowa mid him. Se ]?e me ne lufaS, ne hylt he 24
mine spraeca ; and nys hyt min spraec Ipe ge gehyrdon,
ac ]^ees Faeder pe me sende. pas |?ing ic eow saede, Jja 25
ic mid eow wunode. Se Halga Frofre-Gast, \]>e Faeder 26
sent on minum naman, eow laerS ealle J?ing ; and he laert5
eow ealle ])a ]?ing ]?e ic eow secge. Ic laefe eow sibbe ; 27
ic sylle eow mine sibbe : ne sylle ic eow sibbe swa mid-
dan-eard sylS. Ne sy eower heorte gedrefed, ne ne forht-
ige ge. Ge gehyrdon ]?aet ic eow saede, Ic ga, and ic cume 28
to eow. Witodlice gif ge me Itifedon, ge geblissodon ;
forjjam ]>e ic fare to Faeder ; for|>am Faeder ys mara ponne
ic. And nu ic eow saede, aer]?am J?e hit geweor^e, ]?set 29
ge gelyfon, ]?onne hit geworden biS. Ne sprece ic nu 30
na fela wiS eow : J^yses middan-eardes ealdor cymS, and
he naef(5 nan J?ing on me: ac paet middan-eard on- 3i
cnawe paet ic lufige Faeder, and ic do swa Feeder me be-
bead. Arisa^, uton gan heonon.
DYS GODSPEL GEBYRAD TO S5e VITALIS M^SSAN.
XV. Ic eom soS win-eard, and min Faeder ys eor'S- 1
tilia. He detS aelc twig aweg on me J>e blaeda ne byr'5 ; 2
and he feorma^ aelc J?aera ]>e blaeda byr^, J»aet hyt here
blaeda ]>e swi]?or. Nu ge synd claene for J?aere spraece pe 3
ic to eow spraec. WuniaS on me, and ic on eow. Swa 4
twig ne maeg blaeda beran him-sylf, buton hit wunige on
win-earde, swa ge ne magon eac, buton ge wunion on
me. Ic eom wm-eard, and ge synd twigu : Se ]?e wunaS 5
on me, and ic on him> se byrS mycle blaeda : for]7am ge
lOHANNES XV.
6 lie magon nan ])ing don biitan me. Gif hwa ne wuna^
on me, he byS aworpen ut swa twig, and fordruwa'6 ;
and hig gaderiaS ]:>a, and doS on fyr, and hig forbyrna'S.
DYS GODSPEL SCEAL ON WODNES-DiEG OFER ASCENSIO
DOMINI.
7 Gif ge wunia^ on irie, and mine word wunia(5 on eow,
biddaS swa hwaet swa ge wyllon, and hyt byS eower.
8 On ]?am ys min Fa3der geswutelod, ]?8et ge beron mycle
9 blseda, and beon mine leorning-cnyhtas. And ic lufode
10 eow swa Feeder lufode me : wuniaS on minre lufe. Gif
ge mine bebodu gehealdaS, ge wunia'S on minre lufe ;
swa ic geheold mines Faeder bebodu, and ic wunige on
1 1 hys lufe. Das ]>ing ic eow saede, ]?8et min gefea sy on
eow, and eower gefea sy gefullod.
DYS GEBYRAD TO D^RA APOSTOLA M^ESSE-DAGON.
12 Dis ys min bebod, pset ge lufion eow gemeenelice, swa ic
13 eow lufode. Nseft^ nan man maran lufe ]?onne ]?eos ys,
14 pset hwa sylle his Iff for his freondum. Ge synd mine
15 frynd, gif ge do(5 ]7a J^ing ])e ic eow bebeode. Ne telle
ic eow to ]?eowan ; forj^am se ]?eowa nat hwaet se hlaford
deS : ic tealde eow to freondum ; for])am ic cy^de eow
16 ealle J^a Iping ]?e ic gehyrde aet minum Fasder. Ne ge-
cure ge me, ac ic geceas eow, and ic sette eow, ]?a9t ge gan
and blaeda beron, and eowre blaeda gelagston ; faet Faeder
sylle eow swa hwaet swa ge biddacS on minum naman.
AND DYS GEBYRAD TO D^RA APOSTOLA M^ESSE-
DAGON.
17 Das ]?ing ic eow beode, ]>aet ge lufion eow gemaenelice.
18 Gif middan-eard eow hatat5, witat5 ]?aet he hatede me ^r-
19 eow. Gif ge of middan-earde waeron, middan-eard
lufode ]?aet his waes : forpam pe ge ne synd of middan-
earde, ac ic eow geceas of middan-earde, forjjig middan-
20 eard eow hataS. Gemuna'S minre spraece pe ic eow
saede, Nis se ]?eowa maerra J^onne his hlaford. Gif hig
222
lOHANNES XVI.
me ehton, hig wyllaS ehtan eower : gif hig mine sprsece
heoldon, hig healdaS eac eowre. Ac ealle ]>as J)ing hig 21
dot5 eow for minum naman ; forJ?am pe hig ne cunnon
}>one ]?e me sende. Gif ic ne come, and to him ne sprsece, 22
nsefdon hig nane synne : nu hig nabba(5 nane lade be
heora synne. Se Jjc me hataS hataS minne Faeder. Gif 24A
ic nane weorc ne worhte on him, pe nan ot5erne worhte,
nsefdon hig nane synne : nu hig gesawon, and hig hate-
don seg^er ge me, ge minne Feeder. Ac ]?8et seo spraec 25
sy gefylled ])e on hyra ^ awriten ys. Daet hig hatedon me
buton gewyrhtum.
DYS GEBYRAD ON SUNNAN-DiEG, OFER ASCENSIO
DOMINI,
ponne se Frefriend cym^, pe ic eow sende fram Feeder, 26
sot5fffistnysse Gast, pe cymtS fram Fasder, he cy« gewit-
nesse be me : and ge cy«a« gewitnesse, for];am ge wser- 27
on fram fruman mid me.
XVI. pas J>ing ic eow ssede, ]?8et ge ne swicion. Hig 2
doS eow of gesomnungum ; ac seo tid cymt5, J^aet aelc ]>e
eow ofslyhS wen« feet he ]?enige Gode. And J)as ping 3
hig do6, for]7am j?e hig ne cuSon minne Faeder, ne me.
Ac ]?as ]?ing ic eow ssede, Jjaet ge geraunon, }>onne heora 4
tid cymS, faet ic hit eow saede. Ne saede ic eow ]?as J^ing
2et fruman, forjjam ]?e ic waes mid eow.
DYS GODSPEL SCEAL ON SUNNAN-DiEG, ON DM^B
FEORDAN WUCAN OFER EASTRON.
Nu ic fare to ]?am tSe me sende, and eower nan ne acsaS 5
me, Hwyder ic fare? Ac forpam Se ic spraec J?as jjing e
to eow, unrotnys gefylde eowre heortan. Ac ic eow 7
secge soSfeestnysse ; Eow fremaS ])3et ic fare : gif ic ne
fare, ne cymt5 se Frefriend to eow : witodlice gif ic fare,
ic hyne sende to eow. And ]?onne he cymS, he J^ywS s
jjysne middan-eard be synne, and be rihtwisnesse, and
be dome : be synne, for)>am hig ne gelyfdon on m€ ; 9
lOHANNES XVT. [.
10 be rihtwisnysse, forj^am ic fare to Feeder, and ge me ne ;
11 geseo'S ; be dome, fbrj>am ]7yses middan-eardes ealdor ys
12 gedemed. Gyt ic haebbe eow fela to secgenne, ac ge ;
13 hyt ne magon nti acuman. ponne ]?8sre so^faestnysse
Gast cymS, he Iser'S eow ealle soSfsestnysse : ne spryeS
he of him-sylfum, ac he sprycS ]?a ]?ing j?e he gehyrS :
14 and cyS eow fa ping J?e towearde synd. He me geswu-
15 telaS ; for])am he nimS of minum, and cy^ eow. Ealle
]?a ]nng ^e min Feeder heef^ synd mfne ; for]?ig ic cwaeS,
past he nimS of minum, and cyS eow.
DYS GODSPEL GEBYRAD OFER EASTRON, TWA WUCAN,
ON SUNNAN-DiEG.
16 Nu ymbe an lytel ge me ne geseo'S ; and eft ymbe lytel
17 ge me geseo'8, forfam ]?e ic fare to Feeder. Da cweedon
his leorning-cnyhtas him betwynan : Hweet ys |)8et he
us seg^, Ymbe lytel ge me ne geseoS ; and eft ymbe
18 lytel and ge me geseo^ ; andpset ic fare to Feeder? Hig ,
cweedon witodlice : Hweet ys j^eet he cwyt5, Ymbe lytel ? ■
19 we nyton hweet he spryc^. Se Haelend wiste ]?aet hig ,
woldon hyne acsian, and he cwae^ to hym : Be ]?am ge '
smeagea^ betweonan eow, for];ain ic saede, Ymbe lytel
20 ge me ne geseoS ; and eft ymbe lytel ge me geseo^ : BO'S
ic eow secge, Deet ge heofiaS and wepaS, middan-eard
geblissaS ; and ge beoS unrote, ac eower unrotnys by^ ;
21 gewend to gefean. Daenne wff cen^, heo haef^S unrot- i
nysse, forjjam fe hyre tid com : J>onne heo cenS cnapan, |
ne geman heo ]7eere hefinysse for gefean, for])am man |,
22 byS acenned on middan-eard. And witodlice ge habba'S |
nu unrotnysse : eft ic eow geseo, and eower heorte ge- I
blissat5 ; and nan man ne nimS eowerne gefean fram «;
23 eow. And on fam daege ge ne biddatS me nanes j^inges. J
DYS GODSPEL SCEAL ON DONE FEORDAN SUNNAN-D^G •.
OFER EASTRON. jl
So6 ic eow secge, Gif ge hweet bidda'S minne Feeder on }
224 ;
lOHANNES XVII.
minum naman, he hyt syltS eow. 05 ]>ys ne bsede ge nan 24
ping on minum naman : bidda^, and ge underfed, ]?9et
eower gefeii sy full. Das ]?ing ic eow ssede on bigspell- 25
um: sec tid cymS, Jjonne ic eow ne sprece on bigspellum,
ac ic cySe eow openlice be minum Faeder. On pam daege 26
ge biddaS on minum naman ; and ic eow ne secge for-
j?am ic bidde minne Faeder be eow. Witodlice se Fasder 27
eow lufatS, forpam pe ge lufedon me, and gelyfdon ]?aet
ic com of Gode. Ic for fram Faeder, and com on mid- 2s
dan eard : eft ic forlaete middan-eard, and fare to Faeder.
Hys leorning-cnyhtas cwaedon to hym : Nu, ])u sprycst 29
openlice, and ne segst nan bigspell. Nu we witon past 30
pu wast ealle J>ing, and J>e nys nan J?earf past aenig ]>e
acsie : on pysum we gelyfa^ past pu come of Gode. Se 31
Haelend him andswarode, and cwaeS : Nu ge gelyfaS.
Nu, com tfd, and cym'5, paet ge to-faron aeghwylc to his 32
agenum, and forlaeton me anne : and ic ne eom ana,
forpam min Faeder ys mid me. Das ping ic eow saede, paet 33
ge habbon sibbe on me. Ge habbaS hefige byr^ene on
middan-earde : acgetruwiaS; ic oferswiSde middan-eard.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-DiEG, ON BMRE
GANG-WUCAN TO DAM VIGILIAN.
XVII. pas ping se Haelend spraec, and ahof up his eagan 1
to heofenum, and cwae'S : Feeder, tfd ys cumen ; geswu-
tela pinne Sunu, paet pin Sunu geswutelige pe : and swa 2
pu hym sealdest anweald aelces mannes, paet he sylle ece
Iff eallum pam 5e pu hym sealdest. Dis ys so^lice ece 3
lif, paet hig oncnawon paet pu eart an soS God, and se pe
pu sendest, Haelend Crist. Ic pe geswutelode ofer eorS- 4
an : ic geendode paet weorc paet pu me sealdest to don-
ne. And nu, pu Faeder, gebeorhta me mid pe sylfum 5
paere beorhtnysse pe ic haefde mid pe, aerpam pe middan-
eard w^re. Ic geswutelode pinne naman pam mannum e
pe '5u me sealdest of middan-earde : hig waeron pfne,
225 L 5
lOHANNES XVII. ;
and pu. hig sealdest me ; and hig geheoldon J>ine spr^cev
7 Nu hig gecneowon ]?£et ealle Jja ]?ing |;e t5u me sealdest [
8 synd of J)e. For|)am ic sealde him pa word J?e ^u seal- ;
dest me ; and hig underfengon and oncneowon sot51ice !
]?3et ic com of pe ; and hig gelyfdon Jjset ^u me sendest. ;
9 Ic bidde for hig : ne bidde ic for middan-earde, ac for \
la pa Se ]m me sealdest; forpam hig synd pine. And ealle
mine synd pine, and pine synd mine ; and ie eom geswu-
11 telod on him. And nu ic ne eom on middan-earde, and
hig synd on middan-earde, and ic cume to pe.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-D^G, ON D^RE
FEORDAN WUCAN OFER EASTRON.
[On paere tide se Htelend beheold his leorning-cnyhtas,
and cwaet5 :] Halga Fagder, heald on pinum naman pget
12 pLi me sealdest, paet hig syn an, swa wyt synd. Da ic
waes mid him, ic heold hig on pinum naman : ic heold
pa Se pu me sealdest, and ne forwearS heora nan, buton \
forspyllednysse beam ; pset paet halige gewrit sy gefylled.
13 Nu ic cume to pe, and pas ping ic sprece on middan-
earde, paet hig habbon minne gefean gefylledne on him-
14 sylfum. Ic sealde him pine spraece ; and middan-eard
hig haefde on hatunge ; forpam hig ne synd of middan- ;i
15 earde, swa ic eac ne eom of middan-earde. Ne bidde ic |
paet pu hig nime of middan-earde, ac paet pu hig gehealde *
16 of yfele. Ne synd hig of middan-earde, swa ic ne eom of |
17 middan-earde. Gehalga hig in soSfaestnysse : pin spraec |
IS ys soSfaestnys. Swa pu me sendest on middan-eard, ic I
19 sende hig on middan-eard. And for hig ic halgige me |
20 sylfne, paet hig syn eac gehalgode on soSfaestnysse. Witod- |
lice ne gebidde ic for hig ane, ac eac for pa Se gyt sceolon ''-
21 gelyfan purh heora word on me ; paet ealle syn an ; swa
pu, Faeder, eart on me, and ic on pe, paet hig syn eac an on
22 unc : paet middan-eard gelyfe paet Su me sendest. And ,t
ic sealde him pa beorhtnysse pe Su me sealdest ; paet hig
lOHANNES XVITL
s^m an, swa wyt syn an. Ic eom on him, and ]?u eart on as
me, pdst hig syn geendode on an ; J?3et middan-eard on-
cnawe J^aet ]m me sendest, and lufodest hig, swa ])u me
lufodest. Fasder, ic wylle past ^a, ])e pu me sealdest, syn 24
mid me ]?£er ic eom ; ]?aet hig geseon mine beorhtnysse,
]^ (5u me sealdcvSt : forj^am p\i lufodest me ^r middan-
eard geset waere. La rihtwfsa Faeder, middan-eard ]?e 25
ne gecneow : witodlice ic pe gecneow, and hig oncneow-
on ];9et (5u me sendest. And ic him cySde J^inne naman, 26
and gyt wylle cySan ; ])aet seo lufu, ^e ]?u me lufodest, sy
on him, and ic eom on him.
DES PASSIO GEBYRAD ON LANGA-FRIGE-D^EG.
XVIII. Da se Haelend ]?as]nng cwaetS, ]}a eode heofer 1
])a burnan Cedron, ]>ser wses an wyrt-tun, in to J>am he
eode, and his leorning-cnihtas. Witodlice ludas, ]?ehyne 2
beleewde, wiste jja stowe, for]?am J)e se Haelend oft-raedlice
com Jjyder mid hys leorning-cnyhtum. Da underfeng 3
ludas ]?aet folc and pa. J^egnas, aet ]?am bisceopum and
aet J?am Phariseon, and com pjder mid leoht-fatum, and
mid blasum, and mid waepnum. Witodlice se Haelend 4
wiste ealle f>a ]nng Se him towearde waeron : he eode pa,
fort5, and cwse'S to him : Hwaene sece ge ? Hig andsware- 5
don him, and cwaedon : pone Nazareniscan Haelend.
Se Haelend cwae(5 : Ic hit eom. So(51ice ludas, ]>e hyne
belaewde, stod mid him. Da he openlice saede, Ic hit o
eom, p>a eodon hig under-baec, and feollon on ]7a eorSan.
Eft he hig axode : Hwaene sece ge ? Hig cwaedon : 7
pone Nazareniscan Haelend. Se Haelend hym andswaro- s
de : Ic saede eow paet ic hit eom : gyf ge witodlice me
secaS, laetaS ]?as faran : ];aet seo sprsec waere gefjdled, j^e 9
he cwaeS, Daet ic nsenne J)aera ne forspille, pepu me seal-
dest. Witodlice Simon Petrus ateah hyssweord, and sloh 10
])aes bisceopes ]?eowan, and acearf him of ])aet swy (5re eare.
pass ]?eowan nama waes Malchus. Da cwaeS se Haelend u
227
lOHANNES XVIII.
to Petre : Do J^in sweord on hys scae^e : ]?oiie calic 'pe
12 min Faeder me sealde, ne drinceic liine ? psetfolc, and
se ealdor, and j^sera ludea pegnas namon ]?one Hselend,
13 and bundon hine, and laeddon hine ^rest to Annan, se
wsss Caiphas sweor ; and se Caiphas wses ])dds geares
14 bisceop. Witodlice Caiphas dihte pam ludeum, and
cw8eS, j^ast hyt betere waere |78et an man svvulte for folce.
15 Simon Petrus fyligde pam Haelende, and oSer leorning-
cnyht : se 0(Ser leorning-cnyht wass ]?am bisceope cu6 ;
and he eode in myd j;am Haelende on paes bisceopes
16 cafer-tun. Petrus stod aet ]>aere dura paer-ute. Da eode
se ieorning-cnyht ut, pe waes ]?aes bisceopes cu6a, and
17 cw8ec5 to J)8ere dure-finene, and laedde Petrura in. Da
cw83$ seo duru-]nnen to Petre: Cwyst J>u eart pu of
pyses leorning-cnyhtum ? Da cwaeS he : Nice, ne com
18 ic. Da ]?eowas and ]?a ]?egnas stodon ast ]?am gledon,
and wyrmdon hig ; for];am hit waes ceald : witodlice
19 Petrus stod mid him, and wyrmdon hyne. Se bisceop
acsode |?one Haelend ymbe hys leorning-cnyhtas, and
20 ymbe hys lare. Da andswarode se Haelend, and cwaeS :
Ic spr^ec openiice to middan-earde ; and ic laerde symie
on gesomnunge, and on temple, ])aer ealle ludeas togse-
21 dere comon ; and ic ne spra?c nan ping digelice. Hwi
acsast ]7u me? acsa ]?a ^e gehyrdon hwaet ic to hym
22 spruce : hig witon pa (5ing pe ic hym saede. Da he pys
cwae^, J)a sloh an faera pegna pe par stodon pone Haelend
mid his handa, and cwaeS : Andswarast pti swa pam
23 bisceope ? Se Haelend andswarode hym, and cwaeS :
Gif ic yfele spraece, cyS gewitnysse be yfele : gif ic wel
24 spraece, hwi beatst pu me ? Da sende Annas hyne to
25 pam bisceope gebundenne. And Simon Petrus stod
and wyrmde hine. Da cwaedon hig to hym : Cwyst pu
eart pu of his leorning-cnyhtum ? He wi^soc, and cwaet5 :
2;> Ic ne eom. Da cwaeS an paes bisceopes peowena, his
JOHANNES XVIII.
ciiSa ]73es eare sloh Petrus of: Hu ne geseah ic ]>e on
]?am vvyrt-tuue mid him ? Petrus J^a eft wiSsoc : and 27
sona se cocc creow. Da gelajddon hig ]?one Hselend to 23
Caiphan on J>get dom-ern : hyt waes ]7a raorgen ; and hig
sylfe ne eodon in to ]?am dom-erne, J'set hig nseron be-
smitene ; ac }>3et hig aeton heora Eastron. Da eode Pila- 29
tus tit to him, and cweeS : Hwylce wrohte bringe ge
ongean jjysne man ? Hig andswaredon, and cwaedon to 30
him : Gif he ndere yfel-dsede, ne sealde we hyne pe. Da 3i
cwae'S Pilatus to him: NimaS hine, and dema'Shim be
eowre ^. Da cwaedon J>a ludeas to him : Us nis alyfed
pset we aenigne man ofslean : Jjset ]?aes Haelendes spreec 32
w^re gefylled, ]>e he cwae'6, J)a he geswutelode hwylcon
deaSe he swulte. Da eode Pilatus eft in to pam dom- 33
erne, and clypode J>one Haelend, and cwse^ to hym :
Eart J>u ludea cining? Da andswarode se Haelend hym, 31
and cwaeS : Cwyst ])u ]?is of ]>e sylfum, hwseSer J>e hyt
]>e ot5re saedon ? Pilatus hym andswarode, and cwae^ : 35
Cwyst pu eom ic ludeisc ? Dm ]?eod and ]7ine bisceopas
pe sealdon me : hwaet dydest ]m ? Da cwee'S se Haelend : ss
Mm rfce nys of ])ysum middan-earde : gif mm rfce wsere
of pysum middan-earde, witodiice mfne |>egnas fuhton,
]?3et ic noere geseald ludeum : nys mi*n rfce of J?ysum
middan-earde. Da cwaeS Pilatus to hym : Eart ]?u wit- 37
odlice cyning ? Se Haelend hym andswarode, and
cwaeS : pu hyt segst past ic eom cyng. On ];am ic eom
geboren, and to ]?am ic com on middan-eard, paet ic cy^e
so^faestnysse. i^lc Jjaera pe ys on soSfaestnysse gehyr'S
mine stefne. Da cwae^ Pilatus to hym : Hwaet ys so'S- ss
faestnys ? And pa he ]>is cwaeS, pa eode he eft ut to
j)am ludeum, and cwseS to hym : Ne funde ic nsenne
gylt on ])ysum men. Hit ys eower gewuna, pset ic for- 39
gife eow aenne man on Eastron : wylle ge ])aet ic forgife
eow ludea cyning ? Hig clypedon ealle, and cwaed- 40
JOHANNES XIX.
on : Na |>ysne, ac Barraban. Witodlice Barrabas wses
]?eof.
XIX. Da nam Pilatus Jjone Haelend, and swang hyne.
2 And ])a f»egnas wundon pyrnenne cyne-helm, and asetton
hyne on his heafod, and scryddon hyne mid purpuran
3 reafe ; and hig comon to hym, and cwssdon : Hal beo
J?u, ludea cyning ! and hi plsetton hyne mid heora hand-
4 um.. Da code Pilatus eft ut, and cwaeS : Nu, ic hyne
laede hyder tit to eow, J?8et ge ongiton ])set ic ne funde
5 naenne gylt on hym. Da eode se Haslend ut, and baer
Jiyrnenne cyne-helm, and purpuran reaf. And scede
6 him : Her is man ! Witodlice pa ^a bisceopas and ];a
]7egnas hine gesawon, J^a clypodon hig, and cwsedon :
Hoh hyne, hoh hyne. Da cwae^ Pilatus to him : Nime
ge hyne, and ho^ : ic ne funde naenne gylt on hym.
7 Da ludeas him andswaredon, and cwaedon : We habbaS
^, and be ure ^ he sceal sweltan ; forJ>am ]?e he cw£e^
8 ]?8et he waere Godes Sunu. Da Pilatus gehyrde J>as
9 spruce, jja ondred he him ]?9bs pe swiSor ; and eode eft
in to })am dom-erne, and cwseS to ]?am Hselende : Hwa-
non eart pu ? Witodlice se Haelend hym ne sealde nane
10 andsware. Da cwasS Pilatus to hym : Hwi ne sprycst
]?u wis me ? nast J7u ]>aet ic haebbe mihte f>e to honne,
11 and ic haebbe mihte }?e to forlaetenne? Se Haelend hym
andswarode : Nasfdest pu nane mihte ongean me, buton
hyt w^re |)e ufan geseald : for]?am se hsefS maran synne,
12 se t5e me ])e sealde. And syt5San sohte Pilatus hu he
hine forlete. Da ludeas clypodon, and cwaedon : Gif
J>u hine forl^tst, ne eart ])u faes Caseres freond ; aeic
]?aera ipe hyne to cynge de'3, ys J?aes Caseres wi]7er-saca.
13 Da Pilatus fas spraece gehyrde, pa laedde he ut pone
Haelend, and saet aet-foran pam dom-setle, on paere stowe
pe ys genemned Lithostratds, and on Ebreisc Gabbatha.
14 Hyt wses pa Eastra gegearcung-daeg, and hyt waes seo
lOHANNES XIX.
syxte tfd : pa cwsetS he to pam ludeum : Her ys eower
Cyning! Hig clypodon ealle, and cwaedon : Nim hyne, i5
nim hyne, and hoh. Da cwse^ Pilatus : Sceal ic hon
eowerne cyning ? Him andswaredon pa bisceopas, and
cwsedon ; Nsebbe we naenne cyning, buton Casere. Da ig
sealde he hyne hym to ahonne. Da namon hig pone
Haelend, and tugon hine ut ; and baeron his rode mid u
him, on pa stowe pe ys genemned heafod-pannan stow,
and on Ebreisc, Golgotha : paer hig hyne ahengon, and is
twegen o^re mid him, on twa healfa, and pone Haelend
on middan. Witodlice Pilatus wrat ofer-gewrit, and 19
sette ofer his rode, poer wses on gewriten, Dis ys se
Nazareniscea H^lend, Iudea Cyning. Manegapaera 20
ludea rceddon pis gewrit ; forpam pe seo stow waes ge-
heude paere ceastre paer se Haelend waes ahangen. Hit
waes awriten Ebreisceon stafon, and Grecisceon, and
Leden stafon. Da cwaedon pa bisceopas to Pilate : Ne 21
wrft pu Iudea Cyning, ac paet he cwaede, Ic eom Iudea
Cyning. Da cwaeS Pilatus : Ic wrat paet ic wrat. Da 22
pa cempan hyne ahengon, hig namon his reaf, and 23
worhton feower daelas, aelcon cempan aenne dael ; and
tunecan : seo tunece waes unasiwod, and waes eall awef-
en. Da cwaedon hig him betweonan : Ne slite we hig, 24
ac uton hleotan hwylces ure heo sy : paet paet halige
gewrit sy gefylled, pe pus cwy (5, Hig todaeldon hym mfne
reaf, and ofer mine reaf hig wurpon hlot. Witodlice
pus dydou pa cempan. Da stodon wi6 pa rode paes Hael- 25
endes moder, and his moder svvuster, Maria Cleophe,
and Marfa Magdalenisce. Da se Haelend geseah his 26
moder, and pone leorning-cnyht standende, pe he lufode,
pa cwaet5 he to his meder; Wff, her ys pin sunu ! Eft 27
he cwaet5 to pam leoniing-cnyhte : Her ys pin moder !
And of paere tide se leorning-cnyht hig nam to him.
iEfter pyson, pa se Haelend wiste paet ealle ping waeron 28
231
lOHANNES XIX.
geendode, j^aet ]?set halige gewrit wtere gefylled, pa. cwaeS
29 he : Me j^yrst. Da stod an fet full ecedes : hig bewund-
on dine spingan myd ysopo, seo \V£es full ecedes, and
30 setton to his mu6e. Da se Haelend onfeng Jjaas ecedes,
j?a cwae'S he : Hyt ys geendod : and he ahylde his heafod,
31 and ageaf his gast. Da ludeas baedon Pilatum fast man
forbraece heora sceancan, and lete hig nyj?er ; forfam ]>e
hit waes gegearcung-daeg ; pset ]?a lichaman ne wunedon
on rode on reste-daege : se daeg waes maere reste-dasg.
32 Da comon ]ja cempan, and braecon aerest faes sceancan,
33 pe mid him ahangen waes. Da hig to f)am Haelende
comon, and gesawon paet he dead waes, ne braecon hig
34 na his sceancan : ac an ]?aera cempena geopenode his
sfdan mid spere, and hraedlice ])sir ileow blod ut, and
35 waeter. And se '5e hyt geseah cy^de gewitnesse, and
his gewitnes is soS, and he wat J^aet he soS saede, ]^aet ge
36 gelyfon. Das ]>ing waeron gewordene, ]>aet J?aet gewrit
37 waere gefylled, Ne forbrdece ge nan ban on him ; hig
38 geseoS on hwasne hig on-faestnodon. Witodlice losep
fram Arimathfa baed Pilatus, ]?aet he moste niman J)£es
Haelendes lichaman, for|)am J>e he waes J)8es Haelendes
leorning-cnyht : ]?ys he dyde dearnunga, for ]>aera ludea
ege : and Pilatus hym lyfde. Da com he, and nam paes
30 Haelendes lichaman. And Nichodemus com pyder, se
]?e aerest com to pam Haelende on niht, and brohte wyrt-
40 gemang and alewan, swylce hund-teontig boxa. Hig
namon ]?aes Haelendes lichaman, and bewundon hyne
raid linenum clat5e, mid wyrt-gemangum, swa ludea
41 J^eaw ys to bebyrgenne. Witodlice paer waes wyrt-tun
on J»aere stowe par se Haelend ahangen waes ; and on ])am
wyrt-tune waes niwe byrgen, on ]?aere fa gyt nan man
42 naes aled. Sot51ice ]?ar hig ledon ]?one Haelend, for]>am
})aera ludea gearcung waes, wiS fa byrgene.
JOHANNES XX.
DYS SCEAL ON SiETERNES-D.EG, ON D^RE EASTER-
WUCAN.
XX. Witodlice on anum reste-dsege seo Magdalenisce i
Maria com on mergen, agr hyt leoht waere, to jjaere byrg-
ene; and heo geseah |)38t se stan aweg anumen waes
fram jjsere byrgene. Da arn heo, and com to Simone i
Petre, and to ]?am o^rum leorning-cnyhte, ]?e se Hselend
lufode, and heo cwaeS to hym: Hig namon Dryhten oF
byrgene, and we nyton hwar hig hyne ledon. Petrus 3
eode tit, and se oSer leorning-cnyht, and comon to ]?8ere
byrgene. Witodlice hig twegen urnon eetgaedere, and 4
se ot5er leorning-cnyht for-arn Petrus forne, and com
raSor to ]5aere byrgene. And J?a he nySer abeah, he 5
geseah pa lin-wseda licgan ; and ne eode feah in. Wit- 6
odlice Simon Petrus com agfter hym, and eode into J?8ere
byrgene, and he geseah lin-waeda licgan ; and pset swat- 7
lin, ye wees uppan hys heafde, ne Iseg hit na mid ]?am
lin-weedum, ac on-sundron gefealden on anre stowe. Da s
eode eac in se leorning-cnyht, ]>e aerest com to jjsere byrg-
ene, and geseah, and gelyfde. Witodlice J>a gyt hig ne 9
cu'Son halige gewrit, ]?3et hit gebyrede J)3et he sceolde
fram deaSe arisan. Da foron eft ]?a leorning-cnyhtas to 10
]?am oSrum.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON DUNRES-DiEG, INNAN
DiERE EASTER-WUCAN.
Witodlice Maria stod far ute oet J?sere byrgene and 11
weop : and ])a heo weop, heo abeah ny^er, and beseah
innan pa, byrgene, and geseah twegen englas sittan, mid 12
hwitum reafe, aenne aet pam heafdum, and oSerne aet
]7am fotum, ]?8er J^aes Haelendes Ifc aled waes. Hig cwaed- 13
on to hyre : Wff, hwi wepst fu ? Da cwaeS heo to
hym ; ForJ>am hig namon niinne Drihten, and ic nat
hwar hig hine ledon. Da heo J?as ping saede, pa bewende u
heo hig on-baec, and geseah hwar se Haelend stod ; and
233
lOHANNES XX.
15 heo nyste ]?3et hyt se Haelend wses. Da cwpe(5 se Hsel-
end to hyre : Wff, hwi wepst ]?u? hwaene secst ]7ii ? Heo
vvende J)aet hyt se wyrt-weard wsere, and cwaeS to him :
Leof, gif J>u hine name, sege me hwar J>u hine ledest,
16 and ic hine nime. Da cwse'S se Haelend to hyre : Marfa.
Heo bewende hig, and cwset) to hym : Rabboni, pset ys
17 gecweden, Lareow. Da cwae^ se H£elend to hyre : Ne
aethrin ])u min ; nu gyt ic ne astah to minum Faeder.
Gang to minum bro]>rum, and sege hym, Ic astige to
minum Faeder, and to eowrum Faeder ; and to minum
IS Gode, and to eowrum Gode. Da com seo Magdalen isce
Marfa, and cySde j^am leorning-cnyhtum, and cwaeS : Ic
geseah Dryhten, and ]?as fing he me saede.
DYS GODSPEL GEBYRAD SEOFON NYHT OFER EASTRON.
19 Da hyt wses aefen, on anon ]?aera reste-daga, and J^a dura
waeron belocene f»ser ]7a leorning-cnyhtas waeron gega-
derode, for |?aera ludea ege, se Haelend com, and stod to-
20 middes heora, and cwaeS to him : Sig sibb mid eow. And.
pa he l^aet cwaeS, he aetywde him his handa and his sidan.
Da leorning-cnyhtas waeron bliSe, pa. hig haefdon Dryht-
•ii en gesewen. He cwaeS eft to him : Sig sibb mid eow :.
22 swa swa Faeder me sende, ic sende eow. Da he J>aet:
cwae^, jia bleow he on hig, and cwaeS to him : Underfot5
23 Haligne Gast. paera synna pe ge forgyfa'S, hig beoS
him forgifene ; and paera pe ge healda^, hig beoS ge-
24 healdene. Witodlice Thomas, an of |?am twelfum, pe ys
gecweden Didimus, pddt ys Gelicost, on ure geJ?eode, he
25 naes mid him, pa se Haelend com. Da cwaedon pa o^re
leorning-cnyhtas to him: We gesawon Dryhten. Da.
cwae6 he to him : Ne gelyfe ic, buton ic geseo ]?aera
naegla faestnunge on his handa, and ic do minne finger
on }»aera naegla stede, and do mine hand to his sidan.
26 And eft, aefter eahta dagum, his leorning-cnyhtas waeron
inne, and Thomas mid hym : se Haelend com, belocenum
234
lOHANNES XXI.
durum, and stod to-middes hym, and cwaeS : Sig eow
sibb. SyS'San he sse.de Thome : Do ]>inne finger hyder, 27
and geseoh mine handa ; and nira J)ine hand, and do on
mine sidan : and ne beo |)u ungeleafFul, ac geleafful. Tho- 23
mas andswarode, and cwse^ to him : Du eart min God,
and min Dryhten. Se Hselend cwse^ to him : pu gelyf- 29
dest, forj^am ]7u me gesaAve : ]?a synd eadige ]?e ne gesaw-
on, and gelyfdon. Witodlice manega ocSre tacen se Hsel- 30
end worhte on hys leorning-cnyhta gesyhSe, ])e ne synd on
Jjysse bee awritene. Witodlice J)as ]?ing synd awritene, 31
}>8et ge gelyfon ])3et se Hselend ys Crist, Godes Sunu ; and
paet ge habbon ece Iff, ];onne ge gelyfac5 on hys naman.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON WODNES-DiEG, INNAN
D^RE EASTER- WUCAN.
XXL Eft aefter psun se Hselend hine geswutelode ]?us i
aet ])8ere Tiberiadisean sjb. Simon Petrus, and Thomas, 2
|?e ys gecweden Gelicost, waeron setgasdere, and Natha-
nahel, se waes of Ghana Galilei, and Zebedeus suna,
and o^re twegen ]?8era leorning-cnyhta. Da cw^aeS Simon 3
Petrus to him : Ic wylle gan on fixotS. Da cwaedon hig
to him : And we wyllaS gan mid J>e. And hig eodon
ut, and eodon on scyp ; and ne fengon nan fing on psere
nihte. Witodlice on jerne mergen se Haelend stod on 4
pam strande : ne gecneowon J?eah pa leorning-cnyhtas
|)3et hyt se Haelend wsas. Da cwaeS se Haelend to him : 5
Cnapan, cweSe ge haebbe ge sufol ? Hig andswarodon
him, and cwaedon : Nese. He cwaecS to hym : LaetatS 6
}>aet nett on pa swy'Sran healfe paes rewettes, and ge gemet-
aS. Hig leton witodlice, and ne mihton hit ateon for
paera fixa maenigeo. Witodlice se leorning-cnyht ]?e se 7
Haelend lufode cwaet) to Petre : Hyt ys Dryhten. Da
Petrus gehyrde paet hyt Dryhten waes, pa dyde he on
his tunecan, and begyrde hine, witodlice he waes aer
nacodj and scet innan see. Da oSre leorning-cnyhtas s
lOHANNES XXL
reowon Jjser-to : liig waeron unfeor fram lande, swylce
9 hyt waere twa Iiund elna, and tugon heora fisc-nett. Da
hig on land eodon, hig gesawon licgan gleda, and fisc
10 |)ar-ofer, and hlaf. Da cwae^ se Hselend to him : Bring-
11 aS ]3a fixas ]>e ge nu gefengon. Simon Petrus eode tip,
and teh his nett on land, mycelra fixa full, faera waes
hund-teontig and freo and fiftig : and fa heora swa fela
12 wees, nses Jjaet nett tobrocen. Da ewee^ se Haelend to
him : Ga^ hider and etat5. And nan ]?3era ])e ]?ar saet
ne dorste hine acsian hwset he wagre. Hig wiston Jjaet
13 hyt waes Dryhten. And se Haelend com, and nam hlaf,
14 and eac fisc, and sealde hym. On )?ysum waes se Hael-
end priwa geswutelod his leorning-cnyhtum, fa he aras
15 of deaSe. Da hig ^ton.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON PETRES M^ESSE-iEFEN.
Da cwaeS se Haelend to Simon Petre : Simon lohannis,
lufast fu me swy^or fonne fas ? He cwae^ to him :
Gea, Dryhten ; fu wast faet ic fe lufige. He cwaeS to
16 him : Heald mine lamb. He cwae^ eft to him : Simon
lohannis, lufast f u me ? He cwae^ to him : Gea, Dryht-
en; fu wast fast ic fe lufige. Da cwae^ he to him:
17 Heald mine lamb. He cwasS friddan siSe to him : Si-
mon lohannis, lufast f u me ? Da waes Petrus sarigj
forf am ^e he cwaeS friddan siSe to him, Lufast f u me ?
And he cwae^ to him : Dryhten, f u wast ealle f ing ; f u
wast f aet ic f e lufige. Da cwaeS he to him : Heald mine
18 sceap. So'5 ic secge fe, Da f u gingra waere, fu gyrdest
f e, and eodest f aer f u woldest : witodlice f onne f u ealdst,
f u strecst fine handa, and o^er f e gyrt, and laet f yder
19 f e f u nelt. Daet he witodlice saede, and tacnode hwylc-
on dea'Se he wolde God geswutelian.
DYS GODSPEL GEBYRAD ON S5e lOHANNIS EUANGE-
LISTA MiESSE-D^EG.
And fa he f aet saede, fa cwae^ he to him : Fylig me.
236
JOHANNES XXI.
Da Petrus hine bewende, pa geseah he j;£et se leorning- 20
cnyht him fyligde, ]?e se Haslend lufode ; se ]?e hlinode
on gebeorscype ofer his breost, and cwae^, Dryhten,
hwaet ys se J^e Se belaewS ? Witodlice ]?a Petrus ]?ysne 21
geseah, ];a cwaeS he to ])am Haelende : Dryhten, hwaet
sceal J?es ? Da cw3et5 se Haslend to hym : Ic wylle past 22
he wunige ]jus oS ic cume : hwaet to pe ? fylig pu me.
Witodlice J>eos spraec com ut gemang brotSrum, paet se 23
leorning-cnyht ne swylt: and ne cwaeS se Hselend to
him, Ne swylt he ; ac, Dus ic wylle, ])aet he wunige oS
ic cume : hwaet to ]?e ? Dys ys se leorning-cnyht ]>e cyS 21
gewitnesse be ]?yson, and wrat pas ping : and we witon
pset hys gewitnes ys soS. Witodlice oSre manega ping 25
synd pe se Haelend worhte : gif pa ealle awritene waeron,
ic wene ne mihte pes middan-eard ealle pa bee befon.
Amen.
237
NOTES.
A. = Cod. MS. Bibl. Pub. Cant. I i. 2. 11.
B. = Cod. MS. C.C.C.C, S. 4. 140.
C. = Cod. MS. Bodl. No. 441.
Matt. ix. 11. ys, so A. B. C.
— xxi. 16. sacerda^r sucendra, A. B, C. absurdly.
At the end of Matthew^ B. has the fvllowing
note : — " Sic sit hoc interim. Ego selfricus
scripsi hunc librum in monasterio ba^J>onio,
et dedi brihtwoldo preposito. Qui scripsit,
vivat in pace in hoc mundo et in futuro
scto ; et qui legit, legator in eternum."
Marc. iii. 18. The MSS. omit Matheum.
— V. 40. The MSS. read^ nam Petrum and J^ees mae-
denes moder, etc. omitting feeder, and add-
ing Petrum.
— xiv. 35. Version incorrect, y] wpa being omitted, and
he on paere tide substituted,
— XV. 32. waeron mid him gebundene : so MSS.ybr the
Gr. (hrel^eii^ov avTov ; but the Saxon is,
no doubt, translated from one of the Latin
versions,
Luc. V. 14. claensungaybr clsensunge, MSS. omnes.
— vi. 24. For weligum, A. B. and C. concur in the
absurd reading, witegum.
— vii. 22. ]?earfan bodiaS, for the Gr. Trrw^ot evayyeX-
X/'^orrat.
Luc. ix. 56. The MSS. omit all the foregoing part of this
verse.
— X. 1. The MSS. concur in the reading, seventy-
two instead of seventy.
— — 30. hyne up-beseonde, neither in the Gr. nor
Engl. ; the former has vTroXajowv ^e 6 'Ir?-
(TOVS.
— xi. 8. This widely differs from both Gr. and^ugL;
the beginning, gif cnuciende is in nei-
ther, and the MSS. omit the following ne.
— xii. 50, 51. The MSS. read (v. 50), and wene gehu beo
ic gefread ; but I have, with Marshall, trans-
ferred wene ge to the beginning of v. 51.
— — 55. Kuvaiov, heat, is omitted in the MSS.
— xiii. 7. treow, masc. ; perhaps originally beam.
— — 29. The MSS. omit and su6-daele.
— XV. 7. The MSS. omit hund before nigontigum.
— — 8. For ymb-styre(5, inserted by Marshall, the
MSS. read awent.
— — 12. yldra MSS./o?- gingra.
— xvii. 22. sunu MSS. /or suna.
— — 37. MSS. gegaderud or gegaderod, in the singu-
lar.
— xviii. 18. The MSS. omit La gdda.
— XX. 15. A. and C. read ofslage ; it should correctly
be ofslegenne.
— xxi. 12. sy«t$an MSS./or syllaS.
— — 25. for gedrefednysse. The erroneous rendering
of the Saxon renders a deviation from the
usual punctuation necessary.
— xxii. 37. TJie MSS. read rihtwisura.
— xxiii. 15. ic hine sende .... the version here is false:
dyeTrefjfipa yap vfj.ds.
— — 24'. is wanting in the MSS.
NOTES.
loll. i. 3, 4. Here the readings of the MSS. widely differ
from Marshall's text.
— ii. 8. The MSS. have J?£ere instead of ^dim.
— vi. 16. is omitted in the MSS.
— vii. 23. Of this verse the beginning is omitted in the
MSS.
— — 28. and gif ic secge .... gelic, neither in the Gr. i
nor the Engl. \
— viii. 9. This is singularly defective in the Saxon ; the '
translator seems not to have well understood \
his original.
— — 25. fruma : Tr\v dpxn^ so rendered. The Gothic
commits the same mistake, anastodeins.
— — 42. In C. the final e of eowre is erased : read
eower. \
— — 54,, uwre. The MSS. agree in this singidar form
of the 'pronoun.
— xvii. 1 1 . On ]?3ere tide cwsetS. These words are
neither in the Gr. nor the Engl.
THE END.
PRINTED BY RICHARD AND JOHN E. TAYLOR,
RED LION COURT, FLEET STREET. -
i
i
Princeton
Tbeolo,ica!,Semia,„,M^^^^
„ ,|ilil
';'"^'^'T2 01279 9344
|
<p>I want to have a collection view in a popover. So first I set up my Collection view controller and my custom cell. When I start the program from here it works fine.</p>
<p>In another view controller I created a popover controller with the collection view as its content. When I hit a toolbar button, the popover needs to become active.</p>
<p>When I run the simulator I get this error: </p>
<blockquote>
<p>'could not dequeue a view of kind: UICollectionElementKindCell with
identifier CameraSystemCell - must register a nib or a class for the
identifier or connect a prototype cell in a storyboard'</p>
</blockquote>
<p>Here is my <strong>viewcontroller.m</strong> code:</p>
<pre><code>#import "ViewController.h"
#import "CameraSystemMenuViewController.h"
@interface ViewController () <UIPopoverControllerDelegate>
{
CameraSystemMenuViewController *cameraSystemMenu;
UIPopoverController *popoverController;
}
@end
@implementation ViewController
@synthesize cameraSystemButton = _cameraSystemButton;
- (void)viewDidLoad
{
[super viewDidLoad];
UICollectionViewFlowLayout *aFlowLayout = [[UICollectionViewFlowLayout alloc] init];
cameraSystemMenu = [[CameraSystemMenuViewController alloc] initWithCollectionViewLayout:aFlowLayout];
popoverController = [[UIPopoverController alloc] initWithContentViewController:cameraSystemMenu];
[popoverController setDelegate:self];
}
- (IBAction)cameraSystemSelectButton:(id)sender
{
[popoverController presentPopoverFromBarButtonItem:sender permittedArrowDirections:UIPopoverArrowDirectionAny animated:YES];
[popoverController setPopoverContentSize:CGSizeMake(320, 400)];
}
@end
</code></pre>
<p>And here is my cellForItemAtIndexPath in <strong>CameraSystemMenuViewController.m</strong>:</p>
<pre><code>-(UICollectionViewCell *)collectionView:(UICollectionView *)collectionView cellForItemAtIndexPath:(NSIndexPath *)indexPath
{
CameraSystemCell *cell = [collectionView dequeueReusableCellWithReuseIdentifier:@"CameraSystemCell" forIndexPath:indexPath];
[[cell collectionImageView] setImage:cameraImage];
cell.cameraSystemName.text = [cameraNumbers objectAtIndex:indexPath.item];
return cell;
}
</code></pre>
<p>The Cell Identifier is correct & the storyboard cell has the right custom class.
I don't have to register because I am using a custom cell that is in the storyboard.
What to do?</p> |
A major general (or two-star general) is a rank in an army. It is between the ranks of lieutenant general and brigadier general. A major general usually commands a division. It comes from the older rank of sergeant major general. The disappearance of the "sergeant" in the title explains the apparently confusing system whereby a lieutenant general outranks a major general (although a major outranks a lieutenant, a lieutenant outranks a sergeant-major.) A Major general is addressed as "general".
References
Military ranks
3 |
The Blackout is an Welsh Post-hardcore band from Merthyr Tydfil, Wales. The Blackout has six members in the band; the current band members are Sean Smith, Gavin Butler, Matthew Davies, James Davies, Rhys Lewis and Gareth Lawrence.
Career
In 2003 a band called Ten Minute Preview was formed out of boredom and is named after the New York City blackout of 1977. The band currently has Sean Smith on Vocals, Gavin Butler on Vocals, Matthew Davies on Guitar and backing vocals, James Davies on Guitar and backing vocals, Rhys Lewis on Bass guitar and Gareth Lawrence on Drums and Backing vocals and they are all original members.
The Blackout released their debut album, We Are the Dynamite! on October 1, 2007 on the record label, Fierce Panda and it was the fastest selling album ever released by Fierce Panda. The album spawned 2 singles on it, "The Beijing Cocktail" and "It's High Tide Baby!" (which featured lead singer of Lostprophets, Ian Watkins). After their album release The Blackout went on a 14-date headline UK tour playing alongside bands such as The Used and Rise Against.
The Blackout left the Fierce Panda label in 2008 and signed with the record label, Epitaph Records. On the Epitaph record label the band released one album, The Best in Town which spawned 4 singles "STFUppercut", "Children of the Night", "Save Our Selves (The Warning)" and "I Don't Care (This Is Why We Can't Have Nice Things)" and are releasing another album in 2011 which is currently does not have a name.
Band members
Current
Sean Smith – Vocals
Gavin Butler – Vocals
James "Bob" Davies – Guitar, Backing vocals
Matthew Davies – guitar, backing vocals
Rhys Lewis – Bass guitar
Gareth "Snoz" Lawrence – Drums, backing vocals
Discography
So far as of 2011, The Blackout has released 1 EP and three albums.
Albums
We Are the Dynamite! (1997)
The Best In Town (2009)
Hope (2011)
EPs
The Blackout! The Blackout! The Blackout! (EP) (2006)
Other websites
Official website
Post-hardcore bands
Welsh musical groups
Musical groups established in 2003
2003 establishments in the United Kingdom
2000s establishments in Wales |
<p>I have an images table with a column called <code>type</code>. I simply want to update all the rows to change the type to <code>gallery</code> where the <code>user_id</code> matches a particular user.</p>
<p>I am using this code</p>
<pre><code> $this->Image->updateAll(array('Image.type' => 'gallery'),
array('Image.user_id' => $this->Auth->user('id')));
</code></pre>
<p>But I get this error: <code>SQL Error: 1054: Unknown column 'gallery' in 'field list'</code></p>
<p>Why is gallery being added to the field list ?<br>
Isn't the syntax supposed to set type to gallery?</p>
<p>Thanks!</p> |
|
? 888087ט8 עס7ע 3
.יי א 5
יש
יו א ר
| :א אד
אל
+
א, זאלאטארעווסקי
וועלבע ווערט געשפיעלט מיםט גרויס ערפאלנ אין ליפּצין טהקאטער.
איז די נרעסטע דראמא אױף רער אידישער בּיהנע,
די אינטערעסאנסטע און שפאנענדסטע האנדלונג פיר מהעאטער בעזוכערי
דער בּעסטער מוסר פיר יונגע טיידלאך און אונערפאהרענע פרויען,
דער סוזשעט איז זעהר ריך און ערהאַבּען און אַזױ וי אַלם װײסע
שקלאַווין ווערט געשפּיעלט פון אַזאַ קינסטלערין װי מאַדאַם ליפזיי
האָט עס אַרױסגערופען אַ שטורם צווישען דעם גאנצען אירישען פּובי
דער טהעאַמער איז מאָג וי נאַכט געפּאַקט און טיקעטס מוז מען קייפען שיי
עמליכע װאָכען אַ הער, פאָטערם נעהמען מיט זײערע טעכטער און ם'
זייערע פּרױען און געהען זעהן ריזע וואונדערבּאַרע דראַמאַ אין ליפ
ט הע אַטער, אום צו זעהן און בּעגרײפען די פאָלנען פון אַ לעבּען פון
שאַנדע און זיך אויסצוהימען פון די װײסע שקלאַװין-הענדלער וועלכץ זי
בען אַרײנצוכאַפּען אין זײער נעץ יונגע מײדלאַך און אונערפאַהרענע פרויעןי
די ווייסע שקלאווין
איז אַ מײסטערהאַפּטע קרימיק און איז אַזױ שמאַרק און ריהו
ראָס וי שטאַרק אַײערע נערווען זאָלען ניט זין קענם איהר זיך ניט
ריקהאַלטען פון נים צוּ פערגיסען טײכען טרעהרעןי
אָט ריזע שטאַרקע דראַמאַ פּיר ועלבע אַלע קריטיקער בּויגע
קעפּ און מוזען צוגעבּען אַז זאָ װאָס איז נאָך אױף דער אירישער 3
ניט אויפנעפיהרט געװאָרען, איז יעצט ערשיענען אין אֵיין ערצעהלו
פּאָרמע און קאָסט
בּלויז 5 סענט,
צו בּעקומען גיי אַלע בּוכהענדלער וי אויך בּיי רי פערלענער
;+ א ג ת זאצ0 0 6אזח8פ1זזתס? שעעתמע
36 שסאן 64 0841 87
א
עו ריר יל 4
פון אלכסנדר הארקאווי
איז א ניצליכער בוך גרינדליך אויסצולעדנען די ענגלישע שפּראַכע,
א בּוך פון 600 זייטען.
זיין ריכטיגער פּרײז אין אלץ שפּראַכען איו 8 דאלאר,
אין אידיש --- נור 81.28
אַלענדאָרפיס מעטהאָדע איז אַנערקענט אין דער גאַנצער װעלט פיר דיא
בּעסטע, ווייל דיא פּראַקטיק האָט בּעוויזען, דאָס זיא איז זעהר לייכט און גוט
פּיר יעדען װאָס יל זיך אויסלערנען דיא ענגלישע שפּראַך אֶהן אַ לעהרער.
אלענדארפ'ס מעטהארץ
איז אױף אַזא אַרט, דאָס דיא שפּראַך איז איינגעמהיילט אין לעקציאָנען,, אין יע-
דער לעקציאָן קומען פאָר וערטער, געשפּרעך און גראַמאַטישע רענעלען.
פאַר דיא לעקציאָנען קומט אַ בעזונדערע אַבּטהײלונג צו לערנען זיך לעזען
און ספּעלען. אום די ווערטער און גראַמאַטישע רעגעלן זאָלען מעהר פערשטארקט
ווערען אין דיא געדאַנקען, װערען אַם ענדע פון יעדען לעקציאָן געגעבּען שטיקער
לעזע-שטאָף צום איבּערזעטצען. דיא זעטצע פון דיא שטיקער לעזע-שטאָף, זיינען
צװאַמענגעשטעלט פון דיא ווערטער, װאָס זיינען פריהער פּאָרגעקומעז. דער לער-
לינג װעט זי קענען איבּערזעטצען. יעדע שטיק לעזעדשטאָף טראָגט אַ נומער.
צום לעהר-בּוך קומט אַ בּעזונדער בּוך, אַ שליסעל, װאָס ענטהאַלט דיא
ריכטינע איבּערזעטצונג פון יעדען זאַץ. די איבּערזעטצונגען זיינען בּעצייכענט מיט
די זעלבּע נומערן װיא די שטיקער לעזע-שטאָף בייא דיא לעקציאַנען; דער שיללער
| קען אַלזאָ מיט'ן שליסעל אָבּשטימען אויבּ זיין איבּערזעצונג איז ריכטיג אָדער ניט.
אלענדארפיס מעמטהאדע איז אינגעטהילט אין
= = יי מּ
דיאַ אַבּטהײלונג צו לערנען זיך לעזען, - איז זעהר פּראקטיש. דיא רענעלן
ווערען ערקלעהרט איינפאַך און דייטליף. אין דיא לעקציאָנען וערט געגעבּען דיא
אױס-שפּראַכע פון יעדען ענגליש װאָרט מיט אידישע בּוכשטאבּן.
דאָס בּוך ענטהאַלט איבּער 600 זייטען אין גרויסען פאָרמאַט און עלענאַנט
געבּונדען.
פרייז 1.28 דאלאר,
צו בּעקומען בּייא אַלע בּוכהענדלער, ויא אויך בּייא דיא
.0214+ שסאג , 81 088241 88:89 ,.00 1180109ט0טת שוסצעסזן
דייטיש יי
דאָרפט מעמהאַרע -
א
= יו
=
יי
יי = 0
אי
--)( פון )---
א. נאָלדפאַדען ז"ל, זיגמונד מאָגולעסקאָ, ה. רוסאַטטאָ, פּערל-
מוטער און װאָהל, מ. רומשינסקי, לואיס פריזדעל,
יוסף ברוידאָ, א. ז. וו
איינגעטהיילט אין 3 סעריעס
יעדער פעריע ענטהאַלט פון 30 ביז 40-נומערען און קאָסט רע-
גולאַר פון 5 ביז 6 דאָלאַר אַ ספעריע
פיר בּלױז 1 דאלער א סעריע.
אלל ס
יונילעאום פרעמיום
?עזט אין די נעכסטע פּיידזשעס דעם אינהאַלט פון די 8 פעריעס
און קלייבט אייך אויס וועלכע פעריע איהר ווילט.
היבּרו פּאבּלישיננג קאמפאני
889 קאנעל סטריט.. ניו יארק,
לעאניד אנדרעיעוו
איכערזעצט פון (0, קאטץ,
דיזע דראַמאַ איז די גרעסטע קונסט:ווערק װאָס איז בּעשאַפען געי
װאָרען אין דיזען יאהר-הונדערט, עם איז אַ װערק צו לערנען און שמודי.
רען ערהאַבּענע געראַנקען, פּילאָזאָפּישע אָבּהאַנדלונגען און איררישע נײ.
גונגען, און אַלעס איז וי מים אַ שלייער פערדעקט אום דער לעזער אָדער
דער צושויער זאָל נים מיט אַטאָל פערבלענרעט װוערען פון רי גלענצענרע
און שטראַהלענדע הערליכקײיט װאָס ליענט אין דיזער ווערק,
דער אשמדאי װעט פון אָנפאַנג פיר דעם לעזער זײן אַבּיסעל
שווער צו פערשטעתן אָבּער אַז ער װעם האָבּען דורבגעלעזען די ערשמע
סצענעם פאָרזיכמי װעט ער דאַן שטופענװײן אָנפאַנגען צו פערשמעהן
און בּענרײיפען די גװאַלריגע קונסם און קרימיק װאָס ליעגט בּעהאַלמען
אין דיזער ווערק, און אַזױ װי אַ מאַננעטישע קראַפּט װועט איהם ציהען צו
לעזען אַלץ װײמער און װײמער צו דערגרײכען רי מיעפסטע געראַנקען
װאָס דער פּערפּאַסער האָט געװאָלט דורכפיהרען.
דער אשמראי איז ערשט מיט אַ יאֶהר צוריק ערשיענען פון
פּערפאַסער'ס פעדער און אין דיזער קורצער צײיט אין עס שוין איבּער,
זעצט געװאָרען אין אַלע װעלט-שפּראַכען און האָט געמאַכט די גרעסמע
סענסײישיאָן אין אַלע װעלם טהיילען, עס איז אויפגעפיהרט געװאָרען אין
די גרעסטע טהעאַטער-טעמפלען און איבּעראַל האָט עס געמאַכט דעם
גרעסטען ערפּאָלג,
דער אשמראי װעט אױך קירצליך אויפגעפיהרט ווערען אויף
דער אידישער בּיהגע פוֹן די ליפּצין ט ה עאַטער קאָטפאַני
און װעט אויך זיכער האָבּען דעם זעלבּען ערפּאָלג,
דער אשמדאי איז פיין געדרוקט אויף אַ שעהנעם פַּאַפּיעֶר און
געפּאַסט אין אַ פּראַכטפאָלען קאָווער,
) פרי ט? סענט. .א
,צ א 82א00 86א08118841? שעתגעז
?0 1 שפּאן ,54:666 082281 88-85-87
ווין ערשיענען אין בּוּךיפּארם
דער כּעריהמטער ראָמאן
די שעהנע אראבּעללא
-- פֿון --
קאטול מענדעס
װעלכער איז געווען נעדרוקט אין ,פּאָרװערמס" אין פאָרטזעצוננען, און
האט נעמאכט די גרעסטע סענפיישאן צווישען
דעם נאנצען לעזע:פּובּליקום.
רשיי ר רשי
דער ראָמאַן , די שטעהנע אַראַבּעללא* איז זעהר אינמע.
רעפאנט און שפּאַנענד צוליעבּ די ווילרע האנדלונגען וועלכע קומען אין
איהם פאָר, און אלע וואס האבּען דעם ראָמאַן געלעזען אין ,פּאָרווערטס*
וועלען אויך מיט פערגעניגען דעם ראָמאַן װיערער לעזען אין בּוך-פאָרם,
דער ראָמאַן ,די שעהנע אַראַבּעללאַ" איז פּראַכטפאָל
געַדרוקט אויף שעהנעס פּאַפִּיר און אין געפאַסט אין א פיינעם קאָװער,
פריין 25 פענט,
צו בּעקומען בּיי אַלע בּובהענדלער, וי אויך ביי רי פערלענער:
,00 86א2)0801881ע שעתםטעת
8זס 3 ספא 6 !0884 68-85-87
4
= 81 =
שנעל, אונד {ס איז נאָר א פראַנע פון טענ, העכסטענס פון װאָכען. דאַן ול
איף זיין טױיט, אונד איך װעל רוהען אין שויס פון דער מוטער ערד, וואו מען קעז
שוֹין ניט בּעגעהען אַזױ פיעל פערבּרעכען. אַנדערע וועלען קומען אוף דעמזעלבּען
װעג וואו איך בין נענאַנגען, אונד זייא וועלען אויף פאַלען"...
,ער האט שמערצהאַפּט נעשמייכעלט אונד איף האב געשוויענען. איך האבּ
איהם נאר ניט געהאט וואס צו ענטפערן.
,צווייפעלט איהר, אַז ער װאָלט נעקענט גערעטעט װערען ? איף בּין זיכער,
אַז מיט 4 אָדער 5 מאָנאַט צוריק, האט מען איהם געקענט רעטען. ער האט.
נאָר בּעדאַפט האבען א פּונקט ואו זיך צו שטיטצטן. אָבער וועניג פון אונן
; האבען אַזאַ שטיטץ-פּונקט ! דערפאַר מוזען מיר פאַלען אונד זינקען אין טיעפען
אָבנרונד.
;אין דיעזען מענשען האט מיף הױפּטזעכליך געריהרט אונד עס ריהרט מיף
נאף, דיא צוזאַמענטרעפונג פון ליירענשאַפּט אונד גוטע מעלות. אָבער בּיידע זיינען
אין איהם נעווען מעכטינ אונד שטאַרק,. דיא פערדאָרבענהייט האט אונטערדעסען
געהאט מעהר שטיטצע אונר איז אַרױס דיא זיעגערין. וועהרענד ריעזען קאַמפּף
זיינען צערשמעטערט נעװאָרען זיינע לונגען.
,רופט איהר דאס, אַז ער איז געשטאָרבען פון שוינדזבט 1 ניין אינר
טויזענד מאָל ניין ! ער אין ניט געשטאָרבּען פון שווינדזוכט. איהם האט נע"
טױטעט דיא ערציהונג, דיא געזעלשאַפט אונד דער נרעסערער טהײל פער-
דאָרבענהײיט. /
,ער האט אליין נאַנץ גוט געוואוסט, װער עס האט איהם געטױטעט אונד
ווער זיין מלאך המות איז געווען.
,אין א טאָג האט ער מיר נעזאנט אין א הערצרייסענדטן מילדען טאָן : איך
האב געזוכט נאך א טאַניאַ, אין מיינע רוהיגע מאָמענטען, אָבער איך האב זיא
ניט געקענט געפינען.יי
,ארמטר אונגליקליכער ! דוא האסט נעקעמפּפט אונד בּיסט געפּאַלען |
פיעלע אַנדערע קומען דיר נאך! עס אין דיא קראַנקהײט פון אונזער נעזעל-
שאַפט!ײ
װאַסילי ניקאָלאיעוויטש איז געבּליעבּען שטיל, אונד עס איז ענטשטאַנדען א
קורצע דעבאַטע דאַריבער. דאַן האבּען מיר נעזעהען, אַז עס איז שױן באַלר טאָג
אונד יעדער איז זיך אַװעק אהיים.
ע נ ד.ע.
2
?
בע = 90 --
ענדליף געווירקט דיא שוינדזוכט. דער מלאך-המות, װען עי האט איהם
צום ערשטען מאל פעסט אָנגענומען בּּיים קאַרק אונד איהם אינגעראמט אץן.
אױער: אדוא מווט שטאַרבען!* -- דיעזער האט איהם צו זיין בעױנונג נעי
בראַכט.
,דיא װערטער: ,דוא מחט שטאַרבען /* האבען איהם אױסנעניכטערט
אָבנעקיהלט אונד נעבראַכט צו זיין פּערשטאַנד. ער האט צוריק נעקעהרט צו דעי
שטופע פוּן זעלבסט-בעהעררשונג, אונד איינגעזעהען, אז דער װענ צו בעסטיאַ
לימעט, אין אױך דער װעג צו א פריהען קבר, אָבער עס איז שױן געװוען צו
שפּעט.
,צו שפּעט!* יא, צו שפּעט האט זיך דער אתנליקליכעו אַרוּם נע"
זעהען.
,דער מלאך המות האט נאך צועלענט צו דיא װערטער ;דוא מוום
שטאַרבען 1* אויך דאס װאָרט ,זאָפּאָרט 1* אונד דיא חורבה וואס איז איבערנע-
בליעבען פון איין אמאלינער מעכטיגער געביידע פון מענליכער קראַפט, האט אוים"
נעציטערט ויא דער קערפּער פון איין אָקס, נאכדעם װיא דאס מעסער האט
אָבּנעשניטען זיין האַלז.
,פערלוירען 1* האט עס נעקלננען אין זיינע אױערן אונד ער האט נע"
שוידערט. דאַן האט ער שוין אויך אויפנעהערט צו שטודירען אונד זיך אונטערנעבען
צו זיין שיקזאַל.
,איך קען טי עראינערן אן זיינע ווערטער וואס עֶר האט צו מיר אינמאָל
נעזאנט :
,יא, ברודער, איך האבּ מיך ניט געקענט מעהר בּעהעררשען. ווען איך האב
געקענט, איז עס שױן נעװען צו שפּעט. קעמפּפען מוז מען, װען עס אי דאָ
קרעפטטן, נאכדעם איז עס פערלוירענע מיה. יעדענפּאַלס, העלפט שױן יעטצט
קיין קלאנען. איך זעה מיין שיקזאל פאַר דיא אױנטן, איך מוז שטאַרבּען. ריא
פּראַנע אוב איך האב עס מיר פערדיענט, איז איבּרינ. איך שטאַרב ניט רורף
מענשליכט הענד, זאָנדערן דיא נאַטור האט. מיך פעראורטהיילט צום טױם, אונד
דיא נאַטור איז אימער נערעכט. אין פערגלייף צו מיין פערברעכען, איז דיא
שטראפע נאך זעהר מילד. איך בּעגרייף, אז איך װעל שוין פיעל ניט לעבען. איך
שפּיר מיינע ביידע לוננען געלעכערט, אױסגעהוילט, צערריסען אונד... נאך א
פַּאאוי לעכער, אונד אַלעס איז פאָראיבער. דיא שווינרזוכט באַקטעריען אַרבײטען
-- 89 -- : 34 ,
;אָבער זייענדיג װיעדער אין מאָסקװאַ, איז ערּ װיעדעד נעקומען אין בּעריהרוננ
מיט דער אַלטער נעזעלשאַפּט, מיט דיא אַלטע אומגעבוננען, אונד, מערקװירריג,
אין מאָסקװאַ האט ער מעהר ניט נעפונען יעמאַנדען וואס זאָל בעריהרען דיא גוטע
סטרונע אין זיין זעעלע, אום איהם אֶבצדווענדען פון דעם װעג ואס פיהרט צו
פערדערבּען,
אין נענענטהיי?, ער האט נעפונען אַזױ פיעל געלענענהיים צו דער כּומפּע-
רייא, אז ער איז װיעדער אריין נעפאלען אויף אַזױי ווייט, דאס ער האט זיך מעהר
ניט נעקענט רעטען.
,ער האט פערבראכט זיין צייט אין דיא קּרעטשמעס, אין דיא פעררופענסטע
הייזער, נעמרונקען, געזױפּען אונד פּערקעהרט מיט אלערלייא פרויענצימער, וועלכע
זיינטן איהם נאָר ענטקעגען געקומען,
יא, ער האט ניט בעדאַרפט האבען, אַז יעמאַנד זאָל איהם זאנען, ראס ער
פּערלירט זיינע פּונגען, ער האט דאס אליין געוואוסט.
,ער האט נאנץ נוט נטװאוסט, אַז ער זינקט אד זינקט; אז זיינע
כיננען װערען שװאַכְטַר אונר קראַנקער, אונר ער בליקט דעם מױט אזץ
געזיבט,
,דענקט :יהר, אַז ער האט זױך נעכּאָזען זינקען דערפאר ול ער האט
פערהאסט דאס לעבען? נײן, ניין, ער האם דאס לעבּען נאר ניט פײנד געהאט.
אין נענענטהייל, ער האט נעװאָכט לעבען, נעוואוסט, אַי זיין בענעהמונג פ'ה"ט
איהם צום קבר, אונד טראָטץ דעם האט ער פּאָרטנטזעטצט זיין ארט לעבטן. ער
האט פּאַזיטיוו געװאַלט אומװענדען דעם נאנג, אָבער ער האט ניט נעקענט. אק
מאַסקווא איז איהם מעהר ניט נעקומען צו דער האַנד אַזא טאניא, ואס זאָל אויף
איהם ווירקען,
,,שװאַף אונד אױסנעמאַטערט, האט ער זיף נעטוזט היננעבען צום טייפעל
ון לוסט אונד אױסנעלאַסענהײט, אונד ער האט װאָכענלאַנג ניט נערענקט
אפילו אױב ער טהוט אתרעכט. אַזױ פיעלע אַנדערע טהן דאָך אױף דאס
זעלבע,
ראן זיינען זיינע פוננטן נעװאָרען קראַנק, זעהר קראַנק, אונהיילבאַר. דאטאלס
הא איך טיט איהם נעשלאָסען בעקאַנטשאַפט.
;דאס וואס דיא געזעלשאפט האט איבער איהם נים געקענט וירקען, :גס
= 88 - 834
אָבער איז עוי װירקליך נעשטאָרמען פון דיעזער קראַנקהײט * אָט דאָ ליענט רעו
הונד בענראָבען,
אווען דער אוננליקליכער איז נעקומען נאך מאָכקװאַ שטודירען, איז ער געווען
א פרישע בלום נאף מיט דער טהוי פון דער פרייער אונר נעזנדער נאַטור, זיינע
פוננען זיינען פיעללייכט דאמאלס געווען נאך אַזױ שטאַרק, אַז דער בעסטער אַרצט
װאָלט ערקלערט, אַז צו זייא קען זיך נאר ניט נעהמען קיין שווינדזוכט. ער האט
דיעזע מעכטינע לוּננען אָבנעשװאכט, ניין, ער האט זייא נים אָבנעשװאַכט דורןּ
עניג עסען, נאַסע װאָהנונג אונד דורף א צופטלינער קראַנקהײט,. ער איז געווען
פאַלקאַמען געזונד אונד שטאַרק. אָבער ער האם אָנגעפּאַנגען צו פיהרען א לעבען
ויא ער האט געזעהען פון אַנדערע סטודענטען. ער האט נעלומפּט ויפיע? עם אז
איהם נאָר מענליך געווען,
;דערבייא האט איהם זיי; מעכטינע קערפּעו-געביידע נענעבען דעם אנשטויס
צוּ מעהר ויפרענונג ויא א שוואכערן, אונד ערהאלטענדיג נענונ נער פון זיינע
עלטערן, האט ער פּאַר זיך געזעהען נעעפענט אַלע טהירען וואס מיהרען צום אָבנרונרּ
אונד ער איז נענצַנגעש
,פריהער האט דאס געווירקט איבער זיין אָלנעמײנער קערפּערליכער קראפּט,
דאן אױף זיין נעהירן, אויף זיין נעמיטה, אונד צום שלוס, האט ער אַזי אָבנעשװאַכט
זיינע לוננען, אַז ער האט זייא אונטערװאָרפען צו שיוינדזוכט,
טס שיינט,, דאס וועהרענד ער איז געווען אױף אַלעקסאַנדער דימיטייע*
וויטשי'עס נוט, זיינען זיינע לוננען שוין געווען שטאַרק אָנגענריפען. ער האט נאך
דאמאלס נעשפּירט א שמערץ אד א וועהטאג אין זיין ברוסט. אָבער, עס אין
קיין צווייפעל, דאס ער האט זיך נאך געקענט רעטען װען ער װאָלט אומגעװאַנרעלט
זיין כּעבענס"נאנג.
;ער האט צוריק געקעהרט נאף מאָסקװאַ א מאָראַלישער מענש, ער האט
בעוויעזע, אַז טיר מענשען, פון דער ריינער נאטור, זיינען ניט אַזױ פערדאָרבען ויא
דיא נעזעלשאפט מאכט אונז. אָבער מיר װערען פּערדאָרבען פון דיא אומגעבונגען.
דאס היילינע פאמיליע-לעבען כּוֹן אַלעקסאַנדער דימיטריעוױטש, האט אָנגעריהרט
דיא סטרונע אי זיין זעעלע, דורך דער אונשולר פון דער קליינער טאניא,
אער האט בעויעזען א גרױיסע העקרענטהאט דערטיט ואס ער האט בע-
ּעמפּפט זיין פּערדאָרבענע געװאָהנהײט, פיעלע פון אונז, װאָלטען מיעללייבט נימ
נטקענט איכערשטעתען אזא נסית.
- 8 =
איך האב אָבער דיא פרויען דאָך ניט נעקענט פערדאמען, ניין, זאָנאַר פיר
מיר זעלבסט, האב איך אויך געפונען א פערטהייריגוננ.
,נים איף אונד ניט זייא זיינען שולדיג,? האב איך מיר נעטראַכט. ,,שולדיג
איז נאָר אונזערע נעמיינע אונד ניעדרינע ערציהונג, װעלכע לערנט אונז ניט ויא צו
אונטערשיירען פּון דאס װאַהרע נוטע אונד דאס װאָארע שלעכטע. שולדינ אין דעם
איז אונזער ערציהונג, וועלכע בעששעהט אױיף שווינדעל אונד בעטרוג, לורמילאַ
איװאַנאָװנאַ, אנשטאט זיך אַרונטער צו נעהמען א מוסר פון דער בעסערער קלאַסע,
האט זיא נערופען דיא אױסנעלאַסענהײט -- בילרוננ.
איך בין יבייא איהר אין דיא אוינען ניט געווען נענונ געבילדעט, כל-ומן איך
האב איהר ניט נעװאָכט נאכגעבען איהר בעסטיאלישען װאונש. דאָ ליעגט דאס
גאַנצע אונגליק !
איך האב פערשטאנען, אַז איך זינק אַלץ טיעפּער אונד טיעפער; קערפּערליך
אונד מאַראַליש. אָבער אום דיעזעס צו פערמיידען, האב איך געמוזט אומווענדען
מיין נגאנצען לעבענס"וואנדע?, אונד,.. אָבער וויא איז דאס אַלעס שוין מענליך
געווען {
װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש'עם שלוס:ערקלערונג.
ווען װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש איז פערטינ נעװאָרען מיט דער פּאָרלעזונג, אין
ער נעװאָרען זעהר אויפגערענט. מיר, אַלע אַנװעזענדע, ואס האבען בײגעװאָהנט
דיא פאָרלעזוננ, זיינען נעװען ערנסט אונד פערטראַכט,
,,דערמיט ענדינט זיך דיא ערצעהלונג/יי האט װאַסילי נעזאנט אַװעק לענענדיג
דיא פּאַפּירען אויף'ן טיש, אונד זיינע הענד האבען נעציטערט, ,,עס װאָלט מיר זטהר
שווער געווען דאס נאך אטא? פאָרצולעזען. עס ריהוהט סיך זעהר, איבערהויפּט ווייל
איך ווייס, ויא דער אוננליקליכער איז נאכהער נעשטאָרבען. י*
דער אינדרוק אױיף אונן אַלע פון דער ערצעהלונג, איז נעוען א שמערץ-
- האַפטער, מיר זיינען אָבער אונטערדעסטן נייניערינ געווען צו הערען ויא אזוי דער
אונגליקקיכער סטורטנט, נאכדעם דיא ריינהייט פון זיין זזעלע האט אזא טריומף
עררייכט, ויא ער איז װיערער געפאַלען אונד נגעזונקען ביז צום אָבגרונר,
;ער איז נעשטאָרבען, ויא איך האב שוין נעזאנט,," האט װאַסילי ניקאָלא-
יעװיטיש אָננעפאַנגען. ,,פון דער ש וינדוכט, יא, עס איז געװען דיא שוינרזיכט,
,טי"
מע ער
איך האב דאַן ערבּליקט טאַניאַין, צו וועלכער איך האבּ מיך אָנגעבױגע; אומי
אָבנעפּרעסט א קוש אויף איהר שטערען.
לודמילאַ איװאַנאָװנאַ, ויא עס שיינט,. האט אויסגעזעהען צו זוכען א נך
לעגענהייט מיר צו קענען קוקען אין געזיכט, אֶהנע זיא זאָל בעמערקט וערען פון
איהר מאַן.
צו דיעזער צייט איז אַלעקסאַנדער צונענאַננען צום טרייבער אונד איהם
װאַהרשײנליף עפּעס געפרענט.
לודמילאַ האט ערנריפען דיא נעלענענהייט אונד מיר נעקוקט נלייף אין נע-
זִיכט. אויף איהרע ליפּען האט זיף אָבנעשפּיעלט יענער שפּאָטישער שמייכעל,
וועלכען איך האב געזעהען לעטצטע נאבט.
,דומקאָפּ /* האט זיא געמורמעלט הויף נענונ אום איף זאָל זיא הערען. א
דיעזען װאָרט איז נעלענען א וועלט מיט פּטראַכטונג.
איך האב אָבּנעװענדעט מיין געזיכט פון איהר אונד בין אוך צונענאַנגען צום
װאָגען,. וואוהין אי האב מיך שנעל אריין נעזעטצט אום לױז צו ווערען פון איהר
געגענװאַרט.
איך בין אַװעק געפאָהרען צוריק נאך מאָסקװאַ, אונד אַזױ האב אי פּערלאָזען
יעם פּלאַטץ וואוהין איך בין נעקומען מיך קורירען
אונח ויא בין איך צוריק געקומען ?
יא, מיין צוריק קעהרען איז געװען מיט פיעל מעהר שערליכער אויפרעגוננ
פערבונדען, וויא מיין אָבּרייזע.
אבּשייא אונד פּעראַכטונג צו דער נאַנצער װעלט, אונד איבערהױפּט צו
פרויען, האט זיך אין מיר ענטװיקעלט אוף דער העכסטער שטופע.
איך האב זייא אַלע פּעראַכטעט פון דער טיעפקייט פון מיין זעעלע. דאס נע-
וועזענע עהרעןדנעפיהל צו זייא, איז פון מיר נענצליך פערשוואונדען, אונד איך האב
כּעטראַכטעט איינע ויא דיא אנדערע פיר בעסטיעס.
מיין לעבּענס-נאנג, האב איך אונטערדעסען שוין מעחר ניט געקענט וועקסלען,
דיא נעוואָהנהײט צו לומפּערײא אונד בעסטיאַליטעט האט צוריק נעקעהרט, אונר
איף האבּ מיך װויעדער אריין נעװאָרפען אין קאָכענדען ים פון תאוה, וויסענריג, אַז
איף האב אין דער פרוי ניט מעהר צו אַכטען דיא ריינהייט אונד אונשולר.
איך האב זיא אלע בעטראַכטעט פיר ניעדריג אונר פּערראָרבען,
אונר...
פטן, וו
,זוי אונפערשעהמט !* האבּ איך מיר נעטראַכמ :
נאףין עסען, האט אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש נעלאָזען אײינשפּאַנען צווייא
נוטע פערד מיט א װאָגען אונד געהייסען דעם טרייבער ער זאָל מיף צו פיהרען בּיו -
צו דער אייזענבאָהן.
;איך װאָלט דיך אליין בענלײַטעט,* האט ער נעזאנט, גאָבער דוא מוזט מיר
ענטשולדינען, ווייל איך האב היינט זעהר פיעל צו מהון.*
ער האט דאַן געבליקט צו לודמילאַ'ן, אונד עס האט אויסגעזעהן, אַז ער וויל
איהר זאנען, זיא זאָל מיך בּענלייטען.
איך האב קיין טעות געהאט מיט דיעזען אורטהייל, דען ער האט איהר באַלד
נעזאגט : 7
,לורמילא, ווען דוא װילסט, קענסטו איהם בענלייטען ביז צו דער באַהן, איך
האַב דאָך קיין צייטָ ניט.*
,ניין, ניין/* = האב איף אונטערגעכאַפּט ציטערענדיג פאַר דער אידעע. אאיף -
קען אליין פאָהרען. *
אלעקסאַנדער דימיטדיעוויטש האט אויסנעזעהען זיך צו נעפינעו בעלייריגט
פון מיין ענטזאגונג.
ער האט דאַן געשוויענען.
איך האב איהם גענעבען דיא האַנד, זעהענדיג, 8ז דיא פערר זיינען שויז
אײנגעשפּאַנט,
ער האט מיר געוואונשען א נליקליכע רייזע.
לודמילאַ. איװואַנאָוונאַ איז אונטערדעסען אויך צוגענאַנגען, אונד אויסנע-
שטרעקט איהר האַנד. איף בין נעוען ענטשלאָסען זיא צוריק צו שטױסען מיט
פּעראַכטונג. נאָר א בליק אוף אַלעקסאַנדער'יס אונשולדינעס נעזיכט, האט באַלד
געענדערט מיין ענטשלוס.
איף האב איהר נענעבען דיא האַנד, אונד איך האבּ נעשפּירט נלייך וויא
איך האב ערגריפען א ניפטינע שלאנג.
;פאָהרט געזונדערהייט,* האט זיא געזאגט זעהר גלייבנילטיג אונר מיט א
נאַנצען ערנסט,
איך האב איהר ניט געענטפערט אונד איך האב פרייא אויפנעאטהעסט, װען
איך האב כעפרייעט סיין האַנד פון איהרער.
.8 בער 3
זיא איז געווען א וואונדערבּאַרע שוישפּיע;ערין. איהר פערשטעלונג איז נעוועו
דיא זעכסטע קונסם וואס איך האב נאף בִּיז דאמאלס בּיינעװאָהנט.
אָבער זאָנאַר צוליעב אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, אום איהם ניט צו מאַפען
פּערדעכטיג, האב איך איהר אוף ניט געקענט ענטפערן.
ער האט מיף אָבער גלייף ארויס גענומען פון דער פערלעגענהייט, אונד ער-
קלערט דעם ליענען וואס איך האב איהם געזאנט.
אווען אַזױ!" האט זיא דאַן ווייטער בעטערקט גלייבנילטינ, ,דאַן מוז ער דאָך
פּאָהרען, עס טהוט מיר לייד, מיר האבען זיך דאָ אַזױ נום אַמזירט.* |
: ,זאָרנ ניט מיין טחייערע,* האט אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש נעזאנט צו זיין
פרוי. ,ווען איך װעל איהם צו צווייטען מאל פּאַקען אין מאָפקיוא, בּרענג איך איהם
װיעדער אַהער. ער װעט מוזען קומען. *
זיא האט נעשויענען אונד איך האבּ אױף ניט געקענט רערען קין
װאָרט.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט נאר ניט בעמערקט.
דער ארמער! ער איז געװען בּלינד, ער האט גנאר ניט נעקענט זעהען.
לורמילאַ האט רעכט געהאט וען זיא האט בּעהױפּטעט, אַז ער װוייס ניט קיין
חבמות.
מיין האָס צו איהר איז נעווען אַזױ גרויס, אַז איך האב מיך געשפּירט אימ-
שטאַנדע צוזאַמען צו דריקען איהר האלז, ביז זיא זאָל זיין טויט.
,אַזא קאַטץ דאַרף מען דערווערנען,* האב איף סיר געטראַכט. אאַזאַ
שלאַננ דאַרף מען צערשמעטערן, אוּנד זיא איז עס דיא פרוי פון מיין ערעלען
פריינד !*
| = אַלעקסאַנדער דיפּיטריעוויטש האט סיך צוריק געהאלטען ביז צום מיטאנ-
עסען.
כודמילאַ. איװאנאָװנא איז געזעסען בּיים טיש אַזױ רוהיג אונד אַנשטענריג,
אַז עס איז נאר ניט געווען צו בעמערקען עפּעס אין איהר געזיבט.
מיר אליין איז עס צייטענוויין פּאָרנעקומען, אַן איך האבּ בלױז נעהאט א
פּינסטערן חלום, װעהרענד עס האט אין דער װױרקליכקײט נאר ניט פּאַ-
סירט.
איך האב מיף אָבער אונטערדעסען דטרמאָהנט נאך צו נוט אין דיא
פאַקטען,. אונד אי האב מיך איבערציינט, אַז עס איז לײרער ניט געווען קיין
תלום.
= 641
אויף א באַנק מיט טאַניא'ן. דאס קינד האט הערצליך נעלאַכט אונד שטאַרץ
פערנגיענען געהאט פון דיא שפּיעלערײיען וואס ער האט איהר געבראַכט פון דער
שטאָרט.
אלס ער האט מיך ערבּליקט, האט ער דאס קינד אַרונטער גענומען פון זי
שויס, זיא אַװעק געזעטצט אויף דער באַנק, אונד זיך אויפנעהויבען.
,וואס איז נעשעהען, מיין יוננע 7* האט ער געפרעגט ערשטוינט, זעהענריג
מיין בעטריעבטעס אונד בלאסעס נעזיכט.
איף -- איף -- ווייס ניט,* האב איף קוים. אַרױס געשטאַטעלט,
ער האט סיר נעגעבען זיין האנד אונד עפּעס נעמורמעלט פון גוט עסען,
טרינקען אַלטען וויין אונד געהען מעהר אױיף דער לופט.
איך האב איהם אָבער מיטנעטהיילט, דאס טראָטץ מיין צושטאַנד, מוז אי
איהם פּערלאָזען.
ער איז נעבליעבען שטעהען שטאַרק ערשטוינט.
איך בין באַלד צו מיין בעזינונג נעקומען, אונד איינגעזעהען, אַז עס איז זעהר
אונהעפליך פון מיר איך זאָל אַזױ רערען מיט דיעזען עדעלען נוטען פריינר,
איך האב איהם ערקלערט מיט א טיכטינען לינען, אַז איך מוז צוריק קעהוען
אין שטאָרט, אום צו פערזאָרנען זעהר וויכטינע נעשעפטען, וועלכע זיינען מיר נאר
פריהער פון זינען אַרױס, וועהרענד מיין שװאַכקײט אונד קראנקהייט.
ער האט פּראָבּירט מיך אָבצורעדען פון מיין שריט, בעהױפּטענדינ, אז דיא
נעזונדהייט איז טהייערער פון אַלעמען, נאָר איך האבּ איהם נאך אמאל נטנעבען צו
ערקקערען, ויא נויטהווענדיג מיין אברייזען אין, אונד ער, דער איינפאַכער אונר
נוטער, װעלכער האט יעדען געטרױעט, אפילו לודמילאַץ, האט סיר אף
געגלויבט.
אָבּער נאָט ייס דעם אמת, אַז איך האפ איהם ניט נעקענט קוקען אין דיא
אוינען.
לודמילאַ. איװאַנאָװנאַ איז דאַן טרשיענען, אונד אלעקסאַנדער האט איהר
מיטנעטהיילט פון מיין ענטשלוס.
,וירקליף 7* האט זיא געפרענט, נלייך ויא זיא װאָלט נאר ניט נע-
וואוסט דערפן, ,איהר פּאָהרט שוין אַװעק ? דאכט זיף אַלעקסאַנדער
רימיטריעוויטש האט נגעזאנט, אַז איהר פערבלײבט נאף דאָ אײניגע
װאָכעןז*
יט
5 שי יס
,?מ -- 89 --
,פון טױזענד מענער, האבּ איך נעפונען איינעם (פאַר אַנשטענדינ), אָבער
אונטער מויזענד פּרויען, האב איך איינע אויך ניט ענטדעקט.*
זיינען אַלע פרויען אַזױ ? האב איך מיך נעפרענט שמערצהאַפט.
איך האב מיך דערמאָהנט אן מיין מוטער, אן מיינע שוועסטער, אונד -- איף
האבּ געשױדערט,
,א מיאוסיע װעלט! פע! פע!* האב איף נעמורטעלט.
איך האב נעשפּירט וויא מיינע אוינען שליעסען זיך אונד א נרויסע מיעדקייט
האט מיך בעפאַלען. דאַן בּין איך אײיננעשלאָפען.
ווען איך האב ערװאַכט, איז שוין געווען גרויסער טאָג.
איך האב סיך ניט בעדאַרפט אָנציהען, ווייל איך בין נעבליעבען אין דיא
קליירער פון לעטצטער נאַכט.
דער שלאָףה האט מיף אטערדעסען אַבּיסעל ערפרישט אונר נע-
שטאַרקט,
יעדענפּאַלס האב אי אָבּער געשפּירט, אַז יעדעס נליער שמערצט מיף ויא
פוז א ברענענדעס פיעבער.
איך האב אויפגענלייכט מיין ראָק, מיין האַלדבענדעל אונד בין אַרױס פון
צימער.
דיא ערשטע וואס איך האב בענעגענט, איז געװען לורמילאַ איװאַנאָוונא.
זיא האט מיר געקוקט נלייך אין דיא אױיגען. איך האב נעמוזט אָבּווענדען
מיין נעזיכט פּון איהר אונפערשעהמטען בליק.
ווען איך האב נאך אמאל צו אֵיהר געקוקט, האט זיא געמאכט זעהר איין
אונשולדיגע מיענע אונד בעמערקט :
אאַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט צוריק געקעהרט אונד ער האט געפרענט
אויף אייך. ער איז אין דרויסען מיט טאַניאַץ י
זיא האט זיף דאָן אָבּנעװענדעט אונד אין נענאַנגען אונבעקימערט צו איהר
הױדאַרבּייט.
,מיין גאָט 1* האבּ איך געמורמעלט, ,ויא קען מען האבען אזא קופּערנעם
שטערען ?*
איך האב געהאַסט יעדען װױנקּעל פון דיעזען הויז,. דאָרט צו פערבלייבען איז
מיר װײטער אונמענליך געווען.
עס איז נעווען ריכטיג. אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט צוריק נעקעהרט
פון רער שטאָדם. וען איך בין אַרױס אין דרויפען, האב איך איהם נעזעהן זיטצען
איך האב מיך צוריק געזעטצט אויף מיין בעט אונר בּין נעבליעבען א היבּישט
צייט אין א מערקוױרדיגען צושטאַנד.
דיא לעטצטע סצענע האט מיך ויא בעטױבּט. עס האט מיר אויסגעזעחן, אַי
יעטאַנד האט מיר גענעבען מיט עפּעס איין קלאַפּ אין קאָפּ אריין, פון וועלכען איך
האב מיך ערשט נעמוזט ערהאָלען.
זיטצענדיג אויף'ן בּעט, האב איך דערפיהלט א נרויסע מיעדקייט אונר איך
בין אומגעפאַלען מיט מיין קאָפּ אויף'ן קישען. איך בין אַזױ געלענען א היבשע
צייט, ביז איך בין צו מיר נעקומען אונד אָננעפּאַנגען צו בעטראַכטטן אונר שטודירעו
דיא לעטצטע עראײגניס.
דיא אָבּװעקסלענדע סצענען פון אויפרעגונג, דיא אונגעדולדינע ערװאַרטונג
צו ערפּיללען מיין בעסטיאליטעט, דאס ערשיינען פון טאַניאַן, דער וועקסעל אין
מיר זעלּבסט אונד דיא אונטעררעדונג מיט לודמילאַ'ן, זיינען פארביינעפלויגען איז
מיינע געדאַנקען שנעל אונד אונאינטערעסאנט, נענען דער לעטצטער ערדי
אייגניס.
היא לעטצטע עראייגניס ! װעל איך דאס פערגעסען? האב איף עס נע-
קענט פֿערנעסעןן?
אונמעגליך 1
שטעלט זיך פאָר ; שוין נאכדעם ויא איף האב איהר ערקלערט מיינע יִעַ-
דאַנקען, שוין נאכדעם ויא זִיא האט נעוויינט אונד מיך נעבעטען צו בּלייבען, שוין
נאכדעם ויא איף האב איהר פאָרנעלעזען א גאַנצע דרשה איבּער טוסר אונר
אנשטענדינע אויפפיהרונג, אונד מיינענדיג, אַז איך האבּ זיא איבערציינט פון דאס
נוטע אונד עדעלע -- שפּריננט זיא װיעדער אַרױף אױף טיר, אומאַ טט מיך,
אונר...
פע! בעסטיע!
דאס איז שוין מעהר עװען ויא איך האב נעקענט ערװאַרטען ניט נאָר
פון אזא פרױענציטער ! א לורמילא, זאָנדערן פון 4 פיעל ניעדרינער װיא
א איז נעווען.
איך האב אָנגעהויבען צו קלערען אונד איבּערדענקען ווענען אלע פרויען אין
דער וועלט, אונד בין באַלד געקומען צו דיא װוערטער פון דעם געקרוינטען אירישען
פֶּענִיג, װועלכער האט געזאגט :
, ?גמ - 89 -
איך האבּ זיא אַװעק נעשליידערט אין א וױנקעל, װאוֹ זיא איז שיער נעי
פּאַלען.
איך האב נאר ניט געקענט רערען. פון איהרע אױינען האט נעשאָסען אַזױ
פיעל האַס, דאס ווען זיא װאָלט אימשטאַנדע געווען מיך צו פערברענען אין יענעם
אױגענבּליק, װאָלט זיא עס נעוויס געטהאָן.
דאס האט מיך נגעפרייט.
איך האב אין איהר געװאָלט זעהן האַס, צאָרן אונד פּעראַכטונג, אָבער ניט
קיין ליעבליבקייט.
,אונד אַלע מיינע װערטער יאבּען געהאָלפען ויא א טױימען בּאַנקעס!י
האב איף מיך געפרענט אין מיינע געדאַנקען.
,זיא איז איין אונפערשעהמטע בעסטיע /* האב איף מיר נעטראַכט. .ערטער
אַלעקסאַנדער !*
איך בין נייניעריג געווען צו זעהען וואס דער נעכסטער סאָמענט װעט
בּרענגען.
זיא איז נעשטאַנען אונענטשלאָסען.
דאַן האט זיא זיך אוטנעווענדעט, אונד איז צונענאַננען צו דער טתיר. דאָרט
איז זיא װיעדער געבליעבען שטעהן אונד מיר געקוקט אין געויכט, מיט אַזאַ אונ-
פֿערשעהטטער מיענע, אַז איך האב נעשױידעחט.
;נאַרר {* האט זיא אויסנעשריען סיט א הייזערינער שטיסע וועהרענד איהרע
אויגען האבּען גענלאַנצט. אאיהר זייט א דומקאָפּ! איך האב מיר גאר ניט פאָר-
נעשטעלט, אַן איהר קענט זין אַזױ דום אוֹנד נאַרריש; דום אונד אונגע-
בילדעט"...
זיא איז דאַן אַרױס אונד פּערשלאָסען דיא טהיר,
דאס איז געווען, אום זיך צו פערזיכערן, אַז איך װעל אין יענער נאַכט ניט
אַועק פֿאָהרען.
,אונגעבילדעם 1* דיעזעס װאָרט האט געסלוננען אין מיינע אױערן. ,א
שטעלט זיא אַלזאָ פאָר, אַז בילדונג אין פּערראָרבענהײט 1 טהיעריג, זעתר
מרויעריג.*
, {תו - 19 =
נעזעטצט. איך האבּ פעררויכערט א צינאַרעטע אונד אָנגעפאַננען העפטיג אונר
נערוועז צו ציהען דעם רויף.
פוואס שטעהט זיא נאך דאָרט /* האב איך מיף געפרעגט, בליקענדיג דורך
דער אַפּענער טהיר אין צווייטען צימער. אוויל זיא פיר עפּעס זאנען 1 איף קען ניט
בּעגרייפען. *
דאס האט מיף פּערדראָסען. לױט דער סצענע, האט זיא בעדאַרפט צוריק
געהן אין איהר שלאָף-צימער, אונד מעהר ניט בּלייבען נאָהענט פון מיר.
איך האב מיך אויפגעהויבען אונד געװאָלט אנפאַננען אַרום צו געהען איבּער
דעס צימער. ו
א געפיהל פון א גוטער טהאַט, האט מיך ערגריפען, אונד עס האט מיף
געפרייט וואס איך בין אימשטאַנדע געווען צו זיענען איבּער מיר זעלבסט.
;איך פּערהאָף,* האב איף מיר געטראַכט, ,אַז איבער איהר האט עס אויך
נעמאַכט א נוטען איינדרוק, אונד זיא װעט פון היינט אן אונד ווייטער אַנדערש
האַנדלען הינטער דעם רוקען פון איהר מאַן. יא, יא, יעדער מענש האט גוטטס אונז
עדעלעס אין זיך. מען דאַרף דאס נאָר וויסען ויא צו ערוועקען, אונר דער מטגש
מוז זיענען איבער דער בעסטיע.*
איך בִּין געווען נליקליך מיט דער אירעע.
,אָבער וואס שטעהט זיא נאך אימער דאָ?* האבּ איך מיך נעפרענט.
פּלוצלינג האב איך בעמערקט וויא זיא האט זיך בעוואוינען.
מיט דער שנעללינקייט פון א קאַטץ, אין זיא אריין געשפּרוננען אין
צימער.
איך האב מיר אנפאננס פאַר איהר דערשראָקען. אָבער נאך איידער איה
האב צייט נעהאט עפּעס איבערצוקלערן, האב איף שוין נעשפּירט איהר װאַרעמען
קערפּער אונד איהרע הענר זיינען געלענען אַרום מיין האַלז.
,אך, געליעבּטער 1* האט זיא געזאנט. ,דאס אלעס איז דאָך דומהייטען !
וואס"י..
זיא האט מעהר ניט געשפּראָכען.
איין אונענדליכען וואוטה מיט איין איבערנאַטירליכען האַס האבען מיך ער-
גריפען. איך האב פערגעסען אן יעדער בּענעהמונג וואס א מאַן בעגעהט גענען א דאַמע,
אונד איך האבּ זיא אָבגעריסען פין מיר, גלייך ויא א קאטץ װאָלט זיך אויף מיר
אויפו :הא::ען.
אי עי
אשי יי
א
איהר נעזיכט האט אָנגעהױבען צו װוערען מילדער אונד טרויעריג.
דאַן האבּ איך ווייטער געזאנט :
,איהר זייט א פרוי אונד א מוטער. עס איז אמת, ניעמאַנד קען שאַפּען
איבער א מענשען'ס נעפיהכע. אָבער בּעטרינען דאַרף מען ניט. כליזמן אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש טרױיעט אייך, טאָרט איהר איהם ניט בּעטרינען. ווען איהר קענט
מיט אַלעקסאַנדטר דימיטריעוויטש ניט לעבען, דאַן פּערלאָזט איהם, נעהט זיף
אַװעק. אָבּער בעטרינט איהם ניט הינטער זיינע פּלײצעס. דאס איז אונרעכט |
מיין נאָט, אונרעכט !*
זיא האט געוויינט.
,אָבּער איך בעט אייך,* האט זיא קױים אַרױס געשטאַמעלט פון צווישען
איהרע שטיקענדע טרערען, ,פּאָהרט ניט אַװעק היינט, יעטצט"...
איך האב אָנגעהױבען איבערצוקלערען דיא נאַנצע לאַנע.
סיא האט רעכט," האב איף מיר נעטראַכט. ,איך דאַרף איהר קיין
שלעכטס ניט טהון. נִיט אַזױ איהר, וויא איהם. אירנענד א פערדאַכט, װעט צער-
שמעטערן זיין ארמעס אונד נוטעס הערץ. *
,מאַדאַם 1* האבּ איך דאַן װיערער געזאנט. ,עס אִיז לעכערליך איך זאָל פון
אייך אָבּנעהטען א פערשפּרעכען, אַז איהר זאָלט אין דער צוקונפט אַזױ ניט
האַנדקען. איהר װעט עס טהון בייא דיעזען מאָמענט. איך ווייס עס. אָבער איך
בעט אייך, איהר זאָלט זיך דטרמאָהנען אן מיינע װערטער; זייא גוט שטר
דירען"...
,יא, יא,* האט זיא מיך אונטערבראָכען, ,איהר האט רעכט"...
,נוט,* האבּ איך דאן נעזאנט, ,איך פאָהר ניט אַװעק היינטיגע נאַכט. איך
בלייב בּיז מאָרנען.*
לודמילאַ איװאנאָװנא איז נאך אימער נעשטאַנען אויף דעמזעלבען פּלאַטץ.
איף האב ניט פּערשטאַנען וואס זיא מיינט. אָבער דאס איז נאָר געווען דערפאַר,
ווייכ זיא איז צופיעל אויפגערענט נעװאָרען.
דאַן איז זיא צוגענאננען צו אַלעקסאַנדער'ס שרייב-טיש אונד זיך דאָרט אָנ-
נעשפּאַרט מיט אַרונטער נעלאָזענע אוינען.
דורף דעם פענסטער זיינען אריין געפּאַלען דיא שעהנע לבנה-שטראַהלען
אונד בעלייכטעט איהרע צערװאָרפענע האאר.
איך בִּין אונטערדעפען װיעדער צוריק גענאַנגען צום בעם אונר זיך אַװעק
י ייר :
זצוטא יי א") !;
2
, }מע -- זל =
,איף בעט אייך," האט זיא װויעדער אָנגעפאַננען, ,פאָהרט ניט יעטצט. איף /
בּעט אייף..-
איך האב מיך אומגעװוענדעט צו איהר מיט א פעראכטענדען בּליק.
זיא האט דאַן נעשפּראָכען מיט א טאָן פון שולר.
זיא האט אויסגעזעהען ויא א פערוואונדעטע אָבער הילפּלאָזע טינערין. דאַן
האט זיא אָננגעפאַננען צו ציטערן אונד וויינען שטיל.
דאס האט מיך אַביסעל געריהרט, אָבװאָהל איך האב זיא נאך אימער פער-
אַכטעט.
איף בּין געבּליעבּען שטעהען אונד זיא אָנגעקוקט שאַרף מיט מינע
אױיגען. 7
;הערט מיך צויס, מאדאַם,* האב איף נעזאנט, ,אונטער אונז ביידע האט
פּאַסירט אַזאַ מין אַנגעלעגענהײט, פאַר װעלכער מיר דאָרפען ביידע בּעהאלטען
אונזערע נעזיכטער פון חרפּה. איף װיל ניט װיסען װער עס אין שולריג.
זאָל זיין, אז אִיך בין דער שולדינער. אָבּער דאס מאַכט נאף ניט קלענער דאס
פערבּרעכען. א מענש מוז האבען זעלבסט"נעפיהל, זעלכסט-אַכטונג אונד נעוויסען.
איך וויל ניט רעדען פון א רעליניעזען שטאַנדפונקט, אָבער איך װיל אייך זאנען, אַן
פון א מענשליכען שטאַנדפּונקט, איז אזא האַנדלונג געמיין, ניעדריג און מען קען
זיך אין לעבּען דאַרױף ניט פערצייהען. איהר זייט א מוטער פון ליעבּע אונד זיסע
קינדער. איהר זייט דיא פרוי פון א מאַן, וועלכער ליעבּט, אַכטעט אונד שעטצט
אייך; פון א מאַן וואס איז בערייט פאַר אייף צונעהען אין פייער אונד װאסער;
פון א מאַן בייא ועלכען איהר זייט א היילינטהום, א נעטטין. מאַדאַם ! װען
איהר זאָלט דאס אלעס בעגרייפטן, פערשטעהען אונד זיך זעלבסט שעטצען, װאָלט
איהר געוואוסט, אַז עס ניעבט קיין היילינערעס ויא דיא נעפיהלע פון איער מאַן
צו אייך! איהר האט איהם פּערשפּראָכען צו זיין טרייא אונד איבּערגעבּען. עס
איז איער פליכט איהר זאָלט;דאס טחון. אייך האט ניט בעוואוינען צו מיר קיין
נעפיהל פון ליעבע; ניין מאַראַם! דאס אין ניט קיין ליעבּע; זאָנדערן מיאוסיע
אונד עקעלהאַפטע תאוה אויף'ן מאָמענט, װעלכע געהט פאָראיבער אונד לאָזט
צוריק שמערץ, חרטה אונד געוויסענסביסע. פרענט מיף, איף בין איינער פון דיא
גרעסטע לומפּען, איך ווייס דיא װאַהרהײט"...
איך האבּ נעמװזט בליבען שטיל, װײיל איךף האב מעהר קין אטהעם
נטהאט.
== יל יט
איז דאָ נעווען, אייערע אונד אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטשיעס טאָכטער. זיא האט
אונז דערטאָהנט אן אונזערע פכיכטען.. לודמילאַ איװאנאָוונא, איהר האט 4 נוטען
אונד עהרענהאַפּטען מאַן, איהר דאַרפט איהם ניט בעטרינען הינטער זיין רוקען.
ניין, נײן! דאס איז אתרעכט. איך זאג איין און א מענש דאַרף ניט אַזױ
האַנדלען, עס איז א גרויכעס אונרעכט ! מיר מוען זיך בעהעררשען, זעהט, איף
בין שוין בעהעררשט, אונד איהר מוזט אין דער צוקונפט זיך אויך אַנױי בעהעררשען.
עס איז נאָר דיא אונמענשליכקײט ואס טרײבט אונן צו זינד אונד פער-
ברעבען?".. .
זיא איז געשטאַנען ויא א מאַרמאָרנע סטאַטוע אויף') גלאַטץ אונד איהר
נטזיכט האט אױסגעדריקט א װעלט מיט אונפערשטענדליכע געדאַנקען, אָבער פיר
טיד, איז דאָרט נעלענען פעראַכטונג אויף דער העכסטער שטופע.
זיא האט זיך פּלוצלינג אוטנעווענדעט, אונד איז צוריק אַרױס אין אַלעקסאַנדער
רימיטריעוויטש'טס צימער.
דאַן איז זיא געבליעבּען שטעהן וויא אונענטשלאָפען, אונד זיך אוטווענדענדינ
וויעדער צו מיר, האט זיא געזאנט :
,מוזט איהר דען שוין אַװעק פּאָהרען ?*
איך האב ניט נעטנטפערט, יוייל איך האבּ פוים געהערט איתר פראַנע. דאַן
הקאט זיא אָננעפאַנגען טיט א בּעטענדער שטימע :
,איהר מענט נאך װאַרטען; איהר דאַרפט ניט אַװעק פּאָהרען. אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש וועם מיינען נאָט ווייס וואס עס איז נעשעהען ---איחר קענט דאָך
מאָונען פאָהרען. איך בעט אײף, טהוט עס סיר צליעב, פּאָהרט ניט
יעטצט"...
איהר ווערטער האבען אויף מיר נעמאַכט דעם איינדרוק ויא דאס זשוזשען
פון א שלאַנג, איך האב אָנגעפאַנגען אַרױף צו ציהען מיינע שיף.
,אַזױ ווייט צו זינקען,* האב איך צו סיר אלין נעזאנט. אװיא ניעדרינ
איך בּין! אַזױי װײט צו זינקען! נאָר א בלינדער צופאַלל האט סיף נע-
רעטעט.*
אי בין שוֹין נעווען פערטינ מיט דיא שיך, אונד בּין צונענאננען צום שפּיענעל
אזם צו זעהען ויא איך ציה מיר אן מיין האלדבענרעל, '
לודמילא איװאַנאָוונאַ איז נעשטאַנען שטיללשװיינענר ב"א דער װאַנט. זא
זאט געווארט אויף מיין ענטפער.
, 4 העד -=
זיא איז געווען אָנגעצױנען אין א לאַננען ווייסען שלאָף"מאַנטעל. אױף איחר
געזיכט האט זיך אָבּנעשפּיענעלט אונרוהע אונד שרעק.
מיין בּלאַסעס געזיכט, האט איהר דערצעהלט, אַז עמּעס אונגעוועהנליכעס
האט פּאַסירט.
אין מיר האט נעבּרענט האָס, צאָרן אונד פערצווייפלונג, זאָ דאס איך האבּ
ניט געקענט עפענען מיין מויל.
= = אוואס איז נעשעהען 4* האט זיא װייטער געפרענט מיט איין אונטערדריקטער
שטימע צעגערענר.
איך האב ניט געוואוסט אנפאננס וואס איך זאָל ענטפערן. אָבּער ווען איך
האב מיך אויפגעשטעלט נלייך, זיינטן מיר דיעזע װערטער געקומען אין מויל :
,נעהט אַרױס פון דאַנען, געהט ! אום נאָטעס װילען, שטעהט ניט פאַר
מיינע אוינען !*
זיא האט געשוידערט אונד מיך אָנגעקוקט שטאַרק דערשראָקען.
,איהר פיהלט ניט גוט,* האט זיא דאַן נעזאגט.
,ניין, ניין 1* האבּ איך אויסנעשריען. ,איך פיהל נאך צו נוט! איך האב
נאף אזוי גוט ניט געפיהלט אין מיין נאַנצעס לעבען. אָבער, לודמילאַ. איװאַנאָװנאַ,
זיא איז ערשיענען אין דיעזען צימער, אונד געמורמעלט מיט איהר הילינער
שטימעלע: פּאַפּאַ, פּאַפּעלע! טאַטע, טאַטעלע!... זיא האט אונז בײדע
גערעטעט, פערשטעהט איהר 4 געהט אַרױס פון דאַנען, איך בּעט איף
זעהר"...
אנפאַנגס האט זיא. מיך ניט פּערשטאַנען -אונד נעמאַכט א שריט פאָר-
ווערטס.
איהר געזיכט האט מיר אונטערדעסען אויסנעזעחן ויא פון דעם טייפעל, ויא
פון דער פּעראַכטונג אליין.
,ער איז דאָ געווען? ואס זאנט איהר, איך פערשטעה אייף ניט * האט
זיא נעפרענט מיך אָנקוקענדינג ויא א פערריקטען.
,טאַניאַ! טאַניאַ!* האב איך נעענטפערט. ,טאַניאַ איז דאָ געװעף
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטשיעס ליעבּלינג, דיא טאָכטער פון איער מאַן |י
,טאַניאַ 7* האט זיא װיעדער נעפרענט, אָבער זיא האט מיף שוין פורשטאַ-
נען.. איך האבּ דאס בּעמערקט אויף איהר געזיכט.
.יא, קודמילא. איװאַנאָװנאַ !" האב איך נעזאנט ענטשלאָסען ,טאַניאַ
- 14 - 11,
דיעזע אלע נעפיהלע זיגען ניט געקומען לאַנגזאַם, זנ דערן שנעלל, וויטהענר
אונר שטירמיש.
איך בין אַרױס געשפּרוננען פון דעם בעט, נעזוכט אויף'ן טיש אונד נע-
פונען א שװעבּעלע, וועלכעס איך האב באַלד אָנגעריבען אונד אָנּגעצונדען דאס
ליכט. דאן האב איף גענרייכט מיינע קליידער, אונד נלייך ויא א פייער װאָלט נע
ברענט אין הויז, האב איך מיך שנעל אָנגעצוינען.
,ניין, ניין 1* האב איך נעמורמעלט, ,איף האבּ שוין קיין מורא ניט, אַז איך
װעל פאַלען -- איך װעל מיר גיכער צערבּרעכען מיין קאָפּ, אײידער איך זאָל
בעטריגען מיין פריינד, טאַניא'ס פאטער -- אָבּער איך קען דאָ מעהר ניט פער-
בלײיבּען. אונמענליך! איך װעל קײנעם ניט קענען קוקען אין נעזיכט. דיא
שאַנדע! אֶה, מיין נאָט, דיא שאַנדע! ואס פאַר א לומפּ איך בין! ויא ניעדריג
אי שטעה! טאַניא! פּאַפּאַ, פּאַפּעלע! טאַטע, טאַטעלע! נין, ניין! איף
בלייבּ דאָ מעהר ניט קיין אױנענבּליק, איך פּאָהר באַלד אוועק !*
מיין ענטשלוס איז געווען נעפאַסט. דיא בּעסטיע אין מיר האט געקריענען א
טױט-קלאַפּ אונד דער מענש האט אויפנעלעבּט.
,יא, גאָט אליין האט זיא נעשיקט ! דיא נאָטהײט, דיא ריינהייט, דיא זיט-
כיכקייט, דיא מאָראַל, זייא האבען מיר נעשיקט א ליעבעס אונד זיסעס קינד : זיא
האט מיך דערמאָהנט וואס פאר א בעסטיע איך בין! טױט צו דער בעסטיע זי
איף בין שוין נעווטן אָנגעצױגען.
אוויא געפאַלען, יא ניעדריג, וויא ?עמיין אונד פּערדאָרבּען איך בין * האב
איך צו מיר געמורמעלט. ,מיין פריינד'ס פרוי! דיא פרוי פון מיין בּעסטען,
ליעבסטען אונד עהרליכסטען פריינד } אונד דוא, קליינעס מיידעלע, דוא ריינעס,
גיעבּעס קינד, -- דוא האסט מיך נערעטעט -- טאַטע, טאַטעלע !*
פּלוצלינג האב איך מיך דערמאָהנט, אַז אָבװאָהל דיא קליירער האבען שוין
בּעדעקט מיין קערפּער, בין איך נאף נעווען באָרװיס. איך האב מיף אָנגעבױגען צו
דעם אַנדען עק פון דעם בעט, אויפצוהויבּען מיינע שיף.
וואס איז דאס ?* האב איך פּלוצלינג געהערט א שטימע נעבען מיר. ,איהר
ציהט זיך גאר אן ?*
איך האב מיף אַזױ דערשראָקען, אַז איך האבּ געמיינט, דאס מיין נעהירן
פּלאַטצט אין מיר אונד מיין הערץ וויל אַרױס שפּרינגען פון מיין בּרוסט.
אלם איך האב אויפנעהױבּען מיינע אױיגען, האבּ אי ערבליקט לורמילט
איװאַנאָװונאַ שטעהענדיג בייא דער טהיר.
=- 13 -- 3 .
טיין הערץ האט אָנגעפּאַננען פירכטערליך צוֹ קלאַפּען. אָבער שוין ניט אַזױ
ויא פריהער, זאָנדערן טיט אַנדערע נעפיחלע.
,טאַניאַ!* האב איך נעמורמעלט, ,איחר היילינע שטימען זא קלינגט
אין מיינע אױערן ! זיא דערמאָהנט מיך אן מיין ליעבען אונד צערטליכען פריינר
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש"...
איך האב נעשפּירט דיא טרערען לויפענדיג פון טיינע אוינען אונד פּאַלען אױף
מיין העמר. |
וויא גוט אזעלכע טרערען זיינען !
זייא קומען פון דער זעעלע פון דער קוועלע וואו אַלעס איז חייליג, אונר נאָר
דער נומער טהייל אין פּערדאָרבענעם מענשען ברענגט טרערען.
עס זיינען געווען טרערען פון חרטה, פון ביטערער חרטח {
;טאַניאַ!* האב איף װיעדער געטורמעלט, פּאַפּאַ, פּאַפּעלע! טאטע,
טאטעכע! נאָט אין הימעל, ואס האב איך געװאָלט טהון? ואס אין טיט מיר
געשעהען ? בּין איך קראַנק, אָדער בין איך משונע געװאָרען ?*
א פראָסט האט ערגריפען אלע מיינע נליעדער.
גיין { עס איז אונמענליך איך זאָל אלעס איבערנעבען וואס איך האב דא"
טאלס געשפּירט. איך בין צו שואַך דאַפיר.
אַלעס וואס איף קען מיף עראינערן איז, דאס מיר האט עס אױסנעזעהן, גלייף
ויא איך װאָלט ערװאַכט פון א לאַנגען אונד פינסטערן חלום.
דאס נעפיהל פון שאַנדע ואס איף האב דאמאלס נעשפּירט, װעל איף
בלויז אויף דיעזער אַרט אָבשילדערן :
איך האב געװאָלט בעהאלטען מיין פּנים זאָנאר פאר דער שטילער נאַבט,
פאר דער זילבערנער כבנה, פֿאַר דיא פיער ווענט אונד פאר מיר זעלבּסט. איך
האבּ מיר געבראָכען דיא הענד, אונד דאן האב איך אויפנעהויבען ביידע פויסטען
אונד סיך געשלאנען אין קאָפּ אריין.
שאנדע { מיין נאָט, דאס איז געווען א שרעקליכעס נעפיהל. איף האב אזא
נעפיהל ביז דאמאלס נאף ניט נעשפּירט.
,מיין פריינד'ס פּרױ /* האט עס געקלתנען דומפּף אין מיינע אױערן װיא
פון א קבר.
,מיין פריינד'ס פרױ { טאַניאיס מוטער! דיא סוטער פון דעם קלײנעם
אונד ליעבּען ענגעל -- פערפלוכט זאָל איך וין פאַר אַזעלכע שומטישע נע-
דאַגקען!*
עי - 19 =
זיא איז דאַן געיששאַנען נאך א פּאאר סעקינדען, װיעדער נעבכיקט, אתו
געזאנט מיט א וויינענרינער שטיטע:
,מיין פּאַפּעלע איז ניטא! ניטאָ טיין פּאַפּעלע !*
מיין נאָט! ניעמאַלס, בִּיז אין עטצטען אױגענבליק פון מיין לעבען, װעל
איך ניט פערנעסען דעם איינדרוק פון טאַניאַיס שטיטעלע.
,מיין פּאַפּעלע !* װיא זיס, וויא שעהן אונד ויא הייליג דיא ווערטער האבען
געקלוננען. :
איך בין אזוי שטאַרק אויפנערענט געװאָרען איבער מיר, אז זאָלאַנג איף
לעב, האב איך קײן זאף טעהר פעראכטעט, ויא זיף אלין אין יענעם
! אױנענבּליק.
דאַן האב איף נעהערט דאפ פּאַטשען פון איהרע קליינע אונד נאַקעטע
פיסלעך אויף דעם געוועקסטען פוס-בּאָדען, אונד זיא איז אַרױס פון איהר פאטעריס
ציטער. :
;זיא איז געווען זוכען איהר ליעבען פּצַפּאַ * האבּ איף סיר געטראַכט.
,אָדער פיעלייכט ניין,* האבּ איך געמורמעלם צו מיר אליי,. ,וואס איז דאס
געװע|? טאַניא? -- פּאַפאַ, פּאַפּעלע! טאַטע, טאַטע;ע{ יא, יא, זיא איז עס
נעווען. - אָבּער ויא אַזױ איז זיא אדיין אַזער{ פיעללייכם איז זא גאר א נאַכּט-
װאַנדלערין ?*
איך האב מיך אויפנעזעטצט װאָך אונד שטאַרץ בערוהיגט, אויסער וואס אי
האבּ נעשפּירט א העפטינען שמערץ אין מיין בּרוסט.
,דאס קינד, טאַניאַ* האב איך נעטראַכט, ,דיא היילינע אונשולד זעלבסט,
וועלכע איחר פּאטער פערגעטערט, איז אַרױס בייא נאַכט פון דעם בּעט. ריכטיג.
אַלעקסאַנדער דיטיטריעוויטש האם מיר דערצעהלט, אַן זיא טהום עס זעהר
אָפט"...
איך בין נעבליעבען זיטצען איינינע אױגענכּליקען גאר אָהן געדאַנקען.
עס האט אױסגעזעהען ויא א טײך, װעלכער איז פּלוצלינג פּערהאַלטען
געװאָרען פן א טעכטינען שטראָם, אונר ער מז דערפאַר א נייע ריבטונג אָנ-
נעהמען. |
אונד לודמילאַ. איװאַנאָונאַ?? האבּ איך מיך נעפרענט. ,זא איז געװיס
נאף אין שלאָ-צימער? װארום זאָל זיא דען דאָרט נים זין? געװיס, איהר
פּלאטץ איז דאָרט. אָבער זִיא האט דאָך געזאָלט אַהער קומען 1 מיין נאָט | העלף
מיר, איך בּעט דיך, רעטע סיף.*
יי :
א היטץ שט א קעלט, װיא אין א פיעבּער, איז נעלאָפען איבער מיין
קערפּער.
אָבער דאַן איז געשעהען עטוואס אונערװאַרטעטעס.
יעמאנד איז אריין אין שפּיועדצימער, וועלכעס איז ניט נעװוען לורמילאַ
איװאַנאָוונאָ. |
א ליכטער שריט ויא פון א הינטעלע, האט זיך געהערט אױף דעם
באָדען.
א קליינע פינוד אין ערש ענען אונד צוגעגאַננען נאָהענט פון מיין בּעט.
אין ערשטען אױגענבּליק, בִּין איך געווען אַזױ איבערראשט, אַז איך האב
גאר ניט נעוואוסט װאו איף בין אין דער װעלט, אונד זיף דערשראָקען, ויא א
קליינער דומער אינגעל.
דיא אויפרענענדע היטץ פון מיין קערפּער, אין פערשוואוּנדען דורךף דער
שרעק, אונד אַזאַ קעלט האט מיף ערגריפען, אַן איך האב געשפּירט, אַז עס קלאַפּט
מיר א צאָהן אן א צאָהן.
דיא קליינע פינור, מיט לייכטע שריט פון בּאָרװיסע פיסלעך, מיט נאקעטע
שולטערס אונד הענטלעף, האט ויא פארבּיינעשוועבט אונד איז אריין אין ציטער
פון אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
מיר האט עס אויסנעזעהן, אז מיין הערץ אין מיין בּרוסט, האט אויפנעהערט
צו קלאַפּען. ו' :
דיא פינור איז געבּליעבּען שטעהען אין דעם שיין פון דיא זילבּערנע לבנה-
שטראַהלען אונד געבליקט אונגעדולדיג אין צימער.
ענדליך האב איך דערקענט דיא פיגור. עס אי געװען ריא קלײנע
טאַניאַן
איהרע שװאַרצע אױנעלעף האבען גענלאַנצט, אונד איהר קליין קערפּערל
האט אויסנעזעהען ויא ריא אונשולד אליין איינגעהיעלט אין נאַטוריס מילדעס
ליבט.
|| איהרע שעהנע האאר זינען געװען צרװאָרפען איכער איהרע קלײינע
שולטערלעך.
דאס קינד איז נעשטאַנען עטליכע סעקונדען, געבליקט אין אלע זייטען אונר
אויסנעזעהען זעהר פערצווייפעלט.
,טאטע, טאַטעלע ! פּאַפּאַ, פּאַפּעלע 1* האט אויסגעקלונגען איתר שטיטעלע
זעהר אונרוהינ אונד בּעזאָרנט.
וד - 10 =
קום... יא, יא, איך בִּין א געמיינער אונד ניעררינער שופט, אָבער איך קען מיר
ניט העלפען... שנעלל, שנעלל... אף"...
א נענויע האַלבּע שטונדע איז פּאָראיבער, אין קװאַלפאָלער אונד נעשפּאַנטער
ערווארטונג. אָבּער דיא בעסטיע האט נאך געלעבט. אין נעגענטהייל. זיא איז יעדעס
מאל שטאַרקער אונד מעכטינער געװאָרען.
דיא צייט האט אויסגעזעהען אונענדליף לאַננ.
איך האב שוין געהאט בעשלאָסען אויפצושטעהן אונד זיא נעהן אויפזוכען אין
איהר צימער. :
,איך װועל געהען זעהר לאַננזאַם,* האבּ איך מיר נעטראַכט, ,איך בין דאָך
באָרװיס. איך קען שוין מעהר ניט װאַרטען. *
אָבער איף בּין געווען צו פיעל פיינלינג אום צו מאַכטן דיעזען שריט.
איך בין געלענען אונד זיך צוגעהערט. אין הויז איז עס נעווען שטיל ויא
אויף א בּית-עולם. .
,באַלד װועט זיך דיא טהיר עפענען אונד זיא װעט ערשיינען,* האב איך מיך
געטראַכט. ,זיא װעט פּאָזיטיוו קומען, דאַריבער איז עס קיין צווייפעל. זיא מון
פריהער זעהען, אַז דיא קינדער מיט דוניאַשאַין זאָלען פעסט אײינשלאָפען. זיא איז
פאָרזיכטיג. זעהר פאָרזיכטינ. זיא װעט געװיס נאך זעהטן נוט. פערזיכערן דיא
טהיר.*
איך האב נעציטערט.
,שנעלל, שנעלכ, קוּם שוין*... האבּ איך געמורמעלט נלייך װיא איף װאָלט
זיא גערופען זיא זאָל הערען.
דאַן האב איך מיך אַביסעל אויפנעהויבען, זיך אָנגעשפּאַרט אויףין עלענבוינען,
אונר בין נעלעגען זיך צוהערענדינ.
מיינע ליפּען זיינען נעװען טרוקען אונד איךף האב זייא בענעטצט מיט
מיין צונג.
פּלוצלינג האב איך נעהערט א טהיר זיך עפענען
איך האב אויפנעציטערט.
איך האב מיר געטראַכט, אַז זיא נעהט דורך דעס שלאָף-צימער. דאס
העלישע פייער פון תאוה האט אויפנעפלאמט.
איך האבּ מיך פאָרבערייטעט זיא צו עמפּפאַנגען אין טיינע אַרעם, אונר איף
האב מיך נאך מעהר אויפגעהױיבּען.
2 2 אל =
סייה =
וברי "יב
5 אש א אל א
2+ש / ' -- 69 --
איערענפאלס,* האב איף מיר װייטער נעטראַכט, ,וואס העלפען ריא נע
דאַנקען? װען איך זאָל אפיכו וועלען, קען איך אױף נענען זייא ניט פעמפּפען.
אִיף בין מעהר נים מיין בעל-הבית, דער טייפעל בעהעררשט מיף.
,דער טייפעל? יא, עס איז ראָ א טייפעל,, אונד דאס איז ער! סיר אלין
זיינען עס דער טייפעל, בל-זמן מיר זיינען ניט שטאַרק נענוג אום זיך צזּ כעהעררשען
אונד מיר פּאַללען אַלֵס אָפּפער פון אונזערע לײדענשאַפּטען.
פעם איז אונמענליך צו קעמפּפען, איך בּין מאַכטלאָז אין איהר געגענװאַרט,
אונד באַלד װועש זיא ערשיינטן"...
דאַן האבּ איף פערלוירען יעדען זייטינען געדאַנק, אונד איך האב מיר פאָרנע-
שטעכט לורמילא'ס נאַקעטען קערפּער ; איפר; 8ײכע אונד דיקע הענד: איהר
שנעל-אטהמענדע ברוסט, אונד... שיין שװאַבע פאַנטאַױיע האט מיף ענטי
קרעפטעט.
איך האבּ שנעל געצוינען דעם לעטצטען רויך פון דער סינארעטע אוכר דאַן
האב איף זיא אַװועק נגעװאָרפען.
אשנעלער -- שנעלער" -- האב איף געמורמעלט שטיל מיט דעם בעסטיאַ-
לישען פערגניענען פון איין אונגעדולדינען וויסטליג
אין נעבענצימער האב איך בעמערקט, צווייא ליכטינע שטראַהלען בעלייכטען
דעם באָדען אונד דאס מעבעל. עס איז נעװוען דאס מאָנד-ליכט דורך דיא שובען,
אונד דער שאטען פון דיא העלצלעף אין טיטען פענפטער, האט אויך דאָרט אבי
געשלאָנען.
איך האב נעבּליקט אין דיעזען געהײטניספאָל בעלייכטעטען צימער. ראַן האב
איף בעמערקט א טהייל פון אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש'עס שרייב-טיש, אונר
דעם שטוהל מיט דעם לעדער-זיטץ דערבייא.
ניט קיין נעפיהל פון חרטה, זאָנדערן א שרעק האט מיף ערגריפען. איך האב
נעציטערט אין נאַנצען קערפּער.
אין מיין קאָפּ האבען פערשיעדענע געדאַנקען דורכנעקרייצט, אָבער קיין
איינציגער איז געווען קלאָר. אַלעס האט אױיסנעזעהען ויא א חלום, דונקעל אונ-
אונדייטליך.
דאַן האב אי מיף װיעדער דערטאָהנט אן איתר.
;זיא 1* האב איך נאך אטאל געטורמעלט, ,כורמילא איװאַנאָװונט מיט איהר
שעהנעם קערפּער... זיא װעט באַלד קומען... שנעלכער, איף בעט דיף... קום,
+
ה" יי א
א אטא טא
, 47 - 68 -
שטאַנען או דאס אי פו דעם װילדען דרוק פון טײנע הענד אַרום איהי
קערפּער.
עפּעסּ האבען זיך װיעדער געװאָלט דרינגען אין מיין קאָפּ געדאַנקען, אָבער
איך האב זייא פערטריעבען מיט א נענע-נעדאַנקען וועלכער האט נגעזאנט:
;אַלזאָ נוט, מאָראַל, זיטען -- איך האבּ דערמיט ניט וואס צו טהון. לורטילאַ
איװאנאָװנא מוז זיין מיינע!י
איך האב מיף אױפּנעהױבּען פון דער סאָפּאַ זי צוהאַלטענדיג אן טישעל.
איך האב געשפּירט א גרויסע שווערקייט אין מיינע פיס.
מיין גאַנצער קערפּער איז געווען ויא נעלעהמט, נאָר דיא בּעסטיע איז געװען
נאף טהעטינער ויא איטער. איך בין לאַנמאַם אַרױפ פון דעם זאַלאָן אונד בין
אריין אין מיין שלאָף-צימער.
איך האב ארויס גענומען א שוועבעלע, אָנגעצונדען דאס ליכט אונד מיף
אָנגעפּאַנגען שנעל אויסצוקליידען.
דאַן האב איך מיך נעלענט אונד אבּזיכטליך אױסגעלאָשען דאס ל כט.
דיא טהיר וואס האט געפיהרט אין אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטשיעס צימער,
איז געבּליעבּען אָפע. איך האב געואוסט, אַן לורמילאַ. װעט דורף דיעזען עג
קומען.
דורך דעם פענסטער נענענאיבער מיר, אין אריין געפאַלען א שטראָם
זילבערנע שטראַהלע! פון דער שעהנער לבנה, אונד ווען ניט מיין בעטיאַליטעט,
װאָלט איך געענט שפּירען דיא זיסע אונד אַנגענעהמע היילינע שטילקייט פון דער
נאַבט.
איך בין געלענען אייניגע מינוטען שטיל אונד אונבעווענליך. דאַן האב -יף
געַשפּירם א גרויסע אוננערולד, אונד איך האב גענומען א ציגארעטע פון דע
טיש, אונר פעררויבערט.
עס האט מיך נעפיעבערט.
דומהייטען !/* האב איך נעמורמעלט צו מיר אליין. ,עס בלייכט זיך דאָך
נלייך וואס עס װעט נעשעהן. יעטצט איז שוין יערענפאַלס צו שפּעט.*
טראָטיץ דעם וואס איך האב מיר נגעװאָלט איינרעדען, אַז איך בין שוין פרייא
פון יעדען זיטעךנעפיהל, האבּען זיך אין מיר אונווילענדיג געררענגט דיא נעראַנקען,
פון וועלכע איך האב מיף ניט נעקענט בעפרייען, אונד גענען וועלכע איך האב סיף
געמוזט פערטהיידינען.
- 0 -
איך האב דאָרט אײנגעגראָבען מיינע צייהן ויא א וילרע חית.
זיא האט געציטערט.
איך האב נעשפּירט נלייך ויא מיין נעהירן איז אין פּלאַטען.
מיט דיא הענד האב איךף אַזױ געדריקט איהר קערפּער, אַז איך האבּ נע-
שפּירט דעם דרוק אין מיין שװאַכער ברוסט.
זיא האט אָבּער גאר ניט געזאנט.
מיינע ליפּען האבען זיך נעקלעפּט ויא בייא אַזעלכען ואס ליידעט פון שרעק"
כיכען דאָרשט...
,ניין,. ניין 1* האט זיא פּלוצלנג געזאנט שטרעננ, אונד מיט איהר קאַטצען
בּעווענונג, האט זיא זיך שנעל נאך אמאל אויסגעריסען.
איף בין נעבליעבּען ליענען ויא א דערשאָסענע חית.
איך האבּ מיך ניט נעקענט אויפהויבען.
איהרע באַקען האבען נעפלאַמט מיט דער פאַרבּ פון צווייא רויזען, אונד זיא
איז נעבּליעבטן שטעהן נעבּען טישעל זיך צוקנעפּלענדיג איהר רזשאַקעט.
,איהר שלעכטער יונ 1* האט זיא געזאגט מיט א ניעדרינער שטימע. ,איהר
האט מיך בעליידינט... איהר מוזט אריין אין איער צימער, איף װעל אהין קומען,
זאָ שנעל ויא איך װעל מיך איבּערציינען, אַז מען שלאָפּט שוין.*
זיא איז דאַן אַרױס דורף דעם שפּייזע:צימער, אונד איף האב נעהערט זיך
עפּענען דיא טהיר פון דעם קינדער-צימער, אונד דאן ויא דיעזע האט זיך װיעדער
צונעמאַכט.
איך בּין נעלעגען א היבשע צייט ויא אין א טרוים, אונד איך האב נאר ניט
בטגריפען וואס עס איז פּאָרנענאַנגען. דאַן האבּ איך נעשפּירט, אַז מיין נאַנצער
קערפּער איז דורכגעװייקט אין שוייס.
אױף טיין בּרוסט האט מיך שטאַרק געשמערצט אונד איך האבּ געמוזט
הוסטען.
דאַן האט זיך פאַר מיר בעוויעזען אַלעקפאַנדער דימיטריעוויטשיעס געזיבט,
טרויעריג אונד בעדויערענר.
איך האב מיף ניט דערשראָקען, ווייל איך האב מיך משער נעווען, אַז דאס
איז בלויז מיין פאַנטאַזיע. איך האב מיך אױפנעועטצט אונד שװער אופנע-
אטהעמט.
רער בּיין פון מיין ברוסט האט מיך זעהר יועה נעטהאָן, אונד איך האב פערי
, ?מון = 66 =
איבּערלענונג, אלעס, אַלעס איז פערשוואונדען. דער מענש אין מיר איז טוים. ריא
בּעסטיע ! קען מען זיא וירקליך ניט פעריאָנען, טױטען, פערניכטען אָדער דער-
שטיקען ? אַך; ויא דאס שמערצט מיף. --- מיין פריינד'ס פרו !*
אין הויז איז עס שױן גאַנץ שטיל געװאָרען. אױף דוניאשאַ איז גענאַנגען
שלאָפען. מיר זיינען נעבליעבען גאַנץ אליין.
איך האבּ געקענט הערען דאס קלאַפּען פון מיין הערץ,
קיין זעלבסט בעהעררשונג האב איך שוין מעהר ניט נעהאט. איך האב בלויז
נעװאַרט אױף דעם וואס עס וועט ווייטער זיין.
עס איז מיר שוין געווען נלייכנילטיג וואס עס װעט זיין. איך האבּ נעװאַרט
אויף מיין ענדע. אַהין אָדער אהער.
מיינע אויגען זיינען געפאַלען אוף לודמילאַ'ס ווייסען האַלז אונד בּעווענענדע
ברוסט.
דאַן, זיך נאך אמאל צוהערענדיג, האט זיא זיך פּלוצלינג אויפגעהױיבּען פון
דעם שטוהל אונד מיך אַנגעקוקט מיט איהר פערפּיהרערישען שמייבעל.
,אויף ווידערזעהען 1* האט זיא געמורמעלט.
דיא קאַטצען בעווענונג פון איהר קערפּער, האט מיך אונגעהייער אוים-
גערענט.
אלס איך האב נעזעהן, אַז זיא װויל פערלאָזען דאס צימער, בין איך צו איהר
צונעלאָפען אונד זיא געכאַפּט אַרום איהר שלאַנקע טאַליע.
,ניין, ניין* האט זיא נעזאנט מיט איהרע פולע רטע ליפּען זיך בעווענענריג,
,ניט יעטצט, ניין, נעהט אין איער צימער, אונד איך קום באַלר"...
א װאַהנזיניגער רייץ האט מיך ערנריפען.
זיא האט אַביסעל געקעמפּפט, אָבער דאַן האט זיא זיך נאכגענעבען צו טיין
ווילדער אומארמונג.
זיא האט נאך אמאל נעשטייכעלט פערפיהרעריש, אונד דאס האט מיין בלוט
אויפנעקאָכט. :
,שטיל, זיא שלאָפט נאף ניט,* האט זיא נעזאנט, מיינענדיג דוניאַשאַן. - |
איף האבּ זיא אונטערדעסען צוגעפיהרט צו דער סאָפּאַ, וואו איך האב זיא
אַװעק נעזעטצט. :
וועהרענד דעם האט זיך געעפענט א טהייל פון איהר דזשאַקעט, אונד דער'
אַבּערער טהייל פון איהר ווייסער ברוסט האט זיך אַרױס געוויעזען. |
אי
אַרום געהענדינ, האב איך ערבליקט דיא דיענסט אריין קומענדיג אין
שפּייזעדצימער. איך האב באַלד פּערשטאַנען ווארום זיא איז אַזױ שנעל אויפנע=
שפּרונגען פון דער סאָפּאַ. זיא האט װאַהרשײנליך געהאלטען איהרע אויערן גוט
אָפּען, דאַמיט זיא זאָל הערען אַלעס וואס עס נעהט פאָר.
וועהרענד דעם האט זיא גאַנץ רוהיג אומנעוענדעט איהר קאָפּ אונד נאַניץ
געמיטהליך געפרעגט :
,שלאָפען שוין דיא קינדער?ָ*
איהר שטימע איז געווען אַזױ רוחיג אַונד אַזױ איינפאך, אַז מען האט נעקענט
מיינען, דאס זיא האט נאָר וואס בעשפּראָכען איהר שטיקערייא אָדער דעם מיטאג
וואס מען דארף מאָרגען קאָכען.
דוֹניאַשאַ האט זיך אומנטווענדעט, אונד געענטפערט :
פיא, זייא זיינען נאָר וואס אייננעשלאָפען.י
דאַן האט זיא אָנגעפאַננען אַרונטער צוֹ נעהמען פון דעם טיש.
כודמילאַ איװאַנאָװונא האט גענעבען א לאַנגען נענעץ, אונד בּעמערקט מיט א
שלעפּערינען טאָן :
,איך וויל אויך געהען צו בּעט, איך בין זעהר מיער.*
זיא האט דאַן אױסגעבּױנען דעם שטוהל מיט איהר רוקען אונד נאך אמאל
נעזאגט מיט א נענעץ :
,ניין, ניין, עס איז שוין אַזױ שפּעט, אונד אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש װעט
געוויס ניט מעהר אחיים קומען.*
דאס איז געווען אין א טאָן פון בעדויערן.
דוניאַשאַ האט צו דיעזער צייט געהאט צוזאַמען נענומען אלעס פון טיש.
,דוניאַשאַ:* האט לודמילאַ װייטער נעזאגט אַזױ שלעפעריג, ,דוא זאָלסט
אויסלעשען דאס ליכט פון קאָרידאָר אונד גוט פערמאַכען דיא טהיר, *
דוניאַשאַ האט געענטפערם : איא, יא,* אונד איז פערשוואונדען געװאָרען
פון דעם שפּייזע-צימער.
דאס אַרֹם שפּאַצירען איבער דעם צימער, האט מיך שטאַרק בע-
רוהינט. :
אוויא בעסטיאַליש 1" האב איך מיר נעטראַכט. ,איך זעה בייא סיר אױס
ויא א ניעדריגע בעסטיע, ואס שטעהט אונד װאַרט אום צו ערפיללען איהר
בּעסטיאַליטעט, אֶהנע זיך צו בעקיטערן אום אלע נעבּענזאכען. אלע מענשליכע
נעפיהלע זיינען פון מיר אױסגעלאָשען. בלויז דיא בעסטיע לעבט. פערנונפט, זיטען,
= )=
מיין אױיפרענונג האט נעשטיענען אונד עס האט פיר אױיסנעזעהן אונמענליף
מיך צו בּעהערו שען.
,וואס טהוט איהר?* האט זיא אויסנעשריען לאכענדיג, ,איהר שווינרלער 1
איהר האט צונענומען מיין פינור !*
יאיי...
,גיבּט מיר דעם פינור זאָפּאָרט צוריק |*
זיא האט אָנטכאַפּט מיין האַנד אונד געװאָלט עפענען אַרױס צו נעהמען
דיא פינור, וועלכע איך האב ניט זעהר פעסט נגעהאלטען.
דיעזע לעטצטע בּעריהרונג, האט מיף שיער פערריקט נעמאכט. איך בין
אױיפנעשפּרוננען פון דעם שטוהל, מיף אַװעק נעזעטצט אױף דער סאָפּאַ אונד זיא
אומאַרמט. איך האב זיא נעדריקט צו מיין הערץ מיט מיין גאַנצער קראַפט.
זיא האט נעשוויענען.
איך האב זיא נעקושט אין איהר ווייסען האַלז, אונד זיא האט אויסנעזעהן צו
ציטערן אונטער דער ברענענדער בעריהרוננ פון מיינע ליפּען.
איף בין נעװאָרען ווילר...
,ניין, ניין* האט זיא געזאנט מורמלענדיג אין מיין אוער. ,נטהט צוריק אױף
איער פּלאַטץ, דיא דיענסט איז נאך אין צווייטען צימער":.. |
זיא האט זיך בייא דיעזע ווערטער אויסגעריסען נראַדע ויא א קאטץ.
זיא איז נעבליעבען שטעהען אטהעמענדיג שװער אונד שטאַרק פער"
פּלאַמט.
,איהר בּעזער מענש!* האט זיא געזאגט מאַכענדינ מיט איהר פיננער.
,זעהט, איהר האט מיר שיער אָבנעריסען דיא קנעפּ פון דעם בווים"...
זיא האט מיר געוויעזען מיט א בּליק פון איהרע אוינען אױף דער אָפּענער
טהיר פון דעם שפּיועדצימער, אַן עס איז נאף דאָרט ניט געווען אָבגעראַמט פון
דעם טיש.
דיא אידעע, אַן יעמאַנד קען מיך זעהען, האט אָבנעקיהלט טיין אױפ-
רענוּנָג.
זיא איז דאַן צוריק נעפאַלען מיט א נעצוואונגענעם געלעכטער אין דעם שטוהל
וואו איך בין פריהער נעזעסען.
איך האב מיך אוימנעהויבען פון דער סאָפּאַ אונד אבּנעוױישט דעם שוייס
פון מיין שטערן. דאַן האבּ איך אָנגעפאנגען אַרום צו געהען אין צימער היךאונד-
צוריק.
יאר יא .ערו ער 2
יק 6 ==
,מיר װעלען אַבּיסעל שפּיעלען דאַמע. *
דאס איז נעווען, אום דיא צייט זאָל פערנעהען אונד מיר זאָלען ניט זין צו
פיעל צװזאַמען.
איך האב פערשטאנען, אַז זא האט רעכט, אונד איך האב אינ-
געווילינט.
זיא האט זיך שנעל אױפּנעהויבּען, צוגענאַנגען צום טיש, פון דאָרט אַרונטער
גענומען א שאַכטעל אונד דיעזעס דאַן אַװעק נעלענט אויף א קליין טישעל.
איך האב איהר נאכנעקוקט מיט דיא אוינען פון א וויסטלינג.
דאַן האט זיא זיך נעזעטצט אויף דער סאָפּאַ, אונד מיר אָנגעציינט א פּלאטץ
גענען איבער איהר.
זיא האט אױיפּנעמאַכט דאס שפּיעל-בּרעט, אַרױס גענומען דיא פיגורען, אונד
נאכדעם וויא זיא האט מיר צונעװאָרפען איינעם פון איהרע פערפיהרערישע בליקען,
האט זיא מיר נעזאנט, דאס דער שפּיטל פאַננט אָן.
מיר האבען געשפּיעלט.
וועהרענד דעם, האט איהרע ווייסע האַנד בעריהרט דיא מייניגע בּייא דעם
רוקען פון דיא פיגורען. אונזערע קניען האבען זיך אויך בּעריהרט.
זיא איז נעװאָרען שטאַרק אויפנערענט. איהרע באַקען האבען אָנגענומען א
רויטע פאַרבּ אונד איהרע אויגען האבען נענלענצט מיט גרויסע אויפרענוננ.
זיא האט מיך יעדעס מאל אָנגעקוקט אונד געשמייבעלט.
ויא איך האב אויסנעזעהען, קען איך ניט וויסען. איך געדענק בלויז, אַז דאס
בכוט האט נעיאָגט איבער מיין נאַנצען קערפּער אונד מיין הערץ האט שטאַרץ גע-
קלאַפּט.
עס איז שוין נעװוען 11 א זיינער אין דער נאַכט. איך האב מיך בערוהינט
מיט דער אידעע, אַז אַלעקסאַנדער דימיטריעויטש, װעט שױן ניט אהים
קומען.
,מיין פריינד'ס פרוי *1 האט פּלוצלינג ויא פון אונטער דער ערד אויסנע-
קלונגען אין מיינע אויערן.
איך האב נעוואוסט דיא בעדייטונג פון דיטזע וערטער, אַבּער עס איז שױין
געווען צו שפּטט. זייא האבען מעהר ניט נעקענט װוירקען איבער מיר, אַז איך זאָל
מיך אויפהויבען אונד זיא פּערלאָזען.
זיא איז געווען מיין העררין, אונד איך האבּ נעמוזט נעבען איהר בלייבען.
8 יש"
}גע " -- 69 --
אַלעקסאַנדער דימיטריעוױיטש, אָבּער איך קען איהם יא. ער האט עס נאף קיינמאל
ניט נעטהאָן אונד ער טהוט עס אויך ניט. ער וייס ניט קיין חכמות. ער פער-
שטעהט ניט יענעם אָבצונארען, אונד מיך, איבערהױפּט, װעט ער ניט אֶבּי
נאַרען. *
זיא האט װייטער געלאכט, אונד דאַן האט זיא עפּעס נעזאנט, וואס איך
האבּ ניט פּערשטאַנען, אָבער א פּאאר ווערטער האבען מיף אַזױ פעראינטערעסירט,
אַן איך האב זיא נעבּעטען, זיא זאָל זייא נאך אמאל זאנען.
,א, יאף. האט זיא געזאנט טיט א פערזיכערענדען טאָן. ,אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש ליעבט מיך אזוי, דאס עס איז מענליך, אַז ער בלייבּט אויסדריקליף
אין שטאָדט היינטינע נאַכט, כדי איך זאָל האבען א פּאאר שטונדען פערגניענען
אין איער געזעלשאַפט.*
,אין מיין געזעלשאפט ?* האבּ איף געפרענט.
אווארום דען ניט ? ער װויל מיר מאַכען פערגניענען. *
,אונד וואס פאר א פערגניענען לָּ*
,אף, מיין ליעבער יוננע,* האט זיא דאַן געזאנט מיר דריקענדיג ריא הענר
,איהר האט מיך שלעכט פּערשטאַנען. מיינט איהר אפשר, אַז ער רעכענט אויף
אַזױ ווייט ? ניין, ניין, אַזא פערגניענען װאָלט מיר אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש
ניט געװאָלט צוטהיילען, אֶבּואָהל ער ליעבט מיף אַזױ שטאַרק. ער רעכענט
איין אונשולרינעס פערגניעגען, דער דומער נאַר| ער זעהט ניט אונד פערשטעהט
ניט, -- חאַ, חאַ, חאַ !/
איך האבּ אױיך געלאכט, אָבער הוף, אוננאַטירליך אונד מיט א מערק-
ווירדיגען טאָן, פאַר וועלכען איך האב מיף בּאַלד אליין רערשראָקען.
יעדענפאַלס אָבער, האב איך אַלעקסאַנדער דימיטריעװויטש ניט געקענט/
פערשטעחן. איך האבּ מיר ניט נעקענט פּאָרשטעלען ויא מען שטעלט אזא אויס-
נעלוטפּטען שופט ויא איך, פּאַר א שומר. איך האב אָבּער גענלױבּט לורמילאַ'ן,
אַז זיא װייס וואס זיא זאנט, אונד מיר האבען שױן מעהר דאַריבער ניט גע-
שפּראָכען.
איך האב מיף אָנגעפּאַנגען מעהר צו איהר צו דערנעהנטערן. אָבּער דער
נערויש אין הויז, פון ריא קינדער אונד פון דער דיענסט וואס זיינען נאך ניט גי
שלאָפען, האט לודמילאַין אויפמערקזאַם נעמאַכט.
זיא האט צוריק געצויגען איהרע הענד פון טיר אונר בעמערקט :
יא טי אט ר הדע
אגא 61 בי
איך בִּין נאכגענאַנגען.
יא, מען האט געמוזט זעהען פריהער, אַז דיא קינדער מיט דוניאשאין, זאָלען
אײינשלאָפען.
מיר האבען זיך געז:טצט אויף צווייא שטוהלען איינער נענען אנאַ:דער.
א שוידער האט מיף פּלוצלינג בּעפאַלען אונד אַנדערע נעדאַנקען, ניט אַזעלּכע
פון פריהער, האבּען מיך בעפאלען. פון מאָראַל, זיטען, אַנשטאַנד אונד פריינדשאפט,
האב איך שוין מעהר ניט געדענקט. לודמילא איװאַנאָװנאיס קערפּער, איז בייא
מיר העכער נעשטאַנען ויא אַלץ דיעזע אירעען.
איך האב געדענקט, ויא יעדער כומפּ, אום דעם זעלבּסט-פערטהיידינונג, אום
זאָרג פיר זיך אליין.
,אי דאס מענליך, אַז ער האט סיף װירקליך איבּערגעלאָזען אלס איהר
שומר?* האב איך מיך געפרענט. א שעהנער שומרן ניין, איף קען דאס מיר
ניט נלויבען. עס איז מענליך, אז אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז קלינער ויא
אי האב מיר פּאָרנעשטעלט. עס איז מעגליך, דאס וועהרענד איך האבּ איהם נע-
רעכענט פּאַר דום אונד קורצזיכטיג, האט ער פּערשטאַנען װויא זיך צו מאַכען ניט
זעהענדינ, אונד ער האט מיך אָבגענאַרט. ער אין נאר פיעללייכט דערפּאַר אוועק
נעפּאָהרען, אום ער זאָל אָבפּראָבירען זיין פרוי אונד אויך זעהען אױף ויא װײַט
מען קען זיך פערקאָזען אויף א פריינד. האבען דען אזעלכע זאכען שוין ניט פּאַסירט ?
איך האב מיך דערמאָהנט אן פיעלע עהנליכע פעללע. פיעקלייכט שטעהט נאר
אַלעלסאַנדער דימיטריעוויטש אונטער דיא פענסטער אונד זעהט אַלעס צו. צום
לעטצטען מאָמענט, װעט ער ערשיינען, אונר"..,
דיא אידעע פון אזא סצענע האט פון מיר אַװעק נענומען דעם חשק.
לודמילאַ האט דערווייל נעלענט איהר ווייכע האנד אויף מיינער. דאס האט
געהאט דיא ווירקונג פון עלעקטריציטעט. זיא האט אָנגעצונדען מיין גאַנצען
קערפּער.
איך האב דאַן אונטערדעסען איהר מיטנעטהיילט, מיינע נטדאַנקען. אָבער
דיא אױפּרענונג וואס זיא האט אַרױס נערופען, האט נעװירקט וואס איך האב בע"
מערקט האַלב שפּאַסענדיג :
,אונח וואס וועלען מיר טהון ווען ער װעט טאַקי אָנקומען ו*
זיא האט געלאַכט.
,א איננעל בלייבט א איננעל!* האט זיא געזאנט מיט א זיסען שמייבעלע
אונד אָננענומען מיט איהר אַנדערע האַנד מיין צװײיטע האַנד. ,איתר קענט ניט
ארב א זא :6 6 = 4 א יי 7 6 -
די בטיי שאט ר יל
א ֿ מע
גאָכער פרויען,* האב איך מיר נעטראַכט, פעררייבען קיינמאל ניט אַזא
ניעדרינע שטוכע אונד זיך נאף װומפען מאָראַליש. װוען איך װאָלט װירקליף
נעווען א מאָראַלישער מענש, לוט ויא איך פערשטעה, אונד ניט ויא דיא פער"
ראָרבּענע וועלט בענרייפט, דאן*...
מיינע נעדאנקען זיינען אונטערבראָכען געװאָרען.
לורטילאַ. איװואַנאָװנאַ, ועלכע איז נעזעסען ביים טיש מיט אַזאַ אונפער"
שעהמטנר מיענע, גלייף ויא עס װאָלט נאר ניט פּאַסירט, האט סיך אױיפנעפאָר.
דערט איף זאָל זיא בּענלייטען ביים זינגען.
,בין דיא קינדער װעלען אײנשלאָפען* האט זיא בעמערקט גלייב"
נילטיג.
דיא בעמערקונג איז נעווען אַזי צוויידייטיג; אַז דעריעניגער וואס האט נים
געוואוסט וואס עס איז צווישען אונז פאָרגענאַנגען, האט נעקענט טיינען, אַז לוד-
מילאַ זאנט עס נאָר דערפּאַר, כדי מיר זאָלען שפּעטער ניט אױפועקען דיא
קינדער בּשעת זייא וועלען שלאָפען טיט אונזער געזאַנני
איף האב אָבער פּערשטאַנען וואס זיא מיינט.
ויא א געהאָרזאמער הונד וואס פאָלנט זיין העררן, האב איך מיך אויפנע"
הױבּען פון דעם שטוהל אונד צינענאַנגען צו דער פּיאנאָ.
ווען זיא האט זיך אויך געזעטצט, האב איף געשפּירט דאס פייער פון אויפ"
רענונג אױפפּלאַקערן אין מיין קערפּער.
אָבער זיא איז אויך נעווען שטאַרק אויפנערענט, אונד זיא האט יעדעס מאל
צוגעבוינען איהר קאָם צו מיינעם, אָבער טיט אַזא קונסטפּאָלער בעווענונג, דאס
דיא קינדער האבּען דארוף ניט געקענט ווערען אויפטערקזאם.
זיא האט געזוננען איינינע ליעדער. אָבער דאס האט מיף ניט אינטערעסירט.
ניט איהר ישטימע האב איך נעװאָלט הערען. דיא װאַרעמקײט פון איהר קערפּער
בייא. מיין זייט, האט טיך שיער פערריקט נעמאבט.
איך האב נעקעמפּפט מיט אַלע מיינע קרעפטען זיא ניט צו אומארמען אונד
דריקען צו מיר. דיא קינדער האבען אויף אונז נעקוקט, אונד אַזאַ שרים איז אוני
מענליף נעווען.
זיא האט פּע-שטאַנען מיין אונרוהע אונד זיך אויפגעהויבּען. אִיך בּין נע
בּליעכעז זיטצען.
,קומט אין עמפּפצַנגסזאַלאָן,* האט זיא נגעזאנט װיעדער סיט איהר נע"
לטסענער שטימע.
+ שש
ווא אַזױ אי האב מיך אויפגעהױבען אונד ווען איך האב מיך אױיפנעהויבען
פן דעם שטוהל, קען איף מיך ניט עראינערן. איף װייס נאַר, אַז דיא נעכסטע
צייט וואס איף געדענק, איז, װען איף בין נעזטסען בייא טיש צום אבענר-
עסען, |
טאַניאַ איז געווען מונטער וויא אימער. דער צווילינג האט געשוויענען, איף -
האב ניט נוט נעפיהלט אונד איך האב אויך נגעשוויענען,
דיא קינדער האבען אױף מיר נעמאכט א טיעפען איינדרוק. אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש'עס קינדער, האב איך מיף דערמאָהנט, זיטצען נעגענאיבער מיר אונד
דער שטראָם פון מיינע נעראַנקען, האט זיך אומנעווענדעט.
;ווע? איך ווירקליך פאַלען אונד בין אױך שוין נעפאַלען ?יי האב איף נע-
טראכט. ,,װעל איך מיך ווירקקיך ניט קענען בעהעררשען? יא, דאַן איז שוין אַלעס
פּערלוירען,*
איך האב מיך פערדאמט ויא דעם ניעדריגסטען שופט,
װען מען װאָלט מיף אליין דאמאלס נעפרענט איין אורטהי? איבער מיר,
אונד איף װאָלט נעווען אויפריכטינ, װאָלט איך געענטפערט
;איך בין א שופט פון דער ניטדריגסטער שטופע,*
בייא מיר האט עס אויסנעזעהען, נלייך ויא דער רעליגיעזער זינדער, וועלבער
טהוט פערברעכען גענען גאָט אונד מענשען, אונד ווען ער קוקט זיך אַרום וואו ער
איז אין דער וועלט אונד אנערקענט זיין פערברעכען, זאגט ער, טראָטץ דעם וואס
ער ווייס, אַז מען װעט איהם ברעננען אין גיהנום }
,סאַייוויאדסאַי פערלוירען ; עס קימערט מיך ניט ווען איך זינק ווייטער אַלץ
טיעפער אונד טיעפער,**
דער קאַמפּף מיט מיר זעלבסט איז נעווען שמערצהאפט,
;;מיין נאָט 1* האב אי אויסגערופען אין מיינע געראַנקען,. ,,איז יעדער מאן
מאכטלאָי אין אַזאַ פאל? ויא װאָלט א פרוי געהאַנדעקּט, איין אַנשטענדיגע אונר
מאָראַלישע פרוי, מין איך?יי
דיא פראנע האט מיך אינטערעסירט פון א וויסענשאפטקיף-געזעלשאפטליכען
שטאַנדפּו:קט. איך האב נעמוזט מודה זיין, אַז אזעלכע מענער ויא איך, אין מיין
לאנע, וועלכע רופען זיך טראָטץ זייער פּערדאָרבענהײט מאַראַליש, זיינען בעסטיעס
וואס קענען זיך נים בעהעררשען, אָבטר פרויעו װען מען קען זייא נאָר אָנרופען
מאָראַליש, װאָלטען גאַנץ טוט געקענט איגערשטעהען אַזאַ נסיו?
, נ עי
איך האב נעפיהלט איהר װאַרעמען הויך.
א פּאאר קרױזען פון איהרע האאר האבּען גענלעט מין דערהיטצטען
שטערן,
א זיסע מיעדקייט האט מיך בּעפּאַלען אונד איךּ האב שווער געאטהעמט
ווינשענדינ צו פערבלייבען נעבען איהר קערפּער.
;אבענרס, שפּעטער,? האט זיא נעמּורמעלט אין מיין אױער מיט איהר
װאַרעמען הויך,
דאַן האט זיא נעמאכט א קאַטצען-שפּרונג צוריק.
מיין הערץ האט שווער געקלאַפּט אונד איךף האב מיך נעשפּירט שטאַרק
בערוישט.
: ,ווארט, װאַרט אַביסעל,'" האב איך נעזאנט מיט דער שטימע פון א שיכו
אויסשטרעקענדינ מיינע הענד ויא צו א שאטען,
אי האב נעװאָלט זיא זאָל ווייטער בלייבען נעבען מיר, אונד ווען איך האב
אויפנעהויבען מיינע אוינע;, האב איף זיא נעועהען שטעהען מיט. א פּאאר שריט
ווייטער פון מיר, אונד אױף איהרע ליפּען אין נעלענען א טריומפירענדער
שטייכטל.
,;ניין, ניין" האט זיא נעזאנט שטיל אונד עטוואס הייזעריג, ;,ניט יעטצט,
שפּעטער ; איהר זאַלט װאַרטען אַביסעל,,, איהר קאָמישער מענש,,, אינגעל|*י
זיא האט זיך דאַן הויך צולאַכט אונד איז פערשוואונדען מיט איהרע קאַטצען
שריטע פון דעם צימער,
איך בין געבליעבען זיטצען אין א ווילדער אויפרענונג אונד דיא נאנצע בעכטיע
האט אין מיר נעוויטהעט, איך בין געװען שטאַרק בען אויף איהר ווארום זיא אין
אַװעק, אָבּער איך בִּין געווען בערייט איהר אלעס צו פערצייהען, וען זיא זאָל נאָר
צוריק קומען.
אאבענדס, שפּעטער 1:* איהרע װערטער האבען נאף נעקלוננען אין מיינע
אויערן, אונד זיא האט בּייא מיר אויסנעזעהן דיא ליעבליכקייט זעלבסט,
אַלעס, אלעס האב איך פערנעסען, מאָראָל, זיטען, אנשטאנד אונד פריינד-
שאַפט זיינען פערשוואונדען אין אַבנרונד פה טיוט אונד נאָר זיא מיט
איהרע קאַטץדשלאַננען אױינען, איז נעשטאנען פאַר מיר.
איך בין נעזעסען אַזױ לאַנג, ביז איך האב מיך נעשפּירט עטוואס בערוהינט
פון דיא פריהערינע מאָמענטען.
ישי ריש
אט
לודטילא האט אלץ נעקוקט שטילשוויינענד, אונד פּלוצלינג, איז איהר נעזיכט
געװאָרעז מיקד, צאַרט אונד ליעבליך,
,וואס איז מיט אייך געשעהען ?* האט זִיא נעפרענט,
זיא חאט וִךְ בייא דיעזע ווערטער אױפגעהויבען, אַװעק נעלענט רוהינ ריא
אַרבײט אויף א קליין טישעל, אונד מיט איהר שנעלער אונד גערױשלאָזער קאַטצעף
בעװענונג האט זיא זיך אומנעווענדעט אונד אַנגעפּאַננען צו מיר צוצונעהען.
זיא האט אױסנעשטרעקט איהר האנד צו מיר. איך האב ניט פערשטאנען
וואס זיא מיינט, נאָר איך האב איהר נענעבען דיא האַנד,. איך האב ניט געשפּירט
דעם נריף. דאַנענען אָבער, האב איך נעפיהלט איהר בליק וואס אי פערפינסטערט
נעװאָרען אונד איך האב ויא שױרערענד געבליקט צו איהרע ברעמען, װיא זייא
האבען זיך צװאַמען געצוינען.
איך האב דערפיהלט איהר וואָרעמט האַנד. מיין בּלוט האט אױפּנעקאָכט
אונד איך האב נעװאָלט בעדעקען איהר האַנד מיט דיא קושען פון מיינע ברענענדע
ליפּען, נאָר,..
פּלוצלינג האש אויסנעקלונגען טאַניאיס שטימע פון דעם צווייטען צימער.
איך בין אויפגעשפּרוננען נלייך ויא טויזענד גאָדכען װאָלטען אריין נעשטאָכען
געװאָרען אין מיין קערפּער.
מיי בעזנונג האט צוריק נעקעהרט, טאַניאַ'ס שטימע, ריא שטימע פו
אכעקפּאַנדער דימיטריעוויטשיעס קינר, האט מיך ערװאכט.
אניין, ניין 1* האב איך ויא געשריען, נאף אימער האַלטענדיג איהר האַנר
אין טיינער, ,עס קען ניט זיין } איך מוז אוועק פּאָהרען, באַלר, זאָפאָרט!'*
טאַניאַיס שטימע האט זיך מעהר ניט נעהערט, אונד זיא האט נעשטייבעקלט
פערכיהרעריש.
איך בין געבליעבען מאכטלאָז צוריק פאַלענדיג אין שטוחל,
איהר האנד האט העפטינ נעדריקט מיין האנד, אונד זיא האט געמורמעלט
מיט איין אונטערדריקטער שטימע :
אגיין, געליעבטער, איהר בלייבט דאָ !יי
איהר ווייכע לינקע האַנד האט ויא פּערבלאָנדזעט צווישען מיינע האאר אױףץ
קאָםּ, וועלכע זיא האט אָנגעפאַנגען צו קרייזלען,
איהר קערפּער האט זיך צונערוקט זאנפט נאָהענט צו מיינעם, אונר איחצ
נעזיכט מיט איהרע אָפענע לִיפֶּען האבען זיף צוגעבוינען צו מיין קאָםּ.
7 : אט 4.2 אע עטאט יע שי אע בי 3 ר יע בטיי א בוד די אש יי יט
:על ר טל יע עי א ישי 2 די : 0
= יי ארי א אצ גערב 2 גע יי
, ?גמ -- 58 =
טיר איז װיעדער קיהל געװאָרען אונטער דער ברוסט, מיין קאָפּ האט נע-
רוישט, אונד איך האב געענטפערט ויא צוטישט :
,"א, יא, זעהר אַנגענעהם.*
,אונד איך לאננווייל סיך דאָ בּיז צו טױט" האט זא נעואנט אַרונטער
לאָזענדיג איהר בליק צו דער שטיקערייא. אער, איהר ווייסט דאָך, איז איין אַלטער
מאן. איך פערעהר איהם נאַטירליך זעהר פיעל, וייל... ווייל... ווייל ער אין א
פּערנינפטינער מענש, אָבּער דאָך -- ער װאָלט געקענט זיין מיין פאטער..,*
נאך א קורצער בליק פון איהרע נלענצענדע אױנען, אונר זיא האט זיך
װיעדער פערטראַכט אין דער שטיקערייא.
,ער קען איהר פּאטער זיין,* האב איך סיר געטראַכט, פאונר זיא
זוכט א"...
איך האב זיא פעראכטעט אין דיעזען אױנענבליק דערפאַר, װײע ייא האט
בעליידינט מיין פריינר אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
ריא קאַטץ! דיא שלאַננ!* האב איף געמורמעלט שטיל צו מיר אליין,
אונד דאן, פאַסענדינ א בעשלוס, האב איך מיך אויפגעהויבען אונר נעואנט :
.לורמילא איװאַנאָונאַ, איך האב בעשלאָסען אַװעק צו פּאָהרען ; איך האב
גאר פערנעסען, אַז איך מוז פּאָהרען, ווייל וויכטינע נעשעפטען רופען מיף. איף
האב אפילו פּערשפּראָכען אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש נאך צו פערבלייגען דאָ א
פּאאר טעג, אָבער איך קען עס ניט; עס איז מיר אונמענליף.*
וועהרענד איף האב נערעדט דיא לעטצטע ווערטער, האט זיא רוהינ אויפנע-
הויבען איהר קאָפּ אונד מיף אנפּאַנגס אָננעקוקט ערשטוינט. דאַן האט זיך דער
בליק געוועקסעלט, אונד זיא האט אויסנעזעהן מיף צו שטודירטן. דער בליק איז
געװאָרען ערנסט אונד אַזױ שאַרף, אז מיר האט זיך געראַכט, דאס זיא קוקט ביז
צו מיין טיעפער זעעלע.
דאַן האט זיא נוטמיטהיג געשמייבעלט.
מיין אויפרענונג איז געשטיענען.
,ניין, איך מוז פאָרט !* האב איך נעענטפערט, נלייך ויא זיא װאָלט מיף
צוריק געהאלטען. ,איף בעט אייף זעהר, פּערזאָרנט פאַר סיר פערר: זאָל מען
אײנשטאַנען, איך מוז פאָהרען*...
איך האב שוין ניט נעוואוסט וואס איך רער,
דאַן בין איך געבליעבען שטיל.
כּ
יי
פ,
וי
עי יע אלא א עי א ישי יי 4 א ר ר יי רער טי א 0 אש
ייר 5 5 : : : א
י יש א ר אט ביל אי אש : =
: 2 : : :
ט ֲ :
+*
, ?מע : -- 55 --
יט
געוועקסעלט. איך האב מיר געטראַכט, אַז יט יעדען בליק וואס זיא װאַרפט אױףּ
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש'טס קינדער, דערמאָהנט זיא זיך אן איהרע פליכטען
צו איהר מאַן.
אָבער ווער ווייס אויב מיין אורטהייל איז געווען א ריכטינער}
איך, פון מיין זייט, האבּ קיין נעשפּרעך ניט נעװאָלט אָדער ניט געקענט
אויפברעכען, וואס זאָל פיהרען צו אונזער אינהאַלט פון אויפרענונג.
מיר האבען פערוויילט בּיז 8 אוהר אין נאָרטען אונד דאַן זיינען מיר אריין
טרינקען טהעע. דאס האט געדויערט איבער א שטונרע.
אבענד בין איך געבליעבּען זיטצען אליין מיט איהר אין שפּייזעדצימער. אָבער
זיא האט זיך אויפגעהױיבּען אונד נעזאנט :
,אין עמפּפאַנגסדזאַלאָן איז עס אַנגענעהמער. װילט איהר אריין נעתן ו*
איך בין גענאַנגען.
זיא האט זיך נעזעטצט אויף א בּרייטען שטוהל, נענומען שטיקערייא אין דער
האַנד אונד אָנגעפאַננען צו אַרבײטען בייא דעם שיין פון א גרויסען אונר ליכטיגען
לאָמפּ.
זיא האט נעשוויענען א היבּשע צייט, אונד איף האב אַרױס גענומען א צייטונג
אונד אָנגעפאַנגען צו לעזען.
דיא שטילקייט האט אויף מיר געווירקט, אונד דער געדאַנק פון זעלבּסטבע-
וואוסטזיין האט צוריק נעקעהרט.
לעזען האב איך ניט געקענט. איך בּין געווען זעהר אונרוהינ.
,איף בין א נעמיינער שופט 1* איז נעווען דער ערשטער ענטשלוס אין מיינע
געראַנקען. אאַזױ טיעף געזנקען! אַזױ טיעף! נין, ניין, ניין ! איך דאַרף ניט
אונד זאָל ניט דאָ בּלייבען. זיא איז מיין פריינד'ס פרוי. היינט פּאָהר איך נאך
אַװעק. היינטינע נאַכט מיטין אבענדיצונ. דאס אין שרעקליך... ארמער, ארמער
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש... דאַנקען נאָט, וואס ער איז דאָ ניטאָ, ער זאָל ניט
זעהען וואס איף טהו הינטער זיינע פּלײצעס... איך מוז אַװעק, מיין פריינריס
פרוי"...
?איהר פערברעננט װאַהרשײנליך איער צײט זעהר אַנגענעהם אין
מאָסקװאַ 7* האט זיא אונערװואַרטעט נעזאנט.
לודמילאַיס שטימע האט אויסגעקלונגען מילר אונד זעהר צערטליף. זיא
האט אױפּנעהױבּען דיא אוינען פון איהר שטיקערייא, אונד צו מיר געבליקט טיט
א שטייכעלע אױף איהרע לימען.
0 2
דער טאָן האט טיך געשױידערט.
,דער װאָגען איז נאָר וואס צוריק נעקומען,* האט זיא װײטער געזאנט ; ,רער
צרייבּער האט מיר אויך געבראכט א בריעף. טיין מאַן, אַלעקסאַנדער דימיטריע-
ויטש שרייבּט מיר, אַן ער האט צו פערזאָרגען זעהר וויכטינע נעשעפטען, אונד
דערפאַר איז ער נעצוואוננען אויסצובלייבען ביז מאָרגען אין שטאָרט.*
,דאס קען ניט מענליף זײַן 1* האב איך געזאנט אונגלויביג.
,א, יא" האט ױא געענטפערט, ,איך פערױכער איף, אַז אַזױ אין
עס"...
איך האבּ אָנגעהױבּען איבּערצוקלערען אַלעם. אנפאננס האט עס בייא מיר
אויסגעזעהן אונגכויבליך, אַז ַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש זאָל צוריק לאָזען זיין יונגע
פּרױ אייף מיין פּערטרױען. דאַן האב איף מיך דערמאָהנט אן צװיי זאַכען :
ערשטענס, אַז אַלעקפאַנדער דימיטריעוויטש איז נעווען זעהר קורצזיכטיג איבּער זיין
ווייב'ס קאָקעטירען צו מיר, אונד צווייטענס האט ער מיר נעטרויעט, וויסענריג, אַ
איך בין זיין פריינר.
דיא מאָראלישע זייט פון דיעזער ערקלערונג, האט מיף ניט בעקימערט. איך
בּין בלויז צופריעדען געווען דערמיט, אַז עס איז ווירקליך מענליך, דאס אלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש זאָל אויסבלייבען אין שטאָדט אונד איף מיט לורטילאַ'ן זאָלען
זיין אליין.
איף האבּ נעשפּירט יענע פרייד פון יעדען וויסטלינג, ועלכער זעהט זיך בייא
זיין ציעל, אָהנע צו בּערעכענטן דיא פּאָלנען.
ווען מיר זיינען אריין אין הויז, האבען מיר זיך נעזעטצט צו טיש מיט דיא קינדער.
כודמילאַ איז נעווען מערקווירדיג נעענדערט לוט איהר פריהערינע האַלטוּנג. זיא
האט קיין װאָרט גערעדט וואס זאָל אנציינען דיא אויפרענונג פון דער פֿריהעריגער
בענעננונג. |
אין דאס פיעללייכט געווען דערפאַר, ווייל זיא האט נעוואוסט, אַן זיא איז
שוין זיכער מיט מיר, אָדער ווייל זיא האט זיך געשעהמט אין דער גענענװאַרט פון
דיא קינדער? דאַרױף קען איך ניט ענטפערן. כודמילא איז געווען אונערקלערליך
אויך אין פיעלע אַנדערע בענעהמוננען.
אלס מיר זיינען פערטיג געװאָרען מיט דעם עסען, זיינען פיר אַרױס נענאַננען,
אימער מיט דיא קינדער, שפּאַצירען אין נאָרטעןי
לודסילא האט דאס נליכנילטינע נעשפּרעךף װעהרענר דעם טיש ניט
די וי
פערשוואונדען. אונד איך פּאַל, אלץ ניעדרינער אונד ניעדרינער, בּיז איף מוז ליענען.
צו איהרע פיס, אונד צופריעדען זיין, זאָגאַר ווען זיא זאָל אויף מיר טרעטען. :
דיא קינדער זיינען דערװײיל ענטלאָפּען פאָראױס, לאַכענדיג אוֹנר
ישטיפענדינ. |
דאַן האב איך נעשפּירט איהר האַנד אין מיין אַרעם. איך האב אויפגע-
ציטערט פּאַר אויפרעגונג. :
איהר האַנד { איך האב געשפּירט דיא ווארעמקייט דורף טיין ראָק. אום
עפּעס צו רעדען, האבּ איך איהר געװאָלט דערצעהלען איכּער מיין יאַנר, אָבער,
ויא עס שיינט, האם זיא פיינד געהאט זײטענװענען. זיא האט געװאָלט געהען
דירעקט צום פּונקט, מיט וואס זיא איז אינטערעסירט געווען,
זיא האט סיף אתטערבּראָכען גראדע װען איך האב געװאָלט עפענען
מיין מױיל.
פווייסט איהר,* האט זיא נעזאנט, ,איך האב פאר אייך א נייעס ?*
זיא האט דאַן צונעווענדעט איהר געזיכט צו מיר ויא צו זעהען אב איהרע
ווערטער אינטערעסירען מיך.
איך בין געבליעבען שטעהן אונד געפרעגט נייניעריג 1
;א נייעס פאר טיר *
שיאי"
אאונד וואס איז דאס ?*
;איף יל איהר זאָלט טרעפען,* האט זיא געזאנט זעהר לעבהאפט.
,איף זאָל טרעפען ?. איך װײיס ווירקליך ניט וואס צו טרעפען.*
קאיבער אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש,* האט זיא נעענטפערט.
איך חאבּ גענוי ניט נעוואוסט וואס זיא װיל מיר דערצעהלען, אָבער איהר
בּענעהמונג האט מיר געזאגט, אַז דיא נייעס איז נעוויס דאַריבּער וואס אין נונע .
אונזערע אויפרענונגען.
,אלא" האט זיא װיעדער אָנגעפאַנגען. אװילט איהר ניט װײטער
טרעפען 4*
ער קומט היינט געוויס ניט אהיַם," האב איך גלייך נעענטפערט.
,נעטראָפּען 1* האט זיא אויסנעשריען לאַכענדינ. אגעטראָפען, ווירקליך נע-
טראָפען !*
איהרע לעטצטע װוערטער זיינען געווען אוננאַטירליף מונטער, אונד זייא האבען
אין זיך נעהאט א שפּאָטישען נאכקלאַנג.
, :םה , -- 88 --
דיענסט ; זיא לאַנגװײילט זיך שרעקליך אָהן דעם פאטער. אין עס ניט היינט א
העררליכעס װועטער לָ*
,יא,* האב איך קוים אַרױס נעשטאַמעלט.
איהרע אוינען האבען ויא נעשאָסען מיט פײיער, זיא האט צײטענװייז
ארונטער נעבוינען דעם קאָפּ, נעשוויענען,, אונד נעמאַכט דיא מיענע נלייך ויא זיא
איז אין א גרויסער פּערלענענהייט.
איך האבּ פּערשטאַנען וואס דאס מיינט, אונד איך האבּ ערװאַרטעט דער
קריטישער מאָמענט זאָל קומען. איף בִּין געווען שטאַרק אויפנערענט. זיא האט
שוין וועניג פערשטעלט איהרע נעפיהקע, אונד, איף נלױבּ, זאָנאַר דער עהרליכער
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, װען ער װאָלט זיא דאמאלס נעזעהן, װאָכט ער אויך
דערראַטהען וואס אין איהר נעהט פאָר.
זיא איז געװאָרען אונפערשעהמט.
מיר זיינען ביידע געשטאַנען אונד געשוויענען אייניגע מינוטען. דאַן האט זיא
געואנט :
,א העררליכעס װעטער /*
זיא האט נאף געשטאמעלט א פאאר ווערטער אונד איף האבּ מיך פער-
לוירען אין מיין האַלטונג. אָהנע איבערצודענקען וואס איך זאנ, האבּ איך נע-
ענטפערט:
,אונד איך האב אימער גערענקט אן אייך".:.
אווירקכיך?? האט זיא שנעכ געפרענט מיט זעהר א פרעהליכער שטימע,
,אונד איך האב אויך נעדענקט פון אייך. יא, יא, איך האב געדענקט פון אייף.
קומט אהיים, אריין אין הויז, אונד מיר וועלען עסען מיטאג-ברויט.*
זיא האט געװאַרט איך זאָל צונעהען נעבּען איהר. איך האב בענריפען איהר
וואונש, אונד איף בין צוגענאַננען. זיא האט גענומען איין קינד אונד דאס נע-
שטעלט פון דער אַנדערער זײט נעבען אַנדערן. אונזערע שולטער האבען זיך
בעריהרט.
זיא האט זיך אַבּזיכטליך צוגעבוינען צו מיר.
פון איהר קערפּער האט נעוועהעט א הויך פון פרישקייט אונד יונענד. דער
נערוך פון איהר קערפּער האט אויסנעזעהן אזוי שטאַרק פּאַרפומירט צו זיין, אַז ער
האט מיף בּערוישט.
עס האט מיר אוימגטוויעזען, אַז יעדע קראַפּט פון זעלבּסט-בעהעררשונג איז
= {אי
עס האט זיך אַלזאָ נאָר געהאנדעלט אום דעם, ווער עס וועט זיענען -- דער
יצר-הרע אָדער דטר יצר-טוב. איך, האט עס מיר אויסגעזעהן, בין נאָר א ווערקציינ
פוֹן א אידעען-איינפּלוס, אונד דער טייפּעל האט סיך אויף זיין זייט מעהר ויא דער
יצרדטוב, דאַן -- װעל איך פאַלען !
איך האב נעשוירדערט פאר דער אידעע.
אונווילענדיג, האב איך נעשפּירט ויא איין עלעקטרישע קראַפּט האט מיך
צוֹ איהר געצוינען.
8.
פערטיעפט אין מיינע געדאַנקען, האב איך א היבּשע צייט ניט בעמערקט
וואו איך בּין. ווען איך האב מיך ארום געקוקט, האבּ איך דערזעהן, אַז איך בין שוין
ניט ווייט פון אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש'עס װאָהנונג.
עס איז געווען אונגעפעהר אום 9 אוהר נאבמיטאנ.
ווען איך האב אויפגעהויבּען מיינע אויגען, האב איך ערבליקט לודמילאַ איװואַ-
נאָװנאַ מיר ענטקענען קומען.
זיא האט געפיהרט איהר צווילינג בייא דיא הענר,
זיא איז געװוען אָהן א הוט אויף'ן קאָפּ, אונד איהר קערפּער איז געווען איינ-
נעהיעלט אין א שװאַרצעס קלייד מיט א װאַרעמען שװאַרצען דזשאַקעט.
ויא זִיא האט זיך דערנעהנטערט, האט זיא נעשמייכעלט אונד איהרע אוינען
האבען געפונקעלט מיט א גלאַנץ. אױף איהרע ליפּען האט זיך נעציינט יענער
שמייכעל, ועלכער האט מיך אזוי בעאונרוהינט אין דער לּעטצטער צייט.
איך האב נעשפּירט מיין הערץ קלאַפּען אונד עס איז מיר ויא קיהל געװאָרען
אונטער מיין ברוסט.
,איהר זייט מיעד, הא ?* האט זיא נעפרענט.
איך האבּ מיך בעמיהט צו ענטפערן, אָבער איך האב ניט געקענט.
איז דאס ניט מערקווירדיג, אַז איך, דער אױסגעלאַסענער אונד פּערדאָרבע-
נער, דער ערפאהרענער אונד ערניעדריגטער דורך פרויען, האבּ קיין ווערטער נעפונען
צו ענטפערן דיעזער פרוי, וועלכע איז געווען, פערהעקטניסמעסיג מיט מיר, איין
ענגעל? איהר האט אָבּער דער מוטה ניט געפעהלט.
,מיר קומען אייך ענטקענען,/* האט זיא וויעדער אָנגעפּאַנגען. ,איער ליעבלינג
טאַניאַ, האט ניט נעװאָלט נעהען; זא איז נעבלעבּען צו הױז מיט דער
גס
,}מז -- 50 --
,אַזױ יונג אונד שעהן,* האב איך מיר געטראַכט, ,אונד זיא מוז זיין דיא פרוי
פון אזא אַלטען מאַן. אס טױג איהר זיין נוטסקייט אונד צערטליכקייט ? זיא
דאַרף יוננע ליעבע אונד דאס קען זיא בייא איהם ניט נעפינען. ארמע לודמילאַ}
דאס שיקזאַל האט דיך נעטריעבען צו אַזאַ מאַן. ווען דוא װאָלסט אָבּער פריהער
געווען רייף, האסטו זעהר לייכט געקּענט עררייכען דיין גליק"...
?דער טייפעל רעדט אס מיר!* האבּ איך פּלוצלינג אויסגעשריען. ,איךף
בין א פּערדאָרבּענער שופט { אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז דער פריינד פון
אונזער פּאַמיליע, טיין בעסטער פריינד; ער פערטרױעט מיר -- אונד װאו איז
דאס רעכט אונד דער יושר? בין איף וירקליך שױן אַזױ געפאַלען, אַן איך
זאָל מיך נאר ניט קענען אליין בעהעררשען? צום טייפעל מיט טין פער:
דאָרבענהייט |*
טײיפּעל אהין, טייפטל אהער; דאס אלעס האט נעהאָלפען װיא א טויטען
באַנקעס. איך האב נעשפּירט, אַז איהר בענעהמען נענען מיר, רעדט פאַר זיך
אליין, אַז זיא בּענעהרט מיך, אַז זיא זוכט מיין ליעבע:..
,אָבּער זיא איז דאָך דיא פרוי פון אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש ; דיא פרוי
פון דיעזען עדעלען, נוטען אונד ליעבען מענשטן, װעלכער האט מטיך נעטראנען
אויף דיא הענד אלס קינד -- מיין פאטער'יס בעסטער פריינד... דאס איז געמיין,
אבּשייליך !* |
איך קען מיך יעטצט עראינערן, וויא איך האב מיך זעלבסט געוואונדערט,
איבער דיא טויזענדער געדאַנקען אין מיין קאָפּ. אונד מיר איז קלאר געװאָרען דיא
אידעע, ווארום מטן זאגט, אַז עס איז דאָ א יצר-הרע אונד א יצר-טוב. איך האבּ
נעשפּירט ויא איין אידעע דרינגט זיך פולל מיט שמוטץ אונד פּערדאָרבענהייט,
וועלכע האט מיך אָנגטרעדט צו טרעטען מיט דיא פיס פריינדשאַפּט, אנשטאַנר,
מאָראַל אונד דיא ערעלסטע מענשליכע נעפיהלע. דאָן איז װיעדער ערשיענען דיא
אַנדערע אידעע אונד צו מיר נעזאנט :
,מענש ! וואו ביסטו אין דער וועלט ? איז דאס יושר? איז דאס עהרליב-
קײט? מח דען א מענש זיך לאָזען הינרייסען פון יעדער פערדאָרבענהייט ?
שטאַרק זיך, זייא א מענש, דענק, טראַכט אונד זעה איין, אַז א מענש ויל, קען ער
אַלעס בעזיענען*...
דאַן איז װיעדער געקומען דער געדאַנק :
,אמת, ריכטיג, אָבער איך בין נאך אלעמען ניט מעהר וויא א מענש, אונר
זיא איז אַזױ שעהן, פערפיהרעריש...
8
=
ער װעט שוין טרעפען זיין וועג אחיים,* האב איך מיר נעטראַכט.
איך האב מיך אױפֿגעהױבען אונד אָנגעפאַנגען אַרונטער צו נעהן דעם באַרג.
עס איז שוין נעווען אום מיטאנ-צייט, אונר אָבװאָהל דיא זונן האט זיך צייטענווייז
בעהאלטען אונטער א װאָלקען, האט עס אָבּער דאָך ניט או סנעזעהן, אַז עס װועט
רעגענען. |
| = צו דער רעכטער זייט אין טהאָל, האט זיך געלאָזט הערען דער גלאָק פון א
פטאַדע בהמות, אונד איך האבּ בעמערקט דעם פּאַסטוך זיטצענדיג אױף א בערנעל,
דאן האב איך געהערט װיא ער האט געשפּיטלט אױף זיין פייפעלע אונד דיא
טענער, אָבװאָהל איינפאַך אונד אָהן קונסטען, האבען זיך צנאָסען איבּער
דער פרייער לופּט, ווא דער אַנגענעהמער פּאַרפומען גערוך פון ריא . וויכרע
בלומען.
אונטערדעסען האבען צוריק נטעקעהרט דיא תאוה"געדאַנקען צו פיר:ל. אט
האב מיף דערמאָהנט אן פערשיעדענע פרויען פון דער שטארט, אָבער זייא האבען
מיך ניט אינטערעסירט. זייא האבּען בּייא מיר אויסנעזעהען צו פערדאָרבען
אונד נעקינסטעלט, מיט פאַלשע ציהן, פאַלשע בּוזימס אונד געפאַרבּטע נע-
זיכטער.
אאָבּר לודמילאַ. איװאַנאָונאַ,* האב איך מיר נעטראַכט, ,זיא איז נאַטירליך;
געזונד, שטארק, פעט, שעהן אונר"...
איך האב פּערשטאַנען, אַז פון דער תאוה קען מען ניט ענטלױפּען. מאָסקװאַ
אָדער אין דער פרייער נאַטור --- עס בלייבט זיף נלייף !
לודמילאַ איװאנאָוינא, מיט איהרע בלוי"גרינע אוינען, מיט איהר װאַרעמער
האנד אונד איהר פערפיהרישער בליק, האט מיך געהאלטען אין איהר מאַכט. איך
האב בּענריפען, אז איך בין מאַכטלאָז צו קעמפּפען דאַנענען.
איך קען עס אליין ניט בעגרייפען יא דאס איז געווען, אָבּער עס איז א
טהאַטזאַכע, אַז איך האב אָנגעפאַנגען צו שפּירען צו איהר אַזאַ מין ליעבּעס געפיהל,
ויא איך האב נאף ניט געפיהלט צו קיין פרויענצימטר ביז ראמאלס.
איך האבּ זיא געליעבט.
איהר בילד האט געשװעבט פאַר מיינע אוינען, אונד טראָטץ דעם וואס אין
האבּ זיא שוין געקענט מיט פיעלע פון איהרע פעהלער, האב איך געוואוסט, אַז איך
ליעבּ זיא מיט דיא פעהלער ציזאַמען.
איך האב מיט איהר אויך מיטלייד געהאט.
א ער יב ;1
יי 5 יט :
1 : יי יי יי
. = 48 = 14
איך האבּ צנעלענט דיא ביקס צו טיין שולטער, נעציעלט אונר נער
שאָסען.
דער האָז איז װאַהרשײנליך פערוואונדעט געװאָרען, דען זיינע הינטערשטע
פּיס האבען זיך פּלוצלינג אױיכנעשטרעקט, נאָר ער האט װיערער געזאמעלט אלע
קרעכטען אונד איז אריין אין א צווייטעס געביש.
דער הונד האט איהם ווייטער פּערפּאָלנט, אונד ער איז דאַן אַרױס פו דאָרם,
שוין צו וייט פאר מיר צום שיסען.
איך בין אונטערדעסען נאכנעלאפען אונד נעזעהן ויא דער פערוואונדעטער
האָז איז אַרױף אױף א בּאַרג. ער איז געלאָפען ניט אַזױ שנעל ויא מען קען ער"
װאַרטען פּון א געזונדען האָז, אָבער שנעל נענוג אום דער הונד זאָל איהם ניט
קענען כאַפּען.
אי בין געלאָפען א היבשע צייט, אָבער זעהענדיג, אַז איך פערליר מיין
אטהעם, האב איך אָנגעפאַנגען צו נעהען אונד בעשטיינען דעם בּאַרג.
דער בארג איז געווען פריהער פערזעעט מיט וויץ, אָבּער דיא תבואה האס
מען שוין אָבגעשניטען, אונד איך האב דערפאַר נאניץ גוט געקענט בּעטערקען דעם
לויף פון דעם האָז מ'ט זיין פּערפאָלנער דעם הונד. אין א צעהן מינוטען צייט, איז
ער אַריבער דעם באַרג אוּנד פערשוואונדען געװאָרען. מיט א פּאאר מינוטען
אויף ניט געזעהען. דאַן האבּ איך בעשטיענען
שפּעטער, האב איף שוין דעם הונד
דעם באַרג אונד פאַר מיינע אױנען איז ערשיענען א נרויסער אונר געדיכטער
װאַלד.
איך האב נאף נעקענט הערען דאס האַווקען פון דעם הונד גאַנץ ווייט
אָבּער איך האב ניט בעאַבזיכטיגט נאכצופאָלנען אין איין אונבּעקאַנטען
ך האבּ מיך אַװעק געזעטצט אויף דער ערד זיך אויסרוהען, ביז דאס
אַװעק,
װאַלד. אי
האַװוקען פון דעם הונד האט זיך שוין מעהר ניט געהערט.
דיא לופט איז געוועֶן קרעפטיגענר, אונד נאכדעם ויא איך האבּ בערוהיגט
מיין קורצען אטהעם, האב איך געבליקט אַרום אין דער שעהנער גענענד אונד מיף
נעשפּירט גליקליך.
דאן האט זיך אַרױס געריכען א הוסט פון טיין בּרוסט.
איך הב געשפּירט אַביסעל שמערץ, אָבּער דאס איז באַלד פּאָראיבער.
דיא לופט אויפין בארג איז נעוזען קיהל, אונר איך האבּ בעשלאָסען ניט צו
מאַרטען ביז דער הונד ועט צוריק קעהרען.
איער
ר
קראַך! קראַף!
איך האב אָבגעפייערט ביידע לאָדונגען נאך דעם װאַכטעל, וועלכער איז
| אַרױס געפלויגען פון גראָז. דער ערשטער שוס, איז ניט געווען קיין נוטער, נאָר
דער צווייטער האט איהם דערשאָסען אונד ער איז אַרונטער נעפאַלען צוריק אין
נראָז. דער הונד איז באלד געווען אוֹיף דעם פּלאטץ, אויפגעהויבען דעם דער-
שאָטענעם פּױגעל אונד איהם צוגעבּראַכט אין מויל צו מיר.
דיעזע יאַגד-לוסט, פון זוכען, גרייכען, געפינען, ערשיסען אונד פּאַננטן, האט
סיך זעהר אַמזירט אונד אויך פערטריעבען אַלע אנדערע געדטנקען פון מיר.
אִיךְ בין נענאַנגען װייטער; דער הונד האט מיר אויפנעזוכט װאַכטלען אונד
איך האב זייא ערשאָסען.
דאַן האט דער הונד אָנגעפאַנגען צו שנאָרכען זעהר שטאַרץ אונד שטאַרק
זוכען מיט זיין נאָז א שפּור צווישען גראָז. איך האבּ פּערשטאַנען פון זיין בעווענונג,
אַז דאס איז ניט קיין װאַכטעל. דיא אינטערעסע האט אין מיר געשטיענען, אונד
איך בין נאכנענאַנגען דעם הונד פאָרזיכטיג אום צו ערפּאַהרען אויף וואס פאר א
שפּור ער איז נעקומען.
ניין, איך בין געווען זיכער, אַז דאס איז ניט געווען קיין װאַכטעל,
אָבּער ואס דען האט געשפּירט דער הונד? דיא געשפּאַנטע אינטטרעסע
פון דעם יענער איז אין מיר נעשטיענען, אונד אי בין נייגיעריג געווען צו ערפּאַהרען
אויף וואס פאַר א יאַנד דער הונד פיהרט מיף.
דער הונר האט פּלוצלינג אָנגעפּאַנגען צו האַוקען אונד לויפען שנעל פאָר-
ווערטס. איף האבּ איהם געװאָלט נאכהאלטען, אָבער איך האב ניט נעקענט
אַזױ שנעל לויפען.
בּלייבענדיג שטעהען, האב איך בּעמערקט אַרױס לויפען פון צווישען א דיקען
געביש א גרויסען האָז, וועלכער איז באלד אריין צווישען איין אַנדערעס געביש,
אָהנע ער זאָל מיר געבען דיא געלענענהייט צו שיסען.
א האָז! דיא יאַנד האט מיך אויפגערענט.
דער הונד איז געלאָפען מיט זיין נאָז צום גראָז שפּירענדיג דעם צוריק נע-
לאָזענעם גערוך פון דעם טהיער, אונד ער האט דעם האָז אַרױס געטריעבּען פון דעם
צווייטען נעבּייש.
איך בין נאכגעלאָפען שנעל, אָבער דער האָז, אֶבּוואָהל ער האט זיף אָבנע-
שטעלט אַבּיסעל, איז ער ארויס פון דעם נעבּיש אונד אָנגעפּאַנגען שנעל צו לויפען
אויף'ן פרייען פעלד.
, זנ = 46.-=
אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט נעמיינט ערנסט ואס ער האט געי
שפּראָכען. ער איז דאַן אַװעק געפאָהרען רוהיג אונד צופריעדען.
אָבּער זיינע ווערטער האבּען אויף מיר געווירקט, איף זאָל קיין אוינענבליק
מעהר פערבלייבען אין הויז. איך בּין אריין אין מיין צימער, אַרונטער נענומען דיא
ביקס פון דער וואנט, מיטנערופען דעם הונד אונד בין אַװעק אין װאַלד. ניט אַזױ
צוליעב דעם יאַנד ויא צוליעב דעם, איך זאָל מיך ניט דאַרפען בענענענען מיט
לודמילאַ איװאַנאָוונא, וועלכער'ס פּלענער איך האבּ דערראַטהען.
ווען איך האבּ מיך נעזעהן דערווייטערט פון הויז, אויף'ן פרייען פעלר, אונטער
דעם בלויען היטעל אונד אין מיטען דער פון נאַטור'ס גרינעם אָנצוג; האבּ איך פרייער
אויפגעאטהעמט.
דאַן האבּ איך ויעדער אָנגעפאַנגען צו דענקען. איך האבּ איבערגעקלערט
דיא לעטצטע סצענע אונד, טראָטץ דעם וואס לודמילאַיס קערפּער האט מיך אויפ-
נערענט, האב איף נעשפּירט אין מיר אױפשטייגען דיא נרעסטע פעראַכטונג צו
איהר, פאַר דער אבשייליכע פאַלשע ראָלע וואס זיא האט נעשפּיעלט.
,זיא איז א קאַטץ אונד א שלאַנג צוזאַמען,* האב איך געמורמעלט.
איך בין אַזױ אַװעק א גרויסע שטרעקע, ביז איך בּין אָננטקומען נעבטן װאַלד
אונד דעם הונד'ס אונרוהינע בּעװענונגען, האבען צונעצױגען מיין אויפּמערק.
זאַמקײט.
דער הונד איז געווען א טיכטינער אויפזוכער פון װאַכטלען אין גראָז. ער
האט נעהאט א געװאַלטיגען חוש-הריח, אונד מיט צוואנציג שריט ווייטער, האט
ער שוין דערשפּירט דעם פויגעל.
אין אַזא צייט האט ער אָנגעפּאַננען העפטיג צו דרעהן מיט זיין עק, שנאָרבען
עטוואס הויך מיט זיין נאָז אונד אויף אַזאַ אַרט האט ער מיר נעציינט, איף זאָל
מיך פֿאָרבערײטען,
איך האב גלייך אַרונטער גענומען דיא ביקס פון אַקסעל, געעפענט אונד זיך
פערטינ נעמאַכט. דער הונד אין געגאַנגען פאָרזיכטיג פֿאָרװוערטס, איף גאנץ
נאָהענט נאך איהם, אונד איך האב ערװאַרטעט, ער זאָל דעם װאַכטעל אַרױס
טרייבּען פון צווישען הויכען אונד דיקען גראָז. אויף איינמאל האט ער גענעבטן א
האַװקע. דאס האט אָנגעצייגט, אַז ער האט שוין רערזעהן דעם פוינעל, אונד, אין |
נעכסטען אוינענבליק, אום דער הונד זאָל איהם ניט כאַפּען לעבעדיג, אין דער
װאַכטעל אַרױס געפלוינען. וְּ
5
יעדע שפּור פון פערדאכט, אונד װײיל דא האט געוואוסט, אַז איהר מאן פאָהרט
אוועק, האט זיא ניט געװאָלט נעשטערט זיין. אָדער בעסער געזאגט, אַז דער פער-
דאַכט זאָל איהם ניט אָבהאַלטען פון דער רייזע.
יא, איך האב דאס פּערשטאַנען אַזױ דייטליך, נלייך ויא זיא װאָלט פאַר מיר
פערטרויעט איהרע נערטנקען.
אונד איך?
אנפאננס האב איך געפאסט א קורצען בּעשלוס ניט צו פּערבלײבּען מיט
איהר אליין. איך בּין נעווען א יסגעניכטערט פון דער אויפרענונג פון פאָריגער
נאַכט, אונד דיא װערטער : אמיין פריינדיס פרוי,/" האבען נאך אמאל געקלונגען
אין. מיינע אוערן.
איך. האב שׂוין אָנגעפּאַנגען צו ענטװאַרפען פּלענער, ויא איך זאָל בעטען
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, ער זאָל מיך אױך מיטנעהמען, איהם זאנען עפעם א
ליגען, אז איך מוז זיין אין שטאָדט, אָבער... וען איך האבּ א בּליק גענעבען אוף
לודמילא'ן, בעטראכט איהר קערפּער, געשטודירט איהר געזיכט אונד מיר געמערקט
איהרע קאַטצען-שריט, בּין איך ווייטער אריין געפאַלען אין א זומפּף פון װילדער
תאוה, אונד, איך בין געװען האַלב צופריעדען וואס ער פאָהרט. אַװעק.
נאף פריהשטיק איז ער אַועק געפאָהרען.
בער דיא סצענע פאַר דעם אָברייזען, װעל איך ניט פערגעסען אַזױ לאַנג
ויא איך װעל לעבען. דאס האט מיר גענעבּען א בענריף איבּער פרויען-בעטרוג,
וועלכען איך האב מיר ביז דאמאלס ניט פאָרנעשטעלט אפילו אונטער דיא פּראַק-
טיצירטע רייכע שטערטישע דאַמען, שוין ניט רעדענדיג פון אזא דאָרפס-פרוי וויא
לודמילאַ. איװאַנאָוונאַ איז געווען.
לודמילאַ איז צוגענאַנגען צו איהר מאַן, איהם אומאַרמט אונד צערטליף נע-
קושט אויף זיין געראַזירטער באַק.
דער ארטער אַלעקסאַנדער דיטיטריעוויטש האט אויסנעזעהען צו זיין אין
זיעבעטען הימעל פון נליק. ער האט נגעשמייכעלט נוטמיטהיג אונד זיין געזיכט האט
אויפנעשטראַהלט. :
פיעללייכט װעל איך מיך פּערזאַמען,* האט ער געזאנט אריין שטייגענריג
אין װאָנען, פאונד איך װעל דאָרט מוזען איבּערנעכטינען. מיר דאַכט, אַז עס װעט
ניט אַזױ זיין, אָבּער טאָמער פּאַסירט עס יא, בעט איך דיך, מיין טהייערע, דוא
זאָלסט זעהן, אַז ער זאָל זיך ניט לאַננװײלען. איברינענס, אי װעל אלעס מעגליכע
אָטוענרען איך זאָל נאף היינט אחיים קומען."
טי
,זנ - 44 =
ניט ריכטינ אונד אורטחייל נים ויא דיא זאַך איז, חאב איך מיך דערטאָהנט אן -
איהר יוננטן, פעטען אונר געזונדען קערפּער; אין איהר מונטערקייט, אויפרענונג
אונר...
,איך ביץ פערריקט!* האב איף אױסנעשריען, הערענריג מיין איינענע .
שטימע, ,זיא איז דיא פרוי פון מיין פריינד אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש"...
אָבער איך בּין זעהר ווענינ נעשלאָפען אין דיעזער נאכט. דיא תאוה-געראנקען
האבען מיך ניט געלאָזען רוהען. עס איז נעווען א היבשע צייט פאָראיבּער, זייט איך
האב אויסגעמיעדען דיא פּערדאָרבענהייט, אונד לוסט, ברענענדע אונד פּער-
צעהרענדע לוסט האט צוריק נעקעהרט, אונד איך האב דעם קערפּער פון לורמילאַ
איװאַנאָװנאַ, ניט נעקענט ארויס לאָזען פן מיינע געדאַנקעןי--
ווען איך בין אויף'ן צווייטען מאָרנען אריין אין שפּיזעדצימער, זיינען שוין אַלע
דאָרט געװען פּערזאַמעלט, אונד יעדער האט אויסנעזעהען צו זיין מונטער. דאס
פּאאר פאָלק האט שוין נעשלאָסען פריערען.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט אויסגעזעהען װיעדער נליקליף אונר צו
פּריעדען אונד דיא אַלטע מונטערקייט האט צוריק נעקעהרט. לודמילאַ איװואַנאָװנאַ
װיעדער, נעלאַסען אונד צוריק נעצוינען. זיא האט נערעדט מיט איהר מאַן ליעבּליר,
צערטליף אונד נוטמיטהיג, אונד גענען מיר איז זיא נעווען קאלט אונר נלייב-
נילטיג.
דאס האט מיך נעפרייט,
דיעזע פרייד האט אָבער ניט פיעל נעדויערט, דען מיינע אױנען, ועלכע
האבּען זי נוט צונעקוקט, האבען באַלד דערקענט דיא װאַהרהײט, אַז לורמילאַ
שפּיעלט א פאַלשע ראָלע -- זיא האט זיך פערשטעלט. זיא איז נאָר געווען מיט
איהר מויל פריינדליך צו איהר מאָן, אונד ויא קונסטפּאָל זיא האט נעשפיעלט דיא
ראָלע, האט דער טאָן פון איהר שטימע זיא פּערראטהען. צו מיר האט זיא גע-
װאָרפען הינטערוויילעבם בליקען, אונד װוען איך האב נעפּאַקט אַזא בּליק, האב איף
אין איהם ויעדער נעלעזען דאס פּלאַקערענדע פייער פון אויפרענונג.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט נאר ניט נעזעהן.
איך האב אונטערדעפען ערפּאַהרען פון דעם געשפּרעף, אַז אַלעקסאַנדער.
רימיטריעוויטש מוז אין דיעזען טאָג אָברייזען אין שטאָדט אום צו בּעזאָרגען נעטהינע.
געשעפטען. :
דיא זאַך איז מיר באַלד קלאָר געװאָרען. לודמילאַ האט געװאָלט פעררעקען
וויא דיא אונשולדינע נאטור פון אונשולדינע מענשען, וועלכע האבּען נאף ניט
געזעהן דיא פּערדאָרבענהייט פון שטעדטישען לעבען אונד קענען ניט דיא שמוטציגע
אונד בעטריגערישע עטיקעטע.
| ניט איהר מאן. אָבּוואָהל איך האב מיר פריהער געװאָלט איינרעדען, אַז איך זעה
,לודמילאַ. איװאַנאָוונא,. איז איין אַנשטענדיגע פרוי, אונד, װען איך
זאָל װאַגען איהר צו ציינען, אפילו אינדירעקט, אַז איך האב שלעבטע אבזיכטען,
װעט זיא זיך ענטװעדער אָבװענדען מיט פּעראַכטונג אָדער מיר אָנשפּײיען אין פּנים.
עס װאָלט אויף מענליך געווען זיא זאָל מיר אויסזעטצען דיא צייהן, ויא עס האט
פּאַסירט מיט ניקאָלאַי אַלעקסעיעװיטש, דער לומפּיגער סטודענט וואס האט נע-
װאָהנט ניט ווייט פון מיר אין מאָסקװאַ.*
אי האב מיך דערמאָהנט ויא מיר האבּען אמאל געלאַבט פון ניקאָלאַי
אַלעקסעיעװיטש, ווען מיר האבען ערפֿאַהרען, אַזן א יוננע אונד אַנשטענדינע דאמע
| האט איהם אױסגעקלאפּט צווייא פּראָנט צייהן מיט איהר מאַזיס שטעקען, נאכדעם
ויא ער האט גערעבענט, אז איהר פריינדליכקייט צו איהם האט איין אַנדערע בע-
דייטונג, אויסער ריינע פריינדשאַפט צו א גוטען בעקאַנטען.
ניקאָלאַי האט נעהאט דעם פּסק, נאכדעם ער האט זיא אָרום גענומען אונד
אָבּנעפּרעסט א קוש אויף איהר בּאַק.
איז דאס ניט מערקווירדינ ? + איף בין צוּפּריעדען געווען צו האבען אַזאַ סוף
ויא ניקאָלצי אַלעקסעיעװיטש, אַבי איך זאָל וויסען, אז איך האב חלילה ניט בע-
קיידינט מיין פריינדיס עהרע, אָדער, בעסער נעזאנט, אַז מיין פריינד'ס פרוי, איז
איין אַנשטענדיגע דאַמע.
אָבער דאס אלעס האט נאך אימער ניט נעשטערט מיין פּאַנטאַזיע צו דענקען
- אונד זיך עראינערן אן איהר ווייסע, װייכע אונד װאַרעמע האַנד, וועלכע זיא האט
נעהאלטען אין מיינער, אונד אױף אין דעם בּרענענדען בליק פון איהרע
אוינען.
מיט דיעזער פאַנטאַזיע זיינען געקומען אַנדערע געדאַנקען. איך האב זיא נאך
אמאל נעשטורירט, אונד ניט געקענט אָבלייקענען, אַז זיא איז ניט דיעזעלבּע
לודמילא איװאַנאָװנאַ, וועלכע איז פאַר מיר ערשיענען אין דיא ערשטע פּאאד טענ
װוען איך בִּין געקומען. דאמאלם איז זיא געווען צוריק געצויגענער, צוריק גע
האלטענער, אונד יעטצט האט עס אױיסנעזעהען אַנדערש.
קיין צװײיפּעל איז בייא מיר געווען, אַז איהר בּענעהמונג ציינט, אַז זיא ליעב
= = -- מע =
,מיין פּרײנד'ם פרוי * דיעזע װערטער האבען מיר אונחיימליך נעקלונגען אי
דיא אויערן אונד איך האב מיך אליין פּעראַכטעט.
אָבער דיעזע נעדאַנקען זיינען פערמישט נעװאָרען מיט אַנדערע, אונד ויא פון
צווישען א װאָלקען, האב איך נעזעהען אויפשטיינען לורמילאַיס געזיכט, לאַכענריג,
אונד איהר אויפרענונג האבּ איך נעלעזען אין איהרע פונקלענדע אוינען. עס האט
זיך מיר געדאַכט, אז איך האב בעמערקט איהר שטאַרקען קערפּער אויפציטערן אונד
איהר ווייכע, ווייסע האַנד האט מיין פאַנטאַזיע ניט פּערלאָזען.
פּלוצלינג איז ערשיענען פאר מיר דאס גוטמיטהינע נעזיכט, מיט איין אויסי
דרוק פון טרויער, פון מיין פריינד אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש,
,מיין פריינדיס פרוי!* האט עס נאך אמאל ויא נעמורמעלט אין מיינע
אױערן.
,אָבֶּער וואס האב איך פּערבראָכען /* האבּ איך מיך נעפרענט. אוואס בין
איך שולדיג האבּ איך איהר גענעבּען אירגענד א געלענענהייט ? זיא קאָקעטירט
מיט סיר -- דאס איז אַכעס. ניין, ניין, געװיס ניט, עס קען װײטער ניט /
געהען 1*
מיט דיעזע ווערטער האב איך נעמיינט, אַז איך װעל מיף בערוהיגען.
,עס איז אמת,* האב איף ווייטער אָנגעפּאַנגען צו מיר אליין, ,איך חאבּ ניט
קיין מורא, אַז מען װעט מיך שמייסען אויף יענער װעלט -- איך בּין דאָך א פריי-
דענקער, -- אָבער אום צו זיין א מענש מוז מען דען נאָר טורא האבען פאר יענער
װעלט? געויס, אָהנע צווייפעל, דאס בּעוואוסטזיין, אַז איך האב שענדליך בע-
טראנטן מיינעם א פריינד, װאָלט ערגער געווען ויא טויזענדער פייערן פון ניהנום.
פּאָזיטיוו ניט ! עס פּאַלט מיר נאר ניט איי|! פּוסטע געראַנקען זיינען דיעזע וואס
דרינגען זיך אין מיין קאָפּ"...
דאַן האבּ איך אליין ניט נעוואוסט וואס איך דענק, אונד נאך א פּױזע האב
איך צו מיר נעמורמעלט: :
,עס איז נאָר מיין איינענע פּאַנטאַזיע וואס נאַרט מיף. מיין פערדאָרבענהייט
ביז יעטצט מאַכט מיך נלויבען, אַז איך זעה בּילדער, וועלכע זיינען נאַרישע חלומות,
וואס איך טרוים. װאַכענדיג. איך בין א דומקאָפּ אונד דאס איז אַלעס! װער /
האט מיר דען נעזאנט, אַז לודמילאַ איװאַנאָוונאַ האט אירנענד וועלבע שלעכטע :
געראַנקען מיר דאַכט זיך בלויז אַזױ. אָבער קען עס רען ניט מענליך זין, אַז זיא -
ליעבט אמר נוטען מאַן, אונד דאס וואס זיא רעדט אזוי צו מיר, איז ניט מעהר.
5
4
5
א = שא{ער?.. טור * זירף רא 2 יס פ .יא { =
1 ער יו טי ריר ,א יא 1 איץ
2 : :
וי
פּערהײראַטעטעס לעבען, וואס ער האט איהרע דוטהייטען בעטראכט אלס איבּער-
פּליסיג ; ביז דאמאלס האט ער זייא נערעכענט אֵלס קינדישע אונר אונשולרינע
גאַרישקײטען.
ווען דאס נעשפּרעך איז נעווען צו ענדע, האב איך פרי ער אויפנץאטהעמט.
איך זאג דאס נעשפּרעך איז נעװען צו ענדע; דאס איז נאָר אַזאַ אויסדרוק, ווייל
מיר האבטן קיין פערנינפטינע זאָך אָנגעפּאַננען אום זיא צו ענדינען. זאָנדערן, עס
איז נלאַט שפּעט געװאָרען, אונד אלעקסאַנדער, בעמערקענדיג טיין מיעדקײט, האט
ער געזאנט, אַז עס איז צייט איך זאָל נעהען שלאָפען. דיא פּלױדערײיא האט דער-
| פאַר אויפגעהערט.
: איך האב מיף ניט געפונען בעליידינט פון אַלעקפאנדעריס בעמערקונג, אז
' עס איז צייט איך זאָל נעהן שלאָפען, ווייל ער האט עס נעזאגט אין אזא צערטליכען
טאָן,. אַז יעדער האט נעקענט אַרױס זעהען, דאס עֶר טיינט דערבייא בלױז מיר
- לטובה, איך זאָל מיך אויסרוהען.
לורמילא איז געווען דיא ערשטע אויפצושטעהן פון איהר שטוהל. איך ביץ
צונענאנגען צו אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש אונד גענומען זיין האַנד, איהם נע-
וואונשען גוטע נאַכט, אונח ער--האט מיר געוואונשען אַנגענעהמע רות. דאַן האב
איך סמיך געװענדעט צו לודמילאַ איװאַנאָװנאַ אונד איהר גערײכט טמין
האַנד.
איהר האַנד איז נעװען זעהר װאַרעם, אָבער טראָטץ דעם האט דיעזע
װאַרעמקײט אריין געשיקט װיא א קעלט אין מיין לייב. זיא האט אונגעוועהנליף
פעסט צונעדריקט מיין האַנד אונד מיך אָנגעקוקט מיט איהרע גלענצענדע אוינע,
אין וועלכע איך האב בעמערקט ויא א בּלוי פייער'ל אויפפלאקערן, איהר בליק
האט מיך שטאַרק בעאונרוהינט, אונד אָבװאָהל איך האב געשפּירט איהר האַנד-
דרוק מיט א. געפיהל פון פערגניענען, האב איך מיף דערמאָהנט אן אַלעקסאַנדער
רימיטריעוויטש אונח איך האב מיין האַנד צוריק געצוינען.
איף האב סיף דאַן אומנעװענדעם, אויף ויא בּערוישט פון שיכרות, בין איף
אריין אין טיין צימער. :
ליענענדיג אין בעט, האפ איך נעשפּירט, נלייך ויא איף האב בענאַננען
דאס נרעסטע פערברעכען. סיין נעוויסען איז נעווען זעהר אונרוהיג אונר איך
האב מיך נעפרענם: /אום נאטעס װילען קען ניט א מענש אסאל זיין אַני
שטענרינ ?*
אָבּער אַלעקסאַ אנדער דימיטריעוויטש איז געווען קורצזיכטיג. יא, קורצויבטיג -
מיט זיינע אוינען אונד קורצזיבטיג אין זיין נײיסט. ניין, ער האט אין לורמילאַץ נים -
בעמערקט דאס, וואס איך האבּ געזעהן אין איין א
עס האט מיר אױפנעעהען, אַן דאס אַלטע שפּריכװאָרט, דאס ,בא
דעם ריינעם איז אַלעס ריין* -- בלייבּט אימער װאַהר.
אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש, דער נוטער אונד עדעלער, האט זיף ניט
געקענט 0 װיא אַנדערע, איבּערהױפּט זיינע פריינדע, קענען זיין
אַנדערש וויא אנשטענדיג.
אע דימיטריעוויטש האט ניט געקענט זעהן מיט דיעזע אוינען ויא
איף האב געקוקט. וען דאס װאָלט אַזױ נעווען, דאַן װאָלט ער געלעזען אין זיין
פֿרױ'ס בליק צו איהם, ניט נאָר בעזעס, זאָנדערן אויך פּעראַכטונג.
טיר האבּען צוגעבראַכט דעם אבענד יעדער איינער טיט פערשיעדענע נע-
דאַנסען. לודמילאַ. איז אָבער געו ען אױסעראָרענטליך מונטער. מיר האט עס
אויסנעזעהן, אַז זיא פערשטעהט גאַנץ גוט,. דאס איהר מאַן אִיז אונצופּריערען פון
איהרע פּלױדערײען אונד פּוילע וויטצען, נאָר זיא האט זייא דאָך נעזאנט. נים -
דערפאַר איהם צו ערגערן, זאָנדערן בלויז, ווייל זיא האט זיף אום איהם ניט נעװאָלט
בּעקימערן.
איך האב בענריפען דעם צושטאַנד צווישען לורמילאַ אונד אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש. טר האט זיא געליעבט מיט אַזאַ צערטליכקייט, וועלכע מיר קענען
זעלטען זעהן צווישען מאַן אונר פרוי. זיא װיעדער, האט דערפון נאַנץ גוט געוואוסט.
זיא האט אױך בענריפען, אַז זיא אין זײן הערר מיט דער מינדעסטער מיענע
פון איהר האנד; זיא האט פּערשטאַנען, אַז נאך דעם ויא זיא װעט אָנפּילכען זין
הערץ מיט קריינקונג, קען זיא איהם, מיט איין שמייכעל, ברעננען צו איהרע פיס,
אונד ער זאָל צופריערען זיין דאָרט צו בלייבען ליעגען ויא א הונד, װיסענדיג בלויז,
אַן איהר שמייכעל האט איהם דערצו געבּראַכט.
זיינע שמערצען, האבען זיא װענינ בעקימערט. זיא האם קיין מורא ניט
נעהאט, אַז ער װעט איהר טהון שלעכטעם, אונד קענענדיג דעם רעזולטאַט, האט
זיא נעװאָלט טהון פאָדלויפינ וואס איהר נעפעלט.
איך האב נעשטודירט אַלעקסאנדעריס נעזיכט. ויא איך האבּ שױן פריהער,
בעמערקט, האט ער אונז בּיידען נעטרױעט, אָבער ער האט זיף שרעקליך נעערגערט,
יבער איהרע דומהיטען. עס איז פיעללייכט נעווען דאס ערשטע 8 זייט ער
,
:
1
ו
| זיא האט עשפּיעלט פּיאַנאָ אונד געזוננען. דאַן האט זיא אָנגעפאַנגען צו
שפּיעלען דעם װאַלצער ,דיא פערלוירענע צייט.* זיא האט דאס געשפּיעלט מיט
געפיהל. ֵּ
ווען איך הּאב מיך צו איהר אומגעװוענדעט, האב איך בּעמערקט, אז זיא
האט שוין װאַהרשײנליך פון פריהער געקוקט אױף מיר. איהר געזיכט איז רוט
געװאָרען.
אַלעקסאַנדער האט קיין נעדולד נעהאט צום שאַך, אונד מיר האבטן געלאָזען
שטעהן דיא פיגורען.
! = דאַן האט לודמילאא איװאַנאָוונא גערעדט פאַר פייער אונד פאר װאַסער,
זיא האט דערצעהלט אונד געפּלױדערט אַזי װיא איינער װאָלט גערעדט
פון היטץ, - -
נאַטירליך, בּייא אַזױ פיעל ריד פון אײן אונגעכילרעטער דאָר:ס"פֿרױ,
האבען זיך אַרױס געכאַפּט א סך נאַרישקײטען. אױב אַלעקסאַנדער האט זייא
בעמערקט, ווייס איך ניט, נאָר איך, אָבּוואָהל איך האב מיר נעמערקט, אַז זיא איז
זעהר דום אין װעלטס זאַבען אונד קען צונויפפאארען א װאַנט מיט א דאַך, האט
זיא איבער מיר טעהר ניט געמאַכט דעם שלעכטען אינדרוק וױא פו
אנפאננ.
איך האב בעענטפערט מאַנכען איין אונשולדיגען שפּאַס פון איהר, אויך אַזוי
אונשולדיג ויא נאָר מענליף. אָבער טראָטץ דעם וואס אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש
האט דערבּייא געשמייבעלט, האב איך מיר גאַנץ גום געקענט מערקען, אַזן עס אין
איהם ניט זעהר אונאַנגענעהם וואס זיין פרוי רעדט אַזױ פיעל, אונד, נאף מעהה;
וואס זיא ערלויבט זי מיט מיר צו שפּאַסען.
יא, איך בין געווען א מענשען-קענער. איך האב געקענט לעזען אַלעקסאַנדער'ס
געדאַנקען אויף זיין געזיכט. עס האט איהם אַפילו נעערגערט, אָבער ער האט
געטרוישט אי מיר, אי זיין פרוי,, אונד ער האט נאר קיין מורא ניט געהאט, אַז
אזנטער אונז ביידע קען עפּעס װערען וואס זאָל זיין נענען זיין ווילען.
איברינענס, האט ער מיף ניט אליין איינגעלאדען ? יא, ער האט געטרויעט
אויף מיין עהרע, זעלבסט- כטונג אונד דיא פריינדשאַפט, ניין! ער האט דער-
פּאַר קיין מורא ניט נעהאט. איהם האט נאָר שרעקליך נגעשמערצט דיא ווערטער
וואס לודמילאַ האט איהם פריהער נעזאנט, ווען ער איז געווען בלויז בעזאָרגט אום
איהר נעזונדהייט.
+- = : עכ. )2
טי טק
, ?נוע -- 38 --
אָבער איך האב מיך בעהעררשט מיט אַלע מיינע קרעפטען.
ווארום בעט איהר ניט אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש,י' האב איף אַנגע-.
פאַננען, ,ער זאָל מיט אייך ערנעץ אוימאָהרען אירנענדוואו געהען, ער װעט -
אייך נעוויס ניט ענטזאנען,*
איך האב אָנגעהױבען צו בעטראַכטען איהר ווייכע אונד דיקע האַנד טיט /
וועלכער זיא האט נעהאלטען א זילבערנעם לעפעל.
ניין, ניין?! האט זיא נעענטפערט אריין װאַרפענדיג א שטיקע? צוקער אין
איהר גלאָז טהעע, ,,איך פּערלאַננ עס נאַר ניט פון איהם. איף ווייס, אַז ער געהט
זעהר אוננערן מיט מיר עױנעץ. ער בליקט אימער מיט ווילדע אוינען אױף פרעמדע
מענער.,. אונד צו וואס זאָל איך איהם בעטען? איהר זייט יעטצט צו אונז געקומען,
אונד עס פרייט מין',,,
בייא דיא לעטצטע װערטער האט זיא נעשמײיכעלט אונד אָנגעבױנען איהר
קאָפּ צום נלאָז טהעע, אױף א זיים, װיא ארין צו קוקען אום צו זוכען א
בלעטעל,
איך האב זיא אָננעקוקט.
דאַן האבען זיך אונזערע בליקען בענענענט, אין וועלכע עס איז נעלענען עפּעס
אונעהרליכעס, אי האב מיך געשפּירט ויא א גנב ואס ענטלויפט מיט דער ננבה
אונד װאַנט ניט זיף אַרום צו קוקען, טאָמער ציהט ער צו יעטאַנדיס אוים"
מערקזאַמקײט.
מיין הערץ האט אָנגעהױבען צו קקאפּטן, אָבּער אין דיעזען אוינטנבליק, איז
אויך נעקומען איין ענרערונג אונטער אונז ביירע.
ביז צו יענער מינוט, האבען מיר ויך בענומען איינער גענען צויטען מיט דעם
אָבגעריכטעטען רעספּעקט פון עטיקעטע, אָבער דאס אַלעס איז אויף איינמא?לּ
פערשוואונדען, אונד עס האט אויסנעזעהען, אַז מיר דארפען זיך שיין מעהר נים אזי
בענעהמען איינער צום צווייטען. זיא האט געלעזען מיינע געדאַנקען אונד איך איהרע,
מיר האבען זיך פּערשטאַנען.
שפּעטער אין אבענד, האב איך מיף נעזעטצט שפּיעלען מיט אַלעקסאנדער
דימיטריעוויטש שאַך, אָבער ער איז שוין ניט געװוען אַזױ מונטער ויא אימער אונ
ער האט ניט נעשפּאַסט ויא זיין טבע איז געווען, :
וואס עס אנבּעלאננט לודמילא. איװאנאָוונא, איז זיא נעווען זעהר לטבהאפט
אונד מונמער, איך האב זיא נאך ביז דאמאלס אין אַזאַ שטימונג ניט געזעהען,
7
=
1:
:
:
א
- 57 שי
אין מיינע נעדאנקען איז עס אייננעפאלען, אַז זיא האט ווייטער נעװאָלט
זאנע'1 ,אונד אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש איז אױיך איין אַלטער טאַן, וועלבער
אינטערעסירט מיך ניט, װיי? ער איז רוי אונד מיאוס,ײי
עס איז קיין צווייפטל, אז איך האב נעלעזען איהרע נעדאנקען
זיא האט אַרונטער נענומען דיא הענד פון אונטער איהרע באַקען, צונערוקמ
דעם סאמאָװאַר, אונד אָננענאָסען טהעע,
;אימער אין הוין אונד נאָר אין הויז,?' האט זיא ווייטער נעמורמעלט מיט א
זיפץ. ,,נאַר איין איינצינעס מאל בין איך געווען אין קלובּ אונד געטאַנצט, בייא
גאָט, דאָרט איז געווען לוסטיג אונד מונטער { איך האב סיך נעװאַלטיג אונטער-
האַלטען. עס זיינען דאָרט געווען פיעלע אָפיציערען. האט איהר אויף ליעב צו
- טאַנצען לֵיי
,יא, אמאל,'י האב איך געענטפערם אוננערן,
פאַר מיינע אוינען איז גטשטאנען דאס נוטמיטהינע אונר בעטריעבטע געזיכט
פון אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
דאַן איז געקומען א מערקווירדיגער מאַמענט איבער מיר,
איך האב זיא בעטראכט ויא א קאַטץ, ויא א שלאַננ אונד איף בין אימד
שטאַנדע נעװען זיא צו כּעראכטען אונד פערהאסען. איהר שפּראַכע האט מיף
נעשטאָכען, איהרע ווערטער האבען מיך נעקוועלט אונד נעערגערט, אָבער, טראָטץ
דעם,..
יא, טראָטץ דעם, האט אין מיר צוריק נעסעהרט דיא בּעסטיע. אַלעס איז
פערשוואונדען וויא א רויך. איך האב נאָר נעזעהען איהר שעהנעס אונד נעזונדעס
געזיכט; איהרע ברייטע שולטער, איהר פולען בוזים, איהרע האלב נאקעטע אונד
דיקע הענד, אונד איך האב נעשפּירט דיא טאַננעטישע קראַפט פון איהר קערפּער
מיך אנציהען,
זיא האט אויסנעזעהן פערפיהרעריש אין מיינע אוינען,
זיא האט נערעדט מיט מיר נאנץ איינפאַך אונר אויפריכטינ. איך האב נע*
מוזט איינזעהען, אַז זיא האט רעכט מיט איהרע בעהױפּטוננען אונד איך האב מיט
איהר נעהאט מיטלייר.
ווירקליך, איז זיא ניט געווען יונג, שעהן, נעזונד אונד מונטער? ואס פאַר א
פּערגניענען האט ױא נעקענט האבען פון דער נעעלשאַפט פן אין אַלטען
מאַן ו
2
?א = א
הײסשן,. אז איך פערברענג מיין צייט מיט עפּעס אַנדערש אונד קלער נאר ניט אום
דעם וואס איז פאָרגענאַנגען. |
דצן האט זִיך נעהערט א נערויש אונד דיא קינדער זיינען אריין אין צימער,
וועלכעס האט אונטערבראָכען דיא שטילקייט,
פּאפּא, פּאפּעלע !** האט אויסנעקלוננען טאניאַ'ס שטימעלע. ,מיר האבען
געמאכט היזלעף פו שטיינער, אונד סיר האבען נעהאש אַזעלבע שעהנע
זאַכען!"...
אַלעקסאנדער דימיטריעװויטש האט נענוטען דאס קינד אוף זיינע הענר אונד
אָנגעפּאַננען דערמיט צו געהען קאַננזאַם איבער דעם צימער, זיא דריקענדיג צו זיין
ברוסט.
פודמילא איװאנאָוונאַ האט איהם נאבנעפאָכנט טיט איהר בליק, וויא איינער
רערט: אדטר אַלטער נאַר !*
ראן האט זיא זיך אָבנעװענדעט פון איהם, נעלענט ביירע עלענבוינענס אויףן
טיש, אינטערנעשפּאַרט איהױ שעהנעם קאָפּ מיט דיא דאָלאָניעם אונר אַרױס
שטעלענדיג איהרע ווייסע צייהן, האט זיא געזאנט +
שעס איז שרעקליף קאַננװוייליג,**
אַלעקסאַנדער מיט טאניא'ן איז דערווייל צונענאַנגטן צו דער טהיר פון ציטער,
זיא האט געװאָרפען א בליק הינטערוויילעכס אונד נעזאנט:
;אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש (אזוי האט זיא איהם אימער נערופען, אנער-
קענענריג מיט דיעזען אופדרוק, אז ער שטעהט העכער אַלס זיא מיט זיין פער-
שטאנד אונד בילדונג;) איז דעם גאנצעו טאָג בעשעפטינט, איך בין אימער אליין ;
נאָר אליין ויא א בוים אין מיטען פעלד, איך האב קיין בּעזוך, קיינע נעזעלש
קיין צערשטרייאונג אונד איך װײיס װירקליך נים װיא מען קען פערברעננען
דיא צייט,יי
א בליק נאך אמאל אױף א זיט, האט זיא איבערציינט, אַז איהר מאן איז
שוין ניטאָ. אין צימער, אונד זיא האט פּאָרטנעזעטצט :
,אי פרעה מיף װירקליך, וואס איהר זייט צו אונז נעקומען. ניעפאנד האם
עס נעפונען פאר נעטהינ אונז ביז יעטצט דאָ אױפצווכען. א פריעדענס-ריכטער
קומט יא אמאל צו אונז אױף בעזוך, אונד ער איז איין אַלטער סאן. אונד דערצו,
מאַכט מיך אַכעקטאַנדער דימיטריעוויטש ווירקליך קראנק סיט זיינע בעשטענדינע
נאַררישע זאָרנען אום מיר, אונד איך בין שי זאט דערפת"י=
.5 א
= 255
מיעד אונד נאף טויזענדער אַנדערע פראַנען ואס קלעפּען זיך ויא איין אַרבּעס אן
דער װאנט"... ;
,אָבער, מיין ליעבעס קינד, ויא קענסטו אַזױ רעדען * האט אַלעקסאַנדער
געזאנט מיט א ציטערענדער אונד שטערצהאַפּטער שטּימע.
זיין טאָן האט מיף נעריהרט ביז צום הערצען. איך האב געזעהען, ויא זיא
האט איהם שרעקליך בעליידיגט אין מיין נעגענװארט. אונד וארום ?
בלויז דערפאַר, װייל ער האט זיא אזי נעליעבט, דאס ער איז נעווען בע:
זאָרגט אום איהר ויא אום א צאַרטע בלום, וועלכע מען היט פון צופיעל רענען,
קעלט אָדער צופיעל היטץ.
עס האט מיר אויך אויסגעזעהען, אַז ער האט פון איהר צום ערשטען מאל
געהערט אַזאַ שפּראַכע. דאס האט איהם ווירקליך ערשטוינט. ער איז דערצו ניט
געװאָהנט נעווען. :
אויף זיין געזיכט האט זיך אָבּנעשפּיענעלט א מיענע פון שמערץ אונר
ליידען, זייא האבען געשוויענען.
ווארום זיא האט נעקענט אַזױ רעדען, איבּערהױפּט אין מיין נענענװאַרט,
האב איף ניט געקענט בעגרייפען.
איז דאס נעװוען א פאָרשטעלונג פאר מיר אום איף זאָל ויסען, אַז זיא
קימערט זיך ניט אום איהר טאַן'ס צערטליכקייט ? איך האב מיר דאַרױף ניט
געעענט ענטפּערן.
איך האב געװאָרפען א בּליק אוף איהר נעזיכט.
,האַ,* האבּ איך מיר נעטראַכט, ,איך האבּ אַלזאָ קיין טעות ניט נעהאט,
דיא קאַטץ שפּיעלט זיך אַזױ לאַנג נוטמיטהינ, ביז זיא ניבט א קראַטץ מיט דיא
געגעל אָדער א בִּיס מיט דיא צייהן. דאס איז זיא 1 איך האב זיא דערקענט { איהר
װאַהרע נאַטור צייגט זיך אַרױס /*
ווען איך האב צו איהר געקוקט, האט זיא אָנגעפּאַנגען צו שמייכלען, אונד
מיך אָנגעקוקט מיט איהרע אױגען, ועלכע האבּטן דאמאלס געהאט א גרינע
פאַרב. זייא האבּען מיך דערמאָהנט אן דער שלאַנג.
איהר בליק צו מיר איז געווען פעסט אונד ניט ערשראָקען. איף האב דאָרט
בּעמערקט א נלאַנץ פון בּעזקייט.
מיר האבען אלע דרייא אונטערדעסען נעשוויעגען, אונר דאס שוויינען האט
אויסנעזעהן זעהר אונאנגענעהם. איך האב מיך נעקראַצט אין אױער, אום עס זאָל
איינינע טענ זיינען שוין פּאָראיבער, זייט איך חאבּ מיך איננעקװואַרטירט
בּייא אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
ער איז נעווען אױסעראָרענטליך צערטליך צו מיר. ער האט אָנגעװענדעט
אַלעס מענליכע עס זאָל מיר נאר ניט פעהלען, אונד מיין וואונש איז ערפיללט נע-
װאָרען, נאך איידער איך האב איהם אױסגעשפּראָכען. ער האט בּעמערקט וואס
איך האבּ נעליעבּט ביים עסען, אונד ער האט מיף דערמיט בעזאָרגט. ער האט
אויסנעזעהן הנאה צו האבען פון מיין אַפּעטיט אונד שטאַרקונג.
ער האט מיך בעטראַכטעט אלס זיין בעסטען נאַסט. ער האט נעקענט מיינע
עלטערן, געווען א פריינד פון אונזער הויז אונד מיך געליעבּט אלס קינד. יעטצט,
אַלס ער האט מיף נעזעהען שװאַך אונד קראַנק, האט ער געװאָלט טהון אַלעם
מענליכע אום מיר צו פערשאַפען פערגניעגען,, בּעקוועמליכקייט אונד געזונר.
לורמילא איװאַנאָװנאַ איז אויך געווען זעהר נוט צו מיר, טראָטץ עס האט
זיך מיר אױסנעוויעזען אין דער ערשטער צייט, אַז זיא טהוט דאס עפּעס געצוואונגען,
ויא איינער רעדט, בלויז צוליעבּ איהר מאַן. דאס האט מיך אנפאַנגס בעאונרוהינט,
אָבער, ויא איך האב שוין פריהער געזאנט, איז עס שווער געווען זיא צו פערשטעהן,
אונד איף בין ניט געווען זיכער אױבּ זיא איז פריינדכיך פון הערצען, אָדער זיא
טהוט עס אויס עטיקעטע.
אין איין אבענד, זיטצענדיג ביים עסען, האט זיא אַלעקסאַנדער דימיטריע-
וויטש געפרענט, ויא זין טבע אין נעווען, װארום זיא זעהט אױס אַזױ
טרויערינ.
,איך בּין ניט טרויעריג,* האט זיא נעענטפערט שאַרף, ,רוא בּילדעסט דיר
נאָר איין. * 7
,זייא ניט בעז, מיין קינד* האט אַלעקסאַנדער געזאנט בעטריעבט אונד!
ערשטוינט. ;איך האב דיף ניט נעװאָלט ערנערן. מיר דאַכט זיך ווירקליך, אַז דוא,
זעהסט ניט אויס ויא אימער. * ׂ'
אַזױ איז עס אימער. דיר דאַכט זיף, אונד איך ווייס ניט וואס. דאס!
קריינקט מיך ביז צו טױט. פון אין דער פּריה בּיז אין דער ווייטער נאַכט, װערסטוּ
ניט מיעד מיט דיינע נאכפראנען. באלד בין איך בלאַס, באַלד טרויעריג, באַלח
א = ,ארי
אע יי יי
פא קאָמפּאניאָן אין לעבען /* איז נעװען דיא נעכסטע פראַנע. פניין, א פרף
איז ניט קיין קאָמפּאַניאָן אין לעבען. אַכעקסאַנדער דימיטריעוויטש בעווייזט עס
מיר, אַז דאס איז ניט דער פּאַל. אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, דער ערפאַהרענער
אונד נעבּילדעטער -מאַן, קען זיך ניט אינטערעסירען טיט לורמילא'ס נאַרישקײטען,
ווען זיא װאָלט געווען זיין קאָמפּאַניאָן } איהרע נאַרישקײטען אינטערעסירען איהם
נאָר רערפאַר, ווייל זיא איז ניט גלייך צו איהם אין נייסטינער ענטוויקלונג. ער
בעטראַכט זיא אַלס א קינד, אַלס... ניין, ניין, ניט אַלס א קינד. צו א קינד האט
מען אַנדערע נעפיהלע אונד אנדערע ניינונגען פיהרען אונז מיר זאָלען זיך אינטעי
רעסירען מיט א קינדיס פּױדערײען. לורמילאַ אין אַלואָ ניט אַלעקסאַנדעריס
קאָמפּאַניאָן אונד אױף ניט זיין קינר. זיא איז זיין פרוי'} אונד דאָ ליגט דער הונר
בּענראָבען !
,זיין פרוי, יא, אונר דערפאַר האט ער זיא אַזױ ליעב אונר זיא אינטערעסירט
איהם. לודמילא איז יונג, געזונד, שטאַרק אונד אַנציהענד. זיא האט אין זיף
אַלעס וואס א פרויענצימער דאַרף בעזיטצען, אום א מאַן אנצוציהען, אונד דערפאַר
ליעבט זיא אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש { דאָ ליעגט דאס געהיימניס {
זעם איז אויך קיין ראיה ניט, אויבּ זיא קען מיך אָדער איין אַנדערן אינטטרעסירען ;
איבער אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש האט זיא א מאַננעטישע קראַפּט, אונד ער
ליעבּט זיא !
;א קאָמפּאַניאָן ליעבען מיר אַנדערש, א קינד ליעבען מיר אנדערש אונד א
פרוי ליעבען מיר אַנדערש. א קאָמפּאַניאָן ליעבּען מיר פאַר זיין גייסט, א קינד
פאַר זיין אונשולד אונד א פרױ ? -- פאַר איהר קערפּער !*
| == איך בין געקומען צו דיעזען רטזולטאַט, בשעת איך בּין אַרום נענאַנגען אױף
דיא פּעלדער נאכדענקענדיג אונר נאכקלערענדיג.
,אונד ווארום ליעבט, אַלעקסאַנדער לודמילאַן ?* האב איך מיף געפרענט.
דער ענטפער איז געווען :
חזיא איז איין אַנציהענדעס פרויענצימער |*
איין אַנציהענדעס פרויענצימער? דיעזער געדאַנק האט מיף אָבנעשטעלט
אונד איך האב אָנגעפאַנגען צוריק צו קעהרען צו דיא. פאַנטאַזיען איבער פרויען. איך
האבּ געטראַכט, נעדענקט אונד בין אויפגערענט געװאָרען.
דאן האבּ איך געהערט א שטיטע אין מיר אויסרופען :
,לומפּ { זיא איז ריין פריינד'ס פרוי |*
ּו פלוירער|? האט דען אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש קיין פערנניענען ווען טאניאַ
אָט אזעלכע נעדאַנקען האבען זיך אין מיר דורכנעװאָרפען אין דער ערשטער
צייט, וועהרענד איך האבּ געווכט צו ערגרינדען דיא אורזאַכע פון אַלעקסאַנדער
דימיטריעװיטש עס גליק.
אַז ער איז נעווען גליקליך, דאַריבּער האם-איך ניט נעצווייפעלט. נאך מעהר,
ער איז געווען אַזױ גליקליך, אַזן מיר האט זיך געדאַכט, דאס ער װעט זיך ניט
בייטען אויף זיין גליק מיט דעם נליק פון דער נאַנצער וועלט.
איך האב בּענריפען, אַז דאס הייסט פאַטיליעדגליק אונד איך האב איהם
מקנא געווען. איף האב איהם ניט מקנא נעווען דערפאַר ווייל איך האבּ איהם ניט
פערגונען,- אין געגענטהייק, איך בין איהם גנעווען א פריינד פון מיין טיעפּסטען
הערצען, נאָר איך האבּ געוואונשען אויך אמאל אַזױ נליקליך צו זיין.
איך האב מיר געטראכט, אַז דאס לעבען, דאס װאַהרע לעבען, בּעשטעהט
אין פּאַמיליען גליק. אין דער ריינהייט פון פאַמיליעןךליעבע אונד טרייהייט. איך האב
נאך אמאל אָנגעפאַנגען אויפצומישען מיין פערנאנגענהייט אונד נעפונען א תוהר
וּבוהו פון לומפּערײא, געמיינהייט, פּערדאָרבענהייט אונר שמוטין.
אניין, ניין 1*. האב איך צו מיר אליין אויסגעשריען, ,ניט דאָרט ליענט דאס
נליק פון מענשליכען לעבּען ; ניט דאָרט קען מען נעפינען רוה אין קערפּער אונד
נייסט, זאָנדערן אין זיין הוז, צווישען זיינע: קינדער, נעבען זיין פרוי"...
א פרױי} יא, א נוטע, ריינע אונד זױבּערע פרוי, איז דיא קרוין פון א מאַױ
נליק. אָבּער וואו נעהמט מען אַזאַ פרױי?
וואס װעל איך טהון װען איך זאָל אָנטרעפען אזא פרױ ויא לר-י
טילא איו + /
דיעזער געדאנק האט מיך בערוישט. איף האבּ ניט געקענט אַרױס קריבען -
צו א דייטליכער ערקלערונג,
,ואס איז א פּרױי?* האב איף מיך נעפרענט. ,איז זיא א קאָמפּטניאָן אין
עבּען, אָדער"..-
אָדער וואס ? מיין געהירן האט אָננעפאַננען צו רוישען.
יּ
0
פּלױדערט? לודמילאַ איז אויךף אייננערעכענט בּייא איהם פאַר א קינד. עס אין /
בעסער אי זאָל שוויינען, ניט זוכען אין יענעם קיין פעהלער, װוייל איך אליין בּין
פול פעהלער. מיין גייסט איז שװאַך, מיין קערפּער אונד געהירן קראַנק, אונד אי
ווייס ניט וואס נוט אין.*
א שש טעשט יע יק
אונד, איבערהױפּט, האט זיא געװאָלט בעהױפּטען,, אַז זיא א בעלאַננט צו דער הויכער -
אינטעכינענץ. זיא האט אויך געקענט גאַנץ אליין זאנען וואו שוועדען אונד נאָר-
ווענען ליענען } אוּנד וואס עס אנבּעלאַננט צו מוזיק, האט זיא נעקענט אָנרופען א
פֹּךְ ווערטער, אָבער זיא האט קיין אַהנונג געהאט פון זייער בעדייטונג.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש װיעדער, וועלכער איז ניט געווען קיין נאר אונד
אויך בעזעסען בילדונג אונד ערפּאַהרונג,. האט זיך ענטװועדער ניט בעקימערט אום
איהרע פּוסטע בּעריהמערייען, אָדער יעדע נאַרישקײט וואס זיא האט אַרױס גע-
בראַכּט, האט בּייא איהם אויסנעזעהן א חבמה.
מיר האט עס זעהר לייד נעטהאָן אום איהם. איך האב מיר געטראַכט, אַן
ער האט עטוואס בעפערער פערדיענט, אונד אזא פרוי איז פאַר איהם זעהר אונ-
פּאַסענד.
: איך האב ניט געצווייפעלט, אַז אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש, אָבװאָהל שוין
איין עלטערער מענש, האט זיך נעקענט אויסקלייבען א פּאַסענדערע פרוי. ער האט
ניט נאָר בּעזעסען רייכטהום אונד בילדונג, זאָנדערן זיין יוגענדליבעס אויסזעהן, האט
איהם געגעבּען גראַדע אַזױ פיעל רעכט צו איין אַנשטענדיגער אונד גנוטער פרוי, וויא
אירנענד א מאַן.
מאַנכע מאל האב איך איהם געװאָלט עפּעס אויפּמערקזאָם מאכען אונד מעהרערע -
מאל בין איך שוין נעווען מיט דיא ווערטער אין מױל עפּעס צו זאנען, אָבער איך
האב מיך צוריק געהאלטען. איך האב עס ניט געקענט טהון, זעהענדיג וויא גליק-
ליך ער איז מיט איהר.
אאיבערינענס,* האב איף מיר נעטראַכט, ,דער געשמאַק בּייא מענשען איז
פּערשיעדען. ואס מיר נעפעלט, מון ניט גטפעלען איין אַנדערן, אונד וואס איין
אַנדערן נעפעלט מוז ניט מיר נעפּעלען. עס איז מענליך, אַז אזא פרוי וואס איך
װאָלט געליעבט, װאָלט אַלעקסאַנדער'ן ניט אינטערעסירט. װארום ? דאַרױף
זיינען מיר מענשען אונד מיר מוזען זיך ביינען צום ווילען דער נאַטור. אונד ווארום
זאָל פּורמילאַ. ניט זיין קיין פּאַסענדע פּרױ פיר אַלעקסאַנדער'ן ? אה, איך בִּין
אָבּנעלעבט, אָבּגעשמאַקט פון דער װעלט, אונד איף געפין דאָרט פעהלער וואו עס
זיינען אין דער װאַהרהײט דאָ מעלות. איז דען דאס שוין אלעס אין א פרויענצימער
װען צא קען דעבאַטירען יבער פילאָזאָפיע, געשיכטע אונד געזעלשאַפּטליכע
לעהרען ? ניין, ניין { ויא האבען אונזערע עלטערן אונד עלטערן'ס עלטערן גע
לעבט? זייא האבּען נעהאט אײינפאַכע, נוטע אונד ניט איבּערנעשפּיטצטע פרויען
אונד אַלעס איז נעווען נוט. װעמען קימערט דאס וואס לודמילאַ האט ליעב אַביסעל
9 ,
דיכטער רופען זייא -- אריין קזקען אין איהר זעעלע אונד בּענרייפען וואס פאַר א -
מין פרויענצימער זיא איז, אָבּער עס איז מיר געווען אונמענליך. דער אונזיכערער.
בּליק האט געצייגט אויף אונפערשטענדליכעס.
איהר קאָפּ איז געווען בעװאַקסען טיט נעדיכטע שעהנע רויטע האאר, פער-
פלאָכטען אין לאַננע צעםּ, װעלבע זיינען אַריבּער געהאננען איבּער איהרע
שולטער.
זיא האט כמעט אימער נעטראגען לויזע שװאַרצע קליירער, אין וועלכע
זיא האט זיך בעוואוינען טיט דער גערױשלאָזינקײט אונד ליכטהײיט פון א
קאַטץ,
ווען זיא האט מיט יעמאַנדען גערעדט פריינדליך, איז עס אונמענליך געווען
צו ערפאַהרען אויב זיא מיינט עס ערנסט אָדער ניט. אין דיעזער בּעציהונג אִיז עס
ניט געװען קיין אונטערשיער אויב זיא האט גערערט מיט מיר, מיט איהר מאַן, מיט
דער דיענסט אָדער מיט איהרע קינדער. עס איז נעווען זעהר שװער צו אורטהיילען
אוב זיא קען זיין א נוטע פריינדין, א נוטע פרוי, א נוטע וירטהין אָדער א גוטע
מוטער.
איבערהויפּט האט זי מיר פון אנפאַנג געשטעלט דיא פראַנע, אוב זיא קען
זיין א נוטע פרוי. איך האב אין איהר בּעמערקט דאס אונפערשטענדליכע וואס
איין ערפאַהרענער מאַן זעהט אין א פרויענציטער, בעגרייפט אָבער ער קען עס ניט
איך האב מיך אויך בעטיהט אויסצוגעפינען אוב זיא איז א ליעבענדע
ערקלערען.
נאָר דאס איז אויך פאַר מיר געבליעבען א נעהיימניס.
מוטער ;
זיא איז אַלט נעווען 94 יאָהר, אונד האט קיין בעזונדערע בילדונג גענאָסען.
א האט נעוואוסט אונד פּערשטאַנען, האט געשטאַמט פון אייננע מאָ-
יבט אין איין פּענסיאָן וואוהין אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט זיא
אלעס וואס זי
נאַט אונטערר
געשיקט פאר דער התונה.
פון דער ערציהונג בייא דער אלטער גוטס-בעזיטצערין, האט זיא גענאָסען
ונטערריכט װיא צו דערקענען נוטע שװעמלעף אויף'ן פעלד אונר האָדעוען.
דעם א
עופות.
אָבער דאס אלעס האט לודמילאַ'ן ניט נעשטערט צו מיינען, אַז זיא איז
שרעקליך געבילדעט אונד געװאַלטיג ערפּאַהרען אין וועלטס-זאכען.
זיא האט אימער נעזוכט צו בּעווייזען,. אַז זיא ווייס זעהר פיעל איבּער פּעטער
דעם גרויסען, איבער קייזערין קאטהע-ינא, איבּער דער ניהיליסטישער בּעוועגונג -
הי .הער נאָר הער," האט ער צו מיר נעזאנט אד זיינע אױנען האבען גע"
שטראַהלט מיט פערנניעגען. אוויא געמטלך! ויא נעפיהלפאָל אונד ויא ער-
+ 5 6 א 0 6 0 א וע רב
יי יי יי עי
האַבּען זיא זיננט !*
יא, זיא האט ניט שלעכט נעזונגען, אָבער פון נעטטליך אונד ערהאַבּען, איז
עס נאף זעהר ווייט נעווען. אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, ויא איך האב שון
בעמערקט, האט אָבער קיין פעהלער געקענט געפינען אין זיין פרוי.
פאך, פריינד,* האט ער דאַן נעזאנט אימער אויפגערענטער מיט פערגניענען,
,ווען דוא זאָלסט נאָר וויסען, בענרייפּען אונד פערשטעהן ויא נוט, וויא רייצענד
אונד טאַלענטפּאָל-מיין פרוי אי ! זאג מיר דעם אמת, איז מיין כורמילאַ ניט א
בעריהמטע שעהנהייט ?* :
לורמילא איז ניט געווען מיאוס, אָבער אלס א שעהנהייט איז מיר אונמענליך
געווען איך זאָל זיא אַנערקענען. ואס עס אנבעלאַנגט גוטסקייט, רייץ אונד טאַ-
לענט, האב איף אין איהר ניט נעקענט ענטדעקען.
איך האבּ מיף בעמיהט צו זעהן אין מיין פריינד'ס פרוי דאס זעלבע וואס
איהר מאַן האט געזעהן, אָבּער מיט מיין בעסטען ווילען, איז עס טיר ניט מעגליך
געווען.
- = זיינע ריהמערייען אונד לױב-געזאַננען,. האבען מיין אויפמערסזאמקייט צונע-
צוינען, איך זאָל זיא מעהר שטודירען. וואס מעהר איך האב אױף איהר נעקוקט
אונד וואס מעהר איך האב מיך צונעהערט, האט זיך טיר אלץ נעדאַכט, אַז איך
זעה אין איהר דיא נאַטור פון א קאַטץ.
זיא איז נעווען פון מיטעלמעסיגער וואוקס אונד פעט אָבער ניט דיק. פון
דעם ערשטען בליק האט זיא פּאָרנעשטעלט א פרויענצימער פון רייץ אונד לוסט.
מיין אלטע אונד טיכטינע ערפּאַהרונג אונטער פערשיעדענע פרויען, האט מיך אין
דיעזער בעציהונג ניט גענאַרט. איהר בחים אין נעװען פול אונד שטאַרק
ענטוויקּעלט.
דיא אױנען האבּען געהאט א מערקווירדיגען קאָליר -- בלוי. אונר גרינליף.
זייא האבּען אױף מיר נעמאכט א דאָפּעלען איינדרוק. זייא האבען מיך דערמאָהנט
אן א קאַטץ אונד אויך אן א שלאַנג ואס איך האבּ נעזעהן דעם ערשטען טאג
אױף דער יאַנד אין װאַלד. דאַן איז אין ריעזע אױגען געלענען א צווייזייטיגער
אויסדרוק פון כיטרע אונד בּעוקייט. איהרע אויגען ה;ּבען מיך שטארק פעראינטע-
רעסירט אונד איך האבּ נעװאָלט, דורף דיעזע זעעלעךפענסטער -- ויא טאַנכע
הו -- 28 --
ער האט געשטודירט יעדען פון איהרע שריטע, ניט צום קריטיקיען, דאס
איז איהם אפילו ניט אינגעפאַלען, אָבער ער האט מורא נעהט טאָמער טרעט זיא
ארויף אויף עפּעס וואס װעט איהר פעראורזאַכען אונאַנגענעהמעס. ער האט נע-
בליקט טיט שרעקען אויף איהר געזיכט, ווען איהם האט זיך געדאַכט, אַז זיא איז
בטזאָרנט.
יעדען פריה-מאָרנען פלענט ער איהר זאנען אונגעפעהר פאָלגענדע
ווערטער :
,עה אַבּיסעל שפּאַצירען, מיין טײבּעלע, דאס װעטער איז אַזױ שעהן
אונר העררליף -- נעה, נעה, מיין ליעבע, זאָנסט װעסטו װיעדער ניט קענען
שלאָפען.*
צו טיש:
?עסס ניט קיין זױערקדױט, מיין טהייערע, איך האבּ מורא... נעכטען האסטו
דיך בעקלאנט, אַז דוא פיהלסט ניט נוט.*
אבענר :
דוא בּיזט היינט אַזױ בּלאַס, קינד; נעה שנאָפען, נעה איך בעט דיף,
טחו מיר צוליעב, דוא ביסט מיער.*
ווען אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט נעזאנט דיעזע צערטכיכע ווערטער,
האט לדמילאַיט שטערען זיך אימער פערקנײיטשט אונף זיא האט נע-
שויענען. - - -
איך האב עס בעמערקט גאַנץ נוט, נאָר אַלעקסאַנדער האט נאָר ניט
געזעהען. ער האט ניט בעגריפען, אַז זיין אױפעראָרענטליכע ליעבּע קען זיין פרוי
אמאל בעלעסטינען.
װען זיא האט געשפּיעלט פּיאַנאָ אונד נעזונגען, איז ער אימער ווילד געװאָרען
פון בענייסטערונג אונד ערשטוינען. ער פלענט מיך אויפּמערקזאַם מאַכען אױף
דער ריינהייט פון איהר שטימע, אױף דיא קונסטפאָלע בעװענוננען פון איהרע
פיננער, אונד אום איהם צו מאַכען פערנניענען, האבּ איך נעמוזט איינשטימען.
איבערינענס, האט זיא ווירקליף ניט שלעכט געזונגען.
,זינג דיעזעס ליעד, מיין טהייערע,* האט ער צו איהר נעזאנט יעדען אבענר.
,עס איז מיין ליעבלינגס ראָמאנצעראָ -- איך בעט דיף; זינג : ,מיין ליעבער ענגעלּ
אומאַרמע מיף.* עס איז דאָך אזױי העררליך אונד ערהאַבען !*
אונר כורמילאַ האט אָנגעפאַננען צוֹ זינגען איהר מאַןס לעבּלינגס-ראָ-
מאַנצעראָ.
0
1
: '
:
: | = דד'--
מאַנכע מאל, װעהרענד מיר פלענטן זיטצען ביים טיש, האב איף איהם
געזעהען צוגעהן צו דיא עלטערע צווייא קינדער, זייא אומאַרמען אונד קושען (זייא
זיינען איִמער געזעסען איינס נעבען דאס אַנדערע) אונד צו זייא גערעדט ליעבענדע
װוערטער.
אמאל האב איך איהם געהערט זאנען, אין א שמערצהאפּטען טאָן, אַז ער
איז זעהר בעטריעבט דאַריבּער, וואס זיינט עלטערע קינדער זיינען ניט אַזױ פרעהליף
אונד מונטער ויא טאַניאַ.
,פרעהליבקייט אונד מונטערקייט אין א קינד,* האט אַלעקסאַנדער דימיטריע-
װיטש בעמערקט, ,איז א סימן פון פאָלקאָמענער נעזונדהייט אין נײיסט אונר
קערפּער. אָבּער אַלעס װעט נאך גוט וערען -- יא, עס מון גוט ווערען, ווייל איף
בין אַזױ נליקליף |*
דיא צווייא עלטערע קינדער פלענען בייא אַזאַ סצענע אנפאננען צו שמייכלען
אונד זיך צורוקען ויא דערשראָקענע שעפעלעך צװאַמען. :
מעהר פון אַלעס אין דער וועלט, האט אַלעקסאַנדער דיטיטריעוויטש נעליעכט
זיין פרוי.
איך האב עס דאַן צום ערשטען טאל בײגעװאָהנט, ויא עס איז מענליך א
מענש זאָל פערנעטערן א צווייטען מענשען. ער איז אימשטאַנדע געווען צו פאלען
פאַר איהר אױף דיא קניעם אונד בּעטען ויא צו א נאָט. אונד פיעללייכט האט ער
עס אויך געטהאָן, ווען איך האב ניט נעזעהן.
עס איז געווען א מערקווירדיגע אונד אונבּעשרייבּליכע ליעבע. זאָנאַר דער
פּלאַטץ וואו זיא איז געזעסען, איז בּייא איהם געווען טהייער אונד ליעב.
אַזאַ ליעבע, זעלבסטפערשטענדליך, איז אימשטאַנדע צו פערשטעכלען ריא
אױנען פון אירנענד א מענשען אונד איבערהױפּט אזא עהרליכען מאַן ויא
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז געווען.
ער האט ניט נאָר ניט געזעהען איהרע פעהלער, זאָנדערן ער האט גאר ניט
געװאַגט צו דענקען, אַז עס איז מענליך זיא זאָל האבּען פעהלער.
אין זיינע אוינען איז זיא נעווען א מלאך'טע, א געטטין, דיא פאָלקאָמענהײט
זעלבסט.
איך קען מיך עראינערן ויא איך האבּ דאמאלס נעשטױנט איבער אזא
ברענענדטר ליעבּע. איך װאָלט עס מיר נאר קיינמאל ניט פאָרגעשטעלט, אַז די
ליעבּע קען האבּען אזא מאַכט, בּיז איך װאָלט עס ניט אליין ביינעװאָהנט.
, ?1 = עי
טאַניאַ איז געװוען א רייצענדעס, שעהנעס אונד זעהר ליעבעס קינד. איהר
קלינגענדע שטימע האט אויסנעזעהן אָנצופיללען דאס הויז מיט דער אַנגע:עהמסטער
מוזיק; איהרע שװאַרצע אױנעלעף, האבען נעפינסעלט סיט מונטערקײט אונר
נליק ; איהרע געקרייזעלטע האאר אונד צאַרטעס קערפּערל, האבּען אויך סיך
. ענטציקט.
יעדע בעווענונג פון איהר, איז נעװען ליעבליך, אונד אירגענד יעמאנד האט
זיא געמוזט ליעבען.
זיא האט זיך אױיך שנעל צונעװאָהנט צו מיר, אונד איף האב זיא געקענט
נעהמען אויף דיא הענד, זיך שפּיעלען טיט איהר אונד פע-ברענגען דיא צייט אין
איהר מונטערער אונד אונשולריג גליקליכער געזעלשאַפט, גראַדע אַזױ נוט ויא
אַנדערע בעקאַנטע.
דאס גרעסטע פערגניענען האב איף נעשפּירט, וען איך האבּ זיא נעהערט
רופען איהר פאטער.
,פּאַפּא, פּאפּעלע 1 טאַטע, טאַטעלע 1* ויא שעתן, ויא העררליך אונר
ויא נעטטליף דאס האט נעקלונגען. קען אירנענד איין אינסטרומענט אין דער
וועלט אַרױס ברענגען אזעלכע טענער גיין, אונמענליך! אונד ויא גליקּיך דער
פאטער האט זיך בעדאַרפט שפּירען דערבייא {
ווען ער איז געווען אין צימער, האט זיא זיך אימער געפונען נאָר נעבען איהם,
אונד איהר קליינעס אָבער פעטעס הענטעל, האט אימער נענלעט זיינע באַקען אונד
איהרע ליפּעלעך האבען געמורמטלט : ,טאַטע, טאַטעלע /*
,פּאַפּעלע!* נאף קליננט אין מײנע אױערן דיעזעס נעטטליכע זיסע
װאָרט.
ווען טאַניא איז ניט נעווען אין צימער, האט עס אוױסנעזעהן, אַז עס פּעהלט
עפּעס; אונד ווען איהר שטימע האט זיך ניט געהערט, האט מען נעקענט זיכער
וויסען,, אַז זיא שלאָפט.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט אויסנעזעהן זעהר גליקליך. נאכדעם ער
האט אָבנעלעבּט פיעלע יאָהרען מיט א קראַנקער אונד קינדערלאָזער פרוי, האט
ער זיך פּלוצלינג נעזעהן אומרינגט מיט א נעזונדער אונד נליקליכער פּאַמיליע. ער
האט נעפיהלט אַזױ פיעל נליס, פון װועלכען ער האט פריהער אפילו ניט נע-
חלום'ט.
זיין צווילינג האט ער אויך זעהר נעליעבט.
דיי יע יי יי
בייא אַזאַ צייט, האבען זיך דיא קינדער צוריק געצוינען מיט דוניאַשאין, דאס
קאמער-מעדכען, אין זייער צימער. דאַן האכען זייא צוריק געקעהרט צום אבענר-
עסעף /
דיא עלטערע קינדער, א צווילינג, א מיידעל מיט א אינגעל, בּיידע בלאָס
אונד מאנער, זיינען נעווען זעהר עהנליף צו זייער מוטער, אונד פּאָרנעשטעלט
טרויערינע אונד אונאַנגענעהמע געזיכטער. דאס אינגסטע קינד, א מיידעלע ואס /
האט געהייסען טאַניאַ, איז אַלט געװען בּלויז 3 יאָהר. זיא איז געווען א קאָנ-
טראַסט צו דיא עלטערע קינדטר, אונד האט אַרױס גערופען איין ערשטוינען אונד
בעוואונדערונג מיט איהר פייערדינע שפּראָך אונד מונטערקייט. אַלעקסאַנדער
דימיטריעוויטש, האט נעליעבט טאניש'ן, ליידענשאפטליך,
ער פלענט זיא נעהמען אויף דיא הענד, מיט איהר שטיפען, שפּיעלען אונר
זיך אונטערהאַלטען. מיט דיא אַנדערע קינדער װיעדער, האט ער זיך זעחר וועניג
אָבגעגעבּען.
טאניאַ. האט ניט נאָר אויסנעזעהן עהנליך צו איהר פאטער, זאָנדערן זיא
האט איהם אויך נעליעבט מעהר ויא דיא אַנרערע קינדער. זיא פלענ איהם אומ-
אַרמען, נלעטען אונד קושען,
יעטצט, טאַניאַ? פלעגט אַלעקסאַנדער רימיטריעוויטש צו איהר זאנען,
,לאָמיר זעהן אוב דוא קענסט מיך כאַפּען. * -- בייא דיעזע ווערטער האט ער אָנ"
געהויבען צו לויפען איבער דעם צימער.
,באַלה, באַלד!* האט טאַניאַ געענטפּערט שנעל, אונד אנשטאט נאכצואָנען
איהר פאטער, איז זיא לאַכענדיג אליין ענטלאָפען.
,אַזױ נאר, דוא ענטלויפסט לָ*
,דוא קענסט מיך ניט כאַפּען, ניין, ניין, דוא קענסט ניט,* האט טאניאַ נע-
ענטפערט, אונד לויפּענדיג אַרום טיש, האט זיא געפּאַטשט מיט דיא הענטלעך אונד
געשפּרוננען וויא א יונג צינעלע.
,אך, דוא קליין מיירעלע 1* פלענט אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש אויסשרייען,
זיף אומווענדען, נאכלויפען טאַניאַ'ן, זיא כאַפּען, נעהמען אויף דיא הענד אונד איחר
אויסקושען יעדעס גליער.
,פּאַפּאַ, פּאַכּעלע, טאַטע, טאַטעלע 1* האט טאַניאַ געשריטן עטליבע מאל
מיט איהר זיכע שטימע אונד אויסשטרעקענדיג איהרע הענטעלעך, האט זיא אומי
אַרמט דעם פאטער אונד נאך אטאל נעשריען לאַכענדינ : ,טאַטעלע, טאַטעלען*
ר
:1
ץ
זנ -- 34 --
הונר, בין איך אװעק אױף דער יאַנד פון פוינלען, וועלכע זיינען נעווען אין גרויסע
מאַסען אין יענער געגענר.
8 נדערן געריך פון בלומען אונד גראָז איז צופּאָכט נעװאָרען פון א לייכטען
װוינטעלע, אונר איך האב מיף נעשפירט אַזױ נליקליך, אַז מיר האט זיך געראַבט,
דאס מיין האַרץ וועחט פעט אונר דיק.
אויפהויבענדיג-מיינע אוינען צום טיעף-בלױיען הימעל, האב איך פערנעסען אן
דער פערדאָרבענהייט פון דער וועלט אונד איך האב מיך פערלוירען אין זיסע
מרוימערייען פון װאַהרעס גליק.
דאַן האב איך בעמערקט בױערן נעהען צו דער ארבייט ; זייערע מונטערע
שטימען האבען אָבּנעקלוננען אין נאַטוריס העררליכער לופט, אונד איך האבּ מיר
נעטראַכט, אַז דא מענשען ואס לעבען ניט מיט דער נאַטור, ווייסען ניט דיא
װאַהרע בּעדייטונג פון לעבּען.
אום דרייא אוהר נאכמיטאג, האבּ איך צוריק נעקעהרט אהיים, גליקליך,
צופריערען אונד נעשטאַרקט.
איך האב דאַן פערבראַכט דעם נאנצען נאכמיטאג אין דער געזעלשאַפּט פו
שלעקפאַנדער דימיטריעוויטש אונד זיין פאַמיליע.
ויא עס איז נאַכט נעװאָרען, זיינען מיר אַרױס גענאַננען צוזאַמען שפּאַצירען
אויף דעם נרינעם נראָז, אונד אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש האט מיר נעציינט מיט
פערנגיענען דיא געביידען, שפּייכלער אונד פערשיעדענע שטאַלען וואס האבען בע-
כאַנגט צו זיין גוט. דאַן האבּען מיר צוריק געקעהרט אין הו אונד מיר האבען
פערבראַכט דיא צייט אין שפּייזע צימער,
מיר האבען נערעדט איבער אַלעס מענליכע וואס איז אונז נעקומען אויף דיא
געדאַנקען.
מיין אונמוטה איז געווען פערשוואונדען, מיין אונגעדולר האט מיף פּערלאָזען,
אונד איך האבּ געקענט הערען עטװועדער ויא איין אַנדערער לעוט עפּעס, אָדער
איך זעלבסט האב געלעזען פיר דיא איברינע. אמאל האב איך נעשפּיעלט שאַך
טיט אַלעקפאַנדער דימיטריעוויטשין, אונד איך האב בענריפען, אַז דיא שװאַכזיניג-
קיים אז אַװעק אונד דער אַלטער שאַרפזינן האט צוריק נעקעהרט.
לודטילאַ. איװאַנאָוונאַ כלענט אונטערדעסען ענטװעדער זיטצען בּיים טיש,
אָרער שפּיעלען קלאַװיר אונד צו זינגען האלב"הויכע ראָטאַנצען. :
צייטענלויז האבּ איך זיא בענלייטעט ביים נעזאַנג, אייל איך האבּ ניט גע-
האט קיין שלעכטע שטימע.
'+
- 55 --
בּענעהמען, אונד פו זין פרױ האב איף נים ערװאַרטעט אַזאַ אונטערטחענינען
דיענער-טאָן.
מען האט מיר גלייף אָנגעציינט א קליינעס בעזונדערעס צימער, ואס איז
נעווען נעבען אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש'עס אַרביטסדצימער. איף בין אויך באַלר
בּעזאָרט נעװאָרען מיט יערער קליינינקייט.
איך האבּ מיך, פון דער ערשטער מינוט אן, געפיהלט זעהר בעקוועם, אונר,
זייענר אין אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטשיעס נעזעלשאַפּט, הערענדיג זיין פונטערע
שטימע, האט זיך מיר געדאַכט, אַז מיין טרהדשחורה פערשווינדעט מיט ריא אויגען
קוקענדיג. :
איף האב געשפּירט, אַז דאָרט איז דער פּלאַטץ, וואו איך װעל קענען צוריק
קריענען געזונדהייט, אונד מיין ערהאָלונג מוז קומען.
עפּעס א מערקווירדינעס נעפיהל פון זיסער רוהע האט זיך פערברייטעט פון
מײַן הערץ איבער מיין גאַנצען קערפּער, אונד, ווען איך בין געבליעבען אליין, האב
איך געװאָלט װיינען פאַר גליק
.2
דיא נאַטור } העררליך אי דאס װערק פון דער שעפּפונג אונד ערהאבּען
אין דאס לעבּען אונטער דיא נאַטירליכע אונד ניט נעקינסטעלטע אומ-
שטענרען.
דיא לופט פון דיא פעלדער, דיא ריינע זונענשטראַהלען, דאס שפּיעלען בּון
דיא פיינעלעך אויף דיא פרייע בוימער אונד דאס מורמלען פון דעם טייבעלע נעבּען
שטילטן װאַלד -- דאס איז וואס ציהט אונז אן מיט נאַטירליכקײט, ריינהייט אונד
װאַהרעס פערגניענטן.
נאף א לעבען פון געשטיקטער שטאדטדלופט, פון זאַלאָנעױגערױש אונר
געפּורדערטע חוה'ס טעכטער, האבּ איך מיף פּלוצלינג װיעדער געפונען אין נאָט'ס
פּרײער נאַטור װאו יעדע איינאטהמונג שטאַרקט דעם קערפּער, לייטערט ריא נע-
דאַנקען אונד מונטערט אױף דעם נייסט.
איף בין נעצוואונגען געווען אָנצופּאַננען א רענעלמעסיגעס אונד געזונדעס
לעבען.
ויא איך האב נאָר אויסנעטרונסען מיין נלאז טהעע נאַנץ פריה, האב איה
אַרױף נעלענט דיא ביקס אױף דיא אקסלען, אונד אין דער בּענלייטונג פון רעם
,11 יע =
איך האב נעהאט צוייא מאָנאט צײט דאָרט צו פערבּרעננען, אונד ערר
בּליקענדיג דיא העררליכע נאַטור, האט מיר באַנג נעטהאָן ואס איף װעל דאָרט
גיט קענען פּערבּלײיבּען מעהר.
יעדענפאַלס האבּ איף בעשלאָסען איינצואטהמען אַזױ פיעל פרישע לומט,
ויא מיינע שוואכע לונגען וועלען נאָר קענען אַרײן נעהמען.
עס איז געווען צום ענדע מאָנאַט אָקטאָבער. דאס װעטער איז געווען דוהיג
אונד זעהר שעהן. אַלעס האט אויסנעזעהן זיף צו באָדען אין ליכט פון דיא זונענ-
שטראהלען. דיא גרינע פעלדער, דיא נעיבּע װעלדער. דער בלױער הימעל,
דער קלארער טיכעלע, דיא געבלומטע לאָנקעס -- אַלעס האט אױסנעזעהען
העררליף } ו
וויא מיר זיינען אריין אין זיין זױבּערעס אײינשטאָקינעס הויז, איז אונז זיין
נאַנצע פאַמיליע ענטקענען נעקומען. יעדעס נעױכט האט נעשטראַהלט סיט
פרייר.
פון דעם עמפּפּאַנג אונד פון דעם געשרייא אונד אונבעשרייבּליכע פרייר פון
דיא קינדער, האבּ איך פּערשטאַנען וואס פאר א פאטער ער איז,
אַלעקסאַנדער דימיטריעװויטש האט סיך פאָרנעשטעלט פאר זיין פרוי. זיא
האט מיר אויסגעזעהן זעהר שעהן.
,דאָ שטעל איף דיר פאָר,* האט ער נעזאנט צו זיין פרוי װייזענדיג אויף מיר,
;דעם זוהן פון סעמען פּעטראָװיטש, פון וועלכען איך האב דיר שוין אַזױ פיעל מאל
דערצעהלט. ער װיל זיך בייא אונז ערהאָלען. מיר ווטלען אַלזאָ דאַרפען איהם נוט
פּפלענען, איהם שיקען אױף דער יאַנד, אונד איהם אַזױ לאנג האלטען בייא אונז,
ביז זיין נעזונד אונד מונטערקייט, וועלען צוריק קעהרען. *
;עס פרייט מיך זעהר, עס פרייט סיך זעהר,* האט געזאנט לורמילא
איװאַנאָװנאַ.
זיא האט מיר דאַן גענעבּען איהר האַנד, אונד איף האב בעמערקט ויא
איהר נעזיכט איז אַביסעל רוט געװאָרען.
עס האט ניט פיעל גערויערט אונד מיין אויפמערקזאמקייט איז צוגעצוינען
נעװאָרען צו איהר בּענעהמונג. איהר שפּראַכע אין נעווען נראָבּ, אָדער, אום זיך
אַנדערש אויסצודריקען, אונגעשליפען, ויא בּייא דיענסט:מיירלעף.
איך האבּ אפילו נעוואוסט אַז אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש קומט אױף ניט
אויס דיא הויכער אריסטאָקראַטיע, אָבער דאָך האט ער נעװאוסט װיא זיף צו
רימיטריעוויטש געווען בעקאַנט. אלפ קליינעס קינד איז לודמילא אויפנענומען נע-
װאָרען פון איין אַלטער נוטס-בעזיטצערין אין זיין נאַכבאַרשאַפט, אונד דאָרט איז
זיא ערצוינען געװאָרען. אַלס דיא אַלטע פרוי איזן געשטאָרבּען, איז לורמילאַ
איבּערגעבליעבען אליין אויף דער וועלט, אָהן א פאטער, אָהן א מוטער אונד אפילו
אָהן בּעקאַנטע.
איך האב ערפּאַהרען, דאס ווען אלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט מיט איהר
נעשלאָסען בעקאַנטשאַפט, איז זיא געװען אזוי פערצווייפעלט, דאס זיא האט
איינפאך ערקלערט, אַז זיא װאָלט זיך פערקויפט אפילו פאַר א שקלאַפין אַבי צוּ
האבען א הײימאַטה, | |
ווען אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש האט זיא נעפרענט אוב זיא װאָלט מיט
איהם געהייראטעט, איז זיא נעווען אַזױ איבּערראַשט פון נליק, אז זיא האט איהם
נעװאָלט קושען דיא הענד אס דאַנקבאַרקײט. ער האט איהר אונטערדעסען
נאכהער נעגעבען נעלענענהייטען, זיא זאָל דעם שידוך ניט אָננעהמען. ער האט
איהר נעציינט אנשטענדיגע פּלעטצער, וואו זיא זאָל קענען אַנשטענדיג לעבּען אונד
תּייראַטהען א מאַן פון איהרע יאָהרען. אָבער זיא האט פון קיין זאַך געװאָלט
הערען. ער האט אַלזאָ טיט איהר נעהײיראַטעט.
צום ערשטען יאָהר נאך דער חתונה, האט איתם זיין פרױ געבוירטן א
צווילינג. = אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז געווען האַלב װאַהנזיניג פון גליק. ער
האט נגעלאַכט, נעטאַנצט אונד ניט נגעהאט נענונ װערטער וויא אויסצורריקען זיין
פרייד. דאַן האט זיא נעבוירען נאך א קינר.
ווען איך האב בענענענט אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש אין מאָסקװאַ, איז עס
שוין נעווען היבשע עטליכע יאָהר זייט איף האב איחם ניט נעזעהן. איף האב נאַי
מירליף נעקענט רעכענען איהם צו זעהן געעלטערט. אָבער איף האב געהאט א
טעות. ער האט פּאָזיטיו אויסנעזעהן איננער, וואס עס אנבּעלאננט זיין מונטער-
קייט, האט ער פאָרגעשטעלט א שטיפענדען 10-יעהרינען אינגעל.
ער איז געווען נלאָט אָבּנעראַזירט אויף זיין נעזיכט, געטראנען דיקע װאָנצעס
אונד פון זיינע אױנען האט אַרױס נעשיינט גליק אונד צופריערענהייט.
מיט צווייא טענ שפּעטער נאף אונזער בענעגנונג, זיינען מיר נעווען אויף
זיין נוט, וועלכעס איז נעלענען אין א ווינקעלינענענד, װיא פּערשטופּט אין שטילען
שויס דער נאַטור.
איך בין זאָפאָרט בענײיסטערט נעװאָרען מיט דער טרוימערישער אונר פּאָעי
טישער שטילקייט אויף'ן לאנל.
הייסט דיא קינדער, זיינען געווען זעהר בעטריעבט דעם נאַנצען טאָג אום אונזער
פריינד דימיטריעוויטש.
נאכרעם האט ער אויפנעהערט אז צו בעזוכען אַזױ אָפט ויא פריהער,
אָבּער ער אין אונטערדעסען נעבליעבּען אנזער פרינד אונד סיר זײנע
פריינד.
מיר, דאס הייסט דיא קינדער,. האבען איהם נעויופען ?דוא,* טראָטץ דעם
וואס ער איז נעווען א מאן אונד מיר בּלוֹיז קינדער. עס איז, ויא בעקאַנט, אַזאַ
עװאָהנהײט אונטער קינדער װען זייא קומען אָפּט אין בעריהרונג מיט איין עלטערע .
פּערזאָן, אונד ווען מיר זיינען אונטערגעװאַקסען, האבּען מיר זיך שוין ניט נעקענט
אָבּגעוועהנען פוּן איהם רופען ,רוא.*
ווען איך בין אַלט געװאָרען אַכטצעהן יאָהר, עראינער איך מיך, אז ער האט
אונז בעזוכט, אונד איך האב איהם אננעשפּראָכען מיט אאיהר.". ער האט פיף
נערופען ,נרויסער נאַר* דערפּאַר, אונד מיר געזאנט, ער װיל ניט איך זאָל איהם
ופען אַנדערש ויא אדוא.* דאס איז אױך נגעווען דיא אורזאכע, ווען איך האב
איהם בּענענענט אין מאָסקװאַ, אונד איהם ניט געאירצט.
אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש איז נעווען א מאַן פון א יאָהר פופציג, װען זיין
ערשטע פּרוי איז איהם נעשטאָרבען. ער איז אַלזאָ שוין ניט נעווען קיין יונגער
מאַן, אָבער זיין געזונדהייט איז געווען בעסער ויא בייא פיעלע אינגערע מענשען.
דערצו האט איהם זיין מונטערקייט צוגענעבּען איין אינטערעסאַנטען יונענר-
נייסט.
ער איז געווען עטוואס פעט, מיט א בייכעל; זיין קאָפּ איז נעװען בעדעקט
מיט איזעדנרויע האאר, אָבער זיין נאַנג אונד אויפטריט, ויא אויך זיין פרישע
פּאַרבּ אין נעזיכט, האבען איהם פּאָרנעשטעלט אלס פיעל איננער ויא ער איז
געווען.
ווען ער איז געבּליעבען איין אלמן, האט ער זיך צוריק געצויגען אויף זיין נום
אונד נעפונען איין אנגענעהמע בעשעפטינונג אין דער לאַנד-ווירטהשאפט.
מיר האבען איהם א היבּשע צייט ניט נעזעהן אונד ניט נגעוואוסט גענוי וואס
עס איז פון איהם געװואָרען. ער האט זיך אָבעד אונטערדעסען בעקאַנט נעמאַכט
מיט א יונגעס מערכען, טיט דעם נאמען לודמילאַ איװאַנאָוונאַ, אונר מיט איהר
התונה נעהאט.
לודמילאַ איװאַנאָוונאַ האט ניט נעקענט זאנען גענוי װער איהרע עלטערן זיינען
געווען. אַלעם ואס מען האט איבּער איהר נעואוסט, אין אױך אַלעקסאַנרעו
3.
איך קען זאנען, אַז זייט איף געדענק מיך זעלבסט, האב איך אויך נעקענט
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
זיין נאמען איז געווען פערבונדען מיט פיעלע זיסע עראינערונגען פון מיין אונ-
שולריגער קינדהייט. איך האבּ מיך עראינערט ווען ער האט מיט מיר נעשפּאַסט אונד
נעשטיפט אלס קינד אונד דיא פּערנאַנגענהײט האט מיף אָנגעפיללט מיט פּרייר
אונד פערגניעגען.
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז נעווען דער קװאַטער פון מיין איננערער
שוועסטער. אונד אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז זעהר אָפּט גענאַנגען מיט מיין
פאטער אויף דער יאַנד, אונד צו נייאדיאהר, האט ער פאַר אונז אלע געבראַכט
שעהנע פּרעזענטען.
אין מיינער פאַנטאַזיע איז נעווען פערבונדען אַנגענעהמעס אונד שעהנעס
מיט זיין נאמען. ער אין נעווען כמעט אונזערער א שטוב-טענש. קיין קינדער
האט ער ניט נעהאט אונד זיין פרוי האבען מיר ניט געקענט. זיא האט געװאָהנט
אירנענדוואו אין א ווייטער נובּערניע פון זיד-רוסלאַנד, אונד ער האט קיינמאלּ
איבער איהר ניט נֶעשפּראָכען. סיר האבען אָבער אונטערדעסען געוואוסט, אַן זיא
איז אימער געווען קראנק.
אין א טאג איז ערשיענען אַלעקסאנדער דימיטריעוויטש אין אונזער הויז זעהר
טרויעריג אונד בעטריעבט. מיר זיינען אלע געווען דאַריבער ערשטוינט, װייל זיין
נאַטירליכע מונטערקייט אין קיינטאל ניט נעשטערט געװאָרען. מיר האבען גע-
וואוסט, אַז מיט אַלעקסאַנדער דימיטיריעוויטש'עס ערשיינען, וועלען מיר האבען א
וויטץ, א שפּאַס, אונד אלע וועלען לאַכען. אָבער אין דיעזען טאָג איז ער געווען
אונגעוועהנליך שטילל.
מיר זיינען אלע געווען נייניעריג צו ויסען ואס דאס בעדייטעט, אונף מיין
מוטער האט איהם בעדרוננען מיט פּראַנען ער זאָל אונז זאנען וואס עס האט
פּאַסירט. ער האט אונן דערצעהלט, אז זיין פרוי איז נעשטאָרבּען אונד ער איז
נעבליעבען אליין אין דער װעלט. דאַן האבּען אָנגעפאַנגען צו לויפען דיא טרערען
פוֹן זיינע נוטע אוינען אונד מיר האבען מיטנעװײינט.
איך קען מיך נאך נאַנץ טט עראינערן אן יענער סצענע, ווייל מיר, ראס
א בא :
אונד אונזער ערציהונג, דאס הייסט, דיא שלעכטע ערציהונג, האט דערמיט פיעל
צו טהון. אָבּער א מענש דאַר ניט פערצווייפלען. מען מוז זיין א מאַן, פריינד!
עס איז א פערברעכען זיך קראַנק צו מאַכען אונד זיך אַזױ אָבלאָזען ויא דוא.
װייסטו וואס, פּאָהר מיט מיר אויף מיין נוט. ער ליענט ניט װײט פון דאנען
איבערמאָרנען זיינען מיר דאָרט. אױף מיין נוט װועסטו דיך ערהאָלען. דוא װועסט
געהען אין פעלד, אין װאַלד, איבעראַל װאו עס בלאָזט א ריינע אונד פרישע לופּט,
אונד אַזױ װעסטו דיך ערהאָלען. דוא וועסט אױך פענען נעהן אױף דער יאַנד.
איך בין אפילו ניט קיין יעגער, אָבער דאָך האב איך א נוטען יאַנדיהונד. דוא
מוזט װאַהרשײנליך ליעב האבען דיא יאַנד ? דאס שאדעט ניט, איבּערהױפּט
יעטצט, װען עס אין נעטהיג דוא זאָלסט זיין אויף'ן פרייען פעלד אַזױ פיעל ויא
מענליף. יא, יא, קום מיט מיר, דיא ריינע אונד פרישע נאַטור, װעט זיין רין
בּעסטער דאָקטאָר אונד עס װעט דיך אױיך קורירען.*
זיין קורצע שילדערונג איז מיר געפּעלען נטװאָרען, אונד איך האב ניט נאָר
נעשפּירט, אַז ער האט רעכט, זאָנדערן יעדעס װאָרט איבּער דער נאַטור, האט סיך
אַזױ אָנגעצױגען, אַז איך בין שוין נייניעריג געווען צו זיין אױף זיין נוט.
אויף'ן לאנד צו לעבען, געהן אוף דער יאַנד, איבּער דיא נרינע פעלדער אונד
בערג, צווישען דיא בוימער, איינאטהמען דיא העררליכע לופט, -- דאס אַלעס האט
מיך בענייסטערט. איך האב אייננעזעהן, אַז דאָרט, אין דער שטילער אונר איינ-
זאַמער גענענד, װעט קיינער ניט זיין וואס זאָל מיך אַרונטער פיהרען פון װעג, אונד
דאָרט װעל איף קענען געהיילט װערען נייסטיג אונד קערפּערליך.
איך האבּ שוין פריהער איינמאל דאריבער געדענקט, אַז איך זאָל אהיים
פּאָהרען, אָבער אונזער נוט איז נעלענען צו ווייט פון מאָסקװאַ. דיעזע געלענענהייט
האט מיר אויסנעזעהן נאך מעהר ויא געוואונשען-
איך האבּ פּערשפּראָכען אלעקסאַנדערּ דימיטריעוויטש מיט איהם צו פאָהרטן
אוף זיין נוט, דעם אַנדערן טאָג. :
,דאס איז שעהן 1* האט ער אויסנערופען ערפרייט פון מיין ענטשלוס. ,דוא
װעסט אויך דערווייל בעקאַנטשאַפט מאַכען מיט מיין פרוי. זיא אונד דיא קינרער,
וועלען זיך זעהר פרייען דאַריבּער. איך האבּ א טאָכטער, טאָניאַ, װעלכע אין א
וואונדערבאַרעס קינד. דוא וועסט ערשטוינט ווערען איבער איהר.*
אנפאננס האב איך נאר נים נעקענט בענרייפען דעם פריינד, אָבער אלס
מיינע געדאנקטן האבען אנגעפאַננען צוריק צו קעהרען, האב איך מיף אזי דערפרייט,
אַז אִיף הא- נעדריקט זיין האַנד טיט מיין נאַנצער קראַפט,
װוען ער האט מיך אייננעלאדען איך זאָל איהם בענלייטען אין זיין האָטעל, וואו
ער האט אָבגעשטיענען, האב איף דאס נעטהאָן מיט פערגניענען,
איך. האב דערוויי? ערפאַהרען, אַז אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש איז נעקומען
נאף מאָסקװאַ אױף איינינע טענ אום עפּעס איינצוקויפען, אויך ערלעדינען מאנכע
נעשעפטע!, ער האט שוין געהאט אַלעס אָבנעפערטינט אונד אויף'ן אַנדערן טאָנ,
האט ער בעדאַרפּט אהיים פאָהרען,
זיין געגענווארט האט סיף אויפנעלעבט אונד איךף האב סים איהם צױ
זאמען פּערװיילט א פּאאר שטונדען אונד סמיט איהם נערערט איבער פעו-
שיעדענעס,
עס איז נעווען א לאַננע צייט זייט מיר האבען זיף ניט נעזעהטן, אונד ער איז
געווען ניט וענינער טרפרייט מיט מיר וויא איך. ער האט מיך אויסגעפרענט איבער
מיין לעבען, מיין שטודיום אונד אַנדערע זאכען, אױף וועלכען איך האב געענטפּערט
אַזױ פיעל ויא אי האב פערשטאנען, אַז עס פּאסט,
נאכדעם האט ער מיר אָנגעפאַנגען צו' דערצעהכען איבער זיך אליין אונד זיין
פאמיליע,
איך האב אױסנעהערט מיט ערשטוינען, אַז ער האט ניט נאָר חתונה געהאט,
זאָנדערן דאס ער. האט שוין אויך קינדער.
אײידער אִיךְ בין פון איהם אַוועק גענאננען, האב איף מיך ניט נעקענט צוריק
האַלטען איהם צו דערצעהלען איבער מיין מרה-שחורה,
,דוא קענטט מיף נעזונד מאַכען," האב איך נעזאנט ויא אין שפּאס. ,,דוא
אליין ביסט דאָך אַזױ געזונר, אונד נאָר נעבען דיר זיין, קען מען זיך שוין אויף
אָננעהמען מיט נעזונדהייט. ואס זאָל איך טהון !יי
אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש, וועלכער האט מיך שוין ביז דאמאלס בעטראכט
זעהר אויפּמערקזאַם, האט ויערער נעװאָרפען א דורכזוכענדען בליק אױף מיין
געויכט, אונד געענטפערט מיטקיידיג :
איא, פריינד, דאם איז זעהר ניט נוט, אַז מען איז קראַנק. דוא זעהסט אס
שרעקליף. עס שיינט, אַז דוא זאָרנסט גאר ניט פאר דיין נעזונדהייט. דוא מוזט
דיך זעהען ערהאָכּען, דאס קעכען אין שטאדט, איז אָהנע צוױיפעל, ניט זעתר גוט,
4
-- 18 - 1319
רוהען. דאס לעבטן איז פאַר מיר נעװואָרען עקעלהאפט, דיא עקויסטענץ אונערר
טרעגליך אונד איך האב געשפּירט, אַז מיינע כוחות לאָזען זיך אויס.
דאָך, האט זיך זעלטען יעמאנד נעוואונדערט אויף מיין צושטאַנד, אונד עס
האט אויסנעזעהן, אַז איך בין ניט קיין אױסנאַהמע, ווייל פיעלע אַנדערע סטורענטען
האבען אויך אַזױ אויסנעזעהען,
אָבער דיא נאַטור, דער אַלמעכטינער אַרצט, האט באלד בעוויעזען זיין ווירונג.
ווען איך האב מיך נעשפּירט אַזױ אוננליקליך אונד אַלעס האט מיף נעעקעלט, האב
איך מיך אויף א קורצער צייט צוריס נעצוינען פון דער פּערראָרבענהייט, ניט דערפאַר
ווייק איך האב נעוואוסט, אַז דאס איז מיר שעדליך, זאָנדערן איינפאך, ווייל אי
האב עס ניט נעקענט ערטראנען, פרויען, רויכען אונד טרינקען, האב איך אױיסנע"
מיעדען אויף עטליכע טענ, אונר דאס האט אימער פעראורזאַכט א בערוהינונג אין
מיין נייסט אונד קערפּער, דער אפּעטיט פון עסען האט אָננטהױבען צוריק צן
קעהרען; דיא פאַנטאזיען זיינען שװואַכער געװאָרען אונד פערלוירען זייערע שרעקענס-
בילרער ; איךף האב אָננעהױבען ביסלעכויין צו שלאָפען, אונד ראַן האב איך
געשפּירט שטאַרקײט צוריק קעהרען,
זאָ שנעל אָבער ויא דאס נאטירליבע אונד רענעלטעסיגע לעבּען האט זיין
ווירקונג נעמאַכט, זאָ שנעל ויא איך האב אָנגעהױבען צו שפּירען דיא יוגענדיקראַפּט
צוריק קעהרעו, איז אויך מיין אַלטע נעװאָהנהײט ערשיענען, דער אפּעטיט פון עסען,
האט אויך נעבראַכט אפּעטיט צום וויכען, דאַן א נלאָז וויין,, א שנעפּסעל, א בטזוך
אין טהעאַטער, אונד -- בילדער פון פרויען זיינען ערשיענען,
ויא א שיכור וואס פערלירט זיין נאנצע קראַפּט דורף בעזיפענהייט אונר
פאַלט אריין אין א שמוטציגען זומפּף, אַזױ איז עס מיט מיר אויך נעווען, איך האב
פערנטסען אן אלעמען, אונד איך בין װיעדער נעפֿאַלען, ווייסענדיג אין שטוטץ אַזױ
לּאַננ, ביז דיא מרהדשתורה אונד דער עקעל האבען צוריק נעקעהרט.
אַװױי האב איך פערבראכט מין סטודענטען"לעבען, פאַלענדיג אונד אױם.
הױבּענדיג זיך, אָבער, יעדער פּאֵל האט אלץ מעהר אָבנעשװאכט דיא פראַפט פון
אויפהויבען זיך, ביז איך בין נעװאָרען א שברי-כלי אונד איך האב מעהר ניט געוואוסט
אױף וואס פאַר א װעלט איך נטה אַרום.
אין א טאָג, אַלס איך האבּ געװאַנדערט איבּער דער שטראַסע אהיים, אָהן אַ
שום געדאַנק אין קאָפּ ויא איין איריאָט, האב איך בעגענענט אױף דער נאס איין
אַלטען כּרײנד פון מיין פאטע-'ס הױז, ער אין נעוען איין אַלטער אֹזּנר ליעבער
גוטער פריינד, אונד זיין נאמטן איז געװען אַלעקסאַנדער דימיטריעוויטש.
אס
א ר יעג ער ר ר יע ימ א אק
אָבער אױך דיעזע אונטערנעהמונג האט נאח נים געווירקט. איך בּין נעקומען
אין דיא גרעסטע שטראַסען, נענאַנגען שנעל, מיך דטרהיטצט, דאַן נעקוקט אױיף דיא
פֿאָרבײנעהער, אונד -- איך האב ערבויקט דיא נעױכטער פון דיא שעהנץ
פּרױען,. דאס האט באלד נעווירקט אויף מיין פאנטאזיע, אונד געדאַנקע:, פינסטערע
אונד שטירמישע, פולל מיט תאוה אונד אויפרענונג, האבען דאס צירקולירענדע בלוט
אוננאַטירליך אויפגעברויזט, אונד מיר פלענט זיך דאכטען, אַז אין מיינע אָדערן איז
אריין פייער. יא, אויך אין אַזעלכע שפּאציערען, האב איך ניט געקענט נעפינען קיין
שוטץ פּאַר דער פערפּאָלנענדער מרה"שחורה,
איך בּין נעװוען קראנק אין קייב אונד זעעלע. דאַן האב איך װיערער גענומען
דענקען פון װאַנען דאס אַלעס קומט, אונד איך האב בעשלאָסען, אַז וועהרענד דיא
לעטצטע עטליכע יאָהר, וואס איך האב פריהער צונעבראַכט אין נימנאַזיום אונד
דאָן אין דער אוניווערזטעט, האט אַלעס פעראורזאכט, ניט האבען געניג לופט,
ריכטינע בעווענונג, האט עס אָבנעשװאַכט מיין קערפּער. דאַן איז מיר קלאָר גע-
װאָרען, אַז דיא אַרבײט וואס האט מיך בעשעפטינט, רויכען, טהעאטער, װיין אונר
בראַנפען, זיינען נעװען דער מלאף המות פון מיין זעעלע, הױפּטזעכליך אָבער האט
מיין נייסט נעטױטעט, דער אונטענשקיכער אונד אנננאַטירליכער אוטנאַנג מיט
אקערלייא פרויענצימער.
איך האב אָנגעהױבען ויא צו עפענען מיינע אױנען אונד ארויס זעהען, אז מיין
פּערדאָרבענהייט איז נעווען שרעקליך. איך האב מיך דערמאָהנט אן דיא צייטען,
ווען איך האב אױפנעטריעבען דיא תאוה בין צו איהר העכסטער שטופע, אונר
נעזוכט פרויענצימער פון אַלע ווינקלען, אום דיא תאוה װײיטער צו טרייבען אונר
טרייבען ביז איך בין נעפאַלען פערמאַטערט, אָט דאס, האב איך מיר נעטראַכט,
איז דיא אורזאַכע פון מיין גייסטינער שטערוננ,
אין זאָקכע מאָמענטען האט מיך עראינערט דאס לעבען פון אנרערע
סטורענטען, וועלכע האבען זיך אויך אַזױ אויפגעפיהרם װיא איך אונד איך האב
בײינעויאָהנט זייער סוף. איך האב מיך דערמאָהנט אן איינעם, וועלכער אין מש .ע
נעװאָרען אונד האט נעמוזטש אָבנעשלאַסען װערען אין איין איררענאַנשטאַלט } אי
אַנדערער, אין א מאָמענט פון פערצווייפלענדער מרה-שחורה, האָט ער אריין געיאַנט
א רעװאָלװער-קונעל אין זיין קצפּ; א דריטער, וועלכער איז פערבליעבען איין אונ-
הײילבאַרער אידיאָט. מיר איז קאַלט געװאָרען אונד איך האב נעשױדערט,
אונטערדעסען האט מיין קאַננווייליגקייט געשטיענע, מיין אונמוטה האט
געגאקסען אונד שרעקקיכע ביקדער פֿון װילדע 289טאַזיען האבען מיך ניט געלשָזען
אָכטר דאס בעטריעבטע געמיטה האט נעמאַכט גרויסע פֿאָרטשריטע, אונר
! וועהרענד מיינע מרח-שחורה'דינע שטונדען, האבּ איך פערלוירען יערע פערנינפטינע
איבערלענונג אלס מענש, אונד מיף נעשפּירט פ;הי: צו דיא גרעסטע פער-
ברעכען.
מעהרערע מאל האט עס פּאַסירט, וואס איך האבּ בעשלאָסען, נאכדעם וויא
איך בין אהיים נעקומען פון דער אוניווערזיטעט, צו נעהמען א בוך אין האַנר, מיך
פערטיעפען אין דעם אונד פערגעסען אן אַלעמען. יא, מיין ענטשלוס איז נעווען א
פעסטער, דאס בוך חאבּ איך נענומען אין האַנד, נעעפענט מיינע אוינען, אננע-
שטרעננט מיין געהירן, געלעזען, אָבּער איך האב נאר ניט געקענט פערשטעהן. פאר
מיינע אױנען האט אויסנטזעהן אויפצושטיינען א דונקלער שאטען, אונד זוכענריג
דיא בוכשטאַבען, האט זיך מיר געדאַכט, אַז אלע האבּען זיך צונויפגענאָסען אין
נרויסע נעלע פּלעקען --- איך האב נעמוזט שרעקליך גענעצען, דיא טרערען זיינען
נעלאָפען פון דיא אוינען אונד איין אוננאַטירליכע מיעדקייט האט מיך ערנריפען
אונד איך האב געװאָלט שלאָפען.
דאַן האב איך מיך נעלטנט אויף'ן בעט, צופריעדען דערמיט וואס איך װעל
פּערשלאָפּען דיא מרה-שחורה'דינע צייט. אָבער דער שלאָף איז ניט נעקומען, אונד
מיר האט עס אויסנעזעהן, אז אַלעס שפּיעלט מיר אלס נעננער, אפילו דיא נאַטו-
איז אויך מיין נעננערין. ווייל איך האב נעװאָלט שלאָפּען אום צו פערנעסען
אן אלעס, האט מיך דיא נאַטור נעהאלטען װאַך, ויא א מערדער, װעיכער זעהט
פאר זיך זיינע אָפּעער, וואס לאָזען איהם ניט רוהען.
דער קאָפּ פלענט בייא מיר װערען שווער ויא א קלאָטץ, דיא נליעדער
מאַכטלאָז אונד יעדע נייסטינע ענערניע איז פערשוואונדען.
ווען מען האט מיר אריין נעבּראכט עסען, האבּ איך נעװאָלט פערשליננען דיא
שפּייזען ויא אין דיא אַלטע גוטע צייטען, ווען איך האבּ אזוי הנאה געהאט פון א
מיטאנ. יא, דעם ווילען האב איך געהאט, נאָר דער אָפּעטיט האט מיר געפעהלט.
ווען אי האב נענומען א ביסען אין מױ?, האב איך נעשפּירט דעם טעם
פון נראָז. : |
דאַן בין איך ארויס אױף דער נאס, מיט דעם בעשלוס, אַז דער נערויש פון
מאָסקװאַ זאָל מיך צערשטרייען. איך האב אויך גערעכענט, אַז א נוטער שפּאַציר,
וועט פעראורזאכען וואס מיין בלוט אין קערפּער װעם אָנהױבען בעסער צו צירקו-
לירען, אונד איך װעל מיך פּיהלען אלס א מענש.
דעם סטודענט'ס ערצעהלונג.
0
איך האב דאמאלס נעװאָהנט אליין אין מאָסקװאַ, װיא פיעלע אַנדערע
סטודענטען פון מיין פּאַך. איך האב געהאט א בילינעס מעבילירטעס צימער, בע-
זוכּט דיא אוניווערזיטעט אונד גענאַנגען הערען פאָרכעזונגען. איך פּלעג מיך צוזאַמען
קומען מִיט מיינע קאָלענען, דיא אַנדערע סטודענטען, געשפּראָכען, געפּקױדערט,
געזובט דאס טהעאַטער, געטרונקען ניט זעלטען א שנעפּסעל, אונד, מיט איינעם
װאָרט, איך האבּ געלעבּט ויא א װאַהרער סטורענט.
דאַכט זיך, אַז אזא לעבען אין נאַנץ אינטערעסאַנט אונד ענטהאלט אין זיך
נענוג אויפרענונג, אום מען זאָל ניט וויסען ויא דיא צייט פערשווינדעט ; אָבּער
מיט מיר איז עס אַנדערש געווען. איך האב געבּענקט נאך עפּעס, אונד מיין הערץ
האט געצוינען נאף אנדערע זאַכען. עס איז מיר נעווען, אונגעפעהר, נלייך וויא
איך האב פּערשטאַנען, אַז מיר פעהכט עפּעס, נאָר איך האבּ ניט געװאוסט
! וואס.
מיט דער צייט איז עס אזוי ווייט נעקומען, אַז קיין זאך האט מיך מעהר ניט
אמוזירט, קיין אונטערהאַלט האט מיך אינטערעסירט, אונד איך-האב פּערבראַכט
איין טאָג נאך'ן צווייטען אױף איין אָרט,, אונפערוועקפעלט.
מיר האט זיך נעדאַכט, אַז איך לעב אִין א געפענגניס, וואו איך מוז אוים
שטעהען אין דער פריה, עסען, טהון מיין אַרבײט, נעהן וואו מען שיקט מיך, אונד
דאן װיעדער צוריק קעהרען צוֹ בעט. אזאַ אַרט לעבּען אין מיר נמאס נע-
ווארען.
איך האב פּראָבּירט מעהרערע מאל צו אונטערזוכען דיא אורזאכע פון מיין
טרויערינער איינזאַטקײט. אטאל האט זיך מיר געדאַכט, אַז עס איז דערפאַר, ווייל
דאס שטעדטישע לעבען האט זיף מיר צונענעסען; אֵיין אנדער מאל האבּ איך
געקלערט, אַז מיר פעהלט דיא בעוענונג אױף דיא פעלדער, אין דער פרייער
נאַטור. ויא דיא זאַך איז, איף בין געװען אי אײנזאַם בּין צור פער-
צווייפלוננ.
דאס האט מיך ניט נאָר בעטריבט אין נעמיטה, זאָנדערן עס האט אויך
נעשװאכט מיין קערפּער, אונד איף האב נעפיהלט א שװאכקײט איבער יעדעס
נליעד קוטענריג איבער מיר פון טאָג צו מאָג.
,}גד הל -
,ער חאט מיר נעזאנט, אַז ער האט אויפנעשריעבען א קליינעם בּוד איבער
מאַנכע וויכטינע פּאַסירונגען אין זיין לעבּען, אונד טראָטין דעם וואס ער איז נעווען
אַזױ שװאַף, האט ער מיך נעבעטען איף זאָל דאס הערען, ויא ער װעט עס פּאָר-
לעוען. עס איז קיין צווייפעל, אַז אין ריעזער ערצעהלונג, וערט זיין כאַראַקטער
אמבעפטען נעשילדערט. ווילט איהר איך זאָל עס אייך פאָרלטזען? אױב עס
װעט אייך אינטערעסירען, קענט איהר עס הערען. סיף, וועניגסטענס, האט עס
זעהר פעראינטערטסירט.*
אלעזט עס פאָר}ן כעזט עס פֹאָר!* האבּען מיר אלע געזאנט איינשטימיג.
,אין גענענטהייכ, װען עס האט אייך פעראינטערעסירט, װטט עס אונז אויך ניט
מינדער אינטערעסירען. * :
ואסילי ניקאָליעװיטש איז צונענאַננען צו זיין שרייב-טיש, אַרױס גענומען א
בלויען פּאַקעט, אין וועלכען עס זיינען געלענען אײינגעוויקעלט דיא כתבים פון זיין
טוימען פריינד. ער האט זיך אַוזעק געזעטצט בּיים טיש אונד זיך פערטינ געמאכט
פאָרצולעזען.
עזעהט איהר,* האט ער נעזאנט, אלס ער האט נעעפענט דיא פּאַפּירען אונד
זייא צונעטראנען צו זיינע קורצזיכטינע אויגען, עס איז, נאך מיין מיינונג, ניט זעהר
קינסטלעריש אויפנעשריבען, אָבֶּער דערפאַר, ענטהאַלטעט עס איין אײינפּאַבע,
װאַהרע אונד אויפריכטיגע שילדערונג. אויפריכטינקייט, מיינע העררען, פון פּאַי
וואס פאר א קװעללע עס קומט, רענט אונז אן צום דענקען אונד װירקט אױף
אונזערע פּערשלאָפענע נשמות. מיר זעהן פאר אונז ערשיינען בילדער, אָבװאָהל
שוין בּעקאַנט פון פּריהער, אָבּער זײיא מאַכען אונז אױף אזי װײים אױם-
מערקזאם, אז מיר מװען זיך אָבשטטלען פון צווישען דעם לעבּענס-נערויש אונד
טראַכטען.
,טיר טראַכטען אונד סיר שטודירען דיעזע בילדער מיט אָפּענע אוינען אונד
מיר ציהען דערפון רעזולטאַטען. איך האָף, אז דאס װעט אייך ניט קאַננ-
וויילען.*
װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש האט אָנגעפאַנגען צו כעזען, אונד יעדער איינער
פון אונז האט באַלר פערשלנגען יעדעםס װאָרט סיט געשפּאַנטער איני
טערעסע.
אע
טע 0 אע אלא אי גי 5 א
רע ייט" 6 : בע 2 ביג :
4 7
אונד ער אליין האט עס אויך געװאוסט -- אַז פון זיינע ביירע כונגען איז שוין במעט
גאר ניט נעבליעבען. ער האט בּייא מיר אויסגעזעהן ויא א פעראורטחיילטער צום
מטױט, וועלכען מען דערמאָהנט יעדען אוינענבליק, אַז אָט מוז ער שטאַרבען. ער
פלענט ארום געהן איבער זיין צימער הין אונד צוריק, אונד אויף זיין געזיכט איז
נעלעגען א װעלט שיט וועהמוטה אונד נאכדענקען. ער האט ניט נערערט פיעל,
זיך ניט בעקלאגט, אונד נאָר געדולדינ ערװאַרטעט דעם טױט.
,אין דיא לעטצטע פּאאר טעג אָבּער, פאר זיין טױט, איבערהופּט אבענר,
האט ער זעהר פיעל געשפּראָכטן. ער אין נעװען א ליידענשאפטליכער אונד
עמפּפינדליכער מענש, װעלכער האט נעקענט אויפגערענט ווערען פון דער טינדעסטער
קלײינינקײט, אבער ער איז נעווען א העלד אין צוריק האלטען זיינע געפיהלע, זייא
ניט ארוים צו ציינען עפענטליף. איף האב אָבער נענוג נעלעזען אויף זיין געזיבט,
אין דעם טאָן פון זיינע װערטער. אונד זיין נערוועזע בּענעהמונג, וועלכע האבען אין
מיר אַרױס נערופען אַזײ פיעל מיטלייר, אַן איך האבּ נעמוזט אָבװענדען מיין געזיכט
פון איהם אונד וויינען,
,איך האב איהם, אין דער קורצער צייט פון אונזער בעקאנטשאפט, אזוי ליעב
נעוואונען, גלייך ויא ער װאָלט נגעווען מיינער א לייבליכער ברודער. ווען איך האב
געקענט, האב איך אומנעווענדעט דאס געשפּרעך איבער וועלטליכע זאַכען, אום
איהם צו מאַכען פערגעסען אוף א קורצער צייט אן זיין טרויערינעס שיקזאַל, אונד
דאס איז מיר אָפּט נעלונגען, דען ער איז געווען נייניעריג צו בעשפּרעכען אינטע-
רעסאַנטע פראַנען,. אונד, אין זאָלכע געשפּרעכע, האבען מיר כמעט אימער איינ-
נעשטימט.
,ער האט מיר דערצעהלט דיא גאנצע געשיכטע פון זיין לעבּען. ער האט פאר
מיר אבנעשילדערט אלעס ואס האט מיט איהם פּאַסירט ביז דאמאלס, אונר
דערצעהלט נאנץ נענוי, איבער דיא קװאַלען אונד טאַרטערניסע וואס ער האט
געהאט איבּערצושטעהן ווען ער האט געמוזט אויפנעהמען דאס לעבּען ויא עס איז
אונד וויא אַזױ זיין געוויסען האט דאַנעגען פּראָטעסטירט. יא, דער אונגליקליכער
אִיז נעווען איינער פון דיעזע מענשען, װעלכער האט געפיהלט, (טראָטץ רער אייע-
שטימונג פון דיא זאָדנענאַנטע מאָראַלימענשען, אַז מיר פיהרען זיך נאנץ ריבטי;,.
אס דיא נעזעלשאפט טהוט ניט אלעס װיא עס בּעדאַרף צו זיין. אי זאָ -
מאָמענטען, האב אין: איהם אויך ענטדעקט אָפּענהערצינ טיינע אידעען, אונד .-
האב טיט איהם איינגעשטימט.
שי יט בי טע יט
, ?מע 7 - 16-=
רוהיג, ,איז אויך נעווען א סטודענט אונד ער איז געשטאָרבּען פון דער שווינדזוכט..
אין דער װאַהרהײט נעשפּראָכען אָבּער, איז ער נראדע ניט געשטאָרבּען פון דער
שווינדזוכט, זאָנדערן פון דער אוננאַטירליכער תאוה, וועלכע האט פּריהעֹר נעטויטעט
זיין גײסט אונד דאַן אױך געפאָרדערט זיין קערפּער, גראַדע דורך שווינדזוכט.
אפילו קױט נאך דער לעהרע פון דעח מעדיצין, קומט דיא שווינדזוכט צו מענשען,
וועלכע זיינען אָבּנטשװאַכט אַזױ שטארק, אַז זייא קענען ניט װידערשטעהען דיא
בּאַקטעריען פון שווינרזוכט. ענטשולדינט מיר, טארבונאָו,*. האט װאַסילי געזאנט
זיך ווענדענדינ צום אַרצט, ,איך מיין ניט חלילה צו בעליידינען איער פּראָפּעסיאָן,
אין געגענטהייל, ווען נטטהיג, אקצעפּטיר איך אויך עפּעס פון דער מטדיצין. *
,אָה, װאַסילי, איהר זייט ענטשולדינט,* האט דער אַרצט געענטפערט
לאכענדיג. |
טאָרבונאָוו האט דערווייל אַרױס גענומען א זילבערנע פּושקע פון דער קעשענע,
פון װאַנען ער האט אַרױס געצוינען א סינאַרעטע, פעררויכערט, אונד זיך פערטינ
געמאַכט צו הערען װאַסילײן רעדען, ועלכער איז ערנסטער נעװאָבַעַן פון סעקונדע
צו סעקונדע.
,אָבער ערצעהלט אונז דיא געשיכטע,* האט דער סטודענט װיערער נעזאגט
זעהר אונגעדולרינ.
,ריכטיג, װאַסילי,* האט טארבּונאָוו בעמערקט אַרױס לאָזענדיג א בלויען רויף
פון זיין מױל, ,איהר האט מיר שוין אמאל עפּעס נעאנט פון איהם, אונר, לױט
וויא איך פערשטעה, איז עס איין אינטערעסאַנטע נעש כטט.*
,אִיךְ האבּ מיך מיט איהם צוזאמען נעטראָפּען,* האט װו:סילי ניקאָלאיעװיטש
אָנגעפּאַננען, ,בייא מיינעם א קאָלענע, מיט וועלכען ער האט געװאָהנט צוזאמען
דאמאלס איז ער שוין נעשטאנען מיט איין פוס אין קבר. ער איז געווען מאנער,
בלאַס אונד זיין ברוסט איז נעווען איינגעפאַללען ויא דער פאלל איז מיט יעדע;
שווינדזיכטיגען. זיינע גרויסע אונד בלויע אוינען, האבען איבער מיר אונטערדעסען
געמאכט א נעמישטען איינדרוק גלייך בייא אונזער ערשטער בעקאַנטשאפט. איף
האב נעשפּירט, אַז איך האב צו איהם ערשטענס א גרויסע ניינונג אונד אויף איין
אונבעשרייבליכעס מיטלייד. דיעזעס געפיהל װעל איך ניט פערגעפען, כל-זטן איך
װעל לעבען.
אצו יענער צייט איז איהם ערנער נעוארען פון שטונדע צוּ שטונרע. יערע
האָפּנונג פון רעטונג איז געווען פערשוואונדע;. דיא ערצטע האבען איהם נעזאגט--
זיך נאכצונעבּען אלעס וואס ער חאט נעזעהן פון אַנדערע 1 מיין פאטער, מיין מוטער,
מיין אָנקעל אָדער אַנדערע נוטע פריינר, האבען געקענט זיין גאַנץ אַנשטענדיגע
מענשען אין זייער נראד, אָבער ווען איך זעה איין, אַז זייערע מעשים זיינען ניט קיין
ריכטינע, דאַן דאַרף איך ניט זיין אַזױי שואַך אום זייא נאכצוטאַנצען. ניין, איך מוז
זיין פעסט ענטשלאָסען אומצױװענדען דעם נאַנג פון מיין לעבען אויף א גאַנץ
אַנדערן וועג, וועלכער פיהרט ניט אהין וואו עס ליענט פערדערבּען. אָבער דאס
אונגליק איז, דאס ווען מיר פערשטעהען שוין אפילו, איז דיא נעװאָהנהײט פיעל
שטאַרקער אַלס אונזער איבערציינטער װיללען אונד מיר פאַלען װיא פיינלינגע
(טרוסען) צום מינדעסטען נסיון. איז עס ניט מערקווירדינ, מיינע העררען, וויא
מיר קענען ניט קוקען אוף א שעהנעס פרויענצימער מיט אנדערע געדאַנקען, אויסער
צו קלערען, אַז זיא איז גוט פיר אונזער בעסטיאַלישען נענוס 1 אָט דאָ ליענט דער
תהום פון פּערדאָרבענהייט. דאָ ליעגט אונזער אבשייליכע שװאכקייט, וועלכע פיהרט
אונז שנעל צום גייסטינען טױיט.
,מיין נאָט 1* האט וואסילי פּלוצלינג אויסנעשריען, ,פּאַר מיינע אוינען ער-
שיינט יעטצט דאס בּילד פון מיינעם א נוטען בעקאנטען ; ער איז אױף געווען אַזאַ
אוננליקליכעד. אָבער, נאך אונגליקליכער װויא פיעלע אַנדערע, ווייל ער האט מעהר
געלענענהאט געהאם זיין געװאָהנהײט אויסצואיבען. איך האבּ איהם געקענט בּלויז
צווייא מאָנאַט, אונד דאַן איז ער נעשטאָרבען פאַר מיינע אוינען. ניט א גייסטיגען
טױט, זאָנדערן א קערפּטרליכען טויט. גייסטינ, איז ער שוין לאַנג געווען טױט. ער
האט ווירקליך פאָלקאָמען פאָרגעשטעלט מיין אידעע וואס איך האב אייך ביז יעטצט
געשילדערט, אונד ער קען דיענען אלס א טרויעריגעס בײישפּיעל. אָבער, אין דער-
זעלבּער צייט טוז איף בעמערקען, אַז אין דער טיעפסטער פּערדאָרבּענהײט, רוהט
נאך אימער אין דעם מענשען א קליינע סטרנע פון אַנשטאַנד -- מען דאַרף נאָר
דיעזע בעריהרען, אונד דיא האַרמאָניע פון דער זעעלע ניבט אַרױס אַזעלכע טענער,
וועלכע פערטרייבען דיא פינסטערע אונד אבשייליכע בעסטיאַליטעט.*
װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש איז געבליעבען שטיל. אונז, אָדער מיך וועניגסטענס,
האט עס נעשוירערט הערענדיג דיעזע װערטער. מיר זינען אַלע אונטערדעסען
פּעראינטערעסירט געװאָרען טיט דער געשיכטע פון זיין בּעקאַנטען, אונד יערער איז
געווען נייניעריג צו הערען וואס עס האט פּאַסירט,
אוואס איז געשעהען טיט איער בעקאַנטען!* האט אַ סטודענט נעבען מיר
געפרענט אוננעדולריג. אוועט איהר אונז דערצעהלען ז*
פיין בּעקאנטער אונגליקליכער,* האט װאַפילי געענטפער'ט ווערענריג זעהר
, ?מע - 8 -
האַלבװענס צופריעדען ; װען קינדער קומען טעהר וויא איהר האט ערװאַרטעט,
דאַן פיהלט איהר זיך אונגליקליך -- אלעס וואס איהר זוכט איז, דיא תאוה! אונר
טאַקע דערפאַר אליין, פערגעסען מיר זיך נאר אין נאַנצען אין חתונה האבּען צום
צוועק פון קינדער האבען, זאָנדערן מיר זוכען נאָר צו ענטװיקלען דיא לוסט נאָר
צום צוועק פון שמוטץ אליין. דאס איז שרעקליך, שוירערהאפט!*
מיד האבען איהם אלע נעלאָזען אױסרעדען אונר איהם ניט אונטערבראָכען,
וויי?ּ טיר האבען איהם שוין נעקענט אין דיעזער בעציהונג, אַז ער האט נעמזט
אַוױס זאגען אין אַזעלכע מאָמענטען אלעס ואס עס לענט איהם אױףץ
הערצען.
, אונר דיא פרויען, האט ער פּלוצלינג ווייטער געזאנט, ,מיינט איהר, אַז
זייא זיינען בעסער ? אָבער, ענטשולרינט מיר, איך דענק, אַז איך האב שױן צו
פיעל געפּלױדערט.* |
ער האט בּייא דיעזע ווערטער זיך אָבנעװישט מיט זיין ווייסע האַנד טיכעל זיין
הויכען אונד פערשוויטצטען שטערען. דאַן האט ער זיך צוריק נעזעטצט געמיטהליך
אויף זיין שטוהל אונד זיך פעררויכט דיא פּערלאָשענע צינארעטע.
,דאס אלעם איז דיא ריינע װאַהרהײט 1* האט אויסגערופען א סטורענט
איבערציינט פון װאַסיליס ווערטער.
אוואס ?* האט װאָסילי ניקאָלאַיעװיטש געפרענט.
פדאס וואס איהר האט נעזאנט.*
,יא, יא, פּאָזיטיוו!* האט איין אנדערער סטודענט אייננעשטימט.
,איך בין מודה, אַז ער האט רעכט,* האט דער פּראָפּעפאָר דער ליטעראַטור
נעזאנט. אאָבּער אַזױ צו פּערדאַמען יעדען איינעם, ויא װאַסילי ניקאָליאַעװיטש
טהוט, איז אונרעכט. יא, דיא תאוה איז אין פיעלע בּעציהונגען זעהר שעדליך --
איך מיין נאַטירליך דיא איבּערפליססינע תאוה .-- אָבער מען דאַרף ניט פערנעסטן,
אז דיא ערציהונג אונד געזעלשאַפּטליכער פערקעהר"...
,געוויס, נעוויס/* האט איהם װאַסילי אונטערבּראָכען, ,דאס דארף מען אוֹיף
ניט פערנעסען,. עס איז טאַקי א הױפּטזאַך וואס מען מוז נעדענקען. דיא ערציהונגֿ .
אונד דער געזעלשאַפּטליכער פערקעהר, האבּען דערמיט זעהר פיעל צו טהאָן. אָבעוּ
װער זאנט אייך דען, אַז דיעזע ערציהונג אונד געזעלשאַפטליכער פערקעהר
מוען אַזױ זין? דענקט איהר, אַז עס אין נים מענליך צו װעקּסלען ריא
צושטענדען 1 אונה, מיינט איהר, אַז א טענש דאַרף טאַקי אַזױ שוושף זיין אום
פערשאַפט אונז מאָמענטאַלעס פערגניענען. זיא איז אַזױ אַנשטעקענד, אַז מיר
ליידען אַלע פון איהר: דיא יוננע לייט, דיא פערהייראַטעטע, דיא מיירלעך, דיא
פרויען אונד אַלעס ואס רופט זיך עטוואס ענטװיקעלטער מענש. איף, איהר,
יעדער פון אונז. שוין ניט רעדענדיג ואס מיר מאַכען זיך צום נאַר דורך איהר,
'שוין ניט אַכטענדיג דארויף וואס מיר ליידען דיא בּיטערסטע שמערצען, שטערט
זיא אונזער פּאָרטשריט, שליידערט אונז אין אָבגרונד פון פּערדאָרבענהייט אונר
שטעלט אונז ניעדריגער אַלס דיא טהיערע.
,אונד וויפיעל ניבּט עס אויף דער וועלט, װעלכע זעהן גאר ניט דיא דונקלע
שאטענס פון איהר ? מיר לאַכען זיך אויס, מיר פערשמייסען, מיר פּערװאַרפען יעדע
| אידעע וואס פיהרט אונז צו בעלייכטען דיעזען זומפּף פון שמוטץ אונד אבשייליב-
: קייט. מיין נאָט { װען אלעס זאָל אַרױס אין דער עפענטליכקייט, װען מען זאָל
-; אױפּריהרען דיעזען הויפּען שמוטין אונד יעדער מענש זאָל זיך אבשטעלען אונד דאס
! בעטראַכפען, דאַן װאָלט ער זיך דערשראָקען,
חיא,* האט װאַסילי ווייטער געזאנט, עס איז קיין צווייפעל, אַז מיר װאָלטען
זיך גאר ניט דערקענט; מיר װאָלטען בעדארפּט צו דעקען אונזערע געזיכטער פּאַר
חרפּה אונד זיך שעהמען איינער פאַר'ן צווייטטן. אָבער מיר טהון דאס ניט; מיר
ווענדען אָן אַלע מענליכקייטען אלעס צו פערדעקען אונד פערשטיקען, אונד דערמיט
אויך פּערמעהרען אונזערע קראַנקהייטען, פערברעכען אונף פערדערבען.
;דיא תאוה!* האט װאַסילי פּלוצלינג אויסנעשריען, ,איז דיא שוידערהאַפטע
קראַנקהײיט } זיא צערשטערט אונזערע עדעלסטע אונד שענסטע געדאַנקען; זיא
ברעכט אונזער נייסט צערשמעטערט אונזער קערפּער, אונד, ווען מיר האבּען נאָר
דיא געלענענהייט זיא צו בעטריבּען אוױף דער העכסטער שטופע, דאַן גראבען מיר
אין דערזעלבער צייט, פּאַר אונז אליין א קבר.
,פון קינדווייז אויף ווערען מיר פערצערטעלט אונד פּערדאָרבען ; מען ווייזט
אונז מיט הינטערוויילעכס סמנים, ויא אַזױ מיר דארפען זיך פּאָרבּערייטען זיא צו
שטודירען, אונד מיר ערפּשַהרען באַלד, אז נאָר דיא תאוה איז אונזער ציעל אין
לעבּען, וועהרענד אַלעס אַנדערע, איז נאָר א נעבענזאף.
;איהר דאַרפט מיף ניט אָנקוקען אזוי ערשטוינט אונד עפענען אייערע אוינע,
אַזױ פערוואונדערט -- זאנט מיר דעם ;אמת : װער פון אייך וויל הייראַטהען א
פּרױ בלויז דאַפּיר אום צו ברטנגען קינדער אויף דער ועלט ? . ניעמאַנר, ניעמאנר |
איהר אלע בּעטראַכט זֹיךְ פריהער דאס געזיכט, דעם קערפּער אונד אַלעס וואס
ליענט אין א פרוי אום צו ערוועקען דיא תאות. וען קינדער קומען, דאַן זייט איחר
, ?מתת = 0
ער זיף דערװאַרעמט אין זיינע דעבּאַטען אונד האט אױסנעזעהן צו גרייכען דיא
ערנסטע מאָמענטען, װען זיינע ליפּען האבּען אױסנעשפּראָכען אידעען, וועלכע האבּען
אונז אימער איבּערראַשט.
דער שטרייט מיט דיא ערצטע אונד דעם פּראָפּעסאָר, איז נעװאָרען העפּטיג,
אונד דר. גאָרבנאָו, א ינגער אַרצט, האט װאַסילײן אלץ מעהר אױם-
גערעגט.
ניין 1 = ניין *1 האט װאַסילי געשריען, ,מיינט ניט, אַז דיא הױפּט קראַנק-
הייטען זיינען פוילע לוננען, א פערדערטעטע לעבּער, איין אָבנעריסענע מילץ אָדער
הערץ-קלאַפּען | דיא גאנצע חכמה ליענט ניט אין אױסנלײכען א קרומען פוס
אונר"...
דער יונגער אַרצט האט איהם אונטערבראָכען.
,אַלזאָ,= האט גארבונאָוו אָנגעװענדעט, ,קומט עס אױס, אַז דיא נאנצע
מעדיצין טוג אויף כפּרות ?*
,אָט דאס אין דאס אונגליק,* האט װאַסילי נעענטפערט, ,וואס איהר װילט
ניט פערשטעהן. דיא מעדיצין האט נעװיס איהר נוטע זייט פיר דער טענשהייט,
אָבער דיא מענשהייט דאַרף ויסען, אַז זיא מוז זוכען הייל-מיטלען צו איהרע נע-
פעהרליכסטע קראַנקהייטען. *
איז א פוילע לונג ניט נענוג נעפעהרליך 7* האט דער פּראָפּעסאָר פון ליטע-
ראַטור געפרענט.
,דיא נאנצע מענשהייט לײידעט ניט פון קיין פוילע לוננען,* האט װאַסילי
אָנגעפאננען אין זיין ערנסטען טאָן, ,אָבּר עס זעהט אױס, אַז דיא נאַנצע מענש-
הייט ליידעט פון נאך א געפעהרליכערע קראנקהייט.*
.אונד דיעזע קראנקהייט איז 7 האט דער אַרצט נעפרענט.
,דיעזע קראַנקהײט, מיין פריינד,* האט װאַסילי געענטפערט, ,איז דיא
שמוטצינע תאוה, וועלכע דיא מענשהייט זוכט צו פערברייטען אונד איינגעוועהנען
אונטער דיא מענשען, מיט קיין אַנדערן צועק, אױסער צו בעטרייבען תאוה, וועלכע
אין דיא געפעהרליכסטע קראנקהייט. *
מיר האבּען איהם אַלע אָננעקוקט. מאַנכער מיט איין אונגלױבליכען שמייבעל,
איין אַנדערער שפּאָטיש אונד א טהייל גאַנץ ערנסט אונד שטיל, מיט דער ערװאַר:
טונג, אַז װאַסילי וועט באַלד דייטליכער ערקלערען זיינע געראַנקען.
,ריא תאוה,* האט ער געזאגט, ,איז א שרעקליבע קראַנקהײט אין אונזער
נעזעלשאַפט, פון וועלכער מיר מענשען וילען קיין בעגריף האבען, זאָלאַנג זיא
== 8 =
בטלידינע מענער אָרער אַלטע װייבּער בּעט-אַכטען פאר עהרליך אונר שעהן, גרארע
אזוי לאנג ועלען מיר זיך ויא דערשׂרעקען, ווען יעמאַנד זאגט אַנרערש.
מיר דערשרעקען זיך נים, װייל דיא נייע בעהיפּטונג אין ניט װאַהר,
זאָנדערן, װײל מיר זינען צוגעװעהנט צו דעם אַלטען װיא דער שיכור צום
בראַנפען.
װאַסילי האט געהאט א טבע אמאל זיך אויסצורעדען אַזױ ויא קיין אנדערער
װאָלט עס נעטהאָן. אָבּער דאס איז אימער געװוען דערפאַר, ווייל אין זיינע ערנסטע
מאָמענטען, איז ער צו אַנדעדע ניט נעווען עהנליך,
אין א שבת אבענד, האבּען מיר זיך אַלע בייא איהם פערזאמעלט. מיר
האבען נעצעהלט א צװאַנציג פּערזאָנען. יעדער, ויא נעוועהנליך, איז געווען א
סטודטנט, אונד כמעט אלע זיינען שוין פערטיג נעװען סיט זײער שטוריום.
אונטער דיא לעטצטע האבען זיך נעפונען א פּאאר יונגע ערצטע אונד א יונגער
פּראָפּעסאָר דער ליטעראַטור,
טיר האבען געטרונקען טהעע מיט לימענע אונד מיט קוכען. מיר האבען
גערויבט, נעפּלױדערט אונד זיך אונטערהאלטען אזוי לאַנג, ביז מיר זיינען נעקומען
צו וויכטיגע לעבּענס-פראַנען.
אין דעם גרויסען צימער, איז עס אונטערדעסען געװאָרען זעהר הייס אונף
שטיקענד פון דעם טאַבאַק"רױך.
אליאָשקא, פיט א רויטעס העמד אונד א רויטע שירצע, מיט זיין רונדעס
אונד פערשוויצטעס געזיכט, האט דערלאַנגט זעהר פלייסיג טהעע, אונד אַכטונג
גענעבּען, אַז יעדער זאָל זיין בעזאָרגט מיט דיעזער אויפּמונטערענדע טשקה.
יעדער פון אוּנז האט זיך געשפּירט גאַנץ בעקוועם אונד אוננעשטערט אין
דיא בענעהמונגען אונר שפּראַכע. עס אין אויך קיין צווייפעל געווען, אַז אלע
האבּען זיך הערצליך אַמװירט אונד הנאה געהאט פון דער פרעהליכער
קאַטעראַדענישאַפט.
איך בין געזעסען אױף דער סאָפּאַ, אױפגעקנעפּעלט מיין סטורענטע-
אוניפאָרמע אוגר שטילשווייגענר האב איך סיך צונעהערט צום געשפּרעך. איך
האבּ פּערשטאַנען, אז דער װאָרט אונד אידעען קאַמפּף װעט יערעס מאל אינטע-
רעקאַנטער ווערען אונד דאס האבּ איך ליעבּ געהאט בייצו-װאָהנען.
א װאַסילי האט צוזאַמען בעענדינט דיא אוניווערזיטעט מיט דעם פּראָפּעסאָר
אונד דיא ערצטע, אונד אַזױ וויא זייא האבען אלץ אויסנעזעהן זיינע נעגנער, האט
-+
:
:
,
= ,
4
וי
זי
ירב אי יט לב וז הא 1
=- 4 -- 13 ,
אונד פערנניעגען, האט ער בּעשלאָסען, אַן יערען שבת אבענר זאָלען מיר צוזאַמען
פערברעננען. אין דיא איברינע טעג פון דער װאָךֿ, האט ער געטהאָן אַלעם וואס
עס האט איהם בעסער געשמעקט
אויסער מיר, האט ער אונטערדעסען געהאט נאף בעזוכער, אונד דיעזע זיינען
מייסטענטהיילס געווען סטודענטען.
איך, גאַטירליך, בין אויך נעווען א פטורענט, אונד זיך נעצעהלט אונטער
דיא אַנדערע בעזוכער, אָבּער איך האב נעמאכט א שטיקעל אויסנאַהמע, װוייל מיר
האבען זיך נאף פון פריהער געקענט, אונד מיר האבען אמאל צװזאַמען פּערבראַכט
דיא נאַנצע װאַקאַנץדצײט אויף א גוט,
מיר האבּען איהם אלע געליעבט אונד נעאַכטעט. דען ווען עס איז נעקומען
צו א רוהינען מאָמענט עפּעס צו בּעשפּרעכבען, איז ער נגעווען ערנסט אונר אוים"
ריכטיג, אונד זיין שאַרפּער אורטהייל, וועלכער איז אױך געווען נערעכט, האט איהם
געצייגט אלס טיעפזיניג נענוג אום מיר זאָלען זיך טענטן פּערלאָזען אויף דעם וואס
ער זאגט.
דיעזער כאַראַקטער, וועלכער איז, אין דער װאַהרהײט געשפּראָכען, א גרויפע
זעלטענהייט אונטער אונז יוננע מענשען, האט מיך וועניגסטענס אַזױ שטאַרק צר
נעצויגען צו איהם, אַזן איך האב איהם כמעט פערנעטערט. ׂ
זאָלאַנג ויא מיר האבּען נאָר אָנגעפּאַנגען א געשפּרעך, האט ער זיך נים
צוריק געשראָקען צו בּעריהרען אַזעלכע פראנען, וועלכע פיעכע פון אונז װאָלטען
בעסער אויסגעמיעדען. ערשטענס אויס פּאָליטישע אינטערעסען אונד צווייטענס,
גלאט װייל קיינער װאָלט ניט געװאַנט צו קריטיקיו ען עפּעס וואס עלטערע מענשען
פון אונז, בעַטראַכטען זייט דור דורות, פאר נוט אונד פיין.
ווען װאַסילי ניקאָלאיעװיטש האט אױפּגעבראָכען א נעשפּרעך איבּער דער
געזעלשאַפּט אונד איהר ארט לעבען, האט ער אימער געהאט דאַריבער עפּעס צו
זאנען, וואס האט אונז אלע איבערראַשט א אונד ערשטוינט. אָבער נאך א רוהיגעס
אונד איבערלעגטעס נאכדענקען, האבען מיר נעטװט צו נעבען, אַז ער האט
רעבט. |
עם איז דאס זעלבּע אוננריק מיט אונזער נאַנצער געזעלשאַפּט. מיר געוועהנען
זיף צו אױף פיעלע זאַכען צו זאנען, צַז זייא זײַנען נוט אונד װאויל, װײיל אַנדערע
יהאבען אַזױ בעהויפּטעט. מיר פערנעפען אָבער נאכצוקלערען אוב דיא ,אַנדערע*
האבען רעכט געהאט אָדער ניט. אונד כל'זשן מיר קומען ניט צו דיעזער שטופע
אליין צו דענקען,. אליין צו איבערלענען,. אונד ניט אַקצעפּטירען אַלעפ וואס עובר-
=
מיין פריינר'ס פױף.
װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש האט שוין זייט צווייא יאהר פּערלאָזען דיא נאַטור- -
װיסענשאַפּטליכע אבּטהיילונג פון דער פילאָזאָפישער פאַקולטעט. ער האט בעענדינט
זיין שטודיום אונד געקריעגען דעם טיטעל דאָקטאָר דער פילאָזאָפיע,* טיט גרויסער
אויסצייכנונג. על-פּייחשבון האט עס געהייסען, אַז ער װיל זיך ערשט נעהמען צום
שטודיום אונד אבּנעבען זיין צייט פיר דער װיסענשאַפט אונר פאָרשונגּ. .
אָבער ויא ווייט איך האב איהם געקענט, איז ער ניט נעווען רער מענש
דאַפיר. ער איז געווען פון דער נאַטור לעבּהאַפּט, מונטער אונד צייטענווייז זעהר
פרעהליף. אַזעלכע מענשען קענען נאָר לערנען דאמאלס, וען קיין זאַך שטערט
זייא, אָבער װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש װאָלט ניט געקענט איבערשטעהען דעם נסיון
פון שעהנע מיידלעך, א פרעהליכע געועלשאַפט אָדער זאָנסט א מונטערן אונ-
טערהאַלט.
ווען א מענש ויל האבּען איין ערפּאָלג פון זיינע װיסענשאַפּטליכע שטוריען,
מוז ער צו מאַכען דיא אויגען פאַר דער גאַנצער װעלט; אַלעס דאַרף בייא איהם
זיין טױט אונד ניט עקזיסטירען, אויסער זיינע ביכער אונד זיינע אינסטרומענטען.
װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש איז געװען א גרויסער פריינר פון דעם לעבען אונד
ער האט בּעוואונדערט ניט נאָר דיא קונסט, זאָנרערן אירגענר א שעהנע זאַך, האט -
איהם נעקענט פעראינטערעסירען.
אם בעסטען װען ער האט זיך גענומען שטורירען איבער דער נאַטור פון
מוראַשקעס, ביענען אָדער ים-חיה'לעף, האט ער דערזעהן זיין פידעל, וועלכען ער
האט אַרונטער געכאַפּט, נעלעגט אַ בּלאַט נאָטען פאַר זיינע אױגען אונד אָנגעפאַננען
צו שפּיעלען אַזױ לאנג, בין עס האט זיך איהם געקענט דאַכטען, אַז דיא גאַנצע
וועלט שווימט אין א ים מעלאָדיען.
צו דיעזער צייט, וואס װאַסילי ניקאָלאַיעװיטש האט געהאט אזא טבע, האט
ער נעלעבט אין מאָסקװאַ, אין דער געזעלשאפט פון זיין דיענער אַליאָשקאַ.
מיר פלענען זיך זעהר אָפּט צוזאַמען קומען, אונד װוייל ער האט זעלטען גע-
האט א פרייע שטונדע עפּעס צו רעדען אונד בעשפּרעכען, אוֹיסער זיין װיסענשאפט
*
גע עי ג6אול. אר1 4;* -צה-י יי .א ר 7 יט יי יש" זי) אי = יו : ? אי ייג
ר ר יי יש :
: א אע 7 ;
יא 6
א רעאליסטישע שילדערונג איבער איין מאָראלישען מאַמענט,
פון
גראף 7-עא טאלסטאי.
בּעאַרבײטעט פון
ד. מ. הערמאַלין,
(2ט
יא יו אק טא 2
א פּרײיז, 10 טענט. |-
דרוק אונד פּערלאַג פון
דיא היבּרו פּאָבּלישינג קאָמפּאַני,
8871 קאַנאַל סט,, ניו יאָרק,
.00 6א00811881 זותתמקזן
.8 .ע0צ שונא 60,. 4121 /83-85-8
א פאלשט/נרע, 2 יע
ענגלישייורישעס או יודיש- 6
= = ווערטער יבוך =
פון אלכּסנדר הארקאווי,
אין צוויי טהייל.
ערשטער מהייל ענטהאלט אללע עננלישע װערטער נאב'ן איי. בּי . סי
מיט זייער אויסשפּראכע און איבּערזעמצונג אין אידיש.
צוויימער מהייל ענמהאלט אללע יורישע װערטער נאכץ אלפ-בית מים
דיא איבּערזעמצונג אין ענגליש,
ניידע מהיילען זיינען געבּונרען אין איין באַנר,
פרייז, 8.50
ענגלישייורישעס האנד-װוערטער-בּוך
פון אלכסנדר הארקאווי, .
ענטהאלם כמעם אזוי פיעל װערטער, וויפיעל דער פאלשמענרינער ענגליש-
אורישעס װערמער-בּוך, טיט דער אויסנאהמע וואס דיא ערקלעהרונגען זיינען
אביסעל אָבּגעקירצט,
פריין, 100
ענגלישייודישעס או יודיש-ענגלישעס
טאשעװערטער"בּוך
פון אלכסנדר הארקאווי,
ענטהאלט אללע ענגלישע װוערמער נאכץ אייבּי-סי, מיט זייער אויסשפראכע
און איבּערזעמצונג אין יוריש, און אללע אידישע װערטער נאב'ן אלף-בית
מים ריא איבּערזעטצונג אין ענגליש.
פרײיז, אין קְלֹאמה גאגר, 65 סעֶנט. אין לערער נאנו, 00 סענט,
-- פֿון --
2 - מענדעלי מוכר ספרים,
5 נֹשׁ. י. אבּראמאוויץ)
6 יעשר א 802
1 לעצטע שריפטען אִיז א זאַמלינג פון פערשיערענע זשורנאַלען אונר
| צויטונגען וואו דער פאטער פון רער אידישער ליטעראמור ש. י. אבר א"
יל מאוויץ האם אין דער לעצטער צײַט געשריבּעף
יעדע פון רי שריפטען איז א מײסטערהאַפטע קרימיק איכּער רעם אי"
6 לעכּען אונד ווירקען אין רוסלאנד, אונר אין רער זעלכּער צייט אי
- עם פֿול מיט הימאר, װיטץ אונד שארפּױנן אונד זעהר אינטערעסאנט אונר
= שפּאַנענד צו לעזעןי
אין איינע פון ריא שריפטען ווערט געשילדעדט מיט דער קראפט פון
א פעדער די א אידישע צרות אונר פאגראמען אין רוסלאנר,
- אונד דיעוֹע שילדערונג אַלײן איצערשטײגט אַללעס וואס ער האָט פאָרהער
גֶעשען אפילו פין זיינע צװײ בּעריהמטע ווערק װי דיא ,קליאטשע" אונר
פישקע וער קרימער* עס איז א קונסט װערק אונד עס איו וערטה צו לע-
וען אונד שטודירען.
: פּרייז 35 סענט פארמא פרייא)
9
|
: 2 בּו בּעקומען בַּיי אַלע בּיכהענדלער, װי אויך בּײ די פערלעגער
יי א א0ס 6א/ו8) ומטיץ שימאטמנן מצוזי
- אַזסץ שסא 8106 "/84מ09 88-88-87
ענעבילקעג 100
שריפטען
-- פון --
ליב
דאָס איז דער נאָמען פֿון ליבּינ'יס לעצטע ערצעהלונגען וועלכע
נען יעצט ערשיענען אין כבּוך-פאָרם, :
די ,געקליבּענע שריפמעף זײנען ערשיענען אונמער פאָלי.
גענדען פרר !
4 נלות-בּילדער. |
ם לעבּע, '
עז סוזשעטען, :
ז1 בּילדער פון דעם ארימען לעבּען אין נויארק,
ש דער קריזים,
מצ פערשיעדענעם,
זט ערנסטער שפּאס,
מר, ליבּין האָט אַ נאָמען געגעבּען זײינע לעצטע שריפטען ,נ עקלי-
בּענע שריפמטעף װײל ער האָט זײ אױסגעקליבּען פון די טױיזענרע
וועלכע זיינען לעצטענס פון איהם ערשיענען. און נור די בּעסטע וועלבע
זײנען אינטערעסאַנט און בּעלעהרענד האָט ער אונז איבּערגעבּען צו דרוי
קען אין בּוך-פאָרם ,
רי ,ג עקליבּענע שריפּטעף פון ז. ליבּין איז געדרוקמ אױף.
שעהנעם פּאַפּיער און געכּונדען אין אַ פּראַכטפאָלען בּאַנד.
פּרײז 1 דאלער,
צו בּעקומען אין אלע בּוכהאנדלונגען ווי אויך גי רי פער'לעגערג
;+אג82א00 86א811881ט? שמתםמטם
-צעס 6אסון 54664 0883 88-85-87
ימינראנטע
יע = פון ==
לעאן קאבּרין
דיעזער ראָמאַן פון דעם בּעוואוסטען אידישען שריפטשטעלער און
דראַמאַטורג לעאָן קאָכּרין אין איין אמתער פּעריל אין דער
= אידישער ליטעראַטור. אין איהם ווערט געשילדערט מיט בּרענענריגע
- - פאַרבּען דאָס לעכּען פון די אירישע אימיגראַנטען אין אַמעריקאַ, דער
שווערער שטרייט, װאָס די אימיגראַנטען האָכּען צו פיהרען אין ריעוער
לאַנד פֿאַר זייער עקזיסטענץ. דאַן פיהרט דער פערפאַסער פאַר אונן
אַרױס אין דיזען װערק אַ גאַנצע גאַלערעע פון טיפּען און כאַראַקטערע,
פון'ם לעבּען אין אונזער אידישען קװאַרטאַל .
אויך ווירד |דאָרט געשילדערם ציוניסטען, אידישע אַסימי.
ליאַטאָרם, סאָציאַליסטען, אַנאַרכיסטען א אַזױ ווימער.
אויפער דעם איז דער ראָמאַן אַלײן זעהר אַניאינטערעסאַנמער
די לעזער װאָס ווילען זיך בּעקענען מיט דער אידישער נאַציאָנאַלער
פראַגע און מיט דער אירישער לאַגע בּכלל, דאַרפען לעוען
די אימינראנטעןך
און די װאָס זוכען אין אַ ראָמאַן אַניאינטערעסאַנטע האַנרי
לונג, אויפרעגענרע סצענען, װעלען ראָס אַלטק געפינען
אין דיזען װערק פון לעאָן קאָכּרין.
26,
פַּרײז 30 סענט,
צו בּעקומען בּיי אַלע בּוכהענדלער, װוי אויך ביי די פערלעגעו:
צצג?צא00 6אות4ת08118ט? שעתתעם
1014 שסא! 806:661 (08882 83-89-87
עם א"ז ערשיענען פון 4 " 1
ריהלינג-שקטראמען
א, טוּרגעניעוו.
איגערזעצט פון ל עאן קאבּרין
=
:
1
פריהלינג.שטראָמעף אי אײנע פון ריא כּעסטע װערק
װאָס דער גרויסער רופישער שרײיבּער א. מורג עניעוו האָט געשאַפען
אין דיזע װערק נים ער אונז אַ בִּילר פון איין עלטערען אונפערהיירא-
טען מאַן, װועלכער בּערײיעט זײין אױסגעלאַסענעם און פרייליבען לעבּען
אין דער יוגענדן עראינערונגען קוטען איהם אין קאָפ אַזױ וי פריח-.
לינג-שטראָמען, זײ לאָזען איהם ניט רוהען און פערפאלנען איהם װי
שוואַרצע שאַטענס, ער דערמאָהנט זיך װי ער האָט אַמאָל געלעבּט, גע-
ליעכּט און האָט געקענט פיהרען אַ גליקליכען פאַמיליען-לעכּען און האָט
עם אַלײן צושטערט און פערניכטעם צוליעכּ זיינע דומע און רייצענרע
פֿאַנטאַזיעס. אָט דיעוע געדאַנקען דערטרינקט ער אין בּערוישענרע גע.
- טרענקע .
הפי 2שטראָט עןף אז אַ מײסטערהאַפטע שילרערונג.
איתל? עה וי" -אין א "שפיגעל אַלעס װאָס די רײַנע פאַנטאַזיע פון. פער-
פֿאַסעל: !האָט אלל ריע און איהר ווערט בּענייסטערט לע-
זענהת. אק :
;פריתלינג? אס איז געררוקט אויף אַ שעהנעם פּאַפּיער און גע.
פאַסט אין אַ;פַראַכטפאָלען קאָווער.
- 4 פּרייז 30 סענט. ---ג
צו בּעקומען צּײ אלע כּוכהענדלער, װי אויך בּײ רי פערלעגער
;צדאא,?0/א00 6אז4ע08118? עוטתממ1ן :
+766 פא 8166 /0884 88-85-87
=
662 דיש 2
=
אידישאמעריקאנער רעדנער -
א ריעזען ווערק, וואס איז יעצט ערשיענען
אין אונזער מאמע-לשון.
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער, איו ראם גועסטע ניטצליכסמע ווערק אין
אידיש פיר אללע קלאסען אידען אין אמעריקא,
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער, עענטהאלט 600 זייטען אנגעפילט טיט דיא
בּעסטע און פּאפּולערסטע רעדעס געשריעבּען אין דיא שעהנסטע און דייטליבסטע
אידיש, פון דיא גרעסטע אידישע ועדנער אין אמעריקא, וויא אויך פון דיא בּע-
ריהמטע אירישע שריפטשטעללער, וועלבע האבּען ספּעציעל געשריעבען פאר ריעוע
ענציקלאפעדיע פון רעדנער קונסט, וואס װעט בּלײבּען אלם דעו שעהנסטעו
מאנוטענט פון קונסט אין אונזער מאטע-לשון.
דער איריש אמעריקאנער דעדנעה ענהאלט א גרויסע הקדמה איבּער דיא קונסש
פון האלטען א רעדע, וויא אויך פיעלע רעדעם צו האלטען בּיי א בּרית, א מול-טוב,
א פּדיון הבן, א בר מצוה, א תנאים, א חתונה, זילבּערנע און גאלדערגע האכצייטען,
: בּיי א לויה, שטעלען א מצבח, חנוך הגדר א, ז. זו,
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער, עענטהאלט אויך פרעכטיגע רעדעס פיר לאר-
זשען, פעראיינען, קלאבּס, געבּורטס-טאג פּארטיעס, סיום התּורֹה און ציוניזמום, רע-
דעס פיר יוניאנם און העכסט בּעלעהרענדע פאטריאטישע רערעס פיר אללע אירישע
ימים-טובים צו האלטען אין שוהל און אין האלל, וויא אויך א בּוקעט הומאריס-
טישע רעדעס צום לאבען בּיי געוויסע געלעגענהייטען,
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער, איו ועדאקטיוט פון פּרָאפעסאר
ג, זעליקאוויץ, (פמבּטיון, ליטווישער פילאזאף) וועלכער האט, אלם רעדאקטאר
פון בּוך, אליין אויך געשריעבּען צעהנדליגע רערעם פיר יערע געלעגענהייט פון
פרייד און לייר -- פון ,מול טוב" בּיו ,עליו השלם".
צווייטער טהייל, בּר-מצוה רעדעם,
דער צווייטער טהייל פון דעם אידי'ש אמעריקאנער רעדנער, איו געווירמעט
פיר בּר-מצוה רעדעס, וואס יעדע פון זייא אין א פערל, און געשריעבּען פון דיא
גרעסטע פאבלייט און פעדאגאגען. מיר האבּען געלייגט ספעציעלע אויפטערקזאמקייט
צו דיעזע בּר-מצוה רעדעם וואס זיינען אין דריי פערשיערענע שפראכען, אין איריש,
ענגליש און אויך אין אונוער אלטע מוטער שפּראך, דיא שעהנסטע רייגסטע חעבּרעאיש.
בּיידע טהייל פון דעם רערנער, זיינען געבונדען אין איין באנד,
----- פַּרייז, 1:50, פּארטא פרייא, ---
צו בּעקוטען בּיי אללע בּוכחענדלער, וויא אויך בּיי ריא פערלעגער,
היבּרו פּאבּלישינג קאמפּאנ, 8753 קאנאל סט, יאר
שוין ערשיענען אין בּוּדִּיפארם
רער כבּעריהטטער ראָמאן
רי שעהנע אראבּעללא
-- פון -- |
קאטול מענרעס '
וועלכער איז געווען געררוקט אין ,פאָרווערטס* אין פאָרטזעצונגען, און
האט געמאכט די גרעסטע סענסיישאן צווישען
דעם גאנצען לעזע:פּובּליקום,
די יל שי ,א איישט
דער ראָמאַן , די שעהנע אַראַבּעללא" איז זעהר אינטע.
רעסאנט און שפּאַנענד צוליעכּ די װילרע האנדלוננען וועלבע קומען אין
איהם פּאָר, און אלע וואס האבּען דעם ראָמאַן געלעזען אין ,פּאָרווערטסי
וועלען אויך מיט פערגעניגען דֹעָם ראָמאַן װיערער לעזען אין בּוך-פאָרם,
דער ראָמאַן ,רי שעהנע אַראַבּעללאַ" איז פּראַכטפאָל
געדרוקט אויף שעהנעם פּאַפּיר און איז געפּאַסט אין א פינעם קאָװוער.
פּרייז 25 סענט,
צו בּעקוטען בּיי אַלע בּוכהענרלער, וי אויך ביי רי פערלעגער:
.60 86א208421581 שעתםמעם
אזסץ שפא 6 /0884 88-88-87
יו
. +'
5
.יב +-
איליאיט װאַנען. זײ ביירע האַבען בּאלר אויסגעלעדינט א פלאש ואדקא װאָס
זי האָבען נעבראכט פון שטאדט. איליא און דיא פרויען האָבען געזונגען אליד
און איננאט האָט נעפייפט דיא מעלאָרי.
א שעהנע טראיקא איז זי נעלאָפען אנטקענען פון דיא אנדערע זיט. דער
קיטשער האָט אױסנעשריען אז זי זאָלען זיין פאָרויכטיג; און װען דער פּאס-
טיליאָן איז פערביי געלאָפּען דעם װאַנען מיט דיא נליקליכע פּאַסאושירע
האָט ער זיך ארומנעקוקט, און האָט מיט אװאונק און א מאַךְ מיטען האַנד
צונעצוינען זיין קאמראד'ס אױפּטערקזאַמקײט אױף דיא נעװנטע געױכטער
פון דיא מחשיקעס און דיא פרען װעלכע זינען פרעהליף פערב גע
פאָהרען :
אב :ר
צנרע
=-'88 -
מוטער. איתר הערט 1 זאנט איהר, ניקאַן'ס װײב, -- זיא וואהנט דיא דריטט
חייזעל פון װינקעל, נעבען דעם ניעם ברונען -- זאנט איהר אן אלעקסײ
איהר זאהן, -- ווייל -- ווייל -- ער -- אִי | שפּיל אױף באלאלאיקא! -- האט
ער פּלוצלונג אויסנעשריען, און האט נים געענדינגט װאָס ער האט אנ"
געפאַנגען.
דאַן האט ער װידער נענומען טאַנצען, מורמלענדיג, און האט אראפּנע-
ווארפען דעם פּלאַש וואודקא אױף דער ערר.
-- איננאט איז װידער אריינגעקראכען אין וואַנען, און האט זיך פערטיג גע-
מאַכט צום פאהרען.
-- זײ נעונד! און זאל דיר נאטט בעשיצען! -- האט דיא אלטע פוױ
געזאנט.
אלעקסיי האט פּלוצלונג אויפגעהערט צו טאַנצען.
-- נעהט צום טייוועל, אלע צוזאמען ! -- האט ער געשריען אויסשטעלענריג
זיין פויסט, -- און נעהמט מיט אייערע מע:מעס אױיף! --
-- זאָל נאָט אפּהיטען! = האָט איליא'ס מוטער נעזאָנט, א האָט זיף
איבערנעצעלם'ט.
איננאט האָט אננעטריבעו זיין קליאטשע, און דיא וענען זיינען אוועס נט-
פאחרען. אלעקסיי, דער רעקרוט, האָט זי אװעק נעשטעלט אין מיטץ װעג
און האָט נענומען זירלען דיא מוושיקעס מיט דיא גאַנצע קראַפּט פון זיינע לוננען
זיינע פויסטען זיינען געווען צוזאַמען געדריקט, און זיין געזיכט האָט אױסנערריקט
כעס און ערנערניס.
-- װאַס שטעחט איחר דא, לומפען ! טראָנט זיף אפּ. טענשענפרעפער ס ! --
האָט ער נעשריען. -- איהר װעט פון מיר ניט אנטלױפען. איך שװוער ביי אלע
טייוולען -- -= --
ער איז פּלוצלונג שטיכּ נעװאָרען און איז אנידערגעפאלען אױף דער ערד
וא א טױטער. ו:
דיא דוטלאף'ס זיינען שאן געװוען װיט אפּגעפאַהרען. זי האָבען זיף
ארומנעקוקט ; דיא רעקרוטען זיינען פערשוואונדען געװאָרען. ווען זי זיינען אפּ-
נעפאַהרטן ארום פינף מייל, אין איננאט ארויס גענאַנגען פון זיין פאַטער'ס
װאַנען װאו דער אלטער איז אנטשלאָפען געװאָרע, און אי געגאננען נעבען
6 יט 4 1 יי/ א 0 י 4
= זפ -- : =
-- האָב קיין פורא ניט ! איף װעל בעצאהלען ! -- האָט ער געזאָנט מיט
א שכורע שטימע צו דיא פרוי.
דאַן האָט ער ארויסנענומען פּאַפּיר נעלד פון זיין טאַש און האָט עס
צוגעװאָרפען צום שפּילער, און זיך אנשפּאַרענדיג אן דעם װאַנען האָט ער מיט
, פייכטע אוינען געקוקט אויף דיא דוטלאַף'ס.
-- ער איז דיא מוטער? -- האָט ער ענדליך געפרענט. -- אהא, דוא
ביסט עס! איך װעל דיר אויף געבען א פּרעזענט. -
ער האָט אוויילע ארומנעזובט אין זיינע קעשענעס, און האָט ארויסגענומען
א נייען טאַשענטוף. דאַן האָט ער אראפּגענומען א טוך וועלכען ער האָט בענוצט
פאַר א נארטעל, און האָט אראפּנעחאַפּט א האַלן טוך פון זיין האַלז. ענדליף
האָט ער עס אלעס צוזאמען געבונדען און האָט עס ארײננעװאָרפען צו דיא
אלטע פרוי.
-- נעהם דאַס! איף ניב דאָס דיר פאַר א פּרזענט, -- האָט ער גע-
זאָנט אין א שטימע וועלכע איז געװאָרען אלץ הייזעריגער.
-- איך דארף דאָס אפילו ניט? אָבער דאָך דאַנק איף דיר מיין זאָהןן
װיא גוט ער איז!-- האָט דיא אלטע פרוי געזאָנט צו דוטלאף'ן ועלכער איז
יעצט צו נענאַננען צו איגנאַט'ס װאַנען.
אלעקסיי איז נעװאָרען שטיל ; ער האָט געשיינט צו זיין צומישט און שלע-
פערינ. און זיין קאָפּ האָט זיך אראפּנעיאָזען אױיף זיין ברוסט.
-- פאַר אייך נעק איף דאַס אװעק! -- האָט ער פּלועלונג געזאָנט. --
פאַר אייך רואיניר איך זיך, און דעריבער ניב איף אייך ריא פר/-
זענטען. --
-- פילייכט האָט ער אויך א מוטער -- האָט איינער נעזאנט: -- װאָס
פּאַר א נארישער יונג דאס איז/! עס איז נעבעף א רהמנותן --
אלעקסיי האט אויפנעהויבען זיין קאםּ.
-- יא, איך האב א מוטער, -- האט ער געזאגט, -- און א פאַטער אויף
אבער זײי ווילען פון מיר ניט הערען. הערט זיך איין, אלטע פרױ -- און
ער חאט אננגעכאַפּט איליא'ס מוטער ביי דער האַנד -- איך האב אייך גענעבען
א פּרעזענט ! הערט זי איין. אום נאטעס וילען. איך בעט אייף. פאהרט
א וועק אין וואדנאיע, און פרענט זיך נאף אויף ניקאַן'ס ווייב. זיא אין מיין
אמאחל פלענט ער פּלוצלונג זיך אפּשטעלען און גענומען ווינקען צו דעם
באלאלאיקא שפּילער ועלכער פלענט ביי דעם סיננאַל ציהען אלע סטרונעס
מיט א מאהל, און קלאַפּען דאַס חילצערנע טהייל פון דיא באלאלאיקא מיטן
קאָפּ. איין אױנענבליק פלענט ער בלײבען נאַנץ שטיל, דאַן פלענט ע= זיף
נעהמען לאַנמאם בעוענעי, ויגענדיג דיא פּלײצעס. דאַן האָט ער נענעבען
א שפּרונג, זיךף ארונטער נעלאָזען און צוזאמען געבוינען דיא פיס, און האָט
אזוי געטאַנצט מיט דיא גרעסטע אױפרענוננ.
דיא קינדער האָבען געשריען פון פערנענינען, דיא פרויען האָבען נעשאָקעלט
טיט א קעפּ און דיא מענער האָבען נעשמייכעלט.
דער באלאלאיקא שפּילער איז ענדליך מיד נעװאָרען. ער האָט זיף ארום
געקוקט, האָט גענעבען א פאַלשען טאָן, האָט געקלאַפּט דאַס האָלץ פון זיין
אינסטרומענט מיט זיין קאָפּ, און דער טאַנץ האָט זיך געענדינט.
-- קוק, אלעקסיי } -- האָט דער שפּילער גאָט צום טענצער, ציינענדיג
אויף דוטלאף'ן. -- דאָס איז דיין טויף-פאַטער} --
-- אה, ווירקליך ! האָט אויסנעשריען אלעקסיי, וועלכער איז געווען דער
פערטרעטער ועמען דוטלאַף האָט נעקויפט. און זיך שאָקלענדיג אויף זיינע
מידע. פּיס. און אויפהויבענדיג זיין פּלאַש וואדקא אין דער הויך אין ער עו
גענאננען צו דוטלאף'ס װאַנען.
-- מישקא, ברייננ א נלאָז! -- האָט ער שי אה מיין טהייערער
בעשיטצער, טהייערער פריינד, װאַס פאַר א פראַנען דאַס איןן - האָט ער
נעזאָנגט אריינלענענדינ זיין שכוריע קאָפּ אין װאַנען-
ער האָט אינגעלאַדען דיא מזשיקעס און דיא פרוען צו טרינקען
מיט איהם. דיא מזשיקעס האָבען אנגענומען דיא אײנלאַדונג אָבער ריא
פרויען ניט.
-- מיין פריינד } -- האָט אלעקסיי אויסנעשריען אננעהמענדינ דעם אַלטעױס
האַנד. װאס פאַר א פּרעזענט קען איכ אייף נעבען! -
א פרוי מיט א קאָרב כּרוכט איז גראַדע פערביי נענאַנגען. אזוי שנעל
ויא אלעקקיי האָט האָט איהר דערזעהן האָט ער ארױסנעכאַפּט איהר קאָרב
און אריינגעשאָטען איהרע סחורה אין װאַנע.
א
יי -א - : :-
הינטער זי האבען זיף אַרומנעווארמען עטליבע פּעקלעף, מיט ש פאן און
עטליכע לעבלעף ברויט און קוכענס.
אין דעם צווייטען װאָנען וועלכען קיינער האָט נעטריבען - דער פעוד
איז גענאַנגען ויא ער האָט נעװאָלט -- זיינען נעזעסען איליא'ס מוטער און
זיין ווייב. זיי זיינען געווען איבער נליקליך, און האָבען געהאַלטען דיא קעפּ
שטאָלץ. זײ האָבען געטראָנען טיכער אַרום געבונדען איבער זייערע האַר,
און דיא איננערע פרויא האָט געהאט אַ פּלאַש װאָדקא בעהאַלטען אין איתר
קלייד. איליא מיט אַ רױטע געזיכט איז געועסען פון פאָרענט, מיט'ן רוקע
צום פערד, און האָט גערעדט און נעגעסען צור זעלבער צייט.
דער קלאַנג פון זייערע שטימען. דער גערודער פון דיא רעדער איבער
דיא שטיינער, און דאס אַטהמען פון דיא פערד האָבען זיף אַלע פעראיינינט
אין אַ נליקליכען כאר. דיא פערד האָבען געשמיסען דיא לופט מיט זייערע
עקען, און װיסענדיג אַז זי פאָהרען אַהים זיינען זײי פרעהליף געלאָפען.
דיא פּאַרביינעהענדע צו פוס, אויף פערד אָדער אין װענען האָבען זיף ניט
ווילענדיג אַרום געקוקט אויף דיא גליקליכע מוזשיקעס.
נלייך ויא זי זיינען אַרױס פון שטאָדט, האָבען דיא דוטלאף'ס גע-
טראָפען דיא רעקרוּטען וועלכע זיינען נעשטאַנען נעבען אַ שענק. איינער פון
דיא רעקרוּטען מיט דיא היטעל אַרופגערוקט אויף'ן קאָפּ האָט פרעהליף נע-
קלאַפּט אויף אַ באַלאלאיקא; און אַ צווייטער, אֶהן אַ היטעל, האָט נעטאַנצט
אין מיטען, האַלטענדיג אַ פלעשעל וואדקא אין דער הויף.
איננאַט האט אינגעהאַלטען זיין פערדעל, און איז אַרונטער גענאַננטן
צו רעכט מאַכען דיא לייצעס, און דיא נאַנצע קאמפּאַניע האבען געקלאַפּט
בראַווא קוקענדיג אויף'ן טענצער.
ער האט געטאנצט נרױסאַרטינ. זיינע ברעמען זינען געוען צוזאמען
געצויגען, זיין בלאסע נעזיכט אין געווען גאנץ רוהינ, און זיין מױל האט
געהאט א שמיכעל װעלכער האט פערלארען יעדען אױסדרוק. עס האט
נעשיינט אז ער האט ניט נעדענקט פן קײן אנדער זאף אױסער דיא
בעווענונגען פון זיינע פיס, אײינס נאך דאס אנדערע. אוי שנעל װיא
מענליף זיך שטיצענדיג א מֵאהל אױף דיא קנאַפעל. א מאהל אױף ריא
שפּיטץ פינגעֶר, ּׂ עה
איליא האָט זיך אויפנעהויבען. אָבער ער איז נעבליבען שטיל, און האָט
ניט געװאוּסט װאָס צו זאָגען. זיינע ליפּען האָבען נעציטערט פון אויפרע-
גונג. דאַן איז זיין אַלטע מוטער צו גענאַנגען צוֹ דוטלאףן, האָט זיך צו
וויינט און האָט נעװאָלט איהם אַרױף פאַלען אױף'ן האלו אָבער דער
אַלטער האָט איהר אָפּנעהאַלטען, און האָט פּאָרטנעזעצט זיין רעדע :
-- דוא האָסט מיר נעכטען געמאַכט פאָרװירפּע, און דאס האָט נעשני-
טען מיין הערץ ויא אַ מעסער. דיין פּאַטער האָט דיר איבערנענעבען צו
מיר, און איך האָב דיר אלע מאָל בעטראַכט פאַר זין איינענעם זאָהף
אוב איף האָב דיר אַ מאָהל געטהון איין אונרעכט, איו עפ דערפאר װייל
יעדער מענש מו א מאָהל מאַכען אַ טעות. זאָנ איך ניט דעם אָמת, מיינע
ברוּדער פון'ם אַרטהאָדאָקסישען גלױבען! -- האָט ער נעפרענט דיא מוזשי"
קעס וועלכע זיינען געשטאַנען אַרום. -- איך נעהם דיין מוטער און דיין ווייב
פאַר עדות. דא האָסט דוֹא דיין ענטלאַסונג. זאָל אונזן נאָט ניט שטראַ-
פען פאַר דאָס נעלר ! און דיר בעט איך אין קריסטוּס נאַמען מיר מוחל
צו זיין 1 --
דער אַלְטער האָט זיף לאַנמאַם אַװעק נעשטעלט אױף דיא קניע פאַר
איליא'ן און זיין ווייב. אומזיסט האָבען זי פּרובירט איהם אָפּצוהאַלטען,
און נאַכדעם ויא ער האָט אננעריהרט דעם פּאָדלאָג מיט'ן שטערען, האָט
ער זיך אויפּנעהויבען, זי אבנעשטויבט. און זיך אַװעק נעזעטצט אױףן
באַנק.
איליא'ס מוּטער און זיין ווייב האָבען נעוויינט פאַר פרייד. דיא בי
שטעהענדע האבען אױסנעדריקט זייער צופרירענהייט. -- אַזױ דאַרף עס זיין,
-- האָט געזאָגט איין מוזשיק. -- נאָט האָט עס נעטהו. און האָט עס נוט
נעטהון, - האט געזאָנט אַ צווייטער. -- נאָך אַלעם דעם, ואס איז נעלר?--
האט נעפרענגט א דריטער. -- אבער מען קען ניט קויפען אַ מענשען איין אַר-
בייטער ! -- ויא נליקליך זיי מוזען זיין! -- האבען אלע בעמערקט, און דער
אויסדרוק ,ער איז איין עהרליכער מאַן* האט מען נגעהערט איבעראַל. בלױן
דיא מוזשיקעס וועלכע מען האט אפּנענעבען פאר סאלדאַטען האבען נאר ניט
נעזאנט, און זיינען שטיל אַרױס פון צימער. |
צוויי שטונדען שפּעטער זיינען דוטלאף'ס צוויי ווענען אַרױס נעפאהרען
פון שטאדט. אין דעם ערשְׁטעְן איז געועסען דֹעֶר אֶלטְעֶר מִיט איננאַטין
וּ
= ,י.י יי יי - =" יי
א
8
קראָנען זיין קוויטונג, -- און נאַכדעם ויא ער האָט זיף געזעגענט מיטן
הם נעחייסען זיף אױסטהן, מען האָט איהם אתטערחוכט א - אננענר
| מען. פינף מינוטען שפּעטער האָט דוטלאף אויסגעצאהלט דאס געלר, נע-
אַנענט און. מיטין פערטרעטער איז ער אַװעק אין דאס הױז װאו דיא רעק-
רוטען פון פּאקראָווסקי האָבען לאַזשירט.
1ט
איליא איז נעזעסען מיט זיין יונגע וויב אין א װינקעל פן קיף.
װען זײ האָבען דערזעהן דעם אַלטען האָבען זײ נלײיף אויפנעהערט צו
רעדען, און האָבען אױף איהם נענעבען אַ בליק װעלכער האָט אויסנע-
דריקט אונטערנעבענהייט און פריינדשאַפט. דער אַלטער מאַן האָט װיא גע-
וועהנליף נעמורמעלט אַ נעבעט, און אַרױסנעהמענדיג אַ פּאַפּיר פון זיין בר
- זעם האָט ער צוגערופען זיין זאָהן איגנאַט, און איליאיס מוטער וועלכע איז
געווען אין הויף. '
-- זײ אַ נוטעס קינד, איליא, - האָט ער גשאָנט צונעהענדיג צו זיין
פּליטעניק. -- נעכטען אַבענד האָסט דוא מיר געמאַכט פאָרווירפּע. נלױבסט
הא דען אַז איך האָב ניט געהאַט מיטליד מיט דיר! איך האָב קין
מאָהל ניט פערגעסען אז מיין ברודער האָט פערטרױט זיין זאָהן צו מיר.
דוא ווייסט נאַנץ נוט אַז איך- װאָלט דיר אוֹיסנעקויפט אױב איף װאָלט
נאָר געהאַט נעלד. אָבער גאָט האָט מיר געשיקט אַנליק, און איף האָב
ניט געװאַרט איין מאָמענט זעה נאָר דעם פּאַפּיר}-- ער האָט אװעק
געלענט אויף'ן טיש דעם ענטלאסתננ'ס פּאפּיר, און האָט פּרובירט אויס-
נלייכען מיט זיינע שטייפע פינגער דיא קנייטשען פּון'ם פּאַפּיר,
אַלע מוזשיקעס פון פּאָקראָװסקי, דיא דינערס, און זאָגאַר דיא פרעמדע
זיינען אַרײנגעלאָפּען פון קיף. זיי האָבען אַלע פּערשטאַנען ואס דא האָט
נעטראָפּען, אָבער קיינער האָט דעם אַלטען ניט אונטערבראָכען וען ער האָט
פייערליף אויסנערעדט :
-- קוק אױף דעם פּאַפּיר| איך האָב בעצאהלט פיער הונדערט רובעל
דערפּאָר, און מאַך דיין אָנקעל קיינע פְאָרווירפַע פון יעצט אָן !--
ר
| מיט זיין רעפטע חאַנד. -- איהר װילט ניט 1 זאָל אייך נאָט אי -האָט :
ער אויסנעשריען, אַ קלאַפּ נעבענדינ דעם אַנענט'ס האַנד און זיך אַרוּמ-
דרעהענדיג. -- זאָל זיין אַזױ. איף ניב דריי הונדערט און פופצינ. ניט מיר /
אַ קוויטונג, און ברייננט אַהער דעם יננען מאַן. איך וועל אייך געבען האַנר-
נעלד יעטצט. זיינען צוויי רױטע צעהנערלעף גענונ} -- :
דוטלאף האָט געעפענט זיין גאַרטעל, און אַרױס נענומען דאס נעלד.
דער אַנענט איז נאָך אַלץ געװען אונבעשלאָסען: ער האָט ניט נענר
מען דאָס האַנדיגעלד, און האָט געבעטען אַ גרעסערע סומע, פאַר זיין פער-
טרעטער.
-- זייט דאָך עהרליף--, האָט דוטלאף נעענטפערט איהם נעבענדיג
ריא סומע װעלכע ער האָט פּערלאַננט. - מיר מװען דאָך אלע שטארבען
א מאָהל -, האָט ער צונעלענט אין אַזא עדעלען, אַפּאָסאלישען און דאַך
ענטשלאָסענעם טאָן. אַז דער אַנענט האָט נלייף איינגעשטימט.
זי האָבען אויפנעװועקט דעם פערטרעטער וועלכער איז נעשלאָפען זיך
אויס צו זויבערען פון נעכטען, און זיינען אַלע אַװעק אין פּריסוטסװא. דער
פּערטרעטער איז נעווען פרעהליך און לעבעדינ. ער האָט געבעטען ראם
און זײ האָבען איהם נענעבען געלד: בלוז װען ער איז אַרײן אין פּריסוט-
סטווא איז ער געװאָרען עטװאָס נערוועז און ערשראָקען.
דאָרטען האָבען זי נעמוזם װאַרטען אַלאַנגע צייט. זיי האָבען גערערט
צוזאמען אין דער שטיל: האָבען נעפרענט עטװאַס בי יעמאַנדען, האָבען נע-
צוינען זייערע העט און זיך נעבוינען צו אַלע שרייבער, (איך ווייס ניט װאַרום),
און האָבען צונעהערט מיט דיא נרעסטע אױיפמערקזאַמקײט איין ענטפער,
וועלכער איינער פון דיא שרייבער מיט װעמען דער אַנענט אי נעװעו בע-
קאַנט, האָט זיי גענעבען.
זי האָבען שוין געהאַט אויפנענעבען אלע האָפּנוּננ אַז דיא זאך זאָל
זיך היישע ענדיגען, און דער פערטרעטער האָט װידער געקראָנען זיין פרעה-
ליכקייט און לעבעדיגקייט, ווען דוטלאף האָט דערזעהן עגאר מיכאַילאָװיטשין
ער איז שנעל צונעלאָפען צוֹ איהם און האָט איהם נעבעטען ער זאָל איהם
אַוױס העלפען.
ענאַר מיכאילאָװיטש האָט עס אַזױ װוייט נעבראַכט, אַז אַרום דריי אוהר
נאכטיטאג האָט מען זיך נענומען עקזאַמינירען דעם פערטרעטער. מען האָט
הי 2 :
- ליפּען. ענדליך האָט ער אױפנעשריבען א פּאָר ציילען אױף'ן פּאַפּיר,
און האָט געזאַנט דעם אַלטען װאָס צו טהון װען ער װעט קומען אין
שטאָרט.
ווען דוטלאף איז צוריק נעקומען איז שוין איננאַט מיט איליא'ס ווייב
געווען אַװעק נעפאָהרען, און אַ מאגערע קליאטשא, איז געשטאַנען צונע-
- = שפּאַנט צו 8 צווייטען וואנען. דוטלאף האָט אױסגעריסען אַ פּאלקע פיט
| ציַם, האָט דעם קאַפּטאן נוט אַרומנעװיקעלט אַרוּם זיך. און אי אַװעק
| = געפאהרען.
: ער האָט זיין קליאטשע אַזֹ שנעל נעטריבע, אַז איהר בױף איז
- קלענער געװאָרען, און ער האָט אױף איהר ניט געקוקט אום ער זאָל מיט
| איהר ניט מיטלייר האָבען. דער געדאַנקען טאָמטר װעט ער קומען צו שפּעט
- = האָט איהם זעהר נעמאַטערט, איליא װאָלט דאַמאַלס מװען בלײבען אַ
- = סאָלדאַט, און דעם טייוועלס נעלד װעט בלייבען בייא איהם, בייא דוט-
לאף'ן. |
אַלעס איז גענאַנגען ויא נעװאוּנשען. ביי דעם אַנענט ואוּ ענאַר האָט
איהם נעשיקט האָט ער געטראָפּען אַ פערטרעטער, פערטיג. דער יונג אין
שוין געווען שולדיג דריי און צװאַנציג רובעל, און דיא רעװזאָרען האָבען
איהם ערקלעהרט פּאַסענד פאַר אַ סאָלדאַט.
דער צגענט האָט געבעטען פיער הונדערט רובעל. דאָרטען איז געװען
נאָך אַ סוחר פון שטאָדט, איין אָרימאַן, װעלכער האָט זיך געדונגען מיט
איהם שוין דריי װאָכען און האָט געװאָלט נעבען ניט מעהר ויא דרי
הונדערט רובעל.
דוטלאף האָט געענדיגט דעם נעשעפט אין עטליכע ווערטער :
-- װועט איהר נעהמען דריי הונדערט פינף-און-צוואנציג? -- האָט ער
נעפרענט אויס שטרעקענדיג זיין האַנד, מען האָט געקענט זעהן אַז ער װועט
געבען נאָך מעהר.
דער אַגענט האָט צו גענומען זיין האַנד צוריק.
-- פיער הונדערט רובעל! -- האָט ער געזאָנט.
-- אַלזאָ, איהר װילט ניט האַפּען אַ מציאח? -- האָט דוטלאף אויס-
גערופען אָנחאַפּענדינ דעם אַגענט'ס רעכטע האַנד מיט זיין לינקע, און האָט
נעמאַכט אַ בעוענונג אַזױ ויא ער װאָלט װעלען אָנהאַפּען דיא מציאָה
= טפ -- :
== לוף דיא קינדער. איף געה אין שטאַדט. -- האָט דוטלאַף נעזאָגט.
ער האָט אוועק נעשטעלט א ליבט נעבען דיא היילינע בילדער, און אי
אראַפּ אין קעלער. װען ער איז צוריק ארויפּנעקומען, זיינען שוין געווען ליבט
אנגעצונדען אין אלע שכנים'ס הייזער. דיא יוננע לייט זיינען אױפּנעשטאַנע
און האָבּען זי פערטיג נעמאַכט צו זייער ארבייט. דיא פרויען זיינען ארומנע
לאָפען מיט עמערסם װאַסער און מיט טעפּ מילף. איננאַט האָט אײנגעשפּאַנט
איין פערר, און זיין איננערער ברודער האָט נעפּוצט נאָך א פערד. איליא'ס
ווייב האָט שױן מעהר ניט נעװיינט. ווען זיא האָט זי אנגעטהון, האָט זיא
זיך אוועק געזעצט װאַרטען ביז עס װעט זיין צייט צו געהן אין שטאַדט און
זאָגען איהר מאַן דעם לעצטען זיי-געזונר.
דער אלטער האָט אױסגשעהן בייזער ויא געועהנליף. ער האָט צו
קיינעם ניט גערעדט, האָט אננעטהון זיין נייעם קאפטאן, און איזן אװעק
צו עגאר מיכאלאָװיטשץ כים נעהמענדיג מיט זיך איליטש'ס געלד אין
גאַנצען. ו 1
-- שנעל! -- האָט ער געשריען צו איננאטץ -- איך װעל באַלד צוריק
קומען, מאַך אלעס פערטיג. --
דער פּערװאַלטער איז יעצט אױפּגעשטאַנעו, ער האָט געטרונקען טהעע,
און האָט זיך פאָרברייטעט צו געהן אין שטאַדט, אוה אװעקשיקען ריא
רעקרוטען.
-- װאָס װילסט דוא? - האָט ער נעפרענט דוטלאף'.
-- איך יל אויסקויפען מיין פּלימעניק, ענאַר מיכאַילאָװיטש. איף
בעט אייך טהוט סיר אַ טובה. איהר האָט מיר נעזאָנט ניט לאנג צוריק
אַז איהר קענט קריגען אַ פערטרעטער אין שטאָדט. זאָנט מיר וואו איך קען
איהם קריגען.
-- צהא! דוא האָסט זיף בערענקט?
-- יאַ, איך האָב עס איבער נעטראַכט, ענאַר מיכאַילאָװיטש. עס
װאָלט זיין א שאַנדע איך זאָל איהם לאָזען נעהן דינען. ער איז דאָך מיין
ברודער'ס זאָהן. אִי, וס פאַו אַ צרות געלד מאַכט עס אָן ! איף בעט אייף
ערקלעהרט מיר װאס איך זאָל טהון. -- האָט רער אַלטער געענדינט זיך בוי-
גענדינט צו דער ערר.
ענאַר מיכאַילאָװיטש האָט זיך פּערטואַכט, און צװאַמען געדריסט דיאַ
:
|
:
א 1 א אה אט 42 א ר 6
ד
איהם אבצולאָזען, און ער האָט אױך נעוואוסט ועלכע חפלה צו זאָגען, ער
- = האָט אָבער ניט געקענט רעדען.
זיין קליינער אייניקעל וועלכער איז געשלאָפּען לעבען איהם האָט געגעבען
א נעשריי אין האָט גענומען וויינען. דוטלאַף האָט איהם נעהאַט צוגעדריק צום
װאַנד. דאַס קינד'ס געשריי האָט נעעפענט דעם אלטען'ס סױל, -- אִי, נאָט
העלף} -- האָט ער אױסנעשטאַמעלט.
דער טייװעל האָט איהם עטװאַס אפּנעלאָזען, דוטלאַף האָט געזאָגט
זיין תפלה און דער טייפעל אין ארונטער פון דעם אױווען. און דער אלטער
האָט געהערט זיינע טריט. דוטלאַף האָט נעזאָנט אלע זיינע תפלות, איינס
נאָך דאס צווייטע.
איליטשיס נייסט איז צונעגאנגעז צום טיהר, און איהר צונעמאַכט הינטער
זיך מיט אזא קלאַפּ אז דאָס נאַנצע הויז האָט נעציטערט. אָבער דיא אײנװאָהנער
אויסער דער אלטער און זיין אייניקעל, זיינען זיך רוהיג געשלאָפען. דוטלאַף
האָט נאָך אלץ מתפּלל געווען : זיין נאַנצער קערפּער האָט נעציטערט. דאָס
קינד איז װידער אנטשלאָפען געװאָרען װיינענדיג, און האָט זיך צוגעריסט
נאהנט צום אלטען.
| אלעס איז װוידער געװאָרען אק און דוטלאף איז געלענען שטיל אויף'ן
רוקען. דיא הענער האָבען יעצט גענומען קרעהען.
עפּעס האָט זיך נעריהרט נעכען דעם אלטע"ס פיס. עס אין געוען אַ
קאַטץ. זיא איז אראפּנעשפּרוננען פון אויווען אויף'ן פּאָדלאָג, איז צוגעלאָפען
צום פענסטער, און האָט גענומען מיאָוקען. דוטלאָף האָט זיך אויפנעהויבען
און האָט געעפענט דעם פענסטער. אין דרויסען איז אלעס געװען חמארנע
און טרויעריג.
ער איז ארויסנעגאנגען זיך צלם 'דיג. און איז אריין. אין שטאַל. דאָרמען
זיינען נעווען זיכער צייכענס אז חברה סאן, דער טיװועל, איז דא געוען.
דיא קליאטשע איז געווען איינגעדרעהט אין א שטריק, זיא האָט אויסנעקעהרט
דיא קלייען, און איז געשטאַנען מיט איין פוס אין דער לופטען, דיא קאָפּ ארונטער
געלאָזען, + ווארפענדינ אביטענדען בליץ אױף איהר אינענטהימער. דער
זרעבטשיק איז ארייננעפאלען אין דיא מיסט. דוטלאַף האָט עס אויפנעהויבען
נענעבּען דיא קליאטשע עסען, או! איז צוריק אריין אין הויז.
דיא אלטע איז יעצט אױפּגעשטאַנען, און האָט אנגעצונדען א ליכט.
*
חערענדיג אקסיניא'ס קרעכצען האָט זיך איהם אױסנעדאַכט אז ער זעהט פּאַלר
קושקא'ן װאַרפענדיג זיינע ארעמס.
פּלועלונג האָט זיך איהם אױסגעדאַכט אן עפּעס איז פארביי נעפלויגען
פאַרין פענסטער אין דרויסען.
-- װאַס קע דאָס זיין? זאָל עס זיין דער סטאַראַסטע? אָבער ויא
אזוי האָט ער נעקענט אריינגעהן ? -- האָט ער זיך געפרענט, הערענדיג טריט
אין פּאָר הוין. -- פילייכט האָט מיין װײב פערנעסען צו פערשליסען דיא
טיהר? --
דער הינד האָט גענומען בילען אין הױף. דוײלאַף האָט נעחערט ויא
דער נעהײימניספּאָלער בעזוכער איז ארום געגאננען אין פאָר הוז, און האָט
געזוכט דיא טיהר. איז אנפאַנג איז ער -- דער טייװועל -- ארום גענאַנגען אין
פאָר הויז זוכענדיג דיא טיהר, דאַן האָט ער זיך אנגעשלאָנען אן א פאַס, און
האָט געגעבען א מאָנדערראכעו אבקלאַננ, און נאַכדעם האָט ער נענומען זוכען
דיא קלאַמקע.
ענדליך האָט אער- עס געפונען. דער אלטער האָט נעציטערט מיט'ן נאַנצען
קערפּער. ,ער" האָט אננעהאַפּט דיא קלאמקע, איז אריין אין צימער, און האָט -
נעציינט א מענשליכע געזיכט,
דוטלאַף איז געווען זיכער אז ,ער" איז דער טייוועל. ער האָט זיך נעװאָלט
איבערצלם'ן : ער האָט אָבער ניט נעקענט. דערוויילע איז דער טייוועל צונעגאנגען
צום טיש, האָט אראפּנענומען דעם טישטוך און עס אוועק געװאָרפען אויףן
פּאָדאָלאָג, און איז ארויפגעשפּרוננען אויף'ן אויוען.
דער אלטער האָט נעזעהן אז דער ,ניט נוטער" האָט אננענומעו איליטש'ס
געזיכט ער האָט אױיסנעשטעלט זיינע ציין. און זיינע ארעמס האָבען זיך נעוזאָרפען
הין און צוריק. ער האָט אננגעכאַפּט דוטלאףץ ביין האל און האָט איהם נע-
נומען ווערנען.
-- דאָס נעלד איז מײנע! -- האָט דער טיוועלשער איליטש געשריען.
-- לאָז כיר אפּ. איך װעל דאַס מעהר ניט טהװ! -- האָט סימיאן נע-
װאָלט זאָנען, ער האט אָבער ניט געקאָנט אױסרעדען אין איינצינעס
װאָרט.
דער טייוועָל איליטש האָט נעדריקט זיין ברוסט אזוי ויא א באַרג װאָלט
דאָרטען נעלענען. דוטלאַף האָט נעוואוסט אז א תפלה װאָלט צוויננען דעם טייוועל
ואר 0 6 1 א יה א א א 2 א א ,,, אב א אט
:
8 א א ייטץ! ֶ ק 7
א יי ייא 4 0 אט
= : : :
,2 6
וי י
װען ער איז צוריס געקומען אין אלעס געװען פינסטער; דאַס ליכט איז
אױסנעגאַננען.
דיא אלטע איז גענאנגען שלאָפען אױףן בוידעם, און איהר כראפּען האָט
זי געהערש איבער'ן נאנצען הױז. דיא וויינענדיגע פרוי איז ענטשלאָפען נעװאָרטן
וויינענדיג. זיא איז געלענען אין איהרע קלײדער אױף'ן באַנק, אָהן א קישעןי
און זיא האָט קױים געאטהעמט.
דוטלאף האָט געזאָגט זיין נעבעט האָט נעקוקט אױף איליא'ס וױיב,
נעשאָקעלט מיט'ן קאָפּ, ארויף נעקראָכען אויפין אױיוען, און האָט זיף אװעק
געלענט נעבען זיין אייניקעל. ער האָט אראפּנעװאָרפען זיינע שטיוועל אין
דער פינסטער, און האָט זיך אױסנעצוינען אױיףן ריקען מיט אָפענע אױנען,
און האָט זיך אייננעהערט צו דאס רױזשען פון דיא פלינען אױיף'ן װאַנר,
און דאס אטהמען או כראַפּען פון דיא שלאָפענדיגע, און פון דיא בהמות
אין הויף.
ער איז נעלענען וא אלאַננע צײט, בין דיא לבנה האָט ענרליך אריינ-
נעשיקט איינינע שטואַהלען ליכט, אין צימער. ער האָט נעזשהן אקסיניאין
איליאיס ווייב, אין איהר װינקעל, או נאָךְּ אזאך װעלכע ער האָט ניט נע-
קענט זעהן דייטליף. איז דאָס זין זאָהױס קאַפּטאן אָבער אפעסעל ואס
זיין פרוי האָט דאָרט אװעענעשטעלט, אָבער נאָר א מענשז
איז ער אליין ווירקליך װאָך אָדער ער שלאָפּט! דוטלאַף האָט עס שאַרף
אננעקוקט.
עס איז זיכער אז דער טייוועל וועלכער האָט געטריבען איליטשין צו זעלבסט
מאָרר; אז דער שלעכטער גײסט װעלכער האָט נעהאנגען דורף דיא נאַכט
איבער אלע דואראָוני האָט יעצט גענומען אױסשפּרײטען זיינע פלינלען איבער
דוטלאף ס הױז אױף װאו עס איז געלענען דאָס געלד װעלכע האָט געבראכט
אזוי אונגליקליך אױף פּאליקישקאַן.
אלענפאלס, דוטלאף האָט נעפיהלט דעם טײװעל'ס גענענװאָרט, אי
נעװאָרען זעהר אונרוהיג, און האָט ניט געקאַנט שלאָפּען און ניט אױם:
שטעהן. :
דיא געחײמניספאָלע זאַךּ ואס ער האָט נעזעחן אין װינקעל האָט איהם
אִין אנפאַנג דערמאהנט אין איליאץ סיט זֵינְעָ פעַרבונדענע הענר: אח
-ץקי.... ==
אנפאַננ האָט ער נעפיהלט זעהר ניט נוט, אָבער קומענדינ נעהטנטער צום דאָרף
זיינען זיינע אונאנגענעהמע געפיחלען ביסלעכווייז פערשוואונדעו, און איין טיפּע.
פרייד האָט בעהערשט זיין העוץ. דיא נעשרייען און לידער פון אפּאר שכור'ע
מוישיקעס האָבען זיך געהערט אין דיא נאַסען: אָבער דוטלאף ועלכער האָט
קיינמאל ניט נעטרונקען איז זיף ויא נעוועהנליף נלייף גענאַננען אהיים. '
:
3
שא
עס אין שױן געװען שפּעט װען ער איז געקומען א הײם. זין פרױ אי
שויז נעשלאָפען. זיין עלסטער זאָהן איז נעשלאָפען מיט זיין קינר אויף'ן אױװען
און זיין צווייטער זאָהן אין דעם אנדערען צימער.
איליא'ס ווייב אליין. איז נאך נעווען אוף טראַנענדינ א שמוצינע קליירעל,
ניט אַזאַ קלייד װעלכע זיא פלענט נעװעהנליף טואָנטן אין א יום טוב, אה
מיט פונאנדערנטלאָזענע האר איז זיא נעזעסען אױף א באַנק און האָט געוויינט
זיא האָט זיף זאָנאר ניט אויסגעהויבען צו עפענען דיא טיהר פאַר איהר אָנקעפ
און האָט זיך נאָך מעהר צו וויינס וען זיא האָט איהם דערזעהן. דיא אלטע
דוטלאַף האַט בעהױפטעט אז זיא קלאָנט גראָסארטת, האָטש זיא אי
נעווען אזוי יוננ, -אח האָט נאָך ניט נעהאט קין פּראַקטיקע אין אזעלכץ
זאכען.
דיא אלטע פרױי איז אױפּנעשטאַנען או האָט נענעבען איחר מאַן עסען
דוטלאף האָט נעהייסען איליא'ס ווייב אועק נעהן פון טיש.
-- מיר האָבען שוין נעהאט נענונ! -- האָט ער איהר נעזאָנט.
דיא פרוי האָט זיף געלענט אױיףץן באַנק װיינענדיג און קרעכצענדינ, דוט-
לאַףּ'ס ווייב האָט אלעס אראפּנענומען פון טיש ווען איהר מאַן האָט אפּנענעסען
און דער אלטער אליין האָט װעניג גערעדט. זאָ שנעל ויא ער האָט נעענדינט
זיין נעבעט,. האָט ער נעוואשען דיא הענד, האָט ארונטער גענומען דיא סטשאטי
פוז'ם וואנד און איז אריין אין צווייטען צימער. דאַן האָט ער נעואַנט א פּאַ.
ווערטער צו זיין ווייב און זיא איז ארויסנענאנגען. דוטלאַף האָט נענומען רעכענען
אױף דיא סטשאטי, א קעסטעל האָט זיף פערשלאָסען, און דער אלטער איז
אָרפּנענאנגען אין קעלער.
2 יי אט = 4
=
5 | א = אס א : +
ׂ 2 ניט נעפּענט הערען דיא טריט. זי האָבען שוין געמחט שטערן ביים
- פױיטען קערפּער.
פעטער פימיאן! מען דאַרף דיר דא האָבען! -- האָט עפים פּלוצלנג /
אויסגערופען, און דער אלטער אין שנעל ארױף געלאָפען אױף דיא טרעפּ. דאַס
ליכט פון דיא קליינע לאַנטערנע איז קױם נעװען גענוג פאר'ן סמאנאואי
צו עהּן העכער פאַר זיין קאָפּ. פאר זײ איז נעװען אמענש, מיטץ געױכט
אװועקנעקעהרט. דאס איז נעוועהן פאליקושקא. דוטלאַף איז אריבער געגאַנגען
דעם שועל, האָט זי איבער נעצלם'ט, און זִיך אבנעשטעלט.
-- דרעחט איהם אום, יונגע לייט, -- האָט דער סאנאוואי געזאָנט,
קיינער האָט זיף ניט געריהרט.
-- קום, קום, עפים, דוא ביסט יונג -- האָט ענאר נעזאָנט.
עפים איז ארויף אויףן באלקען, און האָט איליטש'ן אומגעדועהט. מיט
איין אויסדרוק פון אלץ נרעסערע פרעהליכקייט האָט ער נעקוקט א וילע אויף'ן
טויטען קערפּער און א וויילע אויף'ן בעאמטען אזוי ויא איינער אויף איין אויס-
שטעלונג ועלכער צייגט אמאָדנע בריאה, אָדֶער אפרױי מיט א בארד, און
קוקענדינ אמאהל אויף דיא אודיענץ און אמאהל און זיינע סחורה איז פערטיג
אלעמען צו פרירען צו שטעלען.
-- דרעה איהם וידער אום --
ער האָט איליטש'ן נאָך אמאהל אומנעדרעהט. זיינע ארֶעמס האָבען
זיף שװאַף געשאָקעלט, און זינע פיס האָבען זיף געשלעפּט אױףן
פּאָרלאָנ.
-- שנייט אפּ דיא שטריק! -- האָט דער סטאנאוואי אויסנערופען.
-- אלזאָ, איהר הייסט אפּשנײדען דיא שטריק ? -- האָט ענאר מיכאַלאָװיטש
געזאָנט. -- זעהר גוט: בריינגט אמעסער, קינדער. --
מען האָט נעמוזט דעם בעפֿעהל צוויי מאהל איבערזאָגען איידער דיא וואף
אוֹן דוטלאף האָבען זיף נעריהרט. װעהרענד עפים האָט געהאַלטען אין אײן
דרעהען איליטש'ן אזוי יא ער װאָלט געװע! א טױטער שעפּס.
ענרליך האָט מען דיא שטריק אפּנעשניטען, און דעם קערפּער ארונטער
נענומען, דער סטאנאוואי האָט ערקלעהרט אז דער דאָקטאָר װעט קומען אין
דֹעֵר פריה. און האָט יעדען ערלויבט צו נטהן אהיים.
דוטלאף האָט נעַנוּמען נעהן. אַהים, בעווענענדיג זיינע ליפּען שטיל. אין
צענ יט
נענומען אין זיינע הענד. און האט קורץ געפרענט ויא אזױי דאס נעלד קומט.
צו איהם.
-- איך האב עס פערלארען! -- האט דער אלטער נעטראכט.
ער האט יעצט געוואלט עפּעס זאנען זיך צו פערטהיידינען ווען דער סטא"
נאוואי האט איהם אבנעגעבען דאס נעלד צוריק.
-- וואס פאר א גליק אזא באלואן האט דאס! -- האט ער נע-
זאנט.
-- עס איז נעקומען נראדע אין דער רעכטע צײיט. - האט ענאר נע
ענטפערט. -- מען האט יעצט אבנעגעבען זיין פּלימעניק פאר א סאלדאט, און
יעצט װעט ער איהם קענען אויסקויפען. --
-- אזוי, = אזוי | -- האט דער סטאנאוואי נעזאנט.
-- איהם אוֹיסקויפען? איז דאַס נענונ נעלר? איז עס ניט צו שפעט 1 --
האָט דוטלאף נעזאָנט.
- דאס אין דיין נעשעפט, און ניט מינער -- האָט דער פערוואלטער
געענטפערט.
ביידע זיינען נאָך נגענאננען דעם סטאנאואי.
זי זיינען געקומען צו דאס הויז פון דיא דוואראָווני, וואו דיא שמעקערינע -
װאַך האָבען נעװאַרט אױף זײ אין פאַרהויז. דוטלאַף איזן אױף אריין. דיא
װאֵך האָבען געהאַט א שולרינען אױסועהן ועלכען מען האָט נעמװט צו
שרייבען בלויז צו זייער שלעכטען גערוף. זי זיינען אלע געװען שטיל.
-- וואו איז ער1 -- האָט דער סטאנאוואי נעפרענט.
-- היר -- האָט נעענטפערט ענאר אין איין נידערינע שטיטע. -- עפים,
רוא ביסט יונג, נעה ארויף פריהער מיט דיא לאנטערנע.
עפים וועלכער האָט יעצט נעריינינט דיא טרעפּ, האָט ואהרשיינרליך זיף
פערגעסען מורא צו האָבטן. ער האָט פרעהליך גענומען ארויף לויפען אויף דיא
טרעפּ פריהער פַּאר אלעמען: װען ער איז ארױף צװיי אָדער דרי שטאָפּלע.
האָט ער זי אומנעדרעהט און האָט בעלױכטען דעם װענ פארן סטאנאואי
און פאַר ענאר מיכאלאָוויטש. װען זיי זיינען פערשוואונדען אין צימער. האָט דער
אלטער דוטלאַף. ועלכער איז נעבְליבען שטעהן אונטען, גענעבען א טיפען זיפץ.
און האָט זיך אפּנעשטעלט. צװיי סינוטען זיינען פּאראיבער. מען האָט שון
|
פ
|
טרעם.
+
| -- אָבֿער, ואַףױ! קום אהער! -- האָט דער פערוואלטער נעשריען פון ריא
ווען עפים איז צונענאננען צוֹ איהם האָט ענאר נעפרענט: -- װער איז
- דער מוזשיק מיט ועמען דוא האָסט נערעדט ?
-- דוטלאַף.
-- אַ, סימיאַן, קום נאָר אהער!--
ווע דוטלאַף אין צונעגאננען האָט ער דערזעהן, ביי דיא ליכט פון דיא
לאַנטערנע װאַס דער קיטשער האָט געהאלטען, אַז עגאַר האָט גערערט מּיטֿ
- א קליינעם בעאמטען וועלכער האָט געטראָגען א היטעל מיט א קאַקאַ-דע אוֹן
| א מאַנטעל. דאָס איז געווען דער סטאַנאָװאי.
== -הרעף אלטער מאַן װועט אױף סיטנעהן מיט אונז, -- האָט ענאר געזאָגט
| ווען סימיאַן איז צוגעקומען.
דער אלטער מאַן איז אפילו ניט נעװוען צופרידען. אָבער װאָס האָט ער
| געקאָנט טאהן?
-- און דוא, עפים, אלס א יונגער מאַי, מזט ארױף לױפען אין דעם.
| טויטען צימער, וואו דער מאן העננט, מוזט ריין מאַכען דיא טרעפּ, און מאַכען
יאלעס אין דער אָרדנונג פאַר זיין עקסעלענץ. --
עפים, וועלכע האָט פּריהער בעהויפטעט אז פצַר קיין זאך אין דער וועלט
וועט ער ארייננעהן אין דיא דוואראווני ס װאָהנונג, איז יעצט שנעל אװעק
געלאָפּען,. קלאַפּענדיג מיט זיינע שטיװועל. דער סטאנאוואי האָט פעררויכערט
א לילקע. ער האָט נעװאָהנט צוויי מייל א װעק. ער האָט זיך גענומען צו
זיינע ארבייט מיט איין אויסערגעוועהנליכען אייפער, ווייל דער איספּראָװניק
האָט איהם ניט לאַנג צוריק נוט אנגעזידעלט דער פּאַר װאַס ער פ;ענט אפט
זיין שכור. ער איז נעקומען צעהן א זיינער, און האָט נלייך געװאָלט זעהן
- דעם טויטען.
ענאַר מיכאלאָװיטש האָט געפרענט דוטלאַף'ן ואס ער טהוט רא, און
דער אלטער האָט איהם געהענדינ דערצעהלט, דיא נאנצע געשיכטע. ער
האָט נאָך צו נעלעגט אז ער איז דאס יעצט נעקומען בעטען ענאריס ערלויבניס
! צו האלטען דאס געלר.
צו דוטלאף'ס נרויסען שרעק, האָט ענאר איהם נעהייסען ציינען דעם
קאָנװערט, און ער האָט עס עקזאמינירט. דער סטאנאוואי האָט עס אױךף
2
איבערנעצלם'ט און איז נענאַננען זיך שאָקלענדיג ויא אַ שכור, פערוונקען
אין געראַנקען. יי
ענדליך האָט ער דערזעהן אַ מושיק װעלכער איז איהם נענאננען
ענטנענען. ער האָט איהם גערופען. דאָס איז נעוען זין עלטערער פּלײ.
מעניק עפים. װועלכער האָט נעהאַט אַ שװערען שטעקען זייענדיג איינער פון ;
דיא װאַך װאָס מען האָט נעשטעלט אַרום דיא דװאַראַװני הױו.
- װאָס מאַכסט דוא, אָנקעל סימיאן ! -- האָט עפים אויסגערופען פרעה".
ליך צוּ נעהענדיג צו זיין אָנקעל, וייל עס איז איהם נעוען אונטוטהיג צוּ
זיין אַלײן. -- האָסט דוא אַװעק נעפיהרט דיא רעקרוּטען? :
- יאַ, אוץ װאָס טהוסט דוא ראַ ? -
זי האָבען מיר געשטעלט פאַר אַ װאַך איבער איליטש'ן, -- רעם זעלבסט.
מערדער. --
-- וואוּ איז ער?
-- דאָרטען, אױף דיא טרעפּ. דאָרטען האָט ער ױף געהאָננען! --
האָט עפים נעאָנט ציגענדיג מיטן פיננער אױיף דיא דואראונינ
װואָהנונג. :
רוטלאף האָט געקוּקט װאוּ ער האָט איהם נעציינט, און אָבװאָהף
ער האָט נאָר ניט געקענט זעהן, האָט ער פערקנײיטשט דעם שטערען,
און געשאָקעלט מיט'ן קאָפּ. :
-- דער קוטשער האָט מיר געזאָגט אז דער סטאנאוואי איז נעקומען
און אז ער װעט באַלד אראפּ נעמען דעם קערפּער -- האָט עפים פאָרטנעזעצט. .
עס איז שרעקליך צו דענקען פון א זעלכע זאַכען ביי נאַכט. איך װאָלט דאָרטען.
נִיט נְעֵהן אין דער פינסטער פאַר קיין זאָך אין דער וועלט, אפילו אַז מען
זאָל מיר הייסען. איך װאָלט דאָרטען ניט נעהן אפילו ענאַר סא
װאָלט מיר שלאָנען צום טױט! -- :
-- װאָס פאַר אשרעקליכע עבירה! װאָס פאַר א שרעקליכע עבירה!ו--
האָט דער אלטער דוטלאף געזאָנט אום עפּעס צו זאָנען וועהרענר זיינע גע
דאַנקען זיינען געווען ווענען גאַנץ אנדערע זאַכען. :
ער האָט װידער נענומען געָהן, װען ענאר מיכאילאָוויטשִי ס שטימע
אִיהם. אבגעהאַלטען.
1 2 .1 יי יי
-- זץ = .ד
-- ואט אַזוֹי האָסט דוא נעפונען דאס געלרז
-
-- -- מיר האָבען אַלע מאָהל געפּרובּייט געפינען חן אין דיא באַרינאַיט
אוינען. צו זיין עהרליך, און ניט --
-- זעהט נאָר ויא צוּמישט ער איז, מאַדאַם! האָט דתיאשא בע-
מערקט.
-- אַלזאָ, איך האָבּ יעטצט אַװעק געפיהרט מיין פּלימעניק אַלס אַ
- רעקרוט --. האָט דוטלאף פאָרטנעזעטצט. -- און געהענדיג צוריק האָב
| איך נעפונען דעם קאָנװערט אוף'ן װעג. פּאָליקוּשקא האָט עס געמװט
פערלירען. --
' -- נאַנץ נוּט, נעה אַװעק! געה אַװעק! -- האָט דיא בּאַרינאַ פּלוטצ-
לונג מיט אַ קול אױסנערוּפען. -- איך בין העכסט צו פרירען מיט דין
ערקלעהרונג.
| -- ויא נליקליף איהר האָט מיר נעמאַכט, טהייערע מאַדאַם. -- האָט
דער מוזשיק נאָך אַ מאָהל איבער נעזאָנט,
ְ
'
| = דאַן האָט זיך איהם אָבנעדאכט אַז ער האָט נאָך אַלץ ניט נעדאנקט
דיא באַרינא נענונ. דיא בארינא און דוניאשא האָבען געשמייכעלט ווען ער
האָט װידער גענומען דאנקען, און דאן איז ער אַװעק גענאננען, װידער הו"
בענדינ זיינע פיס אַזױ ויא ער װאָלט גענאנגען צווישען הױכע גראָו. מיט
שוערינקייט האָט ער זיך אבנעהאלטען ניט צו לױפען, װײל ער האָט
נאָך אלץ מורא געהאט אז מען װעט איהם צוריק רוּפען און אָבנעהמען דאָס
- געלד פון איהם.
= '
קױם איז ער נאָר ארױס פון הױז האָט דוטלאף זיך אװעג נעשטעלט
אין א ווינקעל, האָט אראָפּנענומען זיין נארטעל, און האָט אריינגעלעגט זיץ
נעלט אין בייטעל, און עס פֿערשטוּפּט אין בּװּעם. זיינע ליפּען האָבען זיך
בעװוענט, אָבער ניט איין קלאנג האָט זיך געהערט פון זײ װען ער האָט
פּערבונדען זיין בייטעל. און װידער אָנגעטהון זיין גארטעל. עֶר האָט זיף
- גוּט. ברייננג מיר האָניג. --
חא האָט אַרינגעפיהרט דעם מושיק אין ריא בּאַרינאַ'ס נענענוא
ער איז געװען זעהר צוטראָנען.
-- אי, װעה! איף הָאָב מורא אַז זיא װעט בעטען דאָס געלד צוריק !
האָט ער געטראבט. :
ווען ער איז אַרין אין צימער האָט ער געהויבען זיינע פיס אַזױ װיא
ער װאָלט גענאַנגען צווישען הויכע נראָו, אום ניט צו מאַכען אַ נערויש טיט,
זיינע שווערע שטיוועל. ער איז געװאָרען אַזױ צומישט אין אַנפאַנג אַז ער
האָט ניט נעזעהן ואו ער אי /
אָבער, פערביינעהענדינ פאַרן שפּינעל האָט ער דערזעהן איינינע בלה
מען,. אממשיק (זיך אַלײין) הויבענדיג דיא פיס, דעם בילד פון אַ בּאַרינא
מיט קליינע אוינען,. אַסאָרט גרינעם טון, און עטוואס ווייסעס.
דיא ווייסע זאַך האָט פּלוצלונג גענומען רעדען. עס איז נעװען דיא
באַרינא. דוטלאף האָט פערלאָרען זיין פּערשטאַנד אין נאַנצען. עה
האָט ניט נגעװאוּסט װאוּ ער איז, און אַלעס האָט זיך געדרעהט אַרֹם
איהם.
-- דוא ביסט עס, דוטלאף?
-- יא, מאדאם. איך האַב ניט אנגעריהרט דעם קאָנװערט. איך האָב
צופרידען אַז איך האָב עס געפונען; איף האָב אױסגעמאַטערט מיין פע
צום טױט איבער דעם.--
-- דוא ביסט אָבער אַ נליקליכער יונג -, האָט דיא בארינא געזאָגט,.
מיט אַ שמייכעל פון פערעכטליכע פּריינדליבקייט. -- אַלענפאלס, דוא מענסט.
עס האלטען.
דוטלאף האָט אױסנעשטעלט אַפּאָר אױנען.
-- איך בּין צופרידען אַז דער נליקליכערּ צופאַל האָט דיר געטראָפען..
-- האָט דיא בּאַרינאַ געזאָגט. -- ניב נאָט אַז דוא זאָלסט עס נוּט בי
נוּטצען. ביסטוּ צופרידען ? -- . :
-- צופרידען != איף בין צו נליקליף. טהייערע מאַדאַס! איך וועֶל פער-
כריינגען מיין גאַנצען לעבען בעטענדינ נאָט פאַר אייך. איך בין זעהר נליקד
ליך אַז אונזער בּאַרינא לעבט נאָך מיט נאָט'ס רחמנות. :
: אי אי א א יש
יט אע יש 4 יל :
2 2 5 שי שיר וו
: של א
6 6 א } זי
5 אב : : 2
- אַנאַנד געקוּקט אױף דיא מידלעף זיף צו איבערציינען אַז עס איז אַלעס
| אמת.
ְ -- ניב נאָר אַ קוּק אױף איהם! ער איז צומישט געװאָרען פאַר
- שמחה ! - האָט דוניאַשא געזאָנט, ווילענריג אַרױסצײגען איהר פּעראַכטוּנג
| אי פאַרן מװשיק אי פאַר דאָס נעלד. -- ווארט אַ ו ! - האָט זיא אױס-
געשריען --, איך װעל דיר העלפען צוזאַמענקלײבען דאַס נעלד !
- = דוטלאף האָט שנעל אַרײנגעשטאָפּט דאס נעלר אין זיין בועם און האָט
נענומען זיין היטעל.
-- ביזט דוא צופרידען ? -- האָט דוניאשא געשריען.
- איך ווייס אַלײן ניט װאָס צוזאָנען. עס איז ווירקליף --
ער האט ניט געקענט ענדיגען דעם זאַטץ. ער האט אַרונטערנעלאזען
זיין האַנד, האט געשמייכעלט, כמעט געװיינט, און איז אוועק גענאנגען.
דער גלעקע2 פון דיא בארינאס צימער האט געקלונגען.
/ -- אלזא, האסט דוא איהם נענעבען דאס געלד? -- האט דיא בארינא
געפרעגט.
' -- יא, -- האט געענטפערט דוניאשא.
-- איז ער נעווען צופרירען ? --
-- ער איז געווען צוּדוּלט פאר שמחה.
-- רוּף איהם צוריק, איך װיל װיסען ויא אזי ער האט עס געפונעף
- ברינג איהם אהער, איך קען ניט נעהן צו איהםי
| דוניאשא איז ארים נעלאפען און האט נעפנען דעם מװשיק אין
| פארהויז.
דער אלטער, נאף אלץ אהן א חיטעל, האט ארױסנענוּמען זיין נעלר-
| בייטע?, האָט זיך אריבער נעבױינען איבער דאס, האַלטענדיג דאס געלר
צווישען זיינט ציינער. ער האָט װאַהרשײנליף מורא נעהאט אַז דאָס געלר
איז ניט זיינע אוף אַן אָמת ביז ער האָט עס בעהאַלטען אין זיין בי-
טעל. ער האָט זיך שטאַרק דערשראָקען װען דוניאַשא האָט איהם צוריק
- גערוּפען.
-- װאָס ! אַדוואטיא, -- אַדוואטיא מיכאַילאָוונא -- װויל זיא דאָס צוריק
אַװעק נעהמען פון מיר? זאָנ עפּעס אַ נוּט װאָרט פאַר מיר | איך שושׂ
אַז איך װעל דיר בריינגען אַביסעל האָניג.
האָט רעריבער נעשיקט אַז ער זאָל איבער צעהלען ראס געלר פאַר /
איתר. :
-- דוא קענסט עס צעהלען אין דער היים. ריא באנקינאטען ײינען /
דיינע, דאס נעלד אין דיינע - האט דוניאַשא געזאנט אונגערולריג. .
-- ,איךף ויל איהם ניט זעה", האט דיא בּאַרינא מיר נעזאנט, ,ניב /
דאס נעלד צו דעם מושיק וועלכער האט עס נעפונען". -- /
דוטלאף האט אויסנעשטעלט זיינע אױנען אויף רוּניאשאין.
-- איז דאס וירקליך אָמת? -- האט דוניאשא'ס טאַנטע אױפנעשריען /
פּאַטשענדיג מיט דיא הענד! -- װיא גאט בענשט עס אַטענשען!
דיא צווייטע דינסט האט ניט נעקענט גלױבען איהרע אויערען.
-- וואס מיינסט דוא, אנאפיא. מיכאילאוונא ? דוא מאכסט שפּאַסוּ -- /
האט דוטלאף נעפרענט.
-- ניין, | ווירקליך, איך מאַך ניט קיין שפּאַס: דיא בּאַרינא האט מיר./
נעה'יסען דיר אַבנעבען דאס נעלד. נוּ, ואס ווארטסט דוא, נעהם דאס /
געלד און נעה! -- האט דניאַשא אױסנערופען, ניט קענענדיג בעהאלטען /
איהר פערדרוס. 3
צו איין מענשען האט דאס זעלבע סוּמע נעבראכט דעם טױט. צואַ .
צווייטען האט עס געבראַכט נליק ! :
-- פוּפצעהן הוּנדערט רוּבעל אִיז געוויס קיין שפּאַס ניט! -- האָט דיא /
טאַנטע געזאָנט. :
-- נאָך מעהר ויא פוּפצעהן הוּנדערט ! -- האָט רוּניאַשא צונעלענט. -
-- איך האָף אַז דוא װעסט אָנצינדען אַ צעהן -- קאָפּעקענט לינט לכבור.
דעם הילינען ניקאָלאַי, -- האָט זיא נעאָנט מיט פעראכטונג. - נוּ -
דוא קענסט נאָך אַלץ ניט קוּמען צו זיךף? עס װאָלט מיר ניט געהאַרט /
אױב אַזאַ נווױסע סוּמע נעלד װאָלט ארײננעפּאַלען בי איין ארעם מאן :
אין דיא הענד, אָבער דער הברה מאַן דער מחשיק איז שױן אַזױ =
רייף גענוג! -- ּ
ענדליך האָט דוטלאַף אָנגעפּאַננען צו בעגרייפען אז ריא מײרעל /
שפּאַסט ניט מיט איהם:; און ער האָט נענומען צװאַמען לענע! דיא באַנק-.-
נאָטען אין דעם קאָנװוערט. זיינע הענד האָבען געציטערט, און פאט נאָף /
- 67 7
ר - אָבער, מאַדאַם, דער מושיק װייס נים װעמען דאַס געלר אִמֹ-
| = צוגעבען. -- :
דיא בּארינא האָט געעפענט דעם קאָנװערט, און האָט זיך דערשראָקען
רערזעהענדיג דיא בּאַנק"נאָטען, און האָט זיך פערטראבט.
-- געלד איז אַ שרעקליכע זאַך! װעלכע אונגליקען דאס בריינגט! --
האָט זיא בּעמערקט.
-- דוטלאף האָט עס נעבהאכט. זאָל ער אַװעק געהן אָדער איהר
װילט איהם זעהן! איזן דאס נעלד אין נאַנצען? האָט דויאַש נעפרעגט.
-- איך װיל ניט האָבען דאס געלד! דאָס נעלד איז פערשאָלטען!
שטעל זיך פאָר װאָס פאַר ' איין אוננליק דאס האָט געמאַכט! זאָג איהם
ער זאָל עס האַלטען פאַר זיך! -- האָט. דיא באַרינא געענטפערט, צוריק גע-
- = בענדיג דוניאשא'ן דעם קאַנװערט.
:
= -- יאַי יאו - הֵאָט זיא װידער געזאָנט צו דיא איבערראַשטע דוניאַשא.
-- זאָל ער האַלטען דאָס געלד און טהון דערמיט װאָס ער ויל-.
-- פוּפּצעהן הוּנדערט רובעל ! -- האָט דוניאשא אויסגעשריען, שמייבלענ-
דיג ויא אַ קינר.
-- זאָל ער דאס האַלטען אין נאַנצען! - האָט דיא באַרינא נעזאָנט
אוננעדולדיג. -- קענסט דוא ניט פערשטעהן װאָס איך רעד מיט דיר? דאס
נעלד אין פּערשאָלטען! רעד צוֹ מיר ניט נאָך אַ מאָהל װענען דעםן
זאָל דער מוזשיק װאָס האָט עס געפונען האַלטען פאַר זיף! יעצט מענסט
דוא נעהן .--
דוניאַשא איז װידער אַרינגעקומען אין דיא דיעוויטשיא.
-- איז דיא פוּמע אין נאַנצען ? -- האָט דוטלאף געפרענט.
-- צעהל עס אַלײן -- האָט זיא געענטפערט איהם נעבענדיג דעם קאָנ-
וערט. -- דיא באַרינא האָט מיר געהייסען אז איך זאָל עס דיר אװעק
געבען - .
דוטלאף האָט אַרוּנטעך געלענט זיין היטעל אונטערץ אַרעם און האט
.ענומען צעהלען.
: -- א"ז עס ריכטיג ? --
בער פװשיק האָט געמײנט אַז דיא באַרינא איז אונװיסענר, או
66 --
האָט זיא נעזאָנט צו דוניאשא'ן. -- וועלכער מוזשיק איז דאס, און וועלכע געלר 9
איך קען קיינעם ניט זעהן און איך װיל איהם ניט זעהן!--
-- אָבער װאַס זאָל אי טהון מיט דעם געלד? -- האָט דוטלאף געפרענט
דראפּענדינ דעם קאָנװערט מיט זיינע פיננער. -- דאַ איז דא אנרױיסע סומע
נעלד. וואס אין דא אויפנעשריבען? -- האָט ער געפרעגט דוניאשא'ן װעלכע -
האָט איהם איבערנעלעזען דעם אדרעס.
דוטלאף האָט איהר ניט נעװאָלט נלױבען. ער האָט נעהאָפּט אַז
דאָס געלד איז ניט פּאַר דיא בּאַרינא; און אַן מען האָט נעלעזען דעם
אַדדעס פּאַלש: אָבער דוניאַשא האָט עס איהם איבער געלעוען נאָף
אַ מאָהל.
ענדליך האָט ער נעזיפצט, האָט צוריק אַרינגעלענט דעם קאָנװערט .
אין בּוזעם, און האָט גענומען אַװעק געהן.
-- איך מוז דאַס געבען צום סטאנאוואי --, האָט ער געזאָנט. ,
-- װארט אַ וויילע, איך װעל פּרובירען נאָך א מאָהל --, האָט דוניאשקא
געזאָנט. -- גיב מיר דעם בריף.
דוטלאף האָט װידער .אַרױסנענומען דעם קאָנװערט, אָבער ער האָט עס .
ניט נלייך נענעבען דוניאַשא'ן. -- זאָג איהר אַז דוטלאַף סימיאן האָט עס /
נעפונען. אויף'ן װעג, -- האָט ער ענדליף נעזאָגט.
-- זעהר גוט ; ניב מיר דעם קאָנװערט !--
-- אין אַנפאננ האָב איך געטראַכט אַז דאָס איז ניט זעהר װויב-
טיג, אָבער אַ סאָלדאַט האָט מיר נעאָנט אַז דאָס ענטהאלט באנק-
נאָטען --
-- נוט 1 שנעל, ניב מיר דעם קאָנװערט! --
-- איך האָב ניט נעװאַנט עס צו נעהמען אַ היים, ווייל.... װייל....-- /
האַט דער מזשיק װידער אָנגעפּאַננען נאָךְּ אַלץ האַלטענדיג דעם קאָנ- /
ווערט.--- נעדענק, דערצעהל איהר אַלעס װאָס איך האָב דיר געאָנט:-- /
דוניאשא האָט אַרױסנעריסען דעם קאָנװוערט פון זיין האַנד. און איז אַרײן //
צו דיא בּאַרינא.
-- אום נאָטעס ווילען, דוניאשא ! -- האָט דיא בּארינאַ אויסנעשריען, --
הרעה מיר ניט מיין קאָפּ וענען דאָס געלד. וען איך דערמאָהן זיך אַן דאק
אָרמע קִינד, -=
=
4
יי
6 אויסגעשריען דיא. צווייטע דיענסט, פערלאזענדיג. דיא קלייר אונטער וועלכע
זיא האט זיך בּעהאלטען,
-- ויא אזוי שרעקסט דוא דאס איבּער דיא בּארינא! -- האט דוניאשא
געזאגט פון אונטער'ן טהיר. ויא קומט מען דאס אריין און דיא דיעוויטשיא אזוי
פּלוצלונג } בּיי א טוזשיק איז אלעס רעכט,
דוטלאף האט ניט פּרוכּירט זיך צוּ ענטשולדיגען,. און ער האט געפרענט
אויבּ ער קען זעהן דיא בארינא,
-- זיא איז ניט געזונד -- האט דוניאשא געענטפערט,
אקסיאוטקא האט יעצט אויסגעשאסען מיט אזא שטארקען געלעכטער
אז זיא האט געמוזט בּעהאלטען איהר קאפּ אונטער דיא קישענס, אוּן ניט
אכטענדיג אויף ;רוניאשאים און איהר טאנטעס סטראשונקעס, האט זיא א
גאנצע שטּונדע נאך אנאנד געהאלמען אין איין לאכען, עס איז איהר פאר-
געקומען אזוי קאמיש אז יעדער איינער זאל זיך אזוי איבּערשרעקען איבּער
גאר ניט. נאך יערען געלעכטער פלעגט זיא איינגראבּען איהר געזיכט אין
דיא דעקע און איהרע פים האבּען זיך אזוי געווארפען אזוי וויא זיא וואלט
געהאמ קרעמפּפען.
דוּטלאף איז געשטאנען און האט איהר אויפמערקזאם בעטראכט אזי
ויא ער וואלט געוואלט אויסגעפינען וואס דא טהוט זיך מיט איהר, ענדליך
האט ער ווירער אנגעפאנגען,
-- איך דאר? זעהן דיא כּארינא ווענען זעהר א וויכטיגע זאך -- האט
ער געזאנט. -- געה און זאג דיא כּארינא אז א מוזשיק האט געפונען דעם
בּריף מיט ראס געלד, -
וועלכע געלד + -- האם דוניאשא געפרענט, האט איבּערגעלעזען ריא
אדרעס, און האט איהם געפ-ענט וואו אין ויא ער האט געפונען ראס געלר
וועלבע פּאַליקישקא האט געוּאלט בּריינגען פון שטאדט. נאכדעם ויא זיא
האט אויסגעהערט אלע איינצעלהייטען, און נאכדעם ויא זיא האט ארויסגע-
טריבּען אקסיאומקאן וועלכע האט. נאף געהאלטען אין לאכען, איז זיא
אריין אין דיא בּארינאיס צימער. צוּ דוטלאף'ס גרעסטע איבּערראשונג האט
ידיא בּארינא איהם ניט געוואלש זעהן. אוּן האט ניט געגעבּען קיין אורזאכע,
- אִיךָ ווייס נָאר ניט װענען דעםי אוּן איך װיל גאֶר ניט וויסען --
. : 5
אל , בי =
א :
טא על
אקסיוטקא האט געעפענט דיא אויגען וועלבע זיא האט בּיו יעצט גע- -
האלטען פעסט צוגעמאכט, און האָט דערזעהן א פיגור וועלכע האם איהר
! אויסגעזעהן צו זיין העכער פאר דיא הויז. זיא האט גענעבּען א געשרייי
האט זיך שנעל אויסגעקעהרט און אי אנטלאפען געווארען אזוי שנעל או
איהר קלייר האם איהר קוים געקענט נאכהאלמען.
זיא איז ארויף אויף דיא טרעפּ מיט איין שפּרונג, איז אריינגעפלויגען
אין דיא בּיעוויטשיא,. האט זיך ארויפגעווארפען אויפ'ן בּעט, און האט זיך
ווילד פונאנדער געװיינט,
דוניאשא, איהר מאנטע און דיא צווייטע דיענסט זײנען פערפראהרען
געווארען פון שרעק; און איידער זי האבּען נאך געהאט צייט זיך צו ער"
האָלען האָבּען זי דערהערט שווערע טרים אין פּאַרהױז, וועלכע זיינען
געקוטען אלץ נעהענטער צום טהיר.
דוניאשא האט ארונטערגעווארפען איהרע מעדיצין אויף דער ערד, אוּן
איז אריינגעלאפען אין דיא בּארינאיס צימער, דוא צווייטע דיענסט האט
זיך כּעהאלטען אונטער א קליידעל וואס איז געהאנגען אויפין ואנד, דיא
טאנטע וועלכע איז געווען א בּיסעל בּראווער, האט געוואלט געהן פערהאקען
דיא טהיר, אכּער איידער זיא האט זיך אויפנעהױיבּען האט זיך דיא טהיר גע-
עפּענט און א מוזשיק איז אריינגעקומען אין צימער, 5
דער מוזשיק איז געווען דוטלאף, אין זיינע שווערע שִׁיךְ. ניט אכטענדיג
אויף דעם שרעק פון דיא פרויען. האט ער זיך ארום געקוקט זוכענדיג דיא
הייליגע בּילרער, אבּער ניט זעהענדיג דעם הייליגען בּילר וועלכער איז גע-
האנגען אין א װינקעל האט ער זיף געיצלם'ט נעבּען א פּאליצע מיט גלעזער
דאן האט ער אוועק געלענט זיין היטעל אויף'ן פענסטער, האט אריינגעשטעקט
זיין רעכטע האנד אונטער'ן מאנטעל, און האט ארויסגענומען א קאנווערט
וועלבער איז געווען בּעזינעלט מיט פינף בּרוינע סטעמפּלען מיט איין
אנקער,
דוניאשאיס טאנטע האט ארויפגעלענט איהר האנד אויף'ן בּרוסט,
-- אי, ויא דוא האסט מיר איבּער געשראקען סימיאן ! -- האט זיא
געזאנט. איך קען כּמעט ניט רערען, איך האבּ געמיינט אז איך שטארבּ
אוועקי ==
- ויא אַזױ געֶהסט דוא דאס ארי אין צימער אצי פלוצלונג! - האט
וט , אע .אאז א וי. 0( 8
עי ,"די
- ריח פון פּערפיום, וועהרענד דוניאשא האט זיך בּעשעפטיגט מיט'ן מאכען
א מעדיצין פיר קאָפּ שמערצען, רוניאשיס טאנטע איז געקוֹמען צו פערבּרענ-
גען דיא נאכט מיט איהר אים איהר אריין. צוגעַבּען א בּיסעל מוטה אלע
פרויען, צוזאמען מיט דיא קלײנע אקסיאוטקא זיינען געזעסען אין דיא
בּיעוויטשיא *) און האבּען גערערט,
-- ווער װעט געהן געהן בּרענגען א בּיסעל אויל? -- האט דוניאשא
פּלוצלונג געפרענט,
-- איך װעל ניט געהן פאר קיין זאך אין דער װועלם --- האט דיא
צװײיטע דיענסט געזאגט מיט ענטשלאסענהיים,
--- וועסט דוא געהן מיט אקסיאוטקא'ן {---
-- איך װעל געהן; איך האבּ קיין מורא ניט -- האט אקסיומקא גע-
זאנט. אבּער אזוי שנעל ויא זיא האט עס ארויסגעזאגט האט זיא גענו"
מען פיהלען א געוואלטיגען שרעק,
זעהר גוט, בּראוועס קינד, געָה און בּעט דיא בּאבּושקא אננא א פי-
סעלע אױיל אין א גלאן און גים עם נים אױם. --- האט דאניאשא
געזאנט,
אקסיאומקא האט צוגעהאלטען איהר קלייד מיט איין האנד ; און אווי
ויא דאס האט איהר געהינדערט צו ווארפען איהרע בּיידע ארעמס, האמ
: זיך דיא פרייע האנד געווארפען מִיט א דאפּעלטע שנעלקייט, און זיא איז
ארויסגעלאפען, זיא איז געווען זעהר צו שראקען; און זיא האט געפיהלט או
אויבּ זיא זאל נור וועמען עס איז אנטרעפען, זאגאר איהר אייגענע מוטער
וואלט זיא געשטארבּען פאר שרעק, דאן צומאכענדיג איהרע אויגען, האט
זיא גענומען געהן צו בּאבּושקא אננא,
111א
-- איז שוין ריא בּאריגא געגאנגען שלאפען אדער נימ ז---האט פלוצ-
לונג געזאגט א מוזשיק צו ריא קליינע מיידעל,
*) דער צימער פאָר דיא דיענסטען,
ר 51
געהױיפּטעט אז זי האבען געהערט דיא אויסערגעוועהנליכע טריט איבּערן קאפּן
באטש דעם אמת זאגענדיג, זיינען זייא דיא גאנצע נאכט רוהיג געזעסען אין
האבּען גערעדט וועגען דיא רעקרוטען, קאָװוענדיג כּרױט און זיך קראצענדינ, זײ
האבּען אנגעפיהלט דעם פארהויז מיט אזא כאדאקטעריסטיש-בּויערען גערוך אז
דעם טשעשלער'ס װייבּ האט אויסגעשפּייט פערבּייגעהענדיג, און האט געזאגט
אין א מאן פון בּעליידיגונג, אז דא מוזען זיין אמת'ע מוזשיקעס,
דער טויטער מאן איז זיך רוהיג געהאנגען פון בּאלקען, ניט אכטענריג
אויף דיא אלע זאנדעבּארע ערשיינונגען, און עם האט געשיינט אזוי ויא דער
מלאך המות אליין וואלט אוֹיסגעשפּרײט זײינע פליגלען איבּער דיא הויז פון .
דיא דוואראווני, און וואלט זי געהאלטען אונטער זיין בּייזעֶן איינפלום. אזוי אם
וועניגסטענס, האבּען אלע געגלױבּט. אבּער איך רענק אז אױבּ, אין דיא
שרעקענס-נאכט, איין דרייסטער מענש וואלט גענומען א ליכט ארער א לאנ"
מערנע, און וואלט דאן זיך צלם'ריג אדער זאגר זיך ניט צלם'דיג, אריינ-
גענאנגען אין טוימען צימער, און וואלט מים זיין ליכט בּעלייכטעט דיאבּאלקענס
דיא ווינקלען וועלבע זיינען געווען בּערעקט מיט שפּין-װעבּם, און דיא פּאלערינא
וואס דעם משעשלער'ס װייכּ האט דארט איבּערגעלאזען; און ער וואלט אהן
מורא צוגענאנגען צו איליטשץ און וואלט אויפנעהויבען זיין לאנטערנע אין
דער הויך, וואלט ער בּלוין געועהן פּאליקושקא'ס קערפּער מיט זיינע פים אויפ'ן
פּאדלאג װײל דער שטריק האט זיך אויסגעצויגען. ער וואלט געזעהן אז דער
טוימער איז געווען עטוואס איינגעבּױיגען אויף איין זיט, און זיין העמר אויפגע-
שפּילעט נעבּען האלז פון וועלכען פּלאטץ ער האט פריהער אראבּגענומען דעם
קרייץ; מיט זיין פריירליבע געזיכט, שטייפע אויגען מיט זיין געוועהנליכען
ווייסען אונשולריגען שמייבעלע, וועהרענד דער גאנצער קערפּער האט גע-
האט דעם הארטען אויסדרוק פון חרטה, :
דעם טשעשלערסם וייבּ, ציטערענדיג און ארומקריכענדיג אין איהר בּעט .
מיט איהרע צולאזענע האר און ווילרע אויגען, זיך איינהערענדיג דעם קלאנג |
פון פאלענדיגע זעק, ויא זיא האט געמיינט איז געוויס געווען א שרעקליכּער
כּילד אנצוזעהן ויא דער טויטער פּאליקושקא; כאטש מען האם פון איהם
צוגענומען זיין קרייץ אום עם אוועק צו ליינען אויף דיא באלקענם,
אין דיא בּארינאים הויז האט אויך געהערשט דער זעלבּער געפיהל פון
שרעק. דיא בּארינא אליין איז געווען קראנק, איהר צימער איז געֶווען פול מיטין
1
דער טֿאג איז געווען זעהר א מרויעריגער, אוֹן ווען עם איז געווארען
פינסטער האבּען דיא הינט גענומען בּילען, און דער וינד האט געפייפט אין
די קוימענס. אלע אין דוואראוונע האבּען געציטערט פאר שרעק. די יעניגע וועלכע
האבען געהאט ליכט האבּען עם אנגעצונדען און אוועקגעשטעלט נעבּען דיא
הייליגע בּילרער } דיא וועלכע זיינען געווען אליין אין זייערע חייזלעך זיינען
אוועק צו זייערע שכנים, און דיא וועלכע האבּען געמוזט ארבּיימען אין ריא
שטאלען זײנען געווען אווי דערשראקען אז זי האבּען מורא געהאט אריינצוגעהן
אין דיא שטאללען. און דיא ארמע פערר זיינען געבּליעבּען אהן שפּײז בּיז אין
דער פּריה. דיא מוושיקעם האבּען אין גאנצען פערבּרויכט דיא הייליגע וואסער
וועלבע זיי פלעגען האלטען אין קליינע פלעשלעך, אייניגע פּערזאנען האבּען
זאגאר געהערט שווערע טריט איבּער זייערע קעפּ, און דער קאנאוואל האט
דייטליך געזעהן ויא א שלאנג איז אריינגעפלוינען אין דעם צימער וואו
פאליקושקא איז געהאנגען.
אין פּאליקושקאיס הייזעל האכּען דיא שכנים געזונגען קאפּיטלעך תהלים
אונטער דעם אויפזיכם פון צוויי אלטע װײבּער מיט א נאנע נאכדעם וויא מען
האט אוועק געפיהרט פאליקושקא'ס משוגע'נע װײיבּ מיט איהרע קינדער. דיא
נאנע איז געווען אַזױ גום און פֿרום אז זיא האט געזאגט תהלים ניט נור פאר
דאס קינד, נור פיר אלע אונגליקען וואס דא האט זיך געטראפען. דיא
בּארינא האט עס איהר געבּעֶטען.
דיא אלטע װײיבּער און ריא נאָנע האכּען אויך געהערט ויא דיא בּאלקעגס
האבּען זיך געשאקעלם, און ויא יעמאנד האט געוויינט פון אױיבּען יערעם מאָל
ווען זי האבּען געענדיגט א קאפּיטעל. אבּער קוים האבּען זי נאר געלעזען
אז"יעזום איז אויפגעשטנען פון קבר אִיז אלעס װוידער שטיל געווארען.
דעם טשעשלער'ס װײבּ האט איינגעלארען בּיי זיך איהרע א שכנה, און
בּיירע זיינען געווען אויף ריא גאנצע נאכט, און האבּען געטרונקען אזוי פיעל
טהעע אז דיא גאנצע וואך'ם פארראטה איז אויסגעגאנגען. זיי האבּען אויך
געהערט ויא דיא בּאלקענס איבּער'ן קאפּ האבּען זיך געשאקעלט און עפּעס
אזוי װיא זעק וואלטען געפאלען.
יערער איינער וואלט געשטארבּען פאַר שרעק װען ניט דעֶר וואך פון
דיא מוזשיקעס וועלכע האבּען ארײינגעגעבּען א ביסעל מוטה דיא דוואראווני!
ריעזע טוזשיקעס זײינען געלעגען אויף הײ אין דעם פארהויז, און זי האבּען אויך
רינ דאם טוֹיטע קינֹר נעבען וועלכע ריא בּאבושקא אננא איז נעשטאנען, /
האט זיא זיך אבגעקעהרט און יעדער איינער האט געקענט זעהן ויא זיא
האט פערדעקט איהר געזיכט מיט א טאשענטוך און האט זיך צו װײַנט.
ריא בּאנּושקא אננא האט צוגעדעקט דאס טויטע קינד מיט א טוך, האט
אויסגעגלייכט דיא קליינע הענטעלעך מיט איהרע רונדע פּראקטיצירטע פינ-
גערס, און האט געצייגט אזי פיעל סימפּאטיץע אין דעם אױסדרוק פון
איהרע ליפּען און איהרע אויגען אז יעדער איינער האט געפיהלט ואס
פאר א נומע הערץ זיא האט. דיא בּאַרינא האט געװײנט און האט
גענומען פאלען אין אֶהנמאכט, און מען האט איהר נעמוזט אָפּ פיהרען
א היים, |
-- זיא האט נעמאהן אלעס וואס זיא האט געקענט, -- האכּען דיא
מוזשיקעס זיך געטראכט אוועק געהענריג,
אקולינא האט נאך אלץ גערעדט ויא משונע, מען האט איהר אריינ-
געפיהרט אין איין אנדער צימער, גוט אויפגעפאסט אויף איהר, און מען
האט צו געלענט א זענעפט-פלאסטעף און אײז אויפ'ן קאפּ. זיא איז אבּער
געבּליעבּען אין ריא זעלבּע לאגע. זיא האם ניט געװיינט; אין געגענ-
טהייל, פּלױדערעָנריג און מאכענדיג מיט דיא הענד האט זיא זיך אזוי
צולאכט, אז ריא גוטע מענשען וועלבע האבּען איהר אויפגעפּאסט האבּען
זיך ניט געקענט איינהאלטען און האבּען אויך געמווט לאכען.
דער פּאָקראָװוסקער יום טוב איז נעווען זעהר א טרויעריגער און כאמש
דער ועטער איז געווען זעהר שעהן זיינען דאך דיא גאסען געווען לעדיג ריא
יונגע מיידלאך זיינען זיך צוזאמען געקומען צו זינגען, און דיא ארבּייטער ועל-
בע זיינען געקומען פון שטאדמ האבּען ניט געשפּיעלט אוף זייערע האר-
מאָניעס ארער בּאַלאילאַקעס, און האבּען ניט געשטיפט מיט מיירלעך.
דיא איינוואהנער זיינען געבּליעכּען אין זייערע היייער; און װען זײ.
האבּען גערערט איז עס נעווען אין א שטילע שטימע, אזוי ויא זיי וואלמען
מורא געהאט אז זעהר א שלעכטער גייסט הערט זיך אײן,
60
= = 89 --
5 און דיא קינדער האבּען זיך גענומען שלאנען געבּען ריא מרעם, ווען אייניגע
האבּען פּלוצלונג אויסגעשריען ! דיא בּאַרינא! דיא בּארינא!*
דיא שכנים זיינען זיך װידער צונויף געקומען, האבּען געמאכט א וועג
פאר דיא בּארינא דורך צו געהן, און האבּען געוואלט זעהן וואס ריא בּא-
- רינא װעט דא מאהן. איהר געזיכט איז געווען בּלאס, און איהרע אויגען
רוט מיט טרעהרען. זיא איז אריין געגאנגען אין אקולינא'ם הײזעל, ריא
שכנים האבּען זיך צוזאמען געשטופּט ארום טהיר, און האכּען אזוי צוזאמען
געקוועטשט א פרוי וועלבע איז געווען אין דיא הויכע מאנאטען, אז זיא האט
אנגעפאנגען צו קרעכצען; זיא אבּער איז ניט ארויסגעגאנגען, נור האט זיך
דורך געשטופּט צו דיא ערשטע רייהע.
עס איז געווען נאטירליך אז דיא מוזשיקעס זאלען זיין אזוי נייגעריג
צו זעהן דיא בּארינא אין אקולינאים הייזעל. פאר דיא דװאָראװנע האט עס
אויסגעזעהן ויא א פארשטעלונג ; פון פייער ווערק. פייער וערק זיינען שעהן
צו זעהן; און עם איז געווען שָעֵהן. צו זעהן דיא בּארינא, אנגעטאהן אין זײר,
אין אקולינאס ארעמען וואהנוֹנג. 4 ***.
זיא האט אנגענומען אקוו האנה ;אבּער אקולינא האט עם ארוים-
געריסען, און דיא דוואראוועל. אכען 1 לט זײערע קעפּ אלם צייכען
פון פאָרוואורף, = יי
-- אקולינא --- האט ריא בּארינא. געזאגט, -- געדענק אז דוא האסט
קינדער, גיבּ אכטונג אויף זיך,--- אי
אקולינא האט געגעבּען א לף נעלעכמער און האט זיך אויפגע-
שטעלט.
-- איך האבּ קינדער, געלד} געלד; איך האכּ ניט קיין בּאנקנא-
טען !--האט זיא געשריען שנעל,---איך האב געזאגט איליטשץ אז ער זאל
ניט נעהמען קיין בּאנק-נאטען. און יעצט האבּען זי אויסגעשמירט דיא רע-
דער מיט פּעך. און מיט זייף, מאדאם אזוי דיק ויא מיט בּלאטע, און עס
פאלט גלייך װוירער הערונטער.
און זיא האט זיך נאך ווילדער צולאכט.
דיא בארינא האט געשיקט רופען א קראנקעַן---װערטערין, און געהיי-
! סען בּריינגען זענעפט.
זיא האט זיך אױיפגעהויבּען געהטען א שרונק וואטער. אבּער דערזעתענ-
א גלח, און האט אוועקגעשטעלט א וואך. אקסיוטקא, דיא גארינא'ס ריענסט,
האט מיט אויסגעשטעלטע אויגען געקוקט דורך א לאך אין רעם צימער וואו
פּאליקושקא איז געהאנגען, און אבּוואהל זיא האט גאר ניט געקענט זעהן
האט זיא זיך דאך ניט געקענט אפּרײסען פון איהר פּלאטץ. אנאפיא
מיכאילאוונא, דיא פריהערדיגע בּאַרינא'ס קאָמפּאניאן, האט געוויינט און גע-
בּעטען טהעע צו בּערוהיגען איהרע נערווען. בּאנּושקא אננא האט אוועק" .
געלעגט דעם קליינעם קערפּער אויפ'ן טיש, מיט איהרע רונדע, פלינקע הענר
וועלבע זיינען געווען כּעשמירט מיט אויל. אנדערע פרויען זיינען געשטאנען
נעבּען אקולינא'ן, קוקענדיג אויף איהר אָהן ווערטער. דיא קינדער זיינען גע-
לעגען אין א װוינקעל, און האבּען שרעקליך געשריען קוקענדיג אויף זייער /
מוטער, זייא זיינען אבּער בּאלד געווארען שטיל, און װען זייא פלעגען /
דערזעהען זייער מוטער האבּען זיי זיך נאך מעהר בּעהאלטען, אין דעם
ווינקעל.
דיא קינדער און דיא מוזשיקעס האבּען זיך ארומנעשטעלט ארום דיא
טרעפּ, און האבּען געקוקט מיט ערשראקענע געזיכטער דורך דיא טחיר און
דיא פענסטער, כאטש זי האבּען גאר ניט געקענט זעהן, און האבּען איי-
נער דעם צווייטען געפרעגט וואס עס האט פּאסירט. איינער האט דערצעהלט
אז דער טשעשלער האט ארונָטער געהאקט זײין װײיבּס פום מיט א האק}
איין אנדערער האט דערצעהלט אז דיא וועשערקע האט געבּארען דריי קינ-
דער מיט א מאָהל; און נאך איינער האט געזאנט אז א קאטץ איו משוגע
געווארען און האט איינגעבּיסען עטליבע מענשען.
אבּער דיא ווארהייט איז בּיסלעכווייז בּעֲקאנט געווארען, בּיו עס איז
אנגעקומען צו דיא בארינא פּלוצלונג און אונערווארטעט. ענאר האט עס
איהר דערצעהלט, און איהרע נערווען זײינען אזוי אויפנערענט געווארען או
זיא האט פערלארען איהר בּעוואוסמזיין.
בּיסלעכיוייז איז דיא אויפרעגונג פון דיא שכנים רוהינער געווארען. ד דעם
משעשלערים װייבּ האט געשטעלט דעם סאמאוואר און געמאכט טהעע, און /
ווען דיא פרעמדע האבּען ניט געקראגען קיין איינלארונג, זיינען זי פאנאנ-
רער געגאנגען, ריא נייגעריגע נאכדעם וויא זיי האגען זיך דערוואוסט וואס
עָם הא געמראפען, האבּען אנְגעפאנגען אועָק צו געפן, זיך צלם'ריג, און
-",,.,,..,,,,,,,,ע,לת,,.,,,,יע,,,,,,ע,,,,, ,עי יכה
'
וֶ
-- זא -= יצ
| -- מאמא! סיאמקע שטיקט זיך! -- האמ פּלוצלונג אויסגעשריען איהר
קליינע מיירעלע פון'ם הייזעל.
אקולינא האט זיך ארויסגעריסען און איז אריינגעלאפען אין הייזעל. איהר
זיינלינג איז געלעגען אָהן בּעווענונג אויף'ן רוקען אין דיא דייזשע. איהרע
פיסלעך זיינען געווען גאנץ שטיל. אקולינא האט איהר גענומען אין איהרע
ארעמס; אבּער זיא האט ניט געאטהעמט און זיך ניט געריהרט. דאן האט
זיא איהר אוועקגעלעגט אויףץ בּעט. און האט געגעבען אזא הױכען און
שרעקליכען געשריי אז מאשקא וועלבע האט אָנגעפאנגען לאכען, האט פער"
מאכט איהרע אויערען און איז ארויסגעלאפען וויינענדיג אין פארהויז,
די מאסע פון דרויסען האבּען װידער אנגעפאנגען צו וויינען, ווען זייא
זיינען אריין אין הייזעל. זייא האבּען גענומען דאס ארעמע קינד, האבּען עס
געריבּען און געשאקעלט --- עס איז אָבּער געווען צו שפּעט,
אקוּלינא האט זיך ארויף געווארפען אויף'ן קינד, האט אויסגעשאסען
אזא משוגענעם געלעכטער אז אלע זיינען געבּליבּען ויא פערשטיינערט'
בּלױין בּייא אזא געלענענהייט, װען דיא פארהויז איז געווען געפּאקט מיט
מענער און פרויען, מיט אלטע לייט און קינדער, האט מען זיך געקענם
פארשטעלען דעם צאהל און דעם כאראקטער פון דיא וועלכע האבּען גע"
וואהנט אין דעם גרויסען הויז פון דיא דוואראווני , '
יעדער איינער אין געווען אויפגערעגט; אלע האבּען גערערט. מאנכע
האבּען נעװויינט אבּער קיינער האט גאר ניט געטהאן,
דעם טשעשלער'ם וייבּ פלענט אלץ אױיסזוכען יעמאנדען ועלכער
האט נאך ניט געהערט איהר ערצעהלונג; און זיא האט יעצט געהאלמען
אין דערצעהלען צום טויזענטען מאהל ויא אזויא איהר ערעלע הערץ אין
דער שראקען געווארען ווען זיא האט געזעהן דעם טויטען קערפער, און
ויא אזוי גאט האט געטאהן א נם און איהר מציל געווען פון טוט וען זיא
איז ארונטער געלאפען פון דיא טרעפּ,
דער אלטער מוזשיק וועלבער האט געהאלטען דעם שיינק אין דארף,
און וועלכער איז געווען איינגעוויקעלט אין א פרויענמאנטעל, האט דער"
צעהלט ויא אזוי א פרויא האט זיך אריינגעווארפען אין טייך, אין דיא
אלטע בּארינאס צייטען,
דער פערוואלטער האט דערוויילע געשיקט רופען דיא פּאליצייא, און
צז.
עטליכע טינוּמען נאָך אַנאנד האָט קײנער ניט געװאוּסט וואס עס האט
זיך געטראָפּען. דער ליארעם איז געווען גרוים, אַלע האבּען גערערט און
געשריען אויף אַמאָהל, אוּן די קינדער און די אַלטע װײבּער האָבּען געװײנט,
אַקולינא איז נאך אַלץ געלעגען אין אָהנמאכט. ענדליך זײנען אייניגע מענער
צווישען וועלכע זײנען געווען רער טשעשלער און דער פערוואלטער וועלבער
איז גראדע אָנגעקומען אויף'ן טומעל, אַרויפגענאנגען אויף דיא טרעפּ וועה"
רענד דעם טשעשלער'ם װײכּ האָט פערצעהלט צום הונדערטען מאהל װיא
אַזױא זיא איז גענאנגען נעהמען איהר קלײד, און האָט ענרעקט פּאַליקושקאַס
מוימען קערפּער . :
--- איך בִּין אַרײנגעגאנגען, און האבּ דערזעהן אַ מאן, -- האָט זיא גע-
זאנט.---איך האבּ זיך איינגעקוקט אויף איהם; אַ היטעל איז געלעגען נעבּען
איהם און איך האָבּ בּעמערקט ויא זײנע פים האבּען זיך אַרום געויגט. איך
בּין געווארען אַ פערפראָרענע! שטעלט זיך פאָר! אַ מאן האָט זיך געהאנגען
און איך האָבּ געקוקט אויף איהם! דאן כּין איך ארונטער געלאָפּען פון דיא
טרעפּ, איך װײם ניט ויא אזויא. עס איז געווען או איך בִּין ניט געיהרג'ט
נעווארען . דיא טרעפּ זײנען אזויא הויך , אז איך האבּ געקענט דער'הרג'ט
ווערען אויףן אָרט, :
דיא מענער וועלכע זײנען יעצט ארונטער געקומען פון דיא טרעפּ האָ-
בּען דערצעהלט ריא זעלבּע געשיכטע. איליטש מראגענדיג בּלױז זײן העמד
און זײַנע הויזען האָט זיך געהאנגען אויף א כּאלקאן מיט דיא זעלבּע שטריק
וועלכע ער האָט ארונטער גענומען פון וויגעל. זיין היטעל איז געלעגען אויף
איין זײט; זײן קאפטען איז געווען צוזאמען געלענט; זײנע פים האָכּען קאם
אָנגעריהרט דעם פּאָרלאָג אָבּער ער איז געווען מוט,
אקולינא איז ענרליך געקומען צום בּעוואוסטזײן , און האָט זיך װיערער
געלאזט לויפען אויף דיא טרעפּ; אָכּער דיא אנדערע האָנען איהר צוריק"
געהאלטען.
6
3
מאַשקא'ן, אוּן האָט אַרײנגעלײגט רעם זוינלינג סיאפּקע, אין דיא רייושע,
און האָט נאס געמאכט איהרע קורצע האָר. דאָס קינד האָט זיך צוּ שריען, אוּן
זיך געװאָרפען, אקולינא האָט עס צוּגעהאלטען מיט איין האנד, און געוואשען
מיט דיא אנדערע האנר,
-- געה אוּן זעה אוֹיבּ ער איז ניט אנירערגעפאלען שלאָפענדיג װאוּ
עס איז.---האָט זיא געזאָגט קוקענדיג מיט א פערמאטערטען בּליק,
דעם טשעשלער'ס װײבּ, איהרע האָר פאנאנדער געווארפען און איהר יאק
ניט צוגעשפּילעט, איז יעצט ארויפגעגאנגען אויף דיא מרעפּ, וואו פאליקישקא
איז אריין א פּאָאר מינוטען פריהער אראפ צו נעהמען א קלײד וועלכע זיא
האָט אויפגעהאנגען אוים צו טריקענען. א שרעקליכער געשרייא האָט זיך
פּלוצלונג דערהערט פוּן דעם צימער, און דעם טשעשלער'ס ווייבּ איז ארונ-
מער געלאָפּען פןן דיא טרעפּ, מעהר ויא א קאטץ אלם א פרױ מיט צו
געָמאכטע אוינען און מיט א ווילרען בּליק,
--איליטש! --- האָט זיא געשריען .
אקולינא האָט געלאָזט דאָם קינד זיך ארויסגליטשען פון איהרע הענר,
-- ער האָט זיך געהאנגען ! -- האָט דעם טשעשלער'ם וייבּ געשריען ,
דאן, זיך ניט אָבּשטעלענדיג אכטונג צו געבּען אויף'ן קינד וועלכע האָט
זיך ארום געקייקעלט אין דייזשע ויא א פּילקע, מיט איהרע פיסלאך אין דער
לופטען,. און ריא קעפּעל אונטער'ן וואסער, איז אקילינא ארױסגעלאָפען אין
פאָרהויז ,
ער הענגט פו"ם בּאלקען! -- האָט דעם טשעשלערםס װײבּ געשריען !
אָבּער זעהענדיג אקולינאן איז זיא שטיל געװאָרען.
בּעפאָר יעמאנד האָט איהר געקענט אָפּהאלטען איז אקולינא ארוֹיף גע-
שפּרונגען אויף דיא טרעפּ. זיא האָט געגעבּען א שרעקליכען געשריי און איז
אנירערגעפאלען, ויא טוט{ און זיא װאָלט ווירקליך דער הרג'עט געווארען
ווען ניט ריא מענגע מענשען וועלכע זיינען ארױסגעלאָפּען פון אלע הייולעך
און וועלכע האָבּען איהר צו געהאלטען.
עפּעס איז שנעל פארבּיינעלאפען פאר'ן פענסטער, און אין א סעקונדע ארום
איז אקסיאטקא, דיא בּארינאס, דינסט, אריינגעלאפען וויא א קויל.
-- דיא בּארינא װיל זעהן פּאליקושקא'ן. ער זאל גלייף קוטען צו אוודאטיא
מיכאלאוונא. שׁנעל!--
-- שנעל! וואס נאף קען איף טהאן פאר איהר}--האט ער געזאגט מים
אזא נאמירליכען טאן אז אקולינא האט זיף אין גאנצען בּערוהינט, -- פיללייכט
װיל זי איהם בּעלאנען--האט זיא געמראכט,
-- געה און זאג איהר אז איך װעל בּאלד קומען:-- :
ער האט זיך אויפגעהויבען און איז ארויסגעגאנגען. זיין ויפ 'האט גענומען
א הילצערנע דייזשע האט עם אוועק געשטעלט אוִיף א בּאנק, און האט דארט אריינ-
גענאסען הייסע און קאלטע וואסער. דאן האט וֹיא ארויפגעקאשערט איהרע אר-
בּעל, און איינגעטונקט איהרע הענר אין רער רייזשע,
-- קום מאשקא, אי װעל דיף אבּוואשען.--
דאס קינד האט גענומען וויינען.
-- קום, דוא שמוציגע בּריאה, אי װעל דיר אנטהאן אריינע העמרעל
שנעל, איף האבּ קין צייט ניט. אי דארף נאף וואשען דיין קלענערע
שוועסטעריל.--
פּאליקוֹשקא איז אבּער נישט גענאננען צו דיא בּארינאיס הויז, ער איז אוועק
אין איין גאנץ אנדער װעג. ניט װייט פון דעם היז. איז געווען א הויכער טרעפּ /
וועלכער האט געפיהרט נאף דעם צימער ויאו מען פלעגט אויפהענגען וועש, און "
וואו מען פלעגט האלטען פערשיערענע אלטע זאכען. װעו פּאליקושקא איו /
ארויסגעגאנגען פון הויז. האט ער זיך פארזיכטיג ארום געקוקט, און װען ער /
האט קיינעם ניט געזעהן, איז ער שנעל ארויפגעלאפען אױף דיא טרעפּ. |
-- פאר וואס קומט ניט פּאליקושקא? -- האט דיא בַּארינא אויסגעשריען אונ- .
געדולדיג צו דואנישיא'ן וועלכער האט איהר געקעמט איהרע האר,-וואו איז ער ?
ווארום קומט ער ניט?
אקסיאוטקא איז נאך א מאל געלאפען אין פּאליקוֹשקאים הייזעל, און האט
בּעפאהלען אז פּאליקי'שקא זאל דיא מינוט קימע! צו דיא בּארינא,
-- אבּער ער איז דאף שױן לאנג, דארטען אװעק גענאננען! - האט
אקולינא. אויסגעשריען, זיא האט גראדץ יעֶצט געענריגט ארום צו װאשען
עע,,,ץ,....- - ,יי
יב ,י.י א יי עו .}2 בל 0 א א 0 ר
5212 א א א אט קי
געלאפען אין א צימער ויא א דונער, און האט כּעשמוצט איהר שוועסטער'ס
קלייר דורף לויפענדיג, און אניוטקא, פערגעסענדיג אז זיא װעט זיך נאף טעהר
איינשמוטצען האט גענומען שלאגען איהר קליינע שוועסטער'ל. אקולינא ניט
זייענדיג אימשטאנדע צו פערלאזען איהר ארבּייט, האט זיך געמוזט צופריערען
שטעלען בלויז מיט'ן שרייען אויף דיא קינדער,
-- זייט רוהיג! אז ניט װעל איף אייך אלעמען בּרעכען דיא ביינער! -- האט
זיא אויסגערופען, :
ראן האט זיא זיך אומגעקעהרט צום טהיר, איליטש איז שנעל אריינגעקראכען
אין זיין הייזעל, טראגענדיג א קליינעם זאק,
-- אלזא, איליטש, -- האט זיא געזאגט נאך אלץ שטעהענדיג. בּיין אויווען--
האסטו שׁוין געזעהן דיא בּארינא?
איליטש האט געמורמעלט א פּאר ווערטער צווישען דיא ציינער וועלכע ױא
האט ניט געקענט הערען, ער האט זיך אוועקגעזעצט אויף'ן בּעט, האט זיך ארום-
געקוקט אזוי ויא צוטומעלט, וועהרענד זיין שטייכעלע וועלכער האט אױיסגערריקט
שולר אין דעם טיעפסטען אונגליק, האט זיך בּעװויעזען אויף זיינע ליפּען. ער איז
געזעסען א לאנגע צייט אהנע צו ריידען א ווארט,
-- אלזא, איליטש, וואסו ווארטס דוא אזי לאנגוּ - האט אולינא גע-
פרענט,
-- איך -- אי האבּ דיא בּארינא געגעבּען דאס נעלד, אקולינא, דוא האסט
גערארפט זעהן ויא זיא האט מיר געדאנקט האם ער פּלוצלונג געזאנט, זיף
ארומקוקענדיג. מיט אלץ א טיעפערען בּליק פון פערצווייפלונג, אבּוואהל ער
האט נאף אלץ געשמייכעלט. צוויי זאכען האכּען צוגעצויגען דיא אויפטערק-
זאמקייט פון זיינע אונרוהיגע, פיבּערישע אויגען--דער שטריק פון זיין קינד'ס וויגע-
לע, און דאס קינד אליין, ער איז צוגעגאנגען צום וויגעלע און האט אבּגעבּונ-
דעם שטריק, און האט געקוקט אויף דאס קינד,
אין דעם זעלבּען אױגענבּליק איז אקולינא אריינגעקומען מראגענדיג אקכען,
איליטש האט שנעל בּעהאלטען דעם שטריק אין זיין בּועם האט זיך ווירער אוועק
דעזעצט אויף'ן בּעט,
-- וואס טהוט זיך דא מיט דיר, איליטש } האט זיך עפּעם געטראפען מִיטַ
| גיר ז--האט אקולינא געפרענט,
- איף בּין נִיט גענוג געשְׁלאפֶען--האט איהר מָאן גְעֶענִטַפַעָרטי
-- 82 -- רג
געהערט ויא דעם טשעשלער'ס ווייב איז אוֹיפגעשטאַנען, האָט זיא זיך אױך
אוֹיפגעהוֹיבּען אוּן האָט געמאַכט פייער אין אוֹיווען.
דער טאָג איז געווען אַ יוֹם טוֹב. פאַרטאָג האָט זיא נעמווט אַרוֹיס"
נעהמען דיא בּרוֹיט פוּן אוֹיווען, מאַכען קװאַס, אוֹיסבּאַקען קוּכען, אוֹיסמעל-
קען דיא קוּה, פּלעטען דיא העמדער אוּן קלײדלעך, אַרוּם װאַשען דיא
קינדער , אַרײנטראָגען װאַסער , אוּן זיך קרינען מיט דיא שכנים איבּער אַ
שטיקעל אוֹיווען. אַקולינא האָט זיך בּעשעפטיגט מיט ריא אַלע זאַכען אָבּער
איהרע געדאַנקען זיינען געווען מיט איהר מאַן.
עס איז נעװאָרען ליכטיגער. דיא גלאָקען האָבּען גענוּמען רוּפען דיא
ומע קריסטען אין קירכע; דיא קינדער זיינען אוֹיפנעשטאַנען { אָבּער פּאָ
ליקישקא איז נאָך אַלץ ניט געקוּמען, דיא נאַכט איז געװען רער ערשטער
פּראָסט, אוּן דיא פעלדער, דער ועג אוּן דיא דעבער זיינען געווען בּערעקט
מיט אַ לייכטען שניי , = דער מארגען איז געווען פיין אוּן ליכטיג אוּן קאַלט ,
אַזױ ויא עס װאָלט געמאַכט נעװאָרען ספּעציאַל פאַר דעם יוֹם טוֹב כדי מען
זאָל קענען הערען און זעהען גאנץ רײיטליך איבּער אַ לאַנגע שטרעקע.
אַקוּלינא איז געשטאַנען נעבּען דעם אויווען, אוּן איז געווען אַזוֹיא פערטיפט
אין כּאַקען אַז זיא האָט ניט געהערט ויא איהר מאַן איז אַרײינגעקומען. דיא
קינרעריס שרייען אוּן לוֹיפען האָבּען איהר אָנגעזאָגט אַז איהר מאַן איו
צוריקגעקוּמען.
אַניומקא, אַלם דיא עלטסטע טאָכטער, האָט אוֹיסגעשמירט איהר קאָפ,
אוּן האָט זיך אָנגעטהון איהרע שעהנסטע קלײדער, זיא האָט געטראָגען אַ
בּלאַס-רוֹיטע קלײדעל וועלכע איז געווען ניא אָכּער צוריםען -- אַ מתנה פוּן
דיא בּאַרינא. עס האָט איהר גאר ניט געפּאַסט, אָבּער דיא שכנ'טעס זײנען
שיעור משוגע געװאָרען אוֹיס קנאָה. איהרע האָר האָט גענלענצט. זיא האָט
פערבּרוֹיכט אַ האַלבּע ליכט אוֹיף דאָס, און איהרע שיך זײנען געװען פוּן
נאַנץ נוטע לעדער האָטש ניט איבּריגענם ניא. מאַשקאַ האָט זיך אַרוּמגע-
שפיעלט אין דער בּלאָמע : אוּן אַניוּטקאַ, מוֹרא האָבּענדיג אַז זיא װעט איהר
אײינשמוּטצען, האָט זיך געהאַלטען ווייט פון איהר .
דיא קליינע מיירעלע איז געווען אין דרוֹיסען װען פּאַליקושקאַ איז גע-
קוּטען מיט אַ קליינעם זאַק,
-- דער מאַטע איז געקומען!---האָט זיא געשריען. דאַן איז זיא אַרײנ"
...יי יי יק יי" אי
6
יי 0 6 באה
--- 840 ---
זעהר אוּנבּעקוועם איבּער דיא קינדער וועלכע פלעגען אַרוּמלויפען הין און
צוריק. דיא קליינע מאַשקא האָט זיך אינמאָהל אָנגעשלאָגען אָן דיא פיס
פוּן דעם טשעשלער'ס װײבּ וועלכע האָט געטראָגען וואסער, אוּן אָבּװאָהל
זיא האָט זיך גלייך צוּ װײנט, האָט זיא איהר פוּן דעסטוועגען גוּט אָנגערי-
פען דיא האָר, אוּן זיא האט זיך צוּ װײנט נאָך העכער. זיא אין דאַן
שנעל אַרײנגעלאָפּען דוּרך'ן טהיר . אוּן איז גלײיך ארוֹיפּגעשפּרוּנגען אוֹיפץ
אוֹיװעף - | '
דיא בּאַרינא אוּן אַקילינא זײנען געווען דיא איינציגע פּערזאָנען װעלב;
האָבּען זיך װירקליך געקימערט ועגען פּאַליקישקאַן אַליין. דיא . קינדער
האָבּען געטראַכט בּלוֹיז פוּן דיא קלירער עלכע ער האָט מיטגענומען
מִיט זיך,
ווען זיא האָט געפרענט עגאַר מיכאַלאָװיטש'ן אַלס ער האָט איהר אָב
געגעבּען זין רעפּאָרט, אוֹיבּ פּאָליקישקא איז צוּריק געקומען, האָט ער גע-
ענטפּערט מיט אשמייבעל אז ער װײים ניט, אוּן ער איז וואהרשיינליך געווען
צוּפרידען אז זיין נביאות אוז מקוים געװאָרען.
--- ער װעט געוויס קומען ארוּם מימאָג צייט --, האָט ער געענטפּערט
אין א בּעדייטענדען מאָן,
אין פּערלוֹיף פוּן דעם גאנצען טאָג האָט קיין איינער ניט אין פּאָקראָווסקי
עפּעס געהערט פוּן פּאָליקישקא'ן, א וויילע שפּעטער האָבּען מוזשיקעס דעי-
צעהלט אז זיי האבּען איהם געזעהן פאהרענדיג אהן א היטעל, פרעגענדיג
יעדען איינעם אױיבּ ער האט געזעהן א קאָנװערט, אײנער האט איהם ג/-
טראפען שלאפענדיג אױיפֿ'ן וועג נעבּען דעם פּערד וועלכער איז נאך געוען
צוגעשפּאנט צום וואגען.
--- איך מיין אז ער איז געווען טוט שכור -- האט דער מוזשיק געזאגט,
-- און אז דער פערד האט שוין עטליכע טעג ניט געגעסען און געמרונקען.
אזוי מאגער איז ער געווען.
אַקוּלינא האט דיא גאנצע נאכט ניט געשלאפען. זיא האט זיך אויפ'
מערקזאם צוגעהערט צו רעס קלענסטען גערויש, אבּער פאליקישקא איו
ניט געקומען צוריק. זיא וואלט נאך מעהר געלימען אױבּ זיא וואלט ניט
געהאט אויף וועמען אכטונג צו געבּען, אדער אױבּ זיא וואלט געהאט א
קעכין, אנדערע דינער{ אבֶּער וֹען דער האָן האָט געקרייט, אז זיא האט
(פּאָליאַקושקאַ)
א
8
י שי
צ טצעי ר
אין דיא אוֹינען, זיך אוֹיפשטעלענריג אין װאגען = האָט גענוּמען -
שמייסען זײן פערד אָן רחמנותי
צ
אין פּאָקאָראָווסקי האָט קיינער 2 געזעהן פּאָליקוישקאַ'ץ דעם גאַנצען
מאָג. דיא בּאַרינאַ האָט עטליכע מאָהל געשיקט נאָך פרענען וועגען איהם,
אוּן אסקיוטקא איז געלאָפּען צוּ אַקוּלינא'ס הייזעל . אקולינא האָט איהר
געזאָגט אז איהר מאן איז נאָך ניט צוּריק געקוּמען ; דיא בּארינא'ס גע-
שעפטסטאן האָט איהם וואהרשיינליך צוּריק געהאלטען, אדער פילייכט האָט
עפּעס געטראָפּען מיט'ן פערד. -- האָט ניט בּאראבאן אבּיסעל אוּנטערגע-
אונקען ? --- האָט זיא געפרענט. -- איך געדענק אז מאקסים איז מים איהם
אמאָל ארױיסגעפּאָרען אוֹיף פיר אוּן צוואנציג שטוּנדען, אוּן ער האָט געמיוט
געהן צוּ פּום דיא נאנצע ציט .
א כּאָר מינוטען שפּעטער האָט אסקיוטקא װידער גענוּמען וארפען
איהרע פערפענדיקלען לויפענדיג אין דּיא הייזעל, אוּן אקולינא האט אלץ
געמוזט אוֹיסגעפינען נייע ענטשוּלדינוּנגען פאר איהר מאן. זיא האָט פּרוּבּירט
זיך אַלײן כּערוּהיגען , אָבּער אָהן ערפּאָלג. איהר הערץ איז איהר געוען
שווער, אוּן זיא האָט זיך געפיהלט אוּנפעהיג צוּ מאַכען דיא פאָרבּערייטונ-
גען, פאַר'ן יוֹם מוֹב. וועלבער איז אוֹיסגעפאַלען אוֹיף מאָרגען .
זיא איז געװאָרען נאָך מעהר אוּנרוּהיג װען דעם טשעסלערם װײב
/האָט איהר געזאָגט אַז זיא האָט נעועהן ויא אַ מאַן וועלכער האָט אוֹים-
געוויזען פּונקט ויא אילימש איז צוּגעפאָהרען ניט ווייט פוּן הוֹין אוּן האָט
זיך דאַן צוּריק געקעהרט .
דיא קינדער האָבּען א ערװאַרטעט זייער פאטער מים אוּנגערוּלר
אוּן אונרוהינקייט, אָבּװאָהל זיא האָבּען געהאַט אַנדערע אוּרזאַכען. אַניומקא
אוּן מאַשקא זיינען געבּליבּען אהן אַ מאַנטעל אוּן אהן דעם קאַפּטאַן אין
וועלבען זייא פלעגען אַ א קענען אַרוֹיסגעהן אין גאַס אוּן זיא האָבּען זיך
דעריבּער געמוּזט שפּיעלען 2 נאָהענט צוּם הוֹיז, אָנגעטאָהן בּלוֹין אין
זייערע העמדער. דיא איינוואהנער פוּן דיא הײזלעך האָבּען זיך געפיהלט
(פּאָליאַקושקש)
0
ייר 5
- = נא דיר א דרייירובעלדינען* -- פילייכט װעט זיא איהם נעכען פתף, אָדער
צעהן רובעל, און װעט נאָך הייסען דיא דינער איהם ברענגען א נלאָז טהעע
אָדער גאָר וואדקא, און אזא קאַלטען טאָג װאָלט זיך זעהר גוט פּאַסע אַ
טרונק װאָדקא.
-- מיט צעהן רובעל קענען מיר לעבען א נוטען טאָנ און נאָךְּ קױפען
אפַּאר. שוך אויך אחוץ דעם וועלען מיר נאָףּ אבגעבען ניקוטיא'ץ זיינע פיר
מיט אַ האלבען רובעל, װוייל ער מאָהנט שױן צו שטאַרק, --
ווען פּאַליקושקא איז געווען אונגעפעהר אהונדערט איילען פון זיין הוין
האָט ער א שמיץ נעטהון מיט'ן בייטש, צו רעכט נעמאַכט זיין נארטעל,
אראפּנענומען זיין היטעל, צורעכטגעמאַבט זיינע האר, און האָט מיט דיא גרעסטע
! גלייכּנילטינקייט אריינגעשטעקט זיין האַנד אין דיא אונטערשלאַג. זיינע פינגער
האָבען עפּעס נעזוכט, און ער האָט אנגעפאַננען צו פיהלען א פיבערישע אויפּ-
רענונג. דאַן האָט ער ארייננעשטעקט זיין צווייטע האַנד אין דיא אונטערשלאַנ
זיין נעזיכט איז נעװאָרען בלייך און בלייכער. זיין האנד האט זיך דורך געשטעקט
דורך זיין היטעל. פּאַליקושקא האט זיך געשטעלט אױף דיא קניא, האט
אבנעשטעלט זיין פערד, און האט גענומען ארום זוכען אין וואנען,, צווישען
דיא היי און צווישען דיא פערשידענע זאַכען וועלכע ער האט געקויפט. דאַן האט
ער געזוכט אין זיין ברוסט, אין זיין ראק און אין זיינע הויזען -- דאַס געלד איז
פערשוואונדען געווארען.
-- ווא איז דאַס אהין נעקומען ? ואוו איז דאס אהינגעקומען? -- האט
ער געברומט רייסענדיג זיינע האר. :
דאַן האט ער זיך עראינערט אן מען קען איהם נאך דערעהן, און עו
האט אויסנעדרעהט דעם װאַנען, האַט אנגעטהון זיין היטעל, און האט אנ-
נעפּאַנגען צו שמייסען זיין פערד.
-- איך האב פיינט צו פאהרען מיט פּאַליקושקא, -- אזוי האט עס אויס-
געוויזען אז דער פערד האט געטראכט; -- ער האט מיר טאַקע געגעבען קארען
און היי, אבער פארװאָס בעהאַנדעלט ער מיר יעצט אזױ שלעכט! נאכרעם
וויא איך האָב אזוי נאלאָפּירט צו קומען אהיים אזוי שנעל ויא מענליף, טרייבט
ער מיר גאר צוריק יעצט ווען איף בין שוין מיעד, און בין אזוי נאהנט צום
שטאַל!--
-- שנעל! לױף! פליה! -- האָט פּאַליקושקא געשריען מיט טרעהרען
נרארע ויא זיין פערד. אלעס איז זיך נעלענען אזוי נלאַט ויא ער האָט נעקענט .
פערלאַננען : אזוי האָט ער געדענקט, אם װענינסטען; וען ער האָט זיך פער-
טיפט איז געדאַנקען ויא אזי דיא בארינא װעט איהם דאַנקבאַר זיין, אן
אז זיא װעט איהם ואהרשיינליף נעבען פונף רובעל. און װאַס פאַר א
שמחה עס װעט ווערען אִין זיין פאמיליע.
ער האָט אראפּנענומען זיין היטעל, האָט נאָךּ אמאל אננעטאפּט דעם
קאָנװערט, האָט עס נאָך א מאהל פעסט ארויפגעזעצט אויף'ן קאָפּ. און האָט
געשמייכעלט. דיא אויסענזייט פון זיין היטעל איז נגעװען זעהר שטאַרק אפּ-
נעטראָנען, און דיא פּאָרזיכטינקייט מיט ועלכע אקולינא האָט פערלאַטעט
איין לאָך פון זיין היטעל, האָט בלויזן נעמאַכט א לֹאָךְּ אין דער אנדער זייט
דער שטופּ מיט װעלכען ער האָט ארײנגעשטיפּט דעם קאָנװערט טיפער איו
דיא וואטע, ויא ער האָט געמיינט, האָט יעצט געמאַכט נאָך א לאָך, און דער
קאָנװוערט האָט ארױיסנעשטעקט פון זיין היטעל.
עס איז נעװאָרען ליכטיגער : און פּאַליקושקא וועלכער האָט ניט נעשלאָפען
דיא נאַנצע נאכט, נאכדעם ויא ער האָט ארױפנערוקט זיין היטעל נאָךָ
שטאַרקער אויף'ן קאָפּ ארױיסשטופּענדיג דערמיט דעם קאָנװערט אלץ מעהר אין
דרויסען, האָט אננעפאַנגען ענטשלאָפען צו װערען. שלאָפענדיג האָט זיך זיין
קאָפּ איינינע מאהל אבנעקלאַפּט אן וואנען.
ער האָט זי אױפּנעהאַפּט ווען ער איז שוין געווען נעבען זיין הויז. זיין
ערשטער געדאַנקען איז נעווען אנצוטאפּען זיין היטעל. זיין היטעל איז געווען
אױיףן קאָפּ, און ער האָט עס ניט ארונטערגענומען ווייל ער איז נעווען זיכער
אז דער קאָנװערט ליגט אינוועניג. ער האָט אנגעטריבען זיין פערד, האָט
צורעכט נעמאַכט דיא הײ, האָט אנגענומען דיא מינע פון א דװאָרניק, האָט
זי שטאָלץ ארומנעקוקט, און איז צוגעפאהרען צו זיין הייזעל.
ער האָט געזעהן דיא קיך, דעם שטאַל, און דעם טשעשלער'ס ווייב ארויס:
הענגענדיג איהרע װעש: ער האָט געזעהן דעם קאנטאָר און דיא בארינא'ס
הױז, װאו ער האָט נעדענקט מען װעט איהם באַלד אנערקענען אלס א
זיכערע און טרייע פּערזאן. -- זאָלען זי זאָנען אזוי פיל לינענס ויא פיל זי
ווילען -- האָט ער זיך געטראַכט, -- זי וועלען יעצט זעהן -- און זייז פאָרשטעלונג
איז ער שױן געװען אין דיא בארינא'ס נענענווארט און האָט געהערט ױא
וא זאָגט: ,דוא ביסט א בראַװער יוננ, פּאַליקושקא, און איך דאַנק דיר
.
ר אצ = 7,י 5( אמ אב 0
*=ן})ש,,, ,י.י יע ,,;כ, ,שי ,יט
איז דֹאָ פאָרנעקומען, און האָט נענומען זיך פאָרצוברייטען צו דער רייזע. ער
װאָט זיף ניט נעפיהלט בעקוועם צווישען דיא רעקרוטען. דיא הענער האָבען
שוין אנגעפאַננען צו קרייען. ענטפערענדיג איינער דעם צווייטען.
באראבאן האָט שוין געהאַט אויפגענעסען זיין קאָרען, און האָט יעצט
געטרונקען. איליטש האָט איהם אײנגעשפּאַנט, און האָט ארױיסנעפיהרט זיין
װאַנען פון צווישען דיא װעגען פון דיא אנדערע מוזשיקעס. זיין היטעל מיט'ן
קאָנװוערט זיינען געווען גאנץ, און באלד האָבען דיא רעדער פון זיין װאַנען
אנגעפאַננען זי צו קייקלען אױף דיא פערפראָרענע װעג וועלכע פיהרט נאָך
פּאַקראָווסקי. ערשט װען ער איז שוין געוען װייט אװעק פון שטאַט האָט
ער װידער אנגעהויבען צו אטהמען פריי. ער האָט געהאַט געפיהלט איין אונ
בעשטימטען שרעק אז מען װעט איהם נאכיאָגען, ארעסטירען, איהם בינדען
דיא הענד און אבנעבען פאַר אַ סאָלדאַט אנשטאט איליען.
צו דאָס איז נעווען פון קעלט אָבער פון שרעק, פּאַליקושקא האָט נע-
פיהלט א שױידער דורך'ן גאַנצען קערפּער און האָט נעשמיסען זיין פערד נאָך
אנאַנד. דער ערשטער פּאַרזאָן װעמעו ער האָט בעגענענד איז געװען א נלח
מיט א נרויסעם פּעלצ : י געהענריג מיט
א דינער. פּאַליקושקא איז נעוועהן נאָך אונרוהינער.
אָבער ווען ער איז שוין געװועחן נאַנץ װייט פון שטאַדט, איז זיין שרעק
ביסלעכווייז געשטילט געװאָרען. באראבאן איז געגאננען לאַנמזאם, און דער
מאָרנען האָט בעלייכטעט דעם װעג. ער האָט ארונטער גענומען זיין היטעל און
האָט אנגעטאַפּט דאַס געלט.
-- פילייכט װאָלט געווען בעסער אריינצולענען דאס נעלד אין מיין ברוסט
האָט ער זיך נעטראַכט. -- דערצו וועל איך אָבער מוזען אויסטאהן מֵיין נאַרטעל
איך װעל בעסער װאַרטען בין איף װעל ארונטערפאַהרען דעם באַרג, דאַן
װעל איך ארויסקריכען פון װאַנען און װעל עס צו רעכט מאַכען. אָבער נאָך
אלעם דעם, אין מיין היטעל נוט צוזאמען גענייט פון אויבען, און דער אונטער-
שלאַג איז אויף שטאַרק. אי װעל טאַקע ניט ארונטערנעהמען מיין היטעל
ביז אי על קומען אין דער היים. --
ווען באַראבאן איז א רונטערגעלאָפּען פון באַרג האָט ער גענומען נאָלאָד
פּירען אויף דעם צווייטען בארג, און פּאליקושקא האָט איהם ניט צוריקגע-
ח אַלטען װייל ער האָט אױף געװאָלט קומען אהיים אטי שנעל ויא מעגליף
דאַס ברייננט אױף דער װעלט ! קיין זאַך אין דער ועלט ! קיין זאֵךּ אין דער ;
וועלט ברענגט ניט אזוי פיל עבירות ויא געלר, אזוי שטעהט אין | דיא הייליגע
שריפטען. |
-- געוויס, געוויס, -- האָט געענטפערט דער דווארניק. -- איינער האָט /
מיר א מאָל דערצעהלט אזא מעלה. עס אין אמאל געווען זעהר א רייכער מאַן
וועלכער האָט קיין זאָךּ ניט געװאָלט איבערלאָזען װען ער װעט שטאַרבען
ער האָט אזוי נעליבט זיין נעלד, אז ער האָט בעשלאָסען עס מיט צו נעהמען מיט
זי אין קבר. פאר'ן שטאַרבען האָט ער אנגעזאָגט זיין פאַמיליע אז מען זאָל
איהם מיטגעבען אין קבר א נעוויסע קליינע קישעלע. דאַן האָבען זי איהם
נאָר נישט חושד געווען, אָבער נאַכדעם וען זיינע זיהן האָבען נענומען זוכען
זייער פּאַטער'ס נעלד, האָבען זי נאָר ניט נעפונען. איינעם פון זי איז ארוים-.
נעקומען אױף נעדאַנקען אז דאַס נעלד מון לינען או'ם קלײינעם קישעלע.
זײ האָבען געשיקט אביט-שריפט צום קיסער. און ער האָט זײ ערלױבט,
אױסצונראָבען זייער פּאַטער'ס קערפּער. נו, ואס דענקט איהר האָבען זײ
דאָרטען געפונע ? זײ האָבען געעפענט דעם קבר, און האָבען קין זאַך ניש,
נעפונען אויסער איין ארון פול מיט וװערם. זיי האָבען עס נלייךף װידער בע- /
נראָבען. אט דאַס אין געלד. --
-- נעוויס, נעוויס, נעלד ברייננט נאָר זינד אױף דער װעלט-- האָט.
דוטלאַף געזאָגט.
דאַן האָט ער זיך אויפנעהויבען און זיך ניט געשטעלט בעטען נאָט. ווען
ער האָט געענדינט זיין געבעט, האָט ער נענעבען א קוק אױף זיין פּלימעניק.
דער יוננער מאַן איז נעשלאָפּען. דוט:אף איז צוגעגאַננען צו איהם, האָט
אראפּנענומען דעם נארטעל מיט װעלבע זיינע ה נד זיינען נעװען צוגעבונרען
און האָט זיך געלענט שלאָפּען. דער דוארניק אין אױך געגאננען שלאָפען
געבען דיא פערר.
12
,"יי יי יי יי
1 :
ווען אלעס איז װידער געװאָרען שטיל א רוהינ איז פּאליקושקא פאָר-
זיכְטיג = אונטערנעגאננען, אזוי ויא עֶר װאָלט שולדינ נעווען אין אלעס ואס
| -- ראס איז מיין נניבהישער אנקעל ועלכער האָט פון מיר אחריבה גע"
מאַכט! -- האָט איליא געשריען ווילד. -- ער זאָרנט זיך בלוין פיר זיינע איינענע
קינדער. מיין אועמע מוטער האָט מיר געזאָנט אז דער פערװאלטער האָט
זיך אונטערנענומען צו קויפען אפערטרעטער, אָבער טיין אָנקעל האָט זיך ענטי
זאגט זאָגענדיג אן ער האָט קין נעלד ניט. האָבען דען ניט איף און מין
ברודער ארייננעבראַכט גענוג נעלד אין זיין הױן! ער אין א ננב, א אנע-
מיינער לומםפּ.--
אין. דעם טאָמענט איז דוטלאָף צוריק נעקומען, ער האָט געזאָגט זיינע
- געבעט נעבען דיא היילינע בילדער, האָט אראפּנענומען זיין מאַנטעל, און האָט.
- זִיך אוועק נעזעצט געבען סטאַראסטע. דיא דינסט האָט ארײננעבּראַכט קװאַס
א אלעפעלע. איליא האָט מעהר נאר ניט געזאָנט, האָט צעמאַכט דיא
- אוינען,. און זיף אװעק געלטנט אויף זיין קאפטען. דער סטאראסטע האָט שון
- אננעציינט /מיט'ן פיננער אויף איהם, און האָט געשאָקעלט זיין קאָפּ. דוטלאַף
' האָט געמאַכט א בעוענונג פון פערצווייפלוננ.
: -- אֵי. דענק ניט אז עס טהוט מיר ניט הערצלעף ליד פּאַר איהם! --
: האָט ער נעזאָגט. -- ער איז טיין ברודער'ס זאָהן, דאַך געפינען זיף מטנשען
:
:
א ר ,
- װעלכּע זאָגען ניט נור אז איך האָב אױף איהם קיין רחמנות ניט נאָר זילען
איהם איינריידען אז איף בין א גנב און א לומפּ ! זיין ווייב, וועלכע איז חוטרע
ויא יונג זיא איז, האָט עס איהם געמוזט איינרעדען אז מיר האָבען גענוג געלר
צו קויפען א פערטרעטער פאַר איהם.
- געדענקט נאָר װיא ער האָט מיר געױדעלט א פּאַר מינוטען צוריק!
| דאָך האָב איך אױיף איהם איין אמת'ן מיטלייד! --
-- אֵה, ער איז א בראַװוער יונג } -- האָט דער סטאַראַסטע געזאַנט.
-- איף בין ניט שטאַרק גענונ אכטונג צו געבען אויף איהם איינער אליין
איך װעל מאָרנען שיקען נאָךּ איננאַט} אץ נאָך זיין ווייב אויף.--
-- זעהר נלייך -- האָט געענטפערט דער סטאראסטע און איז ארױפנע-
קראָכען אויףן אוװען. -- נאָך אלעם דעם, װאָס אין נעלר? נעלד אי
נאָרניט.--
-- װער װאָלט זי דען ענטזאַנען צו'געבען נעלר אױב ער האָט נאר1ּ =
האָט געזאָנט איינער פון דיא דינערס'
=- אֶה, נַעֲלר, נַעֲלד,! האָט דוטלאָף אויסגעשריען. -- וואס פּאַר א זינ
קערפּער האָט נעציטערט אַזױ ויא פון אַ פיבער. און ער האם נעזעהן
פעהיג אַװעק צו הרנ'נען דיא דריי מזשיקעס װעלכע האבען זיף צונערוקט
צו איהם.
-- דוא טרונקסט דיין ברוּדער'ס בלוט, דוא װאַמפּיר !
איין אויסדרוק פון ענטשלאסענהייט האט זיך בעוויזען אױף דוטלאף'ס
רוהינע נעזיכט. ער איז צונענאַננען איין טריט נעהענטער.
-- אַלזא, װוילסטו ניט פּאלנען דיין פּערשטאַנד -- האט ער פּלוטצלונג
אויסנעשריען, און האט אָנגעכאַפּט זיין פּלימעניק מיט אַזא קראַפּט אז זײ
זיינען ביירט אַנידערנעפאַלען און האבען זיך געקוקעלט איינער אױף דעם
צווייטען ביז דער סטאַראסטע איז נעקומען דעם אַלטען צו הילפע, און האָבען
פּרוּבירט צו בינדען איליא'ס הענד אויף'ן רוקען.
פינף מינוטען האָבע זי זִיךְ אזוי געראַנגעלט, ביז זי האָבען איהם ענדליך
געבונדען. דאַן האָט דוטלאף אליין אויפנעהויבען, אין האָט איהם אװעק נע-
זעמצט אויף א באַנק אין א װינקעל.
-- איף האָב דיר געזאָגט -- האָט ער געואַנט נאָך אלץ סיכענריג, און
אויסנלייכענדיג זיין קאפטאן -- אז דוא װעסט זיך אנמאַכען אונאננטנעהמליב-
קײטען. ואס פיר א טובה װעט דיר ארױסקומען דערפן! מיר מוען אלע
שטאַרבען אמאל. ליינ איהם ארויף אקאפטען אויף'ן קאָפּ - האָט ער געזאַנט
צום דווארניק -- אזוי. אז זיין בלוט זאָל איהם ניט אריינלויפען אין קאָפּ. --
דאַן האָט ער װידער נענומען זיין לאנטערנע, האָט זיף ארומגעבונרען
מיט אַ שטריק אנשטאַט אנארטעל און איז ארויסנענאננען אבטונצונעבען אויף
זיינע פערר.
איליא, מיט זיינע האר פנאנדער געװאָרפען, זיין געזיכט בלאס, אח זי
בֹּלוזע צוריסען, האָט יעצט אנגעפאַננען צו בעקוקען דעם צימער, אזי ויא
ער װאָלט זיך געװאָלט עראינערען װאו ער אז. דער דווארניק האָט אופנע-
הױנען דיא שטיקלעףך גלאָז און פערשטאַפּט דעם פענסטער טיט א טוף. דער
סטאָראסטע האָט זיך װידער גענומען צו זיין גלאָז,
-- עס טוט מיר װירקליף זעהר לײד פאר דיר, אָבער װאס קענסט רוא
העלפען 4 -- האָט ער געזאָנט. - קאראשין איז אויך פערהייראטעט.אַואס פֿאַר
א טובה װעט דיר ארויסקומען אז דוא װעסט זי שטעלען ענטקענען ? דוא װועסט
גָארניט געווינען רערפון.
:
:
ארי א 4 יש טי טי קרישי = 1
ז
| ער װאָלט ניט געקּענש פערשטעחן זיין פּלימעניק'ס קינדישע אויפפיה-
רוּנג,
-- ניב מיר װאָדקא - האָט איליא װידער געזאָגט, האלטענדיג דיא
אויגען. אַרונטער ,1 -- אָדער איף װעל טהון עפּעס װאָס װעט דיר
! = נִיט געפעהלען --
-- לאָז צוּרות דיא װאָדקא, איליא, -- האָט דער סטאראסטע געאָנט
מילד, -- עס איז בעסער פּאַר מיר אַן דוֹא זאָלסט ניט הײאָבען קין
װאָרקא. --
ער װאָט נאָף קױם נעענדינט רעדען וען איליא איז צו געשפּרונגען
צום פענסטער און האָט אױסנעהאַקט אַ שוב מיט זיין פויסט.
-- דוא וילסט ניט נעבען װאָס איך װיל -- האָט ער געשריען אױףן
העכסטען קול. -- זעהר גוט, מיר וועלען זעהן --
ער האָט געגעבען נאָך אַ שפּרונג און אױסגעהאַקט נאָך אַ שויבּ.
אין איין אױגענבליק האָט זיך פּאַליקושקא צוויי מאָל איבערגעקייקעלט,
און האָט זיךף בעהאַלטען אין אַ װינקעל פונ'ם אויווען, דער סטאראסטע
האָט אַװעק נעשטעלט זיין נלאָז און איז צונעפּאַלען צו איליאץן.
דוטלאף האָט לאַננזאַם אועק געשטעלט זיין לאַנטערנע, אַראָפּנענומען
זיין נאַרטעל, געשאָקעלט מיט'ן קאפּ, און איז צוגעגאַנגען צו זיין פּלימעניק
וועלכער האָט זיך געראַנגעלט מיט'ן סטאראסטע און מיט'ן דװאַרניק וועלבע
האבען איהם נעוואלט אַװעק שלעפּען פון פענסטער. זי האבען אנגעחאַפּט
זיינע הענד, און ויא עס האט געשײנט האבען זי איהם שוין פעסט נע-
האַלטען; אָבער זעהענדיג זיין אָנקעל װעלכער איז צוגענאננען צו איהם
מיטין נאַרטעל אין האַנד, איז זיין נראפט צעהן מאל נרעסער געווארען,
און האט זיך פון זײ אַרױסגעריסען. דאַן, מיט אַנגעצונדענע אױגען או
מיט אַן אויסנעשטעלטען פויסט איז ער צונעלאפען צו זיין אָנקעל.
-- קום ניט צו צו נאהענט צו מיר, דוא באנדיט! אױב ניט װעל איף
דיר דערהרנ'נען. דוא האסט מיר רואינירט, דוא מיט דיינע ננב'ישע זין.
װאַרום האסט דוא מיר חתונה נעמאַכט נעה אַװעק, אַז ניט װעל איך דיר
דערחרנ'נען {
איליא האַט אױיסנעזעהן שרעקליף. זיין געזיכט איז געווען רױט, אח
אין זיין בַלִיק אִיז נַעֲוועֶן עטְוואס נעפעהרליכעס. זיין נאַנצער שטאָרקער
יי לעס יי ראי ר יט
יט עי
- 68 -- : 3
איליא נעענטפערט פיט אַ שמייכעל. -- אבּער שרעק זיך ניט. איך װעל זיף
גאר ניט טהון. איף בּין נאף ניט אין נאַנצען פערלארען דערפאַר ווייל איף
בין אַ סאלדאָט. עס אין מעהר ניט אַ רחמנות אױף מיין אַרעמע מאטען
אָי, פארוואס האבען זיי מיר חתונה נעמאַכט? --האט ער איבּערנעזאגט אין
אַ ווייכע, טרויערינע שטימע.
דיא טהיר האָט זיך געעפענט און צו געמאַכט מיט אַ שטאַרקען
קלאַפּ. אוֹן דער אַלטער דוטלאף איז אַרײן געקוּמען, שאָקלענדיג זיין
היטעל.
אָ, פאנאססי -- האָט ער נעזאָנט צום דװאָרניק און האָט זיך איבער
נעצלם'ט, הלסט דוא אַ קליינע לאַנטערנע מיט זיך? איך װיל געבען מין
פערד אַבּיסעל קאָרען: :
דוטלאף האָט לאַנגזאַם אנגעצונדען זיין לאנטערנע, און האָט ניט נע-
קוּקט אױיף איליאץ. זיינע הענטשקעס און זיין בייטש האָבען אַרױס נע-
שטעקט פון זיין נאַרטעל, און זיין קאַפּטאן איז נעווען נאַנץ נעט אַרום גע-
נורט. ער האָט אױסנעזעהן אַזױ װיא ער װאָלט דא נעסוּמען אױף אַ
געוועהנליכען נעשעפט. זיין געזיכט איז נעווען נאַנץ רוּהיג.
ווען איליא האָט דערזעהן זיין אָנקעל איז ער געװאָרען שטיל: דאַן
האָט ער אַרונטערנעלאָזען זיינע אױינען מיט אַ טרוערינען אויסדרוק, א
האָט נעזאָגט צום סטאַראסטע:
-- חייס זיי ברייננען װאָדקא גערמיל: איך ויל אַ טרונק װאָרקא!
ער איז נעװאָרען ביין און פינסטער.
-- װאַרום האָט זיך דיר פערנלוסט װאָדקא? -- האָט דער סטאַראסטע
נעענטפערט, זוּפּענדיג פון זיין גלאָז. -- אַלע האָבען שוין אָבגענעסען און
שלאָפען שוין, נאָר דוא אַלֵיין ביסט אונצוּפרידען. -
דיעזע אַנטװאָרט האָט איליא'ן אַרינגענעבען אַ נייע אירעע.
-- סטאראסטע! - האָט ער געזאָגט, - אױב דוא הײיסט ניט געבען
װאָדקא װע? איף טהון עפּעס װאָס װעט דיר ניט נעפעהלען --
-- קענסט דוא איהם ניט בּערוּהינען! -- האָט דער סטאראסטע נע-
זאָגט צום אַלטען דוטלאף ועלכער האָט געהאַט אנגעצונדען זיין לאנטערנע,
און איז איבער געבליבען זיך איינצוהערען װאָס איליא האָט געאָנט.
ער האָט יעטצט נענעבען ש רחמנות-דינען בליק אױף איליש'ן אַזי װיא
+
| === בֿרײינג װאָדקא! -- האָט איליא נעשריען, -- ברײַנג װאָדקא, זאָג
| איף דיר!
; פּלוטצלונג האָט ער דערקענט פּאָליקושקאין.
: - װאָס, פּאָליקושקא! טמיין אַלטער פריינד! דוא ביסט ראס?.-
- האָט ער נעזאָנט, -- איך בין געװאַרען אַ סאָלדאַט. מיין פריינד. איך האָב
זיך געזענענט מיט מיין ווייב און מיט מיין מוּטער. אִי, װיא זי האָבען גע-
| װיינט! יאַ, יאַ, איך בין יעטצט אַ פאָלדאַט! הייס געבען װאַרקא! --
-- אי האָב קיין נעלד ניט - האָט פּאַליקושקא נעענטפערט. -- נאָט
װעט דיר העלפען, און דוא װעסט בּעפרייט װערען ווייל דוא װעסט ניט טוי-
- גען צום רינסט. -- האָט ער געזאָגט טרייסטענדיג דעם יוּנגען מאַן.
| -- מיין נוּטער פריינד, איך בין קײנמאָל ניט קראַנק געװען, װאַרוּם
- זאָלען זײ סיר לאָזען נעהן?! װעלכע סאָלדאַטען דאַרף דען דער צאַר
- האָבען 1
פּאָליקושקא האָט דערצעהלט פון אַ מוזשיק װעמען מען האָט בּעפרייט
ווען ער האט גענעבען דעם דאָקטאר פונף רובעל.
: -- ניין, ניין,. איליטש, עס אי צוּ שפּעט -, האט דער יונגער מאַן נע-
זאָגט, -- און איך אַלין װיל שוין מעהר ניט פערבּלייבען. מיין פעטער האט
מיר נעבראַכט דערצוּ. האָט ער ניט געקענט קױפען אַ פערטרעטער!
אָבער דער אַלטער האַלט זיך אַזױ פעסט אן דיא רוּבּעלס ויא אַן זיינע
קינדער, און ער האט מיר נעצװאוּננען צו נעהן דינען. יעטצט וויל איך שוין
דאַ ניט בּלייבּען--.
ער האט גערעדט שטיל, מיט אַמעלאנכאלישען טאָן.
-- עס איז מעהר ניט אַ רחמנות אויף מיין מוּטער. אִי ויא זיא האָט
נעוויינט, מיין טהייערע מאַמעטשקע! און אױף מיין ווייב. אוף ! זי האבען
איהר אין גאַנצען רואינירט. שטעל זיך פאר, זיא איז יעטצט אַ סאָלדאָטס
- ווייבּ! וואלט דען ניט געווען בעסער אַז זי וואלטען מיר קיינמאָל ניט חתונה
נעמאַכט? פּאַר ואס האבען זי מיר חתונה נעמאַכט 1 --
-- אבער װאַרוּם האבען זײ דיר אַװעקנעשיקט אַזױי שנעל! האָט
פּאליקושקא געפרענט 1 -- מען האט דאף נאר ניט געזאנט, און יעטצט,
אַזױ פּלוטצלונג--.
-- זי האבען טורא געהאָט אַן איך װעל זיך אַ טעשה אנטתן -- האָט
== 40 =
דוטלאף'ס פּלימעניק, אַפּאָר פערטרעטער, דער אַלטער דומלאף, דער סטאַ-
ראסטע און נאָך עטליכע מוזשיקעס.
אַ נאַכט-לעמפּעל האָט נעברענט, און דיא קעכין אי געשלאָפען אױף
אַ באַנק אונטער דיא היילינע בּילדער. זיא איזן שנעל אױפּנעשטאַנען אן
האָט אָנגעצונדען אַ ליכט. פּאָליקושקא איז אױף אױפגעשטאַנען און האָט
אַריבער נעשטעקט זיין קאָפּ איבערץ אויווען און האָט געקוּקט אױף דיא
מוזשיקעס וועלכע זיינען אַרײננעקגּמען אין צימער. זי האָבען זיך אַלע איבער
געצלם'ט אַרינקוּמענדיג און האָבּען זיך אַװעק נעזעטצט אױף דיא באָנק.
דער נרעסטער צאָהל זיינען נעווען רוּהיג און ניט אויפנערענט, און טען האָט.
ניט נעקענט דערקענען װעלכע זיינען נעװען דיא רעקרוטען. זי האָבען זיף
גענריסט, און איינער האָט איבערגעשטיינט דעם צוייטען אין פּלאַפּלען או.
אין בעטען עסען. איינינע האָבּען זיך געהאַלטען פון דער ווייטען, אוץ האָבען
אויסגעזעהן טרויעריג: אַנדערע אָבער זיינען געווען צוּ פרעהליף, און האָבען
װאַהרשײנליך פיל נעטרוּנקען. צווישען דיא איז נעווען איליא, וועלכער פלענט
פריהער קײינטאָל ניט טרינקען.
-- אַלזאָ, מיינע קינדער, זאָלען מיר עפּעס צובּייסען אָדער נעהן שלאָפען !
- האָט דער סטאַראסטע נעפרענט.
-- לאמיר עפּעס עסען! - האָט איליא נעזאָגט, עפענענדיג זיין טאַנ-
פעל, און זיך זעטצענדיג אויף'ן בּאַנק. -- היים בּריינגען װאָרקא--.
-- דוא האָסט שוין געהאַט גענוג װאָרקא --, האָט דער סטאַראסטע
געזאנט, און זיך װענדענדיג צו דיא אַנדערע האט ער זיך נעבּעטע.
-- קענט איהר ניט אויסקומען מיט אַ שטיקעל פּרױט, היינט אַבענר
מיינע קינדער ? עס איז אַ רחמנות אַלעמען אויף צו וועקען --.
-- הייס בּרייננען װאָדקא --, האט איליא נעזאָנט, ניט קוּקענדיג אויף
קיינעם און מיט אַ טאָן פון אַ מענשען וועלכער חאט בעשלאסען אויסצופיה"
רען וואס ער וויל.
דיא מוזשיקעס האבען אייננעשטימט מיט'ן סטאראַסטע. און זיינען גע
נאַננען נעהמען בּרױיט פון זײיערע װוענען; און װען זי האבען עס אַבגעגעסען
אוז פערטרונקען מיט אַ ביסעל קװאַס האבען זי זיף אַװעקנעלעגט שלאפען, רער
אִויףץ פאדלאג און דער אויף'ן אויווען.
ייר ר -י, עי
'
|
פ
-
דער סוחר איז געװאָרען אין כעס, און אַרױפּגעװאָרפען דעם פּעלץ אויף'ן
טיש: אין פּאָלִיקוֹשׁקא איז זי פרעהליך אַװעק געגאַנגען אין זיין קרעטשמע.
נאכרעם ויא ער האָט אָבגענעסען, און געגעבען זיין באַראַבאַן אַביסעל
קאָרען מיט װאַסער, אין ער אַרױפּנעקראָכען אויף'ן אױװען, האָט אַרױס-
גענומען דעם קאָנװערט מיטין געלד, און האָט אַ לאנגע ציט געקוקט דאַ-
רױף. דאַן האָט ער נעבעטען אַדוארניק װעלכער האָט נעקענט לעזען אַז
ער זאָל איהם איבער לעזען דעם אַדרעס און דיא אַנדערע װערטער; דער
דווארניק האָט נעלעזען: ,בילעטען װעלכע בעטרעפטן זיבצעהן הונדערט און
זיבצעהן רובעל".
דער קאָנווערט איז געװען נעמאַכט פון שטאַרקע פּאַפּיר, און פערזי-
נעלט מיט ברוינע זינלען מיט דיא פינור פון איין אַנקער. אין מיטען איז
נעווען אַ נרויסער זינעל, און קלענערע אין דיא ווינקלען : אַביסעל טריף-װאַקס
איז דאָרט אויך נעווען. פּאָליקושקא האָט אַלעס בעמערקט. ער האָט אַפּילו
נעפּיהלט ויא אַזױ דיא בילעטען זעוזן אױס דורף דעם קאָנװערט. ער האָט
נעציטערט מיט אַ קינדערשען פערננינען ביי דעם געדאָנקען אַז ער האָט
אַזױ פיל נעלט אין זיין האַנד. דאַן האָט ער אַרינגעלעגט דעם קאָנווערט
אין זיין היטעל, האָט אננעטהון דיא היטעל אוױףן קאָפּ און אין גענאַנגען
שלאָפען.
ער האָט זיף עטליכע מאָהל אױפּנעחאַפּט בי נאַכט און האָט געטאַפּט
דעם קאָנװערט; און װען ער האָט עס יעדעס מאָהל געפונען האָט ער גע-
שפּירט איין אַנגענעהמען שטאָלץ פון דעם געדאנקען אַן ער, פּאָליקושקא,
װעמען אַלע האָבען אַזױ געטאָדעלט, האָט בי זיך אַזא נרויסע סוממע
געלד, וועלכע ער װעט אבגעבען אַזױ עהרליף טריי אַזױ ויא דער פער-
װאַלטער אַלֵיין.
- 1נגט
אַרום האַלבּע נאַכט האָט זיך פּאַליקושקא אױפּגעחאַפּט פון אַ גרויסען
ליאַרעם און געשרייען פון מוזשיקעס. דיא רעקרוּטען פון פּאָקראָווסקי זיינען
אָנגעקוּמען; און צוישען זֵיי זֵיינֶען געוען באַראשִין, מיטאכין און איליא,
אי -
אױסגעשפּאנט זיין פערר און האָט איהם נענעבען גענונ הײ, און א געי
גאַננען עסען מיט דעם נעשעפטסמאַףס דינערס, ניט פערנעסענדינ זײ צוּ
רערצעהלען אױף אלעס פאַר אויכטינע מיסיאָן ער אי אהער נעקומען. דאַן
איז ער א װעק צום גערטנער מיט זיין בריעף אין זיין היטעל.
דער נערטנער האָט געקענט פּאַליקושקא'ן און װען ער האָט געלעזען
דעם בּריף האָט ער איהם נעפרענט פיט אַ ניט פּערבאָרנענעם פּערדאַכט,
אוב מען זאָל געבען דאָס געלד צו איהם אַלײן. פּאליקוּשקא האָט פּרובירט
זי געפינען בעליידינט; ער האָט עס אָבער ניט געקענט טהון, און האָט בלויז
נעשמייכעלט מיט זיין נעוועהנליבען מעלאנבאלישען שמייבעל.
דער גערטנער האָט נעלעזען דעם בריף עטליכע מאָהל, און האָט ענר-
ליך פּאָליקושקא'ן נענעבען דאַס געלד. פּאָליקושקא האָט דאס נעלד אַרײנ-
נעלענט אין זיין בּרוּסט, און איז צוּריק אַװעק אין אַ קועטשמע: ער איז
אָבער בײיגעקוּמען דעם נסיון פון דיא װאָדקא.
ער האָט נעציטערט מיט עפּעס איין אַננענעהמען פיבער. ער האָט
זיך עטליכע מאָהל אַבנעשטעלט נעבען דיא קראמען װאוּ ער האָט נע-
זעהן שיף, היטלען, פערשידענע סאָרטען טיכער און נלאַט נאַשערײען. ער
האָט זיך אַבּנעשטעלט בּלויז אויף איין מינגּט, און איז אַװעק מיט אַ פרעה-
ליכע הערץ.
-- איך קען אַבקופען אַלץ װאָס איך זעה, אָבער איף װיל ניט -- האָט
ער זיך נעטראַבט.
ער האָט געקויפט אין מאַרק אַלס װאָס זינע פריינד האָבען איהם
נעבעטען, און האָט זיך דאַן נענומען דינגען מיט אַ סוחר װענען א פּעלץ
פאַר װעלכען מען האָט נעבעטען פונף און צװאנציג רובעל. דער סוחה
בעטראַכטענדיג פּאָליקושקאן. האט זעהר געצווייפעלט אױב ער איז אומ-
שטאַנדע אױס צו נעבען אַװי פיעל נעלד. אָבּער פּאַליקישקא האָט זיך
אױיפנעבלאָזען,. און האָט דערקלעהרט אַז ער קען אבקויפען דעם נאַנצען גע
שעפט אוב ער װיל נאָר; און האָט דאַן געװאַלט זיך אַנפּאַסען, דעם פּעלץ.
ער האָט עס געטאַפּט מיט דיא פּינגער, האָט עס געבּלאָוען, האָט עס נעשמעקט,
און האָט עס אַרונטער נענומען זיפצענדיג.
-- דער פּרײ! נעפעהלט סיר ניט -- האָט ער געזאָנט. -- איף ניב פום"
-*
צעהן רובעל -- .
. ..{ א א
א
| = ער האָט אָבער געהאַט א טעוט װען ער האָט זיך פּאָרנעשטעלט או ער
| = זעהט אויס ויא ארייכער דװאָרניק. עס אין טאַקע אמת אז א רייכער האנדעלס
- מאן פאהרט אין א וואנען מיט לעדערנע לייטשעס; דאס איז אָבער ניט אלעס
{ מען זעהט א מאן מיט אלאנגע באַרד, אין א בלױען אָדער שװאַרצען קאפטאן
3 זיטצענדינ. אליין אין א װאַנען צװעשפּאַנט צוּ א נוטען פערד. איין קוק
איז נענוג אויסצונעפינען אױב דער פערד אין נום געקאָרמעט, און אױב
- דער מעניש אליין לעבט א נוטען טאָג און נעהט נוט נעקלײרעט און צו בע-
מערקען ויא ער האלט זיך, און ואס פאַר א בעפּוצונג זיין פערד טראָקט.
מען קען זיך אױך זעהר לייכט פּאָהרשטעלען אוב זייו קאפּיטאַל בעשטעחט פון
הונדערטע אָדער טויזענטע רובעל.
אָבער א מאַן פון ערפאַהרונג, דערזעהענדיג פּאַליקושקאַ'ן און בעטראַב-
טענדיג זיינע הענד, זיין געזיכט און זיין באַרד, זיין נאַרטעל, דיא הײי װאָס
- איז געווען פאַנאנדער געװאָרפען אין װאַנען, און דעם מאגערען באַראבאן, װאָלט
נלייך אויסנעפונען אז ער אין נישט קיין רייכער געשעפּטסמאַן, ניט א דווארניק
נאָר איין אועמער שקלאַף װעלכער האַנדעכט מיט א קאפיטאל ניט פו
- טויזענדע אָדער הונדערטע, נאָר אפילו ניט טיט צעהנדלינע רובעלס.
איליאיטש פּאליקושקא האָט אָבער ניט אי געדענקט. ער האָט געהאַט
פאלשע איינבילרונג ועלכע איז אָבער געווען זעהר אננטנעהם. פופצעהן הונ-
דערט רובעל! ער פּאַהרט ברענגען פופצעהן הונדערט רובעל ! אױב ער זאָל
נאָר וועלען קען ער זיך אוועק פאהרען אין אדעס, אָדער ויא גאָט װעט איהם
נאָר פּיהרען, איידער צוקומען צוריק. ער װעט עס אָבער ניט. טהו, האָט
ער בעשלאָסען; ער װעט עהרליף ברענגען דאַס נעלדר אהים צו דיא
באַרינא,
ווען זי זיינען פערביינעפּאַהרען א קרטטשמע, האָט דער באַראָבען גענומען
צופּען דיא לייטשעס. און האָט געװאָלט נעהן לינקס. אָבער חאָטש. פּאַליקושקא
האָט נעהאט מיט זיף דאָס נעלד װאָס דיא בױערען האָבען איהם מיט
נענעבען האָט ער זיך דאָך ניט אב;עשטעלט. ער האָט אנגעשמיסען זיין פערדיל
און איז ווייטער געפאַהרען.
דאָס זעלבע האָט ער נעטהון נעבען דער נעקסטע קרעטשמע, און ארום
מיטאָג צייט אין ער ארונטער פון זיין װאַגען, האָט געעפענט דיא שטאַל וועלכע
האָט געהערט צו דיא בארינש'ס געשעפּטסמאן, האָט אריינגעפיהרט זיין װאָגען
2
נה ײסען נעהן אהיים. דאן האָט ער זיף װידער נוט אײננעװיקעלט, האָט
צורעכט נעמאַכט זיין היטעל, און האָט אנגעטריבען זיין פערד. זיינע בּאַקען.
האָבען געציטערט, או זיינע פיס האָבען נעקלאַפּט איינע און דיא אנדערע.
פון'ם טרייסלען פון װאָנען. מאשקא און מישקע, לעבעדיג און מונטער זיינען.
נעלאָפּען אהיים באָרפים: און האָבען געמאַכט אזא ליארעם אן זי האָבע.
צוגעצויגען אױף זיך דיא אױפמערקזאַמקײט פון איינעם פון דיא דאָרף'ס
הינד דער הינד האָט זִיך א ויילע אבנעשטעלט זײ צו בעטראַכטען, א
פּלוטצלונג ארונטערלאָזענדיג זיין עק אין ער אועק נעלאָפען אין זיין איינענע
בודקע. פּאליקושקאַיס יורשים האָבען געמאַכט נאָך מעהר ליארעם ויא פריהער,
א בער זייער נצחון איבערן הונר.
עס איז געווען זעהר א שלעכטער טאָג. דער צפון וינד האָט געבלאָזען
אין פּאַליקושקא'ס געזיכט, און דער רענען און שניי האָבען אױיסנעזוכט זיינע
נאקעטע הענד מיט ועלכע ער האָם נעהאַלטען דיא פּערפּראָרענע לייטשעס,
און וועלכע ער האָט פּרובירט צו בעשיצען, בעהאַלטענדיג זיי אין זיינע ארבעל !
דער רעגען האָט זיך אױף נענאָסען אױף באראבאױס אלטע קאָפּ, און ער
האָט אויפגעשטעלט דיא אויערען און נעווינקט מיט דיא אוינען.
אין א וויילע ארום איז עס געװאָרען אביסעל. ליכטיגער, דיא בלויליכע שניי.
װאָלקענס זיינען נעװאָרען דייטליכער, דיא זון האָט נעמאַכט אפערווך צו'
שינען, אָבער אי שרעקענדיג און טרױערינ אזי ויא פּאַליקושקא'ס.
שמייבעל. "
ניט אכטענדינ אױף דעם אונאננענעהמען װעטער, איז זיך פּאליקושקא.
נעזעסען פערטיפט אין זעהר אננענעהמע געדאַנקען. ער וועמען דיא מוזשיקעס
האָבען געהאַלטען פאַר אגנב, וועמען זיי האָבען נעסטראשעט אבצונעבען פּאַר
אפאָלדאַט, ועמען יעדער איינער, אױסער דיא פױלסטע ביערען פלענען
שלאָנען, װעמען מען פלעקט שיקען טהון דיא נעמיינסטע ארבייט, ער פּאַהרט.
יעצט ברעננען א גרויסע סומע נעלר. דיא בארינא האָט צוטרױען צו איהם,/
ער פאַהרט יעצט אין דעם פערוואלטער'ס װאַנען, מיט דעם זעלבען פערד וועלכער
פלענט פיהרען דיא באַרינא אליין, מיט א פּאר לעדענע לייטשעס פּונקט ויא
ער װאָלט נעװען אדואיניק, בײ דעם נעדאַנק האָט זיך פּאַליקושקא אויסגענלייכט.
צו רעכט נעמאַכט דיא וואטע וועלכע האָט נענומען ארויסקריכען פון זיין היטעל
און האָט זיא נוט אייננעוויקעלט.
7
/
:
/
וע יע יעשי טי ר י.י ,יי ,בי א יידט .5
5 יי ר א 6 : יט יש
1
גענעבּען איהר מאַן; און מיט א שטיק טוך ועלכע איהר מאַן האָט נעפונען
יאין שטאל, האָט זיא פאָרזיכטיג פערשטאָפּט דיא לעכער פון זיינע שוף אז
דאַס וואסער זאָל ניט קענען צוקומען צו זיינע פיס.
פּאַליקושקא אין געזעסען אייננעקו-טשעט אויףין בעט און האָט פּרובירט
ריינינען זיין גארטעל ועלכער האָט אויסנעזעהן ויא א שטיק שמוצינע שטריק;
= און דיא עלטסטע מיירעל איז אװעק געגאַנגען באָרגען ניקיטא'ס היטעל.
דיא אונאָרדנונג און דער טומעל זיינען נאָך נרעסער געװאָרען ווען איינינע
ישכנים זיינען געקומען בעטען פּאָליקושקא'ן אז ער זאָל עפּעס קויפען אין שטאָרט
ידער האָט בעדארפט נאדלען. דער האָט בעדאַרפט טהעע, דער איל, דער
טאַבאק, און דעם טשעשלער'ס ווייב האָט געבעטען צוקער. דיזע דאַמע האָט
שוין געהאַט אויפנעשטעלט קאָכען איהרע טהעע ; און איבערצובעטען איליטש'ן
האָט זיא איהם ארײנגעטראָגען אין אקרוג א ביסעל װאַסער וועלכע זיא האָט
גערופען טהעע.
אזוי. ויא ניקיטא האָט ניט נעװאָלכט אוועק אע זיין היטעל, האָט
מען נעמחט פערריכטען פּאליקושקא'ם אייגענע היטעל: דאָס הײסט מען
האָט געמזט צוריק ארײינשטאָפּען דיא װאַטע װאַס איז ארױסנעקראָכע;, און
צװאַמענעהען דיא לעכער. דאַן, אזוי ויא אניוטקא איז שיר פּערפּראָרען גע'
! װאָרען האַלטענדיג דעם פערד, האָט אקולינא נעמוזט נעהן אויף איהר פּלאַטץ,
און נאַכדעם ויא פּאליקושקא האָט אויף זיף אנגעטהון דיא קליידער פון דער
! גאַנצער פאמיליע לאָיענדיג בלויז דעם מאנטעל און דיא שלאָף-שיף, איז ער אריין
נעקראָכען אין װאַנען. ער האָט זי נוט ארומגעוויקעלט. צורעכטגעמאַכט דיא
|היי, נענומען דיא לייטצעס, האָט אױסגענלייכט דיא פּלײטצעס מיט א
וויכטינע מינע, און איז אוועק געפאָהרען.
זיין קליינעס אינגעלע, מישקא, איז צונעלאָפּען און נעבעטען זיין פאַטער
אז ער זאָל איהם לאָזען זיך אויספאהרען א ביסעלע; און דיא קליינע מאַשקע
האָט אויף געבעטען דאָס זעלבע. פּ;ליקושקא האָט אייננעהאלטען זיין פערר
און האָט געשמייכעלט מיט זיין געוועהנליכען שװאַכען שמייכעלע, און אקולינא
האָט דיא קינדער אריינגעהויבען אין װאַנען, זיך איינגעבוינען צו איהר מאַן
און האָט איהם אנגעזאָנט שטיל אז ער זאָל ניט פערגעסען זיין שבועה, אוּן
ניט נעהמען אפילו איין זופּ וואדקא.
פּאליקושקא האָט צוגעפיחרט דיא קינדער ביז'ן קוניע, און האָט זײ
יב הא עי יע
-- געה אוועק ! -- האָט דער פּערוואַלטער אויסגעשריען. -- מען קען נאָר.
ניט טאהן; עס איז דער געזעטץ. ניב אכטונג אוף איליאץ. דוא װעסט מװען
ענטפערען פאַר איהם. --
דוטלאף איז אועק אהיים, קלאַפּענדינ מיט זיין שטעקען אן דיא שטיי-
גער געהענריג.
זט
אויף מאָרגען נאַנץ פריה פאר טאָנ, האָט מען צונעפיהרט צום הוין דעם.
קליינעם װאַנען אין װעלכער דער פּערװאַלטער פלעגט נעװעהנליך ארום.
פאַהרען : און צום וואנען איז נעוען צוגעשפּאַנט א פערד ועלכער האָט גנע"
הייסען ,באראבאן", איבער איין אורזאַכע װעלכע איף קען ניט ערקלעהרען. /
ניט אכטענדיג אױף'ן רענען און שניי און דעם קאַלטען װינה. אין.
אניוטקא פּאליקושקא'ס עלטסטע טאָכטער, געשטאַנען באָרפוס נעבען דעם .
פערד'ס קאָפּ. זיא האָט וואהרשיינליך מוֹרא געהאט פאַר איהם, און אין 3
שטאַנען אזוי ווייט פון איהם ויא מעגליך. חאָטש זיא האָט געהאַלטען דעם /
צאם אין איין האנד, און אי דיא אנדערע א גריךגעלען מאַנטעל, ועלכער /
האָט נעדינט דיא פאַמיליע פאַר א שובא, אדיװאַן. פאר פּאליקושקא'ס אױבער.
מאנטעל, און פאר עטליבע אנרערע זאַכען.
דיא הייזעל איז געווען אהיבש ביסעל אויפנערענט. עס איז נאָך נעווען
נאַנץ פינסטער, און דיא שואַבע ליכט פון'ם פריהמאָרגען האָט זיך קאם נעקענט
דורכברעכען דורךן רענען װאַס האָט גענאָסען דורן'ן פענסטער װעלכער איז
נעווען פּערשטאָפּט מיט פּאַפּיר. דיא קינדער זײנען נאָך געלענען אין בעט /
און האָבען געציטערט פון קעלט, װײל דאס װאַס זײ האָבעו נענוצט פאַר.
א דעקע האָט מען נעדאַרפט האָבען פאַרין פאַטער עס אנצוטהון, און דיא.
מוטערס דינע שאַל האָט זי קוים נעקענט בעשוטצען פון קעלט. |
אקזלינא האָט זי בעשעפטינט מיט איהר מאַן, און האָט פאָרברייטעט /
יערע זאַךּ צו דער רייזע. זיא האָט איהם נענעבײַן אריינע, נאַנצע העמר; אבער
זיינע שטיוועל וועלכע זיינען געווען גוט צעריסען האָבען איהר פערשאַפּט פיל
שמערצען. זיא האָט אויסגעטהון איהרע איינענע פַּאַר זאָקען און האָט עס
1
זיך זעצענדיג אויף איין ארעם-שטול נעבען טיש. -- יעצט װענדעט זיף עס
- אן דיר.+ װילסט דוא אויסקויפען דיין פּלימעניק? --
: דער אלטער מאַן האָט אױף איהם געװאָרפען א פראַנענדען בליק. און
- האָט נאַר ניט געזאָגט.
|-- דוא קענסט זיך ניט ארויסדרעהען -- האָט ענאר געזאָגט אלס אנטװאָרט
: אויף דעם אלטעןיס בליק.
| == -- אי װאָלט איהם נעוויס װעלען אויסקויפען, אָבער װאַס קען איך
טאהן, ענאר מיכאלאָוויטש? מיר האָבען פּערלאָרען צוויי פערד דעם זומער
! און דאַן האָב איך מיין פּלימעניק חתונה -געמאַכט. דער קלאַפּ האָט אינז גע-
- טראָפּען ווייל מיר זיינען עהרליכע מענשען ! ער קען זיך רעדען װאַס ער װיל --
- האָט ער נעענדיגט דענקענדיג וענען רעזון'ן.
{ = ענאר. מיכאלאָוויטש האָט אריבערגעפיהרט זיין האַנד איבער'ן שטערען
| און האָט נענענעצט, דיא נאַנצע זאַך האָט איהם נענומען מיאוס װערעף,
און ער האָט געװאָלט נעהן אהיים טרינקען טהע.
: -- אלאָ אלטער, דוא װעסט מוזען דורכזוכען דיין קעלער צו נעפינען א
| פאר הונדערט רובעל. איף נעהם זיך אונטער צו געפינען א זיכערען שטעל-
- פערטרעטעוי. נעכטען האָט זיך איינער מיר אנגעבאָטען. --
-- אין שטאדט ? -- האָט דוטלאף נעפרענט.
-- אלזאָ? װעסט בעצאהלען פאר איהם ? --
-- הלואי װאָלט איך נאָר נטהאַט. נאָט װײס דֹעם אמת, אָבער......
ענאַר מיכאלאָװויטש האָט איהם אונטערבראָכען מיט א שטרענגע מינע. .
-- זעהר נוט. אלטער. הער זיף איין. ניב אכטונג אז איליא זאָל נאָר
- ניט מאַכען קיין קונצען. דוא מוזט מיר איהם צוֹ שטעלען אװי שנעל ויא
איך שיק נאָךּ איהם, היינט אָדער מאָרנען. דוא כיזט איהם אליין בריינגען ;
איך װעל דיר האַלטען פעראנטווערטליף פּאַר איהם. אוב ער װעט נאָך מאַכען
פּליטה װעל איף נעהמען דיין עלטסטען זוהן. דוא פערשטעהסט ?
-- קענט איהר דען ווירקליך ניט נעהמען א דוואיניק, ענאַר מיכאלאָוויטש ?
עס איז דאָך ווירקליך א שאַנדע אז מען זאָל אװעק שיקען דעם זוהן נאכדעם
ויא זיין פאַטער איז נעהרג'ט געװאָרען אין דינס ? װאַרום זאָל מען מיר
טאהן אזא נעוואלדינען אונרעכט ? האָט ער געפרענט מיט טרעהרען אין דיאָ
אנ און האָט געװאָלט פֶאלעֶן צו עֶנאר'ס פיס.
= 45 ==
-- נאַטירליף -- האט ענאר סיכאַלאװויטש װידער אָנגעפאַננען -- נאטירליף
װעט איהר אויסקלײיבען כאַראַשין און סיטאכין. װירקליף נאָט אַלין האָט
זיי אויסגעקליבען.
-- נאַנץ ריכטינ ! נאַנץ ריכטינ ! -- האָבען אַלע אויסנעשריען.
-- דער דריטער מח זיין אָרער רוטלאף, אָרער איינער פון דיא דװאָר /
ניקעס, וואס זאנט איהר! --
-- דוטלאַף מוז נעהן } דיא דוטלאף'ס זיינען ,טראיניקעס" | --
דער טומעל און דיא נעשרייען האָבען זיף װידער אנגעפאַנגען, או ריא
בעשולדינונג װענען דיא קעפּלעך קרויט און אנדערע סיאוסע זאַכען זײנען.
װוידער נעמאַכט געװאָרען.
צוואנציג. יאהר איז ענאר מיכאלאָוויטץ נעווען דער פערוואלטער פון דיא.
בארינא'ס איינענטהום.. ער איז געווען א מאַן פון פערשטאַנד און ערפאַהרונג
א פערטעל שטונדע איז ער נעבליבען שטעהן אױף זיין פלאַטץ, און זיף איינ-
נעהערט װאָס דיא בױערען האָבען נעאָנט: דאַן האָט ער דיא פערזאַטעלטע
נעהייסען בלייבען רוהיג. און בעפּאָהלען - דיא דריי דוטלאַף'ס צו װאַרפען גורל.
ווער פוּן דיא דריי זאָל נעהן.
מען האָט אויפנעשריבען דיא נעמען אױף שטיקלעף פּאַפּיר. כאַרקאָף
האָט דיא דריי צעטלעךף ארייננעלעגט אין א היטע?, און דאַן ארױסנעצױינען
איין שטיקעל פּאַמּר מיט איליא'ס נאַמען. יעדער איינער אין נעבליבען /
שטיל.
-- איז דאַס מיין נאַמען 1 לאָן סיר זעהן } -- האָט געשריען דוטלאַףס /
פּלימעניק מיט א הייזערינע שטימע.
ריא מאַססע איז נאָך אלץ נעבליבען שטיל. ענאר מיכאלאָוויטץ האָט
בעפאָהלען אז מען זאָל מאָרנען איהם ברענגען דאַס נעלר פאר דיא רעק- .
רוטען -- זיבען קאָפּעקען פון יערער פאַטיליע, און האָט דאַן נעהייסען. אלעמען
נעהן אהיים.
נאָך אלץ שטעהענדינ אױף דיא טרעפּ האָט ענאר מיכאלאָוויץ נאָך גע=
קוקט דיא מאַססע מענשען וועלכע זיינען פונאנדער נענאננען. ווען דיא יוננע /
דוטלאף'ס זיינען אַ װעק, האָט ער צונערופען דעם אַלטען מאַן װעלכער איז
געבליבען אליין, און ביידע זיינען אריין אין קאַנטאָר.
עֶס טהוט טיר זְעָהר לֵייר, אָלטער, -- האָט עגאָרט מיכאלאָוויטט געזאָנט
שי 3 א יי אט א 1 גי אי א
יש י ל
5
6 א ר וו 6 | א : אל ר
באָרר, און האָט געזאָנט אַז דיא ,העררען" האָבען אַזױ געאורטהיילט, און
אַז זיין זאָהן האָט װאַהרשײנליך פעררינט בּעפרייט צו ווערען פון דינסט.
-- וואס אַנבעלאנגט צו דיר - האָט רעװן געזאָגט צו דוטלאףן --
דאַרפסט דוא נאָר ניט אַזױ פיל שרייען. דוא ביסט רייף נענוג און קענסט
לייכט קויפען א פערטרעטער,
דוטלאף האָט געװאָרפען אַ נעפעהרליכען בליק אויף זיין נעננער.
-- האָסט דוא נעצעהלט מיין נעלט 1 - האָט ער נעענטפערט ביז. --
אָבער לאמיר װאַרטען ביז ענאר מיכאַלאָװיטש װעט קומען : ער װועט אונז דער-
צעהלען וואס דיא באַרינא האט בעשלאָסען.
זצ
אין דעם זעלבען אױנענבליק איז ענאר מיכאַלאװיטש אַרױס נעקומען
פון דיא באַרינא. אַזױ שנעל װיא דיא בױערען האבען איהם נאר דערזעהן
האבען זי נלייך אַרוּנטער נענומען זייערע היטלען: און וען ער איז צו זײ
צונעקוּמען זיינען אַלע נעשטאַנען מיט בלױוע קעפּ. מען האט דארט נע-
קענט זעהן אַלערלײ קעפּ, -- פליכעװאַטע, ווייסע, נרויע און רױטע. רער טומעל
איז ביסלעכווייז איינגעשטילט נעווארען.
ענאר מיכאַלאװיטש האַט זיף אװעקנעשטעלט אױף דיא טרעפּ, אח
געמאַכט אַ צייכען אַז ער װיל רעדען. מיט זיין לאַנגען פּראַק, זיינע הענר
אין דיא קעשענעס, זיין הוט איבער דיא אויגען, זיינע פיס, פונאַנדער גענומען
שטעהענדינ אויף דיא טרעפּ איבער דיא מעננע קעפּ מעהרסטענס מיט
לאננע און נרויע בערד, און אַלע נעזיכטער וענדען זיך צו איהם, האט דער
פּערװואַלטער אױפּנעזעהן מאַיעסטעטיש, און האט געציינט מעהר דרייסטיגקייט
אָלס אין דיא בּאַרינאיס גענענװאַרט.
-- איך האבּ אייך נעבּראַכט דיא בּאַרינאיס בּעשלוס, מיינע קינדער --
האָט ער נעזאנט. -- זיא קען ניט געבען אַדוואראװנעם, און זיא פער-
לאזט זיך אין נאַנצען אויף אייף. מיר מוען היינט אױסקלײבּען דריי רעק-
רוּטען.
= זְעֶהר גָוט --, האבען געשריען אייניגע שטִימֶען
= 0 י :
איננאט, דער יתנער מאַן װעמען רעזון האָט בעשלדינט אַז מען
האָט איהם אויפנעהויבען אַ שכור'ן אין נאַס. האָט זיך יעטצט נענומען
צו רעזונ'ן און האָט איהם בעשולריגט אַז ער האָט געננב'ט אַ זעג פו
אַריזענדען טשעשלער, און אַזן ער האָט כמעט דערהרנ'ט זיין אייגענע
ווייב. |
דאַרױף האָט רעזון נעענטפערט אז עס איז גאַנץ ריכטינ אַז ער האָט.
נעשלאָנען זיין װייב א מאָל װען ער אין נעװען אױפנערעגט, און אַפילו
װען ער איז נעװען נאַנץ קיהל; און ער האָט צו נענעבען אַז ער האָט
איהר געשלאָנען וועניגער ויא זיא האָט פערדינט -- אַבעמערקונג וועלכע האָט
אַרױסנערופען איין אַלגעמײנעם נעלעכטער. אָבער דיא בעשולדיגונג אַז ער
האָט געננב'ט אַ זעג האָט ער בעטראַכט פאר אַ בעליידינונג. און ער האָט
זי גענומען שטופּען צו איננאַטען.
-- װער זאָגסט דוא איז אַ גנב? - האָט ער געשריען.
-- דוא! דוא ביסט אַ ננב! - האָט געענטפערט דער דרייסטער אינ-
נאט, און האָט זיך גאַנץ רוהינ געלאָזען נעהן צו רעזונ'ן.
-- דוא ביסט אַלין אַ גנב! - האָט געענטפערט רעזון.
אַ חוץ דיא נניבה פו'ם זעג. האָט מען נאָךְ נעמאַכט אַנדערע בער
שולדיגונגען. דער האָט געננב'ט אַ פערד, דער אַזאַק קאָרען, דער קעפּלעך
קרויט. און אפילו אַ געוויסען טױטען קערפּער. דיא צװיי מוזשיקעס האָבען
בעשולדינט איינער דעם צוייטען אין אַזעלכע אַבשײליכע זאַכען, אַז אױב
אַפילו אַ הוּנדערטע טהייל דערפון װאָלט נעװען אמת, האָט מען זי ביידען
נעדאַרפט אַװעק שיקען אױף קאַטאַרנע. ,
דער אַלטער דוטלאַף האָט זיך יעטצט דערמאהנט אַן אַ נייעם אַרנר
מענט. זיין זאָהױס געשרייען זיינען איהם ניט נעפעלען נעווען.
-- דאָס איז אַבשײליך -- האָט ער געזאָגט. -- זי רוהיג ! איף בעפעהל
דיר! --
-- דאַן האָט ער פּװובירט ציינען אַז ,טראִיניקעס"* זינען ניט נור
דרי ברידער וועלכע לעבען צװאַמען, נור אַפילו אַזעלכע וועלכע לעבען בע-
זונדער, און ער האָט אננעציינט אויף סטאראסטינע'ן.
סטאַראסטין האָט נעשמייכעלט. זיך אַביסעלע פערהוסט, זיך גענלעט דעם
א אט ר א 62
יי יא 2 א א א
= געהויבען זיין קאָפּ.
-- עס איז נאַנץ רעכט, נאנץ רעכט -- האָט ער נעזאָנט, אוֹן האָט זיף
אַװעק נעזעטצט מיט איין אויסדרוק פון פערדרוס.
דיא בױער | האַבען שוין יעטצט ניט גערעדט אַלע אױף אַ מאָלן
- = אויסער פילייכט דיא מוושיקעס וועלכע האָבען פערהאנדעלט פּריװאַט זאַכען,
אָבער דיא פּלױדערזעק האָבען נאָך געשפּיעלט זייער געוועהנליכע ראָלע.
-- נעוויס, אַרטה דאקסישע מיר, -- האט דער קליינער דזיטקאף איבער
געזאנט דוטלאף'ס ווערטער -- איהר מוזט אורטהײַלען ויא גוטע קריסטען. ויא
נוטע קריסטען מווט איהר אורטהיילען, מיינע ברידער.
-- מיר מװעז האַנדלען עהרליף און געװיסענהאַפט, מיין טחיערער
פריינד, -- האט געזאנט דער איינפאַכער כראַפּקאף, -- עס אין דער בעפעתל
פון דיא העררען און פונים מיר, -- האט ער צונעלענט, איבער זאגענדיג קאַ-
פּילאף'ס בעמערקונג. . |
-- אמת, דאס איז נאַנץ ריכטיג --, האבען עטליכע צונעשטימט.
-- ועמען האָסט דוא דאָס גערופען אַ ליננער און אַ שכור! -- האָט
רעזון געשריען צו דוטלאףן. -- האָווט דוא אַ מאָה? בעצאהלט פאַר איין נלאז
פאר מיר?! אדער, זאָנט עס דיין זאָהן אַז איך בין אַ שכור -- ער, וועמען
מען מוז אויפהייבען פון דיא נאַסען? אַלזאָ, מינע ברידער, אױב איהר
װעט לאָזען דוטלאףן נעה, װעט איהר זיין נעצואננען צו קלײבען ניט
נאָר פון דיא דװאָיניקי, נאר אויך פון דיא איינציגע זין : און דוטלאף װעט
נאך לאַכען פון אייך.
-- דוטלאף מון געהן! ואס דאַרף מען דא פיל רעדען. צום ערשטען
מון מען אויסקלייבען פון דיא טראיניקעס. -- האבען אייניגע שטימען אויס-
געשריען. 7
-- מיר מוען פריהער הערען דיא באַרינא'ס בעשלוס -- האָט אין
אַנדערער בעמערקט. -- עגאר מיכאַלאָװיטש האָט געזאָנט אז מען װעט שיקען
אַדװאַראװי.
דיעזע בעמערקונג האָט אױף אַ װײלע אַבגעהאַלטען דעם דיספּוט;
דאס האָט זיף אָבער באַלד װידער אנגעפאַננען, און איז אַריין גענאַנגען
אין פערזענליבקייטען.
לױיבען אַזעלכע ענטשולדינוננען. לעטצטען סאָהל האָט מען גענומען סינעײ -
לאָװיטש'ן, חאָטש זיין פעטער האָט נאָךּ געדינט אין דער אַרמעע --.
-- דוא, דוא, ניט דיין טאַטע און ניט דײן פעטער האָט נערינט
דעם קייסער -- האָט דוטלאָף נעענטפערט, -- און דוא אַליין ביזט אַ טױ-
געניכט, און בריינגסט קיינעם קיין נוטצען ניט. דוא קענסט קיין אַנדער
זאַךּ ניט טהון אַ חוץ טרינקען, און דײנע קינדער האָבען נעמװט אַװעק
נעהן פון דיר. דוא האָסט נעמאַכט אַז דיין פאַמיליע זאָלען זיך ניט קע-
נען האַלטען צװאַמען, און יעטצט װילסט דוא אַן מען זאָל אַװעק שיקען
אַנדערענס קינדער. איך בין נעװען אַסאָטסק פּאַר צעהן יאָהר: איף בין
געווען סטאַראסטע ; מיין הז האָט צװיי מאָהל? אבנעברענט: איך האָב
אָבער קינעם ניט געבעטען קיין הילפע, און אַלעס װאָס מיר האָבען
האָבען מיר פערדינט דורך עהרליכע שװערע אַרבײט. איהר וילט סיר
רואינירען. ניט מיר צוריק מיין ברודער װעלכער איז געשטאָרבען אין
דינסט. איהר װעט נעוויס אורטהיילען מיט נערעכטינקייט, ויא גאָט האָט
געבאָטען אה, אָרטהאָדאָקסישע מיר! און איהר װעט זיף ניט לאָזען פער-
פיהרען פון אַ שכור.
-- דער מיר האָט ניט אױסגעקליבען איער ברודער -- האָט געענט-
פערט קאָפּילאף: אונזערע העררען האָבען איהם אָבנענעבען איבער דיא פילע
פערברעכענס װאָס ער האָט בענאַנגען, און עס װעט זיין בעסער אַז איהר
װעט ניט דערמאַנען זיין נאָמען --.
קאָפּילאף האָט נעמאַכט נאָך א פּאָר בעמערקונגען, און דאַן האָט דער
הויכער, בלייכער פּעאָדאר מעלניטשני אָנגעפאַנגען.
-- דיא זאך איז נאַנץ איינפאַך -- האָט ער געזאַנט מיט אַ פינסטע-
רע מינע -- דיא העררען קלייבען אױס װעמען זײ וױלען און דער מיר
מוז דאַן צולענען דיא איבריגע רערקרוּטען. דער מיר האָט אויסנעקליבען איער
זאָהן, אױב עס נעפעלט איף ניט, געהט און בעט דיא בּאַרינא. װער װוייס
װאָס זיא װועט טהון ? פילייכט װעט זיא הייסען מיין איינצינען זאָהן געהן פאַר
אַ פאָלדאַט? אָט אַזױ האַלט עס -- האָט ער געענדינט בייו.
-- און ער האָט אַרוּנטער געלאָזען זיין האַנד מיט אַ בעוענונג פול
טיט פעראַכטונג-
זי
ש"
איז ריא בֿעסטע צײט אױסצוהאקען דיא בױמער פון ואלד. א. ר. ג.
יי יע אט יק
,אט אי
אנדערע זיינען געווען שטיל, און האָבען געארט אז דער ליארעם זאל
זיך איינשטילען.
דאָרטען זיינען אוך געװוען עטליבע רייכע בױערען וועלבע האָבען גאָר
ניט געקענט געוינען אָדער פערלירען פון דיא פערהאַנדלנען. איינער פון
דיא איז געװען ערמיל, מיט אַ גרױסע שטראַהלענע נעזיכט, װעמען דיא
מוזשיקעס האָבען גערופּען ?דיא גרויסע בויך". נאָך איינער איז געווען סטאַראס-
טין. און זיין געזיכט האָט קלאָהר אויסגעדריקט דעם בעוואוסטזיין . פון זיין
אייגענע קראַפט..
-- איהר קענט זאָנען װאָס איהר װילט -- דאָס איז געװען דער אויס"
דרוק פון זיין געזיכט, -- אָבער אֵיהר קענט מיר גאָר ניט טהן. איך האָב
פיער זיהן, אָבער קיין איינער פוֹן זי װעט געהן דינען.
אַפּאָר דרייסטע ינגען ויא קאפּילאף אָדער רעון פלענען אַפילו
אַ מאָהל מאַכען איין אטאקע נאָר אױף דיא רײכערע: אָבער זי האָבען
זי געענטפערט פעסט, און רוהיג, און זיינען געװען זיכער אַז מען קען זי
גאָר ניט טהו.
אָבװאָה? דוטלאף האָט אױסנעזעהן ויא אַהין ועלכע פּרובירט צו
בעשיצען איהרע קינדער גענען רױב-פויגלען, זיינע קינדער אָבער האָבען נאָר
ניט אױסגעזעהן װיא היהנער. זיי זיינען ניט נעווען צו טראָנען אָדער צוקאָכט;
און זיינען זיך געשטאַנען שטיל און רוהיג נעבען איהם. דער עלטסטער,
איננאַץ. איז שוין נעװוען דרייסיג יאָהר אַלט; דער צװייטער, װעלכער איז
געווען פּערהייראַטעט, האָט ניט נעטױנט פאַר מיליטער דינסט. דער דרי"
טער איליא, זיין פּלימעניק, איאמשטשיק, און ניט לאַנג פערהײיראַטעט,
איז נעווען שעהן און נעזונד, און איז נעווען פיין געקלײידעט. ער האָט נע-
קוקט אױף דיא מאַסע מענשען און האָט זך נעקראשלעט דעם קאָפּ,
אַזױ ויא דיא נאַנצע זְאַךְ װאָלט איהם נאָר ניט אנגעגאַנגען, האָטש, אין
דער אמתץ; איז ער דאָס געװען דיא הין ועמען דיא רױב-פױינלען האָבען
נעװאָלט חאַפען. /
-- מיין זיירע איז נעװען אַ סאָלדאַט -- האָט אויסגערופען אַ שטימע,
צום אַלטען דוטלאף - קען איף זיף דעריבער ענטואנען אַנטהײל צו נעה-
מען אין נורל? איף האָב מורא, טיין פריינד, אַז מען װעט נים ער-
ירוט א 1 בי א
== 6
הויכע פינור, שטאַרקע שטימע, און זיין רערנער קראפט, האָט לייכט בעזינט
דעם אסטאַראַסטע פון דיא קירכע ועלכער איז געװאָרען אלץ הייזערינער און
מעהר צו מישט. '
-צווישען דיא אַנדערע רעדנער אין געװוען אַ געװיסער נאָראסקא קְאַ-
פּילאָף, א דיקער יוננער מאָן מיט אַ רוּנדעס געזיכט, אַ קװאַדראַטינע קאָפּ,
און געקראָזטען בארד. ער איז נעװען אַפּאר יאהר איננער פאַר רעזן'!
אָבער ער איז געװען אַ שאַרפער רעדנער, און האָט נעהאַט אַ נרױסען איינ-
פלוס אויף'ן מיר. פּעאָדאָר מעלניטשקי אין דאָרטען אױף נעוען: ער איז
געווען א יונגער מוזשיק, דין, הויך, בּלייך,. מיט א קליינעם בערדעל, און
קליינע אוינען. ער איז געװען אַ בייזער, און האָט געזעהן בלוז דיא שלעכ-
טע זיט פון יעדער זאַך: או ער פלענט אָפּט מאַכען אונארדנונג אין דיא
פּערזאַמלונג מיט אונערװאַרטעטע פראנען און אַנמערקוננען. ריעזע צױײ
רעדנער זיינען געשטאַנען אויף רעזון'ס זייט.
צייטענווייס פלענען אַ פּאָר פּלאַפּלערס אַרײנפאַלען אין דיא דיסקוסיאָן.
איינער, חראפּקאף, װעלכער פּלעגט אַלץ האַלטען אין איבעראָנען מיין
טהייערער פריינד, האָט נעהאט אַ גרױסען, העלען בּארד. דער אנדערער,
דזטקאָף, איז געווען קורץ. שװאף מיט אַ קליינע געזיכט װיא א פיינעלע.
זיין געוועהנליכע פראַזע איז געװען, דאס קומט אַלץ דערפון, מיינע ברירער,
אז -- און דאן פלענט ער זיך פון אנדער ריירען און ניט נעשטױנענע א
ניט געפלויגענע דרשות. דיא ביידע האָבען א וויילע נעהאלטען. מיט דוט-
לאף'ן און א וויילע מיט רעזנ'ן אָבער קינער האָט זיך ניט אינגעהערט
צו װאָס זיי האָבען גערערט. עס זיינען נאָך דאָרטען געווען, אנדערע מוושי-
קעס פון זעלבען קלאס, אָבער דיא ביידע פלענען ארום לויפען הין און הער,
און אנמאכען מעהר ליארעם ויא אלע אנדערע צואמען; זײ האָבען ליב
געהאט צו הערען זייערע איינענע שטימען.
פיעלע אנדערע שיפען זיינען געווען פֿערטרעטען און מיר. מען האָט
דאָרט נעקענט זעהן פינסטערע געיכטער, שעהנע געזיכטער. איינפאכע און
בייזע געזיכּטער : פרויען זיינען דאָרט אויך נעווען מיט זייערע קינדער: וועגען
זי אָבער װעל איף ריירען איין אנדערס מאָהל. :
דיא מייסטען בויערען זיינען נעקומען צו דער פערואסלונג. אזי. װיא
אין רער קירכע, צו רעדען ועגען זייערע הייטישע אנגעלעגענהייטען, װען עס
. ר ילש ,י.י יי יי
זיינע זיהן אוֹן זיינע פּלימעניקעס, אלע נעזונרע שעהנע ינע זינען נער
שטאַנען הינטער איהם, און דער אַלטער מאַן האָט אױסנעקוקט ויא איין
אַלטע הין װעלכע פערטהיידינט איהרע קינדער גענען איין איינפאַל פון רױב-
פוינלען. (סאַקאלס).
דיא רויב פוינלען זיינען דאָ נעװען ניט נור רעזן, נאר אלע דװאיניקו
און אלע איחידים", און אנדערע װערטער! כמעט דער גאַנצער מיר איז נעווען
גענען דוטלאף,
דיא זאֵך איז נעשטאַנען אזוי; מיט דרייסיג יאהר צוריק אין דעם אלטען
דוטלאַף'ס ברודעד אוועק געשיקט נעװאָרען פא א סאָלדאַט; און דעריבער
האָט דער אלטער מאַן געטענה'ט אז מען זאָל איהם אוסשליסען פו דיא
,טראיניקעס" אריינרעכענען צווישען דיא דוואיניקעס און דאַן זאָל מען װאַרפען
נורל צווישען אלע דואיניקעס װער דער דריטער רעקרוט זאָל זיין. עס זיינען
דאָרטען געווען נאָךָ פיער אנרערע פאמילען װעלכע האָבען נטהערט צו דיא
טראיניסעס, אויסער דוטלאף. איינער איז אָבער נעווען דער סטארישטא וועמען
דיא באַרינא האָט פריי נעמאַכט פּון מיליטער דינסט, דיא צװייטע פאַמיליע
האָט שוין נענעבען ארעקרוט לעטצטעס מאַל. פון דיא צװיי טראיניסעס האָט
מען שוין אויסנעקליבען צוויי רעקיוטען. איינער פון דיא אבנענעבענע איז נאָח
אפילו גאַר ניט נעקומען צו דער פערואַמלונג און זיין פערצווייפעלטע פרוי איז
נגעשטאנען צווישען דיא מאססע, האָפענדיג איהר מאַן װעט בעפרייט װערען
דורך אנס. דער צווייטער אבנענעבענער רעקרוט, רעד ראמאן, איז געשטאַנען
אנגעשפּאַרט אױף דיא טרעפּ, און האָט נעטראָגען א צוריסענעם קאַפטען
חאָטש ער אין ניט נעװען ארעם. זין קאָפּ איז געװען איינגעבוינען, און ער
איז נעווען שטיל, נור צייטענווייז פלענט ער געבען אקוק אויף דעם מאן װאַס
האָט גערעד העכער ויא דיא אנדערע, און פלענט דאַן װידער ארונטערלאָזען
זיין קאָפּ. זיין נאנצע אויפפיהרונג האָט אױסנעדרוסט אוננליק.
דער אַלטער מאַן דוטלאף איז נעװען א מאַן װעמען מען װאָלט געמענט
טרויען הונדערטע אוּן טױזענדע רובעל. זיין יעצטינע צוהיצקייט האָט אלעמען
איבערראַשט גייל ער איז אלע מאהל נעווען אָרענדליף. פרום, ניט ארעם, אח
אסטאָראסטע פון דער קירכע.
אָבער דער טשעשלער רעזון, אהויכער דונקעלער מאַן, אונרוחינ, אַ שבור,
און מִיט א נרויסע מױל, איז זיך געשטאַנען רוהיג און שאַרף, און סים זין
- 34 =
שפּילען אזױ נוט. איף װאָלט עס נעויס נעקענט אױיף -- איך װאָלט עס /
נעוויס נעקענט -- איך פערשטעה זעהר פיל וועגען א זעלכע זאַכען. אָבער ניב
מיר אריינע העמד אויף מאָרנען.
זי זיינען געגאַנגען שלאָפען טיט זעתר פרעהליכע הערצער.
ץ1
דיא מיטנלידער פון דיא סראדקא האָבען יעצט נעהאלטען אהינצינע פער-
זאַמלונג נעבען דיא טיהר פוץ קאַנטאָר. במעט אלע מוזשיקעס זיינען דאָרטען
געווען.- וועהרענד ענאר מיכאלאָוויטץ האָט געהאַלטען א קאַנפערענץ טיט
דיא באַרינא איז דער ליארעם פון זייערע שטימען געװאָרען שטאַרקער א
שטאַרקער, און האָט דערנרייכט ביז צו דיא פענסטער פון דיא באַרינאיס
צימער, אזוי ויא דאָס ברומען פון א שטורמדינען ים. דיא בארינא האָט
געליטען פון א נערוועזע אונרוהינקייט, אזוי ויא איינער פיהלט אין פערלױף
פון אַ שטורעם.
דיא שטומען זיינען נעװאָרען אַלץ שטאַרקער און העכער, און ױא
האָט מורא געהאַט אַז עטװאַסאונאנגענעהמעסװעט זיך דאָ טרעפען.
-- װאַרום זאָלען זי זי ניט אויפפיהרען שטיל און רוהיג ויא נוטע
קריסטען, און ציינען ברידערליכע נעפיהלע איינער צום צװייטען, אנשטאַט
צו שרייען און צו לאַרמען ? -- האָט זיא זי נעפרענט.
דיא פערזאַמלונג איז נעווען אַ װיכטינע, און עטליכע פון זי האָבע
גערעדט אויף אַמאָל, אָבער דיא שטימען פון פּעאדאָר רעון, דער טשעש-
לער, האָט זיך נעהערט איבער אַלע אַנדערע שטימע.
ער איז געװען איינער פוֹן דיא דואיניקעס, און אין געוען גענען ריא
דוטלאַף'ס שטעהענדינ מיטן נעױיכט צו דיא בױערען, דוֹרף װעמען ער האָט
זיך דורף געבראָכען אװענ האָט דער אלטער דוטלאף זיך פּוובירט פער-
טהיירינען נענען רעזון'ס אטקעס. אין זיין היצינקײט צו זאָנען צו פיל אַױב
אמאָל האָט ער זיף האלב דערשטיקט; און מאַכענדיג סיט דיא הענד, א
שאָקלענדיג זיינע ארעם'ס און דרטהענריג זיין בארד, האָט ער אזוי צומישט זיינע
נוערטער אַז ער האָט אַליין ניט נעוואוסט װאָס ער האָט גענאָנט.
א
י
/
מאל ניט נעוואנט צו טהון עפּעס נענען אייערע אינטערעסען*, בקיצור, איף
האָב נערעדט אזוי גוט אז דיא בארינא איז געװאָרען ווייך ויא װאַקס. ,איך
װעל דיר מאַכען פאַר מיין הױפּט דינער",. האָט זיא נעזאָנט.
ער האָט זיך אבנערוהט, אוויילע, און יענער שמייכעלע האָט זיף ווירער
געוויזען אויף זיינע ליפּען.
-- איך ווייס ויא צו רעדען מיט זי -- האָט ער פֿאָרט נעזעצט, -- ווען
איך פלענ דאַרפען צאהלען דיא צעהנטלעף צו דיא רענירונג, און אז סיפלענט
זיך עפּעס אמאל מאַכען א ויכוח מיט דעם איינענטהימער פון דיא צעהנטלעך,
- פלעג איף איהם אזוי פערחנפינען, אז ער פּלענט װערען אזוי ווייך און גלאָט
ויא זייר. א
-- ויא פיל געלר? -- האָט אקולינא פּלוצלונג געפרעגט.
-- פופצעהן הונדערט רובעל -- האָט פּאַליקושקא געענטפערט נלײב"
גילטיג.
זיין ווייב האָט נעשאָקעלט מיט'ן קאָפּ.
-- און ווען געהסט דוא ?-- /
-- זיא האָט מיר געהייסען נעהן מאָרנען. אנעהם ועלכען פערד רוא
ווילסט", האָט זיא נעזאָנט, ,און פאַהר א װעק שטילערהייט".
-- געלויבט איז גאָט{ האט אקולינא אויסגעשריען און זִיךָ איבערגעצלם'ט ---
זאָל דיר גאָט העלפען, מיין מאַן -- האָט זיא געזאָנט שטיל או מען זאָל ניט
קענען הערען פון יענער זייט ואנט: און האָט אנגענומען דעם ארבעל פון
איהר מאןס העמד. הער זיך איין פּאַליקושקא, -- האָט זיא פאָרטנעזעטצט
איף בעט דיר אין דעם נאַמען פון אונזער הער און ערלעזער יעזוס קריסטוס
שװער מיר אז װען דוא געהסט נאָך דעם געלד װעסט דוא ניט נעהמען ניט
איין טראָפּען בראנפען".
גלויבסט דוא דען אַז איך װעל טרינקען, ווען איך האָב אזוי פיל פרעמדע
נעלד ביי זיך ? -- האָט ער נעענטפערט שנעל. -- איינע האָט דאָרטען גע-
שפּילט אזי שעה' אױףן פּיאנא -- האָט ער װידער אנגעפאַננען מיט אַ
שמײכעל -- דאס האָט געמוזט זיין אבארישנא. איף בין געשטאנען זעהר
שטיל פאַר דיא באַרינאַ, און דיא באַרישנאַ האָט געהאַלטען אין אֵיין שפּילען
אה! װיא בעצויבערענד און ויא זיס סאיז געווען. הלואי װאָלט איך געקענט
1 == 21 --
זיא האָט אפּנעװישט איהרע טרעהרען, און האָט זיף אױפנעהױבען צו
מאַכען פּלאַטץ פאַר איהם. פּאליקושקא איז אריין מיט א שטאָלצע מינע,
האָט ארױפנעװאָרפען זיין היטעל אויף'ן בעט, אוו האָט זיך לאַנמאַם אוועק-
געזעצט.
-- נוא, וואס האָט זיא דיר נעדאַרפט? -- האָט זיא נעפרענט.
-- הם.... צו װאָס? דוא. װילסט עס ויסען? פּאליקושקא מענ זיף
טאַקע זיין דער נידערינסטער פון דיא נידרינע: אָבער װען עס מאַכט זיף
עפּעס א:טיכטינע זאף נאָף װעמען שיקט מען? נעװים נאָך פּאליקושקאי'.
-- װאָס ויל זיא? --
פּאליקושקא האָט זיך ניט געאיילט צו ענטפערען. ער האָט אנגעצונדען
זיין לולקע, אנ האָט אױסנעשפּײט. /
-- זיא האָט מיךף געהייסען נעהן אין שטאדט, און איהר ברעננען נעלד.--
האָט ער ענדליף געזאָנט. |
-- איהר ברענגען געלד ? האָט אקולינא אויסגערופען. פּאליקושקא האָט
געשמייבעלט און געשאָקעלט, דעם קאָפּ.
| -- זיא האָט גערעדט צו מיר אזוי שעהן. ,דוא האָסט א שלעכטען נאַמען
האָט זיא געזאָגט, ,אָבער איף האָב מעהר צוטרויען אין דיר ויא צו אנדערע*
פּאליקושקא האָט נערעד הויף כדי דיא שכנים זאָלען הערען. ער האָט פאָרט-
געזעטצט. ,דוא האָסט מיר פּערשפּראָכען* האָט זיא נעזאָנט, ,אַז דוא וועסט
זי בעסערען, און איך װעל דיר יעצט איבערציינען דעם צוטרויען וֹאַס איף
האָב און דיר. נעה אין שטאדט, און ברענג מיר דאַס געלד.' דאַן האָב אי
נעענטפּערט : טיר זיינען אלע אייערע שקלאַפען, מאדאם, און עס אין אונזער
פּפליכט אייך צו דינען אזוי ויא מיר מװען דינען נאָט. איף װעל זיך געוויס
ניט ענטזאַנען צו טהון װאָס איהר װעט מיף נאָר הייסען. װאָס איהר װעט
מיר בעפעהלען װעל איף טהון, ווייל איך בין איער שקלאַף".--
פּאליקושקא האָט ווידער געשמייבעלט טיט דעם שמייכעל וועלכער דריקט
אויס נוטסקייט, שװאַכהײט און שׂולר.
-- דאַן -- האָט ער װוידער אננעפאַנגען, -- האָט זיא געזאָנט: ,זעה אן
דוא זאָלסט אויספיהרען דיין מיסיאן ויא איין עהרליכער סאַן. פערשטעהסט
דוא אז דיין גאַנצער צוקונפט װענדעט זיך אן דעם"? ,נעװיס פערשטעה
איך' האָב איף גְשאָנְט ,אױב מאַנכע מענשען האָבען מיר בערערט פאַר
5 : י 2 6 ְּ :
לט : 4 יי 81 קוקי : וי :
= === אקולינא האָט צוריקנעהאַלטען איהרע טרעהרען; איהרע לימען האָבען
| = זיך צוזאַמענגעצױנען טיט א שױדער פון האס. אה, װען זיא װאָלט נאר
- = נעקאָנט. אויסרייסען הויפענס האָר פון דעם טשעשלער'ס אבשייליכע ווייב
= אָבער איהר בליק אי נעפאַלען אױף איהרע קינדערלעף: און דער שרעקליכער
= געדאַנק איז איהר געקומען אין קאָפּ אַן זײ װעלען פילייכט גלײף װערען
- = יתומים, און זיא אליין א פאָלדאַטס אלמנה. דאַן פערגעסענדיג דעם
טשעשלער'ס וייב, האָט זיא פערדעקט איהר נעזיכט סיט בידע הענר:
און פאַלענדיג אויף'ן בעט, האָט זיא איננעגראָבען איהר גשיכט אין דעם
קישען.
-- אה, מאמעלע דוא דערשטיקסט מיךף!-- האָט געשריען ריא קליינע
מײַרעלע, ארויסציהענדיג דיא דעקע פון אונטער איהר מוטער'ס עלענ-
בויגען.
-- אה הלואַי װאָלט איהר אלע געװען טױדט! איף האָב אייף גע-
בראַכּט אוף דער װעלט בלויז אויף צרות -- האָט אקולינא נעשריען. זיא
האָט זיך צו וויינט אויף'ז קול, און איתרע קרעכצען האָבען געקלונגען וויא
מזיק אין דיא אױערען פון דעם טשעשלער'ס ווייב, ועלכע האָט נאָך אלץ
געטראָגען אויף איהר א האַס איבער דיא קריג װאָס זֵיי האָבען געהאַט אין רער
פריה װעגען דעם טאָפּ װאַסער.
111
א האַלבע שטונדע איז פערביי גענאַנגען: דאַס קינד האָט נענומען שרייט.
אקולינא האָט איחר נעגעבען עסען. זיא האָט אויפנעהערט ויינען, אָבער ווען
זיא האָט אנגעשפּאַרט איהר עלענבוינען. אויף איהר געזיכט וועלכע איז נאָך
נע וען שעהן, און האָט זיך פערקוקט אויף'ן ליכט ועלכער האָט געהאַלטען
ביים אויסנעהן, האָט זיא זיך נעפרעגט װארום זיא האָט נאָר געדאַרפט
+ חתונה האָבען. און צו וואס דארף מע אזי פיל סאָלדאַטען; אח איהר
מוח האָט געארבייט אויסצוקלעהרען א פּלאַן ראַכע צו נעהמען פוו דעם טשעש-
לער'ס ווייב.
אין א מאַאָר מיגעטען ארום האָט א דערהערט איהר סאףס טריט
,זא פחט באַלט קומעף. האָט זיא זי ארױסנעװאָרפען פון צימער, און
איהרע פערפענדיקלען האָבען זי װױדער גענומען װאַרפען מיט זייעו' נע-
וועהנליבע ענערניע,
אקולינא האָט זיך וידער אױפנעהױבען און האָט נענעבען איהר
מאַן זיינע אױסגעטראָנענע און צוריסענע שטיוועל. דאַן האָט זיא איהם
גענעבען זיין קאפּטען װאָס איז נעהאָננען אױףן ואנד, אהנע צו קוקען.
אױף איהם.
-- װאָלסט וועלען א ווייסע העמד, פּאליקושקא ז --
-- ניין -- האָט ער נעענטפּערט.
דורך דיא נאַנצער צייט װאַס פּאַליקושקא האָט זיך נעהאַלטען אין אנטאקן
האָט אקולינא ניט איינמאָהל נעקוקט אױף איהם. פּאליקושקאַיס געזיכט איז
נעווען בלייך זיינע אונטערשטע לופּ האָט נעציטערט, או, זיינע אוינען האָבען
אױסגעדריקט טרויערינקייט, און אונטערװאָרפונג, וועלכע זיינען חאראקטעריסטש
פון נוטהערצינע אָבער שװאַכע אונשולדינע מענשען. װען ער האָט גענומען
א װעק נעהן נאַכדעם ויא ער האָט פערקאַמט זיינע האַר, האָט איהם זײין
ווייב א וויילע אױפנעהאַלטען, האָט צורעכט נעמאַכט א שטיקעל העמו
וועלכע איז ארױסגעהאַננען פון זיין קאפטען, און האָט איהם אנגעטהון זיין
היטעל. :
-- האַלאָ ! פּאליקושקא איליאיטש ! -- האָט אויסגעשריען דעם טשעשלערס
ווייב פון דיא אנדערע זייט פונ ם שייד װענטעל, - האָט דיא בארינא גע-
שיקט נאָך דיר? --
דעם טשעשלער'ס ווייב האָט זיך אין דערפריה נעקריקט מיט אקולינא'ן
ווענען א טאָפּ װאַסער װאָס איהרע קינדער האָבען איבערגעקעהרט, און האָט
איהר יעצט א הנאה נעטהון װאַס דיא באַרינא האָט געשיקט נאָך פּאַליקושקאַ|
זיא האָט געטראַכט אז דאַס איז ניט פיר זיין טובה. זיא איז געװען א
חיטרע פרוי מיט א שאַרפען צוננ, און האָט געקענט פערסמ'ען א מענשען
מיט איין װאָרט.
-- מסתמא ול דיר דיא בארינא שיקען אין שטאַדט עפּעס צו קויפען --
האָט זיא פאָרטנעזעטצט. -- מען דאַרף האָבען איין עהרליכען, זיכערען
מענשעי, און דעריבער האָט זיא דיר אױסגעקליבען. קױף מיר א פַעֶרטעָל
פונט טהעע. וען דוא װעסט זיין אין שטאַרט, בּאָליקוטקא.
+
האָט װאַהרשײנליף נעטראַכט װיא אַזױ ער װעט פאָרנען אָנהאַפּען דעם
פערד ס צונג און אַרײנניסען זיינע װאונרערבאַרע מעריצין אין דעם פעררס
האַלו; אָדער ער האָט פילײיכט נעדענקט ויא נוט ס'אין צו זיין א פּערזאָן
צוּ װעמען מען מוז אנקוּמען, און דעריבער האָט עס ניקיטא אַזױ שנעל
איהם גענעבען דעם טאַבאַק. יעדענפאַלס, זיינע געראַנקען זיינען געווען פרעו-
ליכע און אַנגענעהמען.
דיא טיהר וועלכע האָט געהאָנגען אויף איין זאַװיעסע האָט זיך פּלוצ-
לונג נעעפענט, און דיא בארינא'ס קליינע דינסט מיידעל איז ארין אין
הייזעל.
אקסיאוטקא, דיא דינסט מיידעל, פלענט אלע מאהל פליהען ויא א
קאַנאָנען, קונעל: און ווען זיא איז נעגאַננען אויף אשליחות פלענען זיך איהרע
ארעמס שאָקלען װיא א פאאַר פערפענדיקעלס פון א זיינער. איהרע באַקען
זיינען אלע מאָהל געווען רױטער פאר איהר רױטע קלייר, און איהר צונג האָט
געארבייט אזוי ויא איהרע פיס,
זיא איז צאריינגעלאָפען אין צימער, און זיף אונהאַלטענריג אן אױוען,
האָט זיא זיך אוויילע געשאָקעלט אויף דיא פיס. זיא האָט נלייך ארױסגעשאָסען
דיא פאָלנענדע װערטער אין איין אטהעם: עפּעס אזױי ויא זיא װאָלט
זיך אנגעטהון אכח ניט צו רעדען מעהר װיא צװיי אָדער דרי װערטער
אויף אמאָל :
-- דיא בארינא בעפעהלט פּאליקושקא איליאיטש, זאָ פאָרט צו קומען
צו דיא גרױיסע הױן, זיא האָט בעפאהלען -- זיא האָט געמװט האַפּעו
אטהעם. -- ענאר מיכאַלאָװיטץ איז געווען ביי דיא באַרינא. זי האָבען גערעדט
ווענען רעקרוטען און מען האָט דערמאנט פּאליקושקא'ס נאַמען. דיא בארינא
אוודאטיא מיכאילאָוונא, בעפעהלט איהם זאָפאָרט צו קומען צו איהר. אוודאטיא
מיכאילאָוונא - (דא האָט זיא װידער געמוזט האַפּען דעם אטהעם,) בעפעהלט
איהם ער זאָל גלייך קומען צו איהר --
אקסיאוטקא האָט געקוקט א האלבּע סעקונדע אויף פּאליקושקא'ן, און
אקולינא און דיא קינדער װעלכט האָבען ארױסנעשטעקט דיא קעפּלעך פון
אונטער'ן מאַנטעל; האָט אױפנעהויבען א שולעכץ פון א נוס װאָס איז גע-
לענען אויפין אױווען, האָט עס א װאָרף געטהון אויף אנאטקאין, און איבער-
זאָגענדיג נאָך אמאָל, |
רער פּאַפּיער אין װעלכע דיא מעדיצין איז נעװען אײננעװיקעלט איז
אַרונטער געפאַלען אונטערץן טיש, או אַקולינא האָט עס דערזעהן.
-- אַניטשקא -- האָט זיא נערופען -- געה און הייב אױף װאָס ריי.
פּאַטער האָט אַרונטערנעװאָרפען -- אַניושקא האָט אַרױס געצויגען איהר נאַ-
קעטע פיסעל פון דעם מאַנטעל מיט װעלכען זיא איז נעווען צונעדעקט, האָט
זיך אַרונטער גענליטשט אונטער'ן טיש ויא אַ קעטצעלע. און האָט אױיפנע-
הויבען דעם שטיקעל פּאַפּיר.
-- נא, פּאַפּאַ-- האָט זיא געזאָגט, און האָט זיך װידער אַרנגעװאָר-
פען אין בעט.
- װאָס שטופּסט דוא זיך? -- האָט געברומט איהר קלענערע שװעס-
טערל מיט אַ פּערשלאָפענעם טאָן.
-- שטיל! -- האָט דיא מוטער נעזאָנט.
דיא צוויי קליינע קעפּעלעף זינען פערשוואונדען געװאָרען אונטערץ
מאַנטעל. :
-- ער װעט מיר בעצאהלען דריי רובעל דערפּאַר --, האָט פּאַליקוֹשׁקֹא
געזאָנט װען ער האָט פּערשטאָפּט דיא פלעשעל - און ער האַנדעלט נאָך
אַ מציאָה. ווייל דאָס װעט זיכער אויסהיילען זיין פערד, און קיין אַנדערער
קען געוויס ניט מאַכען אזא מעדיצין. אַקולינא, געה און בעט ניקיטיא'ן
אַביסעל טאַבאַק : איך װעל עס איהם מאָרנען אָפּנעבען --.
פּאָליקישקא האָט אַרױסגענומען אַ פּײפּקע, און האָט זיר פערטיג נע-
מאַכט צום רויכערען.
אַקולִינא האָט זיך אויפגעהויבען פון'ם שפּינדעל, און איז ארויס גענאנ-
גען, און האָט זיך אן נאָר ניט אננעשטױסען אין דער פינסטערניש-- ניט
זעהר קיין לייכטע זאַך. פּאַליקושקא האָט געעפענט דעם אַלמער און האָט
דאָרטען אַריינגעשטעלט דעם פלעשעל מיט'ן מעדיצין דאַן האָט ער נענר-
מען איין אַנדער פלעשעל און צונעליינט צו דיא ליפּען. ס'איז געווען ליידינ;
אַ טראָפּען װאָרקא אין ניט נעבליבען! ער האָט נעמאַכט אַזױערע מינע;
אָבער ווען זיין ווייב איז צוריק נעקומען מיט'ן טאבאַק האָט ער אנגעשטאָפּט
זיין לולקע, און האָט זיך אַועקגעזעצט אויף'ן בעט רױכערען. זיין געזיכט
איז געװאָרען ליכטיגער, און האָט אױסנעדריקט דיא צופרידענהייט פון א
מענשען וועלכער האָט נראַדע יעטצט געענדיגט זיין טענליכע אַרבײט. ער
: דיא קינדער זיינען שוין געשלאָפען ; צוויי אויףן אויווען, צוויי אין בעט,
און איינער. אין. װינעל, װאוֹ דער שפּינדעל איז נעשטאנען אױף ועלבען
| אַקולינא זיין ווייב, האָט געאַרבײט. אַ שטיקעל ליכט, וועלכע פּאַליקושקאַ
האָם װאָו ס'איז אויפגעהױבען, געבראַכט אַ היים און אַריין געשטעקט אין
{ = אַ הילצערנעם לייכטער, האָט געברענט אויף'ן פענסטער, און אַקולינא פלענט
= זיך אַלע וויילע אויפהייבען און אַבשנײצען דאָס קנייטעל אום איהר מאַן
- פּאָליקושקא זאָל קענען אַרבײטען אוננעשטערט זינע װיבטיגע מעדיצין
| = רעצעפּטען.
| = עס האָבען זיך אַפילוֹ נעפונען עטליכע לצים װעלכע האָבען געדענקט
= אַז פּאַליקושקא איז אַ נאָר ניט, און אַז ער װויס נאָר נים װענען זיין
= פּראָפּעסיאָן; דער גרעסטער טהיל אָבער האָט איהם בעטראַכט אַלס א
- = קינסטלער אין זיין פּראָפּעסיאָן, װאָטש זי האָבען איהם נעהאַלטען פאַר
- - אַ גנב. אין אַקולינאַ'ס אױיגען איז איהר מאַן געװען דער בעסטער טהיר-
דאָקטאָר, און דער גרעסטער פּערזענליכקייט אין דער וועלט, האָטש זיא פלענט
צייטענוויין איהם זידלען און אַפילו שלאָנען.
פּאָליקושקא האָט אַרײננעװאָרפען אַ הויפען מעדיצין אין דעם רעצעפּט
װאָס ער האָט געהאַלטען אין מאַכען. (ער האָט ניעמאַלס געברױיכט אַ גע-
וויכט, און האָט געלאַכט מיט פעראַכטנג פון דיא דײיטשען װעלכע גע-
בּרויכען עס : -- געװיכט איז נוט נאָר פאַר אָפּטײקערס -- פלענט ער
זאָנען). דאַן האָט ער עס אביסעל געװאָנען אין האַנד, און דענקענדיג אַז
ס'איז ניט נענוג, האָט ער צונעלענט נאָך צעהן מאָהל אַזױ פיל.
-- איךף װעל עס אַרינלענען אין גאַנצען; ס'װעט מאַכען אַ בעסערע
װירקוּנג --, האָט ער נעזאָנט. רעדענדיג צו זיך אַלײן. אַקולינא, הערענדיג
איהר מאַןס שטימע, האָט זיך שנעל אַרומגעדרעהט, ערװאַרטענדיג צו קרי-
נען עפּעס אַ בעפעהל; אָבער זעהענדיג אַז ער האָט עס ניט נערעדט צו
איהר, האָט זיא געמורמעלט מיט בעוואונדערונג :
-- ויא נעשיקט ער איז דאָס! װאו האָט ער עס געקענט אַללעפ
לערנען 3 --
דאַן האָט זיא זיךף װיִדער גענומען שפּינען.
און האָט בעמערקט ויא ער האָט נעדריקט אוּן נעקוועטשט דיא װאוּנר,
און האָט מיט זיכערהייט נעהאַקט דיא נעזונדע פלייש מיט דער אידעע
עס אויסצוהיילען; װען דער דאָקטאָר האָט זיף געמאַכט אַז ער װייס אַלעס
װאָס אַנבעטרעפט נעזונדעס בלוט, און אונגעזוּנטע מאַטעריע, אָדער װענען
דעם פּלאָטץ פון דעם ארער יענעם אָדער; װען דער מוזשיק האָט איהם
געזעהן האַלטענדיג צווישען דיא ציין אַ פלעשעלע מיט אַ ברען-מיטעל אָדער
אן אַנדער סאָרט מעדיצין, האָט זיך דען דער פּראָסטער, עהרליכער מענש
געקענט פאָרשטעלען אַז פּאָליקושקא שנייט אוֹן ברענט נלאַט דער װעלט
אַרין|? ער אַלײן װאָלט עס נעװיס ניט נעװאָלט טהן: אָבער נאָךְ דיא
אָפּעראַציע האָט ער זיך זאָנאַר ניט בעשולדינט װאָרום ער האָט עס נע-
לאָזען טהון.
עס איז נאָר קיין װאוּנדער ניט. וארוּם ערלױב איך און דוא, לעזער,
אכירורג זאָל מאַטערען מענשען װעלכע מיר האַלטען טהײער! דער נע-
קאַרבטער מעסער'ל, און דיא צױבערהאַפטע פלעשעלע מיט'ן ברען-מיטעל:
דיא פּראַזען ,לאָזען איין אָדער*, , אוננעזוּנטע מאַטעריע* און זייער נלייכען,
האָבען זיי דען אַנידערינערע מיינונג ויא יענע פראעען, אנערװען", ,;רוּמאַ-
טיזם", און ,ארנאניזמוּס" ?
,װאַנע דו צו איררען אונד צו טרוימען* זאָנט שיללער, און דער אויס-
דרוק פּאַסט זיך פאַר כירורגען פון מענשען אָדער פון פערד, גראַרע אַװױ
נוט ויא פאַר פּאָעטען.
111
דעם זעלבען אַבענד. אין דער צייט װאָס דער מיר איז געװען פער-
זאַמעלט אויס צו קלויבען דיא רעקרוּטען, און נעמאַכט אַזאַ טומעל נעבען
דעם קאַנטאָר, אין דיא קאַלטע שטילע אָקטאבער נאַכט, איז פּאָליקושקא
געזעסען ביים טיש, ביים ענדע בעט, און האָט זיך בעשעפטינט מיט צ-
זאַמען מישען איין מעדיצין, מיט דיא הילפע פון אַ פלעשעל װעלכע ער
האָט געברויכט פאַר אַ שטױסעל. ער האָט צװאַמען געמישט אַביסעל קוועק-
זילבער. עננלישע זאַלץ, שװעבעל, און אַ נעװיסען נראָז װעלכע ער האָט
צװאַמען נעקליבען אַלס אַ היל מיטעל גענען זייט שטעכענעס, און ועלכע
א
יע 19 על
1
- דיעזע פּעשעפטינונגען האט ער נעװיס ניט געקענט זיף אױסלערנען זיין
| פּראָפעסיאן.
| און דאף, גלייך נאכדעם װײיל ער האט זיף בעזעטצט אין זיין איינענע
הייזעלע, האט ער ביסלעכווייז נענומען קרינען אַ נאַמען פאר זיין אױסער-
געוועהנליכע,. כמעט איבער נאַטירליכע פעהינקייט אַלס אפערדען דאקטאר.
לאזענדיג. איין אדער איינמאהל אדער צװיי מאהל, פלעגט ער אַװעקלענטן
דעם פערד אויף אַ זיט, און זיף נעהמען צו זיינע לענדען: דאַן פלענט ער
- איהם צו בינדען, און גענומען שניידען זיין פלייש אַז דאס בלוט איז געלאָד
- פען ויא װאַסער, ניט אַכטענדיג װאָס דער אַרמער פערד האָט זיף גע-
װאָרפען און געהירזשעט : ערקלעהרענדיג אַזן דער פערד װיל עס דערמיט
: אויִסדריקען ,לאָז אַרױס דיא בלוט איבער דיא קאָפּיטעס". דאן פלענט ער
: נעהמען ערקלעהרען דיא מװושיקעס ויא נעטהינ עס אין אַרױס צו לאָזען
- דיא בלוט פון דיא אָדערען אום לײכטער צו מאַכען דעם קערפּער; און
געהענדיג נאָף זיין נאַנג, פלענט ער װידער נעמען האקען דעם פערד מיט
אַעקאַרבטען מעסער. :אָךְּ רעם פלענט ער אַרומבינדען זיין װייב'ס שאַל
ארום דעם פערד'ם בויף, צו ליינען אַ בּרען-מיטעל צו דיא װאוּנדען אָדער
זי בעשמירען מיט עפּעס, און נעבען דעם פערד אַ צוזאמענמישונג פן
אַלערלײ מעדיצינען וועלכע פלענען איהם נאָר אַרױפקומען אויף'ן קאָפּ. נע-
ועהנליף, װאָס מעהר פערד ער האָט דערהרנ'ט, אַלץ מעהר פלענען
דיא בױערען ברייננען צו איהם, און אַלץ מעהר האָבען זייא נעגלױבט
אין איהם.
נאָך מיין מיינונג, מיינע פריינדע, אין ניטאָ װאָס צו לאַכען פון פּאָ-
ליקושקאץן און זיינע מעטהאָדען. זיינען דען ניט דיא מיטלען װעלכע ער
האָט אננעװענדעט אום דיא בױערען זאָלען קרינען צוטרױען אין איהם,
דיא זעלבע װעלכע האָבען געװירקט אױף אוזערע עלטערען אױף אונז
אַלײן. און וועלכע וועלען אויך וירקען אויף אוזערע קינדער? װען דער
- = מוּזשיק, ברענגענדיג זיין קראַנקען פערד, װעלכער איז געװען ניט נור זיין
- נאנצעס רייכטהום נאָר אױף אַ טהײל פון זײן פאמיליע, -- װען דיעזער
מוזשיק האָט בעטראכטעט פּאָליקושקא'ס פערקנייטשטען שטערען, מיט אוינען .
וועלכע האָבען אױסנעדריקט אי שרעק, אי צוּטרױען: װען ער האָט נעד-
זעהן דעם פערדען דאָקטאָר'ס דינע אַרעמס, און פערקאַשערטע אַרבעל,
+ א
= א{ַן = 2 :
יא האָט נעשיקט נאָך פּאלוקושקא'ן: ער איז איהר געפאַלען צו דיא
פיס צון טיט טרעהרען אין דיא אױנען האָט ער זיך אין גאַנצען מורת
געווען. דיא באַרינא האָט איהם נעמוּסר'ט, זיך צורעדט וװענען גאָטט, טר
גענד, װענען עולם הבא, זיין װיב, און זיינע קינדער. ביז ער האָט זיף
פוּנאַנדער נעװויינט. -- איך װעל דיר מוח? זיין, דעם מאָה? - האָט ױא
געענדינט, - אָבער ניב מיר דיין עהרענװאָרט אַז דוא װעסט עס נאָך אַ
מאָל ניט טהון - .
-- קײינמאָל ניט, אַזױ לאַנג ויא איך װעל לעבען -- האָט פּאָלוקושקא
נעענטפערט, וועהרענד הייסע טרעהרען האָבען זיך גענאָסען פון זיינע אוינען,
זאָל מיר אַזױ דיא ערד איינשלננען זאָל מיר מיין בּויך צופּלאַטצט װערען
אוב איך װעל עס טהון נאָך א מאָל --.
דאַן איז ער אַװעקנעג ננען אַהײַם. װאוּ ער אין נעלענען אַנאַנצען
טאָג אױיסנעצוינען אויף'ן אויבען, וויינענדיג ויא אַבּיבער.
פון דאַמאלס אָן האָט ער זיף אױפנעפיהרט שעהן און אַנשטענדג.
אָבער זיין לעבען איז נעווען זעהר אַ טרױעוינער: זיינע בעקאנטע האָבען איהם
נאך אַלץ בעטראכטעט אַלס אַ ננב, און ווען דיא צייט איז נעקומען צו נעהמען
רעקרוּטען, האָט יעדער איינער נעזאַנט אַז ער איז דיא פּאַסענדסטע פּערזאָן
צו נעהן פיר אַ סאָלדאט.
ויא מיר האבען שׁוין פּריהער געזאַנט, איז פּאָלוקושקא געווען אַ פער-
דען דאָקטאָר, װיא אַזױ ער איז פּלוטצלתג געװארען אַ דאָקטאר האט
קיינער ניט געװואוסט. -- ער אַלין אױף ניט.
װען ער האָט נעאַובײט אין דיא שטאַהלען אַלס אַגעהולפע צו דעם
קנעכט װעמען מען האט פערשיקט אין קאַט ר.ג איז זיין איינצינע אַרבײט.
נעווען : אויסצורייניגען דיא שטרוי, אדער, צום העכסטענס, אויסצוקעמען דיא
פערד און זי צוברייננען װאַסער. דארטען האט ער נעװיס קײן ואָך ניט
געקענט לערנען.
נאכדעם איז ער געווארען אַ װעבער; דאן האט ער נעאַרבײט אין ריא
נערטנער, וואו זיין פּפליכט איז נעװוען ריין צוהאַלטען דיא װענלעף: דאַן
אלס אַ שטראַפע פיר זיין אוּננעלומפּערטקײט האָט מען איהם נעשיקט
האַקען שטײנער; און ענדליך איז ער געװארען אַ דװארניק. אין אַללע
6 7 63 --
| שמיסען און פערמסר'ס צו דיא בארינא. פון דאַמאַלס אן האָט מען שוין אױף
| איהם נוט אַכטונגענעבען. מען האָט איהם נעחאַפּט אצוייטען און א דריטען
| מאָל, און דאַן האָט מען זיך צו איהם נענומען אױף אן אמת : דער פערוואלטער
- האָט איהם נעסטראשעט מיט מיליטער דינסט, דיא בארינא האָט איהם
- עמוסריט, און זיין װוייב האָט נעװיינט. אין הויז איז נעװאָרען א נאַנצע מהומה
- איבער דעם.
| = אין דער וירקליכקייט האָט ער נעהאַט אנוטע נאטור; ער האָט ניט
געהאַט קיין ענערניע, און האָט צו פיל ליעב געהאט דאס נלעזעל. צייטענווייז
ווע ער פלענט קומען אהיים שכור, פלענט איהם זיין ווייב שילטען, און זאָגאר
צ א ער אָבער פּלענט בלױז װינען און בעקלאָנען זיין שלעכט אױםי
- = פיהרונג. '
-- אונגליקליכער שורקע װאָס איף בין. זאָל איך אװי פערלירען טיינע
- = אױנען אױב איך װעל עס טהון נֹאָךָ אמאל -- פלענט ער שריען.
2 אמאָנאט פלענט פערבי נעהן, און ער פלענט װידער אװעק געהן
- - פון הויז און זי װידער ארײינלאָזען אין טרינקען, און ניט קומען אהיים עטליכע
- = טעג.
-- ער האָט שוין וידער נעמווט לאַטכענען -- האָבען דיא בויערען נע-
זאָנט, -- צו קריגען געלט צום טרינקען.
1 דעם לעטצטען מאָל װאָס מען האָט איהם געהאַפּט איז נעװען דיא
נניבה פוּן דעם זיינער. דער זיינער איז געװען איין אַלטער, און איז שױן
גיט נענאַנגען פון אַ לאַנגע צייט, און אין געהאנגען אויףן װאַנד פון דעם
פּערװאַלטער'יס קאַנטאָר. איין טאָג, װען פּאָלוקושקא אין נעװען איינער
| אַלײן אין קאַנטאָר, האָט ער בּעמערקט דעם זינער, האָט עס צוענומען
און פערקויפט אין שטאָרט.
צום אוּננליק, איז דער הענדלער װאָס האָט נעקױפט דיא מציאָה,
נעווען. איין דוואראווי'ס א פריינד; און װען ער אין געקומען אין דאָרף
האט ער זיך אױסגערעדט אַז ער האָט געקויפט דעם זינער. אַ שטרענגע
אוּנטערזוכונג איז גלייךף נעמאַכט נעװאָרען, אַזױ ויא דאַס װאָלט זיך
געהאַנדעלט װענען דיא װיכטינסטע זאַך;: דער פּערװאַלטער וועלכער, איז
א געווען. פּאָלוקושקא'ס אַ נוּטער פריינד, האָט ענדליך אויסנעפונען װער
ר ֵַבַ איז, און האָט עֶס דעֶרצֶעָהלט דיא בַאָרינֹא.
== 418 ==
דער הױפּט קנעכט פן דיא שטאלען בײ װעמענען ער האַט זיך געלראט; זיין
1
|
:
פּראָפּעסיאָן װען ער אין נאָךְּ געװען נאַנץ יונג, אין נעווען אײינער פון דיא :
נעפעהרליככטע ננבים, און מען האָט איהם אװעקנעשיקט אין קאטארנע. -
אונטער אזא לעהרער האָט זיך פּאלוקושקא אויסנעלעהרענט אלערליי נניבות, פון |
וועלכע ער האָט זיך ניט נעקאָנט אבנעוויינען. ער איז נאָך געווען יונג או 6
נעהאט א שװאַכע נאטור. זיינע עלטעוען זיינען נעשטאָרבען, און ער האָט)
ניט נעהאט קיינעם װעלכער זאָל אֵיהם אױסבעסערען און אבהאלטען. דער .
צו האָט ער נאָך ליעב נעהאט דיא פלעשעל, א ער האָט פערקויפט אלעס
װאַס איז איהם נאָר נעקומען אין האַנד אום צו קיפען דעם ביטערען טראָפּען
אשלאָס, א זאָטעל, אַ קנויל שטריק, איין אייזעינעם רינעל - אלס איז איהם צו
ניצט נעקומען; ווארום ער האָט יערעס מאָל געפוטן אסוחר וועלכער האָט ;
איהם אױיסנעכיטען װאַס ער האָט נאָר געהאָט פּאַר בראַנדװײן =
געלר.
גנב'נען איז איינ פְּאַךָ און לייכט. מען דארף עס ניט פול לעהרנעה א
עס אִיז ניט אשװערע ארבייט, און דער יענינער וועלכער האָט עס איין מאל
/
1
פּרובירט װועט עס ניט לייכט אוועקווארפען פאַר איין אנדער נעשעפט. דאס +
האָט אָבער איין נרויסע שטערונג. דער גנב קרינט וירקליף אכעס װאַס ער
װיל אָהן פיהל שווערעקייטען, אָבער אין א שעהנעם פריהמארנען נעפינען זיף
פּלוטצלונג אזעלכע אונסימפּאַטישע מענשען װעלכּע צווינגען איהם צו בעצאהלען
טיט א מאל פאר אלעס ואס ער האָט גענאָסען, און דער לעבען פערלירט
אלע פערנעניגען.
דאָס האָט נעטראָפען מיט פּאַלוקושקא,
ער האָט נעהייראטהעט אוּן אין געװען נליקליף. זיין פרוי דיא טאָכטעל
פון דעם אויפזעהער איבער דיא בהמות, איז געווען איין שטארקע, ענערנישע
פרו; דיא קינדער מיט װעלכע זיא האָט איהם בעשאָנקען זינען געװען
שענער פיר דיא שכנים'ס. פּאלוקושקא, אָבער, האָט זיך נאָךָּ אלץ נעהאַלטען
אָן זיין ,פּראָפּעסיאָן. *
אלעס איז זיך נגענאננען נלאַט א צייט לאַננ. אם ענדע אָבער האָט מען
איהם אוננליקליכער ווייזע דערטאַפּט. אין דיען פאֵל איז זיין ערנערניש נע-
ווען נאָךּ גרעסער, יל ריא ננבה אין געװען א קליניקייט! ער האָט אינפאַך
בָעתאַלטען א פּאָאר לעדעָרנע לייצעס ! מְעַ האָט איהם אָבֶער נעחאַפּט, נעִ-
יינען נעשטאַנען. אױסער דעם, האָט נאָך פאלוּקושקא בענוטצט דעם צימער
בּצַר זיין פּראָפּעסיאָן אלס א טהיר -- דאָקטאָר. א חוץ ריא זיבען מענשען
וועלכע האָבען בעװאָהנט דעם צימער, אין נאָךְּ דאָרטען געווען א קאלב און
עטליכע עופות, א פּאר פעסלעף, וועש און קליידער. און עס װאָלט ווירקליך
ניט געווען וואו זיך א הינצוטהון ווען ניט דער אויווען, וועלבער האָט גערינט
פאר דיא פירטע װאַנד,. אױף וועלכען מען האָט מאנכעס מאָהל נעקענט ארוים-
קריכען אָדער אוועקשטעלען איינינע הוז זאַכען אויף'ן ערנסטען פאַל האָט
ומען זיך געקאָנט ארױסחאַפּען אין דרױסען, דאס איז אָבער ניט געוען
זעהר אננענעהם, ווייל אין אקטאָבער איז דיא קעלט נעװעהן זעהר גרױס,
און דיא פאַמיליע האָט געהאַט בלוז איין דעקע. מען האָט זיך אָבער גע-
-נעבען איין עצה אין אזא פאל! דיא קינדער קענ:ן זיף אונווארמען ארומלוי"
פענדיג, דיא עלטערע ארבייטענדיג. און אלע צװאַמען ארויפקריכענדיג אויףז
אויווען וועלבער האָט ארויסגענעבען הונדערט נראַט היטץ פאהרענהייט. ס'איז
השרעקליף צו לעבען אונטער אזעלכע אומשטענדען: דאָך לעבט מען.
| == אקולינא, פּאַלוקושקעם ווייב, פלענט װעבען לייווענד, פלענט װאַשען
קערריכטען קליידער, האלטען דאַס הון ריק, און זיך קרינען מיט איהרע
שכנים.
פּאַלוקושקא'ס מאָנאטליכע געהאַלט איז געווען נענוג צו פּערזאָרנען מיטין
עסען ניט נאָר דיא קינדער נאָר דיא קוה אויף. זי האָבען געהאַט נענוג לעבענס,
מיטעל, זי פלענען קרינען היי או פוטער פון דיא שטאַלען און האָבען נאָךְ
געהאַט א שטיקעל גאָרטען. זייער קוה האָט זײ ניט לאַנג צוריק געשאָנסען
אַ קאלב; דערצו נאָף האָבען זײ נעהאַט עטליכע עופות.
פאלוקושקא האָט נגעהאַט אכטונג צו געבּען אױף צװיי יונגע פערדלעף:
װוען נעטהינ האָט ער דיא פעוד נעלאָזען בלוט, האָט אכטוננ גענעבען אױף
זייערע קאָפּיטעס או פּאָדקאָװועס און זי נענעבען א מעדיצין וועלכע ער האָט
יאליין געמאַכט. דער פאַר פלענט ער קריגען אביסעל נעל און א
ביסעל תבואה, יעדען מאָנאט פלענט ער קינעז א געװיסע מאס קאָרען,
ועלכע ער פלענט בײטען טיט א מװשיק אױף צװאָנציג פונט שעפּסענע
פלייש.
| = דיא פאַמיליע װאָלט זיךף געקענס לעבען נאנץ בעקוועם, וען פּאַלוקושקא
װאָלט נִיטָ געְהאַס א גרוסֶען חסְרון װעֶלכַעֶר פלְטגט אָפט אנמאַכען צֵרוּחי
-- ניין, = איף װעל אייך דארפען דאָ, ענאר.--
וואו עס שיינט האָט דיא בארינא עטוואס גערענקט.
-- וויא פיל בעטרעפט דאס געלד? -- האָט זיא געפ-ענט.
פערצען הונדערד און צוויי און זעכציג רובעל. --
-- דאן שיק פּאליקושקא נאָך דאס נעלר -- האָט דיא בארינא געזאָנט,
און האָט געקוקט ענטשלאָסען, אױף ענאר מיכאלאָװויטץ.
ענאר האָט בעװוענט זיינע ליפּען, אזוי ויא ער װאָלט געװאָלט שמייב- .
לען, אָבער דער אויסדרוק אויף זיין געזיכט איז נעבליבען אונפערענדערט.
-- צום בעפעהל -- האָט ער געענטפערט.
-- שיק איהם צו מיר -- האָט געזאָנט דיא בארינא.
-- צום בעפעהל -- האָט ער װױדערהאָלט, און אין אװעק נאָף זיין
קאנטאָר.
11
אזוי ויא פּאַלוקושקא איז געווען ארעם, און נידערינ. און האָט בעלאַנגט
צו איין אנדער דאָרף מעהר ויא צוא דעם אין וועלכען ער האָט געװאָהנט,
האָט ער געהאט װענינ פריינד, און ניט דיא דינסט, דער קעלנער אָדער
דער פערוואלטער האָט איהם אונטערשטיצט. דיא הייזעל אין װעלכע ער
האָט נעוואהנט איןז געװען ז,הר קלין, אבװאָהל זיעבען מענשען האָבען
עס בעטראַכט פיר זייער היים: פּאָלוקושקא האָט געהאט א פרוי מיט פינף
קינדער.
דער פריהערד'נער אייגענטהימער האָט אײננעאַררענט דיא הייזלעך אזוי :
אין א שטיינערגע געביידע. אכט איילען ברייט. איו געשטאַנען א גרויסער רוסישער
אוװע און ארום דעם אױװען זײינען אװעקנעשטעלט נעװאָרען דיא הײולעך
וועלכע זיינען נעווען אבנעטהיילט איינע פון דיא אנדערע מיט דינע װצנטלעף
קיין צופיל פּלאַנ טץ איז דאריבער ניט נעווען, איבערהױפּט אין פּאַלוקושקאיס
הייזעל וועלכע איז געווען דיא לעטצטע. נעבען דיא טהיר. :
דער צימער האָט ענטהאַלטען א בעט מיט א ניט איבערינסריינע דעקע
מיט א פּאַר קושענס; א וינעלע מיט א קינד. א דרי פוסינער טיש וועלכער
האָט געדינט פאַר א קיך. פיר א װאַש ברעט, און אױף ועלכען אלע נעשיר
וואנד; זיא האָט זיךף אָבער דערמאהנט או דאס אין ניט גאָט, ס'איז
וען זאָנדערבאר אז דער געראנקען פון דיא דריי הונדערט רובעל איז איהר
אײינמאָל אריין . אין קאָפּ.
| = -- וואס זאָל איך טהון ? -- האָט זיא פאָרטגעזעצטאיך ווייס ניט וואס איז
יראס בעסּטע צו טה}, און ויא איך זאָל עס טהון. איך פּערלאָז זיך אין נאנד
צע אױף אייך, ענאר מיכאלאָװיטץ. איהר וייסט ואס מיין פערלאנג איז
און איהר זאָלט עס טהון אזוי אז אלע זאָלען צו פרירען זיין. וואס קען מען
יטהון? אזעלכע זאכען טרעפען ניט דיא ד טלאףס אליין. קיינער קען ניט
יאנטלויפען פון אונגליק. אי װעל אָבער ניט ערלױבען אז פּאלוקושקא זאָל
געהן. איהר קענט אליין פערשטעהן ויא געמיין עס אי זיין פון מיר ווען
. איךְ זאָל עס ערלויבען.
| = זיא װאָלט נאָך נערעדט אלאנגע צייט! אָבער גראדע יעטצט איז איהר
ידינסט אריינגעקומען אין צימער.
| = -- וואס איז, דוניאשא ? -- האָט זיא נעפרענט.
-- א מוזשיק איז געקומען פרענען ענאר מיכאלאָוויטץ | ויא לאנג נאָך דיא
יפערזאמלונג פון מיר װעט מוען ווארטען -- האָט נעענטפערט דוניאשא, וואר-
פענריג אבייזען בליק אוױף ענאר מיכאלאָװויטץ.
{ = -- וואס טהוט דא דער פערואלטער מיט דיא באַרינא! -- האָט
זיא זיך געטראכט. -- ער האָט איהר נוט אױפגערענט, און איך האָב מורא
אז זיא װעט מיר ניט לאָזען געהן שלאָפעץ פאר צװײ אוהר נאָךְ האלבע
נאבט.
| -- איהר קענט יעצט נעהן ענאר, און טהוט ויא איהר פערשטעהט. --
האָט דיא בארינא נעזאָנט.
-- צום בעפעהל -- האָט ער געענטפערט, -- און וועמען הייסט איהר
שיקען נאָך דיא נעלט פון דעם נערטנער } --
-- איז פּעטרושקא נאָך ניט געקומען צוריק פון שטאט 1 ---
-- נאָךף ניט -
-- קען ניקאָלאי נעהן 1 --
-- טייז פאטער איז קראנק, -- האָט דוניאשקא בעמערקט.
| = -- זאָל איף אליין געחן דאָרטען טאָרנען! -- האָט געפרענט דער פער-
-- איך װיל אייך בעסער זאָנען -- האָט זיא װידער אננעפאַננען -- אז /
איך װעל ניט אוועקשיקען מיין פּאַלוקושקא אין דער ווייטער וועלט אָהן וויכטינע -
אורזאַכען. נאָך דיא נעשיכטע מיט'ן זיינער, װען ער האָט נעוויינט ווען ער האָט -
זי מודה געווען צו מיר, און האָט נעשװאָרען אַז ער װועט ווערען בעסער, האָב
איך נעהאַט איין לאַננ געשפּרעך מיט איהם, און איך האָב זיך איבערציינט אַז
ער האָט נעמיינט ערענסט װאָס ער האָט פּערשפּראָכען, און דאַס ער האָט .
ווירקליף חרטה געהאַט -- ֶׂ
-- זיא האָט זיך שוין װידער צולאָזען ! -- האָט ענאר טיכאלאָוויטש נע- /
טראַכט, און האָט גענומען קולען אױף עטװאַס װאַס דיא באַרינא האָט
אריינגעלענט אין איהר נלאָז װאַסער. -- איז דאַס אײין עפּעלצין אָדער א
צוטראָן? האָט ער זיך געפרענט, -- איף בין זכער אַז עס איז עמװאס/
זויערעס. '
-- ס'איז שוין זיבען מאָנאַטען פון יענע צייט -- האָט דיא באַרינא פאָרט -
נעזעטצט -- און ער האָט זיךּ זעהר שעהן אויפנעפיהרט, און איז ניט איין
מאָל נעווען שכור. זיין װײיב זאָנט מיר אן ער איז נעװען איין נאַנץ אנדער
מענש. ויא אזוי דען פּערלאַנגט איהר אַז איך זאָל איהם בעשטראָפען נאַב-
דעם ויא ער האָט הרטה געהאַט, און האָט זיך פערבעסערט+ אױסערדעם
װאָלט עס ניט זיין בארבאריש אוועקצושיקען א פאַטער פון פינף קינדעה .
וועלכע האָבען קיין אנדער בעשיטצער אויסער איהם 1 ניין, ניין! איהר מװט
נאָר דערפון ניט דענקען, ענאר!
דיא בארינא האָט יעצט ארונטערנעשלונגען א טרינק װאַסער.
ענאר מיכאלאָוויטש האָט בעטראַכט ויא דיא װאַסער איז ארונטערנע-
גאננען אין איהר חאלז; און האָט געאָגט אין א טרוקענעם טאָי:
-- אלזאָ הייסט עס אז דוטלאף מוז נעהן1--
דיא בארינא האָט צוזאמעננעלענט איהרע הענד מיט איין אַױסדרוֹק פון
פּערצ!וייפלונג.
-- ווארום װילט איהר מיר ניט פערשטעהן? האָב איך דען ואס ס'אין.
ענען דיא דוטלאף'ס? האָב איף דען איין אורזאכע ווארום איך זאָל זי וועלען-
טאהן שלעכטעס ? נאָט איז מיין עדות דאס איך בין פערטיג צו טהון פאר זי
אלעס וואס איף קען--
זיא האָט אויפגעהויבען דיא אױנען צו דֹעָם בילר וואס אין געהאָנגע
1:
2
איף האָב דיא עהרע פאָרצולענען פאַר אייך. ער האָט בלױז צויי זין, דיא
האנדערע זיינען נאָר בלויז זיינע פּלעמעניקעס, און זי ווילען דאַס כיר צונעהמען
יעס װאָלט אָבער געװען א יושר אַז אלע דוואיניקעס *) זאָלען ציחען צעטלעך
ווייל פילע טרױיניקעם האָבען זיך צוטייהלט אום זיך ארױסצומאַכען פון
מיליטער דינסט, און יעצט מוזען דיא דוטלאף'ס ליידען ווייל זיי האָבען נע-
יהאַלטען אלע צװאַמען.
{ = דיאַ באַרינא האָט אויפגעהערט צו שיינקען דיא קלענסטע אויפמערק-
זאַמקײט צו דאָס װאָס דער פּערװאַלטער האָט נעאָנט! זיא האָט בלוין געקוקט
אױף דיא קנעפּ פון דעם פערוואלטער'ס ראָק. דיא אױבערשטע קנעפּ האָט
דער וואהרשיינליף זעלטען נעברויכט, װאַרום זי זיינען נאָךּ געווען נאַנץ פעסט,
| וועהרענר דער מיטעלשטער קנאָפּ איז געהאַנגען נאַנץ לױז. א נאדעל מיט
- פאָדעם װאָלטען דעם פערװאַלטער נאַנץ נוט צונוץ געקומען.
= יעדער איינער. ווייס אַז אין א געשפּרעך, איבערהױפּט אין א געשפּרעףּ
ווענען נעשעפט, דאַרף מען זיף ניט איינהערען צו יעדעס װאָרט װאַס יענער
| זאָנט. זאָ לאַנג ויא איינער ווייס װאָס ער אליין װיל זאָנען. דאַס איז געווען
| דער פאל מיט דיא באַרינא. |
;= -- װאַרום וילט איהר ניט פערשטעהן, ענאר מיכאַלאָװיטש -- האָט
| זיא געזאָגט, -- אז איך ויל ניט אַז מען זאָל אױסקלײבען דיא דוטלאַף'ס 1
איך דענק ס'איז שױן צייט איהר זאָלט פערשטעהן אַז איך בין אלע מאהל
! הערציג צו העלפען מיינע בױיערען, און אַז איך װיל זי ניט קיין שלעכטעס
טהון. איהר ווייסט דאַס איף בין פערטינ צו אָפּפּערען יעדע זאַך אום צו
! פערמיידען. דישע טריערינע נױטװענרינקײט, און צו רעטען רוטלאָף און
פאָלוקושקא פוו מיליטער דינסט.
אי וייס ני אױב ס'איז איהר ארוף נעקומען אױף דיא געראַנקען
אַן זיא דאַרף ניט אמערען יערע זאַך א צו פערמיידען דיא טרויערינע
- נויטװוענדינקייט: דריי הוֹנדערט רובעל, װאָכט געװען גענוג. איין ביסעלע
| דענקען װאָלט עס איהר איבערציינט.
צֹ
*) א פאמיליע וואו עס זיינען דאָ צַוויי זיהן װוערעֶן אנגערופען דוואיניקעס;
פון דריי זיחן טרױניעקעס.
24 =
הענליג אוֹיף ריא רעכטע אנשטאט דיא לנקע פוּס. דאַן האט ער אנגע-
פאַנגען צו רעדען, אנהויבענדיג מים זיין נעוועהנליכע פראַזע: אצ
-- טהוט ויא איהר פערשטעהט, מאַדאַם: נאָר -- נאָר דער ,מיר" איז
יעצט פערזאַמעלט אין מיין קאַנטור און עפּעס מוז דאָך בעשלאָסען װערען.
דער אפיציעלער בעפעהל איז דאַס אלע רעקרוטען מװען זיך צונױפזאַמלען
אין שטאַט פאַר פּאָקראָװער יום וב און דיא בויערען זיינען איינשטומיג אז
מען מוז נעהמען איינע פון דיא דוטלאף'ס: מען דענקט גָאָר ניט וענען אײן
אנדערען. דען מיר קומערט זיך ועניג ווענען אייערע אינטערעכען, או נאָף.
ווענינער וועגען דעם אוננליק װאָס װעט מװען טרעפען דיא דוטלאַף'ס. איף .
ווייס נאַנץ נוט וועלכע צרות דיא פאַמיליע האָט שױן געליטען, זיט איר
בין איער בוכהאַלטער איז דיא פאַמיליע נעווען אין איין זעהר ארימע לאַנע
און יעצט װילען זי אין נאַנצען רואינירען דעם אלטען מאַן אוועקנעהמענדיג
זיין פּלימעניג וועלכער איז זיין איינצינע שטיצע. איך בין זיכער, מאַדאַם,
דאַס איהר װועט אנערקענען אז אייערע אונטערעסען זיינען זעהע טהייער צו /
מיר, און דאַס איך בין אוסען נאָר איער טובה -- דאָך טהוט ויא איהר/
פערשטעהט. דיא דוטלאף'ס געהן מיר נאָר ניט אָן דער אלטער איז ניט
מיין שווער, דיא יונגע זיינען ניט מיינע ברידער, און איף האָב קיין מאָהל
ניט נעקראָנען עפּעס פון זיי--
-- געוויס, ענאַר, -- האָט איהם דיא בארינא אונטערבראָכען -- אזא
געדאַנקען איז מיר קיינמאָהל ניט נעקומען אין קאָפּ --
יעצט אָבער האָט זיא נעקראָנע אחשר אז דיא דוטלאף'ס האָבען דעם
פֿערװאַלטער געגעבען חאבאר.
-- זֵיי זיינען דיא ארדענטליכסטע פאַמיליע אין נאַנץ פּאָקראָוסקי --
האָט ער װידער אנגעפאַננען. -- זי זיינען נאָטס פירכטינע מענשען, און שווער -
ארבייטענדע מוזשיקעס. דרייסיג יאהר איז דער אלטער געווען אסטאָראַטעס *)
אין קירבע. ער טרינקט נט, שילט ניט און נעהם אין קירבע פונקטליף --
(דער פּערװאַלטער האָט נאַנץ גוט פּערשטאַנען וועלכע ארגאַמענטען עס וועלען
ווירקען אױף דיא באַרינא). -- דאָס אָבער איז דער הױבט פּנקט װעלכש /
} :וב א
*) עלרסטער, בעאמטער,
- - איך = געוויס ניט וועלען דיא הי ס שלעכטעס טהן --
האָט זיא געזאָגט מיט איין ערנסטע מינע.
= -- אױב אַזו' -- האָט דער פערװאַלטער געקענט ענטפערען -- דאַרפט
איהר בּלױיז פּערשאַפּען דריי הונדערט רובעל, אום צו קריגען אַ שטעל פער-
יטרעטער -- ער איז'אָבער נעווען צוּ חיטרע עס צו זאָנען.
!= ער האָט יעטצט אננענומען איין מעהר בעקװעמליכע און לײכטערע
; שטעלונג, און טר האָט זיך זאָנאַר אַביסעל אנגעשפּאַרט אן װאַנד, אבוואהל
זיין נעױכט האָט נאָך אַלץ געהאַלטען דעם אוסדרוק פון אַכטוגספאַללע
אונטערנעבונג. ער האָט אויפמערקזאַם בעטראַכט דיא באַרינאַיס ליפּען װען
! זײ האָבען זיף נעעפענט און פערמאכט, און דעם שאטען פון איהר בע-
פּוטצטער הוב װעלכע האָט זיך בּעווענט אויף'ן װאַנד, אַרױף און אַדאָּ,
4 ונטער דיא בילדער ער האָט עס אָבער ניט געהאַלטען פאַר נעטהיג זיףּ
אינצוּהערען צו דיא באַרינא'ס װערְטעֶר: זיין מיינונג איז געװען אַז זיא
רעדט צופיעל און צולאַנג. דערצו נאָך האָט זיך איהם זעהר פערװאָלט
2 ופען: ער האָט אבער שנעל איבער נעביטען דעם קוּמענדעם נוּם אױף
4
: | הוּסט, צולייגענדיג דיא האַנד צום מױל, און מוּרטלענדיג הם 6
איך געדענק אַז איך האָב אַ מאָל געזעהן לארד פאלמערסטאן זיך
זיטצענדיג נאנץ רוּהיג װעהרענד איין מיטנליד פון דיא אפּאָזיציאָן האט
יפּראָטעסּטירט נענען דיא רענירונג. פּלוטצלונג אין ער אופגעשפּרוננען פון
זיין אָרטאון אין אַרעדע װעלכע האט געדויערט דרי שטונדען, האט ער גע-
ענטפערט אויף יעדע בעשולדיגונג ועלכע זיין געננער האָט נענען איהם
נעבראַכט.. איך בין ניט איבערראַשט נעווארען ווען איף האב עס געעהן:
װאַרום איך האָב בעמערקט דיא זעלבע זאָך און דיא אונטעררעדונגען צװוי-
שען ענאר מיכאלאָװיטש און דיא באַרינא.
2 דער פּערװאַלטער האָט גענומען מוֹרא האבּען אַן דיא באַרינא װעט
קיינמאל ניט אויפחערען צו ריידען, און אַז ער װעט נאף ענטשלאפען ווערען
שטעהענרינ; ער האם דעריבער איבערנעביטען זיין פּאָזיציאָן, זיך אנשפּא-
ארי צי. ,אע ר
אי" עי ר
2 { פםם אט :
מדוּר. ריזען הערבסט אַוענר איז עָר, װיא געוועהנליף? אט א -
= בי
זיין באַרינא איהר אפּצוּנעבען זין רעפּאָרט.
פון דיא באַרינאַיס שטאַנדפּוּנקט אין ריעזע צערעמאָניע ! געווען איין
אוידיענץ אום אויסצוהערען איין בעריכט װענען דעם צושטאַנר פון איהרע .
געשעפטען, און צו געבען בעפעהלע פאַר דיא צוקוּנפט. אָבער דער פער-
װאַלטער, ענאָר מיכאָלאָװיטש האָט עס בעטראַכטעט אינפאַףּ אַלס אַ
פּוּסטע פארמע -- איינינע מינוטען װעלכע ער האָט נעמװזט שטעהן אַכ-
טוננספּאָל אין א וינקעל זיין נעזיכט נעווענדעט צו דעם דיוואן אויף וועלכען
זיין בעפעהל נעבערין, איז געזעסען, אום צו קרינען זיין בּאַרינא'ס צושט-
מונג צו יעדע זאַך ועלכע ער האָט איהר פֿאָרנעשלאָנען.
דיא פּראַנע, דיעוען אבענד, איז געװען װענען דיא מיליטער דינסט.
דיא בּאַרינא'יס גוט האָט נעמװזט צושטעלען דריי מענער פיר דער אַרמעע.
צוויי פון דיא דרי זיינען אויסנעקליבען נעװאָרען אהנע שוערינקייטען.
זייערע אוּמשטענדען און דער פאַקט אז זי האָבען ניט נעהאַט קינע פאַ-
מיליען פאר וועלכע צו פּערזאָרנען, האָבען אָננעצײנט אױף זי אַלס דיא
פּאַספענדסטע מענשען פּאַר דיא מיליטער דינסט. דער אמיר'. אדער
דארף'ס-ראטה, דיא בארינא, און דיא עפענטליכע מינונג האָבען אַלע
אייננעשטימט אויף דיעזען פּונקט. אָבער דיא פראַנע װער דער דריטער זאָל
זיין איז דאס יעטצט פּערהאַנדעלט געװאָרען צווישען דיא באַרינא און איהר
פערװאַלטער. ער איז ניט געװען צוּפרידען אַן מען זאָל נעהמען אײנעם פן
דיא דוטלאַף'ס; ער האָט בעסער נעװאָלט אַז מען זאָל אויסקלייבען אַ גע-
וויסען דװאַראַװי. מיט'ן נאַמען פּאָלוקושקאַ. אַ פאַטער פון אַ פאַמיליע. פּאַ-
לוֹקושקא איז נעווען א טױנעניכטס. האָט נעהאט אַ שלעב נאַמען װייל -
טען
מען האָט איהם שוין דריי מאָל נעחאַפּט ננבינען זעק, שפּאַן נעצייג א
הייא. אָבער דיא בּארינא האָט ליב געהאט זיינע אבנעריסענע קינדער. און
האָט פּרובּירט אױסבּעסערען זײער פּאַטער מיט נוטע װערטער און װאַר-
נונגען. און װיא ס'האָט אױסנעועהן איז זיא ניט צוּפרידען נעװען איהם
אָפּצונעבען פאַר אַ סאָלדאַט, צו דער זעלבער צייט האָט דיא באַרינא נאָר
ניט געהאַט װאָס אױסצוועטצען גענען דיא דוטלאף'ס ועמען זיא האָט ניט
נעקענט אוץ קײנמאָל נעועהן. אױסער דעם, האָט זיא ניט געקענט פער-
שטעהן. און דער פּערװאַלטער האָט עס ניט נעװאַנט איהר, עס צו ערקלע-
4
ר יי
: /**י0,
פּאלוקושקא
פון
: -- טהוט װיא איהר פערשטעהט, מאַדאַם -- האָט געזאָגט דער פער-
װאַלטער, -- ס'איז אָבער אַ רחמנות אויף דיא דוטלאַף'ס װעלבע זיינען זי
- = בּערע, פלייסינע יוננען; איינער פון זיי װעט זיכער מװען נעהן פאַר אַ סאָל-
- דאַט אוב אַ דװאָראװי *) װעט ניט פערנעהמען זייער פּלאַטץ. אַלע זאָגען
אַזױ; דאָך, טהוט ויא איהר פערשטעהט = .
װע! דער פערװאַלטער האָט נעענדינט דעם לעטצטען זאטץ, האָט
ער אוּמנעענדערט זיין פּאָזיציאָן ; צוזאַמעננעלענט ביידע הענט אויףן בּרוּסט,
איינ/שטיגען דעם קאָפּ אַבּיסעל אויף איין זייט, צוזאַמענגעצױגען דיא ליפּען,
אַרוּנט/;ז/עלאָזען דיא אוינען; און זיין נעיכט האָט אָנגענוּמען דעם אויס-
דרוּק 142 אַ טענשען וועלכער האָט בעשלאָסען ניט זיך אַרױסצוּרערען קיין
איינצינש! װאָרט, אויף אַ צייט, נאָר זיך אינצוּהערען מיט נעדולד צו דיא
אלע נאַו זקייטען װאָס זיין בּאַרינא װעט איהם זאָנען.
וי דעו פערװאַלטער איז געװוען אַואראװי פון נעבוּרט. ער איז נעװען
גלאט ראַירט, אוֹן האָט געטראָגען אַ פראַק עהנליף צוּ אין אָפיצערסקין
א אן -ה הע
*) 8 הוזליבער שקלאת.
טג
פאליקן! ושקא
ֶׂ אי
גראף לעא טאלסמאי,
איבּערזעצט אין אידיש אויס דעם רוסישען.
4 , פריי, יו סקנט, 84
= יע
= די |
חיבּרו פּאבּלישינג קאמפּאני, |
3 קֹאנאל סטריט, נויארק, |
צא84?װא600 86או81184ט2ע װוועתטעטה
.1018 סא 8066 /2מ08 88-89-517
| אידישיאמעריקאנער.
= - - -רערנעױ |
דאס איז דער טי פון א נייע ריעזען װערק
וואס איז יעצט ערשיענען אין אונזער טאמע לשין
דער אידיש אמעריקא נער רעדנעךר איו ראם גרעסטע ניטצליבסטע א א
אידיש פיר א קלאססען אידען און אמעריקא . :
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער עטהאלט 600 זייטען אנגעפילט מיט /
נעסטע און פאפּולערסטע רעדען, געשריעבּען אין דיא שעהנסטע און רייטליבסטע. -
אידיש פון דיא גרעסטע אידישע רעדנער אין אמעריקא, 1 אויך פון דיא בע
ריהמטע אירישע. שריפטשטעלער, וועלבע האבען ספעציעל געשריעבּען פאר ריעוע -
ענציקלאפעדיע, און רעדנער-קונסט. וואם וועט בּלייבּען 8 רער שעהנסטער מא- /
נומענט אין אונזער מאמע לשון, 4
דער אידיש אט עריקאנ ער רעדנער ענטהאלט א גרויסע חקדמה איבּער דיא קינסט -
פון האלטען א רעדע, וויא אויך פיעלע וויכטיגע זאכען, וואס איז נויטהיג סיר א
רעדנער צו וויסען. : 6
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער איז ניט נור דער בעסטער מוסטער פיר אידי- -
שע רעדנער, זאנדערן אויך א וואהרער אלבּום פון קונסט, בּילדונג און וויסענשאפט (
פיר דיא וואס ווילען עס לעוען, אום בּעסער בּעקאנט צו ווערען מיט ײ
אירישע פראגעס,
דער אידיש אמעריקאנער רעדנער, איז רעדאקטירט פון
פראפ, ג, זעליקאוויץ,
וועלכער האט אלס רעדאקטאר פון בּוך, אליין אויך געשריעבּען צעהנדליגע רערעס ר /
יערע געלעגענהייט פון פרייד און לייד--פון {מול טוב" בּיו ,עליו (השלום" 0 4
לעזט אויף דיא נעב:טע פּיירושעס דעם אינהאלטם פערצייכניס, און איהר וועט זעהן
: עס אין במעט קיין געלעגענהייט אויסגעלאזען צו אין פרייד, צו אין לייר וואם 7
זאל דאריבּער פערשיעדענע רעדעם ניט זיין. '
-- פּרייז, 1.80, פּאָרטאָ פרייא. --
צו בּעקומען בּייא דיא
;+ א ?צ0ס 86א211881? שעמםמקעם
: .1014 אסאג 8606 04821 83-89
נזשירט פיר פיאנא אדער וויאלין ביי א, רוססאטטא אין 1 בויגען פריין 920 סענט,- ץ
חתונה, |
נזשירט פיר פּיאנא פון פּערלמוטער און וואהל אין 3 בויגעי, 1טער בויגען: דיא
מת'ע אידישע הארץ, 2טער בױגען! טאקי דאם, 3טער בויגען: אונד שוין, פריין
פון יעדען בויגען 0 סענט, אלע 3 בויגען צוזאטעױײיײיײיײיײיײיײוײ--90 סענט,
דיטא פיר וויאלין אין 1 בהטעןיייי אאז ייר ייד קיט יל דיסע סענט,
ש. שמלעווישץ. / 0610
פון גאלדפאדענס בעריהטטע פּיעסע ני-בּע-ניימע אראנזשירט פיר פיאנא פון
|רומשינסקי, פּרייןיײ-=-=--יײ-טי סיטיס טי טיט יט טי טי טיטיטיטיטיט :2062 סענט,
ירים ראזענפּעלדם ליעדער,
אוראנזשירט בייא ה, א, רוספסאטטא פיר פּיאנא אונד געזאנג, פּריין------י80 סענט,.
וגולעסקא'ס תחית המתים (רעסוררעקשאן), -
ארראנזשירט ביי א, ווססאטטא, פּויין פיר פּיאנא 35 סענט, פיר וויאלין 0 פענט,
ארראנזשירט פיר פּיאנא בייא ה. א, רוססאטטא, אין 4 בּויגען, פּרייז פון יעדען בויגען
20 סענט, אללע 4 בויגען צוזאממעןייײיײיײיײיטיטיטוטוטיטוסזײוטײ:ײ-2? סענט,
דיטא פיר וויאלין אין 1 בורייי ייה יי -ישי אי -י ושי יי טיי. + 9 60 /*, -- י922 סענט,
ת מצרים, פון פּראפעססאר הורוויץ .
- = מוויק פון פערלמוטער אונד וואהל, קאמפּליט אין 3 בויגען, פּריו פון יעדען בוייען
ו' 0 :20 סענט, אללע 9 בויגען צוזאממעןײיײיײיײיײיײיטיטיטיחיטיטו טי )8 סענט,
װ דיטא פיךר וויאלין אין 1 בובעף יש יי טי יו הו" יטיס סיײסיסיי:יה2 סענט,
יוסף מיט דיא ברידער.
ארראנזשירט פיר פּיאנא בייא ה, א, ווססאטטא, קאמפּליט אין 4 בויגען, פּריין פון
יערע: בויגען 20 סענט, אללע 4 בוינען צוזאממעױײײשײײײװײחײײדײײ----80 סענט,
דיטא פיר וויאלין אין 2 בויגען חה" יח הזחה" ח"ח יד חי ידידי יד 0455 ענט,
ייא אידישע חתונה, פון פּראפעססאר ה, א, שאפּירא,
- קאמפּליט פיר פיאנא אין 8 בויגען, פרייז פון יערען בויגען 20 סענט, אללע 5 בוי-
גען צוזאממען:--- = ייה דס יז "הכ = 5 = 5 יע עי יי יע װײטײײ-786 פענט,
דימא פיר וויאלין אין 1 בויגען קאש ןיק אי אע טע עי יע :25 סעגט,
צו בּעקומען בּייא דיא
צאצ4ג?צ00 6א021188ט? שעתםמעם
3014 סאג 860001 /04021 83-89
1
פּיאנא אונד וויאלין,
דער אידישער טרויער מארטש.
נאך דיא הרוגים פון קישיניעוו אראנזשירט פון פערלמוטער אונד וואהל פרייז פיר
א פיאנא אדער ווואלו ןיי החפטוטיײיטיײיחוטיטיטידיוטיטיטידידי-2055 סענט,
חתן כלה,
: אראנזשירט פִּיר פַּיאנא אין 6 בוינען, 1טעו בויגען: :
תענוג ביי אידען, 3טער בויגען: אן נאט וויל שיסט א בעזים, 4טעו בױיגען: דיא
צ זיסע האפנונג, 8טער בוינען: ענינו ביום צרותינו, 6טעו בויגען:. ראס בייגעלע, /
פּרייז פון יעדען בויגען 20 סענט, אלע 6 בױיגען צוזאמעןףי-י---י-:--90 סענטא/
:א דיטא פיר וויאלין אין 1 בווגעןי ייז חיטיטיחוטוטיטיטוטוטיטיטידיטידי2 סענטג
דער ישיבה בחור.
אראנזשירט פיר פּיאנא אין
מלא רחמים, פרייז פון יערען בויגען 20 סענט, ביירע בויג
דיטא פיר וויאלין אין 1 בוגעןייײ-ײיײיײיײיסוחיסיחיסז
כּל נדרי,
רוססאטטא, פיר פּיאנא אונד וויאלי; מיט דיא ווערטער פרייו.
ניי אראנזשירט פון א,
פּיר פּיאנא אדער ווואלְוןייי-ײיהיחיטיחיטיחזטוטוטיטטיחיחיטיטיחידי2 סענט,.
מַאן אונד ווייב,
אראנזשירט פיר פּיאנא אין 4 בויגען, וַטער בויגען;: פעטעו מלך, 2טער בױגען:
לכה, 3טער בויגען: מאן און ווייב, 4טער ביגען: טאטע
אי לו לו און מלך און מל :00
א מאמע מזל טוב, פּרייז פון יערען בויגען 20 סענט, אלע 4 בויגען צוזאמען----60 סענט. -
,יי
א | = דיטא פּיר וויאלין אין 1 בווגעןיי=ייטיטיטיטיטיטיקוטיטיטיטיטיחיס2/6 סענט, :
מלכה שבא, 0
ען, 1טער בױיגען: שלאף באללעט, 2טער בױנען; /
אראנזשירט פיר פּיאנא אין 5 בויגען
מארטש פון מלכה שכא, טער בויגען: שלמה המלך'ם צואה, 4טער בויגען: גוטער
ברודער ניט געחאפּט, 5טער בויגען: מען וועט דיר קיין זאך ניט מיט געבלן אין ק
פּריין פון יערען בויגען 0 סענט, אלע 8 בויגען צוואמעןי-ײ---ײ-------5? סענמי /
הֲ דיטא פיר וויאלין אין 1 בווגעןייײיײיטיטיטיטודוטוטיטיחיטיטיטיקידו20 סמענט,
דיא בּייטש, 2טעו בוינען: א -
2 בוינען, ער בוינען דער קדיש, מטער בוינען: אל =
ען צוזאמען-----30 סענטא =
+.2006:655:55:5565:5 סענט, :
שי יי אנ טיא = די ריז דיך אל
וי יי א אע וא 11 0
ענעננונג צווישען דעם צאר אונד זיין סוויטע, געקליירעט אין נאַ
ענצענדע אוניפאָרמען, מיט דעם בױערױנראַף, האט געבילדעט א געװואַלטי,
קאָנטראַסט. אבער דער יונגער צאַר האט ניט
| יהם, אונד אַרונטער שטייגענדיג פון
: זיך מיט איהם נטקושט.
זײער געשפּרעף איז נטווען העפליך! אבער זעהר קורץ. דער צאַר האט איהם
עבּעטען, פאר אלעמען אין דיא אױנען, ער זאל איהם העלפען מיט זיין ראטה צו
4 זיין פריעדענס-פּלאן, אונד דער גראַף האט איהם פערשפּראָכען, צו שטודירען זיין
יעדענס-פּלאַן אונד דאַן זאגען זיין מיינונג. |
מיט א קורצער צייט
אויסנעזעהן זיך צו שעהמען מיט .
דעם װאַנאָן, האט ער איהם אומארמט אונף -
צוריק, איז ערשיענען גראַף טאָלסטאייס מיינונג אין אי
אַרטיקעל פון א לאָנדאנער צייטונג, וואו ער האט נעמאכט אֵשׁ אונד בּלאָטע פון
! = דעם נאנצען צאַרסקי פריעדענס-פּלאן.
00
= דאס איז גראַף טאָלסטאי אונד זיין אונערשראָקענהײט פאר דעם שטאַרקעקץ -
יד ליעבע צוֹר װאַהרה
יים, מאַכט איהם געאַכטעט אונד בּעליעבּט איבעראַל.
ענר עי
0...
: צו דיא לעזער !
| = קירצליך ערשיינט דאס רריטע בּוֹך פון גראַף לעאָ טאָלסטאי, אונטער דעם
אמען ,מיין פריינדיס פרױ.! דיעזעס װאונדערבאַרע װערק שילדערט דיא
יכטינסטע מאָמענטען אין לעבּען, וואו עס ווערט בּעװיעזען, אַז ויא פּערדאָרבּען
ן זאל זי איזן דיא פריינדשאַפט צו איין ערעלען פריינר, מעכטיגער וויא דער
זומפּף פון תאות.
6 אי
אב טא אש טאש א ז ( איה אשת
,טשייט ר יי שיא שטעט
בּעפעהל. צ
אבער נראַדע צו דיעזער צייט, איז נעקימען א טעלענראמע פוּן דעם = 8
זעלבסט, אַז דער אַררעסט-בעפעהל פון דעם ,היילינען סינאָד* איז בטל.
ניקאָלאַי בענענענט טאָלסטאָין.
ויא בעקאַנט, האט דער צאַר ניקאָלאַי איבערראַשט דיא װעלט מיט זיינעם /
א פּלאַן, דאס ער זאל פעררופען א קאָנגרעס פון אלע מעכטע, אונד מען זאל 2
איינשטימען זיך צו ענטװאַפּנען אונד איינפיהרען פריעדען אין דער וועלט. :
עס איז קיין צווייפעל, אז צאַר ניקאָלאי איז ניט זעהר ערנסט מיט זיין לאו -
זאנדערן ער האט דאבייא נעוויסע פּאָליטישע ציעלען, אבער, װיא דיא זאַך איח אנ
האט ניקאָלאַי געזוכט צו צוציהען אויף זיין זייט דיא פּראָמינענטעסטע מענער פו -
דער וועלט, זייא זאלען איהם העלפען דורכפיהרען זיין פּראָגראַם.
אויף זיין וועג פון ליװאַדיא נאך סט. פּעטערסכורג, האט ער בּעשלאסען צו /
בענעגענען נראַף טאָלסטאי, ניט אין פּריוואַט, זאנדערן עפענטליך. ערשטענס האט . 8
ער נעהאט דערבייא דיא אבזיכט צו קריינקען פּאָביעדאנאסצעוו'ן, אונד צווייטענס . 0
האט ער אױף בּעאַבזיכטינט צו נעװינען אויף זיין זייט דעם פיעל-נעעהרטען
טאָלסטאי, ער זאל איהם העלפּען מיט זיין ראַטה. : א
ער האט פאָראויס טעלענראַפירט דעם גראַף, אַז ער ערװאַרטעט איהם בייא .
דער אייזענבאהן סטאַציאָן.
מען האט אפילו נעמיינט, אַז דער נראַף װועט זיך ניט פיעל בעקימערן אוּם /
דיעזער עהרע, אבער טאָלסטאי האט געהאט טובות פון ניקאָלאן, אונד ער האט . 0
בּעשלאסען צו ערפיללען זיין וואונש. 2
אבּער ער איז ניט ערשיענען אין קיין פּראַק אדער אין אוניפּאָרמע, זאנדערן אי
אין דעם אַנצוג, אין װעלכען ער אַרבײט אויף זיין פעלד. דאס הייסט, אין ריא
עהרענווערמהע קליידער פון איין ערדדאַרבײטער, וועלכער פערדיענט זיין בהױם /
מיט דעם שווייס פון זיין געזיבט.
עו יים, טערלאננען נאך זיין אַררעסט, אונד דאס ער זאל פאַר אונז פאָרר
,ֿגעבּראַכט ווערען, פּראָצעסירט אונד זאל ערהאלטען זיין פּאַסענדע
,שטראַפע. *
| = ער האט דאַן פאָרגעלענט א גרויסע מאַסע אויסציגע פון טאָלסטאָײס
ער, וועלכע האבען װירקליך בעשטעטינט פּאָביעדאָנאָסצעװיס אנקלאנע, אונד
} דיא איבּרינע מיטגליעדער האבען אַלעס דורכשטודירט, האבּען זייא איינטטימינ
נשלאָסען צו אַרעטירען טאלסטאָיין אונד איהם פאָרפיהרען ער זאל פאר זייא
! פּראָצעסירט װערען אונטער דער אנקלאנע פון אַפּיקורסית אונהף שימפּפען דער
יהעררשענדען רעליגיאָן.
דער אַררעסט-בּעפעהל איז אנגעקומען צום פּאָליצמײסטער בייא נאַכט, אונד
האט נעאיילט דורכצופיהרען זאָפאָרט דעם בעפעהל פון דעם ,הילינען
אָד.*
אבּער דורך א צופאַל, האט דערפון ערפאַהרען א יוננער טשינאָווניק, וועלכער
אט זעהר פישל נעאַכטעט דעם אַלטען גראַף, אונד דיעזער האט נעאיילט צו
אָלסטאָײן אונד איהם דערצעהלט וואס עס געהאט פאָר.
גראף לעאָ טאָלסטאי האט קיין חשק געהאט אַררעטירט צו ווערען אונד
עהן פאַר דעם ,היילינען סינאָד* אלס אנגעקלאנטער אונד זיך דאַרפען פער-
פּערן פאַר פּאָביעדאָנאָסצעװן.
ט ער האט גלייך טעלענראַפּירט דאריבּער צו זיינע פריינדע אין מאָסקװאַ
ונד סט. פּעטערסבּורג.
- = דער צאַר איז צו דיעזער צייט געװען אין ליוואַדיא, אונר טאָלסטאָיס
ריינדע האבען צו איהם טעלענראַפירט, איהם מיטטהיילענדיג איבּער דעם וואס
האט פּאַסירט.
דערווייל אין ערשיענען דער פּאָליצמײסטער סיט זין אַררעסטיבע-
,איך בין בערייט אייף צו פאָלגען,* האט דער אַלטער גראַף געזאנם, ,נאָר
יף װעל אייך בעטען צו װאַרטען ביז אין דער פריה. איהר קענט פאָרלײיפג
לען א װאַך איבער מיין הױז, דאַטיט איך זאל ניט ענטלויפען. *
| דער פּאָליצטײיסטער האט איינגעשטימט דארויף.
/
ואר 20 6 ג.א צה דוי אע "7 7 ר.2. שיט די איי טע עי וע
ש די יט א א טי 1 שיר אי
: לש יי
: ו
+.ט שש י.
אלמעכטינער פּאָביעדאָנאָסצעװ איז דער נעננער, אונד עס איז א נעװאַנטער שריט .
זיף ענטגענען צו שטעלען פּאָביעדאָנאָסצעװין.
.איך װעל רעדען מיט זיינער מאַיעסטעט, דעם צאַר, דאַריבּער,* האט דער
אינלענדישער מיניסטער געענטפערט דעם יונגען מאַן. :
דער סוף איז נעווען, ואס דער אינלענדישער מיניסטער האט ערלױיבּט דעם
יונגען טאָלסטאָי אבּרייזען טיט א נרופּע דוכאָבאָרעס נאך קאנאדא. צור נעגענ-
ווערטיגען צייט, נעפינט זיך דער יונגער גראַף אין קאנאדא סמיט דיא דוכאָבּאָרעס,
אונד עס װערען נעמאַכט אלע איינריכטונגען אום דיא איבּרינע ארויס צו קריענען
אונד זייא בּעזעטצען אויף קאָלאָניען.
טאָלסטאָי שיער אַרעטירט.
ווען נראַף טאָלסטאיס זוהן איז אַועק נעפאהרטן אונד פּאָדיעדאָנאָסצעװו
האם נעזעהן, אַז אלע זינע מיהען זיינען נעווען אומיסט. האט ער בּעשלאָסען
אויפצוביעטען זיין נאַנצע קראַפּט אונד זיך נוקם זיין אן דעם אַלטען גראַף.
ער האט צוזאמען גערופען דעם , הייליגען סינאָר" אונד פּאָרגעלעגט פּאָלנענדע
אנקלאנע פאר זייא :
,גראַף כעאָ ניקאָלאַיעװיטש טאָלסטאָי, האלט אין בעליידיגען אונזער
,קירכע זייט דיא לעטצטע דרייסיג יאָהר. ער שימפּפט אױף אוזערע
,היילינטהימער, בעשמוטצט אונזער רעליגיאָן אונד רעדט אָבּ דאס פּראָסטע
,פּאָלק פון דעם װאַהרען נלויבען. שוין אונגעאַכטעט דאַרױף וואס ער איז
,א שעדליכעס מיטנליעד פון אונזער נעזעלשאַפט, װעל איך דאס איבער-
,לאָזען פיר אונזער רעניערונג מיט איהם פערטיג צו ווערען, אבער וואס עס
,איז נונע דער קורכט, איז אונזער היילינע קערפּערשאַפט פערפליכטעט ראס /
,ניט צו פערשוויינען, כליזמן דער כבוד פון אוֹנזער אמונה איז בּייא אונז
,טהייער. איך האב, נאךף שוװערער פיה, צוזאמען גענומען דעם נאַנצען /
,הויפען ביכער וואס ער האט אבנטשריעבּען, אונד דאָ האבּ איך דעם רעזול- :
,טאַט פון זיינע אַרבײסען. ער פּרעדינט נעגען דרייא-איינינקייט פון אונזער
,נלויבען אונר שימפּפט אױף נאָטיס מוטער. ער לייקענט אָבּ דיא טענש-
,ליכקייט פון ישוע הנוצרי אונד שטעלט פאָר ריא רעפּרעזענטאַנטען פון דער 6
ענריכיש-קאַטאָלישער קירכע אין דיעזען לאַנד, אַלס רויבער, מערדער גנבים
א ור
62ט טי יי
| עס האט אנפאננס געהייסען, אַז מען זאל קויפען בּאָדען אירגענדוואו אין זי= -
ריקאַ, אבער דער יונגער טאָלסטאָי האט בעהױפּטעט, אַז דאס איז ניט קיין
| נוטער פּלאַן.
| = ער האט בעהױפּטעט, אַז מענשטן, װיא דיא דוכאָבאָרעס, וועלכע האבּען
ערבּראַכט זײער נאַנצעס לעבען אין א קיהלעס קלימאַט, װעלען ניט קענען ער-
אַסענדען קלימאַט, אדער מיט דערזעלבּער לופט צו וועלכער דיא דוכאָבאָרעס
נען געװאָהנט געווארען..
- = אַלֵס דער ינגער טאָלסטאִי האט געזאלט אבריזען נאך קאנאדא, האט
- = מען איהם מודיע נעווען פון דער פּאָליציא, אַז ער קריעגט ערשטענס קיין רייזע-פּאַס
אונד צווייטענס װעט ער אַרעטירט װערען אונטער דער אנקלאנע פון אוועלען פער-
פיהרטן טרייע דיענער פון דעם צאַר.*
דער יונגערמאַן האט זיך דערפּאַר ניט דערשראָקען, אונד נעענטפערט דעם
| פּאָליעמײסטער :
ו ,איך ווייס פון ועלכער קוועלע דיעזער בעפעהל קומט. אבער, ווען איהר
66 | קענט, דאַן זאלט איהר מיטטהייכען אױף דערזעלבער קוועלע, דאס ניט נאָר איך,
זאַנרע א נאַנצע גרופּע דוכאָבאָרעס, אלס דיא ערשטע אױסװאַנדערער, וועלען מיט
יונגען טאָלסטאַי, האט ניט געוואוכט וואס צו ענטפערן, נאָר אוער מיט'ן
1 קאָפּ, האט ער בּעמערקט :
6 ,ראַף איהר שפּיעלט זיך מיט פייער ו*
,דאַן װעל איך אומגעהן מיט אייזערנע צװאַנגע* האט דער נײיסטרייכער
ינגערמאַן נעענטפערט.
מיטין נעכסטען שנעל-צוג האט ער אבנערייזט נאף סט. פּעטערסבורג אונר
זיך געמעלרעט צום אינלענדישען מיניסטער.
דטר לעטצטער האט גאַנץ נוט געוואוסט פון דער אונטעררעדונג ואס דער
! = אַלטער גראַף האט געהאט מיט'ן צאַר, וועלכער האט נענעבּען דיא ערלױבניס, דאס
רעה ל מענען אױסװאַנדערן. ער האט אבּער אויך געוואוסט, אַז דער
.4 .ט א יו
נאכדעם דיא דוכאָבאָרעס זיינען פּראָפּעסיאָנעלע ערד-אַרבײטער אונד אין קאנאדא
גיבּט גענוג פּלאַטץ צום בעאַרבײטען, זאָל ער זייא טראַנספּאָרטירען נאף
קאנאדא.
רוסישע אונד אויפלענדישע פערעהרער פון דעם עדעלען טאָלסטאי, האבען
פּערשפּראָכען צו קויפען דעם נעטהינען באָדען אונד אויך נעבען דיא אונגליקליכּע
אויף דער הוצאה אױסצרװאַנדערן.
אבער טאָלסטאי האט באַלד ערפּאַהרען, אַז ענטלויפען פון דעם אונגליק
אין רוסלאַנד, איז אויך ניט אַזױ לײבֿט.
פּאָביעדאָנאָסצעװ האט ערקלערט, אַז אין רוסלאַנד עקזיסטירט א נעזעטץ,
אַז רוסישע בירנער קענען ניט ווערען אויס בירנער, אונד אזא אױסװאַנדערונג קען
דערפּאַר ניט ערלויבט װערען, ווייל זיא בּערויבט עפענטליך רוסלאַנד פון איהרע
בּירנער.
טאָלסטאי האט זיך נעװענדעט צו טיכטינע אַדװאָקאַטען אונד דיעזע האבען
איהם נעזאנט, אַז נעשיטצט אױף דיא עקזיסטירענדע נעזעטצע, קען פּאָביעדאָ-
נאָסצעװו אויספיהרען וואס ער וויל.
נענען זיין בעסטען וואונש, איזן דער עדעלער גראַף געצוואוננען געווען נאך
אמאל צו בעזוכען דעם צאַר אונד פון איהם פּערלאַנגען ער זאל ערלויבען דיא
דוכאָבאָרעס אױסצו-װאַנדערן.
ניקאָלאַי האט ערפילט זיין וואונש.
טאָלסטאָים זוהן;
פון עננלאַנד, פּראַנקרייך אונד אַמעריקא. האט מען פּערשפּראָכען הילפע. פיר
נראַף טאָלסטאָײס אונטערנעהמונג, אונד אױף זיין ערשטער אױיפפאָרדערונג איז
איהם צונעשיקט נטווארען א גרויסע סומע געלד פיר זיין אונטערנעהמונג.
גראַף טאָלסטאָייס זוהן, א יונגעדמאַן פון זעלטענע פעהיגקייטען, בילרונג אונר
א כאַראַקטער אַזױ ויא דיעזער פון זיין פאטער, מיט דער אויסנאהמע וואס ער איז
קיינמאל ניט נעווען פּערדאָרבען, האט ערהאלטען דעם אויפטראג פון דעם אַלטען
גראַף אַװעק צו פאהרען נאף קאנאדא, אויסקלײיבען א פּאַסענדען באָרען אונר
פיהרען דיא אױסװאַנדערונג פון דיא דוכאָבאָרעס
7 7
מיט זיינע צאהלרייכע אויסלענדישע פֿרײנד, אונד מען האט איהם געראַטהען, ראס -
טאָלסטאָי האט דערווייל אנגעפאַננען צו שטודירען דיא סעקטע מענשען,
נד זייא האבען צונעצוינען זיין נרעסטע אויפמערקזאמקייט. ער האט בעשלאָסען
ייא צו העלפען, אונד ער האט אױפּנעבאָטען זיין גרעסטען איינפלוס דערצו, אבּער
זיין מיה איז געווען אומזיסט. פּאָביעדאָנאָסצעװ'ס איינפלוס איז נעווען נרעסער, אונר
ער האט נאר ניט געקענט טהון.
אונטעררעדונג מיט'ן צאַר.
מיט דעם נאַנצען האַס וואס דער עדעלער טאָלסטאי טראנט אין זיין ברוסט
{ צוּ ריא. ית ראָמאַנאָװוס, וועלכע זיטצען אויף דעם בלוטינען צאַרסקי טראָהן,
7 אָבּ פון דער יע =
| אום צו העלפען דיא דוכאָבּאָרעס, האט ער בעשלאסען צוּ בעזוכען צאַר
== ניקאָלאַי אונד פאַר זייא בּעטען. ער איז אַװעק געפאהרען נאך סט. פּעטערםבּורנ
ו 0 אונד פערלאַנגט איין אודיענצ. ער איז גלייך עמפּפּאננען געווארען, אונר אָהנע
{ = פּיעל צערעמאָניע, האט ער ערקרערט דעם יננען העררשער, אַז ער איז נעקומען
{ = בעטען פּאַר דיא אונגליקליכע דוכאָבאָרעס.
: ער האט דעם צאַר דערצעהלט אלעס איבער דיעזער סעקטע אונד איהם
= אויך אבגעשילדערט, אַז זייער סוף איז נאהענט, ווייל פּאָביעדאָנאָסצעװו האט בּע-
2 שלאָסטן זייא צו פערניכטען,
0 דער צאַר האט איהם פערשפּראָכען צו טהון אלעס וואס ליענט אין זיין
מעגליבק ייט, אונד טאָלסטאָי איז אַװעק געפאָהרען פרעהליף, נלויבענדינ אין צאַרסקי
- בּאַרמהערצינקייט.
עס האט אבער ניט פיעל נעדויערט, אונד ער האט ערפאַהרען, אַז פּאָביעראָ-
- נאָפּצעוו'ס פינסטערע מאַכט האט זיך נאך מעהר אױסגעברייטעט, אונד דיא
הוכאָבאָרעס, ניט גענונ וואס מען האט זייא ניט געהאָלפען, איז זייער לאַנע נאך
ערנער געווארען.
טאָלסטאָייס הערץ האט נעבּלוטעט, אבּער ער האט שוין מעהר ניט נעװאָלט
זוכען דעם צאַר, אונד ער האט בּלויז אנגעפאַנגען צו קלערען מיטלען, װיא אַזױ
א עלענדע מענשען קענען געהאָלפען װערען. ער:האט זיך נעזעטצט אין פערבּינרונג
אע וו
ה-"הי שש
8
!שש
ריא רוכאָבאָרעס האבען מייסטענטהיילס געװאָהנט אין דער אומגעגענד
טאָלסטאָי בּעזיטצט זיין נוט. זייא האבען אמאל נעצעהלט הונדערט טויזענר פאַד .
מיליען, נאָר, צו דער נעגענווערטינער צייט, איז אפילו קיין פיערטער טהייל פון זייא /
ניט נעבּליעבען.
וואס איז פון זייא געווארען ? 0
אָט הערט אונד שטוינט : | 0
לוט ויא מיר האבען פריהער בעמערקט פון זיינע רעליניעזע פּרינציפּען, איז /
זייא פּערבּאָטען ,צו פערניסען מענשען-בּלוט, אונד עס ניבט קיין אורזאַכע אין דער - :
וועלט, וואס זאל זייא בערעכטינען צו אַזאַ שריט.* ו
זעלבסט פערשטענדליף, אז אַזעלכע מענשען זיינען אויך נענען קריעג, אונהו .
פּאָלנכי, האבען זייא טיש מיליטאַריזמוס ניט וואס צו טהון. 0
אין אַלעקסאַנדעם דעם 9טע;'ס צייטען, האבען זייא בעזעסען געוויסע פּריוװ"
לעניען, ואס האבען זייא אױפגעשלאָסען אנטהייל צו נעהמען אין מיליטערישע
פליכטען, נאָר פּאָביעדאָנאָסצעװו האט בּעשלאָסען דיעזע פּריוילעניוס אַװעק צוּ
נעהמען פון זייא, אונד טהון אַלעם מענליכע אום זייא צו ערגערן אונד ער /
ניעדריגען. וו
מיליטער.
נאַטירליך האט בייא דער רוסישער רעניערונג נעשפּיעלט א קליינע ראָלע,. 0
אויב דיא יוננע מענער האבען דאַרױף יא בּעשטאַנען אדער ניט -- מען האט זיא /
אלס זייא האבען אבער זיך ניט געוואלט לאָזען אבריכטען צו דער קונסט
פּון הרג'ענען מענשען, האט מען זייא נעשלאנען, אונד אַזױ לאַנג נעשלאגען, בּיז :
בּיעלע זיינען געבליעבּען טױט אונטער דיא מאַרטערניסע. 0
,איהר קענט נאָר נעהמען אונזער לעבען/* פלענען דיא מערטירער ענטפערן, -
,אבּער אוער איבּערציינונג, װעט איהר ניט אַװעק רויבען.* :
ווען . פּאָביעדאָנאָסצעװ האט ערפאַהרען, אַז דיא קנומע קען אויך נאר נים
אָרצלען זייערע רעליניעזע איבערציינונגע, האט ער נעפאַסט אוא -
:
ו
גענומען.
טהון אום אויסצו'װ
טייפלישען בעשלוס, וועלכער שוירש'ט הערענדיג פון איהם.
: שי
ער האט נעלאזען ארעטירען זיערע פאטערס אונד זייא אַװעק נעשיקט נאף.
סיביר אונטער פערשיערענט בעשולדינוננען. אבער דיעזע מערקוויררינע טענשען -
האבען אנגענומען זייער שטראפע טיט מערקװירדינער נעדולד. וועהרענר.
ט איז דיא ליעבע אונד גוטסקיט; ער לעבט אין יעדען נומען מענשען..
מעהר דעם מענשען'ס געדאַנקען זיינען נעעדעלטער, אַלס מעהר נאָט אין
האַרץ האט ער.
,ישוע הנוצרי האט געהאט מעהר גאָט אין האַרץ וויא אירגענר א מענש
וס האט געלעבט צו זיין צייט.
,גוט טהון האט דיא בעלוינונג אין דער נוטער טהאַט אליין, ווייל מיר מענשען
ינען אַלע פערװאַנרטע, אונד וואס אונז דאַכט זיך, אַז מיר טהון פאַר אנדערע,
טהון מיר נאָר פאר אונז אליין.
| = ,דיעזע וועלט איז א שעהנע אונד א גוטע, נאָר דיא מענשען מימ וועניג גאָט
אין האַרץ, פערפינסטערן זיא.
יוו
{ = אפון יענער וועלט האט נאך קיינער ניט צוריק געקעהרט אונז צו דערצעהלען
י 6 . ,
!= וואס דאָרט געהט פּאָר, אונר דערפאַר איז עס נאַריש צו רעדען אדער דענקען
איבער זאַכען, וועלכע זיינען פאר אונז א געהיימניס.
: { = אֹצו פערניסען מענשעבלוט, איז דאס גרעסטע פערברעכען, אונר עס ניבט
קיין אורזאַכע אין דער וועלט, וואס זאל אונז בּערעכטינען צו אזא שריט.
0 חצופריעדענהייט טיט דעם וואס מען בעזיטצט, איז ריא
צו מעהר ויא מען בטנעטהיגט, איז פערברעכען.
1 חנאָט, דער ארכיטעקט פון דער וועלט, דער פאטער פון אלע ברואים, אין
(. ניט קײן מענש װעמען עס זאל געפעלען מען זאל זיך פאר איהם אנטהון אין
! נלענצענדע קליידער אונד בעטע; ער זאל אונז מוחל זיין אױף פערברעכען, װעלכע
גרעסטע מרה; לוסט
פון װאַנען דיא דוכאָבּאָרעס האבען גענומען דיעזע ערהאבענע לעהרען, איז
פיר דיא פעלקער-פאָרשער, אבער, אַז זייערע לעהרען
דאריבער איז ניט דער מינדעסטער צווייפעל. טאָלסטאָיס
| אױפּמערקזאַמקײט איז צוּגעצוינען געווארען צו דיעזער סעקטע,
| גאסצעוויס פינסטערע שלוחים האבען זייא אנגעפאַננען
פאָלגען.
א = דיא פערפאָלגונג גענען זיום, אױף א שרעקליכער ארט, האט אנגעפטנגען
אך -פון דער צייט ואס אַלעקסאַנדער דער דריטער, מיט פּאָביעראָנאָסצעװיס
לף האט בעשלאָסען, אַז אין רוסלאַנר זאל זיין נאָר איין פּאָלק, מיט איין אמונה
נר מיט דיעזעלבּע רעכטע.
נאכדעם פּאָבּיעראָ-
בּיטער. צו פער-
ניקאָלאַי קען זיינע לייט, דען װען ער וואלט דיעזע ווערטער ניט נעזאנט,
וואלט דער אַלטער גראַף פאר איהם פּאָרנעשטעלט נעוארען אַלס גע-
- פּאַנגענער.
דער גענעראַל האט געטראָפען אויף'ן אנדערן מאָרנען נראַף טאָלסטאי אין
זיין האָטעל, זיך פערטיג מאַכענדיג צו דער רייזע, אונד ער האט איהם מיטנעטהיילט
פון דעם צאָר'ס וואונש.
,אי דענק,* האט גראַף טאָלסטאי בעמערקט, אַז עס װעט בעסער זיין
איהם ניט צו בעזוכען, ווייל לוט דיא דיענער (מיינענדיג פּאָביעראנאסצעוו'ן) האב
איף זעהר א שלעכטען בענריף פון דעם בעל-הבית. עס איז אלזא יערענפאַלס
בּעסּער, מיר זאלען זיך ניט בּעגעגנען, װײל איך האב א טבע צו זאנען דעם
אמת. י
דער גענעראַל האט איהם פערזיכערט, אז דער צאַר מיינט קיין שלעכטס
| אונד טאָלסטאי האט איינגעשטימט,
| ווען ער איז ערשיענען פּאַר'ן צאַר, האט זיך דֹשׁר מאָנאַרך אויפנעהויבען,
- איהם ענטקענען גענאַנגען אונד גערייכט זעהר פריינדליך דיא האַנד.
דער גראַף האט מיט איהם געשפּראָכען, ויא ער האט שפּעטער ערקלערט,
אאיבּער נאַנץ אונבערייטענדע צושטענדען,* אונד דער צאר, צום שלוס פון בעזוף,
! האט ער נאך אמאל נעדריקט טאָלסטאָייס האַנד אונד געזאנט :
,פאטער'ל 1 עס פרייט מיך וואס איך האב אייך נעזעהן אונר גערעדט מיט
/ אייך.*
/
! דיא דוכאָבאָרעס.
אינטערעסאנט איז דיא געשיכטע פון דער רוסישער קירכע, פון א רעליגיעזען
ו שטאנדפּונקט, אבער נאך אינטערעסאַנטער איז דיא געשיכטע פון דער גרויסער
מאַסע סעקטען וואס דיעזע רעליגיאָן האט פּראָרוצירט.. דיא אינטערעסע איז שוין
= ניט מעהר נרויס נאָר פון א רעליניעזען שטאַנדפּונקט, זאָנדערן זיא ציינט א
א װאונרערבאַרע ענטיויקלונג פון נייסט אונטער דיא א סלאַווען.
אונטער דיא פערשיעדענע אוֹכֹּד צאהלרייכע סעקטען וואס דיא רוסישע
הע האט אַרױס נעבראכט, "עפִּינ?! זיך איינע מיט דעם נאמען דוכאָבאָרעס.
: זייערע עיקרי אמונה זיינען מערקו.ירדינע, אונד דער שטורירער פון רעליגיאָן אונטער
! אָונציוויליזירטע פעלקער, בּלייבט ערשטוינט, ווען ער בעטראכט דיעזע עיקרי אמונה.
אבצושיקען נראַף טאָלסטאי ער זאל אבשמאַכטען זיינע אַלטע יאהרען אין אי
דעו רע 0006
-- 19 ==
סיבירישע מיענע, אבער מיט זיין נאַנצען מעכטיגען איינפלוס, איז עס איהם דאָף
ניט נעכונגען. :
א געשפּרעך מיט ניקאָלאַין.
צאַר ניקאָלאי, װיא עס שיינט, האָט געלעזען כמעט אַלעס וואס גראַף געט
טאָלסטאי האט נעשריעבען, אונד ער האט איהם בּעוואונדערט.
ניקאָלאַי אליין, איז אויך א שטיקעל ליטעראַט, בעקאַנט אין דער 8
רישער וועלט מיט זיין רייזע בעשרייבונג אין פּראַנצויזישען, פון דער צייט וואס ער
האט נעמאַכט א רייזע אַרום דער וועלט מיט דעם גריבישען פּרינץ געאָרג, וועלכּער
אֹיז דער יעטצטיגער גאָװערנער פון דעד אינזעל קרעטאַ. |
מיט צווייא װאָכען שפּעטער, נאךף דעם אױפטריט צװישטן פּאָבּיעראָנאס-
צאוו'ן אונר גראַף טאָלפּטאי, אין צאַר ניקאָלאַי אנגעקומען נאך מאָסקװאַ, אונר
פּאָביעדאנאסצעוו. האט בייא זיין ערשטען בעזוך אויפגעפאָרדערט דעם צאַר, ער
זאל איהם נעבען דיא ערלױיבּנים פּאָרצופיהרען גראַף טאָלסטאי פאַר'ן ,היילינען
סינאָד", אונטער דער אנקלאנע פון אפּיקורסית אונד שימפּפען נטנען דער הערר-
שענדער רעליניאָן אין רוסלאַנר.*
דער צאַר, אהנע ער זאל וויסען דיא אורזאַכע פון פּאָביעדאנאסצעוו'ס צאָרן,
האט זיך נעפרייט וואס ער האט דיא אורזאַכע צו ענטזאנען זיין וואוניש, ערשטענס
דערפאַר ווייל ער האט פיינד פּאָביעדאנאסצעוו'ן, אונד צווייטענס װײל ער בע-
וואונדערט גראַף טאָלסטאי. |
אין דעמזעלבען אבענד האט ער געהאט דיא געלענענהייט צו הערען דיא
געשיכטע פון דעם באלל, וועלכע א גענעראַל האט בּיינעװאָהנט אונד איהם איבּער-
דערצעהלט.
,אין נאף גראַף טאָלסטאי אין מאָסקװאַ!* האט דער צאַר געפרעגט
נייגיעריג.
,איף דענק, אַז ער איז נאך דא,* האט דער גענעראל געענטפערט.
,דאַן בּין איך זעהר נייניטריג מען זאי! שיה8 פאַר מיר פאָרשטעלען. אבּער,
מערקט זיך נוט, איך װיל דאס זאל געשעהען מינו זיין נוטען וילען. װען ער װעט.
איינשטימען מיך צו בעזוכען, איז גוט, אונד ווען ניט, דאַן זאל ער ניט געצוואונגען.
ווערע.*
1 1 א טרא א אי א ר א
3 .ט : ' אש 18 נאלצן
האט ער אימער ערקלערט, אַז ער חהאט נאר טאָלסטאֵין ניט אין זינען, מיט דער .
מיינונג, אַז ער בּעקימערקט זיך ניט אום איהם.
דער אונערשראָקענער נייסט פון נראַף טאָלסטאי, איז דאַדורך אױפגערעגט
נעווארען, ווען ער האט ערפּאַהרען פון פּאָבּיעדאָנאָסצעװ'ס בעהױיפּטוננען. ער האט
אננעפאַנגטן נענען איהם א וויטהענדען קאַמפּף מיט זיין פעדער. נאָר אַזױ ויא א
אַזאַ ליטעראַטור קען ניט געדרוקט ווערען אין רוסלאַנד, האט מען זיינע אנגריפע, ר
אין מיליאָנען קליינע בּיכלעך, אבגעדרוקט אין דער שווייץ, אונד זייא אריין נעננביעט 7
נאך רוסלאַנד, וואו מען האט זייא פערברייטעט אין גרויסע מאַסען. 0
אין דעם װינטער פון דעם יאהר 1897, איז אבנעהאלטען געווארען א /
מעדיצינישער קאָנגרעס אין מאָסקװאַ, ואוהין נראַף טאָלסטאָי איז נעפאהרען, אום א
זיך צוֹ בענענענען מיט א פּאאר אלטע אױסלענדישע בּעקאַנטע אונד נע- :
לעהרטע. /
זייענדיג אױף א 02 צור עהרע פון דיא אויסלענדישע פּראָפּעסאָרען פון דער 0
מעדיצין, האט מען איהם פאָרגעשטעלט פאַר פּאָביעדאנאסצעון. - 2
,אַזױ!* האט דער פּראָקוראָר פון דעם אהיילינען סינאָר* נעזאנט מיט א
שמייכעלע, ,איהר זייט דאס דעריעניגער, וועלכער בּאָמבאַרדירט מיך טיט איער
פעדער?*
,איך בּין עס, מיין הערר,* האט נראַף טאָלסטאי געענטפערט. | 1
;אונר איהר האט נאר פאַר מיר קיין מורא ניט ל?* |
,ניט אױף א האאר,* איז געווען טאָלסטאײס ענטפער אונד פּאָבּיעדאָנאָס- :
צעוו'ס געזיכט איז פערפינסטערט געווארען מיט צאָרן
ווייסט איהר,* האט פּאָביעדאנאכצעוו פאָרטנעזעטצט, ,אַז איך קען אייך
אַװעק שיקען צו אַרבײטען אין דיא סיבירישע מיענעס לָּ*
אנעוויס ווייס איך דאס, אבער איך ווייס אויך, אַז איהר װעט עס ניט טהון, /
ווייל איהר ווילט ניט אין נאַנצען אַרױס ווייזען ווער איהר זייט.*
,הם, הם", האט פּאָביעדאנאסצעװ נעברומט, ,דאן װעל איך אייך ציינען,
אַז איער מיינונג איז נים אין נאַנצען קיין ריכטינע, אונד איך װעל אי זעהן אריין /
פּאַקען אין א סיבירישע מיענע, ואוהין איהר פּאַסט.* :
;אדרבא, פּראָבירט עס 1* האט טאָלסטאי נעזאנט שפּאָטיש אונר מיט איין 0
אויפּפאָרדערענרע טיענע. 4
עס וואלט פיעללייכט אין יענעם אבענד געקומען צו א שענדליכען סקאַנדאל, :
אבער פריינדע פון ביירע זייטען, האבּען דיא שטרייטענרע צוטהייכט.
55
ע
0
8
או טער נסען אבער, האט ער בעשלאָסען לױז צו װערען פון פּאָבּיעראָנ ס.
אונד ערנענען א פרייערן מענשען אויף זיין פּלאַטץ. ניקאָלאַי האט געװאָלט -
|איינפיהרען אַזאַ רעניערונג ויא דיעזע פון זיין זיידען, אַלעקסאַנדער דער צווייטער,
דער בּעפרייער פון דיא רוסישע לייב-איינענע, אונד ניט געהען אי, דיא דרכים פו
זיין טאַטען, טיראַן אַלעקסאַנדער דער 3טער.
דער יוננער צאַר האט אבער באַלד נעמאַכט דיא ביטערע ערפּאַהרונג, אַז -
! = אָבװאָהל ער טראנט דיא קרוין אונד הייסט ,דער אלמעכטינער העררשער," איז ער'
אין דיא הענד פון דיעזע, װועלכע שטיטצען דעם צאַריזמוס צוליעב זייערע אייגענע -
יאינטערעסען, אונד פּאָביעדאָנאָסצעװו,. איז איינער פוּן דיעזע, וועלכער האט א
1 - מעכטינע נאכפּאָלנערשאַפּט, װעלכע זיינען בערייט צו טהון אירגענד עטוואס בּלויז
0 אויף זיין וואונק.
ניקאָלאי'ס יועצים האבען איהם געציינט, אַז דיא רוסישע געשיכטע האט
פערצייכענט אין דער פּערנאַנגענהיט פעלע, ואו צאַרען האבּען זיך נעוואלט בע
פרייען פון אַזעלכע פּערזאָנען ויא א פּאָבּעדאָנאָסצעװ, אונד דאס האט זייא נע-
קאָסט זייער לעבען.
ניקאָלאַי האט פּערשטאַנען דעם וואונק, אונד פערבייסענדיג מיט זיינע ליפּען,
איז ער נעבליעבען רוהיג.
ער האט מיט דער צייט אויך געמאַכט דיא ערפאַהרונג, אַז א צאַר אין רוס-
לאַנד, טאָר ניט זיין ליבּעראַל, ווייל זיינע פּרינציפּען פון רעגיערונג, זיינען טיראנייא
אונד אויסבייטונג. |
אויב ניקאָלאַי בעזיטצט אין זיך עפּעס נעוויסען, האט איהם דיעזע ערפאַהרונג
נעמוזט גוט שמערצען, אבער ער האט זיך נאר ניט נעקענט העלפען.
טאָלסטאָי אונד פּאַביעדאָנאָסצעוו. (
נראף לעאָ טאָלסטאָי צעהלט זיך אלס אײנער פו דיא גרעסטע אונר
= בּיטערסטע שונאים פון דעם פינסטערלינג פּאָבּיעדאָנאָסצעו. בּייא דער ערשטער
= אונד בּעסטער געלענענהייט, האט ער ניט נאָר אנגענריפע; דיא עקזיסטירענדע
| = דוסישע קירכע, זאָנדערן איהרע פּאָרשטעהער, אונטער וועלכע ער האט איבּערהױיפּט
- = געמיינט פּאָביעדאָנאָסצעון.
| דיעזער שופט פּאָביעדאנאסצעוו, װייס אבער ויא זיך צו האַלטען, אונר
אָבוואהל ער האט געהאַסט לעאָ טאָלסטאי, פון זיין גאַנצער פינסטערער זעעלע, האט
| ער אבּער נעוואוסט, אַן איהם אי ישינער אנצונרייפען,. אונד אויף דיעזער אַרט,
טאלסטאי אונד ניקאלאי דער פ-טער.
יז
פּאָביעדאַנאָסצעװו.
פּאָביעדאָנאָסצעװ, דער פּראָקוראָר פון דעם ,הייכינען סינאָר", איז, ויא
- בעקאנט, דער ביטערסטער שונא פון יעדען פּאָרטשריט אונד פרייא:דענקענדען
מענשעו. : |
צור צייט וואס אַלעקסאַנדער דער 3טער, דער נרעסטער טיראַן פון דיא ראָד
מאַנאָװס, איז נעזעסען אויף זיין בלוטינען טראָהן, האט ער קיין אַנדערן מענשען
נעפונען וואס זאל איהם קענען בעסער ראַטהען וואס ער זאל טהון מיט זיינע
אוננליקליכע אונד דומע אונטערטהאנען, ויא פּאָביעדאָנאָסצעו'ן. ער האט איהם
נעמאַכט אַלס דעם שומר פון דער רוסישער קירכע אונד אַלס בעשיטצער פון דער
גריכיש-קאַטאָלישער רעליניאָן.
פּאָביעדאָנאָסצעװו, אין זיין פינסטערעס געהירן, נלױבּט, אַז רוסלאַנר איז נאָר
= געשאַפּען נעװאָרען פיר אזעלכע רוסען, ועלכע זיינען טרייא דעם נריכיש-קאַטאָלישען
- נלויבען אונד זיינען בערייט זיך מפקיר צו זיין פאַר דעם צאַר.
אין דיעזער בעציהונג, איז דער פּראָקוראָר פון דעם אהיילינען סינאָר", א
ווילדער אונד נעפעהרליכער פאנאטיקער, אונד װעה איז דעם, וואס טהיילט ניט
זיין מיינוננ.
ווען ניקאָלאַי דער צווייטער האט בעשטיענען דעם טראָהן, איז ארויס א שם
אױף דער ועלט, אַז דער יונגער מענש איז ליבעראַל, עטוואס פּרייזיניג אונד טאָ-
לעראנט ביז צו א נעוויסען נראַד. ניקאָלאַי איז עס אויך נעווען, אָרער ער איז נאף
יעטצט אויך אזוי, װוייל ער איז געווען א טיכטינער סטורענט פון דער מאָדערנער
פּראַנצױזישער שולע אונד ער האט איננעזינען מיט זיין יונענר פיעלע שעהנע
אידעען.
ער האט בטבע פיינד נעהאט פאַנאַטיקער אונד איז געונען א קליינער פריינר
פוּן רעליניעזע קנאים. נאָר אזוי װיא דער צאר אין רופלאַנד טראנט אויך דעם
טיטעל פון ,פּערװאַלטער פון. דער רוסישער קירכע,* האט ער ניט געקענט אוף
איינטאל אויפטרעטען אונד אַרױס ציינען עפענטליף זיינע געראַנקען.
יי
א
1 דיל יע" יט
אי
יאר שטעט האבּען מעהר מאָראַל פערברייטעט, ויא מיליאָנען מו
יכער. פון 10 רעגימענטען רעליניעזע מאָראַליפּרעדיגער.
| = נאָר אַזוי ויא דיא יי האט פלעקען, האט גראף טאָלסטאַי אין זיך אוי
מיט דעם אויסדרוק, זיינען זייא זעהר אונפּראַקטישע געראַנקען.
ער זאנט, צום. בּי ישפּיעל, אז דער ציעל פון דער מענשהייט איז, צו עררייבען.
דיא פּאָלקאָמענהײט, אונד נאכדעם װיא מיר וועלען האבען עררייכט דיא פאָל- /
קאָמענהײט, װעלען מיר האבען אונזער ציעל דורכגעפיהרט אונד אַלזאָ מװען
= אויפהערען צו עקזיסטירען. דערפאַר, איז זיין ראַטה, מיר זאלען זיך בעאיילען מיט -
דער פּאָלקאמענ הייט, דאַמיט מיר זאלטן שנעלער אויפהערען צו עקזיסטירען.
דאס קען זיין א גאַנץ נוטע טהעאָרעטישע פּילאָזאָפּיע, אבער צו שא
דיעזע פּילאָזאפיע פיר אונזער לעבענסלוסטינע ועלט, איז אונפּראַקטיש אונר .
לעכּערליף.
יערענפּאַלס אבער, האבּען דיא שטראַהלען פון דעם רוסישען גלענצענדע /
שטערען, יעטצט בעלייכטעט פיעלע פינסטערע ווינקלען אױף דעם ערד-קונעל.
| גראף לעאָ"'ט אָלסטאי, טראָטץ זיינע הױיכע יאהדען, זעהט ער אױס 8
| פּאָלקאָמען נעזונד אונד קרעפטיג, אַרבײטענדיג זעהר פלייסינ אויף זיין גוט, אונף.
צור פּריידע פון זיינע פערעהרער, איז צו האָפען, אַז ער װעט נאף בּעשענקען דיא
- װעלט מיט זיינע ליטעראַרישע פּערל, צום װאָהל אונד בעסטען פן דער גאַנצער -
טענשהייט.
טע
אד בי =
+=
שאט אש א
6 .פ 14 == :
צאַריזמוס איז אַזױ ניעדערטרעכטיג, אַז ער האט זיך ניט נעשעחמט צו ערמאָררען
זיין נרעסטען מענשען.יי
טאָלטטאָי האט זף לאַננזאַם אױסנעצױינען פון דעם נאנצען שטאדטישען
לעבען, אונד ער, צוזאַמען מיט זיינע קינדער, האבען אָנגעצױנען אינפאַכע בױערף
קליירער אונר אָננעפאננען צו בעאַרבײטען דאס פעלר.
אָבװאָהל ער האט זעהר ועניג בענעטהינט, אָבװאָהל ער איז נעווען רייך אונר
טראָטץ דעם ואס זיינע ראַמאַנען אונד שריפטען האבען איהם אייננעבראכט אוני
נעהייערע סומען נעלד, זעהען סיר איהם יעטצט אַלס אין ארמען מאן. אַלעס
איז אַװעק אום צו העלפען דיא ניטבעדארפטיגע,
ווען טאָלסטאָי האט נים געאַרבײט אין פעלד אַדער ניט געזעסען בייא זיין
שרייב"טיש, האט ער זיך בעשעפטיגט אין גרינדען פּאָלקס-שולען, אַרונטער ברענגעו
כעהרער אונד אויפהויבען דעם טרויערינען נייסטינען צושטאַנד פן דעם נעזונקענעם
רוסישען פאָלקי
ניינטעס קאַפּיטעל,
זיינע לעטצטע ווערקע.
טאָלסטאַייס נאמען האט נעוואקסען איכער דער נאַנצער וועלט, ואו מען
לעזט נאָר ביכער. קיין פאָלק וואס האט א שפּ-אַכע אונד קעזם אין איהר, האם
אויסנטפעהלם צו איבערטראנען טאָלסטאָיס געראַנקען אונר זייא לעזען אונר
שטורירען:*
זיין װערק ,,איך אונד מיין מאַ,?* האט אַרױס נערופען א שטורם אין רער
װעלט, נאָר זיין וערק ריא ,קרייצער סאָנאטע,* האט אױפנעקאָכט מילאָנען
מענשען,
דיעזער ערעלער, נייסטרייכער אונד הױכרענקענדער מענש, װעלכער האם
מקריב נעווען זיי; לעבען פיר זיינע מיט"מענשען, איז בעשוכרינט געווארען אין אונ"
מאָראַליטעט דורף זיינט לעטצטע ווערקע,
אָבער דיא דומהייט פון אַזא אורטהייל, קען אַרױס זעהען אירגענד יעמאַנר
וואס האט נאָר אַבּיסעל געהירן טיט דענקוננס-קראפט אין זין?
גראף לעאָ טאָלסטאַייס אַבזיכטען זיינען, אַרונטער צו װייפִעָּ' ריא מאַסקע פן
דער פערדאַרבענער מענשהייט, אויפרדעקען דיא שאַנרע, ערקלערטן (ײ"א פערבאָרנענע
געטיינהייטען, אונד צײנען דער נאנצער װעלט, אַז מען לעכט אין א ים שטוטץי
בכאָטע, ניעררינקייט אונד אבשייליכע אױסגעלאַסענהײט. :
00
0
מטנשטן טיט שכל האבען אין איהם עה א נוטע; אונר עהרליכען לעהרער, :
ליעבט דיא װאהרהייט פיעל מעהר ויא פאלשען כבור,
דאַן זיינען ערשיענען זיינע יי ,קריענ אונד פריערען," אונד אאננאַ. /
ער איז באלד אנערקענט נעװאַרען 0 א טיעפּער דענקער אונד א שרייבעה /
פון דער עמינ"זאַלאַדשולע, וועלכער זוכט אויפצורעקען דאס, ואס אנדערע זכען צו .
בעהאַלטען, אונד זיין אַבזיכט איז, צו ציינען דיא מענשען װיא שמוטציג אונף /
אַכטעס קאפּיטעל.
זיין פּריװאַט לעבען.
: אונטער דיא צאָהלרייכע פריינדע וואס האבען זיך צו איהם אָנגעפֿרענט,
האבען זיך געפונען אַזעלכע, װעלכע האבען פערלאַנגט זיין הילפע אונד אונטער-
| שטיצונג, אונטער דעם קרייז ארמע אונד אוננליקליכע בױערן אונד אַנדערע קלאַסען /
- מענשען, האט ער נעזעהען מאַנגעל"לײדענדע אונד גלאט ארעמע נױטבע-
דאַרפטינע.
בייא זאָלכע סצענען איז זיין הערץ געריהרט נעװאַרען, אונד טאָלסטאָי האט
וויעזען, אַז ער בעלאנגט ניט צו דיעזשר קלאַסע פּרערינער, װעלכע רערען מיט'ן
מױל אונד מיינען אנדערש מיטץ הערצען. אָדער, ויא דאס װערטעל געהט;
;רער נקה דרשה'ענט נאָר פאַר אַנדערע,!" ניין, טאָלסטאָי אין אױך נעװאָרען
יינער פון דיעזעלבע כאַראקטערע וואס ער האט ליעב נעהאט צו שילרערן אין זיינע
! ראָטאַנען, אלס מוסטער-פּערזאַנטן.
: זיין טיש איז געשטאַנען פרייא פאר יעדע!, זיין טאשע אָפען פיר סאַייװועמען
אונד זיין הילפע האט אירגענד א מענש נעקענט פּערלאַננען אונד זיא קריעגען.
דיא! רוסישע רעניערונג האט ענדליך דערזעהען, אז זיא האט אין טאָלסטאָײן
| נעפעהוץיכען שונא, אָבער עס איז שוין נעווען צו שפּעט, דיא רוסישע טיראנייא
װאָלט זיף אַפּילו נאַנץ וועניג בעקימטרט אום דער מיינונג אין רופלאנר זעלבסט,
בער טאָלסטאָייס נאמען איז בעקאנט געװאָרען אין אױסלאַנד, אונד רוסלאנד האם
א א
יט איי? א 4 די 6
א .4 .פ : יי 184 =
געװאַלט בעטראַכטען א פרוי אין דיעזען זינן וויא. מייסטענס פו זיין נלייכען טהח -
| אויף דער נאַנצער װעלט, זאָנדערן, ער האט אין איהר נעזעהען א קאָמפּאניאַן, א
| שוועסטער אונד א װאַהרע לעבענס"בענלייטערין, מיט װעלכער ער האט נעפונען.
דאס נרעסטע פערנניעגען צו בעשפּרעכען דיא מענשליכע ליירענשאַפטעז, מענשליכע
מיאוסע מרות אונד זאָנסט אייננעפיהרטע שלעכטע מנהנים, וועלבע מען בעטראַכט :
אין דער װעלט אַלס נוט אונד פיין, ן
אַזן רוסלאנד איז א פינסטערע מדינה, אַז רוסלאַנר ברעננט אתנליק צו :
- צעהנדלינער מיליאנע: מענשען, אַז אױף דעם טראָהן פון דיא ראָמאַנאָװוס געהט איין
| שופט אַרונטער אונד דער אַנדערער נעהט אַרױף -- דאס אַלעס האט ער אָנגעי
פאַנגען יעדעס מאל בעסער צו בעגרייפען אונר פערשטעהען,
דיא מענשליכע ליירען, אָהנע אונטערשיער פון נלויבען, ראַסע אונד סעקטע, :
האבען איהם נעריהרט ביז צו זיין טיעפער אונד עדעלער זעעלע, אונד ער פלענט. נ
צייטענוזייז אַרױסלאָזען אַזאַ זיפץ טיט זיין פעדער, וועלכער האט אָבנעקלונגע! איבער :
| גאַנץ רוסלאַנר, ו
טאָלסטאַי האט אָננעפאַנגען צו האַסען דעם נערויש פון דער שטארט מיט
דיא פּאַלשע פערנניענענס אונד דומע אונטערהעלטע, װאַהרעס לעבען, רינעס
פערנניענען אונד זויבערע ערעלקייט, האט ער נעפונען אין שאטען פון דיא בוימער
אויף'ז נרינעם נראָז, אונטערין בלויען הימעל אונד אין דער אַרבײט מיט דעם שווייס
פון דעם נטזיבט.
ער האט זיך אַלזאָ צוריק געצויגען אויף זיין גוט, אונד זיינע געראנקען, אָנגע-
| זאַמעלט זייט יאָהרען, האבען אָנגעפאננען אַרױס צו פליעסען ויא א קונעל פון זיין
פערער.
א רייהע אַרטיקלען איבער דעם לעבען פון דיא בױערן, איבער דיא געזעל-
שאַפּטליבע פערהעלטניסע אונד איבּער פּאָליטישע אינטערעסען, זיינען בעהאַנדעלט
| געװאָרען אין א מילדען טאָן אונד זייא זיינען ערשיענען אין דער פּרעסע,
עס איז אויך נעווען אין יענער צייט פון אַלעקסאַנדער דעם 9טען'ס צייטען,
! ווען דער טיראַן האט נעמיינט, אַז מיט א נעוויסען גראַר פרייהייט, װעט ער קענען
| שטילען דיא נױטען אונד ליידען פון זיינע אונטערהאַנטן.
דיא רוסישע צייטוננען האבען אױפּנעכאַפּט מיט פערנניענען אַלְּשפּ ''אס ער |
האט נעשריעבען, אונד זיין איינפאַכער, אָבער שעהנער סטיל, :4טשׂ" ,ױם אי
| אבזיכט צו קערנען דיא מענשען, האט נעפונען איין אָבקלאַנג אין ריא הערצער פון
| +ז רוסען.
:
4
ר שי , .םע
אױסגעלאַסטנער, ביז ער האט זיף פערשאַפט א נרױסען קרייז פון פערעהרער /
אַרום זיף.
ער האט הױפּטזעכליף פּערבּראַכט זיין צייט אין מאָסקװאַ, אנער פּעטערס. .
בורג אונד זיין נוט, האבּען אױך געהאט איין אנטהייל אין זיין לעבען. ער האט /
אונטערדעסען נעמאַכט איינינע רייזען נאך איטאַליען אונד פּראַנקרייך, װאו ער 1
האט געשענקט דיא נרעסטע אױיפמערקזאַמקײט דיא דאָרטיגע שולען, מיט דער /
אַבזיכט, דאס ער זאל עהנליכע ערריכטען פיר זיינע אונגליקליכע לאַנרסלײטע, -
וועלכע האבּען געלעבט אין פינסטערניס.
ער אין אימער געװען פרייא אונד פראנק מיט זיינע אירעען ָ
:
י
נענען איהר.
אין דער װאַהרהײט געשפּראכען אבער, האט דיא רוסישע רעניערונג נאך /
ניעמאַלס נעהאט א גרעסערן שונא, וויא זיא האט געהאט אין טאָלסטאָין. :
וי
אבער רוסלאַנה האט איהם צום אנפאַננ ניט פערשטאַנען, אונד ווען דעם. 0
9 וט
איז עס שוין געווען צו שפּעט, אום געגען
צאַר'ס העררשאַפּט האט איהם בעגריפען,
איהם אויפצוטרעטטן, ווייל ער האט זיך געװאונען צו פיעל פריינרע, אונד מען /
האט מורא געהאט צו מאַכען אַזא נעװאַנטען שריט. 01
אין יאהר 1869, איז ער פּערלאָבט נעוארען מיט דער שעהנער סאָפיץ.
אַנדרעיעונאַ בעהר, דיא טאָכטער פון א טאָסקװער אַרצט,
זיעבעטעס קאַפּיטעל. ו
טאָלסטאָי אַלס שריפטשטעלער.
ריא שריפטשטעלערישע טהעטינקייט פון גראף לעאָ טאָלסטאָי, האט אנגע-
פאַנגען ווען ער איז נאך נעווען אין,קאווקאזי נאָר, ויא דער פאֵל איז מיט מייסטענס
גרויסע ליטעראַטען, זיינען אנפאנגס זיינע שריפטען ניט פיעל בעאכטעט .
יט פון אַנדערע, אױסער דיעזע ואס האבען זיף אינטערעסירט מִיט זיינע.
געראנקױי" ,
טאָלסֿטאי, אַלס פּערהייראַטעטער מאַן, האט אנגעפאננען צו פיהרען א
מוסטער-לעבּען. ער איז נים נאָר געען א צערטליכער מאן,. זאנדערן אױך +
חיימאַטה-ליעבענדער מענש, אונד ער האט אין זיין שעהנער אונד יונגע פרוי ניט
פערלוירען יערע לוסט צום סאָלדאַטעךלעבען, אונד ער האט רעזינגירט פון.
הויכעס אַמט אונד זיך צוריק געצוינען אין פּריװאַט. -
זעקסטעס קאַפּיטעל.
טאָלסטאָי'ס רעליגיאָן.
יעדער האט זיך נעוואונדערט איבער דער ענדערוננ וואס איז נעקומען איבער
דיעזען יוננען מענשען, אבּער א טהאַטזאַכע איז עס, אַז דאס בלוטינע שלאַכטפּעלד -
האט איהם נענצליך פּערוואַנדעלט.
ער האט אננעהויבען צו שטודירען דיא פערשיעדענע רעליניאָנען, אונד לוט
נאך זיינע אנזיכטען, האט ער געפונען אין דער פּערזאָן פון יעזוס קריסטוס, א
מאָדעל פון מענשליכער דולדזאַמקײט אונד ליידען פיר זיין מיט-מענשען.
טאַלסטאָי האט צו יענער צייט ניט בעטראַכט יעזוס קריסטוס אלס א נאָט ;
ער האט איהם אױף ניט נערעכענט אפילו אלס נעטליף, אבער ער האט אין איהם
נעזעהן אא מוסטער פון מאָראַל אונד זיטען.
אבּער אויך דיעזער איינדרוק, איז ניט געווען פיעל דױערהאַפט, אונד אָבוואהל
ער האט איינינע פון זיינע װערקע געבויעט אױיף . קריסטליכער מאָראַל, האט ער
שפּעטער זעהר פיעלעס פערווארפען פון דעם וואס עס האט זיך איהם פריהער נע-
דאַכט אלס נוט אונד ערהאבען אין קריסטענטהום.
דער געדאַנק פון פּרייהייט, אין דעם העכסטען זינן פון מאָראַליטעט, האט
בייא איהם אנגעפאַננען אנצונעהמען דיא פּאָרמע פון א רעליניאָן, אונד דאַרױף
נששטיצט, האט טר ערנריפען זיין פּעדער אונד אנגעפאַננען צו -שרייבּען ווערקע,
וואו ער האט אויסגעדריקט זיינע אידעען.
דער צושטאַנד פון דיא אונגליקליכע בויערן, האט איהם געריהרט ביז צו זיין
טיעפער זעעלע, אונד טראָטץ דעם וואס ער גרייפט זייא אָן אָהן רחמנות אין מאַנכע
פון זיינע װערקע, איז דאס ניט מעהר געווען ויא אויפצו-ווייזען, אַז דיא אורזאַכע
= פון זײיער פּערדאָרבענהייט, ליענט אין אונוויסענהייט, אונד אין זייער אונוויסענהייט
!= איז קיינער מעהר ניט שולדיג וויא דיא פּערדאָרבענע רעניערונג.
דעם לעטצטען נגעדאַנק האט ער אימער אױסגעדריקט אינדירעקט, דאַמיטן
דער רוסישער צענזאָר זאל איהם ניט קענען שטערען, אבער יעדער פערנינפטיגער
מענש אין רוסלאַנד, האט איהם אימער נוט פּערשטאַנען.
אלץ רוהיגער אונד געלאַסענער איז געווארען דער אמאלינער ווילרער יונגער
מענש; אלס אנשטענדינער אונד מאָראַלישער אין נעווארען רער אמאלינער
ערשטען מאל אין זיין לעבען פערזוכט דעם טעם פון בּיטערער אונד שרעקליכער -
מאָלסטאַי ) איז אַװעק אין קריעג פון דער קרים, אונד ער האט צום -
נויט.
ער איז נעשלאפען אונטער דעם בלויען הימעל סאַי זומער, סאַי װוינטער
נענעסען שװאַרצעס ברויט, פערעלטערטעס פלייש, נעטרונקען ואס עס האט זיף .
נעמאַכט, אונד נעליטען אַזױ פיעלע צרות, ביז זיין לעבּען איז איהם נמאס
געווארען.
דיעזער קריעג אבער, האט טאָלסטאָין אויפגעוועקט פון א טיעפען שלאף.
טאָלסטאי'ס נשמה, ויא עס שיינט, איז בּיז דאמאלס נעלעגען אין היהנער-פּלעט,
אונד ערבליקענדיג אַרום זיך אַזױ פיעל עלענד אונד אונגליק, האט ער אין א טאָג
אויסנעשריטן :
.נרויסער נאָט 1 צו ועלכען צוועק איז דאס? ווארום ליידען דיעזע מענשען ?
איף, ועניגסטענס, ווייס אפילו ניט דיא אורזאַכע פון דעם נאַנצען קריענ, אונד
דאָך בין איך דאָ אום צו אָפּפּערן מיין לעבען?*
יא, טאָלסטאָי, האט דאַן פיעל נעדענקט. ער האט זיך ערשטענס געפרענט,
צו וואס קריעג אין אלגעמיינעם איז נעטהיג, אונד, װען יא, װאָלט עס ניט געווען א
יוֹשׁר מען זאָל פריהער פרענען יעדען מענשען אוב ער איז בערייט צו אָפּפּערן זיין
לעבען פיר א געוויסער אורזאַכע.
זיינע נעדאנקען האבען אננעפאַנגען אויסצוברעכען װיא פון אונטער א
פינסטערן װאָלקען אונד פראנען אין דיא טויזענדער, זיינען ענטשטאַנען אין זיין קאָּ
ואוו עס האבען זיך נעדרונגען אידעען איבער דער נאָטטהײט, װעלטס-רעניערער,
פעלקער-רעכט אונד נעזעלשאַפּטליכעס לעבּען.
אונטערדעסען אבּער, האט ער נעוואוסט, אַז ער איז סאָלדאַט, אונד אַלס
זאָככער האט ער פאָרלויפינ ערפילט זיינע פּליבטען.
בּייא דעם טייכעל טשערנאַיאַ האט ער געפיהרט א קאָמפּאַניע סאָלדאַטען
אונד מיט זיין שאַרפזינן, האט ער ערשטוינט זיין גענעראל. ער האט מיט זיין
הויפענדעל מענשען, אבגעהאַלטען דעם שונא'ס דרייא רעגימענטען.
דאַן ערבּליקען מיר איהם בייא דער פערטהיידינונג פון סעװאַסטאָפּאָל. וואו
זיין מוטה, איבערלענונג אונד מיליטערישע קונסט, האבען איהם נעבראַכט צום ראַנג
פון באַטאַליאָנסײקאָמאַנראַנט.
( שנעל װיא דער קריענ איז נעװען צו ענדע, האט דער יננער מאן
ער האט אלזא שוין נגעהאט דעם רױטען מונדיר סיט דיא מעשענע קנעם /
אונד קלינגענדע שפּאָרען.
לעאָ טאָלסטאי, אבּשטאמלינג פון אַדעל, רייך, נעבילרעט, אונד אלס סאָל-
דאַט, האט ווירקליך געפונען צוטריט אין דער העכסטער געזעלשאַפט, ואו, נאַ-
טירליך, קיין זאַך האט איהם אַזױ פיעל אינטערעסירט ויא דער נענוס וואס ער
האט דאַדורך געקענט קריענען. ; 0
ער האט זיך פון קיין זאך נעוואלט שטערען, זאָלאַנג ער האט נעזעהן דיא יו
מעגליכּקייט זיין ציעל צו עררייכען. דאס האט איהם נעפיהרט צו זעהר פיעלע 6
סקאַנדאַלען אונד ניט נאָר איינמאל האט ער נעמזט זיך פערטהיידינען אויף'ן ו
פעלד דער עהרע -- דורך דועל. 0
ווען לעאָ איז געווען זאט פון אוויין, ווייב אונד נעזאַנ;* האט ער געהאט 8
מאָמענטען, ווען זיין נאַטירליכעס ,איף" פלעגט צו איהם צוריק קעהרען. ער האט /
דאמאלס נעלעזען, געדענקט אונד ערשטױנט דיא עלטערע אונד אינטעליגענטערע :א
מענשען, מיט זיין שאַרפזינן אונד בעוואנדערונג אין פיעלע צווייגען דער וויסענ- 2
שאַפּט אונד אַלנעמײנע בּילרונג. 0
אבער זיין אונרוהיגע נאַטור, האט ניט נעקענט אױף לאַנג פערבּלײבען :
שטאַנדהאַפט, אונד אַזױ שנעל ויא ער האט זיך אויסגערוהט, האט װיעדער צוריק
נעקעהרט זיין אויפבּהיזענדער גײיסט אונד ער האט זיך נאך אמאל אריין געווארפען
אין שטראָם פון פערגניש:ען אונד גענוס.
ער האט אונטערדעסען אויך פּראָבירט צו שרייבען, אונד שטודירט דעם סטיל
פון פּראַנצוזישע קלאַסיקער, װעלכע האבען אויף איהם געמאַכט א טיעפען |
איינדרוק. /
פינפטעס קאַפּיטעל. : ו
טאָלסטאָי אין קריענ.
עס איז נעווען אין א העררליכען אבענד, װען דער יוננער נראַף איז געווען
שטאַרק פערטיעפט אין טאַנצען אונד מונטער זיין אױף א בּאלל, אלס מען איז
איהם נעקומען אנזאנען, אַז קריענ אין ערקלערט נעווארען, אונד זיין רעגימענט
דאַרף אברייזען נאך דער קרים.
אווירקליך 1* האט ער אויסנעשריען ערפרייט, אקריענ? דאס אי א נוטע /
בשורה! עס איז שױן דיא העכסטע צייט דיעועס שלעפערינע לעבען זאָל אוים-
הערען, אונד איך זאל הערען אַבּיסעל קאַנאָנעךמוזיק.*
אע צום א טראָפּען. א
יי ,וויין, ווייב אונד געזאנג* ויא א דייטשער דיכטער זאנט, איז געווען זיין .
00 עסטער צייט-פטרטרייב, אונד ניט האבּענדיג װער עס זאל איהם זאנען, אַז דאס -
ואס ער טהוט איז אונרעכט, האט ער זיך געפונען פאָלקאמען בערעכטיגט אין .
זיינע טהאַטען; ערשטענס, װײל ער איז גענאַנגען בּלויז ביז דאַהין וואו עס אין -
ערלויבט, אונד, צווייטענס, האט ער קיינע אױסנאַהמע געמאַכט אונטער זיינע!.
א . יעדער איז געװען פּערדאָרבען, אונד ער איז געװען גלײך מיט ריא.
| אַנדערע. |
אימער װײטער,. אימער טיעפער איז ער נעזונקען אין אױסנעלאַסענהײט, בין
?= זיינע פּראָפּעסארען זאנאַר האבען זיך געזעהן געצוואונגען איהם אויפטערקזאם צו
מאַכען אויף זיין פערנאַכלעסיגונג פון שטודיום.
כעאָ טאָלסטאָי האט זיך ערבּליקט אלס א שעהנער אונד נעזונדער יונגער- .
מאַן, אפילו אביכעל רואינירט פון דער אויסנעלאסענהייט, אבער דעננאך שטאַרק
גענוג אום פאָרטצוזעטצען דיא לומפּערײיא. ער האט זיך דערמאָהנט, אַז באלר
- = װער ער פול-יעהריג אונד ער װעט קענען איבּערנעהמען האס חלק ירושה פון זיין
- - פאטער, מיט וועלכען מען קען הולטייעווען א היבשע צייט אונגעשטערט.
וואס טױנ איהם שטודירען? האט ער זיך געטראַכט. ער האט אלא
פּלוצלינג אויפגעגעבען דאס שטוריום אונגעריכט, אונד בּעשלאַסען א נאַנץ נייעם
| וועג איינצושלאָנען, וואו,וויין, ייב אונד נעזאנג" איז לייכטער צו געפינען.
פיערטעס קאַפּיטעל.
ראם סאָלדאַטען לעבּען. |
א פאָלדאַט} דער יונגער גראַף טאָלסטאי האט זיך פאָרנעשטעלט, אַז א
רױיטער מונדיר, מיט מעשטנע קנעפּ אונד קלינגענדע שפּאָרען, איז אונגעפעהר דאס -
העכסטע ציעל אין לעבען, אדער דורף װעלכען מען קען עררייכען דאס העכסטע .
ציעל. | :
אין יאהר 1851 איז ער אַװעק געפאהרען נאף קאַװקאַז אום דאָרט צו בּעזוכען /
זיין בּרודער, וועלכער איז נעווען אָפּיציר אין דער אַרטיללעריע-בריגאַדע. 0
פאר אלעמען האט איהם קאַװוקאַז שטאַרק אנגעצוינען, אונד ראַן, האט ער.
געבעטען זיין ברודער ער זאל איהם זעהען אריין נעהמען אויך אין דער ארטיללעריע.
יהאד
דריטעס קאַפּיטעל.
דאס סטודענטען לעבּען.
האט אננעפאַננען צו שטודירען אָריענטאַלישע שפּראַכעף /
- אונד סיריש. אוסער דעם, נאַטירליך, האט ער געמוזט לערנען נריכיש, לאַטײניש, -
| פּראַנצויזיש, עננליש, דייטש אונד ניט פערנאכלעסינען דיא קליינע אונד דאמאלס
- - זַעֲהֵר ארעמע רוסישע ליטעראַטור.
וואס איינענטליך דער יונגער גראַף האט בעאבזיכטיגט מיט דעם שטודיום
ו'ּ - פון אָריענטאלישע שפּראַכען, האט ער דאמאלס נענױ ניט נעקענט ויסען, אבער /
6 שפּעמער האט ער זיך ערקלערט, אַז דאס איז נעווען דערפאַר, וויי זיין נייסט איז א
אימער געווען גענייגט רעליניעז. יו
| ואס טאָלסטאִָי האט פערשטאנען אונטער רעליניאָן אונד וואס ער פערי .
שטעהט ישטצט דאַרונטער, װעלען מיר שפּעטער האבּען א געלענענהייט צו רער" /
צעהלען, נאָר פאָרלויפיג וועלען מיר שענקען אַביסעל מעהר אױפּמערקזאַמקײט זיין /
- סטודענטען-לעבען.
| = דיא רוסישע פטודענטען האבּען זיך אימער אויסגעצייבענט מיט פיעל טרינקען,
| אומנעהן מיט שעהנע מיידלעך אונד בּענעהן אַזױ פיטל לומפּערײא ויא נאָר מענליך. . 0
: זייא מאַכען אפילו ניט קיין נרויסע אױסנאַהמע פון דיא פּראַנצויזישע אונד רייטשע 4
יסטודענטען, אָבער, יעדענפאַלס, אין דיעזער בעציהוננ, שטעהען זייא ניט 0
איער 0
| נאטירליך האט דער רוסישער סטודענט, פון דער העכערער פאַמיליע, געװויסע /
: גראַדען אָדער נרענעצען, ביז װאַנען דיא זאָגענאַנטע מאָראָל אָרער עטיקעטע עה /
= לויבט איהם, אבּער װעה איז דיעזער מאָראַל אונה עטיקעטע, וען זיא קען אַזױ 0
6
ייט ערלויבען. :
= יעדענפאַלס, איז דער יוננער נראַף לעאָ טאָלסטאִי נעװען אײנער פ ריא /
וואוילע יוננען אונטער דיא סטודענטען, אונד אַזױ ויא זיין פאטער האט איהם /
- צוריק געלאזען היבּשע איינקינפטע, האט ער זיך ערלױבט צו געהען ביז צו ער
+ העכסטער שטופע ואס דיא זאָגענאַנטע מאָראַל אונד עטיקעטע האבען איהם
/ ערלויבט.
ער האט זױף ארין געװאָרפען אין דעם שטורם פון לעבען אד ער האמ
יש : : זאו
שיי ד רש יה קעשט 6 יצ .יי םי יי ר אע
טרייטינקייט 2 מיט אנדערע קינדער. | 0
- = ביז צום יאהר 1837, אדער, ביז נאהענט פון דעם 10טען יאהר אין זיין לעביוי.
האט ער ניט געקענט זיין גרויסע, רוישענדע אונד קאָכענדע שטאדט. אבער אי
- יאהר 1827, האט זיך דיא פאַמיליע אַרױס נעצוינען נאד מאָסקװאַ, אונד דיא
| גרעפין אסטען-זאַקען, זיין טאַנטע, איז נעווארען דיא זאָגענאַנטע פּערװאַלטערין פון
דיא קינדער.
דער קאָלאָנעל, לעאָיס פאטער, האט צוענומען פאר זיינע זיהן צווייא
לעהרער, איינעם א פראנצויז אונד דעם צווייטען א דייטש, וועלכע, אױסער דיא
רוסישע לעהרערס, האבען זייא אנגעפאַנגעו אויפצרוועקען אין רוסלאנר'ס צוד
קינפטינען נרעסטען מאַן, זיין נייסט אונד געשמאַק צום לערנען אונד וויסען.
לעאָ איז נעווען א פלייסינער שיללער, אבער זיין פלייסינקייט איז ניט נעווען
| == קיין בּעשטענדינע. אמאל האט עד געקענט צוברעננען טעג אונד נעכט איבער זיינע
{ = לעקציאָנען,. אונד אנאנדער מאל האט ער װאָכענלאַנג נאר ניט נעוואלט אנקוקען
= זיינע ביכער.
ווען זיינע לעהרער האבען איהם דערפאר פאָרווירפּע נעמאַכט, האט ער זיך
ענטװעדער אויסגעלאַכט, אדער מיט א פּעראַכטענדען שטאָלץ זיך פון זייא אָב-
געווענדעט.
דיעזער אַרט שטודיום, וועלכער איז געווען זעהר אונרעגעלמעסינ, האט נע-
דויערט בלויז דרייא יאהר, דען אין יאהר 1840 אין לעאָיס פאטער געשטאָרבען,
אונר אלס קינד פון 17 יאהר, האט זיך דער יוננער נראף טאָלסטאָי, געפונען א
יתום אָהן א פאטער אונד אָהן א מוטער.
אבער אָבװאהל ער האט קיין רענעלמעסינען אונטערריכט נענאָסען, האט
ער דאָך באַלד איבערראשט איינינע פּראָפּעסאָרען. ער איז אװעק נאף קאַזאַן
אונד ערקלערט, אַז ער װויל אריין אין דער דאָרטינער אוניװערזיטעט. ער
האט בלויז א פּאאר מאָנאַט געאַרבײט אין פּאָרבערייטע; זיך, אונד ווען ער איז
עקזאַמינירט געווארען, האט ער נעקענט אלעס וואס מען האט נעקענט פון איהם
פאָרדערן.
זיינער אַ לעהרער האט דאן נעזאנט :
,ליאָוו ניקאָלאיעװיטש טאָלסטאָי, דאַרף קוקען א האלבע שטונדע דאָרט,
וואו עלטערע פון איהם, מוזען שטודירען מאָנאַטע-לאַנג. *
ער האט נעהאט א מערקווירדיגען נוטען קאָפּ.
האבּען נעהאט דיא נעלענענהייט צו שפּירען א דריק פון איהר האַנד, װע
{ = האט אזוי לייכט ניט נעקענט פערגעסען. ה7
0 ביידע, דער אַלטער נראַף אונד זיין פרוי, זיינען נעװען א מוסטער פון מענש:
= ליכער שטהנהייט אונד קראפט, ועלכע איז ניט אבּנעשװאַכט נעװאָרען פון אויס-
= געלאַסענהײט אונד פּערדאָרבענהייט, ויא יעטצט אין דיא מאָדע אין רוסלאַנר -
| = אונטער דעם אַדעל. וי
זיא איז געווען דער בּוים, אױף וועלכען דיא פרובט יו ניקאָלאַיעװיטש ני
טאָלסטאָי איז אױסנעװאַקסען. :
פירסטין װאָלקאָנסקי האט נעבוירען פאר איהר מאַן פיער זיהן אונד איין /
טאָכטער. דער פיערטער זוהן איז נעווען לעאָ טאָלסטאָי, אונד דיא טאָכטער האט
נטפּאָלנט נאך איהם. 6
אָבּער װען דער יוננער לעאָ איז אַלט נטווארען קוים צווייא יאהר, איז ער- 0
שיענען דער טוט אונד פון איהם אַװעק נערויבט זיין מוטער. טי
ער האט אלזא קיין געלענענהייט געהאט זיך צו עראינערן אין מוטערליכער - :
צערטליבקייט, אונד, ניט נאָר איינמאל האט לעאָ טאָלסטאָי, אין דעם לױף פון זיין /
לעבּען, בעמערקט מיט א זיפץ : 2
,איך האבּ מיין מוטער ניט נעקענט, אונד איך האב ליידער ניט נעוואוסט.
טאָלסטאָי האט אױף געהאט אורזאכע שפּעטער צו בערױערן ווארום זײן /
מוטער איז איהם אזוי יונג אָבּנעשטאָרבען, װייל דאס אויספעהלען פון מוטערליכער /
צערטליכקייט, האט איהם ניט נאָר איינמאל נעפיהרט אויף קרומע ווענען. 2
צווייטעס קאַפּיטעל. ער
א
ו דיא ערציהונג. 6
2 נאף דעם טױט פו זין מוטער, איז לעאָ מיט זיינע ברידער אונד זיין ער
ץ ! = שוועסטער, פערבליעבּען אויף זיין פאטער'ס גוט, װאו זײא האבען גענאָסען ריא /
- ערשטע ערציהונג. 00
פעלד אונד װאַלד זיינען נעווען דיא ליעבּלינגס:קאָמפּאַניאָנען פון דעם יונגען
| קינד לעאָ, אונד שטונדעךלאַנג פלענט ער אבלינען אונטער בוימער, בליקענדיג אין.
דעם בּלויען הימעל, אונד טרוימען.
ער איז אונטערדעסען ניט נעווען קיין רוהיגעס קינד. אין שפּיעל האט ער
= געציינט. װילדהייט, אויפרענונג אונד קאַפּריזען. אונטערדעסען האט ער זיף אױך -
יערשטעס קאַפּיטעל.
זיינע עלטערן:
:0 נוטע אונד נעשמאַקע פריכטע װאַקסען ויא נעוועהנליף אױף א שעהנעם
/ - בוים. אבער דיא פריכטע זעלבּסט, זיינען זעהר פיעל אונטע-װאָרפען דעם װעטערי
ריא זנן, דער נעבעל, דיא קאַלטע אָדער װאַרעמע נעכט, מאַכען פערשיערענע
:0 װירקונגען. דיא פרוכט אָבער, װעלכע װאַקסט אױף א שעהנעם אונד געזונדען
- בּױים, איז ערשטענס בעסער אימשטאַנרע איבערצוטראנען דיא פערשיערענע
2 4 וועטערן, אונד, צווייטענס, װען דאס נינסטינע װעטער קומט, איז דיא פרוכט א
וואונדערבארער פּראָדוקט.
גראַף לעאָ (ליאָוו) ניקאָלאיעװיטש טאָלסטאי, איז געבוירען נעװאָרען אין יאהר
8, אויף דעם גוט (אימעניע) יאַסנאיא פּאָליאַנאַ, אין דער טולאשען
נובּערניע. |
אע זיין פאמער, װעלבער איז שפּעטער בּעקאנט נעווארען אין דעם ראנג פון
קאָלאָנעל (פּאָלקאָװוניק,) אין דער רוסישער אַרמעע, איז נעווען א מענש פון זעלטענע
פעהינקייטען, א שאַרפען פּראַקטישען פּערשטאַנד, אונד, אבואָהל איינער פון דעם
שטאָלצען רוסישען אַדעל, איז ער נעווען איין אנשטענדיגער אונד ליעבענסווירדינער
מענש. ער האט געקעמפּפט אין דיא רוסישע מלחמות גענען דיא פראנצויזען אין
| דיא יאָהרען 0 אונר 1813, אונד אויף'ן שלאַכטפעלד, האט ער זיך אויסגע"
= צייבענט אָלס בראַװ, מוטהיג אונד אונערשראָקען. נאַפּאָלטאָן דעם גרויסען'ס
אע פאָלדאַטען, וואס האבען איינגעדרוננען ביז נאף מאָסקװא, האבען ניט נעהאט נאָר
| == צו קעמפּפען מיט דיא שרעקליכע רוסישע פרעסט, זאָנדערן, אַזעלכע מענער װיא
| == דעם יעטצטינען בּעריהמטען טאָלסטאָייס פאטער, האבען דעם װעלט'עראָבּערער
פּעראורזאַכט נרויסע צרות.
דיא מוטער פון גראַף לעאָ טאָלסטאָי איז נעװען דיא פירסטין (קניַזין)
װאָלקאָנסקי. דיעזע פרי, וועלכע האט אױף דער וועלט נעבראכט רוסלאַנדיס
ומע פילאָזאָף אונד רעאַליסטישען ליטעראַט, איז געווען, אין איהר יונענד, א
| פּעריהמטע שעהנהייט, אונד איהר קערפּערליכע קראַפט, האט געהאט א שם ניט
נאַר אונטער איהרע חבריטעס, זאָנדערן אױך אונטער מאַנכע ינגע לײט וואס
א
;צ
6
5
ו יי יט ש 4 '
שאט יע יי
דיא נעשיכטע פון דעם גרעסטען רוסישען פילאָזאָף
אונד רעאַליסטישער ליטעראַט.
זיין לעבען, װירקען אונד איינפלוס איבער זיינע מיטמענשען.
= -
בעאַרבײטעט פון
געשילדערט פון
| ד. מ. הערמאַלין.
ווילהעלם הענקעל,
דרוק אונד פּערלאַג פון
דיא היבּרו פּאָבּלישינג קאָמפּאַני,
7 קאַנאַל סט., ניו יאָרק,
.00 1816 זעסץ אימתתממזן
.0248+ שעאג 660 0241 /83-85-8
1
א"
בייזירילישעל: /נג ,ייג ערע ש:
2 בי
== = יב
קר
4 8
יו יש
6
א 0 א
א
הוה
|
<p>Accelerated Mobile Pages (AMP) are very attractive to me because of their load speed.</p>
<p>When running paid traffic at scale, a landing page that loads instantly could double your ROI. </p>
<p>I am creating a custom landing page for an eCommerce product. This page will have:</p>
<ul>
<li>Navigation links at the top which can be shown or hidden based on a button click</li>
<li>A survey interface which asks user questions and displays info accordingly</li>
<li>Based on certain button clicks, do certain actions. e.g. Fire FB ads pixel events</li>
<li>Use of jquery scroll to allow users to navigate to each section within the single page</li>
</ul>
<p>I'm used to including Jquery in the <code><head></code> and writing all my code in one section. This would be loaded when the DOM loads... and everything works fine. Happy days. </p>
<p>However, reading the documentation on "Include custom JavaScript in AMP pages" it feels like it's going to make it very difficult. Almost impossible based on what I see. </p>
<p>See here: <a href="https://amp.dev/documentation/guides-and-tutorials/develop/custom-javascript/" rel="nofollow noreferrer">https://amp.dev/documentation/guides-and-tutorials/develop/custom-javascript/</a></p>
<p>It seems I have to create a tag for each piece of custom JS. Linking to my JS file with the "src" attribute. However, only the code within this tag will be executable by the JS file. </p>
<p>This documentation also states,</p>
<blockquote>
<p>AMP enforces a limit of 150 kilobytes of custom JavaScript on each
page. This limit is shared among all component on that
page. If using a library, it must be imported to each individual
component.</p>
</blockquote>
<p>Jquery is around 100 KB... If I have to include this library with every <code><amp-script></code> tag, this means I physically can't use more than one tag?</p>
<p>Am I allowed to include the entire body within this <code><amp-script></code> tag?</p>
<p>Does this mean I must have one JS file, where I must copy the Jquery library in there. Then have my custom code within that file as well?</p> |
<pre><code>def fib(N):
if N <= 1:
return N
return fib(N-1)+fib(N-2)
</code></pre>
<p>I cannot calculate the Big-O for this function, anyone can help me using math method. Thanks！</p> |
Hurricane Maria was a hurricane of notable status that began in the Atlantic Ocean. It was part of the 2017 Atlantic hurricane season. The most intense tropical cyclone worldwide in 2017. Maria was the 13th named storm and 8th hurricane of the season.
Originated from easterly waves off the west coast of Africa. Maria became a tropical storm east of the Lesser Antilles on September 16 and quickly intensified to Category 5 before making landfall in Dominica on September 18.
The World Meteorological Organization retired the Maria name in April 2018, replacing it with Margot for the 2023 Atlantic hurricane season, due to the large number of deaths and destruction in Puerto Rico.
Meteorological history
On September 12, originated from a tropical wave that left the west coast of Africa. It then began to develop and become more organized moving westward. On September 16, it became a tropical depression and was 580 miles (930 km) east of Barbados. The storm quickly became more tropical. It became a tropical storm the same day in 84 °F (29 °C) waters, in favorable conditions of the 80 °F (26.5 °C) that tropical storms usually require.
After becoming a tropical storm, it had an eye, a clear opening at the center of the storm. 6 hours later since becoming a tropical storm, the National Hurricane Center (NHC) named it Tropical Storm Maria. On September 17, Maria turned to move west-northwest and quickly becomes a Category 1 hurricane. In just 12 hours, it became a Category 5 hurricane with maximum winds of 160 mph (260 km/h) on September 18.
On the evening of September 19, Maria landed in Dominica and other islands in the Lesser Antilles. Continues to move west-northwestward and into the northeastern Caribbean Sea. Maria weakened slightly to a Category 4 hurricane due to land interaction with Dominica, but soon re-strengthened to a Category 5 hurricane, reaching peak intensity with winds of 175 mph (280 km/h).
Maria made landfall in Puerto Rico on September 20, and the eye of the wind increased significantly before making landfall on the island, resulting in a slightly weakened Category 4 hurricane with maximum winds of 155 mph (250 km/h)
On September 22, Hurricane Maria began to weaken because as wind shear began to erode it. Continues to move north-northwest and the northeast of the Turks and Caicos Islands with maximum winds of 126 mph (203 km/h).
On September 25, Maria continues to weaken as it moves along the southeast coast of the United States.
On September 27, Maria weakened to Category 1 with maximum winds of 75 mph (120 km/h), its center moved onto the coast of North Carolina, a few miles southeast of Cape Hatteras, weakened to a tropical storm the following day. Finally, Maria moved rapidly east-northwestward as an extratropical cyclone on September 30, then dissipated in the North Atlantic Ocean 3 days later.
Preparations and impact
On the morning of September 16, the National Hurricane Center issued its first warning that the system would become Tropical Storm Maria. Following the warnings, the government of France, Saint Lucia, and Barbados prepared for the storm.
References
2017 in weather
Hurricanes
September 2017 events
October 2017 events
2017 in North America
Hurricanes in North Carolina
Category 5 Atlantic hurricanes
Deadly storms |
<p>I'm trying to build a thread-safety layer on top of C++ 11's <code>std::thread</code> where each object is assigned to an owning thread, and certain calls can raise a hard error when they are used on the wrong thread. The owning thread is the only one that can transfer an object to another thread.</p>
<p>I have it all working, <em>except</em> that I can't find a way to get a thread's <code>thread::id</code> before it is actually running. And I need to attach the new thread's ID to the object before I hand it off.</p>
<p>If I use</p>
<pre><code>std::thread newThread( [theObject]()
{
// use theObject here.
} );
</code></pre>
<p>The earliest point I can get the thread's ID is after the definition of the thread object, at which point the thread is already running.</p>
<p>I see there is a default constructor for <code>std::thread</code>, but I can't see a way to give it a function to run on the thread afterwards.</p>
<p>Is there a way to perform two-step construction on a thread, or control the thread's ID at time of creation?</p> |
is a Japanese artificial satellite which was put into orbit in 2006.
The launch was a project of the Institute of Space and Astronautical Science and the Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA).
The satellite was launched on February 22, 2006.
The primary mission of Akari was as a space observatory to survey the entire sky in near-, mid- and far-infrared with its infrared telescope.
References
Other websites
Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA), Akari (ASTRO-F) mission profile
Japanese space program
Satellites
2006 in Asia
2000s in Japan |
<p>I would like to pass a pointer by reference to a function, such that i can actually change the address the passed pointer is pointing to and i'd like to assign this argument a default value.</p>
<p>something like this:</p>
<p>in the declaration</p>
<pre><code>void myFunc(SomeType* &var=NULL);
</code></pre>
<p>and the definition:</p>
<pre><code>void MyClass::myFunc(SomeType* &var){
if(var!=NULL)
(*var)=(*someOtherPointer);
if(someCondition)
var=NULL;
}
</code></pre>
<p>such that a callee can decide whether he wants to call the function with one argument or without argument. And sucht that if he decides to pass an argument, and someCondition holds, the passed pointer will point to NULL afterwards</p>
<p>however - if i try to do it like this i get a:</p>
<p>Error C2440: 'default argument': 'int' cannot be conveted to 'SomeType *&'</p>
<p>Thanks for the help!</p> |
Drew Hankinson (born December 22, 1983 in Cumberland, Maryland) is a professional wrestler that currently works for New Japan Pro Wrestling under the ring name Doc Gallows and is a member of the wrestling stable Bullet Club.
He has also worked for WWE where he performed under the ring name Festus and teamed with Jesse. He also competed under the ring name Luke Gallows and was a member of the wrestling stable Straight Edge Society with CM Punk, Serena Deeb and Joey Mercury.
Other websites
New Japan Pro Wrestling profile
1983 births
Former WWE wrestlers
Living people
Sportspeople from Maryland
Total Nonstop Action Wrestling alumni |
Kamaljit Singh Jhooti (born 26 March 1981), better known by his stage name Jay Sean, is an English singer-songwriter, record producer, and arranger. His singles "Maybe" and "Ride It" were released in the 2000s and topped the UK Singles Chart. His single "Down" featuring American rapper Lil Wayne, was released on 31 May 2009 and his first single released in America. He also collaborated with Alesha Dixon.
1981 births
British record producers
British R&B musicians
British soul musicians
English pop singers
English singer-songwriters
Hip hop musicians
Singers from London
People from the London Borough of Hounslow
Living people |
llyrtl.
302
sie ilire sonstigen Eigcnschaftcn dabei verlicrt, der Spuk init der
sogenannten mutterloscn Zcugung soglcicli aufhbrt, womit die Natur-
forsclier so lange Zeit hindurcb geneckt worden sind.
Ausserdem werden in diescr Abhandlung nocli einige none mid
weniger bekanntc mikroskopischc Algen bcschrieben und durchAbbil-
dungen naeh ilircn verschiedcncn Lcbensstadien anschaulich gcmuclil.
7sur Analomie von Saecobranchus singio C . V.
Von dem w. M. Prof. Dr. Jos. llyrtl.
(Mit I Tafel.)
Verdauungsorganc.
Eine ganz I)esondcrs auflhllendc Abweiehung vom gewolinlichen
Verlialten zeigt die Bauehlioble. Olingeacblet ihres bedcutenden
Umfangcs, besitzt sie docb niebt Raum geiiug, um allc Eingeweide
in sicli auruchmen zu kbnnen. Sic ist desshalb mit zwei Nebenhohlen
in Vcrbindung, u clcbc nnr dnrcli klcinc Offiiungcn mit ihr communi-
ciren- Dicse Oflnnngcn liegen in dem Winkel der oberen und seit-
lichen Bauclnvand, vor den langen Querfortsatzen des ersten Wirbcls,
und geben nnr fiir cinen Stecknadelkopf Raum. Das Baucbfell sclzt
sicli durcli diesclbcn in die beiden Nebenlioblen fort, und kleidet sic
mit merklieher Zunalinic seiner Dickc aus. Die Nebenhohlen sclbst
haben aine stumpf-pyramidalc Gestalt, mit vordercr Spitze und liinte-
rer Basis. Sie lagern sicli zwischen dem oberen und seitlichen gera-
den Rumpfmuskel cin, und dringen zwischen denselben so we it naeh
aufwarts vor, dass nur die llant dcs Iluckens ibre obere Bcgrenzung
bildet. Sie liegen zwischen der Basis der Brustflosse und dem hintc-
ren Rande dcs schildformig vcrlangerten Scliadeldaches, umgreifen
die aussere Flacbc des Scbulter-Suspensoriums, und erstrecken sieb
bis zum oberen Winkel der Kicmenspaltc. Man braucht nur die all-
gcmciuc Deeke von dem iiusseren Drittel dcs hintcrcn Ramies des
Scbadcldacbcs abzulbsen und zuruckzuschlagcn, so hat man die frag-
lielie Ncbenhohlc des Abdomen aufgedeckt. Sie entbfdt als cinzigcr
und bislier bei keincni Fisebe beobaebteter Ausnabmsfall, ein kcil-
fdriniges, flacbgedn'icktes, driisiges Organ, mit glaltcr Obcrdaebc,
barilicber Consistenz und lichtbrauner Farbe, welches an der untcreu
Flacbc seiner naeh hinten geriebteten Basis einen Gefassstiel auf-
nimmt, der durcli die oben erwabnte Coinmunicationsuffnung in die
Zur Anatomic von Saccohranchus singio C. V.
303
Bauchliohle tritt, und zwei Venen, eine selir feine Arlerie, und
einen nicht iiuansclinlichcn Ausfuhrungsgang enthiilt. Von den hciden
Venen dringt die eine in das Parenchyin der Bauchlebcr ein, und ent-
leert sicli daselbst in einen Ast der Vena hepatic a. Die zweite
Vene ist eine Vena advehens, und vcrhalt sich auf bcidcn Seiten
verschieden. Rccliterseits ist sie eine von dem vordercn Abscbnitte
des Danncanals herkomiuende Vena mesenterica, linkerseits eine
mil der Milz und dem liinteren Theile des Darmcanals in Verbindung
stcbende Vena splenica , somit beiderseits eine wall re Pfortader.
Die Arterien konunen aus der Coeliaca , und zwar aus einem die
Cardia des Magens umgreifenden Bogenast derselben; und da nun
der Ausfuhrungsgang als letztes Ingrediens dieses Slides in den Hals
der Gallenblase gelit, so kann es keinem Zweifel unterliegen, dass
das drtisige Organ eine Partielle der Leber, ein vollkommen abge-
schnurtes, und aus der Bauchliohle des Thiercs auf den Riickcn
venvicsenes He par succentnriatum ist. Hieraus crklart sicli die
Kleinheit der eigentlicben Bauelileber, wclche aus zwei, an ibren
vordercn stumpfen, und liinteren verlangerten Endcn getrennten,
und nur in der Mitte durch eine scbmalc Commissur vercinigten
Lappen bestebt, an der unteren Flacbe des recbten Lappens eine
selir grosse, lange, ovale Gallenblase tragt, deren nach links gekchr-
ter, selir kurzer, und mchr einer Einschnurung glcichender Hals die
Gallengiinge der eigentlichen Leber, und der beiden Riickenlebern
aufnimnit, und sieh bierauf zu einem Selilauch (Ductus choledochus)
erweitert, dessen Dnrcbmesser mebr als die Halfte der Gallenblase
betragt, und dessen wiedcr auf Fadendiinne eingescbniirtcs Ende
miter der Cardia in den vordercn Rand des Dunndann-Anfangcs ein-
miindct.
Der rundliclie, sackformige Magen lasst aus der Mitte seines
linken Randes ein kurzes und weites Pylorusrohr liervorgchen, an
welches sich mittelst einer kreisformigen Klappe der Anfang des
Darmcanals anschliesst. Dieser zieht anfangs unter der Cardia von
links nach rechts, und kriimmt sicli dann nach liinten, urn in meli-
rere Scblingen gewunden, und rail stets abnehmender Weite, in den
selir engen Afterdam iiberzugelien. Das Mcsentcrium dcs letzte-
ren haftet nicht an der Wirbelsaule, sondern am seitlichen Rande
der recbten Nierc. Die unanselinliche bobnenfOrmige INlilz liegt
rechts vom Magen an der Wurzel des Mesenteriums.
20^
304
II y p ll.
Ilarn- und Geschlcchtswerkzeuge.
Die Nieren bieten ein ahnliches Abschniiren eines namlraften
Antheils ilirer Masse dar, wie die Leber. Die eigentlichen Bauchtheile
der Nieren siiul zu einem dreieekigen, vorn dieken und breiten, liinten
schmalen, zugespitzten Lappen verschmolzen, welcbe sieh von den
Querfortsatzen des ersten Wirbels bis zum hintersten Ende der
Bauchhohle erstreckt. Seine untere Flache ist mit einer starken, an
die Wirbelquerfortsatze angebefteten Aponeurose iiberzogen, welcbe
vom Querfortsatz des ersten Wirbels sicli zur Riiekenwand der Cardia
umschlagt, und mit ihr verwachst; von der Spitze dieses Quer-
fortsatzes dagegen sicb nach aussen als fibroses Septum zwischen
die Ruckenmuskeln einschiebt, und die hintere Wand jener Hoble
erzeugt, in welcher das llepar succenturiatum liegt. Die ver-
scbmolzenen Nieren scbliessen zwei Yenenstamme ein (Venae car-
dinales). Der rechte ist eine Fortsetzung der Vena caudalis , der
linke ist bedeutend sehwacher. Verfolgt man diese Venen bis zum
yorderen Rand der Niere, so sieht man dieselben sicb mit zwei ande-
ren, selir ansebnlieben Venen yerbinden, welcbe langs des binteren
Randes des ersten Querfortsatzes nach aussen laufen, und dureh eine
zwischen dem Querfortsatz und dem an ibn gebefteten seitlicben
Rumpfmuskcl belindlicbe Liieke, auf den Riicken gehen, wo sie ibre
Entstebung aus zwei dieken keulenfbrmigen, nur yon der Haut bedeck-
ten Kbrpern nehmen, welcbe, da sie durcb einen langen, und sebr
feinen Canal (der langs dieser Venen hinzieht) mit den Ureteren
zusammenbangen, Iosgetrennte und selbststandig gewordene Riicken-
nieren darstellem Icb babe sebon bei frliberer Gelegenbeit etwas
Ahnliches von Arms cons bemerkt Die Hoble am Riicken, welcbe
die abgescbnurten Nierenstiicke einnebmen, liegt unmiftelbar hinter
jener der Nebenlebern. Sie ist a her niclit vom Bauchfell ausgeklei-
det, da das ganze Niercnsystem extra cavum peritonei liegt. Auch
liegen die Nieren niclit so frei, wie die Leber, in dieser Hoble, son-
dern liangen vorn und riickwarts mit der Wand der Hoble zusammen,
indem eine Kopf- und eine Rumpfvene daselbst in die Niere eintreten,
mn sicb in ibre ruckfiibrende Vene zu entleeren. Die Cardinalvenen
der Baucbnicren treten durcb die Wurzeln der starken Querfortsatze
des ersten Wirbels durcb, und haben, wahrend sie an der llasis
cranii eine Strecke weit nach vorn verlaufen, an ihrem ausseren
Rande, die kleinen Iappenfdrmigen Kopfnieren anliegen, in welcbe
Zur Anatomic von SuccoOranchus singio C. V.
305
sicli aueh eine Verlangerung ties Ureter begibt. Hierauf vereinigen
sicli die Cardinalvenen, uni als einfaeher Stamm in den geraumigen
und weitnach vorn gelegenen Sinus cordis einzumiinden. Die beiden
Ureteren liegen an tier unteren Fliicbe der Bauehniercn frei zu Tage,
eonvergiren naeh binten, und senken sicli in die Riiekenflacbe einer
langlieli-ovalen Harnblase, nahe an deren Ubergangsstelle in die Harn-
rblire ein. Die Harnblase selbst liegt reclits vom Mesorectum, zwi-
scben dem recliten Eierstock und der rechten Bail ellwand. Sie liatte
im zusanimengezogenen Zustande eine traubenformige Gestalt, indem
sie mit einer Menge kleiner Ausbuehtungen besetzt ersehien, welche
beim Aufblasen in der Volumsvergrosserung der Blase untergingen.
Der linke Eierstock lag am linken Nierenrande, der reclite an der
Wurzel des Mesorectum, beide durcli selimale Aufhangebander an
die die untere Nierenflaelie (iberziehende Aponeurose befestigt. Der
Gesclileelitsweg nnindete auf einer niedrigen Urogenitalpapille mit
weiter OiTnung, an deren hinterem Rande das Ostium cutaneum
der kurzen und haarfeinen Urethra lag.
Kreislauf und Athmungs-Organe.
Der Bullms des Herzens ist von audallender Grbsse. Er iiber-
trifft im gefiillten Zustande das museulbse Herz fast urn das doppelte.
Alle Kiemenarterien zeigen dieselbe Volumsvergrosserung. Die Spitze
des Bulbus verlangert sicli in den gemeinscliaftliclien Stamm der
rechten und linken ersten Kiemenarterien. Uber ihn liegt der kurze
gemeinseliaftlicbe Stamm fur das zweite Kiemenpaar. Er entspringt
aus der oberen Flache des Bulbus, und bat hinter sicli zwei kurze
aber selir dicke Stammclien, deren jeder sicli gabelig in die dritte und
vierte Kiemenselilagader seiner Seite tlieilt. Die vierte linke Kiemen¬
arterie iibertritTt anMaclitigkeit die iibrigen derselben Seite zusammen.
Die reclite dagegen ist sclnvacher als alle vorhergehenden ilirer
Seite. Die linke vierte Kiemenarterie verlasst den vierten Kiemen-
bogen, uni in die untere Wand des dorsalen Atlimungssackes iiber-
zugelien, ail welclier sie, mit alternirender Abgalie von Seitenasten,
bis zu dem liinteren Ende des Sackes verlauft. Reclits ist die zufuli-
rende Arterie des Athmungssaekes niclit eine Fortsetzung der vierten,
sondern der ersten Kiemenarterie, und verlauft niclit an der unteren,
sondern an der oberen Wand des Sackes. Beide zufulirende Gefasse
der Athmungssacke gcben an die Wand der liinteren Abtlieilung der
llyrll. Zur Anatomic von Saccobranchus singio C, V.
306
Kiemenhohle einen starken Ast ab. Diesen Ast iiiule ich auch bei
Clcirias Mar/Jits, niclit al)er bei Clarias HusscIquisliL
Die vier Kiemenbogen tragen zwar lange, aber nicht sebr zahl-
reicbe Kiemenblattchen. Am ohcren Ende der Bogen gelien die
Blattcbenreihen je zweier bogenformig in einander iiber. Die Blatt-
clien dieser Yerbindungsbogen sind aber zu einem breiten, am Rande
gckerbten, liartliclicn Tafelchcn verselimolzen, welches im Inneren
zwar breite und starke knorpelige Stiitzen, aber kein respiratoriselies
Gefassnetz besitzt. Die gekerbten Rander dieser Tafelcben ragen in
die CoimminicationsbiTnuug der Atlnmingssacke mit der Kiemcnbdlile
hinein.
Von den Kiemenvenen vereinigt sieli die erste mit der zweiten,
die dritte mit der vierten, und die kurzcn Verciiiigungsstammchen
Ijeider tretcn an der Scliiidelbasis mit den gleielicn der andercn Seite
zur Aortenwurzei zusammen. Die vierten Kiemenvenen beider Seiten
verbinden sieli aueb mit der einfachen Vene des Atlimungssackes,
welelie vor dieser Yereinigung aueh eine Vene von der binteren
Abtbeilung der Kiemenhbhle (dercn Scldeimliautiibcrzug somit mit
einem respiratorischen Gefassnetze verselien ist) crlialt.
Die Atbmungssacke sind unmitteibarc Verlangerungen des
Scldeimbautbeleges der Kicmenhdhlen, und dringen iiber den Quer-
fortsatzen des ersten Wirbels unter die Musculatur des Rtickens ein,
grenzen nacb unlen an die Ouerfortsatze der Wirbel, nach innen an
die Dornfortsiitze, nacli oben und aussen aber, werden sie (lurch die
iilier sie wegsetzemlcn Intersecliones tendineue der Riickenmuskeln
umgriflen, olmc mit ilmen zusammenzidiangen. Sie erstreeken sieli
bis zum binteren Drittcl der Seliweiflange, blciben in ilirer Lange
ziemlich gleieh weit, und runden sieli an iliren Enden einfach ab. Im
aufgeblasencn Zustande liabcn sie die Perijilierie eincs kleinen Fin¬
gers. Sie bestclien aus zwei llaulscliicliten. Die iiussere ist eine
tliclde. weisse, sclir gefiissarme, einer librdseu Fascic abnlicbe Mem-
bran; die innere ist vied zarter, selnvcr abzuprapariren, und nicht
besomlers gefassreicli. 1 hr Capillargefasssystem besteht aus sebr feinen,
aber aucli selir weitmasehigen Netzen, deren Form an die armlichen,
mill weitgenelzten Capillargefasse einer Sehwimmblasc erinnert. In
die Gefassnetze der Atbmungssacke treten aucli Rumpfvenen cin,
dercn ich zwei kleinere und cine grdsscre, aus den Riickenmuskeln
stainmcnd,.zable, und die Vena artcriosa der Atbmungssacke sendet
Hvrtl. Zur Anatomic 1 you Sai'cobranclius xm£io (’.V.
An* il.lv k Huf ii ,S»alsilri« Iverei.
Srtnmtfsk. .1 k Aka.l <1 W malli. nalmw. I'LXUkUHefUti.Vk
|
Batesville is a city in the state of Indiana, in the United States.
Cities in Indiana |
Smygehamn is a locality in Trelleborg Municipality in Skåne County in Sweden. In 2010, 1,278 inhabitants people lived there. It is the southernmost locality in Sweden.
References
Settlements in Skane County |
Naltrexone is an opioid receptor antagonist. It is often used to help alcohol dependence and opioid dependence. It is different from the drug naloxone. Naloxone is used in emergency cases of overdose. Naltrexone is for longer-term control of dependence. Naltrexone can help with overdose, but naloxone is more helpful in those cases.
The National Institute for Health and Care Excellence recommends naltrexone for people who are fully detoxed from alcohol or opioids and are highly motivated to remain abstinent. Naltrexone is also sometimes used off-label to treat opioid and nicotine withdrawal as well. Although naltrexone is a helpful medication, it is not a cure for alcohol or opioid dependence. To be effective, naltrexone must be combined with other psychosocial therapies such as cognitive behavioral therapy or motivational interviewing, or with a 12-step program such as Alcoholics Anonymous or Narcotics Anonymous.
History
Naloxone was first synthesized and subsequently patented in 1961 by Drs. Jack Fischman and Mozez Lewenstein of the Memorial Sloan Kettering Institute for Cancer Research, based on a theory proposed by their colleague, Dr. Harold Blumberg at the Long Island-based Endo Laboratories. Intravenous naloxone (Envizio) was approved by the Food and Drug Administration (FDA) for opioid overdose reversal in 1971 and was shortly adopted as a standard emergency treatment at many of the nation’s premier academic medical centers.
Naltrexone Side Effects
Abdominal pain and cramps
Anxiety
Headache
Joint and muscle pains
Nausea and vomiting
Sleep problems
Tiredness
Drugs
Addiction
References |
SetACL is a freeware utility for manipulating security descriptors on Microsoft Windows. It used to be available under the GNU Lesser General Public License (LGPL). It changed to a freeware license in version 3.0.0.0.
Features
This list of features is taken from the product's web page.
Supports the following object types on Windows 2000 and later
NTFS files and directories
registry keys
printers
services
network shares
WMI objects
Manage permissions on local or remote systems in domains or workgroups.
Set multiple permissions for multiple users or groups in a single command.
Control how permissions are inherited.
List, backup and restore permissions.
All operations work on a single object or recursively on a directory or registry tree.
Set the owner to any user or group.
Unicode support.
Remove, replace or copy a user or group from an ACL.
Fast performance. This is due to time consuming steps only being performed only once. An example of a time consuming step is the recursing of a large file system.
Filter out object names not to be processed.
Usage
To set 'change' permissions on the directory 'C:\angela' for user 'brian' in domain 'dom1':
SetACL.exe -on "C:\angela" -ot file -actn ace
-ace "n:dom1\brian;p:change"
Remove write and change permission sets from Desktop, replace with 'read and execute' permissions:
SetACL.exe -on "\\mycomputer\C$\Documents and Settings\username\Desktop" -ot file
-actn ace -ace "n:mycomputer\username;p:write,change;m:revoke"
-ace "n:mycomputer\username;p:read_ex"
An example of its use from AutoIt can be found here
Short history
March 2001 SetACL program 0.x development begins
December 2002 SetACL program 2.x development begins
April 2003 2.0 beta 1 released
July 2003 2.0 final released
September 2003 2.0.1.0 released - Remove, replace or copy all Access Control Entries (ACEs) belonging to users or groups of a specified domain.
January 2004 2.0.2 released - ActiveX support. can be used from any language that supports COM including AutoIt, Visual Basic, Perl, VBScript.
May 2008 2.0.3 released - 64-bit support
August 2010 2.1 released - Improved permission listing
Notes
Free software
Microsoft Windows software |
<p>I need to sort in ajax response grid by column name. Column value is number stored as a string. </p>
<p>Let's say some trivial class (in real-life situation there is no possibility to modify this class):</p>
<pre><code>class TestObject
{
public TestObject(string v)
{
this.Value = v;
}
public string Value { get; set; }
}
</code></pre>
<p>then simple test:</p>
<pre><code>[Test]
public void LambdaConstructionTest()
{
var queryable = new List<TestObject>
{
new TestObject("5"),
new TestObject("55"),
new TestObject("90"),
new TestObject("9"),
new TestObject("09"),
new TestObject("900"),
}.AsQueryable();
var sortingColumn = "Value";
ParameterExpression parameter = Expression.Parameter(queryable.ElementType);
MemberExpression property = Expression.Property(parameter, sortingColumn);
//// tried this one: var c = Expression.Convert(property, typeof(double));
LambdaExpression lambda = Expression.Lambda(property, parameter); //// constructs: o=>o.Value
var callExpression = Expression.Call(typeof (Double), "Parse", null, property);
var methodCallExpression = Expression.Call(
typeof(Queryable),
"OrderBy",
new[] { queryable.ElementType, property.Type },
queryable.Expression,
Expression.Quote(lambda)); // works, but sorts by string values.
//Expression.Quote(callExpression)); // getting: System.ArgumentException {"Quoted expression must be a lambda"}
var querable = queryable.Provider.CreateQuery<TestObject>(methodCallExpression);
// return querable; // <- this is the return of what I need.
}
</code></pre>
<p>Sorry for not being clear in my first post as @SLaks answer was correct but I do not know how to construct correct lambda expression in this case.</p>
<p><strong>Finally found solution</strong> that is good for anyone who has strings in column and needs to sort by converted double value: (Special thanks for @SLaks his post was an eye opener):</p>
<pre><code> [Test]
public void LambdaConstructionTest2()
{
// GIVEN
var queryable = new List<TestObject>
{
new TestObject("5"),
new TestObject("55"),
new TestObject("90"),
new TestObject("9"),
new TestObject("09"),
new TestObject("900"),
}.AsQueryable();
var sortingColumn = "Value";
// WHEN
ParameterExpression parameter = Expression.Parameter(queryable.ElementType);
MemberExpression property = Expression.Property(parameter, sortingColumn);
MethodCallExpression callExpression = Expression.Call(typeof (Double), "Parse", null, property);
LambdaExpression lambda = Expression.Lambda(callExpression, parameter); // = {Param_0 => Parse(Param_0.Value)}
UnaryExpression unaryExpression = Expression.Quote(lambda); // Expression<Func<TestObject,double>> = {Param_0 => Parse(Param_0.Value)}
var methodCallExpression = Expression.Call(
typeof (Queryable),
"OrderByDescending",
new[] { queryable.ElementType, lambda.ReturnType },
queryable.Expression,
unaryExpression);
var querable = queryable.Provider.CreateQuery<TestObject>(methodCallExpression);
// THEN
var expectedMaxValue = queryable.Max(x => Convert.ToDouble(x.Value));
var expectedMinValue = queryable.Min(x => Convert.ToDouble(x.Value));
var list = querable.ToList();
var actualMaxValue = Convert.ToDouble(list.First().Value);
var actualMinValue = Convert.ToDouble(list.Last().Value);
Assert.AreEqual(expectedMaxValue, actualMaxValue);
Assert.AreEqual(expectedMinValue, actualMinValue);
}
</code></pre> |
<p>I am making a django application. To calculate the rank of the feeds based on lines and comment, I am trying to use django-background-tasks. the function I am using in nodes models is:</p>
<pre><code> @background(schedule=60)
def get_score(self):
p = self.likes+self.comments # popularity
t = (now()-self.date).total_seconds()/3600 # age_in_hrs
# last_activity =
n = self.admin_score
score = (p/pow((t+1), 1.2))*n
self.score = score
return score
</code></pre>
<p>But I am not seeing any change in score. That means that I am doing it in a right way and i am missing the basic concept. Can somebody tell me how to use django-background-tasks to schedule task or refer me to some existing documents.</p> |
68ו9- |9 6 |9 200 6
סב טר 90 ורוו ופ
₪ הו
ו ח1ר 1 סס\/אפ\/\וב\\
הפכ
מפמס'סת 7812
=ץס\א=ח זסאצו סיס 55גש וק
הא פוחד \אסחץז 5קו51 5 64805
ץאאפו! סזאסאסד תכ צדופאפצווש
.
%
| + -- ו / 0 ו /
8
\ / ו >
3% 4
/ \
4 ה
1 \
יד
שו
% 0
זג 61חז10ח! 108 עס קוטס =
חסוזז סְהוסחטז חזוש\ 2011 חו
!| סוחסזסד 01 /1ו5ז6עוח(\
80200 6115/1766 זס. טוח סוה :כ - |
,
%
ציר נאמן -7)
. לשנת המשת. אלפים.
. | תקע ה
| . . %- / | : י
לבריאת עולם לחשבון עם ישראל
| עם
לוח נוצרי רומא , ולוח יונים ורייסען עם ימי חגיהם + ועוד בו כמה דברים +
מובים ומועילים : כמו הלוח מזריחרת ושקיערז החמה * \ קייקוי החמה
והלבנה אשר יראה בשנה הזארת , ואף מנהגיכם כולליכם ופרטיכם מכלל .
השנה :
ונופפ לוה >
= ד הלב
אשר בל קורא בו ימצא "מרגוע לנפשו *
ברשיון הצענוור
פה.
\*יבית לחם"
הקביעות
שמיני; למ"ק של
שלישית למ"ג של
שלישית לשמוטה
הפסקה
לפרקי אבות
| ימיה אכן
שבתותית
פדר ההושענות
היד ח---ההה ה
ביום א' רסוכוה
ביום ב' רסוכות
\ בשבה רחול המועד
ביום ב' דחול המועד'
ביום ג דחול המוער,
ביום ד' דחול המועד
בהושענא רבה
\
| למען אמתך |
| אבן שהיה 0
אום נצודה = "
אערוך שעי =
אל למושעות |"
ארון המושיע 9
%
,\
פקנהתהוההמההמתוקיתהקההההמוקחוה המואתה הההוהההההההצוההמההההההההומהההוהיננהטהטהההונתהטנההה הוועההקההההממקמככ-ך'מממבוובטאמוה\המההההההנמהונמרתקההמהטרהאהההמהההחהקובהההההמבהנחו..
מולר. תשכל ,ךר 5 5"א) 2 התיז מזלו מאזנים
מיטוופך דריי" פירטע? פויף פיר 5וסר נ6ך מיט6ג
יפי ססכוע וססרס לו נוכרי רומ6 גוס יוניס. ורייסען
ה ] 6 |6' 7ר56 ספנס טו מעפטעמכע' ממי"ר, ג סענטיי)כר | ממי"ר
ו | כ |כ? דר0ם סשנס מו לודמי(6 = | ד
| ג | סאוינו ושכם ספוכָס | |" 3 | ס עליז6וועע) *
= ם כ"ע עקיורין יר'ס
6 | ל |5וס גלליסו נלסס יס ט6מ6ש פ" טו | מיפפיימ6 טז
כ | סִ וע ה [ |
גב|ו כ רַ6ו" כ" 6עק *
ד ו כס עלטעו"קוו)טעמבע'" |ט י56קוס ותכי
ה | םס | ככ טוירין יול :
ור | ט |ערכ יוס כפור כג טעקני ו"
1 \ יול !יוס כיפור כר מ6ר" -% ['
ף | ' ו יו| יג 6כנסוו' קר6" | *!
פיי 0 יד וופו"קר'095 ע5ג *
נב|ג כָ טו קרענונגס עפב *
ד | יר |ערב סוכו 7 ווענכעל * וו3656 | עז סוסעדניפוו
ה | טו |5 דסוכופ כע מי500 1
ו | טו |כ לסוכום לער %
ד | יו 4זכס סוק"ע 6 6הט6בער יט
7 7 ₪ 5 |כפסטפפיע ₪
כ |ש |ג לסוה"ע , 2 כו מזטפייוס, קנרר6כ
ג |בה|ד קט ל פר6נניטע'סע* ה | |ככ
ד |כא | סוסענס רכה ה = | כג ו6טט" '60נ6
ס | ככ | פ"ע סקופ'ט"ם על סיוס |\ |כר פעקלי
ו |כג | פעסם סורס 1 פרק כ
ו |כר |כר6סית ופכרכין המודע מ כו '65| כ6הלס" *
6סרו סג ופ"3 כ"כ
0 | כ ט דיפניויוס = ימ| כו
8 שו | יור / כס
נ.| כו י6 בורק6רד כט
ל | יב מפקסימילי6 לתד הר'ק6רי
₪ כפ יּ יג 6 6קטיו6כר פ5קרפוו'%*
ה
סוף זפן קידופ נכנס ד" י"ר כו ככוקר
א
מולר | חשון ו* "ד הקל" ) מולו עקרב
ר"ד א
פריי6ט6ג כ"ט מינוטען *ויף פינף 5וסר פריס
תי ספכוע וסחרם לוס נוכרי רופז כום יוכיס ורייפען
- % דר6ם חדם יר | |
גם שכם 09 רלט סרם טו י)דוויגפיטערעססי |ג
5 | כ טו גפוונת כר
2 . 1 חִ
גד יס נוק6ם = |ו פסעי |
ד | סל | יט +
|| כ . 2
ו|! כ6 6 וי6 בסונום ט י6ק6וו6 |
הופוכ 4-7 0 ככ | יול |
6 | א ל
כ | יוד| סענים כ \ יכ פר י' מ6ם"
נכ| | | כה קריו5נט5 יג
2 2 | כו | יד 'וס סולד? תקיז רו |
. סענים + " כו טו > סקיור יר"ה-*
ו / כס סימפן ויוד6 טלוחיס | עז |
1 | טו |ור6 כט 4 |
5 | עו תד ככ] 'ז נוקי חפן?- ככ|
ב| יז |עענים = וו6לפג5נב -% |
ג | ₪ 5 כ6וועמנ"כ? הרפיס |כ |
ד | יע כ סנפמום | םב | > |
ס| כ נ = > |ככ כ" פ" כ6ס" * ||
ו| כ ד = |כנ
1 ]| ככ |סי' פוה הָ כ ו
ב | כר ו כו יעיטרי
ג | כס ם ד' מוכסריס כו
לי בו 1 מ כס
ה | כו יוד 6נדרע עוו5ננ" כט
ו | כם > |*6 מרנין כומר 2
| כט |תולדום ופכרכי| ססלס. *כ ות
י
כוף ופן קידופ (כנס ו" "ד כו ככוקר
י
ּ | | - ן!
מצלה = כפליה 208-כ זי רסיג 2 מזלו | קשת
. סכ קורס י"ג מינוטע | 6:יף ועקם וקסר 6בענד >
יעי ססכוע וסחרם | = לוס נוכרי רימ6 לוס יוכיס ורייסעז
2 0 7/0900 מ יה
6 [5מד|6' דר6ם סרם 1 כר | ף נחייסכר קוומי ורסמי"
כ | 5 |כ' רר6ם סרט יד
2 | כ טו לע5פ30ר נ
ל'ן ג טו ּ ל
₪ ל 1 ןס
ה|/ם ' יס 1
וןו₪ הו יט עלוניטטי 1
| ו 2 / כק |ק 6רכ'סט"מיסיי5ל כק,
כ | 0 |כ פמִי6* פ" מ" 6סה |טע
ג | ט כב יוד
ד | יול - | |פג קלעעענס6 4
ס | ' פל .+ 1
| כס ק6מ6רזינ6 > יב י66ן ול5טס5טם".
| יג \ויפלס ל יד פ'ליפ 896"
6 | ינ / כו 6דווענט - 6 טו הַמ0ג" עינו כיניפ כו
כ | מו 1 עו עפטוועח
ג | עו כט |
ל|' י: למל ייעגרוע יס
ם | ים: 6 רענעמכער 9 ב |ש
ו |%ש . )כ
וד| כ |ותנ : ב |כ6 ווס6ד כלק'*
+ | כ [ע96ס > = |ר כ)רכפרי 6רווענט 3|ככ כז
8 |/52 /1 ₪ א כג
גי | כג ו מיק3יי כומר כר עק %טעריני
ר | כד | ער3 סנוכס , כס
ם | כק |6' דסנוכס | ס ניעפס'פ6טסט**מסר | כו העסרי6
ו : ב כז
|עקן סכם מנוכס (מס"ם |יוד > |כם
ש | י) סדווענט. ב\ כט 6רווטנכי ,
ה א" | - | למד 6נלרע6 ו" >
סוף זמן קידום ו 5' י"ר כו ככוקר
כס ג'טל ס"ע פיניפ >
כו סי)'פר" כַאהַ8ר6" >
ר | כר | סקופ' ד'סעו* ומס5'על |ו טרט' קרו(ע
1 | כס| ור6 ומק'מ | ספיל") |1
מולד מבת ב "א התרל"ו מזלו | גדי
מפנטפב כ'ז מינוטען 5ו' ועקס *והר פרוס
יעי ספכוע וססדם כוס נוכרי רומ5 לוס יוניס ורייסען
ו 6 רר5ם סרט יג כו5י 6 רעק6כר
6 |כ' רר6ם סרם יר קווסמעמכער 1
₪ | כ | 51ם פנוכס טו .
ה|ג - ד כ6רכ6רי
[ ו ויגם 2 ה פרע" ססווי
כ 7 ו = % יס 6רווענט ו נ%ק0(וו מדווענט. .
- 1% ו 1
+ כ ם פפטטענ" 6פס
ד| םת |. כף ט6מ6ם שניס ט זפעם" 6ני
סָ | ט ככ יור
ר | יוד | פענים 5יכָור כג י6
וי שיסי 7 ב לוס יכ יוססו(ל'קקיז'יר"ס *
8 | י< | כס כ5' נ5ר70* = ניטל |יג 'לוניע 6רווענע - נ
נכ|'ג כו ססטטעפפן יז
ג | יל כז יפן סיס ועוו5נג" ,עו
ד | עו כס מ65רוי6נק5כ טז כוסעדניפוו
ם | עז [> כט מ6מ6ש כומר. יז
ה|6 למר יס
ד | יק סמות 9 סילוועסטר6 יט
6 | יט = יילכופר כסווירפק = |כ פיסנהט פדווענע ד
4 . ה ה ויהיו ו ט6מ6ם
ג | כ . 9 ככ
ד | כ ר ג |כב
ה | כנ סִ -2 :
6 | כו ס עפיפ6ני לן כו סטעפחן * גב
כ |כ' | ט כק
ג | כק יוד פ6וול כודד כט מ6%רע650ב
ר | כט' | יס \\כמד
5% ₪ ייוו וריה
כו זמן קידום (כנס י"ט עימטען חר סי ליכ כ' ספייך כיוס ג* י"ר כו
מולד שבם ד" תשמ"ט
מזלו דלי
רינסט6ג מ"8 מינומען 5ו'ף זיכען 5וסר חִבַענד
ימי השכוע ותסרם , גוס נוכרי, רומ6
סוף זמן קירוש (כנס ד' י"ר כו ככוקר
לוס יוכיס ורייסען
ה | 6 |ר6ש סדם יכ 690
(*ין3 1 * הענוו6ר נאוויהַ6ד *
וד| ג |:6 יי . מסט"ו
8 | טו עפיפזני כ3|ג לג
כ| םס טז | ךַ
ג || " טפ כורר חַ ,
ל | ! יק ו כ600" הַ5ם"*
₪ | ם יט יפן קר'
ו|ע כ פסכיפ\ וסעכעסטיפ\ תַ
1 | יוד|כפלס טבם פירס ,כ 6גניסק5 ט
6 | 6 ככ סעפטופגעוימ6 | |"ד (/
כ | ינ כג *) לרע" פע5ד5ס'5
ג | :ג כר ּ ו |
ר | ינ כס 116" פפוולע יג 'וס סוללס הקיזרין
₪ | עו |מעסס עסר כו 2 ירְ"קֶ*)
ו | טו | כז | מו י
ד | יז ]יפרו כס ק6ר606 וויעלקי = [טו פעמר6 |
אן"] כט סעקכלגעזיעס = |'1 פרע* פנמלניס פר
כ | ימ מל יס |
: | כ 2 |ט
ר ! כל 5% פעכרו*ר : ה |כ יועפימי6
ה | כנ | כ גרלמניץע* ליכטמעכ| כ
]בב ג כל וע'5 כומר כב
ז | כד |עפפטיס ומה"ס ד ווערפניקי כג
ל ה עסטאפיסי " עינו] כל . לו
5 | בו ו דהרפעי | סכומריס) |כס. הריסארי
ב ו כפצי + פ6סטי נ6כט כו
| ר | כם ס פפפיטפין כו
ם | כט ט 6:696כי כס
מולֶך | ארה ה יג הם"ב ,| מזלו: דגים
דףנערסטפג כ"ס מינוטען פויף 6כטי פוסר פריה
יפי הפכוע וסמרם = 9וס נולרי רומ8 | 5ום *ונים ורייסען
| 799 יו" ררתם סדע יור כט -
₪ | פרועק פכס רש סרם || '6 | עד טרעךסוויפטיטעל
6 יכ 6יכוולק5וו*ט 2
1 1 | 6 פעכר95.
ג | ל יד וו6לע טי כ סטרוטעניע ס5ס"* ||
דוה טו קוו?לטעמכער 4 7
ם | ו טו יולי6ני ל
וה | 1 ח
ון םס יס ו
ו
0 ]יע רעמינימנערע ו עריפדוס
3 | יול כ 2
ג | ₪5 כ) מ
ד | יכ ככ פי)טר) ק5טעד" | |יול
]םס |'ג |כנ 6
ו | יד |פוריס קטן כר מ6ניע > |יב מעלעט"* ו6לעקסי
1 טו | תפ סוסן פוריס קטן. | כה . 1 ז רוקיסל בר |
₪ | עו כו ו אק ה |'ר
: כו טו /
. כק מז
רִ 5 פזרןסרעדיפ%סט - 2
ה : |י'ם
ו : שי יט
1 ה קל |ד קומירו |
6 | סז 000707077 |ם שעלרא | | ]כ ע'מ מפפר . 77
. 5 ו ככ
ג | כס ו ט6פ6ש 5קו" |כנ
ד | כי 1 כד 6כרעט'6(0'פרעד" |
ה | כז |]ע כס |
:כ יור כו א
( 48-21 010/00 0000 | כט | כהורי שהליס. ומס"ם = |*6 ק6גסטאוטין כו * |
סוף ומן ק"? מו פינומען ע( סעס כ' פסר סי 3יל ס' ספייך ו עפ" י"ר ו
4 ש 2 001
פולד ואדה -]% 5: ' קע'ה מזלו דגים
פריותט6ג ניין ע'כוטפן פויף ניין 6וקר 5כענד
ימי הפכוע והסדם לו נוכרי רוע6 לוס יוניס ורייסען
5 (מד|6 דרחם מרם יכ יודיק?יגרוענקר | |כס ע'גו מכטר וסנכ 6
כ |5 |כ דר0ם סרם יג ף מפרכ + עוודחקי
]| 1 כ פ)מט נףכע. = |
" | מו ג פספיענין
7 | שו ל
ב | יז גערערולי חָ
| ויקר) וספסקח יס / ָ
ו | יש קוויעטני- וע = |! נ
סי <> 2 0 מ :
ט כ5 בענעריקט = ט סלר5ק מוטפפניק
יוד ככ יוד מוסעלניפוו
|| ס | י6 |טס 6ספר פוקלס כג ווועלק? טטוו)רטעק |*6 |
| = |כד וויעלק) פיפנטעק | |'כ יעיכס תקיזר יר"ר
יג 15 ווכור כס זוויפפע פ"מ >פה | |יג על כס6 ספלוכס *
יד | פוריס כו וויעכק9 כפן+ פספס. |'ד | ג
טו | פופן פוריס כו | טו
מו כס עו
א כט = > |י 36עקסי
יס | : (ער | ₪ יק
]ו |יע 65 5 יט
| + | כ |טפיני ופרס ור ו
ז | כ כ קוופוי 65 כס. ל
ו [ג כ
|:כג ' ד 6יויר)ר 6מכרפויום | |כג
| כל חָ |כר פ5י ע'נו סרע'פיסט
ס | כק | ו 0 כס כ(5ס6ו1יפעטע נוע %
+ | כו |סקופס תסלת היוס = ₪ | כו ג6כריל |
+ | כז |םזריע והחודם ופ"ס = |ם כו
| כם | 4 פ'ועריקרדיפם כ הָ
63 כט |
יופ וכ :
(3) | פוף ופן קידוש (כנס \' עע'ק "כ פּו ככוקח
,
כב 1 |
מולר ניסן | אי "די התקס"ת . מזלו טלה
זנ כ"ג מימעען פויף כיין שור פרוק
ימי ספגוע וססרט לוס נוכרי רומ6 לוס 'וניס ורייסע]
ג | 6 |רש סרע י5 למר
ר |, 1 2
₪ | נ יג | 6 6פרול
ה|ד . | . כ \ \
ד | ₪ |תפורע ופנויס מו 8 נ
* | ו טז 'וניפפטע ד פפקוופננע ו
נ'| ס יס ו
)יע יע [
| "וד כ ש
ו 8 כ ט
1 יב \6סרי ופכת סגדול - |ככ יור
8 | יג | כג ק:נעפטע ווחיניעך | יל מוויט6נ6סני = |
כ | יר |ערכ פס כר גע"רג: ייערועג) | |'כ
ג | טו 6 דפסק כס ע*רק8 עוו6נג" יג
ד | מז |כ רפסק מ' עופר 6)| כו יר
ס )0 דפו'ק כ|כו טו *
ו | יק |כ דסו'ס יג | כם , טו פי6פ6ק וועליקי *
1 | יט |סכם דמו'ק ד|כט 1 *
8 |[ כ ]ד לסו"ק ה | גמ ד רפג6טע יס פ)סחי פמחם - *
כ | כי | סביעי םל פס ו6) מיי ₪ = |וע פינע" סיויע" = *
ב | ככ | 6מרון ש3 פס ז|3) זוגפוכל 8 = י|כ ווט6" פוויע" -- %
ד | כג | חסרו סג מ|ג )לס טג ₪ = |כ6 סרעד' סוויעַ" = *
ה | כד ט | ד 6ופ6סר"ווניעני ווס" | ככ טפעט" סוויע* - *
ו | כ יוסח כג פי6ט" כווִיע' - *
1 | כו |קדוסיס וע"ס פרק 6 5 ו ייאן = כר מונפט סוויט* = *
6 | כו / יכ| 1 עקסוירי *ר5פי5ע533 ] :ם פרעטו6רני פנמיפפוס
: | כס 4 יכ | ס סט)ן*ס65כ כו
ג | כט יר ע כו
פיף זמן ק'( ט"ו מינועען ע( עעס ל' חסר סי לילס ספייך לווס כ י"ר כו 2
מולר אייר - גי - ג* תרפ"א
יי שנוע וְכְסדם = פס נונרי רומ6
7-77
לפד| 5 דר6ם סדם טו| יול כ
.= | דר6ט סדט מו| י6 כט :
. , יו| יכ למד י5ק36 \
ב [6סור מכ" ק"כ פ"כ ים. יג 6 8+
ד יט | + זיענסכע סוויפנט". |3 עיראנְפסיןץ
ה | תפנית כ | טי פ6נירו" מוויסנע' |ג
ו כל | עו י6ן נעפפמוק. ךִ
41 [ כ | יו-ק\ופמעמכער ₪
]| ₪ | ₪ | מענים כג | יס ו
ט כד |יע ז וו6!" קר'
יוד !קר פ"ג כַס'ב 7 ס '66ן כ6ם"
= כו | כף טרויפע טריניטלטים ט ניק36וו *
יכ | וענים "' כווכל יור 8
21 כמ כג י6
יד |פסס סני כט| כד יכ ר)סעיינסקי וועליק'
טו (מר)| כס כ'ניפ"גריןד6נערס" | יג |
מו ל כו יל
יו ובסקוסי פ' פ'ר 0 כו מו
יס | לנכעומר |כס כ |טו ב
לר | כט 1
| למל ₪
לו 6 יט
כנ | 0 6 יוכי? ב
|כג | 1 | כ ק)נסט6נטיןועלטנט
כד |כעדכר כ"ה פ"ה (ט/נ % כב
כס| פ| ד יקוב פער" :| ג |כג סניפ" ר5:די'
כו ן. . מ6|ס כד ) =
= ו מכ|ו כס ) =ד 36'גל"פרע*
כס' מג|ז רפבערט כו )ב
"עס מרום | מעלדמרד6 כ1 וו5ונעסעויע - *
מ6נט"ג 1"3 פינוטען פוי) לעסן 5וסר %בענד
י = מזלו שור
לוס יוגיס ורייסען
סוף זמן ק'רום נכנס ג* י"ג כו בוקר
לנ- ₪
צ ב רככ ככיו םי ו
מולר סיון | די | ם"י | שצ' - מזלו תאומים
| פיטוו6ך כ'6 מימטען 6ויף 6יי! 6וקר פ6רמיט6ג
ימי ססבוע והסרם = | וס נולרי רוע6 לוס יונים: וריים גן
ו | 8 |ר6ם סדם מס|ט - . כס
ו | ב \נס0 פ"ו מו| יוד כט
8 [ג)) מו| > - ד](עף
כ | 7 |)יפי סנכלס מס | יכ י65ן פ" 6
ב ] ם |) ערב טנועום מט\'ג | 6 יוכי
ד | ו |5' דסכועום יר -
ס | 1 |כ' דסנועופ טו וויע6 .
| ₪ |6כה סג טו ךַ ,
1 1 ע |כהענוסך 6"5 1 תִ
6 |יו ימ י6חן לוק" ו פיזעי דעסחט6ס6 *
כ |% יע '8ק6: |ז סווי* טר6ינע *
נכ|גן | . מ ווט" פוו" -
ל|'ג 0 - = |ט סוסעדניפוו
סִ יוד
ו | '6 53רט606עע
ו *כ 6כופרי
= |" כט | ג ופיך פוויע" 5 ב
כ| יס כו ל ל
3
ג | ש | |כו | טו 9
ר | כ סענים נסנק מפולין = | כס |עו 2
ס | כ כט פי)טר ופפוול6 = | יז נרין ל6נרטטפג 5
ו | ככ | | למר 2 ה
1 | כנ קרח ומכק"ק פ'ן 6 יונ ליפיען | |'ע יודייכר6" ה5ם*
5 | כד כ כ)וו" פ'פ | 1 | |כ עיל0 קרים" | 3
כ | כס . כ ו
ג | כו רַ 0
ד | כו ס כג
ה- | כס . ו כר ר156" +66נ6
| כט | תקופ'ו'ם ומפנ'על סיו" וז כ דיס%ט8 פי6טנינון
7 גצ ער 4
. /
כו ומן קידוט 9כנק ס' י"ר 12 ככוקר
0 ו
א
מולח תמו /1-. ה קיש > סל סרטן
/ ר)נערפט"ג 0" פינוטען פויף 5ויעלף 6וסר נ6כט 15 פרייףטלנ
רה
ימי הסכוע וססדם | . לוס נוכרי רופח נום יוכיס ורייסען | || |
1 |(מר | סקת טכת 760 טדם פ"ד|ס 0 / ו 6 |
5 | ק |3' דרפש מרם ט מ כו גן
| |" כ
ינ 4 כט פטע' ופפוופ* * 5 ||
ל | ל יי נמר ו
ה | ס | יג ע6רג%רעטס) 6 יולי 2 |
. יר כ פ' רְ'כַק"* 5פת ב
1 |כלק פרק םס טו יכ טלוסיס נ | ה || |
ח טז סקפ" פ'ץ פסה מ|ד ו
5 = |י1 6לעקכע ה 5פט%נ15'ע |
יור יח ו
6 יפ וילע נטי :
יכ כ עלי6ם | פרלק"פי
ינ 8 ב | 0
יד | פנמס פרק1 -" ככ פ' מ5בדעלעכף = |'וד 565" ריוי ה6ס'
מו ג יור | מו
טז ] : כל | יכ 1
ג | יז | פענים 5כור כה יפקוב טלים ינ /
יס | כו 6ני יל / :
ש | כז פ6נט6לע*| טו
0% <> וכ טו
כל ] זטות פרק 6 | כט 1
החד הטאהה "הלאה << הח הדמשהה ד כ הכה ה 44/52 המבב אכ מק ממומ טכ הנבמכ הב נבבמקם ה בוט וטס הר לבמטננמה בדה הדוי ככ ה>-ל ולאפב -צקכגן-כשמנב וצ נצנאנ מממ טבימת: - -
כל |:, למל יס |ים ו
כג ל6 יט
כר פגופט פי6טר6 = 1 |כ מוליע
כס 7 ₪ |כ |
כו : .ב |ככ ע" מ%נ367* * נ"ט
ו > |ד ד6מיניק > כג = 05 חקיור 'ר"ם ||
כם | ע סעי ומס" פ'כ ₪ מ" סניעונעי כד קריסטויני |
| 5ט] ו פרו* פ6נס" יכ | :ק 5ום" 6ני |
סוף ומן קירוש (כנס ו" עט"ק י"ג כו ככוקר
מולר אב "ןי ו התיק מזלו אריה
= | שנת קורס גון עינוטעו פויף 3ווטלך. מוקר עיטטלג
יפי ססכוע וסמדם > לוס כוכרי רומם. לוס יוכיס. ורייסען
ב | 6 |ר5ם סופ ו |
| ל | כו פףנטעליימין ,
[ד|ג מ | כם
| |ד יוד ווכרזעיין | כט
|ו|ס | 2 נָפר
| ז וו רכריס סכת סוון פ'ג |'כ 55 ו*כוסט" 6וס"
| פןו יג יג ח קכסופע | "םס ₪
[| כ | ם | :יכ סטעק ככ יר 8% 5
]ג | ט |תפעס כתכ טו ווגיע" פע" 6סק ג ב
|ד|' מו רַ .
| 58 1 סִ 5
| | ו פרע"0)"ספ5ס * 7
ו ! יג |6ססנן סכמ נספו פ"ר| יע | | צ
[פ|ן" כ כערנפרך יד | / ט
ןמו |סעפס עסר כת - 6
כ|שו |פב יור
| כג 6
| יק |כר כ6רט6מיי סלים = |'ב
ו |ימ 8 יג
|' !כ ]עקד פ"ס |כו יר
|| ף | כ כו טו| עו חום' כס" = * יוזןן
כ | כ כס פויגוסטון מו נערוק* 0כר616
]ג | כג כמ סניענניע '₪6 | |
ד | כו 3מר יק
| כ 5 = |ע
['י | כ = סעפטע* עגידיו' ב | כ
ו ' כו רפת ופק"ק - 5"ו | ב וכו
6 | כ |ג טוּ|כב 0
ב ! ככ רַ כנ
2
סו ופן קירום נבנס 6" +'ר בו נכוקר
מולה קל | לי .1 = תרי 5 מזלו בתולה
, ו6,טפג לר פיניטען פויף שיון פוקר כפך מיטער נ6כע 3ו פ6כט5נ
יפי הסכוע וססרם פוס נוכרי רומ 0 ורייסען
ג [ער|?דר5ם מרם ל
| 6 |כ דר6ש קרע כס
: 2 כו
ג , ו פ"ע 6סס | |כו
1 | ד |פוסטיס פִ')' | כם
דהה ההההה .היה אה לודלד הלוו ל ללהה החדה הדא דל ודדש ההוש הדוה הוהדדה יחה הההדההדזו הפיה הלה החדוה אה דהה ה החל הקחל- חן |
|םה מממ ו 7 *ע
|| | ו לפד פלכסנדר -* בל
|| יכ 60 סט"כסיי"ב0* 5
]כ | ס יג 5 סענמיי)נר םש
ס | טע 1 פ"ס"קר" סטג | ם
ו | יד עו : א
| 1 | י6 |ם65 פרק כ' מש 7 = לודתיל6 דַ 7
תכ / יסוס שו ה תועט + יה * וג 1
|כויג| יק ו פ" + מיקתייל -
]ג | ימ ו =
| טו כ-קוולטעמבער זרן" כְהָ* * ₪
| עז 0 :6 מ6טעום פנים ט יפ6קוס ומת
ר| ככ מוירין יו -
+ | ים | תכו? פ"ג ופ"ר 000 1
8 | ע. | שד מזר" ו פ" | פטןי 7 פס
|| | 5 יב 536" סר505
ג | כ6 / כו יך וו" קר" 095 ט6ב +
|| ד | ככ כו טן סוקידניפון * לת
ח | כנ כס ווענלעל * וו6356ב. | טו 2
ו|כר כט מיס5ל 1 ב
[|1 | כה נלכיס וילך. פ'ס ופ" |כעד 4 3
* | כו | משכ'פין כסניסום ף פקטהבער | כ| > טו
| 9 4 [ = | |כ עסט*פיע
הי כ 7 : ₪ |כ) ק6)נדר6ע
ל כט|טרב ר5ם תחונת ד פר6נליחטק ₪ | |ככ פאקי
סוף זמן קידום לכנס כ' י'ג כו בכוקר
לוח מנייר סטעמפל
. זהב | קרייצ
בעסק מן א' זהב איינלעזוננסשיינע ער ה' זה' וער בכללן| = | ג
למעלה מן ה' ער כ ואו"
7 יד - מו
ד 20 0 קִ למר
- ק - - קן מה
יש 00 ר
ד ח ב
| 0 הדל תת .
ה אלף ת 1
= אל 5 ה 4 אלפיכש יוד
- | ב'אלפם - - -- 0 ד'אלפים] 2
= דיאלפ2 -- --- - ח' אלפיכש || | מם
= חא%ל5ם --- -- | םש" אלפיבם 2
ט"ז אלפים ואילף יחי כל מה שיהי". | ק
וש בש נש טע 2204 0 80/0054 2-0 כ 0 טמה >
קת לרעת אם יהי' כמה גליונות (בייגען) בשטר אחר , אז ישלם הגליון
הראשון כפי שנרשם לעיל , והיותר ישולם כל גליון כפי תשר תר4פה פה
לנגד עיניך
אם ישולם הנליון הראשון ג' קרייצר ער א' זהב ועד בכללן| זהב | קרייצ
| אז ישולם כל גליון הבא .
ואם ישולם הגליון הראשון ב' זה' אז ישולם כל גליון הבא ואו
---
---
--ה
| ,
רד" זה"
יי הי
יור זתי
+ זה
מ' זה'
פ' וזת'
קי והי
- טו
-- למר
- א -
4 ב
- ור
ג 08 בורלו ה
--
ירידיב
מארנאפאל . א ) צלם טאג, יב תשלי , ב ) מיחייאלי , ז' כסליו,
ג ) נאווי לאטא , ייט טכת ; ד ) פטריטעניע , ר'
אדר , ה) סרעדי פיסט,כ"ד אדר שני , ו)פרעווארני,
ו ו ניסן , ז ) אנופרי , ט"ז סיון , ח ) אני , יייח תמוז
דויערט ר' שבועות , ם ) ספאפי' יב אב , 65 כ'גצת
אלול + ְ
לאשקאוויץ . א ) בלאהאווישטשעני , כ"ה ארר שני , ב 9 איוואן
ּ''ח סיון :
2
ה הש> >> ל-> <<< כל ההק הוכחטחייי,--ייהדה-. 8
- 5 -
פתרוז החירות משנת תקע'ר
הזקנה :
.ד
₪ אדכם הראשון : כי הארץ הוצת צתמו *
ב לתת דופי בעמירזו +
לרערז ארז עצמו *
ך הרברה: ( ביענע )
ה הברק והחעכם י
התפלה'
ץ = ההעיון +"
ח
= מ
הלחם י:
0
!ור הקרח והמים
יאי הסוך +
( ביע\ (
לוח מנייר סטעמפל
| / זהב | קרייצ
בעסק. מן א' זהב איינלעזוננסשיינע ער ה' זה' וער בכללן| = | ג
למעלה מן ה" <> ,| ער כ ואו
-- - - 7 נ טו
- ד קִ למר
0 0 קן | מה
0 0 א / יי
2 ח ב
| ו הר -- את ך
תת 70 - אלף ת |
= כ אלףת ה ב אלפיכש יוד
= ב לפם -0-- ד" אלפיכש כ
= ד/אלפש -- ( -- | ח' אלפיכש | | מם
= ח אלפ - 0 -- ט"ז אלפיבם פ
ט"ז אלפים ואילף יהי' כל מה שיהי". | ק
20 0-8
קת לרעת אם יהי' כמה גליונות (בייגען) בשמר אחר , אז ישלם הגליון
הראשון כפי שנרשם לעיל , והיותר ישולם כל גליון כפי >תשר תר4זה פה
לנגד עיניך
| == =
אם ישולם חנליון הראשון ג' קרייצר ער א' זהב וער בכללן| זהב | קרייצ
אז ישולם כל גליון הבא 2
ואם ישולם הגליון הראשון ₪ זה' אז ישולם כל גליון הבא ואו
= ר'" זה -- טו
ל זייןזה - -- למר
1 | ערזה( - א .
1 0% ב |
- מיות - ]| ר
- ו = זין
= לי זה. | ל יור
שוגב בש 085 ב מו ו ה
.שי
--
| ירידיםם
מארנאפאל . א ) צלם טאג , יב תשלי , ב ) מיחייאלי , ז' כסליו,
ג ) נאווי לאטא ; ייט טבת ; ד ) סטריטעניע , ר'
אדר , ה) סרעדי פיסט,כ"ר אדר שני , ו)פרעוואדני,
5 פּ'ו ניסן , ז ) אנופרי , ט"ז סיון , ח ) אני , יייח תמוז
דויערט ר' שבועות , ם ) ספאס'!' "ב אב , 65 כ'גת
אלול +
לאשקאוויץ . א ) בלאהאווישטשעני , כ"ה ארר שני , ב ) איוואן
בּ''ח פיון : 0%
.
> >> -> כ ממ הקוחה == == -. ה
- 6 2
פתרון החירות משנת תקע'ר
₪ אדכם הראשון : כי הארץ הוצת צתמו *
ב לתת דופי בעָמירזו +
ללרער; ארת עצמו *
ך הרברה: ( ביענע )
' הברק והחעבם י
ו התפלה.
ץ = הרעיון +"
-ח הקְנָה
+ מ הלחפי.
וד הקרח והמים י
| !א הסור '
/
( גיע\ (
ליקוי = המוהורורץ
בשנה זו . לפי מצב
עיר לבור.*
בשנרז רזקע רל יךק'ו
ארבעה ליקויים ,
שנים לשמש ושנים 8
שלשה מהכם נרצפ'ם וצפחר
אינו נראה , וזה פרמן :
בחרש טבת בליל ג ארבעה עשר
בו נללקה הירח כמקצרקו
לערך שעה של אחר חצי הלילה +
בחרש הנ"ל ביוב ג' כ"ח בו נללקה
השמש במקצתו לערך ר'
שעות אחר חצות היום +
בחדש פיון בליל ה' ""ר בו נללקה
הירח בכלל שמחו 3
תחלת הליללה *
בחרש הג"ל בכ"ט בו נלקה השמש
= בטקצתו * ולפי שלליקוי זה
| נופל בליל ו" לערך אחר חצי הלילה,
לפ'כך 4חינו נראה צקצלינו אלצת
במדיגורז אמעריקצת , שאז הוצת
אצליהם יום *
כט
גמר
6 רכה (רעת אור !
מינוטען 1ת =ורך ו
עסוך לוס כזה קרפו
י וחזום נלנוב
וה
המוז. | | אב | אלול
-הוי יה == ==
מקיעה | וימ | םקיעה, | וריסס -] מקיעה |- ריסה !| סקועה
וו ו ו ו יי
פעום רגפ"| פעום רגע"| מעוכ רגע' |םעום רבע" |פעום רבע"] זעום רגע' ן פעום רגע |
/ ג|ד 11 נד |ד מ | יט]|ס ]ו
ל וו גד |ר מכ|ז י₪|ס לנ]י
ז ד|ל ןו גנ|ל מנ ןז יו|ס כ | ו
ז דוד 1 כג | מר|1 טו| לוו
ו ד| ל ס|ז גנ | מיןו יך|ס למ|ו
ר|ל טןו כל | ל מסןו ינְוְהָ מב|ו
ן ה|ד ט|ו גל |ל כו זוך| ס מנןו
ר|נ "| כל נ5| ו מ|ס מג|ו
ו ה א ממ |ר נג|ו ז|ס מה|!
/ ור ןו מה|ל נה|1 תָּ| חס מז|ו
ו ול וג | מו|ר כו דח מט|ו
ו וו|ד 'ה|ו מו|ל נס| ו ד|ה כ5| ו
, ו|ד טו|ו מד|ל נט| 5|ם נגןו
[ 1 "יפ|ז 3 מנ|ס ןו נט|ס נה[ ו
ו רִ ימ\ו מי|ס = 0 נס|ה כ[
[ 7 כןז מכ|ס גוו וזו נח] ו
ן ר|ר כל|ז (כי|ס ה|ו נה|ה נט] ו
ו ר| ד כו| ! | זו ו ננ|ו 8|ס
זְ ר|ר כי|! | טוו נ6|ו ג]ס
ז ול כוּ| 9ך|ס 'וד|ו כ[ ו[ס
ז ד| ל כז|ז | 1 | מח|ו ר|ס
% | ל כר| 1 ₪ ו מו ןו ודוס
ז גד למד|! למי|ס טז ו מד|ו |
. | ל | ו כני|ס וכו מכ|ו ור|ס
₪ *: ןל ןז כז|ס כ|ו מסוו טו| חס
5 לוו | כהָ]ק כנ|ו לס |ו יו|סָ
4 טופ לו כד|ס כד|ו לוו זפוט
| > נה| ד כמ|ז כנ |ס כו| ו לד|ו כפ|ס
/ ל סי -כ|ת כו ו לבו כ
י גר ₪ כט ו וש ו
0 9 ו ו רוי ו ו מ>סאממגת ונבנ
5' תפרי סו5 כפעס ו" '"ג מינוטען על פעק ו מכפול פומס \ינ6. גך י"כ פעום כ"ב
ונוכטן , קרוב הפווי יוס ופי( יסין ם' תע כטרי ז' וס' ולדר , 15 וי"ס 6כול +
זכרון ימות עולם
קראנ!ק
משנת תקעה
ה" אלפים תקע"ה לבריארת עולבם אלף תתקמ"ג לנס חנוכה
ג'א תתקי"ט למכול אלף 8 לחרבן בית שני
ג'א תרעי להמצאת חכמת המרידה |אלף תרע"ה לחיבור המשנה
ג'א תרכ"ז ללירת אברהם אבינו ע"ה | אלף שפ'ה לבנין העיר קיאוו
ג"א תקע"ט לדור הפלגה אלף שמ"ו לחיבור השם ירושלמי
ג"א (הקל 'ה למעמר בין הבתרים > אלף שי"א לחיבור השם בְבְלִי
ג"א תקכ"ז ללידרז יצחק אבינו ע"ה| ולף קצ'ו= ל-התחלרת. צתמונרז
ג א ה"ע לעקירה מחמר ( מאהאמער )
ג"א תס"ז לליררז יעקב 4בינו ע"ה | תתכ"ז מהתחלת אמונת נוצרי בהוסיא
ג'א של"ז לירירת מצרים תשכ"ו לחיבור האלפסי
| ג''א ר"ז ללידת. משה רבינו עה תשי"ט לבנין עיר וויען
ג'א קכ"ז לי; ציאת מצרים ולמתן תורה |תרצ'א לפטירת הרב אלפסי
ג"א פ"ח למיתת מרים ואהרן ע"ה | |תרס"ח לבנין העיר מאפקווא
ג"א פ"ז ללמיתרת מרע"ה ול"כניסרז |רערלי"ט ללחיבור משנה רתורה
הארץ להרמב"ם ז"ל
ב"א תרצ"א למלכות בית דוד תכנ"ה לגירוש עננלאנד |
ב"א תרמ"ז לבנין בית ראשון תק"ט לקבלת הראש בטולירו ( עיר
ב"א תרי"א לחלוקרז ישראל" לשתי = בשפניאן )
ממלכות תצ"ד לפטירת הראש ז"ל |
כ"א תקסיח לבנין העיר רומי רזע"ג. ל-המצצתרץ בק השורף =
ב"א שע"'א לגלות השבטים ( פולווער )
ב"א רל"ז ללחרבן | ית ראשון תוב"ב תפ"ח לחיבור הד" טורים לר' עקב
ב"א קס"ט לבגין בית שגי זיל
ב"א קכ'ח לנס פורים תס"ב להמצאת קני תותח(קאנאנען)
ב'א קכ"ט שנסתלקה נגואה מישר| רזמ'ג. ל-המצָגהרז חניר בבאזעכי
במדינת
קראניק
' | ( במרינת שווייץ ) קכ"ה מערז תשר הרזחילו ל-פקוד
ח"ך ל"נירוש צרפרת ( פראנקרייך )| = (רעגולירען)חיל מלחמה ברופיא
> שצ"ה ללטביערז מטבע. רצתשונה| קט"ו מהרתחלרץ. חשבון השניכם
מכסף ברופיא | מראשון ליאנוארי ברוסיא
עע"ה להמצאת מלאכת הרפום ע"י| קי"ב לבנין עיר מלוכה פעטערס בורג
איש אשכנזי בשטראס בורג צ'יה מעת המצאת הרבקת הפאקין
שוס"ב. ל"כיבוש עיר סט3עמבול*| | מאדכש לאוכם
( קאנסטאנטינאפאל ) על ירי צ'ד מערז צתשר.הריחילו לקרורז
הישמעאליכם הטשאר בשם קיזר
| שכ"ך ללמצוצתרת צתרץ. החדשה| ע"ו למציאת זהב חפור ברופיא
( אמעריקא ) ע"י קאלומבוס ס'ג מהמצאת הצלת הבניניכש מפני
איש שפאניע '. הרעם ( בליטצאבלייטער ) על
שב"ג לגירוש ספרר ( שפאניטן ) ידי החכם פראנקללין
שי"א לגירוש פארטונאל מ"ז ללידת הקיזר | ראנץ הראשון
רפ'ב מהתחלת קרות מושלי רוסיצת יר"ה.
בשכם מטשאר 1 מעת המצאת הרבקרת הפאקין
רע"ב לגירוש נעאפאלי > של בחמות ( קוהפאקין ) למין
> רס"ז לנירוש פיהכם האנושי. על ידי רצתקטותר
רל'ג ללחשבון הלוח משנורז החמה יענער | במדינרז בריטאניאה
ע"י אפיפיור(פאפסט)נרענאריוס ( עננלאנד 6
קפ"ז -ללמציותר מחצביבם ברזל| כ'ג לשבת הֶקיזר יר'ה | על" כסא
ונחושת ברופיצת המלוכה
קפ"ז לגזירה בפולין ע"י חמיל שנה שנייה לחיבור הלוח ציר נאמן
קפ"א להטבעת רובל ראשון מבסף
בעיר מאסקווא
מי השנרז עפ" השבון תבנרז השמים לפ ₪
אדר ואדר | = ניסן אייר |
"הי סהיעה ]| וריחה |( לקיטר [ וריכה |[ <קישר, [. זרומת' | | סקיעה =]
לג ן -עוק רגנ ןשוג רגל | >עום רבע" סעוכ רגט'
רן: נר]ו ינ|ס מכ|ס כיוו לטיד .0
1|ר ןי יוד|ס כןחִ כו מסןד למו גמן
, :]ל כ|ו-\ ג|ק ננ|ס יכ| ו מב ר > ככ 0
רןל ככ |! וו נד|ס טון ו מדר כ כ
(ג|ס 8 ןו דוס ניןְה טי| ו מה ד ה י/ לו
]| ג | נה[ יו מו|ד - כו ל
נרןס ר|! 5 נטןם וי [ כמ ד כג ל
בדו ווח ככ |י 6 . 5 נ6| ל כד לר |
ננ]ס וח 7 ה זו נג|ד כף (כי\
גווס מה גר |! ר|חָ ר|ן כר| ד 2 מכ |
ןס יוד|ס נןו וס נןו כו ל 1 |
טר|ם ירוה נ5|ו מי|ת | ו וכ|ד יח מו
מו ה יר|ס מכיוו ילת ו נמ ד מו מו
מו|ם טו| ה מר|ו ינ|ד טןז ול מו מר|
מנ|ה יס| ה מו|י יד|ל ןו ו|ל: 1 מו
מכ|ה כ\ס מד!! טו|ל נהן ו ר|י י מין
שב כנ/ס מג!י יו|ר נד| ו וו יי מכ
לו כנוס מווו ןל גנוו שש 1 מל
לד|ה כו|ס | מ6|! ינ | ר כ יור| ל 1 ,
5 כק| םס בכ ו כל|ד מה|ו ינר יוד 3
למוד| ה למ-|ת וו כג|7 מי ]| יר|ר טַ ש
כל | הק רת 5 כד|ר מדוו מו| ד . כו'
כו] ה דה לדו כו | ךר טנ ו יווד ו 1
כר|ת (ר|ה לבו כר|ר כ | וט'ד ה נר
כג|ה לווס (מד|ו (מד|ל לט | כ5 7 ד ו
כה]ק לכי|חָ כי|ו לב|ל לק ו כנ' ל נ 0
יוה לפת כו\ו לד|ר וז כרן ד 5 נכ
יו|ח מנ| ה כר|ו לר|ד לה ן כר| ג נכי .
₪ כר|ס כפ|ו ליל רו כי| ג נמ :
יוה מו ך לג כו
= ,להק וחק הד-ה- 5 :52-ה האנש התיה המלענ הההה-שה ---5- .5 ה--עש אש
ן על סעס ו" 3' פעקיס ס' סעום פ'ז פינוטען עולס "6 סעות. 5ל'ר פונוטען 81 פורך סיוס , 01
כ פוניטען יוס 6רוך יסיס ט"ז סיון לרוך ז' סטות י"ב מינוטען + 555 קנר פיכ 1 מטוו חרוך ז'
לוח מוחיחרק ושקיערק | השמש ככל "םש וכ
חשון .כפלט טבת " שבט
ל % מקיעס | זרימת- | חקיעה | וריה | מקיעס | זרימס | ] >קיעי
4
סעום רבע" ] לעו רבפ", סעום רגט' | סעוס רבע. |טעום רגע' \ כעום רגט' [פעום רבפ וטעום ר
ו > מַ5|ס ש|ו מד|ל | מד|ס נ| ג גכ מט|ר
ו מג|ס יוו כ ר כס |₪ נ|ג נס|ז מפ| ף
ו מר|ס טו|! לד| ל כו |ם /] כוןו מז|ל
ו לור וב לס )| ר כס |ם גג נון|ז סו|ל
| מפןת ין לו | ד כג | םק ר|ג נון מו|ל
ו כ | 'וד | | ר כל | ך )ג ₪ מנ| ל
| ננ]|ס ס|ז מ5| ל יט|ם דןג נון מל
ו נד|חָ וו מג|ל ןס ד|ג 0 מס|ל
ו נר]ת ה|! - מד|ד טו | ד|נ כו|ו למ |
ו וח ]ו מו| ל יו |ס ה |
ו נט|ס ןו מוןל - וך|פ גנ כו | לול =\
| יןל ןו .יבוט גןג. גזן 5 |ר
ו מ 7 ממי|ר יפ | נ|ג ןו ]7
ו 71| ו כל יוד | ב|ג נק | ז 5|ל
| רןד נקַ|! נ7|6 מ|ם 5!ג ט|ז 5 60|ל
יְ ןל נד|ו נכ|ל קןו גמי|ר 0 כט| ל
| ]ל עו גגיד | נל|ר 5 כח|ל. ,
כ|ר | נז|ד. ו נח|ל דןו כז| >
| י0|ר = מט|ו נר| 7 ה|! נה|ד נןו > כַרֶ|ל
1 2 | ממן ה גר|7 הןו נ(מ|ל נן! רד|ד
. יר|כ מו|! טן וד נו| ל גן כ | ,
[ טו|ל. מד|! גיל דןו גו|ל ןז כל|ל
יל|ר- מנ|! כו| ד | כו | ל ד יכ |ל
| ש|ד מפן!ו נס|ר נ| נה|ד ר|! יכ|ל
כ5|ל לט|ו נט|ר 6 כד|ל ומ מז |
כנ|ר ו ₪ 6 | נג|ל 1/0 מו| ד
כד|ר לו | נט| ד 6 נכ|ר כ|ו וב |ד
כו|ר: לד | ₪ 6 |ג נט|ו נפ|ד > טן|! ילד
כס|ר 39| 6 נטוו נ| ד טדן מ
* כט|ר 9 6 נט ו ו|ד
( ספקיעה ו(דעם 8ורך סלילס. סכפול זפן הזרימס דרך ו 6 קסרי זמן ספקיעה בסעה ס'
0 סטרי ונפי סטכון זה סוכל לידע 6ורך 2( סימיס וסליפום * = ,
יסיה יוס סקנר +" טכם ויסיס %' סעום ג"כ מ'נוטען * לי( 6רוך. יל יוד ענס. יסיס לרוך = כ'ו
ירידיבם 7
לייפצין - א ) י"פ תשרי , ב ) י"ט מבת , ג ) ו' ניסן *
| וויען - א ) יח חשון , ב ) ז' ניסן = ג ) על לעאפוקלר שטארט , ה'
חמוז + , רויערט בי שבועות*
= > בָרִין . א ) כ'ש כפליו, ב ) י'ב ארר א' , ג ) י"ש אייר , ד ) ואלול:
ייערער מארקט דויערט ב' שבועות * .
פראנ : א ) ייר תשרי ; ב ) יימ ארר א 45 )6 כינ אלול *
לינ'ן + א )ב"ב צקדר שני, ב ) יוד אב ; ייערער מ4פרקט רויערט ג'
שבועות *
נראץ - א ) י"ם אדר א* . ב ) כ"ו אב +
מראפוי + א) י'ח חשון , דויערט ב? שכועות, ב ) כ"א שבט + דויערט
ח' ימים + ג ) כ"א ניפן + רויערט ב' שבועות , ד ) כ"ר תמוז
דויערט ח' ימים .' יי |
פעסט - א ) א כסליו , ב ) ז' אדר שני , ג ) כ"ט אייד , ד 6 כ"ג אבי
דעברעצ'] א ) כ"ה תשרי , ב ) ו" שבם, ג ) יייר ר ניפן
אלמיץ - א ) ט"ז תשרי, ב ) כ'יז טבת , ג ) י"ר ניפן ; ד ) יז סיון
אויך 4איזט אללע וואף צווייא וואכענמערקטע היינו ביום
ד' וגיוכז שברז קודש* =
לעמבערן > א ) כ"ח תשרי , דויערש ב' שבועור?. , ב ) יוד שבט '
ג ) י"ד אייר קאנטראקטען דויערין ד* שבועות *
בראר: א) ד' חשון , ב ) ב'ב טבת * ג ) כ"ה ניסן ' |
קראקוי א ) מן ד' שבט ער י"ט שבט , ב ) מן כ"ז אייר . ער י"ב
סיון * ל |
לענטשנט* א) כיג כפליו, ב ) פ'ו אייר י
בערריטשאב : א ) קוזמי וראמיאני , א' רר'ח כסליו , ב) אראניע,
י"ר שבט , ג ) פאחוואלנא , ו' ניסן , ד ) אנופרי ,
ט"ז סיון . ה ) וספעניא , כ"א אב '
פילשטין א ) ב'ד תשרי , ב ) יור שבט , ג ) יר אייר, ,)"ות
סיון , ח ) כ"ח סיון י
טארנאפופל
|
מנהנים כוללים לשנת. תקע'ה א
-
ברוך הוא וברוף שמו * על כ( סכרכופ טלדס טופע 5מצסנירו עצרף
: | 6ומה כרוך סו6 וכריך סמו כעת טפיעחו הוכר'
| ספסי וככ3 פקוס פ6פרו סו"ל 5פור 9ספפיק > כמו ען 6חר כרוך ס5פר עד 6סף
= | טעונק עפרס 5סור לופר 3" וכ"ש ,: ונכן על כרכם סרקיינו 6טר הקור6 המג'ינס
ו סתוקע אכרך , מסור לקק5 פופר כ"ה ונ"ם *
4 אמן * סטומע סכירו עכרך יס נרכס יענס כעם גמירקו 5 * כל שחר כרכם
עלמו לין לעמת 6מן-, לפיכו ₪6 סייס קס"ץ ג'כ חומס נרכה + סוץ
עכרכם יפתכס 06 סייס כיפד עס תס"ן מותר לו לענום 5מן * וכן 6 פייס הע"ן
וס כרכס , וסו6 סייס כרכס 6סרת ג"כ עוסר 19 לענום 5מן +
מן אחר כרוך שאמר טד אחר שיע 6סור- להפסיק * ) עיין דין
ב"ק וכ"ט ) מן כרוך ט6עף
על 6סר יפסכק מותר. לענות אמן ,- וכן 63עלע כרוך ס"ער כע5עס ג"כ פוםר
לענות 6פן * וכן עותר. 9ומר קפסוק סל קריפ סעע עס סקרל מן כרוך טפער
עד 6קר יפתכת * 66 52 היס ו = עלים וסכי6ו (ו לסר כרוך סחמר ימפין (הנים
עין יפתכס ליוכר פור ויכרך עליו * וס הניאו (ו5מר כרכס. יור ור ל6 ינרך עליל
6 הש" יניס כין פסיקי דזערק ככדי סל6 יפסיק כין 'פהכת (קדיט , 536 ₪6
הכיו לספ"ן הטלים 6מר יפמכס יניס 1515 ויפרך כין יסתכס לקדים , 6כל 5סר קדיט .
ו כרכו 05 סכיפו לו *נית 693 כרכס * | וכ"ו כטלים 35ל כיזפילין מניס פומם
הימיל וספ"ץ ותכרכין עָליסס ככל עם טיכופו לסם + 06 סקסל הססיפו לופר 9ל,
והו? ומר פסיקי דזמרס 06 610 כיוס פוריס מ5י הלל יפער עמסס הל 693 כרכם
מח(ת וסי) , 226 כיום טאוערים ת55 טלס (5 יפפוק | כס6עירס סלל + מן כרכת
יפר 35 עד 6חר ע"ע *סור לענום | פתן רק 6 חול עומד וני ספרקיס
בי הפרקים נקר8 כ'ן יור סתפורות סכ רכת, היינו עסכ'יס 'וכר ספפורו?
ועדי'| :59 התסיל 5הכה רכס , 6חר פסייס הכוסר כעמו יסר6ל
3 מכק ועליין 69 סססיל פעע | טר ססייס וכפעריך עפרפץ סטע ועדיין(5 המסיל
סיס ₪5 סעוע, 6קר פסייס ע3 ס*רן | ועדיין 59 הפסיל ויסמר, כמקועו' סנ"
פומר לענום 5מן * /
אבל באמצע הפרקיכ הזיכו עפקמסיל 'ולר 6ור קודס. ססייס יור
סטפורוס עפסקמיל %תכס רנק קודס טסייס
הכוסר כעפו יפר5 כ<סכס, עפהתסי? סמע קודם טטייס וכטעריך עפהחמיל והי" ₪6
₪ זוע קורס פסייס על סארץ , מפקתתיל ו'פץר קילס ש%מר ד" 6(סיכס 6עש
ממור לענום %תזעל כל הכרכום מון על כלכת ה36 הרדוש 16 סועע מפלה-וכן מומר
לכו 6פן על בעלת5 פכקדים = 96 פסר תמקכל , :60 סלמ5 רכ וגו" מפור לענופ
חן + פען יס פעיס רכ6 , כרכו , = קלוסח ועג;יס. ג"כ פופר (ענום , = 6ך יענס
( רל ) מ
4
| מנהגיבם כוללים לשנת תקעיה
! יר ספיס רכ% מכרך לעלס ולטלפי עלמי6 ימכרך ול יוחר , על ברכו 'ענם
נרוך ד" סענורך (עו(ס וער ול5 יוסר , לקדופס 5 יפמר נקדם , רק קדוס קדוז
קדוז ריב מל6 כל ק*רץ ככודי, ופסוק כרוך ככור ר' פמקומו,6כ5 פסוק ימנוך 63
יזמר , פוריס 655 יענס יופר מפיכת פוריס פנסמו וך -
בכל רז שמומר | (סכסיק | פותר 6פ'ילו נ8מ5ע רפכוץ -,
: רק (5 ופסיק כ5מ5ע הענין , וס הפסיק כ6מ5ע ספסור ,
זר סענס ממפיל מר6ם ספסוקי25ל כפסוק מע וכסוק בסכפ"פו סור (ספסיק:,
וחס קרפ לומו לקורס עול ומגרך 6ך 655 יקר5 עס סקור5 כסורה *
בקדיש א סיק כין 5 סעיס רכ לפכרך , כין ע9פי8 ליםכרך , = וכין
כריך הו6 גלניל% מכל ברכם *
כשצריף להפסיק נין כרוך ס6מר ליטפנס !5פר קודס סקכפק ו6מר
סספפק 155 סככוקיס כר/ך 'י' פעולס 6פן ולען כרוך
יי'. מניון פיכן ירופליס סללויס - כרוך +" 6נקיס 25סי יטרפל עטה נפנפות 3כנו. *
ונֶרוך פס כנורו לעולס וימ(5 ככורו ₪5 52 סלרן *מן ו6ען *
מוטור לתודה *5ין 6יפריס כטכם וי"ט , כעי"כ , בערכ פכס , ונכפוס'ם
רפסח, 56לכַסופַע(5 רכה הגס פפופרים כו ועירות ס! סכם
( סכם כרכות ) עכ": *ומריס מזעור למוכק *
מן כרכת "צר אור עד אחר ש"ע 05 5קלל קורין סעע ₪ יקר5
עמסֶס >
בעד; בובתבתם ואי ידע 5ס 60 מכ' כמע 5ו פוקי" ףס סמוע
סוזר (וכמכקס קרפטון,526 5ס ככר ססמיל למען ירכו
שינו סזור , יוק 8נסיס עועיס 6'ע כין קרי לכתיכ סכפ* קריפ סע , ולומריס
ספינופ כעו פקס כמוכיס דרך עטל מקם ולטועפום קור6יס וכטטפס, וים ור 2זס *
די אלקיכם אמר , *פור לספסיק כין 6קיכס. 65עת , |לפיפו קריפ
ולקדופס וכדומק , ספל:0 סינות 196 ספ"ן סוזר 5ומס
6 ל6 קיסיד , ו5ס היפיד רו5ק יוכל לחזור פופס הך 52 יסוור מפיכום פמת לכל * .
בין גאולה לתפלה היינו 6סר ברכ ג6ל יטר6ל קודס פסתמיל פ"ע , 6כור
לסכסיק 6פי' (קדים וכרנמה ולפי* 6מן 5סר ברכ ג95
יסר6ל 6כור לענוח, רק *עחין כסירס סדטה עד טיכייס ספ"ן סכרכר ,ויענס 6מן
6ו (קריס וכרועק , ולת"כ י6ער סיר סדסס וגו" 16 יסייס כרכם ג5% ישר36 כיחל
עס הפ"ץ , ו15 *ינו 5ריך (ענום %מזי5ס 6 היו מפינין והכיפו ו מניסס ככרכה*
[כרנו לחיים אוחריס נעטי'ת-*ס סכפ לופר ונוכר קולס ס6פר הפס מהנרכת
ופי" למר חינם *תס סוזר וממסיל לומר זכרמו , = ו5ס'כ מנך
עוזר , ולס נזכר 69סר טכייס ספס 8ינו סוזר *
שש'ב הרוח ומוריר הג ים פפסינין ומר עתפילת פוכף ספיני ענרם
%סר הכרות ססמם ( עי'ן כמנקגיס פרטיס
בסס"ע
+
ו \
/
מנהגים כוללים לשנת תקעיה = ב
בסמיני עלרת ) 05 פכק (ומר ונוכר קודס פסתסיל =תס קדוש י6תר במקוס פנוכר
ואס 6פר פקססיל =תס קדוש נזכר סוזר כרזש.ס'ע וכס"כ 06 נוכר נכרכום 6סרות
6 ל6מר טקָי'ס פ"ע* ולם מסופק 06 6מר , 16* קודס לפל יוס מסססלם 6מירם
\ מסיכ הרוח סוזר לר5ם פ'ע ו(פסה למל 'וס 6'גו סוזר ו6ס כיוס סססלם 6מר 3
פעסיס חחח גכור וגו' רכ לקוטיע מפיכ סרום ועוריר סג=ס = חינו פוור בפכופק:6)
קודס כָמר יוס-מפסיקין לופר פ :יכ סרוט ועוריד סגטס כתפלת מנסה יוס 6" דפסס
וספ'ץ כחורת פ'ע פוסףי5ס עסס סימיד 5:50 מוכף עד 6סר סורפ ספ"ן ספ'ע
מוסף , סינ רס6י מופר ססיב סרוט ועוריד סנפם * ע'קר סוכרת גפס קו6 ועוריל
הגפס ככן 6ס שער מסיכ סרוח כימות המעט ו53 6מר ופוריד הגטס =יגו סוזר, ולס
א פוריד סנפם ונוכר קודס פ5תר הפס חוור (ר6ם. כרכת שקה נכור וס נוכר
לחר פפער קפס מוור 5ר5פ פ"ע , (06 מסופק 8 6מר דימו כיוו כיעו הסורף ,
וס 5ער פחר סספסקס 72 פעזיס פסה נכור וגו" רכ כסוש'ע מכלכל סיים פינו סוזר
5 כתוך לד יוס + וכל וס נקיע כידך כל סיכ6 דפערינין כמכופק סוזר 259 סו
7וקת פעסופק 05 סיס כדעסו עזס העמין, 6כל 65 ירוע כו טכפעק סמפלס קולס-
מכ? (מקוס הְוכרס סיס על דעזו עוס קוכרס,6ך סמכופק 6ס כפסגיע לעקוס
פנריך נקוכ'ר 05 סיס בָדַעפו וסוכיר 06 ;28 כזק פין כריך לסו\ר, כי כוד6י מער
/ כמו פסיס בדעתו כסעם >מפנק *
מי כמוף אב הרתמים תריס כעפי'פ + פס טכ , ליו כפו וכרימ *
קרושה רחול מומריס בב , כפכם וי"ט למכסם, כר"ם וכסוס'מ 6פי"כמוסף ,
וכסופענת רכס רק כ>סרים ופגמס ,
המלך הקרוש >יערים נעעי" >ס פכס 6ו מסופק 5ס6קר, סוזר (ר5ש ט"ט,
, ו?ס נזכר כמוך כרי דיכור פוער הע3ך סקדום ול יוסר *
וער ספ"ן כת"2 כקורק ע"ע ססרית וענסס קודט המסלת רפסמו וכט"כ רק
= כפענמס , %ס סכם [כזכר קודס פסייס. כרכם רפפנו , 5וער ענכו. ו5ס'כ
מפחיל רפ6נו * ו6ס נוכר 9חסר פסייס כרכם רפפנו *6מר בסומע ספלס כמו וחיר
+טפייס סעונס כעת רס ופומע תפנה יפס טכס גס כפ"מ 6וער 6סר כרכט סמכרך
עעו יסרפ כסלוס *
מל \ממף אותריס כיפופ הגעעיס * מפסינין כפו"ם ך כספיו ופוסקין בתעריב
7 תי "ע פני 95 פסס * 05 סכס לופר ונזכר קודס מקע שוטר ופן
ל ומטר כפקוס שכוכר , 081 כוכר 6סר מקע רק קודס סומע ספ(ס יזפר כש"מ /
0
ופס קו6 כיוס סתענים לענסה יפער =ותו קודס עכנו , = וס נוכר-פיכף 6פר פומע
מפלס קורס פמירם רכס אוער סס ופן ט'וע, ופס 69 נןכר עד פסר ססייס תפנם
פ"ע קורס פעקר רגליו ( עקירת רגליו סו6 6מר פסוק יק'' לרפון וגו" הנס טעדיין
עוער ) סוזר לכרך ע3ינו, וס עקר רג3יו חוור (ר6ם פ"ע ו6ס מפופק דימו כמו
במפיכ קרופי וסש'ן מטעס ונזכר לחר כרך עלינו פוכיר גס כן כפ"ת + 6ס 96ד
מ ופטר בימום ספעס מקוירן תומו וץס מסופק. דיגו כמו 6 קרוס '
| סמיך
| מנהנים כוללים לשנַח תקע'ה
חמלף ההמשפ >ופריס כעפי"ם ולס עכס ימו סוזר ועכ'ו מ0פ5ל סור
נדכס, ו9ס נוכר כפוך כדי דיכור 6וער סמכך סמטכט וקו 6+
נתחם + 6וער ספ"ן ויסיד רק למנסס כט"כ + 06 שכק ונוכר קודס ס"ס ילער 6חר
עננו 592 םזי ז כַרכם מנסס גיון רק פ"ק ז6ס זכר 6סר ט"ם י6ער 535
ועל כולס * וס (5 נזכר עד 6חר ו פקוירן 6וסו * - <
עננך חופר סיסיר כתענים כיכוך רק לפוסס: בכרכ סומע מפנס = 033 סתימת
העונת רק פימ 2 פפ(ת , = 6ס סכח ונוכר קודס סעקר רג(יו פופר כ(
מזיעס. ו6ס 065 ר סעקר רגליו ינ סוזר * ,
יעלרז בוא >*פריס כר'"ח וכסו"ס ערנית ססרית ומנסס קודס סיוס ברכת
רנָת, 08 סכם ונוכ* כ6סר פסייס נרכת העחויר סכינפו קוףס
פסתסיל עוהיס *6זר נמקיס פנוכר ולס נוכר 6סר ססְססיל מודיס מוזר לר5ט , %ס
נזכר 63מר פסייס ס'ע מוזר (רלם ס"ע, ואס מסופק יתפל( סנים בפורת נדכק, ופט
סכז כפס-יס 'ע!ס ויכל ול6 נוכר עד שהתפ(גל. מופ) ימו סוזר עוד , ופס סכמ
תפות ע"כיץ דר': 6ין מפזירן פופו 5 כליל 3' דר"ם , וכחוס"מ מפזירן 6ותו .*
על הנ'סיםם :פנוכס ונפוריס *ועריס ,| סיינ כסנוכס כל קס' ימיס נכל
: רחפמות , ונפוריס רק יוס 6סר ערכים וססרית ומנקס + 6
טכס ונזכר קודס סוכרם ספס פלכרכֶת העוכ פמך סוזר , \%₪ נוכר (5סר הוכרת >
הטלס 8ינו קוזר י
וכרזוב 6ומריש כע זי" ככל המפנום + 6ם סכס ומזכר קוזס טסייס סכרכס .
6וער , (8חר שסייס הכרכה 6'כו סוזר * ו |
ברכרז כחניר= פתר הפ'ן כתפלת ססר" ומוס סן חול וקן נטנת ,
ונפנסס רק כס"? וכי'כ 6ף כנעינה,ופין שומריס 6ותו ככית
חכל >
שיב שלוםבם >ועריס כופי ספנס 6פר ספ"ן פותר כרכת כקניסיככִּים 360
הגם פפ'ן *ומריס כרכת כטניס עכ"ו 6ומריס ס"ס י
בספר 6ופריס ג'כ נעזי"פ ככל ספפנום * דינו כפו וכתוב * =
אתר המברך 6 עו יפר6! כפלוס 06 י5רע 5 = (סמוע ולענות כרכז ו
קדופס וכלועק. *6ער | פסוק *סיו לר5ון. ועונס ו"כ ימור
הספ(ק ווסייס פנית .בפסוק יקיו לרנון. *
טערז ו60 התפ%ל ש"ע מחרים , ממ( מנקת פחיים , ויסהת כין תפוס למפנס
כרי חילוך רבע *עום 15 יפער שרי ויתפנ5 ש"ע ו"ס"כ י6מר עוד פעס
6פרי ויתפלל >
שץ ססכס בס"ע 6יזק דכר 5ר ימד מוזר 16 טעת ו(5 המפ(ל כלל 6ינו סוזר
כי ה 693 זה סוזר , 335 ₪6 טעה כג' רלסוממת ( ג' רלפונם קמה כרכת
מנן פכרסס, פפית סעמיס,ו360 סקדוט)נזכֶר קידס סתפ(יס תפלתו סוזר , וכתפנס
פפינו סוזר ( קיינ פפ9ם ערכים וכרופס ) דינו כיחיר *
מסנון
,
9
מנהגים כוללים לשנת הקעיהי ינ
תחנון 6ין פומריס מן ערכ יו"כ על לסרו סג פוכות ועד ככגל כר'ס, כיץ* סנוכה,
בע'ו מנט? כפוריס קמן 3' יפיס + צפורים גרול 3" יפ'ם , כל סרפ ניסן /
כב כעומר , מן ר'ס כוון ער ססר סג ועד בככל ,. ט' 563 , ט"ו 363 ,. וערכ ר'ה
| בחפלס ,. כמכחס ספפני 6ותן יפיס- ב"כ שין פופריס מסנון מון | מערכ ר"ס וערכ
.
| = "ו"כי בס 8"8 כָכִים כל , נסקונס., וכרית פִיס *
והוא רחום לועריס רק ככ' וק* * כיע'ס פפי | פועריס מסנון 5'8 וקו6 רפוס *
+ ארך אפים , *ומריס נכ' , וס' , וכפמגיע (העלנו נריך (עמוד פסזת
0 ססו8 וידוי וכן כל וידוי כריך כופר כעמידס * 6פיפו כליזק
*מיס ספין פוריס מסנן פומריס )ותו , סון מר"ק , 'ו"ע , כסום"נן , 3ּימי סנוכס;
בטוסן פוריס , גבערכ כסס + ככם סמן ולככ חוערים 6ומו י
ח"ק אהר תהנון * כיוס ספומריס תסנון , 5עריס הז"ק 6סר תקנון ,
כיוס ססופרי' 8"68 8וקריס *וחו קורס 8"65, ניוס ספין
6וריס מסטן\(6 96 %רך 6פיס 6וערים פותו 5סר מפכם ס'ע, וזסו דוק* כיוס טליןכו
מוסף וחפו" ברנוכס , כפורים , ובסענים , 996 ניוס סיס בו מוסף ; פומריס ק"ם >
. אחר סמרית , וכן 3ּיע'יס ספוערין הככ 6ועריס ק"ם 6פר בגל +
ויהי בנסוע ובריךףּ שמ'ר; פומריס כקונפת כ"ס לקריפ. בסבת בול
| ובפעני וכרופס,כל 66 פוניפיןם"ם לסקפס
וכדומס ; פין 6ועריס * |
ג דלו 6וער סחון על סס"ם כסול, בטכת כיו"כ כענסת , וכס"ק סון כסוסענף רכם*
אב הרחטיםם הו 'רחםם 6ועריס סקסל כיוט פפר ספ'ן וער גלמו *
ותנלרדק ותראדה כו סתס(ת קרופ ס*נפיס לסורס דינו כתו גדלו+*כטפין פס
כסן ימר קודס יעמוד 0% 6י[פן כסן יפר5 6 כוי כעקוס
כסן , (16 לסני פון קורפין וי *
ברכרץ התורךק-6ס סרא 5 עקוס פנריך לקרום וכרך על סתורס וקזכירו
₪ הר6ו לו מקוס סר6ו' , 6ס סטעות כמקוס טפין 5ריך
5 הס'"ם 5"8 (קוור ו(כרך , ו?ס כמקיס פלריך 9ג(ול ספ"מ:, 06 סו5 כפוכם
| חיוס (כסכת נקר5 כל הסדרס ונס היוס, כר'פ פרפם ₪5 , וכן ככל לקריפה עס
שנריך (קרום %3ות1 היוס נקרפ סוכ סיוס ) יכו מוזר וס 599 כקוכת סיום קוור *
וס עעס כר"ם טכם וסרשו לכקן. כטל סנוכס ונרך טליו פין כריך (סזור וקור5 כל
סנוכ ונוער 3פל ר"ס 5מ"כ *
מער? בברכת התורד ירך קלס סקריפס ברכם >ער נחן , 5 סייס
| תס , יכרך 6תר הקריפק 6חר כסר , 60 ₪2
| סייט חותס יסייס ב6מר כקר *
חצי קדיש צפחר הקר'אה, עויס פועריס מ'ק אפר קקריאת סון למנסת
0 - כתענים. וכשכת לענסס | פועריס קק"ק 5סר
טמכניפן
6
מנחנים כוללים לשנת תקעיה
סמכניסן סכ"ם (סיכל *
יהי רצון אתף הקריארק פומריס רק ככ'וק". וכימיס 6פר 5" בו תמנון
תפי 05 סוסרי? כו 8766 , 6ין מומריס 'סי רכון:
הכנסת סִית להיבלל - במול מככיסן הפ"מ לסיכל קורס 6סרי 6פי(ו כיוס
שלספננין כו מוסף כמו ר"ס סוס"מ וכרומס, וכטכם
וי"ע 6קר פערי >
למנצח 'ענף מופריס 5פילו כימים "5 מסכון | , מלכל מוס"מ ערכ י"כ
ר"ס , יפי סנופס, פו-יס קטן כ' יפיס ופוריס גדול 3' יעיס ע'פ וכז
בכ > כ5יו פ"ע פורס סייס קעניס נדפם 606 לפופרו כט"ו כלכ,וסו5 מעום כדפוס:
ובצק לציון : הפסוקיס מפרגום סיס כו סיינו ופקכלין , ד" כבפום , וכטלתני
רופ , כריך יקרף ,ד" מלכומיס , 6'ן נפומרס כקוף רס י
קריש שלם סר וכל |כליון * כיוס ספין מתפננין : 'ע 6קר וכ6 יו , פומריס
= קָ'פ וכיוס טעספננין 6סריו ט"ע לומריס סר וכ לכ'ון סני קדיט,
וק"ס לחר ש"ע ( פוריס ובַּעַ'כ עִיין בפנסגיס פרטיס )
טל לינו בריך כופר עעומר +
רסיקה בעל'נו * סרכ סנפון סספיד 6עתי 5יפ 6גק'- כעה'ת - ונוק" ,
כסגסופיו 6פר עפס. לספר עפק הכרכס מ6כיו סרכ הנלון
"ל , בוער כ6ומן טרוקקין בעלינו לפכח קודס \5נסנו כורעיס , וכסוך דכריו שער
וגס עלינו נסוקן ע"י 'סוטע כן מן ססיס כימיו עכו"ס שפינס נזעגנו ,. וגס הו
ככנס גדולס וכו , על כן מן - סיס לעמו כידיחס, 636 ילמדו טיטתסוו כסלכתן
עכ"ל = ובלמת ככמה קקנות נכמכ על (ום בדו( סל ען- כלומיום גדופום פוקֶרס
חפל ליס (כל ירוקו בעלינו. * ורנ מנקג ישר וככוך |
מנחרק שר ל חול 6פרי ס'ק ט"ע * - 69 500לל | ש'ע כמנמס מתפ9
ערכים ספיס , וי ספנס לספ( י6פר >טרי ולס הערכית
בר" י6מר יעלס ו'יב% נסתיסן, קזכיר י"וי כר6פונס ו(פ סוכיר כסניס 16 53 הוכיר
0% 8ינז סוזר ומתפלל סוכיר כשנים ו(6 קוכיר כרפפונק קוזר לרפס, יכ"ו כסתמ6
כל 05 33500 קרלפונס ככינון (סיכס - ושכח כרלסונק לומר יעלס (יכות הפיען המר
כסני פינו. מוור- 35 0% סיה כ " ימיס ר'ח ול5 ספל פנפס כיוס. ר6סין טל ר"פ
כפממפלל כליל סנ סל ר'ס סתי תפי( %מם (פוכה ו*חם לספנומִין 6ס 59 הוכיפ
כר)סונת וקזכיר כסג'ק 6" כמזור וכסס355 +
בחורת ש"ע ע"' חשיץ קלפק כפו כפסרית, תסנון כיוס פלופריס פופו,
6ת"כ קד'ם םלס י
מעריב הו והו? רסוס וגו' 55 קליפ ש"ע = טכס (סתפלל ש"ע ערכית
מתפ'ל מחרית טסיס | , חיינו כפחרים 6סר יק *לער 6פרו
ויפלכ חפָניה , 1 *ין כריך כוּפָר =פרו קולס. וכ ליו *
4.
מנהגיםם כוללים לשנתתקעי'ה ר
קריש שלם * (עולס 5וערים כו מסקכל, רק >ומן סקליפיס >סר פוטרים במ\%:י
טכ גי( פוריס 6סר קרי6ם ססגיל' 5סר קפוערים ויסי נועס וסם'
קדום , ופסר פיכס (ק'כום כליל וביוס ט'כסכ פוורים 82 ממקכפ :
עלינו | קדים יקום *
מנחה ב" כו עס נמול רק 5ל6מר סס"ע 6ין ריס מסון * סכש |
ו6 הספלל ס"ע 'ספלל ערכית טתים 35 פנת הרטונ סופס
וספניס למסלומין , וכן ככ'מ סקר ימפלג עסים רלפונס מוכס וטניס לספפומין >
שהה ולא התפלל ש"ע בע"ש למנחה עד פפר סקסל כרכו,6ס ענס
7 על פמירם כרכו וקיבל סכת
עמסס ימפלל ערכים פמיס טל טכת , ו5ם ל5 ענס עעקס כרכו ילך סוך. (מוקה. כו
הכנסת וימפלל מנמק סל סול .
קבלרז שברז * 5 סל יו"ט 15 סוס"מ בע"ש 16 כטכת שי מקכלין טכת רק
מססילין מזמור טיר לווס הפכס + וכן כיו"כ. *
מעריב של שבת * נרכו וגו" פ'ק, ספונס עסרק 005 קדפת + מכס להמ555
| ס"ע דיכו כמו כסול , בססו"ה מתפפלין ג"כ ספנם מב
ויכולו *ומריס פפר פ"ע כמזורס , ולפי" כיו"כ הסל כטכס טמספננין כו פפנם
ּ 'ו'כ .
מג[ אבות >ר ויכולו 6פי' כיו"כ רסל כטכס , ומופס פקדפ סעכת ופינו מזכיר
סל יוס'כ + אין פועריס מנן כות רק כענין קכוע + כסכת ספוכת
וכיוה"כ פומריס מסת 50ל סקדוש פפ'ן כעוסו סעלך קקדוש | טיין כעוסו וגופר. י
קריש שלב" 6סר טב 5כות *
בסרק מרליקין לינו כעו קכלם סבם י
ק'ירווש של שבת 6ופריסנפנס ונסכם סוק" ולין פוכירין כו טל יו"ע ופריך
לפחום רוכ רביעים ומלמרפין שפיים סכני כים לסיעור סוק,
וככק"כ סט'ן פקדם ונומנין לחינוק לפפום , 6ס פין פם מינוק יםקס 6פיפו | בדו =
וףעפ'כ יקרס בכיסו פנים *
זמירות של שב סיינו לננס וגוצר סספיס מכפריס וגופר על יסי כבוד%
הוחריס כטכת וי"ט וגס כמופענ6 רכה *
נשמת כל חי פופריס רק 3סכפ וי"ט , ופפיכו כסוטעני רכס 6% *
: הכל רו עד סמנרך רינו פועריס רק כסכם *
ש'ט של שברז מסקניס גס כעפוה"מ *
שש
קלוס '
/
ו
נחנים כוללים לש :תת קע ה
קדושה | של שחרירץ שכת >ומריס רק כטנפ ויו"ע א , ופיו
בולע 62 רכס פין 6וערים 05 -
קריש שלכם ול'| כעוך פועריס 6מר פ'ע סל טסרים כסכת ויו"ט. וכסוטענ+
רכס , רק 0% יעיס פ)ועריס כסס עג'₪9 קקלם , סיר סטיריס
ורות , 6ועריס סעגינס 8 זר ק'ש, ופסר סעגינס קדיע יפוס , 2060 פין כמוך *
של ישראל ו6סל וגו 2 בסכת , ויו" וכס"ר כסומפם -כפ'ם ססרים ץ
וכפעסת סורס 6 למעריב י =
על הכל , ו'עזור , אמריס כיוס פ'אמריס פעט יפר)( *
| ספר תורדק * 6 פסול כפ'ת כפעת סקרי)ק =ס קודס פקר6 ג פפוקיס ,
מוניפין פמרת וממזינין לקרום כפפרס ממקו'פנע65 הטעות 0
ל נודע (סס סטעוס. ער / סקר6ו ג' פקיקיס. 5חר קטעוס 6ין | מתסינין 6
מתקוס ספסקו, ו*ין 5ריך לכרך ע? סלטרם כרכס סלפניס ( כרכת 6פר כסר ). רק
י מכרך 6סר ה סקריק כס כרכם 6פר נתן , ולס (6מר שקר6 ג' פסוקיס 65 פסול,
עכרך על הפסולה. כרכח 6פר נתן ועוניזין ס"ת שניס וקורפין סקרולים סנס6ריס
נשני' , וס סטעום כפסום ען ג' פסיקיס פפרפס , גוער 6 ספרפה/כפסולס ופכרך
(6סר נחן י /
בשביעי או באחרון 5ס גת65 טעות קודס פס!כיר תנקר6 סזס פכרכת
המורק ט(פני. מוליפין פחרס , 936 05 650 טעות =
אפר פסזכיר חפם ככרכה שין תוניפין 6חרם , רק וו כל ספדרם , ו6ותו סנקר
5סכיעי *ו ל5קרון קור6 סספטורס כנכי5 פיכף אסר שסייס קרי6חו כתורה , וקליש
*אער הם"ץ 6חר הספטורס כנכי8 , <ך 65 ער סט'ן הקדיש קודם סקר5. סנקר]
לסכיעי 5 ל6חרון סספטורס כככי6 , *זי 5ריך הנקר6 למור ופקרות 5ס"ת 0
ג פסוקיס 1 רכס תס5ה וסוף *
במפטיר בתורה 6ס 6 טעות 6ר פכירך 6טר.-כפר , 5ף 3 נחסר מינום ,
ב"כ ו מוליפון. *חרת ,רק יקר6 הטעום כע"פ ומכרכין עלי
הפקו( * ,
במפטיר של ארבע פרשיורז 6 55 י'ט וכדוע פסו6 מוכת היוס.%ס
(629. פסול כממפטי" כחורה, 06 )קר
סהזכיר הפס מנרכה >לפניה 6ין מוליפין5סרם, י*ס קורס ססוכיר חס 5500 הטעות
עוליפין אסרת ותתמילין כפקרם קרו מעקוס סטעום , רק כעפטיר סל פ' וכור ופ
פרק 06 6205 ₪ קורין נק6פרס לס ספרפק ול6 עמקוס סטעוס י
פסול אשר על ידו מוצ'אין אחרת סו זו שעופ *פר על ידו כזפנ"
סקרי)ח , כָּתו 06 נכמכ תחת
מיכת כסב ככם 6ו פסיפך וכדועס , *ו נדכק *ות (פות = כ>מניעתו פו כר*פו סייכו
וס סכפוכ *חריו 6 לפנו כפותו פורק , "כל ₪5 סע גוז נספירות יתיחום 6שר
6
-%
מנהגים כוללים לשנת תְקְע'ה = ה
= 69 שתנס עי'ז סקריפק 15 נדפק ₪16 לו כסופו לטפל ך עס 3 כטורס סתסתיס
וכדועס 1/6 כסוג פין קורין ּּ₪ ער סיגרר סרכק וכטכם ויו"ע גוערי| כס ופין מוליפין
מחרם >
ניטוף שעוה על מוחיום סס'ם , 05 נריי[ס6ותיות כפר (%ס 6ינס גרפין יפי
הפעוק וירפה 06 נעפס ; פסול עי"ז 6ו 55 , ופס ק'6 כסכם ויו'ע
טלסור (הסיר הסעוק 2"6 סוי5 5מרס , | ויקר5 מס פעכפס ספעוס כסומם 5%
--05 בע"פ :
ב'ום שמוצ'אין סני ס"ת וא'רע כס"פ סר6סונס. פסול 6פר ע"י | ממויכיס
(הוכי! ס"ס =מרס , 6ין לוקפיס ס"ס ספני' 6טר סוניפו כגר
| לקרות כס , רק | מופיסון מיכף ס"מ 6חרם מתסיכג +
חצי קריש קודם המפט'ר - עס ניוס פקורין עפטיר 6ומריס מ"ק קולס
סקורי\ נמפטיר , מגבד כסענית 5'כור לגס
וכיו'כ למנמ מועריס סי קדים 5מר סכנסם כ"ס (סיכל., | ונכט ' כ6כ ססרים 6מר
| סקריפק קודס המפטיר בנכי% *
ביום שמוציאין ב' ס"ת , 6ט סעני? למפטיר, 5סר פקר6 כר6סונס מנימין
ס"ת ספני' על ספולקן 356 הר6טונס , ופומריס
מ'ק וקור סמפטיר לפ" ופנכיקין סר"פונס וקורין כפני' המפטיר , ונס הסנו"
(קרימח רכיעי פוערים 5"ק רק על כ"ח הפני' 6קר פקר5 כה רביעי.
בּ'ום שמוצ'אין, 1 ס"ת 6ס *ין גפס וקכ * כ" אי קורין קרי6ס ג' כס"פ
הרטונק +
אין קורין קמן ק קדס "ג פניס לסקפטרה כיוס 6" דסכועום וו' סל פסס * ו לם<רי
ספטורו" קורין קטן וכנכד פיודע לעי מכרכין וסגיע לפיגוך
ויודע למתוך סיוסיום כטוכ *
ההפטורה ב1ב'א 6ין עפפינין קרופ עד6סר גירס ג ו סספר 6%
של -גל 065 סספר עדיין כספס *
בברכת ההפטורה מוכירין פעין סיוס , סיינו כסכת | מזכירין סל טכ ,
| וכן יו" * יו'כ כסכת , מוכירין סל טכ ויו"כ, כסכת
סוס"פ סוכות עוכירין טל יו'ט , וכסכת סזה'מ פסה חין פזכירין ספל יו"ט + כקריפק
למנסה חין מופירין פעין היוס כמפטיר 6פי' כיו"כ רק מפיימ'ן מגן דוד +
= פורקן סומריס רק כסכת , (יו"כ סקל כפכס פועריס 6ופו ב"כ - ספל
בייד 6ין סומר יקוס פורק] סני *
אב הר מ'ים *" נפכתופ זמנרכין כסס ספדס / בפבת ר"ס , בטכת סנוכס
| כסכת פיס כו מתונס 15 פילק , וכיו'מ פחין מזכ ירין בד נספוס ,
1 כטכסום סמנרכיס כקס | ר'" 6ייר סיו| 39 , קגס סין | מוכירין כסס נסמום
6ומריס חותו *
| אשרי 5ועריס 8סר 5ב קרפמיס, וכסכת סמכרכיס ססדע ולין פוערי' 26 הרסמיס
: 6ועריס >ומו 6סר כרכת" הסדםק '
( 60 ) : מכרכין
- " | 2
מנהגים כוללים לשנרז תקע'ה
מברכין בה"ב כסכת לפר ר'ס מרספוון וכסכת (6קר ר"ם 6ייר כפסרים 6פך
פ]ומר ספ"ץ *90ל1 קולס 6עירם סקתל סודו + | 06 יש מיעם
מכרכין למנפס כין יספפו לכורו + בעניים 6מן פיץ. מיוכ לסתענום +
הצי קריש - כעונס פומריס ס"ק קודס פ"ע פוסף כסוג כפכת |כיו"ט *
מוסף של שבת פכנפ * ופס פופו סיוס סי' סול סיו ממפלנין כו פוסף , וי
עמפננין כו כסכת סעוסף פג סכת רק ספוסף מעין סיוס
ופוכירין כו סל סכת *
נעריצך 6ומריס רק כקדופם מוסף סכם ויו"ט וכסופענ5 רכס , כסכת פומריס
]זר 6ני ד" 35קיכס וכדכרי קדפיך וגו" וכיו"ע ונס כסופענ6 רכס
6ועריס קודס וכדברי קלפיך 6ריר פריריכו וגו" *
זמן מוסף כב וכיו"ע וכלופס פין כ6תרו פסר פכע סעות סיינ פעק 6" 5סר
סנופ סיוס + וכדיעכד זענס כל סיוס, 61 6יסר פהמפ(ל עד ט' פעות
ומסנק על סיוס יספל? מנסס מס(ס ולס"כ מוסף. סיינו כיסיד 5כל כניכור 83
יקדיס תת מנפס , ולס יחיד סקליס. מפלת מוסף ג"כ 5 , = ופ חין פסום
לספל שקי;ן 'תפ33 רק | פוס) ולס"כ ערכית | פמייס רלטונס | לפעריב וסני"
| כשסלומין למכסס *
קריש שליבם >אסר פורפ ספ"ע , רק ביעי כוכו" פומרים 6סר סורם הע"ע
ססופענו' ו6ס"כ קדים פ3ס. '
עלינו קְלים יפוס , 5נעיס זפירום , טיר טל 'וס *
במנהרק של שברת 6 קורין כתורה , 5ועריס סק 6סר 6טרי וכ6 לניון
| ומס'כ ופני ספילמי ומוניאיןם"ס וקורין, וס *ין קורין,
זי פוערי' 6סר ספרי וכפ ככיו[ומני פפלס* ו5ס"כ ס'קי
שמונה עשרה >8פס6קלי.
שכח להתפללל מנסק של סכם 390%( ערכיס סת'ייס 5( סול ואומר כר6פונת
פה סוננתכו ול6 כסכי', ו6ס 6מר כפפיהן 16 ל 6ער כסתיהן
ינ6 , ולס 63 6מר כר6פונס ומר כפני' לס כוון סרטוה למסלועיזפו 6פי' כסממ5,
סוור ועשפלל סג' לתפלועין , ולס 6מר סנמכיון קרלפונט למוכס-רק פטכס (גער
בר)םוכס 6יכו סוזר +
בחורת השיץ ש" קופס כפו כסול :
צרקתף צרק כיוס 6סר כסול 63 קיו פועריס כמניזק מסנון 5*6 כמנסם ע!
סכת מו"ץ *ד"מ 05 ₪( כטכת ר'ס 18 ערכ ר'ם וכדומה 6פר
6 סי" כקו? ל6 סיו 6ועריס מסנון כפנתס 6"6 בטכם 5ו"ץ , וכמ65 6%5 כָכְ פומ
סיפיס כו'ן פסר 05 סיו מליס נסול 52 סים הומריס כו ממנון* (עיין דין מסמון) :
קדיש שלבם , ענ'ו ; קדיט יפוס י
נרכי
מנהגים כולליבם לשנת תקעיה ו
ברכ' נפשי ופרקי אבות , ססלל' 6מירסס נדכס כנוס . פוסק'ן נוער
ברכי נכסי כסכ' הגדול ופרקי 5כו'6קר פרשס
נלכיס וילך *
מעריב למוצאי שברז * ו רסוס וגופר פ"ק , ש"ע , טול י
אתה חוננתנר פועריס בס"ע עיניפ כמ"פ 6 במונפי יום טוב וספי' במויו"פ
; סק\6 קתק3מ סוה"מ אופרים +
שכח לומר אתה חוננתנו 5ס נוכר קודס ספ6ער קספ ענרכס סונן סדעם
| | %וערי, ו5ס כ6סר טלער תפס שיו סוזר = ,
ו6יכו סומר ותו 6פינו כסועע תפפק , וס פין לו כום (סכדיל , וסוכר ס*ף לפמר 6
יהי" 5 וסכח פסה סוננסנו, 15* 5ס זכר קודס סופע ספכס יפער כפומע ספלק, ו6ס
נזכר 5סר טומע תפנס ימזור ויפפלל *
במקום שאמרו ספין 5ריך לסוור ספ"ע ע"* 6יזה סכסס, 5ס 6 סייס מפיל]
ס'ע 5סור 9ו (מוור ולסספ3ל כסורת נדכק. י
חצי קריש %סר פ'ע , סוך מ"ס פסל כו פוריס וגס בעוטפי מכ טחין פומרו"
(יסי כועס ו5עק קדוע 6ועריס קדים ט(ס 5סר ם'ע *
ויהי נועס ואתה קדוש 6ין פוערים כמויו"ט , רק כפו'ם 65 כ*ותו פס
פוריס כו , ו6ס סל יו'ט כטכוע 0ל6ם "יר 6"6 *
ומוי סבס סלפני סכוע שסל בס ט' כ5כ | פומריס ,0 מספם סעסיית מנ(כק
בט'כ תמי במנקג * |
קדיש שלם , עלינו, קדים יפוס י
הבדלה * מ"פ מכדינין על סכום , על רכסמיס , ועל הנר , = ככל מיו"ט
סל כסול 6פי(ו כעולפי יו'ע טסול הסמל סוכ" מכלילין רק על
סכום , כַּמיו"כ: הפל כפו"פ מברי(ין על סכום , על הכסמ'ס , ועל סכר של י"כ 6ו
\ מלליק'ן פמנו גר פסר , גס מותר (הלליק עגר 6סר טסלליק עדיין כעין"כ , וףסור
ליקס גר טסך3יקו כיו"כ פפיפו מאומן סמדליקין לנעי(ס, 6ו ליקס נר דפוק מנכרי ,
6 לקו5י6 06 מ6כן , ו(סדליק כר כמיו"כ לסכליל עליו * מכוס ססכדפס כריך סעכדיל
בע5עו כסתות טיעור רכיעים כטלימום ול סני כפסיית רוכ רביעית *
הלל לריך לופר לקרופ ₪6 קקלל , גס סקסל עויס 6סר ספון י6ער מ יסר55 כי
לעונס מסדו , וכן כי6פרו 5 כים לסרן , \י6מרו 5 ירי ד' ו6 כפופן
שעוניס רק י6ער 5 יסר%6 , יתמרו כ כים =סרן , ילתרו ג ירי ד' ו6יןפומריס
בכל פעס כ' לעולס ססרו +
אלו יעיס פ)ומריס כסס הלל לס , כמוכות כל 'עי סג עס פעסם סור ,
-ט? ימיס , כל 'מי סנוכס פ' יעיס * כ' יעיס הרפוניס סל סג הפסס,. וכ'
'עיס טל סג הפכועום , בפפרי ימיס כמו ר'ס וכדועם 6ומריס ס5י הל , = וככית
הלכל פין פומריס הל *
/ קמףוקר
אי
מנהגיבם כוללים לשנרת תקע'ה
המאחר לבוא לנום סכנכם וכניבור קורי| סל יקר6 עטסס '
קריאה לך"ף - 3ר"ם סל כסו! קורליס ככ"ה לסת ד' גכרי ככרטס פנסס מן
וידבר ד" וגומר ו 6 כמי יסר6ל , לכקן מסיימין פונס ממיד,
כפו* סוזרין ומתסילין מפסוק ומרת עד רניעית סקין = , סניסי מסיימין הפמיל
ונסכס , רכיעי יעצס ונשכו , | וכר"ס ססל כסכת מוניפין 3' ס"מ 63 קורין ככלר
סיוס , (כדרס סעייכס לסכוע), וכפני" קור'ץ לעכטיר כפרטם פנסס מ| וכיוס הטב
וגוער וכר6סי מרטיכס עד יעסס ונסכו -*
חולצ'ן התפילין כר"מ קודס פ"ע מוסף 6סר 6טרי ונס 11555 , ובחוק"מ, קולס
סל * וספ"ן , כסוה"מ סוכום קוד 990 , כמוס"ע פפס
אפר 390 * |
מוספ לרייך ספל כסול ר6פי סדטיס , וכסכס 6תס ירפ , ו(כפרם פסע שומריס
עד 5סר ר"ס ו5רר, קדוטס כסול כמו כססרים , וכסכ כמו כמוסף
שנת ו6מר חורם סס'ן ש"ע ק"פ עלינו ק"י : |
עירוב תבשילין + בער3 ר"ם קיינו ביוס ד' מטנה סענרה , | בערכ כוכום
| כסוסענ) רכס, וכערב ר"ס סכ6 עוטין עירוכ מבטינין י
מערב'ת 6ופריסנניני ו"ט שג טנס סולם כנדפם *
ותוריענו 6ין אמריס כסנס סו6ת נפוס סג *
קירוש של יוים י ביל יו"ט סל סנס 610 עוסין קידום סו יו"ט ג ניו'כ וסני
(י(ות סרפטוניס טל מכס 6ין מקדטין כנס"כ * = 'קנס"ו פון
מקדטי| ואת קשנה נסופ סג *
הקרובץ וקרי6ס לוט יכו6ו כעִנרגיס פרטיס *
שלש עשרה מדות וס יכ'ר>ופריס כיו"ט וכס"ר נטעס קונ5ת ס'ם ,
ביו"כ (מנסה פין פומרים *
מזכירין נשימות ( >פירם יוכור ) כיו"כ פסר יקוס פורקן , כסמיני ערת ,
כסרוןס3 ססס, ונ'וס 2' דטנועות, 5מר הקרילק כקורס *
מוכף יו" 6פס כסרסנו ומפני סטפינו כנדפם * > |
נש'את כפ'ם מפפין כפיס ( קיינ סכסניס פולין לדוכן ) כיו"ט , וכטמפת
תורס =ין נופין כפים * כקן 66 עקר רגליו ( סיינו 690
הסיל (י(ך. לדוכן ") קודס | טסיים קט"ן רס , סוכ 65 יע3ק + = סכקליס יטלו
ידיתס כנ"תכ או בחדר טמקפפליס נו ונוספין פס כפיס , -\69 'טלו ידיכס כחדר 5סר
כי הו' סכסקי נימיס 5סר נוסאין כפיס חומר הם'ן 6(קינו ו6נקי 5כומינו כרכינו
ככרכה וגו" עך כתנים נ(חם ופומר כהניס נקול רס = ונכון לסוהר סעט טיכוונו
לכס (כל סיכת שין62 מפי הכהניס ו(בל ימרו הכסוקיס הנדכסיס נ6יוס סדוריס ,
רק כטעס טמ*ריכין הכסניס כניגון קודס מ'כם ויטמרך, ויפונך,טכוס, יכוני* גופר
רבוגו
מנרְגים כולליםלענת הקע'רה = ז
רנונו פ'ע סנדכם - 5ך יוקרו לפייס אומו קודס מסכרנים *5ערו מינום סנל *
כייס פטר כוספין כפיס פופריס כמוכף קודס כרכת הממויר סכינתו ומערכ . הר
%כן עזר5 כמכ (6מור ומערב עליך ונ כקז = פנדכס ומערכ לכניך , וכ'כ ויעתר
יחק * /
-? יי
/ זמן ( כרכם סססיינו ) פכרכין כו סנס יו סעמיכ, סיינו 3" (ילות דר"ס ,
כ' ימיס דר'ה על רטופר, יל יו"כ , 3' ליפו דכוכו* , יו" 6" דסוכום עג
הלולכ , כ (יכו₪ רסמיני טכר ופמסם מורס, 95 ר6פון דסנוכה , ליל ויוס דמגינס,
ב לולום סרללונים. 55 פפס ו3' ליכום דסכועות * =
כורם ברכת שהה"נו יל כ' דר'ס וניוס כ על ספופר נכון ליקס פרי
סדס , ו5ס 6ין 19 עכ"ו מנרך +
ברכת שהח''ינר שני לומ דפוכופ אועריס ככיפו פסר כרכם 303 בסוכס *
ימיס דר"ס' כין קריפ סמורה לסקיעום , כיוס כיפור 5סר 6פרי
שקודס מוסף,כָפוריס קודס קרי5ם ספגיכס , וכט"כ פסר %מירם תקינום *
נצולה יום ליב שה * 65 יש עילק כטנס 6פיכ כד' פרסיות לומריס פום'כנור
יסר5ל קודס ברכ ג55 יסר"ל , מילס בסבחות. סכין
פסס לע5רת 6ומריס וס לינפה קודס סירס פדטס וגפולה 6ומריט. הסייך לומו
מכס , מ'(ה ביו'ט הל כסול 6"6 יום 9ובפק , לבר כסמיני סל פסמ +
מילה בחול נמנת , כיו"פ , כקוס"מ ונסענים נכור עלין קורס פלינו , ככ
קריאה ת"צ * ססרים קורין ג'גכרי כפ' סט5 מן ויפל עס , כס| עד 6טר דכר:
לעסום (עמו\ , ללוי גוללין כס"ם ומססינין כסדרה קו5ם מן
ויסקר ד' 96 פסה ככ? (ך עד 36 מול קהר ססו6 , סליפי עד 6סר 6ני עופס עמך ,
למנסס קורין ג' גכרי כנ"ל רק ססליסי קור5 הַמפטיר כיסעי" נ"ק ססוק ו" דרסו עד
לנק3ליו כק6כוטל כ'ו מסוק מ" +
אב'נו מלבנ( %עריס כעטי"ת ססרית וענסס , (כד בערכ יו'כ למנסק פין
מומריס, וכטחרית 5ועריס, מסעם טיו"כ סל כטכם ופין פומריס
כו 6" רק לנעינה * |
6 'מעק הקור5 על העדר 5ו ססרון 6יזס דין סטייך למנסגיס כולליס,ממעם 690
הלגתי פק רק 5ותן סמנרגיס וסדינים הטייכי'לטנת סקע'ס * לדוגמ6 , כמכת%
מגן 6כום 6סר ויכלו 6פילו כיו"ט הקל כסנס , \עפי* הדין כניל רפסוכק טל פס
הסלס כטכם %'] פומרים מגן לכות , = ול6 כסכמי ₪5 תזין הכוס עסעם טבטגם
פקע"ס ליכס רלטונס סל פכק 6י(ה סלם כָלי3 סכ *
0
-
-../
מנהגיכם פרטים לשנת תקע'ה
>>ככ> כקלפקקעקקקק ויוי
4
תש" 6' דר"ס יוס ס' ערכית מתסינין (כפול ' *עי!8 ו!עיל5 ככל סקדטיס ער
= 6חר יו"כ, 6סר ספל ערנים שומר כ'6 לסכירו לשגר טונס מכתנ ותחסס,
שחר'ת ספ יונר וקיונס כנסוג , מוניפין כ' ספרי פורק כ6סת קורין. ח' נדרי
בפרסם ויר8 מן וד" פקד 5ת טרה , כסן עד כלטר גוח 6ותו 5פקיס , 85 עד יקר6
לך ורע , סליסי עד מפרן מכריס , רכִיעִי ער ויכרמו טניסס כרים , | סמיסי עד
נפרן פ(פסיס יעיס רכיס* כס"ח סניה קורין למפטיר כפ' פנסם מן וכסודס הפכיעי
עד 5סק (ר' ומפמירין כפמו39 76 קלכיטעל 6" ויסי 6יט 6סר עד וירס קרן מטיסו
כק5פיטע( כ'ער סוףפ"י , קודס סמק'טום פועריס 1"פעמיס למננס 3בני קרס מזמו'
(מס5ס קפפיטע מ"ו) ומוקעין כנהוג 5פרי עס וגו' פסרי סכי. *סננו ,= מוסף
בפסוג , כחורם הפ"ע ונס >פר סמפלה מוקעין כנסוג > מ(חזת כנסוג, 6פר
התפ'ק סולכיס לנסר לומר מטליך * מעריב כד)מפול < שהור'ת יוס כ' דר" יוס
ו"עט"ק, ספס ווכר וקרוכם כנסוג * מונִיפיזכ' ס'ם 63" קוריןס' נכרי כפ' ויר פן
והי פסר הדנריס 0360 , | כק| עד סמקוס 6פר 5מר 15 ס5'קיס , וי על לעונ
ככ וינכו סניסס יסדיו , סליסי עד כסר ר' יר6ס , רכיעי עד ויסכ 6כרקס ככפר
טבע , סמיסי עד ולמ מעכס * נשניס קורין למפמי' כדלסמול , ומפטירין כירמיה
ק6פ'"% מ[פסוק כ'כק 6מר ד' מ(6 סןכמרכר עד מרסמנו גפוס ד' סוף פסוק כ' י
תוקעיןככיו'6סמול, מוכסף כנקוג ופוקעין נסורם סט"ע ולסר סספלה ככיו"6סמול
מנחה כנסוג * מעריב כנסוג ישבת תשובה ענניפ כנקוג - שחרית
מפלס ויונר כנקוב , וקורין:"נ כפ'60זינו כסן עד עסך ויכנכך, לוי ופין עמו 96 נכר,
סליסי 38 מס(לך , - רכיפי בכס סכונק , סמיטי מירי מניל, ססי 5דמתו עמו ,
סכיע' | פר סוף הפרפס + | ומפטירין כהוסע י"ד פסוק 2" סוכס 'פר36
עד ופוסעיס יכסלו כס כון פסוק > | ומיסיפין עיופל 3" פסוק ט"ו סקעו סופר ער
63 יכוטו עפי לעויס סוףפ" כ'ו למנחה קורין ג' גנרי כפ' סנרכס , ולותן
ספין פומריס 3ו'ן טועיס , צום נדל'הו פתפלנין וקורין כנסוג כפ"ג < ערם. .
?"ב כנסוג + 6ין 6ופריס 5נעיס זפירום : מזנר ה ש"ע פ\ סול עד עופס ספלוס,
ופס"כ מהָס'ע סל יו"כ קוידוי מ[ 6(קינו ו6להי 6כוס*נו מכו* 3פכיך וגו ע3 סעפ וגו"
עד סוף 35סי נלור והפ"ן סוזר המפנה סל מול כ5 סוידוי רק עסייס ככרכם עוטס
הפנוס < ערבית 'ום כפור כעול סיוס גדו? פדניקין סגירום יו*כ , סופנין
המנעליס , פתעטפין כטלים ומכרכין להמעטף , מוניפין ס"מ ועעמידין טני 6נפיס
עס סס"ת 556 סם*ן ופוערי" על דעס סמקו" וגו" (ופוסי| טס עד 6מר כרכו)ומססיג
ספ"ן כל נדרי וגו" מזמור פיר ליוס רככ" קדים יחוס, כרכם עחמיינו וקַקסל וער
מותק כלח: עס הפ" ויסייפו קודס הפ"ן ככדי לענום 6מן , ומתפללין מעריב
כנקונ , | כרוך טס ככוד מ(כותו 6ין =ומריס בַנחם כפו בער *עום ספנס י
חר קספנ >נעיס זמירום > ב"ע טל יו"כ למעריכ , קסרים , פוסף , ונעילס ,
פין פומריס 6ו*8 רכס כמנוססינו , דק קדפנו כמנותיך סגס שחל כסכת *
ססרית
מנהנים פרטים לשנת תקע'ה 7 ח
שחר'ת מפפיל פ"ן 6נעיס ועירו" , פיר פ( יוס ממ פסרים כרוך פס ככול
מנכופו כמו בערכים + יור ק"וכת וסניסום כנסוג , מונופון כ' ס"ס כ₪5' קורין 1"
בכרי כפ' 6חרי פמסלת הסדרס , כסן עד ושיל פעול , 5\ ער וכפר בערו וכער
כִיתו, | סליטי עד פר ססטחם >סר לו , ויכיעי עד וכעד כל קסל יסרפ? , מפיפי על
וכער סעס , פפי ער לפני ד' תטסרו , סכיעי עד כפפר כוק ד' 95% מפק , כפניס
קורין 5מפמיר כפרפס פנסם. פן וכעטור לחודט ססכיעי ער וענמפס ונסכיקס +
ועפטירין כיסעי" כ"ז פן פסיק *'ר ופמר סולו כונו עד כו פי ד' ריכר סוף קלפיטעל
נ"ק ' מוםף קהכז וסליפו' כנסוג (ככעס מסווריס כדכס כטעום כסעכודס
קודס 30 וכנכס , וכך סיס פונס וגו' כי פין מועריס וכך סיס פונס רק כ' פעמי')י
מנחרז פינייין פ"פ וקורין ג' גכרי כפ' 5סרי מום מן וירכר ד" וגו" כפעפס
= חרן מכריס כסן על וסי כסס 6ני ד" , וי עד פס 6:קיך פני ד" , טפוסי
ער >ני ד' 6(קיכס וסטליפי קור5 סמפעיר ספר יונס עססי?' ועד סוף , ועוסיפין
| ספסוקים | פפיכס | 1" פכוק | *"ם. מ' 96 כמוך | עד סופו ,> ם'ט כמו
כפסרים * קרוכם וס'יסות דענפס < | בע'לך7 6תרי +כ6 9ליון ס"ק. ע"ע דנעילס
ופמעינו כפקוס. וכמכינו וחפוס כבמקוס וכסוכ כלבינו: מפכנו כמקו" כמכינו סספינו ,
/ ופוקעין תק'עס פסק -*
מעריב ל ו כנסוג: ערב סוכבות >סס כנסוג - א' דס"כות פעוניפ
פנסוג, שהך'ת ספל יוכר וקרוכפ כנסוג, <מר מורם ספ"ע טפ סל-5'כימיןופקרוג
עס סעוקן (מענה. בפע)כ ומכרך על נטיפם לולכ וטסמיינו , = והופך ס5פרוג עס
העוקך (עטק , ופוחוס פיפר בי סכרל, ומנענע לעורס , לדרוס , לפערכ , 55פון ,
למעלס , ולמטק , ברכת הלל , ופומריס 3% = , = ובסודו לר' פנענע על קר סזס,
בסורו מכענע (מורס, לד" לינו מנענע, כי מנענע דרוס ,טוב למערכ , כי לנפון ,
לעולס לתע3ס , ססדי למטה , = וספ"ך ענענע כקודו כעו סיסיד , = וגס כישפר ₪
יסר%( סיינו , כיפפר לפורס , כ לדרוס , = יפר39 למערב , כי לנפין, = לעונס
לעעלס ,| מפדו לעטס, וניסמרו 6 כים פסרן = , | וכיפמרו 13 ירפי די
הפ(יס 5יכור פין מנעכע וסיק!ל | מנענע כחורת | הולו | ככ פעס
כנזכר לעיל , | :6:5 ד' סוס'עס .5 מפנענע ה'יסיד וספ"ן על סדר הוס,
סיינו 502 לעזרח ולדרוס , = ד" פינו מנעכע , סוסועס למערב ולנפון , :5 למעפת
ולפעס - :925 ד' סגניחס 52 ספ'ן וסיקיך לינו פנענע * כסודו שכשיף סקל
שזומריס 3" פעעיס הט"ן וסיחיד מנעגע. כפו כקודו פכסוך ססכל , וס פין
6פרוב ענוי 6וי מנענע הפ"ץ 655 כרכס עס סנו( 6( 65 סיסיר + פול פין כ'
ס"ם כ* קורין ק* גכרי כפ) פפור פור 15 ככס , כסן עד בכל מוטבומיכס , :וי עד
סק עו(ס וגוער ככל פוסכוסיכס , סליפ' עד מעזוב פופס 5ני ר' 6לקיכס. רביעי
ערססכתו סכפכס , סמיט' ער מוערי ר* 35 כמ ישר56 + ככ"ת סנית קורין
למפטיר כפ'פכסם מן וכחעפס עשר יוס לחודם סטפיעי עד מנספס ונסכס , ומפטיריץ
כוכריס ק]פיעעל י"ר הנס יוס. 53 עססינם הקפפיטעל על סופו * מוס*
כנסוג: פמר חזרם ספ"ן ספ"ע קודס ק"ט פוניפין ס"ס ומופנין על ו :
| רון
מנהגיבם פרמים לשנרת תקעיה
1רו] סקודם פתוס ואועריס סופע5 כ"פנלפס כספינם הגו וקולס טיוס. ססופענ)
מקיפין סמגדול עס סנולכ ו)סרוג פעס 6" ( 5ם חי 6תרוג: מנוי פין לקיפין
בולכ ) כסופעת 6ליס כפוד וגוע' ועסוירין הס" לסיכל וסוגרין סורון , ופועריס
לשען דעז יגוער כנסוג: מנחזח כנסוג , ליל ב'רסוכות פערניפ כנקונ + =
שחר'ת פפס יוגר וקרונפ כנסוגיסנענועיס ככיוס *תעול * סקריפס ומפעיר:
צתורס כניוס 5סמול , ספטורס כגכי6 כמלכימ 76 קפ" ח' מ| פפוק כ' ויקסלו על
מףרץע5רי'כוףפטוק ,"8 מוסף כר)פעול הוטענ6 כ'סנרפס כתסינם הלוס , סקפ
כניוס 6פפו! מנחזה כנקוג' א" הח"ה ערבית כנסיג י שחרית פפפס
זיולר כנסוג כמכס קוס'ע 6פר סלל וק'ש = 6ועריס קס5ת | ק"י , פוני6ין כ' ס'ת
6" קוריץ 1' גכרי כפר' ספ ויפפר מפס 36 ד" רלק פתה פוער 6לי וגו', כקן
ער על פג' ס6רמח , לוי ער 6רמס , טליסי עד ופני 59 יר*ו , רכיעי עד פול הסר
הלו , סעיפי עד עופס עפך , סטי ער ל6. מעסס לך , טכיעי ער כסלכ חפ *
צסניס לעפטיר כפ' פנסס , וכיוט ספני וגו' וכיוס ספ(יפי עד וענמתס ונסכס / *
ומפעיר" כיסוק5ל "₪ מפסוק *'ח וסים כיוס. חסו6 = על ועסרו כפרן כקלפ' ג'ע
= | סוס פפוק טע" *
מוסף כנסוג 6פר קזורם ספ"ע. קודס קדיש שלס פותסין ספרון ופומריסהוטעג5
ּ"סנדפס כתמילם חלום , ופין מקיפין הפנרול ,| כסוסעם %רס ונומר
הופיעס 6 עמך וסוגרין ספרון + מנחה קורין ג' גנרי כפ* סכרכס * סקרי6ם
ביפי סוק'ת עס סופענ) רכס כפ' פנסם על הסדוד סוס , 2כל *וס | קורין ד' ננר'
בח חסס*כיוס כ' דסוס'ג קירין לכסן וכיו'ספליפי , 93ו' וכיוס סרניעי , לספיקי
וביוס סספיסי , 9רכיעי וכיוס ספליפי וכיוס סרכיע* = וכן ככל יוס ויוס מפמיפון
לקרום (כסן פופו סיוס 6פר כיוס פלפניו סיו קורין פופו | לכוי , וכך סנפ ,
ו(רמיעי קורין עס סיק קורין 63ותו. יום לכסן וכו * מוסף ב'מי חוה"מ
כנקוג ככל *וס 6ומריס כש"ע פוסף%ותו ספני יעיס חסר כפוסו *וס | סי" קורין
לרביע* , והסופענ6 כ"טנדפס 3כל "וס | כתסילם. ה(וס, | סקפ כמו בי'ש *
הושענצפ רבר?, >פפנין וין כסג * = מוכף כנקונ 5חר
מזורם הפ"עקודס ק"פ מוניפןכל הפ" שסיכל ופעפידיןעל סמגדול ופועִריס
מזפעמם כסדר סזק , (פען %מימך , 6כן פפי" , אוס 5ני מימס , 6דון סעוטיע ,
6 וכספס , %דמה מ)רר , למען 8ִיתן ,| ככל סופענל קורס סמפיימין פופה ,
מקיפין ספגדו! עס הלולכ ולמרוג = ( וס שין פתרוג מנוי , 'קיף עס הסערכק
שופענ) ) פעס 5" ומסייפין 6ות. ססופענ5 , וממסילין סלפרם ומקיפין בק כעו
בר)פונת. ויסיו כל הפקפות פכעה , 8ס'כ כסופעת 6ליס כלול מסג'נו וגוע' כעו
שנדפט נכפרי המפלס / = וקודס מעכס 6תוניס מניחין 90ול2 = וק6סרוג ונוטנין
סהערכק , ז6ועריס מענס 6מוניס , 16 כעיני עכדיס , פומן יפעך , תופיעס ₪6
עמך , זתפוירין סס"ם (סיכל , לעען דעת , = ומוכטין סערנס נקרקע 5 ק'ש "
שמיני עצרת * פערכיפ כנסוג , כפפלס פ'ע וכן כל סקוכרות 3ריכין וער
8 יוס ספמיני סג עלרם סוס + \פץ מכרכין <'פכ כסוכס *
טסרית
מנהגים פרטים משנת תקעיה מ
שר פפ ויוכר כנסוג , יעוניאין כ' ס"ת כ6' קורין ה גכרי כפ' רלה עחר
| מעפר כק[עד ירך 6פר מעסה, וי ער ככל פטר תעסס, סליפי עד סייך.,
רניעי על%ז תתוקים ה5לק , פושי עד 5פר נס| (ך ,| כסניה למכעי"
3פ' פוחס , תו כיום ספמיני ענרת עד 6ת פסה , | ומכטירין בע\ביס %' קלכיטעל
ספ" מרסוק כל ויקי פכלות שלמס עד וליפר)כ עפו סוף קלפיטט( * קורס תפנח ס'ע
מוסף כלחש עכליז הם1פ סיכ סרוס ועוריד הגפס כדי מיוכלו' קליכור = גףוערו
ב"ע כלסם , 68 ל 8פ' ספעם (עורול !הגפס 6ין רם5 הקהל (ומר וקו
בתסלת ם'ע | \יסיר ס:* שתע כריות ק5מ; 6ס יודע טקוכרז 18+ ימר < הט'ן
חוור קז"ע על רכ (הוסיע / ופתפלל'ן תפלת גסס, (כרכם וגו" כמייס ונו" לסודע
וגות? מ5'כל מייס בחסר וגו" כך סמנקג 58'מ* מקדסין בסוכה (סוכנין רפו5ים +
מנחה כנסוג = שמחחת תורה , פעוכיפ כנסוג , לפס סרפ , ופיני6ין כל
הספריס שכסיכל ותק'פיס 71 פעמיס המגדול בע 8ירם 6005 77 הופיעה
כ6 וגוער * ונופפיס כל כך ם"ת על המגדול כל כעס 6סר גלרלים לקרו5 כהן. = *
הקריפק כפ' סתנקג , ב6יזה מקומופ קורין בפר' כרכה רק ג' גכרי וכפיזה בפרטס
ברכת מעטת גכרי , ו6ס'כ מהן סורה , ומתן כראסי'ת וגומר פעוכסמרים -*
ש חרית פפפסויינר כנסוג , 6תס סרפז, ופ פיפין כל הפ"פ ופקיפיו כפו כני(ק*
ומופ6ין על סמגדול ד" ס"ת כ5' קורין כפ' סכרכס על וכנפוזו פסקיס הרכס פעפי"
כפי ס:וס 60נפיס 6:ר עויס לתורה , וזס"כ חומר הט 'ן ערפום לממן מורח וקור5
> מן פעונס עד סוף הסדר + ועניפין ספניס על ספונס| ופגכיסין: הרטונ ופומר
ספ" ערפות למזן כר*פים וקזרין מן כרפפים עד (עסום * ו6ס"כ קורין בודריס
ג'כ כפי חספר 6נפיט טר קורפין (חורק + סנלריס חתם : 5378" תולרות ויגש
*פק: ער ותכרכיך כרוך , ב' כפ' ויסי ויסלח יפר*ל *ת ימ'נו עד לרוב כקרכ 60רץ/
ב' כפ' :"ל כן פורת 'וסף עד נז'ר 6סיו, ד" כפ' כספס ו'ט עטק עד וכתסה עדרו,
ם' כפ' סכ'ל ויסע עזס עד 6ני ד' רופפך, 1" כפ'כם6 וירכר ס'וגו", כס | תכרכו ער
וני <כרכם , 1' כפ' בקעלופך ויסעו פסר ד עד *לפי 'סר6ל , ס' צפ' מקח ע%
כן יפר וגו"ער פני סיסימון,ט כפ'כנק ויפ% מס(ו וגו'מס טוכו עד זק טלש פטיזיס,
וףס"כ ענימין ס"ת ספליפים ומגכיסין ספניס וקורין לפחרון כפ" ףאה סג סח סוכו
עד 6פר כזן (ך , ותניסין מ'ס הרכועים ס"ק ועגניחין הפליפים וקורין למכטיר
| ו
כפ" פנסם כיוס הפתיני עד 6 מפס , ותפטירין ביתופע מממינם סספר ויהי 6סר* ,
ער פזק וףפץ ק*פיטעל 6' - | כ]וסם כנסוג , מנחה כנסוג ,| פעריר לחדת
כנסוג י פסרו מג ופכת כר6פים , = תפלח ויולר כנסןב +מפטיר ביחטי'קלפ' מ'כ
מפסוק ק" כס 6ער 360 ד" וגו' עד ו6פרי ל8 'סי" קלפ" ע'ג פסוק יול. +
ךש קתפה וסקריפק כיוס 76 | דר'ס כנסוג. , 3 לר'ם סכ קולח תפלק (יו5ר
כנקוג * ופוכיפון כ' ס"ס 63" קורין 1' גכרי כפ' כ + וכפניה לתפטיר בפי
פס , וכיוס הפכם וגו' וכר5פי שרפ'כס עד +עסה ונסכו, ותכטיר כיחעי" כ"ו
כס 6פר ד" הפפיס כספי ער דרפון (כל כפר סו סספר * |כופנין הפסו"והית חדי
סודפ נסיים ער ד' * פוסף פתס ילת * (ךְ לך , פפטירין כיספיה פ' פסוק
ן
(₪ו) כּ'ו
7-77 ו
מנהגיכם פרטים לשנרז תקע'ה
יו תס ת6מר יעקכ עד מםקל ק6פ' מ'6 פסיק ט"ז * תענים טני קע5 , סניסוי
בסוג , וקורין כפו בת"5 * מענים ספיסי, סנימום כנסוג , קריפ כמענים סני
כמ י וירל מפטיר כפנכיס 3" ק6פ' ר* ופ 5סם עד ומְ6 פסוק 15 + תענים
טנ כסר5 , סלימות כנקוג , קריףס כסענים סני קפ5 * סיי טרס פפטיר כמ!כיס
6 כ%פ' 5" וסמלך דוד ער דור לעונ פסוק 53 + ולרמ מפטיר כטמו5ל 6" ק5פ'
= |כ' פסוק *"ם וי6פר 19 יסונסן מסר סודט עד עולס סוף ק6פיטט! *
בסלין ככ" 'ייס ררש מודפ הפפ0ח וסקריחס כנקוג * 62% עפטיר נהוסע י'כ
פסוק י'ג (יכרס +עקכ עד יכפפו כס סוף סספר + ויטנס מפטיר מתסיפם
עוכדי* סוון עוכדי' עד הפנוכס סוף סספר * = \יסב. מפטיר כעמוס כ' פסוק ו'".
כס 6מר ר"על >(סס פסעי יסר36 ער > 83 ינכ6 כ5פיטע( ג' פסוק ם' *
פ36ק כנסוג * כיוס ד" חפר ספנת מנסס מדליקין גר מנוכס בכס"כ 53 דרוס וככימו
בטפם ססמוך (פתס מסנ6ל כיפסו נגד 750 טכו סמווזה , ומכרכין קודס סד'קחו ג'
ברכום כסדניק , פעפס נסיס , ופססיינו , בפפרי מינום מוסיף 55ד 550 בכל ליפ
כר 5קד 753 555 ספרר , ויכרך על גר סנוסף כ' כרכום 593 פקסיינו + | סקרים
ביפי מנוכס ( סון בסכם וכימי ר"ס ) בפ' גס6 ע( זה ססרר , בככל יוס מוניפין ם"ם
8פם כיוס 5 קורון ויהי כיוס כלום עשפה כסן על (ממוכם סתזנס, 3 על מס
קטרם , טליפי ער בן עפינרכ * כיוס כ" רפנוכס כסן ביוס סטני עד מל6ס קערם ,
גוי מ| פר פסד ער כן וער * לעי פן כיוס ספלפי עד 35י5כ כן סיפון , וכן ככל יוס
קורין כנסי6 פל לופו סיוס לכסן עד מללס קטורם (לוי ער סוף *ומו נפיפ ולפליפי
כסי6 פ(סריו* עקן ופכת מנוכס , "וכל כנסוג ,= עוני6יץ כ' ס"מ כאסם קורין %
גכרי בפרסס מקך וכפניס נפפטיר כפ* נפ% כיוס ספליסי ער 96י6ב כן סינון,ומפטי'
כוכריס קלפי' כ' פ* י"ר רני ופממי עד חן סן לק קספי" ד* פסוק ז' * מו'פ פרליק'ן
גרום סנןכס ככק"כ קודס ההכללס ונניפו 6סר הְהַכלכֶק *
טברת סג ו דסנוכס מפפנלין כנסוג ,: ופוניפין כ" ס"ס 63' קורין נ' נכרי
כפרסס פנסם , | כקן מן וירכר וגומר ו 6ם כני | יסר6ל על
רביעים ססין , 0* עד (נסכס -/ פישי וכר%ס' סוסיכס עד ועסס
ונסכו, ונסני' קורין לרבועי כפ' נט5 כיוס סספי עד וס קרכן 6ניסף כן רטו6ל, מכוף
כנקוג כר"ם * יוס כ דר"פ קגרין ג'ג כדתפול , ולרכיעי כס"ם טני' כפרט' נט6
כיוס ססכיעי עד 01 קרכן 6ליסמע כן עתיסוד , מוסף כלמממול , 61 סנוכס כסן
כיוס השמיני עד מ65ק קטורם,5ו* עד במ5י35 כן פדס:ור , | סניםי מן כיוס סמסיעי
וכו' ונוערין ססדר גפ ומססינין פ' כהטנופך על כן עטס 5ם סמגורסי ויגם פפטי'
ביסוק6ל "1 , פסוק ט'ו ויסי דכר ד' 5כי וגומר קס ךְ ען ער כפוכס לעונס סוף
ק6פ' * עסרס נטכם סנימום וקרופס כנסוג כת"5 > ויסי מפטי* כמלכוס 6'ק5פ* ב'
ויקרנו יפי דוד ער ופיכון פלכופו מ6ר פסוק י"כ-סמום מפמי' ביסטי'ק*פימעל כ'ו
פסוק ו" סכליס ישרם *עקכ עד ונלכדו פ' "ג כק6פ* כ'ם , ו6'כ פפוק כ"כ וכ''ג
קפ' כ"ע עד יערינו - ור מפטי' בימוק5 קיופ' כ"ם מפסוק כ'ק = פק למר ד'
6ק'ס כקְכַני ער וירעו כ' 5גי ר" | פיף ק5ס* כ"ט י
, מנע
מנהגים פרטים לשנת תקעיה = י
שב ו" כסוג * 62 מפטירין כירעי* מ"ו פסוק י"ג הדכר 6פר דנר עד 85
6נקך סוף ק*פ" * כסלס מפטי' כסופטיס ק6פ" 7' פסוק ד' ודכורס על
]רבע+: סנק סון קיפיטעל ס'ימפקס עסר כנכוג- יפרו מפטי" כיפעי'קלפ' ו* בסנ
מום סמלך עויסו ער כן כל פ' | %' בק6פ" 1", ולח"כ פסוק ק* ופסוק ו" מקלפ'
ט" עד סעסס 61ם * מספטיס מפטי" בירפי' ק6פ' לר פסוק ס' סרכָר ונו" 5מר כרוםת
סמ נך לדקיסו על מ6ין יוטכ סוף קלפ' וממ"כ מקפפ' ל'ג מפכוק כ'ס עד ורסעמיס
י סוף ק6פיטעל * = ,
אדך ניוס 5 לר"ם פנסוג כ' דר"ח יוס שכם קדס פרומס 'ופר כנסוג * עונישין כ*
ס"ם כ5' קורין 1' גכרי כפ' סרומס , וכטני' (מפטיר כפ' פנסס וכיוס הפנ
וגו" ובר5ס' מרס'כס עד 'עפס ונככו, ומפטי" ביסעי' ס'ו כס 6מר ד ספפיס כס'י
= פד דרלון:5כל כסר מוף סספר, וכופלין הכסוק וסי* מדי חדט (סייס ער ד'* תפוס
מפטי" כימוק5ל קלפ" מ"נ פסוק 'וד פמק כן5דס קגד ₪6 כים יפר%ל עד נפוס | ר'
56קיס כוף סק6פ" * 560 מפטי' במ(כיס 6" ק6פ" י"ם פסוק כ" ויט(ס -6מ36 ער ד"
הן6 ס5נקיס פסוק 3"ט , ויקס3 = מפטי'כמלכיס 5" קלפי" 1' פסוק מ' ויעם סירוס
עד סיכל ו30 פפוק 5 + פקודי וסקפיס , קרוכם כנסוג , מוניפין כ' ס"ת כ5' קורין
ד'ב.בפ' פקורי , ובסני' למפטיר כפרע" מס% מססלם תסדר עד לפני ר' לכפר ע%
נפפוסיכס , ופפטירין כמנכיט כ ק5פ"י"כ בן טכע טניס. עד לכסניס יקי" פסוק י"מ
קרוכת 3פוסף כנסוג '*
ואַךדך 3' יפיס דרז סספלה (קקרילס כנסוג + ויקר6 וספסקס מפטורין ביפעי'
מ'ג פסוק כ"5 עס זו ינרסי עך וביפר6? יספפר בק5פ"מר פסוק כ'ב+מעני" .
אסמר מוקדס סליפום וקריס כנסוג כפ'5 , וענכין מעום טקליס קודס מפלם מניס*
3 ופ" וזכור , יוכר וקכוכם כנהוג, פוכיפין כ* ס"ם 762 קורין ז"ג כפרס" 5 , וכפניס
לעפטיר כפ' סנ5 זכור עד 55 מסכס סוף ססדר, ועפטי". כפמן6( 6' קלפיט"ט"ו פסוק
ב' כס 5מר ד' 5כזום פקדס' עד גכעם ספול פסוק "ד * עו'ש פוריס טר סק"
; של6סר ס"ע פופט קפ"ן קפנינה כמגרס ומכרך ג'נרכום וקור ופקר הקריפס עכרך
הרכ 6 ריכנו , פפר הניח , טופנם יעקכ, ק"ס 633 מסקכל > סקריק !ור וקרוכם
לפוריס , וקורין ג"ג בפרם" כזנ ויכ% עמלק כסן עד עלו ריס הגכעס , | לוי על
מרכ , פניפי פדר דר סוף הסדריפקר הכנפת. פ"ם לקיכל פולט הפ"ן סמגינה ומכרך
ב' כרכות ככערבים , ו5סר הקרי6ס תכרך,, קרכ 6ם ר'ככו , מושנם 'עקכ + 6סרי
וב ככיון ק'ם * סתיני ופ' פרס , יור לפ' פרה , מוניפין כ' ס'פ כ" קורין וג כפ'
שפיני וב ני". נעפמיר כפ* סק 'ממחלם קסרר עד בטפ6 ער סערב , ועפטי' ביסוק)5
ל"ו פסוק ט"ו ויפי דכר ד" וגו' , כ| 6דס כימיטר96 וגו" , עד וידעו כי 6ני ד' סוף
הק*פ"יתזריע ופ" סמודט מוניפין כ'ס"ת כ*' קורין!"ג בפרסס מזריפ וכפני* למפטי'
בפ'-כ9 ויפמר ד' 36 עפס ססדם הזה ער ם6כלו מ5ום * ועפטי' ניחוק36 ע"ס פסוק
ו ט'ו כל עס הפרץ עד 6ים מ*חומו כק6פ' ע'ו פסוק י'₪ *
ניסן ר"ס תפ3ס וקרי6ט כנקוג * מפורע ופנויס פפטירין במלכים כ" ק%פ'ו' פסוק
= " ג' ו/רכעס 6כפיס ער כפער נימם סוףק5פ" * פסרי ועכם סגול יופר וקרוכק
כנקוג
מנחגיבם פרטים לשנרץ תקעיה
כנסוג , מפטי' כעעום ט' פסוק ו' 630 ככני כוטים עד פער ד' 6לקיך סוף"סספר >
למנ ? תועריס עכדיס סייגו לפרעס וגו" עד לכפר. על כל עונופינו :
ערכ פסז ערכים סיינו 6סר מפלם מעריכ ל 3' נודקין סחמן כנקוג + קודס פע
ססים על יוס 2' פורפין 06 הסקץ כנסוג + 6" רפסח , מערכִיָם כנסוג - שחרית =
קרוכת 613 76 + פוניפין כ' ס"ת כ6' קורין כפ' כ6 כהן מ| ויקֶר5 מטת וגו" תסכו
וקסו לכס עד ולכניך עד עונם , וי עד כן עסו , פליטי עד ויגנפו ₪6 מגריס, רניעי
עד יסר5: לרורופס , מעימי ער על ככפותס, כסכי' למפטיר בפ' פנסם מן וכסודפ
ה"6פון עד יסיו ככס כל מללכת עכורס 65 מעסו , וזפעי' כיסופיע ק"ג פ''ס ויסטר
לקופיע 56 סעם סתקרפו עד 6סיס עמפך 5" 71 ושק"כ מק6' ה' פסוק 3' כעם הק 5
6מר ד" עד סוף ק56" * פוסף ספלת טליענפס כנקוג + ב" דפס מערטפ כנסוג
וסופרין כפירס קודס עניני-<סרים קרוכת פ'וס 3' ופונישין 3' ס"ס 53 קורין ה"ב
בפ' 6מור ען וידכר ד" וגו שור 6ו כשנ כסן ער *ני. ד' , (וי עד להורופיכס ככל
פוזכותיכס -, 5ליפי עד גי ד 6(קיכס , 'רכיעי על חטכתו שכסכס , ממיטי על
פועדי ר' 5ל כני יסר%ל , | כסני" קורין - למפטיר כדפתמול , וזפטי" במלכ'ס ב' כ"ב
זי"לס קעלך עד ו*סריו 55 קס כעוסו לפוק כ"ס + א דרויה"מ פיניפין כ' ס"מ
3 קורין ג' גברי כפרס" 63 מן וירכר וגו" קדט לי כסן עד כסרס ס6ניב , וי עד
ימימק , שניסי עד הוני)נו ד' ממפריס , כס"ם סני' קורין לרביעי כפרס" פנסס פן
וסקרכתס פס עונס (ר' עך מכורס 6% חעשי , פומף ס3 יו"ט , וכן ככל ימי סוס"פ
ב רתוה"מ פנייין כ' ס'פ נפ' קורין ג' גכרי בפרפ" מספטיס כקן מן 6
כסף ספוס ער כי חמן *ני., לוי עך פווכ פעזוב עמו, פויפי עד
בחלב 6יזו , כסני לרכיעי כדפסמול + עבת ד|חוה"מ שחריפ קרונת 6קוה'ע
טיר הפיריס >פר קדיס טלס , ופוניאין 2 ס"ת 63' קורין 1 גברי כפך* סט5 מן
)ער קפס וגו' ר6ק 6תק 6ותר 6כי כקן עד פני סרפס , לוי עד 5פר 6רפך 2
טליפי עד ופני 65 יר5ו , רכיעי עד ונסלמנו , חמיפי ער 6ני עוטס פזך , סט' ער
ל 'תעזס לך , טכיעי עד כסלב 5תו , בסני' קורין (מפטיר וסקרכחס כדתעופ
לרביפ* ומפכיי" כיסוק6ל כק6פיטע! ('1 סיחר. עלי עד (6סדיס כידך פסוק"ז - *
תיסף של וו"ע > לממחס קורין ג'ג כפרם' קדוטיס * עתכִית חפנה כנקוג *
ד רחוה"מ פוניפין 2 ס"ף כ' קורין ג'ג כפ' כסעלומך ככן עון וידכר ס' 8ן
מסק בתרבר סיני עד וכן עטו כני יסר55 , 5ו* עד ינוס 1' לכס 5
טליסי עד ולור סארץ , כטניה לרביעי וסקרכחס *
שביעי של פסה מעיכיס כנקוג , שךיר'ת ינר כנסיג 15" קפסס ופוני6ין
כ' ס"ת כ)' קור6ין הָ" גכרי ככר' כט!ח מתסלת קטירס
כרן עד (פני סעס , לוי עד כיד רמק , -פליטי עד ו6תס מסריסון , רביעי ער (סס
8 יח , מתיטי עד 6ני ד" רופפיך , כפני' קורון | למפטיר והקרכתם ומככירין
בספו% כ כ"כ מן. וידכר דוד עד ולורעו עד עולס סוף ק*פיטעל *
אחרון של פסה פעיכיפ כנסוג + שהך'ת כככונ * ופוניפין כ' ס"ס כ
קורין כ" גכרי נפ' רוס פן כל הנכור , | כה| עך מטפכמ
כמיס
4
" -
ג ₪
₪
מנהגים פרטים לשנת הקעיה = יא
פּמיס , וי טר כל ימי סייך , | טליקי עד 65 סעפה מל6כח , רכיעי עד סחקים
סילס , | סטישי ער פסר כפן כך. ,| כסני* ממסטיר וסקרכת₪ = ופפמירין כיטעי? יוד
פסוק כ"כ עוד היוס בנו3 = עד כי גרגל כקרכך קדוש 'טרח? סוף ק6כיטע1 "ב = '
קדופיס יזכר פָכסוב, פפטי" כימוק5ל כ"כ דסי דכר וגו" ופמט כן %רס סססכוט על
וירעָם כי 6מי ד פּכוק ט"ו י |
א''ך ככ' ימי ר"פ כנסוג + עור ופטי" כיפוק36 פ'ר פסוק ט'\ , וקכקניס המויס
ער 6 י6כלו סכסניס סו 55" * נהעניה בכ'3 נוהגין. כמו נכה"נ נ6מר
פוכות* קר מפטירין כירמי" כ"3 פסוק 1" וילפר ירמיסו וגו" סנק סנע6ל טד כל
דנר פסוק כ"ז * בסקום' מפטירין בירמי' מ'ז פסוק י"ט ד' עווי ער מקלםי א6סס
בקספ' י'ו פ' "ךרי בערבר , מכטי" כסוסע כ' וסיס. מספר כני יסרפל ער ו"רטת'
- יי 60 ד' פסוק כ'ב * |
ס'ו] ר"פ כנסינ + גפ6 פסטי" כסיפטיס י'ג פפוק כ' ויהי פים 6מר 2ד וכין 3605 :
פיף קזפימעל.+ | א' רשב ועות ערב'ת מעינית וספלה ככרוג. +
שחר'ת יור קרוכפ וקכנס כנסוג , מוליפין כ ס"מ |וקור'ן הככן (חור
וקודס פמנרך פומריס 8קדמות , 5ק"ו פכרך רכהן על סקורס וקורין
בפ' יחרו כסדפ ספלסי ער 35 ככי יסר6 , כוי ד יעלו כסר, שלטי עד יטננו כקול,
רכיעי ער וכל 6סר לרעיך , סעפי עד ג5 חגנס ערוסך עליו + בסני" למפמיר בפ'
פנסכ וניוס הככוריס עד \נסכיסס , ומפטי" בִיסוַקפּנ 6' ויהי בפלטיס סנס עד כו
מרבר סו) ק6פיטעל ועוסיפין הפפוק +"כ מק56* ג ותסלני רוס וגו', כרוך ככור ד
מפקועו * מוסף כנסוג + ב" רשבועות מערמפת כנתוג.< | שחרית יי
קרוכת ותפ9ק ככרוג + 5ר סק'ם סכפקר ה(ל 6ועריס רוס ופונימין כס"ת כ*'
קורין ק" גכרי כפ" רס כל סככור כעו בפסרון סל כסס, ובפני' (מפטיר כדסתמו( >
אפר שמכרך סעפעיר סכרכס קולס הסכטורה , חוערי" פכוק ר6זון מרהפטורת
[6ס"כ *5י3 פחבס ומפט" כסכקוק ג' ספנה לסכקוק ער למגנם כנג'נוםי כוף סספר:
מעריב כנהוג *. כהעלורך מפט" כזכרי" 3" פסוק מ'ר רני. וממחי טד הו סן 5
קלפ" ד' פסוק 1" - טלס מפט'ביהופע כ" (וסלס יהוסיע עד מפנינו ס') קימיטפ! >"
כ סיון סליסום י"6, "כ , קי'6 , קי"כ , פ"6, פ"כ , פ"ג וקוריץ כנחוג כח"? +
קרס מסט" כשמולל 5' ק6פ" *"5 ססוק י"ר ויפמר ספוח9 ער ל עס בקפ' "ב
פמוק כ"ב י
תמוז * סקפ פר"ס תפס ויר כנהוג פוניפיןכס"ס ב5'קירין !"ג כפ' סקם ובזנו"
למסטיר כעו כפר"ס 6דר וכמו כן סטפטיר כככִי* + | 3' הר"מ כנסוב +
בלק מפט' כמיכס ס' פ' | וכיס סארית 'עקכ עד עס 6נקיך רק6פ' ו" פ"מ * פנסם
מפט" כמ(כיס 5" ק*פ" *'ם פכוק ת"ו (יד ר' עד וישרסיקו. סיף ק5פ' י"ט * סכעת
עסר בסמוו כנסוג 5ה"5 + הטות מפט" כירמי' ח' דכרי ירעי? עד 6נירס נפוס ד'
בקזפ' ב" פסוק ב'י מסעי מפט' נירמיס נ' פסוק ד' סמעו עד 6קיך 'קולם
פמוק כ"ט, יפוסיפין מקפפ' ג' הפכוק ד" 0ל6 תעסה קר6חי לי 5כי 196 נטורי 6תתי
אב 3 ככסוג זכריס פכם מזון מפט' כיסעיס 5" סוון יפעי". ער כנרקס - 5"
, | ב"
ו
>.
מנהנים פרטיבם לשנת תקעיה
. *
כ'ו+ | על פס סספעורס | קורפיס פופו שכם מוון , ומקולס סיק קורפין ותו
סכס פוון יפעי* + ט"כ ערכים קודס כרכו מסירין ספרוכם = וסולנין סמנעני*
ושספ?לי| ערכית כלסק ש'ע ק"ש וקירין פיכס וזכור ד" וגו', 993 זה , סופרון וגו'
?פס קדום - ק"ש 692 ממקכל * ענינו ק"י י שחרתת מספינין ₪ מלים וספינין :
כלסם - ומוליפין ס"ש וקירין ג'ג כ'פ ו6ססכן כי פוליד כנ'ס כסן ער נפסיך , = וי
ער מ(כדו, סנטי ער כל סימיס , | ס"ק ע3 סס"ס, מנכיקין וקור6 ספ(פי פפט'
בירמי' ס' פסוק י"ג 5סף 6סיפס פר ספנסי גפוס %' פסוק כ'ג ק6פ' ט" ומנרך
ער מנ| רור * יסללו מכניכין סס"ם, קינום כנדפס , 5מ"כ מוערון וגו' עד 6נס וגו"
6שרי וכ6 לכיון כריכוב ספסיק ו5ני 1 כריפי וגו" ק'ס כ? ממקכל עפינו + למנסס
מכיסין טלית ומפ(ין ועכרכין עליקס., ופופריס 5" טיר טל יוס 5טרי ס"ק עוניפין
םת וקורין ומפטי'כעו כם'? *סר קלופס עסירי| סמפילין * ו]תסנן טכם נסעו נקרי
ג"כ על פס סספטורס כי מפטי" כיסעי' קיפי" מ" (סמו נסמו עמי ער פיס 65 נערף
פ' כ"ו + ממפס עפר כנהוג * עקכ מפטי' כיטעי" מ"ט 5" י"ר וס6מר 5יון עד וקול
ומרס כקלפי' ג'6 פַ'ג + ר6ס מפטיר' כיפעי" ג'ר פסוק ''6 עני* סוערס עַד כי
פ*רך כק6פי' נ"ס פסוק 7* * / |
אלול ככ' ימיס דר6ש סודם. ממפנלין וקורין כנסוג > | ניוס כ' דרפ מססיפין
/ לפקוע - 6סר סמפלס >ומריס לדוד ד* פורי וגופר (סלי' ק6פיטעל כ"ו)
פד >זר סופענ) רכס הכ * שופט'ס מפטיר' כ'פעי' ג"6 מן פקוק י"כ. תנכי עד
6וקי יפר*ל קזפי* נְ"בָ פס" כ' - 950 מפטיר ביטעי" ג"ר רני עקרס עד 6מר פרסמך
ד' פס" יור - תכ6 מפטירין ביסעי' ק6פיטעל ס" קופי 6ורי עך בעם ה 5סיפנס סוף
קפפיטעל * ננכיס וילך מפטירין כיפעי* ק5פיטע3 ס"6 פפכוק יור סוס 5סיס עד
ויכעפס כ? 'פי עו( כַק5פי' מ'ג פסוקט" * יוס 5* כ"ו כו מסכיפין(סנימותי ערכ
ר'ס פין פוקעין , ועופין עִירוּ פכסינין +
,
זמן חפלת מנחה וקבלת שבת. ₪ עפ'י קדין ען ט' טעום ועסנס
ולמע( , ופותן ספעום ספה זפניום,
יינ (סק היוס פע3ום הטקר על סוף ספקיעס ( כפו. פסו6 08 6מוך 5 קפר )
על י"כ חנקיס , וכל ס(ק נְקֶר6 פעה י וסנס 8ס סר5ס לספוכ זען מנסס , מוסיף
על כ יוס מעם הוריסס עד עַם הסק'עס ( כמו שנרפס ככום עוריפס ופקיפח
קסמם ) 8' פעום לפד מינוטען ומסכר פותס וקִיו62 סנק ע? "כ ס(קיס כל ספק
פקס נקר) סעס זמנים , ולסר ע' פ(קיס (מסלק כנ"ל 600 זען מנסס * וכל וס
ָדְעם המנ"6 , 6מנס לרעם ה3כופ ו(סס סמודם זטן מנסק מסכינין מקנן ספעס
עד קפסלם ספקיעס , וסו6 כפו פנרפס כת(ום פזריפס ופקיעס ספתש *
| -
לוחי הלם 1
להיות על לב בנ' ישראל לזכרון
כי
בו יסופרו מעשי צרקה וחסד אשר 0 והישרים , ואף מדובר
בו נכבדות , דברי חכמים ואמחי ביגה \, לקחת מוסר השכל צדק ומשפט ,
על כן אחינו , קראו בו ותמצאו דבריס יקרים ונחמרים , אשר יתנו שמחה
-בלבבכם ונופש לנפשכם + אשרי לכסן אם תלכו בדרכי אבותינו , ורקעשו
0 הטוב והישר בעיני אלהים ואדם ! |
לוח הלב
חסר ואמת אל יעובוף : קשרכם על גרגרתיף : כתבם על
לוח לבף > ( מסני סנמס ג" ג" ) *
סבב פובב הולכיס הימים השבועות והחרשום , ער מלאת שנה תמיטה,
והזמן איננו מלא , והעת לא תמה : כי במקוס אשר הס הולכים ,
שם הם שבים ללכת ולהתחיל מראשית , ולא יעמדו כמעט רגע * על כו אין
זברון לימים הראשונים אשר נפלו בתהום ימות עולם , ונם הימים הבאיכם
חיש מהר יחלופו ואינם ! הלא ימיגו כצל עלי הארץ , ענינינו ועסקינז הבל
זרעות רוח , ורהבם עמל ואון כי כל עמָל אדם לפיחו , למצוא טרף ומחיה
לנפשו ולנפשות ביתו * הבל הבלים ! הכל הכל ! רק תורה ומעשים טוכים
לבר , הבש חייגו ואורך ימינו * ארם אכם אלף שנה יחיה , ולא יעשה טוב
בחיי הבלו, כלא היה יהיה , ונופו ושמו ירקכו בארץ : אך אם ילך בדרכי
ד , וישמור מצותיו ומשפטיו לעשות הישר בעיניו , ואם מעטים ורעים יהי
ימי מנוריו על הארץ , זכר צדיק יהיה לברפה ולתחלה ככלל דור ודור : כי
הדורות הבאים אחריו ילמדו לעשות הטוב והישר כמוהו , וילכו בעקבותיו
לאהוב את ד' בכל לבבם ובכל נפשכס י על כן צדיק יסוד עולכם הו4ם :כי
ממנו תצא תורה וחכמה וחיים לכל" שבי הארין * ולמען יהיה לנן לאורז
ולזכרון ארז הצרקה והחסר אשר עשו הצריקיכט והחסיריכם ואנשי השכם,
מימות עולם ועד עתה , על כן נתנו חכמים ונבונים את לבם בכל דור ודור,
לכתוב ולרשום בספרים את כל הט:ב אשר עשו הקדושים האלה,למעןיחוקו
בלבנו לעד , ולא ימושו מפינו ומזכרוננו * וזה הרבר אשר אטר החכם מכל
ארפ : בָנִי חוררזי אל תשכח + ומצורז' 'צור לבך : כי
אורך ימים ושנות חיים ושלום 'וסיפו לך : חסר ואמת אל
יעוכוף - קשרם על נרגרתיף > כתבס על לוח לבףר-
הנה אנכי הצעיר מצאתי את לבבי לעשות לטובת עמי ונחלתי., ולחבר
מחברת הקטנה הזאת על 'ר לָוְךן הְשנָה' חנמצא ביר כל איש +
, , ופיה
*-
לוח הלב ב
| והיה מדי שבת בשבתו או כיום המועד, בלקחו את הלוח ב'רו , ישים עיגו
ולבו גם על המחברה הקטנה הזאת , וימצא עונג לנפשו וללבבו :.וקראתי
- את הספר הקטן חזה כשם לוה הלב מטשכע אשר הזכרתי ככר למעלה ,
ויעןכי דברתי על לב בני עמי, פ5רתי דברים הנעימים לנפש,ולמטןא"ר כל
איש יקרוג בו בנחרז מבלי עמל , כתבתי בלשון צחה וקלח להבין לכלי
איש , והרברים אשר הוצאתי מן התלמוד שלנו , נם בהכם שָנותי. כה וכה
את לשון הארמית,אשר היתה רגילה אז בפי העם , ועתה זרה ונכריה להם,
וּבְּחרְתִי ל"רבר בלשון עבה אשר ישמעו כל* ישראל* ויבינו דברי חכמיכם
ומחשבות לכם * ואין זה חדש תחת השמש אשר עשיתי,כי גם מאזר עינינו
רשי זל שהאת הדבר הזה בכארו את כל הדבר הקשה כתלמוד ללשון
עבר או גם ללשון צרפת : כי מבלערי זאת לא נמצא ידינו ורגליגו בתלמיד
ובספרי הקדש * ויען כי האמת חותמו של הקב"ה הוא, על כן אמרו אבותינו
הקרושים : בל האזמר דבר חכמה אפילו באומות העולס נקרא חכס(מנילה
טז ; ע"א ) + וקכל האמת ממי שאמרו , לכן אל תתמה - החפץ, במצאך
במחברה הקטנה הזאת , שם או מעשה איש אשר לא מכני ישראל הוא כי
*קרים בעיני ד' עושי צרק ואמת , כאשר אמרו חכמינו ז"ל : חסידי אומות
העולם יש להם חלק לעולם.הבא + והנה בעזרת אלהים החילותי להוציצת
לאור את הלוח דלב הזה בשנה תשר חלפה * ויען כי ישר וטוב הוא בעיני
עם ישראל וחכמיו , אשר רבים ושלמים יעידו ויגירו , כי הישכתי לטשות
מאור לטובת עמי ועדתי , על כן הוספתי ירי שנירז לחבר מחברה הקטנה
הזאת , ולרבקה אל לוח השנה , וכן צתעשה כל שנה בשנתו , ורזהית
משכורתי שלמה , ונפשי צהלה ושמחה * ,
ואת לרעת > כיארבעה המה רגחשי הדבריבם , גחשר נכבדורז
מדובר בכם בלוח הלב הזה ובבאיכם אחריו '
א : מעשם 'קריכס ונחמדיכש ללמר חכמה ומוסר וללקח טוב \:
אשר רובם נאפפים מדברי חכמינו בעלי התלמור ז"ל .
בחינות הטבע , ותולרת היצוריכט ,להגיר נבורורז ה" , ולהודיע .
כבוד הדר מלכותו :;
משלי מוסר ומליצה , לתרע 4אמרי שפר , ו מוסר השככל
ותוכחת חייכם ;
%6
ב
נ
(זיון ) חירות
/. |
לוח" הלב
ך : חידות ומאמרים יקרים לשנןולחרר את הנפש המשכלת, ולהרחיב
בינה ורעתיעל ארבעה האופנים האלה יסובב לוח הלב מראשיתו וכל .
ימי היותו:רק ק בכל שנה ושנה יחדש דברים,ויביע אמרים,אשר 6 אוזן
ישמחו נפשיכס יוהנה המחברה הראשונה אשר יצאה לאור בשנת תקע'ר לא
נדפסה בעתה ובזמנה , כי סבות מתהפכות אחרוה ועכבוה , אשר לא יכלה
לנפוץ בכל מושבות בני ישרצ; לכ[שנותי וחזרתי גם פה את ההקדמה הזאת,
אשר הקדמתי בשנה העפרה , למען גלות את אזני אחי., אשר לצ ראו
המחברה הראשונה בשנה העברה , ולמען ירעו את אשר הביאני קלחבר
את הספר הקטן הזה, ומה ראיתי לכתוב ככה * ומי האיש אשר יקנה גם את
לוח,הלב משנת תקע"ר, אז יהיה הספר שלם בירו ובלבו, וישעשע בו כאות
נפשו - ואנחנו הקרמנו בשנה הזאת להרפים ולהוציא את הספר הזה בעתו
ובמועדו , 4תשר "בוא ויגיע אלל כל* אחינו בני ישרצתל הקרוביבם *
והרחוקיבם , ירותו , יקרצפו , וישמחו בו + וגבש הפיבונו ארז שכם '
הספר לקרוא לו בשם צַיך אמ .כי כשמו כן הוא: שלוח הו4פ מאתנו ,
להיות 4 נאמן לכל ערת בני ישראל , להורות להם דעת ובינה ללעתים ,
ולמען יהיה להפ לאות לימים, לחרשים ולמוערים , לבית ישראל , ולכל'
העמים ללשונותם ולאמונתם : + וה' אלהים יהפך אל כולם שפה אחרת ולב
אחד, לעברו כאמת ובתמים , וישלח לנו גואל צרק ואמת , אמן י
ו
הלבה ואנדה
רב' אבהו ורגי חייא הלכו יחר אל מקום אחר * רבי חייא דרש הלכות
ודינים , ורבי אבהו ררש אנדתא (דברי מומר) * ועזבו כל
השומעים את רבי חי' , ובאו לפני רב' תבהו * ויהי כי רעהרבר מאר
בעיני רבי חייא ויבקש רבי אבהו לנחכל , ויאמר : אמשול לכם משל , למה
הדבר דומה , לשני אנשים סוחרים שבאו לעיר אחת,: האחד מוכר אבנים
יקרות , והשני מוכר כלים קטנים לצורך מלאכת הבית: תל מי משניהכפ
יבואו ויתאספו רוב הקונים ? הלא אל מוכר הכלים לצור ך פלאכת הביז |
ו
( ספוטה פ"ז )
\
ההלכות והרינים , לרעת ולהבריל בין ריב לריב , ובין טמא למהור ,
הו
| לוח הלב = ד
הן אלה הרברים נחלת אנשי השם , אשר חלק להם ה' בבינה ורוחב לב ,
והס אחד בעיר ושנים במשפחה : אבל דברי מוסר השכל ולקח טוב , אלה
המה לצורך רבים ושווים לכל נפש , וכאשר ירעב הרעב ללחכם , והצמות
| למים , כן תכסוף נפש כל איש לשמוע אמרי נועם ושכל מיליםי על כן החכם
יראה ויבין את אשר לפניו : והיה כאשר יבקש להיות רצוי לרוב +קחיו,
וללמדם את הררך ילכו בה , ידבר אליהכם דברי.חכמים בנחת , דבריש
הנעימים על כל לב , והמה יסורו אזנם למשמעתכם ועל זה 4חמר של"מת
בחכמתו (משלי ט"ו כ'ר) צוף רבש אמרי נועם , מתוק לנפש ,
מרפא לעצם : כי דברי גועס ינעמו לשומעיהם ; ונפשם תשכיל ותחכט
בדרכי ה' אלהים * --. .
0 קרא .|
דבר צחות |
אמר רב יהורה אמר רב : בני יהורה שהקפידו על לשונם ( לרבר
צחורז ) תורתכם נתקיימה בירכם ' בני
גליל שלא הקפידו על לשונם לא נתקיימה תורתם בידם ! ( עירובין פ"ה )
מה יפו ומה נאוו אמרי חכמים , ומופר השכל יוצא מפיהם.! אשרי לנו אם
נשימם כחותם על לבנו , וכמסמרות נטועים בקרבנו + הלא כל משכילל
*ורע , כי יתרון האדכם בנשמתו ותבונתו , ותפארתו בלשונו ובשפתיו! כי
הלשון והשפה תשר נתן ד' אלהיבם לנו למנה , חן הנה ירוממו ויגביהו
אותנו על כל היקום אשר עשה אלהים על הארץ : כי בחנה נדבר איש אל
רעהו , להתאסף ולשבת יחריו , ולחיות חיים נעימים , כי איש ארת אחיו
*עזורו , ולעמיתו יאמר חזק ונתחזק בער שלומנו , ושלום בנינו אחרינו :
ובצר לאחינו , כרבר על לבו טענה רך , לנחמו מיגוגו , ולתמכו בצרתו ;
בהן נתפלל לה" אלהינו, נשפוך שיחנו לפניו בעת צרה וצוקה , ונברך
ונהלל ארז שמו על הטוב והחסד אשר עשה עמנו , בהן הגה בתוררת ה'
ובכל חכמה ומרע ונצוָה וכשנן לבנינו לשמור את דרך ד" לעשורז צרקה
ומשפט כל הימים-- כאלה וכאלה רבות הוסיף ד' לעשות עמגו חסד ואמת,
בתתו לנו הלשון לרבר בשפתינו את כל אשר יעלה על לבנו לחשוב , דבר
מטנו
2 לול
מנו לא יבצר ! והנה אחרי חנן אלהיכס אותנו את כל זאת , הלא כאחף
יי נעשה , ונכנור כבחסד יוצרנו 4חכש גדבר סרה י שקר +תו מרמהת
בטפתינו , או אם נלשין ארז אחינו בלשוננו ! על כן כשמור פרזחי פינו, -
ונשיס מחסום ללשונינו, להנות ולרבר רק ארת אשר יהיה לרצון לפני ד"
אלהינו > ואפ על זאת נשים לבנו ונפקח 4 , לשמור את דרכי אבותינן
הקדושיכם , אשר הערונו לרבר ב צחה ושפה ברורה , אכם לפני ד'
בתפלתינו , ואם בדברנו את רעינו , לטען נמצא חן ושכל מוב בעיני אהים
זארם + וכבר צעק מר הנביא נחמיה ( "ג כ"ד ) ובניה- חצי מרבר
אשרורית ( "ריש ) ואינם מכירים לרבר יהודית , וכלשון
שח ייזם + אם כן אחי וריעי ! הזכו לשונכם , והטהרו שפתכם : כי צוף
דכש אמרי נוטם יתנו לבעליהס חן וחסד בעיני כל שומעידם * וד" אלהים
יתן לנו לשון למודים , ויהפוך לגו שפה ברורה יחר , ולשון עלגיכט תמהר
לרבר צחות עד עולם .
10)
לשון נקיה
אמר רב' *שמשאל : לעלפ יספר אדכם בלשון נקיה , וצקף במילי
דעלמגת - ( בעניני ועסקי העולכם ) כי כן נאמר
( איוב. ל'ג ) ודעת שפתיו כרור מללו , שלשה כחניכם היו האחד ומר ;
חלקי אשר נפל ליבלחם הפנים היה נדול כפול \ רָאהנע ) והשני. 4תמרי
נפל לי כזית, והשלישי אמר,נפל לי כזגב הָלמאה (אייר"קסע, שרץ הולך
ל ארבנו, וזנבו אריד ) דרעיו אחריו ומצאו בו שמץ פּכיל, (ככחים פ"א) +
דלא יראה כל אשר לו עינים לראות , כי עונות האדם תכלפנה דרכו , ופיו
ורשיטהו ויילד רותו ה וערה לעיני השמש : על כן שומר פיו ולשונו
שומר מצרת נפשו !
(ר)
תהלח , נחמה, והפלה
רב חייא בר אבא היה לו בן , ומת הבן ההוא , ויבואו חכמי ישראל. ,
אליו
לוח הלב כת
אליו לנחמו + ויען ראש המדבריבט בּתוככם ויאמר + קוס ואשמיעך דבר
לחרלת אלדים : דאל דגדול" ברוב נדל-ו , אריר והוק ברוב נוראות ,
מחיה מתים במאמרו , עושח גדולות עראין חקר + ונפלאות ער אין מספר
ברוך אתה יי מחיה המתים *
ועל רבר האבלים אמר לו: אחינו המנוגעים והמרוכאיבס באכל הזה ,
. . 8 \
תנו לבבכם לחקור את זאת.: זאת ( המורת ) עומדרז לעד , נתיב הוגצת
מששרת 'מי בראשירז : רביבש שתו , רביכש ישתו ( מכוס הזה ) כמשיתה
הראשונוכם , כן משרזה האחרונים + אחינו ! האלהים בעל הנחמות ינחם.
אתכם ! ברוך מנחכם אבלים י
ועל מנחמי האבלים אמר: אחינו גומלי חסדים,בני גומלי חטדים,המחזיקיפ
בבריתו של אבררם אבינו(אשר גמל חפר לכל אדם)ע נא" (בר: שיית 0
כי ידעתיָו למען אשר יצוה את בניו וארז ביתו אחריו , אחינ ! האלהיכפ
בעל הנמולל ישלם לכם גמולכם : ברוך אתה משלם חנמול .
ועל כל ישראל אמר : אדון העולמיכש ! פרה והצל , מלט והושע ארז
טמך ישראל* מן הדבר מן החרב ומן הפזוז , מן חעירפון ( שווינר זובט ,
אבצעהרונג ) ומן הירקון (נעלב זוכט) -- יתכן שהיה חלים האלה רביכא
רְעִים באחץ ההוא -- אסון ופגע רע + מרם נקרא אתה תענה : ברו
אתה עוצר המנפה (כתובות/פ"א) ועתה ירידי הקורא + הנה הצנתי לפניף
את דהרי חכמינו אלה , ואת אשר ילמדוגו לרעת , , למען יהיו לך -למשמרת
ועל לבך לזכרון .
( א ) הנה נראה לפניך עין בעין את דרף אבותינו הקדושים וחפמתם ,
את אשר עשו , ואשר דכרו לנמול חסר ולנחם אחיהם בצרתם : כי ראשונו;
הצריקו את משפט אלהי עולם , ואת המעשה אשר יעשה לבני דאדם , פי
אל אמונה הוא צריק וישר , ואין טול בו ! ואף אם נעלמו דרכיו מעין כל
חי , הלא תמים דעים הוא + -- ואחרי כן נחמו את האבל באמרם ! כי רבים
מו בצרתו , וכופ המור יעבר על כל חי , חיש ממנו לא ימלט : ויוסיפו
לרלל ולשבח ארז מנחמי האבליבש על החסר אשר הם נומליבם לאַחיהכץ
דנאנחים + ובאחרונה שפכו עוד שיחם לפני ד כל חיצורים , למען יפרת
אותם מצרותם , וינחמם מיגונם * = \
-יראו
לוח הלב
( ב ) יראן ויבינו 4תוהבי אמרז וצרק , כי מבלערי התפלה המתוקנה
להתפלל דבר יום ביומו , עור הסכינו אבותינו החכמים הקדושיס הי
'שיחם לפני ד' , ולהתפלל אליו . וידברו לפניו כפי אשר נדבה לבבם אתכס =
לרבר , וכפ' אשר יעורר אותס העת והמקום , יתחננו אל" אלהיכם כאשר
יתחנן הבן אל'אביו , וְלָא היתה התפלה בפיהם וכשפתם כמצורת אנשיכם
מלומרה, כי ככל לבבס ובכל גפשם קראו אל אלהים והוא ענס בצר לחסי
( ג ) ילבשו בושת וכלימה המגדילים על חכמי אל , באמרכס כי ל"א
היחה שפתם אתם , ולא היה לָאל ידם לרבר צחות בלשון עבר , הלות כלי
רואה יראח, כי צוף דבש אמרי נועם אמריהם , כאשר יתפללו לפני אלהים,
ולשונם לשון למודים , ברצותכס ללמד חכמה ומוסר השכל" + אך בשפה
אחרת ידברו , ובלשון ההמון אשר ישבו בתוכם , למען יבינו גם הבַוערים
בעם את אשר ילמדו אותכם לעשות וארז הדרך אשר ילכו בה + ואתם אחי
ורעי ! על שלשה אלה נפקח עינינו , ונשיכם תל לבנו ל-לכרז בררכי ד'
הישרים , כאשר הורונו אבותינו הקדושים אשר בארץ החייבס המה , : בי
לא באומר ודברים לבר ילמדונו חכמינו, כי אם גם במעשיהם , ובחסדכם
אשר עשו על הארץ , על כן גם אנחנו נגמול חסד ואמת לעמיתנו + נשליך
על ד' יהבינו להתהלך לפניו בתמים ונתפלל אליו בעד שלום אחינו,ושלום
יהיה להם לו כל ימינו *
/
נה)
דע מה שתשיב לשואלך דבר י
רש אחד שאל את רבי עקיבא ואמר: אם אלהיכם אודב את הענייכם ,
מפני מה אינו מכלכל אותם ? אמר לו רבי עקיבא למען הצל אותנו
מרין ניהנסי ויאמר הרשע:לא כדברך הוא ! ונהפוך הוא,כי הצרקה טר
אתם עושים לעניים תוריד אתכם אל שאול תחתית + ועתה אמשול לך משל
למה הדבר דומה :. מלך אחד חרה אפו על עבדו . וחבשו בבית האסורים,
וגזר עליו שלות להאכילו ולת להשקורזו + והלך אדכם אחר והאכיל-הו
והשקהו + כשמוע המלך. הדבר הזה ותבעד המרתו בו , ויקצוף מאר עלל
האיש אשר ור מלאו לבו לעשות כן ולעבוך על מצותיו -- והלא אתם עבריכק
לאלהיככם
לת חלפ "
לאלהיכם , ככתוב בתורתכס , כי לי בני ישראל עבדים (ויקרא ב"ה ) אמר
לו רבי עקיבא : אף אני אמשול לך משל , למה הרבר ₪ : מלך אחר
קצף על בנו , ויתנהו אל בית הסוהר , ויצו על כל איש לבלת' יתן לו לאכול
ולשתורז , והלך איש אחד ונתן לבן המלך מאכלל ומשקה * וייטב הרבר
> בעיני המלך , וישלח מתנות לאיש אשר חמל על בנו : ואנחנו בגים לאהינו,
באשר נאמר : בנים אתם לה' אלהיכם ( דברים י"ד ) ואף אס הגלה אותג
אלהינו מאדמתינו בכל זאת לא מאם בנו , וכאשר יאהב איש את בנו , כן
יאהב ה' אותנו , אכם נעשה מצותיו וחקותיו , , ונחמול על צתחינו הדלל ,
כאשר אמר הנביא ( ישעיה נ"ח ) הלא פרוס לרעב לחמיך , ועניים מרודים
תביא בית אז תקרא וה" יענה וגומר ( בבא בתרא פ"א )
מה נמלצו אמרי יושר , ודברי חכמיבם מה נעטו ! להבין משל ומליצה . |
דברי חכמים ותורתם , נתבונן כמעש רגע ונחקורה לרעת ררכי ד' כי צרקו |
יחריו ; הלא הוא אל אמונה ; וכל דרכיו משפט ואין בו עול * ואבש יעלה 7
על רוחך לשאול למה יהיו העניים , ומרוע לא יחרל אביון מן הארץ?הלא |
חשים לבך לדערת בי יש שני מיני ענייכם זה מזה שוניכם + האחד גתשר
בחטאו תבר רכושו , כי פיזר הונו וכספו לחנכם וללגת הועיל , והסכיל'
לעשות בקנותו לו בגדי חמודורז רביכם , אשר לת יוסיפויול את יתגו לפ = | 5 >
מאומה, או אבר במשחק הונו,או עצלות ורפיון ידים אכלו את חילו + הגה
לא מאת ד' היה העוני הזה,כיאם עונו ישא , ועליו נאמר : אולת אדם
| תסלף ררכו ועל ה' *ועף לבו (משלי י"ש ג ) ואכם תשיבם עינך
*ולבך על אביוני ועניי הארץ אז תמצא כו רובם הפיבו את עניֶם בחטאתכע |
ובעצלותם * והמין השני המה העניים האומללים הנקיים מאשמה ; כי יד די
נגעה בהם , והמה מוכי העורון או אלמים , או פסחים , או חולים שוכבים
על ערש רָוִי , ורביכם כאלה , על אלה דאבה נפשנו, רמוע רזרמע עינינו
ולבנו חפץ לרעת מרוע עשה אלהים אלה?אך לא כמחשבותינו מחשבותיו,
כי כנבוה שמים מעל הארץ כן גבהו ררכיו ממחשבות'נו , ורק אם נתבונן |
בס בלב טהור ובנפש חפצה , אז נבין שמץ דבר,ונשביל לדעת , כי ישרים:
דרכי הי צריקים ילכו בם * ואחרי ביגותי מצאתי,, כי אוליימשתי סיבות לא
יחרלו האביוגים האלה מן הארץ , האחת:כי יש אנשים רבים אשר לא נאוה
| להפ
לוח הלב
להם עושר וככור , כי אפ יעשו חיל ויקכצו חון רב , אז ירימו את לבס ,
ויתנשאו בנאוֶתם על כל האדם ויהיו רשעים ועושי רע : והאלהים היודע
את לבות בני האלם ומפין אל מחשבותיהם , בחמלתו עליהם מנע מהכפ
עושר וכבור למען לא ירעו ולא ישתיתו את נפשם + וחשנית היא : למען
הרבות חסר וצרקף על הארץ , לכן עשה ה' את העשירים ואת העניים--
הרחמים , התפל , התנינה והתמלה , הן הנה צרקות העשירים : האמונה,
התוחלת וחהורִיָה,הן הנה צרקות העניים + העשיר ישים אל לבו/כי נתן לו
אלחים עושר והון רב , למען ירחם.על אחיו הרלים ויתמך אותפ בעניכם +
והעני יוחיל באמונתו בד'., כי צריק הוא בכל דרכיו וחפיר בכל מעשיו, -
ויצפה לישוערזו , ויכיר את הטובה אשר יעשו לו אחיו העשירים + ואכע
*עשו כן ; אז יהיו לרצון לפני ד* גם שניהם,כי מארז ד' היתה זארז היא
נפלארת בעינינו ! וזה הרבר +תשר אמר שלמה בחכמרזו : עשיר ורש
נפנ שו עושה כולם ד" (משלי כ"ב, ב' ) וגס חכמי התלמוד למרוגו
פזארז בַּאמָרם : להציל אותנו בהם מדין גיהנפס * |
(ו)
אויך ימים
אמר רבי 'וחנן + אזי לממשלה שקוברת את בעליה ! כי אין כל נביא *
= וְנביא אשר ל₪4 ראה ארבעה מלכיכם בימיו שגאמר
( ישעיה א' ) חזון ישעיהו בן אמוץ אשר חזה על יהודה וירושלם , בימי
עוזירו , יזתם , אחז, יחזקיהוּ מלכי יהורה ( פסחים פ"ח ) ו
להודיע וללמר כי צדקו דברי חכמיגו ; באמת יסודם ובתבונה מקורם,
אומר: כי חכם גדול ורופא נאמן בימינו ( הופעלאנד שמו ) חבר כפר מלא
הכמה ודעת על אודת אריכות 'מ' חיי האדם אשר בו הפליא החכם
הזה ללמר לאדם דעת , לחיות חיים נעימיכם , ולהאריך ימיו על האדמה:
נה גם בספר הזה ח;ר ודרש החכם אחרי ימי חיי האדם , איש איש לפי
עבורתו וענינו ; ומצא גם הוא את הרבר אשר למרו אותנו אבותינו חכמי
אל , ואמר : הנסיון יורנו לרעת , כי לרוב המלכים והשרים הגדוייכט לא
אריו ימים מאד על האדמה ושנותיהם תקצו רנה , או טרוב העמל והטורח
אשר
--
' 6 \ י: ן
לוח חלר. ו
אשר יעמיסו עליהם ממשלת הארץ ומשפטי יושביה ,או גם מכל התענוגים
והמערנים אשר יתנו לנפשייהם למותר , ואשר יבלו בהבל כוחם , ושנותיהם
בבהלה בעשן תכלינה -- ואנחנו שר נלך ל*אור תכמינו נלמר שלשה
דברים במאמר הזה. !
( א ) נשמור לנפשותינו מאד מלרדוף אחרי הממשלה והגרולה , פן
תהיינה לנו למכשולל , להעמים עללינוי עבודה ומשא יותר מאשר נוכל
שאת , ותשאנה אותכו מן הארץ עד לא בא קצנו * על. כן כעשה לעמיתנו
את כל הטוב אשר תשיג ידנו לעשות : | אך לא יעלה על לבנן למשול
נלררות באחעו !
| ( ב ) ואולם אס יתן ד" לנו כח לעשות חיל , 0 הון לב ג
אז נצנר מכל משמר לבנו , להתאות תאוה רבה ותענונות בני הארכם ;
כי אלה יהיו בעוכרינו , ּכהמס רונג מַפנִי אש כן ימפו חיינו , ויעלנו בחצי
ימינו מן הארץ , לכן נחזק במופר וביראת ה' ולא נרפה אותם כמעט רנע *
התורה והעבודה ויגיע כפינו אל יעזבינו כל ימי חיינו: כי הם חיינו ואורך
ימינו , ובהם נהיה בריאים ושלימים , שמחים וטובי לב כל ימי היותנו על
הארץ עד אשר יאבה ה" לקחת אותנו אלו י |
- ( 6 ומדעתנו כי משאת ממשלת הארץ ככדה מאד על המושליכט
והשרים, ובעת אשר המה לבדם נושאיבם טרחנו ומשאנו אנחנו יושביכם
לבשח , שלוים ושקטים תחת יר מושלל הארץ , +>ין מחריד ואין מכליכם
אותנו , לכן נאהב כולנו ארז מלכינו ושרינו העומדים לימיגו בכל ללבכנו
בכל נפשנו , נשמע לקולכס ככל צתשר יצוו לנו , (גחיש ממנו אלל ימרה
במצותם לסור מהם ימין או שמאל ; כי רעה גדולה ועשה איש כזה נוחטצת
לאלהים כל הימים *
כ7)
התפלל בשלום המלכות
[מיך! דברי בדבר חזה , זכור אזכור ושמת לבי על דברי ירמיהו הגביות
אשר אמר(ירמיהו ב"ש)כה אמר ד'וגו',ודרשו את שלום העיר(בבל)
אשר הגליתי אתכם שמה , והתפללו בערה אל ד* , כי בשלומה יהיה לכם
4% ), חית / שלום /
לוח הלב
שלום -- אחינו כל בית ישראל ! שימו לבבכם לרבר הזה , והבינו ברברי
אלהים חייבש , אשר דבר לאבותינו ביר'נביאיו הקדושים ! ראו כי'צוח
ה" אל עמו בנולה , לררוש ארז שלוכם העיר , צתשר הגלה אותם שמה ,
ולהרזפלל בערה ותל ר' , כי בשלומה יהיה להם שלום , ואף כי החריבו
הכשריים תת בית מקדש ד'., ולקחו ארז כלי חקורש על,אדמרק' נכר,
שממו והשחיתו את יהורה וירושלים , וארז כל מחמדיה , ויאסרו מליכי
יהודה וירושלים בזיקים : וכככלי ברזל* / ושפכו דבם צריקים וקרנשי
אל : בכל זאת צוה להם ד' ליררוש בשלום העיר בבל ולהתפלל בעוה !
וכְבר צוה משה ארונינו וראש הנביאים 'על אודרז המצרים : לק תתעב
מצרי , כי גרהיית בארצו ( דברים כ"ג ה ) והן על המצרים , אשר ענו
את בני ישראל , והשליכו ילריהם אל המים , ועל הכשדים תשר שחתו
את 'עקכ ואת נוחו השמו , צוה אלהים לאהוב אותם ולהתפללל בערם, על
אחת כמה ובמה על" העמים גחשר צתנחנו שוכנים ערזה בתוכם ! הלצא
מלכנו צדיקים וישרים אשר בצילם נחסה ונתלונן לבטח , לא תאונה אלינו
רעה , ובן עולה לא יעננו: כי כמוהם כמונו , חוקי הארץ שווים לבל איש,
אחר מהם לא נעדר ! על כן 4תחי ועמי חלילה ללנו לשכוח ארת האמרז
והחסר אשר מלכינו ושרינו עושים עמנו עתה ובערץ הזארת * נודה ל-ד'
צתלהינן בכל *ום ויום , על תשר נתן צתותנו לחן ולרחמיבס בעיני עבריו
הפלכים החפירים והישרים האלה,ונתפלל בעד שלומפ וגדולתם לעולם: כי
בשלומם שלום יהיה לנו ולכל ישראל !
9
| מ' הוא חכם באמת ובתמים
אב'י אמר : ואהבת את ה' אלהיך ( דברים ו' ) שיהא שם אלחים אחוב
| על ידיך ! שיהיה אדם קורא ושונה ומשרת תלמירים חכמים,
ויהא דבורו בנחת עם כל אדם , ומקחו ומתנו בשוק נאים , ונושצ= ונותן
באמונה : מה הבריות אומרים עליו ? אשרי פלוני שלמד רתורה ! שרי
אביו שלמרו תורה , אשרי רבו שלמרו תורה ! אוילהם לבני אדם שלצת
למרו תורה ! הראיתם פלוני שלמר תורה ? מה יפו דרכיו , מה מתוקנים
מעשין -י
"-
ה הל יה
מעשיו ! עליו גאמר ( ישעיה מ"ט ) עבדו אתה ישראל ג>ושר בך. אתפאר
( כי שם ה" מפואר ומהוּלל על ירי מעשיו ) ואולם אם אדם קורא ושונה ,
ומשרת תלמידים חכמים ואין דבורו בנחת עם הבריות , ואין מתנו ומקחו
גאה בשוק , ואין נושא ונותן באמונה. , מה יאמרו חבריות ? אוי לפלוני
שלמד תורה ! אוי לאביו שלמדו תורה , אוי לרבו שלמדו תורה ! ושרי
בני אדם שלא למדו תורה ! פלוני שלמד תורה , מה מכוערים ( נבזים )
מעשין , כמה נשחתו דרכיו : עליו נאמר (יחזקאל ל"ו) באמר לדם עם ד'
אלה ומארצו יצאו ! (רצונו לומר השמים יאמרו ל ישרצל : עם ד' אלח ,
והם עברו על מצותיו , הפרו בריתו ולא הלכו בדרכיו עד אשר גרש אותם
מארצו ) ! ( יומאפ"ח )
מה-לדבר ומה לבאר אחרי הדברים הקדושים והנדולים האלה ? הלא
גהלהים דבר בפי חכמינו , ומלתו על לשונם | ומי תשר לג טחו עיניו
מראות ולא כבד לבו מהשכיל , יראה ויבין יענה ויאמר,כי רק לזה יקרצת
חכם בשמו הנאה לו., ההולך תמים עם ד' אלהים ועפ אנשים ופועל"/צרק
לרעיו , ולא יעשהלהם רעה , כי אם צדמה וחסד ירדוף כל ימי חייו : אז
אשרי לו , אשרי הוריו ומוריו ! אשרי כל בני עירו , וכל היושבים סביב
לו : כי הוא ישמח אלהים ואנשים במעשיו , ממנו תצא תורת אמת וטופר
השכל לכל יודעיו , וטוב להם ולבניהם עד עולם !
(ם)
תדין את חברך עד שתנ'ע למקומו :
מלך אחד הלך לצר ציד ביער ,| וכל" שריו ועבריו עמו . ויה בחפזכם
לררוף אחר הצבי והאיל, ויפרדו איש מעל רעחו , ויאבדו דרכם *
וישמע המלך קול? בני אדּם מדברים יחד , וילך ויקרב אֶל" המקום אשר
-ממנו יצא הקול , ולרא והנה איש ואשתו עושים במלאכתם וחוטבים עצים
יחדיוי ותען האשה ותאמר : אכן אמנו חוה הראשונה היחה זוללה מאור,
| כי אכלה מן העץ , אשר צוה: אלהים לבלרתי אכל. ממנו -- ולו שמעה
בקול אלהש , הלא עתה לא נעבור עבודת פרך , ולא נאכל לחם בזיער .
אפינו כל ימי חייגו ! ויאמר האיש : אם אמנם היתה חוה. זוללה כדבריך ,
/ | מה
% 21
לוח הלב
מה הסכיל האדם ל"עשורז לשמוע בקולה ! ולו היירזי תחתיו , ואם את
גתת לי לאכְול מפרי העץ הזה , חי נפשי,כי לא אביתי שמוע בקולך , וגש -
מכרת לחי הכיתיך. 1 +
ויקרב המלך אל האיש ואשרתו , ויאמר אליהם : צר לי עליכם , כי
חייכם רעים : ההישב חרה לכם על עבודתכם ? ויאמרו : כן הברת אדגי--
והם לג ירעו כי המלך מדבר עמחכם -- ה[ כעבדים או כבהמורז שרה
נעבור כל ימינו , ובכל זאת נאכל.לחם צר , ומים לחץ נשתה * ויען המלף
ויאמ": בואו נא , ולכו אחרי : אנכי אכלכל אתכם די והורזר , ועבודרז
מאומה לא תעשו -- עודו מדבר עמם , ועבדיו הניעו , וימצאוהו: והאיש
ואשיתו משתאים ומשתיממים למרצסה עיניהם + וילכ: ויבוצתו חצר בירז
המלך * גוצו להושיבם בחדרין ובצתולמיו , להלבישם בנדי שש ורקמה ,
ולתת להם צב וכרכר ( קוטשע| ) סוסים ועבדים כיד המלך * ואף מכל
מאכל אשר יאכלו דבר יום ביומו , ינתן שתים עשר מנות,להתענג ולשבוע
כרצונם וכאות נפשם י
ויהיבחיותם שם חדש ימים , וישימו ללפניהם על* | השלחן עשריבם
וארבע קערות , ובהמה מכלל מערני המלך ל*אכלם בצהרים : = רק ברזוך
השלחן העמידו קערה אחת סגורה ומסגרת + ויהי טרם.ישכו על השלחן
לאכול , ותכקש האשה להפיר את מכסה הקערה : כי כלתה נפשה לראות
ולרעס ארזע אשר יש בתוכה * אך עבר המלך -אשר עמר עליהם לשרתם
העיר בם לאטר : השמרו לכב מעשורז כרבר הזה ! כיכן צוה המלך
עליכם , לפלתי תנעו בקטרה הזאת , ולבלתי תראו את אשר בתובה + טרם
יצאו עבדי המלך החוצה ; וירא האיש , והגה חדלה אשתו מאכול , ופניה
זועפים מאד * ויהי כאשר שאל אותה לאמר : מה לך אָשת' ? ומדוע
0 תאכלי ? יוחאמר : כי מאסתי בכל ו ורק
קערה הזאת ובאשר בה ת אוה נפ שי + ויאמר לה האיש ש : מה זה דברת ?
0 יקחך לבך דלא שמעת את מצות המלך ואשר צוה עלינו ? ותאמר
האשה : לא יצדק המלך במצותו הפעם : כי מדוע צוה המלך להציג ארז
הקערה הזאת לנגד עינינו , ולהביא עלינו אשם? ויהי בדברה כן ; ותבכה
האשה ותצעק מר , ותאמר אל אישה:הראני את אשר יש בקערה הזאת ,
ואמ
לוח הלכ ח
| ואם אין מתה אנכי ! כשמוע דאיש ארז דברי אשתו -- ונפשו קשורה
בנפשה -- ויאמר: הנחמי אשת' , זאל תבכי עוד , ואנכי אעשה כדכריך
וילך ויפתח את הקערה , והנך עכבר קטן רץ לקראתם , מדלג ומקפץ על
בל כלי הבית + ויחררו חרהה גדולה , ויבקשו לחפוש את העכבר , ולצק
יבולו : כי נחבא הוצ בחדר אל אחד החורים אשר מצא שמח * עוד
חופשים , והמלך ב+פ \ וישאל אותם לאמר : איה העכבר , צקשר היה
בקערה ? ויען האיש ויאמר : אנא המלך ! אל .יחר אפך בעבדך ! אנכי
הסִירותי אח מכסה הקערה + בי אלצתני אשתי בדבריה ובדמטותיה , ולא
יכולתי לעמור מפניה --ויברח העכבר ויחבא * אז אמר המלך אל האיש י
מה היו דבריך אשר דברת לעת מצאתיך ביער ? הלא זכור תזמזר את אשר
שפכרז בוז על אדם , באמרך , כיהסכיל" אדם עשה בהלכו בעצרת
אשתו ? -- ואל האשה אמר : יען היית זוללה , וחטאת מרוב כל , חרטות
אשר עשית ! אמרתי כבר אכבדכם , ואתם מנעתם את נפשכם מכבוד *
| על כן לכו ושובו אל היער , אשר ממנו לקחתם * עבדו ואכלו יגיע כפיכס.
ואל תלי: ו על אדם זאשתו ואל יזעף לבכם עליהם : כי כמוהם גם אתם
התאויתם תאוה , נוקשתם ונלכרתם ביצרי לבבכם , אשר אחריהם אתם |
)'( /
הדיג והְאורָת
. י ( רער פישער 6נר דער רייוענדע )
ְ
איש היה בארץ רזימן -- ושמו נעלבם =- והיה האיש הרוגרז עני
ורש , ובידו אין כל מוחומה , רק פוכה קטנה היה לו למוּשָב על
שפת הנהר , ויהי הוא שולד דגים מן הגהר ההוא דבר יום ביומי,להחיות
את נפשו * ואם לא מצא די מחפורו אשר יוופרלו ; אז אכל בשמחה ארז
לחמו , ושרזה בכל טוב מימו , בי שמח בחלקו אשר נפל לו עלי רזבל
ארצו , והאלהים רצה ארק מעשיו , וטוב לו + ויהי היוס , ויתן הדיג ארז
לבו לראות את העיר והבירה הגדולה , אשר ממנה דברו כל הולכי ארחות
ולשמע אזן השתומם ונכסף לראותה * ויגמור אומר בלבבו ללכת ביובז
. מחר
/ . ,
לתו ]|
מתר אל ה עיר הזאת * ויהי לעת ערב , וישא עיניו וירא והנה איש אוהח
בא לקראתן. וישאלהו האיש ההוא לאמר : הַרַחק ממני עור כפר (דארף.
או עיר קטנה לבוא וללון שמה ?ויען הרינ לאמר עור שניבם עשר מיל מ
המקום אשר אתה עמר עליו עד הכפר חראשון הקרוב לך ; והיוכם רְַ
מאר -- לכן בא נא , סורה אלי אל מלונתי אשר פה על שפרת הנחה ,.
ואנכי אחלק עמך את המעט,אשר אחזתי היום במצודת' "ואאכילך כיר די
הטונה עלי -- ויואל האיש לבוא אליו , וללין עמו כאשר דבר * והרינ:
הצית אש לצלות עליו את הדניבם אשר אמר * ויהי דוא עושה הנה והנה
ללקוט ולחצוב עציבם , "ולהעריך אורזם על האש , וישא קולו וינגן
בשמחה ובטוב לבב. ; -כי נפשו. צהלה ושמחה + כשמקע האורח
ארז וכל זארת , ויאמר אליו :+ אשריך מה טוב ומה נעיבם חלקך ,
כירתשביע בשעשועים כאלה יארז נפשך ! הלאארתן ארזכל הון
בירזי -- אף כירב חוא -- בגורלך ובאשרך ! ויאמר הדִיָג ומי הוא
איפה העומר לשטן לננרך אשרלא רזוכל להרתעננ ולשמוח כמוני ?,
הלא עיניך רואורז , כי שמחתי בירי , לא בכסף קניתה , ולא נרזתי זהב
מחירה ; אף לא פא יגון ואָנחה באהלי , כָל ימי היורזי : ולמה זה הבל
אתאבל ולריק אתאנח ? ועתה מה קרה לך ? ומה רעה עברה עליך , אשר
לא תוכל לשמוח כאות נפשך ? ויען האורח ויאמר : כל יורעי ומכירי *קנאו
בי : כי לאיש משכיל |מצליח יחשבוני + אך לא כן הוא עם לבבי , וערזח
עימע את אשר קרני : אני הייתי אחד מנכבך! סוחרי הארץ היושבים ב עזך
הגדולה בארצי , גאספתי הון רב , וסנולת שרים., כסף וזהב עד אין מספרי
בכל זארז לא נחרחי ולא שקשרתי כמעט רנע 3 כי בלילה יגוררתי מפני
שורדים וחומסים , וביום דאגרזי על האניות אשר היו לי בלב ים , לבל
| תטבענה במצולה , ותאברנה הגה וסחורתן+ על כן חדלתי מהיות ביןראשי
סוחרי הארץ : ואומר : טוב לי לשבת בהשקט ובבטחה מלראג כל ימי חייי
ולמען תרז מרגוע לנפשי., קנירזי לי כסא בין השרים הנךולים העומדים
בחצר ביר; המלך , והיושבים ראשונה במלכורת + ותהי ראשירז מושבי
בבית המלךך טובה ונעמה מאד : כי מצאתי חן בעיני המלך , וינשאני על
כל השרים אשר ארזו ואמררק' כלבבי + הגה אנכי משכיל ומוצא חן מכל.
האנשים
לוח חלפ טּ
קאנשים אשר כגלי , ומי מצליח ממני ?יאך לא ארכו לי ימי השלוה
המנוחה , ולא אחרתי למצוא ולדערת , כי אין אהוב למלך אנכי. כי אפ
עברו העומר לשהתו יומם ולילה ; ולהפר רצוני מפני רצונו : כי הנה
קמלך אהב לצור.ציך . ולנוע ביער ובשרה , ואנכי אוהב. לנוח ולשברז
אהלים : ובכל זאת משכנו המלך לרוץ אחריו כל היום , על כל הר גבוה
ונשא * ויהי לעת ואנכי שבתי 0 שער המלך עיף ויגע ,והתאויתי תאוה
לשכב על מטתי , ולנוח מכל עמלי : אך לחנם ולשוא היתה תקותי 1 בי.
עשתה שגל המלך משתה ומחול ואנכי נקראתו לבות אליה עס המלך *
ואקום ואלך שמה במר נפשי,ואקללאומי וגורלי : רק אהבת המלך וחפרו
אשר עשה עמדינחמו גתותי כמעט רגע , והטיתי שכמי לסבול , ולהיורז
לעמל עובר * ואולם הנה זה שבועים אשר מצא המלך עם לבבו לרלל אחר
מהשרים העומרים לפניו על צרקרתי , 0 אליו כאשר ידבר איש אל
אודבו : ומאז ראיתי , כי אבדתי נפלתי ולא אוסיף קום . לא נחתי ולא
שלות" , ותדר שינרזי מעיני לילה ויום * ויהי באשר כלה האיש לדבר ,
ויאמר לן הדיג'י האם חרה בך אף המלך מן הערז ההיא והלאה , או אם .-
שלח אותך מביתו החוצה ? ויען האורח ויאמר חלילה לך לחשוב כזאת !
ונהפוך הוא ; כי אחב המלך, אותי עתה יותר. מלפנים : +בל מה בצע
בַאהבתו אלי אם אחב עוד איש אחר זולתי ? וגם אנשי העיר אמרו איש
אל רעהו , כי השר הזה יבוא מהר אחרי למלא את מקומי ואת כסאי לפני
המלך -- ויהי כאשר נתתי את כל | הרברים האלה אל לב' ותאבל עלי נפשי
מאד מאד , עד כי קרבתי למות * ואלך אנכי ביום אתמול , ואשב בחדר
משכבי ברד וגלמוד , אין איש אתי , ואשא קולי ואבך בכי תמרורים * ויהי
כי נשאתי את עיני ואראה פתאום איש עומד לננדי , והאיש ההוא נכה
הקומה ומראחו כמראה איש אלהים * ויאמר אלי * הוְאֶל + צר לי עליך
על רעתך אשר קראתך 1 ועתה אם יש את נפשך לחיות בנעימים,ולמצוא
פנוחה בחיי הבלך , אל תחמור עושר וכבוך , כּי אוהבם לא ישבע , ורודף"
אחריהם לא ישיגם + ואען ואומר אל האיש חזה : אהה אדוני ! נכספה זגם
כלתה נפשי לשמוע בקולך : אך הואל נא ולמדני את הדרך אשר אלך. ,
ואת המעשה אשר אעשה להחל ולבלות כאשר עם לבבי,ויאמר אלי האיש
| 9
לוח הלב
צא מן חצר בית המלך ולך לך ררך שני ימים , בדרך הראשון אשר " חראת
בעיניך : והיה ו תמצא אדם אחר אשר יסכיל לעשות מאר : היא"
*אכד באולתו ועיניך רואות. , ואתה תחכ-ם ותרפצת מנגעי תאותך ויצר "
לבבך -- מקץ יוּמִים תשוב אל ביתך , ואל המקום אשר יצאת משם,ותהיה
שמח וטוב לב כרצונןך וכאות נפשך י והנה אנכי הלכתי היום לשמוע בקול
האיש , וגס מחר אעשת כהברו , ומי יתן ואנוח כאשר אמר ! ויהי כדבר
האורח את הרברים האלה , ויאמר הריג אל לבו :+ מה מאור נפלאתי על .
אולת האיש הזה ועל תאותו , לרדוף אחר הכבור והעושר , כי הבל המת "
יחר ! ויאמר : הנה אנכי אשמח במוצא שללל רב , בראורזך אחרי שובך
מדהכך וממחשבותיך -- אכם נא מצאתי חן בעיניך , אל נא רזעבור עלי
שוב וסורח עור הפעם אל אהלי כאשר בתחילה , והנה גכב= אנכי הולך \
לדרכי ררך יומים לבוא ולראות את העיר הגדולה אשר בארצי ; כי מעוד?.
> על הארמה 2% ראיתיה + הלא אשעשע ואשמח עתה בראותי את כל שאון
קריה העליזה והמונה , כשמוע האורח את דברי הריג ויאמר אליו : לא
טוב הרבה אשר אתה עושה | אכש שלום לך עתה באהלך , מרוע תבקש
לך עמל וכעם ? אס קשנה סוכתך, רבח היא בעינך היוסורק אחרי ראותך
ארמונים וטירות מלכים אז ירע ויָקל בעיניך מושבך ותמאס בו לנצח:הבגר
אשר עליך היום לכסותך מערומיך ,. טוב לך 0 : אך אחרי ראותך בגדי
משי , שש וארנמן , אשר ילבישו יושבי העיר לכבוד ולתפארת , אז תרע .
עיניך בהכם ותתאוה לחליפות שמלות כמוהם -- ויעָן הדיג ויאמר לאישי:
האורת : נופת תטופנה שפתותיך , ירירי , ומרברך נאוה : אך אכס נבון .
אתה , ותכמה בלבך , מדוע יחרה לך , ומה יכאב עליך רוחך., כאשר.
*רמזון עיני המלך לאיש אחר מריעך : או באשר ידבך דברי אחבה וחסר -
% אחד מהשרים העומרים לפניו כמוך ? רבים המה האנשים היועצים עצה |
לריעהם, ולנפשם לא ימצאו עזר כל ימי חייהם -- ולא ענהו האורח רבר,".
בראותו, כי אמת יהגה חכו,ומפתח שפתיו משרים + וישכימו שניהם בבקף! ,
זילכו לדרכם , ויפגו זה בכה וזה בכה *
ויהי מקץ יומִים , וישב חזאל אל כוכת. הדיג כאשר דברוישא עיניו
זירא והגה הדיג יושב פתח אהלו , והוא תוטך ראשו בידו , ופניו נפלו.
מאד
| לוח לב ְ
מאד + וישאלהו חזאל ויאמר : מה קרה לך , ומדוע פניך רעים מאד ? :
+ ויאמר : כִי איש קשה רוח אנכי , ל על הארץ הזאת ! מה פשעי
| ומה חשאתי לה" , ומה עון מצא בי לעשות אותי דל וקשן כיום הזה ?
מדוע יצליתו אנשים רבים כגילי, יעשו חיל רב ויחיו בנעימים ? ומה נופל
-אנכי מהם ? עודנו מרבר , והָאיש אשר נראה לתזאל נגלה בפתע פת אום
( כי. מלאך. הוא ) ויאמר אל הריג + מדוע לא שמעת לעצת חזאל ? הלא
היית שמת וטוב לב ער עתה כי לא ירעת קנאה , ותאוה נכריה בעיניך ;
ומאז ראית את על חמדת העיר הגדולה , נהפכת לאיש אחר + הליכה
השמחה מלכך , חלפה ועברה המנותה מנפשך , ולא תשובנה עוד אליך.
ומעתה והלאת אין שלום בקרבך : כי כיבם נגרש יגרשו יצרי תאותיך כל
ימי חיוך ! לכן שמע בקולי אשר איעצך : שוב מאולתך , אל תבקש לך
לו כאלה : כי וזמדת האדכם ותאותכם אך למותר המה ; לא יוסיפו
לשלותם , כי אבם. יגרעו ממנה -- ויען הדיג ויאמר : אמרותיך אמרות
טהורות , רק לי לא יועילו מאומה , לבי יודע מרת נפשי , רעים יהיו כל |
ימי חיי, ונס ארר אבל שאולה אם לא יראה ה" בעניי ויתלצני מצרתי * ן
זיאמר המלאך י החשמר לך פן תנקש ונלכדת ביצרי לבבך ! שמע לעצתי , 7 ,
שמח בגורלך ואל תתאו ל 9 לך + אך לא שת הדינ את לבו אל
דברי ור , ולא אבה שמוע בקולו * ויאמר המלאך : אם כן האלחים 8 >
בחרונו ימלא משאלוזיך ליסרך ! ויאמר הדיג למה זה אמצא חן בעיניך ?
ומה רבה דאנתך עלי ? אך אם אתה לו שמעני ! זמי יתן ויעשה אלהים
: בקשתי ; ולא אירא מפני כל ! אז אמר. המלאך : יען.כי כבד לבך ומאנת,
לשמוע בקולי.הנה אָעַתֶר לך לשלשה דברים:בקש ממני וינתנו לך!כשמוע |
הדיג את הדברים האלה , וישמח מא מאד ויאמר + אם כן איפה אלֶח המה
משאלותי : הפוכה הזאת תהפך לארמין גדול , לחור ולתפארת, הוא
אמר ויהי ! והריג משתאה למראה הארמון ,ואמר : הנהר הקשן הזה יהפך
> לים גדול ורחב ירים : ויהי כן ! יי הסירה (אניה קטנה מאד , פישעה"
| קאהן ) תהפך לאניה גדולה ויפה מלאה זהב ואבנים יקרות : ויהי באשר
דבר | ובראותו את האגיה הגדולה הזאת , וימהר ויחץ לראורז. את כל
העושר והפגולה אשר לו י אך טרם היה הריג באניה ויהי סער גדול בש :
| (ם) ויבקש
לוח הלב
ויבקש האיש לשוב אל היבשה , ולא וכול + כי הים הולך וסור עליו --
אז קלל הדין את יומו , ויצרי לבבו אשר תר אחריהם * . אך לריק וללאי
הועיל : כי ירד כמצולות הים , הוא ורוב עשרו, ותחומות יכפימו לנצח --.
או אמר המלאך אל חזאל : הנה זה יהיה לך למשל ולשנינה ! כי כן
אחרית כל רודפי כבור ומתאוי תאוה + חצר המלך אשר אתה יושבָ שמה ,
הוא כמו ים הולך וסוער בזעפו % רבים המה השרים אשר טובעו בו , כי
נשברה אנית כבודם וחמדתפ + ועתה המלט על נפשך , להצילך , ולעלורז
היבשה טרם יעמור הסער להשחיתך * ויחרר חזאל חררה גדולה ער מאר
וידךָ נדר לשמוע בקול המלאך הדובר אליו * ויעזב את שער המלך ואת
העיר הגדולה. וילך וישב בככר אחד,כברת ארקמן העיר והלאה,ויקח אשה
יראת ה' ויולר בנים כרוכים ומוצאי חן בעינ אלהים ואדם % כי נתן חזאל
מחכמתו ותבונתו עליהם , וילמדם ללכת בדרך הטוב והישָר לפני ד' ולא
נתן חזאל עור אל לבבו לקבוץ הון , ולעשות חיל רב , כי אם לשמוח
בגורלוּ אשר נפל לו בנעימים , ואף הביא עניים ומרודים אל ביתו לפעדם
ולהשיב נפשם - ויהי בראותו מנוחה כי טובה , ואת מושב ארצו כי נעים
מאר , ויודה לה? על חסרו ועל נפלאותיו אשר עשה עמרדו , להציל משחת
נפשויכי בפשע בינו ובין חמות, עור מעש ואיגנו! אך האלהים ברוב רחמיו
וחסריו שלח מלאכו אליו להעיר בו , ולהחליץ את רגליו מרוחי , אשר
לא ימוט בתאותו, ולא יפול במוקשי גדולתו.* על כל זאת נתן חזא התהלה
והתפארת לה" כל ימי חייו ויכתוב את כל הקורותוואותו בספר , להיות
לבניו אחריו למשמרת , למען יחכמו גם הם ויבחרו את דרכם אשר ילכו'
בה , הם ובניהם אחריהם , וטוב להם לעולס יוכן אמר חזאל כפעם בפעם:
זכרו בני ואל תשבחו את הרברים אשר אמר שלמה בחבמתו :
דרך אויל ישר בעינש , | ושומע לעצרז חכבם ( משלי ייב )
בוטח בלבו הוא כסיל,והולך בחכמה הוא ימלט: (שפ נ'ח)
ו[ הממור
בחנת הטכע - - .א
סדה
כל החייכם למיניחכץ ממררגדק התחתונדק עד העליונרק
ושמותם בכלל
א ) התולעים ( וויהעער )
ב ) השרצים ( 6יטעקטען )
ג) הרג'ם (פישע ) =
ד ) החיים במים וביבשרה ( 6אפיביען )
ה ) הצפריבם ( פעגע! )
1 ) החיים היונקים ( :ייגע טהירע )
1) האדם ( דער וענש )
א התולעים
התולע'בם עומדים על המדרגה התחתונה בממשלת החיים , ולהפ
דם לבן וקר ואין להם עצמות ורגלים ולא ק הנ י ה ר ג ש ה,
5 ) -- כי השרציכק יש להכם בראשם ק רגי הרגשה אשר בהכם
ימששו וירגלו את המקום אשר ילכו בו -- אך התולעים יש להם במקום
הקרנים , חוטים דקים כשער יוהמהיאבלו טיט,ב ) ורפ ש, ג)
ועשב האדמה ,. ואף יאכלו החייכם הקטנים והחלשים מחם ,, אשר יוכלון
לכבוש * יש תולעים אשר יולירו חיים כמוהם,ויש אשר יולידו ביצים, ומהם
יצאו התולעים , אשר לא יְהַפכו ולא ישתנו עד מותם * ודע כי יש לתולעים
משפחות רבות , ואנכי לא אזכיר כי תם מקצתם , כאשה כבר אמרתי +
ובכלל אומר מד לך: כי יש חמשה מינים או משפחות לתולעים : א) תולע כש
ערומים
הדחה הדודה טולשלו -השנטר החוטש המשש רד אדפ
6 ) פיה! הערנער , ב) ש(6 ₪ , ג ) מיסט , קלטה ,
א
בחעת הטבע =
ערומים בלתי איברים , כמו תולעת הנשם : כ ) הערומים ולהבש איברים ,
כמו החומט, 6 ) כלי בית + ג ) אשר להם איברים , ובירז למחסה , כמו
ההומט בבירז :ד ) מ ט ע * הח יים, 5 ) כי ידמו בתארם לנטעים והמה
נקראים פָּאליפען : ה ) מטעי אפן כמו ה אל מוגים, ג) כי גחלה
יגדלו קשיכם כאבן , וברמורז נטעיבם , ובתוככם יחיו תולעים קטנים *
וגתנכי אזכיר אחר מכל המינים האלה *
הולעת הו שם, ד) * כאשר יהיה הגשם על הארץ , 'בצחו התולעים
האלה מתחת לארץ על פניה , וצתז יחפרו חורים קטנים
בארץ , אשר על ידיהם תֶרִך האדמה לעבורת השרה והגן , ומלבר זה אין
לאדם תועלת בחם : וכהפוך הוא ,. כי חמה יאכלו וישחיתו ארץ נטעי הנן
והשדה , 3קכם יפרו וורכו מצד + וראה זה רבר נפלצק בתולעים : כי
אף אם תנזור אותם לנזרים בתוך לא ימותו , כי אם כל גזר ונח לתולעה..
יהיה , אך אם תזרח עליהם השמש,אז ימותו, ויאבדו מחר * ה ת נ ש מית ,
ה ) אשר גם היא חיה תחיה בקרב הארץ , תרדוף באף אחרי התולעים ,
לחשמידם ער כלותם , -- התולעים האלה יולידו ביצים :
החומט, ) יש מהכ ערומים בלי מכפה , ויש צחשר להם בירז
למחסה : כי בו יחסו ויברחו מאויביהם * והבית.הזה יגדל עמהם:
כיכאשר יגדל החומט , הוא יוצינת לחה מפיו', וירבקה דבק. טוב סביב
לראשו , והליח ייבש בקרב הימיכם , ויהיה קשה כמו אכן * ונכש יוככל
החומט לצאת מכִיתו ג אך לא יפרד ממיו , 3י נרבק בו מאחוריו + ובאשר
יהיה מטר או קרח על הארץ ; אז ישוב החומט אל ביתו * וְיַחַבָא מתחר
לארץ , עד כי חם השמש , ואז יצא ממחבואו + ובראש החומט יש ארבעה
חוטים : שנים מהכט ארוכים,, ובראש כל אחר עין גדולה : באלה ורצתה.
החומט ויבחר את דרכו ללבת : ושנים קצריבם , ותועלתם לא נודערץ ,
ואולי הם להריח בם -- כי פלאי פלא'ם רבים עוד נסתרו ממנו בממשלת
השבע , וגס הנדולים בחכסים וחקרי לב לא יוכלו לדעתם , כי נשגבו מהם.
ועל |
6 ) טנעקקע , ב ) טיהר פפנפננען ; ג) קשרט!!ען, ד ) רעגעןווטרוכן,
ה ) אזי(נוומור, ו ) שנעקקע , |
בחינת הטכע ל
על זאת ישתומם כל איש, כי כאשר תחתוך את ראש החומט ואת זנבו ,
חיה יחיה, ולא ימורז , ובקרב הימיכם יגדלו הזנב והראש מחדש ! --
והנה ירוע תדע עוד כי יש בים. חומטיכם רביב אשר בתיהם יפים מאד
להפליא , כי יש להם צבעים מצבעים שונים ונחמדיכם לעין לֶראורת *. ויש
אשר ימכרו בתי חומט האלה במאה ט ה א ל ער בעבור יפים והדרם *
צב הפנינים , 5 )* יש במים תולעים רביכם הסגוריכם בכתים קשים
באכן , ואלה יקראו ת ולעי צב,ב ) והנה הפנינים אשר ישאו הנשים
בחרוזים על* צואריהן לכבוד ולתפארת , המה ימצאו ב צִיבָ יכם רביכם
ביָמים ובנהרות + ברוב הצבים ימצא פנינה אחרז ויש אשר יהיה פניניכם
רבים בצב אחר עד אשר תמות. התולעה מרם * ואם תשאל לדעת : איזהו
מקור הפנינים , ומאין בא ? דע כי שנים המה המקומות אשר בכם נמצאו. .
הפנינים י הראשון הוא בקרב התולעה ,והוא חולי אשר בו חמות : והשני
חזות בב ית התולעה , אשר שכם ישבו הפנינים מסביב במקום אשר שם
קכו שרצים נ קבים, ולמען לא יבאו.שם השרצים הצה בחזקה,טל כןתוציא
אתולעה 1 ע ה, ג) מכל גופה,ובה תסתום את כל הנקבים יונספיהזעה
1 ) האלה יקשו ויַהַפכו לפניגים היקריםיהפנינים ימצאו בכל חלקי הארץ ,
בכל הימים , ובמקצת נהרות ונחלים < ואולם הטובים והיקרים בפניניכז
ימצאו על קרקע חים על שפת א ז יא, ויען כי הלק א זי א הוא ממזרח
השמש , ערל כן נכקראו הפנינים הטוביכם הבאיכם משם : פנ יני קדם
ה ): כי קדם ומזרח אחד הוצק + והפניניכס האלה 'מברו במחיר כסףרבי
ופחצר המלך. אשר ב פ א ר ט \ ג אל יש פכינה אחת נדולה ככ ת פ ו ח; 1 )
אשר לא יערכנה זהב רב,! ) והפגונים בהַמֶצאם גחין לה נקבים , כי אכם
העושיט במלאכה ירצעו: בדכס הנקביבם לעשות מדבט תורים וחדוזים ת)
ודע כי הצכים תשר בם ימצאו הפנינים יקראו בשם אפ הפנינים,
ט ) וגם אלה יועילו ללבני האדבט , כי יעשו מהכם דבריבם רביבס ומעשה
משביות ' ) |
ויו
-
8 ) פער( מושטנן , ב) מושע ווירמער , ג ) שווייס, ד ) שווייס טרספפען ,
ח ) 6ריענטפנישט פערון , = 1) 595ע , =: ) רימ מונכטעטנבטר פיט +
ח) שנירע, ט ) פערנ מוטטער, י ) שיינגענעגטע 6רבייטטן ;
₪' י ( [
בחינת יהסבע. |
ויען כי הואלתי לדבר על דבר הפניגים , על כן אוסיף לספר לךואח מטשת.
האנשים החופשיבם פנינים על קרקע הים , ואיך ירלו אוחם מתחום רבה *
דע" בי האנשים היורדים במצולרץ הים לרלורז מִשםץ ב הפ נינים
יקראו ט וב ל ים, 6 ) כי מנעוריהכש יללמרו ויסכנו לטבול'
ולהתמהמה תחת המים + והמה ילכָו באניה קטנה תל המקוכם אשר שכם| |
הפנינים , 4תז יקשרו חכל* תחרת זרועותם וירדו-במצולה , וראש החבל,
חשני למעלה על גלנל' סובב, ב ) יש גתשר (כסו רצתשם |
בבירז. קטן הנעשה מעור , ואשר לו תמינרז פקמון , ולכן יקרגת.
פ עמון ה ט ובל, ג )ותכונת הפעמון הזה לסגור רוח הרבה בקרבו ,
אשָר ישאף חשובל ברוח אפיו + ויש אשַר יררו גם בלתי מכסה על ראשם ,
ויקחו רק סל ,ד) בִירם להניח שם ארז הצבים אשר ימצאו; ואף אבן ||
נדולה יקחו עמם, ומשקלה שלשים ליטרות ה )למען ירדו בחפזוןיאך טרם
ירדו,ימשחו את כל גופם בשמן רב , ואף יטבלוצ מר עץ, ו ) בשמן
ויאטמי את אזניהם : ונחירי אפם יסגרו בין בדק אשר יעשו בקרן בְהמוז
ועור יטבָללו בשמן, ם פ ו ג , +) אשר בו יכסו את פיהס + הס:וג הזה לצ י
יתן למיבם לבוצ אל פי השובל , והיה באשר בא הטובל על קרקע הים ,
אז ימהר לקחת את ה ש כ ין אשר לו ויפריד את הַצבִים הדבוקים בכיפיכס
ובסלעים , ויאסף בידו את כל אשר ימצא סביב לו , ויניח את הכל אל הסל
אשר לקח בירו + ואם ימלא חסל או כי יראה הטובל, הרג חנורא הנקרא
מורף הא רם,ח)--אשר ממנו נדבר במקום אחר-- או אם יקצר רוחו:
אז יחן אורז לרעיו הנשארים באניה , על יריפעמון קמן הנקשר ברהש
החבל, למען ימשכוהו בגלגל הסובב, ואם לא ימהרו למשוך אותו ממצולת
הים , אז ימות הטובל מקוצר רוח , או התנין יָבלענו '
והטובלים ביפ יעירו ויגידו, כי יאיר לחם על קרקע הים , כאור יומכט
| על פני הארץ + ובשובם אל האניה , ישימו עיניהם על הצכים
אשר העלו המובלים , ולמראה עיניהם , ידעו להכיר את הצבים אשר אין
בהם פנינים , ואלה ישליכו אל הים . כי אין בהם חפץ , וברוכ הימים גם
כאלה יגדלו הפנינים + והאחרים אשר בהם פנינים יניחו על שפת הים ננר
השמש
5 ) טויכער , ב ) וויגדע., ג ) טויכער ג(פקע , ר ) המרב .ה) פפונר;
\ ) בוימוומונע , : ) שווטו ; ה ) מענשענפרעסטער ; \
בחנת הטמטבע א
השמש להובישם , או יטמנום בחול למען ירקבון + והתולעה צתשר בתוך
הצב תמות מהרח , ואז יבקע ויקחו ממנו הפניניבם , תשר יכפפו ויטַהרו
בחול ובמלח , ואחרי כן יפרירו ויחלקו אותם לפי טובם ויפים. ומשס ישלחו
את הפנינים על פני כל הארץ , וימכרו אותם במחיר כסף וזהב הרבה מאד *
מטעי החיים 5 ( המה תולעים נפלאים מאד בעינןי. - רואיהכם : כ'י
מראיהם כמראה שרשים דקים וקשנים / על כן יקראו בשמ
מ טעי חיים, ב) \וגם ירמו בתארם לאנודת פרחים,ג) * ודרך תולדותם
ג הוא נפלא מאד : כי הקטנים ינדלו על גבי אביתם ; כאשר יגדלו עָלִי
הנטעים* וכאשר יגדלו הנערים , אז יפרדו מאכותם , ויפרו כמוהם * ואם
תגזור את התולעים האלה לגזרים רבים,כל גזר יהיה לתולעה, ויחיה וירבה
כאבותיו אשר ממנו לְקֶח :
האלמוג ים,ד ) המה | מטעים קטנים קשים כאבנים , נבוביכם בתוכם ;
כי שם ישכנו תולעים קטניבם / והאלמוגים לבירז להכם
: מסביב * וגם אלה ימצאו על קרקע הים ומראיהם שחור,או אדום , או לבןי
וגס מהם יעשו חרוזים , והנשים מַדַלַת העם תשאנה אותם על צואריהן *
ב ) השרצ'ם (איטעקטען )
השרצים יש להם שר ט ים, ה) וטבעות הרבה על גופכם -- 4
העכבישי, | ) אשר אין לה שרטים בגופה --. על צדיהכש יש
להם מ 1 צאי רו ח ,6 ועל ראשבם שתי קרניכס, אשר קראו החכמים
בשס קר ני הר גש ה: כי בם ימששו השרצים וירנלו ארז דרכם +<שר
: לפניהם , לרעת הילכו על ימין או על שמאל. או אם ישובו אחור מפכי אסון
אשר יקֶרָה להם + כל שרץ יש לו שתי עינים ושש רנלים , ואולכם רבים מן
השרצים יש להם עינים למאורז ולאלפיבם , באשר מצאו חוקרים נאמנים
בימינו,ואף יש בשרצים אשר להם שתי מאות רגליכם + והשרץ הזה נקרא
מ רבה רגלים,ח)י-- דעכי הצפרים והיונקים , יש להם בלבם שני
פתחים הנקראים חד רי הלב ט) ועוד שני פתחים אחרי
ם הנקראים
אזני י
6 ) פא!יפע| , "ב ) טהיר פפ!6ננען , ג ה , ר ו נען,
ה ) מיינשניטטע , | ) שפיננע , + ) (ופע (עכער , ח ) פי פוט , ט 6
הערנקמעשערן , |
בחינת הטבע >
א זני ה לב, %): אך השרצים אין להם כי אם חדר אחד בלבם , ורמם
לבן וקר , כאשר הזכרתי כבר למעלה
השרצים תין להבם נחירים ואזניכם , ובכל זארק יש בהם צתשר.
יריחו וישמעו טוב מאר + יש תשר ותין להכם בנפיבם , כמו הכנה ,
הסרטן, ב). והעכביש, 2 ). + כי רק-השרציבם אשר יחיו על הנטעיבם . "
יש לו חש כנפים * | והכנפים יפרו מותכ. בְתואָרם ובדמורזכט + יש אשר
יהיו הבנפישערומים בלתי מכסה,ויש אשר יהיה עליהם מכסה קשה | כעָור וזה.
הנקרא מ כפ ה כ נפים י ואם תבקש 0 למה לשרצים עינים וךְגליכם
רבים מאר = ומרוע יפרו בזה מכל החיים + דע כי האלחים אשר ברצת
את הכל . והבין אל מעשי כל יציר וידע ארז ררכו ומנהנו , ולפיהם חלק
לכל גפש חיה את אשר יהיה לה להועיל : כי לא יעשה ה' אלהים דבר ריק
וללא הועיל , אך הכל במדה ובקצב ובחכמה נפלאה + ולמען לא להעתיר
עליך דברים , אתן לך רק את הרבורה למופת : כי כאשר תצא הדבורה ₪
השרה לינק צוף רבש מן הפרחים,אז תרחק ממושבה דרך רב:והלא תתעה ,
ותאבר דרכה , אם לת תראה תמיר בעיניה הרכים אשר יש לה מבל" צר
ועבר ? וכל" עור אשר תרחק מביתה ., עוד תראהו ולא תסיר ארח עינה
ממנ! +ולכן לא תתעה הרבורה ולא תפור מדרך הנכון . , כי אם תשוב אל*
ביתה נושאת דבשונופת +
ואתם לכו וחזו מפעלות אלהים אשר שם להפליא 0 רמש האדמה !
בי לא נתן אלהים לכלם מחיה ומלאכה אחר : אלה יחיו במיכם , ואלה
ביבשה,ושם ימצאו טרפם, או בנטעיםאו בחיים אשר יככַשויויש אשר ימצאו:
מחיתם בקרב הארץ , ולהס נתן היוצר רגלים לחפור בארץ : והחיים במים
יש להם רגלים לשחות , 7) : ויש אשר להם רגלים ארוכות לנַתר , ה )
בהם על הארץ,וזה למצוא טרפם,או להמלט מיר אויביהפיועוד יש בשרצים
אשר עשה להם הבורא ח וט ם, ! ) אשר יהיה להם לפה , ואשר בו יניקו
ופת צוף ודבש, ולטעום כל אוכל אשר יטעם למו--- כאלה ובאלה יכולתי
+ אליך עד אין קץ : והלא תתפלא על חכמת אלהים שגיא כח , + .)
אשר .
₪ -ח
6 ) הער(6הרען , ב ) קרעבט , ג ) שפינע , ד 6 שוויממען , .ה )
שפרינגען , | ) ריסטעל , 1 ) אגנמעכטיג ,
בחנת התיהמבע .=
אשר עשה ארז הכל בחכמה בגבורה ובחפר ! ולא קלו השרצים בעיניו ,
| לתרת לבל איש ואיש די מחסורו אשר יחסר ל , כי - אותכם בחכמה
נדולה ותעלומה ער אין חקר / והכין לכלכם מחיתם וטרפם על* הארמה ;
אלה יאכלו שרשי המשעים מתחרת ₪ , ובלה ישבעו מעשב וחציר. ,
אלה יאכלו רפש וטיט , ואלה ירזאוו ויבקשו בשר למו , וכלבם ישבעו
ויתענגו מחסר היוצר עליהם -- ועל זה אמר דור מלך ישראל ע"ה כאשר
צלחה עליו הרוח לשיר מפעלות הים : פורזח ארז ירך. ומשביע
| לכליחי רצון + > .
ולמען תראה עוד עין בעין את השנחת אלהים על כל יצוריו. , רע כי
כל שרץ ינית את ביציו במקוס אשר ימצאו ילריו אוכל לנפשם , בצאתם
לאור עולם,ולא ימותו ברעבילכן יש שרצים אשר יניחו את ביצותם מתחת
לארץ על שרשי הנשעים והעשבים : ויש אשר יניהו אותם על הבשר , או
בטיט חוצות : אלה יקברו שרצים מתים באדץ ,ויניחו עליהם ביצותיהם, ואה
יבקעו בקע בעלי העץ /< להמליטם שם -- ומה מאד תדאג העכביש על
ילדיה | כי היא תרכק את ביצותיה על רגלה או על גבת , ותשא אותם
בכל אשר תלך , עד אשר וצותו היל"רים , ואף מגרז תמות , טרם יקח איש
ממנה את ביצותיה בחזקה : וכל הביצים האלה אשר יולידו השרצים , לא
'יאבדו ולא ישחותו , ואף אם יעבור עליהס קור וקרח , המה יעמודו , עד
כ" תזרח השמש וחם לתם , ואז יצאו הילרים ממעונתם + הדבורה תבנה
לה ולילריה בירז. 'פה ונפלא מאר מדונג , 6 ) | בבירז הזח תמצות
חדרים לצתלפים , ולכולבף שש פאות + ובחדרים הקטניכם האל"ה תשכנה
הרבורים , שם יולידו ביציט , וימליטו מהם את ילריחן > ולמען ימצאו
אכלם בצאתם מן הביצים , על כן אספו הרבורים 6 ורז דכש ונופרז
צופים , ועשו בתי מסכנורז להן ולילריהן , אשך ימצותו ללהם כל* ימי
הפתיויוגם הנמלה אוגרת בקיץ למל , תכין 0 מאכלה , כאשר אמר
המלך החכם ( משלי ו" ח' ) + ולא לנפשה לברה תכין הגמלה ,יכי אם גכם
לילריה . -
דע כי מספר השרצים גדול מאד מאד : כי עד עתה מצאו הגדולים
| / : בחוקרי
8 ומ5ס. ) 0
בחינת הטבע =
בחוקרי. הטבע יותר מחמש עשרה \קלף מינים ממינים שונים בשרצים :
ועל כל" אלה ישגיח היוצר בכוחו ובחבמרתו | כיאף העש , 5 ) הקטן.
בשרצים ל4> מָאָם אלהים לעזבו ולהעלים עיניו ממנו * ירועתרע כי יש
עש ים קטנים צתשר לת שופתם עין הרואח , כי אם על ירי כ לי
ה שקפ ה -ב) ואולם מה גדלו מעשי ה? ומה עמקו מחשבותיו : כיגם
בש הקטן בכל היצורים הביטו והשקיפו החכמיםחוקרי הטבע על ירי כלי
השקפה, וגם שם מצאו גידים ועורקיםואברים: על כן
אמר החכם הגדולל איש הותלהים רבינו בחיי בהקדמתו לספרו
חוברז | הלבבורז: ה4אלה'ם גדול ונפלאא בנמלה
כא שר הָו אגדולונפלאבשנהב עלעפנס!-- ואםתאמר
בלבבך : הלא כל השרציכם האלה תשר עצמו מספר ישחיתו ארת יבול"
הארץ, ואת פרי העץ יאכלו?אמנם כי כ[הוא, כי רבים מהקטנים היוצאים מן
ה ביצים, יאכלו וישחיתו כלל ירק עשב ופרי העץ אשר עלו עליהם.לשכון
שם ולהחיות את נפשם , והעצל הטומן ירו בחיקו ולא יטהר את גנו מכל*
המשחיתים האלה , לא יבצור ולא יאסוף ! כי כל פריעצו ואדמתו
ירש הצלצל , ג ) : -ך מה החפרון הזה בערך הת ועלר והטוב תשר
וגיע לנו ממעשי השרצים ? הלא ירוע תדע , כי הדבורים יבינו לנו הרבש
והרונג באהליהם/, ות ול עת ה מ ש י,ד ) יתן.לנ וחמשי לעשות בגדי
חופש להוד ולהדר , ועוד יש שרצים רבים אשר יועילו לנו במעשיהם *
ומבלעדי זארז רבים מן השרצים יהיו למאכל לעוף השמיכש ולבהמרז
הארץ -- והנכם רואים, כי בחכמה ימשול אלהים בכל ממשלתו , לכל יציה:
קטן ונדול יש זמן וחפץ תחר השמיבש , ואין אחד מהם נפל* במקרה
על הארץ , כי אם במקום אשר יהיה שםתעודתו , ה ) * לכוללם גרזן
אלהים ענינים , | ) אשר לא ישנו ולצת יחליפו , כיאם יעשו אותם כל
ימי היותם על האדמה :מידי שנה בשנה י
ולמען הציל* את השרצים מיד הזרים אשר יחשבו להרע להבם , או
| לר, חיתם
=
6 ) אי!בע , ב ) פערגרעטערונגט גועוער , ג ) רויפען , ד ) דער גיירן
ומורכ , ה ) בעשטימאונג , ו ) געשעפטע ,
בחינת הטבע טו
להשחיתס, ולמען לא יכרתו מן הארץ,נתן להם אלחים כלי זין להמלט על+
נפשם + יש אשר יעופו חיש מהר , וימלטו מיר אויביהס : ורבים יש להם
מזליגורז , 5 ) ומִסְפָרִיכם , ב ) וקוציכם , ג ) באחוריהם , אשר בהפ
ידקרו וימחצו ארז כל" הקרב אליהבם , ובשרו עלליו. יבאב , ונפשו עליו
תאבל, על אשר מלא את 6 להרע להפיויש שרצים אשר אם תיגע אותם
ביד יפלו כפנרים מתים ולא ינועו ממקומם , וכאשר תמשוךְיאת ירך ,
יקומון: בתפזון וינופו אל מחוז חפצם להסתר שם : וזה ילמרך לדערת , כי
לא על הגבורה לבדה יחיו החיים , כי הנה עין ה' אל כל יצוריו להציל'
דעשוק מיד עושקו ולהסך עליהם ברחמיו וכחסדו * ועתה. אם ככה עושה
אלהים ליצורים האלל אשר אין בהכם דערת ותבונה , מה יעשה ליראיו
השומרים מצותיו והמיחלים לחסדו ? על כן בן אדם , אל תירא ואל תחת
להתהלך לפני ה' אלהיך באמת ובתמים , 0 על ה' יהבך ובטח עליו ,
= והוא יעשה את הטוב בעיניו , וטוב לך ! -- ועתה עוד יש לי לדבר דבר
על השרצים הקטנים היוצאיםמן הביצים י דע כי השרצים הקטנים האלה
בצאתם מביצותיהם , אינם נקראים עוד בשם שרצים , כיאם צַלצֶל,
ד ) והמה ידמו בתוארם אל חתולעים;ועל כן המון העם יקרא לכולם בשם
| תול עים: ואולם התולעים לא ישנו ולא יחליפו , זאלה יגדלו מהר ועורם
צר להם,על כן'שליבו אותו,ויהפכו את עורם פעמים ושלש או ארבע פעמים:
| ובשנותם את עורם יאכלו וישחיתו בנטעים הרבה מאד + אך בפעם הרביעי
. יפרר הצלצל מחברת עדתו,וישב בדד וגלמוד במקום שָלָיו ושאנןאשר מצא
לנות שם, ושם יָכון לקראת מהפכתו,אשר יהפך לשרץ * פה יפגרו במסגר
כקכר , לא"אכלו ולא ישתו, ולא ינועו , כי אם יצפי לתמורתם , ער אשר
יקרע המטוָה , ה ) אשר עליהם , ויצאו חפשים מבירז האפורים, ולהם
תואר והדר , ועתה יקראו בשכם ש ר צ י ם : ואז יאכלו וישמחו , יעופו
על הפרחים, ויעלו על העצים, האיש יבקש אשתו , יתחברו ויולידו ביצים,
וימותו -- והכה אחלק לך כל השרצים הרכים לשלשה מ חל קות, ! )
הראשנה תכלול השרצים אשר יש להם ארבע כנפים כמו. ה רבו רים :
בשנייה
> 6) גמבעון , ב) שעערען ; ג) שטמכעון ; ר) רויפען , ה) געשפינטט ,
> ! ) סבטהיינ!נגע| /
0
בחנת הטבע.
בשנייה יהיה השרצים אשר להם שני כנפים , כמו הזבובים ! והשלישית .
תכלול את השרצים בלתי כנפים , כמו השממית , 6) ועתה אתנהלה לאטי
ואדבר על מקצת השרצים דאלה, ואחה ידירי הט אזניך ושמעלי :
תולעת הש - >
י ( פורפור ווירמ5ען )
|( קטשענינל )
הנה גס לוה יקרא תולעת . , וינו תולעת כי אם שרץ קטן החונה הרבה
מאד על עצי התאנים ב א ₪ עריק א ונם באייראפא ימצא,
ורובובארץ פָ א ה ל ען , אשר שם ישכנו השרצים האלה על עציכם ' רבים
ביער ובשדה , = ומהם יעשו צבע אדום ופה מצחור , הנקרגת ( כרמיל )
ב ) ודע כי גחין זה תולערז חשני הנזכר בתורתינו :כי אמרי ה' אמרורז :
טהורות, וזח ריה באמת תולעת כשמו, והוא נמצא עור היום בכל הימים , =
ושמו בפי חוקרי הטבע חומט העגי ג ) כי הוצפ ממשפחה השנירן,
ולטיב = ראה למעלה בפרר התולעיכם -- ואולכם בימינו
נשכחה המלאכה ונאבדה , ואין איש יורע לעשות צכע מן חומט השני י
ובמקומו יעשו צבע אדום יפה מאוד מן התולעת השני הזה אשר הזכרתי י
ועור יש שרץ קטן אחר הנקרא. ק ער מעז , הנמצא בארץ צרפ רז
ושפא ניען, וגם ממנו יעשו צבע +קדום יפה ונחמר מאוּד אק
קארמָאזין. | * 0
0
6אייוע| )
לך אל נמלה , עצל ! ראה דרכיה , וְחִבֶם ! אשר אין לה
קצין , שוטר., ומושל + תכין בק"ן לחמרז , אגרה בקציר
מאכלרז -- (מ שלי שלמוק ' ו')
ר
\
מה נמלצו דְברי החכמה ; ומתוקים מרבש ונופת צופים ! הלא יכָלבם
| העצל
5 ) טפיננע , ב ב 4ס6ר!מך 6 פורפור שנעקע
%-
בהעת הבע ו
העצל, ומרפה ידים. 5) יבוש , בראותו ררכי הנמלוכס , = = מעשיהכם
ומלאכתבם , ולא יוסיף עוד לטמון א ידיו אלל חיקו, כי אכס יעמול*
ויעבוד ; למען יאכל מיניע כפו כל ימי היותו על ארמתו : אשרי לו וטוכ
לו ! ועתה לכו ידירי, ושמעו לי , גבורת ה' אספרה לכם * הנ מלים יש
להם משפחות שונות , וכל משפחה שלשה מינים, הלא המה הא נ שים,
הנשיפ,וב לתי מינים,(טומטומים)אשר אינס אנשים ולא נשים ,2+
ונכון מאוד לקרוא להם בשם ש : י ם, וזה השם אשר אקרא להם מעתה
= והלאה -- כי השם ט ו מט ו1ם אינו משפת עבר , כי אם משפרע !! [--
וזה תמונרז הנמלים + בראשם יש להם מגרות , 2) שתייבם , וקרניכם
' שתים, ושתי עינים,פה, וצוארי המגרות הסיבעצמים , ולהם חמש שינים ,
ובראש המגרות תראה חחים קטנים ודקים :? ) בפה הנמלים תראה קנה
חלולה לינק בה כל ליח ומים , וארבעה מלְקְחְיִכס , ה) להביא האוכל אל
פיהם + הנמלים יש לחם שש רגלים , ורק לנשים ולשניים יהיה דר ב ן ,
) באחוריהם, אשר בו ידקרו וימחצו , ויעשו פצע קטנה + השרצים הצאה
יתחברו לחברה ואחוזרע מֶרְעִים , אשר ישכנו וישבו קרובים זה לזה + אך
אם תבא נמלה אחר מחברה לחברה , אז יפלו עליה כל הנמלים וימיתו
אותה ברגץ קטן + וכאשר יפנשו הנמלים יחד אז ילחמו וימיתו אשה ארת
אחותה ויפלו מהם חללים רבים , והמנטחים יקחו ארז שלל. אויביהם וארת
מעונתם , ואז יעמידו שומרים ושיערים לארוב על הפליטים אשר לא ימלם .
+ | איש > ואם ימצאו אויב בשדה , לא יחוסו עליו ויהרגוהו + אך אם יפנשו
באוהבם אשר אבד דרכו במלחמה / אז יקחוהו מהר על שכמם , וישאוהו
= אל ביתם + וכאשר יקרב הסתיו לבוא , אז יחפרו הנמלים את הארץ,ויעשו
= מעונתם עמוקה מתחת לארץער שלש אמות לעומק,ושם ישנו עד בא האביכ
וחם להם,ויעלו על פני הארץירק במדינות הארץ אשר אין בהן קור וקרח,
שם יחיו הנמלייכל השנה,לא ינוחו ולא ישנו,כי אם יגיעו,ויעשו,ויאכלו מאין
הפוגותיויען כי ישבו הנמלים'רבים יחדיו , על כן קראו אוחס החכמים ככי
| . | קדם
6 ) מיטסיגגעננער , |ב) טיטטער, ג) :עגען; | 17 )פיכע
השקען , ה) ווענגניין , ו )שט6כע
ו
בחנת המבע
בשנייה יהיה השרצים אשר להם שני כנפים, כמו הזבובים + וחשלישית -
תכלול את השרצים בלתי כנפים כמו השממית , 6) ועתה אתנהלה לאטי
ואדבר על מקצת השרצים האלה ואחה ירירי הט אזניך ושמע לי :
תולעת הש - >
( פורפור ווירמכען )
( קטטעני!! )
הנה ג לזה יקרא תולעת . ; וינו תולעת כי אם שרץ קטן החונה הרבה
מאד על עצי התאנים ב א מ ער יק א , ונס באייר אפא ימצא.,
ורובובארץ פָ א ה ל ען , אשר שם ישכנו השרצים האלה על עציכם . רבים
ביער ובשדה , = ומהם יעשו צבע אדום ופה מותור , הנקרגת ( כרמיל )
ב ) ורע כ %תין זה תולערז השני הנזכר בתורתינו :כי אמרי ה' אמרורז :
טהורות, וזח דיה באמת תולעת כשמו, והוא נמצא עוד היום בכל הימים , -
ושמו בפי חוקרי הטבע חומט השני ג ) כי הוצפ ממשפחה השנירז,
תולשב -- ראח למעלה בסרר התולעיכם -- ואולכם בימינו
| נשכחה המלאכה ונאבדה , ואין איש יורע לעשות צכע מן חומט השני י
ובמקומו יעשו צבע אדום יפה מאוד מן התולעת השני הזה אשר הזכרתי י
ועור יש שרץ קטן אחד הנקרא. ק ער מע ז , הנמצא בארץ צרפ רז
ושפא ניען, וגם ממנו ששו צבע צקדום יפה ונחמר מאור קר
קארמָאזין. | ו
0 |
6מייוען )
לך אל נמלה , עצל ! ראה דרכיה , וְחָבֶם ! אשר אין לה
קצין , שוטר , ומוּשל: תכין בק"ץ לחמרז , אגרה בקציר
מאכלרז -- (משלי שלמה ו .647 י
|
| |
מה נמלצו כו החכמה. ( ומתוקים מרבש ונופת עופיש | ₪ יכל . |
העצל
5 ) שפיננע ; ב 504 למך , ג ) פורפור שנעקע ,
" -
-
בת יהספץע כ סז
העצל, ומרפה ירים: 6) יבוש , בראותו דרכי הנמליבס , == מעשיהבת
ומלאכתבם , ולא יוסיף עור לטמון א יריו אלל חיקו, כי אכס יעמול*
ויעבור , למען יאכל מיגיע כפו כל ימי היותו על אדמתו : אשרי לו וטוכ
לו ! ועתה לכו ידידי, ושמעו לי , גבורת ה' אספרה לכם * הג מלים יש
להם משפחות שונות , וכל משפחה שלשיה מינים, הלא המה הא נשים,
הנש ים,וב לתי מינים,(טומטומים)אשר אינם אנשים ולא נשים /2)
ונכון מאור לקרוא להם בשם ש * ' ם, וזה השם אשר אכרא להם מעתה
= והלאה -- כי השם ט ו מט ום אינו משפת עבר ; כי אם משפרע נָןַ [--
וזה תמונרז הנמלים : בראשם יש להם מגרות , 2) שתייבם , וקרניכפ
' שתים, ושתי עינים,פה, וצוארי המגרות הם בעצמים , ולהם חמש שינים ,
ובראש המגרות תראה חחים קטנים ודקים :7 6 בפה הנמלים תראה קנה
חלולה לינק בה כל ליח ומים , וארבעה מַלְקְחַיָכם , ה) להביא האוכל אל
פיהם + הנמלים יש לחם שש רגלים , ורק לנשים ולשניים יהיה דר ב ן ,
) באחוריהם, אשר בו ידקרו וימחצו , ויעשו פצע קטנה - השרצים הצאה
יתחברו לחברח ואחוזרז טָרְעִים , אשר ישכנו וישבו קרובים זה לזה + אך
אם בא נמלה אחר מחברה לחברה ; אז יפלו עליה כל הנמלים וימיתו
אותה ברג קטן * וכאשר יפנשו הנמלים יחד אז ילחמו וימיתו אשה ארז
אחותה ויפלו מהם חללים רבים , והמנטחים יקחו ארז שלל. אויביהם וארת
מעונתם ; ואז יעמידרו שומרים ושוערים לארוב על הפליטים אשר לא ימלט
איש + ואם ימצאו אויב בשדה , לא יחוסו עליו ויהרנוהו : אך אם יפגשו
באוהבם אשר אבד דרכו במלחמה ; אז יקחוהו מהר על שכמם , וישאוחו
> אל ביתם + וכאשר יקרב הפתיו לבוא , אז יחפרו הנמלים את הארץ,ויעשו
מעונתם עמוקה מתחת לארץעד שלש אמות לעומק,ושם ישנו עד בא האביב
וחם להם, ויעלו על פני הארץירק במדינות הארץ אשר אין בהן קור וקרח,
שם יחיו הנמלי'כל השנה,לא ינוחו ולא ישנו,כי אם יניעו,ויעשו,ויאכלו מאין
הפוגותיויען כי ישבו הנמלים'רבים יחדיו , על כן קראו אותם החכמים ככי
| . | קדם
6 ) איססיגגענגער , 6 מישטער, ג) ועגען; - 4)פתע
ה6קען , ה) ווענגניין , | )שט6בע! |
בחעת הטבע.
קדם, עַ ם ; כאשר אמר ראש החכמים ( משלי ל? כ"ה ) הנמלים עם לות
ע, וינו בקיץ לחמם : וכן כל החיים חיושבים בחברה יחדיו נקראו = :
עם, באשר אמר ( שם כ"ו ) שפנים , 5 ) עם ל"א עצום , וישימו בסלע
ביתם -- ומקום מושב הנמלים נקרא עיר הנמלים ולעיר הזארז אהלים
רבים, וצינורים ענולים, ב) אשר יעשו מתחת לארץ, יאחדו.את כל החדרים
האלה . והיו לאחר : כי ילכו מאוהל לאוהל , ומחדר לחדר , ולא יתעו :
וגם הגשם לא יבא במעונתם כי עמוקה היא בארץ: וזה דרך הנמלים לבגות
את עירם : טרם כל דבר יגזרו את האדמה אשרבחרו לשבת, לגזרים קטנים
מאד , וזה אשר יעשון בַּמִנְרות אשר להכם בראשם ,. ואחרי כן ישליכו
בווים , ג ) אשר ברגליהם , את כל העפר החוצה * בתיהם יהיו טהורים
בכל עת , ואל ילינו שם נבלת נמלה אשר מתה , כי ישאוה מהר מחוץ
למחניתם , ושם ישליכוה אל אחד הבורת ! ּ:
כל הגמלים בחברֶה אחת , נחלקו לשלש המחל< קות ( כאשר הזכררזי
למעלה ). גתשרוהמה אנשיכם ונשיכם ש: ' יכם : נשים בנמלים גדולות
וארוכורז מהאנשים : ורוב הנמלים הבס ש נייכם , והבם קטניכז
מהאנשים , ויען כי השניים יעשו ארז כל" המל"אכה בעיר הנמליכס. ,
על כן קראו התכמים אותם גם בשם גמ לים עובד!ם/ 6 הגתנשיכת
והגשים יש להם כנפים * והשנים הם בלתי כנפים + וזה הרבר אשר תמצא
גם בעררץ הדבורים , אשר מהם'נדבר במקום אחר + בכל חכרת הנמלים
יש מלכה אחרז על כולם , אשר תבדל מכל הנמלים בתוגורה ובמראה ,
והיא גדולה חמש פעמים מכולם * ומבלעדי השתי עינים אשר לכל זנמלים,
עור יש לה שלש עינים א מול פני ראשה , אשר בם תראה המלכה הליכות
ארמונה בחושך ,ותחפוש כל חדרי טירותיה , אשר תניח שם את ביצותיה *
והיה כאשר תקרב אל האהל , ויצאו עבריה לקראתה , ויקבלו. אורזה
בשמחה ובטוב ללבב , יחוגו במחול וירקדו , ויעברו יי כפ' צחשר
תשיג ידם + אך אחרי אשר הולידה המלכה את הבצים , אז יחדלו הנמלים
לאהוב אותה , ולא ישימו לב עליה : ולכן אמר שלמה בחכמתן : אשר
אן
6 ) ק6נינכע| , ב ) רונרע ק6נעוע , ג ) העקכען ,
ן ן ) העקכע
ד ) מרבייטט ממייוען
בחינת ג ע ין
אין לה קצין שוטר ומושל --- כי בעת אשר יכינו הנמלים בקיץ לחמם , אז
כבר הולירה המלכה את הביצים , ולא יכבדוה , ולא ישימו עיניהס עליה,
בי עזבוה ושכחוה : ולא כאשר יחשבו מקצרז החכמים , כי נעלם הדבר
מחכמת שלמה. , חלילה לנו לחשוב כזאת ! כי החכם מכל אדם בא עד
תכוכרז ויסוד כל" חכמה נמדע , ובל דבריו בצדק ובמשפט ומזוקקיס
שיבעתים ! | |
והשניים ירבצו כששה ימים על הכצים , ובקרב הימים יהפכו הבצים
לרְמָה , 5 ) ואז ישאום השניים למעלה על פני מעונתס , וישכיבום לעיני
השמש ליחמס , במקום אשר שם רחבת ירים להם , ולא תאונה עליהם 5ל
רעה * והתולעים האלה לא יאכלו ולא ישתו עוד , כי אם יטוו להם מטוהּ ,
ויעשו להם מעשה אורג , ב ) אשר בו יכוסו , וישכבו ולא ינועו ארבעה
או ששה שבועות , נאחרי כן יפתחו ה אתק ברם , ויצאו ממנו , ואז יהיה
לנמליםי
והנה מקץ ימי החורף 0 יקרכו ימי המתיו לבוא | , יצאו =
| הנמלים לבקש עוד טרף מכל מאכל אשר יְאִכָל להם , ויאספו אותו + ערי
"-
. מסכנות אשר עשו בקיץ , וישמרו אותו שם , למען לא ירטב, ולא ירקב *
אמנם כי לֶא יאכלו הגמלים בארצותינו מאומה, כל ימי הסתיו , כי הם
ישנים כמתים כל ימי היות קרח על הארץ' : אם כן מדוע יאנרו ויאספו
הנמלים את כל האוכל הזה ? אך רע כי בהקיצם בימי האביב , לא ימצאו
עור מאומה לאכול על הארץ,והיה המאכל אשר שמרו להם לפקדון לימים
האלה , ולא ימותו ברעב -- ראו כי נדולה' ורב כח בכל מעשיו ,. וכל
יצוריו למקטן ועד גדול + יגידו הדר כבורו ונפלאותיו !
הדבורים
( בינען 6 י
השרצים האלה נפלגתים בעני רואיהם , ומימורז עולם ועד ערזה
השתוממו חכמים וגדוללים חקרי לב למעשיהם | וכצתשר
נתב ונן
| י .
/) %פרפן ; ב ) געוועבע , ג ) הערבסט ,
בחינת יהטבע = '
נתבונן לררכי הרבורים ליניעתס ולמלאכתם , גם אנחנו נתפלא על חכמת
בורא עולם ועל גבורתו , ונשתחוה להרום רגליו , וְנָאמר : אין קדוש
כה" צהינו,ואין צור זולתו ! בראשנה היו כל הדבוריסיפראים , 6 ) לימורי
יער ושרה -- כאשר ימָצאו עוד בימינו בארצורת אשר שם יערים גדולים,
ושם יקננו בחורי העצים , ויעשו להם בתים לשבת * ושמשון נזיר אלהים,
מצא עדת רבורים ורבש בנוית ה אריה אשר הכה בירו ( שופטים י"ר ח' )
זכראות כני האדם את התועלרז אשר תניע אליהם ממעשה הרבורים ,
חשבו מחשבות להפיא אות[ אליהם הביתה: וגם הצליחו בני הארם לכבוש
את הרבורים תחרת ירם , זלהושיבם בבתים קטנים +תשר זקראו. בשם
פלי ה רדבורים ב): שם עברו ויעשו השרצים האלה , זיעמולו ככ
ימי הקיץ/עד אשר ימלאו בתיהש אוכל מתוק , ואז יבוא האדם וישא ברגה
את פרי מלאכתם ועמלם , ויתענג מנופת צוף ומדבש.אשר הכינו לו --
הדבורים היושבים בסל אחר נקְראִים ע ד ת רב ורים,; ג ) וכל
-
/
/
אלה יחלקו לשלשה מינים -- הראשון : אשה אחרח, הנקראה מ ל כ ח, . |
אָם, או מ ורה, 7 )כי היא רזמלוך כאם על כל העדה , ותורה ללהם
את הרורך אשר ילבו בה + המין השני הם האנשים : והשלישי הם בלרקי
מין או ש נ יָים, ה ) ועתה שמע נא , ודע במה יפרר מין ממין. גתחר
ברבורים : המלכה גדולה וארוכה מכולם א, וכנפיה קצרים * ועל ראשה יש
לה שער, ובפיה שינים קטנים + היא תצא ותבא לפני כל העדה,ומבלעדה
לא תקום ממשלרז הדבורים , כי אם יקרה מקרה למלכה , אשר תמות, אז
*פררו כל הרבורים, ויאבדו גם המו + ובהיותם בפל לא ישמעו ולא יעכדו%
כי אם למלכה אחתיוהיה אם תבא עור מלכה שנית אל הפל,אז *היה קשר
זמרר , ! 6 כי יחלק העם לשנים,ויבחרו להם מלכה אחת, וילחמו יחדיו:ואפ
יחזיקו אה מאֶה, אז יהרגו אותם,אן יגרשום ממעונתם ואז ילכו להם הגולים
האלה , והמלכה :ראשם, יעזבו את עיר מולרתם , ויבחרו להם מקום אחר
לשבת : כי השכילו בני האדם להעמיר סלים ריקים , ואם ימצאום הרבורים
אז ירדו וישבו בתוכם * והנשארים בסל יעברו ארז המלכה. אשר בחרו
להס
ל ) יזר , ב ) בינען קערבע , ג ) בינענשוומרק , : בינענרעפוב!י ,
ד ) ווייטוע, ה ) וויטטער , \ ) רעבענין , |
מו ה .יז
להס , ויכבדוה מאוד מאור + ות'ה כאשר. תלך המלכה ממקום למקום ,
ילבו גם טקצת הרבורים אחריה ובעקבותיה, לתיות אצלה תמיר, לעברה
ולשרתה * ובכל המקום אשר תבא , שם יחרדו הרבורים לקראתה , וישמתו
. בבואה , ועל כולם תצלח רוח חרשה , לעבור ולעשורז במלאכתם לעיני
א מ ם ! והיא לא תעשה מלאכת מצפומה , כי אם תאכל ורזשבע מטוב
עבריה , אשר ישאו אליה את אכלה אל פיה : וכל עמלה ועבודתה היא
להחיות זרע הדבורים על הארץ-לכן תתחבר המלכה עם האנשים הנמצאים
| בסל , וכאשר תזריע , 4תז תוליר ביצים רבים טאוד , ותניחם באוהליס
קטנ נים אשר הכינו הדבורים לזאת + וגם יש למלכה דָ רבן או קוץ 5 )
מזנבה , ובותמחץ את כל איש אשר יקרב להרע לה -- המין השני אשר
בסל הרבורים המה האנשים , והמ הנדולים ברבורים אחרי המלכת ,
ולהם כנפים קצרים , וכולם כאררר שער ואין לחם דרבן + וחמה 0
מאד בתכונתם.ולא *עזבו את מעונתם לעוף בשרה,באשר יעשון האחרים,
בי אם כחום היום בצהרים - על כן גם המה לא יעברו ולא יעשו מלאכה ,
| כי אם יאכלו מאשר יתנו להם.השנייט , וחמה המין השלישי אשר בעררת
דבוריס , ולהם כנפים ארוכים , ורגלים שחורורז + ומספר. השניים נדוכז
1 מאור ורב מכולם : כי בפל אחר ימצאו כשלשים וחמשה אלף שניים ,
ומספר האנשים כאלף וחמש מאות*השניים לבדם יעמולו ויעשו את מלאכת
ערתם ועבודת ביתם:המה יבנו אוהלים וחררים לאסוף ולאגור בהם רבש ,
להאכיל ארז אמם ולהחיותה , ולהמליט ולהחיות את ביצותיה + והחכמים
+ החוקרים אשר הרזבוננו אל מעשה הרבורים , השתוממו מאר על כְשרון ,
ב ) מעשיהם ועל מהירות מלאכתם , ולא. יוכלו לדבר ולספר , וקיך
נכספו השרצים האלוז למלאכתם , ואיך חפצה נפשם לעבודתם ! וזה
דרכם לעשות , בראשנה יביאו את כל יסודי הַבנין * ג ) אשר מהם יבנ
את האוהלים הנפלאים אשר להם לבל אחר שש פינות : כי יצאו הדבורים
השרה ויעופו על כל נטע ופרח, ושם יאספו את האכק אשר על הפרחים . ,
וצתשר ידבק בשערורץ רגליהם : והאבק הזה ישאו. הרבורים אל פָלָפ
|
ויכלעוהו
| ₪ ) שטמפען, ב ) ג ) געטיקו יכקייט , ג ) בויעשטעריפניע| = ,
('א)
בחינת | הטבע
ויבלעוהו שם , ובקרבם יהפך לדונג ; 6 ) שר יזָעו , כ) = הדבוריכם
בטבעות אשר להם באחורִיהם, , ואשר יפרירו משם ברגליהם , ויבנו ממגו
אוהליהם * ופי הדבורה הוא לברו הכלי תשר בו תעשה את כל הבגין :
כי יש לה בפיה שני מַלקחים ,2 ) קשים כעצם , ולהס שִינִים : והיה אס
הרביקה הרבורה את הרונג לעשות כותלי ביתה ; אז תדפוק אותו בשיניה
מבלי הפונות עד אשר יהיה דק וְחָלק כאות נפשה , ולא יעשו אוהל אחר =
אוהל., כי אם.-יניחו את היסוד ללכולם + ויקימו אותם כולם וחר ובפעכם
אחת : וככלות האוהליבם אז יניחו הדבגרים את ראשם אל תוך האוהל ,
וכמו במעצך , 7 ) ובפטיש ,. ה ) יחליקו הכותלים, וָהיה העקוב למישורי
ומן הרונג אשר יפצלו , יעשו הדבוריכט כדור, ! ) אשר ישאו אל מקוכם
אחרלבנות או לחזקבו את בדק הבית,ובמעט שעזבה רבורה את מקומה ,
והנה אחרת תחתיה אשר תוסה לעשות מלאכתה , באשר עשתה חראשנה *'
והאוהלים נפררו בתכניתם ; לפי תעודתם , 1 ) וצרכם + האוהלים צתשר .
יהיו בתי מסכנות לרבש ; יהיו גדולים ורחבים , ונם יגדילו אותם ברבות
שברם אשר חביאו לביתם : כי יניקו הרבורים בפיהם נופת צוף הפרהים,
ויקיאו אותם באוהליהם להיות להם רעבון לבתיהם לעת הפתיו : ויען כי
הפרחים שונים בצבעים; עלל כן גם לרבש צבעים מטבעים שונים + =--
והצאוהלים אשר ייעדו לילדיהם , גםלהם תבנית אחררת + והמלכה היה
לה לברה שש אוהלים לשברץ , והמה לברם הגדולים והיפים בכל הסל
האגשים יהיו להם אוהלְיָם לבדם , והשניים גם להם אוהלים לבדם ! כי לא,
יבלו לשברז יחדיו + והנה המלכה תניח ארז ביצותיה אלל רזוך קרקע
האוהלים אשר עשו הרכורים לילריהם , ותדביק אותם שם בליח + והביצהּ
בהולר ה , נדולה כראש המחט * האכם תוליר שש בצים בפעם אחרת מעט
מעט , ואחרי כן תנוח במעט רגע * ואחרי כל ביצה אשר הולידה , יתנו לה
הרבורים אשר עמה , מעט רבש להשיב' את נפשה , ויחבקו וייטיבו אותה
ח.). בימי האביב, ט ) תחוליר המלכה בכל יום ויוס שתי מאות ביצים , וכל
ימי
"...ונר
.-
6 ) וומכט ; ב ) שויטשוויטלען , ג ) לווטנגע| , ר ) המבע! , ה) המער ,
ו ) קוגעג, +) בעשטיממונג / ה) שטרייבע\ן 6וכד פוטלען \י6,ט)פריהינינג ,
אוב . |
בחינת המבע ט
ומי וקיץ ,6 ) תולי יך עד ארבעים אלה כיציבם , הדבורים השניים ירבצן
על הכיצים ימים מעטים , וימליטו מהם את תולעי הדבוריכם , אשר ל4ת
ינועו ממקומם , ולא יבקשו אוכל,כי אם השניים יביאו להם אכלם בפיהם *
בעור שמונה ימים תכין התולעה לקרארץ מהפכתה 1 כי תמיח ארז כותלי
אוהלה מבית , והשניים יניחו לה עוד מאכל באוהלה , ויכסו אותו במכסה
מלמעלה , למען תנוח ות שקוט שם התולעה , באין מחריר ומכלים + ותחת
המכסה הזה תחליף התולעה ותהפך לדבורה ; כִּי קרוע תקרע ראשונה את
עורה מעליה,ומראֶה אז במראה * וג ק ב חת ול תו ב)-- וכן מראה כל
השרצים בעת חלופת ; -= ועור שניס עשר ימים עליה יעבורו. , והצלצל
נהפך לרבורה , אשר תשבור את מכסה הרונג אשר עליה , ותצא חפשי
מבית האפורים אשר היתה אפורה שםיובצאת הדבורה מאוהלה, אז ימהרו
הדבורים הזקינים לקראתה , א יעמדו סביב לה , ויתנו לה מדבשם 0
וישמחו כולם בילר אשר יולה לֶהם + ואם הדבורה היא ממין השניים ;
תלך מהר לעשות מלאכתה ככל אחותיה , וכמְעט עברו שתי שעורז מערת
הולרה ; והיא תבנה ותעבוד עם כל השניים, וכמוהם י
| ועתה יפו הדבורים את האוהל וישהרו אותו מכל גיעול וחלאה
ישליכו החוצה את העור אשר הפשיטה התולעה , ואר המכסה הנשבר
יסירו מעל האוהל , ויכינו אותו מחדש : כִּי בוא תבא המלבה להניח שפ
את ביצותיה-- ורע כי עת החליפה היא עת צפה וקשה לרבורים כמו לכל
השרצים אשה יתחלפו ! כי לא יקימו ולא יחיו כולם , אך רבים מחם ימותו
טרם ישלמו ימי חליפתם.ועוד רביס אשר יקיצו משינתם ולא תואר ולא דְרֶר
להם + וכל הדבורים אשר יהיה בהם מום רע למשחתם בם, ימותן: כי ימיתו
אותם הרבורים הבריאום והחזקים וישליכו אותם החוצה +' הנה כי כן
ועשו ,: יעבדו ויעמלו הדבורים החרוצים , ג ) כל ימי החום, יאספו ויאגרו
אוכל מתוק, למען יהיה להם לאכלה בימי הסתיו , אשר לא ימצאו טרפם
ומחיתם בשרה * והאנשים העצלים ברבורים אשר לא עשו מלאכת מאומה
בקיץ , גםוהמה 'מצאו שכרם , וכפעלם ישיבו להם': כי באשר קרבו ימי
הסת יו
==
ב
5 ) ומעמער, ב 6 וויקעל קיכר , ג ) פנייסיגע ,
בחענת הטבע
הסתיו לבוא , אז יקומו השניים על האנשים, וימיתו מקצתם , ומקצתם
ישליכו החוצה אשר ימווזו ברעב ובמחסור / 4-ו יריה למאפל לעופ
השמים : כִי הדבש אשר אגרו הדבורים בקיץ לא יִמִצָא להם לכולם לאכ
כל ימי הסתיו , עלל כן ימותו דעצלים : כ' המלצתכה תִחִיִה,
והץצלות תמית -- ואתה שים לבך לזאת וקח מופר השכל! והאדם
אשר חמשיל אלהים בכל מעשיו , יררה הדבש אל כפיו , ויאכל מפרו עמל
הרבורים + רק מקצת הדבש ישאיר בכל, אשר יהיה לרבורים לאכלה בימי
המתיו , לשנים אן לשלשה חרשים : כי כאשר יהיה קור וקרח ושלנ
הרבה,אז יקפאו הרבורים וידומו , וישנו ש'נת מות ער בוא ראביב. , 5 )
ואז יקוצו משנתם , יחיו ויקומו למלאכתם ולעבידתם , = ויעשו בכל אשר
עשו בשנה אשר חלפה : וכן יעשו הדבוריס מירי שגה בשנה עד מותכם *
3 )הרגיבו:
( פישע )
הדנ ח'ים במים, ולהם שני פתחים בלבם , אשר האחר יקרא חרר
ב ) והשני יקרא א ו זן ה לב, ג )ודמם אדום וקר + בראשם
ישלהס שתי אזנים, אשר בהנה ישאפון הרוח , ושתי עינים לראות : והמה
יאכלו דברים רבים אשר ימצאו במים , כמו שרצים ורמשים ונטעים, דגים
קטנים וצפרדעים , ואף הרפש והטיט הנמצאו במים , את הכל יאכלו, ויחיו
שנתים , או עשר שנים , ויש דגיס'אשר יחיו מאה שנה ומעלה * ורוב \
הדגים יולירו ביצים ! ויש דגים אשר יולירו חיים קטנים ברמותם * הדגים
אין להם רגלים , כי אם יש להם סנ פ יד י ם, ר) על גבפ , על צירי החזה
מיל אזניהם , ובקצה זנביהבם : וכעזרת הפנפירים האלה *שוחו הדגיכם
וישומו בכל המים בחפזון נדול , וימהרו לררת ולעלות ברנע קטן וללברז
אל כל המקום אשר יבקשו לבא + ובקרב הדגים יש מפ ו חַ, ה ) גתשר
להם כמו אוצר רוח : כי 8 אותו רוח ברצוהם לעלות על פני המיבט ,
וברצות' לרדת במצולה ילחצו את המפוח,ער אשר יצא ממנו הרוח:והדגים
0/0 וש
5) פריהנינג ב ) ק6וועער , ג) הערנמהר , ר) פוטס פעררן , ה) בומו,
כהעת המבע -- כ
אשר אין להם מפוח בקרבם , ישחו על צדם ולא על בטנם , ולות יקיו
למעלה , כי אכם ירדו מטה על קרקע המים , ושם יהיו + בפיהם ושג-קבו
הרגיכם את המים , ובאזניהם ישפכו אותבם דחוצה , על כן יפתחו ויסגדו
הרגים את פיהם ואזניהם תמיד כאשר יוציאו אוחם הריגים /6) מהמים * =
\ ולמען לא ירקב בשר הדגים ולא יבאש במים אשר סביב להם , על כן פה
אלהים את הדגים במכסה הקשקשים , 5) הקשים כעצמים ,והמה לא יִמְנו
למים לבא עד בשרם -- ועתה ראה והתבונ שש אשר עשה ח' ליצורים
האלה החיים במים , ואשרקהשניח אלירם לת להם. כל צרכם ומחסות-ז
אשר יחסר להם : כי לולי יְהיה לדניס סנפירים ומפוח , | לצ יעלו מעלה
על פני המיבש =, כי יוחלו על נחונם על קרקע הימיכם , הנהרוךז
והאגמים , ג ) + לכן אם תחתוך ארז הסָנפיר אשר- בזנב. הדג קז לא
יוכלל לשחורז 0 , בי אכם. לאחור 5 ואם תכרות ארז הסנפיריבץ
אשר בצידי החזה , ינוע וינור הרג כקנה כמיכם ולא ילך. במישור : ואבז
תנדץ את הסנפירים אשר טל גבו ועל זנבו יחר,יאז לא יוכל להתהפך, ולא
ישחה מאומה כי אם ילך אל כל אשר ישאוהו המים * וגם בימי הסתיו,8ם,
יקפאו המים ויכסה עליהם קרח ושלג , אז ירדו הרגים במצולה וחס 0
ויאכלו שס מאשר ימצאו , ולא ימותו + אך אבם יקפאו הנחלים והנהרורז
ער יסודם , אז ימותו הרגיף , ואין להם תקומה : ואולכם קור כזה יקר ,
7 ) מאד מאד + ומבלעדי זאת הרנים אוהבים ארז המים קרים , ויורתר
שיהיו המים קרים,הדנים יפרו (ישמנו ברס * ומין הדגים המלוחים הנקראים
ה ערינג ע יהיו לך לאות + כי המה יבואו מידי שנה בשנה מים הצפוני,
ה) אשר הוא מכוסה תמיר בהררי קרח הנורא : וכל איש יודע כי א יפר
לרגים המלוחים הצה , כי עצמו מספר -- והרגים בהולדם מויאיהם כמראה
תולעים קטנים ודקים , ויען כי ישחו וימהרו למָצוא טרף ומחיה לנפשכם,
על כן ערלו וישמנו בקרב הימים -- מקצת הדגים ישניס בלילת , וביוב)
ילכו לבקש אכלם : ומקצתם ישנים ביום , ובלילה יצאו למצא טרפם --
הדגים
ב
6 )פישער , ב) שופפטן , ג ) טייכט. , ר ) ועוטען , ה) נמררוע ,
בחינת ;הטפ 0
ה/רנים יש לחם חמשה חושים , 6 ) כי המהיראו, יש מעו,יריחו,
יםעמו, וירנישו. אך לא ישמיעו כי אם קול' דממה רקה , והמה
כ מפצפים , בברחם מפני רודפיהם , או בעת אשר ישחטו אותם : אכם כן
ה רנים אלמים הס + והרגים רבים ועצומיס כחול אשר על שפת הים : והמה
ואו בכל חימים , הנחלים והנהרות על פני כָל האחץ + יש דגים ו
ב גָצבע,ויש גדולום כשורים , ועוד גדולים מאלה הרבה מאד : כי הת נין
ב ) גדול מששה שָורים יחר , והוָא הגדול בכל החיים-- ואולם הו תדע
בי התנין אינו רג : ואף אם יהיה במים ומראהו כמראה הדנים , בכל זארז
או ממינם , כי אם ממין החיים היונקים:יען כי התנין ישאף רוח בחזה ;
=
דָמו ארום וחם , ואף יוליך ארז 9 חיים ויניק אותם משרים אשר ליו ,
בנ;שנו -- יש דגים אשר יוכלו לעוף על פני חמים , כל עור אשר פנפיריהם
ריטובים , ג ) ובזה ימילו את נפשם מיר אויביהם הרודפים אחריחם :. ויש
א שר להם כמו חרב בראשם , אשר בה יטרפו טרף , ויעמרו נגד מבקשי
נָשם-- יש אשר ישחו הרגים אחד אחד,ויש אשר יהיו בחברה יחר , וילבו
+ פורח מרחק רב מיָכם עד יכם ומנהר עד נהר , כמו הִהָ ערינ גע אשר
ה וכֶרנו למעלה : יש אשר ישכנו במים מלוחים , והמה הימִים , ויש אשר
+ הבו מים מתוקים,כעי הנהרות והאנמים + והגה ירוע תחע כי ופרו וירבו
ה דגים יותר מכל החיים אשר עשה אלהיבם : כי האדם !אחז ויתפוש אר]
ה\וגים לאלפי ים ולרבבורת, גכם יעבור ארחורץ ומיכם עד קפסי צחרץ
וי דדוף אחריהם לאכל את בשרם, או לבשל ולהתיך , 7 ) את שמנם, והוא
דנ קרא ש מן ר ג ים,ה ) אשר יעשה למלאכות רבות : ומבלערי זאת ,
עו ר יש עמים במדינות הצפון הנקראים ל א פפ ען ,ג רענלענרער,
ורבִיס זולתס אשר יחיו על ציררז הרגים לבַר > כִי השלג מַכסָה את ארצם
כנ ןעט כל* השנה , ולא תוציא כל פרי תבָואה , על -כן ירתפשו הגחנשים
ה ולה דנים רביכם. בלי מספר ! אשר יצלו עַל האש ואשר יאכלו רזמיר
לה עוביע רעבינם : ובכל זאת הרגים ישרצו וירבו חמיד ולא יחסרו על פני
כל.קארץ : כי כָל אשת הדג תוליר בכל שנה ושנה כשלש.מאות ביציבם /
ורבים
6 \ גינכע , ב ) וומןןפיש , ג ) נ6ם , ר ) שמעננען, ה ) פישטרפן ,
א
בחשת המבע 0 5א
רבים מדכם יולידו ביצים לאלפיבם מידי שגה בשנגה : על כן בירף יטק
בינו את במיו בברכתו * ויד ג ו; קרוב בקרב. הצחרץ , לאמר : יפרו
וורבו כדגים + וכל הדגים יחלקו לארבע מחלקות או מינום , א ) השרי
אין להם סנפיר על בשנם , ב) אשר להם סנפיר בצוארם , ג ) אשר לדכם
כנפיר תחת החזה , ד ) גתשר להם סנפיר עלל בטנם ; ואלה יקראו בפי
הוקרי הטבע בשמותם למיניהם , % ) ואחר. הדברים בחוו3; הקהלה
אדבר על שלשה או ארבעה דגים , כיר ה' הטובה עלי :
דג החרב
| ( שווערט פיט ).
כשמו כן הוא:בי יש לו בראשו עצם ארוך אשר לוודמות חרב,ואשר ארכו.
שלש אמות ורחבו רביעיח האמה + הדג הזה יחיה על חרבו :כי בה
ילחם באויביו,וגם בה יביא טרף לנפשו,ומכל מאכל אשר יאכל , כמו מטעי
המים וכל הדגים והשרצים אשר יוכל לכבוש + הוא שוכן בים הצפון , ב )'
> קרו להתנינים הגדולים , ג ) אשר ימצאו שם : וגם הוא אויב וצור
החנינים , ורודף אותם עד מותם : כי התנינים. גדולים ושמנים מאר מאד,
והנה בא יבא הג החרב , ויכרורז בחרבו נתחים גדולים מחלב התנינים. ,
ואלה לא ירנישו ולא ירעו מאומה עד מותם : כי מות ימותו בקרב הימיםי
אך אם יקומו שלשה או ארבעה דגיכם כאלה בחרבותם. , וילחמו בתנין,
אז ימ'חו אותו בשתים או בשלש שעות , ואז ילכו אֶל קרבו ויאכלו את
לשונו השמכה מאד * והרגים האלה עצומים ועזי נפש המה : כִּי גם עכם
האדם ילחמו , אשר ימית אותם בכידון ברזל , 7 )
| רג הפורת
% = = (דער פיעגענרט פיט )
הדנ הזה יש לו סנפירים גרולים על" החזה + ובעזרתכם יגביה למעלה
ויעוף
2-ו
* 6 ) קמה בייפער , ה6ו פושססער , ברוסט פושטסער , בויכפוטסטפר ,
ב ) למררמעער , ג ) וומופיטע ; ר ) שפיס , הפרפונע ,
בחינת הטבע
איעוף על פני המים בעוד הסנפירים רטוכים : פי אם ייבשו הסנפירים 4תז
*פול הרג אל מעונתו,אל מצולת המים + וברצותו 'נביה עור הפעס , ויעוף
על המים , לברוח מיר שונאיו מבקשי נפשו אשר יררפוחו , ואנשי אניות
*פנשו לפעמים ארז הדגים הפורחים עלל כל הַיָמִים + שכם יעלו מַאתִיִם או
שלש מאות כמחנה גרול , ינביהו על פני המים , ויעופו אָנה ואָנה :. ותו
בדו רבים מן הדגים האלה | כי הצפרים הטורפים יארבו לחם , ויחטפו
אורזם לאכלם , ואף יפלו רביכם מהם על מכסה האניה , ואנשי האניה
יתפשו ויאכלו אותם = ודע כי יש מינים רבים לרגים הפורחים , וכי קצר
הגליון הזה מלהזכירם כולם + רק אזכיר. עוד שם אחר מהם , הנקרות נָר
הים ,8 )כי פיו פתוח אדופ כאש , והוא *איר הלילה כאור '
%
רג הוהב
( גר פיש )
דע כייש בכל הימיפ דגים רבים אשר להם קשקשים צהובים כזהב, ומראם
נאוה ער מאר , כי המה יבהיקו ויבהירו כזהב טהור מזוקק : וחיפיפ
בדגי הזהב ,נמצאו בארץ חינא באִזיא * ולפעמים נמצאו נם בארצות האלה -
כי יָתִיו אותבפ שרים וקצינים באגמי מים אשר להֶם בגנים ופרדסיס ל"הוד
ולתפארת * ואף יחיו אותם בבתיהם בצלוחות גדולות,ב ) המלאות מים * .
ד ) החיים במים וביבשת
( 6מפיביע| )
הח"ים האלה ישלהם חדר אחר ואוזן אחת בלבם , ודמפ ארום וקר ,
והמה ישאפו רוח ב ר יא ה, ג') אשר בקרבם * יש אשר יחיו
חמיד במים , ויש אשר יהיו תמיד על היבשה , ויש אשר יהיו לפעמיכםש
במים ולפעמים ביבשה , ומאכלם המה הרגים השרצים והמטעיםי מקצתפ
*ולירו ילרים חי'כס כמוהם , +מקצתם יול"ירו ביציכט , אשר מהכם ימלטו
*לריהם *
מראה
5 ) מפפרוייבטע , ב ) 6 גרפסען גועוערן | ג ) ונגע ,
בחינת הטבע כב
7
מרגרה החייבם האלה לרוב. נורא. מצתר , ולפעמים גבס מלא מרמה , כי
בקרבס ישימו ערמה להרע ולהשחית את כל הקרב אליהפ * על כן החכם
יתהלך ברעתו ושומר נפשו ירחק מהם: אם כן טוב ומועיל הוא מאר לרעת
אותם | ל ביניהם. רבים מן ה\זיים האלה יש להם תואר משחת ומראה
רע , וריחם נבאש: עורם ק ר ת, 6 ) וקר ומצופה ליחה , קולכם נמוך ,
ב) ופניהכם מלאים אָָן נִבָלֶת , ג ) מהלכם בעצלורת ובכבידורז , והס
קשים מאד וחזקים במַבעם : כי ה קר אק א ריל אשר בניל מצרים ירעב
שתי שנה בלי מאכל , ולא ימות ברעב , והנחש יצום חמש שנה ויחיה --
וע כי בארצורז אשר אנחנו שוכנים בהן לא נמצאו החיים האלה כו 4תם
מעט מעט מזעיר ואחד מני רבבה:רק בגבולים החמים א ש ר ב א פ ר יק א
אזִיאָ, ואמ ערי קא ימצאו רבים ממינים האלח רעיכם ומשחיתים
מאד * יש מהם אשר ו את עורם מירי שנה בשנה , ויוצרכם יבסה
אותם , ויחן להם עור חדש : וזה ררך. כל הנחשים * ויש' אשר לא של
תוארם וגויָתם כי אם ברבות שנותיהם, אשר בהולרם כמעט אין להם תואר.
| מאומה ומראיהם כמו נטע : אך כותשר יגדלו וירבו , אז יראו בהם חלקי
הגוף ואבריהם : וזה תכונרז הצפררעיבם * ויען כי נפרדו החיים האלה
בתבניתם על כן יחלקו לשלש מחלקורז : א ) השוחיבם , 7 ) כי יש
להם סנפירים , והמה ישכנו במים : ב ) הזוחלים ,| ה) כי יש להכם
רגליבם כמו הצפרדעיכט והעקרבים, | ); ג) הרומשים,! 6 ההולכים
: על גחונם , כמו הנחשים * ועתה אלך בשם אלהים חיים , ואדבר רברים
| מעטים על מקצת החיים האלה כאשר הסכנתי לעשות ער הנה *
טורף הארם
- מענשענפרעסעב
המיפיש
רבים מן דאמפיביען החיים במים , ידמו בתוארם לדגים , ובכל זארז
יפררו
8 )קמהן, ב ) הייוער ; ג ) היימטיקעש , ר ) ריש טוויממענדען; ה)
67 טזייעכר | 7 ) טיירעבסטן 2/7 )רש קריכענ דט\,
(ים)
:
התע המוצע 5 =
ובדלו מהכם , בהאותורץ אשר נרזתי להבם למעלה * ובאלה צקשר יחיו
במים יש אחר נורא ואיום מאד ,. והוא נקרא טורף האדם , וכשמו כן
הוא 3 כי הוגת ילך תמיד אחרי האניורז ויחטוף ויצכל ארז כל אשר
ישליבו החוצה , או ארז אשר יפול אל המים + אם אדם אם בהמח ,
אם גִלֶל ופָרש , 5 ) או בַלוִי סחבורז , ב ) את הכל יבלע התנין.
הנורצת הזה אל קרבו + הצ ישכון ביכם. הצפוני , ג )| וביכם הרתיכון :
) גויתו ארוכה , וראשן גרול וְעָב /וגרונו, ₪ ) .נורא ונדול מאד : כי
יבלע אדם ובחמה בפ
סוס שלֶם בקיבתו + ורעכי התנין הזה נקרא בפי מקצת החוקרים : דג
יונה, יען כי יחשבו,בי זה ממין הרג אשר בלע את הנביא יונה בהלכו
תרשישה : ומי יודע, אם כנים דבריהס אלה? אך זאת מורעת בכל הארץ,
ונס בימינו נהייתה , כי פצתה החיה הרעה הזאת את פיה , ותבלע אדכם
בפעם אחת * והנה שמע דבר נפלא מאד , אשר נעשה זה חמשים שגה
בים התיכון , \ 6 מַל ח, :) אחד נפל מן האניה אל הים , וכמעט שהיה
במצולה , בא ם ו רף הא דם, ויפתח את פיו נורא מאד , ויבלע ארז
המלח הצועק ומבקש עזרה , אך אין עוזר לו , ואין מציל ארז נפשו מיד
שודרו* ואולם רב החובל , ח) אשר על האניה היה איש גבור חיל ואמיץ
בב , וימהר להושיע לאיש האומלל הזה אשר הניע עד שערי מות : ויצו
את המורים לירות על ט ו ר ף ה א ד ם מקנה השרפה , ט ) ויעשו כאשר
צוה אותם רב החובל יוהמה הרביקו את התנין הנורא, ויפצעו בו פצעיבם,
גדולים ורבים , ומרוב פחר ומכאוב הקיא את האדם מקרבו ,. חי ושלכפי
באשר בלע אותו * וימהרו המלחים לרביא את ריטם אל תוך האניה , ואת
הטורף הכו עד מות , ויתלו את נכלתו על האניה למעלה , להיורע לוזם
לזכרון > ורב החובל נתן את הרג הזה לאיש אשר היה בבטנועוהוא הוליכו =
ממדינה למדינה והראה אותו לכל איש בכסף אשר ישולם לו מאיש החפץ
לראות ארז התנין הזה אשר ארכו היתה עשר אמורת , ורחבו תרבעה ,
ומשקלו שלשים ושנים ככר , * ) ה ט ו רף יול"יד ארז ילדיו. חייבם* :
: כבדו
8 ) מונרמטה ,ב ) !ומפען, ג )גמררמעער,ד ) מיטטעומעפר ,ה)רמכ5טן,
ו ) מיטטע\וועער , + ) מלטרמוע ;| ח ) שיפס קמפיטטן ט ) קפנפנט ,
י) נענטנער ,
עם אחת ולא ישנה להם -- וכבר מצאו פעמים רבות ,
5 >
ב ו
-
ברנת הטבע כג
מכברן,6 ) יָשה שמן דגיכם , ב ) וגס עורו יעשה למלאכה ולתועלת
לאדם י |
האפעה *י נחש הְצַלְצָל
( קומפפער ש!6נגע )
הנח הזה שוכן באפריקא ואמעריקא, ארכו שלש אמות, ורחבו כזרוע
אדכם |, ובזנכו יש לו עשרים או שילשים מניניס קטנים או
דו פ ק * ם, ג ')קשים כעצמים , וכאלה יכה הנחש זה לעומת זה;וייימיע
קול צלול,ד) למרחוק : כי למען הזהיר אדם ובהמה , נתן אלהים לנחש"
הנורא הזה את ה ד ופ ק ים האלה , אשר בהםס ידפק וירעש , בעת אשר
יקרב לו בל חי , והמה ישמעו וייראו, וימלטו על נפשותס : כי הנחש הזה
ילך לאט לאט , בעץצלות ובכבידות , ולא יוכל לרדוף אחריהם + אד חאיש
אשר ישכנו האפץה , אין תרופ ה למכתו , כי מות ימות מדר , אם לא יניקו
את הר ו ש,ה ) מפצעו , או יכרתו את האבר דנשוך * ואולם רביס מן
חוקרי רטבע יעידו ויגידו,כי בארצות וביערי' אשר ישיכנו שם הנחשים הצה,
שים הוציא ה"מן הארץ גם דשא ועשב רב אשר יהיו מזור וחחבושת לנשיכת
דאפעה,ועל כן יקראי העש> רזה בשם עשב הנחש,! )ובני צתדם
היושכיפ בארצות האה נושאים תמיר מו העשיביס הצאה בשקם וכאמתחתם,
אשר יצילו אוחם ממות , אס ישכם הנחש הזה : אכ כן הקדים 4חלהים
הרפוצתה. למחלה , וזה דרך ה' בכל מץעיו : כי אין. רעה רתחת השמש
אשר לא הקדים ה'לעשות תריפה ועזרה לנגדר!ים זאת לך לרעת, כי הנחש
הנורא הזה לא ישך אדם ובהמֶה לתאותו , כי אם להשביע רטבונו , כאשר
ירעב מאד , או אם יתנרו בו ויכעיסן אותו. , כי אז יפול,עליהם. וישכם *
ובלעדי זאת ילכו הנחשים הצה ויעברו על בטני האנשים הישנים על הארץ;
לא יעשו להם כל רעה מאומה - ר ו ש הנחשים , : ) הוא. הרע והקשה
מכל מיני הרוש על הארץ : אבל לא יעשה רעה ולא ימית כי אכם בפצע
אשר
-
א ) [עבער, ב ) טרטן , ג ) קומפפער < ר ) נערייש. / ) גיסט
ו ) ש(סנגענקרויט, : ) טנפנגענגיפט. ,
\
| בחעת הטבע'
אשר עשה הנחש"בנשכו , ובקרב הארם ובבטנו לא ירע ולא ישחית + על. ,
כן יוכלו בני האדם לשתות את המים אשר דק'א בהם האפעה את חמרז
מורז שר בפיה -- כי יש בפי הנחשיכם השרפים שני שיניכס נועיכם
ונבובים , 5 ) ותחת השינים האלה כיס קטן מלג חִמָה : והיה אם ישוך
הנחש אדם או בהמה , אז ישפוך חמתו אל תוך הפצע, וזה אשר ישחיתם
וימיתם חיש מהר -- וגס בשר האפעה יאכלו גוים רבים בארצות אפריקא
ואמעריקא * :
נחש ענק
( ריוענש!6נגע )
הנחש הזה הוא הגדול והחזק בכל הנחשים אשר על הארץ , כי ארכו =
חמש עשרה אמה ,ורחבו כרוחב איש ומעלה: אך.אין חמה ורוש
בפיו. ורע כי הנחש הזה יועיל ויעשה טוב מאד ליושבי הארצות הצה אשר
יושב שם -- והנה אמעריקא ואזיא -- כי לא לבד אשר לא יעשה כל רע -
לאדם , כיאם נם יצוד ויאכל נחשים רבים קטנים, עקרבים , ב ) וצפררעים
וחגבָים, ג ) הרביכס מגצקד בארצית האלה, והמשחיתים את יבול הארץ
וכל עץ פרי : על כן יאהבו אנש' חודו , 6 הח הנחש הזה מאד מאר :
ויש מהס,אעיר יכבדו אותו כאלהים , ולכן גס נ חש מ ל ך או נחש אליל
שמו + והאיש אשר ימלאו ליבו לעשות רע לנחש הזה או להמיתי, ענוש
יענש , או ימות גם הוא * ואולם יש באנשי הודו אשר לא ייראו ולא יכברו
את נחש השנק ; כי אבם יצודו אותו , ישחטודו ויאכלו את בשרו , ועורו
היפה מאד ימכרו בכסף * ולמטן תרע את גבוררז הנחש הזה ורב כוחו
אומר לך , כי ילחם פעמיבם רבות עם אריות ונמרים אשר בארצות הצתלה
הרבה מאר ויכבשם : כי יסובב אותם, וילחץ וירחק אותם ער מַנָר :
. = העקרכים י
( שיירעכסט| 6 =
העקרב ם ארוכים , ולהם ארבע רגלים וזב ארוך + יש קטנים כאצבע
איש
5 ) ויים בעוועגניכע , המהוע נעהנע ,;ב) מיירעכסען , ג) היישרעקע
ר ) סינריער ,
שב .ב" ?קיו
- א שרה וו
בחינת המרע כל
גתיש, = וש נדוליכם מצפד + | המה ישבו בחושך ובמקומורז
רטובים , ויאכלו זבובים ושרצים קטנים , זיש אשר יהיו תמיר במים , ויחיו
מדנים ותולעים קטנים + העקרבים ימצאו במעט על כל הארץ , והמה לא
יזיקו ולא ירעו , כי אם יועילו וייטיבו לאדם , באכלם זבוביכט ושרציבם
רבים , אשר יהיה לנו לעול ולמשא * על כן לא בחכמה יעשו האנשים
+ אשר יררפו ויהרגו את העקרבים חנם , בחשבם כי המה מלאים חמה ורוש:
ואין זה כי אם חסרון דעת אשר הביאם לחשוב כזאת * ודע כי יש בעקרבים
מיניבם ממינים שונים כולם יקרים לרעתכם , ואנכי אזכיר פה מקצתכת
כררכי וכותשר עשירזי עד הנה : הגדול" והגורצת בעקרב'כם הוצף.
עקרב הניל
), קרמקטריו
השוכן | באזיות ואפריקוה בנהרות ובימים , וכפרט בנהר הניל אשר
כמצרים + וכבר ונודע בימי קדם כי העקרב הזה רע ומשחית
מאד + הוא ישחה ויטבע במים,או יתהלך על הובשהימראהו אימה ובהלה,
ותוארו אכזרי מאד מאד, ארכו שתים עשרה אמות , ורחבו אמה , אשר
תלך הלוך וחסור עד קצה זנבו האריך מצרר , והציפרניכם אשר ברגליו
שנונים וגדולים מאדיהעקרכ הזה יוליר בכל שנה ושנה כמאה ביִצים,אשר
ניח בחול על" שפרז הניל במצרים , למען ימליטם השמש .בחמרתו. *
הדנים , הנחשים , העקרבים, והעשבים יהיו לו למאכל : ואם יוכל לתפוש
אדם ובהמה / אס שור אם פרה אן כבש , או כל בהמה וחיה אשר ימצא ,
יפול עליהם בחמה וזעף , ישליכם ארצה וימיחם , ויאכל את בשרם + וזה
דרכו לעשו? כאשר יחנק את האדמ:ישכב וינוח שעה או שתים או יום ויומי]
בסוף, 6 ) או בטיט תשר על שפת הנחר , ושם לא יזוע ולא ינוע , אך
גדמה כאבן אי כעץ , ויארוב לחטוף האנשים הישוים או הרוחצים על יר :
הנהר + וכראותו האדם הקרוב איו , גם הוא יקרב וילך לאט לאָט , ד אשר
יוכל להשיג אותו , ואז יקפ בפתע פתאום , ובפעם אחת ישליכנו לארץ
6 )שי ,
,% 1
בחנת המבע
יחנקהו ויאכלנו. ואם עודנו רחק ממנו, אז יבה אוהו מכת מוַת בזנבו:כי גפ
שור גדול וחזק יכה בזגבו וישליבהו ארצה, אשר לא יוסיף לקום -- והגה
גבם פה תראה. חכמת אלהים וחסרו. כאשר תראה השמש ב:צם השמיבפ
לטוה- : כי ברא:אלהים שתי חיות אחרות"להיות לעזר לאדם, נגד העקרב
הנורא הזה , והָנה ראשנה :
השומר
- \
( רער וו6כה6וטער )
אשר ימצו על שפרז הניל : ארכו אמה וחצי , ורחבו רביעית האמה ,
והות ינהק ויצעק בקול גדולל בראותו איז העקרב הנורא אשר
טליו דברנו, כי ירא מפניו , פן יבא והכחו נפש + והאיש אשר ישמע ארז
קול השומר הזה , ישמר לנפשו וירחק מהר מן המקום הזה אשר בו ישכן
העקרב האכזר.והנורא : והשני נקרו= ב5' חוקרי הטבע בשכם
עכ בר מצרי
(< עגיפטישט רמטטע )
דע וראה כי השכיל וחשב אהים לברוא את העכבר הזה, להמעיט את עקרב
הניל מן הארץ ,למען לא ירבה על האדם וישחיתנו * על כן העכבר הזה.
ילך בלאט וכסתר כאשר יישן העקרםב , ויאכל וישכר את הבצים גפשר
הניח בחול על שפת הניל-- וגם בני אדם היושבים במצרים ובכל הארצות
אשר ימצא שם העקרב חאיום הזה, ילכו ויבקשו את ביצותיו וישברו אותס
ויכחירם מן הארץ + (וזארז לרערז כי העבבר הזה איננו עקרב , כי אם
מחיים היונקיכם ,| אשר מהם אדבר לממה , ולא הזכרתי שמו במקום
וזה; כי אם ללהוריעך חסר אלהים ורחמיו על האדם) * 0
ומבלעדי כל אלה, עקרבי הניל יאבלו ויטרפו גס איש את אחיו, וימותן
יחדיו-כאה וכצה הוסיף ה'והרבה לעשות נדולות ונפלאות תחת כל השמים
ועל כל האהץ , בכל הימים והנהרות , ובכל מקומות ממשלתו + בכל עשה
אלהיכם את הטוב לטומת: הרע , למען יראו בני האדם מלפניו וידעו כי
הוא היוצר ואין עוד מלברו \
. הוספה
הוספ ה ו
על דבר האבן המושכרת , אשר עליה דברנו בכהינרז
הטבע בשנה העברה' כי גלה אחד מאוהבנו אֶת' אזנינו על אודרז
האבן הזאת יומרבריו ראינו,כי לא נכון בעיניו ליחס את שקיעת הברק לכח
המושך אשר באבן הזאת : ירענו גם ידענו , כי מבלעדי האבן המושכרז
= נם הברזל וכל המתכורץ , מושכים את לפיר אש הברק % ויותר שיהיו
נבוהים ועומרים זקופים לבדם , אז יגדל כח המשכתם * אמנם אם אמרנז
לבאר את הדבר הנפלא הזה עד תומו הלא נרבה דברים ללא הועיל : כי
לו כתבנו זה המעט ל"אנשים חוקרים אשר ברוחב לבבכם ישוטו בספרי
המורים הגרולים לבקש כל חכמה ומרע ער תכליתם , כי אם לאנשי המון
ישראל : אשר לא נגעו אף בקצה חכמת הטבע ותהלוכותיה + ויען כי כח
אשר באבן ה מא גנ עט הוא דבר ירוע לכל , על כן בחרנו בזה , להיורז
וה לכל נפש * ואם יהיה ה/ עמנו , נחבר ספר מיוחד על אודרת לימודי
חכמת הטבע ותכונתיה , ואז נדבר כאות נפשנו גבם על הדבר. הזה באר
היטב,ונהיה לרצון גם לפני החכמים והמשכילים בעמנו : והם יזהירו כזוהר
הרקיע לער לכבוד ולתפארת עם ישראל עד עולם *
ואף גם זאת נוריע בשער בת רבים , לבקש מאת כל איש חכם לב,אוהב
אמת ודורש. מוב לעמנו , לשים לבואל הספר הקטן הזה , ולקרא
את הכתוב כ באמת ובתמים , לא לריב ולנצח , כי אם לחקור ולדערת
ארת מגמת פנינו. , לחפיץ רערז ותבונה בקרב עדת ישלאל*. , = , ולתרז
יראת ה' על פני כל איש , אשר ילמד לרעת רק מעט מזעיר מנדולת היוצר
וחסרו עלינו * ולמען רעת את אשר עם לבבנו רק לחיטיב לעם ישראל , על
כ נבקש את פניכם המשכילים בעם , לגלות את אזנינו ; ולהגיר לנו בתום
לבבכם את אשר תחשבו על אודת הספר הזה , ואף תחוו דעתיכם ותוכיחו
+באהבה על פנינו , אם שנינו : כי שניאות מי יבין < והאיש אשר ידבה לבו
לכתוב דבר לטובת ולתועלת עמנו , ויאבה לשלוח לנו עם הָאַ ררעפ ע
הנרשם למטה, אז נשמח כמוצא שלל רב,ונדפיסנו בשמו,בשנות ת הבאות ס
ואתם שלום לכם , וה' עמכם +
אררעפע
אל" בית החינוך \אשר בּקייק .ט צ א* > א *
(אן ריא איזראעליטישטע פריישולע)
משלי. מוסר :
אהב מִוסך אהב דעת,
7 /
ושונא תוכחת בער ( פפלי יכ 5 )
ה
(א) האמת והמשל ְ
מראש ימות עולכש , מאז החל האדם לרוב על פני הארץ , ישב א מ רז
במושב מלכים , בשירות רוזני ארץ ובחצרותיהם + והמה הבו א מרז
בכל לבכם , ויועצו עמו יום יום / ולא עשו דבר גדול או קטן מבלעדו, , רק
שמעו לקולו . ככל אשר חורה אותם לעשות > ואם נשיא אחר חטא --
בימי אנוש זך מכל פשע ? -- אז הוכיח אורזו אמרז. תוכחה מנולה עלז
פניו ; מאהבתו אשר בלבו , ולא נשא פני כל שר ונריב , ולא העלים עונם,
כי הניד לחפ פשעם וחטאתם , למען ישובו מררכם הרעה , ולא יב'צתו
אשמה עליתם ועל עמם * והשרים האלה מאהבתם ל א מ ת אוהבם , לא
הקשו את ערפם , ולא האריכו ימים בעונם . כי אס נחמו מהר על חטאתם ,
ושבו אל ה' אלחים ורפא להם -- ויהי בימים הרבים ההם , ו א מ ת נאמן
בכל בתי מלכי הארץ , ויגדלו מאד מאד ויפרצו ויעשו חיל , ויקבצו הון
וסגולה לאין מספר + אז החלו להרים את לבבם , ולהתנשא בגאוותם על*
אחיהם היושבים תחת ממשלתם * וירעו להם, ויציקו אותם : וינו ויכניעו
את כל עני ואביון , וירשיעו כל נקי וצדיק, וישכחו כי ארם המה כמוהם !
ולא פנו אל מוסר אמת,ולדבריו / הטו אוזן : לחנם קרא , כיי אין עונה ,
לשוא נטה ירו , ואין מקשיב + וירא א מ ת , כי נשחתו גדולי הארץ, וכי
נלאו נשאו מוסרו ותוכחתו , וגם מושבו אתם לעול ולמשא עליהם / ויעזוב
את משכנותם וטירותם , וילך לו במר נפשו,ויצא השרה , להתהלך תחרז.
השיחים * וישא אמת את עיניו וירא,והנה מ ש ל הולך לקראתו - וישמח
משל בראותו , ויאמר :מה לך א מת ? ומה קרה לך כי פניך זועפים ?
ויאמר א מ רת : הליוך הלכתי להיורז ו ביער ובשרה : עזבתי
ארז ננודי הארץ אוהבי מקדכם 4חשר נהפכו לשונצתי , כי סרו מהכם
חכמה ורטרז , | ולו אבו עור שמוט בקולי , וימאסו כלתוכחתי ,
ואנכי להכם לזרגת -- על כן אמרתי : אלכה ל תל ההרים , ו4פשכונ!
לבמח
משלי. מוסר כו
לבטח -- ולת אשמע עוד קול המון קרירז מלכים וצעקת חטאתם והמה
באשר אבדו, אברו ! -- ויען מ של ויאמר : אל יחר בעיניך אמת ואדבר
לך את אשר עם לבבי : לא טוב הדבר אשר אתה עושה ! כי מה יהיה משפט
בי האדם ומעשיהם , אם אתה תעזוב אותם , ותסתיר את פניך מהם + הן /
בעודך ארזס השתיתו ררכם להרע , ואף כי עתה , אשר אין מעיר ואין
עונה בם ! אך אם אתה לו שמעני , הנה איעצך א מת , ויהי אלהים עמך !
יען כי נפתה לב העם הזה ללכת רק אחרי יצריהם - שעשועים ומשחקי
צזב יאהבו + על כן כברה אזניהם משמוע לשבל מילך : ל \ ,שמוע ישמעו
לדבריך במעט רנע , אז לא יבוזו לעטתך + והנח א מ ת ירערץ. , וכבר
שמעת , כי דבר אדבר אנכי מליצורז וחירות באזני העם , כאשר יאהבו
לשמוע * ועתה לכה ונכרתח ברית יחך אני ואתה * אנכי אפתח במשל פי ,
אביעה חידות, ומעשים לא היו אספר : אך את כל אשר תשים בפי , אותו
אשמור לרבר': אתה תחיה לי לאלהים , ואני אהיה לך לפה + והיה בדברי
| בשער וברחובות העיר , והעם יטו אזנם למליצותי לשעשע בהן כמ טפסם ,
ובאשר יסכינו לעשות : אני טרס אכלחי לדבר , ואתה תבא אחרי ללמר
כמה ורעת ומוסר כל מעגל טוב כאנת נפשך : כי בהיות אזניהם לחוה
לשמוע , גם אל עצתך ותבונתך ישמעו , וטוב להם ! ויאמר אמת , טוב 1..
| אנכי אעשה כדבריךיומעת הזיא ועד עתה ה אמת והמ של הולכים
יחדיו , וכשני אחים תאומי צביה יעזרו | איש את אחיו , ולא יפרדו ,
יתחזקו ויתאמצו ללמד לבני האדם, ולהבינם חכמה ודעת , למען יסירו רוע
מעלליהם , ישכילו ויצליחו ויבחרו ברַרך השוב והישר בעיני 0 וחכמי
לב-- "
להבין משל מיסר ומליצה , דברי תכמים וחידותס ,
>תוכתרת אמת מה נמרצה , ומרז נעמו מליצורזם ,
ישמע חכם וייסף בנרק;: ונבון מיסר יקת : =
יקנה עחום ו"רש תבונרז, ווסף רעת ולקת יז
ונם אוילים אשר אזניחם , | אטמו כברו. בסכלותם ,
|אף המרז יפקתו עיניקם , ויכושו | מאולתתם
(יג ) העורב
"=
משלי מופר :.
(ב) העורב וה'ונה אחר המבול
העורב * הנה נאאחותי ! סורי אלי ואדבר דבר באזניך, אתעלס עמך
| באהבים , כי זה חורש ימים לא ראיתיך --
היונה* שלום לך אַחי ! מה מאור שמחתי בראותך ! וצתתה איה איפה
היות זה כביר לא ראינוך ? .
העורב - הלא ירערז כי האיש נח , אשר סנר אותנו וארז כל עוף
/
השמים לרוב באניתו זה .ימים רבים , הוצת שלחני חפשי ,.
והוציאני מבית הכלא , לא ידעתי מרוע , ולמה? ואולם שש 4תנכי עכ*
גאולתי ועל הצלת נפשי, בי נמלטתי מידי האבזר --
הינה * הפ . ודוס אחי ! מדוּע תרבר כדברים האלה ? כי זה הגחיש
נח צדיק תמיבם , זך ונקי מכל פשע + ההוצת פרש מזורה
לרגליך,להפילך ברשרתו ולאסרך במאכר כאשר דמית ? או אם צד אותף
| בקשרז רמיה לרדות בך בחזקה ? הלא אתה , באת בנפשך ברוח ה? אשר
נשאך אותך ואת כל החי להחיות אותגו לפלטה נדול"ה , ולהצילנו ממי
המבול : וא5 לא נח אשר צרקתו עמרה לו להצילהו ואת ביתו , הלות
גווענו כולנו אברנו ! -- | :
העורב י ויהיה מה ! -- הנה אנכי שמח וטוב לב על אשר יצאתי מבית
הזה, אשר היה לי לטורח ; נללאתי נשא : עתה אעופה תחת כל
השמים., אל מקום חפצי , בי אין שר ושופט עלי לאסרני + ואת אחורתי ,
אם טוב בעיניך ; נרחיק נדוד יחר , ונדצקה עד רום שמים , ועד כנפורז
האוץ נגיע, ויר האיש נח אל תשיגנו --
היוג ה * חלילה ?+ מעשות כדבר הזה : כי כאחת הנבלות אהיה * כי הנה
האיש נח, אשר כלכל והחיה אותנו זה שנה תמימה , שלח אורזך
לברך , וגם אותי שלח אחריך -- ללא לחנם עשה כן * ולו חפץ לשלחנו
כלה מן הבית הזה, מרוע יאחר לשלח אר אחינו ואחותינו וארז כל החי
כמוגו ? אין זה פי אס מנסה הוא ללרעת , הקלו המים מעל הארץ, אכם
לא -- ואתה שא עיניך וראה שם את התבה ההולכת עוד על פני המים --
הבט נא וראה 4תת החלון, הלא פתוח הוא ! ונחגם הווח של"ח ירו מן
התור , וגס מורה באצבעו להשיבנו -- לבו נא ונשובה --
העורב
₪ <
משלי. מוסר כ
העורכ - אנכי אשובה ? מה ליולך אחותי כי תדברי אלי כדברים האה?
הכלב אנכי, ואם עַבֶר עולם , לשמור את מזוזרז פתחי הארם,
לשייט כאניתו , ולעבור אתו כמים רבים, ובנהרות יאשר ישמפורו ? הלגת
טיב לי פה לחיות חפשי גמשולח כאות נפשי! ועתה לך לך אחותי כרצונך,
ואנכי עוד כל ימי חיו לא אשוב שמה יואולם שמעי נא היונה דבר אשאלך :
מח זה העללה זירז טדף בפיך ? אנה רזוליכנו , ואיה תביאנו ? ומרוע.
תמהרי ללכת ולשוב'אלד שר בית משמרתך ?
היונ > שמע נ עורב, ואשיבך: דבר דבר על אופניו : עלה הזירז
טרפתי להביאהו אל איש חסרי , ולהודיעהו כי רחם ה' ארז
הארץ , וכי קלו המים מעל פכיה : ועל' כן אמהר ללחביא. לו. הבשורה ,
ויעבור עלי מה: כ' מוב חיות עבד לאיש חסר , מהיות חפשי
עם הנכלים !1 פה דברה היוגה , והלכה ושבה אל מחוז חפצה *
החוזה בכוכב'ם בבור
חוזה. בכוכביפ אחר הלך לררכו על הארץ , וראשו השמימה , ועיניו
צופות לחזות בכוכבים , הבט וראות מאין הפוגות + כי אמר :
נחשתי ואראה בכוכבי מעל , ארז המעשה אשר יעשח אלהיםמעתה וער
| עולם : ואף ספר תולדות האדם מקריהם ומעשיהם,פתוח לפני: בו אקרא,
| אחכם ואדע , ואין על תרץ נכון כמוני : ואף כי נעלם מעין כלל חי.--
ויהי בדברו,וילך לתומו , בלתי הבט לאשורו , ויפול אל אחת הפחתים ,
וישבור רגלו ומפרקתוי ויצעק החוזה צעקה גדולה ומרה, ויקרא :הוציאונו
מן הבור הזה ! ויבואו אכשים לקולו,ובתוכם איש אשר שמע לשונו מרברת
נדולות;ויאמר אליו : צר לי עליך אדוני'! האתה זה האיש נבון ויורע מאין
כמוך ? היורע חוקות השמים ומשטר הכוכבים ? הרואה מקרי הוחרם ,
וכל העתידות. למו ? -- לו ידעת ארז כל אלה , כאשר דמית בגורכ-
בבך , הלא משחת את נפשיך הצלת! -- מדוע חפרוץ לעליות השמימה,
אם הארץ אשר תחתיך נכריה בעיניך ? --
| שמעוני
משלי מוסר-
עומווני עמי, אחים ורעים !
אל הרצפו מאוהורז השמים :
אבינו אחר אל אלזיםם ,
ובירו נפשורז כל התים יי 0-0
אל כוכבי מעל אל תביטי ,
ומאותותיהם אל תחתו :
רק תלכו במישור לדרכיכם ,
וראו כ' טונד; לנגריכם !
ודבר בעתו מה טוב להזכיר במקום הזה דברי רז"ל אשר אמרו (פסחים
פ"י) מנין שאין שואלים ככלריים (דחוזים בכוכבים : בי דכלריים או
הכשרים הגו הראשונים לחזות בכוכבים ) שנאמר(דברים י"ח ) תמים תהיה
עם ה' אלהיך + אותו לברו תירא ובו תדבק, כי הוא לבדו אל תמים רעים,
ולו נתכנו עלילורז כל איש , ומספר מצעדי גבר, ומבלעדי אליהינו 7
ורים איש את ירו ואת רגלו להרע לנו : ומה כוכב כי נירא , קט היוצר
ונמור בעדנו , ויסחירנו בצל שדי ?
(ד) הקוף והמראה
הקוף מצא בבית בגד אדם ,
מרוקפ שָנִים ומראהו אדמרס י
וילבש אותו מעל לעור בשרו ,
ויתענג מאוד על רוב הדרו י
וירא , והנה מראה לנגד עיניו , ,
וירץ לראות בו תואר פניו י ל
ויקרא לבן אדוניו בקול רנה ,
"אל תשחק עור עלי , קרב הנה *
פה צחזה פני ., ישוו לפניך.,
| "אחלי ! נשה אלי וראה בעיניך +
ווואל הנער וישמע לו ,
ויגש
-=
משלי ופ םק
ויגש אליו ויעמוד אצלו , \
> ויביטו בתוך המראה שניהם, == = |
והגה לא ירמה תאר פניהם,
ויחרד הקוף ויזח לבושו.,
וישם מצנפת עלי רצחשו * =
אך לשוא + בכל עת יורה המראה, = .
חבנית האיש אשר ברתוכו. יראה *
פני הקוף וגויתו נראו שעירות ,
ופני החיש חלקות וצחורות * +
הנער צחק , והקוף צעק בקול מר,
ויפלל אלל המראדל , וי4קמך :
"מה חשארתי נגדך כי רזכזבני ,
"וחרפה בעיני איש ריבי תשימני ?. ו
היה 'צגת. מפיו | בדִבָרו, .
וכסה את טוהר המראה וזהרו ,
ּמִשְחְתו בתוכו עוד לא נראה י
"ראה כי האשם 3חך במרגחה ,
ענה הקוף , זהרו עמום לפנים ,
"לכן קבצו בו פארור כל פנים ,
הנטר רץ לספר 4קל אביהו ,
את כל אשר עבם דקוף קרהו +
אביו גבר חכם וריש אמונה ,
השכיל ללמדו בזה קנות בינח ,
2 וכה דבר,, האמת כמראה נדמה י
*האוילי ישיג על" ידה כלימה ,
ירזן בה דופי ומגרערץ י
בזה , כי נבער הוא מרערת ,
ואחרי כן +=פילה בסכלרתו ,
וואז לא.תְמָצא עוד בה חרפתו + (ש+ לירי )
ישמע
6
6
חירות
ישמע חכס ויוסיף לקח +
ונבון תחבולות יקנה :
להבין משל 0
דברי חכמים וחירותם * ( א, ה", ו , )
א
חמול כל איש כחיקו חוני ,
אם ישמחו או יתעצבו ישאלוני ,
והיובם אחרי גיווכס ישליבוני ,
ורמרו + 4חבד טעמי בי כי זקנרזי ג
וצתנכי זה שנה 4חשר נולדרתי.
טובי לבב חָמלו על צרורזי,
ויתנו פאר ועדי עלד גרגרורתי *
עתה עדנה תהיה לי אחרי בלותי > ( שי ליר )
= "/
אנכי דואג לנפשי ; ומה עמל כי אִיראִנו ?
לכן אעבור כל היום , טרם יעבור זאיננו !
ער לא יבואו ימי הרעה , ימי הגשם והכפור ,
וטרם יכסה אח פני הארץ שלג , קרח, וקור י
אדכם פקח עיניך , ורצפה כי צעיר אני :
אך טוב לך ואשריך ! אם עשה תעשה כמוני ' -=
דרך בלי עפר, יער בלי מץ ,
ימים בלי מים , ערים בלי יושב :
כל זאת אראך ,= שים עלי עיניך '-*
| ₪
באביב אשמחך ,
בקיץ אצילך .מחום,
בחורף אשביעך .
, --
ובסתיו 4קתן חוכם *, 7
--
חיזדורת
ה :
לערז צתור יררפנו.
וככלות האור ועזבנו * --=
ו
זך אנכי כמים , אך אין בי לשר וליח ,
מלאתי אש ולהבה , לא אשרוף ולא אחום *
ביום ישימוני ראש , ובלילה יסגרו בערי,
קר אנכי מפז , ואף כו קטנתי מאד. ' הד
ז
= רואה אנכי ומראה אין , שומע ואין קול, *
5 ארוך , ופעם קצר ; וכל זה אין כל ! =
פעכם נחמר ופעם נור4פ , אפיל אימה ופחר ,
פעם אשחק , ופעם ארגז , אך הבל המה יחד !
הכסילים ילכו אחרי , = ישמעו לקולי ,
החכמיבם ישחקו עללי , ואף ילענו לי --
1
תמונתי כתמונתך , ורמותי כרמותך :
אפתח פי לרבר , לערז תשמיע קולך :
אכם פניך זועפים , אז יפלו פני ,
ואם לבך'שמח , אז יצהלו עיני י
רקכל המעשה אשר אנכי עושה,
רחוק הוא ממני ; ואנכי חפר דעת :
הכר נא האמן , בצלו אני חופה ,
לו לבדו אנכי , והוא אשר יעש --
מ 0
במעט הבשילנו השמש, תקטפונו הירים ,.
| יאבלונו בחפזון , ואף: ידרכונו ברגלים ;
ולמען כלותנו ולשימנו בארון ,.
חיש מהר יבוא ; הפה ותגרון - =
/
קטן
כסט
חידור] :
קטן \נכי ודל מאד,
ומעט אוכל ישביעני :
רק שנוא אנכי עד מאר ,
זבחרונך רזררפני .
רוש ומורז תתן ליי ,
ות+אכילני | מחקדבך ;
ב תפרוש רשת לרגלי ,
ער אשר אפול בירך -- .
ולמען כלותנו ולהשמירני ,
חתנר בי מלחמה :
| רזשל"ח חיה ל-תכחירני,
כלה מן הארמה --
'א
בקץ חי תמצאני ,
/
סנור ומסוגר מכל עבר :
ובראש מות תשקיפני
פתח פתוח וברגלי שבר --
יב
מי הגדול בכל הכפילים ? --
. |
+תנכי ארזעליף. פני >
למען לא תראה אותי ;
בי אבם ראה תראה פני, >
לא תחפוץ עוד ראותי --
%
כש
פתרון החירות יכוא בלוחשל שנה הבאה. *
ונ 0-60 המות יי הד
חם
0
3
.
2
002 כ( [עס6ק
מפת6'6ם 751
|
Last Dance is a 1996 American drama movie directed by Bruce Beresford and starring Sharon Stone, Rob Morrow, Randy Quaid, Peter Gallagher, Jack Thompson, Jayne Brook, Skeet Ulrich, Patricia French. It was distributed by Touchstone Pictures and was a box office disappointment.
Other websites
1996 drama movies
American drama movies
Movies directed by Bruce Beresford
Movies set in South Carolina
Movies about capital punishment |
ו ]/
₪
7
0
(י
א
0
0
30/3 1761 00888794 5 %
0
6 2.
2 = יי 2
0 7 |
2 .
ביצי
52
-
ל שו 0 דל 5 : --
5 ל
ו 5
5
₪ :
ישו"
/ \ -) ? ו
4 י
, |"
/ 2 ₪
\ | 3% , ! .
0 /
/ ₪
07 0 |
90 | +
ולפיז יט ססגלות לכנינו ילופס טפסק גני סכין טל ילס לעופל (טלטכו לפיכ . :ול פקטס
עסתוספת5 וסילוטלעי ססניל סגלון דססס נני לולכ טלכי דעסוס גזיכס לככס כנעו
בס . 5כל גכי עילס 5 סייך לעינזל כלל . | [5סע"ל ע"ז | כתכ סכסיג סעפולכס -עו"ס. 3553
סכסן 5% עיץ פס . כוסיל . על דבר קדשו (לפ"ק) . של כנוד ידיי סלסיג עוסכיי סעטיל
גי סנל 5כול. כעז"ס ככסנל דמסייע ללוסי . | עסל דעעל סטו"ל ז"ל ככייס כייט וכעגילס. די
ללעס 55 נקט כנס נני לולכ ג"כ לסון סכל פייכיס כוי כעו כסים וענילס ע"ם כענינס 2'7
ולנס"ל י"ל עסוס לנלול3 נס סיכס סכנל קייס עיקל עלופו וסיוכו לד"ת נזכו עטוס טיכי
פוס טכר ג"כ כעס"ל . ועי כם"י ע"ם ככעוד כעכועו . ול"ש כסכי ג"כ עלי דקטס 5כלוכס פ"ד
סתוספתל וסילוטכני סכל . | עעתני' לסוכס ע"נ מקנכם לשס כו' כטכת . וע"ש ככס"י פיש
תולם כלי כו' . ועי סונין פס כ*י לטעעיס כן'. ולעיש "ל לנלסס 55 טייך ככל גז'כס
לככס . וע' ם"ל כיי ק"ז ופוף כ" ק"פ ודו"ק . ועליגר פישול טכטול עטוס גזילס. דככס לכל .
ע' פייס סיי סכפ"ס ולינודי סי כיעוד קנ"ו וכפ"ם פו"פ כי' קליס ודוק . = ועיש סכסיג סניל
ניי ללף 05 נפכט סתוספתל כשסל סוכ לוכי יסנוכ | כ' יוסי כנייט | כוי, | סכס. לכלולס ים
(סכלים כן |נסוך קועית ספוכ' כפולין פיד 5סף דל"5 ככ"י תיים תוכיס כו' . וסקטו דסכי כיו"ט
59 סייך ככל גזיכס. דככס ע"ם . ולעסיל מק" לקי יופי נופיס. כניים ייל כלעס . ולק. כודפי
ל נזול ניו"ט , לנל נספק סו"ל כגזול . ועי כס"ל סיי ק"ל ק"ו . ועי כליתום *"ץ סגניס כוי
דקלקסס כו . ועי "5 סי" עי . וע"כ 5" 5כפכס לכי יוסי נס. מיו"ט כנים פ"ל . ועי. עויס
ענילס זי דנתניי דפ"כ יוסיכ כוי ע"כ לי יוסי סיל וכ"ל ביכ ככיע . ועי פ"ל פיי עייס ולוק..
ולולס ניי סנכל "ל שס כיו"ל כי"ל כו' טסל כסכת . וע' כייכ שס שסנכ"ס כל גרם כנל
לסך לכי יוסי כתוספתל ע"ם . ועים כיכוסלני סכיסו כפכץ כו". ייל לס"ל דכל טלופזו. ידו
עעקילס כלטונס 632ת כו ולו כ5 נזקו כו עליין . 55 סככיכוסו כסניפו פיד דעל סנפס -מכל:
9 גזקו . ולכן דוקל סכיפו. כו' . = ועי דקו"ס וכפ"י וכנעס"פ וכס"% כיי ש5ל ופכניכ. ולו"ק .
וגלי סירוסכני סכל לקל' לף כסכין כוי וכענס כו", = י"ל דכי יוסכן 5כינל דכי יוסי כסיטתו
כסבת ל" לס"ל כל"ם . ועי סי" כסנ"ל סכת ק"ו דכל מכסילי ענוס סו"ל עלפכס של"ל פנופס.
ועי ק"ע כפי"ט דסכת ולוק . ועי סנכת קל"ג סככנ"ס 5כיי כוי כי לשי כו' כסכלפי כו' . = ויל
דסוגי? דקוכס 3" ככב פטי וכי יוסנן גופיס. כיכופלעי כנסכדעי 55י53 דכי יוםי כט"ס דימן .
ועי ס"ש יי ג"ל ונקסי"ע כ"ס כ"ס ודו"ק .| וע' סנכת "ל עולס כ"ם | כןי וטס ק"ל: ולע .
3 ל ס כסן: "כ ססג"ס] . ופסכי גכי סכין טל עיפס פעכו כיכוטלעי (טס) לנכי כי
יוסי פפיי פיכם סוזל 5פי" על נינין של" .| סדל. לכי פיי כסכין סל עילס כן וסיינו 5
לטלטל סככין כעול 5ינין של" ע"ם , דכיון | למעולס 55 גזכו 5כעל עילס (נזיכס דכנס .
וכע"ם סטעס ככץ נכ"ס (פ"ד) עפוס דכעינס פיכו טקוד כק לכי סנן .| ולס יכנס מסעכיכ
בלס *זכיכסו | לסכיס ע"כ := [פור טנלעכל ספי' כיכושלפי 5ף כסכין םל עינס כן פסוט דפפכ
שעל עותל לטלטכו . ע"ע עדנס שפיכ סיכוסכעי זלת כפיכין ספיע. סעיכס פכיכס דכי יוסי .
וסול ע"פ ע"ם סע"ז (שס סק"5) נכפס טעעו (דכנינו יקופס שכ' לעופל לטלטל ספיזעל טל
עילס לפס"כ) דסי סוס פריך | כססכיך ספיזעל לפ"כ ויסיס 5כול ודלי עיעכע וכל פסיל , וזס
עדי עפי עסנך ג"ל סל' עוכל (כינס. "5 :)| שספיקו כופן עטוס ססגסן כו' . עכיל. סטיז?
ולפ" דועס כע"ם כסכת (קל"ג :) כעכין 5ינין שפ"ע סעילס . סל עני כי יוסי סיל דסנן כי יוםי
סועכל ככפס בעליל פין נספלין עכיו לם ססכם , וקלי טס דע"כ כל 5' כי יוםי סמל דמל כיחנס
שכת (דסות. 35ל סיכל דכיסנס סנכת ללסות ס"כ. וס גס םס סטעס עפוס נענפת מס
עכטיכן לע"ל , ועי עכסות (ס"ל .) ועיפנע (עלוס . ועוככפ כועל דגס זס עעין סענוס: נק2פ
עללסי סנת . ולוסק כועכ דפל ספיכו 5כס דככיס טל סנות . לפ"כ סו"ל לפכם כסדי5 | כפים
סטוכי 5נן כ"ס (כ"כ .) דיס עסכסין . = ולכ ס"כ גכי סכין טל עס כיון לסתיכו לטלטל ,
עסוס דפכ*ס סי כליעכועי עענוס. עעין סעלוס. כקלפ , כגו 5ילין טס" . וים כסנק קלת] פך
לטעס ספ"ז כלו"ס (ם" מקפ"ס סק"ס) סתי' קו' סכין דעם"ס 55 גזכו נכי יפס גזיכס דכנס +
סטעס ססלנכ טסתולס ספיכס כפיכום . פין כס כיד סכניס כלכוכ . וסנניים כפססיס (סיו :6
סכיל טסופ עפוכלם. כתטונם כ"ל 5כ"פ . עקכת עס סכתוכ כתוכס. ע"ט . ס"כ נפ"ז סיכל טקייס
עיקל פנות ניפס ,וקייס+עס>שכי.-כתוקס , ונשפל לפניו כק סילי ענוס . 5ז סיס ככלוכס לפטל
מנזול גזיכס הַבְַָ:"וכל"ל . וכל פס.שכתכתי כלן . כנעפי עפס פך כקלס עטי וסלככפי כפיפ.
% ופס קלכס סיכיעס' עשָכיל: יסושע סעטיל סלן'. %
2
+
.
7%
4 7
- 6 ₪
| 4
%+
6
\
,
זָ
,
ו
ס
ולמלאות. פנייל . ויען כי כטלס ספספל למכ. סג ססוכוס . | כליפי לייס כניט עייד סנלון
כתוספפל קוכס (פ"כ סלי י"ג) גכי כולד . = כי יוסי פועל יו"ט: סכלטון סל סג
כיון סיכל כו ילי סוכתו | לסוכ לטלטפו . ונילוסלעי סוכס (פינ סכי *יפ) סכיפו: כסלץ לכול
לטלסלו ע"כ , וסכס סגלון סססיל ביולייד (שיי לס" סק"ג) כפנ על כניכו ילוסס. שסוכל כיתס
'וסף סס . לעופל לטלטל ססיעל 5לסל. סעימס פסנכיעו. כו' ע"ם .| דליסתניט ליס. דככי
ספוספתל וסיכוסלפי סנ"ל , | ונייל ככעוד זכות על כנינו *כופס . וכלעל לסכס ככוכס. (עיס :)
כי יוסי לועל יו" סללטון סל סג סקל לסיות כסכת וסכס וסוליל ספ סמול 3 23"ס. פטול עפני
שסוליל 3כטות .. וסס על סכיי כ"ם 5כס סכל יס כו לככ ילל כר סייב . = ופליך סל נדלגכיי
כפיק מס , 5עכ סנכיי כטספכו. כו' ע"כ . | ונכללוס סל <' יוסי כסיטתו 67' סכ (קפיג :6)
גכי סעל כל זען מסול עוסק 3עילס סוזל כו* . פיכס על 5ינין סעעככין 5ת סעילס סוזק.. .על
כינין ספין נעכנין ליכו סוזק . ולעל טס עלן סנל . ועסקיכן כנכן דפכיגי עכיס דלי יופי וכו'.
דכ"י | ס"ל | כי סנקי וסדל עתפלי כעי מדל עיכסל סיל , = וססיב ססידוכ. עלוס. דניכת. 5יפין
של" ספ סילס כגוף סעפוס דדקי סכם ע"כ . וס"כ סל ולפי לעפוס. ען. סעוכסק כיטול ספול
כל סיוס כנ"ים | כך סיס עכסגן. כו' . = יונל עכיפו לוככו 3ידו סוכך 35סכ"כ כוככו 3ילו -כו' .
סולך כ3קל סוניס לולכו 3ילו . לסוליעך. כעס סיר זכיזין כעלום , ול" ככי יוסי סנייל לסיטתו
לף כטכככ 59 כו עכוד דכל גנוס קכי כיס 05 נוטמו עפס . וכן כליפי עפוכם 3יכוסלני
שכם' (פי"ט סמייד) 5כייי דבכי כ' יוםי ספיי צכ 5ינין ספ" לס פיכם. סוזקל = סיי דין לי יוסי .
סו דפכיכין תען לייל יו"ט סקלסון טל סג סקל כסיות 5סכת . וסכס וסופיל לת סופ 5כיס
פטול , וכן עפולם כיכוסכעי כוכס (פיג ספי"ל) על סלל לכי ספטול (פכי ססוניל ככטות .
ען סדל לפכ"ל וסני פען . כך סיס ענסגן 3ילוסניס 75 סוכך ככסכ"כ פוככו 3ילו. כו' . וסייכו
כע"ים לכסילול עלוס וכזקיזין | סוי ספיל כל סיוס . ודעיל כניכין טס" טלפיי לס פיכם סוזכ
ככ"י לסדל לוס סיס . וס"כ. ע"ע דלכיי לסי 35כל 55 כו סייב . ולין פועכ דסכיי לסו סכיכס
לכי יוסי קלונל , | כיל פיי כסיטתו דפיסו. ס"כ ככנכן | דכ"י: (כפי ני' סיכקוע שסניל סט"ך
כיוליד סי פ"ם | (סיי לעיו סק"5) ייט עלס 5כיי , = וסייכו כלככן כנכסום (5"ט :)= וכעכולל
בסכת (קכיג ,) ע"ש . וספככפי 3קונטלס. עיוסד ע"ז) . דפייכ עכיפ פקסס מסי פכיך סגע' ספ
נלסגכיס כפיק יס . כיון דעודכו לוסזו ילו . סוי ככל פיכס גכי וניכס דלפיי כככן עולו . (וספככתי
עפיי די סססגת לליס (ס" נו"ן) לסוכיס דסכס לפי' לס 55 פילם עודו קככן ולכע"ל) עעפס כסוב
גס כד' ססוספתל וסיכוסכני ססכיל סגלון דכ"י כ"ל כיון סיס כו 5סול לטכטפו .| סס ככ"
סוי כלל פילם לף לס סכיסו כפכץ , ולין כועל דעיילי סכיטכו כלופן דכל 55 כו דלז לשוכ ע"ע :
על כן ;"ל מנסכולי נפסין נפכץ . לסלי סענופל כסוכס (פיג.) ונכעס. דוכסי דכיעכו למל
ססולכן ככטיכלת לוככ כיו"ט סקל כסכת . עסוס גז'כס דכ3ס סעל | יעניכנו דייל 5כייס ,
ול"כ י"ל דסף דסכל ע"כ סייכי כיו"ט כלסון שסכ כסכת 3זען סעקלם . דל 55 גזלו גזילס
דככס. ע"ע י"ל סייכו | דוקל כעיקל עלום פול3 | 5 כלר 5עקול ענוס זו וכסעעיד לככיסס .
סכל "כ ללסכ. טינל י"ס ען ספולס . = כק שעליין 5כיך כקייס כו סילי ענוס . ולנכסג. ס"י
כימול כל סיוס | כניל ,| 3זס סעעידו דנכיסס | עסוס סך גזילס דככס . = ולין פוטל כיון. דפין
עכיו עיקל ססיו 3 עסענוס שוכ 5 עליל ולין כפום | טע 'עצול , | לסל סזיכן כסיכוסלעי
סנ"ל 939957 דכי. יוכי עיקלי טכוד כלככ. (נוס . | כספ לכולס כקייס. ענוס. לזקיזין כל. סיוס .
סע"פ סכככ יכל סוכת סעלוס , | עזס סטעס גופל ס"כ סכיי לפיקלי טכוד וסייסיכן כנזילס
דפס וכטכו כככן כעלוס לוזקיזין , = (ועי טולי 5כן כעגילס (די :) דסף דכל סכסום מניכו
סנזקו) וזים כקוכס (ע"3:) סכיכס דכ"ע . 35 ילס כו סייב . וכן | ע"ם סל פדלגניס כפיק
ביס דכל סוי טקול 2375 לוס וסייב . | וסיכוסכעי ס"ל לפ"ע טעס 375 עפוס פקכי
לעכין כפטול עסטלת . (וים עול כסלקיך כזס) ולפ"ז ינולק סתוספתל סכיל = דססול כעלטכו
עפוס גזיכס. דככס , = לעייכי כיו"ע שסל כסכת . ולף לס עייכי סתוקפסס כססל קול . לולי
יסנול ל' יוסי כנ"ם (כינס י"כ.) | לפין עוניסין כל לת סקטן וכל סת סכוכ3 ולל לת ס"ת
פל"ס .| (וסס דלפ כקעו גזילס. שעפ יוניל עלס" 5ל"ס. כפכ תי סתוכי 3כייע). וסט דכל גזכו
לכיש גס. כפול טלל ליטול לולכ ככל. עסוס גזיכס ללכ כ3ל פיי סטולי. 5כן לייס (כ"ס :). לייס
גזילס . וכן סיקוסלני דלי סניסו כסכץ לפוק כטכטפו . ג"כ עטעס גזילס דככס . לך דס"ל דוקפ
כססכיקו וכססלק עיקל סעפוס עידו 5ז גזקינן ספיל גזילס דככס וד"כ.. (ועס סעסייס כיקוסכני
(שס) זלת לועלת ססול 5כוכ כסכלס . פיי דפילו סוי עופכ כסכלס סיס שלי לסכיף כו לסולס כעכולכ
כילוםכני . וכסנועפו טלס כנלת כו . (וסוי לי כלוכלין ע' לט"י כינס (**3 .) דייס כיפלגו 0 :
ולפ"ז
8 דבר שולח בישראל
מעיני העדה , הרה"ג המאורות הגדולים . זקני תורה ומורי צדק: רק'ק
ווילנא . יכוננה עליון , ניי
קול קורא אליכם בית ישראל
חן חלס סנוט עד ונולו . סולל שס סנלון ססקיד טווילכל . = 55 קס כעוסו דולו
סללעוכיס . ויפל עסיס סכס . לין סיקל ופיקן סיבוליס כניס . ועסס סט זכינו
ללסופס כדפקיס ול3 עסס סטל עודס צכפוניס . וכסעל בסס כי טוב , וכנכז כפליקיס .
וסכס שטעכו ופלנז 3נוככו . כי סכבס כפיבת יד קדטו כפזכו . | (כבד סכעולל 3סללכיס)
ופקפפככס. 36כי קודם 5כס . ולין ננקצן ככודד . ועסס יעלו צפוסו סו ועם ססככס .
וסכסכו עסמיס כסקן כל זס ועלסכו עון סלילס :
חנה 3לכופ לללש עשניל סוס עלסנמו . ססנכך סכב סנדול סכס יכ" סנופולסס
עוסי יהושע העשיל בָּסלב קלדיק עו"ס אליהו. זאב "ל הלוי פס . סטל ספס
כב כווסו כקס עלוס למנל ספל עליות אליהו , סולדום לדס קנדול סנלון סספיד כ"ע .
כולו כל סוכס ויכלם סטס . ודעת ספסיו ככוכ עללו . וספסיס יוסק דככי פי סכס סן,
סכס לוס גוכלפ טלוס . כי כפן נס כפעו לו כדסי סכפיבם יד קודם . וסביניס פיי
סוועפסיי דכ3 כ3כן ונלון סגלוניס כולי ססי . כסליל כספי קודם 6כס ן ססדדון ס"ו.
ושס עכ 5בו סע' כעקוס עשונכס לעטננכס ככי"ק. עסנלון . לעען יעעדו לדוכוס עולס
כזכלון . וספלו לסייע סילסו לסול סדפוס :
על כן בסבטי יסלסכ כודיע כלוכס. כי סובס ועלוס על כל עי לטל יעלס צידו עכי"ק טל
סנלון כסעלס 3טסכס ולסודיע לסכב סכ"ל עכל סכנלס . ועודיעיס לכסכו ככ3יס .
סן בפס. ק"ק סעכ 3 סכן סגלון . וסן בקסל עילום ישכס3 . לכל ססל כנע יכסס סטס
3 . ומוכס סתו דבכ סו סלי דבכ וכי"ק (וסגלון לסודיעו כמוקדס וכבקם לטלמס .
וכוקול יפס יפס סכי"ק בעלווס סו עכ"פ סטפקס 3לוכס על סולסום סכ3 סכ"ל בטליננות.
וסשס יפן גס 303 כדיני עעיכו. לסייע כככ 030 כוכלום ידו .= כסוליס כסוכ בדפוס כי"ק
נוסנסון . סל קנכפ לטיון עסלעכזוכיי כסוק סנננושלס יכ"ס . וססל סציקול כי סנס פעלס
כי"ק . .סו (נסלננידיו סנדוניס ככודע סכלוז סקל סוככז צווילמס . = מטעס סכנכיס דפס:.
לסל עכום סנסון 6ליסו סקעיעס :
וכל סעוועיס לדכליכו סכס. זכות סגלון ז5'ל סיס (נקייעסס ולדקתס סעונוד לדוכ לול
ויתבככו בככל וב וסושל. ס"ס : 2
דבכי ספפיכיס מכצוד סנלון ססקיל ולכצול קדוטס פולפו . סנסיס על סספוס..
יוס עסס"ק שכפ סכט"ז כפ"ק פס וויככס יע" .
נאום זלמן זאב בהרב' כו' המפורסם מויה יחזקאל פייוויל וציל מימ רמתא ומיץ בסה
ונאום ישראל בהק' מוהר"ר אליעזר וצללהיה
השמטה (עליופ 5יסו (סעלס כ') וכן | סיפל סלס"ג | סעפולסס | מי ישכלל כיי סננייץ
עווילכל סכזכל | מעיל .| (לטל זכס ככלות לפ סגלון 3ּסייס . כסדק נלונו) פכן
סעע סול עפולם עפי סגלון עוסל"ס כ"ע . = כסיותו כווילכל .. וסוסיף לעכ כלפום עלסזיל
4 ע"ל .) זקניס סכלוסו סלול סיו פועכיס פכי עטס כפני סעס. פני *סושע כפמי
כנס. נקיע זקניס סנסותו סלול ,| כי סלעיכיס כיעיס 5סכ כלו לפ עטס כעם זקנס
ופינס ולת יסוסע 5יעי עלופיו . | סיו לועליס-- כי כסטק יגיע יסוסע לטכום עטס כניכו ₪5
ינכע עככו עעטס . לכל סוקכיס טזכלו 5 עטס כעולו סיס 3עיכ מיעיס כיסוטע עפס. כי
גס לו כעס סיס גדול ותל עיסושָע עפס, סעס סטכילו לפעל , פני עסס כפכי סעס כו פיש:
עלית קיר נט
ונעקועו . וגס 3נע': עניכו סככס. עלעכיס יעילו ע"ז . = כעכין לעכס סנפס עפיק סכפל . וענל
נין לס (יכו וכיעול . ולעלו 3לכך עסל 55 לסנס סלך זקכויל 535 עוככ 555 עפכי ססופ
עינו , וכעוסס כניס . ול"כ קל ללעת , טסילוליס וסעקועות שעטס סולניס סעלס .| עלינס
ועליכס כעקועס טולע כס עלול פעקוכות סיס סעלס . ססול סעפס סדועית סעפעקנ 5ס .
(ניניקתס. מעכס . לעכס עדלך סכפוקס לשל סולכת 2ס ועספעעטותס פע עעט לקך סיפוכס
ביני סיעיס וסנסלום 55 כענלת לק עעט . וזס סעכו ועסתכס כי קוכטל ככולל . כי כנל
סול וכסוק כפלם שסיפס כיעיסס מעקוכות סעלס. סדועים כל (כסי סלכץ 3כתי סוס כינס..
ועעס סיתס ססעקונות , | וליך כפעלנס . ולפי טסתוס' כעלו כלכך סזס 5פיכך לעכו = כסופין
וכעיכוכין טס ונככככות (כ"ג :) סלגו פין פוכס כיטול עיס 5סלוכיס . = סלין עלס סדועים עפוי
ביני .| ולפי סכילול סלעתי סזס גס כיכיכו עלוי .| וכעוסס כעוכו פייניס כעיס לפלוניס .
כל סוס סוכלות סיכ . ולל גנלך לתקון שתקן סלטכ"ס (פ"ו עס' כככות ס"ג) ו עכס
סטנעו כעלס סלועי. וכתכ סכ" כפי שסזיכן טנעלי סם"ם ססין ככככ סססו ג"כ 5מפס
סלועית וסס כפוקיס עסלוס ע"ש . וסוקטס לסכעניס טכלקנות סלפוקות 5 טייכס סתעקונות .
ולפלוסי ינול על ככון . וסכן כי סול פעם ונלוכ . וקולל 5מי על סלסלוניס וכיופל על
סגלון סמסיל עווילכל סלסס דנכי סתוכ' כסתי יליס . כל ילוכס 55ליק. כל פון . ע"כ : פלפל
(סי" פ"ז) כסופיף פים בעעסים (סעקס כ"ב) : (סיי פייס) עי מעסים (סעקס "ג) דיס וענעו.
ומס (7ף כ"3,) | ל"ס וכן. (ש" 75) עי עכיות 5פיי (סעלס פ"ו) : | (םי" 5ס) ע' עפסיים
(סעלס ""כ): (ם" ק"5) ע' עכיות 55" (סעלס |ף): (ק"ג) ע' עעס"ם (סעלק :"ג ל"ס
וכליפי וסעלס ט"ז) : (ק"ד) עי ככ' סעכי (דק ככעל פיי לדס (פקק *"ד) וכע"פ ססספות
עקוכיס פס ק"ק ווילנל -ים כוסניס לתתס ככסן עפ" סגכ"ל : (קכ"ד) טי עעלות ספונס
(סעלס *"3) : (קל"ו) ועי ס"ל 3ס' קכילת סתוכס (כלל כ"ל כי" 9') . ולענס סגכיל. סנסיג
כקסילסנו . (לפל טתיקן ככפוכ נניליס וכתוניס על קלף וצגכיכס כס"ת . ול"כ סקולל עוליס
כל סניכול : (קעיו) עי פיי סגכ"ל כיסעיי (יי3 5י) : (קין) עי עעס"ס (סעלס י"ג) (לף כ"נ:)
לייס וכן ול"ע : | (קכ"ס) ע' עעס"ם סעלס :"ג (לף כ"ל :)| ל"ס וע"ם עסו"ת סת"ס פופל :
(קק"ס) וכייס כס"ל | ס' נשילות | כפיס (כלל 3*5 |" ע"ו) כסס סגקיל : (קע"ב) עי מעס"ס
סעלס י"ג פום %' : (קפ"ו) עי ס"ל סי פסס (ככל קכ"ז סיי 5י) וללונינו סגכיל סספיכ. עלול
כזס . סכ? כלכול כק עס םשעטועל עסעת קלילס כל יעי ספקק .| וסייכו | עטעס סזס . ע"ע :
3 (ק65) | טכי עלום וכוי עי עליות ספיי (סעכס עיו) . פוכליס. פלול עלוסק . <סוסיף
ע"ם כנעס"ק סעכפ :"ג פום זי : (כ) וע' ס"ל 3סי ע"כ כתכ , כלסל ספות עוסכ פסניס. עו"ת+
וכן כסג סגכ"ל . ולע : (כי"ב) עי ע"ם כסו"ת ככין עוכס. (שלכס י"כ) כסוף סכיס. דככי סנולע
כיסולס. עס"ק | (סי" מ"ג) סקלל תנכ עלול ע"ז .| וגס כנינו סגלול סגליל זיל עווילכל . לווס
ככלוכיל על ענסג סקע סזס : ע"ש ססלקיך : (כייע) ע' סו" 5גדי יטע (סו"ם י"3) : (ככ"ד)
ע' סויפ עכסת עכי (פסוכס כ"ס): | (ככ"ג) | ע' עכיות 55 (סעכס קי"ז) ונעעסים (סעכס
כ"ל) : (כניג) עי כס"ל סי כולכ (כלל קכ"כ כיי זי) וסגכיל סיי עקיף ]"פ ולי סנוסס סנדפס
כסילוליס . ולס"כ תס סן"ל כו" ע"ם : (ככ"ס) עי פ"ל סי פכוכס (כלל קנייג פיי כי) וכן נסג
סנליל? := (כמינ) | עי עיים כסו"פ כים לפכיס (ק"ט) ונסו"פ ספ"ס פופל פו"ס (קפט וק"9)
וכס' גני? עסכפל ע' עעס"ם סעכס "נ:
כסלס סעלעל לסל קללתיו נעס 5 יש ק יכ פע"ל פיולי סגלון סנדפקיס ונכתוניס .
| טנת חזה פם ידא די כתבה לפיק
מאתי יהושע העשיל בהרב וכו' מ' אליי זאב זציל הלוי .
ונסלס סספל 3ע"ס ים"ם .
סנפ בי ידע הרך עמדי בחנני כזהב פיק .
16 עלית קיר
בעלס כי"ק עסנפון ג"ע . וסונילר לפול. סלכ. סגלול פי סעופל 5ניל לקי פוקניק . = וסגיסו
ועסס פיכום כלנליו ". וסקדיס סקדעס נקלפת עס לכך ספתס (וליוניס כדכך) עלת סלפ
ליי עסללניס .
*נב) חיבור ארוך על התכונה (כי') ,
עי עליות לכיסו (סעָכָס פַ"ב) כלקוכס וס ספיכול , ועי עעכות סקופס. (סעלס 0):
* נג) כרך תקופות ומולדות (כיי .
נ) מכתנ . עלים לתרופה .
נדפם כעס פעעיס וגס נעפק 5נטון עס לועז ככפנס וכלפונס כעטי עפיס . וסול עכפנ 5סל
סלס לכיסו עדכך נסיעתו כלכץ סקלוטס וע' עליות לליסו (לף פט.).
[לבד ₪ סועתי עפי סק כ' יכקכ עטס זיל עסללכיס. כווילכל. כילדוסי סכענס 95נו כלך
ליקוטיס שוניס טל5 כסלקן . טעענו יש 5כוין כינד סיי סדכ כעולו מל סגכ"6 51 ככ
וס ע"פ סלכ כפינתן טס (סגכל"ל)] . כיל טסול כוס ספיקוטיס סנזכל: כעיל. (פות. ע"פ)
וכן כעכל ננכו מכתכיס 3כתוניס . וכן עוכל. כנפנקיס דנכיס נסעליס לטל כלעכו. עסעו :
והנהגות. = כגלון יפו לוכ כלפום טס מעשה. רב (ווילנל: טנת פקני3) 6טל קיננס
| ידיייכ | סלס"ג שוע"ס סכס 5יכ5ס פיי ימכל 3על זנ"ל סניץ עווילכל .| עסס עס
סכלו עיגיו לפ סגלון כוסג ועסס 5סל סיו ככפוכיס | עסככ | ססקיל. ע' סעדיי זל פכעיל
סגלון שנפטכ כיכוסליס ונטלסו כידו עסס עככו סיוס3 כעגולי סיו וסכס"ג: עוסכל"3 סכיל,
סוסיף עכיסס | סעלות. [וכעת | ססעולכ ככ ידידי סככ. וכן'. ע' ספיי. פכץ | ג"י עיץ: לפס?
לסדפים עסלם סכ' עעסס כ3. עס תוספות סעלום עלכין סכס"ג 1" , ונסופו קונעלסם ענסת
עכב מלכיו זנ"ל . יסיי סי פתר כסוליל 5לול] . | וסלכס עסנסגות עוכסיס נ"כ כפיי פדס 5טכ
גס סול זכס 5סיות עעסתופפי 33ל קולפ סגלון כיע .| ולסיפי 5כי כסוסיף ולסעיל על עיש
בעעסס 32 . עי ע"ש כעעלות ססוכס (סעלס ייג) ע"יז ענסגיס מקולטיס מענו . ועי טס לס
ויען . ופס (סעלס ז' ט' כ"ד) וכעכיות 5כי' (סעלס מ"ס "ל ייג ק"כ פייס "ו קייט) . (סיי
י"ל) עע"ס סס"ל כסלכום פינים. (ככל *"3 כ" ו') כל סססיל סטלים של5 <לולך סטלים 5ליך
45 . וכן נסג סנכ"ל : (סיי ייז) עי ס"ס טס (ככל ייפ סיפן *יכ) ועעים כנעסיים סעכס *ינ
(לף כ" :) ד"ס וכן ול"ע : | (סיי פ"ד) עי סיל סי מפכום (כלל 5' סי" ט') כת3 עיז. = וכן
נסג סנכ"ל . פך כל נוסגין כן : (סי' נייס) ע' סויפ עסכנות יעק3 פיי עייג + (סיי סי) כסופיף
כסדל סליעוד . עיים כעעס"ק (סעכס *) וכעליום לפי' (סעלס טפ" ועיד) וטס (פום עיד
קייד) כפכיס : 5סל (ק" ע"ו) כסוסיף פ"ש ספ"ל 3סלכום 3ככום | (כלל ס"ס סי גי) עי
שנעסס 3כו ככ עלוס כו' עכלך 3ס"י 5ע"ס 5םל פעככי עעונטו טל זס .| כ"כ עסכייל מענלך
כפס ועלכות כו" , | וכ"כ | סנליל טכן עיקל.. | ופעעסי טכן כסג . וע' עעטס. 32 סי עייס 1
(סי' פ"ד) עיס 5סלוניס סוס וענוס כעו יס כלטוכיס כו' .| ולסיפי (סעפיק.::עים פיז
סי ספיל סקס"ג | סעפולסס כיטכפל עוסכניס | כסנלון עסוכללכל | ככסניו | ככילולו לפקנוס
דלב יוסף על 7" (כ' "גב סי) ככית עלס . ק'יס עלס סי כעל דעוי דיפל .| כפיט
בתעכים (ט':) וסלל עי לוקיכום עלופיס סן . וסול סכל יודע מכין סיס סעלס סי' עפפלס
עטק סוס . ונספוך ס' לת סדוס ועליס . | סיפס כיס סעלס עעלס קלועים לשל טפך סי
3ס, גפלים ועלס מכפס כל 5כס , ועעכס 52 סיכדן סעליי פמקו. בכיכ (פפ"ס) כסדין יכדנס
דכ פסיק יועל וליפל . | ומנכס. 5ספל | נסלום עד טילכו = יונקותי" גס מיעיס ונסלות פפליס
על סתנול. גס כִיס פוקיכום ככודע 5כל *ודע [?] . ועזס עיעי פוקינום עלוסיס .| ול"
סיתופקו 3לתי 5דעת כ"ל. שס כספכים. בענים . ונפסיקת5 ככפי| (פל"ב) ליי סלפתיד
ככול יסיס פעין | נכסע"ק סיל לכל | סיניס וללוקינום ולז יפעתקו סעיס ע"ם . ונלל
כזס סככס 5"ל מיפסוק כית דול . וכן ספי' ג"כ ככתוכ ככים עלס עולס סו5 , וכל כפכטיי
מס סככים. (כם סול. סָכָל יסקיפו , ע' עכסות (כ"ל .) עלס שפינס טוכסת . ועזס סדע דבל
סעת <כילול סגני כעיקוכין (""ז :) וסולין (ק"ס :) עלס סלועית ים טעסעל 5ת סעינים .
וסעכ 5כיי ועשתכס כי קולטל ככולל .| סעלקל טסלנל עוסטי סיס סעלס סול עלס סלועית .
וספענס ינקו כל סנסקות | סילוליס וספגניס = וסיניס סנעולס . וענופל כעופת טכל נעס
יעטך 5גטס סטכי סעפוסף עעו כענע , וכיופל ללשל סוס עעיכו . ולועס לו כסעו וכעעטיו
וכוקועו
עלית קיר נח
קטן סכעות. ולכ ססיכות , = כִי סול כלטון 2עכלכק סקולם סזו , טלל פונל. עליין פיי עמיו .
לכן. כלוי. (סםסלל 3סוניפו לפוק . (ויסנו ס"י על כל סקע"ע עס סכיקועיס טיגעפי נ"ס
לסדכס על עקועס כלויל (סגכדיל) (גס סול סוכל מכית סלפוס ע"י כי טעולל כוליל. נכ"ו)]
וגס סול עלס 3ססכעס 5סלפיסו א - , ועי כעכיות 5כיי (7) ע"ס :) עזס
לות 3"5) :
*מד) ביאור על אידרא רבא ואידרא זוטא . (כ') ,
עי כם' עליות סניסו (סעלס פ"ל) עט"ם כזס :
* מךה) ביאור על. מדרש הנעלם . (כיי) , וע לקען (לופ פיז) :
= *מן) ביאור על זוהר חדש , (כי')
[ברשימה דפפלניס גי פנקיס ועזס כל נענל 5נכי כק פיזר עלמכיס . ונס פיי זוסל. סלט
על קות. סכעלפ 3סדלת קולם . וסכס כל כעכל 555 ככדיו כעם פיי ככיכו
סגדול "ל על זוסל סדט | סיל סטיליס . לסל ככינו ז"ל | כליקועין עולס כללכע. עליו כ"פ .
ונעקוס 5סל כסכ כזס"ל := וכפי' זוס"ס טס"ם . טס לפן ₪5 לודי לך ע"כ . וכל זכיכו כסנות
סולו . כק על פיי עלעל עדכם סכעלס טכתסכת זוס" שס"ש . וגס על כים פילין על פיזו
שוכום תסל זוס"ק טסים . [5עכ סעטיל ע' סללס קולס כ" (לף :ג) ל"ס זוס"ס
שס"ם *"3 סככיס פכיעיס כו' . וע"ם די יי עפיים 5זוסייס סס"ם ססיני סול ספס וע' ככי
יליכס. כייי ע"ס ע"ל זוסייס סס"ם כזל. דלי שעסן בכיפין) . וסטלכ כנכז עלסנו . וכנל סקלפי
ופפפסתי עגיו ככל סעקועות ולין יולע על עס עעכו . סי יליל עיכיכו . ויפזיל כו סלכילס
סגלולס. סזלס (סגקל"כ)] /:
* מ כרך הדרת קודש (כ') ,
חיבור 5לוך עפודל עפלעילו סלסיג | כע"ם | ז"ל ויל סםעל סס . כ' סדלס קולם . ספל
עסנעיס. סיכוליס קדוטיס ססינל כו" . ופיי על פדכס סנעלס עעגלת קום , וסול
עלפוכו סקלום . וכל סספל סזס סעתיק וסילכו פכעילו | סגלול סעקוכל סככ כו" ע' סלעס
זיל עעפלעטין נעתק ונכס3 כיוס לי ייג לפולם על ספוון טכ פקע"ד . ועסודל פ"י כליל
יופי סכן כסלפסס עס כוסום סמפתסות . וסול כיקועיס סלכס עכזין ללוכייפפ . (עפזיק עלך
עסליס כוינן) :
* מח) כרך לוח הליקוטים . (כ'') .
[לפי סנללס סול עפפס עסליקוטיס . (שסיי 15 כפני סעסדל סמפתס) 3כככיס טוניס. כסיתי
פיזו קוכטכסיס עד כוס זס) (סנלליכ)] :
*מם) ספר מעשה תורה (כיי),
ולכסוף פיזו | לקוטיס ככלי סתולס וסול ממפיל עלות לי ועונס וסוכך כל סעספליס לסל
= נעלל כַלַבַלִי קז"ל , ולעל כללס סול כסכעפו . ונע55 ם" על פות "ג ונס פופ
ע' כננס סעס , ולייכתי עליסס כנס פצעיס פונפס .| ושעעפי מסכס"ג כי הוכ | כעכ סע"ץ
עווילכל | . כי זס נכת3 מסלעידו כלסל :5 מפי סגלון כע"פ כעכנו על מטסו כסליו
וסול כפךָ על סספרל כלין .| [כלט'נס דכלסכיס |3' כככיס עעטס תוכס .| כליסיו | קלת
טלסעו עפי סגלון זיל 35 כפי סככלס סטכי כלכיס. 195 סן ססטליעס כו סככ עוסכ"ל זיל
| בסכפו | (סגלליל)] :
) רקדוק אליהו , כלפק כוולכל טנס מק'יג , עס סעכות. מסמדקלק כ' (ני סיט +
נא) ספר איל משולש ,
על סכעם סעפולטיס. וסכלמס קוי .. . כס"ס פי ככליס כְדפֶם כווילכ (שכם מקניד) וסספל סוס סופ
ו בענס
4 | עלית קיר
וטס סלקיך פ"ז נסק' לספל זס . ונסופו גלפס ניקוטיס לזס . ועוכל 3ססכעופ סכנכיט
דווילנל , כי ססכיעו עליו , [וזס ססכול יפילי סללוי לשכס סיל | עפולל = כסלכתו. כסגייס
עלויקם וכסדול סנקוטיס על מקוען ככלוי כסס . כזס *כלו ויקלסו לעסות כנתכונתו סנליס
כסוניפ כפול טלל סינוליו ככסתכות לי"ס טיזכס סדול 5כך (סגלליל)] :
*לט) ביאור על הזוהר . (כ') .
נדפם עענגו 6פם קסו נווילכל (טנת פק"ע) ע"" ככיו | וככלו סכככיס ז"ל , = וסול עכודל
עעלס כי"ק סגלון ז9יל. ועי כסקי סנלון עוסלייס "ל טס . ולל סלפיסו על כל פזוסל
כִי ככ סול וסדפיקו לך עעט ככלך קטן סכטלס כפ"ע עקודל וסול על סיג עסזוסל עדף קניל
על עד סוף קע"ס 5' . ונסוף ניקוטיס 5סליס . [ונכטינס דסללניס *"ל כככיס על סזוסל
ב"י ,. כזס סול ססוכ סיופל גדול . על סנתפסטו ונפולו סעסקות טונום על עלעליס עסזוסל
וליקוטיס טוניס. ועלו כסס סנוסיס וקעטוניס . ולין סקכס כ"ל (ססתדל לסלכ יפד בסדכ
כלום (פי סנק' סזוסכ ,| ולסדכל סניקוטיס 3כיעכיס ולסגיסס עכ"י סת"י נכדו פשכ וודסי
לוס עכיי סקדוע | 1"ל כעכעו לו עתלעידיו סנלענים +"ל. | ולף על פ' טלס סכלפס עלו 3ו
קעסוניס כגל סמננס ככיי כלוי מפקכס (סגכד"ל)] . ועי סק' לספל" וזיל סגלון נוסכ"יס יע .
וניסול נגלסותיו סנקיופ לשל סעניל כזוס"ק וכ"ע ותיקוכיס סקל ויתיל וקלוף עפולס. לולס
ועדף 5 דף ולכעס דפין , כל ילוען ולל יסועל יגיעותיו סלכות וסעלונוס שסיס לו.. וסיס
שוקל וסופל לותיותיסס . | עד דלנסיכו פו עייכין עסעיל . כלוקעי' ניכסל מלסס יפס ונכס
סיועס . על קו סלעת נסקלס על נקועס ינול כסלוס . עכ"ז עדן כל ססנכך כלכנו לססליטו
כלונם 3כוכ על לשכ סזל ויגע יגיעס. נוכלס 3פספוש ועסעום וסיפום מסיפוס 32 עלול.
ככל סזוס"ק ול" ופיקוניס 5 סיל (פיכום עיכיס פיתיםנו ע"י עול עקועות כנום כזוס"ק
ולי ותיקוכיס . וכלסל כן געלל . 15 סכין כי פכעת 55סיס כקרכו כו' . וסעעתי עפוכם יו5ס
עפיו סק' . סכל עכלו לכו סטסול כסנוס ולקכוע גי' סלטס כנסתלות . על סםל ספיל פפ
ענל פניו סטסול סככס מקועום ולפעניס עד ק"ן כו" עכיל :
* מ) ביאור על תיקוני זוהר (כיי) ,
| ברשימה דפנלניס סי כלכיס על פיקוני זוסל עולנו ככתוניס . ונספסטו צעכו סעפקות
טונות ססילות . וכליתי כסודיע כי כעלל ככתוניס | :ילול על כל ספיקונין לי
טיול , ולף על ייל פיקוכין ספסלוניס (סנכדיכ)] . ועוכל פיי על כתיקוניס (תיקון עי. די
ליכ עייס) כספקו סדקת קודם כ"י (דף ייפ) = דייס ונלים ככלטית . | ועלס כססכעס עסכנכיס
לווילכל 5סלפיפו :
* מא) כיך פרקי היכלות (כיי) ,
[לא ילעתי 05 סן ספלקי סיכלות טנדפום . | כק סגסות של כניכו זיל עליו . לו סן. פלקי
סיכנום סטלס , (כלסל כנלועני כליפי כילדופי 55 ס"כ סגלון ע' סלול עווילכל. זליל)
כי סנלפם סול סקל סככס , וכיל סקפטוניס ז"ל סיס כע5ל גדול סכנס עסכלפק . ול"כ. סדנכ
ענוס כנס על עי שיש כס כידו כסכיס (דפוק ככייתל שסנקו סתנסיס (סגכדיפ)] :
*מב) שני כרכים על הילכות (כיי),.
| ביאור כלפנס . (פינול סעיוסד כפיכוליו זיל כוס. סכל כלכוכס ע"ל נילול פל5 . וגס סופ
סיכול פע סכעות וקכ ספיכום כטליעופו וכלוי לססתדל 3סלפסתו . ונע5ל פיי בַכיי
[וסוכל נַכִית סלפוק מכ" זס | ע"י סקכ סעופפג. ע' שעופל כוליל. כסטתלכות. ססיג .נ' יעקכ
ככי מעקלעכנולג סייו] (סגלל"ל)] . וגס סול עלס כססכונס עסלכניס סכל לסלפיו .. ועונס. סי
כפס ססייס סעיל (סוף פלק ט"ו) עיש נסיכל 3י. וכן טס (פלק ""ס) וטס (פכק *"ט) :
*מג) ביאור על רעיא מהימנא , (כיי)
[ ברשימה דפפפניס די כלכיס על לע" גס. זס ססיכול כפונו כו סעתקוס סוכות ססלות . על כי
סול 53 ככונס כלכיס . וסעעקיקיס כל ססיגו כולס . וכלו* כסודיע זס כככיס . כי נענס
עליו כיקופיס לכיס וכפוי לסנכס. יסד על מקועס , יכולו סלוניס ועסודליס כללוי .. וססיכול. לסיופו
קטן
עלית .קיר = נז
לי נלטון 3סלס"נ עו"ס 5כלסס | ]"ל סיו של סנלון כ"ע . | עניל: כ"פ לככי דודו. סגלון. על
עס"ם . עס סטעע עעכו זיל . ויש כו דנליס סדסיס עסנדפס . ופיי על שס"םש עוכל כנפני..
(ורכו. זו. כ כג, כס '5):
*לך) פי' על מגלת אסת" . (כיי)
[יש 55י ככיי, לופן טע"פי ספסע . 5ך לופן ססכי סע"ל עוסל . | כעו עסיכ *ין . קסיתיו
ופין 55'. סעתקס עעכן . וגס לותו שע"ד ספסט ;נלך פיקון ססינוסיס -.(סגפקיע
כנכפנו עסכת מכ"ס)] = ופי עוכל 5פי' לשס"ם (5 ס) וכן 3כיקועיס לכ3:"ס . ביל פיי ע"פ
ססל כל עסתס ונו' . וכן כיטעיס (* ז) עכיפ. פיי על פסתל (ויד. זי) :
לה) פ" על. דברי הימים ,
עם ילוכ וסגסופ נכלו 300 כי"ע זיל , כלפס כעו"ל כווילכל : (שנם | פקפ . ותקג). ונכדו
סוסיף) עליסס גס עסמו . וגס 5יין על כל דנל סקילעו סכלפוניס . וע' כּד"ס: (5 פו)
כת: , לייס . נס. זס עס כככין 6סל 3כס. סלעס , ולעו ככילול | סכס"ל ע"ם . (סעלכי 320
עק"כ כיי) . ועיים (יז) סוסיף :גס עדנלי 35יו סל3 ]55 . וליכף כקוף כופות טנות ססופטיס
וסעלכיס כדעת סגלון זקכו = כ"ע . ולםל כזס יתיטכו סככס מלעכי סז"ל ולין כסן 3ככול
קסכוכות . כלסק סס3ו סכפסלי 35 עעלם סעתסכעיס 3עענןו . וענלו עקוס כסלסיב פס על דקז"ל
סכפמכים , וכעיניס כי סוף לככי נכדו פוסכי פכעוכי סכ3 ז"ל . וכלפיתי כסעתיקס סנס . וז"ל
ונעל עלול עיניס לכף עכל סכועיס כוי .| עקולס יקת 55 סיזוק לעותיו כו' . סכסית עס
סעס עוסיס . תסו תללס עס יוכיף) דנל "שיש תכוכות | לעת 5פ"ז . ע"פ ססולות סכסוכיס
מפולם ופוס טכל עסקלעת דסז"ל ,| כי ילכל טלוס 25 עעו ולל יכליו ולל יסוכו ככספס .
וכל סעלי) סכתו3 סעככס וכל ססקיל סעעעיט . = עעכו תכלס וכן פעשס 5כל סועכל .> וכן
מעקס 5ככ עקוס 5סל דכלי סז"ל 3כתי עפוכסיס כך כשעכס . וכן פעסס לכל 5דת לסיך
5ס 55 קקוכ 5מיך וכל ילעתו . ולספתו 55 תוך :יפך. יוסיס כעך על ללוש לסיך
סגלול . עד 5סכ 'ודע ס' לת 5של כו סעספע . (פכם סלככ כפעיפו 55 כפתל ועקט .
עכיל | סזס3 :
לו פ" על הגדה של פפח.
נדפם 3סוכלדנ5 (סנת פקסס) פ"י מכעילו | סכסיג 2+ עעכליל. = "3 .= וכפו3 כסק', כי
ספיי יכו נכייק סגלון ג"ע ,| כיל 5סל: טעע עפיו סק' :ליל פסס . וסול כַס5
פס'כ על סספ? . וכן סוסיף עכסגי סגלון כפספ , ונדפם 5יסד עס פי" 5פכת פעכס כסגפון
כיי ניקטפליל ]"ל :
ל פי" על ספר יצירה .
נדפם כסולללנפ (סנת תקקו) ע"י פלפידו סכ3 כ"ע ס;"ל , [ובלטיעס דסללניס .3 כלכיס
על ם' יניכס וזס סעיופל 3סיכוכיו זיל סנלפם. עלל טיכוסיס וטעופ . על כי כסככס
מקועות סיכלו יפל סגסות טכפוכ ע5 סגכיון פעכו , ז"ל (לפל סיטס גוף ספיכול) עס לככי
ספניס (נססינול כסדכן יסד . עד כי יעעוד סקולל עספלס כעעוד על סכוונס . | וסוכס נלולס
ללכו מקוך כ"י כוססל כלעכס (סגכד"כ)] . וסנס כפפס ת"ו כ' יניכס כי"י | ננכו. זיל , סידלו
תכנידו סכ3 סססיד כע"ם זיל כל כנלפק . וגס סניג על סנליון סוספופ עפכו ז"ל וליקועיס
כפנפיס , וסנזכל 3סקי מספדי? | פסל עסס ע"י כ' יניכס כסיופו. קודס *ייג טנס . | כזכל: טעס
סמילופיס 5זס. | ועי עליות 5פיסו. (לף כע :) כי. עיפי ינלותו סיתס גיכספו ככולס. כו 3ס'
יניכס ע"ם .| ועניס פיי על כ' יניכס כלדכת 5מיסו עס"ם (5. ו) וז"ל | וככל כיסכתי 3ס'
ילילס ,| ועו3? כססכעות סכככיס לווילכל , (כדפם | עעכל לשעל. >כיסוכו | על כככ"ס)
| סססכיפו עכיו :
לח) גיאור על ספרא דצניעותא ,
נדפם כווילכל (חכת מקפ) כילול כפ3.. כנעץ על כל מיכס ופיכס נכלם סכ' ועד תועו . וללכן
כקודם 3ס' סזס . ע' כנעכות סכוכס (סעלס יל) סוניפו. כלוכ ככלו 520 כי"ונ ז"ל . וע'יי עזל
סכ3 כ' עקלכי ז"כ עווילכס (שכפטל כלס"ק) וע"י סכב וכו' ע' סככסס סעסס <"י ל3"ד. מלמניספלוו -
טו 15 ומס
119 עלית קיר
זעי לקמן (נ' טי) כסכ ג*כ כעסלפז"ל עלי כל עעגל סוכ זו סתוכסס ע"ם . = וכל ילעסי לנס
סול סעלמכ , וע' כפיי ליטפיי ("9 די) סגיל סגכיל פים כתפיד על סנוכיפיס ועליסס תנו5
כככת טוכ ולעכין כל עעגל פוכ סכ"ל , סנכלס טסגלון עפכט עעלעו כל עענל טול ]סו
סתוכסס , כעו סענינו כתעיל ליסכל לטו גני סוכפס . וכן ססעיט כסכיל. עדככי פז"ל כעקוס
ססיי לן כליס עדנליסס , כעו עים (5' 3"5) עפ עסוכת פתייס מסלנס . פיי כי סנום לסעיס
פקללכס וזסו תסכגס עכ"ל . וסיי כו פסכיל כליי עפוכטת (מדסזיכ כי סעפ 3קולכ טניס נקל5
סלוג ע' סעכים (סי :) כיעות סעופל 5לזופל כו' סכגתיס כסעכי פי עים וסכן . וכן עים (גי
די) פן סול עלטון סנס סיס לו לסניל דנכי מז"ל על 55 תסכס וי כלסום , וכן ניש (כיד
ייט) 35 פתסק נעקעיס לסיום. כעכעיס עכיל , סיט כו כניין בקכום (ז' ע"כ) וזיל 55 פתפל
בנלעיס לסיום כעכעיס ע"ש . פך דככו כקולם סיס מפלט ספסע סנככול ולפעעיס 5ע"פ
ססכלטוניס כנכ פיי ג"כ כן כל סש כסזכיכס וכ"פ כעלל כפיי כסעל סתטוכס 5ככיכו 'וכס. "ל
ע"ש (" כי) ע"פ 35 כסעיס כנעט ועי (ייג ייט) פלוס כסיס פעכב ככפם פיי כסיי סנל ע"ם .
וכ"ס 3ככיכו. *ונס. שעל ססטונכס . וע' (ייג כייד) ולוסנו טסקו עוסכ . כי כפ"ם כעל סעקילס,
עסל כלסס סקולס כנכלס כססיל מפקטטת סיל כולכת מכלס סיוסכ יפס 5ססיל לף כסני
סלקיס כן סלוסנו יופכ עדקלק *ותק . וסעטל סניל 5עיל (עי ייס) וכל כסס על סעקילס .
וסככס. ד3כי עוסל סטפעם מכ' סוכום סלככות ע' (י"כ *"ל) עפ עוכל לדעתו יסנע: כסס. כי
כעיש כסוכות סלככום עטל ככי. ככי פלס כו ע"ם כס"ע . וכן כגיל על כטוכו :לפון פוס"ל עי
טס (כי כיב) 55 פלעל וגוי 55 סלעכ כככ כליפי כל ימי כלנון | ספוסי כססל יעטס סענל
סכע וליך 5םי3 כו' . וזסו כטון סוכות סכככום (טעכל סמסוכס פיי) ועפים (כג טו)>עענין
סעלנכעט . וענולל כעעלות ססולס (סעלס ס) ע"ם . כי סול עס' סייט = ע"ם , ועפים
(בסום כט) לעיל ענים כסלי (יד כס) עיפ כב עס . ופיי כי עס מוכס על ספכניס כעיט
3פי' על יסעיס .| סנכלס |כי סעתיק גס עעכפניס , וכל 52 כל סספל עפי סגלון לפיר .= כי
סגלון ככי"ק עעם כפכ כסיפך ע"ם . וע' עס ספ" (כד עו) כוס דילת קנע . וטס (ג 5ג)
ע"פ ונוס 5דיקיס וגו' . פיי כוס סול עקוס דיכס כפי סעס , כית סול דיכ קכע וי"ל ע"ם .
ועי כסוף (כט. כס) כייס . ע"כ שעעתי עפיו סקדום עכלן ולינך 53 שעעתי . פך ככדי סלפ
ישפכ סנק כפנפי עס סמנלפי 3כתכיו . = ועס ססעעתי עסעו . וסכטיסו לי עקי ווינכל. מטלוס
לי . וכססל יםלסו ללפוק 5ותס . ולסלס ליל כלו"ל סיייס , | ועוכס פיי על עשלי כפיי על
ספוכס . 3ס' לדכם 5כיסו פוכדות (כו) עיפ ויספקו 253 וגו' . כי כפיי סנוקכס סיפ סנפפית .
כעו סספככתי 3עסלי. וכן כסיל ססיליס (ב *3) מכיל פיי על עסכי .| ע"פ סכעום 3סוץ
סלוכס . וטס (ז *ג) 3פ"ל , | [וכליתי ככ"י סעתקס 3כסון לסכת וסיכוי דנכיס . וסוס סעעל
לוכ סיכת ססיכול כפקט סטיכויס עסס ולכסולילס 5פולס . נס זלפ כדעם כי כלפום לפסון
כסעט עם"ם ל וס" 55 . טלל סיס כּיל עוסלע"ע -15, וסדפים 3פ"ע . וכלוי כסוליע 0 .
לעען ידע | ככ סים כספט לסכיו 5סכקו יפד (סגקד"פ)] :
לב) דנר אליהו , פ" על איוב . =
נדפם נווללטוי (טנפ פל"ל) ולק על ס" ז'. וסול עכטון סככ כי פנכסס <ן סגלון 5של
לעד לתו סגלון פיוכ וסול כידל לת . ועלתו 5קסו סככ סע" סנפוכסס עק' לוננס.
כלסל :ל 35 5ים סנלון (כענולל <עכיות לליכו דף עג :) וסגיע סספל לסכב סעיענ לי בעלוט
פללסס וסוניפו | כלול . | (ע"ש 3סקלעס) | וככ"י געלל כסדלן כסכן עול על פיוס ס'עניס .
וליקוטיס על סכנס כיעניס <סכן (סגכל"5)] . וקונס עלי כסודיע ככניס כי סכנס עסס סינס
עסנפון, כ"ל עלת סלכי סכס"ג כ' ענפס לכיעזק כסגסון כעל עטכקת כלם . כסטל כסיםי סכי
ככתוניס , ועי ע"ם כעליות 5ליסו (סעלס קז) :
לג) פ" על שיר השירים ,
נדפם עוולכטוי (טנת פככ) 5של סיס 5כ"י טעוניס פ"י ככלי סגלון זל | 3ק' | סעכסייפ .
(ועי 3עכיות לכיסו | כ' כסעלסיי? כייס פ" על ססים) . וסני פ" (דפסיס
[ולע כי כליתי על סס"ם 3' סעתקות . כל כפי זס ככטי זכ . כל טניסן כולכו
עכסון סכעידיו ססועעיס . וסל' ססעיע יפס ללך ספסט . 535 לכך סנספכ 55 כתג
כיס עעט .| וסני ססעיע ספסט <כסון עקולקל ומקולכ . ונגד זס סכסתכ כת:3 | ככלן".
למל כעדועס שסנסתל סול עכולל 3כסון סזסג של כניכן סגדול | :"ל 3ענעו) וכלפום כלפם
עסעתקס סכלמונס .| ונס עזס נסעט סלכס (סגכד"כ)] . = וכסיתי לכי פיי על מס"ם עסכסיג
סי
עלית: קיר כו
עכוסל סופ 3פכיכות יופכ בעטלי (כג ל) . ונס (טס יד יפ) פכול .פיי על יסעיס . ועי גטלי
(יס כו) עציל פיי על יסעיס (5 כט) כסופן לסל קלת וכפליכות . ועים (כ' 5) מכיפ. פיי עכ
יפעיס (5 1) עכף כגל וגו' . וענים (יפוקלל 8 5). וכן עכיל פיי על יטעיס . . כפיי על יכ
ספיליס (5 ו) וטס (5 טו) 5פ'ל.. וסס (ג ז) 5פ"% : ופיי על סנקוק (6 ג): מכיס. כעסלי
(כד 3). וע' שו"ת כִּית דוד 3פלק סללום (לפום ו לף 75):
ל) פיי על יונה ,
נדפס :יסד עס כיפול על כנס לגדות 3ווילכל (סכת יטלייס) ולכדו כדפס 3ווללטוי . ונפקפג .
ועי כססכעם כנגני ע"ץ עווילגל . ססול עכי"ק עעם . וסול 5יפוכ. ע"ד עםל כעוסל .
ועייל סקעז , ועע"ש 3פעלופ ספולס (סעלס ס) ע"ז 55לוכס . = וכָכים ילוכו מככניס .| נכיס
סנסון ז"כ פיי על *ונס .| וכן כפיי כטיל סעיכיס (5 ו)':
לא) פיי על משלי ,
נדפם נשקלפ. (שכת פקכ"ס) ולק"כ 3וולקטיי . סילקו סכנידו סכסיג עי עכפס מענלל "ל .
כפי סל שעע עפיו סקלוס . = *ו5ס נפולם ע"פ כגכס . = כתכ תיכף לס"ז כלפונו . וכן
ע"פ סנקתל , ודככי סק3כס סכעלל 3זס סספל , סול כסוכו סק עעם . ועפיו יקלס לכיו . וסוס
כופכ על סספל >דיו .| וכליזס דנכיס | סתועיס פיי דככיו . ומס עליסס 3יוכיס . סכי סנסי
ענוליס , וכנס דכליס עזס .| לעכ 5פני סגלון פיי . ונעכע כו כלסו . וסנס. סעע עפס קדוט
עפוכם , סכל סעכל ספסט סוס פפוק . לס 55 *לע ספול טלן . וסלכיסו כפסט: ספפוק .
(ועי סק' תקלין סלתין.. טכן סונע עפולם עענו גס על סדל טסלות , ועפים צעעכות ספונס
(סעכס ז')). | וסכס זס. ספיי על עטלי טעע עפיו סקלום .| טיודפם כלסוכס . = כי:כולו עלס
יכלס וכלסית מכעס יכלת ס'. וכן כתקייעס עססכתו של פותו 5דיק . וכניסוקו סעוניק סלפי3.
לכפס כל סעלעליס כסנקיס . ולסכליל סוקלת. כל פיכס . וכסכ3 סתיכות. וסנסעליס יפל . כל
לבכ כעכיכו , עפיי דרכי סגיון סיםל . ועד פסוק ז' עפלם ססול סקלעס מעסכי . לכלל ססועל .
וספועל . ספוכס . וספכלים . עסספל .= ועפסוק זי סתקלת סספכ . (וכן :925 כ' לכליס .
וכללם | ם' ימעי .| עכלל ג"כ ע"ד זס . כי סקלעס ככ" יוכ כקלסוכס) . וסגס סלק סספכ
נעסני . לסלסס סלקיס . סייכו עכסם סספל על סי " . סול מסלי לי . ועיו"ל על כ"ס . סופ
עסני 3'. ועכיס עד סופו .| עסני ג'. וסן נגל ספיל . ססן פכעס ועוסל . ולעכי 3יכס .
ועסלי 5'.. סול כגד סכעס ,| לסכין פיפוי סילכ., = ולי לסתוכ דכליו . ועסלי 3י . סול כְגד
דעת . ולכן כעעע 3כל פסוק , כננל לככ וסיפוכו כסוד עץ סלעת טו"ל. וכל פפוק ענין
צפ"ע . וסס לידע דככי ס' וסיפוכס . שסן 3סול סלעם . ועטכי ג' סול כגל 3יכס. ססיל סתולס.
לכן כעעט כל דככיו על ענין ספולס ועעלפס ושלל 5יכך <גדולות וככפכלות עעכו . וסלס
יטס ס"ו עללכס . וליך ינסג 3ס (סק' לספל עסלי) , וכן 3פניס (לי פי) פיי ססג' ספליס סן
גי עסלי. סי על ססכנס . 3' על סעוסל . גי על סתולס . וסולס. סכעס. טפס כיפול 3כסת
סינל:. ועוסל כסכפל ציד ילכו . ליסל פ"ע וכספגנל עליו . ותולס. סיגכיל על ילכו פך 5לכך
ספולס | [וכזס פיי (יטעיי ע"ט) כסעכ 5לסוכיס לו . | כלסל 3סוסך סנלו . כלפוליס . סעס
סספוכיס 3יד/ ילס , = 5לשכ <סוטך סעס 25 פינס :ולעיס סזס עכת סינל. (שס 5' :י3). וכן
כפול סוס (םס סי. ""ד) וכן 5כיפוקו | כככב"ס (3"3 ע"ס :). ע"כ = יסעכו סעוטפיס כוי . וגס
סול כגל. ג' סכליס טכפדס . טכל סעיוני . סכל סעקפנכס , סכל סעעסס . סעיוכי סול 3סכעות.
כסיליך סכוכציס וכלועס . סעסטנס סול 3עלות , | סעעסס סול :כעעפס סענות [סלקכתי. כּזס
בנסעל כפ"ע , וקכנתי נס' עשכי, כל תוכן לככי סעוסל . 6של סולס סגלון כ"ע . וכן לככפי
על ססעות נכלפיס . 5סכ סכלילס סגלון כ"ע ועד ספל יסו3 סעפעכ ולין עקוס כזס כלן .
וסקוס. כס' כי: יניס !כולר וילל: גס סול כפול 3ככום סי] ולסיפי 5סעיכ ג"כ כי מע 55 כיון
סנסלס לסטעיע: יפס. כפי סטעע עסגפון כ"ע , 5של דעת טפתיו 3כול עכלו .. וכל ולללך כי
לל דקדק 5סכיל כעס עלעלי פז"ל. כלסוכס , עי עסלי (* סי) עביס. כניים. כגמכל מונסקנס כפפי
ספיל עסכיל . 3לעון ססלם ידכל 55 ספס . וזייל סגעכל טכיון סנסקלין. (כ"ו :) עסטנס עועכת
לפיי. כד"ם. עי"ם . וסכטון כלפי סניפ עסניל סול גכי פולפס כּסנסדלין (קס .) סולפל לפיי ככפי
שניס נסכיי , = וסין עכיכו לכלן . | ועי עסמי (כיפ ו) עניס <כעות כפסל כקטכל עודכן . וסול
כמנסלכיך (דף %' :) ככעום כפסס לקטלל כפיק פ"ם . ופי (5י גי) וסנכו עסי כל עעגל זסו סתוכפס.
ועי
9'
110 עלית קיר
לעעכיפו . ונס סוסיפו עס ₪כע5ף. כליקוטיס . וללוגעס .| ע' כקלטים (5 *5) כפוד . = חל
סזס םל לכל עוכי סגלון: ]זלכס"ס . 503 סול עכס סלככ . כך' .: עייש. = ופנין .= ועייט: פיט
וזיל: ככקוטיס 5"נ: (7ף קכיג) : 2
,;<+=
כח) פי צורת הארץ לגבולותיה סביב . ותבנית הבית ,
(מספר עלכיס. ועספל יפזקל3) נדפק 3סקלל3 (פקס:3) פ"י :כיו סלככיס ."ל . ופלעילו
סכ3 כי עעכדיל ז"ל , עס סעקללות פזס . וכתקנס פי' נקקלום ספסלת יסוסע ססעעו
עפי קדס , וע' כס' בים דוד (דכוש 3) עס ססק' על לדככיו . (וכן פיי על משכס עעפ' פַלְסָ
כלפם . פעס). וכסוף גוס וכי פפוסי פופס 5זס,: | וע' עלכיס (5 ס) ויל . = ולפיפי כַכְקונִיס
ססליס על ע"ו סגלון "ל . סיס כתו3 כסס כו' 5ך לסיפי . וסללפי 5ם פיו | סקלוש .: ולעל
עסנכון כעו סלעכ פי . וססועע עעס כ5לככקיו . כי כל 5על זפת עעונס . ועי ניסוסע (יע 3)
וכן סול בַל"ס עס כיפולו . (די 55) פיי נסעד על עלעכ סז"ל כניטין (1 .) עפוופל דסיי קפ
סטיכ . ופלפס עס עמקו עססנום סז"ל . . וכל כע"ם ידידי סגלון עוסכ"ץ עזללקווי ג"י . על
סעלעל סוס . כי סול פך כעלינס ,| ע' עכול ספלעול . ועי יס סגליס | 5ל"ס (5 יג) עס
מלכסר מז"ל כטנם עס סוי שעועעין עיש.. וכן ע"ם. (ס 5ג) . וע עסלי מסנכיפ זגל (כ: כם)
ביס פיי על יסושע. ע"ם . [וכרטיעס דסללניס . = 5י כלך על יסוטע . וככיפיס כלטוניס . ועול
כנפפו (יופל עסנדפס) 3כתוכיס . 5יקוטיס. על סיכפ דכוכס . ועול סיזס כיקועיס 5טכ כליפי .
ולפםל עול סכנס סכל כפיפי. (סגקד"ל)] . | ונדפסו עול ספעס עו"ל כווילנל (טנם פקפ .
פלג) ועס סוספום עככלו סקייע זיל פסכלניס . | וכיופל ניסזקטל . וכסיפי 5סעיל. כלן עים
כיסזקלכ. (עד יט) עייפ וכל יקדסו 6ת סעס ככגדיסס . | סייכן 3גל -סול סנוגע. ככגל. קולט .
נעסס גס סול קודם . [5כיס . פליסס לעת עפכי] . וענוס כיים3 , ולסעִיכ עקול כזק.. סונסו
וכפנלפכו ע* סכ3 כן" כ' סעסיל כיץ עסוכללנל . ונסוף *סוטע ניפוסף מיקוט. עכ ססינויס
שנעלי. סעגכם סניסוטע. כל"ס .= ע"ם :
כט) על ישעיה . חבקוק ,
נדפם נעו"ל כווילכפ . (טנת פקפ . ונשנס 3טנפ. תכג) פיי על. יסציס עד קלפיטל. ייג (וכסקכ
כדפס ₪523 סעעל על. קלפיי כז) ג"כ עוגס ועכוסכ ע"י ככד סעסככ סכי"ע. עסטסניס
ז"ל .ופי ע'פ. כגלס.. = וגס: לעזיס עסודות סתולס . ועד קפפיי (כי) פענס כיי קדו פעם
סום כלום. ע"ש . כי נכדו ע"כ כענעתי כסכוס. כסס ידי לף שסס ק5כי סככס . וע"ש. (הי. 5עייל)
עכסן ועל מוף ספסוק כעסק כ"י קלסו נעם של פל"ז סגלון. זיל . וכליפי פסעיכ ע"ש. (5 7)>
5סכליכ כין נוי לעס . כי נוי סול סועכל סכיטום כללוי . ועס: יסעל על קיכוץ סעןנים . 'סיס
שועלי פעני ד . פר כּלי כעכי דת ע"ם .וז" סז"כ ויסי פס פגוי עכעל ססיו. יסכפל ענויכיס
טס. וע' פיי כלייס (5 עז כד) ספכו 3גויס 5ת. ככודו כל סעעיס כפכלופיו , .פיי סנו*ם סייכן
סטון. עס.. וכפניסס 55 = פוכטו לספל כק. ככודו . ככל סעעים. סיינו ססכעיםס.. . פספלו .5ף
סנפלפות (וכת3 עס ככד סעסבכ . = סטע (ספעתיק) . קול סנלס ולפ כיון.. ככ וע"כ: 5"
גו?. סול סכְכָכַד . | ככן | לכשן. סז"ל גול מלעל. ססיר | ישללכ - עלויכים. | שס.. ועם..פיכן. סנס
קינוץ 32 כי יסיס סעוכיס . = וזיס .כסן ספקו <גויס 5 ככולו כי. כפו כל עוסל. מְכיל. דס..
סל 3ס(וניס .די פיפוכי עעסס. כפלטסום .ע"כ) . ונפכלות .סוס על נכד סעסככ ...סלפ סעיכ
מע" סנלון כעלעו כּימעיס כולת . 36ל. סטוכ תתפנל עול יומכ.. | כשפכלס בּנטני. עס פיי
סגלון (יד כס) עפ 323 עס סלכקת. עכך וגו' .= ופיי עלם = עס .עולס. .על. ססכניס בְנניט
פיפ על = יטעיס. כעס | פעעים . = וזסו ססיפך. עעיש . ועי יסעיס. (3 ב) עעים..צני ספכץ
כ" . =30ל | סגויס. -3עכי סכיפוכ כו'. (ועיש 9"ם ;כל סכר . | כל 6כְסל . כי.. פסוק. זסִ
סעכפי דעתל .. וכתכתי סיפ כפי | שסיס כפו3 פפכי ועכוכס. על סכסב) .ועים . (פסוק. ל)
עי"יפ וספע כין סגויס וגו'. למיס סודעתיך. ככ 5ף עסס , כי ככ"ע. 5סכ מנלפי. כותִ3. ספן..
סעפכם גויס על. סעוכיס. עספך פכִי דבכיו . מפי סככל סקבלפי בכ"י קדסו מעם טל ספיז סגסון
זכוקייל כפסוק סוי גוי סוע6. וגו ע"ם. עכיל . ופסכיל עעונס דכל ססנוכ בכסלי. סכ"ל.. ועי פיי
כספָקוק (3 ס) כַ. עול סֶקָעס .. גוי סס סעונייס... ועס סס. ססכנניס ע"ם .. ונסוף סספק. ננלכ
עלפז"ל (סכם קד.) 3"5 . 5כוף .3יכס. כו' כפקוכס . | ויפל סנילוכ. ביתכ לסז"נ טס בסבת -.6"ת
כים כו'.. ע' קוף. כילוקו. על כעס. פגדופ ופמלפכו . וע'. עסלי (ס ג) מכיל (פ" על
ישָעִיס. עי"ש . ועפים (ס. יפ) ע"פ סוי עסכיניס. 5נוקל וגו' . וכן. פס (פפוק כ3) סוי ל
מכוסל
עלית קיר נה
פיי על ככנייס 33" , עייד סכעז , עוסל סטכל . ועד סעקקל (פספיס קז) עיש . וסול 5)
על עלת סגלוס , וסופו עדת סכעק . 5) על ססלוס , וסכנול. ג) על סקכלס. וסס כסדקן .
גלוס . כעס . פלוס , כנול . קנלס . ל) על עסומכי 5ענס עפעם ענכיום . וססקון :עפון .
ונילול על עלעכ פוז"ל 3"'5 (עס) ע"כ יסעכו סעוסכיס . 55ו סעוטליס 5ילכס כו' .| (וכתוכ
טעס מזס"ל . = כניכו | סגדול לעכ פיז סעלעל 3קללס , ופזק ופיכם 5כו 5זקנותו 3לל סיעיכ .
בלעתו סלסנס , ועי יוכל לסעל קוסכ כככו . | כסול 6טל על ספת סיס . לפס קנסו פקלס).
וכילול על עלכל לכופ עפין 3לת כן'. וכילול על עלעכלס כסנת (עז:) עטש עיפי מסנין
בליםל . פי' ע"ל סכעז . וניסול על עלעקס ככולות (ם :) גכי סנל דכי לתוכל . ע"ל סלפ .
(ועעיים סס. על סלי גככל ללזל וכעל פיתתל כן' . לסל כופכי זלת ,| מנלתי בנסכס"ס
מסססיל ככ"ל ב"כ , עכיל , וכפללתי לסל כל סעיקו. סיט עסס עול טכן פי' סעסכט"ס "5)
וכילול על עלעכס סכם (קל :) ל"ם "םש כו' כעזיס עיז . ונילול על עלעכס פוטס (כל .)
וכפול סול ככילוקו לעסלי (ככ ס) ע"ם :
*כך) חידושי הראיש , (כיי)
נזכך נסלפיעס דספלניס . [5 ילעתי . 5ס סן סנגסות ונילוליס סנדפסו כנכ ס"ס ווין
וקלפוסט . (סנכליל)] . ועי כסק' 5כיו | ילול סנלון על סזוסל . | כסכו 3זס"ל . עלול
עיניס יסעס . על 0 כ5*ם כולו :
* כן) ליקוטים על הרמבים ,| (כי6
נזכך' נסלטיעס לסללכיס , וגס כעפל עזס. עעט ם"י. סכל מילי מפינסק . 5טל סיס פיי ספן
סגלון ג"ע עס :
כז) אדרת אליהו על התורה ,
נדפם נלונללוונל . | (סנפ פקסד) כמקללות גלופום . ע"י עלום סכ3 סעלוסיג 5"₪ פייווס
זיל . 5טל סוסיף פ' עכולם מכעס .| וסול סגיס | גס כילול סגלון ז"כ . (וסיס. סתן
סנסון כיללופו) וככטיעס לסללניס כלטס *"% כלכיס על סתולס .| וסול ע"ד ספפע . וגס
כעפל. שנס ע"ל סכספל . | ועי פי וילל (ים) גי פנסיס פיי ע"ד סעוסל ועסל . [ע' עעלות
ססולס . סעלס סי] , ופיי על פ"ל כיסכו פענל 3ס' דנכיס (5 יב) פ"ם . ופיי על ויקלס .
סופ קינול עתולפ כסכיס ,| סלכסות על כל פכוק . ועעט נס עם"; ככלי ויקוסלעי . ופי
כסוף ויקלל כעכקס עכססת . ונלפס על ויקקל עוד ספעס 3קלפוסט (פקעס) עס :ילוכ
קפת . מסכד סני ע' יסודל ליד כיפטיץ זניכ . (קתוס ליפ סס ע"ם) | וכסוף פי קדוסיס סונפ
כלליס עכניכו סנלון כ"ע . 3ל"ר כליפות . (וסעס נענפיס גס. ככ*י עעשס פוכס עסנק"ל 5"51),
ועל פ' סוקם וככק כלפס 3סוף ס' 3פדבל .| ועל פי כלק . כענס ססס עסדולות נלפסיס טס.
וים םס כפל לנכיס . ע' עסלולל פכיפלס. (כ"" טו) וכפול סול 3עס"ם (עו) .| ועעיש כפי
סוקם 5ככופ עצליס 5לין טועלפ עת וע' ככ' כככם כלם כסטמעס כלף (עע ע"5) .| וכיפולו
על כ' דנליס .| נלפם 3סוף ססועם . ועל סלזיכו כע5פ כי עסלוקום . | ועי ככ יל יוסף .
מבעס"נ. מפלטי סיס .| סככום ס"ם כיולייד (סיי ענ ס"ק 3) וז"ל .| וסנס סגלון סתכל פנקי
עו"ס. 5כיסר עווילכל ז"ל . | כםכ כסלכם 55יסו . לכסלזיכו יש מכי"ג פפות , וככל פיכס עלועז
ענוס 5 עסענום . וסנס כעם זכיכו םנלפס סילס 5פייס .| וניפל לי סנסון כו' . וסעעיין פס
*כפס , םכנעט סיפס כנולס קטכס עסגלון ען"ס. כליוו ז"ל, | עכ"ל ,| [וסוכס לסודיע. ככמיס .
ססלו 5 *ליס . כסכות סלטון ולסוסיף כו דככיס . וכפכט 5פי ככלמים לטל כפנל :כ"י פטון
כמיכו סגלול ז"ל כענעו . לסון סזסכ 3קנלס . | עועע. פוכל סעלוכס , כדלכו כקולם "ל . גס
בפי ספזינו כענל כידי סעפק לסל עסכדפם , וים כו כעס דככיס סנסעטו כלפום . כעו כן
כנו ספינוטיס 5לככי קכלס . טנלדלת 5ליסו. סכלפק . | ועלוד | כלןי טיקס ענוס זו כעלעו .
פים גכון ללכל , כסגיסס עפוך סכ"י שניל ככלו .| (סגכליל)] .| [ועיים כסדכ"ל ככלסים (5
כם). כל דנל סנעלכ כ . עד סיתו פלץ. פין זס עלטון ככינו. סנס סל כו סל כי
סכלסס "ל , מסוסיף פס סכנס על לפון ככינו , ולטלי יש סעפק ככוכ מכייק של כניכו. "ל .
וסין כפוכ כל זס . (סנכפ"ם עלעניספפוו)] . ועע"ם סעעפיק . וז"ל . וני פועכ . כי סגלון
ל כפ3 כק לעלער . = וכל עמכל כק כלטי פלקיס לסכס וענין. דעסו . עכ"ל . וסנס. ססינול
על ססולס . ליגו | כולר | עכ"י סגפון ג"ע עעם . כים כקכנו גס. עס שטעעו . ו כלטון
נעכיתו
108 עלית קיר
(סנת תק53) טס סככ "5 כ סגכיל = וליל . = טסידל כעננו קלס ספסיקספ . 5כ"י . מונסת
ע"פ סילקוט . וסלל ספליס . וליגו עסגסות 5כין ככינו סגי "ל (סנכליל)]: 778
ים) ביאור והגהות על סדר עולם רבא . וסדר עולם זוטא .
נדפם נסקללנ (טנת מקפל) . ונלפס עול ספעס כווילכל . (טנת פקס) 3סינול עץ יוסף .
וסול סוס'ף עליסס . וגס כפעעיס מקייס סניי סיטנס . | ע"ם . וכזכל כסקי סגלון
עוסכ"ס כ"ע . ע"כ זכעיס . וסונילס כלול פלעילו . סככ כי עעכליל וניע :
כ) הגהות ליב מדות דר"א בשריהיג ,
נדפם נפוף ש' סגנל, ככעל סעפול . סנלפס כסק55: (טנם פקסיג) :
*כא) כוך ח" על מפ' ברכות , עירובין.. מגילה , ביב., (כיי)
[כן נלטס נלסיעס . ונפי ססערפי , סול פיי על 5גדות. מעסי סניל .= ע"ד ססוד, כו כן
כסיפי מל עם' לכות . וענינס . כסליעופ . על כל לגדות סעס' כסלקן . ועל פלק כלטון
עמכ' :"כ . | ועל עיכונין 55 כליתי , כק במקועס כסיתי . על סגדות עם' סנת פכק כלסון .
ול נזכל זס פס . וכעלועכי פנ"ל כסן מכת כנקוס עילוכין . גס נענפ כ5כ"י ע"ל ספסט על
כל מס' נככום .| גס על מסי סנם | עד ס"פ בעס כסעס . וכל כזכל. כסכסיס . או :
וסנס פ" על כככום עונל כעסלי עס פי" (יט יד) כפוב שעס נזסיל . כל ספיי על פסוק נכל
דככיך לפסו . על פופו . סול עכטון פדופיל "ל . ככיי . כפיי על מכ' כככות דכך נספל נלף
סג. וכן סס (כפ ו) עניל . וזיל ללועיל ז"ל כפילוסו על כככום (פ"ס) כטסנס "ל כו' . ועי
לנכיס כפוליס כזס כעיל (יל ד). וכן עול טס . וכענל ם"י בכתב . פיי על בככות . ועל כ"3.
ומנת , סועפק ע"" 320 כו' כ' 36כסס שעסס כ" . 56" עלעניסללוו . וזס לשל כמ מ
ידידי סנלון עוסכד"ל כ"י עניקלוו . זס ככל כסכת מכ"ס , ו"כ , סנס לנכס 5זכו . 53של זס
שניס ,| כלך פיי סגכיל ז"ל. ע"ד סנססל , על סגדות כככות . נוף | עעסס 55נעופיו "ל .
כנכב , 6ך סי סטנס כטונס . כי סגיע סספכ 5ס"כ כטלכס 5ידי . וכפיתי כי כול סיס עול פִיס
זמן סנום כטעון . סיס ספ" כל סיס . כי כנל סכפ3 פופיום ככופ פולפופ . עכו3 טניס .
וקלופיו כגליוכות 5כלו עש. עד כל סגסופ ככות .| סכתוניס כעעט על כל גליוני סדפיס .
נקופי גלול 6פטל לעעוד עליסס , וכ"ס כי לסלי קונ סיגיעס. ענדפי על כולין . = וסעפקפי .
ועול סניע 5ס"כ נוף סכ*י סנ"ל . עס סעסקתי ליד סככ כ"ל סעפס ;יי , | מלעניסטטוו . ונס
סוס יגע כעקוך זס עול זס . ופיקן עס שסיס כנקך כלעפו לתקן . ועעפס ססינול על מכונו
כו" . עכל"ס . וקן על מסי סנכת ככגלס כע5ס ם"י . וסול 5סל סידכו פלפידיו כלסל פטיכפו .
ולעעט על כל לנל, כפוב , 5' סגלון עו"כ סכיע [ועי יוכיד ע"נ סנלון פיי כ פ"ק כנ.
ע"ש] ז"ל . וסול על כו"פ כעס כסעס :
*כב) כרך על מסי ב"ק ערכין , בכורות . (כיי)
[מן נלפס נסכסיעס . וסנס על 3"ק כליפי על לגלות פ"ד סנססכ . = ועל עככין נכוקות 65
כסיתי . וכל סדע . 5ס סול ע"ד ספטוע , לו ע"ל סנסתכ . ועל סגלום 3"ק לכך סנססל .
יש 5ממי . 5בל כסעפקס עטוכסם עפוד . | (סגכדיל)] :
*כג) על מסכת ריה : (כי
לא נלטס נסלטיעס . 5כל כפנל מ"י ססיב כי על סניץ. עווילנל . = וכליפי על פלק כפטון
לליס . סעפיק <ן סגלון כ' כעכ ונל 5סי סגלון . עס קלת סגסות עלניו סגפון ז"ל .
ויש טס לנליס נסעליס .
כד) גיאור על כמה אגדות .
נדפם נווילגל (טנפ יסליס) סונל כדפוס ע"י כניו סכנניס ז"ל. וכפוכ טעס כססכנס . עסכנכי
יְ סנ"ץ לווילנל . מְסספכ מכיי קדסו טל סנפון כ"ע עמט ,וש עפפכל 5' טסעסיקו כניו וסול
62
עלית קיר | נד
כנם': סופליס (פיו.. סי סי) דעסייס ודנקו . ולס"כ כפ3 (ס"ז): ענלל יכיפל .. - וכגרעון לְכִיסְע
ססוטכ . דסופ: פעוס וליל פתל.. = וכס' לגולס סטעיטס. וכן נכ' נפלת 26255 55 פיי . וגס
פיי ולבקו . 55 כע55 3כ"ך . לספיך 5יי לס . ולסיג. גכים סכי , דנלי עכיפל יכיסל . וני בכעון
פליטנע סכופל ,. פי' לסגי סופליס ססעס עכלל יכילל ססנו *"ז כל . ולכישנע גלע :'. דנס
ססיב כק ט"ר. וטעעל דככיכו 5ייכתי כסגסותיו 53לו . | ע"פ ע"ש 3נס"ג פ' שעיני . דפס גפ
ססיב קק. ט"ו . גי כתולס . וססלק :5כ"ך , = וכיסעי" (סיי עי) כעס"ג . 55 פ"ו; | דכ'. סי נקלפ
וי"ו.. וסיי כעסל 3כ' סעיני פכין פכוגתל . יונכי עכטן כענל כו . ולכישי לסי "יול לל"ס
ע"כ . וזס מקוס טעס כסיג דכתלין פניגל סכי סופליס . ולפל לעכ פויכ 6סיג': עסנם 5כל
ספינופ . לנ"ל יעיסל . יעולל , וכגכעון 5כ* סםעע ספופל . ול"ל סכי פיי דפעיך ליעופל כקי
יעיסכ .| וסול? ל"ס. (5' י"ז) וכגבעון כוי. יעולכ .. ופס ("5) סעע ויעולל . וכדייס. (3י. כ"ע)
למילפן ויעולל . ופנק 55" ען 5מיפפן ססופכ (7"ס 3' דְיו)'. | לסעיך 5פכ ויעולל. [ועי
כלכי"ס | סמלם] , וכל עיינית | עעום וסככ: סול .| ולף כלס דכפי טלמיז סטיג 3נכ' סופליס
ב"ע . לכו כופכין ו' . וקוכין **. וספי סס 5יעופל . וכל נסית סעוכ כעס פעפיס . דסעיך
על עס"ג (דיס ט') דסטיכ סני די . וגס 5םכ. סלק לכי 5פון . טטות סופ דזס ל כענל כלמ
בּמדל לנ"ם . | פטו 55 יכול כעיכקע 55יכפן . | ועוד כעס. קו' מעעיין .| ולכָליו סכום ,. ולבלי
לס"ג. כעסיכי , וכסנס ככום ים לתי 5קכפוס עועק עעפי לס"ג . וכל גלפופיו ככוסיס. לענין .
ויקכיס כען"ד . וללוי ליגע לככעין סנין לעיקס 6לעפיס לכסכנס"ג . ולי כזס. כככוד | לס"ג..
גגל תכעיליס. סעסנלזין. על לי סגסות . כי 5 כפו 5וכ 3סיל עועק מולפו סקלושס . עכיפ..
וע' 3סו"פ 5ים 5פליס לו"ס (עי) על עס ססגיס סגלון כפכ' קופליס י"ל טיטין כו' . וע"ע..
וע' גכיל מסכת סל' עגיכס , וספ מלן ססיכ ועלן ספין מפצכיד כי סל מינתל .. זול סנפון
נ"ע. לסל כפעט סילס כל פָנִי סעכ' קטנות . וסיפך 3דנליס כעס פעעיס . | וללונעל. פִי
(בפ"ל. בָ') מעסס | 3כ"ט כו" ,| על 5בים לס .| סכיל ספלמל. פנלסק פפכק (מ"ל) בעסי
לכ" .. וכסס. ססעיטס : וכעסי כפס . סיכל פיל ופיב עלס דלך 6כץ פפכ' כל ועכי. ללך
סכץ עפקלס עפלק 3ן עזפי , (ועל סגליון סעילו . כי לכל זס כלפד מכניכו . וכע עלי כשיי
ברכום. (ד' כ"כ) וכעס' עיכוכין (כייג) יען"ם) . וע' ע"ם כיול"ל (סיי סע" ס"ק ו). כפכ 5ב
לינו כתנסועל ועס' כלס סכנו .| כילוע שקסל עסס סָכְבָס בלפום :
* מ1) הגהות. על ספרי , (כיי)
[נחשם נכפינס דמנלניס (פופ כ) 3 כלכיס על סכלי"ם . על ספרי . ופס ופ (כג) 5 פלך
סגסום על ספכי, עול סגסופ על ספלפ . ועכסון עול טיעלפי ססנלטס לעיל (פוּת
כ) על ספלי . סול טעות 3סעפק . וסול על ספלפ . וסס (לופ כו) ככך. על: פו"כ . = כעלופס
עזס ליגו סגסות . לק קילול תו"כ סלו . | סנלפם 3סועם 5דכת 5פיטו . | וסגסות | סספלי..
וסגסופ סספלפ , וק'לול פו"כ כפפסיס 55כי 5כי"י . (סנקליל)] . = וכן עכיס מ סגלון עוסלים
בסק' לזכעיס .| כי יש עלפו על סספכי. וע' (ד"ס 3 *ד 5) ה"ל ,| סכיס | כססל:5ו5ט
לסלפיכ 5י"ס סגסום ל"ז זנוק"ל על סספלי . :יכלט. סכולס 5פי כלס . | כי סכופנ דכלן .מס
ידע ולסס . ע"ם . וכן עוכס 3פלת ססולסן סי סכסס (סיי * ס"ק יג) ויל . וכסיג: כסנסותיו
מספכי מיג פועליס ע"ש :
--
*מז) ביאור על ספרא .. וכן הנהות , (5 .-
ומובא 3פלפ ססולפן . ספכופ עעסל עני . (סיי: יג סיק יד) וזייל . כדפיכם לס כסיג . 3כיפולו
על סספלפ . וכן עלס | ס"י כקך קטן קילול וסגסות ספלל , 3כ"י 3כו | סכסיב פי
לכלסס 3סנסון כ"ע :
| יץ) הנהות על פרקי ריא , .
נדפס כוולכפוי (שכם מכי"ד) ככיסול. סִפָכקי "ל פסגכדייל . וקקלס פס סעיופפות לסגפון
ניע . וסקלס . וכזכל כסק' סנלון עוסל"ס ז"ל על סלל זקעיס :
יח) הגהות על הפסיקתא ,
ברשימה לספלניס כלךפסיקסל . כ'. [סזכילס סכזיץ. בסק' פיכוס ספמיקתל מסדפים בבלעסמו".
9 סנס
106 עלית שיר
סלפים 6ופס עול ספעס סיל לכי )ל כע"ש | עלעליפטיץ . נווילכל (שכת סקניג) . ונפי שכי
6מיסו ילול סנסות טעעס \ליעוקס . לך ככעס מקועות סלליק סגיי סיפנס . וזייל כסקי , ככל
כלפס. מס לדכינ כדפוק סק5ל: , ספניס עתוקן עפ"י סגסום סגכיל א"ל , ונוםסל סיסנס. גד
על סגליון . וענולל סט כסק'. ש0ל3 סעפוכסס סדיק פ' מעדיס. א"ל . = ממפידו של סנכיט .
סול כתכ כל סגסות לכו . וסעתיקס עגליון סם"ס סל סגק"פ . וסנס לככי לפיםי , |כי כסלנס
עקועום עוטס פלל . ככו עסען לעכיו . ועפוקיס פדנם כל לנליר, ך כעוכם זס כמקועות
ככות כפלפתי . ו55 ככוכותי . פעס 5ני ול5 5לע , 5ס סגסום שנפיזס מקועות ינפו עפי סגלי5
כמינו . ולס 3לעם סכ ספליק ק"כ זכ" . סי ס"ס גדול עפולסס . 3כ"ז יוכל כסיום טעלול
טוכדתו 3יללם סי ולוכי פולתו . | וסלנס עניניס סעעוסיס עליו כל סיעיס , לוכי 65 סי כו
עועל פכוי. וזען מקווס לסכניס 6"ע עוני סקולס .| כלייק ככ דכל כזו סעסכת . כלסנס
לפועכדים5 . וטע ס6לס עכול סול כסגיפס .| וגי עליס 5עילס 5י סכל נססווכו סגסום סכנ
לייס סניל :+ (5) לסל סעעפי עסליין סעופלג. סיטים "ל עי עטס מקלוונל . ססיי ג"כ סכניד
סגל"ל 9"כ , | טעכ סגליון סם"ם עסנל"ל 65 סיו כתוניס ככ ססגסום , 35 כ"כ | סכיל סכפס
לפכ סנ"ל, = כל סגסות כפי סנלפקו עסס . כפוכיס 3פנקס. 3פיע , = בכ"י כיים . פך: ניעוס6
לעיעוטל סיו כפוכיס על גכיון סס"ס פסגכ"ל , = ככייי סגלון נעם .| (3) לפס כפ' "ל 3עסי
ספזו . גייל ככלי זכוכית . | ליכו כולע וליכו פולט . | וסגל"ל עוסק וליכו פולט . ולכלולס קו5
ככון , כיון סליכו כולע , עס יפלוע . (ועסגלון כ לככי עווילכל זנ"ל שעעתי ספיי . כל זכוכית
פיו כולע . וגס כלי סלס סנפן עפניס <זכוכים , עו3 לינו פולט עסעת לפוי סזכוכית שנתוכס.
וכעכולל 3סו"ע . פך ע' כש"ע פוכ"ס ע"כ סגליל (בסיען פכיל סעיי כיו | ס"ק פ"נ) | וכן טס
(קייק פייס) פללס ססגלון יכו עוסק. סגיי סיסינס. 3סדכ"כ , = וכן | כפי ליג | עפדכ"כ סופ ס' .
עופק תי . וככעסיס כו . וכנילולו 55כות סניג מעם ככוקסל סיטנס , וכעוסו סקצס: (ג) 6שכ
סעעתי מסכ3 ססכיף ע' דוכ 3עכ ע"ע ועייץ דק' כוכטץ . = נידון נכ' סופליס. (פי"ט ספיט)
כלכת ססולם לסל סוגס טס עסנכ"ל .. 5עכ 5י שסעע עסגלון עוסכייס עווללזין. זנייל , שסכוסספ
סיםנס עיקל , ונלכס זו פיוסדת ע"פ. 3"5 וכניל . טכ כעגולס גידל דולטיו . סולס: ומפדס
זוכיס סלסיס טוכיס . *כס כליל לכנס . עינס: ככוכיס . סודלי עתיס , פנס וקו . קילי לגעיס.
טנס תיקן כו' .: וכן עוכס 5סככס | (י"ד) ולסליו | לשל 3עגולס ול"ל . | עכיפ' כקינול . וסנס
מלניד סגלון עס" פלת סטוכסן . 3סק' . = סכעים עליו | וכי וקסיתי עסדם טנדפס כ' טכי
סליסו * כסלסיק | גי" סיסכס . = ולין עעם 5לככיו . ולל :כספית לעועק דעס כניכו סקלוט . גס
כסגסתו ללםוכס , | עשס עלס כעכן , | ונפככס | 5עכן. = וכפקדם 3עכן . = כלי לקכל : סוכס כו' +
ופכוסספ יטנס כת:3 . עשס כתקדם כעכן כו'. וסעעתי עפי סלעידו ש"3 ססיג סססיד סנכוס עי
סעליי זיל . סקינל עפיו סק' סגסופיו על נכ' קטכוס . שספלו 32 לסל לעס סגיס. ככינו
כן . וססיכו סכ"ס סגיי ככלי *ופס. (די ,) וכן 5"כ כלסל סוס 3סלעולכו סנסוכ . = ועול לכך
כסיג: םעל כל לכל = ססגיס וקידט. סנל קעך כפולס טככת: .. ולכי נוטכיקון דפיכת טגן : עָלַס:,
כפכקס , כפקדט כו'. וכפפכל ססול5 כעלוד. ועיים כעל ספל סכ"ל. כי סגלון 5כיסוכ לפו"ע . וכסכום
גפס כניי סיםס . כל ידנג סונסכל . לולס קלדל פולפו טל כקכַינו , סכיפוקו סיי. ככייק עעם .= סכתכ
קולס ססי ע'סנין. ופסככילוקוכָסו"ע פִי'כפי סיטת סמוס'כדנפייס טס . פוספ' טס וכזקכפו סגיי גיי לי
סל7כ"כ . כגי' ככיכו סקלכי"ס שסכיל (נכן כי"י פס , ג"ד כסעכו ככייס כוי . עסט"כ ככייז ע"ט . וססיפך
כק ספיכו כוכע 55 כעו ככ"ס סכולע ע"כ . וכן כלכות סיי ככ" קוקס סידטו סנסות .סנפלפות :
וע"ד סגסופ עכ' סופליס . מסטיג עס סגלון עוסכ"ס זיל , 95 מעעפי כל זס . [ועי פכיפ
עיכ סנכד"5. כיי: פיי סעכס ייג] , וכל פככעל כדסום . .לעי שסנע עפיו :סק' ,ולי סוס
סעע גס סוס אפולם יכל עפי כס"ג . סיסו. גופל דסוס עותיכ לס . סוס עפלק מס .> דלפ סףי
כיסל 5י'. ככס"ג = פלסוקי כלוקיעספ = 55" .= כתינס )כס דבעגוכס .= דכפיק. מדכספ דסכסדכין
(5ז ,) כו'. דלוכסל דעםדכ . | <ככות.. למדכ <לטון 5קוק . | ולי סוס 5עי לפקוגי כפ"3..
סוכ"ל לשכ 3גדולפו. גידל כו" . 5כל. דכס"ג *דיע. כיס. עלמזיכן. ככל סכככום. סללוכופ. ססלולות
כפלנודין . וכס סיםקנניט. סכל כנכקט. מד5 כסלק ל"כ . כעו סטכ. ככל , לטל *5כ..\ ססל קידט .
לשל כעפלטסו זכיופל .| וסוס קיס כל פכסיב . דכל כנפ סדוכ כס"כ.. כ"ס כעו טנס 5ל לדון
שכי סעקוכליס טעעל . = (שכס כסזכיל . | 5כ כקוך נלול | לעס כף) . וגס סלטיס : טוניס 55
יספ , דמיל ויוניס. עוכיס , וכן לסון *כס | כליל. כככס. לפ ניסל ,\ ועוד כנס - טענין. לפטפלין
דמגכון -5יי.. הנס דכפיק | פפוניי דככן פע בכוכ . | ע"כ . (ועגייש סגכדיל כפכיל סכיל .= ולס
סכיס. דככי ספסת סטוכסן סנ"כ) . ועי כסוף פסם סטונסן . וזל . שעעתי על 5י עסומכי. סנכי
סזען (סול ססכס כ"ו. סיילכסייס נכעדכסייס) מסטיג. ופעל פיו:. על סגייס כפלסס . של כסיג
כנם'
עקות קיר נג
זו קטס עכלסונס , כי סגסופיו סן סן גופי סלכום , | וכעסקו: כל'כו כקי כסכעול . [כי סעניס
סול סק' יסולס 5י2 כן39/7. סכודע כעס"ע מכעול | כטון ענלי וכו' . וע' כסקלעתו כט"ס די
וויץ . ונססכעות סגלוניס שס] . הגהות יקרות עליכס 5ני קוקל . כל ליכס *ועס . 5ככי קולט.
לסל סיו עטלת פפלקת :יל ללוניסן . ידי זקיס סלטו כסס . סיו כפככי פופל . = לככי ללמות
וגכים . כל ילע 5כום עלכס . סטך עססול פפכס . כל ככלו | כסולום . | כי כפעקנו . וסוסיפו
וגלעו . כלטל עיני כלו . ולמיגס נס לפת סכס כןו". סכס 3געי סל ככיכו | סגלול וסקלום .
כפיםי 3כ"י ענענו סקדוטס כסגסותיו ככל"ש כנס' פילס (פ"ק ע"ג) כוי . וסעסלכיס וסעדפיפיס
סגו כלולס . פקו פכילס כטנכס . | וסעס כל ילעו סכין כו". ולליק עס פעל . כווכפו ועעפיו
לנויס . וסעלפיק וסעסלל עעטיסס גלועיס . ולפסל גס כוכותיסס פינס לנויס כו' , וען ספינ5
על נלולי סעדיכס , לסל כססכעס עלו . פיך 55 שעו פכיסס לעיגדל כעד ספדפיסיס . 5
ילפיכו כלופל סטיכועיס . דליו סקלוסיס , 5ס כל <זלת גלופ לסס. כי קלס כסס . כסטל
קלס 5סלסוקיס ען סקוט: . לסל פיכס יודעיס סיפוך סטעש על עכולו . כפונפיו ועוכליו . כן
סס כסיותס כקוקיס עלול סטעט . 5ש? זקסס כגכוליכו . = כל ידעו ללכו וסלוכו 3קלוסס .
בסגסופיו וסיטותיו = סעעוקות וסנעלעום . | כ"ל גיוסניס 5פכיו יסיס ססכס 5לכול לף-95
לשנעס , עכיל :
וע' כסגסות סס"כ עידילי סגלון עוסל"ץ סיום עזסכקווי . = כלפוס ווץ . עניף עפי סטעועס
צמס סגלון ג"ע כעס לנכיס . 36ל עסס ככל גלפסו 5ק" .= ועסס לטל סוגד כו כסעו .
ולינס כו . ע' כסגסות 3ככום (ד' ע"כ). כ5כס"י ד"ס דסים כיס. סכתי כן'. | כי ספעתי כשס
נסון ססס?ד נוסכ"ל עווילכל כו" ע"ם . ועפולם 3לפוס 3כיקוטיס סלסק שגות 5ליסו . ועיט
(לי זי ע"כ) געלל שעוסס טל תוכס כן" . כן כליתי כשס סגלון ספסיד עווילכל . סנס (די
יכ ע"נ) גנכל כעס גדוליס ל"ס כו' , שעעפי כסס סגלון עוסכ"ל עוויככל כו" , + ע"ש . וסני
סעעפי זלם כעל ילדותי כטס סגלון ע' שעולל יד לוויככל זיל . וכליתי זלת כדפס כשו"ת
סטונס עלסכס כפתיסס . טס (טו .) סכל לועכ עלל סין כו' . כפס סגלון עסל"ל וויככל סעעתי
לפלט כו' .| ע"ם . ונדפס <ליקועיס 3סנום לכיסו , פס (5ס.) עס טטמכניסין כדין כו'.
וסעעתי כסס סגלון כו'. טס (דלף עו.) געכל . כ"ל פי סיינ לכילס. ע"י סלסק כו . ולולס
טעעתי עס סגלון סססיד עוסל"ל עווילכל , עכין פעיפי כסנליק פסקו 5 סכעניס. כו'".
יעו"ם . ולכי סעעתי זסת על לדותי., 3סס סגלון עי סייס עפקללי, שנסע <סס"ק . וכפנ
ע"ז , סלויקל דל"י עסכיס . וכעלועס 5 . ססתנו סכ ע' יוסף זיל פ"ץ דפס:קי לעכ מו
כול 15 . ולסיתי כלפס זל 3עכככם סננשנס (פי"ס עסלכות שכת סככס ג') . לייס ולס סוליל
כו' . סוכס (67 עס ע"ל) וסיים פך טעק. 5ככות 555 *ו"ע 5סכון כו' . וכסס סגלון כוי
שעעתי כן' . עגלס (יכ ע") ל"ס כלת של תולס . ושעעתי פס סגלון כף.
יעו"ם . וסו? כלפס 3מיקוטיס 5טכות 5ליסו . כ"ע (ס ע"ל) געי פסוף 5' כסל"ע . כיב. נשס
סגלון נוסק"ל עוו*לכל . כסיפי דסגיס 5' כסל"ע כו' עיש . ונדפס 5כ' סנו 5ליסו כליקועיס :
יך) גיאור על מסי אבות , והגהות מס קטנות , מס' אבות דרינ. ומס' סופרים . ומסי
שמחות . ומס' כלה . ומס דרך ארץ רבה וזוטא , ופרק השלום .
נדפם <סקכלכ (סנת תקס"ד) עיי פמעידו סכסיג לי מכסס. מעכליכ זל"ל . [בכטיעס דסללניס.
כלך עכ' קטנות נלפם 3סקלל: . וכטיים דפום קלפוסט . (וכדפוס כססון טלל כדין
עסו . מסלפיסו ספניס כפי ססגסות , ונוססל יטיכס על סגליון) . | ודע שנס סגסות 5פו כפלו
כסס טינוסיס כניס . ולליכין סיקון עגוף כיי סגל"ל ז"כ סניכ ספים . (סנלדיכ)] : ועי עס
שכפצתי כנעמום ססולס (סעכס *5) על פיי כסנות . עס שנסייס סטסננכיס. סניין. בעלם טכטי
סו 3כתוכ . סול עפ"י עס טליין סגלון ככייק. ככים לכות . | סלכן כקלל סנפי 5כום ע"פ פיט
ב"ק (3י.) סכי דכסיכין כפוכייסס נקלי ספות . וזס סקל לעז סגלון כפעס 3פעס . מסלנליס סעס
מעקלסי קודם . ועי כסק' פלת סטוכסן ענופל , ספיי על לנום סיס ככי"ק עעם . וקודס טסגיס
עסי 5נופ לכי נתן . וסגסום עס' קטנום . סגיע כיד סלב סכ"ל . עסת סכסיג. כי ליב כסגלון .
וסעס עועתקיס עגכיוכי ספ" סל ללעו"ל סגלון "ל . ונס כל סעפ"ק ספלו . כעל סגלון ]זיל
עס תלעילו סכ סגלול 3תו"י עו' סעליי זיל . | ופכעילו סכ"ל כס: כל סנסום טסגיס כגלון
סנייל עכ"ל כסקלעס , וכתנ סעס עול , ולל יעסל וינסל סעעיין כסנין | מעס גכסופיו.
כססקפתו כלסוכס , כי 3סככס מקועופ תמויס עועק כונופ גלפותיו . כידיעות סוגיות לפוקות .
3 וללושלני . וספלל . וספלי , פוספתל . ועדכסיס כו' ע"ש . וסנס. סנסום על סכום. דכי נפן.
וד 14 סלפיש
14 עלית. קיר
עניס דככי סגפ' כיועס (* .) גועל זס נלעעיפ . וגלם סגלון זס גלעניל . וסול. מככי נועל .
ועיי נים ככיפול דיס (ל' סי) , וכן כפיי על עסלי (י"ל סי) עכיל גי סדמס כנ"כ. (פיט .)
ועכין סלין עופקין כו' וכנוםסל מככו סופ 3סיפך . וע' כפי' עכ יסעיס (ס' כייג) כגיס. כסנסדלין
(5ד :) עוככי סיס ולוככי סיכלן , טנ"ל כסיפך . לולכי סיס . ועונכי סיללן . (וסול. כעו פכתונ
כנשון סעקכס (יסעיס סי כיג) | ללך סיס עבל סיללן) . ועי כיסעיס (י' י"ם) נגיס כסנסדכין
(5ס :) טססל מס כגעי. ו"כ וססלל פכסיס ולגליס ע"כ . וע' עול כנילוליו כסו"ע . כעס
סגסות 3;"ק . שלל סוכלו כסנסותיו . וכלובעל ע' עילוכין (5 .) גנל לכי ונכוכו כזס. כניס
(ועי ביס 5פכיס בסק' כס"כ 5ס"ט סליפס סגוכם. ע5ל טלכי | נקמץ) . וסגלון ככילוכו כפו"ס
(ססז סק"*) סגיס ככיד שלני . ע"ם . ועי כסו"ע לו"ס (סיי כל סק"ד) סגיס טנס :ונס (יד :)
וסן כטוקך סעועל . | עגיס. ע"פ סיכוסלני . 5ע"פ סליכן: כנוכך סעועל . וע"ם , ועי כסגסות
עפלטי סיס ככי5ס. שס . עס סכפנו ע"ז . וכל זס 55 סונלו כסנסותיו | על סס"ס .| ועי כל"
כ" לוכיס סג"ס 3כזיכ 8 .) כפללס נפול . ועי כס' כככת כלש על כזיל כסטעטות סספל.
ססניל סנסום סגלון סכיל . וכי פך כלס זס לככ סלם . עס שסעניל סגכיל ז"כ כגולל דעתו
סטסוכס גיי סלסס כמסיני נלעכס . סוכל כ5ם' ל"כ כן' . וניסל פס עפ"י דנכיו סוגים סגעלפ .
וע"ש (די סס.) נפניס סספכ ד"ס. 559 , | וע' בלים כסוכות 3ל' קלפוסט . 5סל סגסות על
כפוכום . סניס כי סלנס סגסום ע3 *כעום ססיו עוטעיס וססעיטס . ולס"ז כל כילו סגסות על
עס' ינעות . עוגסיס , ונוספיס על סללסוניס . וסנינס שנס . ועי ככלם סגסות על עם' טנת
לי קלפוסט מניל מסעע עפס קלוש סגלון כוי .| עוסלים עוופלזין כ"ע . מסגסום על סט"
עוטעיס ונלפסיס כטעום וכסגיפות . [וכן סיפכ 5' ידידי סכסיג ע' סיכם פכום ס6ניד דק"ק
סוטילן ססיס כעת סנקסו מלפיסי קלפוסט סמכעס על סם"ם עס סגסות מסגלון .| עלס
פלפידו סגלון עוסליס עווללזין , ו'וםף ל5על סגפון עוסליס לתנעילו סלכ (' סיכם פכום
סנל . כי 5 כניס *כינו עספט ססנסום וכלסכ קכס 5" כי סכלו כי כווילכל . סג"ס 5'.
ונפללסי ע"ז . לס"ז ססכונכפי כי סג"ס סיל ע"פ גילםל מסיס מו כס"סם סקלועס כי ככל מקוס
ססל כתכ כס"י ס"ג . סתל סול כדעם סגיי סיסינס. סכתונס 5פניס ,| וכעס פטנניס קליס סגיי
סיםינס . = ועפ"י סג" סיטינס ככוניס. עלול סגסות סגכיל | שס] . כי על כן לי קלפוסט .
סגיסו לכליו . וסוסיפו . וגכעו . ע"ם . ועי פלת ססולסן ס' לעפי . (כיי יס ס"ק 5) פי' עב
סנסו"ם סגכ"פ ככככות (ע"ס עיד) ועי פס סנכום פילס (סי' ס ס"ק ע5) סניל סגסום סגכ"ל
כמכת (כג .)] כסכיל די דככיס כו' . ופיכסס 3לכ סיטיב ע"ם , וכפנ טס . וכסייג קיפכ. עלול
כסגסותיו . ועפ"ש כעעלום ספולס (סעכס ס) :ילוכ עסגכדיל. על עים סגל"5 כסגסופיו לכלכות
(ג +) ככם"י דיס כנול כו . ליכ כן . וכן כסנסללין (על :) כוס פסקניות זס גנכי55 . כפכ
ניכ פיכו כן . ולל כיפל טעעו. וע' סגסות בעכי עפכטי סיס מנכו3 . | על וכיס. לכויש
כסוכס (52:) וז"ל. 6"ס ע' כסגסות סגלון ססכל ככיכן למיסו עווילנס = "ל טסגיס כלן
טולכיכס . וכן סגיס כגיעין טס . ע"ם . ועי כעלול עיכיס | כעוסכ"ע . | ופנין עועק כוונות
סגלון "ל . טנזס נספכל כל לכי עוסכ"ע סנ"ל , ועי כתוס' שס . עכ"ל . ועי כתוספופ. כניכו
עקינס סייגל 536 . | ככזיל. (פ"ז | כ"ב) מכלכ טעס כעיקל . כסגסום. סטיכ עסגלון עוסליט .
ועי כסק' כתקלין סלפין .| ע"ם כזס 3לקוכס . ועיים םס , סים סגסופ לשל כוונפו גגוזס ללך
סנספ?ל . כעו סנסתו כּפ"כ לטכת . עפן דכסיס כככן כו' . לפכ סעעו עפיו סקלום . טסול ע"ל
ספעם ע"כ . סנס כן כפיפי נפוכם 3פילוסו על סנכת כ"י 5סכ כילי , גכס ניי סנכונס . דכסיס
כנכן סו"ל 3כין כו' . לדסיל כו' . סתכותל כככן . וכנל זס סיס כו טעעיס עפ"י סנססל .| ונל
לס לגלום . עכ"ל טס , וז"ל פלעילו כסק' מקלין פלתין . 6עכס גס לככי סלילס לי . עסלול
לסודיע 5ככיס 5עקן סל פלעידיס עונסקיס של כניכו סגי . גלוני נלולי סלול לפליכסיכו . לסל
כפו סגסות ככסיג עכלכן כעכעל .| כס"ם שכלפפו נווץ . כי עס סיופ שכנ טונ 9פון וגכוז
כסס לעי ססוגס כקן , ועוליל כסן עעס כו' . סנסופיו סעעוקיס עכי יס. וספועיס ופפועיס סעס . עי
כל בעעקי תסוס דעתו סכסנס . וידלס כו . וכפלט כי סגסותיו נכטניס 5ק3כס. עפוד עלול ,
כפפעיס נסיכוף תינס 5', לו לות 5', ולפי" נקולס 5'. סטליס כוונסו . לפי עועק לעתו
סכסנס , כי כל כסעס 555 כעפעו . כי סול סכין דככס . טלין סלול כלוי לסםפעם 3סס . ע"כ
סיטיב לסל דככקו גלוכי תכעיליו . כי כלוי לגונזן . וסנס כל זס. לס סיס גלולי סעלינס
ססיל , ננכיס. עופפניס כתוקס . וססלדיס לדכלי כניכו סגלול . לספיס עיניסס על דככי סעדפיסיס
וסעסלכיס , 5נען כל יסכקו כעולתס ידיסס . וכל יגוס סנכ סכפע על גוכל ס5ליקיס . כקלוי
כלכָכיס = יקקום כלפס . = מעכום | כים עולזינל . סיודע לפלכם ולטעקן .| סלפ יעלס לכק עגן
לגל גלוס . וסיולע עלך יקל לנכיס עוכות 5סעלן ,. סכל יפקל 5פי" סלקס טנלקוק . פך >
זו
עלית קיר נב
ספלים עסנלפ . עניקס געולס | סיל ע"ם , סכי דילע 5ס ככינן . = ול"כ לעס. סניס = כילוטלני
ופוכפפל סנס עלו7 כו' .| לכל כך <"ל. כי כל לכלי ליים . ולגעיס , ולענין . על כגסות
מכעול ככלי דוקל כו' . כל 5ל על סכעול ילוספעי סיל עועעפ כוי. [סעכ. סעטיל וע' עיים
נכלטוניס טכתנו עפולם ססיכוסכעי עכל סגילות . ולוסיף 5כי . ע' שו" סוופ יליכ (סיי כנ)
וז"ל . כוססלוס ילוטכעי סלגו עלוניס 3עעות . ססל ויפיל . וקלוף . ועי שו"פ זכע לככֶסס
(ס"ל כלס"י די) וכן כת3 סגלון טלגס לכי כטו"פ סלו . <עכין קידוםי קטן . 5טל ספיג כסגלון
עוסכ"ז. עכגליות | ]"ל. ספס סיל עול כסו"ת ית 5פכיס] . וסעעתי עפס קלום . סנלון
לניתי , כעוסל"ק עווללזין . שסעע עפי כס"ג . טלל סילס סוס סג"ס על טסיס כו כפיות
ככולות .. עסוסנע"פ 55 פסום עק"ו. וננספלופ עד ק"ן עקועופ עכיל ,| וכייס 5סק' ספדיג
עעכר ז"יל. וע' פסת ססולסן עעסל עני (" *ג ס"ק *"ז) וסנס פנסלינסו לעייכין כסינ. זיל
כילולו פילוםכעי . טסגי' סיכוספעי כגי .| וע' שו"ע פו"ס ע"כ (סיי קכז ס"ק גי) עונס פיי
על סיכוסכעי , ועי פס (לע3 ס"ק יג) ועי יולייד (2ר ס"ק יב) כתכ סלעם יולס. לככו סט"ס
כיכוםלעי ע"ם . ועי כפלת ספוכסן סל דעפי (כיי י"ל כ"ק "ע) סססיב פס . על עס שסטיכ
כב לסל (כווכתו על סכ"ס כ" עסימיע עי ספר פסל דבכ לסכ"ע נסיניע סכיל כסוף ספכו)
על כילול סגלון 3יכוסלעי טס . עס דספים ניקל כוי ע"ם .. (ופככי סעכפי זסם לככ לי עגדופי
סעסכליס . וסול מכס וסלפים כל סעכין עסעו) . ועי כתוספפל טסכום (פ"ז עג) . עוכל סג"ס
כילושכני קנינס עפכו . וע' כעקול פ"ס סיינן קע"ג סעיף יז . סוכיס עדככי סגלון 3יוכייד מס
(ס"ק 5'ג) פסגלון עפלם מס פיי לסל כִּיקוְכָעי דכל כספני עסס . ועי טו"פ ספס סופכ (סלפס
סי"ט) סגיס לכי סילוסלעי ע"פ לעת סגלון . [3סכסיעס לסללניס נלטס כלך סנסום על
מוספתפ וילוסכעי . וכעלועני םסעס על סדכ זקעיס . כי סעעתי עסכב כו' כי עכסס מליליס
זיל . ספיל סל עככינו ז"ל סגסותיו | על יכוסכפי כלליס (פ"ל ספ"כ) וססיכ כו . שלכל סלכ
זלעיס , כל סניס ופיכם 5 סיכוסכפי , (סגכל"ל)] | וכענל כדפו סגסותיו על יכוסלעי עסי
שקליס . עי לקען (לות *"כ) וע' כסנופ לכיי סעיל סגלון עוסל"ס זיל ,| ככעס מקועות טפיי
כילוסלני סופל כעס פעפיס. 5פי' כעסניות . וסכס עכילולו סנפכל עכ סיכוסכפי גלפס (נעכו
סכנס 3ס' פלת ססולסן . ולפי סנכל סיס כתו3 כולו 5פכיו . וע' כפסת ססולסן סלכופ ללץ
ישלפל (סיי ג' ס"ק כ"פ) סעתיק עכסון פיי סגכ"ל זמיל על סיכוסכפי ססיס לפכיו . וכסלסיעס
לסלפניס , | כע55 סגסות על פוספתל ויכוסלפי , גס פי' על סדל זלעיס יכוסלני . [וסגסות
*כוסכני זכעיס כענפר ם"י . מסעתק כ"י פכעידו . סככ סססיד ע' שלעס. נעססמיכ . (סנכדייט)] .
(וזס כל ככיכ , 53 5כי מסללכיס נכד סגלון . וסוליעני לםעסת כככי . כי כנפס. ם"י כיפוכו על
ילושלעי סכל , עסולל כסככתו . סועתק ע"י כיו סככ וכו' . | כי יעקכ עפס ז"ל ככל סגלון .
ועפפיל (עכ' פילס . וסעס כענלו גס סגסום על ילוסכעי עסלל סכ"ל. נקלליס 3סס פני
נסס . (וסול כ"פ פיי נכלו *עק3 עסס). ודכסכי 5סיות כעזקו כסדפפס ,| וככל כודע וגכוי
לכל .| סעודעס סנדפמס 3עלי סעתיס . (3סכת תל"ס) ע"ל ספני כסדפים. 3כ"כ ש' פנעול
יכוםלעי כל ססדכליס. עס פ" פני עשס ככת3 ילו. גס על יתל ססלליס . לסל סעס
ככתוכיס , וסוספופ קלפ לתי סנעיכ ,| סולעתי זלת ;5עכס עפס . לנען לוכי יפנס-פי
לשל יסיס לעזל 5ססתסף כסלפסס ככס ,| ולסוניל כלול . | גס ספיי עסגלון יע נס. סניפול
עספכי עשס ככפ3 יד):
יב) משנת אליהו הגהות. על מסי שקלים :
נדפסו 3תקלין סדפין (עינסק סנכת מקע"כ) עסכעילו סגלון ע' ישכלל "ל וענלק ססגסות
וטעעס .ויקלת לותס מטכת למסו . וסגסות 055 סעס עעפס. כייק עסגלון = ג"ע *
(ולפניס נדפס מסס ס"ס ווין . עעולנכיס 3פין ענין . כססל כל סנסום 5ס"ס . לסל נדפסו
מס . נשסכסו סלנס ע' נקען פום *יג) וסלפים. סגיי ספלטס 3פכיס סמסכתס וסיסינס ענסוץ.
(וע' סו" 5גדי ישע לו" (שללס כיו)':
יָ) הגהות על כל הש'יס.
נדפסו ללפונס כווין (סכת תקקו) עס סטייס סגדפס מעס 5 ופפייז כדפסו סלנס פעפיס . 3כנס
תופסות סט"ק , [וכפי עס ססטעתי 5ל סוכפו ססגסות על סטי"ס לפוק כסלינום . כי כסנו
סכנעזכימם כננל סט"ק . פסועסקו ססגסום עפכו . וסעס סלכס יופל עסכלפסיס . (סגכדיכ)] וכסיתי
גס 5כי כסעיכ . כי נסעטו סככס סגסום , עי כלוגעל בלכיי ככל , על מסכות כנס' נגעיס (פ"3 (*פ)
מכיס
וו :ו
וסתועס , ולית לס פסל . וכליפי (סמקול. יס כיוכ'ד. (םי' קפיו ס"ק 3') סעעד פלי" . וכחב
ויש 5ספליס על כנִינו ססקיד סגכיפ. זיל כבילולו לתוספת טסלות . טלל ססעוכל לפכט ע'כ +
פיש כתוספתל (טסכות פ"י) נגע כל' כַלִינס: כו" .= עי בינת ללס טעל כו ופזקס (סי"י 39)
לע כדככיו , וע' כם' עי כפתוס (לעכס. 55 . מ"ד) 5ע: בלכליו :
י) איפת. צרק. הגהות על המכילתא .
נדפם גווילכל , (טנפ פל"ד) כסנכינפל. עס כיפול . כלוכי סעדום ופינוי סנלום . סל כוי
לי לסק 5פיי ככלל כייי עווילכל. כעם. כדוככל . = וככילוקר ילל עעס. סגסו"ם. סכ"ל וכתב
טס. כי כלס ל סעכילתל יד נכד סגלון. ז"ל , כפיכת יד נסגלון. ז'ל . סלולס. ועלוכס ,. כלת.
וכסלכס , וגס. כנלל טס כתוכ. ככ"י מכילתא. גם על שמות. וארא (סמסליס כפכילסס = טלכו,
סנססלת לך פפי 53) . לשל על סגלון ככתוכיס כ"י .לי סככסס. סכסני ... (וכליי. לסעיכ '
כ' כסקדפס מעס סניל לת סטל נכל סעכינסום שלכו כטנס כפוכ כפוף (לפ'ט ע"כ; פיט .
ספ"ס . קניס) . כלין נכין לת זלת . וכילל כו סכס 5'. כי סול ככסון פלכ"ס. לנלסס. כן
דול סזק . ויפכן ססול כ' 5כַלסס סלסעי סכל . לסל מכ"י סעתיק סנלון פי טעות ו25ל .
וסול 5סל סיס | סעפתיק | פכל. סנכילתפ .| לשכ מכיי כדפפס סנכיכסל. 5טכ. מכככ. מילונו)..
וסעפיק עסשס סעכילתס כ"י טעות וללס , וסגסו"ת = 55 סיס סיפק כילו לסעתיק . כי: טק
עכל ככלו עספו . | וסוגד לו . | כל כעלל. פכילתס עוגס עסגלון כ"ע ,| כעלפט .| ועטס. סטיג
וסעפיק . ועטעס סכלוז סכולע .| 99 ללס לספליטס כסס סגסון כ"ע.. | (ועי עיים | כלן נסוף
סלפל סככוז) - וע' ילו עסכיי סעסיל | כ"ץ .| סנדפק כל"ס (3'. כ"ס.. ייג): עכיס לך. זס
כלס לכ סלם . עס סעלסתי כסגסות סגלון סססיד עווילכל , על סעכילסל כָּפִי 53 . ע"פ 55
תלכלכו לפכו וגו עיש וכלן . ופכין . [וככטיעס מכ"י סגכיל זיל עסלפניס . כקך על עספטיס
וקלם. כימת . ולס"ז. כנס. כקך קילול מכיכתס . ולול זסו קילול = כל סעכינתפ . וטס. לק
על סדכל עספטיס (וע' עליות פליי סעלס פ"ז) ונענל. כידי קיפול | נכילפל | נספטיס לדדו .
וסגסופ על כל סמכילפס , (נכ"י ססעתקתי עכ"י סלעידו סלכ ע' ונס עסקלסכ ז"ל שסעפיק
ככ" לכו סגל"ל. ז"כ : כ"כ בעכת3 סגכד"ל שנכנל) . וסן סנלפקו עסלם כַּפס פנלם ספופס .
ולפסל עכת קילול ע" כלן , וסול סגסות. סעכילתל . (סגכליל)] :
* יא) ביאור על ירושלמי , סדר זרעים , וגם הגהות על הירושלמי . (כיי) ,7
ונדרפם סלכס. פעכו. כס' פלת סטונסן. = (סנדפס לפת עס"ק תכניס . טכפ. ירושלים) וניפול
מעעו וניעוקו ככעס דכָליס . כתסנל ונסלל = ע"פ סכפידיו טפעעו (פיו . = כן. סבִיש
סגלון עוסל"פ כ"ע . = (כסק' על סדק זכעיס סנדפס ₪593 כככ:"ס) וז"ל ,| פענס ספינול סעל
סיכוסמני סיס יד ככינו סגלול כ"ע . זס ס"י שנס . וכלזכיכו טעעכו עפס קלום קנינו סגלול
כ"ע . ססעסדללו כיון יפס ללעתו.. וגס. כעיכיכו כסיגו כי טוכ ויפס סידלו ע"כ . וסול עסטנעס
סיכוליס . טנסנלק כפכי כי דינל : ככס דווילנף , מסעס סולת כקי . 5לי וס סיג = ועלנול
דבליס . כלויס סדנכים לעי מלטקן . וסיס לפון | ככי סגלון | נ"ע . כסוליפס ללוכ צלפוס
כלפונס . בסמכוות סכנכיס | סכדפם 5פני פיי על כעס לגדות (3ווילכל. שכת ישרים) . וזיל
ספעילו סגלון עוסל"י כפלת סטונסן . וכעס יגיעום *גע לניכר זיל סנלון. כילופטני כסלל
זלעיס .| סגיס פוכות | עלופל סטינוטיס . וסידם טיעות עעוקום נגל סל" .| וסליט . ל =
ויש מסוסיף פפי סוג" . פו סילוץ ססםל . כעו כעכ' דפפי כסוגי? לפלטל כן'. = וכן
כסכיעיס (פ"ז עיז) וולל סדם . | דלעל כיקוטלעי , | פפל כסלין ווכד כתלין פתקין , = וליגו
כתוכ כיס לקד . וסקים ז"ל כדפק סככס לק , ולכיו סוסיף) פפל סוכין כסוקיעפס נפלסס .
של סכתוכ כנקועס . | וע' כס' כלכת. כלם . כסימס דטעס כעקל .| [ועי כפלת סטולסן סי
לעפי (סי* י"ז . ס"ק כיו) כתכ . וככינו סגלון מיע . כסינוכו על יכוסכעי . סגיס. ולכסס ,
כפניס סלסום . כעו עלכי לתלטודל . = ע"כ| וסעעפי עלסל נסעועליס לפכי = כניגו כלעלו
טיטפ (תני' דפיג דכנסיס .| עקוגס כו', [פפל] כי סגלוכיס וסכעניס ז"ל .| עסכלס יגיעסס
ככעול סכעוד כּכּלי . | כסוכות נענו סככס כעעסס . כל טעו יניעפס לכל וכלנן. סלעול
יקושכני סקלום . ופוספפפ . לק ככיכו סלים = "כ. | יגע עעכ כיכוסכי ותוםפתל . כלטל
קכעס כמסעוקום 3פיכוסיו . על זכעיס . וטססות . 5נל 55 על למיפפן וכוליין . ולעל על
מלעו . כִי סול יגע. כל כסר . כעס עלום פעפיס כו' (ועי כעליות 5ניי. סעכס, כ'ס) .| [וסנס
כליפי סוכס עכי לכסכ , כעכין סגסותיו וגילקופיו ססלטום, טסייפי פונס ככלופי לכ" כו . כי סגסות
| ספליס
עלית קיר נא
סקליעו סגלון 3י 5ליעזל פלעקלש כעס" תטוכס עלסכס . וסגלון עוסקיים 5כִייל עפקלג כסנלון
כולע. כיסולס . וסעילו (כססכעתס טס) ססין זס נגל סכלוז . כנלפס לנכיסס ללס סקונטכלס
כלן) וזל , = עול כפוניס על סדל עסקום טכפנ ספלעיל סופיק | עו"ס | פעכליל . סלעל עלתו
כק פ"ל כסעכסייל , | ולל ילע כי יש כילינו כיי עלעו ,| על עסלות , ככילול. כפלל . וסקלס
עלסעתו עס סכפטוניס לשל עטס עעסס (ספליפ , יכפו יסליס ויפעקו . וע"ש עול ע"כ . [ועי
בעסי גנעיס (פ"ל נ"ד) | כך שעעתי פפיו ז"ל. וככתכיו | עללתי כו'. ועי סי וקופ ספכץ
נסנל"5 זיל . (כלפם נעקכל3 מנת סקס5) סניג | שס פי" עסגכ"ל ז"ל . על משנס 5' עעסי
(פכס פ"5) ע"ם] . ועי סקי מקלין סדפין כי . טעעפי עלפ לסנפ כפטי . סכנ סגלול סססיל
סעקוכל סעפולפס עוסכ"ע עעכליל כו' . שסנע עפיו סקלום , כעת קיכל עענו פי' על סדכל
מסלופ , כי כל סיעס ופיכום טסידט כעסלום 5ל ספליעס על טילע ספניס 5פי ספול עכ"ל .
ועי עעלות ספולס סעלס ז' . [וסנס כענל לפי 5כ"י פיי על עסקות . עלטון פכעילו סכ3 ע'
כוכס עשקלל3 ז"ל .| כטפל כו דכליס סככס 3סגכון לסל עסנלפק . (סגכליכ)] :
והמובא עלנכיו כעסנליס . 9"ש (כליס פ"ל עסנס 3) עי כספל עי נפתוס (פלפל גי 1"):
(כליס פי"פ) | פ"ש (פכפכ. ("ס): (כליס. פי"ס ע"ס) | עי פפלקת | יסכל5 5"ע סס.
וטס (פכ"ס ג"ד) , כליס (פכ"ז) ע' כני כפפוס (לעכס פג), לספו (פ": ("6) עי טס (לעכס
כב) שס (פ"י (ע"ו) עי פפלכת יסכפל סכ"ל . וטס (פי"ד. ע"ב) : עיים כלסכום. (פט"ז) ע'י בככת
לפש על נזיל (ד' מד: ומס ד' מס .) . טסקופ. (פ"ס ("5) עי פפלקת ישכל5 5 3דככיו .
עקולו (פ"ו עי"ל) טס . עכסילין (פ"ל יפ) סס . (פיו ע"ג) שס . וליע ספיי דכל כסעסקנס
בגנ ע"ט .| ועיש סגכ"ל (5פ"3 דוניס) סג"ס 3נזיל ע' בככת קלס על נזיל כססעטות סספכ
(לי סו .) . (יליס פיג) עוכס כסו"ס פעלת סכעס (ש'" 5ס) :
* ]) פירוש על משניות , מרמזי המקראות . (כיי)
בכ"י קלסו כע5נו . כעו פסניל פכעילו סגלון עוסכ"י "ל כפלת ססולסן . סנכות סכסס (סי"
ט' ס"ק 55) וזל : וכפיפי 5כנינו | סגדול 5כ"י ענעו על מסכיות מכעזי סעקללופ כו' .
וכן סניל מס . 3סלכות עעסל עכי. (ם" *ל . ס"ק טו) וז"ל. וסכס כליפי פיכום. עככיכו
סססיד נכ"י לכו . | נפילופיו לנטכיות סנכזס כעקלל כוי , ועי כסקי פלת ססולסן כם3 וכל
סדלי ספולס ידעס 3תולס טנכתכ סיכן סס , כפסל יש עעכו פפנו . פיכוכלו עכ זזעיס .
קלטיס , טסלות . ליך כל עטכס טעון ככפכ עפולם . כפללום עלונכ . עכ"ל . ועי עעלות ססולס
(סעלס *ס) עים טס . וסכל על דלכדין סכל כענל עפס , לף ככתוד . 5ין כי"ק סנודעיס. 5כו .
כ"ל. פיי על מכ' סכופ .| (וכסק' פלס"ם מכולכ כי פיי על 5כום . סיס :3כ"י: ענעו), | סנדפס
(סלכס פעעיס) . סולך ע"יז סללך . פך עי עיים עייז כעעכופ ססולס. פס :
ח) הגהות על תוספתא זרעים . מועד . נשים ,
נדפם נוולכל (שנפ פכ"פ) סונילס 5לול . סכס"ג ע' סעולל לכיגדול כיי . 5נ"ל לק' גיסוועז
כפיי סנל תוקפפס על סתוספסל , כססל נעסלו כו סכ" . ענכלו סלב סגול (' יעקכ
עסס "ל ,| עסללניס , ונס עס עקלת מוניס ועכלס עקועום עכן סגלון ג"ע סככ וכו ע'
פכלסס ]5"ל: | ועל סדר נשים . נדפס 5ווילכל (סכם פקליז) ע"י סכסי"ג סנל . וככילוקו סנפ
תוספלס . פיזן ופיקכ. ספ ססגסו"ם סכ"ל , ועי סו"ע לו"פ (סיי קכפ ס"ק כס) . עניס פיכוסו
על סתוספתפ . וע' סו"ם כים דוד (שלפס 5') ע"ש כתוספת5 דפלכס עכ סגסות סנכ"? סס :
2 טהרות הקודש פ" ארוך על תוספתא טהרות ,+
נדפם 555קוי (סכת סקס"ד) כנילול נקֶכפ זכ זס: . | סיללס וסוניפס 5פול. פכעידו סל
עי עסיל ז"כ עווילכל . וסו? עכונס סלק שכי כלליסו לכל על עסניות טסלות
סנל . ע' כעיל פות |'). לשל שעע מפולם (פי סגלון ג"ע . וכול כפ3 על סספכ
כליו . כמכולל 3סקלעס מס. [ולתי נעכל סעפק מפיכום מוספתל טסכום מכ"י ספפילו
סכ ע' כונס "ל עסקלסנ . ונענס טס על עכ' עסכופ מספוספתפ סכל גלפם 75 ]סכ
כמוס . וכן על כים עכ' עוקטין . סלף נלפס טס ספיי. וגס על מק' 6סלקום 5 כסעפק זס
3כסכס סלכנס יופכ מסכלפק . ועעייש פקמן . (סגלדיל)] : ולליך כעיין כסכייי על עסכות סניפ
סגכד"ל , לס כל נענל עס פילום על פוספתל (פ"ס) דנדס סיפס 3ולקם 3יעין כו' . סספועס
וסתועס
100 | עלית קיר
סכלפס. מס . טסזכיל סיקוםלעי . ולל 5יין עקועו . ועי כלייש כליס (פכייז ע"ס) טסניל ססוספת5.
ולל סזכיל סיכוסכני . ולכן כלסק לפכט סעכ סלכ פטכיס שכל ניקלו טל 05 גס סן פקוליס.
וססינו לו לפסול . וסול פעוס כעעס) . ועעפס ככוכ כסעט פי' כנינו ז"ל לדנלי סתוספת5
ויכושלעי כעוזין בקלכס 3לסון 5פי' סס ככל דעפכיי. סלע"פ ססן כככ. כ"ל פיכום פיפן 6'
יסד . (וע' כיש סנכיעים 5עכו על גי לילכות כלוין לעטות ככל לנלס כו'. פזס ספק כנותפ
ספי" כככ 5'. כפילן. 5' סול גדול מלול) , סמל נלעל עכן סכל >פוליס (פנולום 3פוליס
עעופפיס יסד על מעככיס לול סטעם 3עקועס כעכן) טכן עליסס .| (כללך עוף סטעיס לטכון
על ספיפכום) . 535 סכסם פין דכך כעעות כן. טלץ דככן פסלך 3סנולס סלנס יסל. (5565
נפלודל כע"ם סוזוסל) . וגס נסם ל' פין דכך טינקל כ"כ סלכס. פיכות 53" . וסדייל לסמותו
בעלוי כנפליס . קע"ל לע" עפני ססכנס 5סקו 5) נסטסל כסוקס. וע' פופין (ע': ".)
(סנלד"ל)]. וע' כעעלות סקולס (סעלס *"ל) עיים עוד על לכך פיכופו 3עטנס *עו"₪ :
והמובא וענופל דכליו כעפנכיס . "םש (פיפס פ"כ ("פ) ע' כס' פפלכם ישלל3 על עטניות .
ידידי סנלון עוסכייי 35" 3דלכניג . עכיל טס דככי סגלון ככיכו עקינל פיינכ זל .
מכם >זס"ל . וסידום כליתי כעת . טססים 5כקי סגלון עוסכ"5 וויפכס 7 כת3 ג"כ כסלב
וכעפולם יופכ דסקונכ לשסת כיון סקלל 5כסעס ולל 5פדס .| לפיכך עפסיק עכ"ל . ופעוס
לבעכסום (על :) עפיק דכיי ספיי בקולר מפדס קלעל , וניע . וסגלנייד | עדסכניג כתב מס5דיק
דבלי עלוכל עיניכו סגלון ככ"ל זנוק"ל טכ"כ ע"פ סיקוטלעי כו' ע"ש . (לעפי פ"ס 5"9) דיס
סלוקס . ע' קסלפ יעקנ (פספיס די כו ע"ל) דיס ליע : וע' כטו" סתס פופק :וליל (ספפס
סי"ט) עכיס די סגל"ל כסכות לכיסו . עיש עי"יל סיכוסלעי כפ"ד דלמפי . וסגיס טס ד' סיכוטלני
ע"פ דעת סגלון ע"ש . (ככסיס. פיל -עיז) עי סו" כגדי יטע כלו"ס (יד פיי פ' ועיים מספס
ט"ו סי 7 וכיי ו) . פכועות (פיג ע"5) עי סו"ת סעדת סלעס (סיי ט). פכועום (פ"י מטנס
נ). עי סויית כולע כיסולס. עס"ם 5די פללג (די קכז . וליל טס קעז ע"ב). עייש סכסיג עוסכ"ע
כסגלון עוסכ"פ. פיסלס עפכלג . 5כן סגלון | כעל כולע כיסולס . וז"ל עס וזס יעיס עעטיס
שפלפי ספל פיי סעטניות סדל זקעיס . כסל3 סגפון סססיד (וייס = פפיסו ווילכל 1"ל., = וכפיתי
עס שכת3 כפ'' לתקועום עסנס נ'. ולולי יכִיל סטוען סכזכל . | ק5ת כפיס עלנכיו 5פזק
טענתו . 535 כלעתי פין כס עעם . ולדכנל כפיי לספול טעכפו סיס פכ"ל . וכפללתי כי כלפום
מדילקל3 סטעיטו כל סתטוכס 3כולע 3יסודס. עס"ת | שסלפיסו עסדם . סלפ לנכ סופ . ' עעטל
שי (פ"ס ע"ד) ע' קסלת יעק3 כסגלון עקלככין . ככככום (די לס .) דייס סניפ . עעטיש .
עלנס (פ"ל (יב) עי סו"ת כגלי ימע פו"פ ספוכס (יד ס" *5): ועים כליקוטיס על פפלת
בלס כנול וגו' ע' 3כילול יופכ כספל כפות זסכ (דקום 5') כסג"ס ]כ 308 .| ע"ש . | ועיט
כליקוטיס פיי על סיכוסלפי כתוכום. מככתיי דעכ סעוסל ענש כעיל עסו" כגלי ימע . ולעניץ
סנסות סגלון וגיכקתו כפקק לכללקוגינום שסלפיפו פוף מפ' ככוליס . ע' טו"פ 3ים 5כַכסס
כסגלכיל מק' סעלסלן (טו"ם ע"ס) ססלקיך כזס לנלל עפיי סנסום סגלון סכיל :
ן) אליהו רבא ביאור על משניות סדר טהרות ,
ובראשונה וכן כפוף זניס. כנלי טועלס . נדפס כלטונס כנכין (םנפ סקסנ. |פס"כ נלפם
כווינכל סכת תק33 תכקיכ . וכסלטוכל טנפ תכס עס סטטכיום) . סילכו וסוליפו
כלול סלמילו סכ3 וכו' כי מליל עווילכל. זיל ,| סמל קיכל עלתו בע"פ . פי' סעטניום עסלכ
טסקום 3לעלו לחו. וטנס וסלם עפו. וסגלון ע' נעכ לפי סגלון ספסיל ;"ע .| סעיל עכיו
שכן קינל ססלל טסכום . וסגלון עוסכ"ע ככעט טס . ססעולכ כקסלות ספיי כזסיל . ננקוס לסל
ככוך. ססכונכום כו כפי' סכלטוכיס ז"ל, | כעו פ' עגדל. ופי כוולם . ופי לכונס . כסנלכ. כפן
על עקועו ופיכו . גס עניני יפל סעככתום 5קטתי טופכיס מסוכיס כליזס עקועופ טל טנסיס .
בס' כליס . ועכ' כנעיס. . ועם' עסלום . ולסיפי טסלנכיס עפיקיס . יפלו עפי פלס נלול
צענקיס . עללים זיו ססכנס , וכוגס. עפיקיס . ע"כ . וכן סגלון ע' 5ני סיכם עזלעוסטט ז'"ל.
לייד כק' סלענוכג כתג (נססכעתו 5מוקפפל מסכות) 3זס"ל. | כסנ פום פעם. עספי גכק5
יקיכ5 . פסילס ופקיסל . גסל סגדול . סעפולסס 3קפוי פכץ לפסכ ולפסכס . גלון סגלוניס . עו"ס
5מיסו 0"ל . וסכל. סייניס ככנודו טל סנלון ז"ל. ולף סכפני סלי גבל כן'. כעס וכעס
נסניום ככ' עסלופ , 5טכ נלפו סכעי 35 מפכסס . וסנלון פיכטס . כיל סי סגלולס 5טכ סיתס
עפיו ע"כ, וע' עעכל כסעל כפי' על *ונס. (סנלפם כווילכל . טנפ יסלי"ס) . 5סכ סכלוז לס
עסלנכיס לוויפנל (כעונל כלן ככלם סקונטלס) י9פו דנכיס כנועיס (כן סנפון כיע . ע"ז. (וכנל
סקליעו
.עלית. קיר נ
ספקיד 3' כיכ עק"ק פיכסק . וע"י 3כיו סכככיס סגלוליס = "ל . וססִיכיל סוס סלקן תלעיליו
כסייו , ועל פיו . וסיי כעלפס עין סנכסכ עכי דיכל ככס דק"ק ווילכל. יע"ל . לסוס עין עליו ,
ולסלקו כלפוי פו . (סק' סגעוסל"ק 5זס . עודפ כפכי סקכין מלתין .| וכילוכו על כככ"ס) .
וסוגס ע"י סלעילו סגלון עוסכ"ס עוופלזין (סק' סנוכופ לעכיס נסכס"ג סגכיכ. פי יכ נלעענקנ)
ולכו נלטעיס כפניס כסס ליק . (וים 5של נפסל טס פיון ל" . וגס סעס כו סנס ,| וללוגנל
עי פיפס (פ"ס ג"כ) ל"ס שנולת . וכל זכיכו כידע עעעו כו' . ונספל פלת סטולסן סנ' פיפס
(סיי פ' ס"ק ""ס) סכיף זל כזק"ל . | וסלכ סגלון עוסל"ק כיע ממנילו | כת5 וז"ל ולל זכיכו
לילע טעפו כו'. וכן כסטעטות כסכום 5ליסו עסכ3 עוסק"י פכיינקיל סניל עסעו) . וכן סככ
כִי פכיעזל 5כל5 (סול סגלון כעל יד סעכך) עלוד עלול ספלעץ עס פלעיליו כסגסת סיכול
סקְלום סזס . גס סככ <"י פכיינקיל עלעענלג . ספלי5 כעטות 3כוס סעעות וססעטופ על
סספל . (כ"כ 3סק' ספן סגלון מס) . ועכייז פיננו כקי עכל סיג ועעופ | ועל כעס סעיל סלפילו
סגלון ע' ישקל5 זל כפלת ססולסן . וכדוגעל עי פסת סטוכסן סכ' פיפס (כ'" ז' סייק כד) וכן
פס ט"ס מכפידיו דכל לקלקו עפיו סיעתו וגכיכי לכיםנס. דעפקטיס . ע"ם . וכסכי סכפס (סיי
טִי ס"ק זי) . וז"ל . ועיים נדפס 3כסניוס סלו (ועי סג"ס. עוסל"ס ונססעטופ | עסכייי פליינקיל
שס) ופס (פיי " ס"ק כג) ולס"ג כפיי סעטניופ כפ3 וז"ל כו' . וסכופ3 פלעילו 55 יפל יפס.
וכן כסכי לעפי (סיי עו ס"ק כו) וזל וכפי' סעטניות של כסיג כדפק 3טעום סיכוק דפ פכו.
ופלעיל טועס סכניסס פיי סכ"ם וסלע"3 , וע'ש (כיי טז ס"ק כי) ופעע ססופע וטעס כו'.
ולשון פככיליו טנלפ 3כיך תיקון . ועי סלי סכיעים (סיי ככ ס"ק :י). וז'ל . ע"כ פולף דכליו .
בפ" סעסניות סלו . וש פס ע"ס סכנס כן' ע"ם . וניל לדפכעידו טעס ככילוכו כו'. ע"ט . ועי
כמפל <גדי ישע 3ל"ע (סלכס ל' פיי כג) עכיל ע"ם ככיקוטיס כטכות לכיסו פיי על סיכוספני
כסוכופ: עכנתן דעל טעולל כו' . = וכי שתנעידי סגלון סכסו ועעו עס שלעכ כסס סגלון כו'
עיש . ועי כסוף סק' פקלין סדתין . כפ3 מכעילו סכס"ג. ע' ישללל "ל , כי סיס בעסטנתו
נעפופ וס סטעופ על קינול סקלום ם כופ 55י סו לסל ספלכס"ל סעפס קעסוניס . כֶסס
פכיו פלופיס . 3סינוסיס. וטעיופ . וססקונות כסוגיופ סיקוסלעי . ונגעו ככנוד ככיכו סק' . לך
סזען 55 סספיק. כו' עכ"ל . (ועי נסדלת פכיסו | עסגלון . דכליס (5י ') עכיס פי' עסנס
דסביעיפ . ג' לכלו 5סכיעית כוי) :
ובני סגלון סלככיס "ל (כסק' לספל כיפול על כנכייפ) סעיכו כזס . וכפכו 5וס"ל וגס פיי עפ
עסניות | זקעיס כלפס ע" גיסנו סל וכן" עויס עסס מפינסק . גס סול 55 *09 ידי
סוצם סכילול כעקועות שנקיך לסלכיך , כפי שנתכו 5ר 3כתכ .| וכלטונכו סיס. כדפוס 3וויץ על
ניי יפס סלל. סול כככודו ולתולתו , וסכ"ם על 5' , כלי סיניגו סכל כווכתו לפכץ 5 סלסץ
6 ככ כעסניות ויקוסכעי פיי פילוסיו . וסול טל ללוככו . = וסדפים 3ק"ק 35ו3 ,. ועי
בּסֶק' ס"ז סגלון | עוסכ"פ לסכום 5כיסו . | (נדפם 3פקכין סלתין) וז"ל נס סטוס תללו גודל
ענותכותו שעעולס 55 סוזכיל עס טוס פכס מססיג עפיו בכוכל ללוכל .| כק כפי סיטתו סיס
יופכ ולול = עו3 כעעו כעפי סגנולס . מעען 55 יתכנל 3קטון סמכס סעוסג פו סעסנל .
וספת גס ככנתס לסל קלט 55 נעל טעותס . 5:ל עיעוטל לעיעועל סול . ולוכל דכונס
תולס סלסס עלפו ת5ל עפ"י שיטתו בפכפול ככלי ויקוטלפי . (ועי כ"ש לעיל כסעכס ככילוכיו
על םו"ע) . ונכעס מקועות סעיל תכעילו סגלון עוסכ"ס )"ל . | כי דככיו כפיי סעטניות
סופליס סכנס פעפיס >כילולו | כיכוטכעי זכעיס , ועי דמלי (פ"ד ע"ל) | ועי ע"ש | כעיל
בסעכלס 5כיפול על סו"ע עס שסופל כפי' סעסניום ל"ש כסו"ע ספו . [ולפעעיס סנס עשנתו
לסכנידיו וכסיכוליו ללך קלכס .| ול5 פיכם לסס. עקוכ. כליופיו ע"ז .| ססכ לפעפיס. ענכסק
עליזו תוספתל ויכוטלעי סל3 מעיכו . - ולניג כללוגעל פיכוסו כענות לכיסו טנס לפלועות
(פ"ס ע"ו) כיקולי פלכיס כןי , ל' גלול ול' קטן |כו' לפי' סס ככל, טנלסק ססוי"ט
ופ" כיון לתני לפ" סס כככ . 5 5' נלול ולי קטן . ונקול סכעייז עניס כל כעקוס
ככל ע"ם . וככינו "ל סס כת3 נקלכס . וז"ל לף סגלול ססילן . | ע"ע פסוכ | כל ספימן
כסים 3כ"ל ניקוכ .| וכל סמלינן דליך ניקל פיכן נדול כזס עכ"ל , | שלכ"ל סן דככיס 593
טעס 5557 מלין 53 כיקוכי ספיכום 5כל ספילן . גס עס סייכות לספוס 'סון סלילן כלן .
כיון דגס כפכוסין סדין כן . כעיים. טס 5' סלום כו' . 5כל כלעם דכלי כנינו. ז"ל . כקוסיס כקס
מו3 עסתוספתל 3כליס :"כ פ"ס , ויל ט55 יוכפן כן פכסל כו' . ניקוכי כטכ כפניסן עס טן.
סיל ספיי כל סלק5 לוכ . עכ"ל סתוספפל , ולעלו עלס כיכוסכעי דעעסלופ (פ"ק) 5כן
5יכס . (פזס סיס 5כיך כטלול סלין) . 3סניקקו כוכן . עלס פלמכ סוליל ולין דלך סנסש כעסות
כן, 5כי פועל עכן טל 3פוליס סכן עליסס וניקלו עכ"ל . (וע' כפיי ככינו על פוספתל דטסלות
:4 סנדפש
8 , עלית קיף :
נים דוד (ש5נס 5') כ' כללס ססגלון כלו"ק סזל כו' :| (כנל מ"ק כ5) ע' סו*ם כנין עולס
ל שללס. כג): (ככע כ"ק *ל) טו"ם <כין עולס (טלכס סל כיי 5י) ונפי כים ינסק
סגסני"יד (נסונפלק. עונסיס דככיו סק' סככס ולפעפיס ענולליס. עענו ולניין עקועס נקכלס .
טעל סקנוע (ם" ". כן. 35. פג, פו. 5). עס. עו. כז, כו. קג. סד. כיס. כיל.
עג. עד. עז. פד. פו) ונפסיסס לשעל סספיקום (סיי ד'. ס'. כס. 9', עס. כל. נל.+
ס') יעו"ש , וע' כעכסני לסגכדייל סנדפס 3כלם סספק . ונסעלס יג לנעלום ספופס . עט"ש עול :
ג) ביאור לשולחן ערוך אבן עזר .
נדפם נווילנל (סנפ פקע"ט) ע"י נכדו סכ: כ' יעקנ עפס מספפניס . (ונלפס עקודס כָכַ5 ספ"ע
וכים. ונסענע סלפסס ניפס . וסלפיק גס לותס . ופול ופכס גס על סכלפוניס ספ"ע
וכיש) : וסול סידכו עס סעלות עעכו 793 סנליון . וגס עוכס עול פוכן ספילוטיס ככילולו .
לכ כסוף סספכ . נללס מליין כל דכל סדש. ועזכ פופס) וסול לשס על כל דנל עס סקול
- כפ"ע (55 כעו ספיי כלו"ס וכיול"ד יסד ככ"ל ועי (סיי יד ס"ק *י) ססציל סקינץ 5לנעס
לקוטיס וסיו כלפדיס כידו . וע' (סיי ז' ס"ק נייג) פסל פס כניין טסוס ליקוט .. ופי פס (סיי
זי ס"ק כו פעס טני) וסול ליקוע) . וסנס 5ל סנס ידו לסגיס 3כסוכו סק' לו לסנום עלועס .
ועי (סי" כט ס"ק יס) כעכל סגיס כסליפין . וכפכ ולת פסיס מי מעדס כי כל טלסתי יד לסגיס
ספיי 3דכל סגכיכ (5"5 סנלוי) וע' (סיי פיג סקיג) כפנ עסכ כקוטיס סלכפי כעעוד וס . וכין
כל כיקוט. סעפי 5יון . וכעס תינכות סוכפלו 3ליקוט . ונגוף ססינול 55 סלספי ידי פס עכיל .
ועי כסו"פ יד דוד (ש5כס כל) סכתכ ולסקון סניכ סול ככיכו | סגדול סגלון כנילוכיו לטו"ע
לסע"ז (סיי יז סייק פג) 3מיקו סכפ3 3קללס ככל סלנכיס ספכס כו' . סן פעם טלליתי כמיקוט
ססול 237 21 ותעוס עלוד כוי , וגס כליתי עוד 3כילוליו (סכ"ל פיי סכיל ס"ק -כז) = כליקוץ
סגדול כו' . ססל לולת לכי עסופק לס סכסו ליקוטיס ככיכו סגדול זיל 6עכס כו'. עכיל. 5נל
פענס ים טס לך ט"ם ולו סעס . ולכע"ל . וסעונל כפסככיס ע' (כיי יז ס"ק. כז) עי טו"פ
בי דוד (סלכס כל די עז ע"ס) : (סס ס"ק פג) עי טו"ת סעדם טלעס 3ל"ע (ספפס עד) ועי
סו" נסכייס (י"ז) ופס (כיג) ועי כיפ דוד (סללס כפ) סכ"ל : ועיים (בטפ5ס כג) מכיס דככי
סגכיל כס"ע , (וע"ם כלף כ' עג . כל ע"ל . ככ עס ככ ע"ג) ומס (טלכס כס) ניז עיינ : (לז סייק יכ)
עי שו"ם כגדי יסע (כ3 . כג) עכסל כווכו סגסון סעעוקס . ולשכ כעז כקינוכ דככיו כלככו :
(סיי כ ס"ק כג) שו"פ עסכייס (פלנס כו) : (כיי קכט ס"ק כל) עי כגדי יטע (שלמס טי)
ניים סגלון -ע' פככי )"ל עווילכל ע"יז ,| ועיים (סלכס ייס) ע"ם כנלון עוסכ"י פכייכי זמיפ..
וסעיל על כגלון ע' 5כפי סניל . וזיל ועים טס על כילוכי סגכיל זיל סטיי נפסקי עסכסיי
כו' . כי סל עיכתל זוטכפי 5גני ככינו סגדול וסקלוט . 5של יליו 32 כו לסלק סטעום ככולע
ועפוכסס כונס' קטנום ונע"ס ענלעו עספל. 35כ כוונם סגלון כו ע"ם : (סיי קענ פיק יט)
עי סו"פ (סלייס (שלנס 5ג) :| (ם" קעג ס"ק כ5) טו"ם עסכליייס (כו) : (קנג סיק פי) עי
סו"פ 3גלי יםע (תטוכנס 15. כס, פע. פ'. על). סלכיכו לעעליפס סעמנל וסנפון עוסכ"י
מסייני זיל כסללופ עס עלול עעקו עסטנות סגלון נקינוכ לסונו סטסוכ : (כים קנייס. ס"ק זי.
וסי' קעל ס"ק 3') . ע' פו"פ גליל נסכם כעניני פיפון עטים :
ד) ניאור לשולחן ערוך חושן משפט .
נדפם. גס טס נלפעו סטיקועיס לכלכס <5יון (ליקוט) . וכן סעקות על סגליון . עסככ קעיינ
ג"י . [ונ'כ] ולדפש עס סט"ך . וסע"ז סטלס . כליל יופי . ועי: פלם סטולפן כפופו . ען סי
כט , כסככס ס"ק . עכיל דככי סגלון. על. סו"ע :
ךז) שנות אליהו ביאורו על משניות סדר זרעים :
פי' קנל . ופ" ללוך . וקנת ליקוטיס . ונסופו גס קת פילוטיס (פקנו סכ )ל.
נדפס כלטונס כלעענלג . (טנת סקכ"ע) ונוולנל | טנת מק" סכי . עס
סנסות סכקס"ג כ' סעסיל כיינעק | ;"ל .| עסולפלכל . וסוסיפו | נילולו על סעלוגס
ככלם מדכ זכעיס . = 6של קינלו עניפוכו | על *כושכעי | ועכפניו .. = כ"כ טס . = ונלפס | 3סוף
ספל סנפ די שקל3 . ועיש 3פלת סטולסן 3סק' ע"ל. פיי סעקונס , | ונדפס 3ללטונס
סנפ תל"ס עס סטסניות) . סניפו ככית סלפוק סתכו סכ סג' ע' עשס כסעלןוס"נ
סמסיד
90
עלית קיר מט
(מכי5 כלים ססיי) עי פתס פופל מלו"ם (ססוכס ;"ל) :| (סכניל. סיק כ"ס) עי טו"ם. ית
לפליס (םל9ס כ"ע) וע' כטעם 5לס ס' מגילס (סי" די) ועי סו"פ סתס פופק לו"ס (פפוכס
קפ"ט . ק"ל) ועי סו" גליל נסכתל 3ס' עגיפס (ד' פ"כ כספלו). עס טסלליכו כזס : *) ונל
עפ סלסף פס 5ם לטל 093 ילי יל כסס . 5פנפל 03003 דכליס סכ"ל :
ב) ביאורו לשולחן ערוך יורה דעה ,
נדפם נסוכללנל (סנפ תקס"ו) ע"י 3ניו סלככיס סגי ז"ל . וכעלות מלעידו סכסייג. כ עעכליל
"ל ועוספיו . ופלעידו סכס"ג כ' ישכלל זיל סידקו [ולפ"כ פלנילו סלס"ג כ"כ סג"ל .
סוסיף כסגיס ולפז ככ ע. כלככיו ע' כיי כי סקיג . פיי יט ס"ק כיו. כפייד סק"נ . ועי
כ" ליו סקז עס טסגיס טס שפסל ע""ם] . ועכייז סול עכל ט"כ . וסככ עי טעוסל לכייד נלוקכיק.
סנכי כלפוס ס' ליל עסולםש עסגלון כ"ע . עכיל כסקדעס . כססל 3עזכ"ס . = יגעפי וענלתי עפ
כיפוקו על יוכ"ל . כי סגספיו נכל עלפל ם"ל עכיל . וגס. סנכי סנעיכ. ת"ל דכך כעולי ועזוכי
כּו סנסתין 3עז"ס. ית"ם . ולכסוס עפס לך לת סכע5ל כעסנכיס טסגיסו. דככיו , (שיי ייס ס"ק
ייס) עים סנכ"ל סקננ"ס סננכך לוס כשיטתו ע' 5כ' תולס לול (טס סק"ס) שכי ולול ע"ס
וליל סכט5יל . ע"ש . (סיי כז "ק כ"ט) כל סס"ק סול ט"ס וכפול . עיש : (קכינ ס"ק. ע"ז)
ע' עעק סככס יול"ל (סלפס ע"ס) כ' פקלוכ סט"ס כפל עסנעתיקיס : (קניס סיק כייל) סכתכ
לכלפי סכלס סול עסנקככליס . וכלעת סול עסנסקפיס כעכוסל 3תעולס , וע' עקול עיס סייס
כיוכיל (סס) שסול ט"כ : (כע"ו ס"ק ""ט) עניל סס עקכפ ,. כ56 יש ידי וליל ים 5לל. יקי
(ופולי כֶפס"נ 55 כ5ס פכפוכ ג' יכות פעקלל כסדל 523 טיכטוע כנכולל כניעין . (ו:) 5ך
ענלכו כו סקכס 3כי"ק . סעכיס סככס עקלפום 53 סילטוט) : (לנייד סייק ע) ע' פלת ססוכסן
סִי דמלי (סיי ייס סק"ו) ט"כ עגליון פלעילו . ע"ם . ועי סויפ <נדי יסע פו"ס (סיי ייל לות
ייפ) שכ' לנכי סגלון | על יוכ"ל (2"ל ס"ק. ע'יז) סעס קפועיס ופתועיס 5לין פותל לופס
עסעם טנפכו טעות כלפוס . ועלוס. כפקכו . עיש :
וביאורים ונ"ע 3לכליו . סעונסיס 3עסנכיס ללסוס 5קלכס : (פי סק"ס) סכתכ כטיטפ סעיטוכ
עי כם' תוכס לול טס : (3י סק"ס) ע' מו"ל טס (סיי 3' סקינ) :: (ני סקייז) עי
תו"ל טס (סק"ו) : (3' כיז) טס (ס"ק "ל) : (ם" די ס"ק <"ז) שס (די סק"ל) :
("יס סיק די) פס (סק"ג) : (טס כקי"ל) טס (סק"ס): (עס ס"ק ט"ז) טס (כ"ק *יב): (כי
ס"ק כיז) פס (5' ס"ק 3') : (כינ סק"ג) טס (סק"ס) : (סס פ"ק טי) עי טויפ 3נין עונס
(ם5כס כ"ס) ילול עס שכעתק כסונו סזסכ של סגכ"ל עתקן ד' "ג : (סס ס"ק ע*3) עי סו"ת
ית דוד (שללס **ל) : (עיג סק"ד) עי 5ס' תולס סול (פס סק"3): (נייס ס"ק עיז) ע' סו"ת
ית דוד (שלכס '"5): (פיל ס"ק ט"ו) עי טויפ נין עולס (שלכס סי סיי ג) : (קיייג ס"ק *י)
עי עקול עיס סייס טס (סעיף די) : (קכ"כ ס"ק טיז) עי עעק סככס יולייד (שלכס ע"ס) כיפוכ
כווכפו : (קכיג ס"ק כ"ג) עי עקול עיס פייס (סס קעיף טי) נכלס ססגלון פזכ עע"ם 3לויק
עים : (קכייס. פ"ק ייד) (טס סעיף לי): (קכיט סיק לי) טס 3סגסופ כפיל סעיף 5: (קפיכ
כ"ק כיפ) טס (סעיף די) : (קליס ס"ק כי) פס סעיף 5' דף יו עייכ כספכו : (טס סק כט)
פס זד' ₪9 ע"נ 3ספלו : (קלט ס"ק יג) שס: (קעל ס"ק כל) סס: (קע3 ס"ק כס) שס :
(קעס פיק <י) פס (סעיף 5') : (סס ס"ק טי) סס (סעיף די): (קכ פק"ל) טס: (קנל
ס"ק *ז) םס דככיו קלליס עלול ולכפל כוונפו : (קנז סק"י) טס (סעיי 5י) : (קפז סק"5)
עס, ולפס לככי סעקע"ס כפו"ת נגלי יסע (סלכס *]ז כ" עז): (קעג סק"ס) טס : (קעג
ס"ק כל) טס (סעיף =") : (קענ ס"ק פו) ע' גליס עסכת (טלכס יל *3) :| (קעל ס"ק *!)
פס: (קע"ס סק") עי סו"פ כגלי יע (סלפס *) כיי יז) : (קל ס"ק טז) ע' סויפ כים דוד
(סלכס. כ' ד' ט' ע"ב) :| (קלת ס"ק *"5) טו"ם כגלי יסע יוכ"ל (סלפס. כג סיי 3י): (כסנ)
עי יד ספול : (כפו פק"ג) עי עיש כקונטלסי עת סניד לפליטת סופליס . ועי סי יד ספול
פיול"ד : (כסז סיק גי) עי סי יד ספול נכעס"נ. נפלטי סיס ג"י : (לסז ס"ק יד) וזיל ולסיתי
ככילוכ סגפון כליי פסכעניס . וסול סעעין ככעז כלככו סטוד. ולני 2935 סלנכיס כו' : (כעל)
יד ספול סכיל : (לפ ס"ק ז') ע' סו"פ 3גין עוכס (שפכס סג) : (כנל ס"ק סג) עי שו"
בי
הערה *> לפכ קופיס 5לול. נקנלו לו סכנס מדוטיס וסנסופ ונילוליס על כילוכי סנלון כלו"ס . וכן
כִיסַכ ססנוליס , סן פסעמנל ס"כ סעטיל סלוי כ"י . וכן פשלכל נדולי פוכס . ויען כי סככו עפול.
ועד ספל ישונן. ע"כ עזכסיס . ויסיס לעטעכס עד עס מפול מקוס עוכטל לזס .
15 6
6 עלית - קיר
וסף וסול : עפסכ"י פיסקלפי על טול לו"פ ופולס. עלי לספס ולננול סונקוס (סגכדי5)] .
והנה 53 יל ניפוכו לפוכ. כל כנקל יכסנ פים כסטיג על לככיו . = ופי כסקי ככיו"מיוליל'.
וזל כעי טיס כו' לסעיז ולתפוכ. עלככיו נלולס לו קטכס . וכל עלס פי 6לוכיכו: מו
יסיס ספדס עכ"ל . וכפ סעסנל פיי 5דס 3כ' סכיפ . ככלם. ססעל 5כינת "5לס . וויל : וסנס
לכי עסו' . גלון ישכ5ל וקלוסו , לשכ עיניו פכו סופיס .: סמקוכל 5לקי , ססקיל. גי פפיי
מסיד נקסילתינו . כל סכלתי כו'. לסינס כי סעעפי דכם ככיס. ספפכפפיס עמי. על טנטיזס
נקועום ססנתי עכץ. ונכפי ספק ססלנסיס ס55ס לינס כקיפיס כלימוד ספוסקיס . טכן דכ
פוס"ק . זס כונס וזס קופל . וספכניל סולק על סככ , וסטוכ = על סניו סכלים -כו' .; חס כיפט
לסו כו' . וכודפי זסו כסת לסגפון יופל כו" עכ"ל . ועי עעלוס סכוכס: (סעכס **8) . ועי- עיש
נשו"ם ככין עוכס (סלכס כ"ל סי" 5י) מכיל מיים סגכיל ייד (סיי כמיגו: סיק ייד) וכסכ וילוע
עס ככ סיכיי של סגלון ז"ל . ועי: כדולינו *וכל לסכליפ ככנדו :
ושמעתי עו" כגלון פי 5מיי זניל עקלמים . = כי כעת סדכו סתבעידיס כיפוכו: על סט"ע.
וכפו דעשסעע <כטון קל עלול . ועקוי לך כעסוג . לסל 55 ככיס *פכעו -85ס , על
כן לכשו לם כד"ז , סלכי סגלון עי עכסס לכיעזכ כסגלון עטכם כלם ז"ל . שיפנק פיי על דנכיו .: וסוס
בסליפופו סעניק סכסיג כסלכום שכת . ולככו עלוד סדככיס . כי סידס על כל קוץ פיפי פיניס:.
(וסעיל כי סכיפותו עלוס יופכ עכקילופו . ולף טיפת דיו כל טפך ככטכס). ע"כ סדכו עלסדפיטו..
וביפיכו 55ס סיכ ידידי סכס"ג פפכ סלוכ . עי לכיעזכ כנדפ יי פסוכלדנל , סיכול יקכ כַכַפף: כיסול
סנלון עסו"ע לו"ס . יסי סי לתו כסולילו פפולס . ויכעדו סועיס 3יכס כלככיו סקלוטיס וסטסוכיס :
ולהקל על סעעייניס כדנכיו סקדוסיס 55יגס סנס לשל לסעתי כגליון סטו"ע לו"פ טי עקוס
ספל סכילו | סעסנכיס סלסקוניס 3פילוסס סו 3פו"ת . פת לנכיו סקלדוסיס וכילולו
לפ 5עליו סקפכיס . לור ססליכו 33"ע . | (סי סק"כ) עי פלת סטולסן ספכום פכץ יטכפל -(םיי
גי ס"ק כ"ט). ועי עעכות סקולס סעכס ייג דייס וכליפי : (טס ס"ק י"ד) עי כפי פוכ פולס
על יוכ"ל ככיקוטיס | (די פי ע"כ כספלו) ע"ם : (טי סק"ס) ע' עעלות ספולס (סעלס :"ג)
לייס וכן : (י"ל ס"ק ע"כ) עי סו" עסככום יעק3 לו"ס (י ע"ו): (5י5 סק"ד) ע' עפכטי
סיס כסגסות כם"ם 5יעס = (ט"ו:) :| (כ"כ ס"ק ס"ג) פי טויפ כגדי יסע כוכיד (כ"ז םיי "):
("ז סק"3) ע' נסעם ללס (כמכ כ' סיי ד) ועי סויפ 3כין עולס (שללס ו) פיט עליו. (כיו
סק"ט) ע' מו"פ מסכנופ *עק (ש" ע"ג): (5 מ"ק 5"ל) עפים ספיי 6לס ע"ז. ועי טו"ת
כנין עוכס (שפכס י"ג. כ" " וע"ש פיי יים) : (ק"ג סק"ז) עי עליום פכיי (סָעַלס: קי"ז)':
(קייד ס"ק. כיג) עי מו"פ גליל עסכתל פו"ס (כיי 5י) : (קניל ס"ק *י) עי פסם סטוכטן
כסק' . ועי עעכות ססוכס (סעלס י"ג) ד"ס ויען : (קניס סיק זי) עי טויפ ססס מופכ טלויס
(ססוכס קכ"ז) : (קפ"ק ס"ק סי) עי פעכופ סכוכס (סעלס ייג) ?יס וענעו: (כס"6 ס"ק *5)
עי פפס סכית 5סגלכ"ד ענכעכלל (סיי סי) ספפס ע"ז .| ועי כס' סדל זעניס טדפס דפכיו
(כסיי ט"ז) : (כס"ו סק"ל) עי פו"פ כים לפליס לו"ס (סיי פיז) : (כע"ב ס"ק. ייש) פיי פקול
עיס סיים . ביול"ד (סיי קכיג ם"ק טי) : (ס"ל ס"ק 55ט) עי סו"ת סעדת סלעס (סלכס. ו'6)
ועי סויפ 3כין עוכס (שלפס "): (ס"ו ס"ק כְיו) עי סעדם טלעס סלק 5כן עזכ (סיי )2
(שייס סק"פ) ע' כּפ' לול פולס כיוכ"ד סי ססיטס (סיי סי סק"כ) : = (טכיו ס"ק "יי) עי טוים
כיח דוד (םלכס לי) : (סנייס כ"ק י"ס י"ט) ע' כסו"ם כים פפכיס (ספלס כיו) : (טפינ ס"ק
ייב) ע' כסו"ק גליס מככסל סו"ס (ס"" גי ד' ע"ס. ע"ד כספקו) ועכפר (בלף פיו פ"נ)':
8 ס"ק י"2) עי כס' | פי כפתוס מסגלון ספ" עככלניס .| כקלס (עין (סיי כיט) "סללס
לת עס שלעז סגלון כעליס 5סליס לנכיס כסכיס כפלפול : (מפיג ס"ק *י6) עי סוים סעלת
שלעס (שס5ס ""ל) : (מפיז ס"ק פיד) עי טויפ <כין עוכס (ספנס כיס) :| (סניג סק"ט)"כ'
סעלם סלעס כיוכ"ד (כי" ט"ז י"ז) : (תכ"ט ס"ק ס) עי פסס סנית (עיי סי) ועי כס' סדכ
זמניס (כיי מייז). (תכ"ז כ"ק 5"ב) פ' ינפ 6דס סעל כוכ ופזקס (כנל מי) : (סקיג סקיב) פי
ספס כופל לו"ס (שלכס ק"ל) ועי עעפות ספוכס (סעלס ייג) דייס ועיים סלסטון : (סקניפ מק"ס)
ע' סו"פ כגדי ישע. (שלפס כ"ז) : (תקס"ס ס"ק ט"ז) סתס כופל סויפ ( פטונס קס"5) : (סקיל
כ"ק י") ע' סו"פ גליל מסכת (לי ע"ג עייד 3ספלו) : (סס כ"ק כיז) ע' טויית סנל (סיי ייב):
(מקי"3 ס"ק ט') ע' סו" סעלפ ככעס (כיי פ"ו) : (תככ"ו ס"ק גי עי פגודת פזוכ דלוס פפק
כוכופ (דכום ג') עס שנילל 3לקוכס ל' סגלון כלעם. עס עלוד עעקו עסטכותיו : (סלכ"פ סק"ל)
עי פוף ספל סכל סנדפס כסקלפ3 : (סכע" ס"ק כ"כ) פי טו"פ 3כין עולס (סללס מיג) :
(פכע"ל סק'ג) פ' גכיל עככתל כַּסי סנוכס (ש" ו') : (קס סק"ו) ע"ש נספל סניל (די. פיב
ע"ב): = (פלפיס ס"ק. ""ס) ע' עס סכתכתי כסומי מכתני מסגכד"ל .| סנדפס ככפם סספכ :
תכ"
עלית קיר מח
סיסינס כיכוטכנני (פינ לפכועום ע"ד) כפ"ל סכענ"ס . ולס"כ פיי סעסניות ויכוסלעי טלו טס.
סגיס וסיפך סגיכסל כו' . וכן כנילוכו על יולייד , (כיי קייט כ"ק "פ) פיי כג" סיטינס ועל
סי כלען כו' . וכפי' על יקוסלפי גכס ועייס כלען , (ולייכפי טס כפכיס על גי" ססלטס) :
וע כסקי לפקכין פלתין וז"ל . כי פי סכל טעט כל כסקילס ככס. כספם כדככיו . ולפל ל 55ל כיס
סתכעוליס . ולפי יעלס כעס דכליס 5שכ יסיס נכסיס כסופליס זל" כו'. כלסל כן קלס
כנו , כסיכולו סקלוש על לו"ס (סיי קל"ז סק"נ) כניל . גס (3סיי קפיג ס"ק כיל). וכעו
ספל כימיד. כעקוס סנועלין כו' עייש . ספכעידיס עסכלזין לככ .| כי סול כופל כנ"ם (כסיי
תפ"ס כ"6) דסכל כנקוס טנועלין דיכס כק"ם . וללו עילתל סיל כו' , עוד קל עלווסי עליס כִָי
עללםל , (ככ" מפ"ו ס"ק ט"ז) וכל ככעסין כו' . שסילם טס כניכו סיטס סדסס נפללס גנד
סכי") וסלעכיס וכט"י כקלוסין (5"ל .) דייס ספיכל . ועככל שסלעם יוכס ללכו כו' : עול עללתי
כפיס פלככיו עסיכושפעי , [וע' כסגיס לספכ - סננ די שקלל: . עכיס ג"כ כפיס כטיטת סנקיס
סנייל עים] . וכסנס. לכות פתי כעז"ס , | סכ יגעפי וענלתי כלי עדפי . כוונופ | עעוקופ כל
דליו . וסעס ככתוניס ל9לי על ססדל. לפלם כל סלככיס עעוקיס ללנטיס כעככי ולככי גילי .
5 טלין כלן עקוס כסינול סזס . כי כזס 5כיך סיכול כפ"ע *ותל ויופל עסינול ספכי ענליס
על סעניניס . וגס סעעט 5שכ סכלתי סנס , כל סכלתיס כ"ל. לעען סכלום ספנטיס לטק פין
לסס יל ומס כסכי סתלעוליס . ול כו לסעם כ"ל כסיטופיו וכדככיו . כ"ל כסקיכס 5' נכעלו
ונכסנו. כוי. עכ"ל :
חנה כל סנילול עסדי פלקי טו"ע . עס סכיקוטיס . סעס עעלס כי"ק . 5סל טכס. כלכך קללס
עפול , ולך סעסכיל ולפל כס 5ו עככל כסיכלי סתפעודיס . יניכס | ללסוכס .| (ועפים
כפילומו לעסכי (י"ל ייג) סולך לכיל וגו' , וכספן קוש עכקס דכל .| ספי" סעגכס כולות סולך
ככיל . וסנלען לוס עכסס לפיי דנל ססול נגלס 555 כני טקפוי . ע"ם) . ועי כפיי כנסלי (יו"ד
די סוכיס עס 5לנכיס לעי סלינו כועד סטכטי דיניס כק סקינולי דיכיס . כ"ל עסעקול סטסול
פעעיכי ספכעול לסלוד , (ע' כסעכס יו"ד לעעלות ספולס) :
וזה דנל פיז סגלון עוסל"ס עווכלזין ג"ע , כסקלעס לספל"ל . נפללום עטס נכילוקו לסו"ע .
טפס כלל סלכום עכוכופ שנזכלו 3ל3כיסס. סקלוטיס . 3עקולס סמל סכלס 3טני ספכעוליס .
3 וילוס5עי , ומסן וככל וכילם סולפ כקיס עכופס כל סטיעות סל סכלטוניס "ל ,. עכיל .
ופ' כיפל סקדעום לכילוכיו סעכפליס כל טוד ככ"י לסל פעל ועסס ככילוכיו 5כס . וז"ל פכנילו
סכסייג עוסל"ע זיל . כסקלעתו כיול"ל וים עסס לועכיס סול עכל עיניס , דונל סקליס 55
*כון כנגד עיני . סנלעת פיכס ספניס 5עין . וססוקד 5של 3ל3ס. מסעל פפ סעיניס . עללפות
עין כעין , וכלעם סעס עיכי ס' סעסוטטיס ככל סלכץ . וסלול סיולל. ען סעין עזכיס מיכפי
סי כסעם ונלקס ועכפל 5מקלוטיו סל סילס 03 כל *עין ,| כססיל עעקטום ועגפס עפוקות
| גי סוסך עככ"ס :
וראיתי פול כסעיכ . ע"ם סעי זקני סגלון עוסכייס ג"ע , כסק' לסכות לליסו . גס סלוס פכלו
גולל עכופנופו . פעעולס 55 סוכיל טס טוס סכס מססיג עכיו ככוכל דכול . לק
כפי ע'מתו סיס יוסכ ולולם עו לעעו כעפי סגכוכס . כעען 55 יסכנד כקמון ססכס סעושג סו
סעסככ . ולזפת גס כסלתס לשל קלט 5ל נשל טעותס . 35ל עיעוטל דעיעוט5 סול.. ולוס
ללוכס תולס סלסס עלתן ת9ל. עכ"ל , סנס זסו כללכי ספיקוטיס סכו . 5נכל נפסקיס טס
סזכיל כל לסד , [ועי ככילוקו 5יולייד (סיי לי סק"ס) 5יים2 עס שסק' ספוכ' וסלפיים על סיטת
סעיעול . ע"ם. וסנס כל סדככיס | כת3 ג"כ סע"ז טס . וספעולל ע"ז ככ' פולס לול פס .
ולפנ וסילם כעיני סכל סנילו , ועיים (סיי כי ס"ק כיז) כעכין סיס יפללל ופסול טוסטין כו'.
וליפל דל"כ סיל כלף (עיפ) סכיע כןי עים . ועי כתו"ל סכי , פונס כנל סקטו כן ססופי] .
כי זס | כ"ע סככס 5לינל . | וגס כלםל סיס זכ | כעיכיו דככיסס | 53 עכע. פסכעיס עליסס
כלנליס סליס . ע' כסעכס "ג לעעלות ספולס . ועי כלו"ס (פקע"ו סק"ו) . עיש על סנכייק.
ועי 3יוליד (כי"ג סק"ל) דכל כניס דעייל פילפ כקופס דעסטפ , וסס (כ"כ סק"ס . ס"ק יט .
מ"ט. פיק כ"כ .. כייז סייק פיס. כי על סלין טסגס כלקלוק . ככייס סייק פייט . | כלייד ס"ק
ל" . כמיל. סיק מז .| כמיג | סק'ג . טייס סקיע . | טייג סק"ט . וכלכן עזל סי סקיג . "יז
סק"ז 2 ס"ק ק"ל 4 ק"ק קע"ל) :
הנה סלפלוניס סניפ עעע כסינוליו.. ופםל סכיל סעס , ספיל , סם"ך > סט"ז. ססעיע . כלסיג .
| סכ"ם, פ"ס . סכיע . כס" . עסכס למכך . סללכייס . וכ'ם . | פוייט . עסלט"ל . עסלטיל .
כלטל. כזכלוני . [ככספ סגלוכס לו" פפט ס"ק כו . גס כזכקוני טכנקוס לי כפו"ס , סכיל כ' לפש
יוסף
4 עלות קיר
זכר לנפלאותיו , חיבוריו הקדושים והמרובים +
אשר באו בדפוס , ואשר המה עודם בכתובים .
(וסעלום סעולום ע"ו)
א גיאורו לשולחן ערוך , אורח חיים .
נדפם נטקלפג . (טנת פקק"ג) עס סענן 5נקסס . סונל כדפוס ע"י <כיו | ונכלו סכנכיס
סגדוליס ז"ל . וע"י סלפיליו . סלס"ג. לי עעכליל . וסלסיג. כ יטכלל ]ז"ל . וסלסיג סכיי
סנייל ילכו , | וע' עס שכסכ סכעילו זס. | כסקדעס פלן"ם .| כלליס לטק ע"פ פילל סגלון
סינולו , ולכך כילולו . | וע' כסו"פ ככין עולס כיולייד (סלכס ס"ג) עניל דככי סגלון כיול"ד
(סי כ"פ) טניין כעיין כטי"ך ס"ק ז'. וכפנ ע" . נללס מדככקיו דכוונפו לססכיס עס סטיך
פליכל . שכן סול ככול . כיולע דלכו כקולם ככסיג , ועעים כעעלות ספולס (סעלס *יג) :
[וראיתי 5סעיל כי ססלקיס סכלפוניס לו"ק ויולייד . | 55 וכ עטס סמפס"ל . טסיללס יפד.
סליקוטיס עס גוף סכיפול 3כל עקוס , כפפו סינכס יפל נפסלס . ולפעעיס *55 עזס
כ ול ככלסון וככווכס . וללוגעס נקיטכל עעניכל יועל דכפולי . ע"ם כלריס (כיי מכיל סקינ)
טניין כפרק סטוכל 6ת ספועליס . ונפכלו ע"ז ככיס . וסלנל קול סזס סיס פיקוט . = טייך
מפסכוס סכלעל ככילוכו . (ככיי קל"ל ס"ק *"ז) ססניל טס כפיס . על עיוסיכ עעמכיי דסופין .
וסנל תקטס סלל םס כטנס כק כלכלי כ' יומי סגניכי . וכק כגליל וכל קיייל כוופיס . לוס
מיין שס לתוס' פולין טס . ספייעו וס5 דכל כו' .| עטוס לכ"ע מכילי כןי . ולוס סוסיף
כליקוטיס כנ"ם כפי ספועכיס (פ"ד :) עעמי יועל לכפולי סוס וסיו טכילי כו' . ועט"ס 5 סיו
נלכין כקעולס . לכ עקועות . 5כל יו"ט סופ לכ"ע . וככל עקוס , כעו עכנ פוכות . ולעלחי
זס כפכי ט"כ סגלון עויס סלול עוושכל ז'ל . וכעכע 5י ללש . (ופסת לסל סיס סול "ל לופס
מסגיס כגניש כפ' סזסג , (סעסס (קול דכל כיפול על לפיס 3יו"ט) כנקוס פי ספועליס ססכיס
מלכלי ס5"ל כסגיס עוד) וכלוי כככדי ככיכו ז"ל , | סיונילו גוף) סכפכיס . לפכי עוקיכי ועככלי
דכו ז9"ל . שעפוכס ינלכו סטעופ סנפלו 3לפוק . ונפלט 3סנק *וכ"ד . סלנו כעו כנו סעעיות.
וכיופל 3ליוכיס כעקוס טליו טייך . (סנקליכ)] , וגס 3זס כל ככון . לטל קינלס *סל . סקיי
עס סניקועיס . כי ססי' כפ3 עכלטים כסלקן על סלי פלקי טו"ע . (וע' יול"ד סי פיז פיק
"ל . סיל ע"ם כלן"ס) . | ועי סקדעת סעסלל , וסליקועיס כסכ לפל פיכוכו עכל ספו"ע .
וכפוץ מדעם ככעס ליניס , עעיקלל עפי קסכל . ולכסוף עלי קסנכ . ולעפו סלפקונס . < ועי
כפלת סמונסן (סככום דעלי כיי י"ס סק"ו) ע"ש צענין כילול כוככוס כו' . שלסיג ככילולו לפו"ם
(סיי כ"כ ס"ק כינ) ספיג על ס:"ם כוי . וספיעל טכיול"ד (סיי כנייד סק"ט) סנס .על סכעניס
כו' , וסלעת דכלו"ס טס סדכתיס עליקוטיס טמו . לכסנס כפל סיכוליו על וליל . ונליך טס
מפקן ג"כ עכ"ל . | וללו עיני כיקועיס לסליס עפכו זיל , לטכ 5 כלו כדפום כל :
כן כליך לסקן כעס ט"ם 3סנלפם . ועי כסקי כמקלין סדפין . טיש כלו"ס (סיי. קניז סק'ב)
עסלוסו סענסיליס כסוסל לככי עלעו . כי ענקוס סכל , טס עוככס לכגלונכם יופכ עכזית .
וטעות סלפוס סול . וכ'ל וסול יופל עכזית . וטעות דעוכס סול כן'. | יעו"ם . [וזס טעות
טעס גס ידילי סגלון עוסכ"ץ סיום. עזספקווי ג"י . כסנסותיו על סס"ס סכלפפיס כווין , כנלכופ
(די. יס :) שססליל לכלי סגלון כ5ע"ג . וכעלס. נעכו כעסכיי עסול "כ . עיע] . = ופי פלם
סטולסן (סככוס טכיעים פיי כ"ד ס"ק יייס) וככינו סגלון כטו"ע לו"ס (סיי כעי: פייק ייג) כוי.
וכיל ככול לט"ם כסוף לכליו כו' , ע"כ :
וכבךר כפנפי נעעלופ ספוכס (סעכס ""ג) כי ככעס ליניס . סעלס לך מקול לספפול 3טו"ע.
וסעפיק דכלי סכלטוניס , וכל כפנ כסס סכקעפו . לף כי לעפו וסנסגפו סיס כסיפך.
וסלל כד' סגלון עוסכי". נכליסק כטו"ם יעוייש טסלככתי :
וכן ישן כי כילולו על סדי שו"ע כפכ ככי"ק עעם וקודס טסיס כן פככעין סנין . (עי עליו 5ליסו
לופ ע"פ) ע"כ כנלך פעיין כיפל פיכוליו לשכ סלנידיו כפכו כעת זקכותו . פס כל פזל עלעסו:
עננ"ש בנעכות ססולס כסעכס ייג כטס סלנידו כפפס"ם, וכסכ עוד. וכן (כסיי כע"כ ס"ק *יג) כסב ביי
סיטינס
כרוז קרא בחיל מז
(לסל פעיכפ סנלון כייע . כלפפו גלולי סעיל. וכוז י65 עלפכיסס כלמוכ. וככלפס צק' טנופ 5פיסו די לעננכנ וזייל):
כרוז יצא מאבות רבנים דקיק ווילנא יעיא + על האנשים שלא שמשו כל צרכן, ונטלו עטרה
לעצמן , לקבוץ הלכה בשם , אדמויר ורשכבהיג הגאון האמתי החסיד המנוח המפורסם מי
אליהו ללהיה, שלא ירדו לסוף דעתו , ומלאו לבם לכתוב שמועתן . ולקבוע בדפוס ,
באשר פנעלו פיזס 5נסיס לועליס ליכיס , וסנסנות . ופילוטי פולס 3סס עו"ל, פפלכלם
יסללל . סגפון סלעתי, סעכוס . | ססקיל סעפולסס . סכ" , ויקוע ועפולסס טכל י65
נפס קלום . סגלון סנ"ל .דנל טטיכו נתוקן ס"ו.. כלסל סעס כַכפובִיס . סיכוכיו כנגלס וככספל
סכל על קו סלעם . ויש לסוש פן יוקכעו סדנליס טלועליס כסעו כסככס . ונס יודפס כלפוס .
כססל עיכינו | קולופ סים כסככס ספלי קלעוכיס . לנכיס. לסל 5ל ינפו עפי סנסכק . ולססיל
סעכטלס סזלת . ככן 52 עלפ. שני כתות סכככיס . פסללופיס ססעפיס דק"ק יו .. *ככיזו ככל
סי ככס'ופ . וככל כפי עללסות לקסיכתיכו :"ו ,. סלל יטע , ולל ילעין סוס לדס כדככי
ספועל , כפס סנלון סססיל לוק" . כע"פ . לו יניל כתכ טסועסק מכ"י סגלון סנ"ל.. ליזס
ליכיס וסנסגות . ופילוסי תוכס . עד סיפכככ 5כיקול. געול . שסס עכפני סנלון סכ"ל , טככסכ
ילו עעם . ויקויס סכת3 עפיי כד"ל דק"ק יו . ופסיטל סכל 5סעכות טוס דנל כלפוס . עיט
סנלון סכל על טיסבלל ככ"ל . וכל עי טילפים פיזס דכל 5לי 3כול ככ"יל סוכע פוקתו . ולל
לסלננין כו שסס לככי סגלון סכ"ל . ונסעם עסעכוס סגלון ססקיל סקלום "ל סי עעול סלול.
ענוס. על כל 5כות ככניס . וסגלוכיס . סעלוס"ג , | וכלפי עס קול . ככל סעליכות וסקספות .
כל תפולות ישכלל . לפקלםס סלככ. סכ"ל . ע"פ ככוז ולפוס , | לנען ילעון סכל סלככיס טלפ
סיס עלין בלול סכ"ל . סול סלנכ טכ 5ל לכלו סגלון סכל . ?5 עלם סנכי כתום סי דק' וויככל,
יוס ועס"ק ייט כסלו.. פקנ"ס .
נאום דוד ספרא דביד דק'ק יצ"ו , (סועפק 5פנקס :יד דף פיו) .
פוככז כל סנייל צכל כפי כנקיום וכסעד"ל דקסילפיכו , כסכו עסייס צייך כסלו סקנייס. [וכלו עסיים סטעטיס דוויככס] :
ואעתי <קללס . 6פל כפכו עוד סכנניס לווינכל . כגכל סלכל סזס . ונלפס. ככלט פילוסו על
כעס סגדות . וז"ל . סקכי .סל ידוע ועפוכסס כככם ככ עעינו . 5ת לסל ככיכו
סנלול 3יטכפל , גלול טעו עפוף סעולס ועל כופו . יסיד לוקו , וכעס לולות טפפכיכו . זס
פס קלעו . סגלון סססיל סלעיתי ןיס 5 כיסך ס"ס נקסילתיכו . סניס לסכיי כככס 5כנלס
וְנכסתל .. לין פיעול כעלך סיכוליו . ולין 3כיכין כססכעפינו . כק עלפנס עדכל . 5סל טללינו
קנ עכפכיו נעפקו כּידי סל5 טעפו כל לככיסן . ולינס *ולעיס סיסתו וכ"ם כווכפו . כזלם י62
לפנו ספי כפות ס' 3ניכוף סע"ץ וככבלי עסניכו ייט כסליו סקי"ס . ססלכופיס סטעטיס דק"ק
*מיר. יכליזו כל תי כנסיות וכַתי עדכטות . | דקסילתינן *<"ו . סכל יסעע וכל ילעין סוס
5דס <לכָכי סלועל פס סגלון סססיד כוי כנ"ל . וכעם כתככל 5פנינו . םכעס סיכוליס . קופיס
בלו לסלפיםס כללטונס . סעס קול נקי 5לי עוס סיג ועכנוכ דכקיס . כלויס סלנכיס כני
סלעקן , עיכ פנפכו וסעייץ לפס , מסכיעין 5סדפיסן עיי ככיו. ג"י כו' . וססנעס סיכוליס סעס .
פיי עסניום זלעיס . פיי יקוסלעי זלעיס . פיי פיקוכי זוסל . פיי ספכ יניכס . .פיי ספד"ל . פיי
סיכלום , פיי לע"ע . ועי יוכל לספל גודל סכקס , ועונס גלולתס . כוי . וכל כלטי עס קוד
יעעלו על עסעקתסס . בכל סעליכות . וככל קסכום יסקלל . וכפקט כמקועות סלפוסיס : סיסגיפו
ע"יז , טלל יפכס סיו 5וקי סליקי כככוד גלון עוזינו . לסל :נימו . = וכזכופו לכסכו עפקייפיס
כוי . [וכפו על ססתוס טס סכככיס לווינכס] :
ואחר"י סלנליס וסלעת סלכס , עי כלסש פיי על *ונס . עס סנלפס 5מל סכלוז . ל"ס. 5פלי
סכלוז כו'.. [וכליפי לסעיל . פס לסל לעול עס סספל 5כיסו ל3ס (סגלון
על מסלופ . לסל סוניל ללוכל סכעילו . וכל סיס עליו פתוסי סותס כיי סכליל סכ"כ . כי
עיכ ז8פ םמעו על ככס, ס"ס סגלון ססכט. סכולל פי למיעזק פלעקכם | ]"כ. | סלכיל
צק"ק פכלב . = (3עס" = סו"ם תסוכס עלס3ס ועול כ' יקליס) וכנול סגלון סעפולסס עו"ס
שנופל 3כלל זנ"ל . (בעסע"ק טויש פיכת ון) כסגלון סכודע כיסולס לפכו (כססכעפס טס)
זיל .| ע"ל סכלוץ כו' . וכקספס עסס ועללפס . שסולו יל על סלינין וסנסגות . | ופילועי
פולס , וסיעינו 5טל לכלו . | על סליניס . | עסוס קינקולי סוכלות . ועל סנסגופ טלל *פכן
צוקי סליקל | 5סגלון | סכיל .| ועל פיי ספולס . עטוס סכוסי לעופ , וכפלט על פיי סקנלס .
סככס | קלקוליס = 3לר . | ע"י פלעיליס טלס סעעו כל 5לכן .| ויען כקיכול ססול . = פין כו
פטפ עטלם 55ס . וכל כלעל עלין סככוז סזס כוי עכ"ל . = ועי כעלים. קיק . (ייג ייד. כיצ)] :
.ו עליות \ אליהו:
- ואלה חכ הרי > יצ ו
לכד זה ראינו
/
ין'
מצאנו: צדיק תמים .. בדורות אחרונים .. שמעו הולך בכל אוים ומדינת;..-
חכמתו בחוץ תרונָה . לספר שבחו גבער כל. אדם מדעת : בנה בניתי
לך עליות מרווחות . שוש תשיש בהי שובע שמחות . זה שבתו הבית
הזה , ארבעים שנה . למד כל דבר. חכמה ובינה, עוד ליטר: את
העם דעת . בחיבוריו על מקרא , משנה . תלמוד בבלי + ירושלמי ,
אגדות., הלכות . דבריו ככוכבים לעד יאירו . פירושיו כווהר:ההקיע
יזהירו. יום ליום , ולילה. יחוו דעת , על זוהר . ותיקונים .. היכְלות.
וסי יצירה . ר"מ , מעשה בראשית . מעשה מרכבה , הוויות. דאביי
ורבא , רעם גבורותיו יתבוננו . יען כי שם נגלו אליו אלהים ,: הוא
הדעת , זברו לא יפוף מקהל ועדה . בחיבוריו ישוטטו. רבים . ותרבה
הדעת , ע'כ : ְ
קנ אשריך עיר התהלה ווילנא , כולם מגדולם ועד קטנם . קבלו קצת תועלת נפשי ,
איש לפי הכנתו , וכל פעולתם בתלמוד התורה ועבודת הצדקה שם,
הוא חיה עושה , בעוז יראתו ותוכחתו .על פניהם . כי עצתו חעולה . היא תקום להם עד
בלי ירח . בעצתו ותוכחתו . נעשו קהל גדול . מרביצי תורה , מדקדקי במצות . שונאי
הרבנות , מכבדי אלהים , בעשרם לא גבה לבם. כל מבקש הי ישמח בהם , עשו תורתם
קבע , ועסקיהם ארעי , [קכד]: התורה והעבודה הם לבדם עסקיהם , ואחיפ קבלו עליהם
כמעט כל אנשי מדינתו . כי עיקר תוכחתו היתה אל הקרובים העומדים לפניו , להוריע נם
אל הרחוקים , שלא יוציאו זמנם באפס תקוה . להיות כל איש עיניו פקוחות', על חלקי
זמנו , לרגעים יבחננו . ושתהיה הוצאות זמנם ברברים היותר יקרים שאפשר . והוא עסק
התורה והעבודה , ולהזררז בה לפעול בעוצם החריצות , כי כל השתדלות וכשרון מעשה
זולת זה . לא יועיל מאומה , זולת התורה והעבודה המתישין כל מעללי יצרי לב האדם .
ותחבולותיו , וכל צמח צרקה ותהלה , נראה בעירו ומקומו . וישלח פארותיו גם למרחוק,
ונטישותיו עברו. ים , ועלינו להודות לשם הי , אשר שלח לפנינו עמוד האש , : להאיר
לנו חשכת הזמן , ולכל ישראל אור במושבותם , בתורת אמת . ויראת = ה' טהורה +.
אשר בלעדו מי יודע. לעת כזאת , מה חגיע אלינו . ואך בו נצטדק ונתהלל , וה" המוב .
יתן הטוב . את אשר זרע לצדקה , יצמיח. פרי למעלה , לנו ולבנינו לרורות. עולם ,
להחזיק בעץ החיים , בתורה , ויראת. הי : בדרך האמת אשר הורגו , ובתמים לטוב לנו
כל. הימים :
קבג) סקלעס כטו"ע עס כילולו :
קכר) והנהיגו לזכיין סני כפי . כלקוז כעספל וסכות . ונטס כסס 35 5עליסס . כקלול ולסכויי
: בי נלכסל כל סיוס . ועי עיש סגלון ככילוקו כסכן עזכ (סיי 5י סק"ס) סכיפ
עייס סכין צקילוטין ,| כוסל 5סס ולסיכ לועל פוכס כטסכס , ופעלו טס 50 לן וסל פסו .
ופיכם דכָנִי ככ סיו | כסופיסס מפעסקות עו" וכעלפכס . וסיו עפלנסיס 5 סכטיסס . 536
ָּנִי פיי סיו מעוכנות ולוכלופ וליכן עוטות . יעו"ש, (סליס סלו" :
עליות אליהו מו
אַחףי אשר כנה השמש , הנה נפוצו תלמידיו ממרעיתם . ושמו עליהם אלוף לראש ,
את הגאון מאור הגולה . החסיר וחכם הכולל . מויה חיים מוולאזין ניע . תלמיר
הגאון , אשר הוא התחיל להפיץ תורתו ולהשקות מבאר תורתו , אשר דלה ויצק מים ע'י
אליהו [קכב] , ומהם מתלמידי הגאון נסעו לארץ הקדושה . וקבעו שמה בית מדרשם,
להאיר גם את המזרח מאור עולם , מתורת רבן , הגאון החסיד ניע , ושמה נדלו והצליחו ,
ואור חדש האירו גם על ציון וירושלים :
ובני הרכנים הגדולים , וחתגו הרב הגדול ר' משה מפינסק , ותלמידיו הגדולים . כולם
עמלו יחד להפיץ מעיני תורתו חוצה , בחיבוריו הרבים . והדפיסו מהם הרבה ,
אכל יותר מהמה ספרים הרבה עורם בכתובים, כאשר עיני. ישרים יראו . בקונטרס
על ית ק יר. ולבד אשר נאבדו . ואינם , והגבירים הגדולים הנדיבים דפה ווילנא .
עמלן גם המה , להקים מחשבתו , ולכונן בית מדרשו הגדול , והרחיבו בניניו ועליותיו
גדול למראה , וגם עקר ספרים קבצו שמה למרבה . וער היום הזה . מופלגי תורה ויראה,
אשר יומס ולילה לא יחשו בתורת הי, עצורים שמה , והספקתם יותן להם ברחבה ,
מהכנסות אשר נדבו לזה . גדולי גכירי נריבי עם , והכנסה ממקור נאמן . מכתי חומה
הרבה בווילנא , אשר התנדבו בעליהם עולמית . בצוואתם, לפני מותם . לתוצאות הבית
הקדוש הזה . והבית הזה הוא. מלא. כבוד הי , וראשי מופלני עיר ווילנא ינהרו לכהמיר
הקדוש , וקבעו חבורות חבורות . אלה בלימוד האלפס. ואלה בלימור השיס . ואלה
במשנה , מקרא , ומדרש . והפקידו גם משטורים . המזכירים את ה' גם בלילות + ולא
יתגו דמִי . אף רגע א'י. למען לא יבוטל התמיד , ושלא יופסק אף רגע א', לימוד
התורה הק' , מבית מדרשו של גאון עולם ניע . ומתנהגים שמה . עפיי הנהגות
הגאון בחייו , אי מהנה לא נעדרה , בקדושה וטהרה . ולזכרון עולם . הקימו בבית
מדרשו , אבן שיש חוות עליו פתוחי חותם , לשמו ולזכרו , ויקבעו אותה בכותל הצפוני..
אשר בבהמיך של הגאון יע , למען ידעו כל העם , כי שמו נקרא על הבית הזה . וכאלו
עודנו חי , מתהלך אתם : |
ואלה .
בעסוניים = ם' נפללות מדסות וכו' , כללנת עפו' סגלון על גס סול. עכום . = ויקנל שעס .
וגס על (לנתו סקוק ספלט 5 5 עי 35י*0 ככעז על טניסס . סנלסניס ונעלניס. 5קייכס .
וכעותפס כל כפללו .| (סל"ס סמוי) :
| גכב) וזכה פסעעיל ונסלניץ | פולס ויכלס ככל יטסלפ .| כי נקננו | 5לר. למיר . לקסת לקספ
עפיו , גלוכי עופלגי סלול. ולסל סולס דעם . 5סולות. כיטללל . וגס לקסת
מוסל כללכי סענולס . וסעס גדלו וספמיפו . ולפו עסס כסולפס כיטקלל . נלוכי גדולי סלול .
וסססיל ספליו 3ן עעלס עקועו . סעי זקכי סגלון סגלול לוכ ישכלל , פכס סכולל לפכי סליס
ספילב כעוכת עעו ישכל5 .| סלליק ועכיו . עי ינפק "ל ביל ול" = לקי וולפוין . ועולס
סכעתו ונדוכפ עעסיו כולעיס 5כל . ולשל 3לסוכי ליו סגלון 5מז לנלו וסיס. כלול עולס .
וכן עגלומי פכפילי סגלון עלוכ סגולס עוסל"ש ז"ל . | ספיקו פני פנל כפוכת פעת . 5על גס
זס ידי סגלון כ"ע סיתס 5כר . = ועגדולי מכעידיו עלול סעככ . סול סגלון עלוכל סגולס . פ'
יעקכ )"ל סל5"ל | 3ק"ק קלללין . כעסטייח כ' סו"פ עשככופ *יעקב. וקסלת *עקכ . ועביס
עפולם ככו סגלון עוסכ"ס ג"ע . כספקו עסכות 'עק3 . וכן כקסלת יעק3 כפו"ת (*) כיו"ל .
ופס <ל"ע (שלכס ט') .| ועגלולי סכנידיו כלולינו סנולעיס לי , סגלון סעפולפס ספעתי פי
'וסף כיי ססכ"ד | כקי סלולק . וסגלון ע' דול טעניל כ" . | סע"ץ 3ק' פיכסק כעסעיס סי
ית דול. (כיל מפוכלם כנו . וע' כסקלעת לספלו . וכם" "ז עניל לנכי כנו סגלון
עוסל"ס כ"ע ונסלק סללוטיס . וסגלון | ע' זכען עזלגיל ג"י , ועי כסעלס (ס"5) עיש פס *
(סל"ס. ספו") :
= סקלטסי
00 עליות אליהו
הנ לא נאמר בו מיתה . כיא נתוסף לו רוח . (כאשר בכל יום היה מוסיף והולך
בקדושה) וגוע , והגיח אחריו , זרע ברך ה' המה , הצאצאים והצפיעות .\ בגין
וחתני רבנן , ובניו שני צנתרות הזהב , הרבנים הגדולים . חריפים | ובקיאים , צריקים
ותמימים , הרב מי אריה ליב . והרה'ג מי אברהם זיל , מה טובם . ומה יפים , והמה הציבו
מצבת אבן גדולה , בבית נדול למראה . הנבנה על קברו , וחרות עליו פתוחי חותם . מעשה
חרש אבן , אלה הטורים :
אהה
רבינו הגדול . על מי אותנו נטשת ועזבת .
רבינן אליהו. עלה השמים. קרעו לבבכם . לשנים עשר קרעים .
ב חג האסיף. שמחת לבבי. נאסף אבי . אבי . מי יטע בכרמי זרעים,
אוי נא לה . אמרה ארץ. כי אבדה כלי חמדתה . הוי על ימיה הרעים .
ל יל ויוס תושיי תשועי . מי יורה דעה. מי יבין שמועה . מי יגלה הלכות לרגעים.
יום יום שומעי שמעך . אותך ידרושו . לשמוע תורתך. אמת . בפיך כי נעים.
ה תורה תתן קולה . אני חכמה שכנתי בלב אליהו . עקבותיך בתבל נודעים .
עתה נאלמתי. יד לפי שמתי . עד יעלו לציון מושיעים . |
ג ם פרישות חסידות וענוה . מה לכם מחשים . אלופינו אין . ואנשי חיל נגדעים.
אללי לי תועק היראה והחכמה . מי בלעדיך ישמיענו לכל הבאים .
ו מעשה בראשית . ומעשה מרכבה . לך נתגלו. כבימי התנאים והאמוראים .
נ שארנו בלי כל. לבשנו אבל מעטה . כי הורדנו מטה מטה . כמעט נגוועים .
היה הרב הגאון החסיר המפורסם . גדול מובן שמו . אזן וחקר ותקן . במקרא , במשנה .
בבלי , ירושלמי , תוספתא , מכילתא , ספרא , ספרי , זוהר. והיכלות , רימ . וס' יצירה .
וספדיצ . לא הניח דבר קטן ודבר גדול , עד כי הגדיל לעשות כיום נתינתן מסיני , והחזיר
מצות הרבה אשר נשכחו , וחזר ויסדן , בבחרותו מאס בתענוני בני אדם , וקדש גופו
זנשמתו ליוצרו, עד יום מותו , הוא' מורינו , אור העולם,. מקור החכמה וקטדע . האש
גולת אריאל , צפירת תפארת ישראל , רבינו הגאון מויה אליהו נהרג ו" שלמה זלמן
זציל , עלה השמים ביום י"ט תשרי. שנת תאמז'י צב''ה [קכא] לפיק :
ואחרי
77
ספל 5פיקי יסולס (דכום עעק סנכל) . ססספל עליו . עס קינס כמקוזיס ופיל . = ונס'
סלכם 55 .| (כלפם כווללטי' . <טנת עות סגלון מק;"ס) וססיכול. סופ סספד על ככינו .
ועספל תסלתו גס כסיפוליס יקליס , וסספיל עליו עספל סיסיל . וז"ל, = ימיד כעולס , יפיל
כמוכס . יפיל 5יכלס . יקיל 3סכעס . יסיד 3קלוסס . יפיל כמסלס . = יפיל בענוס . = יפיד
כפליסות . יעו"ם . ועי ככ' סיכל כן עסק . כס"ז סכס"ג ע' סיכל זיל סספל עכיו . ועי סקפד
עליו , ננעל סעסנכ יקלל דסכני . (כדפם גללטוכל) . (סכייס סלן") :
קכא). והנה. סגלון נוכל נפנת שלח לכם אליהו ועלס סטעיס כטנת. עלות אליהו וסטנס מכ
סניגו על ענכתו ם ל כ* 53 יס :כזעון עיכיסס , כי עסו' סכס"ג כי כם נינלעס
כעסנייס
עליות. אליהו פה
העומדים עליו בראותם + כי נצחו אראלים את מצוקים.. נפל עטרת ראשם .. ויתגו קולם
בבני , שמחת הח:. נהפך לאבל , ובכל. רחובות ווילנא . נשמץ אך נהי [קיח] . וכל הנמצאים
בעיר מנער .ועד זקן [קיט] יצאו ללותו .. ובכל מקום . אשר הגיע קול השמועה לא .טוב
אשר כבה אור עולם, אבל ומספר נדול. ליהודים . .גאוני עולם בכל עיר ועיר קמו עמדו
= > לספדו . ולספר. הורו . [קכ] ויקראו לבכי. ולמספד , ולאבל לבל + |
| גה
ולליק פד (ללוכו 5כל) וללקסו עעו. עד לסל גוע ונכנס כל לכסיס . וסיפק 55 ילילי סכ
כ נכסון 5עטעללס ;יי . 6סל סגיל כו סגניק סכלינ כ' סעולל ולעק ז"ל . כי סול סיס טליק.
לכל לסגלון . סיכיפו לו 5פקוג עסודל עפקייסין. וסול סטך כסעסס . כססכו כי סנלון יכלכסו
כנלל סנסולס סזלת , ויסי ככולו ויסעל זלת כסגלון ,| כי ינילו | כו לתכוג . ויסי כסזכילו
ספסלוג . סקינ סגלון פניו 55 סקיכ . ויכך 5כי 32 . ויסתועעו עלול . כל סנלכיס עליו . וסגניכ
עוסכל"ם סכיל . מכ ספוי ללש ועלל ינון . ול6 ידעו עס זס . על לסל כסגיע סג סקוקות . ולת
סספלוג. סזס .. ספל סניפו: פו .| למז גס ככגע סלסלונס. 5םשל פנל *וען . 5 ידעו: כל סעס..
כִי לכו סגיל. כו 16 . כי עס סלתלוג סזס יעות =. וסלפלוג יסיס כו סעלוס לקלונס. 3עוס"ז.+
לכן כפסו *לעס 5ו. ולל. יכול 15 כסתלפק . ויכך ככל סכנכיס. עליו | . (סכ"ס. ספןף) . = ולכי
שעעת טלסז <ניכותיו , | ולעל 3ככיס. כעס קפס כספכל עעולס. סעעטס סוס . לסל ע"י עפוס
קפס כיי . של כינִים , לס ישל *פזס. פכי עכינס . וליפול. כוככ .כנפול ולת כעולס סכפונות לף
ְּ פס יפכו כל כוסופיו עצולו . (סגכליל) : :
קיה) ועי יש סככ כיס לפנניג זמיל 3קיי פכעת ללס כפעל סטעסס (ככל קעיל סיי יים) מעכין
עים כטו"ע סכס וללוף וגלון עככיסין פוסן ככסע"ד . ועניסין סעטס 3פקוס ססיס
לוכש וסופלין פופו סס כו' . ולע עכי סעעסס . עפכי שללו מעסו כן פסלוכיכו עלכל. וכנכל
כסכנסיג נסותכי כי 5כיי פסיל . שסיס ילוע ועפולסס :כל סעולס <נלון ופכיל ויפיל לוכו .
עעכו כלעלו לעסופ כן.. גס. כעי סכולין כככדו . ועליסס נלעק ותכולו ופטעלו לפ מקדסי כו'.
= | ולסן* ככטל זס, טלפ לסככיס טוס עפ ככסכ"נ . וככסנ"ל , עכ"ל . (סלייס. ספוי) :
קיט) סיפף 5 סלסיג עוסלייד כעל סע" סכיל . 6פק סיס לז כעת פטיכפו . לסל נפטכ 3כוקל..
וככל סולות כשעע לך 3כי וכסי . וזעקת סככ. לשכ פין כמעק . ויפפו. כל סעיכ
5 טלס סקנליס כלופו , עד לסל פטלו . כי גס כעת סענסס , כל כעלל ל 3כסכנ"ם סגלופס
לסל כון'לכל . ענין עסלס לסספכל שעס ענסס .5ליכּול , ותסי סעיק |לסקלת. 6פסוס :
והנה כפיפי 5ני 3כי"ק , עסככ סססיד דיק *ס"ע 2' זיסקינד ז5"ל . כעסעיס כ' יפוד וסולט
" סעכולס <סטוולס לסלוכס . (שכת3 5סל ספוולס. סכלפקס) עכ לולופ. קכוקתו .. ועס סעכם
תנננילו 320 סג' כי | סעטיל כייכעס זיל עסולסלכל . כמ שס - ע"ל לשכ פווס. סככ סססיל
עויס זיסקיגל זיל . סיקנלו לופו עס טכית עפויץ כסככתו . ולל כלסל נסגו לפקול לי עסניפים,
וסנס כלשל כפטל , סלכו זלת לס 320 סגי ע' לכילל זל"ל עס" כ' סעולי לכיסל =. = עייץ
כסוכל7נ5 . 5 *קייעו לולפו כזלת . וססיכ כי כלסל 5ל ס' עניס כזס כקייס לולות סעת .
ולסנות עענסגו טל עולס, לך על ספסיל סלליק 3עכ יוס"ס . פיכו כולס. כסגיל דעתו.. וילל
סופ. כענול על לנוכו . ולוס לעסום 5ו כן . כלסל לוס . ויסי כסניקו פופו סל קנלו לשל כלו
מר. סנס סספנכס 5' עסניפים כסיתידות (5של סעו 5קכקו . לס5יע עליסס. עלפעלס סדין .
וכל כַקלסיס ככסוג ,, כססל 5יוס . [פעעפי 3פכעום עסל3 כ' 35כסס 1" סוכלדנעל (עווילכל) .
שסיס מדין טל פססן . עפוי על יפילות , כעין ג' עעלות (סגכד"ל)] . וכלפק סעע כן כסיתי לכי
כפו3 3כי"ק) וכפסמס . ולל כפקיינס עססכתו סל פופו ליק . כעל יוס"ס . וסוסיף פפעילו סלס"ג
עוסכיייס סנ"ל לכתו3 , כי גס סססיד ג"ע סגלון עווילכל . נכל לפלעידו סכ סססיד כי סעליי
"ל . 5של כעת פעיכתו יקככו פופו כטלים עס ילית כטליס כסככסס . (וע' עו"ע סלו לו"ס (סיי
כייג סיק זי) עיים סגליס | ז"כ כזס) = [וכיו"ד פיי סכ"ל וסול. ע"פ סכלייתס דנס' 5ינים. שנס
"סכננכין . | כעים כספלו תס"ל . וכעלסעופיו שכסי עוע"ק . | (לשל כיפיכו זכיכו 5כלייתל "סופת
כלפום , ע"י סגלון סיד"ל כפיסל . ולס"כ שכים כפפל"ל עס פיי) (סגכדיל)] . וסנס. סיתס כסיכס .
כי כעת פטיכתו = 55 סיס כוויככל]תפעידו | סכ3 סססיל ל' סעדיי סג"ל . ותיכף לסל = סקכולס
3. ול ליספייע ילסל , 15 ידעו כי עסי סיתס סיקויס | סענסג .| וכן סיפכ 5י סכסיג כי
| ישכלל סע"ץ דוויפכס ג"י . שסיס כעת פטילת סגלון כיע . וסעע 5ז כזלת . (סל"ס. סלןי) :
קכ) ה כסי לגודת לזוכ , עכגלון פי עטס זסכ ז"כ סכ"ד דכילניקטלק , סספדו על כניכו. ועי
יב 12 כם'
א , /
- עליות אליחו |
. | | . הטוי שאי -י 4% \
בשנת תקניו חלה שנית מחלה עצומה ואנושה . [ורבינו ו ררוש אך ברןפ -/
לקתת מהם מזור ותרופה] ," קרא שנית. לההב המימ המפורפם מךוכנא כאגרת1 א >
וכתב אלין. אמרי נועם , "בצח שפתים , ומתק לשונו", בוהיל. אספרה, א ו של
גמולות שנטלני הי,, ברב טובו ," חלץ נפשי מתחלואות קשות , . הפליא,, לעשות עמ
יבוא. ידידי "לביתי , ואל יאחרו פעמיו , להשיב רוחי ,. ולהשתעשע אתי. | וכף', וירפא. "הי
/ אותו. ושב לאיתנו: *' 0 לש '
בשנת ' תקי"ת ערב יוהיכ' לעת * ערב , קרא לבניו, ואמר. האפפו אלי, ואברך
אתכם , ויאספו אליו . בניו ', בנותיו ; ונכדיו, ' וישלח ידו , וישא על ראש בנו
הרב הגדול החכם ר' = אברהם. ויברך - אותו... .. וישא. קולו . וובך..,. כל העומדים, .שמה
נשתוממו . אחזתם רעדה , הלא דבר הוא.. אמרו. מעודו לא נהג מנהג זה., ולא הרהיבו
נפשם לשאלו, מחרת יוה"כ . והנה הוא חולה . אנושה מחלתן ..- ככל יום גִבֶר המַחלְה:+
ונם' שמחת חג הסוכות , נהפך לתוגה . וערבה כל שמחה... ביום .בי גי. דהוה"מי-סָופָות+
והוא תש כק עד מאַוד . ורְביגו עם חולשת גופו... התגבר בתשוקה.. והוסיף אומץ. לקים
מצות לולב ואתרוג . בעתם, בשמחה, עצומה. שמחת הנפש כטנהגו ,.. המַה;,עוהנה בכ
אחוזים [קי!ז] , ויאסוף רגליו \ ויגוע. וימת בשיבה טובה . .בן שבעים ושמונה שנה . וכ
העומרים
כן ילעל סנניל ע"ד מנינס . כי נדסס סול עכפון כלס כנים (יפזקלל פ"ו) | ככל זונות פמ
כלס. וסול עכסס ועסכס , וז"ם כעס תסיס כלים כלסס. (וויל. פיי בפשלנקעגעל), מ"
כנכוכ 55 יוכל כסוסיע וככ"ל . וע"י סלכל סזס כםל סן עיגי סגלון ו'ככלסן: 7 "
וכן סלב סעישנ פפסנלנק כעס"כ גנעת פנקק וכו' ,| סיס עסעסעטיס 5פכי סגלון: (עִ'. נעלות.
ססונס סעכס *"5). ועי נסקדנס ככספקו עלכס סכעיס פי' על ססניס כת3, וגס ]לפ
עעלס ל" , זכות ססעסתי לת סגלון לעיתי . כוליכל קליםל , 5של ככ ספכך ספיכס מכנולו .
סול כיסו עכנל וכככל כ"י ע"ס פ"ס כ' סכיי ז"ל עוויככל , ועטל כנככם פסכוסו טל .כושס
שעכ"פ נקלט סליס . וכסנותו ככנססי.. וליפו סעוכ קכטתי כו' עכיל . וספפפל כספלו. כפם
סננעס , כסקלעס וז"ל . גס קיכל סככ סגלון סגדול ספפולסס כיטקלל . לת ססידול טלי בספי;
ונחטופות סן על פיי לעת ולי . עיכי לסו וקעסו . * עכייל . וכיכ כסקי. מכי נדכש סכניס. פי!
על ססליס . וז"ל גס קיכל עעכי סגלון . סנכי ספליס לסל סלפפתל סייו . כסיכס גדונס ולסנס:
עזס . ויסקו כעיניו כו" עיים . ולשעס ככָו. כעתק ספתיו . כעת לשכ סלס סגפון . פ"ל מכ
לסגסוך כ"ע .= לפני כל סתלנידיס לטל עעדו כפכיו, | פי יתן ויככככי. סי עס סילס"ל. מלכס..<
ויסעוכ כל סים מסיל"ט 5סכ 55 : ויסכוככו סתכפידים עליו .. וילעל כסס סכב ספ" ,. מס ספון.
כִי, 550 ססכילו . עס *וכל סינס"ל : לססית לת סגלון . כיל כספל לו . כל סכגעיס. סקלםתס.
קולם 5סי. וכל פפנו לף כגע עדניקום סכוכל , 35ל סכל גס ספולס מיותס . ונטעלתס עפול
לנפסותיכס.. 0לס תפנו לך כגע 5סנפם . וכענול סקגע תטוכו לעכולפכס . כמולס וענולס..:
ועס ילעל סינ"ט סלי ללי, סכך כל סיוס סולך כעל ולככך עלל עעכיכי סכלי עוס"ן . .650.
לגע ססוג לפוכססי. לקסת עכ"פ ספל :ידך כגעיס לסדיס . סנס סינסיל מל סגלון ,פועל. פר
ללעול כל סיוס . ולסכפם פך קנע . וסיניע שלי לופל לי ככעול לך כגע : וילנס סגלון כטעער.
זלס , ויסעל סכפטן יליל כל סים עסינס"ל טלי . | עס סוכנו פתס כלעת : כן סכ5. סמפולסס:
כו" כי פייוויל ז"ל ע"ע דווילנס 3ע5 סעסכל סוכדום 75ס סניפ כספכו טס כי זכס ממטס:
פעעיס 3סיות כו פתסון פס כפני סגלון וכל פעס יט3 עעו ככית עדלמו סטסול עסך שעס
לעלך . ונס לינל טו3 לפניו על ספלו עוכל סטכל ודינל עעו דנכיס כל"ת . .לפכ זוכו כעזול
סמכל וסוכסו כתסכומת ספת . ע"ם . (סכ"ס סמוי) : ,
קיז]) סיפך לי ססכסיג עי ו על סע"ץ כיע . | לשל סול | סספלל 3כסננ"ל = טל סגפון
כסייו . וכסםנס סלסקונס , לפס ספותו כיוס"כ . כי כפס .כקו עפוד . .ולס
ענל כס מסמפלל כָנכו . = ויספלל | כסדקו | 5כלו .| (לך כעת = ססמ"ע , וקליסם סתולס ..
ככנס. לסבסנ"ד) . | לטל טס כעד כל יפי ססנוע ככ ססנים .| פך בט'ק. .סיס . 53 .מכיתו .
ועקוס לסל עתס עועל סניעס ככסע"ד קפו , | סעס עעדס 15. עטפו טל סגלון. כיע.. . וכל:
*נני ססוכופ סיס לככו ללקוז סכולכ וסלתלוג כילו כל סיוס , | כעכסג. לכטי יכוטליס .כננופל.
כפוכס 3 .) , וגס 3סליו 5של כפעל 3ר . לםז סטול3 וסלפכוג :ילו . וכל סלפס כל סיוס .
* ונדיק
עליות אליהו מד
והוא היה יושב עמהָס בראש לעתים קבועים . וסדר. למניהם . מעשה השולחן לכל מעשה
עבודתו . איך בפעש שנים ישינו לדעת כל התלטור ערוך בפיהם. וידעו מקור הדינים
זהתורָת על ארבע טורים . בתכלית השלימות . והזהיר שלא לעסוק בפלפול . הרבה .
ולפעמים שהוא לקנתור ח"ו , והוא הריסה נדולה אל רצונו . יתיש . כי. בו תרבה הפשע .
ותנדל העון . ויופסד החבור הנעים . וינורש האפת מעדת הי . והפלפול. מוב לכוון אל
ההלכה . וקימו וקבלו עליהם . ולמרו בחיים חיותו שמונה עשרה שנה . והוא היה נהנה
טניר . שנעשה רצונו הטוב . והמה בהשקפתם בזיו תורתו . .ערב ובוקר ,. זכ אל התענוג
הנפלא . תענו וזיו שאין לשערו :
בציעו לימי שנותיו שבעים ואחד , וזא היה בשנת תקניא . חולשת הזקנה כברה עליו .
- וכחו הולך ונשחת ותש כח הגופניות . ויחלה , לא דרש רבינו אז ברומאים .
ולא שת לבו אל חמודי תבל להשתעשע בעניניהם , להשקיט רעיוניו , מרגשת חליו , כי
כחות נפשו לא פנו טעטם . וריחם לא נמר , משתוקקים להשתעשע רק באהבת ה' ותורתו
העטועה בלבו מנעוריו , ושיחר את פני הרב הטימ מק' דובנא . עפ מכתבו כ" טמש ,
[קשו] לכקשו שיבוא אליו . להיות לו למשיב נפש . במשליו הנעיטים , הפשטח אלהים
ואנשים [קטז] , (וע' כעליות קיל לות 5י0) :
בשנת
קטו) עכפניו נדפק'ס נסגלס ס"פ. ע"פ זכע גד . עללעו"כ סככ סג' סעכום 1" ופ" סע'ע
דקי דוננל לספל סקלעס טי (סעוניפ לפול) :
קטז) שאול פלל כגלון ניע לת סקכ סוניע עדוכנל זיל . סונפולפס כונטניו סנפנפיס . לטל יניד
= כו , סיככס *טכיל כ"כ עסק,, לפקופ טסל פיו , ולנפק לס'כ וס עקקלי. קולש .
עפל'וניס כסטסל , כססכל ועוכ טעס . וסלכ סע"ע כדוננס , כלגע | ססיג כו . סנס לגי לניל
5לוני . עסל על מסל, 5ס7 עסכי סעס . כלסל פטקס כפסו. כלעל ידו כסיות. עוכס כקטת
לקמוע 55 סעטלס . לכ סנככז עסעגולס , ו(5 יפעיל , שס כעיל ססכעס וסעלע פניו .| וסנס
ככוכ עעכו שעס ע"ז . וכפי קוכ סטניס 5סכ סתפסעס , סנס סטכיל לסנניס . כיכום כל פעס . "
כמעסי סעוך לפלכז . לך 35 סעלכז עעם . 5ל סנקולס סלעיפית . סלפ 5" 55עלס. כידי פדס .
ונוע לניפו פעס ופוכ מ3. כי כל ככיס יסכעו . לסטכיל לת יליסס.. כמעדם כמלסעס לקלוע
55 סמעקס כעוסו . | וסנס עכל לכך כפל קטן . ויכיס . וסנס. עטלום כונכו שעס . ועקוס ספץ
6 טכר . "סול ספלכז סלעיפי , ככ( סעטלות . ויתפל5 ספים עלוד . ויפעל סכנפל כזס . פים
דגול עככנס כִכְכָפר . לסל נס כעיכ סגדופס וססכעס . 5 נשעט כזלת . לקלוע כל פעס 5כ
סעטלס . וכל כסטיל לת סעככז , פסד 5 כעלכ . סקל. פפם . למלי ספים . ויכלסו. לו פים
כפלי, נם סטכל . ולפעמו פין ידיס . ויתפלל ויפעכ . | כזפם וכזלס פסיפי לכי . וידי עטו
כל 6לס , וסכסק כעטסוי קסם לככי עולס . ולל לפטל סנטלס . ויפנסל ספים . וילעל. כו.
לכי וסכנכי ספעס . ו'וכסו . ויסעל כו כללפונס סנס לככי עולס. כקסת . ונקוס טיפול
ספץ . מס יסיס | סמטלס וספככז , :| כי 5סל כן לככי עתלל כנינו כנקוגס עיגול .| 5סכ יקִיס
סנקודס לשל יכיתי לפככז . ויעכל סלים פיו מסוק . כן לככי .| כן לוכי . | לכלמונס סגני
פולס וענסל פקוק . ולס"ז סכגי עתפל כ5כסוגת סעםל סנינו . וסע"ע עדונכל . סיס
*קל עלוד 3עיני סנלון . וסעע עפכו קִיי פולס . וע' כקפקו לוסל יעקב על סעות (יסקו
גי עיל)? מכיס עס ספעל 15 סגלון זגל . כילול כסעד על פכוק יסעיס (כ"ב.) כי
כל כספזון ת(פו. וכעכוםס וגו". וסס סכלל כין ספזון כעכוסס | ע"ש דפס"ס. וכן סככ
סג' סנפוכפס ע"ע מכללניס . | כעסע"ס לפיקי יסודס . פיי סיס וכו'.. | כקלס ג"כ.. | ו*ת5
לוו*פכל : "ויעעוד לפכי סגלון . וסגלון לעל ל כיכעיס (ייד ט') סעקלל . למס ססיס כפיש
כדסס כגכול כל יוכל לסוסיע , = ויסלפסו סגלון . עסו שולש כלסס . כי סעכפכיס 95 53כו.
כ"ל לפי עניכו . וים3 כו סככ סע" דפלפניס . | כי סנס לעת יפלו סמס ככופליס. בנלסעס .
יפכ ע"פ טני דככיס . לו כי ססונל פזק ולעיץ כס. כי לכ עלוד עסנסו. לםל גס סגנול
לס יוכל כעעוד ננדס , לו כִי ישסידו פת טכ 335 . וככסף ינכול פת סילו. לף כי ככ סלו
ועלוס עוםי דכלו. יופל עלסל עס ססני . לך יכסינס 5פעופ וכל סדכיס . ע"כ כל יעסו ידיסס תוטיס.
6 א כן
6 6
דורו [קיכ] , וקצתם קראוהו בשם ךְן + עש שוכה לחסירות = ופרישות . וגקיות.
ושהרה , הסחכרים שאכו מיסיו , ום ספריו וחידושיו קרְאום . בשם ביאורי
פגדזא. הדוו ונריו ו
קד) ולהשלים את בני דורו, יסד בית מלא. תורה . להיות אנשים תמיר עומרים. על
= משמרתם סביב לשולחן הי , רשנים ורעננים . ממקרא משנה וגמרא'.
לסכי סעוכפיס נקכלו גלוכיס .. כנון 32 = טליכ5 נסון . לי גלון.. ופטעפי. טנקקלו קן -בעכול
שסיו כקיפיס ככ ססכלעול פטס שסיס ככ' . גלון כגי' שפיס ע"כ.. וכליתי כַּסקדעס לסכום
פ"נ . מתממידו סרכ כ'. פעכדיב. טכתכ עס . סטעע עפי כניכו | סגלון. כ"ע | זס. סטעס..- לפס.
שקלפו פכל ללפי סדול טלסל זנן ספכעוד כפס גלון . עפיי נים. כעדלם טסים סטיס סנס
וכו'. לכו שטיס עפ' . ע"ם . וס סעע ססועע סל' נעס סתסני וסניל. סעדכלע לסעך על
שפיס (נכ'. ועי נסלכסום לכ*ם גלון . עיים סגלון פ' יסעיי ככלין כסק' כםסיכום טלוס (סעוניפ ללול);
קיב) ועי בכלט עעלות ספולס . כי סיס סלול ססול . וניוסל כפיכו ווילכל , דול לעס לספלי6
מלול וגדולי סעדס . וגלוני תולס . לסל סיו כווילנל . כפיי סגלון ג"ע . סעס 055
כילדופו סיס סגלון עפוכקס ע' סעשיל כסגלון עי טלול ז"ל . = ספכיל לקי ווילנל . ונפטל כיץ
5לול טנק פק"ס . | וכסוכ סגלון עגכוסו כווימכל . סיס. ספניל. סגלון ע' 6כינלול 1'ל . ונפטכ
פ"ו 275 כסכת סקל"ס . וסנלון ספפוכסס ע' 5יכ ז"ל . כעל סנפנל ספל עעון. פליום. על עסי
פופליט . סיס. לעולס כדק כווינכל . וכפטל ט"ו לייל טכת מקכ"ל . וסגלון סכפמ5 עי 6ליעזכ
0" 7ק159 , | סיס כווילכס לילס .| וסיס. כככ. ועולס. כסגלון ע' סעולל כסגלון ' 5ניגדול
סלכייד סנ"ל . [ועל. מלנת קנולתו ככיע. כוויצכל . כסקק . פס לפון. כו' . סגלון סעפולפס . פליף
ונקי כל סדכי סתולס . וסיפלפ . ספקי . תוספסל . ופינפופיפ . ונע סכטות . כנגלס וכוין .
כ"י ע"ס , פ"ס . עי פכיעזל זמיע סכ"ד ול" לק"ק ק152 , ו"כ כקלוטתו . כסיוס עטנתו . סי
ענסס 25 מכת מקכ"ט] . ופמנידו סגלון עי סעולל ס35"ל דורילכל . כפטכ כ"ל עכם טכת סקניל ,
וסלכ סגלון מי ספפון סנ"ץ דפס כפטל ו' טכת שכת פקל"ז . וסגלון. ע' כעל ולי כעל ספסנל
פ' כניד סזס3 .= כפטכ. כ"ל סטכי מקק"ד . סגלון ססליף עי דול סעופל פייגעט ונל (סנזככ
לתסכס כם' סיכל נן. טסל) . סגפון ססליף עי. ליב כועטיפקעל . סגלון 3' סיס סנקל5 פפקלפיעל
לג (ונסע. כלס"ק) . סגלון עי. ספול סיסקעס כעל סנפנל ס' טניל סיםל . כפטל 1' כיפן טנם'
סקל"ל .| סגלון לוכ כעל לסיו טל סגלון כ"ע . = נפטל וס ייט פלול פקס"ז . | ועסו סככ:
סעלוס"נ פ' מס פיכדעס %"ל בעס"ונ: קי פכפלפום כסכנס . ונפלפות סלטות .: כפטל ני. מצל:
סקכ"ס . כנד סלעידי סנלון . 5טל סיו דיכתס. כוויכנל . כעו סגלון סנולפ פ' זלען עוולפזין .
כפטל כוו*לכס מ' 70 סקע'"ס . סכ סעלוסיג. ע' נסס. סלפס וליל יכ ועיץ. לווימכל . | ולפכר.
סיס לע" סככ. סנלוסיג סונקוכל סנפולסס /פ' סייס (נס סופ תמעיל | סגלון ע': סעלס *ינ:
כעליות. לפיי) נפטל "ו טכת . סכם סקנ"ס . סככ ספפוס"ג: ע'. טעדיי וליל : לכל מלפידף"
סגלוניס סעפולסעיס . עעיקות לסקופ . לטל נלספו. לווילכס.. וקכעו. כעודס. ננית לפס סנפון"
כ"ע . וככיו סכככיס: סגלוליס זיל .| ולכד עולי 5דק לווילכ וד" 3יניס \ ססס := גלולי. תולס"
וללטי עס . וכן סגניליס סגדוליס כתולס סנודעיס , וכלסלים יניו גס סגפון עי טפול קפפונעליננוניך; "
ססתופף פפטוניס ככיתו . וקנע דיכתו כווילכל. וכן סגלון עי עליל סיסקעס ז"ל . וסיפס ספיל כלילם:
'ופי. עפוס ככל לוכ ודוק . וכולס כפר כלגעון קלם כגד גלון סגלוכיס ספעתי . פסיד יס"ע "
קיג) ' עעסס ככ כסקלעת דודי , סלסיג. ססו"ד. טכ ויסים . ע' לונ כער. כ"ע ע"ץ פוריפנס ג =
כסכיעו לרך ופסכוכום ככינר כיע . וזים סס עקכ פכוס וקלוסס וי" ססופף עליו ..
סיפיס , נפסו ילעס כו . לס שעעס זגו ופכן לס - סקולסיס לופו סיל . כספכו : גדל סס ספיל
יכו סמל על כי סנפססד עס קוכו . וכככם כפכיס עסוס"ל , סעול עפ"י סז" - לככ ני טלינר-
זו נכל סעכופל כפכעול ונד' סנקי ססו"ע .מס יפות לו סס סיל , 5 יסקלכ. כסל . וססכ
ככ כל יכל ידי סובת יסלפגי כלס כעיס. סלנליס יונליס עפי עופיסס נסקילס מליזות נפלג
לסקיס סת. כל פעסס ספכטיס. . ע"ד סיותל ככוכס. וקלוכס 55 נקולת. סלפת .. סמפבכר יש"
מ*כ . לסלי סדול לספס כל 5כס. פים לסף- 3 ככ מלק* סתולס וססכונס , | סנקוליס ככו
עסו"ל . כל סניס דנל לשל 3כס פדס לססיגו . של לל סגילסו. כסקעו . ועס 2
על כוס לכו - (סעוניס כלול) : = קיר)' כסק' כסויע לוי עס
0
%
קדושות שמנה התנא רפביי הוה ביה. ברבינו ג"י המדות שנשתבַחו התנאים והאטוָראים
יפשוך גם הוא. במדותיו , וכל המעלות שהתורה ניקנית. בהם.. . והמדות. שמגן. חכְטים. כולם
נתקייטף בר לי מלבו. לא עשה. גדולה אן . קטנה'. כיא ,עפ חְכמי התלמוד שנשתלשלה
ה ל עד משה מפי הגבורה . והם הביאנהו. לידי. רוה. הקודש [קט].:
הנדו על ארץ ושטים . אליהו. בארבע פינות העולם. נורע. בשמו. ובמעשין; [קי] .. ומקומו
* "7 מושר לו לזכר עולם'. ומשמיא זכו ליה בחלקו , אשר קראוהו . ונודע לכל
בני הגולה . בשם גא[ סתם [קיא] . אשר מורה על הפלגת תורתו . וגדול טכל בני
= :₪
קט) סיפר 55 סכנ קל"ל סטכלטון "ל . וכן נכלי סלסיג סמכוס ע' ליב 3"ל כָּטָל ז"ל .| פיפ
ו ספענס סגפון. פעניפ. 3כוליס 3ע"פ . (ונכל" פ"פ סיס מסלל 5סל סעולת. עפוס..
ולפ סיס נפענס) . * ולעם עלכ לס כקלול לסכס"ב כי פיב | 5"ל. בער ז"ל .| ויסטל כו עעי יש
= פך טעולס.. \יסעל כו פס ספים כ"כ כעככם , וילעל כו קגלון . ססונולס סלך סול סנץ געול.;
ויפסל: 300 כי ליכ סכל > וי לססלל. לסל שעס יסנו ככי סגלון -ופלפילין . "ויספל. :פס
כפעסון כל סלכל . וכפעוע סנלון "כל עול עתעסעס סול . ויל" סגלון עסל . ויפעל כו ." לס
*כפס. ולל. י5ל .. ויקץ. סכ3. כ"ל: סכיל: עד עסכס <כיתו ; ול ססיג: ענכום כקפזו . לסוביל: 6ת
סכל פכסכ.,. ויקסו עגלות *ל . ויעעיכו ספנסיס כל סעפות ,. וכל סק סכיכו:: על פסס . 6סל
סיס מעלונום סעלות. כסס .: ויסליכו 5ת : סכל לכסל וויליע; "צַעָל סיוס. 5 נולע סטעס ./ וס
סכסי3. פים כססול - ענכו . וסגלון שלס. כסכ3 סכ"ל על. ספב יס עפום נסכו:. וכלסק שלפתי
סם. פי . ילידי.,. סכס"ג סונפוכסס. 5יםלסל פ' יסזקלל ככדס 5* . עיץ דפ"ק ווילכל . (ולסל סופ
סיס עול עכיל לפ סגלון. וסיפל. 5 לכך כלל . גלולפ: פכידותו.. ופליסותו . וגדפו פוקס .
ככ ונולל על כל סכיכיו). וסול סתן סכ3. לי ליפ סניל . ויסמל 55 . כי. גס סול יולע | עס .
ל ללעתו , סול סיס. עעס. פטוט ע"פ סליכיס | לטל ססעיל סגלון כעכיכיס 5כו . ולל' סיס
. לעפו כוטס כסקל . וע' לקען (לופ קליז) . (סל"ס. ספוי) : :
קי) וזה =ססל סעליך -סגלייץ. עעקלעככולכג - 5כייל: פקלכיגסכעכג כיי . ועניים כעכפנו כסני
עוסקיייס ספול כיי . סנלפס 25לם. סספלי. ע"פ זס סעי וגוי . וסנס כנגל טס סויייס
ומס לסיס סטעול טס , כפוכ זס שי וזס זכלי . :כי פס סול פס סתופכ (5*יגע כש5 פט ס כ5 ג ען)
וזכל סול סס. סעפס (וועזעכפעען). וזס סעי עוס3 ע"ם לסיס ססול = כלעום פולקיו .
(כעייש בנכתכו. סנ"ל) וזכלי עוס3 ע"ם סוי"ס "יס , וכזס. יבולכ ניים. (עטלי יי) זכ 5דיק ככלכס .
ומס לטעיס *כק!. וסנס. סיטי3 -5טל דיב ידידי סכס"ג עוסכייס ספוי. כיי, . (עיייכ עלים סטעכ
סעכס פי). לכסל סטעס י"ש 555 5ליק 3כטון יקיד , ול5ל סלטע סיס כו כועל וסס לסע. י*כק3 .
ניכ. כלסון. יפיל . וסעכ כלטון קפיס כסעיס . <סוקופ: כי כקעס | עילפי ילפי נסללי . ולטוכס
כל לסל כעכעו , וכע זס. כלטון. פו"ל. יועל. (כס :6 5ליק = עעלעו . וקסע עסניקו שנלמל זכל'
5ליק וגו' . 5ך 2535 | עול. ססכלל. ע"ש גכי כדיק זכק . וגכי: כסע פועל. טס וכל זכל . נלפס
עפע"ש לעיל כי | פס סול טס ספולק , וסנס. סעפולסס 5לטע לף כסגזכיליס טס סלו. וסול
ספולכ .כניים , וסייגו לסלפן כסכסיס סעעטיס לטל כו סעעט סוס יבעל. כקוכ לסעותיו . וכלכו.
סינס. כקטניס . וגס. פס סעוכ סלו נלק: . וכוז וקלון יפל . כי לוכ עוכופיו | עכליעיס 5כף
מכ .. [עי פעלי פפוכס כככיכו וכס- (ם*=קפ"ט) כעיים ופס כטעיס יכק3 . וכלעק (יסעיי כיו"7
לכי סנל פלקתך ול עעטיך ולל יועילוך , פיכט ל5 יועיכוך עעסיך סטוניס. כסטיל. נכעסך .
בקוע מעספט. 3עלכי נעועפס 30 פסעיך ועעסס סעתועיך כי דנכי עוכותיך גנכו | עסס כו'.
ע"ם ועכוון לסכ"ל . (סלייס: סלוי)]:. :235 גכי לליק סול לסיפך . כל'' סעפולסס. 55ליק. ככל
לככיו . 65 כלטל פין עזכיכיס, פטו . סיינֶו ספולכיס סמו . 5פל ע"י סול עסולל וענולך 3פי
= כל. כ" נס זכל 3ליק .-וזכל סייגו סעו סענעו . לך כסעזכיליס נטגב סעו 5כלר. לף כפין
ה פועל עפולליו ועעעסיו . וזכלו סול 35לכס :
כל סלנכיס"ספלס לפס . עס נוכל זכל סגלון יע , בסעלות לך על ספתינו זכל 5 ל'*סו
עווילכל . לף לס 55 <סללו 3כו עסככו .. סכס לככו יכסט 3ככות. ותסכות 5פעו סגלול
ש. ולף כלסל נעלס על ספל פוללין סגלון סססיל , ועעםו, "5של לעפ 55 ִיפס.
. כי עלעו עספל , וכסעו גקקלסו . כו כפ, כככום כל עטכיל זס
כנט נפקזק (לעול לפלין פולס 5דיקיס כס
סל3"ד |
קיא) ב ₪ גלון כי , פעספי ליך כעשס ען גלון פס פולכ כוי. וכן קלס ספכעיס טסיו
0 ' 2 פסכי
. סולך וככון . (סלס"ג | עוסכייץ | עק"כ
כיגסנעלג) : 2%
-
יתכבד. בקלון חבירו , והשביח שאון ות וקש. פעמים רבות הורה למי שאמכה?
והיה שונה. לתלמידיו בשמו [ק!] : וא >
. \ !
קז הלא זה חלק אלוה מטעל בחלקו מכל עמלו . זו. שכרו שזוכה לרכרים ה
אשרי הדור שראו שכל המעלות שנמנו שם נתקיים ברבינר ניע , וכל-
. " 3 ל
--
קו) וסיפר 3י ידידיג . סכ סנסכיל דק'. קידלן. יי . | סט := סנלון כעודו כקידטן . סנך. פ"ע
עס ססליס כנסנעתו . ככסונוס קידפן . כעסיק . וכלס לס סעיקוב .. ופ סופד
כעיניר יפ דין . וכספל לעז זס נלשל ספקועעו לתו . קפץ לפל עסס . וקלע ₪5 סעילוב "
וכלטל נטעע זלת כסלכ"ד לפס . סנס כיוס ססנת , ולקסו לת סספל פולס לטל סיס בַבִים'
עלכסו טל סגלון כסס . לכל יקס עעלס כעלעו . | כעטום מנין . וסול ל9 סספעל עפועס:<
וכל דִינָל פסול ועד לע . וסך סיכף סול . ולטל סספפלו לתו . וכלר לסתפלל כבים. סעדסט:
סנדול טל סעיכ . ולס סלניסו. כו עלועס . כלכו ליכך | כוגע | לכיר סלכל. פלועס .= וכלטר.
כלו מלועות עדותיו .| ספנסעו וטלפו מו כיוס סי כפוכס לת סס"ם . = וססטסו לעטום = פנין
. לעלנו כפקדס . (סכ"ס ספוי): א
קז סיפר 5 עו"כ סגלון עוסקיל )"כ .| ספכ"ד. כק"ק קלמיט . כי סטע פפיז סגלון פוסלים.
זיל 5סל שלקי כדין!פגלון ע'. ענסס פליעזק כן סגלון כעל עטכת כלם . כלטכ:
סטליס פפלו על מפ' | קניס . 5 נסס יעיכ קיכו . וסיס 15 עוד לעיל ליפיס . = 93"
עס סספל כפני סגלון ספפיל ג"ע פווילנס . כסוס עיכו עליו . וליוס. עליו סנלון טיכיס סספכ"
בלו . פד ענוכל סלילס . וכעכות לק סגלון וכלונפו . כלסל קלס . כי סולך סופ. לפיטכיס =
ככִיפול סי סעולס כופת . לסל גללו 3ס כל סנכלריס כמלול ספתס . = לעד סגלון כספלו כַל:
סליפס , = (ילעדו עכויס דככו) .| ולעסל |כנוקל סטכס . 53 סגלון פ'ז עוסל"ס זל . 5ל כים.
סלעודו סל סגלון כיע . וילמל לו סגלון - סנס. סביל. כפכי פנקך ל' כן | סגלון עטכס כפט ..
ספל על קניס כפלל טלוד. ספל עסעיל קל וכו כיס. כסכל סיכול טל עכ' . ולכוין כס. 5סעיסס 7
סל כל סכלטוניס 6 עללו ָלכס . ויעסל. ס"ז סגלון פוסליס . ויקפל = פס לסעסנל . וסוט
סעפ וטוב 35 נכנס 55 סגלון . כססנו . כי סול וסלל יעטכסו סגלון כ"ע . וילנל לתו טוכות"
ע"ל ססינול . לך כלטל 5 כפכי סנטון , סוטיט לו סיכולו . וכל דיכל לתו פונס עזס , [פופי
סמש כנל יככוס לסעסנל מפסנות גלות ע"י ססיכול| . וכדככיס ספכס . כפנ לי עו"כ: סגפון:
עוסליל זיל . כסוך עכפנ ססכעתו לשכ טלס כו (ע"ד סדפקת סספל. סכ"ל . עס סוספופ קת
עמלי) . טנק 05 2 305 כ לס ןל סקדוע וילעתי לשכ ככוד סגלון סלנקי . סנל
דסוכייפל , כסכנס"ג , ע' סליסו עווילכל . זאוק"ל . סינכ לופו ולת. סולפו מפלול . ולעל עס
ספספל סוס , 5פל עשמיף ]כו ליס . כסנל פינול | נספד כזס ,על עפ' קניס . לטל 65 נטעע
כזסת פכל"ס . חס לטל כת3 ני ידידי ט"נ סככ סמופכג ויקיל פ' לוי דוד כסגלון 9' ענסס
5מיעזק סכיל . כי פיס ספל ס"כ סמופלג = עוסליי קלפיל עוולטיליטלק . לפכי - סלכ סגלול. לי"
סלסס . נסנטון ססכיד . פידום ולפ ככון | כטס סגלון. ע' עכסס לליעזק "ל . על טיעול
טפיס סקנעו כספכיס ככוליס . וע' עס' ככוליס פ"כ עסנס ג' פוי"ע דיס וש כו' .= וכ'כ
| סכננכ"ס 3פ"כ מנספי ככוליס . דפדככיסס .5כיך לספכים. 345 סי וכו' . ועסייס. ספו"ט. ככ ככוכיָס
לסס פיכול דלך ססעכתל . ע"ם . ולי סג' עוסכוניל סכיל קמך לזס.. עפיט כפוכס כסכלת
ככוליס . וסעס כטכל . ומקס סנס סמכל וגו'. ע' כנכ' כליס (פי": פיב בכע"כ שס) סטמ
עסזיק סלי סלס . [סגס טנעסנס כפוכ טני כיויד . וכל כלנ"ף. כעו כתולס . סייכו סך . סנס
שכטון סכניס למס כוי] . וסכס ככסונות (קי"ל :). דכטו ע'פ 44 ככי סתוכו .. עלעל סכל"
סימן סלק <ל"י מעון עפל 3' לפוכום . וילוע: שעסס ססעול סו ספפון .ג" סלין (3כס מ5יע5
פ' .) עונס עסו 3' פתוכופ טלטיס. סלס . סכי סלי לס סול סכק טטיס . וזס, כפזס סוס"ק ל
טספ'עול סיופל קטן . ספסוי3 כככוליס . סייגו סקונס = פיכן 5' וקלקעו סייב כככוליס ( ככוליס =
פ"ל טנס *"ל) . ולפיי נפיכן סלק . לליך עכייפ פסכיל וכל ככוליס ) ססול ל' עסטיס . וכנש
₪ זא סל"ס לפ -פפגלון . לי כי פין. זס. עפולפו טל כ' מכפס 5ליעזל סכיל .. כיל עמוכ
לביוס4לון . כי כן כעלס כסוג כעלס . וסטיכ כו עוסכי"ק סכל . כיסי ם
ונסזי . ויציס סכי"ק . וסנס. כן נע5פ | כדנ ל סגליון סיס לסוס ל"ת . כסע"לי וסוס
ָנן "סעסנכ "עמכת "כפם , וכתכ זלם סגלון ,פופלון לעלעו . לבל סטעע. מפי לעיכ כו
ל סעכוס . ועי עָלִים קיל (לות 5" (סליס פָפוי) : קה) סק לספדיע
4%
עליות 7 מב
גשויש . ולא נמצא איש פופר' טהיר . ב כדעתו. . וגם לא רצה לפנות זמנו
אמש לוה), והיה אז בדיחא. דעתיה . ושמח בשמחת תוהיק ,. וקרא . למחו. הגאון
הרג רסערהייא . ולבנו הגדול הרב. מוהר"ל וציוה לסגור חדרו . והחלנגות..סוגרו ביום .
והרליקו. גְוַת הרבה . וכאשר סיים פירושו , נשא עיניו למרום בדביקות עצומה ,
בגרכה והודאה לשמו הנדול ית"ש , שזיכהו להשנת אור כל התורה', בפנימיותיה ,
וחיצוניותיה , . וכה אמר כל החכמות נצרכות לתורתגו. הק' . . וכלולים.. בה ידע כולֶם
לתכליתם. . (הזכירם . חכמת אלגעברא , משולשים .. והגדסה , ותכמת .. מוזיקא שבחה
הרבה (ע' פניל. פן פופ כל על ליון). ואמר. כי. ידע. כל הגביאים, וכתובים . ומשניות וכל תורה
שבע"פ. היאך. גנוזים בתורה. שבכתב . | ולא נשאר לו. שום פפק : באיזה' :הלכה וסוגיא
בכל ,התורה . לעת זקנותו , וידע = כל התורה :שבעיפ וכל הפופקים. :עד האחרונים שעל
השע ,: וכררם.. והגיה : אורות מאופל השיבושים , - ועשאן כסולת נקיה > מהפסולת ,
ובנסתרות כל אשר\ בידינו . זוהיק . ותיז, וכתבי האריי זיל | והפרדס ,| גמרם. וידעס
לתכליתם'" ; - בנקיון "מן פסולת השיבושים רבים שעלו בהם קמשונים . והגיהם בראיות
ברורות כשמש. , רק שני דכרים חמורים. בסית . היו מוקשים אצלו .. ואמה. לפנין. איה
מקומם . ואלו היה יודע. מי .שידעם היה הולך. ברגלו | .. וכה .. סוים. אמרין, הנעימים .
כו-ירוע. שיש תריך כו עיש: [סיפר זקן אי מורה. הוראח!. בעיר. לעסלוי , . ששימש. יאת
רבינו- חק'.. בימי: קדם . וראה שבא גאון: אי ממרחקים , -לקבל דברי: אלהים. חיים
מרבינו. ושאל. לרבינו: שם של - רבינו .: היכן הוא מרומז בתורה . והשיבו , יוצא מפסו
אבן שלמה וצרק . אבין שלמה . הוא אליהו בן שלמה] .ולא גילה ' זה לשום ארם ,
ונם לא כתב בספר , והגאון דסערהייא הנזכר " בכה לפנין > שיניח רושם כתוב. בכתב ,
כדי שישאר בעולם , ולא אבה , ואמר שזה אצלו ננוז על דרשה ראשונה לעלמא דאתי..
הזיר לבל יגלו כל .זה ,, אך אחרי עליתו למרום... גילה זאת תלמירו. הרב הנז', למען
יהיה - לזכרון וידעו דורות הבאים. גדולת. תורתו. וחסידתו ,. [קא]. עור דברים-רבים- :אשר
יצאו מפיו.,. ולא רצה לגלותם לשום אדם , כמו: סוד מאמר האגדה - דפוכה. (ע"פ) + = איל
ששון ושמחה כו . אשר אמר שודע לתכליתו , ואמר אלו לא נברא רק :להשגת דבר זה \
כדאי הוא לו , וכרומה מאמרים נפלאים [קכ]: |
קנ הא הקים עולה של תורה , עשה לה אזנים . ולא הניח, דבר קטן . וגדול,,. הויות
דאביי ודבא ,. ומים . את הכל ראה באפפקלריא. המאירה , - לא כבקי .> רק הכל:
שמורים. וערוכים לפניו , להשיב לכל שואל תוך כדי. דיבור ,. אמנם חסידותו: ופרישותו. היא"
| עלתה- על כולנה: ממש : 7
קד) המולעת זאת ונתפרפם שלמות. ענות = אדונינו ומוסרו הטוב , אשר לא שלח ידו , =
| להגיה בנגלה ובנסתר. עד אשר סבב כמה מאות ראיות בלבבו.. והקף
כל המקומות. הקשות. בבבלי וירושלמי. ובהגיה אי כל יקר ראתה עינו.,. כולם נעשים
מישרים. למבין,. עין .לא ראתה זולתו .בדורנו.. . וכמ"ש עירובין (י"ג :) .מ"מ זכו-ביה כו" +
את. אלה . ראתה עינינו במדת ענותנותו .= מכל אפפי ארץ באו לשמוע חכמתו . איש
> איש':ממלאכתו :. השתדל |לעשות' מטעמים כאשר: אהב ".: ורוח: טבינתו: היה משכיל
הבריש, - בפתח' רבריר. [קה] גידע "הימב סתירות כי רבו: זאת השיב. אל לבו שלא"
יתכבד
יי ₪ * 8
יט | . 5 ? %
מסלות 5': קד) סק' כככיר" על" יוליל:. קה) עי פעיכ פופ ע"יז . 5%5: |
₪ . וסיפל
>
99 עליות אליהו
ומחשבתו . יומם ולילה תמיד לא יאשו .4 ורק אך עסוק בר*ת . בננלות . ומעיב. . ומימ
והכל בקדושה |וטהרה נפלאה . הלא אין מראין לו לאדם. אלא מהרהורי לבו . וטה"
צריך לכוונות זיחודים. .לה , ומרגלא בפומיה היה שכל ענין השינה לא נראו הקביה
רק לזה התכלית . שכל מה שאין ביכלתו של אדם להשינ , בעור הנשסה מחוברת
בגוף ,. גם אחר כל היגיעה , מצד הגוף שהוא מסך מבריל . מגלין לו בשינה . שהיא
מופשטת אז-מן הנוף [צח] . | ואמר אי מתלמידיו ששמע מפורש יוצא מפיו הקי . שסיא
ביום: א' של פסח . הוו יתבי גביה תרי תלמידים . מתלמידיו החשובים , ומאשר ידעו
מעולס זה דרכו בקודש . הפלנת שמחתו , וחדות הי מעוזו . אשר היה שש ושמה ביט
כמצוה. עלינו בתורתנו הק' . אשר היה להפליא . וכאשר ראו או שאין שמחתו בטלוא
וטובו ככ כהרגלו, שאלו פיו הקדוש עיז . ולא. רצה להשיב , והפצירו בו טאוד . ולא
וכול להתאפק . . אמר מוכרחני .לגלות -לכם , מה שאין דוכי טעולם . לקיים מיש ראנה
בלב איש ישחנה. לאחרים ,.כי . בלילה הזה , | נתגלה לי ענינים וחידושים נוראים אין
הקר , ע"פ עלו זה בנגב , ובעמדי בבוקר . מרוב הפלנת השמחה . לא' יכולתי להתאפק .
והרהרתי בם. קודם ברכת התורה , |נענשתי שתיכף נתעלמו ממני . = ואינם (והוא לפי
שיטתו. הנקי בשויע או"ח , שנם הרהור בדית , נאפר קודם ברה'ת) ,. [ועי פים כיו
כםי נסונם לדס (כלל ט') . ועי כס' טו"ם ככין עולס (שלכס וי) עס טססיכ פליו. (סכיס ספוי)],
ונחמוהו וברכו לו , השי"ת יחזיר לרבינו אבידתו , ואחר זמן מה שאלו א' מהם, אמ
כבר הוחזר/לו אבירתו והשיב שביה שנתגלו לו שנית . (ועי עוד כסק' לספדי3 . וחפנפכ
בלכ כסלק \ טי כלנות סי) , | אמנם לרבינו הגאון הסירא קרישא ופרישא , לא היה זה
נחשב: אצלו = כלל , כיא שקידתו הנפלאה בתורתו ית"ש . כרוב עוז וחדוה .. ועפ
בה ' לשמה . בכל כחו , בקדושה גרולה שבקדושות . ולא הניח רכר קטן תדול /
תלמור בבלי: זירושלמי , מכילתא . ספרא . ספרי. תוספתא , וכל המדרשים . זוה'ק
ותיקונים ,. ומעשה. מהכבה , וכל דברי קדשם של המקובלים הראשונים . וכתבי הארי
זל.. על בולם יגע יניעות רבות גוראות לא ישוער . לפלפ דבריהם . ולהעמיק עטקות
נורא , = עד שהאיר נתיבות: בדבריהם , כולם. ברורים ומחוורים . תורת. אמת היתה בסיהז ,
לאמיתה: של תורה [צט] . אך כל דרכו בקודש וגודל השגתו , היו פסותרים אצלו, מנודל
יראתו . וענותו . רק לפעמים היו נזרקים מפיו הק' דברים רבים , בעת שמחת נפשו,
מהשנת רוח קדשו . [ק] שמעו נא סיפור אמתי נפלא . אשר שמע מפיו הק'. תלמידו
הרב. הג' החסיר המקובל ר' מענדיל מעיר הק' ירושלים תובב"א . (נעסיע עטלס כפליט
כנספכות . וסעס ככסוניס) בעת ששימש לפני רבינו הגאון ניע. בהיותו בק' סערהייאן .
בשעה שסייף: פיי על שיר השירים . שקיבל ממנו , (כי מהיות -רבינו ארבעים שנה,
לא:כתב. נלא. חיבר . כיא. עיי תלמיריו ,: כי היה כמעין הנובע שבלתי אפשר היה
לכתבן, כמו: ששמע מפי רבינו, בנו: הרב הג' , שהיה לו פירושים אין מספר בפסוק א
בשהיש
כם3 כנו סגלון עו"ס טלול זנ"ל . כלסון | עלועם סנכי . כלתי ספק כלו עיניו - כִי כל ]0 --
כל"סיס כות3 עלועם 5פלי , כלסל כזסל 5דיק )ס 3כייכ .| (סכיס סטוי): וטעפתי. בָעים טס
סנלוך עוסל"ם ז"ל עכין וס . ססול ז"ל כמכוין כעעוד על ככינו | זיל כזען טינפו . לסץ
עכין ועניל ופניץ' כפניו על כל תנועוסיו כסעת פיכס .| וסכנים | ספיל כ'פ | סספטול
כפניר. כעו סענטער כנפר גדול . וכלסל | פ"ל דסק 5פני כבינו זיל. = לכודע | עמכו ; קנפ:
סלככ .| ססיכו סלינו = *כול | לול | סלעכ .| ענפטות סעתיף , וכפלט | מלסכ.. תו - עקלול
פילעגו וַלנְרְנו עעסס (סקדיכ): צה) ע' עספי כפיקוסו . | כפפוק (י"ט .כיב). כחכ כן:
כפילום . "(סל"ס. סנוי); | צט) כסקלפס כלכום עס כילוכו: ק). כסק' כפפת- סטולפן סניל :
סקדנס
ו ו ₪ מא
עיו. גילוים,. לא נשא ענו לזה.. עמו היתה ורחקה , והעיד .תלמירו הגאון הצדיק מוהריח
מוולאזין, ג?ע ,.' [ע'. בס' מגן. וצינה. וזיל , ואשר הגאון: מוהר"ח הניל .: הרבה מאנשי הדור
הזה ,. היו. מִבְורוִם ְיורְעִים את: נדלו ואמתו , וגם במדינות רחוקות נשמע שטעו, כי יותר
מאשר היה ,נדול-בתורה ועַמַל. בתורה , עוד. היה חכם. גדול:, לכלכל דבריו במשפט .. לבלי
להפלינ. ולגזם בדבר. מן הדברים . ולא לאמר דבר מאומרן דעתו . ומדת חכמים היה בו ,
על. מה. שלא ראה .. אומר. לא.ראיתי] ,. אשר שמע מפיו. פעמים רבות שאמר , איני רוצה
שתהיה השגתי בתוהה- עזי שום אמצעי שלוח כלל וכלל , רק. עיני נשואות לו יתיש,
מָה .שרוצה. לגלות. .לי... ליתן חלקי בתורתו הק' ,. בעמלי אשר. עמלתי בכל כחי. . הוא
תש ותן.לי. חכמה מפיו דעת ותבונה. ,. ושיתן לי לב מבין , וכליותי יעשו כשתי מעינות.
אע בי מצאתו חן. בעיניו, ואינ רוצה אלא ממה שבתוך פיו. יתיש , . וכה שלח את
הגאון. מוהר"ח הג"ל.-, אל. אחיו הגאון מוהריז לאמר לו , בצווי משמו , שלא יקכל שום
אמצעי ,: בלתי .אשר יעָמוּל. ויבין בעטלו ויגיעתו . וגרולה מזו . היה רבינו אומר , כי אף
טה, שהגשמה משנת השגות.. נפלאות - ונוראות בשינה. ע"י עליית נשמה , | בשעשוע העליון
במָתיבין עילאין איגו נחשב אצלו.-כיכ. לעיקר . וזעיקר מה שהארם משיג' בזה העולם .
עלי. יִגיעה, ומפנה עצמו לרית, , בזה עושה. ניר. ליוצרו , וזה כל האדם בעסק תורתו
יתש . אבל .מה שהנשמה. משגת. בשינה , שהוא בלי יגיעה , ובלא בחירה ורצון , הוא
רק קיבל. .שכר בלבר ,. שהקביה מטעים. בזה. העולם מעין עוהיב :. וכי הגאון מוהריח
נתאמת אצלי , .שהיה. לו בברור. עליית נשמה. מדי לילה. בלילה , מיום עמדו על דעתו
הק , אמנם. מכל - ענינין. הנוראים ומעשיו. הנפלאים , גם מכל אשר נמצא כתוב בכתבי
קחשו . ניע , מה שנתגלו. לו נילוים . עדיין לא נתברר לי . אם היו אלו הגלוים בהקיץ .
ואולָי היה בשינה , ע"י עליית נשמה, במתיבין עלאין. אמנם מענין גלוים בהקיץ . לא
יהָעְתִי ממנו בברור . כי היה-כמום וחתום מלגלות , אך מסיפור א' שהביא שם (בהקי
לספריצ) יעו"ש , הראה לדעת , כי היה לו בגלוי ממש [צו] . וכתב הגאון החסיר מו"ה שאול
קיב. זציל מווילנא (בהסכמתו לספריצ) בזהיל מאומת אצלי שכמה נפשות באו לו, להתחגן
על נפשם לתקן [צז] , ואמת כי כן הסברא נותנת,: אחרי שכל אמרי פיו והגיון לבו
/ ומחשבתו
3
.
צו) שמעתי .<פי סכנ סעלוסיג. זקן וכפול פכיס .| ספכס ע' לוכ כעקל ע"ץ לווילכס .
3 (לסד סעיוסל. ככית. עדלסו סכ סגלון כיע) ססל פיפל כו סנלון ע' דו3 3עק ]"ל.
לסי סגלון ססקיל כ"ע . לסל פ"ל סכך 3לוותס עס סגלון כיע..: על קנ 5עס . כיוס סיליל .
וילעל סנלון סססיל כלקיו סגלון ע' לוכ כעכ ס;"ל . סכסית 5סי. כי פעכו שעסס עפול
לקכפפיכו . = צעודכי על קנכס . ויתכסל לסיו סג"ל .| וכלםל עכלו יניס 5סדיס .| 5עכ סגלון
ליו סכ"ל .| עפנסס 5ככי ונכ 5י עלל פמכ סייפי על סנים עלעין. [ע' כעכתנו עליס
לפלופס . וע' כית יוסף קע"ט . וסט"ך סגיל עסכ"ס כפזק סענסג . ועי כס' דככי סוכפס פידִידי
סגלון עוסל"ל פיות עזפפקווי] , ועל קככל לעכו . ויסעל כו לסיו,. סלס לעכת מי 5ך. כי
כסים 5ת' לענו כשעקס עלול וסיס כס כסם עזס . ו'ש3 כו כן סלככ . לפעגו סיתס שעפס..
ולי: ספל 5על ויגון . ועפנקס לככי . ועלז כל כל עול סגלון על סכ"ע. כל יפו .| וכלפל
סיס סגלון עוסל"ס. ג"ע 3פס ווילכל . | וסלך עעו סכס"ג. פ' לוכ כעכ סמיץ סנל .= על קכל
סנפון . "ויפפל לו סעעסס ס;ל"ל . לסל שעע וסקסיג עפי לסי סגלון טניל . ויען סגלון עוסכ"ס
זל,: וכ עס זס לפכי סגלון . סכל דכל כקל סול , (סל"ס סלן*): וגס לכי שעעתי סיפול
זה , סככס פעעיס עדולי סגלון ז"ל . וכל פעס טסיפל זס סיס סיוס דככיו . 355 ככיגו. סיס
זס' לפ כווכות ויסוליס . ופיל לעל 5י . מסול ז"ל 5ל לווילנל . ליזס יכיס לסכ סיס" ססו5 .
: | וספכעם 5ז סעיכ וויפכל | . עעעטס סזלת , (סכל"ש עפעניסלטוו) :
צו) ונודע סיפול כפלפ . לטל קלס כּכים סגלון כיע . ועפי פכ 35ל סכדיק. זיל . סקטכפי. כי כלסל
יא 11 כמכ
10 עליות אליהו
צב) נָוְדָל ועוצם בקיאותו הנוראה ,4 בזוהיק. ור*מ. ותיקונים . וספריצ , והיכלות , וסי
יצירה , בעמקות נורא , היה עד להפליא . כי כולם היו נכונים על שפתיו ,
ערוכים בכל ושמורים בלבו , היה חוזר רעימ פעמים רבות עד אין מספר , בשקידה
מאוד , עד שראה א"ע בקי בו. בקיאות לספור אותיותיו ממש , אז פנה איע ללימורים
אחרים ,4 בנגלות ובנסתרות ,: וחלם לו מרוב דבקותו בתורה הק'. שמרעיה היה בביתו
ונסתלק , והפלגות. קדושחָו ושקירתו על דבריהם הק'. לעשותם ולקיימם בזריזות נפלאה
וקדושה יתירה : |
צג) קוק סוגר בעצם היום דלתי חלוני חדרו . והיה לומד. לאור הגר, שלא יבלבלוהו
רעיוניו , בענינים אחרים זולת התורה , [צד] וכל ההומרות ומילין רחסירותא
הג ברבריהם, בכל פרמיהם .4 ודקדוקיהם , וכונותיהם , נתן נפשו ממש על כל דכר
ודקרוק . כמה יגיעות יגע -רבינו לא יאומן כי יסופר . ער שהוציא. כל. ענין ברור
לאמתו , מוצאיו ומובאיו . אף כי היה לאל ידו . ברוחב שכלו ועומק בינתו . המלאה
לה דעת, מכמה דורות שלפניו. עכיז לא היה סמוך לבו במוח בזה. עד שקלו
בשכלו הקדוש , כמה מאות פעמים . = וביגיעה נוראה . - ולא אכל ולא שתה, [צה] ותדד
שנתו מעיניו , עד כי: חשך משחור תארו , ונת נפשו עליהם . (והוריע צערו לרבים .
אשר היה לפנין. כי לא היה בוש לשאול . אפיי ממאן דנקיט. לביזרי' כו , ואם
מצא בשיטתו: החריפה נקב כמחט. סדקית . דקחוק אחר קל נגד בי התלמודים . גודל
הריפותו לא שחדתו. ועוצם עומק פלפולו . טררך האמת . לא הטתו, ושלחה ויצאה
מביתו , = ועיניו לא חסו.. על רב- העמל ויגיעתו. , (לכחלה וליפותה). כי בלתי: אל
האמת : היתה נתיבתו כוי.. (הקי תקלין חדתין). יעויש). עד שהאיר הי עייו .= לבוא
ער קצה תבונתו, וכאשר נתגלה לו הרז . מיד צהלו פניו , ותארנה עינין , כראות פני
אלהים:
והעולה. על כל. הן הן גבורותיו וגוראותיו . כי לא הראה את נפשו טוב. רק
בעמלו אשר עמל בתכמה וברעת ובכשרון , ואחר רב יניעותיו , כאשר
הפו עליו |מן השמים, ונתגלו לו מעינות החכמה , זו היה אצלו מתת אלהים . ולת
זה נסשו לא רצה בם , את כי רצו למפור לו מן השמים, בלי שום עמל וניעה
ע".
מיים3 תעיסת קס"י , עפיי דלך תו"כ .| (וסול כפוכ כליקופי כניכו ז"ל | כ"י | עסים טנילי).
ולעל סכך סיס עסיכ 3סוס . 3ננעיס ופסכום . | כעו נסללי דיניס סילועיס ונסוגיס .. כִי סיו
כולס עלוכיס ופעוקיס כפיו ונככו כלסת .| (סכל"ל): צב) סק' לספד"ל מסנעוסכ"פ .| צנ)
סקלנס כפלם ססולכסן : צד) סקדנס לספדיל:
צה) שמעתי עדולי זיל (סו5 סגלון עוסכ"ס עווכלזין כ"ע) כענין ספלנום *ניעופ ככינו ז"ל
על ספוכס ,| ספ"ל 63 דולי ז"ל -כוויככל כעס"ק . וכל סכך כפופו *וס לכמיכו
זיל . וכטסכך 5כים סעכסץ . ולך סספיל לפסו ענכוסיו . וסנס עטלתו טל כניכן "ל 52 .
וקלפו כזיקוז ככניכו "ל . זיכז עכעו וסכך ספיר . | ככולו ענפו. עכטעכל עלול . = וספך עטסול
פלכו . := וכלעו כנל עליו . ועוכלך. כעטפסת . ול"ל ככיכו ז"ל .. סכל סוסיעס לי . פסכין. ענין
פסד כיכומלעי . סלני פתקסס כו , וליני יכול לעעוד על כוונפו . | עכס לולי "ל וסעל . עס
פני םלנין לפ לסל כנינו נפקסס כר. ססיכ 3זס"ל פעפ"כ טוניס ספנייס ען ספסד . וסענמיק:
לודי כסותו עכין . * וסכס | עכס כדעת דולי ז"ל | לכך לככום | כסנכם סעכין ולכ זופת לכנינו.
ז"ל . סנס נכלס 5" כלסית דקך לסנין סעכין וליו יגעול סדכל כלופנ דעסו עד סכליפו . ופיכף
מססל מסליע , 5סכו פכי ככינו. זיל וכתנלל. סנפס . וסםיל סיכ ככיכם. כלסר . "ופוס לסוטלת
סיניף לו מעט לוכל . ודודי "ל = ססעיט ענעו עכית סכעולר סל ככיכו ז"ל. ליפ ככינו
. וסלל פס מכ'כ . עס זס טטוס עפס סניפ פו לוכל . | ספינו טזס יוס טליטי פלפ טעס
סכל . (סכל"ם נפעניספפוו): |
סעעפי
עליות אליהו מ
תלמיד. רבינו: הגאון במשָנה. א' .בפיק דיויש . משלחין יינות וסלתות , ושמנים ,. וקטניות ,
אבל לא תבואה , וריש מתיר בתבואה . - וקשה תִיַבֶת בתבואה מיותר . ובשביל זה
גסע הגאון רז הגיל לווולנא . .לשאול את רבינו הגאון , וכְשאלו. השיבו תיכף בזו
התיבה מרומז התוספתא. דמתני' בגמי שם , ריש. מתיר בתבואה .,. כו חטים לעשות
לודיות ,. שעורים ליתן לפני בהמתו , ועדשין לעשות מהן רסיסין .. וזיש במתני" בתבואה .
ולא .כל תכואה אלא אלו. ונתפלא. מאוד , ואלף כ"ב , | שמע א' מהלומדים לפני
רבינו זיל . בלמדו שיטת מתנ" דפיג - דכְלאים. ערוגה כו . כי הגאונים והרמב'ם "ל
בהכרח יגיעתם בלמוד תלמוד בבלי להורות ממגו הלכה , לא שמו יגיעתם לברר וללבן
תלמוד ירושלמי הקי והתופפתות . רק רבינו הר"ש יגע מעט בתוספתות ובירושלמי ,
כאשר קבעם במסמורות בפירושיו על זרעים וטהרות , אבל לא על אמיתתן ובורין,
ואמר על עצמו כי הוא יגע בכל כחותיו כמה מאות פעמים , יגע בסוגית ערוגה משך זמן
מה שהיה יכול לגמור חצי שיס: בבלי , ודחה כל הפירושים הראשונים , וביאר שיטה
, אמיתית :
מי יוכל לספר כח בקיאותו . ונודל תורתו הברורה כשמלה . עם יוקר שיטתו אמיתית .
= בתלמוד: בבלי וירושלמי ותוספתא , עד שספר = ומנה תיבותיהם = ואותיותיהם ,
כמו שסיפר רב א' ממרינתינו , שהוא היה בן ביתו בימי חרפו-. קודם הסוכות
שמע שהוכיח להעומדים לפניו , וא' כי. חובה על כל תלמיר שיהיה עכיפ בקי
במסכת - אי בעיס . למען לא יבטל והגית בלכתו = בדרך . או למאן דגני בבית אפל .
וזה הרב כששמע מפורש יוצא מפי קדשו של רביו , תיכף התגבר וחזר /מפ' סוכה
הרבה פעמים , עד שידע בעיש , : ובחן א"ע בפני השומעים ששגורה בפיו בעיס ממש .
ובחוהמים בעת =ישבו. לפניו , מסיבה של חכמים נדולים , בא זה הרב ואמר לפניו .
כבר למדתי מס' סוכה ויודע אני אותה בעיפ, | והשיב. לו רבינו . רוצה אתה שאשאלך
אזו דבר שתשיב לי . והשיבו הלא בע'פ ירעתיה . ושאלו דבר אחד ולא ידעו הרב ,
היַינן ששאלו רבינו. כמה מחלוקת "יש בזה המסכת בין ר"מ ור*י, ובין רבה ור'י,
ואביי ורבא , ור"פ ור"ה בר"", וכל התנאים ואמוראים , ואח"כ פתח רבינו את פיו
הקוש . ומִנה | אותם כמונה מרגליות . ונתח לנתחיה כל המסכת, וכמה פעמים נזכרו
המחלוקת בין | תגאים ואמוראים . וכמה פעמים הלכה כזה , או כזה, וכמה סוגיות
ושיטות יש . וכמה דינים מתוספתות וירושלמי . וסוכות פסולות כמנין סוכה חסירה ,
וכך היה מונה סוכות כשרות . כמנין סוכה מלאה מכרות במסכת זן , ותוספתא ,
וירושלטי , : [צא] וכך היה בקיאותו = בכל התלמוד. בבלי. ויהושלמי . .וכל התורה ה
8 גוד
צא)- ונתקיים כו עסנל ס)"ל (קלושין ל .) טיסיו ליי עכוכיס כפיך . טלס יסללך 55 סגענס
= |כו' . סיפר. לי סככ 2 ענטס סילס זיל . ספ"ל סניע. סול 5פכי לככו = ז"ל.
פיי סד קלף. כפלם"י וסעפקטיס . סל לסיפופי דפ"ק דספם (ו',.) ולעיכוכין . = ול"כ = ככיכו
זיל .. עס. ססכלס. כזס., וססיב כו סכב כ"ע סניל . פיכס לסת- עכסוכום וכוונפו סיס לסוגיפ
לכונו (כל:). ופועיי סעיכ לו ככיכו . סילך יתייםכ כפיקוקו עס . 533 קלפו ולו טסוליס..
ומפק ס"לכ., כי 5 סיס -כן. מס כססיב . | וכפפל5 על סכקגע כָלי. ישוכ כלל . סמכוכן עכ
כל..סג' כו דבכייתפ. סכ"ל . וסוכיס לסך .כל דפלו וללו עסוכיס . סופכ פיכופו . עול זפס
סניפ סיפכ . לי סכבָ. סניל ,| מפעס. לסד סעכ כפכי כְכִינו סגלון | כיע .| על מס ססְכעכין
וסללי ..(פלְטיס פתקו . דכָּכִי כם"י -פלשס פוזקיע .| על סל לועכלס 5כו | עעוק פן
סעול.. שכפכ כם"" .55 ידעַת?. פיקוסו .. וסכ3= כ כנס = לקייס. פכסיי . = וניד כסססינו
לביע זס. כפכי | ככינו ., 55. סכיסו | לסייס: | קנכיו . כק 5" פיד .ה דְבכִי | כם"" 3כוכיס
כסעיסתו .| (ככל | סלככיס | שכ3ס/סק"ע <> כסגד = כפכץ) . לעכ | 5 .> 5% טיפ
ייסנ
\
ב ואוש עליות אליהו
שאין להשיב עליהם . ואמר כמה שנים לפני פטירתו , שאין לי רשות טן השמים . אטרו
ראוי היה כר . אלא שאין הדור ראוי כוי , [סה] ובנסיעתו לארץ הק' . נתנו. לו כמה נכירים
על הוצאותיו . וכשחזד מדרכו מטעמו ונימוקו [פו] עמו . אח'< החזיר | לכל אחר ואחד
מעותיו :
פ0 כל המסתכל ומשניח ברבינו ניע . שקירתו הנפלאה יומם ולילה בלי התרשלות !רפיון
כהרף עין , ומתבונן איך היה מסולק בדעותיו ועסקיו .. מכל עניני העולפ. עובר
וחמורותיה ועסקיה ומרדותיה כאלו אינו בעולם . רק עומר ומשמש במרום כאחר מצבא
השמים . אל יתמה על החפץ איך זכה לקנינים אלו . אשר. עין לא ראתה ולא שמעתה אוזן
מעולם , כ"א לחכמי חנאים ואמוראים , [פח] כי סי ראה כאלה בדורות הללו . ומי שמע כזאת
בכמה דורות שלפגינו . הנמצא כזה איש נבון והכם . . להשיג השגות. רמות \תרולות . -כיזב
בנגלה ובנסתר, [פט] עד שנתגלו לו רובי חדרי וגנזי חמורות . אשר היו טמונים וגנוזים
מימי קדס . ותרב הכמתו ותורתןו מכל הדורות הראשונים שהיה לפניו . אשר מעת" הכאונים
לא מצאו הבאים אחריהם נתיבותיהם . להכר תורה שבכתב ושבע'ם מחוכרות יחר .
[צ] לו נגלו תעלומות מקום גנזי אמרי חול . בתורה שבעים טמונים בתורה שבכתב .. איך
כל. מִשנה טמון מפורש בכתוב , וכל הֶתוספתא וכן. היכן מרומזים במשניות .. לדוגמא
אספר מה שסיפר הגאון מוהר"ח מוולְאזן "ל . פיא נתקשה אחיו הגאון. רי :₪ ניע.
תלטיד
כטנסק עכיו , וישינסו . | פיך 55לי לי ,| כק פיזר סים כיכ. ווייכער במללכת סיייט'. ופזל
ופלל' מסניכ . עס כך לכל עשו , וכל ללס כגטות . על סלפק עכיו עלול , סניל כו : טיש 1
עכתכ טכוס כיסוד 5פיו . = עסנכי5 סנוקע פפסיק . | וכודעזע סכעס"כ סגגיל | פלול . וספמיכ
כו מסכלופו סנכסכ עכ"פ עכפוץ . | ויסקד עלול על סעכפס .. כפטל כפס: טככמכ \ עניו | בלטון
זס ,כסככ פים לפק -פ' ליב" ,= וניד סכלס 5סניכ נקוס. יסיבתו כּבִים כיסול סייט . = וכיקט
עענו . טכפזלתו ינול סגיתס כסניד כו פיזו פסוכס יפן לו , ויסי כטונו ליל . 55 נפן
כו פוס פסונס . כק כסכל וענלו יופכ 55ל ססכול כיטול סייים ולועל תסליס. ועסל כו פת
סעכת: . פתפו וקקפו . ויפכפסו כלם . וכלםל סתסיל סניכ פספפכן לפניו .| סלס 55 יתן מו
פזו פסונס יפפיל סכקו . = שלפ ילמינו טנסל סעכת3 כללוי . 15 ענסו.. פעוכ לספים פטכ
שלסך . ,טלין 3כיך* ויופל 55 ל"ל סוס דככ . ויסי לפיז . סכעס"כ סל סלכ כי ליב סיס
עליו יוס יוס . סיגנס כו עכין סעכמכ . וכל \ כלנס . | עד טספסיקו טיסיככו מפלסכפו. . וכל
יסיס מך = כפס. לסספקכק . 15 סוככס כנלות. לו .| כי סנכ" דכפו סיסע עגר 5לווס5 סדס
מפס"ק . | וססינו סלינו 5כיך .| כי גס סול (סגליל). יסוג עדככו לפזכס .| פ"כ טעעסי מסכ"ב
סנ"ל.. (סכדיל): )₪ (:
פה) בהיק מפלת סטולסן . וכן כלדסת לכיסו כסספל סנדפק עליו כוולקסוי: -פו): טעס פזכתו
סנפפי . ססי' עפכי סדעת כניכו ז"ל סיס כססוניכ . בעכין סיוכ מעטלום כפיסות וכוי
עדכנכן . כלעם סתופ' . וכפי סכנס סנכייט. כסטוכפו סילועס לסנסיג . וכלטל נולפ: מו :כלכך..
כ סלב כית. וסף ספכיס . | שלל *כסגו. כסועכל זר . = קק *מכסגו כלעת סכננפ"ס לפטור . פד
סיכול נולל 3דק . וכעכולל ככים סטוכום לי כלכלל לסככזי. סוככס. לפזול. פלככו מפכי -זס.
(5כל כסו"ע סכו . 55 סככיע בכיפוקו סמכס כדככי וני כזס). (סכדיל) : = ולכי = טמפתי מידידי
סל וכו' עו"ס ינפק <"י . | כסכב סעפוכלסס 5' זכען כי לוקעכ. "ל כווילכל . כי טעע פלניו
6 , סטעס לסל טכ סגלון עכפיעפו כלס"ק . | סי כגלל סכעליס :על סספינס . : וטל .יוכל
מפכול פת על ם"ק כדין. = וסעעתי מפי פו"ק סגלון ע' לכי ומיל פמיד: דקסמים . = כי | כלוכ
כו פעעסיס . וכן עכייק . | כי סגלון ג"ע סיס כילוץ מסס ככיכו עס כי ע"כ'ל5 כסנו מו
כפום ען סטפיס מככום 3לץ . ע"כ . (סליס. סוי): סעכין | עוקטס לי ססכי כט** ועול 5סליס .
ססיו עכםעם עסס כניכו פ"ס . כנכוסק ככ' סגנגוכיס לסכפ"ו פל"ס ;= ופכייז :סיר +כפ"י.. (סקדינ):
וסקפ"ם מספניסלפוו . = כתכ ג"כ פזס"ל כל סיפ לי . | כלועל 5 םל = = עכעס | טפפים: = פז)
סקדונס לנעסס 30 > פח) כסקדעס לפפד"? נסננוסק"ס :+ פט) כסקדונס כלכום ע"כ : צ). כסקלפס
/ מפלם סטולסן: 0
ונפקייט
עליות אליהו 8 ו /
וסיר , והיכלות . הפיח ננו יזלו. בשמיו . על ארבע . שו"ע , שם ישר נוכח עמ:, מאור
עינים ישמח על הראי'ש כולו, צוף דבש, על אגדות השים, ועל מי לא יקום
אורהו , אורו על כנפות הארץ, וכל צבָאה , דוממים . צומחים , חיים., למיניהם בפרטות .
ונאר בהם מעשה תורה, ברוחו שמים שפרה לחדש למודים בחכמת התכונה.
חי" ארוך [פב] ונוגה לו סביב באור המזלות וכחותיהם למיניהם וממשלתם . ונשמע קולו
בבואו אל הקודש אגדות חחל . וכל יקר ראתה. עינו ויספרה , בחכמת אלגעברא.
שיג כללים חדשים. לא גראה כהם לפנים בארץ יהודה . חקרה וגם הכנה לוח
הבקעים מעשה פלאי. הן אלה קצות ררכיו הברורים על השערים לבית ה',
והם על המפתחה חכמת הדקדוק בפרטיהם. פעלים שמות וקודות טעמים .
וטעטי אמת , והיה מוטות כנפיו . מלא רוחב תורתינו עמנו אל , ה' אלהיו עמו,
לפתוח לפניו שערי אורה , ונחה עליו רוח הי , ותהי המשרה על שכמו פלא, תעלומה
יוציא לאור . יגלה אוזן אנשים . ובעריכת שפתים יחתם . כי כן יסַר על כל רב בית
נגזיו , לעשות כרצון איש ואיש , איש ההמוני לבב נמהרים יבין לדעת הדברים כפשוטן .
ואיש חכם ומבין מדעתו יתבונן בו פלאי פלאות , אשרי הדור שיזכו לראותם גדפסים על
מכונם בלי שגיאות :
הנה אוהכ מצות כמוהו לא ישבע מצות, [פג] עלה לרצון לפניו לנסוע לארץ
הקדושה. ושם פעטיו. דרך פרייפין ואונגרין . ובבואו לקיב , שלח מכתב
לביתו , אנרת עלים לתרופה דפס כמה פעמים) מלא מוסר ויראה , והנהגה
ישרה ביראת ה'. ובכל יום ויום נתעצמה בידו השכלה אמיתית , | עד שהסכימה
עמו דעת קונו. ולא עשה טרעתו קטנה או נדולה .. שתים זו שמעתי מפיו הקי
והטהור , | שלא הסכימה עמו דעת קונו, ולא עשה, לעת זקנתו שאלו פעמים
רבות.. מדוע לא. נסע לאה"ק ,. ולא ענה , פיא אחר .רוב הפצרת .דברים , השיב
[פד] אין לי רשות מן השמים . וכן הבטיח - לעשות פסקי, הלכות מארבע טורים: בדעה
מכרעת . : ולכתוב רק דעה הישרה בעיני חכמחו ,= בראיות ברורות = חזקות = ועצומות
שאין
קטכיס על 5ידכ5 (סכדיכ) : 5ככ' ע' סוף סק' ספדי< עככל סגלון זיל -עכיפ | <זס"ל , יכו סי
לסדפים נקל3 ניפוכו על סיכפות פו על 50 לכות . ככסיב פס .| וכטללנו . כסיפוליס
כולפיס גפלליס : ס5 קען 5ילולו ע5 . ספללום . סכן <סלפסס . וכן עפולם סעכ על כיסוכ
סזוסל. סכלפם . | כיפול על סזוסק , וכע" . ועדס"כ ,= וסילקל ככל וזוטל . וכל כלינו :ליכו
כליי . (סליס. ספוי)':
סב) לא ילעתי . ולל טטעתי. - כנכז \ סיכול זס , וכלוי כספם לסכיו כסיפום ככלום .
מודפי סיס מפנלכ מנכו . כ5כיפתן . דככי פז"ל | כעכיני סתכונס . גס סיס עפבלר
*מולופיו ועופתיס 5עכין לעפו ז"ל סעפולסס עפייי דכז"ל וסקנפס .= מכינוע סלקץ . = (כנל
סכלעת. ססכנניס נכככ . כעופתיס. למיס . 5ת כלוכית סלכץ . וכיס = כזוסל. ויקלל * .= נטעיי
דכ סמכונל -30ל . (סקל"ל):. ועי עלכט כונן . פככו. סל עולס כו'. וסול ע גו< . ע"ע
2 סלוי) ,= וכפיי על סתיקוכיס כפיפי . (ולין 5פי <עיין פקועו) ססלכץ כיכוע . דכפיכ
|נלמוז כככפות סלכץ . ולעקו כספלי , סככף לעעועי פיגולפ . ע"כ. (סקל"ס. עלפניסללוו) :
פג) סק' לטו"ע פו"ס. עס :ילוכו :
פד) ושמעתי. מסעופלנ וי" פ' ככיעין קלזפקכלוועכ עדוככלווכל סכפטק כלס"ק . טכסיופו
ו בסנינו בכלדי . ספע עפי מגילי פעם . סס" סס 5ע"כ 5' סעיס
במעסיו וכלעת 5" ת"ץ . עלוס | 5דעת . עסיס ענמו כבסמס. כפניניו=; | על מקללוסו
שס . כשס לינ כסעס 5כקים .= ועקוכ פזוקו: כנלקס, | כתדכדל | 3ככסיר . = וסניפ 5לקדוקי
עניום: .| עד מסוככס -מססכיל עלעו .| לעפפכת עסיית 5" .555 גניד פסל סלל מס
ככפל: . | וכסלוך ככיכו | סגכ"ל כמכעיו , ללך כנינס סס'6 . וסגיע | כפיכ | פסת .| סעוך
-פסכפל סכ"ל ,טלמ 3יכ: כיוסל עס עכפד ע"י. 35 לי ליכ סזס . ולוס. פל סניכ מפול סעכתכ
לילו לוקל . וכפופו לכית סכגיל סכ"ל ככפק . וטללו ליס. פס 55ליכס. סליש |כ' 5י3. סי
0 כפנסק
7( % = עליות אליחו
עח) בהיותן בן ארבעים שנה לבינה. אז בינה יתירה נתוספת לו.. נעשה כטעין נובע .
שלא היה הזמן מספיק להכתב , כל מה שנגלה לן . ומאז לא כתב
חיבר כיא ע*י תלמידיו . וקודם שהגיע לארבעים שנה נכתבו כל חחיגורים, אשר. כתכ
בעצמו , ומאז והלאה אין להשיג עמקי השנתו , עמוק עמוק מי. ידענו :
עט) רבינן הקי . היה כאחד מדורות הראשונים . מעת רכנן סבוראי והגאונים לא קם
כמוהו בתורתו וברבוי חבוריו , בתורה שבכתב = ושבעים -ובנסתרות , : חכר
יותר משָבעים כרכים , וכל דבריו בצחות הלשון ובקצרה , ככוכבים. אשר ברקיע השמים
וכל העולם עומד תחתיו :
פ) ןא פתח דלתות בית ה'. בפיי על תנ*ך כולו, הפליא להעזר בפ". ל משנה
כולה .' בדרך לא שערוה אבותינו . הגיה אופל השבושים , .משיס בכלי .
ויוושלמי , ספרא . ספרי, תוספתא. מכילתא . לשוא עָמלו בונים פ" דחוקים . הושיע
לו ימינו, נפת תטופנה ח" על גפ"ת. ים ישים כמרקחה .. הפליא הדיל תוש'"- בפי'
על הרבה מאמרים מהזוהר , ורימ , ומיה . ואדיר . ואדיו [פא] , ותיקונים. וזיח . ותויה .
וסיר
טסעע כסס סנלון ע' סייס 5" = עוויכנל . (סנקכל ככ מפקללי) 5סכ סעעיק עלול כסליפופו
בםדל כזיקין . וסגלון כ"ע ליעלד 15 כלפידיו ,| לפ סכ' עכילתל כין עכפס מעפכיב . וכסטכ
סגיע כפ' עספטיס . 3עכיכי נזיקין . 15 5על סנלון עוסלייפ ז"ל פכך נסעוע עס כפיו , ולנכ
עס יכלני כסדכ כזיקין . ונכל יס סיס סולך וכל . ולועל כל *וס . כי יוס פתעול . 65 סיס
עול עכיל 5ת סגלון . כי ככל יוס כתוסף 5ו כינס יסיכס . כלעת 5ת נלכו ועועק לעתו . על
פין קלס . סולך וגדול עיוס 5ל וס , (סכ"ס ספוי) :
סיפר לי סכנ סנלון עוסכ"ל עכגליום ז"ל , (כעסעיס כ' על לוכום . ופויים פכי פנולס , וכית
עדום כו') . | שסיי פב"ד בקי מעסכל עיכ | מוכלפי. (ולס"כ כפקבל כככ | בפפד"5) פטל
כסיותו עול 5ק' צוזינלוו . וסיס לככו לסנכ סעיכות . כללום 5סס . וסיס פפנו פכסוע
לקללקל . לך כסעעו לת סעע סנלון עוויפנל . ומפקס כפסו ככלופו . טס פכיו ליסע לוולנס
עיל סנדולס , וכנופו ודקם טס כסלכס 3תי עלכטיס ונפפלכס . 15 52 לפני סנפון . וסיס בלו
כסליע 5פניו עפעיסום וקו' 5טכ 5ו. וככולו 3פכוזלול 5פני סלק סגלון . כפס מס זקן לסל
עסלנכיס סני נסול פכיס . ולגיל ככית סגלון , וסללוסו ליך יסנסנ כעעדו לפכי סנלון כעטופ
פפנו . ללכל לתו דככ כתולס . ולסקטות ו קוסיפ . ענסו סכנ סוזקן . כי דככו כקולט .
כלסל סטולל יפסיל פסליע . 5ך כלפים פעכיס . עיד פוזל סגלון כספתיו . כל כוגיופ ספלעול
נסס \עכפכ . עד 5סכ לס סטועע (תנונן סיטיג . ינין כי פין כו עוד עס ללככ . וקו" סלפס
סמכס כו . פך יופל טונ . לסעכיך לפניו כעכפכ כפוכ , כי 15 עכיפ יכלס. כל ס5עול ויטיכ .
וסללס מו סזקן סכ3 סכל , 6טכ סעליך קונטלס . כעו על סלסס כונין . כפוניס פניס ולסול.
בוגיל דקנינס | כסנועות . מייטכ | דנכי סעכדכי ססללו 5סד ממכפי סזען . וזס לכל סטוכתו
6מיו . וכזס לכי 53 עתס לפני סגלון כ"ע . וכלטל סולסתי ככול פפני סנלון מיע . כקטפי 5ם
סל סזקן סג"ל . לטל סול יככם לללטונס . ולני 6כול עעו , כי סול לניל עס . ולכי פין פי
עול עכיל . ונפניס סלטות . 35ו5 5כלן . וכנוליכו . וסלכ סוקן עסר כידו 5ת. סקונטלק .
ויקקף לופו כפס עכל עכלפו ועד פופו . וילעכל סגלון ג"ע 5מיו. סכל על פיכוד סזפן, כי יש
כלן ל ס"ס כעללכי , ולקס 5 סלי"ף עס סעכלכי . וסכלס כו שכעכדכי עענל. 5לף סטני .
יש טנס ג"כ דנכיס כוספיס נפין טכין . וסעס סייכיס ככלן . ולז פין כלן קו'. בפכלכי . ולנכי
נסכדסי וכנסלתי . | וכל סיס כככי מסניע = עוד כפניו נספעיסופ לשכ סכיופי . וטלכתיו 5ך
מלכם מעוק . | וכלנע סעעלני על סלעת . | כלנריס פטוטיס ונקנכס . | עד פסל כספס כליעס
פגי . עדוע טללתיו לנל קטן כזס . ע"כ . (סכסיג עוסכיייץ עעקלעכנוכג עק"נ): עה) כסקלעס
לכפם ספייס עסנלון סעפוכס' נעיל יטכפל עי ינסק ז"ל עווכלזץ .= כמס 5כיו סנלון עוסליפ
כ"ע .| וכסק' 5פלת סטולמן : | עט) סקדעס כפ5ת סטולמן סכל := ם) סקלעס מככד סנכי
מכילוכו על סזוסק :
פא) מ"ש על לליכ . ולל"ז . כליך כנסוק . כי 5ל כענל כטוס עקוס עכפניו טסזכיל פיי על ספלכום
ונס סוס לסד עפלנידיו 55 סזכיכס , וכעפתס סליקוטיס טכו . ענלפי נכטס. פיוט לפיין
קטכיס
עליות אליהו לח
על צבאם וגל חכמת הרקדוק . [עה] וככר בחנו פקחים ושלמים שבחכמת
הרקדוק , פרכרם עמו . לא מצאו ידם ורגלם, ושתו בצמא את דבריו. ולעו טענותיהס
כלא היו , ובשובם לאהליחס , ענו ואמרו, מי שלא שמע דבריו . אין רואה ואין יודע:
אחך צוה להיות ששה סררי משנה שגורים בפיו . עֶם כללות פ" ' המפורסמים . ועל
צבאה רגל = נרסותי הנכונות , = תלמידיו הגדולים המה ראו כי חכמת: אלהים
בקרבו. כי מגודל בקיאותו ; ועוצם חריפותו לאמיתה של תורה , הוליע חדשות לא
שערום אבותינו המפרשים הקדמונים ,. והראה מדברים הנרנשים מסדר המשנה, המה
הולכים למישרים [עו] בלתי" מקבלים באורים רחוקים :
אתף הזהיר. על ררכי העיון . בים התלמוד , ולעיין הישיב פרשיי כי הם נכוחים מאוד
י <> -למבין; ובחי" בעלי תופי זל , מתנאי שיהיה ישר עיון, שונא'רב הקוש" מידֶה
על האמת , אפ" מפי תשביר , וכל חפצו מדרך השכל לא ישוו נגד האמת כי אז יצליה
וישכיל בלימודיו , ודברי חדודין צוה למנוע גם מתלמידים החסרים וילרים הרכים + הן
אטת החריפים והשלמים , כאשר שמעו דברי אמת . יוצאים מפיו הקדוש והטהור , לא
נותר בהם רוח . ואמרו לריק יגענו [עז] כל מספר ימי חיינו :
בהיותו
עֶה) םיפ (י. סל סגלנייל דק' קילפן כיי.. כי כסיות. סגלון בטל יכדוסו -3ק' קיללן . עונל
5 עלול . - ם'כעדו פ"ם (סכעליס . עכיפ סילעו . מלכיל ועלכע . כעען יוניפו
כפיסס ,. סתיכופ: כנכון . -וכפסוק סנכ , -כי כפי 5פנופס . 55 לפכו דנר סמת. נטוכס : עו) [ע'
עייט. כעעכות ססופס . (סעלס *ו"ל י"ל)] :
עז) ובפומיי לסליפי וגלולי ווילכל-. שסיי כזען: ככינו. זיל, עכגלס מומכ = . כל ספנתיכו. סינס
לכל פן ספולס . של עליות סגכיס ז"ל . ולסוץ . טכיון טסיו. עוליס. כפולס עכיסו .
ועעלו פַניו כל. סכעפס פס5לע . סכיון ספתס .. סיו סכל כסכפיס . ולל סיו יכוליס. 5פלות פס .
וסיפל. לי לפי סכ3 עוסליל סכ"ל . = ססעע. עככו . = סככ ספליף פ"ר = כ סעטיכ = (ססיס ע"נ
כנכסק. ועו" 35005 , | ולפייכ כשעפקגפן . ועטס עלס כלסיק.. | ונפטכ = שעס). כעס"נ. ספלי
עמניט. יסועס . על ספכקכי . -ויסועס ככלי"ם ,= על סקל"ם סדק כזיקין:: ספיפ כסיופו. כווילכל .
וכככס לכסע"ל. של -ככיכו. ז"ל . לפכסינסו ככפכן דכי ככ . דיתכי וקלעכי שנעפסל דומכן . סלמכ
כלופו. שעס , פעיס גלולס. -על. סקניל :סי פסם .. וסככ עוסכייס. סכיל: כסקיפופו: עכס. 5ככו..
פיזו יסוכ. על סתפי" , וכפסל. פעכ זס לפכי סכי כככן. םים לו שיטוכ . סככו -וסוליעו זס. כככיכו
זיל . שסיס עיק3. עעסס. שס 33ס(יד . שפכס ל" עכייפין יש כו יסו3:. ע"ד כע"ל . ונוס. כבּיכו
לקכפן 5 . וככולר. לעכ. ככיכו כסזול ונסנס. תפלס. סעכין 3ק5כס. מסגפי ופוסקיס .= וכלסכל
סידכ ככיכו. ככשוכו סלכליס . -פיד. סקגים. סככ עי סעסיל . שכתכטל יסוד. פכעוכו ותיכונו . ומס
יל. כפס .. כי כל סיס עוד פס לפפות פס , ומכ כעקועו 33ושת פכיס :
ושמעתי ספיפקל סגלון טי עוסכ"ס עוולפזין ז"ל . טסלכ עוסלי? עסענילטיץ . סכעיד סגל"פ
זיל סיי לכ לעוקו ע"ל ססליפופ . וכלסל נלפס כ' לוכיס ותועיס כסגלון ע'
יוכפן. "ל סיי סעפ עסוד כפלפוליו: ססקיפיס . וכל 11 עסככו 5פכי קניכו. ז'5 . וליל סנכ"ל כסל
כל פיזס. פידום סליף עספל לו"ם . וסגד לפכי , וכלטל סניע נפניו 37 סליף וטוכ. עכ' לו" .
עכס -סגלי5 ולעל. כו . 5ס כלכו לפלפל על פופכיס כלכס , = ספל לפסל עול כסוסיף כסנס
ְכסכֶס. , וספקיך. לו | כעילי: לסלודי כעסיקות: גדול.. עד שכעעט קלקס *ל סכטו . טל סככ
ספקיף עוסל"? :: לסטיג = סכל .= ולטל כפפס <זככונו = לטס גו כלופ 5פני | עלי ססקיפיס. .
ולס. סיס קכיכן: ז"ל לס דככיו:. לפלמידו נוסכיל סגיל . כטנועדיס על לופן זס . יוכל סללס
לטעום. 3עלעו . לסקי: סנכל יוס: ויוס". כפוסף לו פלול על סדול.. ויכול לססוכ טנלול: וסוכך.
ויכול : לכל : לילי. גפות סקופ.. לססגלות כסכיפופו . ולסעליך עלעו כדפי 5דככ. כנל סעסככיס
סללטוכים ז"ל: 255 כסלועליס -פולס. על דכך עיון סלעיתי . ע"ד סכפטוכיס ז"ל . לזי. מכניפין
ככל יוס . כסכיל פסיתום עככנו גגל סקלטוניס ז"ל': מעס סלנו עתיגעיס זען סכנס . עוליליס
לגו פסיפ: שכטיי זיל :לו טללי סללפומיס ז"ל | סכגיסו : 5זס ;= ותיכפוסו | לפי דככס. :קודם .
מטלום:: קנכום-: (סכליל) : וסיפל 5 סלכ סגי | סעפוכסס 3 לוכ בשק 1" .= סנניץ. עווילכל .
0 ססמע
4 ו עליות. אלייו /
הלימוך , ונתיבות המצות כתיקונן . - הרבה -מאנשי עירו ומדינתו עשו כמו הריפ רוב חניל >
ולא עלתה בידם . לקרב אל הקורש. רק לְהְנִי תרי אחי עלתה בידם . וחפץ הי הצ
בידם : היה הרב הג' המופלג בתורה .ויראה משנתו שלמה . = המפורסם לשבה -פי - שפאה
בוגם , ואחיו , ח"ה: הרב הג' בתורה ועבודה הרועה בשושנים .דעה והשפל , המפורסם
לשבח מו"ה מנחם מענדיל , המה באו בצל. קורְתו לעת. זקנתו כי פנה היוס -לעת: ערב ,
לנוגה זיו תורתו ראו: אור גדול , שמו לילות כימים , לגלות עמוקות מני חושך הֶספיקות ,
במשנה , ותוספתא . -במכילתא , ספרי , וספרא , וירושלמי . ודי טורים , [סט] הרב הני י
מענדיל הנ"ל, אהוב היה לרבינו , זכה לשמוע מפיו הק' תורה, [ע] גלה לו פודו , ומצפוני
לבו, בעת שמחת נפשו, ה'ה חרב הגאון מי ישראל משקלאב (בעהמיח תקלין חרתין
ופאת השולחן) [עא] הוא יגע לסדר דברי רבינו , והעיר על עצמו , שזכה לראות פני רבינו
חצי שנה , טרם שנתבקש בישיבה ש"מ . וזכה לשרתו . להיות כעבד לפני. רבו.. זה
עשרים יום לפני גויעתו + הרבה פעמים קריתי ושניתי לפניו אמר על עצמו :="
היה הרב המופלג . איש תס וישר , מו"ה מאיר \ מווילנא. אשר ישב בבית רבינו כמה
שנים , ולמד לפניו . כתלמיד לפני רב [עב] וחוא כתב וחיבר דברי. רבינו, מה
ששמע יוצאים מפיו הק' על משניות סדר טהרות : ן
רונ קדישא ופרישא , | צדיק יסוד עולם ,4 הכלול בקדושה וטהרה . ענוה ויראה , כליל
המדע . ואר החכמות .4 כל רז לא אנס ליי , הוא: ראה והבין ומצא רצון תלמידיו
רצוים לפני ה' , הפיק להם את רצונו, ויותר שהיה רבינו חכם לימדר רעת את החעם.
וחזקם ואמצם שילמדו סדר נכון שלא ימעדו רגליהם [עג]:
בראשונה הזהיר לעבוד עבורת ה', להיות בקי בראשונה [עד] בכיר ספרי קודש עם
הנקורות . והטעמים , ערוכים בכל ושמורים , עד שבדק אותם בכל אלה ,
ועל
סט) והןא. כלפים ס' מסכי ככניכו כפסל קינל עענו כע"פ . ועכס. מיכוטליס. פונ"כ .. ונפטכל
טס . וסינק עטלס פינוליס כנסתל וגס 3נגלס . ועסס ספס ידי . כענס יד קלמו..
נסולכיס. לסלפסס . ענכו ז"ל (סל"ס סנוי) :| ע) עי כסקלעס כפלם סטולמן . וע' כקען עס
סגלס כו ככיכו "ל :
עא) וחיבר גס טו"ת כסלס ועכוסס . עונל כפפת ססונסן ס' טכיעית (כ" כיט פיק סיו)
ועי כסק' (ספלו . לת כסילותו <יכוםניס . ולשכ גסג כפלן עעו . וספוכו נקולם .
עלי סיופו. כפ"י ולת כל סטוג 5סל עס כעם מכפמת סללכוזין שעס . כילוע. ככ' קוכום סעתים ,
(סכ"ס. סלן").:
עב) העיד ענש כניכו סנכי ככ" עעם . וכפנ עכיו,. גס מעל.. גס קיכל עלפי ,. וגס. פפיו
סגלון עוסכי"י כעכ ז"5 . כפן עלותו עכיו, (לכיי כנס על קדק טססכום , 3קין) :
עְג) [אמר סגי"ל . ידידי סקוכל סקטג וסעע . קלדל סכעוד יונפ עפורם | מפי גלון. סגלוניס .
כלסד. טגפוכי קדעלי . פלל סעדע . כליל ססכנס . 5טכ 5דכך לולס וקלכ. נכון .
סכלס לכל וסני פנל. 5סכ 5 נעלס עפסו סעדע וססכעס . ככל דככיו ססכיל . סבעולי..
עיוני . סקיכום עוסכלות , ועקוכפות כעוליות . סיו כו ככוליס . מכעידיו פסכי לטק כלו לפסות
פסת 35 ככפיו לםעוע תוכס מפין . = כנל כעלו. וידעו לכך סליעוד . 5ך כקוסיף יליעס עכ
ידיעסס 3לו לככיו וסול כ5 כן עסס . כיכד \כעכ כית ככו . סתסיל כמעדס .. עזכו דכ ספיעול
סכלמון זכו סכלס וכעדו םדל נכון. פפי כנס]. :
עד) . מבכיאותו סל כנינו זיל . ככ"ל ספכיס.. ילוע ועפוכסס .| דמקיים ציי עפעפי
יּ ן ק ך
ייפיכו | כנלך . * (כפ"ם 3ענינס. עכ 2"ע) וליס טוקל וסופל פופיופיס
סל פולס כעוסו 1"ל. וסיפכ 9י 65סי כככ. עוסכ"ל ס:כ"כ . שסטע. מסככ כי. פיוויל 6כיד
לדוככפווגע | (3מסגי"פ ספל ענולת שמעס . וענסם כליל על סנפולס סנדפקיס :סל . עס
סונסיס -5דכת. 6כיי של ככיכר | סנכ"ל = ז"ל) . כָסיותו פסן ככיכו = ז"ל (כפספו. סכלטונס)
כתגנגל. סדככ | פ"5 , 3עכין פיזו | ססכ ויםיכ | 3פכשת סנכוכס . | וסככיע. כניכו: דעתו. "ל
סכסנס כזס , | וסעכ שסנס כפ' סענולס (עפ"י. טעני ולפזי סקככס ,| כעכין סעפוכס) 3כץך.
כסיות כ"כ יודין . וכ"כ ווייין . וענס. לוקס , כעוכס מכגליום. סוע"י כע"פ כלנע . (סלליפ) :
סיפכ
עליות אליהו לז
ובנטתר [ס] שמש אותו שנים רבות , דבק בקצת דרכי חסידותו ופרישותו . וכן
נאה לו:
והשביעי . הרב הגי. החו"ב המפורסם , מו*ה שלמה זציל , מקיק מאהליב , = מזוין
היה במלתמתה של תורה , ירא וחרד לדבר ה', פניו פני להבים [סח] בעוז
היראה והעבודה , למר ממנו הרבה , ומאז הגיע אליו . תלמיד ותיק היה לו:
אלן תלטידיו הידועים לנו מפי כתבם . אשר הם הפיצו מעיינות חכמתו חוצה , נתוספו
עת זקגותו , כי לא אלמן ישראל , הי' אז דור דעה , נאונים מקובלים יראי ה',
בית מדרשו היה כלילת. יופי משוש הארץ , מלאה חכמים וסופרים , גאוני ארץ באו
ממדינות רחוקות לשטוע תורתו , ולראות פני הדרת כבודו , להגות מזיו אור תורתו ,
בל עור ועיר | נמצאו חכמים מלאִים תורה , אנשי עיר שקלאב צפו וראו, כי רבינו
זכה לדברים הרבה ,. אשר זוכה הלומד תורה לשמה , כי נגלו לו רזי התורה , ונהגין ממנו
עצה ותושיה , . וכל חידושי תורתו., ממקור האמת נובעת ,. מימיו נאמנים , אין בהם
נפתל ועקש .. קלע אל שערת האמת ולא יחטיא, עלָה למרום שבתו, לק'ק ווילנא
דיק הרב המפורסם בתורה ובעבודה , הנגיד המהולל לשבה, איש חי רב פעלים,
פרי. קודש הלולים , כבוד מו"ה בנימין ניי , מק'ק שקלאב , ותדד שנתו מעיניו ,
הכה לשמוע מפיו הק' והטהור בלימודים , ואור. תורתו ויראתו נגה עליו . ואחז בדרכו
והגהגתו , וגם עיי נבנתה עיר שקלאב. על תלה. קיימו וקבלו עליהם ה בררכי
הלימוד
סז) ויצא עפנו כדפוס ס' פכגכיות ספרכס על ספולס. וזס עקקו3 נלפם פו"ל . גס
על נ"ך . (ועי עעכות סקולס . סעלס *"5) וכנגלס סיס לכך כעולו כסליפות . עעם"ל
0 ע"ז) | עענר ]"ל. (סכל"ל): וסיס כקלל. כפי כל כ' סילט ססיד . ע' כלגודות פזו: .
סגלון עוסכ"ז עכיל:יםטלק 5פון ככות . (דלום /סי) ססספל עליו . וסעעתי עסכעפו כוסף על
כלקתו . וסננע לכתו . ופ"ל 53 5נית סגלון , כעת ספוכל . וסלעיליו כקסו גס לופו . ללכול
עעסס ,. ויסעל 5סס כל סוכל <סכול ענכס , כי סללקטלכ סזסיל כן . ויענס. סנלון . כן סלנל .
סלנננ"ס סיס גס סקטל , סכין סנלון כלגע . כי טעעו , 5סכ 55 יוכל 55כול כלקעס . סופ
עטעס סלין כעולס טפיכס עספקת ככעליי . וסלין סזס עוכל 3כענ"ס כסלכס . ולך לעען סננע
ככתו . 5עכ כי סדפקטפ2 . סזסיל כן . סכ יפסכו סעס . כי לסעיכת | טליעות נופו . 55 יסכל .
וסול' על סכענ"ס כיון . 5של סיס קופל לפלך כנודע . וסול סזסיל כזלת כספקו סיל . לסונילת
שליעות כפטו.. (סל"ס סכןל) :
סה) סיפך 5י לקי סגלול . סלכ ספעיס כעעסיו . עוסל*ל סיכם כוכיל זיל . שסיס. נכיכו . ופסיס
נלעד פוכס סנס לככי עכייס ועטיליס יד .| ופ"ל דלש ענענו דולכו סגכיל. סנליב
סנפולסי ני לפסכן מוכיל ז"ל נעלספיכ , סיקנע טיעול לעוד עס כו כיסוד . וסלכ ספסיד פ'
שנמס "ל . 65 סכעעט כל מיותו סיי פלוי כדודכו סנכיל סכ"ל . כל כסל פניו וסיכ כו כתוכסס .
וכי עפכי סככך 5כום סועליס טוניס . כלפי סלככ ככטל סיעוקן של לי ענייס . 6פל עסס
תל תוכס . וכעוסו כעוסס כלוין 5סיות סוין 3כעול ספולס : |
עוד מיפל 55 5פל עתלגידיו , ספיל כסקכס סכ עסול"ם ז"ל . עיסוט. גלול . וסולכך ליסע
לווילכל מסתכפל . | כסע. עעו פלעילו סנ"ל כסקתו כללך . וסיס. פקכל כדלך עדי ענקו .
נלכום 5נוכך סוללות | נככיעתו ולפולתו , ויסי | כלכך כעפון ל' , כל סיס כעל סעלון ית .
ולנסעס עסס 5נוקל כעס פקסלות . סעיל סי קום 0ל3 עוסליים סכל (לנען סל 59 ילוכס
לליק כי"ב . לעכול על דיכל דסכעודפ). לספול פי תכעילו סכ"ל . עס זפת סכל כסיכו סכעסיכ
כנלון . טל5 כל כפלול לסלוס לכו . ויענסו ספלפיל , כי סכעס"כ כסע כפיזס נקוס . ועיל
טללו 200 עוסל"ם . סלס קנכת. עס פיזו כלכס. עכעלת סכית , ויסנל סתמניד. כן סלככ . ויחכד
0כ3 עוסלים עלול . ויסעל 55 מעטול כככוכ תופ"י לעכון ססול . כספיב כסף סנדכס 5ל ססטס.
כי סכל למזיל | (שכסי כ"ק) לוקסין עסן דכל פועע . 5נל 55 דכל פכוכס . ועי יודע עלך
ספים , | פס לכל זפ עועט לו עקוכס כעככו . וסוכלס לקייס גזקתו . לפזול כעס פלספום .
מסטיב כבעלת סכים כדכתס . (סכדיל);
יוד 10 וסו5
19 עליות אליהו
וְהרביעי הרב הג' בתורה ויראה המפורסם מ' סעד" . ניטו של הנאון מוהר'ש
מן הגיל , עזב את ביתו. ובא לשמוע תורתו ושמש -אותו שנים
רבות [סה] ולמד ממנו הרבה , ובכל יום ויום בבואו לפני רבינו עם הספר. פנים
מסבירות הראה לו: |
והחמישי. הרכ המאוה'ג המפורסם , מויה שלמה זיל מטלאמשין , מיש בקי ווילטא.
כמה חיבה יתירה נודעת לו , שלמר אתו זוהר \ וספר יצירה ,. וכל דבר
הקשה לו בכתבי גורי האריזיל . הסביר לו פנים לפי כְחְו , ותבונת מדעו ,. וכמה דברים
העלים ממנו ולא הגיד לו [סו] ואחר פטירתו של הרב מוהר"ש הג'ל , הדר ב", ואמר
מדוע כסיתי מטנו דברים הכבושים , הלא בכל כחו היה ירא את ה' מנעוריו , כי פועל
אדם ישלם לו: |
וחששי. הרב הג' החויב המפורסם , מו"ה צבי הירש מסימיאטיץ . כחו רב בנגלה
ובנסתר
(ודו"ז ידיל לכי . סכנ ספלוסיג ע' סלוס כיי סלנייד לקי יפכיטלק . | ככל סנלון. עסלין סכיל .
סודיפכי כעכס3 . כי ים 55 כפטו מסונילו מסוכס , יסי סי כעזקו) . ועי כסקדעת טניל סיטק..
יש עליו . וז"ל סגלון כעל סניל סיטל כסקדפס . ולסל לטל עזככי סט"י ככסעיו לנעוכ. כ
פס על כל מלפל סדלי סכייף ז"ל . סקלס די לפני מקלס טסו . נכל5 קפן <סניס. א'ך נדול
נענקיס ינוקל קדיסל מסילל ופליסל . עילל פופו לוס לכסיס | כסכנס ונסנונס וכדפת
כל סס"ם עס ככ ססיטות ספוסקיס קדעפי ונפכלי .| עלוכיס ועסולליס כפיו ללפכ בי
גענוס סול כיסו קדוסת סעו עפלכיס עוסי סלעס זכען כו' עפוסני יקיכי קסיפפכו *ניו:. לפד
5ת כל סלפ5 סדקי סקי"ף זיל . | עס סינולי סניל . = ונכל עקוס. ועקוס פטל 552 פסטעיע
עלסניס פיז נילסל , פו סיזס פיכום. פו טעס פו יזוס פוקק סטייך על לכלי סכייף) לטס על
סנייל ועלפתי לותס כל סעקועות כו' . 9995 ענוין 355 פעיף כפין פננים יל . עולס ספופו
פעיף סירל סכ3 סנדול עו"ס. סכעס זכפן סכיל. כפננו . עכיל : ועי כסקי פיי 5דס : וסגפון
ססליף כעסע"ס ספל פול סדם . סספידו כקעלין . ונדפם ככ' פופ יסיכ סקלט . עסנפון סניל .
וז"ל סגלון עוסכי"ל כעס"ע שו"ת פכי פנולס סיד כפפליפ , נספכו עני עלן (ד' טיו עינ)
וסנלון עי זכען עווילנל . סלנד פוקס לטמס כו' . סול סיי ללוס ולעופת כלוכיכו . שנסעתו':
כיד טניס . סיי כל סט" . ספלי . ספלל . פוספתל . ועלכפיס . וכעניס .. ופול . טגוכיס
פיו . לסעכס 3ע"פ . ככפנס וכלסונס . עס טלס ימועל כפוס פכיס . סעמסנס עוטנס כעליים
קיל קטכס , ככף פים . תסל ומכנול זט סטיעוכ . וכלו כל עס ככ יטכפל . טנלול כפן טל
יכפי סי וסוסכי םעו . כי לופ סכסיס -סלטדס , עכליס . ועיי כסי כדול קטן (דף גינ,) כפנ;
וכדולינו סיס סגלון עי 5כיס ווילכל . עפוכסס 3תלעול כפנל , ונקכנס. כסים 5לקיס . וכזענינו
כי זכען כווסטכע (3"ל. עווללזין) גלון כקי ככל סללי ססולס , סן -כנגלס וקן 2כפתל : וסיס לו
בי פעוניס כסייו . גיכוי ען סטעיס , עכ"ל . וטעעס פזני עפי עויל סכ סככ זמל.. לטל סנפון
כנר עוסי סלול ג"ע יפל 5ו. כי פיל כל לפכי סגלון . וסנלון סניל לו דככ. 6עם. :6טכ פידט
פז . וסגלון עוסל"ם ספפכל עזס ססידום . ופול עליו פעניס וטלס . ויככס סגלון וילפכ . יס
כי זנען . כי סול סיס פוזל דכל כזס עלס פעפיס ול' . וכן עוכס ככלם כ תוללופ :פלס.. 5של
טעע עפי סנלון כיע . על תכעידו סגלון כי זכנן זל כי סיס ספלל ופל5 . עיים.. ועי כפולדות
פלס (דף ג"ס) פ"ל פיכם גלון עוזיכו עד עיכיכו ככיכו סליסו ססיד . פענס לפת עספק סיו3..
וסיפס עיוסדת על יכולום סזקום פלועתית ופטוטות כתכלית ספטיטום כו'., וסגלון 2י: זממן
טעס פליס. כעכ כל סעדת מנכ ,. ויסי מנסלת כלםל כס3 סגלון | לפכם. סעענס סטניס , כלס
5 כ" יוסכ כל וזעף . ויסלל פופו כלעל. סגידס כל לי ככי, כעס כפלו -פכקך . ל סופ
סטיב 5עכיס לכו לכי לכי ככ יסלפל ופלפיו . סנס ספיכום עסעענס ססעעפי לתעול
כל סניתי עליס עלס פעניס | ולסד . וליככס. לוכל לסעוע כעת. פיי עפנות : ס6סקות ע
קלס . (סכ"ס סלוי) : סה). ע' (סעכס קייז): ו
סו) וראיתי כ"י קדפו . כפנ 5זס"כ : ונעת נסיעפי ענכו (עסנלון סמסיד) סכך לפי עעי.
עס תפעידיו . על עפוץ לק"ק ווילכל . וכססייכו כעינולו סל עיכ . כקסתי עעכו
סיפלש 5י פסוק ס;"ל . (לסק סכיל טעס עכלסים . כי כל קלס סגלון לגלות לו . כל כלטים
לעליס) . סספסיל מפלט ולעל כוי . עככיס . (סליס ספןל):
עליות אליהו לו
והשני הרב הגאון מי שלמה זיל אביד דווילקאמיר . חריף ובקי בחדרי תורה , ומוכתר
בענוה ויראת חטא, פעמים רבות בשנה היה דופק על דלתותיו , כאשר
שמע דברי אמת לאמיתה יוצא מפיו הקדוש והטהור , חשב מלאכתו שעטל בה מספר
ימי חייו לטלאכה נמבזה ונמס. ובבואו לפניו אל הקודש פנימה . שאל מאתו כל דבר
הקשה לו [סג] ונתן לו די מחסרו אשר יחסר לו :
והשלישי . הרב הגאון החסיר ועניו . דמי לבר אלהין , מו*ה שלמה זלמן זצלליה ,
אחיו של הגאון מוהר'ר: חיים הניל , בבואו לפניו היו כל כתותיו נכנעים.
טרם נכנס לפנים מן הקלעים , גם כי כל רז לא אנס לי,. אדר ענוה אדרתו . בעל ענוה
ומוסר, כל מדה יקרה לא חסר, מה יקר מחכמה וכבוד שמו הטוב, אהוב למעלה
ונחטד למטה , ורבינו זצלל"ז אהבת נפש אהבו , אהבתו נשא ורם על כל תלמידיו [סר]
והי הגיח לו:
והרביעי
פס" . | עס" ע5י פכזיס ,| ענ 5כעוניס . עעין ססכעס). וזל כסוף עכפנו טס עיוס כיס
מעוז. טנם תקס"5: וסזיפי פלעתיי לעכ . סכל 5נו סוכך פסכוך גגל סללי, ספי . סכסן סנלול
שענכ מכטיפופו . (סול סנלון עי כפלל . ככולע סכפוכ 3כ' זכל 5ליק) . כי סיכי םכל כיפכם
ללעתיי. (לוד טעס ככ . על טלוס עו"ל סכסן סגלול ג"י . 5טכי יכס ס' שסלים סי לככו נס
כזקנוסו . וסעניף פן כיע ככת"כ קכפפיו נועס . | 5עכס. כתולס לכתיב כי' פעת, 550 ככתי
5 ספעם פיניכו . וקכל כעי פקדעיי .| לכתיכ סלעם וסטלוס לסנו כו' .| וככל סוזסכתי 613
עפי עו"ל נלון קדוט יסללל. ככיכו סגלול . סססיל . ע' לכי כיע עווילנל , שלל כים* פניס
בסוכלס. 5ף מסככעם ככופינו כעל סמו"ע . ולעפי עעולי זפלתי וליכ5, כקכוע | סככס עפ"י
דעתי סעכיי וסכופס. וסן כעול על לכניכו םעטו של ככיכו סנלול כ"ע סכ"ל . לפעעיס ]כיסי
סמוע לכי לפניו. וסיס. ענסיל 5+ םנעסתל . ולפל ספקעס סעפו סל ותו לליק . מים כי ככ
בס ולל עי עקלוסיס לפנס, כו' כו'. סייס. כעוסלי"ץ עווללזין, (סכייס ספוי):
סנ) ולפי סנכפס קינל וכעל גס כנסתקופ ען כניכו ז"ל, כי סעעתי עסניז , סכ סעקוכל
עי יעקנ כסוויננסן זיל (ססיי ליל כווילקלעיל וכפועפילן) . ספיל כנסעו יסל .
עס סנלון 9 סנס )"ל סנל , ונפנלגכו סלככיס . על עכין סלכיי זיל טניכס כקנלתו סדליס
טל טעלוס סכלטוניס זיל 9נסלס , (ועי כסקלעום סגלון עוסל"ס זיל לספדי3 טכפ3 כנטונו
סזספ .= שסמקונליס סכלפוניס 55 ליככו | 3זס . כ"ל ככעז) . 6"ל סגלון עוסל"ם סשעע עככו
סנליפ | ז"ל, | על עלעכ סז"ל עכסום (כנ:) כ' עזכיס לסוס קלי 5535 . סנו כלעז כל סכסי
קכלום. סלכיז"ל כעכין ספלנופיס . וז"ש | 5כ' פלידפ על כי עזכיס דקסי 5ככפ .| דפס על
ונפק לססלי ססטנס .| כק עועל על ספתס ולולס לככום , = ול"ל ככ פכידפ . | פי. ככ סוכין
סופ ליעול פניפס 3קודם . וכעלעכיס סלס"כ 5דיכ כו' . יליל כו' , טוב כן' ,= זס כו' ,| כעו
כו יליעפו כםלסי ססכעס . וכלעל ספנכתי כסנ"ז סכ עוסכ"י סכל שיפלם לי סלככ , 5"
עולך כך נסניס . וכספנדיל . ויסיס כך כניס פנול 5כי., וספלם כך 15 . וכקוכ ספנכום לעכ
לי כק כים עילין, טלדיל סול לכגיי לכוגס . וסני כפיפו . עעס סכט"ו טנסיס דפעם וימיכ .
עלת 275 סול ססנס "5 . טסול עיד 55ל ע"ם . וס" עלכינס *"ל , וכסכתי ]0+
פולי עי שלעסו כפנס "זכס עפתק זס ככנום כפכיעיום סעסעל כסכן . גס סיפל (' סלכ
כו" כי 5כלסס סולפלכעכ עווילנס -זכל 5דיק ככלכס , | שסעע ענכו של סגלון עוסכ"ם סכ"ל .
סליוו סניס 5סכ פטיכתו (סנפטל 3סיי ככו. סגכ"ל ז"ל) כלס פופו 3סלועו . ונלעס כו טפלפו .
עדוע זס כנס עפטיכפו , 5 ככלס פו עד כס .| וססינו שכעונום סלוק . | ספויכ כעוס"ז. כ"כ
ל? מסוכ ,| על סקסס עלול ככשעות יכל 3עוס"ז . עססם סתדנקות 3סס 5סכ 55 עסול,
לק כעת טלסוסו עמעיפ כטליסום 55 לככו סגל"פ . | כעכין פיי סיזו | עלעכ כס"ת . ועסלו
לו סועלי עסלס 56 כפטו . ככן עדי עכקו של 55 כו ג"כ לבקלו . ויסי כנוקל . ויקס ויסע
לווילכל . = וסלך ועעל כפכי כניכו זיל . ויספל כפכיו ססלוס . וסטיכ לו ככינו . עול כפופ פני
לניך ל תפכל מעסס, כי כל תומי כלופו עול . (כפי סנללס סקפיד . על סגילס פנכו עכי
סכיסופו). (סכד"ל): עול סיפוכ 6' כזס . עפולפס 3ווילכל . שסכ3 ע' פייוויל נסנסכגפן -
3 לכ ככיו. ככיל , וכן ענפר ככתוכיס טל סגלון . סכפותו ליכס כסלס כו שלעל ע"י סככ סנל
(סל"ס. סכן*):
סר) ומעט (סלכס ענלטו, ונלקו . כתוכיס על מפכ פוכדום פלס 5"5 ופ"כ. ופ"ג עודנו ככתוכיס
ולו*ז
10 עליות אליהו
הזקנים שבדור והשרירים הנגשים אל ה', השכילו קצת דרכו בקודש . הגם שהכירו
שענינו ענין נפלא בהחלט . והנהגתו עליונה ונפלאה . וג כי ירעו כי לא
מחשבותיו מחשבותיהם ולא דרכיהם דרכיו .| מ'מ לא התעלמו משים לב על ענניו .
והיו משתוקקים ונכספים לראותו פ'א ביום או בשבוע , למען יביטו אל פעולת ה',
והתיישרו לעמוד מרחוק נוכח פניו , אולי יאר פניו אליהם ויחננם מדי דכרו בס. כל
היום התאוו תאוה ללכת בדרכיו . לעבוד את ה' מאהבה כמוהו , המה ראו והשכילו
שאין כח ברורנו הזה להדבק בדרכיו. וכן התבוננו הימיב . שלא ישוער חק אפשרות
גודל בקיאותו ודקות שכלו , הן מנעוריו התורה והעבודה מחוברים בו קיום -טבעי .
תאות לבו נתת לו:
תלמידין הראשונים . רצו בכל כחם . מיום היותם בבית מדרשו. לקרג וחוקט אל
מקום חיותם , ולא נתעצלו בהליכתם , ולא נתיגעו במרוצתם . מפני שהרנישו
בעוצם רחוקם ממנו. וידעו כי רב מהם הררך . להגיע אל מחוז חפצם, מה טוב
חלקם , ומה נעים גורלם :
הראשון + הוא היה הגאון הצריק מאור' הגולה . מו'ה חיים זציל . אכיר ור"ט רק"ק
וולאזין . הוא היה צופה ומביט בעינא פקיחא , = ביופי הדר תורתו , /נם כִי
כחו חזק מנעוריו לן בעומקה של הלכה. וידיו רב לו בפלפולא "של תורה, ="ובצלה
התלונן , אך כרוכים היו אתו בעקב ענוה ויראת הי כל היום , וככואו לעמוד לפניו [פא]
לשמוע מפיו דברי אלהים חיים , רוח מבינת רבינו זצלליה . עברה ע'פ חריפותו ופלפולו
ותטהרם [סב] . ובתבונתו נמחץ רהבם , ומאז הביט בעים שכלו , מה גדלו מעשיו , מה
עמקו מחשבותיו . בנגלה ובנסתר , תחת צל. קורתו אוה למושב לוג.
והשני
לכ זכום . כייד לו"ם תניד סנעיל לכי בעוסליל = שלעס זלען . פס ק"ק ווילכל מו . :וס
ס' , סי סיון פקטיו כפ"ק: ם) סקלעס כטו"ע פוים:
סא) ובסוף סקדעתו 5פיי ספדיל כתכ כוס"כ . = ככי יסגס פונס עדי דככי כו . = כסעלותי על
זכלוני עולנו כפייס סיותו . עועל ועסעש לפכיו י"ש . כלסל ענכל סעכוס: 3פכוס
כו'. וזכיתי כעעוד <שכת פני קלסו עעט ען סעעט. ונכסעלותי על 35 קלוסם לוכ סוכפו .
מסידותו . עסלפו . וענותו . עכתע כולס גופלי עכל"ס , ונולע טס סנלון פיז עפול סגולס ע'
סייס זלייל. ככל קנוי פכל . וסגלון כעל פלת סמוכסן כסק' כתקלין סלתין . כסכ עכ סגלון עוסכים
כיע . וזיל: כי 55 פסל עסולסנו. כלוס נסעעלות שעגו סכעיס שספוכס ניקכית כסס . וכל
סוי 3 מכתין ועסלין טנון . | סוי געילל פיי ככולל סט" וכל סכיזכייי . עכייל: ולף כלקתו
ופכעפו סמקונס עעלס 5ר, | כסעעיל מוכס כיטקפל . = ופלנידים גדולי סלול , וכספלו : נפט
ססייס סליל ככל יסכלל 3עוסלו סעוכ . וכן סו"פ סלניס.. 5סכ סטיכ 5כל טוס5..: ונטלפו
סלכס. כעו"ס כעכיפת כיתו . ועי כק' פנולת 5זוכ (עעק סככס ד' ע"ד- "גי כספלו)
ונטלקו סך עעט מסככס ת"י . וכן ס' לוס פייס על סנום סעפודל ת"י . . *סי. סי. לחי לסוניפו
ללולס. יכלו ימקיס וישעמו . -ופס כלכו ככסוכ כל גדלו .| עד ספל סוכ , וע' .פ'. לגולות
פזו3 לקוש פפון ככות ("כוש פ') ססספל עליו . ועי כסספל לטק קכן. עכיו פמנילו סגלון: ע';
לול טעכיל , כעס" כ' כית דול (דכוש פ') . וכס' גליל נסכתל (3לכושיס 5י'ג). (סקייס סטוי) +
סב) וראיתי נפטונס 5' פפלפל עס סככ סגלון ססכיף פי כיפעלן 6כיל: לקלפוליי . וססכיעו
סניסס כלעם 5' , וככיז כתכ כפוף סתטוכס ו" . וסנס. 3נופי: כפכי | עו"ל .
כניתי כעעוד ע"ד כו' ,| וכסתסלתי כס5יע לפניו ססעועס ספליט כפסיטות כו' . ועעתס כל
ככין דכת"כ דלשתקד כפל 5715 כי' .| ונס דילי כעי כעיעס ולעיספץ כו'. ולס סענס כִיל
כת"כ לעפות סעוכין פזס יודיעכי . ולפיע לפכי עו"ל קלוש יםלסל .| 5ס *זככי | סי מסמפנק
בעפל כגליר, | עכ"ל: = יכלו | כל | סכפיס ויקסו | פוסל . עד סיכן סיס עגיע כס. עוכ5 לכו
על פניו ז"ל . עד סכלינול לסד כים עילין סל ככיכו זיל , | ספליט לסתול | כל סכנין = שכמו
כסליפוחס סגלופס . | וכלל פסכוסו. (סכדיל); ולליתי 5כי כתטוכס 5 כיייק . = לטל = סעליך
סגלון | ס"ז עוסל"פ ]("ל ,| כסגלון סעפולי -ע' פייס כם 35 ]ל . "'] דק"ק
סיו
עליות. אליהו לה
בצל קורתו . להתפלל בבהמיד שלו. לשמוע תהלת ה' בפיו, המה ואו כן תמהו.
איך יניע .איש | אל שיעור מאהבת ה' כמוהו , בהביטם כל .תיבה ותיבה מתפלתו .
היה. יוצאת מפורשה בקדושה ובטהרה. עם המחשבה טובה ויושר לבבו . נראית. כאלו
ניתוסף לו מדע בכל תיבה. ואהבת ה' בכל מלה בלשונו., וויל הגאון מוהרזח גיע . [נז]. פ"א
מדי רברי עמו בענין התפלה , א"ל רבינו פיא הראוני מן השמים .גודל ענין התפלה.
כי. ינעתי. יגיעות רבות על הבנת מאמר. א'. בַס"ת . בענינא דר'ח י"ב. שבועיים .. ולא עלה
בידי לפשו לאמיתו , והנה ביום ריח א' מדי עמדי בתפלה בשמ'ע בשחרית ,. כרגע נפל
במחשבתי באותו מאמר ,' לפרשו על שבע אופנים , ומה. היה לי לעשות , אמרתי. לו
אפשר לשהות מעט רק לסרר במחשבה . וכי גם זה חשיב הפסק . אמר באמת כן עשיתי .
שהותי כמו. רבע מינומ.. וסדרתי במחשבתי , ושוב. חזרתי תיכף לגמור תפלתי ואחרי
גמרי תפלתי , . התבוגנתי על המראה .לחזור עליהם . ומאומה אין בידי . כי נשכחו ממני
לגמרי . (ומזה. תבין גוו ל קדושת טהרת מחשבתו בתפלה.. אשר גם.זה היה נחשב אצלו
למחשבה זרה בתפלה) , ונצטערתי עיז הרבה . . ושהיתי .כמו חצי שעה, להסיח צערי
מרעתי ולקרות הלל . . וכעמדי להתפלל מוסף . והנה נקבצו באו עוד. הפעם כל השבעה
אופנים במחשבתי כראשונה . שוב לא פניתי מחשבתי מתפלתי כלום . ולא נתתי. דעתי
עליהם .להרהר בהם כלל.. וכסייטי תפלתי נמצאו. ערוכים ושמורים לפני . בָל. הז פירושים
לאמיתתם , ומתוקים מדבש ונופת :
שמעו יצא בכל המדינות . הקרובות והרחוקות , מקצה תבל אליו ידרושו . ותורה
יבקשו מפיהו .'כי מלאך הי צבאות הוא . ובהיותו בן שלשים והמש שנים [נח]
שחר פני רבינו , הגאון הגדול אור ישראל מי יהונתן אביד ורימ דק' פראג , (כעסעיס פי
לוכיס ותועיס) באגרת לחוות דעתו גם הוא [נט] בין גאוני אשכנז ופולין:
הזקנים
נ]): סקלעס לססדיפ:
נח) כתבתי כפי סטנון סככון סי כוסופ סעלות , שסעכפ3 55יו עכנינו ככת3 ונסתס יוס סי סי
סיון פקט"ו לפ"ק . ולכיכו -כולל: כסכת מ"פ כפ"ק . 55 ופסו3 . = כעפס : סכופיו
לס .. ולין לססגיס לסכומ3 עלעל מנונות סעקיס 3סקלעס 5סכות לכי . סכת3 כסיופו ככן כ' .
כב סכינן 5כיו: כו' ועי כוסות סעדום וכן' , וזס סיס 3סכת תקי"ל . עים . טעס בסתיס . כי
9 םס 5כו. כעיין סיטיב. וגס דכ ככסי לפסל . כי סי פיון | פקייל סיס = 15 כיוס ט"ק .
(סעופיל כלול):
נט) עיי' לופופ סעדום כסגלון עוסכיי ונל (פכלג די עיג) וזיכ כעו כן סלסתי פיכוסי כוי
לק"ק ווילכל . כי כּיקול פעעפי כתוך סכעי סעיכ ים 5י סעיוקל , סמפיל קלוס ועסול.
מפול יקספ . | כולל כל ססכעום . = ו"כ , ולו עשל ידופ 3נסתק . עוסליל 555 = כ"י. סטל
נולע תסלפו ככל עליכום פולין . וכללין . וליסל , עקוס סעכל ססקיל סכ"ל . ספקו עעכו. גדופופ .
וכקטתי עעכו | כעיין כפילוטיס . וליפן: עלופו כי כניס . = ע"כ . | וככיכו כנסות 5טוכו ספינו
וסעתקסי פום כלות: גוף ספכת3 . כעען סכלות גולל סעכוס ויכלס כתסוכתו , | וז"ל: יסיס
כנכול ככוץ סוכ עטליס כפוכס וכן', | כסנלון וכו' עו"ס יסוכסתן ככ"ו .| סגיעני עכתכ פתוסי
סופס גיס"ק. שסלס פיכוטי' ספיסיס , על ס' קעיעות דמיץ סנלפסיס . 5טכ יסודפס 3סככי קודם
וכיקם נעכי לעיין כו , לס יסליס סס . וסטליס עלמו. עגודל לעקו . ס"ת 3עו"ס סלויס. 5מל .
וסו? סוליע 3עלו. כככיס . ועי יתן לי לככ כיוכס. פעופס ולטכונס לעסות טלוס . סיטסקע ₪5
סבלס , לש זכס | מעעסנוקת לשל 59 כדם . 5כל פי סנכי מפכץ פכלסק . טיסעעו קול
דככי.. = לסנדיק סנליק . = סן לפכלס. עיניס. עעון לכיום . סיופניס על כסל סוכלס . כקספות
קלוסופ . עעידיס כּתועפו .4 ולין דכָּכִיסס כסעעיס .| ועטין לוזן כלכָכיסס. 5סכקיעו = עס פולך
לכי . | ולס דככיסס | סינס | נטעעיס. פי לככי | עלכץ | מכסק. לעיכ. סככי מיוניס. | נסכס
5 סכליס, 5םק יסטעו לי ככן ידין לופי סדוני לכף זכות, ועסונת טכלות ככות . ויליטם כעל סלכך.
לל סיס כַפפסלי לסלל סֶדבכיס ככלןי.. וסוככספי לק5כ , כטוס לככי כלוב ענוסכופו וללקפר, פידיכני
לכף
68 " עליות אליחן:
או כבן שש , היה רך ויחיד לאכיו ואביו אהבו | שעשועיו. בכל. .עת, =כי . הכיה :בו = מרת"
טובו וצרקתו,. פיא נפל למשכב . טרם שב לאיתנו + הסכים : הגאון:; ברעתו לנסוע. אל
המקום אשר. הכין להתבודר , . (שבעה. פרסאות. סמוך לווילנא) ,: הבוקר :אור: ויסע.
המקום ההוא להתכודר כפעם בפעם, שמה נסכרו מעינות : הטבע . ,עד ששכ ביתו ובניו
ימים , פיא הלך לבית הרחיצה . גלוי : וידוע שאסור. להרהר שם בדית , .התחיל . לעיין
בענינו . ונזכר כי = בררך זו הלך טביתו: יותר מחוחש: ימים . וגו חביבו מתהלך = בְתוְמו
נעזב ממנו מושכב על ערש דוי , נכמרו רחמיו וציוה לאפור רכמו לשוב. לביתו: לפקוד
שלומו . לרעה: מה יעשה לו:
נב). וְכְנְוְז דא שרי למקרי לרבינו חסיד וקדוש יניעתו בתורה הק' אין לספר . שהיה
חוזר למאית ולאלפים . כל פרק ומסכתא .: ומרוב הביבותיי. לתוחיק +: היה:
חוזד. פא בלילה. ארוכה = שבטבת , משנה אי ממפ' טהרות כל הלילה , והיה לומר בימי
חרפו בחורף שיש קור קשה בחדר , שלא הופק תנור. בית החורף ,-כי לנדר. שיעתו ,
ומי יוכל לספר צרקתו וחסירותו . שלא שח שיחת חולין מעולם.. ולא קיבל עליו עול
ציבור ורבנות ,. ושום רדה , והיה. שונא בצע [נג]:
נד). וְיוְתך שהיה רבינו הגאון . אשכול שננדולים . יותר היה נמוך ושפל ברעתו . מכל
אדם אשר ע"ם האדמה ממש , הלא תראו גודל ענותו . (ע' עליס קיל צסצלסי
(מו"ע) שמעולם לא הזכיר שם שום חכם שהשיג עליו ברובא. דרובא . ירק כפי: שיטתו
יושב ודורש לעמו. כמפי הגבורה ,. כדי שלא יתכבד בקלון חבירו .. חכם המושג.. או המחבך,,
עסק בדבריהם הק'. בשלהבת. אהבת ה', ויראת הרוממות בקדושה. ובטהרה . . ודביקות
נפלא אין לשער ,. בעת עסקו בתורה ועבודת. ה' ,היה נאתז ונלכד באהבתה ער שכמעט
עזבה נפשו את גויתו [נה] ז
נ0) בכל עת רבים מעדת ה'.. בכל . מקומות מושבותיהם . עם תורתו בלכבם. . בי באים'
בצל
זו עעלס פסן . כסיות | פסן | זכע סל ק'יעל .| וכן כפיתי גם 5ני , = סעס סעטו כן . וסועיל
בעז'יס . (סכד"ל), נב) סקלעס. כפלת סטולסן:
ננ) ספר 5 סכ כ' ענפס עסיניע "ל , ספיל טלס ע"י סגכיכ נסלטפוויץ קסיס סוכס .: עכסכ
עס עסלס סלוניס מכלקס . על 3סעייד סל ככיכו זיל ,| פעסכס מיד ככיכו . ויסי כפטל"
סל כו סעסכס 6לועיס . סניע. כסן ככגע . | וספזיל "כן שעונס . | וכל קיכל עעכו. לק טנייס .
וע"י יניעס ככס סיגע סכ: כ' עכמס ז" ,5 כסוולע טעעו של לככ . כולע. כו ע"* סכ3 מ :ספדיי
תלנידו סעסעטו . עזס סיס פעעו ססקנים | כעכפים עיכו ,= שסללועיס כונס = סיס :פסופיס
וקליס . ונולד לו ספיקל דדיכל . = כסיעוכ פטבע זסכ סנכפסתס . עד כעס. יסל כטפי. מקיימס.-
5ס דינס כסל כסף דתניל 3ב" (נינ.) כסלע עד סקל. פסות (כלן יקוץ. וסיס כללס
בעיכיו ססעונס עסן פסור 5קייען . וכקככן ע"ע לקוץ ג"כ ססם כגיכו .| לסו"ל כעטנס מלעתו
של כפס"3 ע' 3" (ע"ס:) ע"כ ססזיכס 5ו . <סטיג פיכף לבעליו . ולק פותן סג' . שנססלו כיכ
על שסיס עופל כקייען .| סוס מקיכל . | וסככ כי עכטס סכ"ל סתפלל | עלול , = עפיזו = נקועות.
סל כנינו כסעל עכין זס. שסלוי מכ7 3פכפופל . גס 3מכעת סטיעוכ . 5פי גולכ עלך עטנע
פלועיס סכנו . גגד סלעיס סלסס. ככלי. טיסיס פפסל (סטוות סטעות נעלפים סעין
כפסיתותו , (סכדיפ): גד). סקלנס. לספד"9: :2 ")
גה) סיפר 55 סכ ע' סיכל משקלפ: . (3ן סלב עי ככינין מלמיד כביכו. זיב) פנסע. לפסייק
| וכפטק שס. שפ"ל סיס כווילכל . = וכל ועעל כפכי ככִיכו. "ל בפלקו . וקופ. סיס
סולך ועוכס עסכסו כדכיקות - גפכל , ולל סקנים | כלכ | 3עמילתן שעס כפכיו . ולף | שכ"פ.
כסוות. ככיכו ז"כ סוכך וכל . פגע ונגע <ר, = על ססוללך ככטום - מכי. לכך לללין . על סכל
זון כנס , (מסתעל כסגעל עכיכו) סכגים 3ו. וכפפלוס סלכן כסלועו . וכטלוס. 5כיו סלפידוי
סכ3 (וסכ"3 . (סכל"כ): 8
נו) סקלנס לטו"ע פו"ס:
סקדנס
ב ו ואה *
הגדולה רבתי עם. פסקו מקהל. הקדוש . ליתן לו בכל שבוע סך מסוים לפרנסת בני
ביתו . והיה שמש אחד שעל ידו היו שולחים דמי ספוק מקהל הקדוש הגיל . ולקח
השמש לעצמו ולא הביא לו, ונמשך כמה שנים, ולא הגיר הגאון לשוס אדם , וסבל
כיכ וחק . עד שאשתו הצדקנית עם בניו הקטנים. לא היה להם בטה להחיות
נפשם . ובאתה לפניו . וציוה לה שתלך עם בני' הקטנים לשכנים שלו. בזמן אכילה .
ודרך הקטנים מבקשין לאכול כשרואים אחרים אוכלים ויתנו להם . ולא רצה לגלות
ענין שנפסק נתינות הסיפוק . מבטחונו השלם ושלא יבויש אדם ע'י . עד שחלה השמש
ונטה לטות והתודה בפני כל . כי כמה שנים במספר - שלא נהן לו סיפוקו הנשלח עיי
ומת השמש הנזכר :
מט) כ מץ הועילה לו תשוקת האמת . היא נתנה לפניו | מסילה נכונה וישרה , עמה גבר
על כחות הטבעיות , להכניסם במסורת הברית . הקדיש נפשו ולבו אל ה',
כי אמר מנעוריו . דודי לי ואני לו . לא הספיקו דמוים משקרים מהנאות עוה"ז.. להתעותו
מפקורי הי הושרים בשום א' מרקדוקיה . ונזדרז לשמור אותם ככל הכתוב , ולא ימצא
לו עון אשר חטא לסמוך על דברי המקיל . ונתן את נפשו לקיים כל דקדוקי מאחז"ל
[ג] גם מה שלא הובא בשויע , כי אמר , הי יוצרי מבטן לעבד לו:
ןב פקחותו והשתדלותו בעבודת. הי. היא שעמדה לו נגד כל מעיק לו. והיא שהפירה
מלבו כל ראגה כל עצב . לעבוד את הי בשמחה ובטוב לב כל הימים:
לא נהנה לא במחשבתו ולא בדבורו ולא במעשיו . כיא מעניני הדעת ויראת הי ושבח
בוראו. ואשר ימשך ממנו טובה אמיתית. ותשועות עולמים . ואשר איננו מענין זה
ביר חזקה שלחם , ובזרוע רמה גרשם מעל גבולו , גם פליטה לא היתה לו:
כמ מפר נפשו להרחיק מחכרת. ביתו בניו ובנותיו . רק יראת ה' טהורה לשכנה דרש
בין כתפי" שכן , עד שמימיו לא שאל את בנים ובנותיו בעסק פרנסתם ומהות מצבם ,
(והסכין אותם מנעוריהם לקבל כל המאורעות באהבה) , ואם בא אחד מבניו לגבולו, גם
כי הגדיל השמחה כי לא ראה אותו שנה או שנתיים [נא] אפס לא שאל אותו. על ענין
פרנסתו . וכאשר נח מררכו שיעור שעה אחת מהר יטהרנו שוב לקבוע סדר למודו , וכה
אמר בדרך בטלת מלהשלים שיעור סדר לימודך , הוא ישולם בכיתי:
אק אחי והביטה ,= מה רב שוב העונג והערבות בנפשות היראים , העוזבים דרכי
עוהיז. ועסקיה לעמול בתורה ובמצות, כי יניעם ערבות ועונג יספיק להמשיכם
בכח גדול , להפרד = מדרכי העולם וחמודותיו . להתבודד בדרכי ה' ותורתו , ולבבם מלאה
אהבת הי על. כל גדותיו . נגד טבעו הרך שטף ועבר אף לאהבת הכנים . גם אם הם יחידים
להם . בגו הרב הגדול איש תויי וי"א המנוח מי שלמה זלמן זיל . בהיותו בן חמש שנים
או
ונקייס יפל . וסכילו ססללס * ויקס עכ' סוכס. ויכעדו כל סליפס סעס' פוכס . וזסו סיפד סקנעתי
כעקוס כלפן 5על כו סגלון , (סליס ספוי) : מט) סקדעס פטו"ע פו"ס: נ) [עי עעלות ספולס
סעכס *"3, *ג. 7
נא) סיפר 5י גיפי סעופלג פ' זלען זיל נכל סגלון זיל , סלעו 3ּת סגכ"ל . סיו ככי' עסיס
כפסס קטכיס ?"ל . וכססיתס עעוכלת ענכו (גיסי סכ"ל) כסעס (נניתס. (עק' דיסנפ)..
5ל 5ניס סגליל טינקם כסעיס סיסיס סולל של קייטס . | וככולס לפכיו . = סנכל . מניכיס
קלליס ,| סגולס לקיוס ככיס . ססילל 5עכ "וולל | פס. *קכלוסו כסס לסיו סעם. לסל
לפ לפניו כלקלונס . עס עוד סוספס פס סכי סלס . וססלם פללטונס . ושס סעם כלסלונס .
ויותל עו 55 כ<לס לכעל כלנל עמס . ויעסו כן. כי סעל טנפטל (פכי . סיס
סעו לו3 כעל. וקכלו פניםי |למן כעל. ונפקייס סול . ונס לטל סולילס לסכיו
ילדיס 6סליס , וסניד 5+ גיםי . | סע"פ עטו כן כעס | :"ל סלל כפקייעו ככיסס .| וסגולס
6 זו
6 עליות אליהו
בתפילין . [מד] ויעבור גם עיר ברלין : וליסא [מה] , ובכל מקום עברו [מו] ספרו ממנו
נדולות . [טז] ובחזירתו מגלותו מחלישת כחו שכר עגלה אחת , ההולכת יומם ולילה . ושכר
לבעל עגלה ש'תן לו סך מה בער המתנתו עליו בתפלת העמירה . ופ'א עמר הגאון
בתפלת "ח . ובעל העגלה הריץ הסוסים . ושם היה כל אשר לו. ונשאר ריקפ . \ וכשחזר
לביתו למר תורה מתוך דחק נדול . והיה סוגר 4 ביום חלונות ביתו בלמדו . והיה לומד
לאור הגר . כדי שלא לבחו עין ארס , וכך היה דרכו בימי חרפו , ביניעתו על למור
תורה לשמה , והיה חווד כל תלמוד בבלי. כל חודש [מח] : והוי עוברא עה
הגדולה
עכום סגפון . על ספל 55 ענכ כפ מססזיק . מנל יתן לפוט סעגלס . ועל לטל כטפנס וסגיעס
לפכ . וסקליכות נשנכקו . וסגלון סיש כככט . ויעסל לנמי כעיכ . וסנס כָכַ קכלו טעס 5ם
סענילס , ונכל יניעו 55 כע60 כו 5לסוף פכטיס לפכץ עטכס . לקכום לפניסס סענילס . עד
סטל סוככפ (סכול וללנופס ככלי כסף . ונפן 5כ"פ מני וסו' . ועקודס סוכלס לטלס כסס .
ויסי כלסל פפס סגלון לקלות , ויססקו עכיו . ויככפו כולס. כסמנל . ל נספכ 5ים . ויקלס
סעגינס יפילי . וככל עת 5םל סיפל סגלון כולס . סכנס. כככות ככי ככ פסכ פזס נטכיל .
כי גס כלכסו כדכך כגלום , 55 כלפ עעכו. ככל דבכ סכקלומס | מנין עטלס וניכו . וכל
סידול עלוס . ולס פך פ"ל 59 עלפס כו. נפטו *כעס כו . וסזיל כנסל דעפס . ינפלו יסליס
דככו , כי פין דפגס כדלגם כיעול ענוס , ולין שעסס כסעסת קיועס . (סליס סכוי): | מר) עים
כוסות סעלום עסגלון ע' יסוכסן עפכפג די פ"ג 5לטוכל : מה) [ע' לעיל סעכס 5"ש] :
מו) סיפר לי סככ עוסכי"ל ע"נ דסנסכיס . (נעסניים לפיקי יסודס . עיס טסוליס . פיי סיס .
טפס ככוכס שנדפסו. 5נ7 סכנס 5" נכתוניס) . טנסיום כניכו "ל כנולס . סניע
עלב ספסס כעיכ זפנקווי . (ססעוכס לעקוס עוכלם סכנ עסכייל) וכ 35 סכנ 5:"ד דטס
(כעלועס 5י טלעכ טסיס 16 סכ3 ען' עכדכי 360 ז"ב) וניקט על נפסו טיקנכו על *עי סג
ספמס . ויסלל מו סל3 . עס )וס ספלת 3ני כי יופל נכססקיס . וסטיב פו , כי 355 פלוני ודפי
עלס וכל עיני לפססל מסודכיס | כסכסכ ככפוי 5ננכ5 ככס דכותיי , ונענס מנקטתו וקינטו .
וכלילס כטסכיכו לקדל סטוכסן . טלכו סככ לס יכלס כעטות ססלכ כעפעו . 5ז יפיק כנונו כזס
ויען לנינו לס כפניכס סגון , ככל לכו"ל כל | עס טלועל כעס"כ כו'. וכלסל כפס סל טכנינו
עוטס טיכויס סככס. עענסג שנסגו עככל , כנון 3' ענו כדי סלייף וט"ד סכנס . סיס זס פזלפ
כעיניו , ספיס 3סול כטניס כי"כ , יכיס ידו כטנות עסענסניס סקנועיס עיפי קלס . |וכטנל
כססלים כ3סע"ד . סיפל וקיכל ע"ז . כפני כועדי סעיל . וכעכו וגעקו . סעסכלוי סינססו סכנ
כלימודו . לס סול גדול כתוכס , 15 יניסו לו . ולס לו 5ז יעכיסוסו על לעופ קוס% לכקט5
כיי , כסנום ענסג סכלטוניס . וכקעודת ס3סליס. דסק עפיו סכג . טיפעכ סיוס פילוטי פוכס ,
וכל כעכס פו . 5ז 5"ל סככ . סנס 5ני לגיל כך פיי תוכס פך -5ס. ים נכסך לסנין סלכלים .
וינענע כרלטו סן , וסגיד סככ לפניו סידוש פלפול כסכיפום . כדקך סככניס כעקועום ססס צוומן .
כסול . וספ טודלי יסיכ ככינו דכל עס , כנוש5 ונופן על דכליו . 6ך כלסל כפס כי 5 פנס
פיו דכל 5ף ליכול 5סל 3זס . 5! סכס לפו וילעל לו , לולי ליכך עכין עליין . 5ז* סטכיס
כפזול וכסגום כך סלככיס . ויעכסו כניכו . כעס פלדוכי לטכוס . סנס מני פפזיכ וסטנס סדנליס
כפכי סלוכי . ונקי ככיכו כדלכו . דלך קלכס . כל סועל6. עפנייתף םל דכםם סכנ . ולף שכ6
פיד 03 כניכו ככוס . ככ"ז סכין סל3 .עס שכלגע קכט ככפס כלוכס שכו , פעלים כל פילפולו
ססקיף . וכככו כעכופ עועטיס עסזיק 5 סעלונס . סוללי פדס נלול סול . ועלז כפתס כופו
עעליר . וכסג כו ככול . וסיס. 05כו כל *עי ספסס . וכעונפי ספכס . כסטכעס סכך כניכו
לדככו , ועזכ כסלכ עטכנו על סטולסן . עעות עס כסיעס תטגועי עזונותיו כסג ספסס 55
סל , (סכל"ל) : מז) סקדעס לפלק סטופמן : |
ח) ע' כעיל סעכס ט"ז . ועי כסקדמס ככדו לספלס דנכיעות , כי ססיס סוזכ (נדי יוס: עלס דפיס .
ע"ם . ועי סדכת 5כיי ססספד סנדפס על סגפון נוולכטי' . כס: עליו . וככל טכת סיס סוזל עסי
סכת ועיכונין עס ככ סליכיס . וכעולפי יוס"כ ככולו עכסכ"כ סיי סוזל עכ' פוכס עס כל סליניס ע"ם .
וסיפל כי 390 סעפולסס עי יסקפ5 גלכלן ניי 32 כווינכ . ססר כפס כי. כפונפי יוסיכ מיכף כליפס:.
לי סגלון כ"ע . כסגלון ססליף ע' קוד סעופל פייגעט ז"ל עווילכל . (סנזכל לספס ככ' סיעל
נן טסל . כסספד על סגלון ועליו) . סנל ככון לקכוע סיכף יפל כסוכס כענסג סעולס . ככו 5םי
ונקייס
עליות אליהו לג
בגבורתו. ירוץ כנבור אורח צדקתו, וגם גבורתו היא שעמדה לו, וכמיש אין השכינה
שורה אלא על חכם גבור כו', וקוי הי יחליפו כח . יעלו אבר כנשרים [לו] :
ל מיןם היותו בן ייג שנה ויום א' . מאז עד יום מותו לא הסתכל מד' אמות חוצה,
וכשנשים לב על כל המעשים אשר עשאם, מספר כל ימי חייו מתחלה
ועד סוף., תראה שכולם באו בתכלית החריצות והשלימות . אם במה שעבר עליו
בהסתכנות במלחמתו עם כחות גופו .4 ואם בכובד העבודה , שקיים וקיבל על עצמו
כל ימיו. שלא לישן יותר מב' שעות במעת לעת. וממיו לא ישן
יותר מחצי שעה רצופה . ובאותו החצי שעה היו שפתותיו מרחשין הלכות ואגדות .
וככלות החצי שעה התגבר כארי , ויטול. ידיו והתחיל ללמוד בקול רם . ויישן עוד הפעם
חצי שעה, וככה היתה שיעור שנתו ג' מחצית השעה בלילה ומחצית השעה ביום [לח] .
וגם תחבולותיו ננד היצר , מה שהיה לבו חפץ . גזר עליה אומר שאיננה טובה אמיתית
והתרחק טמנה , ויש שכמו לסבול הצער של רעבון ושלא להגות מעוה'ו רצה . בנעוריו
אכל לחם צר צנומה שרויה במים , שיעוך ב' זתים , ואכל אותם ערב ובוקר . ולא
טעמן בחכו . כ"א בלען שלמות:
לט) מדותין כעין מדות הראשונים ניע . מעודו לא הלך די אמות בלא תורה ותפילין .
ולא שח שיחה בטילה מימיו , אפ בעת שישב בחברת אנשי מרע לא
הטה אזנו לשמוע זולת תורה אמיתית , [מ] ומנעוריו היה לומד זמן רב . ביערות בבית
וחידי , והתבודד במקום אשר לא ידע איש מקום סתרו, ואחר אשר הוכיח ה' לו
לאשה הצדקנית טי חנה , והיא בת איש שוע ועשיר הרב רי. יהורה. זצ"ל מקיראן .
זכה היתה עזרתו בקורש , אך היא ידעה לפעמים חביון עוזו ומקום סתרו . והיתה עמו .
לשום עיגה עליו לכלכלו [מא] :
בעוךן צעיר ליטים קיבל על עצמו להלוך בגולה ולהיות איש נודד ממקומו [מב] , כמה
שנים הלך בגולה נע ונד . [מג] בקדושה וטהרה . מעוטף: בטלית = ומוכתר
בתפילין
לו) סיפר מי לפעויל סלליק סכ3 זניל. 6על סגיל כו ככו 5פוף כעוליו ש"3 סגלון עוסל"כ
סלול מ"ע . כי כעעדו 5פכי סנלון , סוכיפו סגלון על. לטל כיגף פ"ע . כלפל סיי
עכול ככים סי כפלימות . וסנלון עוסלים עכסו . סכל סוגל לכו , כי גס סלוכיגו סיגף פיע
עכעוכיו . ויעיכסו סנסון כי עתסלע ע"ז. וסנלון עוסל"ם 3ססוק ענסו . גס 5ני ספפגי
כסתסכקט . 5ז סללסו. סגלון 1923. לפכ יסכיל כפו ועונס גנולתו . ולך סול לשל :כול לסכול
ולישל עסל לעיפס . וססל 5גופו. עכל טונס . ועכייז 55 ססק ככפסו . וכל 3יטל עייז עעללכת
טעיס . וכל עכל סוק . וטעלפס עלול לכפפותיכס . (סקיס סלוי) : ועי כזו"ס כך (כיג: 5י) כעכין
כסמים עס לכי ז"ל . (סקל"ל) : לו) 3סקלעס כטו"ע לו"ס :
לח) עיין כטוים 5כין עולס.. םללס. ל' , עים על זס . (סל"ס סכוי): לט כסקלעס לספדיל
עס כילולו . עסגעול"ם 551 . ל כלכות עס <ילולו :| מ) כסקלעס לפסת
סטולסן :
מא) כי סיס 3טוס על ללקתס (טלל וודע ב על ידס) . עד כי 5עכ פמיס. כססל גפ
= ימופל כוכני סעיס . כן עעפס 3לקופיס 5ל יסופל (כו: . וכעופס . 5יוס כסלום על
סנן 5כס .סעוליס.. ,קרית חנה : = ותמת חנה בשנת תקמ"ג ה' כסליו.. = לא הניחה תמורה
וערך. לספר שבחה אינה נתיב: ודרך ; | תכפכיסי . = \'ליכס לפס על קכוכסס 3כ'ע כוויככס
-% סלוי) : מב) סקדעס פכוכום. פעכיס 5סכום 55י' מפנככג . סקכיט :
מג) הגיד כי פסעו"ל סנליק סכ3 זיל . סםל שעע עפי לכו 5כופו .. סיכ סגלון סנדיק ע' סלוכל
נוויככל כ"ע . כי סגלון ססכיל סיפק כו כעס פעעיס . 5שכ קכס פו כעת לסכ סכע נדודיס
כגלום כפכייפין . כי כיוס פענים ססתל סיס כסוק עעיכ לסל יכול כסגיע. כגכי כסעס כסעוע קכיפם
סעגילס 33בוכ . ולפ פס עגלס . כייל עגכס פי ססכ סיתס טעוכס קדילום . וסככס וים3 עליס:, 3לכך
ככטנס ונפכס סעגכס . ויפול גס סוס ללכץ . וסעגכון לסל סעמו. כעלס כו . עוד סוסיף כספפיס
ןָ טית 9 עכות
4 עליות אליהו
אשר ידעוה הסנהדרין והתנאים בימיתם כמאחזיל. על ריא ורי בנטיעת קישואין ועקירתן
ידעה וחקרה , רק הי' חפר לו מעשה העשבים , וכל גמר מעשיהם [לה], %"" "
ובאשך הדגו מעש מהרבה מחכמתו ותבונתו כי רב . נתנה | ראש . ונשובה למעשיו
המרובים והקודמים לחכמתו , וכאשר כחות נפשו פרצו נכול ויעכרו נדר
האנושי , כן גדר בעד כחות נופו, לאמר עד פה תבואו . עד אשר רואיו התפלאו. על
כה הסבל, ועל אשר הטיל על נופו, משא לעיף כמוהו בתורה ובצדקות כל היום.
גדול מנשוא, ועכ"ז לא נפל תואר פניו, וזיו | חוארו נונה לו סביב , וכצאת השמש
בגבורתו
לפניסס . וטני עללכי סכלס סכס . 5' עועל ליפיני . ולי לטעלכי לסטכי . ויעעול סוקן סלפטון
עול ספעס . וקלל לפני פיפק% דני דיכל כי עסויב לככי מכקום לככעיס . כדין סמנזס ת"ס.
ובנכות 5(ס סוכתי כים עפסני לפס . עסכי סעפלכי סנכס . ועוד 55 שקטס קוסס נזס . כ"ס
סנילוני לפני פתס כִית סככסת ויכיפו לולכי כסוגר כספי ככזל סלסוזיס כקילום 3ים סכנסת .
לעעול קנל עס . ועעעל לכלפי סלניקו כייל לסוס עליו . כי זס ספים נעכם על מסנעיג על
לנכי ככוסינו סק' . וכל סנס לסספכל מפלת סענקס . וכל ועעד , וקללו | לופי פוטע יסלפכ
ועפני. 5 ססכו קוק . וכטעט עלסל יכוק ילקו כפכי כעסס כקק עיס עסככם . כעו יללן לפכי .
סלפ סדע כי לין ווילנס. כעו 3כפין . כי כוויככל | סעון 32 וכולס עקטנס ועד נלולס ינולו
לעם סתפלס . וככלות ספלת סעכסס. סוניפוני סוץ כעיל . ויסלקוני כלככי . וסכס ככל סלעום
לשל עללוכי וססיגוכי עעכו . עכייז ענפסי 5 כככי כלען . כסוליעך קוסט לעכי לעם. כלסל
עס כננִי, כי נכל מכעי סגויס וגו' . עלין כעוסו ע"כ .
והדיונים ענללין סעפיקו פך כל לככי סלגלת סופת , וגס סכסיג ל' וסנן קנעיל סנלון סיל
עוסכ"ל ענכלין ,| סעסיק 5ת סעכפכ כסס . לסל עענן סעפיק סככ כ' סייס. סניל .
וסוס עול סלס"ג כ' יוסנן סנל לספל . כי ככלום לפס פפעו סעכס3 וכתנו לופו ככן סכ
סליין , כעוסלו (ספכס כ"ע עדעפוי. וכתוך כך קלס (קלס . כי ססלנל ססכס כ"ע לעפוי על
ונת , ולוס כגלון עוסכיל על כן סליין . כי ישעול עס כי ינול סגלון עוכל"ץ לנסעו . -5ז יכופ
גס סול לסליו סול סלגכם כעען יסעע דעת ססכס על כל דככי סלגכת . ועל דבכת. ספים
עייעון . וכן עסס . ויסי כפתסו סעכפכ וילל 5ת סססוס עליו . [כעלוונס סכלעל לי שקופ] י
מייפון . ל קלס סעכתכ , ול' כפ"ע ועס זס יכקט ספים. סוס עעכי . (סכס"ג. כי"ל מעקלעננולג
סלכ"ד בק"3) . ו
לה) ע' ססוכת ככ ספי גלון כפס"ג סנק" כסכום לטק (ס"' י"ל) טסנפסי כקונטלס. טס"
סות ס' כסג"ס ע"ש . ולכן לין כספפל5 | על ככינו שלעלס . ומעעתי עסלכ ע' יסלפל
קיםין זיל עוויטעפסק . סיי לגל לי מפגידי נפכלות ועקלס 5סכ תכול ולסכ מכפוק נללס כקקוכ
כו . וכלםל סגיד סכלכ כספים . סלעתו כנסוע עשס 35 מקוס כניכו ז"ל . 6" ססים זס' כך
ספום כםתנול לליו סגפלסו | כועד כעקוס פפוכי .| ויסי כלסל 63 סכב כ" 35 ככיכר. "ל .
ונענל כלככי סלים . עעד עםספס וסיפל ספכל ככנינו ז"כ . ועיל ספמו כניגו . ספס לסז ססים
כנקלו כילו כעת ססיס . ויען סככ כ"י סן . 15 ססיב ככיכו זו סיס עדכגס קטנס טככספיס מנלי
עלי' (סוסע ל) עעי כעטו יש59 ועקלו. יניד כו וכענליס ידעו זט כל סתינוקום וכסכוין ז'ל
(לבכי ססע"ל (פ"ט) ע"פ ויעסו גס סעס. ושניכו לים עטסו . לפי'. פינוקום טל לי וסי
טניס (סכד"5) : ולני שעעפי מפי סכב פ' פיניק מפוזנל . כי לסל עמכ מידו ספר סנקלס 3שס
שליסום ליי 5עול | סס . כי ס' ענים סגלון ססלכסן כמקוס ל' כסכק . וסיי טס 5' פעגידי
כפנפום . ובעונס"ק לסל סכלכס 5" כסתנול 55 3ים סגסון ספעכ מו . כי כעם עוסק. בעסנס
סי במסכום . ועספלל סס קוסיפ . וקפעל כו ספיכוץ כסני . ונס פנככקו נטעי , ויסעל ו גס
סקו' גס ספיכוץ . וכלםל ל 55 כית סגלון . סלכו פיכף 5ס כעל 15 סעסנס סכ" . ויסעל סן.
ויספל כו כל סנל . ויסעכ כגלון סקו' יוכל כסעוע . לך 5ככי ספיקוץ. טכו לינני ספץ לטעוע.
ויוסף סגלון 5לעָכ סכלת פניך פענס כִּךְ ססתפל5 עלו7 ע"ן. סנס -5שיכך עליס.,. לך: טיעס
לכך .. ע"ד יסיכ דעסיי ועילכל 5זכול. סתנוננת 15 סיס לול סלנגס זולסם 5 ססללכ . ויפע
כן . סכפים כי סספיל ככלות נפכץ . ויפעל כן . סי נסען על עטסו . כן סטינו ,. נעסס כל
פפפלל עול גי פקס עיכך \כלס די סכעניץ.ח עִים 95 ת:סזו וללס סעוכנו . ופדע כי זט דכך
סקוםעיס וסנעוכניס (סכסיג: עסכי"ץ (נעקלעכנולג מק"3) : )
סיפל
עליות. אליחו לב
אחד . לא היתה חכמה אשר שגבה ממנו (כסק' לסטום. 35" כפנוכום לעכיס , וע'. פעלות
ספולס סעלס ס') חכמת טבעיות ולמוריות כי בכל משלה ידו החזקה, גם חכמת הכשוף
אשר
כי ימיד 5רץ פולין סול ונקי כסס וכלסונס .. וכו כסל ס' כססיכ פלונות. עעל עעו יסקס .
וסי יסלס עללכו כפכיו כספליס דלכו .| וזכום 32יס כזס תכוי כר. ולכלס יס" טעו 5כלכס
ולפסלס 3קל3 50כךץ: סעכתניס סלפס 5קסתי כילי . וכזס. לכי 52 כוויככל . וכנולי סעילס .
וסלפי כניפו וכפתסי סלכת . וכליפי סנקיות וסעסלס . סיס גס זס כי פלות ולעופת , כי כל
כסלל סעון לנכי פולין סול . וענסתי סעס לים 5סד וסול סועכל ססלכ ושע . נסתי 5כיו
ולעכפי כר כי כלנל עס פגלון ספני . וילעכ 5כי םשכ פס . ולנכי לודיעו 5ס יפן לך כסות
שתנול לכיו . ויפעסעס טעס . ויסכ 55י, וישלככי: כסס סגלון . כסוליעו עס ספני . ועס עכיכי
סל 3כנוני כדכל עען . ולככפי עס <כני. עס 5י כדככ ולככככ עס ססעם ,. מקסתי סעון
סוכפכיס (סיקי וכספי לססעם כעופלס נסגלון . ויקסס וינול | ספללס . = וכעו 2כע סעס .
כפתסו לכתות ססלל . וסנס 6ים כקכלפי ועכלסו כוכל , עוכתק כטו"ת . וסנכתניס כילו . ויעעול
על עפסן כיתו ולקדל 5שכ 5כי כו כל 93 . סכוס 55 כפן לי ועיכיו 5ל כסל לכי לסכיט. 3פכי .
ויסללגי ע"ד סטלכום וכלס"ק דיככ לתי. וכס ססיכופי ולעכפי כו 5' עססלפום סעינום . 5ככי
סעתי וני לשעוע פסוכפו . וסול סתכוכן כלגע וסוסיף ללעל פך עס ספלו עול . סוספתי עול .
וכלעל 3ינופי כִי לסל דבָּכִי סול עסכונן כלגע . סנס גס 5ככי לגע זו ספנוננתי עס לסלכו
עול , וסנעפי לפכיו ט5לות סל2ס . וככלותי כי עול כל סטיכ עלועס על סכלםוכום . סעלתי
לו . ספעו כל סטלפות . סלעינס 5י ידידי . כי נכסכתי עסעוע פתס דככיו לסל ספיל כסכעס .
ופסלת לכלי פיו כי סנס סספכות סעס 3עספל ע"ג. 535 פינס. לך כט"ו סלפופ . כי ססללס
סללטונס עס סז' . וסכ"ס עס סע" . 5'נם לק סלכס 5' עסוג 5'. וכן יפל סעון ססלפוס
פינל סנפלדיס וסיו כלסדיס כילו , ולכוכס עכס כנספל וכפפקד 5 סססיל וכל סעדיף . 3יכס
לפ סכעפו כְעעַ כעלס עכס 5כוסי כסקול 3סק'כס 5' ענכיניס עעוקיס. כלכס . ולסלקס
למסנוקקס עפ"י דככי סגיון , לך סוסיף גס כססיב כעוענות ודעת . וסיי כַפַנִי עס. כסטיכ על
לככיו ולספוכ . ולעלפי לסגלון , לוכי ישיכו סעסכונכיס ע"ז כוסת . סשיו לי כ סככם. לככי .
סט לוניך וסעע עול ספעס . וסלען 5י ידידי . כי 55 סוסיף על לככיו סללפוכיס . וביכותי כי
עכססים ככל כּדכליו סקלכיס . 5שכ 55 'ענל. עול עקוס כסתיכס , וכסםל עול ספעס טללכספיו
פן יסינו כללס . סוםיף עוד 55ע. סקס: וסעע . ולכך פסית כדעתי . וסזל עוד ספעס
סלכליס וכלל ככל מטונס גס סתיכות סטלכות לסלום 5של סעס עפוג פי . ולסל כלכס 3נספכ
ט"ו . וכסתיעו לם. דככיו וכליפי כי סיככו לפי כספ"י . כסונותפי 5קול. עעכו .| לפכו 5דככי
וכעעט סענכתי ופסטתי ידי 55 כפות ספכעול . וסנס קוכו קולל כלזכי 5פעכ 5תס סלים לסל
סנכת סספל עכ סעות כללפיס , (סלזנס ידילי ולעול , כי ען ססעיס סיס (סולע כן עי"ז
סוכן עכיני וללפום 3כעתי . ססת לסל כסדתי 5ו סלעת תסם 5סוני) . ושעספי כסעצי כי טוב
לכי בעיניו . כססתעסע לפי. ססינותי פכי ופעכפי כו 5כי כן ללוכי . ויען וילעכ מי . כפכ מי
ססכלל טכין כטון שסון . סעסס . גילס , כינס . לינס .| קלוס , סכטנסיי כתכ"ך . ולונלפי 5ו
כססל עס דעתי , ענס ולפכ כי סלל סכסת 55לכ לילס . פעכפי דינס. פיכו מעקס 3פס"ק .
ססי3 ,. סכל עקלל מפולם 3סין3 כפכיו פדוץ 7ל3. 5' כעלי ספטע יכלקוסו ע"ד כסון
סְכעיס דץ יי עידי . סוסיף ולי 550 כניכן סגדול לס" "ל פ" לינס כסון שעסס .
סעינופיו כי לם"י 95 סטכיל כפלם ע"ד פסועו של עקל%. וכלגע סכנספי כי לקזו כעלס
מקול 7נכי וססי3 קול עוז , סכל ככותינו סק' כעלי סעללם פ". ננסון סעפס . ו5' פטון
סעללם , עסלס כסונות טל סעסס כן'. וכפוכס לילס . וסטינותיו . גס כעלי סעללם סלפ
נולע . כי פיכס ענכעכי פסט סככון. ופנס עכפו לכי וסכ כסללו . ולככי סככתי 5עלוכי .
לך טלס <ולי 5כ עכוספי קלעוכי סכי עלסכי סככס וקללו פופי 3כופ 5פני פכנסי | סעיכ
ויל סעכפי עס פסעי כי דכקסס לפלי. וססיכו כך ועעול לפניסס ופסעע פסכ דככ. . ידעת
דידי לותי כי 5ל יפול כל כקלכי . ולוס נכון וסזק כקכני סנסתי עפכי ונססי ולעעיל לפכיסס .
וסיו פפכי זי זקניס: עוכפליס. כּטו"ם , | ויעעול זקן 5' עסס ושעל כי. 855 זס לסל מכפת
ונדפת עכ סכעי סעללם ז"כ ועל דככת ככיכו "ל , וסטיכותיו כל סכפתי , ול גדפתי . וילפכ
סניו ועס זס פעלת 5פכי סגלון . 15 ספכתי כי פינס | עפלסיס ע"ד ספסט :לטלתי . = ולעו
סזקן כילו , ויקסוכי סָנִי סעפנניס - ויונילוכי לסו כפניסס וספעסעסו כעו סי "/. וססיכוני
פניסס
%
690 עליות אליהו
שבעים כחות שבאדם , (כע"ם כפיי לנינו על יסעיס . ע"פ וי52 פוטל ענזע וגף) ועור דכר
א
דכך. כככין סכיל כידו (נכתכ ולככ . כי פטככזי ל עווילכל כפן כו סעכתכ לעופכו כל' עסלטכנזיס
בבכלין . ונל סונכתכ ככן סדיין נכקלין לסלסו לכעליו . וכן סדיין כסםק לפס כָתונ על ספת
כי סול עלוך כספכס כ' טשס עלעקוי . סניס סנכת 5לכיו. סככ סדיין . ו*קפסו. ויתיעץ. סכל
סליין וילעכ 5סכי 5םל זס עַמָס ספים . כל ידעכן עס קול . וסטיד. בעיגיכו. בכנס פלטיס..
לולי *סי' סנסינס ע"י תוכן סעכסכ סעכוך 5פיו עלסכנזי ספל עווילנל לסוולע עס ככַכו ולעעול
על דעתו . ולוסת כל עס סנכתכ (סגלון ע' 5כי סילש ס5כייד דכלמין וססכיס נס סול 5נלף
עול עעסס עגלולי תוכס , (ספיר סקס סכגעיס . לפתוס לפ ספגכת . וללפום ספעול כָּו מפכלית
סנל . וכן עסו . ויסי כפפסס כלו כי פסוס עליו סכודע פעין , ,כפדועס ססול"* זלען פייפון.
וכפו3 3כס"ק 3לטון לעוליס . וזסו תוכן עכיכר.. זס טלם סכיס פלפו. כסֶס . עפ כתלפכן :ימל
כעיר בכלין סכיכס . ובספקדי נידידי.. סיי סדנכיס ספסקוניס עעכי כָּגְכֶל סרבָכיס. סטל פין גס
לפד טיסי' ידיו כב כו גס כסכעס עלעיום ועושכלות . כ"ל כל עעינס סספעוד .| ולך - עכיו
יסכיעו ויעלינו . ולככי סעפי 5לכך פעעי ודלתי על עיכ ק'. ועלי. סנתי סעסי. . סקטבתי
עפנסיס טוניס. עלסיניס פס לסלל. עלול . פים גלול 5' סגלון ע' 5כיי מווילכל. כסעו . לסל
35 עולס גללו. עד לי קלס . 5תולס: כננלס וככסתכ . סול גס סכס כפכל 3כ5 ססכעום
וסעדעום סי 55 כעדכ . כעו פעטלפיזיק . פיזיק . גס סכעת עוזיק . פין כל דכל כעלס מענכו .
גס לקלוק כשון סעככי . 5של כסקנכיס כעו זל כסס: . וסול ידע כל מעלועס . ולככי כלטל
נולעפי דכך 5כשי סעלינס עגזיעיס ועפליגיס . ככל סלנכיס סלפס 55 סעתי 5ני. פך כלטל
טעעס 5זני קול ססעון סולך וסזק . וגס עגלולי דעס ולכטי פעכס שעעפי כלדככיס סללס.
כספי שנסס לכי . למכתי פוכי -זסו ספים 5שכ לככי עבקש טימנל. כעמנכו. פים גדול כפולס .
לסל גס כל סטכעות וסעלעות יסיי כו פננס. כלסל. סיו עכפניס כיסכל5 . ולככי פף: כִי; זקנתי
וסנפי . לנכפי מכל לכוג: לפוכ עספני . לפוס ללכך פעעי ככוץ עד 5ים לפיט זס.. מסעוע
מכעתו . ולסגיד כו ספקוסי. כל פעל 55 ענככי ולסזתי 3לכך . | וככל סלכך. לטל סמסמכפי
סכופי 5כו5. סעיד כעמון לוכפיס יסודיס . כפקוכ על טולט לבכ פעת עספים סוס . ויסי ככוסי
ט"ו פלספופ לפכי עיל ווילנל טכתי מס כסכת כככון לוכמיס . לטק נקננו כפו טעס כעס
וכעס כועלי פוקס . וכתוך ססעולס כלטכ זס דככס 5דככ. עפיי פולס סניעו גס. סכנס דנכיס
כסס סגלון עווילֶכל . וסיו נפכליס עלול. לנטכלם ספת , ולככי כס ענכתי 3נימיס. כסוליעס..
כי כל יסע. וכל ספץ נסיעפי סול . ככול כסספופף :כל קולם סגלון סניכ , כסכיכו ולדפק נעו'.
וסעס סכפינו עכי פיסס כססוק . וילעכו 3זס כך כעגס כך ,. פתס עוטפם סוזקן: :ועוקף פלפ
כלטך . ועככוטך ככוש. :ככ . מלעס כנפטך . כי תקכוך על עפתן 5ים סנפון . ככסלפי עשעוע
זל . ונגזכס שנס עעיכי כל סלילס . 5ך סתסזקתי כנל ימכף לכי נדבכיסס ולכל לקוג :פסול
עד סקיני עזנות כבי . וכועלפי ככול כפסנוכוס . סכופי פת טעעי 5נוס | למ בתוכ פדס
סעעכס . ונכסש מר לספל כי 5נכי כ3 מפדוי בפיטכיף ולסל ככ כככי פיטליל סמו פיניסס:55:.
כסלסני פ"ד (לוס. פ"כ. דכביס ככוס. לפניו , | כי 15 סכל יסיי מוככס פיפ סענוס לכלכל פנדי
ולכסול פכי . וסנס עככתי מעס פ"ו לגלום סניפום . עט"ו כבכי פיטלי5 , ככולס נטס -קלפפיס.
וסניפי כל | פנסכ בתוסכ. סלותיופ וכסננון סכפון . כולס עלוכות לי . וכטס סכנ מפפלוי
קללוני . [ותפקו פותי נס כסס מפנל ם' על טעות ככדפיס .: 25 נכון לסודיעך.. קלסל מכלס
בססלית סדנכיס . כי עזס סיפס סכקינס . לסודע כו פוכן עכיני . וסלפ יפלל נסגלון כל דככ] .
חס פוכן סנכפכיס , סלל כודע למעכ"פ כלסל סעפקנו סוד :סל . על לכל עלכום 5פק :55 על
כל סיסודיס . לנקסס עלכץ פיעליל עטמעס סכלם סלם . וכודע מעענ"ת . 5 כל פונלום. סכסף
סכ סכ סוניפו דכי סיטליל בלל לכ סקשס סזס .| וסקוופנו | פך 5כול. על מכמים יקול
סעוקל . כי תלוכתס עלינו סול לך כִָיכי סלת . | ולי ענלוליסס סעינ לככ לס *סי" לכ *לינו
לסנטלק ולסטיכ לככ . לטל יפקכל על דעתס , יס מקוס 5ימכפ5 כי נוכל לסוטע . ונספועס כי
פין פים לסכו עועל 3פכץ 3זס . עד לסל סעעס 5זכר כל כענל פים קדום ונלול 3ּעענו .
כקקל כשס' סגלון. עווילנפ . לטק יסמכ עליו., כי סוס סכס ככל ספכעופ. וסטדעיס על לספמיל.
כוס) על קלועפו. ועולס נודל תוכפו . עלכיו נשיס עכטכו כי יסיי לכו עללך עום'ש וככ פת
כינכו כסטיכ סחֶלפינו ומולפי סד דנל . כספוס פי עסטינינו , טכל יננלו עוד לפכיו פפועס
כפי 6 וסנס ככול | ככסוכיס. לליו 5נד פשכ. תקנכ | סיכיעות , פקככ. גס מדעכו = מלפל
דנל על פופכו בַפכפכ .| כי פ"כ סעכו פכיכר כפעלייח . כי עי כעוסו- פפכי5 ע"ל; = ונס
6 כי
%* פי
עליות אליהו ' לא
לעמור לפני. הגאון החסיד בווילנא , וכאשר. יגזור אומר כן יקום , ולקח גם תלמידו הרב
מוהר"ז הניל עמו. ויבואו ויעמדו למשפט לפני הגאון קדוש ישראל. ניע , והגאון ישב
על כסא קדשו ותלמידיו הגאונים וגדולים עוטרים לו מסביב , סביב לשולחנו, ויגש
הנאון בעל חומות ירושלים , ויאמר הלא שמעתם אשר עשיתי הלכה למעשה. כאשר
בינותי בחכמת התכונה להוסיף יום א'. וזה תלמידי העומד אתי בזה , הוא קרא
בביתי את המגילה בשושן פורים לצאת ידי דעתי, ואמרתי ארוצה עד איש אלהים
קדוש אל אלופנו נשיא ישראל , ואשמע דבר = מה יורני אדוני , וישא הנאון פניו
אליו , ונתן לו שלום (ואי מתלמידי הגאון היושבים אז לפניו, לא עצר. במילים לאמר
אל הגאון בעל ח"י ,בתר דעבדין מתמלכיןף וחזא הגאון בתלמירו בישות , אשר הרהיב
בנפשו לפתוח. פיו . ולהקל בכבוד התורה , בכבוד הגאון בעל חומת ירושלים) , ולא אחר
הגאון להשיב לא כן ידידי , \ כן לא יעשה בישראל . ויוסף כוי. ופתח הגאון פיו בחכמה
בחכמת התכונה , והעמידו על הדין ועל האמת . וכי גם עינו: ראה המקום אשר ניתן
לשנות , ושגיאה בלוח עברונות -מרי רפאל הגובר הראה לו, ובעל חומות ירושלים
שם ידיו לפין , ויאמר הנמצא כזה איש אשר וות אלהים בו , ולא יפלא ממנו כל
דבר , והנאון בעל חיי שב לררכו ושב ממחשבתו. ויבוא שלום. והקולות הדלו [לכ])+ :
[לג] חכמת הפילוסופיא ידע לתכליתה [לד] ויאמר שהוציא ממנה שני דברים טובים והס
שבעים
ע*י סלוכס סנל לכל 5ים שכנו ולפ ככוד גלכו . 53 55 סגניכ ספלככ. עוסכי"ץ סנל . וילעל כו
עסתוקק לככי עפול כלנל עס סגלון 3סכעס . וכפכט. 3תכונס 3עכין 5' לסל עפלים 5נסכו
מס טנטס סלוכיועכזיטעעין . ולל עללו כל 5כסי סכעס ידיסס זס שלש טניס : ויען סגכיל
סספעץ דכל | עעו 5סל יעכל מסללותיך . וסנס 59 על3 3 סגכיל לגסם לפנ סנלון 5כקט
כזסת כל יוס סטכת . לך כעת סעלכ כעת סלוכל סעולס טליטית . ספפעץ סגניל וילעל 55
סגפון . יכטני פלוכי 5עלול | ספלי ונדכר דנל 5סכ כלעמי יתככס עי"ז ככוד שעיס ולכנוד
ולפפ5כם עעו ישכלל . ויספל כו כל ספץ ספכלפעסטכ . ולדעתי ענוס. ככס. סיס כלעלסום 5שכ
ספל . ויכססו סגלון . וכעולם"ק לפכ סכלכס 55 ספכלפעסעק . ויעעול עכיץ ישקלל 3יכותס .
וכלסל סליע סטל5ס 5ט2 כו. לפס סגלון על סנליון לפכיו וליוכיס וליוכיס סגוגעיס 55 סטלפס.
וכזלת ססי3 כו פטונס עכוכס על דבָכיו . וספכלפעסעכ קיכל דככיו כפנפס ויפן 5פכת . וסנביכ
ספקכס וסכלויס | עעו לוסו עכיתו . | וכלטל *כד עעל סעדכיגות עכית סגכיל 3נסמות פניס
וכתעסון , לעכ ספכלפעכעל לסגניל סכ"ל. , 5ל פלעו כנפטכס . כי סלוכם סנל 553 קולת
ביתכס . = סוף 5' מנכי פדס כ"ל. עללך ס' , | וכלסד לכל עכוס כעכוס . וכי כלככיס עועטיס
ספיל עיגי מפתול לי לת ספלילס סגלוכס . לטל פעכנו פין פותל פותס . וככילס ססול כל טקט
95 נס ספללפעסעק . ויכסל זלת ככית ספקללעיי . ויועדו יסל וילמקו כי נכון 5סל עפק יפלספו
כל מלעידי סלקללעיי . ככול עס ססכניס ככלעס . כססל לפ פכי סגלון וכסטיג לי פודס על כל
סטוד.. כלטק זס לככס . לעפות יקק ונדולס לפכניס גדוליס סעפיכיס כסכעס . לך כלול סנוקל .
וסנס. סגלון מעק עככ פללכו ולעסעו . ויכקפוסו ול5 ענלוסו (עסלס"ג כי יעקכ 5 עעקלפכנוכג
כ3 כקלכינסנעלג) :
לב) כל 1 פיפל לי סכנ סגלול סיטים ע' זלכ ככ כפסוזן כסללכיס סנעיד סגלון כעל סועת
יכופליס לסל סול כָענעו סיי עעו כלותו עעעד כפכי סגלון כנ"ל . וסוסיף 5י לספל.
כי כלפל סולס סגלון ככו עכיו לע לפכי סגלון סספיד כפעכ . כי סול סיי סקוכל סעגיפס.
נספ סגלון עיכיו עליו וסניע כו . וסיל וכעלס לסזס לו 5סל3 עוסק"ז כסכלת קולש . עפכי פסל
ספסיל וסלל נלוכו (סכ"ס ספוי) :
לג) בהקדמה לפלת ססולסן . = לד) כספכועעי עס ידיד כעוכי וסניכי סכנ וכו' עי סייס 5כ"ד. דק'
בעָליכנוס וכק' סוועלין . סודיע לופי . כי כעלל כלונכותיו סעפק מלגלת 5שכ
סעפיק מעכתכ סכטנפ ת"י סכ3 סגזוכ. כו' עי יוסנן סלכיד דק"ק קלענלווע . לטק סי כּיפי כעוליו
מפעיל. סגלון סעפולסס 5דיק וער . -ע'י. 5כי: סילם | ככלין | ססכיל. דקי ככמין . וסקטיב. עפיו
סקלום על לודות סלגקת סזלת כדבליס ספפס . כי פסד נפכטי עיכ ווילכל בכסעו ביכיד לייפניג ויעכול
: ללך
00 , עליות אליהו
בראשונז הכמת המספר והמשולשים [כו] אלגעברא והנדסה. ואחריהם. חכמת
המוזיקא [כז] כמו שמביאה רבינו ניץ בפירושו על התיקונים [כח] . ואמר כי
טעמי תורה ושירי הלוים וסודות תיקוני הזוהר . אי אפשר לירע בלעדה: |
בחכמת הרפואה ידע חכמת הנתוח והשייך אליה. אך מעשה הסמים ומלאכתן
למעשה רצה ללמדה -מרופאי הזמן . וגזר עליו אביו. הצריק שלא. ילמדנה.
כדי שלא יבטל מתורתו כשיצטרך ללכת להציל נפשות . כשירע לגמָרה: והעולה למעלה.
חכמ התכונה [כט] , ויפן אליה מנוער [ל] ויאמר עבדי אתה , כי הנביאים הראשונים
התנבאו שאו מרום עיניכם וראו מי ברא אלה , המוציא במפפר- צבאם. וגו ,
לזאת בחרתיך ולא מאסתיך , חנה תקים. אתה דבר: עבדיו. ועצת רויל תשלים . בקידוש
החודש לפניהם תלך והדורים תיישר, להבין דברי חכמים אשר המליצו דבריהם
במכמני מסתרי החכמה יסוד העיבור , בשיטות החמורות ברה ובעירובין , כל גרולי
הדור נתקבצו באו על מבועי החכמה ינהלם ומסילותיו הרים , פיהם פתחו בתכמה .
ויאמרו . הנמצא כזה אם לא בחוזים [לא]. (הגאון הנודע בעל. המחבר כ' חומות ירושלים
כאשר העמיק בענין חכמת התכונה , רעת מבינתו הורה - לו . כי מאז נקבעז המולדות
מהתו' נמשך יום א', וצוה לקרות המנילה בביתו , גם בשושן פורים , וכן עשה תלמידו
הרב מ' זאב (רב מפרוזן) בסלאנים . לקרות לפניו . וכן שלשה ימים ויח רצה לקבוע,
ותנה: שמע אחריו קול . רעש נדול מגדולי הדור . והוכרח | להרים 9
מור
כו) בהקדמה ככ' פלפ סעונסן עפלעידו סנלון עוסליי (3פת) . = כז) כסקלעסי 5לפום עס
כילול סגלון:. כח) כסקלעס כפפת סקוכסן סכ"ל . = כט) כסקדעס 5סועם לדכת
לניסו .< ל) [עי: כעיל 7"ם נסיוחו. כן. י"כ] :
לא) שמעה 5וני עפי סגכיל וי"ל פים 5פוניס ע' פיכל סלככלסטלכ . פנללין קליפ פנך 3 .
כי סגלון סססיל מווילכל , כססל כלכעוכום ליסל כודע מעטנ, כי שעס כלתס
יצי עסך נכופו ככלות סג ספסס . ונודע כי סול סנלון סנוכל מווילכל , סכס כל עיל ליסס
מלדו 5קקפפו 3ככוד גלול . ולפ"כ טלפוסו ללככו עס פכככס ע"י פ55טו: לכך ככמין .: ונקולס
כסנו מככלין כסודיעס . וניניס ססס סיס בעיכ 3כמין , פכנס סטדינס פים יקס ונכנלד פסגכיליס
ספליכיס , כסעו. עו"ס יפקכ 5כי זיכ (לסכ 5ככי כסיותי בסעכנפנטויס פלזען טמעס לוכי), .כי
על סיוס עזכיליס סעו 3כתי כנסיות ניוס. סיפ" ספו . על כל סטוכס לטכ עטס מיפקלל עפו;
ולדקת פזקוכו . = ועעסיו סעלוכיס) . [5' סעסיל כפיתי סס ספסכם סזס פוזככ. כסי כדול קטן
כסצל סכנול (די. ס"ד) | כסזכיכו פרנםי עיכ ככלין וזל סנדיק = וישל: וגועל מפסלים טוניס
סעפולכס :כל עדת יסכלל ונלס3 | כעלכיס ושכיס ספכופ' כי *פק: 5כי זל על כל ססליו
וטוכו פעסס מכוקס-עד עכ> 5כל ככי = יסללל . - וסקיס. ג"כ | מפי. | כפו 7 ספוכס. ופועדיי
יפו . ופעיל סיו כַבָכִיס כועדיס על טולסכו עכ"ל סספל כלוכ קטן סניכ] זס, ספיט כסעפו
סנסולס . עיסל וכל 5ל | כלש סכי לולכ (פפנט. דיכעקטפ5סכ) ויםסכסו לפעכ. | כלסל ינופ
כעוד' יעיס לסדיס על סני לולכ . פים כטס עכלילם עוויככל.. פעסכ כטלום 5סוליפכי. 5ם כופר.,
כי ספני 5ק53 פכיר. ולסכיפו 55 | כיתי . וסגכיל | סיקל סמיל: פנס: פפ כיתו. וכלפו פסדכ
ספללת = , כסיות עסכן ועכון | כלופו 5ליק סגלון = פוולכל ,= וכים ועד לפכעיס סכפי:: פולס
ססר 5ככלין . לסכ יסועלו 5כיו כשעוע | ספכעת תולתו . וסנס 5 | עכפםי מכנני | ספקפלעיי
בכללין ,| (וסיי כלם כסלסת סלוניועכזימעטין . צכלין :. | ספכלע . - בעטיננען) .: :סי טכנו
סקרוב | ית | סגכיל | ספקכס סכ"ל . וככלותו לת סכנש ופם לטק *כון | ככול יסגמיכ \סניל:.
ויםלפסו פס יוס פיועיס . ויספל כו 5 כל . וילעל כו כי סגלון לםכ *פול. למיתו.. סנס
כל דנל נס ככל ססכעות ונכל סעלי סידיעות גדול טעו . עככל גלכר. כפוכס וכספילות לספלי5
עלוד נלול ,. ויסי כיוס ועס"ק כסטום סיוס 52 סגלון 5כככין . ויסוכ 55 כים סנכיכ: סכיל 2 וכל
מכוני יסקלל 5פודי | ספולס . כלספו וכלו כסלות' כטעפס פכיו . "וסנכיל סי עוסכייץ סניל ,
סכין 15 סעודת סנפ 5כל <פודי פוכס לשכ בעיכ כעככין . למען ימל ספוכס = סנלון. סוס
פנטיס לסל יספעטע עעסס כפילופי פוכס , וכללות ספֶלַפפעסעק סכל , 5 קול סעולס נלולס
כ'י
עליות אליהו ל
בתלמירים /רבים ונכברים , מעמיקים בעמקי הלכה . וכולם לא הגיעו | לחצי קרסוליו .
1 לשליש ולרביע . ספק: קרוב לו [כ]+ "
כל ימיו ורגעיו ועתותיו בתורת ה' חפצו ובה נפשו רבקה . הקשיב על שפת אמת.
ולן בעומקה וירא ראשית לו:
ששה שים און וחקר. היטיב. תלמוד בבלי. וירושלמי . ותוספתא . מכילתא . ספרא *
ספרי . והאיר אפלת השכת עבי הנופחאות . ודרך -חכמה שכבשוהו בפלפולא
יתירה [כא] . אין יוצא ואין בא . ופתח לרווחה . ואמרו הכל אשרי העם שככה לו:
הן מי כמוהו נטע תורת אמת בתוכנו . כמוהו מורה אמת לאמתו,. חכמה ודעת
קדושים ונהנין ממנו עצה ותושיה , פרי ישוה לו:
ששה שנים עסק .בדברי פוסקים ראשונים ואחרונים , המה הגדולים אשר מעולם
אנשי השם , נאונים. קדמאי ובתראי. ולא פנה אל גדולתם . ולחכמת חכמתם
ולקדושת . קהושתם לתרץ רבריהם . רק בכל .כחו עבר ושמר. להשכיל. דברי. חכמי
הגמרא הקדושים,. אשר כל דבריהם כגחלי אש מלחשים, ואשר באות אחת מדכרי
חז"ל . דחה. הרבה [כב] מדברי המחברים , ו אור ממרום נפתתו לו .. כי הפליא
הי חפיר לו:
כג). דְזְשליא: עצה הגדיל חכמת. הדקדוק . : פעלים *. נקורות . טעמים . וטעמי אמת .
[כד] כל התכמות אליו ידרושון , ספחנו גא לרקחות ולטבחות לכה אתנו
ונלכה' באור ה'. ונרוצה באורחותיו . ונשען על אמרות קדוש ישראל באמת . שאר
ישוב אליו . הניף. להם ידו והרים. להם קולו.. בואו ברוכים להי לשערי התורה והיראֶה.
כי בקיעי: בני עָמנו ראיתי כי רבו גם. רבים חללים. הפילו . אולם המאור של תורה
יחזיר למוטב , ותקעתיו יתד במקום נאמן , למען יראו וידעו . כי יד הי עשתה גם זאת [כה] :
| בראשונה
כ ) שמעתי לטל סגלון עוסליס זיל 5עכ פ"ל 3ככיס . יש "ל ססוסניס טלכפכי סיי לסי
סגלון ס3ליק ע' טכעס זכען כ"ע עלכיך יכיס ,| ס'' עגיע כעעלום = ככו ככִיכו
סגפון נ"ע . ולס כן סלכל כי לו פי 5לף שניס פעעיס 55 סניע 5קלפוליו . וגס פעעתי שסול
זיל סיי. פועכ . כי לסיו סנדיק -עוסכיז מיע . | פסע עעליו עכיכי עוסיז. כנעכי . עד סנעסס
כעללך סי . לק עלוכם בלעות ללס . לככ כניכו סנליל 1" 5ף ססיס סנסגתו. ככני ללס .
ככ"ז: זיכך כופופיו . עד שטכו ככופום עללכי סי . וכזס סיי כוונות סככילס כעוס"ז סיות כוסג
כניל ולזכך ספועכ. כְעללכי ססלת (סכל"5) :
כא) עי עעלופ ספולס (די כיו :) ופס סעלס * ועי לקען לופ (ע"ו עיו) :
כב) עי עעכופ ספולס (די כיג) סעכס ("" ייד) := כג) נסקדעס כבילול סגלון על סזוסל :
כר) בהקדמה לסופם ללכם. 5ל* := כה) ע' פלת סטוכפן | כסקלעס. עסנפון -פ' יסכלכ
ניכוסליס: סלעידו . וזייל כס לעק סנפון . כל ספכעום כנככות מתוכפיכו סק'
וכלוליס. כס. כו" . וע כס' סקלידס 3סקלעס סעעתיק (סעכולג) וזל וכסיותי כק"ק וויפנס
סעעט*כס , 35ל סכ3 סעלול סנלון סגדול. עו"ל. עליל עיני סגולס . ספכיד סנפולס ע' 5פיי
כיי.. כפולם טכ טכם סקל"ס . סעעתי עפיו סקי . כי כפי פיססל כלדס ידיעת סלכי ססכעות .
לעועם זס. יפסל כו עלס ידות כפכונת ספוכס סק' . כי סתולס וססכעס 5עוליס *פל .| ופנכ עסל
כף . .וליוס-כר לסעתיק. עס סלפסק ככעוככו סק' עמכעות . כדי 5סוניפ ככעס עפיסס . ויסוטטו
\כמיס . | ופכבס צין פטכר ישכפל . ופוסל לדנס ככיס . טל כסלון עיס יסלון מעועפכו . ליפס
סכננתס \כננס. ס"ס מתסכל פ"כ (סנמיל) .| וכייכ סיס עפוכסס 3פדניס ונפכעום סונופ דולו .
עד פמק כלסל סולי+ ללוכ סכי פכסם לניי זיל עווילנל סינולו ספל סככית סיכל כולל סככס
כלם? יסודות עססכנות. ועלעיס לטל ניקט גס נפי סעניס סקנס וסעניס לת סעו ככיס לעכו
כי. סגלון: פווְכֶל .סיככו . כעכולל. כסקלנס סכיס סי סנלים כספכ סדפיפו שנים (ס?"ס. ספןל)):
י כסקלנס
88 עליות אליחו
שנה , כבואו לאכול פעודת צהרים. טרם יתבשלון הפיר חייבוהו כח חכמתו מפאת
עצס | מעלתה ,| היותר. גבוה | גבוה | לבלי תכלית , = שיוכל לעשות. .כדור. השמים
בשכלו בעצת עצמו הטובה ונכונה , במעוט עסק בספרי התכונה .. כימים .. עשור,,
כשיעור חצי שעה בכל יום, ובשעות אלו היה מעיין בספר תכונות השמים ,. ונתעורר
על רקי הספקות. כקלות כחמורות, עד שמצא מלות מועטות. בחכמה. הזאַת. מחזיקות
את המרובה . ומצד פקחותו נסתכל. ביוס הוועדם. יחד, שמר. את. הדבר.,. כל משך
הזמן שהיו נדולי הדור קוהים ברוב. הספקות שעות הרבה ע"ר עצה וְהמלכָה ,. . וכאשר
לא היה להם מקום לנטות כלל אנה ואנה . ויכנם. בסוד עדה וישרים וישאל ויאמר .
היכול אוכל דבר מאומה . | לא להרבות כבודי ולא למעט חלילה בכבוד מרנן ורבנן .
כי ודעתי | מאח"ל . כל המרבה בכבודו. וממעט בכבוד שמים. נופו מחולל. על
הבריות וכבוד שמים מתרבה . רק בקשתי צדדים .לעשות כדור השמים.. מעקלות
וחשוקיהם עץ . בסדר נכון ומשובח, לצורך השלמת ההתכמה. ההיא .. במסמורות . עץ
נטועים . לקחת שמץ החכמה. לחזות בגועם הי בחירושי תורתו . והורה. באצבע באיזה
ענף | מיוחד . גשתבשו האומנים במלאכת מעשה הכדורים שלהם.. ונתישרו. בעיניהם
מכוכתם והביטו אחריו בתכלית החריצות . הראוי והגאות לפי נודל חכמתם.. ומצאו
שלא נפל מדבריו הטוב ארצה . וכאשר ראו כי. כוון בדבריו אל דרך. הנכונה . ענו ואמרו
הוא יתן מפיו חכמה. דעת ותבונה בגפ"ת , ובכל חכמות הרמות. ידו תנחהו,. הוא. ידריכם
באמתו במסלה העולה בית אל, אל נוכח פני הי . לתכלית יראתו ועבודתו . זה מתת
אלהים. [ז] בספר יצירה. היתה משנתו סדורה לו מימי ילדותן, בגירפא ברורה ועמקות
נורא.. וגירסתו הברורה. כג" האר" "ל . רק דבר אחד הופוף מה שנשתבש גי הארי
זיל בדפו (ועי בסי ספרא דצניעותא בהקדמה) והיה אז קורם "ג שנה [יח]:
₪ בחיותן בן "ג שנה ויום אי. קכל הוקף חסידותו ופרישותו כתועפות ראם לו.
מי כמוהו מורה פנים דדשות בהלכות ואגדות . מי פתי יסור | מהשכיל
לבבו . וררך. תבונות מהר ימהרנה לו. הן הוא. הבין את דרכה . : והוא הודיע את
מקומה . ידיו רב לו להניף תנופה במלחמתה של. תורה . לאמתה ... הרחיב.. גבולה
בתלמידים
פלם . וסלס"נ עוסכ"י סנ"ל סזכיכו סכל עסנס עפולטם סיפ . וכוכל | פיכף וסנטעל עפוד
וסעל כתס גדוליס דנכי סגלון כ"ע . וסיפל כו. כי סול ולכי סככ עוסל"י סכל .| לעלו
משניום וקזכו טילעו על פס כל סעסכיות , | וסל"ס: עוסכיץ סכיל פזל על לטון. סעטנס ,> עד
מלגיל על לסוכו כע"פ כל סעטכיות , ולכי סככ פוסכיי סנ" פזל. פך. פוכן. כל סעטכיות 592
כגנון ספפון . וסככו טניסס נפסול 6ת פי סגלון ג"ע פיזס. דכך ישכס פיכוכ כו ספלס 012 .
וססי3 סגלון כי (לעת תוכן עעקות סעסנס טוכ יופכ . פכלעת סלסון כע"פ ולפ סעניניס על
כוליס , וסוסיף כלעכל כי >ך תולס טשנכתג ככון מדעת סלסון לי עגלעת . 535 תולס טנפיפ
עיקלס כדעת סליניס וסנספט על כוליס . וסנס עתס סכל 53 מילר פף סילע כע"פ כל
סעסניות כעלס עעכו סלין כסגע (סליס ספן5):
יו) בהקדמה לספקל ד:כיעותל. עסגלון עוסל"ס 51 :
יח) וע' נספד"ל סס. סכת: סענל סעונס 5' על כלסו וספסיק עטייפו , כי 5פל פמן סטעיס
עכנוסו כפי ככות סניו . קודס יג"ש , ע"מ. ולכי שעעסי כע"פ ססיפס ספוכת
פלנגול גכ . ולעלפי ככִכָנִי .| פולי סול מכוון 55 סעכין | כע"ש כקגיגס (:"ג .)| כעוכם
ססו? *נוקל לדלם נקסעל סלני יכוקף דכל עעל |עי. וכַלס זו ססעונת גכל ססופ
גנכילכ , 5סל קכם סקופל 3עסניו פפונס ע5 סלין , ככעוז כו על כפוית סעונט מ"
ללכום טניו . וכפלע 3עכין זס כפוי כיופל לגככיסל , סידוע שסול עס מספל סופיופיו נָנִיי
גכיל כזיפ .| 5כעןז סקפידף על די דגליף כזיפ ,| דלס נספ )ינכיי (סלנ"ל) : = ים) נסקדעס
כלוייס עס כילול סגלון כ"פ : .5
= יסעעפ
זש
פון
. 1 . :
עליות אליהו כט
חפרה. הלבנה ובושה החמה , וישב לפנות בוקר וימצאהו שהחל מפי מנחית , ולמד
יותר מהחצי, - ויאמר בלבו מי יוכל למצוא עד תכלית חפצך , ודכר בלבו דבר כפעם
בפעם היאומן קלות המרוץ בלימורו [טו] , ויחל לנסהו עוד הפעם במקומות הקשים בהחצי
ההוא שלמר. באותו הלילה , ומצאוהו יותר מכדי מדתו בעומק החריפות יותר" מכדי
שעור , " וונזור אומר אין זה כיא מברואי ברק , כי כל הוווית דאביי ורב הוא מפרק ,
ויברכהו ויאמר שמעך יבורך בסוד ישרים ועדה . והוא לא שקט עד השלים -נדרו , וסיים
מפי. זבחים ומנחות קורם תפלת השתר, ויתפלל עם הצבור ברוב עליזות ועליצות נפשו
ושמח בשמחת תורה :
| בחיותו נן "כ שנה, לא נודץ כי באו כל שבע החכמות בקרבו , בתכלית הדקות
והאמת , זקנים שבאותו הדור צדיקים עושי ="רצונו ארירי | התורה, בחרו
מזקנותם ללמוד קדוש החורש להרמבים זיל עם מפרשיו, כי ידעו כמה יועיל \ זה
הלימוד הנפלא להרבה ענינים , התעסקו בזה חצי שנה , אז ראו הליכותיך אלהים , המה
צוו לעשות" להם כדורים , לידע תנועות הכוכבים , | דבוקיהם ונינודיהם זשימושיהם ,
וזמני חזרתם חלילה , ואל מעמר כל אחד מהם בכל מזל ומזל , ואל זמני שקיעתם
ועליותם . ויהי החודש אז נתאספו ויווערו יחדיו , וכל אחר כדורו בידו , ושלחו פארותיהם
על פני חלקי העיון זיצאו מאצטגנינותם . ולא יכלו לכוון הכוכבים במסילותם , כי. האומן
שעשה את הכדורים, לא הביט את הטעות אשר היה באחרונה מקוצר השגתו"
ומעבורה ההיא הקשה לא כוון הקוטבים והאופקים , | אשר בלעדיהן עמודי החכמה
ירופסו ויתדותיו גם אדניו יתפלצון , ואיזה ימים | טרם התוועדו , הוא היה כבן שמונה
שנה
הרוק ו וויה
טו) ומהירת פוכפ כעולו כוקנותו סיי על 5ספכיל . סעעתי עס"נ סגסון עי סלול עוויככל
זיל שפ"ל ככנם ל3לו קודס ספפלס <כוקל . וענסו פתוס כפכיו. מס'. סומין
כפ' 3סנס סעקטס, וסוקל כסקילס לי על כל עעוד. וכלגע עספך לעעוד ודף טנלסקיו . על
כי כעלך. פני שעס ויפל געל עד סוף סעסכת . שסול כעלך טנעיס דפיס . וסיי עשפועס
סגלון עוסכים על סדככ , כי 55 >'על ככככו. סס" זס לכך סזכת עסנפו. וגס כל כפקנכ
כלעתו כמסוכ עסול עספם כ"כ לפכ פיזו דכל טנעכס עעכו ז"ל ק"ו עקועו . וכפלע סעפי
סוס | סעקםס וליכך , סעכיניס עפקנפיס כעעט 3כל פכק . עד ספין מקוס סיפוכ סספק
כענילום פיזו דנר על כל ספקקיס. 5לור יסליו ,: לסלי שסס טוניס. עלול 3עכיניסט זס עזס.
עד כי כָעט. כסיוס סננסכם מעם . פזל ככינו וסיפך כלסול 6יזו. דפיס. . כענין קולל זכל .
וספיט כו - כָּכגע , ולי כסנלון עוס2"ם. עס טכתפלם כו 3לופס לגע 3זס לייס 7 סלי"ף שנס כדי
סלל"ם -שס . (וסוס כדפס כעס . ככילוכי. סגכ"פ יוכיד םקפ"3. ס"ק כיג: עי"ים) . יול כסככל מו
טזס .פיי .36כו: סזכם עסנתו . וכלסל סללפי כסגלון עוסליים =,. עס עכון. נסזכס כזו . עפוך
סספל:. 55 סי' 3בקיפותו כע"פ סגדוכס , ספל יכול מסזול ככגע. פפנים כל סעניכיס. 3עססנתו..
(וכלסל. סעעפי ספככ. ככיכו. ז"ל. על סגלון שלגת 5כיי. ססיי יכול לסדל פעלית ככ. סם"ם .
נסעס 5' כנססכתו) . 6"כ יסלס 5ככו | ודיו , ולין: פועכת עסעיון כספל כזס . וסטיכני. סגלון
עוסל"ם , טכפיקום שעע מכנינו סגל"ל זיל. . שסין עול כפזול סט"ם 3כטונו ככ"פ טע"י כן
ינול ידי קלקול כעיון ופסט . (וכפיס לי <זס סכיפול סכפו3 5כונקות פדס (1'. סע"ל כלי
ק"כ) סוס ככיכן | לסגלון | ל"ז , כסגיל סוגיל 5' כעס' כזיל עיים). ונכן. סי נעיין: כספל
גלקלק 5לסון מתןך. סספל (סלל"ל) . ויפל גי סכסייג | פ' = יסלפל | סעיץ | כק"ק = וויככל .
(5פל זכס כלפות | פכי סגלון . \ ולעעול כפכיו . עולכו | כסייס) . 5של נסלל סללס כפכי
סל סכל . על. ספל מוכס טנוו: כו טיסל טליו ענס פס עס כסגולס .| וססוכס סי' כסן ,
וסכס כלגע סולס. לכ , סכל | טיסל |סן 5דס . כילוע | סעסנס לססטום (פרק מליטי) ססן
ללס ליגו (טפפ [וע' בלכו (ס' :) דין בכעס דעסיכלי כיכ. ספכסי"י פנס פסום פכסעולס
ועפיש על סגליון עלםניס :"כ (קע"ז,) ספיי טנסל טן פלס] ונססל טלכס זו גס. לפכי סלסיג
סנליק ע' בי סיכם )"ל , סע"ץ לפס \וילכל . וכפעלעס מעגו כלגע ססנכס כנוות כסלת סן
שצ" חית 8 ו
5%
66 עליות אליהו |
חתום הוא מעין כל חי, הי יראה לו והשיג ללמור ספרים בנגלה ובנסתר , ולמד כל
כתבי עץ החיים בחצי שנה מה' היתה. לו+? <> |
יג) בהוותן בן עשר שים היה לו תבר מובהק. [יג]. דבוק מאח, שיב הרב הגאון
המפו' מו"ה ארי ליב זיל אביד דטשעכנאוויץ [יר] . והי עמית אתן בנפית .
הקימו להם משמורת , לכולם עתים סרורות . רק כמה שעות ביום . שם לו: לברנה
מטמון אמונה ללמור תוצאות מקור הבינה . כל חלקי הזוהר . וס' פרדים, וכתבי האריי
5 שם ידו הדה, ושם יעדה. לו לבדו בלי חבר, ובששה חדשים עבר משער
אל שער. כל ביאור? הזוהר, ופרשו אור שכלו. להאיר על מכונה,. לבוא לנקורה
הראשונה . כי ידע אלהים: :
בהיותן נן אחד עשר שנים אז כל תהלה לעומתו מגרעת , וכל מתי החכְמָה והדעת .
נלאו לשער בבינה מכרעת , רוח שכל אשר כמעין נובעת , ביום שמחת לבו .
היא ליל שמהת תורה , | זמור תזכור עליו נפשו, כי מזמן ידוע ומעת קגוע , נדרה
נפשו , ללמוד מפ' זבחים ומנחות ולסיים בשמחת תורה , ועדיין לא החל מלאכתו; כי
כל השנה הפיצו מעיינות | שכלו, בנפית בארבעה סררים הראשונים, ובפוסקים
ראשונים ואחרונים , אז דלג ברוב עוז אהבת ה' ותפקחנה עינו כל הלילה ההוא', וילן שם
איש טוב ומעולה . מופת הדור . הו"ב חכם חרשים , המנוה מו" מיכל ל מראטנאווי,
הקיץ בחצות הלילה . וישאל על העלם איה איפה הוא. נעלם , ויבוא החדרה , אין
| זה כ"א בית אלהים , שמה מצאו עוסק בתורה . הודה והדרה , במכ' זבחים ,+ בדף
: |
8
4
תל %
ל א אל
חמישים , ור' מיכל בראותו את אלה, בא למולו, והרים את קולו, בשתי שעות
למדת נו"ן דפים , משטות חמורות , | בלי ספק היש טעם כבריר | חלמות , ויבוא
לנסותו | בחירות . בטקומות הקשות , בגמפ'ת באותן חמשים דפים, וענהו על כל
דברים הקשים , לכל חפצו דרושים בכמה. פנים , ככה נסהו עשר מונים , אז אמר וי
מיכל בלבו , מובטחני בזה , שאורו תצהיר לכל יושבי אדמח. הלא מנוגה נגדו. בנעוריו..
הפרה
ועיי כסקדעס לככנ"ס עס כילוכו . | יב) כסקלעס כפועם עס כילול 6לכם 5פיי :| וב) כס' זכל
כדיק (סנלפם 953טונל , שנת מקס"ס . וסול תוכלות סגלון ע' כפלל סכסן מסונכוכג). מכי5 על
סגפון ע' לפס סכסן 5ז"ס5. כִי עולל ספת 35 כלט" סעס כפקול עכיסס . 5ת פיפ עעיפו
סכ ססקיד סעפוקס' ע' סייס ".| לשל סי" פלעיל סנכ לכגלון סעפוכסס סססיד עופת
סלוכ. ע' ליי עווילכל זמל . ספטל יטע פפיר לעיל וככל סכפליס . 5סל 3קנס כגפיל ועד קפסו.
ללעד לעת 5ת סעס . ולסוכיפס 5דכלי עושל ויכלת. סי עכיל . סכס. כולים. 5:סכו :עול. פמניד
סנל לסגלון . 35כ 5 כולע לי. עי סול זס סככ סססיל כ"ק . כי פענס 55 כיון על פעי
זקני סגלון עוסכ"ס עוופלזין יע (5של קוכל כסגלון -פי כפל5 סכסן . עוכי ולני . כספל
כסיתי כ" כתסוכותיו . כי סיעם לופו. כסיוסו 3עלינתינו) | . כי זס | םס" כשכת סקי"ס .
ולז פיי ס"ז *לד קטן. וגס כסשכ נדפם ססיכוכ. זכל. דיק . = סיי עולכו 5פייס: סגפון עוסכ"ס
(סכייס סלן") : בקעס": סול סככ = כ' מייס | טשכסייצל | (סנקכל 3ווילכס כעקועכי. בס | כ"ס
נגיד) שסיי. סלמייד 'ספר. מככיכו זיל .| כיכדותו . = וסי' סמיל עוכיס = גלול..- כלםל . כסיתי
כתכין . | ועזכור | מס כיפ | 3סס עוכי ולכי מקפיכן | סגכיל. זיל (סללי5) : סוס ולפי 0כ3
ססםיד/ \ לייס ' עסכסייצל ז"ל . = לפי תסכוכות | סקיפוליס טלקס- .פזכי עלולי סגלון = כיים. זיל
ו (סכל"ם = עלעניםפפוו) : .
שף)"עי לקען נסםיפול ספכתוכ שס לי"ס. מכלס טלף כסכתגדל .כצכ -ק3ת ככִינו: זיל סיס
% לועל עעו כסכולס (סכל"ל) (55 עפ שס) וע' כססכנס כם' מקגליות סתולס סנדפם
כסכת סקע"ס 3סיי סגלון כתנכ טס ספכעי עסגפון סעקוכל. סמקי פי יסודס. כיב סמ"ד | דק'ק
טסעככלוויץ . כופנ כזס"ל מלנידו טל פופו 5ליק . פעופו: יככָּס 5095 . ט"נ סכ סגפון
' סססיל פים 5כק* סק3 גי 6פיי עק' וויכ:1 ע"ם (סכייס. ספו") :
טו) עי כקונעלס עעלות ספוכס. (סעכס ו'). עד סלכייי. זיל (סל"ס. ספוי) :
ן ועסיכת .
עליות ! אליהו כח
רק עד ששה שנים למד אצל רב , ומאז קול הי לעיר יקרא .| באזני מבחר הנכונים .
הביטו בעינא פקיחא , | על הנער הזה בוצינא דנהורא , | פה מפיק מרגליות ,
במושב זקנים . שפתותיו שושנים , בהיותו ששה שנים וחצי דרש בבהכניס , חילוק
אשר למדו אביו , ובסעודה שלישית של שבת, הביאו לפני הגאון ר' העשיל אניד
דק"ק ווילנא . וינסהו אם יכול להגיד כזאת מלבו ולחדש מדעתו. ויתן לו שעה
אחת להתבונן . והראה נפלאות . כי הקשה עוד קושיות , הוא מותיב והוא מפרק .
כולם בסגנון אחד [ה] הגדולים אשר ישבו לפניו . המה ראו כן תמהו, רצון אחזתם
לחבקו ולנשקו , אחרי שמעו כל זאת . אמרו אין נבון וחכם כמוהו :
(והיה אז בעיר ווילנא הגאון מ אברהם קאצינעלינבוגין האביר דק'ק בריסק. בבית
חותנו הגביר הנדיב. ר' יוסף בר' אלי" עטקעס . (הוא אבי זקני ממשפחת אמי תיי)
מגדולי נכבדי עיר ווילנא, וכל חתניו לוקחי בנותיו, | היו נדולי הדור , ויכרה להם
הגביר חותנו, כירה גדולה . וגם הגאון מ' העשיל האכיר דווילנא . ונם הרהיג רי
שלמה זלמן עם בנו ינוקא קדישא הנעלה הגיל , נקראו שמה , ויתפלא. הנאון מ'
אברהם ק"ב. על עוצם גדולת הבן יקיר הזה, ויאמר לאבי צדיק זה. תנה נא על ידי
את בנך בן חכם זה , ואני אכלכלהו . ואני אשא די מחסורו . והרב. רי שלמה זלמן הגיל,
רד אז עשר מעלות ממעמדו , ויואל אביו לתתו לו . והוא הובילו עמו לק'ק קידאן .
לבית אביו הגאון | מ' דוד קאצינעלינבויגין, האביר בקיק קידאן והגליל . בן הגאון
הנשגב. מ' יחזקאל ק'ב , אביר דקיק: המבירג, אלטונא. וואנזיבאק. (בעהמיח שות
כנפת יחזקאל) ושמה למד אז כרבץ שנה מהגאון מפורסם מו"; משה זל בעהמיח
פני משה על הירושלמי. ומאז חדל לקתת לקח מפי מורים, (וכשוב הגאון בעל פני
משה מאמשטרדם, אחר הרפים חיבורו שמה. "חן פני העיר ווילנא . ונתאכסן
בבית הג' ר' אליי פעסעלעס , קיבל אז הנאון פניו וכבוד גדול עשה לו [ט]):
) בהיותו בן שמונה שנים , העמיק שאלה , בלמוד לבנת פפיר. החכמה , להבין
אמרי. בינה , אנדות חל , שבאו במשל ומליצה , כלליי חכמת האמת ,
היו אור לנתיבותיו, | וכל דרכיו שלום בלי שום לחץ ודחק. (וע' לס כסותו.
כ "3 סכיס):
יא בחיותן בן תשעה שנם, והיו ידיו רב לו. במקרא, במשנה, בנטרא .
וישבע מסברות דבריהן , גם מדרשי אגדות צומחות אחריהן .| בדברים
החמורים בשיטת הש"ם והפוסקים ,| ובשיות , ומפרשי קדמונים ואחרונים . | דעת
מבינתו ישתק לו, למי שיח סודות הנעלמות מכל נמצא הוא בספר עץ חים, אם
חתום
כסיתי 5כי.. קלפ על "לס דעס . וכילול על סעול5 5' כ עככיס 5' כ' ע"ל ספסט סיטל
וכקוכ לבכיס ביל די סכדייק וסככ:"ג) סזן סגכיל סעפולקס לי פסל גיכנכולג , סלסייג סעפולסי
כי עליל (נק' ילניםפק . סלס"ג סססיל וכקי כסדלי סוכס כי עעס . וסיי עיכ. ועייץ כפסלזעכווי
סקעוכס 5ווילקעיל (ס2*ס סכן") :
ח) לדוגמא פפילוסיו לטל פילם כעת ססיל . עי' טכום פכיסו כככום (פ"ל ("ס) ככיפוכ
סנפון לייס וסכעיס פועליס עד סנום וכו' וכפנ שס ססכו סכס"ג )0"ל. ]ס
שעעתי עפו . זס ססילוםש לעכ 4 כעדועס ססעל כסס" כן סנע טניס (סעןניס
סול) :
ט) כל ז פיפל לי סכנ וכוי 9 5נלסס דול 0 זיל . כיווניס כפכי פטיכתו . סטעע
כן נפולט יו5פ נפי סגלון עי סלול כסגלון (' יוםף כסגפון ני סבכסס קפניכעכיכנויגין
סניל (סל*ס. ספן5) : :
יי בהקדמה לסועם עס כיפול פללם לכי עסגלון . = יא) כסקלעס כלו"ס עס יסול סגפון .
, , ועי
9
>
.
6
4 = + עלא אוק ' .
ה" בכור לאכיו [1] . ועליון לכל גאוני הדור , ואחיו הארבעה [ז] אשר בתכל נודע שמם
לתפארה . רבנים גאונים מפורסמים , שמו אותו עליהם אלוף לראש :
מיןם הוולדו שם אותותיו אותות , כי יהיה לאור עולם משוש דור ודור , זיו תואר פניו
כמלאך הי צכאות ,] כולו מחמדים , יפה תואר , וטוב רואי, רואיו מנעוריו
התענגו בו , חכמת אדם תאיר פניו , גם במעלליו התנכר נער , כי הוא יקים עול תורה
ינלה עמוקות, ישביע נפשות שוקקות , גם באיים רחוקות , קרושתו ופרישותו הולך
ונדול וטוב מיום ליום:
רק
"ו סנלון סגדול עו* עסס קלעעעכ זל . יד וכיש, עככיץ פוקס כיסקלל , כילוע ועפולסס
גודל עעכתו ככל עיני עעלות וגלולות ככגלס וככקתל עעש סטכינס שולס עליו כו' .= (עיש
כסקלננס) . כיקוע ועפולכס . ועפזיק יסיכות גלוכום כו' . עכ"ל ע"ש : וכליפי על ענכת קנולתו
כווילכל . כפוכ על זס כן' . עיפיו כלעכיס סיו טותיס כל סגולס . עוכיכו ולניכו , נלון עוזכו .
עסונד פיכיכו , סגלון סנדול 7"35 ול"ע ע' עסס כ"ע דוד. סול תולתו סיתס זולסם כעס
קסלום קלועות . ופס ק"ק ווילכל . וכפנקם כיטיכס של כעלס . י"ד | דספוון טכת פלק"ת
מח"וקק ספון כפ"ק . ונפטל כסנת תע"ם . וכליתי (ם"י סס"ג כ' סיס נפען פלכק 501) פת
כפנוכס 5םל לזל סגלון כי עסס קלעעעל סנ"ל , עלוקס פפיי פתוסי פוסיופ . גדכס. נססנכס
סקלוסס סעוקלכ . <סגלון עוסלל עסס כן עו"ס דוד "ל 55יד ולי דק"ק ווילכל . כסכת 5"ע
-. כספל גאולה וישועס <פיק . וסיף סכם מק"ל . וסכס"ם כי למיי פכיד סכיל סיי פפן
['" פססיי (סנזכל 3סק' 253 סגוכס) כן סגלון כי עפס כקכקם עווינכל. כעל סעסנל כ' כפכ
סגולס כן עוסלייל נפפלי סיכם סופל לקי פכלג (לםק ינק עיס וסינם לפכי סגלון עי פלק כיץ
זיל כק"ק 5כו2 כסכת טכיו וסניז ופס סגיס. סס"ע וסנלסיג = נכילו) כן | עסוכ"ל פספיי סופל
דיק פכפג 3ן ססכל <' *וסף זניל . סול עולל עגזיכם וויכל . וסגלון לכ סגולס , 55 3קלם
גוליס עווילנס כסכת תס"ו כעת סטעלרוליי . ולך כעקלו :ידו ופכעיל ספפילין ופ ענלונות
נסעלנו . (לעען 55 יסכק סג פולס וסנם כסתסלכו 5ל לשכ 55 ילפ) . וכל עד לעסטכלס
וסדפים טעס סנלל סגולס , וט כווילכל . וכפטל 3פנת מכ"ס לפ"ק פס וולכל (סכיס. ספן") :
ע' כקען (סעכס ק"פ) ועי עעטס 32 (ס" כיל) ססגלון פלס 5"ע כספס כו"כ כטיטתו
וכפן ככסן כפינס. עפש . עעעס טלניו פלס לופו כנסוג סעולס עכ"ל . סנס יש מסדופ5
ככל טל גדולי עולס . סעכסיטין זס ססך . ססיג. עי כעכ עזלגעק ז"ל . | כסיכוכו ככיל סוסב
(פי קלפ). סעיד סכניכו סי עולס וכל סעעס כ" (פכייפים) וכ"ס כנילוכו כיוכ"ל (סטיס
ספק"ד) טסעכס פסול עלך טטטיס זסו' פולים , לסייכו סי כ"ע . וכתוללות 5דס . שנפי סגלון
כי זכמן (ייכ עייב כדי ק"כ ססדם טלפכי) כפונ סעשס כוככ"ף . ולפ יטעון סטוען וסכי 55 כִי
עליס סעכפיטין זסיז . זס פועל מעסס כ"ע . שסן די כו"כ וסני . וזיל סעשס כו"כ . 5כי פחקן
סיסיי דכלי סכיסס קייעיס . כי טעעו סעיקלי סל כניכו סול . דכפל עטכע כפי כזען פזפיכן
(וסול | מעתכיי פ"נ לסקליס (מ"ל) עיש 3פיי סכעניס וכע": . ונסיכול סכננניס פיט פטקליס
סיו עיש ככלנייד) ולכן כזען ססיס עדיין ליטל ספ"י עיפ . סיי עטכע סין55. כפ'י"ס \ל5 כו"כ .
סיס עוכס וכל 5סכ"כ פזפגעל ס' קפיס . (ולף עסול כפג טס . טלעל לי עול פעס טלופעוין
פלעיס. כטי"ס , כקוופל לעינפפ לעכ לי גס פעס זס. וסעיקל טעס דכתל סזען פזלינן) .
ולס"כ כסנל פסם מעסלם לופיל *כ"ס , וכעסים מטכע עיקל סקו"כ .| סוס טנסענס עדום כעל
תוכלות 5דס . טסולס ס' קו"כ, (סכליל . וקנת עזס סעיכ ס"כ לבלסס טעפס עלפניסנפוו) [פנ'
סעטיל נפנלסי 5סכ 55 סניפו פ"ם ססכעת ללס עפוכם (כלל קל" שי פי) כסעל כנס ויטועס
עסס סגלון לך זוכלני כיניו סי נותניס לכנעיס זסו' ססס ס' כיט לספס כיט כעלינס זו סיס
מ זסוכיס . חס כע"ם כס' עעסס ככ . וע"ם עוד] גס פ"ם עוד םס בעעטס ככ . טפול ופלס
ענעו . מטעס סלניו פללו ככסוג סעולס . סנס 5כי ספעפי טעפו עפני ספק יסוס כסכי סזנן
לכן פדס עלפו מכמס כסכיס . וכפכט שעעפי ספלס ל"ע מן סכ כי מפיכ. כסן כלפלפכטי (5ביו
מכ 55" , סל עוסי ישכפל כסן כספפפרט. 5כיד לבוסל: יסן) על טכסנום כלפלפלט סיו פופזקין
לעיוססי כסונס (וכן סדנר סי כיד 1"55 | עוסכי"כ סכיל כסכ ייסום. כסנום ללפלפקט על קנף
/ כלותיום פוזסנות עד עזקל סכסן . וכשלף כפקפת יפו (סכד"פ) : -
= )הלא סנס סקכ סגלון ססקיד עי לבכסס כלגלפטכ |5"ל, בעספ"ס ספל עענות ספוכס . סכנ סגלון
סכס סכולל כי יסכר בער מווילכפ . (וכפלל נעכו סיכוכיס ככתוניס. וסעס ם"י ככדיו , ולטל
כליתי
: עץ ל י חאו אי י ה ו כז
(קורות ימי חייו ומפעליו)
כאור בוקר יזרח שמש . כן זרה אור. עולם:.
והארץ האירה מכבוד גאון קדוש ישראל .
א) ביןם ג' ראשון לחג הפסח, שנת חמשת אלפים ארבע מאות ושמונים [ב] לביע .
ילד ילד בן ניתן להרב הגדול הצדיק ר' שלמה זלמן מווילנא [ג] . אשר
ילדה לן אשתו הצדקנית /מ' טריינע [ד] מעיר סעלץ הסמוכָה לקיק בריסק
דלימא. וקראו שמו אליהו, ויצא חוטר מע הגאון מהוריר ימשה רבקש
מווילגא בעל המחבר באר הגולה . צר משורש הגאון הנפלא אור
ישראל וקדושו מויה משה קרעמער אגיד וד"ש דקיק ווילגא [ה] . הוא
היה
א בהקדמה לטולמן עלוך לו"ס עס כילול סגלון . = ב) מו סגלפס 5סקלעס סניכ מפיל .
סול ט"כ . וכולל שכת ת"פ . כן שעעתי עדול* סככ סגי עויס דוכ על סמיץ =
בווילכל (סעוניפ. ללוכ) : וסיודכ כססוב 5תקו"ג יססוב כי כסכם תפ" פיי יוס לי כסג ספְכם =
ניוס סי , ונסנס פיפ סיי כיוס ג' כנדפם . וליל סול ט"ם. דעוכס . וכולד כסנת | שלח 6
אליהו לפ"ק . (סכייס. סכןי*6 : 2
ג) ראותי נפנקס פזוכ נדכום כָּכיי קודם עסלס'ג לי ליי | פעסעלטקי זג'ל וילְכל . וכתוכ
שעס ע"ד לסל 5כ2 כס"ז 5כִּי קנסון . דלש לפת כו נספוק כיסו . נִנְדבֶת פעות
עזבון . עזקכו כנלון 3לל סגוכס . ולקלי לסל נועלו יפל ססכיטו , לסכי לסל פוכתו לועכפו .
כדין וס סיעוכ סכלו , ולליתי בּכַפוכִיס . כי פוס. כפני עוקו . 5פכ 5ל יפקק על עננקו | פוס
חָבָס , כק (כקוב לים תן" . ויכיכ כיוס כ"ס כסלין פקי"ע. בָּווילַנל , (סל"ס. ספוי) :
14
ר) פיפ 5 סלסיג ע' זלטך זס5 פיי כיי. כפס . = לטק סגלון סעי אזקני עויס = סייס. עוופלזין
פיע . 5על כל ככולו כגסר סעוכל על נסל כעוך ללענלווע ססטוכס כסנונק . 5ליך
למל" כלוך סעפס 5י כס כעקוס סזס. כי פעס עככקס זקנתו טל סגלון . עס תס סיל לס
סגלון . 5סל סיתס 6 *ללס עוטלת ככ עכיפס . ונפלו כניס . וכקוכ | עעל סניפו דלך כס .
פך לת סכל עס סתינוקות לשל לפס פעעלס . ולמוועס ולנגכס טעו 5ותס כתכול סוסק . ונכוס
כגלס עכות לם . וכלפס 3לש וכעיס . וסקולס | סלוכופ ע50ש . וילע כי עלת סיכלס סזלת .
י5ף פכי 5דיק גלון | עולס 3זכותר כלולס . כעיש סזיל על יעק3 5סל פדס לס 5כלסס וכפ
עניזי רסנל כיס5 לפגכל . ול' סגלון עוסל"ס כ"ע . כי סכם סוס.. נעטס גס 5ו כנקוס סזס .
כיס פיתס נטצעס מפין סי' פר כ גלול ונוק כסגלון ככ , | (סכ"ס סֶכן*) + וסול כע"ם כס"ע
(סיי לייס סייר) פ"פ סיקוסלעי. לככך. על ככ ככ . ול סולרך ללפלים לכו .: כק כנלק סלף עכ
נסי לנותיו סל ככו 5ליף לככך. עפכי. טעס זס . (סכליפ**) :
ה) אבי סגלון סל עוסל"כ סלעס זכען סיס 3ן סכ כ' יסְכֶל בעל כן סלכ סמסיל קלוס
ועסול סכקכ5 כי ליי ססיל, [5סל על סגו נקלל סגלון כקס פליקו וסי' ו פֶסכַכ
כ פמ" מכיל סנל שלטס כָכִיס סככניס , כ' עשס , ול"י בַּעָל , ולי גָכִי , וסק2 עוסל"ל 5
סוץ לי קְבָבִי סכבּ כ' סכיי * פעסעלעם 5>ביר סל סביר סכל כ' בָּעָרָ , 35 סָגְניל | סכר כי
ליב עי /ם ז5יל עווילכס] | כן סגלון ספְלֶס, כי עשס קלעפכק סְכָיד ול לק"ק וויקנל , = וזס
6ל 02ב מפיך סתנר סגלון | 9ע' יוסף סְבּיל כק' מעכץ , ולק"ל כפביך כק' טיקטין . כעסע"מ
כלם ייסף ל כעס פמכפוף , (3ך סל כ' יק (ין ונְכד | (סגסון כטכנס"נ: ע' יק פַלללק
זיל = וכָנִי סנלון ללש יוסף סכל סיו סְנסון | פ' עשס ל:"ל. דקלפיכסלנין . וסלכ כו -פ'
שק בָּעס"ע זכע סלפל עכ כ"ס ועגילס | כך כפיפי 3ס' כלס שלעס) וז"ל בֶּסקדעת כל
*וסף סכיל . כסיופי | עכניץ פוקס כק"ק וויככל. מפופכס . עיר ולס :יסלק | שסיי פס פפי
כו
= | *) סוס. סכס"ג כ' סעשיל סכוי כייי וכן סטיץ , **) קול סגלון כ' לוד לוכיל עכיקלוו וכ פעיל .
2 מעלות הפולם /
והנח אמנם אדץ, כי לא סיימתי לכולהו שבחי דמרן הגאון יע .. ומגרעת נתתי.
לכל תהלתו , אך בענות צדקו אבטח כי ירבה לפלוח ,והרב שמחל על גרעונו
גרעונו מחול, , ואף כי אם באנו לכתוב אין אנו מפפיקין , ודעתנו קצרת להכיר נדלף2
וכל עילויו לא ה'' אלא ממרום , ואוחילה לאלהי ישעי , מבטחי מנעורי , כי גם במעט
הזה יראו | צדיקים וישמחו. וישרים יעלוזו , וכל עולה תקפץ פיה , והיה לחם הנאון לאור
עולם, אשר ממנו יראו וכן יעשו ותרכה הרעת, וה" זה שכרי, תמו דברי אשוף
קראתיו בשם מעלות הפולם לפפר עליות אליהו,
יום גילסדר ושנת מלאכי אלהים עלים וירדים בו לפיק פה.ווילנא יעא,
סלעיל 3015 עסוק 35 . עסנק ועכסק עודי סי . וסוסכי סעו \עפונן עפל כגלס .
יהושע העשיל בהרב ובוי מייה אליי זאב וציל הלוי ,
כלכס. עוכס 5ל5כע טסול ילוע כסס. לעותס ותופכס . סעוליס על ססכככס . (שלעלנו עכניכו
סנל" ז"ל) ול"כ סדבל כמסדו יסקקוס יפס עסככ <"י סונ"ץ . ויודיעס 5כי .. גס נכון. טִיקְבָעַס
כלפום כיון . 35כ יכסלו כ3יס . . . . וכסיתי לעולל פס דככ . לשל כלעתי כפוי כמככו פָס
בּלפוּ . וסוס סשעלסתי כס"ג ס' כול3. שכת: ו;ז"כ וס"ל סדם טוטס קְככרכן טכפי' (שעפיו
1 3 ן, ופתיין (וגס 3רסכן) ע;"ל . עכולל. דק"ל סלכו סס כינכי סדפ שוטס. סציקכי
כַפָוכַ . וסול עין סקל כעיופל לסוכס . וכתלי וסד דפליגי 3נכ' . סיינ לף כונין עץ
נעות שעכיו פיכן לקוכין וכסכין . עיים פסול כעלן דפוס5 . גליכס ג"ל כפק . וסייכו 7פ' מכ בָכִ
סעיעל לכל לססוס כדכ טוטס קלי 5י' . עשעע סים סדם סוטס עיקכי לסכ . כק סעיטוב: סוי
קוכף גס כזס לתכי וקל כסס סלם סוטס על טס פסקונו כככוק טוטס . וזס. גלס 55 נכדוק
ולסקוכ . על עיני סלקיס סגלכיס 55כיכו שים עסן טעליסן קטכיס (סלכס עשל. סדס? פיטגלים
סינפיס סעונסיס עס סלפלוגיס עטס) וים סעכיסן גדוניס (כסדכי סיטכייל ועוד שפכ פסן)..
וסכס. סעין בעכיו. גלוניס כננסיס: סעוכיס = ככו . ונענסיס עכפיס ללוכיס ד' וס' טפסיס כומן
ענופ עכלסן כסופן - עד שים כתעוס. על ע"ם כוכס (כ"3.) סססל עפום ספת5' 55 עשכסינן
(וע' ככ" כעלסעות סנסן ב" ע"ז. כל לכוך טועס) 5נכ כסנעייץ כסן יפס . כָנֶם. סנה
סוניס עסקטניס עול 3זס , 5', סלף שעליסס עועדיס כסולס ל' , 3כ"ז פינן עוכככין. זעיז
(וכסין סכפ"ם (סיי גי) ספענעי עעככ על סניסס . וס 5ף כעכין סקטכיס פין עטוי) כק כל פי
עסג' עלין לככו פנס . וים לווס כּין לי כסכיכו שסעץ (גולְס . | כ , שסקנין עלפן. פיכן סכופין
זיז כעו כסקטכיס . ויש ספסק גדול כין קן לסכיכו . 5סס נפכי 2' ססינויס ללו... נוף. סעץ
עגולס סל3ס . וים לסככל ססין זס עכפיו סופין לת עלו , כיון םלוכ סעץ גגולס . (וע' פכטיי
שס 7"ס דוכנס קו' קלוע סופ . 35ל סין עכיו. כנופיס) . = נסל"כ פופו סעין סטליסן. קטניס .
סטלין בל סקן כעוכים | זכ" . וסופין כקן וסוקס ססיפ | סעץ גס סקנים ענעס מכופים זכ"
?ותל . על שעסעת זס כללס קו3 עץ עכופס . גס זכקוני סלפיפיס כנקוס גקונס . וסנס 5ף
סגזע שלו . קודס טעפסיליס סעפְפִיס כנלת.. פכוסס כענין . כנופיס. זעיז . ונפקוס כענפים
סס סגזע סקול עץ עכופס ען סענפיס (5כ לומן סעליסן גדוליס . 55. כסיפיס. בַּקוס גְדוְכֶס
סלפסל מ"ע ענפיו סופין פפ עץ גזעו) . וכזס סעין סול שקטס כענול עַבָּות פלסס . וְכָּזֶ
מפקיישין דנכי כס"ס עכוס נ' עי מסְכסינן . וכפיז ססם על סעין סעכיו גלולים . . פולי פן
עיקל עין סדם סוטס 5פ"ד כק"ג . סע" ססן סנפל פד קיכל , וללוי לוק כנקוס גדימן לח
ענפין קופין עץ גזעו עכ"פ ככלי 5סום 5די כס"ג שלנכיו דנכי קכל: . נפע"פ סים כפכם נמו
סל כב פנטויל גלון סנוכל ככליים (כי י"ל) שלתכ ספעיפ מטן סעקכל לעזכפ. עסעע ססני
נינץ סן.,. 35 לכו כולין סגדכין בעלונס 5' . וסוין כנכלס ונקופס . זס יונפין עמיג. עָכָו בָו'.
שנחקוון 32 פטויל גלון 3זס . 5סונים מד' כס"ג. וכונל ספיכן 3': ניכין עובלכין בעלפס עפיסן כלי
כס"ג . לק מין ל! , זס יונל מְבָות . חס סיכו עכות . (ולף 3פילן פ' ע5עו . עכפימ ככיט. פינן
ענות) פנל כ" סון כזס ככעול ען סקתוס טכ כסון זס . לססול סק סעפוכט. לי בַסייג . ולליך
ע"ז סקילס; ולקומס. כפקועום סססלקיס כפכיס גלליס ינמי קדס עפלטן . כנו כפס"ק הובכ"5]..
פפו לנלי ספכופיי יוס סניג טנח שמע לי אחוה אני דעי פיק יהושע העשיל חלוי,
= 6
מעלות הסולם כו
הרתא שמע כו',. או תוספתא עתיקא [כג], וכרבות הטובה אשר בכל רגע נתוסף לו
בינה יתירה , ורחבה מצותו, כן רב שמחתו וכן רחבה ונסכה למעלה ראש. כי
תאות לבו במצות . וארשת שפתיו בתורה בל מנע סלה , והוא אשר שמחת עולם על
ראשו שמחה אשר לא יוסף עצב עמה , כאשר אחז צדיק דרכו , לרוץ דרך מצותיו. ואין
לו מכשול [כד] ובתורת ה' חפצו כל היום. אשר היא שמחתו בנערותו ונתנה. לו
אחרית ותקוה בזקנותו , עולמו ראה בחייו , ואחריתו לחי עוה"ב . ותקותו לרור דור .
והוא אשר ,עלה בעירו . ובכל ישראל , וכל עילויו לא היה אלא מעצמו" (עי לעיל סעלס
ל נכופס ) :
וכגן עדן היתה הארץ לפניו , ודר בשני עולמים כאחד , והוא האיש אשר נם בחיו
,לה למרום , וכל עילויו לא הי' אלא ממרום', (עללע פועס) כי מלאך הי
צבאות הוא :
והגה
פעפיס *לך ס' ונו'. כס"ע , כי סנס סעונניס על עכיכי עוסייז על 5כנעס לופניס. ימכו ספנס .
כלסונס . טיסיו סלעיס ונליליס . שנית . טיסיס פטס לי נככס ולסס סוקס ככסכס . סליטית .
פיסיס 5סס ככיס . ככיעים . שיסיס כסס עושל 32 5ססליל לסקיסס 3ככס . כסוכים 5כניסס סון
ככ . וסנקסות 5כו סן כקלקן סכס %ל". וסכקעות 5כר כל יוכל פים כקסת זלם ככסיכתו .
כ"ל עתפ 5כסיס סיל . וכעס פעעיס יגע 5דס 5305 ויכל לספס . וטנס ים | עלכינס סעישית
5 כעוס"ז . לסל כיל ללס יקס וכעטלו . ולין לכלך עול3 כו . וסול לשעוס 3סעפס סל עלוס.
ולעלוז ככ' וכתולתו . כלסל סכנס סקילי עליון זכו לזס . ולסכיסס 5ף 3עוס"ז . ולעוס"3 פיכי
יודע כעס . תסת לסל עכלו ס' כעעקס וכטו ל3, וכלסל 5' דול ע"ס (פקפיס ד') נסס
עליכו לול פכיך ס' . כתפ שעסס לכי . עעם לגנס ותילופס ככו . וזים דוד עעפיס. ילך סי
(כי עתיס ככס"ק . סס סלנשיס סנעליס . וכעיים כל עיל כפיס וכי"כ) ססס עילך עוז פסס .
ועכיתס סול 5ך סכל . עעפיס עסלל. וססג ככדל ספנס ככ"ל . סלקס 3סייס (טניעות
סככילות) . ולפוכך פעל5 טנס (סלסנת ספזון) . ישנעו 3ניס (3ככת סככיס) . וסניפו יפרס
כעולכיסס (סייכו סיקועס מססליל ככניסס 5פכיסס) . 5"כ ספל יש לסס כל. עלויס כעכיכי עוס"ז.
ופי 55 כן עעלי. כל כזס סגל כפטי . כיס 2% 3 לסקזס פניך לסנעס 3סקיץ פעונסך
ככ
כג) עי עליות לכיסו 3סעקס (9"ס) :
כר) שמעתי עסלסיג כי ישללל כייי סעיץ דפס וויככל . ססעע עלכיו סעכוס (5סל סי יקל
עלול כעיכי סגלון כ"ע . וסיי כעל קוקע ככיפ עלכם סגלון . וכלפל נפטל .
וכולע לסגלון קלע עליו וכיכך כסס ועלכות .) וגס סכ3 סכ"ל סיי כפופו עעעל 15. כל סכיפו
לו מסגלון כ"ע עכככס עלקלס לככו 5טייל כפעיכת 3כילותו . וככל סעו 3ס. סספקיס סכלרכיס
לו וספליו . וסול יכל כמכת 03 . וכלשל סניג כף כנפו עליי . כסוג לקול . ול' סעלככס סזפת
סיפ (נכככת סילל . כי סיפ עלולפס. 3טעטכז . וסעועדיס על ילו ענו כו . סלל 55על נעליס סיפ
עכולפס . סעיכ כסס כלסות . יען סנעל כשקק 3עסלק . לפס יקללו קעעעל סלכ. (כי טס
סעקלק ככ"ל קעטעפ5) . וסכ כניפו ולל כסע . [וודפי לל כעלס מככיכו זיל טססס קלעיפפיפ
סונס כתסלפו על סכעטס (5עכ געליס פעיפי . 5965 שלפ"כ סוסל לקלול כסס זס . גס לסנעטס
כלעותו נעיכיי ססכיס (וכעו סקולין קלעילפ"ע עפי וכי"3) גס עעכנין כו 5על כסליס . וזס סיי
עיקל טעעו ללוכ . ודקך נסות סי ספין ילופ כקקותן כסס קעעיל סלכ . על טס סנעליס . כק
על סנסלקו כלכלק . ולפי דכככו לעדכו . סל סיס דעם ככינו כופס כסתיכן של כעלי ססונות
סלסכוניס 3זס עפני ססס קטיס ולין נכפפיס כטיוסניס עפיסס . לסל קוכל לעכעל לפזו כקוכ5
זו . וכעל כפם יפוט לעכער (סגכל"ל)] , וסעעתי עול עסכסיג סכיל (סטל סי פוד פכיל פת
סגלון , וְכַכית לכּיו יםכ סגלון כיעי סקיץ .) 5סל פ"ל סכס <ו <סו' סגכיל 9' סייס יסוסיעס
זיל נסללניס . ע"י 5יכ ניופל . סלסיס עוכסקיס ק"כ . ולפי סגלון כ"ע סכסיג ע' לוכ כעכ
זמיל סופיט לוקס לקגלון לקיו . ופיכ) כסלקוס כילו כסעסס ככגע ססליכס ללכץ , ולי כי סכיכ
כָּסס 5של סעס עולכניס . וסכס"ג. על פיי 5דס 5עק וסכעים , כלסל כלס ככית מלכסו סל סגלון
נועליס סלסיס כלפס | . (ועפי | סכ3 כפ"ל סטכלטון ]'ל ספעתי . כי סגלון פתכס
נפסלס וספליכס .| לעען 95 ינככס סניכ לסל . ויכטל 3סס .) וע" כפכ. סגכדיל = [עלת
סִ
00 מעלות הפולם
(וע" ( עטלי גי סי .) עיש בטח אל הי וגוי, משיש הגאון גיע . דרך בטחון הנעלה).
ואם לא התולים עמו, אלה אשר לבם צפון משכל . ויגעו בדי ריק לאסוף ולכנופ
חמודי תבל . אשר כעס ומכאובים ענינם . ואף אם ישיגו חפצם, האם לעולם ית'ו,
ולפעמים קומטו ולא עת . חודש נכנס וחודש יוצא וממונם אבר . ולפעמים לא עלה בידם
כיא רגזנותם . אשר ברעש וברונז כלו ימיהם ושנותם באנחה . והגאון ניע אך בעוז
ה' שמח . ובתורתו מה ינל מאור . אדם נדול הוא ושמה במצות . וכמוצא שלל רב שש
על אמרות התורה , וכמיש (ממכוסני טכפ פיפ סלי 5) רי אבוהו | חמוני' תלמידי דרי יותנן
אפוהי נהירין, אמרין קומי ר' יוחנן אשכח רי אכוהו סימא , א"ל אפוי נהירין דלמא אורייתא
יָ חרתא
סזען כג' סלקיס . עכל עתיד סוס . שסן כגד ככ" כו' , וכעו שסכלם כככד וסולך ועפעעט .
כן סזען לל תלעל שסיעיס סכלטוניס וכו' . וכעו טסלכ סול עיקל ספלס . וכן סלום . וסנםעס
סינס. 555 עמעדת טכל 5לס לסנסיגו . כן כל עגעם סזען פינס 5כל כסוס . 5כל סעכל כנכל
עכל . וְסול לק מכעל ועועיל , וסעתיד 25 תנק לת עפק . ולין כפדס כספוכ ו כי פיככו סלו .
כע"ם ונענל לולג על עוכס סלינו סכו . כ"ס 3כפםש טסין כססוכ עליו . שסול שתופ5 לגופל .
כי פלוס כפסך כלכול סק , וסול עולס טליכו סלו . עסל פיכנו . לסול פכסכי' כו' , ופיכולס
' סול 3פולס . כנ"ם סמכיץ כוי עכייל סקלום :
= וסיפר 5י עו"ל סגלון סנדיק עי סכיי זיל ספכייד לקי קלכים . | עקלוסם ככוד ספסיל סעפולסס
לי ליכ ז0'כ עטעפז. סנקקל ספקיד מטעפז. (לסק סגלון סססיד ל' עליו. כי סופ
כנסעס 553 נוף . ופ"ל 53 פווילכל . ע"ד סככסת ככס לכטופי כתו . וכנולו 53 לפכי: סגפון
כ"ע . וסעע כי כככסע"ז ענס סגלון 5ען על פיוס סנככס לעולס 55 יפסלנו . כי סול פיוס
סנככס , ולוס ססכיל עטעכז, תיכף ללסול לפ סעגלס סלו ויסוכ לכיתו . לסזסיל. לכני יפו
שיעכו 5מן על סנככס סג'כ , וכנולו כלכיתו סכדו כל 3" כקכלתו . כי עיסל לכול . וכלטל
טלמו פופו 5ס ס0לים ס' ללכו וסכיל. סכל, 15 ענס כסס. טיכיכו ססולסן ללכול מקולס . ולז
יביל כסס סכ סקלס ס' כפכיו , וססל סביל כידו לכלכת סכית . וסנס לפלי פכלס קולס 3כסנניז .
כיסל כסס כלו3 עוז ופעקס . כי סניל לסס פמן ככיוס 55 יססלנו לשל טעע עסגלון עוןילכל ,
וע"כ 55 *כול כספעסנס , ככל יפסידו 3*כ סלנכיס. על כולו . וללכי כסולי כו 5ס יפלסכ עול
כל יפםיד). וסנס כענול דכך טעפז. סיכ 5כל. גדול. תסת פקודת של גדול ופילסוף . ולכטי
סעיכ נסעטו 5סל לסד . 35ל יתפסו כסוקופ סדכך לפכי סיל סכל . סז ענסו 5 סססיד ככִית
עדכסו . עעוטל כטו"ת יופכ וסונס . וכקסו לותו <סולות סללקך . ויל5 לפכיסס 4 כטו"ת
וספלו 3ילו . ויכך סלוך ודכל 73"ת . ופועיי 55 פסק עגיכס" . ויסי לעם ספלס סענסס . כמס
סספיד עני ללך כככת סיעלס . וססיל כתכו עליו כקולס . לך ססל ס5כל . כססנוננו על סמסיל
כ"ע . 5מכ לכו לוכי עטפון ספנו כסכלות פסס כיעכ . כי לל יעטס דכל (ספים ססוקל ועכי
ספל) כי ססכל . ויקקל 5כל סיכו . עעדו עעולו . וסול ענל כפניסס לוכב על סום 5
וילככ ססכ מלעדי סססיד כדעת עס יעשס כיעכ., ססקיד 55 עעין עיס . ונטכ יליו . ועעל
ססת ליכן לסר . 5סספכל כסכדם קודם כלככו . וכיותפל עפס כלםל עס על ככר. כי סיל 535
גלול עועליס סכן . ולל יסעו עד עלום סעכסס עמכו. 15 לסט לש ססכת ס' כו . ועלז. לכר.
וכפעסס כוללס 3סדות ס' לסכ סיס מעוזר ספיל פניו . ויפפכל. ככגם | קודם.. עכלכל כל
עוז . וסםל סנכל עעד נשתפס ע5 מעסת ספקיד ועל 5סכם פניו . ויוסל עד לשכ כינס ספסיד
פפלתו .4 ויקעו . וכנולס 3עיל עפוז ספנס ולנסי סעיכ ינפו לקללתו לקלס פניסס לפס
ויין . ויכפו לפס לת סססיל ויככלוסו . ויסעל כלסס סםכ , סנס כפניכס ססים סקלום פזס.
ספל לנכי פקנל פופור. וסנס גן עלכו כעוס"נ . סלס 55 סוכל ככקם , ססכי כי סוס קלוס
סי , וני ידנס כו . 5ךָ לת סעוס"ז טלו | לככי עקנס לול . פסלי כופי לסלתו . ועס גללס
מעסתו כעעלו כתפכס , וזס סכל כידו סול . לקסת כו ס5נקס כזלם גי פעעיס ניוס לשנוע
עונג וגס סעפס , ולנכי ככול כידי טעסס כפכפס כזור . | כל נקל סיל לקסתס . כ"ל עיל סי .
לסל יקלס פפני , פולי פסת כםכעיס שכס . כללוך על גפי ס5כסס , %5 תדככי נפסי
עוז סםעפס כזו . 6שר לססקיל *עלל כו שלפס פעעיס ניוס . וכלסל ספכפי לת . פפני
ידידי סככ עוסל"ם פסלכטוכ ז"כ (כעס"טנ פיי על סיוב וס' פיי עלל) פיי כי כזס כפסמיס. (יי)
נעפיס
מעלות הטולם כהז
ונשום אך להתנונן עוד. כאשר לא פנה. אל הנהוג . כן לא הבוט אל חמודי התבל .
לא חרד א* לרגעים. להטון המקרים בעוה"ז. כל עוני כל מחלה [כ] כל
מחסור, לא עצבו מימיו . ולפניו תדוץ דאבה . אך: אם חסר לנפשו מאומה בחסצי. שטים,
אז געה בבכי , ונפל אָור פניו והורו נהפך למשחית [פא] , וכן באשר עלה לשמם
שיאו , ולא חפר כל טוב גם בעיני המדוטים וה' ברכו בכל. לא לבו שמה
בכל אשר לא בְכַחו יגבר איש . כיא מתת אלהים ומיד ה' ואת להם [כב].. כ'א אשר
מידו לו קרגים , ואשר חוסיף | בעמלו בתורה. וביראה -פו שנים ואשר. הביא תלמודו
בידו , בהם שמח לבו וגל כבודו. באספו בחפניו פל מצפוני התורה והיראה .
ולהבל, ותה נחשב לו . ענין לאסוף ולכנום חמודי הזמן. כ'א בטח אל הי בכל לבו .
ועיי
כעס גלוע. כו". כן סלכל . על סנלון ססכיד כוכל 5סלעין כעס גדול פלס זס טנעפס פו כס .
ועעסס 3מקיל 5'. לך כל פעסס 53סד. כי 15 כעס גלוע פדס זס . וסנס סגולע 5נגלס בעולס
גלוכת' תוכמו וקסילופו . וכל לסלעין עכיו עעסס נסיס . לך 55 כסיפך עיי עעסס נסיס .
לסלנין כי סול גלול כתולס וסקיל : 4
ב) עיי יקוסכעי פילס (פיג) כעכין כיקול סוליס . סכסוקים ככנסיס 55מו. כלסכ ג' יעיס .
דכל . כי"ס כיפ כיים סלקון מענקכס ככי יוסי כתל פלתס יופין . סיל כי (כמיל . ועי
כפיי סכ"ל סםגס 5זס 3נסכים וע' ילוסכני גיטין (פיו סלי סי) . וכן ענלתי לס"ז סכן סניס
כיכו סגלון מיע כיוכייל פיי סכ"ס מ"ק כי .) כעיסון עקייעס פתכית5 (וע' 33"ס כטול <ו"ד סיי
של"ס . שלתכ סטעס . עסוס פיתקע | כל . כנים ככל יועל קעס 55 סגלו כו'. פך שס
סמל כ"5 555 :וע קעל . ע"ש) וכייל ע"פ עיים. סכ3. 5כפס כסכת (פ"ל) דלין. נפמיגין בספינס
פסות | פג"י קולס כמכת . סטעס . עסוס כיטול גנופ עוננ סכת . לכל ג' יכיס סו"ל פיכוי
וופפ. וכן עס ססין 5כין על עייכות כוי. פסות עג' יעיס קולס פסכת . עפוס דכל עיפסני
פס עיכלל: ועיסחל פוך ג' יעיס . עסוס טילדל ופקדס דטיכס . (עי 3ככות. (כ"ו .) ולל לכלת
ופתית קן' , כפכומי פסלך) . ונכתל תכת' יועל פרס פסדי" . ופקייפי פיי עונג: סצת. עכ"ל .
הסכס. כע"ם | 3נדכים (ע' .) כל מיסעכ פינם קמיכל . כל 3סכת שפי בתכיים5 . כי סיכי דפס
ליסס דעפ"" פן כסעי. בתכת שעי כתכייתל . סקיף קולסי" ע"כ. כן גס סכל נג' יעיס
סמלפוכיס דסו"כ סיגוי ווספ . ויכול לסיופ כי תקיף" כיי סולסי" עסעת ספסל וכל לוכל תפע3
כפשו . וכל עסעת ססולי עלס וככ"ל . על כן כעו סנג' שעום. סלקלוכות כל ליסעכ סיכ
קפילל מטעס זס . כן 3ני יניס סללטוניס 55 פיסעל ככיל . דכל יוודע. תוכן ססוכי כענס . כי5
נס עקטות ססיגוי וספקד : וסנס זסו לך 2653 כל 5קס סעפסיליס והולגיס על כל דככ סנפ
עליסס . 35כ סלליקיס. לשל ככון ככס 3עוס 5ס' . סין פסד עכיני ספקקיס לגל עימיסס , סו
טסקפיד כ' יוסי . 3י כציתון עקיינל. עתני' כזו. 6טל עיקל. סטעס סול כפכי ספסל ,| וסופ
ספל טס וכל יפסד וסיס ס' עצטסו. וסלככפי כנקוס לסל עפ"י ע"ם סוכס (כ"ס :) סיסו
שק טלעל כפם" . וע' כם"י כוכס (כ"כ .) דייס טיכדל דכסות . וע' קידוסין (כ"ד ,.) ספני ללס
כיון 37 דעם סול . פיסר עכעית כפסו ול"כ . ויפס 05ל דיככ יידי סככ עוסכזיו | כיי (3עס"ע
פיי על סטדרם) ע"פ פסליס (קי"ע כ"ט) סעכל סלפתי 5שר ינוכתי כי נספטיך טוניס . כי
פלפס סול כילל ס' וכוטס כר.. כי יגוכ עפני פסד סנקליס . כידעו כי גס נספט? סי טוכיס .
ולס סקל ולס. ספ לסיכס : ועעם"כ 3סי' על סכום כעסכת כ"ע :
כא) עי סנסללקין (פ"3.) נפעלעס עענו סככס . געו כולס 35כי . ועי עליופ 55" (סעלס
| "3 וסעכס 0"0):
כב) וַראיתי. <סעפיק 9"ש ככי"ק עע"ם . על י"ל פקוניס (פיקון די) . וכן פיפ מלן
,> -לסשי3 כפשי' עעעוכ" וסוס כו'. כל" . וכ"פ נפסך כפן כגוף . וכן
"ל פסיפך . דפית לססיב 5" עעוכס (גופיי . וכן ככְפסך סכסעס . ים כפכם ג"כ כסיפך.
ליב .5 : כפםיס עפעונל . ועופס סכל סיל | סכל עוס"כ . 5כל כלס פ" כק כסםי
ריס סליכן עלויץ . סכל סיכון תכין . כפםל <ותכ | עעעונם סול עלוי .. ולן
(נעוכס גופס - סול. כָכו2 סעוכס וכעעט ככופו . וז"ש . וכן. פיפ עלן כו' עכליס . וכקי"ק
כמיקוטיס כ"י ענם , כתב וסטיכו 5סל לככו ססכעיס . ססזנן סול ליע ספלס ולסוכתו . וסלקו
ג 7 סזונן
יר <:- 8 4
-
48 מעלות הסולם
תהלופות תבל [י!] * עמדה לו ,. לקבץ פעלים לתורה ולתעודה לתמכה ולסערה , הנה עתה
אפסיעה פסִיעָה * גסה . במעלות הסולם , לפסוח על הרבה מעלות ואשמרה דרכי. מלחופיר
העבים אשר עברו אז עיפ שמש ארצנו. ורוח קרשו עברה ותטהרם [יח],: כי ,בעבים וברוחות
לא חייבו: חכמיס להזכיר , " לפי שאינם נעצרים, := וכן את אשר | נגלו. אליו קדושי
עליון עמו , דרי מעלה . ודרי מטה [יט] , כי מי לא ירע בכל -אלה , אשר יעשה הי
למחְכה לו . ואשר הטעימו חקב"ה מעין עוה"ב בעוה" , ומאן ספין ומאן חשיב בהאי עלמא ,
יותר מהגאון ניע , לזכות לכל: אשר זכו קדושי עליון הראשונים , כיא' כאנו אך. להזכור
צרקותיו * לבדנה , = וררכו והילוכו < בקדושה , ועד כמה יכה איש. ונמה. יצרק ילוד
אשה , למען אשר אחריו כל אדם ימשך ,
ונשוב
גי" סנלי"5) ענלום . וזים ויכס טעיס יו5 5ת כוכס . לססעיל ע"ע כ65פ. ילי: כולס . כגון לי
לכסו לקקלין . ססנסיג טס ככ"5 . ועי כככות (כ"ע :) ויקס שכיס יולל ילי סכיסס ולין לסספיך 3זס/;
יו ) וע' עיע סגלון כ"ע כעסלי (""ל סי) כלכך ספוכס 5כיך גס. ססכל , = כעו. טלסו"ל (נככות
*יז'.) כעולס *סיי סדס עלוס 5יכפס ע"ם :
יח) ונמצא פיי עכפניס כפוניס עלפ סגלון ג"ע 3זס :
יט) מ"ש :כ סדכת. קודם כיי (י"כ ע"כ). פ"פ 5כסי 5כטפ כו [ונלפם. כככ קלתו פִי'
ליסעי' (סגכדיל)]. כת3. סלעיקו סְכֶב סמקיד כפיים ז'ל. זס. לעל .55 סככ. שננלס מו
כו וכ"כ סנלפס. כסקדעם פלת ססולסן . על עס שנפקסס 3כסכי סלכ"י, ז"כ . כדככ. 5' כפסוק
לו יסזיק כּעעוזי סוס וגן', וכן ונס סכת3 סנלס"ם עסעניסכלוו . עס שסעע עלולו סגלון כייס
זיל.. סלכיו של ככו כלכיכו. ז"ל. ללס פעס לסל . יו 5' לסוס"כ . שספליג עפול -כפעסס..
ולסל טגזק .עכיו. כככול 35 כנלות לו .. 15 לעכ עוככס לכי כועכ כך . כי :עקב לכיכר סיי סנכי
סוס 3פוכס , וסעיל סנקפ"ם .סכל כי יוס. סי דפוסע"ק קול לוספיזל דיעקכ , ולי נכלס לעסוס
סכי כלננל ככל. ס<"ל .סך על *עקב.. ע"פ סעכוסכ - כילקוט. כלוכני פ' ויפי ,. פכז"ל יעקד ביכו
כל עת. כפי פטועו כתלכם. לולס כעין נוף. כו', ויסיי עסועט כעוסיז. כקועלם יכפי ס'.
ועכולל עס סלך *עק 2 ים כן כסות כסתגכות כעוס"ז כעו לכיסו "ל [וגס . כפיפי בכייק עעם
של כבָיכו. זל כיקוט | עתסיל סעכ כי למסו "2 [כיפוכ. על דכז"ל כעיקובין (ייג :). סכר ולפו
דפ" .] (סגכל"ם עלעניסללוו)] [וסכב סעקוכל עוסכק"י סייזיק עכוכפמק ז5יל.. (כעס"ע ית
ינסק.. .סו" ככין. עולס . סקל ונכיס , עגן ולנס.. ועוד כַּכתוכיס) כתכ 5י . שכלקוטיס. ככייי טפנל
ככלו. כ9ס. ע5 פְלוגל. דכים | וכיס. כים קדוסין 5ליככ .. וכסוס דיכ .. פו. כפקוטס .. כפ נכי"ק
יכו זיל עס -טגילס. פו לכיסו. זיל (סנכדיל)] < וע'. עכיום 5כיסו . (סעלס יו 3"ז) . וכולע .55
סכות3 יפוק סעיפי ונפנל. עפוכם *ןכל עסקסיג. סלליק עוסכ"ץ. כ"ע סנ"ץ כווינכל.. (וסול. סי
סקוקס. כתוכס. יס = מדלפו | סכ סגלון -3סייו..) וסול. כעלעו . סי על סנשפס וסעולס.. .סמל
עסס .סגלון כפפנידיו ולוסניו.. לעת פייס סגלון כיע. כילוכו . על סספדיל ,. וסיי. סעם. עפול .
ולז. לסו כּעיניסס .. כעו שסיפקו. פו'ל (יועל. ע"ס :)| גכו שליו , ככ. יסודס. עטתכס 5י. .כי. לנס
(פכפ"* ען ספעיס. עעניפין 0 יל ככס. 5כל. סכפידו ,. וכל. כליפי כסעתיק -כ5. פכטי סדנכיס
עטעעי וכיעוקי . וכן פיפל כי סלס"נ: עוסכיי. סוניץ כיי. כוויככל שסעע כן עפולם (סכיו . סי
כּכים סגלון. כ"ע . [ מעשס כיייכ כנלס 3טכסי. סכפ"ו זיל כיי . (וסנקקלים כפס. סגלוליס בי ססזיוכום
5סכסיר).. -(סנקל"כ)] [וע'. קית .פי. לפס כטע" טס . ד' ק"י. םוף. ע"ל דיס, פעס 5' וכוי
(סגכל"ם. נלעניככלוו)]. וע עוד כסקלמם ספכס. דנכיעופל : וסנס כטלול כסלל. ספי זקְכִי סגלון
עוסלייס ג"ע . לסל פוניי עעכל לנלכן 3סקדעס. סכ"ל . וספיל.קדעויי. לס וסעסיי מססולי , וכוס
כעמוו כפסו. יקעס. כו . כלטל פעע עספליס. עספכיס עכ. ככס. ככיס . ופיכוי . טכע. סז ועייז
סלעיכו כסס . וססי3 לסס סגלון עוסכיים ככסופ כסוכו . ע"ד עלילס . סנס סז"ל 5" (שכת ניג :6
עעסס נלפל משעתס ספתו . וסניפס כו כן פינק: כו" וכעשס מו ככ . ונפתסו 5ן טי דליס כו'.
6 ליי פעס נכוע ללס )ס . פנסתכו עליו סדלי כללסית ע"ם . וסנס סככס מ3כן לפז"ל עעעס
כסיס . וכל פַרְקִי למסילי כסענית. עלס עזס , ולפ פעכו כעס גלוע ס'יר, לך ספעפ כיכן. על
סלים סנולע פגדול כתולס וקלוס כל יפפל , כי לנון ככיסיו ויכסיו עטס ס' , וסעכע סטס פפטלס.
מכל: טל טפנו .: וסנס כלן 9 כלמכ כנעי מעטס נסכיד 5' , כי5 מעסס כלמד.. וספיכ קלמכ 50י3..
כנס
מעלות הסולם כד
והמפרשים , לרחות דבריהם , (כאשר יתבונן המשכיל עיר אמת בביאורו , ויראה עין
בעין . נוגה. ברק האמת , האהוב לו מכל אהבת הקדמונים [יד] , וביותר בשיטותיו
החרשות במשניות , \ יושב ורורש כאחד מבעלי התלמוד . וביותר בביאורו על הירושלמי
זרְעִים, וכאשר יבחן המשכיל. על דבר אמת [טו] : ועכיז לא הטה להקל על דעתו , כ'א
להחמיר , והחטיר ע"ע כדעת הפוסקים . אף. במקום שרוח חכמתו לא הי" נוחה בוה [טו]
ודעתו להקל:
ופאשר דננו עד כה,. את אשר דיל לעשות, ומה רב טובו וחסרו לבית
ישראל. כי בתבונתו חידש פני ארמה. וה' שמה, ואשר עשה בתוך
עמיו , לחזק כל ברק . ולעמור בפרץ . ופעל ישועות בקרב הארץ . ואף א בעניני
תהלוכות
זם כסכגת ללס . ע"ם . לכל כעלל. זלת כמכנת לס . כקונטלס עננת עס (לופ ס' עי) ומס
ונָל גס סכ (לכָכי סגלון | ספליק לעי סכיל . וככול גלוכו 55 קלס זל ע"כ ססגיס)] :
ויש לסל עי עסעסככיס . כו לכסל ולטנול כלק דליו , וסנס. כל כעסו וסקלו. . כי 6
יכד מסוף לעפ קלום ישכלל סגלון כיע . | וכלובעל ע' פים כנכ"ל. כלו"פ (ס''. פיז סק"כ)
לכלך כלכת סתוכלס נס על פכסול לים .. וסנשעת 075 (כלל פ' יי די) עס ידו כסטיג ע"ז.
וסנס 53 סגלון כעסעיס מו" כנין עולס (סללס ו') וכפכ. וכל לנכי סנסעת פלס סין לסס
שסל . ועלוד נפללפי עליו . פיך עללו 5נו לספוק על עפול עיכינו כלנכיס ש( עס נכך.
וס5ליך טס כסתול , ועי עכיות לכיסו (לות 5"ס) : וכן עים סגל"ל כעניכי כין ססונסום (כסיי
כס"5 ופניט) עי פתס סנית לסגלון כ"ל טיקטין עכלעסכל (סיי ס') ספפס על. דככי סנלון . וכס
סנלון כעל סדל זעכיס (ס"י ע"ז) דסס לככיו , וסעעיד על סדין ועל ססעת טיטם סגלון . וכן
ספכיך כסיבול | סנל ככנס | פלטיס . | כעכיני ליכי ק"ם ללעת סנכ" . כסעפיל לעפו ולכסכ
כווכפו . ועי כס' עקול עיס סייס 5סגפניל דנכיסק כיו"ל (סיי קפ"ז סעיף 5י) טכתנ וכפיתי
כביפוכי | ככיכו | סססיל "5 ז"ל (כסק"5) ססלליך לספול פסק סטולע . ולענ"ד = לסקן דבכי
סכניס טיסיו קייעיס כו' עכ"ל , וסנס. דפס דככיו כטוכ טעס . סכ3 כעסע"ס נגלי. יסע (טו"ם
ייג םי ט"ו) כיוליל , וכילל כנכון לי סגלון . ועי טו"פ כגלי יסע (סל5ס כיז): עים נקייס
פקק ססו"ע לעכין טססייכו כין סענליס . סססיג סגלון (כפיי פקנ"ל ס"ק סי) . וכן שס (סו"ת
י*3) מעכין זען וכלכם כוכס , ועי כנכפני פסגכד"ל סנלפסן בלל סספל . וע' כעלים קיל סעס
ספככתי עול 3זס :
יר) וע כסו"פ (סי" ספ'ו פ"ק ט"ז) עס ספפק סלי"ף וסלנניס טפין עעכנין ככעסין ופטליות
וכול ]'5 סללס כסל דספיכפ . ופסק עעעכנין בַכַעסין ופטכיות . ועי כסק' פקלין
סלתין דיס עול קל עלופ' עכי' כוי עיים (ועעיים כעכית קיל) וסלונס יוכס. דככו . וע' *וכי"ד
(סיי כמייל מ"ק מ"ד) סכת , וסנס כל סללסוניס - 55 יכלו כפן כפיכוסס כו* . ועי עיש כלו"ס
(סיי ם"ל כ"ק 5יט) נים סכעניס סעונס. מככת כסוק . לפיי סוטין טזוכין ועופסקין פסולין .
זססיג עליו 3520"ל ססול כגד נסקנס דעיכונין כו' . וסלפו סכני כוכיל לסלענ"ס . וסטיכ לסס
כססוכתו , ודלי לעם כלככיכס . וטעיתי כו'. ודיכל לגעל5 לסיפך דכסליס . וכי סגלון ג"ע .
5 סלעת יוכס ללכו . שלככיו סכללפוניס קוליס וקייעיס . וכל עעס כלכ .= וליםפעיטתי
פסכענ"ס כתטונתו טיטת סכי"ף כו . עיש :
טו) עי' נשנות לכי' וכפ' פלת ססוכסן כל פיסס (סיי די כ"ק. ("ד) סיטס סלסס. טסידסס ככינו
סגלון כ"ע . עלות זים כיקוף . ופלעילו סגעוסליים ז"כ , סניס וז"ל טס ופידט ע"ע פים
כזים . וליע כפכם סט"ק כסולין (קל"ל .) ע"ם . ועי כססעטות (טנום לכיסו שסלכיכו נזס .
וע' פלת סטולסן סכי לעפי . (שיי ייז פיק כייו .) וכניכו סגלון 3פינוכיו על סילוסלני סגיס .
וללסס . וגלסס כפניס סדפום כעו עלכי דפלעולפ . ע"ם . וע'י כסקלעתו 5זס :
טו) וע' כלו"ס (פיי פפ"ו ס"ק גי .) כעכין לסעק סיכקות עס ספויל סכיניסס . שדעפו כסקל. וכייס
ופין כידי לסקל ננדס כנעסס . ועי עעסס ככ (כ' ק"ג) כי מסזרוע סול ענס לסל , דעס
כפוסקיס , פעפ"כ נפן סנכי ענעות .. וְעָ' פדכם קסלם 037 (פיז) ע"פ כי יכפ ללסיס 55 ₪5 כולס .
כגון כ 5כוסו לקסלין . ג"ל ע"פ פיש כיכוסלפי דעסי % . סלי סי) דין כול סמ( עשל סטנכס
וגיל סנפס עסל כוקס סנסיג 2' 5כסו עיסיו סכיסן. על כוקס . כגין דיסוון עלכין (5"3 עלכין וכן
גי
460 מעלות הפולם
(סי" פייס סק"ל) כתכ , 555 סכנלסמום כסכ. כיון דכל ספלו כגעכל . סנל פין כלפות לכליס
סעפולסיס כיקוסלעי, ] = וברמז קל מדבריהם .| לא נשא פני הרְאשונים והפוסקים
והמפרשים
ועקטץ . וליגו כותן לק קלווע לו ייים ועיני עסיקס . לל יפס עושס . וסגכ"5 עיפס כסס:
(יל) כסו"ת ככין עונס (50לס ליג כ" ט"ז) כפכ. וכן כתוכ כסנסנות קכיכו סגלול סנכיל זע
עווילכל . סלסר כדיענד לוקעל מסי' פונס כתינס. טיטן עליי ללס ולוס לססליכס. לכסל .
וסכס. כסו"ע. יולייד (שס) סעפיק ככפונו לק פנסיל סלפול עכיל .| ועי כס' ינק | 5לס טעל
סו"ס ( כ"ג) כעכין פוכלין ועסקין טתפת סעעס כו'. ולפיז עשעע דסין פילוק כין פוכלין סיין
סו ענוסלין . וכן סעעפי ססגלון סספיל ז("5 . יוס. 53נון פסניפו תפת סעטס ,. כספוך לפפיכום
קעכום ולזלקס . כלי שנל יענלס 5דס עכ"ל . ועפולסס סלנכ טכלסל נפע סגפון נפפעינע על
ססנסיס 5של סיי צעיל סג"ל ,| כלסל סתססן עפו' סכסיג. עי כס. עיכלעס . עס סגלון. סעפולסי
לי יריע כיפוולן 5נייד כק"ק קלפוליע . וכלסל זגו כוס יין לסגלון . 5 ככס לססום . ולעל
סגנ' לוככין ועשקין שתסת סעטס , וסיי לפ( כעיניסס עד לסל סקלו סלנס ויפלפר. כדנכיס
ססיין סטעין 5י ספת סעעס :
(מו) כס' קסמת יעקכ כסגלון עוסל"י עקלככין כסו"ת לוייס (כיי די) כפכ וטעעתי כפס סגלון ככיו
לליסו ז"ל נווילכ? . ספסל ספילין טסיו ככפכיס סכליין כף ו' ענש . ועסזוסכ סכ"ל לפיי ללככיו :
* (פז) מס שכודע ועפולסס כסס סגלון כייע . שסתיכ מיסן יפידי כנים ספיקט ע"ש כסנס (פכיג)
סישן כּכית. ימידי , סיינו ססכית סול יסידי כסדס . עדמל קלעכ סיפן יסידי. ככִים ע"כ .
סנס לככו כסיפי כן עפולם כזוס"ק תזקיע ( יס ע"ל) טעפוכם כן טיסילי קלי על סכים ע"ם .
[וע"ז כפכ סנקל"כ ג"י = ויל . כלפונס פועל טפכי סעעתי זס. כסס ט"כ 5" סגלון עוסכ"פ
מווכלזין. ועינים כועסס. ככ (סיי לכ"5) טספיל. ככיכו. ליסן כקוכס יסילי עסוס טועל ענוס
ט"נ מכללס דסי פלו נפוס ענות פוכס סיי פפול לע"פ טספס כוכות טלגו סס סעוכיס. (נחיס
וסיכן ככיח? דעיסדל עסלל כתי. ולכי לועל שפעע ססועע ועעס נסעועתו כזס . כי סנס
בזוסל םזקיע (ע"ס) טניין = ידידי , עכופל | דיפידי כליפס | לשוכ כפיזס = כים טיס" , וזל עלן
דססמכס 3כסולי כביפל כליכ פר כימתל | כביחל מיסד5 כים כלינס. עפי | מיסדס עטפכ כפין
עכ"ל . ענולק דניםל יפל . סייגו לוקל ל5פול לף כיוס לכל לילס לפוק ככל סכפיס .
וססועע ספסל שסעע (כעס סגל"ל | פף סגל"ס) | טטפכי שלל נתפלט כגע' לילס . לכן. כו
כלוז ססועקל םל כזוסכ . כספול לף כיוס. ככיתל. דניסדל ויסידי לכית קלי .לכל ע"ע 63
עלס על דעתס )"ל כסתיכ יסידי כליגס. ככיחס. לכל יסדפ , = ננל סנפולט כזוסל (פיסול . (ועי
בתויו"ט. פיג דסכות (ע"ל) כסס כמנ"ס טפיי עפניי דסתס . דניעכ כלינס. כיסילי קלמל . וסו5
סוס עס עסנך כל פפי' כיוס טללך ג"כ עקוס סכנס . וכעיים נפססיס (ק"י .) כענין זוגות .
וכן כפן כיתס דניסד5 -עש5ל כתי. סוס מיסידי כליכס .) וכייס כיכוטלני פ"כ דטכת (סלי ס')
סיסן ככים לספל כענע . (ופיי כעלנו סול יסידי . לועס כליכך לעסכך | כללך כעפעו לסס.
סודלי. פיי כיסילי . וכיס. סכטון כזס. כקס"ק -פ') ועטוס לפינות סוי כלילס . 2 כזס. ככרי
טנס לפלם עוד דעם סניסית כסיקוטפני פועל טפולס סכל כלפפום וללקול לף ניוס ככִים
ספל לף כניסל. 57 מיסדפ.. סועל פכי סיס (פלש דסיכוסכני דוק כלינס קלטל . (לעייפ 690
פיכם . וכו מפעל לס" דיפן . טכפסוטו ססעו | כפיקופו לינס. לוקל , וזים | סופזפו כו .
ולספיכ כליכל סול סכל פף כלילס קלתי . לוגונס. ל"ש ספיו | לכככום 5כוקס כטניס . עיסו
סנוקס סי 3' נקות דוקל . גס ים נזס עול דכליס. ולכע"ל כזס ,] ועיקל סלקלוק . עעס לפ
כלנל. יפידי כַכִילֶס סול קכוש עלוד . ולסון עסנסיכו ללכות סג"ל . סנסנך כדכך יפילי וכיס .
סכל סגו סעסנך = יפידי 3לכך. ע"כ] :
ובחיבוריו לפס 5כל כי סס כו סק ועספט . 5ך לת לנכי ספכעוליס לנטלס . לכל יפול
' ס"ו לול 5רץ עדנליסס סקדוטיס . וככל לטל כפו עיניו סק' . עקוס 5פכ סקימו
סעס נגד לככי ס\"ל. סתלזל עול לעפות ילס . [ועי כסכונים שעכ ססעסס (כלל. קע"ד
סי ג') פין קוכלין סת סעתיס זס 793 זס כן' . כפסות סיס" כין ללוכו של זס ללכונו
סל זס מס לננעות כן'. ועכ"פ | סקוכליס כפסום עו' 55כעות | עסידיס (יסן לת סלין .
ונודפי סמו ילעו עזס סכנכי ע"ץ טלפמינו . ועכס"כ סגלון | ככיכו לליסו ולפי סיס
עופס ילס . עכ"ל . (סנ"ס . וכסיפי כסעיל כלן | ע"ש | כסו"ת ספס פופל. (וכיד
סלנס סכיז) עיש לטל סכנסג עכין זילוף יין עס ילס על סעת. ונס כקעץ ילו
ולפת סזפגות , = עפעס סענולל כסכונת ללס .| וכתכ סגלון כעים | ליל סכיל .= סכל עפ
זת
מעלות חסולם כג
ותעצומות לדברים המפורשים בשני ההלמודים, לבל ידח מהם נדח. [וע'. לו"פ
2 פיי
כ"י נ"ץ עווילכל . סעככי עים כסו"ם ספטכ"ץ (ס"ג קי"ס) טלכס עלסל . סננסג 5נותיו כספעכות
כסו"ל . וכפכ כי עלס כק5ת כידולי סליסות ססנוניס לתעכים סו"כ . וסתטנ"ץ לכל מו פנסוג
כן ע"ש] וכל סילס 3סו"ל. סיו טנפיס 35 סגלון ככו3 עוז. סעפת כית ססולכס . ונפעקנס
פפלוס טנקתו . כי עם לפל פתלוס <כיכס ססול ככית סגלון כעת סנסתו . ועסז כנכע . וס
(נעסטכתו .: (וכן: סיפל לי סכ3 כ ינסק כסקייס. עי זכמן פולעס. עוויככל) :
(3) 3כי"ק על עסכם סְכת עסגלון -(3פי | כעס. עלכיקין). דיס 5כס סמכ | סכיי כיתנל. דדייק
ול = כפיץ כו' כקכ ,- ולל יפס = עוטין סעדניקין נלות שלכו . טוללי ספתיכס. יוסל
נלוע. עכיפנל. דלל כפיץ . וככל סנסיג סגלון "ל סכ" .. כעסות ספתיכס כשכת ננעטוס דקס. עכ"ל :
(ג) . ע' ס"ל סככות ספכס (ככל "יט סי ף): כעכין דילוג | כפקד"ז כסכת:. כססתססר כנוס
<< סכ" ,= כיל: לול כסתקיכ כסכת יסתכס . לכ דוקל נסעת .| וכלועס שטעעתי כן כסס
סגכ"פ. כו' ע"ם :
(ל) שס (ככל קי"ז סי :"1 סוף סלכום. כ"ס) ע"ש נסועם ספעקת ויסלס . ויכלס יעקכ . סוס
טעות כו'. וכויסלס עפעילין ען ועעי סטוליס כוי . ועפ"י סגכ"ל נוסגין | כספטיכ כָּפ'
ויסלס פזון עוכליי :
(ס) . ע'. סויפ 3נלי יסע. (ס"' לי) שספקיך. <עכין עיש סנייש | כלוים: | (קים פיי לפיו) | כסס
כפכי סלכ"י , טשפל כועל 5" לסד (כקלוסס לעוסף) כק כסססיכ סול 5פסיכו . כל לכו
פין כוסגין כן 595 פומכיס. כ"פ לסל עכ"כ . וכתכ ולף שסעעפי כסס סגלון כסכנס"ג. עו' לכי
ז"כ עוויככל . טלס לוענל 3"פ. לסל , לפטל סייכן | לוקל . כפלועליס סנוקס פלועכיס. סיוס .
שסין ספסק וסיסיו כל כין לסד כלסל . 5כל לס *לעקו. כפי ססלל סכ' = כעיכ:, סייכו. כעו
דפיסל. 3ננס' סופליס כולסי גס סגכל"ס. עולס. -מים | לועכ | כ"פ -5ל . -כי פיך | יפליג
סנלון על ליכל. לגעכפ כונס' קופליס . וכן עיקק ספל לסקות. סעכסג יסן 55 יסנכו יפ כו עכ"ל :
(ו) ע' ס"ס (ככל קל"ז פיי די) כעכין שסלבל עומכ - לסתפכל. 3ל"פ על. ספל כת3:. וכנלועס
ססגל"ל. כל סי' עכיפו. כספפלל 5פי' טסלים. 5ל"ס. עכ"כ . וסעצתי עיד"ל סכס"ג: כי יעקב
קלווכעק. עוויככל ג"י . סםעע ספ"ל כפוכיס . כ5ס 35כ לי כלסספלל. ענסס ית פדכסו סל
סגפון. ולעכול 5פני ספיכס וכלםל ספעטף כלפו כטכית לעכוכ כַסָכִי ספיכס . עכע פותו סגלון .
וסעכ 3נקופ על עס שסתעטף לשו 3עכים . 535 וספוי קלס :
(1) | שס סככות פפס. (ככל קכ"ט ס"ג). לוכליס עכול עכופק כזים . וסגל"ל סכסיג סכל פפקל
ספ סמכיין קודס כילתו מכסכ"ל , כלי ספל יפיג כל סטעס דלז לינו *ו2ל .כוי = עכ"כ [ועי
בנעסס ככ כ קע"3 כס' יו"ט לעכין סעוסל לטסון סקיין בויט בסגייס עסקס"ג כ"ב סננייץ דווילכס] .
(ס) 5פלת סטוכסן סככום 5"י., (סיי 3ּי ס"ק כ"ל) כענין .<"ם. כָּיויע ופעכנ כוי ,: ועסייפיס
שלוסך 5כלך ילס כעפול , סכנינו סגלון עכע שיכוי כככס זו . כעו סינוי כלכס. דסנכלך
כו" כטלוס. 3עטי"ת כו' . ולול יסכ55 וגוללו :
(פ) שס (ככל ק"ל סי - גי) סגלון כניכו לליסו . כיטל סענסג מכסעעיך ליככום כע5כם , ממוס
סעכטיו סול כו' :
(י) ע' ס"ל כס' כככום. וספלום (כלל ס' פיי כ"ז) כי | כעכין: סעום. סנכלכיס , 5פ"פ טכפנו
בס סלכיי זיל סלקול כסזכיקס "כ דוס לוקס טל5 <נוכך . 5כל 3לקך מפלס וטנס
כלננליכו כפיועיס , עול לסזכיכס . לכפ | עדיף | עסעות. סקלופיס , וכן. סעעתי עפי סגכיל ,
סלעל ספיועיס. כעו סנדפכו. עכ"ל :
(י6)..ע' ס"ל ס' כלכום. (כלל :"ד פס" גי) טכי דים ען סלסלוניס כסנו לגי לו די כיניס סוס
סיעול סעודס כעו לענין עיקונין ,. לך שעעתי עפס קלום. סגכיפ . סכל ככלס כו. לפס
= כעים. פיי לי פס ם"כ שסול סעולסו. עככ. ונסכיס: עכ"כ :
(י3) ע' סכעם 5דס. ס' 5דקס. (כלל קליג. פיי כייד) 5ין פדס. יכול כתכוע ללקס 55"כ יש כו
סלטלס. ען כנכלי ו עוני סעיכ.. ונל לוס לוקס לתכוע כלקס סנסוג = כיתן כן'. 5365
עטסלל 335 כטיס סיתכדנו ליתן לילו כסלקס כפי כלות. עיכיו , פין. יל סגכליס. וקסכ
לעכנו . 5פיי 5ס לועכיס סגנליס שעייז. יעעעו מיתן 3דקס קופס סכ עפן. קספל . וכן סי"
עעסס ע"י סכנו סגכסיס כעסות 3ילי 3ספעת טעלכולית . וסולס. כי עקופכי סגלון סספיל ]ס"ס
שלין. כילס לעפות . ופין לגי 5ליך. פסגיל כפס לעי סלתן . וגס סול כּיקש מפכי . סלעפול
לילו עעעום. סנדכס. לסלק. עכ"כ :
(יג) שס כסי (נילס. (כלל קל"ס. סי' כייד) לעפות סעולס כיוס סילס ,. ועי שלפטל כן לעטות ְעולס
| ופקפץ
44 ומעלות חסולם
להקים דברי ח"ל, | כדת של | תורה וכהלכה , שמורה בכל וערוכה , ונתן עו
---- 6 ותעצומות
קדפו סנסון כעל פלת | סטולסן טס עזס . ועיש כלקוכס , = וידידי | עכועל .לו" סככ .טנייס
עי 6ליעזל. ילסק ז"כ קגלניד עווללזין . סעככי . כי פיי קנות5 סול כננים כ"כ (פייס :) מנכין
לגכדניס כעלות | כו' וסלליך כלנכלי | מעס ע"כ: וע' כסו"פ פתס כופל פמק פו"ס = (תטוכס
כיל) עים 3וס] .
ויעץ | כי כילוכו על סדי טוש כפכ קודס מסיי פכנעין סכין (עייי עליום 5ליסו) פ"כ = כנלך
לעיין כיתל מיכוכיו , לסל סכעילדיו כפכו כעת זקנופו . 5ס 5פ סזל עלעפו.. ועי פלת
סטולפן כסקלגתו כת3 . וים לי סכְכָּס ככילוכו . ססיי דעפו. כסד מכנופיכו . ולס"כ: כעועק
דעתו. פיכם ס'טס וגיכסל סדסס . ע' (כסיי = קניל ס"ק :"ז) סטותס כוי. ומכן = פיקכ כדככי
סכל"ס דכליך נט"י פשת" כסקובע כשתי" :' יליו . ולס"כ כפיי סעסכיום. ססיככ כפסכונס -פ"ס
דנרכות עסנס 3' כת3 . וככלס של"3 פיטול ידירו כטפיי כו' . ע"ם סיטתו סקלטס יעו"ט עול .
[ועי כנקול עיס סייס יוכ"ד (םיי :קכיג | סעיי טי) | עכיס עים סגקיל := (עכיכ ס"ק ייס) .כו
וכת3 ע"ז ונכפס לככינו סמסיל זיל . מז 3זס כניסוכו. כיוכ"ד כו פשי. ופי טויס טימ דוד
(ס6כס 5י) כת3. נס סגלון עס כי כסינולו ככ' זכעיס ובניסוקו כיול"ד (ם"י כניד):. סמכיס
פפי' קעל | דסרים .| עכ"ז = ככיסוכו | כלויס (סי' טל"ו) = ככלס ספזק. כו.= וססכיס. 5פיי. סני
כו' ע"ם .. ועי כסככעת פ"ז סגלון עוסליס ככ' עעסס 30 . כעכין כיקוד עוסנכסך., ועזכר 3פי עננלק..
וכ] * נענין ע"ש נלו"ס (סיי לנ"ו. כ"ק י"ז) סנדכס עיוטכ . סיפק כי. ילידי סכְב: סגי סיסים ע'י
35 סיכם כ"י פרום . סל3"ד 3ק' פוטילן . 6סל כלס כעיניו 5ם סגלון עו"כ ק"ס עווללזין
זגל . כםסנדיכ: בנונם"ק סנדיל פעוכד . וכל סכסיב ככפסו כסללו . סכס סגליס. ככיסוכו כסנ
דסנדכס . ניוסב . כ"ל סיכ סדבכ = פ"ל סכ סגלון. עוסק"פ לפס לופו כועד נסו"ע של סגסון .
ויתכוכן כגלון עוסל"ס . ויסעכ לפיו . כי סגלון לת כילולו כפ פך כענעו (זכול כל ספיטוס
\עקור סליניס . 15 פתס פיו = וילעל כסגלון | עוסכ"ס .. כסיתי ססגק"% פוסק. סנדכס עיוט9;
וולעל כו סגלון עוסכ"ס. 5נכי כסיתי לת סגלון סעעד כעת סבדכס.. נס' סנכי עופס כך. ועי
מעסס 30 (םש"" ק"ג) ונפכלתי 5סל 99 ססעוככ נזס. סגסון | עוסליים כססכנפו כמעסס 250
ועי פ"ם סנכ" כלו"ס (כ* ט' ס"ק פ') ומנעסס = ככ (כיי יי1). בָגַד פטתיס 55 ימיל כסס
שוס. 5ינים .| עכ"כ . וכפלפתי | על ע"ם סס"ס כסככום 5ילים. (כפל י"ס = פיי ייב) וז"פי. וכככ
כפפסט = סעכסג נקסילתכו כעטות טֶלים: טל פסתיס . ולילים טל פטתיס . פ"פ. סגכייל .= מכיל+
ושסכתי לת פי יד"כ. ככס"ג. פ' ישכסל כי' סעייץ כווילכל . (לטל על פיו וסגסתו ונפ סס"5
מלפום כנודע עסקדעתו סנדפקס) וכל פתכ כי זלת . כ" סגיד :לי 5של בענעו לפס פמ
סגלון ססט"ק. טכו סיי סנינית | טל פסחיס . וכל של 25 וסול כע"ם כעעטס ככ טס:
ועתךק 5כיל "ען ספלם . כעס ליכיס וענסגיס עעכו . 5שכ ל <זכקו | כפו"ע טכו ;: וכעעטס
כ , וכקננו 3לו עטעו בספריס לפליס וסעס :
(6) כפלת סטוכסן סי 5כץ יטכלל (כי" כי מ"ק כיג) דעס ככינו סנלון כ"ע . טיסץו סכסניס
נוסליס כפיסס כל *וס 5ף <סו"ל (וכסו"ע. סלו 5 סעיל כזס.,. עפיים כעלית. קיל- 665)
ועי כסו"ת סתס כקופל פלק. סו"ס (פסוכס. כ"ג) ע"ם כעכין .נטילת כפיס נכל 'וס יעו"ם .
[וטעעתי טסיי .ככיכו "ל קופס. 5סכסיג. ככסננ"ד טנו ג"כ | כסול שיסלו סכסניס:= כפיססו: ועדי
סיפֶס סנסינס סכיוס ססול שסט זט נספם כנים סלמוליס . ע"פ. עליכום טופ טכסגלגל עכיו .
מענין סעסכוקת כין סככ וסקסל דוויכנל , ככודע . ולכן ל כטילל. ספטי עכית ספקוליס :6
כלס עול לקכוע. סמנסג. סזס . (סגכד"ל) וסגי: טעעתי נפס קולם . לודי סנלון עוסל"ס "ל .
שכנס פעעיס סטפוקק ככו ז"ל . כסנסיג כָכִים = עדכטו.. שיסיו סכסכיס נושפיס כפיסט :כל
וס . ולל עלב ככר כעסות עעסס . על טפ"ל 05ענע. סיוס , ססליץ | 5דעתו , טלעסל. יפלו
סכסכיס כפיסס . וסנס: כלותו סיוס | כקקוסו וכסכוסו כפפיםס . על סעניפס | טסעפינו. עכיו
כונפוכקס . כנלסס | סען סטעיס ככנו סלנכ . וכלוסו סכיפול | 5על עול דולי סנלון
זיל . ספיל ססליט נלעתו גס סול . ט'לוס כעיכו ווללזין לעפלת . פ'טלו סכסניס
כפיסס . וסנס | ככילס סטייך ליוס סעסכת , כטלף סנסעיד. . | מכיז כלפס< טפס = פספייע
עימפל = פוכי | כעען ככודן טל סכלסוכיס | טלפניכו .= (סגכפיט | מסעניסלפוו)]: = ופי
צעליות | 5כי" | (ספכס. קי"): <עכין טכל -לפסול. סנילים. - מטלים טל | כסיס . -ע': עיש
כלו"ס סי מילית (םי' ק"ג סק"ז) וכל כמקייעס עסטנתו טל סותו ליק (וכן שעעתי
פ"ד סעיכת. ססליסות | כסועענס כנס . סכסגו | לסעכס = כוןיככל = כבסכ"כ | סגלונס = לילס .
עפכי עעפס טסיס כעפוכסס , וסגלון 52ס כבטמס , מפני סעסם יו"ט [ַכעִי סכסיג. פי: בּנפל
0
מעלות הסולם כב
אשר נהגו העם בצדק, או אשר טובם אך כחדק , וכארי התנשא , ישאוג וינהום
-- 2 להקים
סליסו . לפי' כליסולי פוכס כ"ש כלכככן . "ונ עפל לכי פסם כפום כגמיו . וקסס כי - 2
שכפפטע סענכסג כל יםללל כו'. ועי פפס כופכ. פלק פו"ס (סו"ם קפ"ט וק"ל) ססניס. די
סנפון סכל . ועייס כעל ס"ל שנסוף סוק ני סנלון טעכייפ 5סייעס כסוף סעעוד 55ל סיתסיכ
בנע ללס ידי עסיכס ע"ם . וכפכ סנלניים סיל שסגלון עי | זכען עמקיך כס' סס זקעוני
נינס , סלליך ככל פילפולס יעו"ש . ועי כסו"ס גכיל | עככת כסגלון עוסכ"ד ענלווסקלפק. כָסִ'
מגילס כספלו לי פ"נ עס מסלקיך | 5זס . ועי כסו"ם ית לפליס פסגלון עוסי זלנן: עכנלית
וכלפל ז"ל (טלכס ס"ט) . כי סגלון עוסי יעקנקל 3סגלון על כולע. כיסודס ז"ל . כיים ענסג
ספופליס לשכ מעס עליסס סגלון ככילוקו פלן"ס סכ"ל .| וז"ל 5עכס כסלכי | כענני | עס סכי
לסכול סנכל ננפטלי גנד לעפ גלון סעפולפס סג"ל . ספעל לעילת5 כטלס דעתי 555 לס
סגדול | כענקיס.. לפס כי עזס לסכת ספעם , עלוק | כעימין 55 לוככ . על כן ללכס כי סכ
סנלוליס כו' . וכזס סכס פלוכם סגלון עענסגס של ססופליס כנלע"ד . | ופפטס קופי כלכר דכל
לסל סול גגל לעפ סגלון כוי עכ"ל . ע"ם 3ללוכס:
ומ"ש ננעפס קנ (פ" ככינ) יופניס כפוכס וגס יטניס כפוכס כסעיני עללת על ליכ טעסת
פולס וססעיל. עלול 3טינס ויטיכת סוכס לף טל יוס טעיכי כי קעוכיס ד"כ עיינס טל
פוכס. עכ"ל . עי סיס (כלל ק"כ פיי סי) וזיל כל ככינו סגלון סססיד עו"ס 5פי' , סוניל
עלוד טנקיך ליפן כלילס . ונס פפכול כל סיוס כפוכס כוי . ופ" סי" קול בלול ככיל. ס' . ולעל
לע"פ טנסלל סיעיס סיס פוטל ען סכוכס י"ע כסכלום סלכס לפפעיליס 9יוס. שינכיפו עננס
כטוכ ויניכו כסוכס עכיל . ועי טו"פ עכפת עכי (פעוכס כ"ס) \עים כדין סוכס. כסניני .| על
לותן סעסעיכין יופל עלפי , טפין וזין עטס כל סיוס כולו 5פיי 5ס סכוס | סועכל . וסעלין
נוסלין וענטעלין נלופן שלפ" כיעי כסג סיו פעולין . עסעילין 3יוס זס יותל לסל סופ
מדכככן ותוכין עלען כליכן גדול . כדככי סגכ"ל , ססיי כגיל לועכ דעיל דכנכן סעיכי מעיכי
דלוכייםל כו' . סכל יפלס פיסס . 7לפיי לס ינל כן עפי סגליס "ל , ולפי סין דכליו. כלעכיס +
סכל כנקוס טנזקו סכניס וסעעילו לנליסס 1" . "ל סססניקו כעונס . ועסו סיזוק לדכליסס
יותל עסנ תולס , לס סכל 3כוכס 3ס' , דכל גזכו 555 עטוס ספיקל . סנסספקו כו 5כופיכו .
5"כ ולפי ל גזכו 5כל טיסי' סיוס סזס כלי עיני ססג , 335 כל סיסי' סעול עעכו ע"ש ססלליך 5זס :
וכן על ע"ם סגלון כסי פדם . טסנפפי כעיל. כפ3 סגלון עסכ"ל עפכלנק :5"0 כסו"ם נסיכס
כפם (טו"ם ט"ז) וז"ל וידעפי כִי כעדינתכס כלוכיס סכ לנכי סגלון | עוסכ"ל עווילנס
שנסניל עפוד . ע"ע ססכתי כדק כס:ליק ענסגן של יםכל5. ולס כי 55 קס. כעוסו פיעופ
סקדעוניט כסיום כל ספולס כולס. כגלס ונםתל. כפולסן עקוך 3פכיו . ע"ע פליכס כפווי : כיע
כסיעל כו . ול יפלל טיסיג פעוע וכסל כס כיגיעס כ3ס ועלועס עס 5 יסיג סעכק. דכך
סעככס בעלעל , וני ככו. גלול עליש. כך יוססי , לנסיכין כיי כל סכילי דכקיעל , וכל סעולעות
עליוניס 5עפ"כ כונס דכונל לית ספכתל. כוופי' . וככ לעי טלי 5ס סכלסוניס. כו . לעפ"כ
סלכת ככתקלף , סל לעדם טפין כליי עגדופם עעלת סלים כלקכוע. סלכס כעופו כו' . ופעעיס
ככום טעלו 3יליכו . פססיג: על כלטוניס ע"ש עכל"ס :
וראיתי 55לל סנס. כי ככעס. דיניס כפו"ע של סגכ"ל , סעכס לך קול 5ספעול פ"ע .
וסעסיק לכי סללטוכיס . ולל כפנ כסס סככעתו . ₪5 כי דעתו וסנסגתו. סיי פסיפך. .
וזס סלל כלככי סנפון | עוכי"ס עככליסק . כסו"פ סלו (סיי "נ) ססניל די סגלון 55כן עזכ
(ס"" קנ"כ סעיי ייט) וזיל. וסגלון כנינו 5ליסו ככילוליו סללס מקול. עסול 5לין זס (שסכיפ
סלע" פס משטוך על גט סעקויס כפותעיו שסניל | מליס. פע"פ סלל סעכ | 3פ"כ וכפ"כ .
דעס" עדיס סספועיס ע5 סטטל . כעו סנסקקו עלופן לעי . וסעיז סכעים ע"ז סלין .). כו'
ועכ"פ עשעעות דככיו . פססזיק כפסק סכוניל , סכן לככו פעיד . סיכל שפינו נכלס כו פסק
סטו"ע . ליכו נופל פכיס 3דין . וכותב טפל 5סעוך על פסק זס עכ"ל . ועי עיים סנכל כסו"פ
(סיי פ' ס"ק :י) ועס"ט. סין. עכלכין על "ל ועסום כסונס ע"כ . וסנס. מלנילו סגלון כעכ
פלת ססולסן סעיל כסככות ל"י (סי' גי סייק 5"ע) = שלפ 5לינל | כתכ כן . כק סעתק דכָכִי
סל"י כן פמט סילל . וסלכס מעעסס כסג וסנסיג ככלך על כתיכום סעסנום וכן עיקל : (ועי עעשס
ככ סי ק"כ ק"ג) [סג"ס סנס עקוס 5פי פס כסעיכ על ע"ם ידילי סגלון עוסכ"ץ סיות . 3כ' עטנע
כככופ (ם'" די) וז"ל לעיס סיסתי כלנל סדם | 3עס טססליעו של 5בכך ע5 סליניס . ועס *ענו
לסיכוטלני לכות (פ"ס) כי יכניי ולייס 5זכין ני סנופל (מקוס סדנין סס) קפץ כ"ס וכיכך
כו' . ופייס . וזס קופיס סעוכס עלול . ופוס ספנל 55 ספעולל <זס עכ"ל, וסנס. פכלס כי כל
קדנו
כ
49 מעלות הסולם
לאמר , פוק חזי מה עמא דבר , כי אם שם אל התלמודים סניו, לזרות ולהבר.. את
אשר
טלס כלס ]. ועי יש סגכי5 "ל כיול"ד = (סי" קעיט. פ"ק סי) כענין שסעו פלננוכת טקלפס
כתכנגול . ספעכו כסנת (ס"נ .) טסול עדככי סלעוכי וסעס סקיו כזס . וכי כסג"ס. כע" .
ייט ₪5 פינו לועכ סטעס לעס מנוס לססו עוסכ , וכי כנלון ע"ז כן כפל עסכייל טכך 5"ל
עסכ"ל לייט ענסנ. סעולס . | ולכיו קסיס כקועץ 5סנייס וכעטן כעיניס . לגכו דעם סעקוס
כוי . [וכן עי כסכן עזק (סיי כ"כ ס"ק ייט) כענין יפוד 5כדקוגינק . עים סכיע על סלעכיס
לתכץ . כפכ סגלון כנילולו פס עליו . ג"כ זס סכסון . ודנליו | קטיס כפועץ 5סינייס . ע"כ .
וניל פלכן ססתננם סגלון כלטון זט . לק כסני עקועות 5כו . סול ע"פ פיקוטו כעפני (י' כיו)
על נקכס זס . טְפִילומו שלל לי סכל סיקן כלפל פס 5תקן . כ"ל סוסיף עול לקלקל יותל .
עים . וכן נסני דנליס 5פו . כו לפכץ ולסקן . וסוסיפו כפיקונס סקסס עול יוסק . *עו"ם .
וכן כס"ם עניכו ג"כ סני פעעיס סלסון סזס כפעכית (ד'.) ס5 דייס קםיל כסועץ כפיכייס ונו'.
ובקילועין ("ל ,) כל דכ"ס קסיל כסועץ כשיכייס וגו'. וגיכ כטעס סג"ל שכפנפי, כלטכ יסכיכ
סיודע כגעכל טס .] וכלוייס (כ" קפ"ס סק"ס) <עכין כלסע"ז כסנת . ככככס. ממיסית . סעתסיל
בכסעס ועכליס ככסנס . וכקנ םס סגלון . וכן עיקק . וכן סול עד סקננס' עכ"ל . ועיין כפילוסו
ליסעיי ("3 לי) וזיל . וסנס לסז"ל סליסית לפס גל ,. וכסכת עססיל ככסעס . ועסייס כנסעס :.
וסעפכטיס טזסו סו לוקל . סם מנסזכיל על זכלי סז"ל . ודכל גדול דכלו פז"ל כו' . וסענין
כי כסס סול 3עת 5כס ונפס כול 5פכ סכלס כו' ע"ם :+
והגה על ענסגיס 5פליס . סלו סעקכליס סלפקוניס 5גסת כסכדם קולש . עילפת קלוטת
סגפון . כייםכ סענסגיס סקלועיס . כעו | ע"ש סגל"ל כלו"ס (פי' ג"ר ס"ק פ') וכעעטס
כב (סי" ניס) לעכום בקדים . פיס"כ כק עד עפפיל , עי כסו"ת עשככום 'עק3 (סי' ע'ג) כסגפון
נוסכ"י עקלככין (וסול סכניד תמעילו טל כנלון) שכסכ ע"ז , ועפ"י לנכיו זל כתפסט זס
קלוכ כין לכיס. נכעלי תוכס . לכות עכסג סקדוס כו' . וקש ככל סלככ. כעיני לסנות עכסניס
שסנסינו גפוכי עולס עפולסעיס . ולל ידעתי 5ס סי' דעת ככיכו סגלון ז"ל כקנוע סלכס ולסנות
סענסג . וידוע כעס גדול כפו של ככיכו סגלון ז"ל . ועועק סכעתו ז"ל . 5נל גס נלולי
סקלעוכיס. עיעות סתנליס ולעוכליס . כל סיי דעקס נוסס לכוס ענסניס קנועיס (כניס כו'.
ונס כסנתי סלבָכִיס ספפס . לספול ס"ו דככי כנינו סגלון 1"ל . סשל ילוע פכל סכעי 35 עוע
סכננתו וכיכתו . לסל כל כז ל5 5כים כי' . כק כפכתי כיים3 דככי כגלוניס ]"ל לטל נסגו ע
פיסס . וכפפ טעס לדככיסס . כעען כל יסיו פעוסיס 3עיני. עסכיל עכיל :
מ"ש כגלון 3פו"פ (פק'ג מק"ג) ונעעסס ככ (ס" קנ"ס) כסנות קדל קכילת כפוכס ככ"ס
ע"פ כענולל נעכ' קופליס ססטניסי 7ופנ. ל ספןי . כעו סנסגו . ע' כסו"ת פת"ס
קופכ לסגלון לי עשס סופל מפ"כ ז"ל. כלו"ם (סו"ם ק"5) מכגלניד דיק פפקפם כסנ 5פיף כי
לכונו (סכסיג כנקועו | כעו םעלל כפי' סגלון סכ"ל . ססגי קולג עעולת ונסכו , ולת סכנע.
וכיוס ססכת עול שכת ע"ם . וסגלון כעים פלפל כד' סגזון וסייס כל סעפנס ילו על ספפפונס .
עכ"ל . וע' סו"ת עסכנות יעקכ כלו"ס (קי"ז) . ע"ם . וסכס סעיד ידידי סכסיג כו' עוסכייץ
עעקנעכנוכג . סכ"ד נק"כ . וזיל ולכי סייתי כעם לסל סגלון ככינו עקיכס סייגל ו5"ל. כיקל
כלעסלפ . 5 כנוד ככי לכופי סגלון ע' זככיי עעכדיל כן כגלון כ' טעכיל עליםל .. (סניכו
של סנלון | כע"ף לשכ לעדו יפד כע"ו פנכס .) וסיפל כו סגפון כע"פ . כִי םעעס פוט כעיכ
וולכסי . לשל סגלון עוויכנל ס'נס לת דכ קכילפ ספולס כ" . וגס על סיוס עפנקניס
ב"ל סלו כעכסגו , ולכי כססל שעעפי ]לת . וילעפי כי ספו"ע פו"ס עסנסון . יפנו ככִים
סגניל כי טנופל פיכקעס 3לעסכל . ככפי וסבלתי לס קעו"ע סלו . וענספי כדנכים סלפס סי
כ"ס ככִילול סגל"5 וענסל עס טעעו וניעוקו . וסכסתי )לת פפכי עו"ל . ולפכי סנלון לע"פ..
וכלםל כלו כן סעסו . ויסעכ סגלון כפ"5 . סכל עסכפוי כסנסיג כן כעדיכתיכו . כי כן סיפ
סלכס ע"פ סכפיות . וע"ו סגלון ססנ כעס כנעיס . ויען 5עפ כי כן סי' עסככון . לך פיכ5
כניפם. עסוס לל סתגולדו עכ"ל . וסנלפס כי סגלון לפ" סכ"ל . יען כי כעדיכתו . ככו סעקלסיס
ונוליס עככס . לנליס זכיס כלעכס | (כיס . ע"כ ספם <כל לשכות | (סועס נכנסוג עו . לף
סנכון , וכעו שקגיל על כסוכו ככעס ססוכות כועל. ססדש לכול פן ספולס כל מקוס :
ומיש סגליל כסו"ם (פכ5"5 ס"ק כ"ס) כענין כתיכת ככי סען . סטינס סגלון לכ כפינסס . עעס
סנסגו עד זעכו , עי ככיל (ס' עניפס סי די) וזיל ולף טללוי פסעוך על סגפון ככיכו
" לניסו
מעלות הסולם | כא
חא אשר הוקם .על . לקומם שממות הראשונים , אשר ברבות הימים נעזבו כמה
דינים מהתלמוד , ואין מתעורר להחזיק בם , וחתרו חתירות , בהתרים כקורי
עכביש . את אשר נהגו נגד דברי חזיל , והוא לא כן [יג], לא הלך לקראת המנהגים ,
לאמר
[וסעעפי ססככ. ע' פכמס ע"ע לפסכנק (3עס"נ. עגיל כלק וגכעת פנסק וסלכ סינוליס .) סיי
עםלם 5ת סגלון זען עס . וסיס 9וויו סזק עפיו סִיזסל ען סגיכוי . וסי' עכיל כו ספיל עיס
לשחות ען. ססלט . ען ספלפטפ מנסנל 3סככ"ס כוויכֶנל . קק פ"ל כליכס סיי עם גסעיס ולוס
סעלס כפע5ל כככת וינל עים עסנים פנולס וסְכיל כו . ולעסל 5סל תפלת מסכית . סוכיסו
לינו "3 על פניו עלווג כסן כו עיס עגוכיס . ולעען סללופ גודל עכין סגינוי לף כזכיז ושלפ
*קל סל3ל בניכיו על יעיס סכסיס כיפל מו ככיכן. ז"ל . כי סיי פעוכס ל' ענככפו כל ספלת
שפליס לכל . סע"י סתיים סניס. עגוליס גלס כו זס (כנלל"ל)] וכן פסכול סוס 3ע"ש כפקנות
על נכולל 3כ"ק (פ"3 .) עטעס עוכס כע"ם . וקול וס 5לכול 65 כעי סלינו כסוי . עעסס
2 (סי" קכיד) . פ' יסופע סעסיל . ע' כדליס (5"ל ,) סנולל פן פוכלי םוס . ספול כיסלפכ
ולקול 3כופיס , וכיכ כי עונת סקותיס פיכס כע"ם , ועע"ם סלסכ"ע על כסלים וכקניל תשכות .
שלעת סעעלניס ססעקלף לוםל עונס כשכת ע"ם . (וכַ"ל כתכתי . ססטעס מסקפילו ס;ז"ל
(עונס תייס .| 3ע"ם לוקל . ל' ען סטעעיס. סול , כסוניל. עככן סל סעעלניס סכ"ל . וכן יט
סלכס 5דככי | סז"ל , וכעיים (כיועל 3' ,) עטעפיס סיו לת ככסן ססולף לת ספכס , פסופיס עפכן
של כלוקיס , וכי"3 כס"ע ,) וע' ילוסכפי כזיל (פ'ס סמ כי) דפל כי כסל . כליכש דסית 8'י
פלין. טעעין ועפיכ סד ענסון . (כן לקך סעטכס .. פועל עעס 5', פע"פ טים לס עוד טעניס.)
ועי יכוסכעי ככליס (פָ"כּ סכ"ל) ע"ם , ועי כלייס למפי (פ"ז' פייד) כי . לסכי 5םכסן דפין כגעכפ
סוס עיקל סטעס שַכפוכ כעשנס גני כקיעת סכוד כעיכוכין (5"ז) וכן 3ז:סיס (ע"ז) וכסכועות
(י"ט) ועכופ (ייג) עיש .| ועעים | כנ"ס ע"ל ידידי סגלון. עוסל"ן סיום עזלכקווי . כדלכי
סוכפס. בעכין דככי מז"ל 5שכ נפכטל סטכס :
וסיפר 5 סַלסיג כ' יסְלֶפל 3סק' סע"ץ לווילנל . שסגיל ' כו סככ סעמנל פיי ללס "ל .
סשל פָ"ל ים3 כפכי | סנלון ססכיל ג"ע . וגס סכעיליו סגלוליס יסנכו סניכ לסולסנו
+עס"ק . ויסלל לס סגפון ג"ע , 05 סכיכו 5סס טוס כסכת כפקנות עזקל , וסטיכו ספלנידיס
סמ 55 נכון 5כו , כי לס לפס עלולס ככו . וסיכ כסס סגלון . ס"כ לל *סיי עיכס כפעיכי .
וסככ כעל קיי ללם | כלגע סנין , ופתס ולי , די סבפ' 3כלס (5"5 ,) "ל פעלס פולס. עיפס
לס' . שלל 'סי' כולס סעפיס , וסניו ולעו ע5ניס , ע"כ . וכסיוס סנל טל סטעס . ונענע
סגלון כללםר , כי כזס כיון : עיכ'. ועי כעסכס"ם (סיי כ"ס .6 ועיים ככנכות נוסכיץ -קיות
מכדס , מָסְבִי5. (נסעדלם טעס 5סכ לעיכס כסעיני , [ושעעתי לכסל כזס. סנס (ק"?ל .) כל עפוס
סְקִינכָו יפללל עמיסס כסעסס כגון פינס. כן' . עליין עוסין פותס כסעסס . וכל ענוס = סקיכפו
עניסס כקטטס כגון עליות כו" על עסקי עספסופיו . עליין עוסין פותס. כקטטס , פיי לפון
עליין , יען כי כעם כטל סעעס , כגון | פינס . שכעת פינס כעסלת 5סי יפיס . וסו"ל. 5כיו
ולעו עככין , עכ"ז סעס שעסין כענוס , וכן גכי עליות לעספקותיו . דפכנס"ג כטלו כיפכס
דקלוכופ כנכולל (יועל כ"ע :) עכ"ז עוסין כקטטס. עדיין] :
יג) ועצמו עספל סליניס וענסניס א סעוכסיס 3סכלעת סטו"ע סלו וכעעסס כ3 . ולסיתי על
קלת לסעיל סול ספיל לין כסְכטוד טל ככו . בנדיכפנר . כדין סדס כזסיז , ספל
סקיפו סלכס 3זס , ופפל זקנו סגלון על 253 סגולס . כפעל עעס. על עס ססקילו 3 .
לוכ כככן קסיספי קלעפי וכפכסי סנס עקועום ע' כיולס. דעס (שיי כניג) . כל סידכ. סגפון
פני זקנו כעל כלל סגולס וכסכ עפיו (שס ס"ק ג') ולנלי לל סגולס כלן טעופ גלול . וליל
לססיב עכיסן |כו', וטוכָּס סי" 5 5ַבַלֶס"ג = כלן | ססתיקס ע"כ . [עי כסי יד ספול לכעסנייס
ממכסי סיס כלענוככג | כס' סדם (ש" כ5"ג) | כפכ וז"ל וכזס גלותי סיוס סלפת :25 סנולס
כן' , * ותעס סגלון סססיל עוסכ"ל וויככל | ככילולו .| דסל סילוסכפי סעכ וככי יסעעלל עים
שכת3 סטוכס סיס כר ססתיקס , ולמ פעס ליך 5ל סידל פכי זקנו כו . וע"ם . ועי כפי פס
סלם לסגלון עוסל"ל עפפלנק . ועי עיים כטו"פ עסיכת כפם (סללס ט"ז) מסנפתי לסטן] . כי פס
ככו כקלכו , על כן סף שכל דככי ככיכו | ככסת כסעעיס .| ולפי קוכ וגולל סענוס .: עכיז 2זס
סלעיס . כקוכ. גלוכו לעען יכלו: סעס; [ וע כקילוטין (ל"כ .) וכל סלוננל סיך עלכס כפו"ל כל יסיי
פו. כין וככל . כי כֶָן סיס עעדם ת"ל .' ככול 3כעש ופלוגז כעקול ולסכם עסעס , : לס 3 סקיפו
]7 ואו 0 שנס
0 מעלות הסולם
ונדולים מעשיו . לחרש הרבה דנים , כימי עולם וכשניס קדמוניות בזמן התלמורים.
ואפ אותם אשר פנ טעמם ריח הרין. לא גמר , והוסיף לאטר , שצריך ליזהר
בכל דברי חויל , אף שבטל הטעם שגלו, כי לא גילו רק טעם אחר והעלימו הרבה
טעמים , כמוסים ונעלמים . מהם אשר בסתיי הקבלה סתרם , ומהם אשר אין מגלין
אלא לצנועים , ולחכמים אנשי מעשה הגדולים [יב] :
הוא
עני (ם" 5י פיק ט"ו ) ח"ל וסנס | כליתי פיכוש עכנינו | סססיל | ככל"י | עכעו . כפילוטיו
לעסניות טננזס כעקקל כו" עכ"ל . ועי עייש סככ כעל ענוכם שכעס כסוף ויקכפ. בעפעל ענסת
עלססת וז"ל ועודעס ככס פפוכייתס כד סויכל טכיל טעעתי עעט דכם . ונופת עפוק כסכי
ענסיקית פיו טל סגלון זיל . וכליפי כי כל מסוקתו וכל עעלו סיס . כילך כעקני ללך. סַתנליס
ולעולפיס . לעופ כל לככ סככס כתולם ס' כסככיס | ססמויס כטעכס , לו עפולט . לו פוס
סכל כטינוי סעלות כססילום ויסקום . לעען ינלפו כל סים יקכ כוס ופנונס.. לככ דנוכ. על
לפכיו כפעסס סועסי פוכס . וכנכופל פענית (ט' .) פי סיכל עידי דכפיבי ככתוכי: דמף. כעיזפ
בסולייפל עכ"ל .: ועי כפי" על פנות ססקפס כל סעלעליס כנקלל. קודם . וזסן עס טעסייס
כלסונו כפעס כפעס סנלעל לו ככפוכ . (ועי כסק' סעס . כסכ ממעידו סכסיג כי עענליל "כ .
וכן סיי לככו כל סעסכיות עפולסיס 3תוכס שנכפכ עכ"ל) . לענס טעעס פזני . כי כללטית
פיי על סנום \ 3יין סגלון | ככי"ק . שלכן כקקס סעסכס 5 3 ר ₪ ע"פ מ"ש | ככ"ק (5י .) סנכי
לכטיכן כפוכייפס נקכי 5כות . וזס | לסל סכפס סגלון וכע כפיכוסו 5לכום | כעקלסי קולס .
וסעוליף כפול פיי על לכום כל עלל כסלפים זלת ככלם פילוסו . על כן פין ענ .: וסעעס
לזני עפי נכ 35ל סנדיק סכ3 כו ע' 55יי ז30 זמיל כסס. ככו סגלון עוסלים ג"ע . כי סגלון
לעם זקנותו . סיי כל לעודו סועם . וסיי סולך ען סקולס 55 סעלוסק . ככלול =<ו כל \ ספולס
סנע"פ וכו' . [סיפל 5י סל דק' סוטץ (שכספי טעו) 5סיו סקטן טל סגפון פי כפפל עסענולג .
סנסיותו 355 פסיו סגלון כסענולג לעם זקנתו טכככ כסו עיכיו | נכלום:. וכפגלגל כלכליו טס
קלסו סל סגל"ש ז"ל.. 52 לעילסע. כולי נופל סל ליו סג"ע כפלל . וכספל טלכו. עס זס
סיתכון סגדול 205 סי כסנל"ל ז"כ נגד סלכ סגלוניס 5של לפס סכד. עעכו = כ"כ . 5ז לעכ כו
לקיו סוניל לך 56 עגדל סספקיס טלי . וקס סספכ סעועד מס כעקוס פוני וילך ויקפסו . וסנס
סול סניך . וילעל כו סנע'ל סנס סנקיל. ז'ל סיס כקי כקפק סזס . וקזק ופילט ו דנכיו טסיי
נקי ויולע פיך גנוזיס ככ ספכי סתכטול וסלכי מינוכי תוטכע"פ כוכס כפוך סתניך (סגלליכ)]
ומל פי דככו סק' . 5פז לליק לככו סעסנל כעל כניד סזס3 סנפון פי דוכ כפכ זיל סככיד
כווילנל כדוכו טל סגלון . (ועכיפו כספלו) 5כפז כספלו פקול דיניס סככס לכלול פופס בפולס
מבכת3 . וכן תלעילו סכ סגלון סכס"ג ססקיד ע' 5כי. סיכם ז"ל בספקו (נלגליות סתולס 5טכ פסף
וקינ עכפני סלכ"י ז"כ | וסלל סמקוכליס וסעכס. נכפוכיס . ונסקדעס לספדי .:5 עוד ספמיפ
נוללות . וסללגו 5ת לטו סגלוכס וסכוללס 3נילוקו על כספל"? . לשכ כל סדכי עעיכ ועיע
סעפולליס <זוס"ק ולדכות ופקוניס כפני סלקיי ז"כ . ככניסס ופלטיסס . סכפס דככס. נקודט
סקדטיס . נככליס ועכולליס כפדקן וכסככסן , כעקוק סעקוכות . | כספי כיפקל | עשפס קדיטל
ספדי? . וכוכופיו ועעסיו כלויס לסעעילנו כקלן לוכס זו פוקס . מולם לעפ ללעפו טל סוכו
נסע ונלך ספוך וכסוע כסתנונן כיכס. כנקוכ סעקוכות עכ"ל , ועי ספדיל (פכק. סי :לף \כייס.)
שכפג , וסככל. כי כל עס שסיי וסוס ויסי, על עולס . סכל כלול כתולס. ננכפטים עד נעיכי
כל יסכל5.. ול5 סכלליס לד 555 לפילו פכטיס טל כל עין ונין . וטל כל פלס . וכל טפיכע
כו עיוס סוכלו על פופו . וכל גכנוליו וכל פכטיו , ופלטי פלטיו . וכן של כל -נין כסנס וסיי
וכל כעל סי סנעוכס . וככ עטכ ונונס ולועס וכל פלטיסס . ופכטי פכטיסס . כל עץ. ופון .
וסיםי סעיניס על כעולס . ועס סילכע כסס ופלסס . וכל עים כסכום ועטס ויטלפל . כולס סט
ככל- לוכ ולול . סכוכס עפנלנלין כעופיסס ככל. קוכ. ולול כילוע . וכן כל פעסיסס (לדסיכ = עד
סוף ספוכס . סול כל דוכ כידו כנכין . וכיס ככל לדס וללס 753 . כעו שספסיל 2535 בעדכם
סכעלס 3כעז . וכל זס. כולו | כככל כפכרמס 3כלשיח. עד כס כמ"ם = כלן כסיד.. = וכללו. ככלל. כפי
סלסמוכס עד 523 5מסיס. מעטום ככיל . וכנל כנמ סככליס. כפי כלטון כזי מיכום זי 5פי טנס ,
כניים כפיל. טסל לכפס טנין כססל קדעפי כו' . עכיל . |
יב) והיך; סק פלוד נכל דיכי גיכו* . עטעונו וכיעוקו זס . וכיט כנוולס לייל סנדול טעס לסל סכנס
כביכוי סעסקס ככ" (פלם ססוכסן סכי פכץ יםקלל פיי זי ס"ק פיב ועי נעסס לכ (ם" %5ס)
ושעעפי
מעלות. הטולם :
ודרך הקורש פינה. הגאון ג"ע לפנינו | להעמיק בפשט ולבל לעקם הכתובים . - וכל
*שהתיבה קולטחו* עפיי הרקדוק . והמשך הענין. עפיי הגיון . +בידוע שהוא טהור*
עפ טהרת לשון הקודש . וכל שאין התיבה קולטתו. ואחר באהד לא. ישו ,. יתפררו כל
עניני המקרא ולא = יתלכדו . דרך חדרוש יקרא לו וענין כפול במלות שונות , או ענינים
כפולים לא בחר בַאלה.. והראה כי. כל ברורים + אין בהם שפת יתר . כאשר יראה
הרואה במקראות אשר פירש עליהם אור ביאורו ע"ס הפשט (וע' סק' ללכיל) וכן כ [א]:
וגדולים
סכינותי כווכתו . וסעלפי סענכין 3פניו וטעע . ונללס | ססודס. סיפס כוונפי כו' ע"ם . וכ'
פיקוסו ליטעיי (זי כייס) כעכין סנקילות קולס . טדית ענייס כעקוס זס ועטיכיס 3עקיל . (וע'
כעליות לליסו (סעכס ט"ז) כענין סזקם סליעול כסיופ כקי כע"פ סענין וכל סעלום -) ועי עסלי
(" די) סוכיס כדנכיס כני פלינו כועל ססכסי דיניס . לק סקינול ליניס. ככלי לסכפות שסול
יולע כל סליניס . ועי כלם סגכעס (דף *"ל .) וזל ולס"כ סטיס סככ ספכפ"ם מפלת לעוד
כל ספוסקיס כי לכוונס סזלפ . קקלו | פכעול 3כלי סקטן . כעי שלין כו 33 כס3 יעפוק
צסלכות . וסנסגות לעודו קככתי עסככ סגלון סלעתי <"י עו' לליסו עווילכל . וכך 9יוס. פי
כפיו סק' כלעוד סללפסי תסכס ע"פ כש"י ולפזול פותו פניל . עד טיסיי סגול ּפִי ונסקילס
9 . ולכסוג כך שנס פעיעס ויותל . ולז יפללס ססכלית וספעוכס סנפפלס. עכיל . ועי. עים
ככי"ק עעם . 3כילוקו על ספיקוניס (קעיג) | ופסקי סככות | דעלסו 03 <נפותס. כו' . לעתס
לי לגו סועכין על פסק לכל כלליום ופכפולל . כעו טסול 5כל סס"ק ופוסקיס : 35ל פסקי
סנכות ליכן סנס פע"ס כוי עכלייס . וע' פעיים סגפון יפכי"ץ כעטפסת כופליס . וכעענום ועעפסות
(נענס כייס .) וספן .
וא) וע' כלדכיס ככססים (לי לי) ע"פ פת סטעיס . כפנ לפ עזכס על ענס סנפעל ועוכס
על דנר סעספסף . וכל עפס שס ופועל . עסותף 3סנכסו | לכעס :ילוליס . וספסע. סול כפי
3 סטכס = וסעסך עניכו . וסללש כפי סככת סעכס סעסוסף כו . ועל זס סלכי לכשת סז'ל
סטנעו . ע"ם כפוכך . [סול. עלכלי 5כו סככ עי לכלסס ז"כ כנט"ל . (סנלל"ם. עפעניפפלוו)] .
וע' כס' כּיכם קלס (כסככ סגלון לי עכסס עליכיע זיל) כתכ . שעעתי עפס קדוש סנלון סססיד
כ לכי עווילגל. כ"ע . שסככס לססכיל טעות ספונליס ססלקם יפקם פסע סכתוכ וסכיל כלוגעל
עים כנע' על יכיסנס כו' . וקייס מס וסופיף) פוען סלף 3עסנס יש פטט ולקום וְסְכִי5 דיגנס
כזס כו ע"ס . [כלםל סיפק 5י זס סככ כ' ענשס עסיליע | זיל פסייפ כתן עדו כלוגעל. לס
סוכל לזכול יפס לס גס סעל זס כסס סגלון 5עכל 5ו ססול סניפו ופפוק לפון לפלון עיקק .)
(נסעשנס לקלס (פ"כ מיס) פף סול קלקל כענלעו ופיקן כלסליס . ססנילו סעפלסיס כסון
סִילוספני . תיקן כלסליס לליכון לככין ותלין כו' . וסול פעוס . וסנל"ל פיי פיפ נכון ע"ס
כסנות לכיסו . וסכלפי פו 15 כסליע | ז"כ טזס על טקל . כי סנכ"ל כגיס טס כפנות לכי .
וכן כסנסום *קוסכני כ"י . 5פ כסון סיקוסלעי כפיכועו . דלינן לכליו עסוקכין ע"ש: (סגכדיל)]
ועי כסק' פלת ססוכסן וסיס ודע כל סקוכלי עססלס שכסלעוד כטיטותיו דלפ ספלס כלכ
כסלל ססידל ככינן | סקדום סעמכיפין . וכל לוכסיי לספסל דנכ . כק דככי פ"ל כסד | סנס
דסניכיי םתעס ולכיביי כפ ססכס ככל . וגעקל כ"ל כסילך תנפי ולמיביי קפעלס סגעי ססוכי
עמסלל וסכי קתכי עיש . וזס לכל סגלון ס"ז עוסכיים זיל (כסק' לספד"5) סול פסכ כסיי
סקלוסיס פכס וככם .. וספיל כפכינו לת סללך לקך סקודם . 5טכ כל עככ כָּס פים עכעס לוכום
שלפכיו . לכך סלוכס ונלוכס 3כגלות ונכססכ.. כעסינס נעלס עלס עעלס . עד מקולי ופקוכ
עקולי סְדכָּכִיס . כפםל כפכלום עסס ככילוקו על ססו"ע . שס ככל סככום | עקוכום שנזכלו
ליסס סק' . כנקולס לסל סכקלס כסכי ספכעודיס 3ככי ויכוסלעי . וטמן וככל ופילפ סולפ
כקי'. עכופס כל סטיטות טל סכלסוניס זיל . ויפל על כן כפיי על סעסנס . טס כלל כל דבכי
ססעולפיס שכסני ססכעודיס . וכל ססוספפות וסככייפום כעטנפיכו כעוזיס כסיקין וּכָלִיכין עכיל .
וסוסיף עוד 755 בכי"ק . דמיכס. עידי דכל כמיזפ כלוכייםל . וגכזס סכל כנקכס . ע' סקדעם
זכעיס כס"ז סנעוסל"ם ז"ל . וזיל וסעולס | על כולס כי ליכל עידי כַּסיעת ספ"ם וסעדכפיס .
וכזי לכזין . .דכל סוי כניז כיי כסוכייתס . על כל קוץ וקוץ סילי פילין כלסל כעיכי זכיכו לכפום
סכל . זכיכו כסיפס. כפס = ככקט פפם סולסנו . עלל לסן פכפכלומיו סעסניעיס ועלפניס כפט
ססועעת.. עפיו סק'. פפסי פפלום . עכל"ס .. וע' פלת סטולסן ס' טכסס = (ש" כ' כ"ק כ"5)
וכסיפי ביכ סגדופ כ"י ענעו על עסכיום עלעזי סמקלסום כו' . וע' כקען פס סלכופ עעסל
פני
4.
38 מעלות הפולם
בעתו , והנה | ,אילן זה המשיר פירותיו , טוענו באבנים" , אכן . בוחן, אבן. פינה .
ממקצועות האורה , = אבן למוסרות מיסודי הראשונים , כי היכי דלכחוש חיליה , + בפא
הפלפולים , וינבור -חילים אך בדבר אמת ומישרים . \ וכן יש אשר ילך אף. אתרי
הקוצרים . ללקט קיצורי דינים , ולא ירעו מקור = ושורש , וממלא בטנו מאשר לא זרפ
ולא חורש , |
והנזז על כל אלה תוסף על אלה , גליה הגאון לדרעיה . ונפל נהורא ,. ובזרוע כחו
= הראה +לדעת אורח מישרים , ויזכור | להם ימי עול וכשנים קדמוניות .= דוך
הראשונים הסלולה , ואיזה דרך יחלק אור , ולא הלך כהני דאזלי בתר -איפכא .ודעבדי
לגרמייהו הוא דעברי. וכל אחר במה אשר כחו גדול יאמ עליו כי הוא זה התכלית
הנדרש . .זה כל האדם אשר ילמור. האדם. מספר ימי חייו ,. והשאר.. יזרם ,.. לא..כן
מהור ידים כמוהו . הוא הוסיף. אומץ לכל דבר , ובעז" הסדר הנכון.. כפליים. לתושיה .
ולתעלומות כל חכמה , ולדרכי הפשט והדרש ופלפול . רק שם לכל זמן ועת ,. באלו אמר
מקדימין . ובאלו אמר מאחרין [!] .
ודרך
ונס על ססוספות לטל כנו כסס מפלפידיס לסליס שכ5 לפו מת"י כס"ן זיל כו' . וסעל. כ .
לסל גס עסעם. ססופפות טכפוספו על כתני סלכ"י ז"ל . סלינס מלסיו זיל . פין לסעוך עליסס
לעכין ליכל . 5פנס גללס יקל עלכס וכו' . וכת עול פיז סגלון עוסלייס. זיל (3סקלעס" סניל)
ולס כי נין כתני ספכיי ז"ל . כענל עליו פידוטיס (על ספדי5) סינס 505 לכוטיס כוי. וסגלון
ספליס סנליל לעפות ככילולו זס - עס כוכל עעססו פין זס כיל כים 6פסיס : 6טפ סופיע 5נים
מכעודו של כנינו כו' . וכונו פוכפ כתני ספל"י זל . לשל כללס כניכו סגלול כקינול סכפלפ
של סספד"ל וסלנכיס עפיכיס וסעסיס . וסול זיל כעלעו סעכ טסללכיי .זיל סכיפו .כו עקוס
כזס. עכפ"ס . .
י) ועי סלכ סכיעול 5פכ סולס לעס . ע' עלום 5כיי (סיי פייד וכפיי קיינ) וע פעטס ככ
(סיי ספ"ך) ועי כפיי מיטעיי (וי י") עייפ סטגן 35 סעס וגו . סדס: סליעול . :סופ
תסלס סוכס. טככת3 . ולס"כ טכע"פ . ולס"כ לזין דפוקייםל כו' . ופי נספטיס . סלְכס: עוקלת
סעקקל. וכו' , וסן עגדולות תולפינו שכע"פ שסול סכמ" . וסיפ עתספכת כפועל סותס כו'.
ע"כ 5כיך סידע פטועו סל פולס סידע ססוסס . ועי עיים ככולות (סי :) כל לני לפונפף טס
ענסל 5וכך מיעול סעסנס כוכס. וכסדק . עלס כעול סגעכל ע"ם . וכניפוכו על ככניס (גי) קכ6
מל 25 סעטכיס קדל סגנימוד כלעוד פסגס סיסך (פלפל . ולינו יולע עסכס. ספת כנוכקס:,
וסנליץ פיז סמכפ לזיל מנכעי קככל (מיגס כפכפול) פודכיי דסוס. כיי (סייכן עס. סטעע. תוסכע"פ)
בזיזין פיכיי . וספייי דפס"ס . וכעסלי (כי *יס) ע"פ ערב גלים כסס סקל כפ סענין סעסוקין
כפים לופכ סוקיס 5טל 55 טוכיס ופסטיס טקליס ולכוסיס נפולקיס וסיכוקיס כוי נִי5. :פיסו
סנ . וע' ככ' עלכם סכעיס (פיי על פסליס), כתכ 3סקי וז"ל ונס זפת עעלס גי זכות ססעסתי
פת סגלון לעפי כונינל קדיסל לסל כל סלכץ ספיכס עכנודו סול כיסו עכנס וככנל כ"י ע"ס פייס
עו' לכי זנ"ל כווילכל . ועסל לככנם כפכותו טל כוסס סעכיפ כקלטי סכיס \כסנופו ככנסת? וליפו
סטוכ קלסתי. סלל 5יכך כפיכופיס טוניס | כדלך עקלפון סכועיס על 5ילי סללכיס " 3סקדנום
וסמלסות שכליום סיסיי ספיכום לפוק עפסוטן סל לנכיס . וכל סספטל בפלם סיסיי סל95 .קלופ
כסטוטו . סול סלכל סיותק למיפי עכ"ל . וע כפיי מיסציס (ס' יי) סלמום: ופגלות \ לזט' לפהי
לימ עד פ*ס | שכץ . ומוס מפפל עס ע"ם מסלקיך . ועיים | ("ל *יס) :פד יס טגין\ מיכנ6
עעליל כו' וסן פולס וסכעס כוי . סלק סגנלס יוק ופנק סנסתק כפים שיכס. כוי . ועי עטני
(י"ל י*: .) כתוכס סנגלס סולות סולך ככיל . וסנלען דכל פכסס 65 237 טסופ פגלטי. | 635
כני שכפוי כו' . ועי כסי תוכלום 5דס (פיי על פגדס) מספסנכ פיי פדס: כת3 פיפ מנליס
סייכו כו". ו"כ וכעכין זס | סעעתי עסגלון | סספיד ז"ל . פיל | כפוליס . וכטל5 | כפכיו :| מעס
5פז'"ל כל סטיקות לכיס ע"ג כנינס כוי , סלל תסל תקועס כו . וסופיל שלפ סיי פקועס. כוי ;
ולפל מעלתו סי" 50ל 5ועכ כלנכ | סלינו על דלך | פסט לק | כפטי לככיס = סטיכ | +קיפול >
5ס תנין פסוק זס כפ' פקג ולםל עטס וגו' |*6נלס על סיוס סזס . וזל ופעס סכמנין
5 סנינותי פעס על סיוס סוס . כי כל סעפיס כיס פנלן עולס סס . ול יפיטכ. ג"כ עלעלס
זיל . ולמכתי כו פליין 55 סנכסי. ופעל 95 וכעס 9ל = ספין . וסלפ: כתיכ :מוס ולוכנו . ולו
סכיכותי
מעלות הפולם יט
לא זכו בעיניו , לא נשא פני זקן החכמה , ואף אם רב שהיו ימי שניו [₪] .
אך ,לא כל הבא לקפוץ קופץ' . ולא. ירדב כל איש הצעיר. לימים. לאחוז : בחכמות
ובנסתרות , מרם ידע כל מוסדות תורות המצות והמעשים . טרם חקר שורש. דבר
הפוסקים ., אשר עליהם יחיה האדם, ואן ישלה ידו, גס אל עץ החיים, בחכטה
ובסית . ואכל וחי לעולם , ואם הגאון ניץ . לא חרף לבבו מימיו, ובימי חרפו . כבר
הראה כוחו ונבורתו , בכל חכמה . ובכל סוד . מי יערוך לו , הלא לו נגלו אז. כבר
תעלומות תושבעים . הנכתב על הספר והגלוי , וכבוד ה מלא. על כן. גם חכמה.
גם דעת קדושים מצא , והוא אשר גדר אורח החכמה והסוד , וחוק וזמן נתן להם . שלא
ישנו את תפקידו בתורה ובמצות ;
ןא האיש אשר עשה לרוח העם משקל במאזני צדק , ולא כאותם אשר אך צוותא
דעלמא. ניחא להו , וכרוח העם ללכת , כן לעומתו ינשא , והוא תכן הכל במדה
וכמשורה כדת של תורה , לא נשא פני נדולים חקרי לב, ואף להמושכים בשבט
סופרים ,4 ובראותו מאשרי העם מתעים , בסדר הלימוד , = ויש אשר יגדלו את בניהם
לתורה . אך בלולים יעלו ,ואין דרכן של בני אדם להתבונן בדרכים" ללכת אורח מישרים ,
מן הקודם אל המאוחר . ויתעו בתוהו לא דרך , ותושיה נדחה מהם , ויש אשר חלפו חוק
הסדר . לפלפל על קו תוהו. ואבני בוהו, טרם. ירעו הבין שמועה בתלמוד , וחריפותם
פורח באויר ואין להם על מה שיסמכו . וצל הקיקיון יראו כהר גבוה , \ והררים פלפולים
תלוים בסופה וסערה ,. וכאשר יניע שנים אשר אין להם חפץ עוד בפלפול . הנה נשארו
,בחוסר כל.. בלא. רעה* בתלמור , ,בלא שולחן* ערוך בדינים ,בלא גר" טצוה,
ואור תורה ,
למ לכס רוב פלפולים יאמר הגאון נ'ע, הפככם , טרם שאבתם בששון ממעיני
התלמוד. לרויה , וטרם תחזיקו בשתי ידיכם בעץ החיים בפוסקים , והנה. לפניהם
יבש הטעין ונקצץ האילן ומביאים בכורי" הפלפול ואין קוראים בתורה , = ולא כוונו
לבם , לדעת דבר אמת לאמתו , או האיש אשר יביא פרי כחש בתורה ונותן פריו לא
בעתו
כיוס זס , וכפכועז כפכיס . וסכן עכיל . [וכפיי כסיכפום כיי סיכל לי כתכ וזיכ 95 בלל על
סכתכ. סלול של כלן . ולס עיני סכל לך יפגלס לך כזס גנזי פונכות פייס . ולפול כגלות זס
בפכטות . כי דנל עעוק סול עלול עכיל . ופס כסיכל ל' כתכ וז"ל וכפן עכיניס גדוכיס ונולסיי .
פין לסעלות על סכת3 עכ"ל . וסס 5סיכל וי"ו כקכ וז"ל וסוד כיז | עעוק | עלול | עלול
עכיל (סגכד"כ)] :
ט) ועי פנסללין (ע"ד :) כוס פפקניות כוי פכט"י = גככילל . וכי סנלון כ"ע כסגסות | פם"ם
סיו כן . [וסול ע"פ סתיקוכים | (מכיז 75 :) שעכולל שס טסול עט"ט . וכ" כָּכִים
בכות (ג':) על פכם"י ד"ס כנול כו' . כנפיכת סלופופ . כתו3 כסנסות סגק"ל פיכו כן . וסול
ע"פ סמנולכ. כזוסייס ככלטים (ייג. די כדיל) דכ פסכ . ועי 3ליקוט. סנדפס כפיי כזוסל שנס נך
בסופו (סגכדיל .)] וסנס גלוי לכל ספת 5של כת3 סעי זקכי סגלון סכפלל. עוסכיס זיל = סכעילו
(כסקלעס לספלי5) על לכלי ככיס כפלכיס כסוקיס כו' כלעכס . טסלכ סקדוש די קום לפסין
ליסין 3 ספכיי זיל 55 סיי כמס3 כעיכיו . זפת ועול לסלת עסס לשכ פפעיקיס יותל. כדבכ
ועל טגס ספל סזוסל 55 סוכטק כעינין . מקנוע. כו עסק ליעודו נינון . ספכננס כו'. פד כי
נס ככיפולו על ספו"ע 3 סלקי שו"ע פולייס ויו"ד , עטס סעוכות כסככות ככום . כּדבָכִי
ספומקיס זיל . עסזוסל . וכי גודל ועונס כקילופו סכוכלס כזוסל ולי ופיקוניס כעעקות כוכ5
סיי פד (ספליפ כו . עיכי כלר . יקל ספלקת קלוס סלכ"י. זיל במיכי: כביכו סגדול. כ"ע.. כי
די לככי עעו סולותיו . לילפע. כילל גופיי . ולער פס כלעל ונס כדכל | נקלום ס' . סים
פלסיס קלום ונולל כעוסו . ונגלו לו פעלונום סכעס . ועעת לטל זכס כגיפוי לכיסו פעעייס .
סוגדל סטגתו לעטפס מספליל . גס על כתני סקולם. טלו ספכוכן לינו סלנס | עליסס. כ\' ,
וגס
56 מעלות הסולם
כן: יבנה | בשמים עליותיו, אז מאוד עמקו מחשכותיו.. אם יצרפם לסעולותיו 11
והוא חכם אוצר המזיטה צופה כל תעלומה , כאשר יבחן בגנזי נסתרותיו , וגם ברכרים
הנגלים | מבליע בנעימות לשונו גם הסוד [₪ . ורין גליא רזיא . הנעלם - כל
חי . ורמזם לחכם ומבין מרעתו [ה] . ולפעמים גם דברי הראשונים כמלאכים
לא
כעטלי (פ' כ"ל) כ' כן סעלך וסנזיל . וסנס. ככל סדנכיס וסניוניס 5טכ סנגתי סנס ועדכלי
סכעס וטדע . ננעתי עתס פך קלס עטי, וספככפי כפקוס 5סכ. על סכנס מסס פסל נזכלו
כדמז"ל ככ . וכללסוניס . וכַללות ס' לופיף ידי כזס .
0) וע' פי" על יטע" (ל' י"ב) עים על סעעכג לת ססנת כו" . כי סכוונס 2ל5 עעפס פיכו
כלוס ע"ם . ועי סדלת קודם כיי, ד"ס כספר יניכס עקלק סליכום עס סלינכיס כו .
וכיס כתכי"ג עפום . שכל 5' סול עעסס עיוסל . ולכל לי יש כווכס עיוסדת . וכן סעטוס 553
כוונס , כנוף 593 כטעס . ועיוס שפלל כסע"ק . נסתעו עעיכות ספכעס , ונשללכו כגוף 552
נטעס . על יעל כקוס עעלוס ענינו . תקיית סגו וסנשעס כו' עכיל . ועים ככול סלענוס
כ"י . ונפו נקוטיס 3ספד"ל . ד"ס ילוע . וסנכיסיס 52 סטינו 555 :יניכס , ודכיס3 בַכַפ5מ
עולס סעס" כו . וסולך ועסעעט , על סכדולותינו פין עסיניס לכל בעקכ ע"ם . ולכן כנו
סעספלנים כע"ם סול יסופך כו' . וכל טלכו עדכקיס 3ל"ק ולני"ע . סכל כעוכעום סססתוניס
עלול כו' . 5כן עלנכיס דכך עסל וסילס . ולין עניניס ככל . כי יפוקלל 5' בַּדכֶך סילס ססיי
כפו"ל ונסוף סכים . וזככיי עכלות כתועופ . ולין פפכו ודע עד כס.. על יעכס פעכוס כופ
עלינו . כי פעם ססל3 סנית יללס קוסנו עטלת <לסנו . ונסלכנו כק לנפנו סו5 גוף טלס
3 נפס פכליס .
1 וכמ"ש פפכעילו כעסלי. כל לנכ פסוט סניסכ סנכ"ל טעון כו גס ספול . ולידע ספטטו 593
סול גס ספטט פינו 5עת . וכן סניפ טס (נִי ע') סטעע מפנו כן כעס פעעיס .
ועפ"ס ע"פ (כ"ס י"ל) שיסעכ דב פטוט . ויסיי זס נכון גס כפי ספול עים . וע' (יייד כיו)
ופול עכין ססול עעוק עפוק . ולכן כל נינס לי כו' . סכל ילעכו סנכיות ססן כפסוטן כו' . ועי
בסקדנס מפקכין סלסין ככ סיטותיו גנלס סיו 5סוזיס כסלטלת סקככס . וכל כז 55 פכים 5 .
כלםכ מפעתי עלם סכ3 עוסכ'כ ז"ל, שסעע עפיו סק' כעת סקינל פענו פיי על טסלות . כי
כל שיטס ססידם כטסכום , 5ל ססליטס עד שידע ספניס כפי ססוד ע"כ. ונודע עס ספעכ סז
סבעוסל"ס ג"ע כסס ככו סגלון . ססזוסל פינו עסולק 3סוס לופן עס סגעלס . ולק טפין
יולעין ספיי כזוסל פו כגע' . 75 דין לי פיכר כוסג | ע"פ זוס"ק . וזסו לסתרסק די מסניב
מספפפל5 . וכנעי 95 כזכל כק כפכיו . 5"ל פכפילו סגעוסק"ס סכ"כ , סכל כעכין סכוסן עטתו
כין 5פון 75לוס עפולקיס סס . ססיכ כו סגלון . כי ספי' כווס"ק סול 3פופן | 5פכ, ולינס
עפולקיס . ועי טו"ת ככין עולס (סללס :') ע"ם פיז . כסס כייק פיי פגדום על נס' 3ככות
עסגלון . [סעעתי עפס קלוש . לודי סנעוסל"ס סג"ל . טלס 5"ל ככר ספיי כסזוסכ . כי. 55 סיי
5 ספל סזוסל כפניסס (סגלפיים עלנניספלוו)] (ועי כטו"ת פת"ס כופל סנק פו"ס (סטונס ק').
פעכין ססזוסק פולק על סנעי כענין סיכוס סקן) . יעו"ם . וע' כספכ עויץ . כ"ז) וכך קנככו
עככינו סגלול "ל + ססליפס לוע . ססכוד סלעיפי יסתול סלין סעוסכס נסלכס פסוקס פפיי
דככי יסודות סוללס סנפולס לכו . לק טלסקוכיס 55 יכדו כעועק ססכעס סזסת , וע' *וכיל
(ס" פיט סק"ט) כי סגלון . וכן פסנע מדנכי סזוסל . ולין זס כסולק על סגעי. שסלי סס
סיו (ופעילין ע"ע ג"כ סעותל . וכפים 5כל. כסל כו' . [ועעיש כלו"ס <עכין פס נקכ5 סליוט
סעסמיכ פ"ע ופי סנום. לכי" ברכום (פיל ניג)] ועונים כפיי מיסעיי (ו'. ") פיפ סטמן 35 סעס
ונר כן לכך סינס"ל עכפיקו כתפפס מסכזין דלוכייתל עד טמכפיקו נפולס מבכס: ג"כ = כיס
סכסון כסדכת קודם כ"י . (לי עיו).
ח) וע' סלכת קודם כ"י (ס": :) דיס כפועפי כו' כסעתל דייפי ויסגלי מסן דלסיי מבי פנלפ
ספי . כס: ככיכו ע"ז . ונתגלס לי כו' , וסוכס זלת גס כסק' פלם סטילסן פ"ם . וע' ספדיל
(פ' פ'יג) ליקופ דיס וסכלל , ועזס פכין סעכין סעעוק כזס , ופנין כעומקל דככל . ולפועל 55 בפפל :
וסס (:"7 ע"נ) קץ נילפ מטיסטו . ונסכיע לכי סקוכס כס' 5"י . שפפ יגכס זס. (וכק' כיי 5טפ
פיי נלסס על קגליון כלן . וכן פיפל כזוסק ויכל. (די קייז .) חז"ל. סכי לוכפינס סכל מכזין
לפתוון דטע5 קדיספ פי' ו"ס סנסס סס לכף סס' וסו' כעסיל . וז" וככזי לסכי עלעל . סייכו
ללף ססי סן' וניועי לנללמית סיינו כיוס סטשי דעע": , טנככל כו ללס . וליך סיפס סנסגתן
/ ביס
מעלות הסולם וח
לכל חכטה ,= ולכל מדע , כי ,מביאין לידי סרחוך וכן יתחמץ לבכ משחרם, וכליתיו
ישתונן. ,ומביאים לידי: חימוץ", הנה הוא ,עושה למודים בשביל שלא. יחמיץ", ולטען
צדקו בחר: בחכטה , וחפץ בה \ אך להגדיל תורה , ולהאדירה ,
ראותו על החיים מצורה פרושה ,: לדרוש. גם במה שלא הורשו , ולחקור: אך
במכוסה , הגביל את העם מסביב , לבל יתערבו עמהם . לעזוב המעשים
ולמוד הנגלים, ולעשות אך כוונים , ואם מראשית יסד על ארץ אגדותיו, ואחר
כן
וע יולס. דעס (סיי לע"ו ס"ק ""ס) כסנסות כל פענין | ספרלם . סכילק ססכננות . וסוס
נלנלי. סנכי . ועפלם מזסו | ל' ככנסו כפכלס כוי . 35ל 55 כלן 5 ספקלק . 55 סופ
(סלעי"5) וכל סלעכ"ס . וסגלון כ"ע (כיל 5 סכ' עולס כנוכיס. ע' 5דכ"ל | בכספית (5' ִ')
[וכן כפי' סנדום. כ"ק. ע"ל סנסתר , (פי ספוכפ) על עלעל כיכ5 דסתים ניני. כו' , וכפִי' סיכפות
סכיפו בפכין כיכוי ככף. (סנקליל)] וסיפל 55 סקב כוי סימים -פי ישקלל נלכדלן 3 כוויכל .
(9םל סיס (כיל סיט סם. סגלון כ"ע . וסיי כנן כ"ס שנס . כססל נפטכ סגלון כ"ע . וליכפו
סיי כסועס לַבַי . וקולס פטיכתו . סי' לל סגלון 5ס5ל כסכנ"ס .) פסל סיי ככנם. ויונל כפעס
עס . כנית סגלון כ"ע , ושעע פ"ל ססכ 3ל סל3 כי טכייטיל "5 . מפכי סנלון . וסלעים על
ספל כלו עינין . סלנסיס קנעו כעולס כַבַסנ"ל . ספל עולס ;כוכיס . וכיקם ססגלון יעפס
כידס . וכנלון ססינו כסלי 65 , ולעל, ועי יעיז כלככ גגל ככול סלננ"ס וספלו . לסל עי
יפככי , ולסיי. עעו ככקילתו | 3גן עלן . [וז"ל סעגיל ניםכיס 5סככ"י (פי ויקספ) (ק"ס . כלי
זספקוו) על סכענ"ס . וס5 פיסו | בעללגם 5ליקיס ול כללעכי סני סכיפי לסינלגל כו' (כיס
טס כּפִיכֶּת וכו' , כללס סססעיע ככִּיי עפני ככודו לת סדכר) דכסי דסכי לסגזק עכןי . כגין
קת כילין לעליל שלל סתקזר . 335 פולייפס לגינת עכוי . ולף עוכלוי טכִין לעלכי דעוכלי
טנין סוי לל פינלגל וכו". (כ"ס סס וככ"ל) 595 פיגלגל כגיפגולל ולסתלק ויתיכ כסדי 5דיקיס
עכ"ל .. ועע"ם כס"ל כקונטכם קלעות. סזוסכ 5זס . (סנלליל)] (וכן עכיל 5ת סכעל עקילס .
ע' עסני (יינ כייל) ועים (ע' פי) שכל סכיל זלם מסכעל עקידס . וכן כסללם קודט כייי (לי
כ"ו) כניסן 2 כעים כליס (כינ :) פיל כקסו סנייסופיס 5סטעופ כוי . ולזכיו לופות. פגלי .
וסְבַעל עק'לס (וסול כסעל ס"ז) פי' סגלי כקטכופו מו לעלכל וכל עול ינדל פוסת וסונך .
כן סיו יסללל כו" ע"ם . וסגלון פיי כטו3 טעס . כי סנייסותיס פינס עלפיניס 3תולס סכפ"ס .
| סנםעע עפס כסוזן .| וכן לזכִי סגלי כפולות וסתועות . ע"ם דפס"ס 5ענין סטען 35 סעס .
ופזנין סככל. . (ישעי" ו'; ") וע"ם כפי" על יםעי' טס . [וכזס פיי לכי מולין (1*5:) | גלי
סלללו כסלכו . 5קול ללכול לפיי פלים פזכו . עי"ש ועכס"י . ועי עיג (ל"ס :) עוכל נלופיס
דסליך ליםי סלי מניכל עיניי פיי מכים. פוכיי] :
וכ לקס ככקסופ לקפזי פוכס . שעות עסקליס , וט כסס נס. סעות ע"ל עלינס ונטכ .| כניע
בלכ" בככס (מ"ג , ט"ז) = לוס סעסעולל וסעניע . סעס פלס וקלסל =. | ועי עזס. כמלכט
סכעלס (תוכלופ) וכן פיי סנלון כל ספק :ונס . בכיי קדפו עעם . כי ונס נעל פנסעס . וסספינס
סוס סנוף . וסכיל סס. סגלון 5כים ונס . סעלכם סכעכס (סיי סלס) על 5כקסס וסכס . סועכל
ולולס . (וכן ים ככי"ק פי' על סספק ג"כ כלופן זס . וכעו סס' מסיל יין ,) וכפכלום. סיפ , -כי
סטג זל 5ל' פפכיס 3תוכס . ולפ לך כפלינת סעוסק . כלעקו מס (ונס 5' די) וספגיי פסנס
לסשכל .= שפיי על סגוף .: ועדויק כטון. ססנס . טליכו סייך על. ספינס . לך עי כעול סנכן עזכ
(ם ?ו . סיק קייד) = כי: סגלייס טס . שכן דלך. סעולס . לקלול כלכַכיס. סלכס. טמיעס . וספיל
כניים וסלכיי מסכס לסטפק . ועי תופי נזיל (**) דיס סעכס פרס [וע' סנכדיל | בפכ"ל (פיי
כים .)] וכפי ויכל. (ייג) גי 5כסיס . "פיי. עייד נוסל ועפל . וכן 5פי פוכלות (כ"ו) ויספכו 53
ע"ש . וכולע | לכל עס שסכעים סכטכ"פ = על סכפי פרוביכניי? וסבדכם"י ככלטס . סל' :על
פכלסס וטכס . סונל ולוכס . [ועעיש סכסניץ כתטוכס ."ג סס"ך . (סגכל"כ)] ועעים סכלכטיי
כעוכס כשו"ם. סכם:"ס טדכטו זפפ לך כגלינס . לכל גס כפסול פעם . (ועע"ם סגליפ ג"ע
בעסלי (י"ט כיס..) בליעל. יליץ נספט.. ופיי עוסס. מכינס כּתוכס סלועל שפקעז כזס דככ פמל..
וליגו לכל (נליפס.. וליכו פיי כפסופו (עסות סענוס . -5ו סליכו. כוסג עכסיו כוי . ע"ם .) וסגלון
כייע . > נביס לס סכדכס"י ככי"ק. ענם | ככילוכו לזוס"ק. (די ככיג) ו"כ כפם סותפל לגופ5
כו" . ופינוכס סול 3סוכס .| כע"ש סעליץ (סופ סכָּדכם"י כס' סינות עוכס. .) % מכיס
"ו כני
34 מעלות. הסולם
עשך אשר. בקע כשחר. אור - ישראל וקדושו . הנאון החסיר .ניע,: צופה: כל תעלוטות
החכמה , בכל מדע . וכל סתום לא עטמוהו . : וישח: כל. משכיל במדעים ,. וישפל
כל חכפ הרזים. מפני גדולתו והדר נאונו , וכי ידו בכל. משלה . ולבוא: עד קצה תבונתו .
נלאו כל חכמי לב, ונוסף על אלה , קדושתו ואמתו., והוא כנכור משביל לא ישוב
מפני כל., והוא חכם היודע פשר דבר. כאשר בקיעי הדור ראה כי רבו., וכאשר רוח רעה
,חקיף. לחדא . יפה בלועיי נפיק לקיבליהי. וברוח. פיו המיש רשע. הוא: הגיף בעיס
רוחו , רוח קדשו, ובשוא גלי החכמות , הוא ישבחם , גבול התורה והיראה * שם להם:
עד פה יבואו , ולא יוסיפו בשאון גליהם, הרבה מאורות הכמה , יש באור התורה ,
לימד דעת את העם , וחרפת עמו הסיר ,| כאשר הראה לרעת , כי הרבה הררים בתורה
ובדינים תלוים בשערי החכמות , וצוה להעתיק ולהוריק. מלשון עם ועם. ללשונו
הקרושה כל מדע. וכל חכמה , כי אמר מעין החכמה , = ,מעין אחר הוא, = התורה ממאתו .
והתורה טהרתו* אט ישאב ממנו מעייני הושועה, לתורה ולתעודה , שאו" שעיי הדינים
ראשיכם , והנשאו פתחי: התורה , ויבואו בכם כל חכמה וכל מדע, ותחת אשר אמוו
ע"פ) דייס כספכ. יניכס . עפנק סליכום עס פלככיס . פכעס כעין ינין. יפס נכגל טע36.
וכן כולס . סעכין סול . כי ססיכות כ"ל פולס 2353 | לופל . כעו | סככלס כסוש .: עי מנססל
מעכו סכיניס , יססל כעכו סקול . וכן סזקן . וכן כל 235 לכל ע"ם סספקיך . ועי כסדלת
קולם כ (ייג ,) דיס זוס"ס קוף טסים. "כ 5ככיס | פכיעיס כו' . ע"ם טספכיך . ועי 5דלת
לליי (3לק (נס"ם) עניכי | ססוסיס . וכלדכ"פ 3ככס (5"ג . ט"ז) כו סעסעוככ וסעכיע . 5פ
סעלנים סול ככפם . וע' פיי כיעעי' (זי . ט"ו) די סטוקי טעס מעטיס כוי . ועי לנליס (5'.
פי) פים סס. וע' פ' יניכס (פ"ס פ"ג) פ'ם כעכין י"כ ענסיגין ככפם . וי" פטיכות . ויט עוד
לככיס כוי . ועי ספד"? כיקוטיס 3סוף 7"ס ידוט ססכלל עפני כו'. עניכי עולעות . ודסי .
וכל"ן כו". ועי עסכי (כ"כ . ס') גנכיין | כלדס . לנפ" | בעוכס.. וללעיע *פודות.. ויס = *פוד
מעיסי וסול סטעיס ,. ועעיים ע"ז ככוף פיי על ככנ"ק (3"3: פיס .). ועִי סדלס קודט.: כיי (לי
כ"ס ,) דיס ככיין טספריך , וע' סדכת קולם (ר' .) 7"ס: ע"ם | כת"ז כו' . ספלס סו סלופ.
וסכטעס סיל סכק לכוס . וכן ככל סעוכעות | עיקל סול .סכוס . וכלסת סלופ נספלס סול פת.
לע"פ טנטפכ סכפש כו . עשסיכ ככלת סכסנס עדיין סוס סי . וליו עכגים עלס : וכל סלגטות
וסיות סול כלוס . וכ"ס ככל סעוכעות . וזס סול סלדס וסעולעות . וספן וס סיטב , וכל סלועס
ולועס.. 5ע"פ סיש נקן סנפם פיכס פייס . וכן סעת וסיסן שסקום עתפסף 95 0ל3= -סינו
עלנים 15 . וספוסיס כטליס כו': וכסגיון סטפעם סככס . וע' ע"ם סנכדיל. כפכיפ. כסס"פ (פ' .
ע"ג) על מכעו כניכס ען ססגיון כס3 וכליקוטי סגקיל | כ: 3 פכעס סיל שנקלפ סגון . וים
בס י"ג. (סכקי) | סכעום עכ"ל . וכפכלתי ע"ז . כפי ססעעתי כ<שס ס"ז סגעוסכ"ס +-כיע-. ופי
בלרכ"ס. ברלטית | בכ" . וע' כככס. (5"ב י"ג) . ענס . עקקס. קכוק . ומסינו דכוק . -ועי -כפיי
לעסמי (ל' 6י. ייל ייב . יריד כייז) כעכין ספנים , סונל פעולס. 5וכס. סכלים +
ופילסופיא בעניניס סכוסניס: סכנויס לק עכ סכל לכוסי . סכפיק נסנכום סתוכס. ופנונס:.
וע' 3ספל כתכ תולס מס" נפסכלנק) כס3 וז"ל.. וסעפתי. כסס. עוכי. סגלון
ססעתי טזס סלעכ כ"ע (3"כ כב ססדס) (שכת ק"כ :) סכל גל כעכיותל 5ככפ *כקל מטוס
לגריל פי' כססיי עייס 95 050 5פעוד. דככי פילכופיל ככִיל. עסוס לגננטיך . וכל .בע -עפיכותי
סכיל *לקל כסנעשס גדול כתולס . וסטעס כי סיכל לכיעול *כקפ כיעול. כישכל וכוכס עכיל .
ועי פיי עַל ימע" (ייס כ') וכל ססטליס. סס <נפם כו' . ספל כלנכי. סנפפלספיס [ע' טעונס
פלקיס 5סלנכָ"יס .] ועי יוכס. דעס (סי' קעיט . פיק ""ג) ולע"פ שלין סלככ .עועיל כנוס . -פיין
סגכיל יע סנמיס . וכיכ כַּפִיי | סעסנס | מפ"ד. לעיג . 5כל כל סכָליס . פסקיו . סלקו. על
דליו כן* . וסול כעטך לסל כְפִיכַקוּפִיץ סלקוכס כו' . וספְַסופִיל סטתן- ככו2 . לקסס .
לפלם סנעקל סכל | 5ללך סכפיי. . = ולעקוכ - פופן | עפסטן . = ופ'ו. סיכי. עלעץ = כקס .
ולל. עסס . ולל: עסעונס . 935 כל סדנקיס סס כפסוטן . 525 שים כסס גס פכעות .. ול6
פניעיות םל כמכ' ספינסופיל טווכקין פותן (לשפס . לכל של <עלי ספעם מכ .
: וע'
מעלות הטולם יז
ועמדו אז הגוליירין אלה . משתי המערכות , מערכה מול מערכה . בדברי נאצה זה על
זה, לאלה קראו צבועים . ואלה קראו להם לבנים. (עי פנסלקין (מיז, 6 וענים סגליל זי
כסדכת לליסו (לנליס ל' 5') עים) | חצבי חיורא דמלי קיטמא . ,ומדבריהם למרנו , שהלבנים
קשים לכבסם , יותר מן הצבועים' (שנפ "ע.) ואם תכבסם בכל מימות שבעולם.
אולו מים מני ום. נכתם עונם , ואך המה היו במורדי אור החכמה והנסתר . כי
נאצו שם החכמה, וכי תעבו שם הנסתר , = והמה אשר. הרביצו ארי בתוך שדה החכמה
והנסתר , למען יראו כל יראי ה' ויברחו . כי על כן הישרים. עזבו כל דרכי הנסתרות ,
נזורו. אחור . ולא ארחו: לחברה, עם מתי סוד . יהי מי, ולא בטחו בכל חכמה ובכל
מדע . ויעבור עליהם מה.
על הרבגה נוכל. לאמר. כמו על הנושא עליו עונות בית ישראל . שגורם טומאה
לאחרים, והוא עצמו. טהור (כלס 6.0 , כן. יש אשר היה נאמנה את אל רוחם .
וחשבו לטובה . אך לא השכילו לראות מרחוק . ולהגיד מראשית אחרית: דבר . ע"כ
יצא משפט מעוקל , ופוק חזי מה עלתה עם הנחשלים ונכשלים אחריהם . ,וסימנך ,| אלו
מקילין לעצמן . ואלו מקילין לעצמף (כפונות ו'.) וינזרו התורה והעם לגזרים . הפרו
חוק, עברו גבול שנבלו ראשונים, וכל אחד אוטם אזנו, משמוע עצה היושר דבר
אמת , ממי שאין לו יד ושם, בחכמה או בסית בעניניהם ובחפציהם ,4 באמור אליו
,מיסתיי דלא. גמיר , אלא מימחי. נמי. מחי", וכל שאינו בקי | בהם, בשמותיהם .
ובחכמתם , לא יהיה לו עסק עמהם ,
עד
עוד קלס . כפי' זוסל | עלס כך טנלפ (ק"ע סע"5) וזיל כפף סי וכייכ ולף. לנל מקלס
נסולל לםעסל <גר. עיל, וכ" 3פדס . וספיות ככול וסוכ עכ"5 . (סנכדיל)] ועי כילולו עכ
סזוסל. פ"ג (קכיו :) ונלילס פס סוי"ס כוי . וכס סזן עפנדל כו' . וכן כזו סללץ עיקל סגילול
ספל סנות כו'", ועי לכ" כככס (ליג'. ייד) | סעוליס עתנטליס ען סלנכס כליכס . וסקלכי
ידידי סבכל"ל , | ככילול | סגלון (לגדות 3ככות ע"ל סכסתל סוף פלק סכולס . על עלעכ זן
סעות וסעוכס כלותי' . שסניס עלעכ דפססיס (קט"ז .) קפל . קפל . דכיכנל כך . ולטכ כנחך .
ולפונכי כלפיך . 6סכי שכיפלו כסודות נוכליס ע"ם . כפכ וז"ל וסנס כלעת טיונפין. עפנו. (כיל
פן ססםל) ליעינס ז'. גידין . ולשעלטס סי. עכ"ל . [וככילוקו מסיככות 3סיכל: (ני) | כתכ וז'ל
וכיז סלינו עופס פיקום סקלן עפעעט . וכילוע כעס: סגונכ 5 סלוכ. טנתעעט וסולך . עכיל .
(סן פעם סלל כליפי כזכל עעט: זס ,. ופלל סיכפוכ כנודע . עד טכל נזכל כספקי כס"ק סידועיס .
ע"כ סטכתי טליזו ט"ם ים כלן ככסונו . וספשק 5"כ כעקד סגונכ סלוק כו' . וכתכוין לדככי סעץ
פייס סעכ לפס ולסכ ,| פייג . ופיל עס"ס) (סגכלייכ)] ועעים נקען פסכיל סלפיס ססס עוככניס
כלליי וכסקיכס 5' וגדולס. סי ספי , ועי פדכ"5 ככלסית (ל', כ"ד.) טכעי סכע"ס כוי . ועי
פי' כיסעיס (3' כי ,) עים לענין ספיסות וסעטפף . ועעיש (סי כ"ו.) כנוכי כדנוליס . טסס
עועליס לי ע"נ סניכו ועי"ם (סי . כ"ע) לעכו . ססלכיפ' סולג גי סלגות כוי . ועייש (פ' פי)
כדכם לככו . עועות ככפיו | עלס של ככף ססול סלק יו" עסככף ע"ם . [כעדכם מנסופפ
ליתפ כזסיל 5' עססיס כככף]. ועי 5לל"ל ככלטים (ני כיד .) מסכוכות סונות כסים סלכץ,
וכעוף סטעיס כלסל ספכיכו. סנסקליס כספליסס . |ועים טס (לי כ"ס) כל דנל סנעדל .55
יוסזל כפיתכו . כלתי דכל כפסת . ולף שסזקו לסס לפכ סעכול . סעולף וספת . כעדל לכס
סעול וסמתת טכ טרץ סעוף . כלסל עפלכו. כלינו 3וכוכיס . וסלל סעיניס 5סכ יעעדו ע"פ
ספלס עעם . וסול עמסדי ססי"ם . טלל נלקס סעוכל ענסטות וסיתו 5כץ ע"כ . סין זס כסון
כניכו . 556 של כו סלכ פ' לנכסס זיל . טסוסיף טס סלנס על 5סון כניכו . ולנמי ים סעפק
כלוכ ננכיייק סל ככינו זיל . ולין כתוכ כל זס . (סגכפ"ם עלפניבפפוו כייי)] ועי כלדכיל. (פי פלועס)
עכפופ סללס . ועגנים כנילוקו לסכס ד5"3 (ככולות סי .) סכםל קיועס. מלכינס . וסענעות קיועס
עספיי . ופי כס' פגן ולינס (די ם"ד) סעביל נכסני סגכיל ז"ל . טעי"ן קכופין יש כעין . ולכן נקלפ
עין פ"כ . ועי ספכל דנכיעותל (פי"ס די כייס) דייס טבעס כסיטין כו'. ופי סדכם. קודם כ"י (די ייג
הא 0 ע"ל
39 ומעלות הסולם
לא על הח:מים האמיתים היה כועס . ולא על -נבוני: לחש -היה מלגלג . חמסו"ע
התלמידים שלא שמשו כל צרכן ,וכל השרץ השורץ . לרבות * אפרוחים: שלא
נתפתחו . עיניהם", טרם מלאו כרשם מעדני התלמוד והפוסקים . טרם בא היראה בקרבם
"וכשמן בעצמותם , והמה מבלבלים מוחם ,והאי ערביבותא דרישא . מתיא. לירי: עוירא'
יגששו כעורים קיר התורה והיראה . וכשלו ונפלו . אלה בחקירות אנושי . וקור עכביש
וחבלי השוא .: יחשבו לעבותות העגלה . ואלה בדברי הנסתרות , אשר חשכה להם
מדאות ,וכאגרתא דלא מקריא" , יעפילו לעלות: אל | מרום הרים , והמה במורר , ושניהם
כאחד . תורת. הי ומעשה המצות מאסו. וחכמת מה להם . אלה .על כל. דבר: מוב
וישר . בדיחותי". מפכהא להו . וקשה היא הליצנות , אם ,כורכן .בשורי הלשון" ולמה
נקרא שמה מליצה . שכל מי שמתלוצץ בדית , מוסיפי לו. ליצנות (מדקט. פני 5 - ויתזיקו
בחלקלקות . = להָבליע בנעימות לשונם , וזו לענם.. ,לעבורי זוהמא . ולמתוקי טעמא*.
להמתיק. בפיהם הרעה . ואלה הנה במחשך מעשיהם . .ואין מחזירין, על. הְאוָרי אור
תורה ,כררך שמחזירין על המצות". ותחת אשר. בראשונה . לא נמסרו. פתרי. תורה .
אלא לגדולי הדור , הנגשים אל ה'. הֶמה באו. אל הקודש פנימה . . משרכו. הפרוצים
מסורים לכל ארם , ובסתר יסתירו רוע - מעלליהם , וגוליירין אלו יורדין ומתגרין . ובת"ח
יותר מכולם.. וגם מי שאין לו יריעות בית רבו . לא בחכמה . ולא בסית , יתנשא לאמר ,
ולחפות דברים אשר לא כן, להקל כל נכבדי תורה ויראה , ותורה מה תהא עליה:
ועמרו
לק כלול ססעט . עכיל . וס"ז כסיעס ספיכסופיס 5סלוניס . ססגוניס 5ינס עלעיס ,. לק עפסויס
עסטסכות סעקכליס סלוכ , (סגלליכ)] וע' כילולו כס' יניכס (פ"ל , מיכ. לי ייל :) וטס (פיל .
עס די כ"ד פ"ל) נ"ם כעכיכי | סטכעיס וסגלנליס . ועי כעכיות סכיסו | , סעכס (פ"כ) עיש
כעכין כדוכים סלכץ , ועים סכס"ג כל"ם מלעניסללוו כיי . ועי כפיי מיטעיס (יי5 . 5י) סספליך
סככס. כע' כוסות שנללס . וסנלנס"ע . וע' כ' ילילס ככילול גי פוסניס כוי. | כילוע 5סכני
ספזיון . [סייכו פכעי סוזי סכוככיס (לסטלולגיליס) וכפיי כתיקוניס (כיג. 5י) על עים פס .
סנפפי פית יס סלין 3תין. ספל ללש כו' . ית ססוסל כו' . כת: וז"ל. כייס טעותס , כידוע
כסכעת סגזמום . ועלכו כפין לישכלל כו" . (עסגללי"כ)] וע' כ5דכ"5 3ללמים (5', 6י) סספעות
סכוכניס וסעזפות , וכסדל"ל כככס ("ג , ל') סנטעיס . 6ועכיס גס ספילפופיס סלינס טכע כפל.
לכך כקכל גכוכם בסעיס . ועע"ם נכלטים (לי, י"ט) יסוד סעיס עעוכנ עס פול, ולכן לפכ
יכידת גסעיס . יתסלם סול ככ . ועי 3יפולו | על סזוסל פ"ג (קכיו) סעוס"ז , | סיסונ עעזלס
מנעלג . כין 3פון כדכוס , וכל כללוס ולפון . (ועי עסלי (כיג) יפלל כעיכי סלטון טס . ע'ש
כיפוכו עכין סעלגלנעט . סכסקופכיס עעכו עפועס , כסעפנועע סנק 5' , עפנועע גס סטני .
לף קלס סכל. (לך כ"כ 3 ע ל ים ק יכ ספ" על מסכי, יען כי תמנידר כת: עזככונו , ונס
עכסוכו סקדום . על כן עו 3ו קעטוניס) . [נכפס סססועע טעע פלכנינו ז"5, ענין נקולות
סלסונופ (פ כ יי כדם ספ פ כ יכע פונק טע) שסכיכו סטבעיס בעלנענעט . (סגכדי5)] .
סוכ כזכלפי עס סכת3 ססייט סוכל ס"ס סעכ סגלול 2 לי ע"ל . כלפוכ פעסטללס) וז"ל
סלב ססייט סעכ עככנס . ספססוניס | מעוכליס 5פ סעכיוניס כו'. ים כעז גלול פזס כטנע
עעכין סלכן מככיט"ם סטולכת סככזל . כי כסתקוקס סיטי: , ופסיל מעליס. כל סיניס . ולס"כ
פסנכנס נסתיס . ופטיס סספיכס סלסם |3קלן זויתם למל, וסלסקת כקקן זו*ם 5סכם . ספיי
שיסיס עכוסקין זו עזו . כל עס שתלנס ספיי פכף עיכין . ופכיס כנכוזל שעוך כל' ען ססתיכות
ספפס . מע9פ כי כל ספכועות טעושס לופס ספתיכס . עוסס סלקלם כ3פועס טעס ע5עס . [וזסו
עעין עלעק טכס ; 5 גכעפיסע ט ע כענגל5פטן. לשכ סקקו וסכיכו כיעינו 055]
ועוד ים לוס כעז גדול כעכין סיין כסניות כו' . עככ"ס . [וכפיי עלעל זוס"ם טס"ם נססלפו .
שכננל סנכיכו. ככ"י פליטס עכל סיכולו סכול5 סזס . סכגנז | ונעלס) כת3, "ל 2מו5 וטול .
ג" סול עיס, ולכן כלםל סטעם עכס על סעיס. סול כ5ו5 וסוכ סעיל . גס כסף
פיי . מכעו כסן עכל . וכפי' | סיכלות | סיכל | ק' כק3 -ף"ל ,ופול . סי5 וכ
סםעם . ולנכס עעוכס על סעים כילוע ,. וססככלות סכסוקין 36" סול כ'נס
עלול ססעם נכלס 3עיס כ5כנו5 ושוג . וסק" וספיות קט וסוכ" עכ"ל . וסכלו
עו7
מעלות הסולם טז
החכמה והיראה . כחדו גם את האמת.. בסתרי התורה , ועקשו גם כל הישרה . בכל חכמה
ומדע . ולבל להטות לדבר רע. לחמו גם במנעמיהם . ויש להם על מה שיסמכו . כמיש
החזיל והאי דלא אודי ליה.. כי היכי דלא ליטעו כ"ע אבתרייהו (5ככות ניע) . ואדם
אוסר כרמו בנטיעה א' (גיפיץ כיל.) ובנטעי לא נאמנים , אפרו כל כרם הכמה והגסתר .
יען אם בלע ישראל מהם . אטו רהתירא בלע . דאיסורא לא בלע. (פולין ש.) ואהבה
מדבר אחך שוב בהם קילקלה השורה . לבל להבחין 9 טוב לרע . לדבק כהם.
ולהלוך אחריהם . ומי יודע אחרית אלה :
לולי ה' שהיה לנו יאמר נא ישראל . לולי הי שהיה לנו . כי נתן לנו המורה לצדקה ,
כי אז ירר לשערים , גבור במלחמת ה'. אחדי מהענקים הראשונים . בתורה .
בחכמה . וחסירות. וכל רז לא אנים ל" , הוא עמר בין הטוב ,: ובין הרע , לזרות ולהבר .
"הטוב קיבל , ואת הרע זרה הלאה . מכל כת וחבורה .| כל מרה נכונה , חקרה והכינה .
וכל רע אליו לא תאונה ,הקומץ טוב מכל חכמה . מכל סור . הקריב לעצמו ,והשיריים
[שנפסלים משולחן גבוה . להכלל בקודש (סגקדיל)] מתפורין בבית הדשן' . מגדל עוז מגדל
התורה . משגביומבצר לכל חכמה . ולכל סוד . אל היכל התורה יבואו וימלטו =
ולא
ה) ונזכיר לך פלטיס לקליס . 3סכעפ ספכונס . נענס יפל כפקו"ע עענס פנס . ולין קנס
לתנונס . וכן פפל כל סתוס וכל סילס , 3סכעת | ססטנון וסעלילס , [וע"ל
עמינס. 5(כתי , ועדלו ,. עכלן | שעטוס לעסוק כעדידס (קוטס 9"ס.)] ונל גס על קלס טכעי
סלעפיס . ונס על סלועעיס ונפיס . וסללס 3וס. כפלפות . לסל עיני סכעיס 55 כלו. וסעס
תי דינִי ככלים ססכלו . וליב עכ כפום סנפם וססייס . וכסכעת סכתוס , ככ סדכי כטן ספט .
ועפס סעוכיס . לך לפולס. ולתעולס . לפעכס ולסעלס . וסלפיק 5ת לשכ 5ל כפולס . עי ועי
נכב סגס וכדס . וענים סגלון כ"ע . כלו"ס (סיי כס"ל . ס"ק "5 .) וסט (סי סניט. ס"ק
סי) ועי (מיי יס . ס"ק סי) ועעים סכס"ג עוסכיע לייטיכלם עשק3:55 . ככסכ. לככיו ע"פ ספל
לקלידום . וע' סוף ס' 6200 סנלפק 3סקל360 , כיפול עעוק פיפ עופתי סכלסס . | ככילול סגלון
כ" סלכיל כס"ק פ' נסנ"ל וע' סכות לפיסו 3כיע . ועי ספל יניכס עס :ילוכו , (ופעתיק
עכ"י סכנל \ת"י . כי סנלפק (לל סיכוטיס . וכדפם כסון סכי"י גס ככילולי סנכל"ל כ"י כפכיס .
עס לפ"י , ססדפים לסל קונטלכ סנִכָּול , ע"ם) (פלק " ונסנס 5') דיס כתמי. כו'. תכי סול
סתנין כעזלות סע"י ינפו כל סעזכום . וע" ינכוסו . ועַ"י כל ססיכופיס ,| 3עסילות . 3פיסול .
וכעעילת סכוככיס . וסיפוכס ללוכ . וסול כולל כולס , ולפי טלל ידעו כו ספיכסופיס וספוכניס .
כססכסו כעסילות וליסול סכוככיס , וכל סכל וס"ד . וגזקו ססגלגל סוזכ , וסעזל קנוע .
וכללכו גל סקפס , וליולס נלכז , ולכקיס | זליס . וסכקיסו לסו"ל כסלוני כקיע . 535 כ"י
ספכין יפולץ סכל . וסול נעלס כעו 35 כוי,. וע' כפדלם 5ליסו (ככלפים 5' יייס) עקייס מס
לעת סז"ל כעכין גלגל קכוע . ועיין כספכל דנניעותל 3פיכוסו (די י"ס ע"כ) ד"ס 3סיזו . ועיין
פללם לכיסו נכלסים (ל'. ו') וספילסופיס 55 ילעו | עלפו סעיס סעליוכיס . שסס לעעלס
נסכנס . ופס (די ""ז.) 3סקסת. ל כעו סכספנסו סיוניס וספילוסיס סנעפכיס לסליסס .
ועע"ש. עככיס (ל' . כ"ס) :"כ עזפות כו' . וכנגלן די יסולום , 5לע"ע . טל"ק סול ננל 5ם כו' .
זסו ללעת סמקונליס . לכל ספילסופיס לועליס . סנקו סול תעיל כו'. וסס 55 = ילעו . ולפ
יכיגו כו' . וכסדכת 5ליסו ככלסית (לי . 3') וכל כקכני לו"ס. עלועליס טססוסך סוס סעדכ כלול .
וכן כילל כס' סלכת קולם (3כ"י סל כי) (ל' ס"ז) ויעש פוטך . כי קוסך סול ככילס . ופט
כנעלי סכעות זקופ כו' . [וככיפוכו על סכעיפ עסיננס | ס"ג (כייס כי) | סעעיפו 3לסון סכע"ע
פס . וכנילוקו על סיכפום כיי . סיכל וייר כתכ וזל עס . (עכ כטון סזוסק . סעסל ונמס יניכל
וסעל5פ . פזכין כקלל) טסושך סול עקוס סל . ולול עקוס סזכיסס . וכעו יעיכל וסעלכל כסדפ
פזלין, כן עקוס זקיסת סטעם וס3ל לין כפכלין זעייז. וכעקוס טעפתייס סזליפס. טס עפסיל סנל . וסכל
3 עיכלס . 55 כמיים . ססטל סיל סעדל סזכיסס , עכ"ל , וע' ככילולי מפכ"ל. (פיג) סגייס (%י6)
עפיים ככ"ל . וכסוג 3כיקוטיו (על עלעל זוסל סלוס ק"פ) וזיל ,לוכ ססעם עפכלס על סגונין
כו', וכענס פין סנוק כלולס נספנס סגווניס כדכליס. סעקכליס . וסגוונין פיכס. נכסין ועליקין
לק
20 מעלות הסולם
,ואמיך יהושע ממונל אני, שאין אליחו בא . אלא לקרב את המרוחקים בזרוע .
לקרב אבל לא לרחק , ולהשוות את המחלוקת . ולעשות שלוסי בעולס, :
נשןב עד הפעם . אל הדור אשר בו עמר . הגאון לנס.. ולאור עולם . וגואו וראו עד
היכן פרצה טהרח בישראל. עיי, ואשר היה משרי קטרין . בעת אשר קטר קוו
חזי. ולא אמר לכל אשר יאמר העם קשר . אלה מפה . הכ"ת = שבתי צבי שריי . אשר
עקבותיח נורעו אז . ושערוריה נהיתה בישראל . העמיקו לדבר עתק . בדברים שהעתיק
חי העולמים .. מכריותיו . ובבריותיו . וחלכו אחר המחשכה . ואחר כוונות הלב . חן הן
הדברים . ואלה קראו מלא . אחרי גדולי תורה ויראה , כי לא יחפצו בחבונות הפתרים .
כיא בהתגלות !לס . בתורה ובמעשה . ויש אשר קשרו קשר . הואילו הלוך אחר
המרעים , . בעינים עצומות . והמשכילים אלה .. בזו. שם גדולי עולם .= באמור עליהם.פָל
היום . איה חכמתכם \בינתכם לעיני העמים,. להיות למַז לנוים. כִי תופשי: תורה לא
ידעו ולא יבינו . ובְפָל חכטה ומרע , בהשפה יתהלכו., תחת : אשר: מלפנים אמרו
תא חזי כמה חכומי יהודאי (כלס ך .) אמריתו רחכמיתו טובא (3ככופ. כ +) " חכימין
מינייהו (נכולות פ', + וראשי נשיאי ישראל . עורחו זעקת שבר . ויש אשר שמו כל משכיל
לחרם , וכל מדע לגידופים . ויאמרו מות בסיר החכמות . סורו טמא אל תגעו , השמרו
לכם מנגוע אף בקצה חכמת הדקדוק . והבן במקרא . וגזרו רבנן בכולה . דאי לא הא .
לא קיימא הא (שנת "ל.) ועל הראשונים . להם הם אומרים . כי העמיקו שחתו עצָה ,
ויורדין לידי טומאתן במחשבה", עם פורר. העם ההולכים אחר מתשבותיהם . והם
לא ידעו דרך הי ולא הבינו לעצתו . וקל זיע סגי דמשבחין ואמרין .זיע. בעלמא הוא",
ונמצאו מגדולי תורה . אשר בקשו ;לקעקע כל הבירה כולהי . חכמת הנסתר . אף. כי.
לה' הבירה , באמרם האי קודש . והאי קודש , כיון דחזו דקאתו לידי פפידא , גזרו בי
רבנן (שנפ י"ל.) [ורצו להחמיר על חכמת הנסתר . יותר מאשר גזר אומר הרשביא על
הפלסופיא בזמנו , וכמ"ש (5ס כ*פ+) מיש שלהבת כו' . הקדש דלא מאיסא , ולא בדילי
אינשי מיני . גזרו בי" רבנן . (ועי פוסי דיס סקדם וע' פוניץ פיפ:)] ובין כה וכה סכסכו
העם . ונלחמו איש באחיו מלחמת תנופה . וכל א' מתפאר ושש בגוון שלו . לאמר הני
רבנן רבנן , והני רבנן לאו רבנך . ה פופל דיינו של . זה . וזה פוסל דייעו של זה'.
ואיש את אחיו ידחקון . למען הרחיקו מעל גבולו , ולהגדיל המדורה , להעלות. חימה .
ורבה משטמה , ואלה לא חשבו אנוש . יהיה גדול בתורה וחסידות.. ולא הררו פני. זקן
החכמה
בספי לסכל כפעו 5י. וכל עעכי פיכי עילופי . סעס יכסיכ פס . וכטון. עלבכת נלולום ו*נפפ
כו . 55 כן ספים . 5של כל עיכויו סול נענעו . כי סנדיל לעסות . סנס כל כנולו פניפס .
וכל סקכוכ 5ליו . וכעיל עוללפו . סעס 3ספלס וכיתכ. עלת . יסכילו עוז סכעמן . וטעט תנונפו
עליסס תסל כלסונס , כלול מנעקייס . ועשס יסלק סינו על כעלסוק , ולכל ישכלל
יסיס 5ול . ועכס סלים ססול , ככיפו . כפנלו . כעיקו . ככל. יסללל .. וכל עילוץ. לס סִיס
, לפ עעלעו : | 9
מאן סמיק כעיפל , 55 ספיט לסל מעלין פופו כיופסין , לו כפכנס.. כגבולס . כעוטר . כל עיד
סי סיתס זלת. לו . וכל ככסו גככ.. כ"ס ספים . לשכ ככסיכפר בסל לו *ס . ונטלונו ביפלון
עעלו כתולס . ונכל כפקון סעעפס . כנעסס לכסיכו . סגניק סיל . עעל = עלעו וסקילפו עער..
ויעל . ככסל עעכו כפולס ויכפס , עעועל ככ . ויקל מפכעס וגנולס -. מעפיו עעסס
פלסיכן ,ועכס ספים ססן? ככל יסכלל | . וכל עלוו כל סיק = 95ס | מפלעו". .= וככל
סדכקיס סנ"ל . סלעוכיס. כעלכט . עשכיל עָל דבכ ימלל . כי: כזס כעזו = פו"ל גס בנספלס
מדכם סעו"ל (פ' תקועס). ,עלית | <ככוס. וגו" . כל עלויך -3ל סיס 995 כעכוסי,
ודי | פעמין : בר
ונזכיל
7+ --7 יעלק יי ד
מע ות הסולם טו
כן ארחות צדיק זה , הגאון ניע , בדורו , לא כאורח עולם , ודרך הכבושה אז . לא. נשא
פגי הנהוג . ולא לקה שוחך חמורי הזמן . ואך באמת ומישרים , האיר לארץ ולדרים ,
בתורה וחוקים , מאס בחילוקים . בוקים ומבולקים . הפך משורש הרי הפלפולים , [הבגוים
על קו תוהו] ואך. על שרשי אמת התחקה , ובדרכי הפשטים, שנא סטים לעקלקלות
מטים, כ'א ברוח משפט ישר, וברוח באר , הבין שמועה . [ומה ששמעו וקבלו חזיל בתורה
שבעיפ , להשכיל איך הם חיים במוצאיהם מקורם בתורה שבכתב , תמים יחדיו, (סגקלינ)]
ובמדע הפודות , הסיר חירות , שלא. כמדות , [ואחז צדיק דרכו. , לשנות דבריו ,
סולת |מנופה , בדרך קצוה . וסלולה . ערוכה בכל . ושמורה , להיות מיוסחת על אנני
פינות הזוהר ותיקונים , ומפתחות פתוחי חותם מקראי קודש .. ודברי התנאים ואמוראים .
לגלות מצפוניהם , אשר אצרו ליושבים לפני ה', למכסה עתק (סגכלל)]. חקר אלוה
מצא , ובא עד תכלית סתרי התורה ,* והתלונן בצלה , מפני קושט סלה . ובחכמת
המדעים , הרחיק אך הרעים , נצו גם נעים ,. אך לא אמר עד היסוד ערו ערו ,. כ'א
אשר אל מי התורה יובאו וטחרו , ובדרכי הפרישות והטהרה , לא חטא אל השערה.
ואך את אשר בתלמור וראשונים מקורם הערה , ,ועלה האיש המופת הזה , וכל עילויו לא
היה אלא מעצמו" [ד]:
ואמ
ר) ובררושי 3כספייד על סגלון ג"ע כללתי , כי סנס ססכסס 5כס לסכ יקללו ססכניי 3ספכתי
סכסגות עלעו סנסגות כיתו סנסגו" סעדיכי , וסעס סלסס סלועיופ כלסל לגזס סכי"ע
ז"כ כקל9 . לפס טלוס . וכיפך סלוס . וכל לסל לך טלוס (שעולל כייס) סכל יטכל סללס 5סס דכך
פספוכו - ולס גי טלועיות. 55 . יסיס סלטס ספכיות . לס פין טלוס 3ּע9עו . וגס. יפו לסליו .
וסול כסעכס דקפ לפיסלן ונועל , לכסל נדק כקסל. ככ . וסטלל שעליו כנכדעת = . (עיין *כוסלני
ככוליס (פייג סליי) כי מכל = עקיל 5לכין. דונינכיי בכספל . 5"כ יסטיי וסטלים. מעניו כעכדעת סל
סעול ע"ש . וכ"ל ע"פ ע"ש כסכת (קי"ד.) וכל תספ עכדעת סל סעול סטוכס עכגלו סכ עס סלכץ ע"ם
וליל. ועי פססיס (קי"ל.) סודכל דעכ כטוככל מכככן , כליקנל. 3י' בכ , לכל ילע ככוך ) ולס ככ
סיוס . יעלל פיו תוכסות . כססי3 כניס עעון, וכל כיקס סלים ססול עפעו עעון . ולס יולס
סטל תפום ככלות וסוללות 5לכו . וכל כוס סכעס ופולס לין כקלנו . ולס סול כנסעס 33קעס
פלל . ויסין כעלופ ססכס . ולעעול כעקוס גדוכיס . ועליתו זו ילילס סיפ 15. ל כן ספים
פסל ילעל עלעלי גככ , לסל עסי כוננו . סול כל יפסיע פסיעס גפס . ולסיות | עועף כיעף
כטיסס 5' לנול עד קוס סעעלום , כ"ל יפל סולך. .35 ססניכס ספסתונס ילעל . ועענס סכ
ססיכונס . ועענס פל סעליוכס . ועלס. סלים ססול . ככיסו . סלו , כעיקו . ככל יסללל . וכל
עינויו כל סיס לכל מעלען :
ולא לך פים ספתיס . *?דיק למיס . כ"ל סלים על סעלס . לשכ נילס = כזכותו. . ולטל
יניסס. כזכותו . ועל לככיו כגס לול ססוכס וסעלוס . וסעס לך פלוקו. יסעו. וילכו לסלכק
כמעסיו . סול ספים . לסל לף 05 כל יפל קולו קול עוז . ולף כלין לומל ולנליס , 5ך כסתנוכן
סעס על פעולותיו , 5פל 3כל סלכץ ינל קו פלקותיו , עעכו ילעדו פועי לוס כיכס . וסול כסס
לעיניס . וכל 5של סניכ יפו לסלים סקלום סזס . סעס יעלו כתסלס לסל ס' , כככת כלולסום
לליק זס . ולסלנק כעלותיו , וז"ם ועלס סלים ככיתו , כסנכו . כעיקו . וככל | ישקלפ .
כי זיכס פת סעס. וכל סקלוכ 5ליו קולס , וכי כל עעויו כל סיס 555 עעלעו. וכל
עדנכי פוכספו :
ונוסיף עול. כי ש ללס לפכ סעעכו טעעו לפכסוק . וכו טס כנדופיס , ויקולו = ליו
לסעוע עפיו תולס . ויסי ככולס סעיכס , עיכ | עוטכו , = יעעדו עסססיס . כי ספת
לסל סטנוסו לסכס כ3 ולעיץ כס. סכס ענלוסו | פםל 35. ונקלקלו כעלועס סלין | פו
עוס. 55 יתעסו על סספץ. כי ים לשכ ככעגי עעוג, יפטיקו ספס, לנזול כנוד ותספס .
לפיט על קלון ותסלס . וים פסל לעען כל כסף . על מסכס יכוץ לככו כעול. עיגי סעס
כסקל. ולס 3סטוך = ונכלס , 5סכ כל לסד. כין | עו ככע. ינקל , | 55 יוכל עיכי סלכטיס
ללקל . | סל מכסוק *כיע ,| כסוק סלולס לסקל . ועפי | פקכתל' כינסוף | עלוכפי' . ויללג
מעונן זס ספומז לם סעיכיס עיל ועיכ . כלעכו . כספי תכל סכר לי . וענמי מיכי עיכולי .
בי
8% מעלות הסולם
כאשף נשכיל עוד, ונצעד להלאה , = כי על שלשה דוכים .. יפוב הליכות גבר ; או"
כי ישה = לבבו , עיפ הסכמי והליכות עולם בדורו , (אשר בשם הנהוג: יקרא)
או על פי הטוב הזמני, הנלוי בתבל ,: או על כל מוצא פי ה'. כמצוה בתורה. [ג] + והנה
לא רבים יחכמו , להתרומם מעל הבלי חמודי הזמן , לבל להביט אל .הנהוג + ואל טוב
הזמני., ולעשות דברים , אך לשם פעלם בלבד . ואף אם השנים (הנהוג , = והטוב
חמדומה): יעמרו נגדו , לזאת נצטוינו אשר נכון תחבולות יקנה , לקבץ פעלים לתורה
ויראה , להרחיב המנהג +בזה . וגם במועצות ודעת לכבר. יראי הי, ולומדי .תורה,
ולכלכלם ברחבה , למען ישוטטו רבים , אלה , ממנהגו של עולם , ואלה , מרוב כל טוב .
(ומתוך שלא לשמה בא לשמה,) ואלה מיראת ה' על פניהם . ואלה.. כי שלש אלה
חוברו יחדיו . ורורשי ה' לא יחפרו כל טוב ,. ותמלא הארץ רעה:
והאיש אשר יבחר בו ה' , הוא הקדוש , הוא אך אל הראש האחר , יפנה . בשם ה'
ירוץ צריק אורח מישרים , ואף אם אלף ורבבה מימינן ומשמאלו , הגלוזים
במעגלותם . ויקראו משוגע לאיש הרוח , וסר מרע משתולל על הבריות . וצרי נעזב .
עכיו לא יפנה אל רהבם במנהג . ואל שטי כזב בחמודי תבל . בשם הי. ירוץ ונשגב .
ישובו הדור המה אליו, לעשות כמעשהו. והוא לא ישוב אליהם לאהוז חשכת.
דרכם . "ועלה האיש ההוא . עלה בכל ישראל , וכל עילויו לא היה אלא מעצמוי
ואם הוא בדור אשר אין מחסור ליראי ה', . וגם הנהונ , וגם הצלחה הזמנית , שניהם
כאחד טובים לטוב לפני אלהים , וליודעים. חן , (כול סנסוג ועי | כסעכס. גי) | ולחכמים
ולנפונים. לחם גם עושר , וירוממו למעלה ראש , האיש המעולה ,ועלה האיש ההוא ,
בביתו , בחצרו , בעירו , ובכל ישראל, גם אז לא אלה ירהיבו בנפשו עוז לעלות בסולם
המעלות . כ"א ,כל עילויו לא היה אלא מעצמו":
כן
סליני כפסות כסלסיס . וכפכ סזים כעכן | כסלטס גכסיכן , וסליי5 = גכם כטלטיס = וליםפ לדנס
מליכו לו סכל עכ"ל . וסכס 5ככי מנלתי כו סנכ עפולש 3תנל לכי 5מיסו (פלק ט') כסלפיס ,
וכזס ג"ל ע"ם כסנסללין (ז':) לעולס יכלס ליין כו* . טנלעל סנס עטפו סלפלעס (טככו סל
עקוס) סטיס ננוליס סניג . פכט"י ססיס 5לו דוקל ע"כ . ועי תופי יכעום (כ"ט.) פכי על
פכט"י ספיי מטפו סלסלעס לסכת סגזים , דפ"כ סול"ל | עי פר ע"ל עיש , ולפעים כיסף דסנס
לפני לסכת כגזית סיס טכי 3פי דיניס סל כ"ג . לי על פתס סל סכית . ולי על פפס סעזכס
סנְסלכין פייפ:) ולפייל | סספלי וסתכלכ"ל סנ"ל . סיס כל ל' מל טלעיס . ועפיל סיס מנינ
0 (סיינו לסכת סגזית) סעיס גכוליס . טנייס | סל סכסיס". וד"ל: ועי עלכט כנס עס
מסניל זקני סגלון סעכס" ז"כ כסידושי סלגדות . ועעים פגלון כיע | בפי' על סיכ סטיכיס
(ני זי) פיי סני = ועי פססיס (ס"ד.) טכסיס , ועי כיכוטלעי קילוסין נעכו 5 זקניס [וכתנ
עייז סגכדיל נייי , וזיל : יסכתי עלעתי סכוונת כם"י | ע"פ סיכוסכפי מסנילו = פוס' בסנסרכין
| (":) דיס שכעס . על קקלל לסכסיס עעס סלכץ] עים : וסוכ סננפי טידילי פיין: כלס"ל בסלסיג
מס סעלכם . וכליפי כסדל"ג סזכיתי ככוין. דככיו. כזס. 5ס"ד] :
ג) ואחזיל (סנסללין ך':) פקל ספן . זס לוכו סל עפס ויסופע . סכל סיופי . זס דולו סל
| סזקיי : <<פת ס' סיל מססלל . זט לוקו של |כ' יסול ככ ליפעי . שסיו.. טפס
עפכפיס 3טלים 5' ועוסקיס 3תוכס ע"כ : = וסעס 5כס | סעלסס . סן סול סנסוג . (כפים פן
עקוס 523 עעס . כ"ל סכנל סנסוג). וסול. לוכו של עסס ויסוסע . סכתנס 15 סוכס פזוכלי פן .
וזס סיס כל עעינס וענסנס . יופי סול סעוכ סזעכי . זס דולו סל סוקיס . סכעך סכ5 3בסע"ל .
וכל ספינו עוסק 3תולס *לקל (נסלקין 755) יכלת ס' סיל סענוס , וזס. לולו | סל |כיי+ 55
פיי . ססל ספס עתכקיס כטלית 5' . [וע' עילוכין (כ"נ:) סייכו *וטניס סטס
3 . וע' קופס (ע"ע.) :' ת"ס עפכסיס כעכית ל' . ע"ם| . וזסו נגל סנסוג , וננל
% סזנכיי , כ"ל עיכלת ס' סעסולס . וסעונס . כעולס טכולו: עו3 . וכלכלום" ת"ל כפכתי
; ּזס 3ללוכס : |
וכלכוטי
מעלות הסולם יד
וישיבות גדולות לאלהים , ועליחם אלופים לראש . אריות ונמרים , = גבורים] במלחמתה
של תורה , כאשר נדעם מהספרים אשר חוברו יחד בעת הזאת . ואבותינו ספרו. לנו . עד
אשר כל! חשומע ישתאה , לאמר , מי ילד לנו: את אלה בדור אחד , ומקום אשר בו
שכן קרוש ה' , היא העיר ווילנא . הגדולה לאלהים . היא העיר אשר מעולם מאתה. יצא
תורה והוראה , ואיש ואיש מגדולי המורים יולד בה , ואז היו גם. סוחריה גדולי תורה.
וכגעניי נכבדי ארץ . ואז עלה אל יהו למעלה ראש . ראש השלשים [ב] , וראש נולת
אריאל , ולנאון שמהו. ויהי לנס, כי קול: המון כקול שדי. לעטרהו. בשם רְבְיְגו
אליה ו, נאון וחפיד. אשר מימות הגאונים .הקדמונים לא נשמע. כזאת . וגם. או
אין מקומו מכבדו . ולא ימד גדולתו אך באמת דורו , כי היה דגול מַרבָבה , אף אם היה
בימי קדם . וגדול כחד מן קמאי ,. עיב יאמר עליו , גאון עולם . משוש דור. ודור . ,ועלה
האיש ההוא , עלה בביתו , עלה בחצרו ,. עלה בעירו . עלה בכל ישראל , וכל עילויו
לא היה אלא מעצמו":
ואף גם זאת . כי חזיל הורו לנו אינו דומה לומד מעצמו , ללומר מרבו (כתונופ קי"5,)
וחוא גס מִימי עלומיו , לא מפי רב ומורה , ניתוסף. לו בינה יתירה', בחכמה
וחורה . ולא עמלו בונים בנפש נקי. צדיק זה , ואין להם חלק , ביתרון הכשר גדולתר,
והיה אדירו ממנו. ונשגב הוא לבדו, קדוש מרחם משחר . ומטל' ילדותו החכמה
והמדע. גדלוהו כאב, ובעודנו בָאיבו, ראש לעב הגיע , ונבער כל אנוש מרעת . להשיג
רובי תורתו וחכמתו , אשר כמעין מעצמו גבר . שטף ועבר . ולא מפי רב וחבר . ,ועלה
האיש ההוא , וכל עילויו לא היה אלא מעצמוי :
וכאשר +
כני כנון לכי כו* . וכל פעל כסיל (כזען סגלום) עסו . ויכללו 3זס נס סכותיו כ"ג. וכטנ"ג
וככיו סלפסליו . 555 ייל לנפעת. פסיטל כיס כככי . לנסיפיס 3זמן סגלות פין לסמסינס כלפ
ספין על גכיו סכל סי לכסיו . [כיון סלפי דת תוס"ק ענוויס 5ו לשעול פי מככות ושליס
לשל לכסכו סופיס 53נס ולגדפס טכיכו] לק פלל על עכעו עפני עלכטניכום. קיסל כועי.. סיס
לתו 03003 עַ7 לשל גלכו ונשלו כעכולל כפ"ק. דע"ג (":). דגסין כו' ע"ם . ולזס. סספיכ כני
לסלכו לכי כפעיל עסו . וכל 52 כפכם כסליל סעכין נפני ככוד (נככות ועולפו (עכפ"י סנועות
(ו':) ד"ס 5סולסיי כוי).. לק לעכ ככיסנל לעספעע כתלי פפי. על שעיל קככן נסיס גיל *
(וי"ל. עול כשון כגון 5כי לוקל . פס כפכלם לספקו סיס עפוס 5כפו בָּכַכל . דסיינו כללעכ
ככ כעכופכותו כיקושכני (פ"ט) דככליס וככתוכות . לי סליק כ"ס כ"ב בבל . לכל עופיב מיס
לעימל ינפי . ולפי שסיס נסטיכ כ"ס כייג. נלול וססיכ עפכו . לכן ספל על ענעו לוקל ולל על
כטיליס לקקיס) .. ולייס ססי כו סכלס ספקך . עשוס מככי כופי . | סכי פכסך | ככלך כככל .
(ובסעת כפ"ז גס כסלל נסיפיס סלין כן ככ"ס) . ועפני ססזכיכ ידידי כפן עכין סילכפפ בנשימ?
כליפי כסזכיק , מלע"פ טלסון כש"י כלן .. וכן סכל"ם כפוספותיו כסוליום כפצו .. 5לו סן*נל
כזמן: שכסג"ק כו' . 3כל זס נכלס שספכעיי ג"כ לס סיס פזלמן מידו עפס סגגס כלם פס" .
לס (ליך לפתוכ על פֶכקפו ככליי 2ן למיטע סכם (""כ:) טיכיס סטפת | פו סעיכ. כנסיל . (וכן
כססיפ. דיועל (פ"י) סלוכל 350 5וסיז 5כיך. סיכְפוכ כו') . ולופי ים ללפוק גס כוונפ. לט" כן .
[לוללי דסוק *ותל פועל טכוכתו כפטטיי , 5לו סוי כזען כית טכי כייכ , שסלי כזען | 5ית סכי
סיו נככי יםל)ל לעעכס ענפיליס . (ולוסק לופל כזען סזוגופ סללפוכיס קולס סמעונסי) ועול
5ל טייך מטוכת כ"ם סלי ללפך כככל . שכזען | טסיס כסע"ק קייס . פטיטל סעיקל יסכלל סין
ספוכין | טכל"י . וסנס"ל לף סכככל טפלין כסס 5כל סלככיס . וכע"ש 3פילוטי ליפ סלופס
: כם"ד פכל זס . ופכניל . דוד לוריא] : '
ב) עיון ספלי עקב (ע" כ") ככִי סועכל סיל כפעלום סלפיס עעלות זו | כעעפס
עזר = (עים | ולע 5כָכסס ע"ם סניכסל | שפיס (עלופ) | >ענכין | סכליקיס . = וע'
פיקוכי זוסל -פיקון "י'ג (לף כיג די פעסטללס) וע' עדכם פנכסועס כפם. סנסלכיץן
שנלעק יושכ 5סכת | פסכעוני .| וע' כָקכל כלם סטכסיס . וע' ספלי פ' פספי
(פיסקל ק"ט ע"ס) לוכםי כסועות סעלו . סכעס עדיות סכפוניס | כפכטס | ;לעלך
ְ סדיכי
16 מ עלות הסולם
(דרך חנאון והילוכו בקודש)
: 2
ועלה. האיש ההוא מעירו , נתעלה האיש בביתו . נתעלה
בחצרו . נתעלה בעירו . נתעלה בכל ישראל , וכל עילויו
לא היה אלא מעצמו (עדקם טעולל כנתי . פ') :
לפ האדם. לפי המקום, לפי הזמן , לפיהן ישוב תפארת איש , כפי מהללו., וכן יערך
גדולת האיש , העומד מעל לעם, וגבה ונשא ראש עליהם. ולעומת הדור כן תהלתו,
יש אחם אשר במקום או בדור סכל ואין לב . על כן ירים ראש, ואם היה במקום או
בדור דעה \, היה ככל המון בית ישראל . ויכוף כאגמון ראש . כי כמה ידעי חורה וחכמה
כמוהו. איכא בשוקא. ויפתח אך בדורו, כשמואל בדורו:
ובזאת יתהלל המתהלל, אם במקום אשר שם צוה ה' את הברכה. עיר מנדלת חכמים,
ענקים בתורה, וחכמי הרזים, וברור טהור, בדור מה רבו, ומה רמו, גדולי תורה,
ואז בכח תבונתו יבר איש . לעמור בראש העם . ולא אך בעירו , כיא עלה על כל
ישראל , הוא הנבחר בחור מעם . אשר לו נאוה תהלה:
ואם עלה עוך . גי גם בדור מלאה הארץ. דעה . ומגדולם ועך קטנם, כולם חקרי
לב . וגם אז אין ערוך לגדולתו . אך לערך דורו . כי | אמגם היה. מורם מעם .
וגבר באחיו . אף אס היה בדור נדול דעה יתר מזה, כִי עתה לא ע₪ דותו . נהלל
את האיש המעולה הזה, כ'א עיפ פעלו. ועיש נדלו מעצמו . היש ,עלה האיש
ההוא , עלה בכל ישראל , וכל עילויו לא היה אלא מעצמו, . והוא הקדוש בחיר:ה'.
ושח אין על נביו , אלא הי אלהיו:, ויעל [אן:
כדברים האלה נתבונן . אם נביט אל מקום . ואל הדור . אשר נו חי", איש רב
/ פעלים , הגאון החסיד , גאון עולם , משוש דור ודור , איש אלהים קדוש .
מרן אליהו גאון נץ , מווילנא , דור מלא נאונים. וצריקים , ומשכילים בכל חכמה..
וישיבות
א) עיין סוליום (?*ל,) על (יכיס = ככי מכי סיול , כגון לכי עסו | כסעיכ . 5" סכי. פלתך
כבכל . וכליפי כסקדעון | סגלון כעכ כפתוכ ופלס (פלק *"כ) טפיי. כי 6 שעיכ
כי6 6דוס . וטלל כני 5ס גדול סול גס כפקץ ללוס . וססיב כו כיים סכי 5כחך 5325 . סול
סנסיפ | סכנכל ע"ם .| וכפכפפי עפול . ועכי עסכי . שעיל כסציכ ניסנפס כיס .. כי ססוגיס
כס עיוכי מעכין כסיל . שלל סיס כזען סכית על נכיור לכל | כ' לכסיו , סנליך כסכיפ שעיכ
על. סגגתו ול5 כפנס וסלל כָכִי כנון לכי עסו כסעיכ . לס סול פין על גניו גלול עקכי .
לכיך כסכיפ שעיל ול5 כסנס . וססינ | 5ן כ' סייל סכי 5כמך 5ככל . ע"כ פין | 5ליך מסכי5
סעיל , ועס שסקטס 5על לכ סכע מס סיככסל כעסיסל . סלככפי כעקוס לסל נתטונס
כעולי סגלון סעפולסס עי 5 לי סו "כ סל5"ל כקלכים . [וכפג על זס סגלון עוסכליל
נכיסל3 כ"י וז"ל : סנס וודפי ס"ו 55 טעס סקדעון כעל כפו"פ כפכם ססללת כני סיס כק
לעכין 5ס גדול סול 3סעיל כן" , ססייז ככעל עעכיכו טנעכין טעיל קלכן כסיל נפעלס . ולף
פסניל 5ל יטעו כזס . כק נכלס ססכפו"פ 53 מפלם טעס ספקו סל כני ,. ספינו עפני טעעו
סל לס כפסוכתו סנלתו 3ככל . (וסכי ככי פיתני' ככ"ם עכ תפונפו זס עעלכי יסולס ויסכפל .
וסיכ כל סו"ל לססתפק 3זס ססכי ידע סנכיית5) 525 נסםפפק (פני טכל סיס 15 סנטילום
כיסל5כ סככס נעולס שסיו כגלות פסת עלכי קועי . וקלונ כעיני טגיי סכפו"פ סיס . כנון פכי
-3סעיק עס . (וכל כניי דידן ונסו כסעיל) ועפכם כנון לכי ככטיפות כעקוני כסעיק כ5"י סתסת מננטלתס
(כספוק' בל טגס כיפי כני סיס פיי ספכסייס) עסו לענין שעיכ נסיל . ולל כולקך לכלכ זס כלסוכו
דכפמד פעכיכו. כנם"ל , (וכי"כ בָכ כסיכ נסו כסנוכס עסו ולסכיס. כייכ) וים לסעפיק כפיז עיים
ככ
עלית השער ל
על כן בסירור התולדות, לא בוה יבוחר, כל אשר יחובר מעשים חמרים חמרים. ולרדוף
באמרים לא לו , ,ונעשה כטי שסיררו הקוף", כיא להביא אך המעשים , אשר מהם
תצא תוצאות חיים לנו, ולעורר לבות בני אדם על כל דבר טוב. וכמיש אימא לן מר
מהנ' מילי מעליותא . דהוה עביד = ר"ה (פעניפ ךָ') | ומשמע ליי קמיה. וידע | בעובריה
(עועיק כיס.) אשר כוונתם להדבק במרותיו:
ואפיי שכר שיהה נאה בוה , אין הקביה מקפח, ואמרו יפה שיהתן של בתי אבות
מתורתן של בנים (יל פ"ם) ואם אמרו, על מאן דשפיר שומעניי מאן דשבחיי
ינוחו לו ברכות על ראשו (עגעס. כיס:) ואף להמפפר בשבח המניע לגאון קדוש ישראל,
אשר שמעו ותהלתו מלאה הארץ, הלא ברכת עולם יהיה על ראשו, ברכות עד בלי דִי:
לכ לכָכִי סנעיל ונכוס, סכותכ יוס כ"ס עגפ סנם אז. ידחבר יהושע פיק :
יהושע העשיל בהרב כו מי אליי זאב זצ'ל הלוי לעווין מווילנא.
שפ"ל , ולדידיס יפלל *ומכ . עס כלס סכתוכ כיפם פוכלותיו טל לופו. כפע כלן . (וכי ע"כ
סל דכס עשס תמוכס וכנ"כ) . וסייכו | פליכל דכי סעל. 3כ"כ (פכ"ט) דפכיג על עלן לס"ל
לעטס תטוכס . <כן ספיל 5על כלן . כ' כוי כסס כ' סעל. מילע <ן כעס סניס נפנלך זקנך .
וללך לי וי סיס כלסוז 3סככל סגיל פגכום 5 סכסעיס כנ"ל , כי כן כיקוסלפי סנסלכין. (פי
סלק) 5' כי מוי עכל דלים סדין קכל (ללסל3) . טיםל יכסי לגנסי. כו' . לת > לבכיס. כּמיכס
כו' [ע"ם ס5"ל כי לסתו ססתןו וסול כ5 סיס קוע5 7 סדכ דכים כסכס ע"כ . וזיע
כפן ב"כ 60 עכל דםעעתל" וככ"ל , וע' 3"כ | (פפיז) כעוכ | סככסס , 5"כ. פוי = 559 טלעו
כיעול . 5" כככיי כססיל עיפס לקיל כ"ל ככ כסכל. 5כ' מו . סיל שקכנל כוזכנל 5 655
סכגים וננטעל כלי סיכפיל סקניס שכלו , (ולפיפי לידיקי סגלון | עוסכ"ל פיום גי טסעיכ
קלס על סעיעלפ , כִי ככן 5קיל | כ"5 3'כ | כסכל פכי פוי עס שלכם כזלת על לנכסס טלין
כו לשכס . וסיס. כו כללכום כםנס) וכפע"ם לגי יפנסל סיטיכ כי כסיטסו ספפלל. ליו .= וכי
כלכיס כעכעו. עלינו כו ג"כ . טעספך כדקום לסנס כנדיקיס , עי יכוסלעי סוטס (פ"5 ספי סי)
וככיל (פ"ס) כי סייס ללים גי עקלפום (סעספלין 3גנום 5ליקיס) | כסנס כו .| 5"כ | כככיס
(מבככת5 סיתס עוככת , וסיו | עכיסין 5ככיסן של יםקלל כו' ע"ם . וסיגו כסנס ולסקל סטלס
ע"ם . וכן כי 536 3כ כסכל לסקיל 5כי כוי | עסוס דס"ל לסנס עעסס סלליקיס 3כל סלפסל .
עי כ"כ (פע"5) וכסל עקכס . 5כ"ל | 23 כסנל . כסל סיפס עיקלס מל כים וע"ט . (ועי כ"כ
(פי כייס) 05"ל 3כ כסנל . לפיי כס סנסתייל כל סיס כדלי 535 ₪ע95 סן . ונע"ק) ועי כלכ
סנע כסנסלכין (ק"ס :) 5"ל יוסנן כדוקותיו וכל 3קוכות לסליס . דכים כגנלי על כס . עפוס
לכסיטתיס. 5זיל 33" | עפכי פי סעכול . כס עפוסל פענס. סיס . וסללכתי סלכס |>זס סכפל
כעכול סנדכם סלי . ולכע"ל: תעו דככי סעכופיי.
יהושע העשיל הלוי.
ה ערה פלכ נחמן סעוליס ללוכ , יען כי סככ כ' העשול סניל . לפעפיס ענליע ננציפופ לטוגו דנכי
סזיל . לפי' סכפוס . לך ללחופ סעלילס . ויכזפון עליו גס כוונס שני' . לפעפיס נניסוכס . ע"כ
כסטפי עליסס 55יון כזס,, * לפען כל כוסיסס יכיכום . כי סטלילס כדככי סז"ל יפודס :
דלית
- עלית: השעי
הנה עפעפינו *ישורו. נגדו,. ופהרר גאונו נראהו , ולא' מראה גויתו , כיא רוח מתהלך אתנו,.
ואורו על כנסות. הארץ -.- ואפ אפ גו" מגבף' יכוסה ,. שמ לא'"יכופה. ויחי" לבבו" לער,:
ואף כי אבר חסוד: מן הארץ, לאד אבור עשתמותיו, אשר חשב' לצאת לישע' עמו, -,וכרעטים.
אשר'נפדאר לפשט עקמומית' שבלבי פן "רעש גבורותיו מי יתבונן , : לשום לפטנ" כל" העקוב.
למישור;. ולהישר - לפנינר דרכנו, -ואלהים" עשה :את האדט' הגדול בענקים הזה ,*שייראו'
טלפניו', עזר= וקריש \ משמיא - נחית ,\ הנשמע כזאת'" מרור דור ; איש + אשח" רוא" אלהים
בו:,: איש+שהחוברו לו וחד :כל החמורות ; ופרץ גבול: ויעפו" כח |אנושי; ואדם-כזה ,דר
חשיו :למעלה, וחצור. למטה"; (ע" לנלי ט"נ סנסון = פוסכיט עווילכלי, כסק' : לספדיל ;: יש על
סגפון-כיע). 'והנה/!כא , זכל קדושי התלמידים עפו, לקחוץ /מפיו. תורה ,-ומי"כמואו מ%הי,ומלאר
פני; תבל תכונה; חיש . מספר: לגדודוויאשה זיכה בחיים; ואף' בעלות: אליחו' השמימה, זשתול
בבית ה', הנה עיקר שרשוהי; בארעא:שביק, וגם: האחלונים "ישמח!- בו ותחפ כל השמים
ישרוהן. וצדקתו לחור. הור : |
הן אמגם' לאָ. יְדְעְנ ספוהות , לבוא בגבורות, להזכיר'צדקותיו; זְמָה: גורא מעשיו .. כי' אלהים
הפין דרכו, .אמון מוצנע!. אמוןמכוסה.. ויותר שחוה'חכם , עור- לימד לכל -תלמידיו לכָל-
אחך..לפי..כחו, לבל. להשפיע. עליהם רב -חכְמתן. אשר. לא-יוכלו: לקבל , וכלי הגהול-מחבורו,
וכח לו לעמוד. על. העתי דרבי', -הוא יגדיל: יותר: בשבחו:. וכל הנמצא כתוב על' ספריו,
. ברְאשית אמרים. מבניו ותלמידיו ,. חמה:אלה: קצות דרכן והילופז בקדושה,\'
קפ '"כפור . הגאון ,> נעלה' מתהלות אנשים . ולא בהם' הוא " חפץ , וכמייש ירושלמי
7 == (סנסללין" פיל)" ,רויף: שאני ובוראך , מכורין" כחך* ואס" לפני "היודע * תעלומות,
וננד.הזקנום אשר' ישבוו עולם לפני ח': בעולם האמת, ננלה מה' "רב כחד וחילו לאורייתאל.
וצחקותיה אש עשה; מה מידינו' יק , פיא" אשר נתחזק לאחוז. בסנסני מדותיו זפעולותיו,"
על
סיי | יסמעלל עלס סכס וסלפיס שנס וקכ סניס .. וסוס ע"פ. ניש- 3כ'כ. (פכ"ס)-\יסין :פיי
סלס. עלס סְָס: ונוי ולע ס' יפי תוניעיס.. כשס: מקס. פעיעיס כך טנופס ,סעיעיס .> ופייכ
עי סקטל . 5ע"פ סלס"ז עסס ססונס. עכ"ז. סםניס. סקי . 3סס: ועסס - -סַס > עְנִיקום- פיגס:
תניעות ולָל נכון כססו3 לוספס; וזס. סדיקלק. כפ"י - 5סמכ.,. וכי., עס פפג = כנכום-..לסנום \
סלסעיס . ' כי ססניס. סנס כעיס \ וכל טוכים . . וכעספכ.. ססייס..5ס. יכגלו-:,:וסכס 5 מכו--3עדק₪
טס עבל כי כן* . = סלו סל עכל' למעעתל. כסללוכיס .. .ויפלל. עפוד על 5'. פכל דסעעתס:
ולכי "סעפנות. כסוכס פין כו סקל , וסכקלם. לפק. סככל סכל כדכום. לסכס עעטס 5ליקיס .
ומנכות עעטס כסעיס . סנס עלן דס"ל סיסעעלל עסס מסוכס , עעפס לפול לספל כגכופן...
ועלן : דש"ל ש%5 עפס סעונס. עותל לספר " 3גכותו ". וסנס | כ יוסכן דס"ל לעטס 'פטונס .
ככלס: דכפיטפיס 5* כב"כ (פונ'"ס) | וטופ" יסיס פכ5 5דס = ק' יוסכן | 5י סכל" יסיס גדלים
ימו :וסוס *סיס. גד5 \ בפדבכ-,= כיל סי (לגכלי) | פכ5 פדס וקסי= טסכל. כחזין נעון וסןס:
כוזזי:כפסום ז, = (וזסי: קל עכ:ישפפלכ]ע5ער) ופי ביל (פייב) סכשניי כ"ע סיס פועל כו דְכָּר
כבנסי . (ע5 | יסעעסל) ולכי סועל 3 ל5כ 5שכק , דכש -כ"ע כןי . | ישעעסל ענסק". סין
ענפק: ל55: גילוי: עליםהכו", = [ועעיים כסידוטי = לכי לכות = דכיע 5" כן = לטיטפיי לכות
(פ"ג 1%): שסוק" "וקלוס קסט פלגיכין :6 ספלס -פעקוס ," לכן * לי עלסק ג"ע .| ועעיש טס
דעדת כייע'. סיס סכל = כגנום: 5פיי -מכסעיס . >וכעים ליע: ככי"יםעעסל = כעסי שעסום. (פיב.
סלי..5') < על סעלכד עכער = כקעת סכס. כו כשתעו : -5כ מכזסר ולל "פככלסו . ע"ש ססלככתי
כ כי' יפעעלכ סונל סון . סוק סכל עמודם -גמוליס כו" , * כסכסלייס. לועכ סין \ נסוק
לפ שפיכפ:: למיס ,= (וסך גי עמיכות " ספעוקות- , = עפודם - גלוליס", " וגילוי עליות ; וספיכת.
לניס); .כ' עוסיס בסס ?י כוי: פפכ כו?. לול" קטת וזוכק כלפי סק" כו' ,| ולני סועכ.
כך דבל כסצס , :לין כטון':סזס סכ סוק -5פל כסון**כוסס כוי עייש . וסייכו ג"כ עייפ פכוגפייסר
לס *םעעלכ :עטס !תטוכס \, גסנס כ" עזכיס 683%-כ' פוי: דכים\ לגכסל .\ ופסיס ספ]" לסלוג "סת"
סק :,. ע"כיי,מפיך = עלר. עפיר \ כעלכם | סל | 523 \לםעעפס | דס"ל > לגנס . = סין * כסוק | פטס"
1 | הי :. 66 ( 0 = ספ" ,
9%
עלית"השער יב
להאיש אשר הוא בבתים ספונים בארז , ומשוחים בששר , ועוד מעט. והוא לקכרות יובל.. ומה
הפצו בביתו אחריו. אף אםיאריך ימים, כי נשכח זכרו. ובני גבל כבלי שם, נכאו מן הארץ,
ואין לו שכר, ונשכח זכרו, ולא כמות זה, כן מות ישר באדם, לא ישכח כמת טלב, ואף אם
יעלה בחצי ימיו, חלילה . הנה בדור דורים שנותיו, כי החכמה תחיה. בעליה . ובצדקתו
אשר עשה, חיה יחיה, כי לא חיי בשרים הוא. החיים,. כיא לפעולת אדס נקרא חיים, ורב
פעלים חוא בן איש חי, ויחי עוד לנצח ,ודר בשני עולמים כאחד* אם ע'י סיבתו ומעלליו,
או אשר ממנו ילמדו וכן יעשו אחרים אחריו, וכפועל אדם ישולם נם לו. אף אם בעטל
אנוש אינמו עתה , ותחי רוחו, ויאמר , כל אשר רוח חיים כזה בו , חי אנכי לעולם, לא : כן
הרשעים, אשר אף בחיים חיתם. בחוקות החיים, והם הפעולות הטובות, לא הלכו. ובחייהם
קרוים מתים, כן אמרחם, פשעכו וחטאתינו עלינו. ובם אנחנו נמקים. ואיך נחיה (יפוקלנ
ל'נ) ואף כי אחרי מותם, ותאבד כל זכר למו: 4
אחות לאחת נמצא חשבון ,חשבונו של עולם" כי רב טוב צפון לנפש העמל. עמלה
לו , לחרות | בעש ברזל , למשמרת לדורות , מעשה צדיק . ולקרוא לקדוש הי
מכובד , ותהלתו טלאה הארץ , וכאשר ישגיא פעלו עי"ז. ללמר דעת את העם, גם הוא
יחלק ברבים שכרו אתו ופעולתו . ואף כי הפלה חסיר לו נאון עולם . אשר
אין על עפר משלו, ואחריו כל אדם ימשך , והוא מוסר: לכולם, ויורם מדרכיו ללכת
באורחותיו . והיה להם הגאון למופת, ככל אשר עשה יעשו, כי. על כן יאמר , להמוציא
לאור הס' ,עליות אליהו* כאשר תודיע דרכיו ועלילותיו לישראל, = הלא - אתה
תשוב תחייהו , ועמך ישמחו בו . לרוץ אחריו אורח משרים . ושכרך הרבה . . ואם עור
ובשר לא תלבישהו , ועצמות וגידים לא תסוככהו , הנה חיים וחסר עשית עמרו , כי
פקודתו תשמור רוחנו , וכאשר יסופר בקבר צרקתו ונחזה סעולת צדיק . כמו חי,
הנה
ככוכום (9"ס ): פים | עלון כו" . | ע'ם כנכות"" עסתעי , ועיכ כטכסיי מספעי ע'ם . [ופי
סנסלכין (ק"ג :) עיע עיין סל כסעיס ספויס. כיון סנעסס פלס כם עלעעס נעפס כם
עלמעלס . ולפ = כיכפכיי כלל כו עפני ככולו סל דול . ועכס"י (ועי כרעניס | כפיי גלנות
(פ"ס עיוייד) ביל מפעל כיון | סכספכס כו' . וכווכפו לעלעל ;"ל ככנסללין וגילסל
פסלת סיס לור. ולפכ כותכִי זלם , ענפתי ססעיל כן 5'. נס' לנכם בקוכם מידידי סנלון
עזסנקווי) . פך פין זס ככל לים <ליקיס כעו לוד וכסע" . ולכן לעל עפכי כנודו סל לול
כו'. ע"ם +
ובחידושי 5עגילס כפנכתי (די "ז.) לקיס 23 5כל 2'5 *וסכן . לעס נעכו טנותיו ,טל
יסעעלל . כדי מיפם 3סן מכותיו של יעק3. ופכם" עס לכו לעכות לסכום
כלםעיס , ע"כ : וסק' סגלון כעל סלנת 5ליס כטולי 5כן פס . ותיעס כי , סל פעכיכן כפוף
פ"ק דכ"ב (""ז :) ליסעעלל עסס תסוכס כן' . וליך סכשיע כט"י פם ספדיק פכל:
וסנס בעדכם :"כ (פס"כ) סיפ . כ' סעל 23 עוקנל ולנכן סוס *תנין ועקסין . עס
ללס סכפו מיפק פולדותיו סל פופו כסע כלן כו'. 5"כ עפולם כעדכם כפכם"י . וסנס
לי יופנן גופל דלעל סכל לעס כעכן כף. סול כעלעו | כ"ל כינעות (ס"ל :) וכניכ טס
לעסס תסונס , ולעיעתיס ספל יפלל עלול . וסכס | עס כעדכט. מפייס ככל כי' מוי. סי
ספ כל דסמעתי" כסלנוני , פ"ל וי כסס | כ' סעל. 5סוליעך כן כעס סניס נסנלך זקנך
ע"כ: וטנס כ' כוי גופל 5' ככ"ל (פכ"ע) כ' כוי ל' תלם. ככל סעסס יסעעלל מספונס
כיניו. 5ס כל מנסעכ ע'ם עס נעלכם כ' כוי כעס כ' סעל פועכ ככל םל5 פזק ונישס
פותו . סול פליג על כי פוי. וס"ל דיסטעלל 655 עפס ספונס . ולס. כן לסיטתו ספיכ 5'
כלן , לי 5וי כסס ל' סעפ (לסול עלס לסעעתי') ל' , ללכך כנכו תוללותיו סל פופו לפע .
לילע | כן כעס. סיס כסכלך זקכך . [ועי כסגסותי מעדלם ככס ע"ם מס. עס כלו מיפם
שנותיו סל כו' וככלס. טל"ל כסיפך עס ע"ש ול" ]5 . וסנללס 5כלכ. ללף עלן לס" ליסעעפל:
עפס תעונס , וספיל סיכ פוללותיו , 5כל ע"ע על של פמ טכותיו יפל . ע"ם וללס טכי
פיי
₪1 עלית השער | .
והחוקר לב ובוח[. כי האדם נמשך אחר ,אור יקרות , אלו כני אדם שיקרין חן בעוהי",
וכל שכנגד זקניו כבור, וברכות לראש משביר, על כן עשה דככוד תורה
עדיף (כפונום ק.) וכל מי שמזכיר צריק ואינו טברכו עובר בעשה (ניל פפיט). מזכירין
אותו לשכח , ואלו לגנאי , על הראשונים נאמר. זכר צדיק לברכה , ועל אלו נאמר ושם
רשעים ירקב (שמ5 13 מדכרין. ומשבחין ,מדכרין ומניחין , מרכרין ומשחקין (ויקלפ. כנס
פליס). והני אבירי לב , דקא חזו יקרא דאורייתא", ולא ישישו על לב. ולא יחפצו
בברכה , ותרחק מהם, וילבשו קללה כמדם, ,מברכותיו של צדיקים אתה למד קללה
לרשעיםי.. וישבעו : קלון מכבור, ואפור לספר בשבחן של רשעים (פופס ('נו) כי. היכי
דלא לימעי כיע אבתרייהו (נככופ כש.) ובגנות צדיקים | לא דיבר הכתוב (נינ קלי!.)
וכל קטן טקמיף , ונחטיה בן חכלי' שסיפר בגנותן של ראשונים , לא איקרי ספרו
על שמו (פנסללין 05 ואם כן מי יתן אפוא ויכתבון ובספר יחקו . כל ככוד. כל תהלה.
כל סאר , כל ברכה לראש צריק , וכל בוז , וכל קלון . אשר על ראש רשעים יחול . כי
כל הכתוב לחיים בספר , הנה אלה רשעים. יקולל חלקתם בארץ לעולם, כמשיה כתבו
את האיש הזה ערירי . נבר לא יצלח בימיו (יכניס כינ) ולוקח מהם קללה. לאמר, ישימך
הי כצדקי" וכאחאב (פס כיפ). עשה. להם כטרין. כסיסרא, | כיבין ונף (ססמיס פ'נ)
וחרפתם לא תמחה , ותכמים לעולם כבור ינחלו . וברכתם לעולם תהי, ובהם יבורך
ישראל , כמש"ה בך יברך ישראל לאמר , ישימך אלהים כאפרים וכטנשה (נכלפיפ ע'פ)
ויהי ביתך ככית סרץ (כות ל) [ו] ולעומת אשר ינשא יקד הנצחי הזה על הזמני, כן ינשא
פעולת העושה, ובהם יכתירו צדיקים, ,וניחא להו לצדיקיא דמייקרי בהו אינש" ואם כל
כשרון המעשה, מקנאת איש מרעהו, אל יקנאו בעושי עולה, אשר כחציר מהרה ימלו,
וכעוף יתעופף כבורם. ועור טעט ואינם, ובכתב זכרון בני איש לא יכתבו, ולא ירד אחריהם
כבודם. אל יקנאו בהוללים, כ'א יקנאו למשה במחנה, לאהרן קרוש ה'. ולשאר צריקי עולם.
אנשי השם אשר זכרון לכולם יהיה,,וכל הרוצה ליטול את השם יבוא ויטול" אס יעשה כתיח. ויאחז
כצריק דרכו , ובתומתו יחזיק ולא ירסנה, ולא יתרפה ממלאכת ה', ככמה בטלני דאיכא
בשוקא, ויהיה בעינינו כחגבים, אלה אשר ברוב עשרם יתהללו, ולא ישימו באלהים כסלם.
הטלש בתיהם זהב. , ולבבהם סכלות . ויחזו שוא וטרוחים , ומה יתן ומה יוסיף.
להאיש
מפול , נס לתכלית סזס . כי כעל יעעלו עעסיו 5זככון וכלול לסלון . עס כעלפו סעלי
יופל. עלפול (סס) מסענכ סיס ללס עוסס. ענוס וסככיל. כותנס , = ועכפיו -עי כופנס .
פליסו כופנס . ועלך סעטיס . וסקניס מוסס על"ידיסס . שנפעל 15 כלכקו *כפי כ' ונו'
ויכפנ ספל זכקון וגו' . וסול לסעיל 3זס = ככום סעפקפיס עעפלכם סי ,= כי: פמיסו = ועלך
סעטיפ . לע סעס כסייס , ונפניסס ננלו | עעטס ככי ללס כוכס . סעס כופניס .= וסעס
יתנו עדיסן לעת קץ. ונס ספקן של <ליקיס כעין -כל פי. ופעולפס ₪5 ס' . ועעיש
בסיי מעם' 5כום | (פ"ב מ*6) על וכל עעטיך נספל ככפניס . וסנן כדנכיס | ונפון בס . .
ותסכיל יכלת ס' :
ר) עיין שחת סכנניס (פיי קכיו) טסעיל על סכנל פללך פו"ל פסכסיע | פע = ולסכליעו
לכף פוכ . ולסגליק לליק . ולספך <זכותו . לע"פ שפסט סכסוכ עוכס טפמל
פש , ופי כספל מנול סתכעול מילידי סגלון עוסי כ"? סיום ג"י עזספקווי (פלק ךָ').
וכלפס -פי דלפ" יתכן | ע"ם נקועס (ע"ס :) כפיג | פץ סניפו וקלינן ועץ פניפו.. 5כ"5
עליין (5 סנעכו כסני סנקו טל פותו כטע כו" , ולל לפפס 5" כלל . ללס כסוליע טנסו
של דול פ"כ . כוונו כזס . כי 5פכי 5סל עטנסו על לותו כטע . לפס 5 פילי סכפו טל
כדיק . 5ס כן סלפ מנוס. עליכו לספל כסנס סנונע לשנסן טל 5ליקיס . ולפילך גיפס סטנס של
סכסע 3עלנו סמל ספול ככו . כי ע"כ פוקעל סכל ספפגל , פץ סכיפו לללם ידי סכיסס . ועיין
ככוכות
עלות השער יא
וכיון. דמקלקלו. בוי רבים. היינו. קילקולא. (ציעס -ט"])- נתקל -הראשון ונפל,: והשני -ברָאשון.
והשלישי. .בשני.. הראשון. חונב . בגזקי.,, כולן - (יק. ('.): ואם: לנפילה: דחד לא חייש.
לנפילה דְבנם חונש. (יכ. קעיכ.). וחוטא: אחָד - יאָבךְ. טובה: הרבה. -ומי. יוחע. עד -מָתי "לא
יוכלו. גקיון. (משום הנאה פוהתא, לא מפסוד. טוּבא- (ע'ג. כִ'ג,) [אם::כן . איפוא,. ורטבי
לקו עִבְדִיָ, אשר..השתבחו. בעיר ,..אשר..כן , עשו - ההשעים. הקבורים > + אשר \ העמיקו: שחתו
עצה . ,להטות מני.. ררך ....גלבל . יִעלנָם..-אלָה ,חשוטי..-שכְבִי;.. ומתהומות \; הנשיה נשובו
להעלותם., להצְגם למשל ולמופת . לרבים, להמטים -עקלקלות', אשר - בהם - וצדקו , וימהללו
לאמר. . | כי.,אנרח . עולֶם . יְשמרו , אשר.דרכו -מתי ,און אשר-..לפניהם. :בתאיוב. (כינ: ע'ו)
האוְרְח עולם. תשמור ,,אשר. דרכו. -מתי און, יבגאר עיר.; אמרם - ויל (עיפוכין :פיב :6 ולא
בדרך ,כבושה ,אני מהלך.. אייל לסטים. שכמותך .-כבשוה]. ,ובעון-חיים; אלו . .מתים. נחטטיסי.
אשר. כבר אבד מכרם. ולא .שם להם -ע'פ..חוץ,. הגאה .-לתפ:] אשר: כופה-.עלוהם שהארץ.
,וחכם, שסרח כסהן, בלילה".. והגאה. לַעולם. שנאבְהו .מתוך -הקהל. ,הטוב -שלֶא--הסְריחג: עוד.
והמטיב, שגיתנו .לקבורה" .. וכאשר . יקומו.. תרבות..אנשים, להחיוףם- מערמת. עפר,:-להוסיף
עליהם .פשע . לשום מכשנל. .עונם..נגד.. פגיהם-. -לההטיא,, את - הרבים ,+ הגה הַבים: אשר
יחטיאן , במןתם, , מאשר. החשיאו..בחיים].,. ואם. במהה. העה: כך: במחח:-טופה !המרופה
עאבו"כ ,. ואשר. לעד בספר יחקו. מעשה ..צריק ובכל האהץ שאַ-קו מעשיו.,. וגחכות -הַטוּמה
עיי" הגה שכרו הרבה מאוד ע"פ. -פעלו...,מכות -רכבות ,אלְפִי ישראל ; בפל;יחוּר , תלוי:בו.
זכה נוטל, חלקו.,, וחלק . לו. לעולם ... בכל. אשר.. יעשו תחת -השמש.. -,הטחזיקים - בתומתו.
כ הוא מסיבות ובתחבולות. לפעלם. דור. הולך . גדור .בא,. וצהקתו: לעולם תעמוד. ומחשב
לו לצדקה. עד עולם , ,ובידעו. כי.. ,=תחין. פינקסי: וממשמשון ,בעובהיו בכל הור . שכרו
אתו עד אין קץ. כן אין קץ לכל ,עמלן. בכל . בשרון. המעשה. וופעלהו, בזרוע. פח.. ומתוקה
עמל העובך כזה, כי. על כן השכילו .חל . לאמר,. שאם אהם עושה מַצוָה יעשנהָ; לבב
שלם, שאלו היה בְאובן. יודע . שהקב"ה. מכתיב. עלוו, גושפץ האוכן. וששילהו .יב ככתפו
היה מולוכן. אצל אָביו + ואל .היה עדע ..אהרן- ,שהקהוש בהוך הוְא,מפתיב - עַלַיג+- חנה
הוא' יוצא, לקראתך, בתופים ,ומחולות ..היה. יוצא . לקהאֶתן. ואלו. היה. יודע בועז. שהקדוש
"ברוך הוא מכתיב עלִיו, ויצבט . לה ..קלי, - ותאכל: ותשבע. -ותותר , -עגלוח -מפוטָמות היה
/ | = | מאכילה (עללם כופ ככס פ"ל) [ה]:
והחוקר
(יפעיס מי6)" לםל\ פלס 95 35לסס\ (ישעיס כ"ט) וכך לבלכס | (מכו = ישיעך ' לפסיס
-כספליס וכנכסס.- (3כסשיס "ס)= ויסי כיתך ככית | פכץ וגו' כלסל וכללס וגו' כ 7י)
ולסיפך *מימך \ ס': ככלקיי | וכ 3996 לשל קלס וגו" (ילעיס כ"ס) = עשס פפס. כעלין כסיסכס
כיכין = ונו" כעוכט וכז36 -וכזכס וכנלעונע = (סספיס | פיג) וכן לס" יעעול ממס וסעולל
(*לעיס. :מ" עפס: ופסלן = 3כסכיו וגו' ( ססליס -5"ט) | סכס .לפס מדכילל . (יסזקלל | כ"ס)
וסיס: גי. ספכסיס 60פס \/ כס .= לכיסל , וסיוכ =, > (יסזקלל *"ל) . וסלקכתי = כמכול . 5עדלם
לבס" על" סכלל טללטר פז"ל סל3ס\ נקללום טעקעזיס | על לנטיס "פכטיס . [וללוגעל כסלכס
לסנוע זו . 5ז סכך כבעס ללכך "זט יעק3 <כן' (עדכם ככס פס"ס) ולפעעיס סופ
עפ"י עלס גז"ם .| ע"ם. ע"ש] | . וסיפס (נגעתס.. כססלים , ככַבַכָכו | סלבכ. עד סדעיון. וסמסל
> עסים "כודע" כזס ,> כפיים |כי | 'סעעסיס. יפְַמָו על 35 יתכ .כפוםל. קככיס. - מל . = ולונעס
65 | ליכס קולים .זולת .קור ז > שש 0
ה) וכן %עלג.. ככסל לסון. 5 | פָע = עץן זס) עפלון . ולל דע = כיי פפל :לכו
. מססכתו ססוקס, גליו כו (בִיל פמים) :,ופווכפס . לסכ. פך .ספכון קוץלעס
כו מְסְכֶסב..פעקו, כלוקות גקעס כו = לסיות. נבסל = מסוך ,= =כייס | יקע | ססתוקס. תכתוג \ עפיו
עלוכום .. .וכנים - (3'ננ פיז).. סכסעיס -פועכיס. סלכס , = ולפיי :עכ פיכס. עוסין.. |.כפן משפקון
כוי., דלפ. .סקיל. עיכיס 555 קלטלין. . וככפ3 סקסוכר: ללוכ: דול .| ונכלינם עולס .סיס >
כפכס .לומיס מכקם קכטלין . וזיש וכל ידע כי ססל כו . וכסכסיג 35 לים 5ם2 כענוסיו יספון
עלוד
.90 -עלית השער
שית לכך. לעדרֶים עדרי צאן קרשים. וצאי-לך. /בעקבותוחם: אשר. טוהעו :לך > ושכח:;את
המתים.. מתים. מחלר. וחלהט, בחיים, -כי ,המה -ירעו - הרך -חַי.1ג. ולזא -מחי רבמוב::אשר
פעלו \לתרגת - בעט. ברל \. גדולים -מעשה - צדיקים., שכבר --מתו-. טַעשה--חכמים :מולם,
והציגום לפנינו,. כאלו חיים .הם, בולם.,: עומדים. אַתנו-היום .לחת לגו מַהלכְם-פין :העומדים
האלה. ועש חכמים. אלה -אנחנו. הולכום ונתכס- לשמור. ארחות. עָדִיקם ,-וַעמהם:-חננו-= אחחים
לחברה , ומזקנים אלה. נתבוגן.ללכת. בההך שובום, -. ורוה- צדקתם..לא: תמות . ולא תמוש
מאתנו נצת . והרואה הכמים. ,במיתתם -יחיהָ. קינס -ס:)+:. |
ונעלה מוח,: להאיש אשר הוקם על בדורו. ואשר ירוממהו א בקהל. עש . וכבור והדר
יעשרוהו, אל אשר יהיה רוחו ללכת לעומתו ינשאו אנשי רורו, כי רוח חנשיא
בדורו.. וכנשיא-פן דולו, ודור. לפי. פרנסו . ,והטייתם ' לטובה עיפ. אחר" הטיוחד \ עמלך רניז
רעיא על ענא, ועביר לנגירא. סְמיותא". ואילו האחר שיפול ,. כמוהו יפול העס' בנופלים.
מה הוא. מיוחר , אף -שעותו מיוחרי. ואין: לתקימם, כיא " כשמכור ימי עולם , ויאתיו
ראשי | עָם שכברמתו, כאלו. חיים' ערנה', ויעטוד - משה' ושמואל * לפנינן : זכאלו צאן |
עמנו= ביר | משה ואהרן , ואל קדושים : נשיאי" ישראל * שבכל \ דור ודור. נפנה לדעת
כל אנוש מעשיהם הלא בספרתם , ובהם עולם נושעה , ובאשורם תאחז רגלנו . והמה
יהיה לנו לעינים . ולא כמות כל הארם ימותון אלה הדבקים בה', חיים כולם. היום,
נאם מדורהון, עם. בשרא. לא איתוהי . הלא. רוחם.. מתהלך, אתנו,,. ובמותם., לא; חמותו.אַתם
חכמתם, .ולא גסע יתרם מותר. האדם. ועד נצח בּאָורֶם. נראה -אור 181 55% 55
ונשכיל ממוצא דבך ,. אם המעשים "לא טובים. אשר יעשה. איש .. בהם.,יוקשים .בני
אדם ,. אשר. יִהַרועַעו אתו , ,וכל א'. הולך. ומטמא . טהרותיו,-של,. חִבִיהי,\" או
כי יבער כאש רשעה. והנה. הוא , כופף. קומתו: של. חבירו בפני- החליקה",: וִבְעָרוּ שנִיהַם
יחדיו . עוחייב בדיני שמים", כו אלהים-יחקור זאת , וקמי - שמיא גליא:: עח: היכן6יפרצה
טומאה -ע"י, נמתי תשקע האש , :והוא חטא שאין מכיר |בו: אלא הי <טטועות עיו) ואם
הריוט | שבישראל כך. דינו, ואף: כי לנשיא | בתוכס; = אשר יהמא - לאשמת העם'ולפל
הנהשלים אחריו, ואס בדורו כך ,: ובשכבר" הימים הבאים הכל "נשכח , ואף "אם תכתב
זאת לדור אחרון, נלעס נברא, ונהי דלפסירא דידי" לא חייש, אדאחרים, לא חייש (מוע"ק פ')
ץז ג 5 . ו 4 4 5 77
+ 05 2
עוכס כולס עוכסיס . עי שנועו שס . ולס. ללס -סטל כסיס . פניכו' כפים ססופ' וכעספסתו".
וכן: כסיפך: נלכלין -ועטנסין , סכס כו סכס -כסכיה סכס: כונשפסתו |:שכת לספפ סיפ פפכר . בי
על כן .ידנק ספדס .3טוכיס (3ייב; ק"ע :)> וספככת? :כעקוס -6סכ 02% הס זנ₪
ג.) לדבר טוס לעכפי , עדיו (פסניס קייט). ינוטו זדיס כי סקל פוסוני .. סל קיעל עצי
כי. כסלל כלוגיי: כסֶסוז' כסקקס ,= בלטר לתפכ: 3סס לכעול מפעטיססי. וסעפס
סיעופס. ע"ז. 5סכיט כתולת ס''. גלוכיס עעסס לליקיס" סלפוכ: טס ;' וזים 5ני סטיס נפקוליך.
יפוכו: כי יכליך',: 'סעוזכסיס כעו3: מְנִס.. : ועעסס סלפ לפלועעס וכן עיש..שסליסי (קל"ל). ועל
ספלך כוכס יכתכו . |מלקסו על = זס. (סנסלקין :פיפ :6 שסללס <ו:-סקנ"ס דוכ;:לנָ וקולסיו כוי .
חייש ולי ננס: יקקו- קְעִיך. וגוי. לספקס : עסוכ *קבון . = וכנכופק. 5" (':) ולכטי: וגו פומו:-פכי
-עייז', = וכסיל = (שס . קיייט): כל ממעדו | ססכלפי: כי. עדופיך סיסס .לי.. -פזקכיס -פתפון ונר '
עים : וסכן-:
לש "ורב כס סעסל וסניול עפים. פלוכי | כנקוס פפוני. : מדול מעכל .מסיום 5שטכ \ %עומר =
לו ללעקן ' ודובעל כלסל מניכו כעקלל . - ול5' יסיפ':כקכס: וכעלמר 3 (3ננד5:"53י1)
סט עסס כלתן וללכִילס | (לכלים *"ל) \ זכול 5ת = לשכ "עשט '5" 6פסיך | -לעכיט" ונוי
(קבליס כ"ל)" ,= |וכוניים" כספלי לד טסכנעיס. >פיס. ע5' כסיכ] := זכול: 5פ ₪35 = פטלק
(דכקיס = כ"ס) | [ועי -עלכסיס]" וסיט" סנכטל | כסס | כפלול" (זכליס = )5*: . כעס' כדל = /עין
יעקב (לנכיס כ"ג) . [ודלטו" כעין = יעק3]. סניעו /55 |35לסס \ לכיכס ו6כ -שָלַס "ונוי
| | ₪ | שפלס א
עלית השער יְ
מעבירות שבידו ימס לבב אחיו כלבבו, ודור ישרים יבורך, כי כולם ידעו את ה',
מקטנם ועד גדולם, וכל המחובר להם הרי הוא כמוהם, ולא ישלחו בעולתה ידיהם .
כי יודעים המה דרך הצדיקים, ודרך רשעים תאבד. ,כי על כן צריך האדם להתחבר
לצדיקים , ולישב | אצל החכמים תמיד , כרי שילמור ממעשיהם , ויתרחק מן הרשעים
ההולכים בחושך, כרי שלא ילמוד ממעשיהם, הוא ששלמה אמר הולך את חכמים יחכם,
ורועה כסילים ירוע" (כענייס סכופ לעופ פיו ספי 5')';
אחך" רגים ישה לב איש, ובדור אשר פביב רשעים יתהלכו, כרובם כן יחטא', או
,הרי שהיו ישראל מחצה מהורין ומחצה טמאי, והעולם נידון אחר רובו להטות
גבר , יסופר. לדור זו מעשה קדושים אשר מעולם , וכל חפצנו בם , אספרם למעשיהם
של צדיקים. (נינ ז'.) ומחול ירבון,. או דור לא הכין לבו ולא נאמגה רוחו . וכלו
חנף ומרע, אתה הי תשמרנו תצרנו מן הדור זו לעולם , וכעת יאמר לירא. ה', ישב
לבדו יחירי. כענין שנאמר ישב בדר וידום (סקעניס טס) ולא ישב עם מתי שוא ואל יתאו
להיות אתם , לך בא בחדריך , אמרי לנזירא נזיר אחיו , ושאל נא לדור. ראשון , ועל
ספרך כולם יתבו תולדותיהם מעשיהם של צריקים משנות דור , וכונן לחקר: אכותיך,
שית
מנסללין. (כיו) ועי ינעום (ע"ט:) וסנן לפי דככי . ועי סנסלכין (כייד.) ככל. עזכל 535. ולי
0 ;כל 525 . וסטעס כיל כפים כיבנום (כ"ו.) גכי וכולן עופקות ככיסס לו כלסיסס, ולי
כל (ניכעי 5כיר לכזיז 3כך. עיכיס , 35ל. 3כר. לכל 3זיז סביר ניכיס סינט ל קע"ל . ול"ל :
\כן יפולץ עס ססקטס סעכפיל כסכועוס (5"ע .) ופדיקי דסכל וסכל כלין סקכ . וכי סנכס"ל .
ועיסו גכי שכועס ס" כסלק כין 5ליקי דעספסתו לסוי 3דין סעול . ונדיקי לעכטל כדין
סקל . ע"כ : לענס לפע"ם . כי כלול 6טל מנפפו בענכו כסעיס . סנס 5כס לסעיס . עוסיפיס
על מטלפס גס פטע סלועד עסס , וכיותל כוסן ללס עיניו כנספסס (לעול עסס . כי. על כן
סול דיגי" וכפעיס לננספמתו כּדין סעול . וכסעיס דעלגל כדין סקל . 5ליקי דסכס וסכל פטלכי
כ עס פמעס וסעלפס כזס , גני סכועס סול וקסעי לעספסס כדיניי . כי לפועל סעון סנלוכ
ננסול ,על סלעל ועל סעלעל עסכיל 5 כן סכפעיס" כי דיכיסס סוס סכלים עונם 5טל פין
מעעלס עול . וכסעיס דעמעס כדין סעוכ ונדיקי לסכל וסכל כדין סקל כו סיס מסס 5נקם
כפעיס כעיים עכום (י"ל .) סכל יכולו כילי שנועת סול ספעול מלול , ולייכ ענסס סוס . ועס
3י כליקיס דמטפספו (ליקיס לעלמל . ודיל : וזסו ללעסי טעס ל' עטעעי סעככות ע"ד. 5סון
ויפעכנו ויללו עעטיסס , וזסו לפז"ל עלכיס זס <זס ולל זס על זס.. חסו |עיש כפיס וקעניס
פינס ככלל עככום [ע' סועס (ל*ז :) ועי בכליים כככום. (כי :) עים] עפייי עיש פנסלקין. (קי".)
בני סולסו עליליסן . ופלכינן סליפוס נטיס וקטכיס וכו' . ולעלי לסו כסולסו עליפיסן , ועסנינן
סנך תל נפסייסו נליכל . סנך כפל כפיס וקטניס נליכל . וכל סוי סלססן סלסס. כי דעתן
קלופ . וקטניס פין (סס לעת . ולפו עלייסו קל סעיך . ועעס סיס (סס נעסופ סעכולל כפז"ל .
06 טופס פועל מו 3כס. לשל סול עדקלק על ע'עו כסוע סטעלס. וכל סעס קוליס
וכזסכיס . 5מל סול , ולפ"ז עספטי סי <לקו 'סדיו :
זבזה = ינולל (עדכט טעוס. כבס פנ"ס) עדככין | ועטסקין גפי כו גכלי ללכיר גכסי. ממספסתו
בנפי מסככ | טינל שמכר .ע"ל.. | ונסנסדרין (ניכ ,) כעסן | קקינן קסיעל כל כסיעס
מלטיעס 93 5ליק5 . = כעפן כי ספל סנפ . ככוד. כוסני כו כזיון . קודם נוסגין ו פול .
ומעכו מס . 5לול טזס . סקול טזס גילל , פכול טזס. ל עסמנין . כל כי טנטס לנכיס
גוכלעיס לפעעיס כסעם סנן . פעעיס. סכיון גולס . | וכע"ם כלכיס (כי :) 5ס 5כיו. לינו כוסג
בקלוסס כסעת תסיט , (וכן סי עליום . צסי לנכים. סל זוכס 3כן . וכן לסיפך) וכן. עזל פעת
סלילס נוכס כניים. סוף טכ . וסעולס על כל . סלככת 350 ככן . ופנוך עיפ לככו - וזסו. סני
מכליס . ל . נלל .. 5 עסלנו . וזסו יכ קולם ופול .'ככול וכזיון . ולולי ע"ם (עספי. 9"5) עס
בלו .. ועס. בכ כטכי.. ונס כל כלכי . עס 3כי סכוונס. שזס שלד. = בל בטכי. שינל. מסלמיר. | בכ
דכל שזס גידל , וליל . ועי סנסללין (ע' :) כולס יולעיס טלכיך יכל טניס סול . עכסיו ילעקו
.סמו נלעס כו . (3זס לוכי *פכן ע"ם (עסכי *) וכן כסיל סונת לעו . וכל לכיר. ועל ענעו
26 זסם לעומכ)] וכי לעפ כו קקוכס 35ל לכיו . ונס נותן סללס פימיר כמשפמס - סול
8 עלית השער
והוי על כל שכנים הרעים . שכן ורעו ואכדו. ואיש מרעהו השמרו, ומי אשר יחוכר
לחבור עצבים הנח לו, כי יצדוהו למרחפות, ,ומי שמסיתים לו וניסת כלום תקנה יש
לו", ניסת מפי עצמו נמלך מפי אחרים גריר בתרייהו (סנסלקין /6"0), וגם צדיק נתפס
מעט בעון הדור (עי טליס) ברור עקש ופתלתול, כי ילפתו ארחות דרכו, והטטים עקלקלות
יוליכוהו עם פועלי און . יתערב בהם וילמד מעשיהם , ויטו בתוהו צדיק [כ]:
ראם טומאה עוררת טומאה (נכולות כיג) | וברבות רשעים ירבה פשע. ויק כישן
הפיגול | (זנפיס 9ל) ולא ירצה , כן טהרה עוררת מהרה . ואלהים בדור צדיק ,
וכמו אם נטפל .עם נבר נתבר. כן עם חסיר נתחסך . ועם גבר תטים נתמס.' והירא
מעבירות =
סנונע כקולם 5 יקלם לסיום כעוסו . ולס כוגע כטועלס ימעפ . כי כן מכע סלככ כי לטפ5
ססליס כל סעסונל כו סכי סול כעוסו . וכקולם 55 יקלס . וזים וכן סעס פס וכן כנוי.
וכן כל עעפס יליסס ונו' וסכן] . וכיותל כעטקוי קסת יפכפק סללס עזנוכיס = (ילס"כ: לועס
לזנוכ כככות כ"ל :) סל כעלי כלסן (טלץ ים לסס כעופס. כס"י כפוכות ע"ו .) ססולכיס 5פכ
סנלפס 5סס , = ו55 5לעונס גככו כללץ . [כ"5 5םל עעו עוז ונכוכס של פולס , ועיכלך סו
ועסיק נתוכס (לגוכי וללנפוי ועקלנס לפוכס וילפת | סי. וידע כנפסיס , 5סכ 55 'כעו ולפ
יססיתו לו ,. וככ כופכ ל יעסןו . ולעכו דיק לל :ין שני כסעיס ולל כעד עעעטיסס
(סנסלכין כ"ע :) ולס פעכס סקן עס טעלים טעל. שכן עס עסוליס טסול . סכן ונלפס
קלעכיכן (סולין ם"ס)] וכיותל יזסל ככל יקס עוקם ככפטו סעוכ 35 5שכ עענעו לעפות ככנון
סים ולים . ולכל לעכום לופס . כי כוס קיעעל עדעם סניכו עוככתו. נסתינב על דכך 5ס
טוכ ,ופכליו דועין 5מכלכי סנלס" כסכל פון : ועייד מליפס פי ,| כי כ"5 כן עכך 5של עדתו
ככ טוכ (5כות | פ"כ עסכס *"נ) ל' עליו (סכת קעיז) כייס כן עכך 6יקלע 5סתס. סיעטך
כתכייסו: כוי . | סוי נולס. כמקוס פוכס. כו' ספניכיך יקייעוס | כידך עיש . (ועי עים סנכדיל
כפכ"ל כפס"ל סיי די וסקדינו סנסיל ככ' גל על לגוזיס. ע"ט) וכי< (דידע כנפטיי כנס פנליס
כעיס עוסיס) 5' (סנסדכין ק"פ,) כקוקופיו , וכיש כלוכום לסקיס . ועי עים כיפוקלל (טיו)
כל סעוסל יעפול עליך כלעס כפס וגו' כס"ע . וכסופע (ס') וישלפל ולפכיס יכטנו. כעונס. . כטל
גס יסודס עס ופס לי \' זי ופס (י"נ) סנכוכי ככסם פפכיס וגו' כסכפי ג"כ עפ"י. סדככיס סגיל :
ובמקה ות 5עכפי (יכעיס טי סי) שנתך כתוך עכעס , כעכעס מפנו לעם פותי כלוס ס' .
כל כיפככו . כי סעדום יתספכו , וים עדום 5טכ טונות סנס כפכיכי עוס"ז כעו
עדת סספפקות וכלועס , כעופ סנס 3עכיני עוס"נ . וכן כספוך סול סכעום כעכיני עוסיז . | כנו
סקכלס וכלועס , עוכות סנס כעכיני עוסיכ . 55 *קנל. ככך וגוי כ"ל כיכפם סי. = כי עיכ. יסקול
ספדס כל עלס ככונס . עקועס וזעכס . וידוע כי ככ כם ססכגל . כולת 5 075 יפס בפדס
לסל טוכס סיס כעכיני עוס"ב. | ולעס סיס כעניכי עוס"ז . וספלגל 3 סככס כפקועס סככון
כעכיכי עוס"כ. סלל סוס עכל עסעכ יסעוכ לכפטו 5כל ילכד 3פס ססכגל גס 3טניני עוסיז בעדס
זו. כי קפס כו לככול לת סקום 3עלס סטלטת עליו וספקגל 03 כי על כן ילפז כזס. לך בפכיני
עוסי"כ . ויעפס לו עסעכם מעםעכם לככוס עענס כקנס ספסכון כעכיני עוס"ז. כי 15 יטכיל לסננל.
וכן כסיפך : וסנס. עי לסל לקז ידו כעדס סכעס סיס כעניכי עוסיז . | וטוכס סי5 לעוסינ .
וסתקנל 3 ס"ו כעניכי עוס"ז. עכיפ כווס לו עזס . כי נעטס כו סעלס קכין כנפט . סלגל וטנע
טני 5סכ ככול 5כיו לסםתעם כעדס סזו 3עניכי עוס"כ: סטונס . סלל כקל יסיס פו. כי דכך
עלס ככּופס סיל לפניו . וסנס. סליכס 05 סלים כזס . 5מכ 5קס כו עוקם כנפסו . וספכנל כעדס
סלעס 3עוס"ז כעכיני עוסיז . ועכיז ככול 5ילו. סעלס סוו כע5עס כעכיכי עוסיכ 5סכ 15 טונס
סיס פן .| כי 15 יעזבכס וכל יסזיק כס. סכל עס מכנל. סעניכס וגלול מכטופ : =וסנס. עדת
סעכמס כע ופכ כַּעַכִיכִי עוס"ז , [וע' כינס. (י"ז ,) סלכי סעכנס . דלפמכו - כס כככן טפי נפזיד].
סך 3עניכי עוס"כ לפו"ל כלכום ("ז.) לעולס יסיס פלס עכוס כיללס , ופכט"י כעכס בככל עיני
עכטועית לעכודת כולל . כי על כן סתלוכן סנניל טנסך כתוך עכעס . וככל סוכנלת עלס סון
כעוס"ז . ועכ"ז כנול כידך לססתעם כעדס סזו 3עכיני עוס"כ בעכודת סנוכפ . 15 יפלן כעלס
זו . ויסזיק כתועו כטועלו , כזלפ ל' כפכעס עלכו דע לופי כלוס סי . וסנן . וספככפי נעקוס
לסל כזס 0303 :
ב) ודעתו של לדס קקונס יופל לעספספו 5כעול עסס . וכל סקכונ קקוכ קולס ויככל כעטפסתו.
= וכסלו לים כעון לפ . וככיס כעון לכום, כי לוסז עפטס לכוסיו כידו. וע' כככות (1. )
סנסדכין
עלית"השער :
> (תכלית' יסור החיבור)
היןששן\ מעל .ספ ה . וקראו. המפוחש" בתורה'. ומפוזל" בתלמוד ,, ונכתב = בספרים . קוראי
| הדורות. מראש , /מימות עולם עד היום ,. המספרים עלילות מצעדי קדושי עליון.
ואשה? שאר רות: להם ,:לפעול. ישועות: בקיב 'הארץ . ,ומכתבי * מילייהו- בספר הזכרונות',
זכרון ומעשיהם לדור אחרון , והניחו שמם לברכה ולתהלה , למען אשר מהם נראה
לקחת. מוסר, ולקנאות ביראת הי , ולעשות כמעשיהם . ואך זה כל ישע וחפץ התכלית
הנדרש? אבל להג הרבה +" להזכר: מעשים רבים והמון בריות , "לאין תכלית!
וכן: הניח למרפה' זלרראון- עולם ;. שם' אנשי. רשע.. אשר , הרבו לפשוע. ואנשי משחית ,
"' ולוק מהם קללה, למען אשר כל חרואה אותם בקלקולם.. יזר עצמו. מדרכם ,ועלילותס
הנשחתות; \ וכשם שהקרוש \ ברוך. הוא \ מתעסק. בשבהן. של. צדיקים. לפרסמן בעולם.. כך
מחעסק בגנותן של, רשעים לפרסמן בעולם.. פונחם. פרסמו. לשבח זמרי..לגנאי (פדכם 5דכל
- סוטטס לס פקפס 105 ְ 7
מל''> הוארידע *צלנו \ רק" רע:5ל היום; וכ הדיעות משובשות. והלב |אינו קיים על. בוריו,
7" והולך | אחר" מראית " העין. (וסל. קלס .קות, סיס) ונותר. מאשר. תפעל על לב: איש,
כל אות כל מופת בל חכמה כל מוסר: יתפעל . אחר ראות המעשים. הנעשים: תחת : השמש
ותוצאותיהם.,. ולמלאה . הנסיון.: ישפוטן,. ואחהיהם' לבס הולך; משלו משל :למהיד: לחולה
שנכנם. אצל הקופא ,א"ל אל : תשתה -צון/ ואל פשפב: בטהבי בא'" אחר ואיל" אל
תשתת' צוגן, ואל .תשכב | בשחב , ישלאסתמות :כדרך שפת פלוני, זה' זיזו. יותר. מכולם. לכך
נאמר אמרו :מות שנו ב"א בקרבתם רוגו",. ואל : יבואר ב5ל' עח אל הקודש (פיכ פיל"סני גי);
כי:על .כן:זאוז העצה לשום' לנכר עינינו לראות + בפגרי האנשים. הפושעים. כ היו. דראון
לכל : בשר,. ואתלית' רשעים נכרתה; ולהשאיר "לנו. ברכה ,. אחרית. ותקוה.. מפעולת צדיקים
ו ץע לחיים: י
אמז. יחן.מעשה הדור בעיצי: האדם, אל כל אשר יחפוץ: יטהו, ודעתו. של אדם מעורב
* -עם חבריות > אשר \עמהס. הוא: ארח לחברח. וענו עולה לנפשו. מכל מעשיהם ,
וכן:יעשה', וכקוף <המחקה מעשת. איש', כן איש מעשה רעתר, אף. אם.. זר מעשהו ,
וחפר" הוא'!לאיש ימשחית ,המקלקל בחכוהה" 1א]. וְהרבָה. שכנים. הרעים. עושים . (סועס .%).
2% . והוי
א).ובהרושי. כפכפי . כי. ,ףלפיכן-. מקלקלתפ:. וכל ילפיכן: ננסקכפל"". ,,ולפ: כסטייפך לטוכס ,
- > -סטייסך. כלְעס", ; וְפְס: העפו: סל: סדס קשס כפכז ולפיי: כל סלוסופ "9וס פכנס
וכיכס.. .לוס עכס. וגכוכס של פוכס; קוס דעס ויכסת ס'. -פלול דעס כוסכום כו .: פינו סולך
וכ ,.. עעסן... כיון.. שכסכס. .כו :לוק לעס. עדול. פספוכות: עוקקתו וסופכתר .ע5 -פכיו .= ולפזייל
וכעספטי סעגיס .לשל סְניכותיסס.,. כופוקניס שנסס כל עטיפס . -36כ'כנקולקניס סנסס עפיפס
(סכסללין כ"טו) ,. .אוככ - סנוקף :15 עגיד פו", \כי עכ כן לטיל (יועס פייס :): פליק. מענפו.. ולע
נסבילר ,., ע"ש. ופספיכ : [וכְעִייס. סלפָכיס. סיונפיס -עפי .סכלפיע - (סגל 3י:"יד). עיפ . סן יס
לים, כַסל. קודם. 3ככף. גל וכגע כככפו וגו" -ולל כל: עלככ סיקלם וגו*. ויסעלו 55 . וילעל סגי
לס. יגע. טמל, כפם. -3כ5 .לכס סיטמס שגוי וילעכר : יטמל . ויען :סני ויסעל כן סעס סוס וכ
סגו? .הס וגוי. וכן כָכ- פעפס ליסס וגו' ,: וכיפל כי. סגי: סקפס. מסס. לעמל סטעס עלוע מוככס
סעס . כי כסייב לככס 3ככדות יסלכו ; ול *בעדו: פיש. מכעסו ללעם לס סי . ונסססיפ דככס .
כפסל. סיו ך ע' סְכֶס 5גמו. 933 .<< יד ספעלכו. זכע. קולם . וקליס: עלנל פסלוליפ .. וליכס
עכיביס כַדַבָר. יסולִית, = וכל ככלכר, סעס. יסללל. כסועכותיכס .85 וסללס כסס | סעטל ."כו כל
. גומ 0 סנוגע
16 מכתבי הרבנים
כס' יסועופ יעקכ . <סנסכייד מלעמכרג. , ספיי דכג כסיטתו דכ"ל עניפס כזענס קולין פותס
כיסיד . וס"כ 55 עפכסמל מילפל . עעס טלין קוכין סענינס סיוס , ופייסיכן ספיל סיטעו כיני
ספסם . כט'עטו ססעודס גיוס 5' . ולסכי יעטו ססעודס 5סכם . 535 כלידן לכוענס. בעטלס .
פס כן נפכקעל. (יכתל . וספיק "ל כסיכוטמני דעלפכין עיש טספכיך וים לי לפמפל. בלככיו .
ולכ"ע . וע' כטוכי לנן (די :) דיס תנ"ס , דכסכ סעעס . דמסכי עססכין ססעודס וכל עקלינין
עטוס טלל יטעו סכפליס ליוס. סכניסס ע"ש . ופ"כ כלידן דליפ כן 'וס סכניפס . | לפיז פין
מפסקין ססעודס . ול"כ פטוט סטעס דעלסקין . עטוס דכשסל כסכת י"ד טל פוליס . 6"5 נסקליס
על יוס י"נ . עטעס דלעכ ניכוסלפי . *וס ייג ,: יוס עלסעס סיס . וסול: עוכיס על ענער.
טלין כו כיסס . ולס לקקיפת סעגיפס כו כעכוע עטעס זס . עככ"כ. כעטום כו טעפס כסעולס..
כודפי דסין עוטין כר. כ"ל עלסכין , (וגכי קקיספ סענילס. סטעס דפפניו ונלפליו קולין . כו
סין קולין . עסס"כ ססעודס) . וכסכי פקטו פעיל לסל , וסכס סקפיס עסניל כתל"ס . מגיי
ס"ס עסיכושלני , ג"ל גס כן לסניס עוד קפיס ניכוטלעי (פ"ל . סכי 5י) ויסיו כו לקליפס.
ולפו לסעולס (לפי" סטני טל סעפכם שיסיו כל סיעיס. טויס נס לסעולס , וע"ע. עוטין
ספעודס כק כטני יעיס פמו) . כי מכנו כ' סונל כשס 32 . וסיעיס ספכס נזכליס ונעטיס .
כזכליס. 3קקיפס . ונעטיס כסעולס . (פיי דנעיכן טיסיס סזכיכס קודס כעטיס ודכל כסעפלט .
ע"ש סנתספכו טס סדנכקיס 3סעפקם) . נסוכ עוד כעעט כגע , לדנכי סנו"3 . לסעיל לכחל"ס .
כי כסיתי כשו"ת תשונס עלסנס (כפ"ט) כסכס"פ שסעיכ | ע"ד סכו"כ . עפים | ססטנ"ן פ'נ
(כליס) ועי כקו"ל כטו"ל . וסתטנ"ץ שס כסכ כיון דעיקל תקנום פכטי כנס"ג: קליפס סנכת
סול , וכנכן כתכלי סול לגזכי . סעל יעכיככר כו* . וכן עעיקל כלין ססעודס <טכפ . קפי מיס
עטיס וזכיכס. כסלי סלדי ע"ם . ויפלל כדי סנו" . לסל כזען כנס"ג = סיו קוכין סעגילס ג"כ
כמכת . ופ"כ ס"ס כעטופ ססעודס 15 כיוס \'. דקלעי עטיס 5זכיכס . ודי כזס':
יהושע העשיל חניל ,
וזה אשר כתב ע"ז הרב המאוהיג כוי מי שמואל שטראשון ניי מווילנא .
כבוד ידידי הרב כוי . חריף ובקי מוהי העשיל לעווין ניי,
הן 5נכי כלטל נעודי . כל כני סכך לסלי ספלפוליס = . ונכות לטל לי 5סס מסד כט"ס .
כסכתי דכך כעלפי כיסוכ סיטת סכי"ף וסגק"ל "ל . וסול דסכי כגיי כטייי זיל טעעס דליג
כל סיתפקם 3גפ" . = כק כם"י -פי' לכו טעעו . לנעיכן שתקדס זכיכס כעפיס. . וסול עדכתיב
נזכליס וכעסיס כדליפל 3ילוסלעי . סגס טלנל זס סול סלוט גלול . דסל כפי פטטי' דקל5.
וכפי כוגיים סגע' 3פי' כזכליס סיינו | קקילם סעגיכס סנס סנס (כ"ל קכיפם סענינס ועטיית
נשתס ויו"ע כיוס ל' , עכ"ז ספיק סגע'י עזס וקעכס על סכס ועכין עדעתו . ולוני עטוס דסוי
סיכַכֶתל פנטיסל 557 לקלע כדפיי כיקוסלעי . כל סמס לסלליך 5וס) -. לף לכו כלעכ. גי
סגכ"ל ז"ל , לטעעפ דכ"כ דנעינן שסקדס זכילס 3כל פיכי עסיס . סנלעליס פונס ליוס . וסכי
נפכות כלכיוכיס ג"כ נקלפו. עסיס . כדכפיכ כעטות לותס ונו' . ועפגות כסכיוניס .. (וכן פכטיי
כפסוק כזכליס וכעסיס . וז"ל : ונעסיס עשתס וסעפס ויו"ע . ולפ עכום ועסכום) . וכלפס
שסנכ"ל )"כ לע כזס.,. טיש לפכט עטיס כפ"ל . כנים כע' בכם"י (3' :) וקיייל לעיל דסעס כיוס
סקלילס ... וכיון ססל. כשכס דנקלמיכן זען סקקיפס דענילס , ע"כ נס. עתכום (לכיוניס *וקלעו .
ותקלס עטיס דילסו כזכילס דפ' זכול . וזסו ג"כ כווכות סיכוסלעי יסול סול . (2"ל סוכיכס
לפי זכול) לעיכקות . (כ"ל לעסיס דעסנות ללכיוניס לידסו ) ,. ולף טסיקוטלני. ככים. נככתין .
סונל דסכוקת סעפכות סול כזעכיס סקנועיס . וכל כיועי דקכיפס . וסולק -5וס על סנעי. שככו .
כסוף (דף ד') עכיפ סגכוי יולס סקול כיוס סקכילס. . לספ עפכו' סיס ,66 על פִי ססעכו
נקדינין כו' . ועסכוס. כטלניוכיס , וכ"ע כנפלם , ועול דעיכ לל סעכ כיכושלעי 535; ככפליס
סנקלינין מיוס סכניקס . 55 כססל כסכת עודס לפ"ל כזעכו . ולגכ עיוכי כיכוסלפי כ"ל לעס
שסעול טס . ויסיס 5פו. כקקיפס \. וללכו לסעולס . ליגו כקוטיל . 555 3ּכיקותל. וקלי. סדכעיל
שפנל 35ל ססעודס לינס לכל 5יייד. וע"ו . וככון סול כלעתי 3עז"ס --- . וסנו לו ולתולפו .
וס' יסיס כעזכו כ3לע פת עעססו.
אוהבו באמת שמואל שטראשון,
7 פיי =
מכתבי הרבנים ח
ייד בּעִים: = ולסכי סיל נקלינין:. וסונוסל פכיג עליסס ,: דפ"ל: פפכעיס , דפיןך קולין לותס לנס
כזננס , ופייטיכן. לונספכלין .: ועיש לייס כססל כּסַכת . דייס. לין | מקדיעין . עסוס לס"ל = דכ
ונולס. כסכלל .. כיון דפיכס עוקפין קו' וכנ"ל . כק כעיל כסיטפיס גס סנוקפין נקליונין סעטיס
בע"ם . כיון: לסיכו סוטס. לעספכלין וכָליל .: ולפייז לדידן דם"ל כמכניס ספיק. ס"כ כסיכוסלני.
(כק: כפ"ז. יפכל. מדוע פפקינן כככ דעקדיפין) . 35כ | סכל כסעת . לסנס סעוכי פכן סקמס
מעגיפס. (כ'.): סכימס 5ליכל. דליג . 6פיכר: כזסייז כני פיםס. מספי | סקכסס . ופכט"י דסל. כ"ע
כזסייז . ולי כעסכיי: דעקקיפין . וסקטס סטו"ל ע"ע לפטל לקע"5: דין כפקיס | :זס"3. כו .
וסלטנ"ל סקטס לסל כ"ע 3זס"כ: כני סוס.,: ע"ם פיכוטס . וכללס 5י , כפונייש סט" כלו"ס (כיי
תקפ"ס . סק"ס) לעט"ס, 55 גזקו קככן | גני עינס כעי . גזיכס לכנס . סטעס סול , דדככ
עסתולְס ספיכס 3פיקום . לין כס. כיד. סכעיס לעקוכ. . ע"ם . עכייל , וסננייס כפססיס (ס"ו :)
סביל כסיס. עפולסם . מזסו ע"ם עקינל עקלם עס סכפוכ 3תוקס , ע"ם . וסללכפי 3זס בעק"ם .
ולפייז זסו וס טליקלקס סגגי ללמכ . דכיע . דדכים זען זענס כוי ,. 36ל סכעיס לועכיס פין
קולין פופס לכל 3זעכס.. כווכפס . כיון דדקים כ"ע עסככפ3. 3ננילס. ככוס"ק . כל סזעכיס . סוכ
לי כס כּיל פכעיס מעקול מטעס עספכלין . וספילק קלעכ סגעי דסכינס. דכיפ . לפיי כזסיז
ליסס לספי. תקכסל.. ולדי סכעיס כק. כעיזי עכסיג:. טסכי פקלו . וים כס לעקול . 535 סכס
כפוליס טסל כסיות.כּטכת . כיון דפידסי עידמי כיוס. לי.. עטעס מפסכלין וכנ"ל . וסנס. כ"ז 5ס
נפמל דסטעס דנססכלין פפיי פוען ססיו יסלפל טלוין על 5לעפן כפי . 5כל 5ס נינל. דעיקכ
תלי כקידום סמולם ע"פ 7"5 . סל כיפי ככ סיו: עקלסין ע"פ כ"ד . סיכ לפטל ספיכ מלידיס
מזעכו . ליכס. יוס סכניסס . וס"ל כסכעיס . וסלכיך 3וס סגלון \ כעל סעכ לפכיס (סיי נייו)
וענסם* 3קככן כפכלל שסעיל כזס. . 5עכס ע"כ סל דקלעכ. כב בסל 3סכת פטנס .| פ"כ (נייכי
כסעקדטין ע"פ סכפיי 5זעכו . לכליז "ל כיייד סיסול כסכת . וכעים. כיכוסכעי (פיג,. סני. די)
סגע עלעך ססל י"ל כסיום כטבס כו' . ל"ל ולל כככ פימופכם דלי לפטל יעו"ם . ולז 55 סין
קוטסין לעסתכלין . ולס כן סיו עופין ססעודס 3ע32 שכת וסיו עקדיע ין . וספיל קלעס עפיס
לזכילס .| ונ"ל קול לוסו -5יפוכ. סיכוסכני ולס ספסכ (פיי כסעקדטין ע"פ סכליס . ע"ע מס
יקכפו זכול כטכת זס , דקלעי זכיכס כעסיס . סעוטין ססעולס 3יוס 5',) יסול סול 5עיכות
(פיי ים כלן ונל יעכול כעכין. סםעודס . כיון לכזען סעקלטין ע"פ סכסייס פין 5כו סוסטין
מנסמכלין וכו' , וסעפלם שס 3יפל מס 55ל 5עם . ע"ם) . ולז עוסין ססעודס 3ע"ם ונקליפין .
ולפ"ז פלוגתייסו סוי כעו לעיל לסעולל ס"ל כיון דסיכס . עוקפין דעכדי כוי. ולייס ד"ל לייס
פין ונקליעין , לכ"ל כיון לגכי עוקפין כו' קלעי זכילס כעטיס . טסיל כזעכס. כיוס. פסל. סכל
עוליס דקדעי = זכילס כעסיס קליכן פיס=.: ולעיל גכּי עייש סל 325 גס סעוקפין עכדי 3ע"ש .
ול"כ. גס גכי עוקפין קלעיכן עסיס כזכילס . וסעופל לס"ל כעיל גכי ע"ם מלסכלין . לף כזען
ספקלטין ע"פ סכסיס , י"כ לכ"ל כפעולל כיון לגס פרזיס עוסיס ססעודס 3ע"ם . וקוקין
סענילס כלותיוס .: וגס סעוקפין יקללו סעגיפס ויעסו ססעודס ג"כ 3ע"ם . וכל יסיס ספכט :ין
פכזיס לעוקפין .: זס.כל עכדיכן . [עפיים כקען].. וכעייכ עסקקין. ססעודס 5יוס 5' . ול"כ קלעס
זכילס. כעפיס . (ולף 5ס נפעכ דכ3 ג"כ יפנול סנכל זו . 6פסל לסמק . דסלכי סכס . דקדיעת
סזכיכס. לעטיס . 53 ע"י יסוי טעלסין סעטיס ענקופס . זס לספסל 55 (יקכי קדעי . לככ
גכ סל כשכת . דכזעכו 3כס: דיסוי קדעי . סס ספיל מכיכן כיון דליכל עוקפין כו") . וכזס
*תייסג גס קוטים ספוס' . עס 550 סקסו עככייפל . דעדיפס סו"ל לעיתני , 65 כטסל כסכת .
דייל דסככייםל ילסל דפסיק קסכי, 5 כעקוס טלין עגיעין עדי קפיס . [ועי כעיל. (כִי :)
עקוס סככנסין. כסכי וסעיטי עקליעין כוי . עיש| וסילוסנעי דקפמכ . לעלפלין ססעולס סייגו
כזסייז . וכעים. כילושלעי (פי9 . סלי כי) ליפ כלן ספל כטכת . ולסכי עפמלין עסוס טעססכפין .
לו פקוט עטוס 57ל. עכליכן 5יוס. פ' קליס ועסיס. כפכזיס ולעוקפין יסד . 5ס כן ספיל
עפסלין , ועי כיכוסלעי (פ"ל .. סלי : גי.) | עפני ככול כלכיס . 550 יסו לועליס . כליכו
כלכיס. ועילות קולין כלסת . ועיש עול לקטן שס . סנכי כפכיס . ועיכום , וכלכיס . קולין
כלקת . וססן סנל | כל ס 3 לפ" 5כילייס /, ע' ע'ם סקלנן עלס פיי לקוטי% סול .
וססן 0כל . וסלי סנל , כל סכל כסוס 5כיס . כלועל פפיי דנל כסוס תכל . לע"ט יקכלו
כולן 3יוס פי כוי , עכייל + ופכילס סיל כעיכי . 6יך סעליס עין . שספיי סול שסתנל סוס .
לם"ל , דכככיס וכפליס ועייכות קולין כלסת . 5ל כס: לפיי . 6יככו כוסל. פכיס לסוס 3כיי .
וסול כלפי. פיש מעיל .. שסכלכיס וסעיקום 55 יקכפו כפפד (פכי כנוד כככיס . וסלי פנס
לסל טיקלפו כולס כל . סכככיס וסעיכות וסכפליס . ספל פִיכו | סוסם <סוס גסיפת פניס .
לסל פכי סכלכיס 5עועת סעיקות , וכן סעילופ כעועם סכפליס . וזס לול . ולסיפי עסס
3ם'
1\ מכתבי הרבנים
ופעס שס על סכט5"3 שדבכיו בעלווו סתכי 6סדדי לפ"ז . וכ' סכו"3. נסקן'. הקט סין סמו
עוקקיס על סכלי . כ"6 על סעסכל טכפנטל כו . וסעלכל סיס כו סזקם סיפכ . ונלילוף
סוק סיסל סעכיכן ס"ס - וס"5: 5עעעוד על סכיכוכ . עשל'כ בספק דכוסס . דלייכי ביי
סלש5"3 ע"ם . ו"כ "ע עכ דנכי סגלון שסניס קפיס זו . וע' נש = בעכים קיל בכילולו
לסו"ע .. ועי ועלות ספולס (סעכס י"ג) . וכל סוקי) כסכלום עוד נלון כפכ"ס כדבכי . על
לסל יטיב על סלונול . וכנל סודעפי לגלון כפל"ס . כי 5דקת פזטוכו . וכחבפו כלועודי סולס.
לשל שלסי. (וסכפי כיד סוקליס יכלי ס' וספפכלו על קככ סגלון כוצוקטו על שפונו וטונו.
שיסכיננסו ס'. ויסיס ככיל סוכס. וע"ד ספץ כסיעסו כוי . 6סם מ3קטו ...55 כ יעזוב לוכו
לסופ 5כו כעיכיס.. עד סמל מנכס ליון וילושפיס :
אוהמו יהושע העשיל הלוי.
(שולי המכתב)
ועותה 5נול' . -על לטל פנע לים סעולום גלון כפליס עעני . | זה פפעייס , לסטיד 5ו % על
סמל סתפלל , על ע"ם -סנלון כלן"ס (ס" מכפ"ס כ"ק *"ס .) פייט לי סכיייף פקוי
סלל3"ס סניי סכיייף. סיס , = ככ שי נקדינין , כי סיכי: לפקלוס כוי . וסעולל כו כסעיסל -קדעי
זכילס כעפיס . -ועי. כם*י טס דיס ס"ג. עכיל , וכפכ ע"ז. כפל"ס. ויל הענלתי : סיוע -ללכליו..
דכיכוספני. עגיכס |(פי ככי סעיל) כסוגיל סגיי כלן. כן בדככ ע"ם . 5כל כל סכינותי.. עס יתכץ
מנסקכל. דסוגיל ,סכ כסיות ייד כסכת עלעס , עדיין סיס עסלוקת . עיש כפלט"י . דודלי כי
מן י"ל כּםנת - עוסין עיילות ססעולס 5פ"ד סיכוסלעי . כסיסול כיוס.: 5' , כגיים כלין. פיק
לנגימס.,. ו"כ קלעס זכיכס. לעפיס , ועיע. פליג. כ3 כסל. עככ"ס ; -וסנס = סעכתי -מספיכ. כככול
נלוכו . כי סנס. סנלון כולע 3יסולס., כעס"ק סו" (שיי ע"כ) 7"ס. ועול . סעיכ .גם סול כזס.
לפס כלעל, דכ3 כסיכוסננני של . ליך כענס יליכו ולגלינו , כסל דסל בשכם ענעס . עדיין
סיל עספוקת . וסכל 5פי סיכוטלעי 5כל קלעס ]כיכס . שסלי גס ספכזיס פין עוסין סעולס
פוליס עד למסל . יעו"ש : וסלליך עס סכו"3 , ותוכן סדכליס מתכץ . דלף 7כ3 כסילוסלעי
סל . "ונ דנכי כ"כ כסל כסנת ככוניס . דמעיקל סלין סיס . כעסות ססעולס כעיט ולסקליס.
וכן סיו עוטין 3זען סיסקלל סיו סלוין על ללעתן . ולכן סיס 5כיך לסקליס. פי זכול.. כדי 55₪
תסיס סעטיס קולס 5זכילס = . פך כזק"ז: סוליל: ועסתככין 3ס-. כניש כונגכס (כי.) יש כסום
טיכספו ציעי ספקס , עכדו סיככל סכל כעעות ססעסס וסקלילס 3יוס. פפל .: פנכ" פי זכול
סנקכעס כעת כנס"ג .| כססיר. יםקלל = סקוין על 5דעתן , ולז. ע"ק כססל. כסכת. סיו: נקדיננין.
כעקלס גס עפס עעקושס .- ע"ם כלקוכס . לך סין זס. נעלס סלוכס.. כק'. סגפון = שכי לפכץ
שיטת סלי"ף. . סקל - סקייף כַּעגָנו סכל פיי פיקום לסל כגעי 503 דסוליל -ועספככין: 3ס.,
וכע" סכו"כ כּעַלעו 3כוף דככיו . ועוד דכלככי סגלון וגיכסתו לסעולל, קלעי זכיקס. נעפייס
פ"כ. גס. םע:55 כסיכוטכנני ש"ל . ועעיקל. סלין.. עקדינין סקעודס. .. וליכ. 5כיך נסקליס פִי
זכול . ולף שנזס"ז עלסלין . ע"ע כל פיעקק פי זכול עעקועס סקנועס 5ז. בסכיל. זס . . וכניל :
לך "ל ללף שסכי"ף נפכם פיכוע לפל כפפסכלין , (וכפלטי 5פי ספיי ססעכייס עססכנין 03 .
ויולילו סעעות מקולס . ולל יסיס לסס כעס כעסופ ססעולס . 5"כ כססל כסכת כולל* סיס ככו
לעפות ססעודס 3ע"ם , ולסקדיס . 3כדי סכל יוליפו סעעום לטכת. . כסעלסליס ססעודס מיוס
לי) , נינ סטעס דסייסינן סכל יכסלו כיעי ספסס . פעם ככון סול . סעכלו סכ5: סיכל5 3מעסס
כלסכ כיוס :5 , כדי סכל. יטעו :יפי ספסם . לע"פ ספין זס ספיי כעססכין. . יונ פכ3כ6
5כינן סכי טעס סיכוספני סכ"ל . עיים שנלפלין וכל מקקיעיך.: וכזס ים כפום יופל: ענפסככין
בס פיי סעכייס וכו" . וטוסל פליג על סנכל סכ"ל . וסנס. לפע"ם בנניכס (סי;) | פל יש ככ
פוליס סקל פסיות |כסכת . ע"ש זענס ועסקינן כלפוקי. נדככי , . דלננל. סוליל .-וכלפו, עיילום
עעקוען . ילסו ליוס. סככיסס. , = וסל. <וען 32 כ5 סיס עול יוס. סכניפס ככפכיס . פטעס
לעפסכנין . וע"כ 5כיך כועל דכג ככ"ע | ס"ל 557 פיים לעססכלין . ונס כזסיז סיכל *וס
סכניסס .: וכל סועניס . -כנכולק כעסנס . -5"כ. כספל כל דככי-סנו".. ונס. דכָכִי . לסקי. פויכן
לככ 09 סיים.. לטעעל ליכסנו כִיעי פס .. ונדפי עסוס סכי . (סן לפטר לעדסי דגדככי ימכן . דמעכין
שכלסס 5לפו. זס , - ידסס נמקוען לפכו , 5עכיכן ספיל פסביל טעס זס . 535 5ל מעקול סזעניס
סקנועיס כסכיל זס) . ולפ"ז סיס לכלולס גללס פסוט . דככ פזיל לסיכתיס , 557 מִיים מנספכמין ,.
ולדידיס. בע" נקלינין פוניד סקעולס 3ע"ם . 5"כ ספיכ לף לסעוקפין קלס עטיס פזכיכס , כפספ
"ד
מכתבי הרבנים ז
בכנוד נדלו . ופוסל פכי קדטו . ופולסו ומכעפו סכליוס עליו וקו סעולס עד סופו .
וף) כי כלסל 5של ככס כל 6סיס . סכס סינוליו סקדוטיס סלילו פכי סכל . (ויותל
(וסעס נכפוניס . יסיס סי לפכו כלסוף כדסי ססינוליס . וכפולות סכתניס לקצץ . וגס
גכניס כפו. וינכנו: דיס . וסטסילו 5ך עוללום . כלטל סודעפי לגלון כפל"ס זט כנכ) .
ופכעידיו סקדוטיס גדולי סדול . גס סנס כפוטו. (נעלעיפס . ויפסלכו ככסני סכל . לספין
תולפ. לבס . וסיכוכו כקודט . ולכל. ישלסל סיס לוכ בעושנופס . וסכס זס כסטל כנו
סיעיס . וכספס סזון עלסכו . ונעט עעט ססל. <כסופ. סעסול סגדול . וכספעו סדככיס .
סשל סקל 5פכיכו . ספסזכפי עוז לקלוס שעו . וכסודיע לעי עלילופיו . כוען ידעו
וישכילו . כי גדול 3קלנס קדוט יטלסל . לסל סולס סדכך ינכו 3ס . ויסיכו כל צים
ישכסכ 6סכיו . כלכם 6וכס עיקליס . ופסט3 גס כי כלדקס . וזכופו ינוכן עלי לסעעידכי
בקקן לולס . כיללס ס' נוסולס . וננכל סייכיס כפולס . וגס כלכופ יעעס עוכס . כפל"ס
סטל סיס 5י לעולס :
חנה ע"ד קופיס כפל"ס על די סגכ"6 3סו"ס סככום ענילס סכוס 3לכוכס בטולי (וכסב
זס . ולעכפי לסליע עוד לגלון כפכ"ס סעפוזל 3ס3ליס סלסקוכיס . נקוס שנעלי
פקונס עועדיס 53"ע . על דנכי סנסון . עסס לשל ס"ל עלפס כידי כסשיב דככי סגסון
על עכוכס . ועסס סטל 3עכ לכי , וכל סדע עועק עססצופיו . וספ 6טל כפכ"ס . 3כוס3
לככו כפפסו קל לולס . ילס כבסכ 3זס . יוככי וסדעס . וללטוס כקלכס סעקועוס ונלעז
כעיין שס . באורח חיים ע"ש סגל"ל כסככוס 5ילים. (סי' י"6 ס"ק ע"3) ע' עשככום יעק3
(שללס ט"ו) כ' . כנע"ד ספין מכלן כסיס כו' . וכולל טסיכי כדסי כסלוק על דככיו "ל .
סייפי ועכ , שעכסן כסיס כסיפך כו' ע"ם . שס (קיי ש"ס) עי כסו"ם סטדם שנעס
כסגל3"ד מווסלקל (שלכס וי) עס קסקקס מס . וע' כקו"פ ככין עולס (שסלס ") . טס
(טע"ס ס"ק יס י"ט) ע' כטו"ם ציפ לפכיס כסגסון. כ' זכון נכגליו (סללס כ"ו) ע'ם
מס . שס (סיי סע'"3 ס"ק ייג) מ"ש סגכ"ל בקוגיס דסטון עגול על ע"ם ספוכ' מסט"ס
3וכס . ול' יוסכן דסכל מעו 373ליסס . וסגלון כפג ס"ו שטעו וססליך 3זס . | ע' כסו"ת
גליס עסכפל (טו" ג') טכתד , וסגלון ססקיד עוויככס ילד כסניל וללס ספיל . ע"ם
3 וס . וע' כסקדעס 5סיל עעולם ע"ש 3זס . וע"ק (סיי פו"נ) . עי' סודת טנטס
(שסכס "6) ע"םש שס . וע"ש צסו"ס (5"ס). ע"ש על דבכי סגכ"ס בסו"ס סכסן טעס כדבכי
סלנונ"ס דכים כיס פוספום כש5ס ויו"ט . יעו"ש : ועי כסו"פ ספ"ס סופכ לסנסון לי נשס
ופ"3 סו"ס (קס"ג) . וס ספינפ5 וסיכן קו' סגכ"ל פיי (פקק"ס) ע"ם . ועי בטו"סנכיס
(וסכפס (קלכס 3' דף ע"ג ע"ד) פ"ש ע"ד סגכ"ס כסו"ס (קיי סק"5 ס"ק י"ט): וביורה דעה
(סי" קכ"3 ס"ק ט"ז) עי' עעוק סלכס יו"ד (שס5ס ע"ס) . (סס"י קכ"ז ס"ק 35 5'ב). פיי
עעק סככס סו"ס (סס5ס קכ"ע) ספעס עכיו . (סי' קע"ג ס"ק. כ"ו) עי' צקו"פ גליס
מסכפס (שלכס "5) שסקטס מס וסלליך 3זס . ועיי 3ס' יד ספול נבעס"נו פלסי סיס
ביולס דעס (קי' לס" ס"ק י"ד וסיי כפ"ז ס"ק כ"נ) עס קסקטס עכ דנכי סנל"6 מס .
ועי בשו" עשככום יעקד כיוכס דעס (שסלס ס"ד). ע"ש על דלי סגלון בסלכום סדע .
וע' 3שו"ם סוודת טלעס סק יוכס דעס (שלפס 5"5) ע"ד סגל"ל סכסג 3פטיטום דססכ
יכול כפדום 553 ידיעם. 300 . ודבכיו כפללו כו' יעו"ם . ובאבן עזר (שיי י"ז ס"ק פ'ג)
עיי סו"ם עסכי"ס לסנסצ"ד (וצכיסק (שלכס י"ז) שפעס על 3יחול סנלון (ועי יפ דוד
סו"פ (כ"ס) נ"ש על דבכי סליקוע) ועי טס (שללס ע"ו) עס שסקט' על דבכי סנכ"ס
כ"ע (סי' קע'ג) ע"ם . ועי 3סי גניס מסכתס 3סוף סספכ . כדין טיפון . ע"ם ע"ד
סנכל" 3ס"ע כים (סיי קע"ל) :
חנה יוכס דעס נכילול סגסון לעכין ס"ס 3עקוס דסיכס 5נכולי (סיי ק"י)
סניל מס סגל"ס כסיס (קפס כליס סיכס 5כי. יוען | . דכפנו ספוסקיס
סעעס עקוס ס"ק . 0ף דסיכס <ככולי ע" קפילס . סס יש טעס (עונס
עב ...סנס סלסים ]ו סניל גס סכולע. כישולס. סלק. ""ד. (קי = כ'ז)
ופעס
ל מכתבי הרבנים
עעוק עי יעללסו . וכל פסכס , וכל כצוד . ששל סטלפי עס סספר . סלס סין עלוך
סכיו . ועכווס סול על כל ססלס כזס . [ויפס סטלין עליו סנסון ע' יצחק אשכנזי ולעעוכלג
(בעסנ"ס סטס"ק בס"ק כשמו"6) סכס כספכ טנוץ עכי שנסיו. סקל סיכיעס (וסכיל . 6ף
כי כקייס כוכי שנס דונכן . 6לפייס- 3 יכיל כו'. סלס סטניס כסס סודו .'וססכץ ססילס
נככודו] . וסלל גכסי סול מו לסיום גוכעין ודוכטין . וסיס עוללו . וסיס כצולו . זסם סטיב
סכ ככ .| "כ בסבטי - ישלסל סודיע כסנוכס . כי 65 ספ ככוד סנסון. כ'ע. בספי לסלל
ולספל עוזו . כ"6 לעולל 5 סעס . לססוו 3סכסיכי עדויו ועעשיו ועי יפן וסיס 335כו
זס . <סכוך ססל קלופ מדופיו ופעולופיו. לטל סטול סך עס סספל. גס 3ח 55 ינוזו
נִי . 6ס סעכפי סך קלוס דככו ושע עכסו . כי סיככי סועכ , כי 65 יעלס ססדס עוד
ססלי מסווס.. וס3ל סמלי לעכלום , סכס סכלו לסו ופעולפו לפכיו . ופנכככי כפשו . כי
סנסתי לו עקוס <ספגדכ , סך על טכטי יפסקס . לסגיד יוסל לצו סעליו . כסטכ פ"ל
שעפי סכי , 6 ספום. כל לכגלי . וקס ס' סול ככפיבסי . ועכ"פ פ'נויכס נוסדס . כי 65
סוקפפי על כל ססכותיו . ולך סעת יספון סגלון כ"ע צעוסום . [כתולם כסכיס (קדוטיס
פ"ג) ע"פ כ5 סעטוק 6פ כעך ולס סנזול . דכטו . יכול ספיי סנוכ סיט פלוכי סכס .
וסוס סיכו סכס . סי פכוכי עסיל . וסול סיכו עטיכ , "ל 55 סעשוק כוי ול6 סגזול .
עס 5 סגזוכ כנעון . ל) כל פעטוק 3עעון . ע'כ : וסנס כניס יפפלסו וסץ ל לפס
כדכום (וכל סעטוק . עלס לסככום 3ככול סנילו . כסוכס. וננועון . יפל עס טיש לו .,
עס זס סעושק . ושעעפי עסדטו"כ סנלון עוסי סכיסו ז5"ל ס35"ד כק"ק קספיש . כי פיי
ע"ד כטון סז"ל (כככופ כ'ו. עטיק עסקך. וככ"עו (כ'3 :) עטיק לנצך . וסוס עלטון יוקל .
וז"ם קיכול כדקום . עלל פעסוק . שלל סעשס פופו יקל יופל . עעס שסוס 63נק .
וסצן] : וסכס 3כטון סכעיס 5דבכ 5 סעס . וכסלפי לקון חול ולסוום 3עסוג כעעט
דככיס . לוד עכין . וסים סבוכום ידכס . וכעלסו"ל (זבסיס כ"3 .) כ דגבכס כבס סוס .
ידע עסי קסעניכל . כסכסום כי סך כססכנניס ונודי פוכס . סעלכפי סול . וסך סל ככולי
עעי סעשכיליס. 3יכלם ס' . סוס יעזלו עזל 3זס . ויסיסו כי יעלסו סי 6לסיס. סיס
בככיו יוס. סנכלו . וסלפו על יס כניס. סכני סספטוד ז"ל . ולף כי סגקס פנ) ספך
כו . כככי סכוופו . עוד כללו 203ץ . סעפל סך ש3 ל סעפכ . 36 כוסו עססלך 3סייס .
וכס יעום ססכס ככקיל . וסים כזס לכל ידבכ עעכו . וסס כ בשפתי כטל . סנס בספסי
דעפ . ויולכו (נדלכיו . וככך בלוכסופיו . ול כי סגלון סכוכל סססיד עווילכ כ"ע . לשל
(ני כדעס. בגדכו . וססל עליו כפ3 סכד כו' מנשה עסיליס "3 (סטכ ידוע דככו כי 63
כסס פכי ככ) בסיבוכו 5פי ענ כשס (סיי קצ"ג דף ע"ג בדפוס ווינכס) וזל כפי סנלסס .
כפי לוכ סנוסך נכיוסיכו . שסול קלוב לעקצום עטיסכו . ושלכיך לפכום דכך לפכיו:. דכך
ססעס. כו' . וכפי סכללס סטנס 5כו סי, עיל וקדים (ן שעיס . סנסון סעפולקס עוסי
אליהו ז5'5 עווילכל . שסססיל - קלפ כססזיל עטכם ספוכס ליושכס עפ"י דככו דלך ססעם
וספטוט . (וכן כספלו קיגון ק"3 דף פ'ס סכיס. עס טסעוע עפס קדום \ סגלון סנופוי פוסי
אָליהו עווילכל זככס"ס.. וכפ3 עליו ססלנולס סוס כססכסס פולס (ישלסל . סססזיכ. עלס
כיוסכס . שעס גודל סליפופו ונקיסופו . כפן 35 לדככיס ספטוטיס . וכפן עין עיוכו לוס .
לפכ סכל 3דכך פטוטו וקל . ולוב עכיכיו סולכיס ע"ז סדכך . עכ"5) . וסכן כעכי
סבסליי . וכוסוף עפיו כסנס וכסכס . על טיגיעו | סדבליס לסכלים =ספיקון + עד
ענסיו כלויס כסול עליכו סול וספע. סכסי. על ידי עשיס 5דקכו שלכו קויס זט .
לס יפעסעס סכס פו.. ויק פקוס 5לסלים וצ וסכלים \ ספיקון . עכ"ל : ועעכו כקס
כעבול 5ת ס'. ופסקיל כל בדק . עד לסל ינוס סעוכס. 5דק :+ ועי. כלעס. סליו
ככס 3כבוד . סן כעודנו סי . קיפל 5י סכ3 כו' (וסכיי נסללסן טיי סקל כסס
ככנודו . כי ככ עפ לטל ספכלס סגלון כ'ע ססולס . (5ף כי סיס ז₪. עדי יוס
בוו . עדי כקעו עס עככבס . עביתו 6סל סיס דכ בסלכ 36י סכ3 סכל . מבסע"ד
ענו . סיס 53 יוס. כנודו סדט עעו . כספו ל כסו סופו עעולס) . כקנפו כסו סעוניס
סעוכיס סכסיס סציצו . ויעלסו ספ ככ סכסוד . עד ספק עקוס עסנטיס סנליס ללסום
בוד
מכתבי הרבנים ו
(מבתב מהרה'ג רי יהושע העשיל הלוי)
בְעיה יח"ש יום א' אחר מוצאי חג הסוכות . שנת די כל מעבדוהי קשוט לפיק.
כבוד אלופי ומיודעי . הגאון הנעלה . מהולל בכל מעלה .
מי דוד לוריא שליט"א . מביחאוו ישן יצ .
לא עספלוס ידיס . ולל (וספלפתי. (ולסכפי .. כפלסל. גס עכפני. גס סדפסת סספכ
עליות אליהו עד סיוס.. כלסל סוסיף גלוכו לספליס עלי בוכפנו סססלון עיוס עכ3
סס"ק סעכל . ידעפי גס. 5כי כי כזכחזי גלעי . סוס עעולס. שנכככופ . סעכס יען: כי 6ך
לעפום. סעלגוע עעיון סנכס . לסכפם ועט פכיפי לכי כסדול סננסעכיס זעיל טס זעיל שס.
וסך כין ספכקיס . כטיפי קו . וכפכפי סעלופי ע"ז . וקו לקו זעיל ססזעיל מס . כקנלו יפל
וילס סספכ כליל 3סללו. ובקוד סעכל סקיפו עלי יסד. גס לעוד ספוסקיס לסכ כוטל
עלי בעווק דין. וגס לססו3 סטבוכו קל עולס.. וכעס סעכוסס סיס גס לכי ססכסכ כננססלי.
לווען סכלל כפפי עי"ז . כבכי כעסטום קוכדס נוספפי טניס. כססכ ס' וצמיסי (וכועכי ספליס
ידי עד סיוס. וגס עד זקנס וטיכס 53 יעזצכי . ע"כ ספעסוופי עד סיוס , וכסיוס סנס
סקל ססדפסס . ונכו3 שלעפי בּקקבי . וסשל יבסכוכי כעיוכי . ע"ד ססיבול סנכפי 6ד3כס
סל כפכ"ס. 6סל. עס לכי. וילווח 5י; הנה כסשל כס סעוקל. ססכל וידוע יפעלו על כב
סים .. כעלס כס ספיול כלול סזק נושעיל כסכום 323 עעוק3זלוע עוז . סקל לסוס 5ילספכס.
כלשל סיפכ לי (ולסניכו סכס"ג זקן וכסוס פכיס עוסי. רוב בער 51" (נוכ"5 כווילכס) סטל
עיכיו עוד לסוסת עוכיכו הגאון החסיד כ"ע צעודו 3סייס . וסספלל עעו ביס עקדם עדכטו.
וסניל כי כי עקוס סבינוס עסס 3בים ודלם סגסון כ'ע , סוס סעקוס של טס עעדס עלם
ילועי סגלון כ'ע.. עקוס עס כולס . סשל עללכי 5כסיס ענו ויכדו כו . וכעסל צעכותי
סכינוס ססיס לעעוד ק3ל עס . זכלתי דבכי | סכ3 סכ"ל ו6בס5 . = כוכלתי וסנוכ סז'ל ביס
(דכטו טל כ" . סכן סספ סיפס מס וסיפס עיוסדם כו ליטיבס . | פ"ס ככנס כ' יסוסע
ספסיכ כומק 5 ססצ3ן .. וסעל סלצן. סזלם דועס כסל קילי . וזס שיק3 עלי' דועס 5סלון
סבכית (שס"ם כבס 5' י"ג) וסלדסי כלגעיס 3סכדם קודם . ולס זכלון עקועו . יפעל על
35 סש . 66 כי זכלון עעטיו. ועלעדיו , 5סל כנכ ולפי לולס עס סספכ עליות. השער
סְשל 3סגיד לדקפו. כעס כוכד סקל עסס . ונסועו לכנד עיכיכו (עעעיס ספיכעו ע"י.. וססל
סכעיס סגידו ס3ופס . קולום יעי סייו . וגדוליס עעטיו ועפעליו . סכס סנלון עועד 5כנד
עיכיכו כעו סי , כעו (ופסכך עוד לסכו . ויגכס כעוסל 5זכיכו . כשווע כקוכ דכלו . ססולב
לסב ₪5 כיכלס סי.. וגס ססוד וססדל לטל כטוס 55 סים קדום סוס יסיס ככו לעוסעות.
כסטום כב3כו לקכלופ סך 3יכלת סי כל סיוס . סלנקי קודם ס5ס . פעפו כל עוז על לכי
לסיום כדלש ללשל דכטכי . ידידיכו ס"כ נחמ] כ'"י סעוניס כסוכ ספ סספכ . ללוס ספן
גדונִי סדול 6סל עללוני כקסת קקפ סקופל <כפוב 253 על ספוסום . לוען ילון קולס 3ו
מעלות אליהו . ו3שס .ס' כסולפי סיל, הכופ סנסון כ"ע 5י. ניקועס , וסכספי עסכי
וסכפו3 3ספכ. גס מעלות הסולם עס סעלוס . ונדולי סדוכ סלוכי . וס כי לסד סיוסד
סעססוק: עי . סול כצוד. גלון פוכ"ס . 6של עכופו יכְבַכִי . פסלי3 נו יד ושעו . כפוך
7די . וסוסיף וסגיס וסעיל. כסכעם .36סיס. סקל 3קלנו . וגס. ככוד סוסנכו סלב כוי
סקונל סעפולקס פפכ דולו עוסי אברהם שמחה כ'"י סס3"ד כק"ק. סטליפלסון. כ"י .
ונס לוסני -עוז . סלב וכו' ססכס סכעלס . ככפ3 וק3לס . נוי יעקב: צבי מעקלענבורג
כ"י סס3"ד 3ק"3 3פכייסין . גס סוס עעעכסק. סניס . עונש לפס ככוד סנסון כ"ע.. דבכיס
ססדיס . וסכבד. 3עיני סי כסכס לסבכס עס גדוני פולס סכס . ולסכוך לפ סכעיס . יודעי
סיס , = סי עניסס . ופיו . ועעסס. סיי לוסי.. 6ך כלנע כספך פלי. בי . בכסופי. כי
סספופיו עלעו מוספכ . ובכל יגיעי 65 5 5י . כססכיל עד קלס סכטפו ועעטסו . עעוק
עעוק
0 מכתבי הרבנים
(מכתב הרהיג גאון יעקב צבי מעקלענבורג האביד בק"ב).
ב"ה - קאניגסבערג בפרייסין חמרינה . ריח תמון שנת תרט"ו ליצירת. . = ,
כבור ידידי כאח לי. הרב הגדול כוי החכם הכולל . וביראת הי כל היום+
הנגיד מוהי יהושע העשיל הלו לעון ניי.
ידידי סעעס סוי ופנן לס , כי סים סעוכיס יקל עפולקס . (סוס ס"כ נחמן סע"5)
ספפזל עוז כסדפיס ס' עליות אליהו . וסוס פולדופיו טל סוסו לדיק . גסון
עולֶס . סין על עפל ננסכו . ולסך ק' 5כלום . סגלון סכולל . כלסד ען סלסעוניס . | עקן
אליהו מווילנא כ"ע . וסולים לסוכ פעועום . סן לשל סנידו סכקי שעום . וכן יקנו
ען סקדטום . וסעס סך ססד עכי סכף . עפעולת קדום ס', לסל כל יספל (לו3 .| וסנס
סוכו ידי סוסנל טזס לסל . סנלון ססכס סכולל נוקי דוד לוריא כ'י, ועזס ססד ככודנסון
כפכ"ס ידידי ש" . כסטנוסו ולסון כעודיס. 5דעם כעופ לס יעף כדבכ פ' דנל. | ונכוב
סנוכפס . ססכיכו לנועכיפס . כלעליס וננוכפניס יקכיס . סנכי כועס ועסוליס . 755
דעס 5 סכנסכיס . כעסכוסנו וכעס סטסו סכני דוכיכו 6כק . 6של 5ך3סליסס כים סעדע.
יסטכו כסינון ודלדע . וככים ככסס בס כנגע : וסכס יסיס לפס סנסון לעיכיס . מללוס
סיש 56קיס קדום . 6של גס סעכועום. כל שלכי סכטום . סיו כנכות וכודעופ פנִיו . ונקס
דד סך 3לס3ם ס' ונפולפו ביתכ עוז כקדוטס ובטסכס כל יניו . חס ככ סלדס . ועעכו
ילנודו פועי לוס כיכס. וסכס ספלוכפי גססכי . 6עכפי סנכסכי כיכסי ס', וכקיטכס 3סיפוני
דכבכן 6לס . כסודיע גס כן קוסע דבכי סוס 55ס. ססכופיס לפי. גדופיס עעעיו של סגלון
סכפכל סנזס.. וככול כפכ"ס ידידי ז₪. םל כפנססס מסצסי כו. וזכלפי סם 3כים ססנס.
ססכ ככסנכו בעככו לק"3 . על דבכ (נסססו.. כו כמס לבי. כי מועני מנעכי יעשס .. כסספס
סל ססיכוכ עליות אליהו סקדוש. וישיעס 237 על סופכיו בוקונו. וטסנקס יסיס סלקי: וסכס לוטס
פס קוכעלקיס כפוכיסוססועיס3סופס ססננם. וס' סכסיס לעם. יכסכו בדלך סלננס . כגנען סעו:
(ולסס ידילי ולזכלו פלוות נפסי . לסעילו על לכל סכססלם <י כעדככ (כ"ז י"פ) קפ כך לת
יסוסע ונו' ולויפס לופו וגו' וכפפס עסולך עכיו עיין ספכי פנפס (פיסקס קע"6): ויעם עשס
ונוי ,. עסס כסעסס כו'". ויקס 5ת יסוסע לקקו 5דכליס כו' . ויקעוך 5 יליו וגו" ככלי עכפ
וגלום כו .| עס כיוס סק:"ס ₪5 עשס כסעסס . כך 5יוס עטס כיסוסע כעעסס . ע"כ: כל
שכפו סו"ל כעועק סכעתס <לככי סלסון. כדכום כי סק:"ס וס כעסס כסעפס, וכן עשס
3סס ,. עפע"ם כספלי סכפ3 וסקנלס (ויקקל ט"ז סי) כי פות ס"ל סנפלית כסוף ספעליס .
כל כסולום על עשיים ספעוכס 3ספץ ככפון וכםעסס [ועי ע"ש ככלסים (כ"ד כ"ס) עייפ ספככי
ונוי לכך] ע"כ ללעו מסכתו ולויפס וכפפס. 3ס"ל ככקוף... כעולסו עכ: סטעפס. כפפץ ולטון
כנסול כיסוסע . 65 כי פסקע מעטו עי"ץ . וכן עשל עסס כלטל גיוסו כסעסס . וללות כי
כקסו כדנכיס טיקנל סעםלס עפיו . ויסעוך 5פ ידליו כככי עכל וגדום . כי כספץ וכלנון סכ
בר ססתיו . ולוס ליסושע | כטעסס . ועיים כבקלמים (י"ט) ע"פ פונילס., לט .5די סעסנכים
סס"5 כוספת וליגו כן . כי ים סכי פיני עפיד . עפיד ספכטי. ועתיל ל2וני .= וסעיל * ללוכו
כל כס"ל ככסו) וכנ"ל . ועפיד ססלטי כעו סוניס פס בכי יטכסל . - 523 553 ס"ל . ונטעות (גי
ייד) 5סיס פטל לסיס . לשל פילספי סוכלת טס סכלטון . עחיל סיכולס . וסוללפ טס סטני
עפיל כנוני . ונלוכו (5יך קפן זיין, וולק ליך זיין וויל) . ופין כפן סנלל כין עתיל
סיכולת. לעתיד סכפוכי וככיכ . כי כפעלי לייס . פין עקוס לתפיות ס"5 כסופס , וסנס כנגל סט טויס
וסס לסיס סלעול מס . כתוכ זס טפי וזס זככי כו'. [6סנ"ל יסככו סלכליס. ויכולו לייס כפניס ספפכ]);
ולפס ידידי יקילי, 95 על דבכ סנס . ויסיס (נקולו ככוך. עעעון סנככוס. סעליוכום. סככי
ידיד כפטו . סכופ3 על ידי ססכ . עסיכם סולסת עיכי , וסין צידי כי לס 5ספוס סש שניי.
יעקב צבי מעקלענבורג,
מכתבי הרבנים ה
[ובעכסכו סססלון עעכ3 סג ססוכופ סכט"ז כפב] סווסכי שעד כס כפסק סליכול של סינס
וכו סלי . טן סי 36 . ולל כודעפי לס כצכ סוליס פפוכל עליום 55 יסו כסםל קופס כפטי
כו'. כל לסוליעכי וס . ועעסקיו סטוכיס . ולנודו סוב . ויסיס כי כעוכג כפש כוי. ויקנפ
טלוס כנפטו וכפש ידידו ש3"ז .
דוד לוריא מניהאב ישן יצ'ו,
מכתב מהרהיג גאון תפארת ישראל הראיש מאמציסלאוו
כ"ה מוצאי שיק א' רהגבלה תרט"ו מסטיסלאוו.
ואר הי פנין. לכבוד שיב.. ידיד הי. ורחימא. דרבנן . הרב הגאון המפורסם
ברב. גבורתי' בכלא. איש חמודות... כשית מהוי דוד לוריא ניי.
יקבל כס"ל סכיילום 3סזלס לוען שסנניל . וסכס בסעפ שלעסלת קצכוס סכיילות .
כסכתי 3מניסוק וכסב כסם כס"ל . ועדיין 05 פככויכס (וכס .= שעדיין עוסי חפ
טלוד ל'ע . ועס כל זס. סטלדס לבס ככלך כזו:. יכלכס ס' . ויקזקלי כקלפ סעקל
סגדולס עלי :
הנה פסלס לסיפי קוכטלקיססולטוופי כו'. לסלזס עייכפי צסניילום קל כפ"ל. וכליפי
שכווכפי לכוס3 דעפו כעעטן 3כולס . סך 6ספ לסל כסס כס"ל לססעינן ססיפוכ
[עונס 3פכיס לופ 5"ו] 05 ידעפי טעעו 3זס . ולכי שעעתי קיפול זס כל פ"5 דודי סגלון
כ"ע כו' [כעונס בפכיס שס] ולדעפי סוס ספסד גדול , כסטעיט קיפול זס . עוד סיפול ס'
שעעפי עדודי "5 . בעכיןספלגס יגיעס ככיכו "ל על ספוכס כוי. [כעוכס 3פכיס לוס 5"ם]:
ומעתה סכי סועל . סכדעסי ודסי כלוי (וסוד . שידפסו קוכטכסיסס . כי לסיפי 3פוכס
סיפוליס כציס . סדטות וכלולופ . קלס קעעפיס . כפלליס ועכסיניס סכפטוס
לססכת ספולס . ויכלת ס' עסולס . כן פסזקנס ידיסס . כלטל זכס סכ כ' העשיל כוי
לסדל סותס . כן יזכס סי לקצעס צדפוק כיון . עס ססוספופ סכ כפ"ל , וסוטנן דוע
לי וכספילס כישלסל כו' .
אברהם שמחה בהרב מי נחמן זללהיהחופיקהניל.
ב"ה יום ד' חיי תמוז תרט"ו מסטיפלאוו .
אדברה שלום לכבוד ידידי . איש שארי . הרב וכו" נכבד נעלה.
מוה יהושע העשיל הלוי. ניי .
הקונטרפים של סינולס סכסעד עליות אליהו טלסס סלי סנכך": כ'י ,| כטוס גס
עין עיוכי עניסס . ולסעפי עס צסיזס עקועום . וסדסי כפסלי . יסי סי
עעכס. 5כלע ססדפסס 3כי טוב ססזקנס ידיכס . | כי כן סעכיכיס עלס סעצולקיס 3סס
כָעִיעִיס . כן גס כעיעופ סלטון סוס כעלס וכפכס . סך ססם כל יסל 3עיכי . עס שסענידו
ססיפוליס כלופיס:סכופיס. ויופל כעיס ועפקנל לסקולליס . 5ס סיס קודס ככ סיפול סו
- שני סיפוכיס . סעכס מל ד"פ עעכין סופו ססיפול . . כפנכית שעטס סכ3 עסו פייוזיל .
זיכ בספל סו"5 . וספולל עכי בקעי כסדפיס 3זס"ל עם . סכ3 כוי נוי אברהם שמחה
ג"י 03כ3 סעפולקס ע' נחמן ז'ל סבייד דק"ק מטליסלס 3 יליו . ויקנכו שכוס = וצככס.
וילסו סכל טו3 בעעלס . ככפקס וכפש פדכסס כטונס דו"ש .
אברהם שמחה בהרב מינחמן וללה"ה אב'ד דפיק.
בית 2
6 0000000 ב
(עוד מכתב מהגרדיל)
בע"ה יום ד' טו"ב אדר תרט"ו ביחאב ישן וציץ.
כבוד בעשיב ידידי הרב וכוי
מוה. יהושע העשיל לעווי]ניי.
אחך" כעסופ כפסי כנוכתנו. שעספי כקצכם עכסנו ען 5' דכ" 6דכ סזס, 3ליכוף סכלך
כ" כו'. וסנקט ידידי ג"כ כעיין בסקוטיס שכפכתי ע"ד סנכ" בסי (ונילס . יסד
עס ככי 3י ודלסס דונקן ז"כ . 6סכ לקוס כי יקייעוס עסניס לפכקוס כו'*) . 05 יפע5ל
כבודו | 5זכז כו' שיעקו עללכפ סקודס 023 כפיון ידיס . : סכטיטס. גס סכי סעטס כטיעס
מפס. וככוןעלודלסדפיסס. 3סוף ספכ עליות אליהו ססכיססינוכיס. לוטןע"י יפפלסס
בטוכס. ככ ליקוטיי סכולסיס כו'. וכלטל. כסבפי (וכבר . סעכ"פ סיס כסוי במוסמס קדטס
ווילכל . כסככיז מטעס עו" . שכל עי סכעלס ס"י. דבכ סו ס5י דבכ . ככ'י בטס סנל"ס.
יצוסו ויודיעו עכ"פ 5טו"5 . כעסות כסיעס 3לוכס עסן . זק סיס פועלפ. סעיפי לשעוכל
סליקוטיס . וכל דבכ סכופכין כפקס עליסס כו" . זכופ סגל"5 :"ל יעעול לסס . וסופי עייכ
סבכך ס3כס סים כיס. יפגכס (נקוס עליסם נכיזם פי' ז"ס שס"ש לכביכו סגל"ס :"ל. סנעלס
צעו"ס עלסכו לול נכוז סזס כו' . וכנל כפבפי סלי"ס 3זונן קלוב סקס עועל.. כטיסוק סי
כָסי , כקדל סעלוס על סקדטפו ועליוס ל3יסו . ופס 55 לעיכ לק סיזו דלי כו כו".
[ממוצסיס 3פכיס כל דבכ עכ מקועו] . וססכי שעיקל סנוטכס 05 לסבס סגכ"ס ומזכלונו (כי
כל ססז'5 . 6ין עוטין כפטופ ללדיקיס שדככיסן זכלוכיסן) . לק לעוכל 335 סקולס .
כספסיבו עכ"פ כספון כדלוך ס36קלס דככי סניסו סקעיס וסכטסיס . (וכוססו"ל סייב פדס
לועיכ עפי יגיעו עעסי ועט ס3כסס ילסק ויעק3) ע"כ. עסלסוי סיס לסלל סקיפוליס
כסלקס כנודום ועכיכיס טוכיס . ולסקדיס קודס כל קלק עסן . סיזו- סעלוס צעכין סעדס
וסקיפוליס ססס . וכעין עס שעטס סכב כ' פייוויל ודלעטלין זיל כפולדום סדס כוי.
[ובנוכסצו (ון עכב מס"פ סוסיף] עכפגו ען ל'ס . וסעכי טן ג' כיסן . עס סג"כ כ"י קצנפי
כלו3 כסם לוס .= וכזכופס ומטוכס לווס לי . וקעכוכי ככלטיטוס . ועסופ שקנלפיס עט"ק
סענל . עול כל סיס זוון די קנוס כו סעלופ טקודליס לק לדוגעס עוכס פס כסטי דבליס
כו' . [עו3ס 3פכיס ככ"כ] . וססל סס"פ סקס עועד לסכוס כו ככל עבוקסו כוי . [ובטכסנו
על" סבועופ. כפ3] פווסכי סקל 5 קצכפי עעכו עד כס . 5 מכפ3 קפס על מכסבי
ססכספי כו לסל סג ספקס סעככ . כלילוף קוכטלק פי. סעלופי על סיול עליופ ספיסו:
ועוד קיכטלק 5' . סעלופי על קוכטלק ידידי . ועפס יקנל ידידי עוסנל פס 3סולס. ג'
כלכיס כ" סנל" ז'5 . וגס ככך סכ"י שעל לע'ע . וכ'כ קוכעלס ע ליופ'"ספיסו.
וקוכטלק ידידי סוס . ונלילוף) קוכטלק סעלכופי עפיסס. כו' . וסלספי סקונעלסיס עס
סעלופיי *5ם" 3 סכ (נ' אברהם שמחה לסנעליסלס3 . (ססלי סוודעי שידידי דלשו (ככַכ
בצעלו ב"כ עכדון זס) . סטכ ידעפי ססוס עלס דבכ פס קודם כנוד ם"3 פיז .= סגסון
סניפי עוסל"ס ז"כ . כעכיכיס סכו . וסכס עיכיו סלוסות סעלופיו .| (6סל כפצן על גליון
סקוכטלקיס כו') וגס עוסנל פס עכפכו סלי כו' . וסנכי (נלפס לסשובפו עקצלום סכטנס
עפס הגוכנכ.. וכוו כן ספבע (ועכו ססובם בקספי סקודעם.. בעכין "םש ע"ד 3סוכי סנכ"6
בסלכום עגילס") . וגס פס עסו דבכ עס צעכן כסיעס עסיכוכי סגכ"ס כו' . נס כעכין
שכלח שדקטשסי -טיככיזו עכ"פ כווינכל . על כל ני שכגופס ספו דבכ וס מכפני סגכ"ס:
שיניעו עכ"פ כסלנכיס כעעום כטיעעס (נסס כו'. עטכדס עס"ק . וסיופי עולכי סלוט -ל"ע,
כ יכוכפי כקסכיך . וסבקססו כל שוסול כסטיב לי דבכ על סופכיו . על כל סדבכיס כו' .
ובעכסצו
*) סקע"ל . קוטית קנכד''ל , פוב לקמן בפכסג סככ כ' קפטיל בפ'ם פיז נפכפולו .
< מכתב ושי ב 0
(מכתב הרב הגאון רדיל)
בע"ה יום ד' ייב חשרי ת ר ט *ו ביחאב ושן וציין.
גחיט לידידי בשיב הרב וכוי
מוה' יהושע העשיל חלוי ניי.
מכתבן. עיי פסלט . וכן ע"י ט"נ סכפ"י (3לילו) סבים דוד . וקוכטלסי על סעלוך. 5ך
3 פוס סעלופ ידידי עכיו . כססכ סכיפי) קנלפי <ככון . ולף סעוד ידי לפו.
ולכי כטלו עלוס סכפוליס . 3כל זס כוועןככוד כביכו "5 , סזקתי ידי סכפום ככפו3 5של
עס 335 . וסס יכוסו סדככיס 53פי (נקודכיס. סכס כוגופו יככס צישכס5 . יניכס מסטולס
כו' . כסקל. 3עו"ס עדי כסיי וקעיעס כספוכיס , עסעועדיס לפכי כניכו סנדול ז"ל . כנכל
סוס צדוככו סספל סזס. וסכטי סונכס דדייקי וגעילי שעעפפ' ג"כ לכדו. וכססל עעדפי
על ס3סיכס 3כענס. סיפוכיס בעטו 3ס סוני' דככיכו ש"3 . וסוניו זקכו סנלון ע' חיים ]'".
פוס (עולל כ3כ3ן. ענדולת ככו כציכו סגדול "ל . כפי לוב סונספליס וסשועעיס ענכו ז'כ.
כן כו סטילויס 3סיקול ויפול. כל קיפול וקיפוק. לסל עכ כן 5ףכי כבם שעעס 5ס מפטי.
(סלעלס לשעוע. 3שס ככיכו סגדול "5 דבכ עס) כעסום . 3כל זס. 55 סוכל לססינוס
כלוליס . ושססכיס לסעלופס בדפוק 3שעי. זולת סיזס גלגכיס .. טזכיפי לקעעס עשועע סו
לולס לסקון כסען. וכעו ס"3 סנסון עי שאול מווילנא ז'2 . וסכב כו (ע' מנשה מאיליא "ל
וכו . 0סלס לידו 3כפ3 ג"כ כס3כס יסד . וטוסם. 6ס יכלס סע"ל לסלוס ססיצול כ"י ע*י
פסלכו. ול3קככו סי'ס. ולוכי יפן ס' כסעיל דככיס כסוין כסק3ץ יסד. 3כ סנכ כסיום סניף
כעוסקי 3כצוד כביכו סגדול ז'ל . ולטיככו 5ידו סי"ס. 3סקדס ע"י פסככן ג"כ . וסס כווכפו
לק כק3] יסד . סכפוליס בסקדעום סכדפקיס . כלשכ סליט ידידי בפסנם דנכיו דכך כלפ .
ס"כ סין ידי וס כסוסיף כו'. וע"ד סספכיס ססינל כס"ג ז"כ, זס ודלי כסוי לספנוכן יפס
ובכוכ. 3כדי שעכ"פ יעעוד זככוכס כדול לספון, סוכי ילסו דוכסיס לסוליסס כלוכ. ונספש
ססליסס כו'. ויעוכל סונ"ל בספלו סש כל ני סכעלס ספו ככ"י . סיזו כקוטיס ופיי לוכיס
(וכס"ג "ל . שיכפוב נכ"פ (ופתס (וסס כו . וסככי סכסםון . כסכין ידי ב(ופסס כל סכנולס
סתי . כעען 3סקדץ יסד . ככ סעפתסום . יסיס 16 כספסלי כסכגני סדול . 5עי טיט קיפוק
כידו,: כק3כס וכסדכס יסד . (ולס ייםל 3עיכי סי כסעקום סעפוס סזו ע"י . סככי כייסד זאון
לזס סי"ס) כללוי כסס כו' . נוסנל פס סלטינס דסנסכיס . עס סעכום. ד3ליס עס מדידי
עכיסס כו' . [וכעכסצו (ען י'ג טכס. סוסיף לכפוד כסכב סכ"5. וז'כ] נכסנו ען די דסנוכס
קככפי לכסם לכוס . (נצקולס | ליסס כסני סנכ" "ל כו' . זכופו י"ע כו' . וקצפפי סעפק
פסנת ססינול עליות אליהו עד פוףלום כ"כ . ונליכוף נכסב סקדטם ידידי שי'. וספפס
ק3כת יפכ ססיבוכ בפסכנן כו' . סדכפי 6לני כסםי פכקיס טל סדל סכ"נן סופיום שטל מי
עפס כו'. ססכס פוד סייס, עד שלקנ5 יפל ססיכול. וסז 6סדלס. ולסלק כו 3סקדס סיים
כו' . זס לסיפי כסטיכו ככנודו בק5לס כעת .
וכיד שביז אחוז בעכותות אהבתו דוד לוריא מביחאב ישן יציו.
ופו"ש כככול סכב סעופכי כפו"י עי נחמ] <"י. עיגיו יפו ויכסכו לת לסל כסכתי לידידכו סלב
וכו' ססליף ונקי ע' יהושע העשיל סמו כיי. ועיכי פנפיכס כק3ל לייס יפל קוכטלסיו. ולז
פקייס סיייס כבקסתו.
ודודו 8 ד . הגיל
6 דקדבה! מדמו יא לאור
ויכתוב ספר לפניו. מאמר עלית ה שער עם הערות יקרות. והראה לדעת. כי
רב טוב צפון בזה . וחישב שכר מצוה בזה. העולה היא למעלה . ויתן המאמה
על ידי. ואנכי חיש מהר הריצותי את המאמר עם מכתב לגדול הדור ולגדול
העצה . כבוד הגאון הגפלא פאר הדור מהו' דוד לוריא שליטיא מביחאוו ישן.
אשר גם ידו תכון עם הרהיג הניל . ולהתחזק עמדו. וכאשר ידעתי כי נפלאתה
אהבת דוד . לכבוד הרב מוהרייה הניל . והרב מוהרייה הניל העריך למעניתו.
דברי חן ושכל טוב אודותי . ועל אודות אשר קיבצתי על יד הפיפורים. ויכתוב
לאוהבו מוהרדיל הניל . ויוועץ אתו . והגרדיל הניל אזרו חיל במכתבו בדברי
נועס . ככל האמור שמה . אז הוסיף שנית ידו הרב מוהרייה . ויכתוב את המאמר
מעלות הסולם הפליא הגדיל לעשות בחכמתו וביראתו הקודמת. ובדעת שפתיו
אשר ברור מללו . ושלחתי להגרדיל גם את המאמרים האלה . וגם קכוצת
הסיפורים הנכתבים והנשמעים מאנשי אמנה . גדולי התורה . אשר ישים כבוד
גאונו עליהם נוספות . וינף בעים רוח: חכמתו . וישכיל פיהו פי. צדיק בהעחות
חמודות. ובדברי ידידות. ויכתוב בספרלידידו הרב מוהרי"ה. כל אשר ברוח אתו
דברים יקרים ואמרים טהורים. וגם לכבוד הרה'ג נשוא פנים מהו' אברהם שמחה
נ"י אביד דק"ק אמציסלאוו. (אשר זכה להדפיס פ' הספר"צ מהגאון ג"ע. ואשר לא
ז ידו . מדודו הגאון מאור הגולה מוהריח מוולאזין תלמיד הגאון נ"ע) שלח עד
מהרה דברו. ודבר מאהננו הרב מיהרי"ה הניל . ויתעורר גם הוא על כל הטו5
ברברים קצרים. והשמועה באה. גם עד כבוד הרהיג גאון יעקב צבי מעקלענכורג
ש". וגם הוא חכם והביא הנמצא אתו --. ומגדולי עולם אלו יחד , הנה יצא כלי
לטעשחו הספר עליות אליהו וכללו יפיו. לפאר ולתהלה בכל הארץ. וגם
עיי הרה מוהריי העשיל הניל נכנה גם מאמר עלית קיר רשימת חיבורי הגאון
נ"ע הנדפסים . ואשר עודנה בכתובים. עם הערות יקרות לזה מאתו . ומהגרדיל
שיי למען לא תחסר כל:
ועתה אבכרך את ה' אשר יעצני . לעורר לבכ גדולי העם. על המפעל היקר
הזה . אשר אקוה כי ישוטטו רבים . ויתעוררו מתרדמת הזמן . לשום
אורחותם . אורח מישרים. ולכונן מעשיהם . על פי פעלו של הנאון ניע. ותמלא
הארץ דעה ויראת הי . והיה זה שכחי . כי אנכי הערותי בצרק את גדולי הדור
הנזכרים למעלה . אשר כאיש אחד חבחים חוברו יחד . להשאיר לנו אחרית
ותקוה טובה . מפעלות צדיק גאון עולם זה . וזכותו יגונן עליהם . יאריכו ימים
ושנות חיים ושלום . ויעשו חיל בישראל . וברובי תוהזם ובחיבוריהם' היקרים .
יאירו לארץ ולדרים. ויזכו לראות רגלי המבשר בהרים. אמן ;
ווילנא כיז אלול שנת תמכו בירי מזה אחד ומזה לפיק.
הערה 5 5פל כטמר סכנ סגלון כדיל, כענופ 5דקו. דכש ממכי. בעכפנו סלי. לשכ פסם סנכסנ עליו.
פוסל הככ קנלון. יודפס לך סכנ וכו'. ולסעניכ ספולכ סכלטון. יפלס נס לי על קדבל סזס. כי
לס מללפי כלוכו כזס. עפכי כלון סכניס. וכן שכעיס. סמפכנליס צככודו. וסול נסון ספלכס יטכפכ,
לטל כמקוס ענופו. כל כודע גדולתו. 3סינוכיו סיקכיס. וכו יפכנדו ויפסללו כל יטלי ל3.
המוציא לאור ג ח מ ן הניל,
הקדמה מהמוציא לאור :
אמר. נחמן באיא הרהיג כוי מ' צבי הירש זציל בהגאון מהוראדנא. אנכי
בדרך נחני הי . להוציא לאור בווילנא . את הפפר זרע גד מאיא הרהיג
זציל . ובחרתי הסתופף בבהמיד של הגאון ניע מווילנא. ואשר שמה עוד
מנחגיו.. והילוכו בקודש נודעו . ושמעתתיי מבדרן בפומיי דרבנן . היושבים לפני
ה' שמה. ועליהם אלוף לראש דודי הרה כוי. מי ישכר דובער מיץ דווילנא .
אחד מהשרידים. אשר זכה להתפלל בבית מדרש קודש הזה . עם. הגאון יחד
בעודו בחיים . ושמע דברי אלהים חיים . יוצאים מפיו הטהור . ויו יוּם אמר לי
לבי.. הנה זה האיש קדוש. אשר שלחו הי לפנינו כעמוד אש . להאיר לכל
ישראל בכל מושבותיהם -- . ומי האמין לשמועתנו אשר בדור אחרון. עיר
וקדש משמיא נחית.. כאחד מהשרים הראשונים לעזרנו . ולהעמידנו בקר] אורה,
וככל התורה . ובכל החכמות . מי כמוהו מורה. ובצדקותיו הנפלאים. ראוי הוה
שהשכינה תהא עליו שורה . ויהי לנס ולפלא. ואנחגו מחשים לעשות זכר
לנפלאותיו . לאסוף יחד.. ולכתוב בספר זכרון. כל הגדולות אשר עשה. ומה
רב טובו וחסדו לבית ישראל . וידעו כל העם כי מלאך הי צבאות היה
בתוכם. ודבר שפתים אך למותר. לבאר התועלת. מספר המספר. גדולים מעשיו.
וקורות חיי. האדם הגדול הזה למשמרת לדורות . -- ההילותי להעתיק לי זעיר
שם . זעיר שם. מהנכתב בהקדמות . ומאשר ספרו אנשי שמות . ויהיו לאחדים
בידי.. -- אך לא היה תפארת הגאון על הדרך הזה . ללקט אך באמרים ;
וחנה מהי אשר מסבות מתהפך בתחבולות לפעלו . היתה הנסיבה. להשיב
שבות ידיד הי וידיד. נפשי . הרהיג וכוי המפורפם מוהי יהושע
העשיל הלוי לעווין גריו . לבוא מוולאזין לשכון כבוד בעיר ווילנא . וקבע
למודו. ובית תפלתו בית מדרשו של הגאון ניע. ונשמע קולו בבואו. אל
הקודש . בדרושיו הגפלאים . דברי פי חכם . ובמוסר השכל אשר בישר בקהל
רב לעתות. ערב בבהמיד הגאון ניע . לתורה ולתעודה . לתמכה ולסעדה =
ודבקה גפשי אחריו כמים . ושקדתי על דלתות הכמתו יום יום - וגם הוא. לא
זז מלחבב אותי והרבה להטיב. עמדי כמדתו . מדת חכמים . אוהב הבריות
ומקרבן -=-. אמרתי בלבי אך זה האוש הגבחר בחור מעם . איש האשכול :
כולל החמודות המעלות והמדות , והי נתן לו לשון למורים . ועטו עט פופר
מהיר בלשון חכמים עד להפליא . ומהיר צדק , ואשר ידיו רב לו בפלפולא
דאורייתא . ושוקד על דלתות ספרי רבינו הגאון נ"ע יום יום. הוא האיש
אשר כח לו לעמוד בהיכל קודש . ולכתוב זכרון בספר מעללי איש קדוש
הגאון ניץ. ומי כמוהו חכם ביראת הי. ודעת קדושים לכלכל דבריו במשפט ,
כנדרש לתכלית הדבר הגדול הזה . אליו פי קראתי ובשם גדולי תורה אשר שמו
פניהם בו. לעמום עליו הדבר הזה . אשר למען כבוד הגאון לא יחשה . ולמע!
להורות דעת את העם. לא ישקוט עד יוציא כנוגה צרק. ולהיות עינינו רואות את
מוריגו הגאון ניע . כאלו חי אתנו היום. ויגולו בספר לפנינו . כל מצעדיו ומפעליו.
ומחשבתו הטובה אשר חשב להיטיב ולהשכיל לעם הי. ולהורות הדרך ילכו בה.
למען נתחזק. להישר דרכיגו כחפצו לטוב לנו כל הימים . ולו תהיה צרקה . =-
והנה הרהיג הניל . הטה אזנן לי. אך שקל בפלם שכלו החחוץ . אם ישא פר
תועלת להועיל לעם הי. בספר הזה. לפי העת. אשר המשכיל בה ידום.--
ויכתוב
(*"+>6
הגאון החסיך נ"ע. ואשר חי לעת אשר המדעים היו מוזרים עוד, לא מנע
הוא ידו מכל חכמה מכל מדע. ובא אתם מחוץ אל הקודש פנימה. והפליא
לעשות ככל הכתוב בספר. ולא הפריעו אותו מעבודת הי בקדושה וטהרה
אף כרגע , אך בדורינו בעוהיר אהה . נמצאו בעמינו אלה אשר התכמה
ויראת הי נעשו צרות זו לזו להם. וקצרה לבם מהכיל שתיהן כאחת , ואכדה
האמונה נכרתה מפיהם . עיכ תפיג חכמה , ויצא משפט מעוקל .
ומדי דברי, הנה מקום אתי פה להגיר יושר. הבר אמת , לאלה אשר
אולי יחפאו דברים אשר לא כן. (בראותם בסעיפי הספר. שנים ושלשה
גרגריס סיפורי נפלאות . אשר יסופר לדור על הגאון . מגדולי החכמים אשר
חיו בזמנו . והבלתי מאמין לא יחוש) . לאמר. כי באתי להרים דגל השומרים
הבלי-שוא (סוועלטעכיי" פפנלפיזפום) תחת שם הגאון . את אשר אמנה
נודע וגלוי לכל. כי גדולי חכמים ואף כי הגאון וחסיד ניע, כמה רחקה נפשו
מאלה , אבל אנכי בתום לבבי,, להראות יקר תפארת האיש אשר עלה על
כל בדורו . אמרתי לבל כחד מאומה מכל הנאמר עליו מגדולי דורו האחרונים
אשר חיו אתו יחד . וראו את כל מעשה הנדול אשר עשה לעיניהם . חז כל
עס ועם אשר קדושיו עמו יודעים , כי כאשר יפתחו לפנינו ספרי תולדות
חייהם . הלא ימצא כתוב מעשה נסים ומפליאי לעשות.. וברום המעלה הזאת
הלא ינשא גם גאון קדוש ישראל בעיני עמינו.: אשר כבוד והדר. יעשרוהו.
ולא יפלא ממנו כל דבר..
הן עוצם גדלו ער אין קצה בתורה וחכמה . עוצם קדושתו באהבת חי
טהורה . ואשר החסיר לנפשו מכל תענוגי הזמני . כ"א חי גם פה בארץ מתחת
כאחד מצבא מרום במרום. והתענג אך על הי. כל אלה נשאו את האיש
הקדוש הזה לכל כבוד ולכל מעלה . נעלה מגדר אנושי . ויהי לנס . וא"=
איפוא מה זה יפלא בעינינו אס בדורו אבותינו ספרו לנו ממנו , גם מעשה
נפלאות. נעלה משכל אנושי . כנדלו כן תהלתו . אשר בהם יבורך גבר קדוש
ה' דגול מרבבה כמוהו . ואנחנו מה .
ומי יתן והיה כל עס ה' צדיקים משכילים כמוהו. כי יתן הי את
הור עליהם.
ותמלא הארץ דעה את חי כמים -- לפיק .
אחרית ותקוה טובה
לעת צאת המחברת עליות אליהו לאור. לעת אשר הושיב הי לכפא
ממשלת רוסיא הרוממה .| מלאך מושיע אדונינו הקיפר החפיד אלכסנדר
השני ירוס הודו, והביא לנו את עת השלום והמגוחה מפכים (מחוץ. ורוה הי
נוססה בן. באהבת הבריות וחרחמים. אַהבת האמת והמדע. לעת כזאת בשם
ה' אשא כפי. ובשם כל אחי בית ישראל הנאמנים. לאמר : בריךרחמנא דיהב
מלכותא בארעא. כעין מלכותא דרקיע. ויהיב לכו שולטנא ורחמי דיגא (נלכות
נ"ס,), ומברכות פינו יבורך אדונינו הקיסך ירום הודו, ותתנשא מלכותו. ולפני
שמש ינון שמו . והוא וכל בית הוד מלכותו ירום הודו , יאושרו לדור. דור.
ועד נצח ידאו אור.
והגה קול הי בכח עוו ממשלתו ירום הודו. קול ה' בהדר כבודו. קורא
גם אליכם אחי בית ישראל הנאמנים. היושבים תחת שבט מישור שבט מלכות
רוסיא הרוממה , כי תשכילו להוקיר עת החסד והרחמים הזאת . ביתרון הכשר
מעשיכם הנאמנים . להפיק רצון מאתו בעת רצון. לקחת בימים יבואו שכם
אחד בכל המוב. אם תעירו ואם תעוררו עליכם את חסד הקיפר המושלהאדיר
ירום הודו. ולבוא שעריו בתודה. לעת הנדיבה. אשר ידן פתוחה להריק ברכה
ושפע מובות למכביר .. ולהשביע לכל חי רצון , והכון ישראל לקראת מלכך
הרחמ]ן ירום הודו. למלאות רצונו וחפצו בכל עוו. לטוב לנו כל הימים,
ומראשית הלא נבטח. כי רצון אדונינו . צדיק מושל ביראת אלהים ,
הקיסר האדיר ירום הודו . ואשר לבו הטהור מלא רחמים וחנינה . שנהיה
נאמנים עם אלהים ואנשים , ולהקים את דתינו הטהורה על תילה , לשמרה
מכל משמר . לבל יפול חלילה צרור ארצה מהכתוב והמקובל , ומלפנים הלא
נגלה לנו, מהמידינויבוקש מהממשלה הרוממה עד היום , כ"א לקשר מעדנות
אמונתינו ותורתינו הקדושה עם. המדעים . ובאופן אשר הדת ויראת ה' תהיה
קודמת לנו במעלה ובזמן על הכמתינו . וכמאחזיל (לנופ פיג פטנס "%) כל
שיראת חטאו קודמת לחכמתו חכמתו מתקיימת כוי .
אמנם כן החובות אשר חכמינו הגידו לנו. יהיו לטוטפות בין עינינו . כ
חוקי המדינה המצווה והמוזהר נשמור בכל מדרך כף רגלנו מעולם . ואף כי
היום הלא בלב מלא רצון ושמחה , נצעד אורח מישרים לשמור כל תפקודה
וכתובה בחוקי הממשלה הרוממה . אשר אך האור והאמת האמונה והדעת
ולשון נבחר כל מעינם,
וכאשך קדמוניות גתבונן. הלא אנשי המופת אשר המה לנו לעינים מדורות
שעברו. הלא מעולם היה להם התורה והחכמה מתאימות יחד ביראת ה', ושכולה
איןבהם, וגם זה האיש קדוש ה' אשר נכבדות מדובר בו. בהספר עליות אליהו
הגאון
.. באש "וה בושח -
000 טפט: שב .ב-) .בש שא ד "ד חדה) ,63
א הט ציא"' ומשוה 00% קט סשש ל
י זי וי ו קיסון ]
' 06 000 ש000ז .שיש - 1 + 1 . ₪
/. .ב בנ" - .10 ג" )
4 | בצוה שש"
. ₪08 והז > "= ) וז וי ( שח 0% :
0 :בשש םי"וביב: % מז הצח 40 20 משיו
\ 1 / \ ₪ . את .
6 2 א ה חפה 3 8 שי
" י 0% א
הלשרה ביסרם ב'"ונים. דסי =
וצ .הא -- ה אייח חש חחח הניש -
31 ו 7 ו
,בע יצ = |
|
|
מ
1 /- ל | . / / / - 4% \ 1
/. / ו ₪ , "/ י . 0 / ל + ץ
8% 2 0% / 0 [ ה 90 .
, | + 4 . | / :3
. ליות אליהו
תולדות הארם הגדול בענקים
אלופנו גאון הגאונים, וחסיד כאחד מראשונים, נכנס לפני ולפנים, ופתח
גנזי מטמונים. וחכמות ומדעים שונגים. סביב לדגלו חונים. ראש גולת אריאל.
בשם אליהו גאוז וחסיד מווילגא. נודע בישראל.
ו
ונלספו כועי סעלכיס , נלולי סלול סכולעיס 3סעליס. וסעליכו לזס (נסעכיס .
| ולראשונה יבואו דברים נפלאים. חכמה ודעת קדושים מלאים.
נקראים בשם =
עלית השע תכלית יסור החיבור). מעלות הסולם (דרךהגאון והילוכו בקודש),
עלית קיר עיד חיבוריו הנדפסים ובכתובים) והערות יקרות להם, וסיפורים כתובים
בספר עליות אליהו.
הוברהנתה
מאת. הרב הג וכוי מי יהושע העשיל בן הצדיק הרב וכוי מ' אליי זאב
הלוי מווילנא.
ובהם גם אור יקרות. סיפירים נחמרים והערות.
אשר הוסיף הגאון הנפלא מופת הדור מי דוד לוריא מביהאב. הגודע
למשגב בחיבוריו.
|
|
וזעיר שס, מהרב הגי גאון ישראל. | ועירשם. מהרב גאון יעקב. המפורסס
זקן חכמת הקבלה. מהוי אברהם | מייעקב צבי מעקלענבורג בעהיט
| שמחה אכיד בכ'ק אמציפלאב. | הכתב והקבלה א:יד בקאניגסבערג,
הי עליהם יחיו. %
ווילנא
שנת .ב ית צריק פ"ק
קבצי= משאות החשש , ב'שטחה נשת ה 4
0 .06 6 ]אשי * 0
3 /
א ו אצי > הנע ו
' ה זמצ\ 4 % ₪ ואנ וצ ₪ 4
13
/ כ?.. 06% 5666 100/06 /. וש -- ₪
4 לש 0+ על
, | / ה שש איש ששחה ₪ ארי 0
א "א"חט הודם סק
שר ₪000 1/7
3 1 0 ₪006 ף'ץ אי - ההזי .. ל \
\
| ספר
עִ ל יות אליה
.147 א והוא
0 ארם הגדול
גאון הגאונים . קודש הקדשים , חכם החכמים, ומבחר האנשים רשכבהיג
רבינו אליחו נבניע .
הוא מלאך הי צבאות , בישראל למופת ואות,
אשר בכל מרינה הגאון החסוד מוולנא שמו יכונה :
(עס עלעקום טסולום . עגלולי סעפוקות . כעכופל כשעל סטני .)
יצא לאור בפעם הראשון עיי הרב המופלג מו"ה נחמן בההיג ל הירש
זציל בהגאון מהוראדנא .
ועתה יצא לאור מתוקן ומהודר בפעם השני
פיי כ מרדכי ביר יהודה הכהן "ל כק"ק סווללק לפכי סנכס :
פס
שטעטטין
כמו שנדפס ב ווילפָא 0%
נפ טוב טעם ודעת פ. :
.
בדפוס של ע' שרענטצעל. 4
םש0\\=ח זסצז ספ 555 וק
זקא6סק פוד \אסא] 5155 06 6805
ו א
ץשתחחוו סזצוסמסד :0 צזופפפעוצוט
1 (8(8גום105 ,מ671 א
גו(₪1178 41170%' "5816 כלפץ
1
/.
זַ
2
-
'-"- "יד 2"
0 7 5 6
-- 7
| 4
'- -
, -7- +
9 3 (
% .
.* \
.
\
7
4
ו
ו
5
0
0
0
6 0 2
א 2
ריל %
ב
ו
0
2
0 7 1 2 ב 0 2 כ ה 5
0 = |
7
|
Häfelfingen is a municipality of the district of Sissach in the canton of Basel-Landschaft in Switzerland.
References
Municipalities of Basel-Landschaft |
Nereus (Νηρεύς) is a sea god in Greek mythology. His parents are Gaia and Pontos. With the Okeanid Doris his fifty daughters are the Nereids, sea nymphs of the Mediterranean Sea.
Greek gods and goddesses |
Dominick "Dom" DeLuise (August 1, 1933 May 4, 2009) was an American actor, voice actor, comedian, movie director, television producer, chef and author.
He was the husband of actress Carol Arthur from 1965 until his death in 2009. He was the father of actor, director, pianist, and writer Peter DeLuise, actor David DeLuise, and actor Michael DeLuise. He starred in several movies directed by Mel Brooks. He was in a series of movies with career-long best friends Burt Reynolds. He was a voice actor in most of the animated movies by Don Bluth. DeLuise appeared in The Dean Martin Show. He appeared in more than 100 movies.
Early life
DeLuise was born on August 1, 1933 in Brooklyn, New York City. His parents were Italian Americans Vincenza "Jennie" (née DeStefano), a homemaker, and John DeLuise, a garbage collector. He was raised a Roman Catholic. He attended The High School of Performing Arts and Tufts University.
Personal life
In 1964, he married actress Carol Arthur; together they have three sons: Peter DeLuise (born 1966), David DeLuise (born 1971), and Michael DeLuise (born 1969).
Death
DeLuise lived in Santa Monica, California until his death there on May 4, 2009 He had renal failure due to diabetes and also had cancer. He died from kidney failure and complications of cancer. He was 75 years old. DeLuise is buried next to his parents in New York City.
References
Other websites
Official website
1933 births
2009 deaths
Actors from New York City
Actors from Santa Monica, California
American movie actors
American television actors
Cancer deaths in the United States
Comedians from New York City
Deaths from diabetes
Deaths from renal failure
Writers from New York City |
Subsets and Splits